innehåll - svenska curlingförbundet · web viewungdom 12-16 steg 5 – första fasen – träna...

HANDLEDARMATERIAL

S-CUP

SVENSK CURLINGS UTVECKLINGSPROGRAM

Författad av: Patric Klaremo, Sara Carlsson, Peja Lindholm.

Referensgrupp: Magnus Swartling, Olle Brudsten, Andreas Prytz, Emma Håkansson och Anette Norberg

Referensklubbar: Härnösand, Curlinggymnasiet, Östersund, Fyris, Danderyd, Djursholm, Karlstad, Norrköping, Hede, Skellefteå.

Innehåll

1. Handledarmaterial för utvecklingstrappan.........................................................................31.1 Övergripande inriktning för de fysiska och mentala kraven...............................41.2 Utgångspunkt för utvecklingstrappan...........................................................................4

1.2.1 Organisera juniorverksamheten..............................................................................52. Detta hittar du i handledarmaterialet....................................................................................5

2.1 Säsongsplanering.....................................................................................................................62.2 Verktyg för kravprofil och kapacitetsanalys...............................................................62.3 Planeringsmall och övningsbank för träningspass...................................................62.4 Filmer............................................................................................................................................ 72.5 Övrigt............................................................................................................................................ 7

3. Handledarmaterial för ungdomsledaren: Steg 1 - 3........................................................73.1 Steg 1 - Aktiv start...................................................................................................................83.2 Steg 2 - Kul på is - grunderna...........................................................................................113.3 Steg 3 - Lära att träna..........................................................................................................14

4. Handledarmaterial för tränaren och coachen: Steg 4 - 6............................................184.1 Steg 4 - Träna för träning..................................................................................................194.2 Steg 5 – första fasen - Träna att tävla...........................................................................234.3 Steg 5 – andra fasen - Träna att tävla...........................................................................264.4 Steg 6 – Träna för att vinna..............................................................................................29

5. Handledarmaterial för ledare och spelare som curlar för ett aktivt liv...............345.1 Steg 7 - Aktiv för livet..........................................................................................................35

6. Handledarmaterial för Klubbinstruktörer........................................................................37Verksamhetsidé........................................................................................................................38Värdegrund................................................................................................................................ 38Vision............................................................................................................................................ 38

Handledarmaterialet till S-cup, Svensk Curlings utvecklingsprogram.www.s-cup.se

2

1. Handledarmaterial för utvecklingstrappanHandledarmaterialet ska fungera som stöd för dig som ledare att planera, genomföra och utvärdera ungdoms- och juniorverksamhet. Vi rekommenderar att först läsa igenom materialet S-cup, för att få förståelse och bakgrund till handledarmaterialet.

Utvecklingstrappan beskriver vad, hur och när, de för idrotten viktiga faktorer bör planeras i den idrottsliga utvecklingen. Faktorerna är fysiska, psykiska, sociala, kulturella, tekniska och taktiska.

Utvecklingstrappan är framtagen som ett underlag för elitutveckling och ska fungera som vägledning för tränare som arbetar med juniorer, vars mål är att spela på internationell nivå som seniorer. Syftet med utvecklingstrappan är att du som ledare ska kunna kartlägga, organisera, planera och utveckla verksamheten.

Målen med utvecklingstrappan är:

Framtida curlare ska få lämplig utbildning och utveckling, anpassad efter ålder och förmåga.

Ledare ska få bra förutsättningar att planera och organisera verksamhet för individ och lag.

Föräldrar ska få tillgång till curlingens grundläggande filosofi och plan för deras barns utveckling.

Planering och integration med utbildning, utvecklingsprogram och tävling. Tydlighet i den utveckling som behövs och de stöd som finns för framtida idrottare

som sent specialiserar sig för curling.

1.1 Övergripande inriktning för de fysiska och mentala kraven.

Det som ligger till grund för utvecklingstrappan är primärt de fysiska och mentala kraven.

Före puberteten ska ungdomarnas mognad styra innehållet i träningen. För den fysiska utvecklingen ska fokus vara på koordination, snabbhet och allsidig styrka.

Under och efter puberteten ska fysträningen börja riktas in mot idrottsgrenens krav. Stryka, snabbhet och uthållighet ger bra utdelning.

För den mentala utvecklingen fram till en mer elitinriktad och professionell satsning, ska fokus vara på att bygga självkänsla genom att bli uppskattad och uppmärksammad för den man är och bygga självförtroende genom att löpande utmanas och lyckas utifrån individuella förutsättningar.

För äldre ungdom och yngre vuxna, ska stor del av fysträningen riktas mot att klara de krav som internationellt tävlande ställer. Individernas kreativitet, nyfikenhet, kommunikativa förmåga och deras starka färdigheter ska ha stort utrymme i den löpande feedbacken för att möjliggöra en hög medvetenhet om hur deras känslor, tankar och agerande påverkar dem själva och omgivningen.


3

1.2 Utgångspunkt för utvecklingstrappan

Utgångspunkten för svensk curlings utvecklingstrappa är:

En befintlig åldersstruktur för tävling och kvalificering till internationella mästerskap. En befintlig programstruktur för utbildning och utveckling.

En svensk curlare på internationell toppnivå tar sig genom nedanstående stadier och det är dessa stadier som ligger till grund för utvecklingstrappan.

1.2.1 Organisera juniorverksamheten

Vi rekommenderar att organisera juniorverksamheten efter utvecklingstrappans olika delar, med träningsgrupper enligt följande struktur:

Barn och ungdom0-6 Aktiv start 7-9 Kul på is9-12 Lära att träna

Yngre junior12-16 Träna för träning

Junior16-19 Träna att tävla19-21 Postgymnasial


Utvecklingstrappan

4

2. Detta hittar du i handledarmaterialetHandledarmaterialet ska underlätta för er som ledare i planeringen, organisering och genomförande av träningspassen som är anpassade till individens och lagets utveckling.

2.1 Säsongsplanering

I handledarmaterialet hittar du en beskrivning för säsongsplanering för varje steg. Allt material finns för de olika stegen och för olika nivåer beroende på om du är ledare för yngre eller äldre. Verktyg och övningar finns på www.s-cup.se

2.2 Verktyg för kravprofil och kapacitetsanalys

För tränare, coacher och aktiva finns kravprofil för varje steg. Använd dessa i er träningsplanering för att nå den utveckling ni vill.

Kapacitetsanalys innebär att ni tillsammans, ledare och lag, går igenom vad som krävs av er i er träning, tävling och livssituation för att nå ert uppsatta mål. Kapacitetsanalysen hjälper er att uppskatta ett nuläge av alla de faktorer som påverkar prestationen.


5

http://www.s-cup.se/

2.3 Planeringsmall och övningsbank för träningspass

Som stöd för planering av träningsveckan och de enskilda träningspassen finns mallar av och övningar kopplade till kravprofilen. Följ rekommendationerna för varje steg i utvecklingstrappan och plocka ihop dina egna pass från www.s-cup.se

2.4 Filmer

Länkar till videofilmer som du kan använda för teknik och övningar finns också på www.s-cup.se. Titta under den del av kravprofilen som du vill jobba med.

2.5 Övrigt

På www.s-cup.se kommer du kunna delta i forum med andra tränare och dela era erfarenheter. Vill du bidra med innehåll, artiklar eller uppsatser kan du höra av dig till Svenska Curlingförbundets kansli.


6


3. Handledarmaterial för ungdomsledaren: Steg 1 - 3. Under handledarmaterial för ungdomsledaren i stegen 1 - 3 hittar ni verktyg som ska underlätta verksamheten för ungdomar och ledare. Låt alltid individen och lagets utveckling, samt

klubbens verksamhet styra utvecklingstempot.

Här hittar ni mallar och förslag på säsongsupplägg för träning och tävling. För att underlätta organiserade träningspass även utan tränare, finns även mallar för träningsplanering på veckonivå och träningsnivå på www.s-cup.se

Kommande kapitel ger dig stöd i din träningsplanering och genomförandet i form av rekommendationer för vad som ska tränas och i vilken omfattning, baserat på ungdomarnas fysiska och mentala utveckling.

För varje steg hittar du förslag på målsättningar, vilka tårtbitar i kravprofilen ni kan arbeta med, förutsättningar för verksamheten och framgångsfaktorer från befintlig ungdomsverksamhet på varje nivå.


7

Steg Nivå Ålder

Steg 1 – Aktiv start Barn 0-6

Steg 2 – Kul på is – grunderna

Barn 7-9

Steg 3 – Lära att träna Ungdom 9-12

3.1 Steg 1 - Aktiv start Barn Ålder

0-6 år

Möjlighetsfönster

Jobba med allmänna rörelsefärdigheter som hoppa, kasta, springa och rotera. Ingen konditionsträning innan puberteten. Gärna grundläggande styrkeövningar med egen kropp. Använd lekform. Utveckla snabbhet och balans. Barn får först kontroll på de stora kroppsdelarna och senare på de mindre. Rörelser utvecklas från stora grova rörelse till små, exakta rörelser. Uppmuntra kvalitet eftersom fantasin flödar. Barn vill testa och pröva saker. Involvera slajden Barn gillar att synas, låt dem lyckas Genomför flera tidseffektiva övningar. Barnen kan tappa tålamodet snabbt.

Målsättningar

Säsong: Det ska vara kul att vara på curling. Ett mål kan vara att de ska vilja komma tillbaka till nästa säsong även om de tar paus och testar andra idrotter.

Träning: Mål med träning är att det ska vara roligt.

Tävling: Inga målsättningar på tävling i början för denna målgrupp. Lekfulla tävlingsinslag kan införas när de spelat ett par månader eller själva efterfrågar det.

Kravprofil

Arbeta med följande tårtbitar ur kravprofilen för denna målgrupp:

Teknik: Enkel och lekfull teknikträning med syfte att hitta balans och komma ner i slajd och hitta en balanserad position. Lär dem att slajda rakt, med platt fot och komma ut med fart. Arbeta repetitivt. Det kan ta sex träningar att lära sig inhand. Uppmuntra varje framsteg.

Gruppdynamik: Fokus på lekar och lära känna varandra i gruppen.

Fart och känsla: Roliga övningar med olika uppgifter och farter.


8

Fysik: Arbeta med rörlighet på ett lekfullt sätt. I denna ålder har nästan alla rörlighet och den grund som byggs i tidig ålder kommer barnen ha användning för. Använd er av rörelselekar där övningen inkluderar styrka med egna kroppen, exempel jägarvila.

Övningar för varje del av kravprofilen finns på www.s-cup.se

Framgångsexempel

En ledare per fyra barn för att hålla kvalitet på träningen. Alla barn behöver göra något hela tiden, eftersom de snabbt tappar intresset. Ett tips

är att bara spela åt ett håll och låta alla hålla reda på sin egen sten. De får då hämta tillbaka den igen.

Skapa delaktighet för föräldrarna. Minicurlingmatcher, tillåta att ta med föräldrar och syskon ut på isen.

Rekrytera genom att komma och prata på skolor, sätt upp lappar och arrangera öppet hus med discocurling.

Var noga med att de skriver upp sig på listor för fortsättning. Exempelvis Curlingskola Låt dem ta med musik och spela egna spellistor. Curlingdisco för att väcka intresse. Medalj till alla någon gång under säsong.

Aktiviteter

Låt träningen vara allmän med lekar, där hopp, kast, löpning och rotationer finns med. Passen innehåller curlingspecifik träning där balans, släpp, slajdrörelse är delar. Låt

dem prova olika sätt att slajda för att träningen skall vara varierande. Exakt teknik kan de lära sig senare, men ha fokus på stabila och säkra beteenden. Exempel att slajda med platt fot, öppna från höften utan att vrida knät och sopa med öppet grepp. Ni hittar allt detta under teknikdelen i s-cup.

Använd slajdrörelse i lekmoment, för att skapa motivation och lust till att röra sig. Skippning behövs inte, men gärna port eller något liknande för att sikta. Var uppmärksam på vad de tycker verkar kul och låt dem göra den saken ofta. Alla former av rörlighets- och balansövningar är positiva för motoriken och slajden. Låt barnen lyckas ofta och bygg på framgång. Underlätta genom att göra samma sak

flera gånger. Genomför gemensamma aktiviteter utöver gruppgränserna. Detta kan vara upptakt

på säsongen. Gör roliga tävlingar med föräldrar för att hålla gruppen och curlingen levande.

Se till att bygga gemenskap och trygghet i gruppen.

Förutsättningar

Mycket plats och många ledare. Fyra spelare per bana är optimalt. Hjälmar till alla. Skor att låna ut eller tejpa fast glidsulor om de är för stora. Gör snabb is så de har chans att få över stenen. Information i form av påminnelse till föräldrarna varje vecka.


9

Namnlappar. Ledarna behöver lära sig namnen för att ge alla individuell uppmärksamhet.

Håll struktur och fokus vid själva övningarna. Lekfullt är bra, men inte flamsigt. Det är en säkerhetsaspekt.

Rimliga träningstider som passar åldersgruppen och deras föräldrar. Ledare med kompetens och engagemang för denna åldersgrupp. Rekommendationen är att klubben hellre genomför kvalitativ verksamhet med få

ungdomar än att ni tar emot många och får bristande kvalitet. Tillgång till utbildning och utbildningsmaterial för ledarna. Utrustning i form av mattor/hack för kortbanecurling och förkortad banlängd,

alternativt extra uppritade bon, bollar till balansövningar, koner till hinderbanor, bollar och annat roligt.

Period av träning

September till april, men kan absolut vara kortare.

Träningar per vecka med klubb

1 gånger per vecka under skoltermin

Längd på träningspass

60 min.

Övriga aktiviteter

Under lov är det lyckat att ha något kortare läger med tävling med fokus på mycket lek och curling.

Förslag på övningar finns på www.s-cup.se


10

3.2 Steg 2 - Kul på is - grunderna Barn Ålder

7-9 år

Möjlighetsfönster

Jobba med allmänna rörelsefärdigheter som hoppa, kasta, springa och rotera. Ingen konditionsträning innan puberteten. Gärna grundläggande styrkeövningar med egen kropp. Använd lekform. Styrketräning utvecklar barnens kopplingar mellan musklerna, något de har

användning för senare. Muskelvolymen ökar inte innan puberteten. Använd er endast av styrketräning med vikter om ni har utbildade instruktörer. Utveckla snabbhet och balans. Barn får först kontroll på de stora kroppsdelarna och senare på de mindre. Rörelser utvecklas från stora grova rörelse till exakta rörelser. Fantasin flödar, kreativitet bör uppmuntras. Barn vill testa och pröva saker. Involvera slajd, sop och spelförståelse. Barn gillar att synas, låt dem lyckas. Tålamodet kan tryta så genomför flera tidseffektiva övningar – hellre än få och

tidsödande övningar.

Målsättningar

Säsong: Sätt mål för säsongen att ha riktigt kul! Starta olika former av lagbildningar och en liten serie, gärna tillsammans med föräldrar.

Träning: Att det är spännande, roligt och utmanande.

Tävling: Att få en rolig erfarenhet att tävla och inte vara rädd för det. Låt tävlingsmålen vara helt utan resultatfokus. Ha istället syftet att lära känna andra och skapa ökad vilja att fortsätta spela curling.

Långsiktigt: Förbereda för Sverigecupen och YJSM.

Kravprofil

Teknik: Olika sätt att slajda, att hålla stenen, att skjuta ifrån och hur de kan hålla armen. Syfte är att hitta motorik, rörlighet och tajming i slajden.

Gruppdynamik: Arbeta med lekar och lära känna varandra i gruppen. Börja spela lite matchlikt och gör övningar för att peppa, hjälpa och visa sin bästa sida för varandra.


11

Fart och känsla: Roliga övningar med olika uppgifter och farter.

Fysik: Fortsätt arbetet med rörlighet och motorik. Jobba med egna kroppen som verktyg för styrketräning. Det går även bra att använda lätta vikter om ni har utbildade instruktörer.

Strategi: Väldig grundläggande strategi i form av frågeställningar och enkel problemlösning. Låt barnen visa, testa och kolla själva vilka alternativ som finns.

Tävlingsförberedelser: Genom att inkludera väldigt enkla tävlingsförberedelser, kan ni skapa förståelse för vad sporten går ut på. Håll dem roliga!


Framgångsexempel

Hitta variation på träningarna och något mer struktur. Att ha ett fokus på varje träning, med syftet är att tydliggöra när de lär sig nya saker. Se till att de lär känna varandra så att det blir roligt och en bra miljö. De vill utvecklas och de frågar mycket. Stimulera dem att våga testa. Skapa en miljö där det är okej att göra fel. Stimulera viljan att lära och viljan att tävla i enkla och uppmuntrande former. Lägg till enkla tävlingsförberedelser för att skapa förståelse för vad sporten går ut på

och hjälp dem att lyckas. Uppmuntra föräldrar att börja samtidigt. Det gör att hela familjen stannar och spelar

mer. Rekrytera genom att komma och prata på skolor, sätt upp lappar och arrangera öppet

hus med discocurling. Var noga med att de skriver upp sig på listor för fortsättning. Exempelvis curlingskola Låt dem ta med musik och spela egna spellistor. Curlingdisco för att väcka intresse. Medalj till alla någon gång under säsong.

Aktiviteter

Låt träningen vara allmän träning med lekar där hopp, kast, löpning och rotationer finns med.

Passen innehåller curlingspecifik träning där balans, släpp, slajdrörelse och sopning är delar. Låt dem prova olika sätt att slajda och sopa för att träningen skall vara varierande.

Exakt slajd- och sopteknik kan läras senare, men ha fokus på stabila och säkra beteenden. Exempel att slajda med platt fot, öppna från höften utan att vrida knät och sopa med öppet grepp. Ni hittar allt detta under teknikdelen i s-cup.

Använd slajdrörelse och sopning insatta i lekar för att skapa motivation och lust till att röra sig.

Var uppmärksam på vad de tycker verkar kul och låt dem göra den saken ofta. Alla former av rörlighets- och balansövningar är positiva då slajdrörelsen tillhör den

motoriska grenen. Tävling och spel skall vara enkelt utformat, det viktiga är att skapa upplevelsen

spänning. Med fördel kortas matcher och antal stenar för att lägga fokus på effektivitet, ruljans

och delaktighet. Fokus i tävlingsmomentet är att förstå de grundläggande reglerna för spelet. Låt barnen lyckas ofta, bygg på framgång. Detta är enklare om man gör samma sak

flera gånger.


12

Genomför gemensamma aktiviteter utöver gruppgränserna. Detta kan vara upptakt på säsongen. Exempelvis roliga tävlingar med föräldrar.

Synliggör och uppmärksamma alla individer som är med i gruppen Inför enklare regler för idrottens etik.

Förutsättningar

Ledare på varje bana, cirka fem ungdomar per ledare. Istider. Gärna två pass i veckan. Involvera fler, även om de inte är tränare. Det räcker att bara vara där så barnen har

fler att lyssna på. Ha dialog mellan tränarna så att ni håller en gemensam linje. Föräldrar som ställer upp, skjutsar och är närvarande. Material i form av koner, kamera, strategiplatta, saker som syns som man kan glida

emot, mattor, hack för kortbanecurling, bollar och annat. Hjälmar till alla. Skor att låna ut eller tejpa fast glidsulor om de är för stora. Gör snabb is så de har chans att få över stenen. Information till föräldrarna kan behöva komma ut varje vecka. Att ledarna kan alla namn. Håll struktur och fokus vid själva övningarna. Lekfullt är bra, men inte flamsigt. Det är

en säkerhetsaspekt. Rimliga träningstider som passar åldersgruppen och deras föräldrar bra. Ledare med kompetens och engagemang för denna åldersgrupp. Genomför hellre en kvalitativ verksamhet med få ungdomar än många och bristande

kvalitet. Tillgång till utbildning och material för ledarna.

Period av träning

September till april, men kan absolut vara kortare.


1 gånger per vecka under skoltermin. Lägg gärna till ytterligare frivillig träning.


60 min.

Fördelning av träning

Fys: Ingenting alls i planeringen, men noggrann uppvärmning som att springa lite, göra upphopp och lite knäböj.

Lek: Någon typ av lek varje träningspass.

Curling: All tid förutom uppvärmning och lek är curlingtid.

Teori: All teori kan med fördel inkluderas ute på isen. Berätta gärna under tiden vad ni tränar på och varför.


13

Övriga aktiviteter

Under lov är det lyckat att ha något kortare läger med tävling med fokus på mycket lek och curling.

Förslag på övningar och handledarmaterial finns på www.s-cup.se

3.3 Steg 3 - Lära att träna Ungdom Ålder

9-12 år

Möjlighetsfönster

Motoriken är under utveckling, vilket innebär att barnen är mycket mottagliga för denna form av träning.

De stora kroppsdelarnas rörelser har kommit en bra bit på väg och finmotorik kan utvecklas.

När ungdomarna börjar nå puberteten, är det dags att börja träna kondition. Kombinationer av rörelse kan tränas, exempel på detta är att springa och kasta

samtidigt. Den tankemässiga utvecklingen ökar och spelarna förstår enklare resonemang kring

taktik och spelförståelse. Muskelstyrkan ökar och kan tränas med kroppen som vikt. Muskelvolymen kan öka med styrketräning efter puberteten. Använd endast vikter vid styrketräning om ni har utbildade instruktörer. Snabbhet, rytm, tajming och balans kan tränas. Det är viktigt att lyckas och att fortsätta bygga självkänsla och självförtroende. Koncentrationsförmåga ökar och likaså uthålligheten i att genomföra en uppgift. Koordinationen kommer under fasen att bli så bra att styrketräningstekniker kan

tränas in utan vikter. Barnen kan vara med i enklare resonemang kring målsättning, självförtroende,

målbilder och samarbete.

Målsättningar

Säsong: Att spelarna börjar växa som personer, samt som curlingspelare.

Träning: Ni kan sätta som mål, att ungdomarna ska börja förstå skillnaden i detaljer. Exempel att ha stenen mitt framför kroppen och inte hänga på den. Se till att det blir tydligt för dem att de lär sig nya saker och börjar ta egna initiativ på träningen.

Tävling: Att delta på tävling, som exempelvis Sverigecupen. Med syftet att komma iväg och lära känna andra, få en erfarenhet att tävla och inte vara rädd för det. Sätt målet i en serie att de ska vinna två omgångar i en match eller liknande. Med syftet att de får testa sin taktik och skapa en miljö som syftar till att lära.

Långsiktigt: Förbereda för, eller delta vid Sverigecupen och YJSM.


14

Kravprofil

Teknik: Nu kan teknikträningen öka och ni kan med fördel föra in mer detaljfokus.

Fart och känsla: Fortsätt att spela uppgifter och utveckla en förståelse för stenens bana över isen, samt när och hur det gör skillnad att sopa.

Gruppdynamik: Se till att alla samlas och vet vad de ska göra tillsammans. Olika lag- och samarbetsövningar.

Fysik: Fortsätt arbetet med rörlighet och motorik och fysträning med egna kroppen som verktyg. Vikter går bra att använda om ni har utbildade instruktörer.

Strategi: Grundläggande strategi i form av frågeställningar och enkel problemlösning. Låt spelarna visa, testa och kolla själva vilka alternativ som finns.

Tävlingsförberedelser: Enkla tävlingsförberedelser, som matchplan och prat om vad spelare gör på olika positioner, samt sopning.

Stenar: Börja prata om att ta samma stenar. Varför ser stenarna ut och gör som de gör?


Framgångsexempel

Fortfarande lekbetoning på träningar för att behålla det roliga. Låt varje spelare lyckas med passets sista övning. Det är viktigt att lämna passet

med en positiv upplevelse. Låt äldre juniorer komma och visa hur de tränar för att ta hjälp av förebilder. Starta med lagbildningar och se till att lagen kommer ut. Drivande ledare som kan stötta lagen att testa på matcher. Se till att de lär känna varandra så att det blir roligt och en bra miljö. De vill utvecklas och de frågar mycket. Stimulera dem att våga testa. Skapa en miljö där det är ok att göra fel. Stimulera viljan att lära och viljan att tävla i enkla och uppmuntrande former. Lägg tävlingsförberedelser för att skapa förståelse för vad sporten går ut på och hjälp

dem att lyckas. Starta samarbete med annan idrott. Variation i aktiviteterna är bara en fördel för

utvecklingen. Gör ett studiebesök med ledarna och se hur en annan idrott jobbar i samma ålder.

Var noga med att det finns verksamhet både för träning och utveckling och för den som vill tävla.

Använd coachpoolen för mer input.

Aktiviteter


15

Träna på curlingslajdens grunder som positionering i hacket, de enklaste momenten i slajdrörelsen och slajdfotens position för bästa möjliga balans. Små och enkla rörelser. Det ska upplevas okomplicerat. Anpassa efter individens fysiska förutsättningar.

Träna in grundrörelsen med kortad banlängd. Den fysiska utvecklingen avgör om förutsättningen finns för att göra rätt slajdrörelse, från frånskjut till släpp. Är det stor åldersvariation i gruppen kan hacken flyttas under tävlingsmomenten.

Träna allmänt på att göra de olika grundslagen som inläggning och utslagning med få fartvariationer på utslagningar.

Gör enkla tävlingar och spel under träningen, se till att alla får en bra chans att lyckas.

Lär in spelets idé, lär de enklaste reglerna och vett & etikett. Gör detta i samband med spelmoment under träningarna.

Genomför med fördel månadsvisa aktivteter under perioden april till september för att stärka gruppgemenskapen och intresset för curling.

Ha föräldrautbildning i curling med fokus på spelförståelse och curling som aktivitet för mångfaldig utveckling i såväl motorik, taktik, lagarbete, kommunikation och ledarskap.

Förutsättningar

Tre ledare på isen, för cirka 20 ungdomar. Fyra ungdomar per ledare vid teknikträning.

Istider. Två till tre gånger i veckan. Kunniga tränare som kan bidra till förståelse för spelet och teknisk utveckling. Använd gärna coach-poolen för att bidra med kompetens. Genomför hellre kvalitativ verksamhet med få ungdomar än många och bristande

kvalitet. Att ledarna har tillgång till utbildning och utbildningsmaterial. Föräldrar som ser till att barnen kommer i tid, stöttar och hjälper till att förbereda. Spelare i denna ålder drömmer om framtiden, låt de fortsätta med det. Finns det rimliga träningstider som passar åldersgruppen och deras föräldrar bra. Är

målgruppen barn till spelande föräldrar, fråga då när det är lämpligast att genomföra träning.

Utrustning för träningen, mattor/hack för kortbanecurling och förkortad banlängd (alternativt extra uppritade bon), bollar till balansövningar, koner till hinderbanor, hjälmar, slajdsulor och så vidare.

Kan barnen träna på egen hand? En stor del av träningen behöver kunna ske utan att den är organiserad.

Period av träning

September till april (en månad innan is med barmark och gruppgemensamma aktiviteter)


2 gånger per vecka, de äldre kan närma sig 3 gånger per vecka.


Cirka 75 min eller upp till två timmar inklusive fikapaus.

Egen träning


16

2 gånger per vecka med klubbmatch 1 gång per vecka.

Fördelning av träning

Curling: Fokusera nästan all träning på curling.

Fys: Starta gärna lite innan säsong med att vara ute och leka tillsammans. Uppmuntra annan idrott och sådant man gör på skolidrotten vid sidan av curlingen.

Lek: Lekinslag under varje träningspass ute på isen.

Teori: Inkludera mer teori för de som börjar bli lite äldre. Gå igenom enkla saker genom att exempelvis gå tipspromenad eller titta på curling tillsammans.

Tävling

Enklare för de yngre under tävling och läger. De som visar intresse och ambition kan sätta samman lag för spel i klubbserie och/eller tävlingar i och utanför den egna klubben.

Riktade ungdomstävlingar och läger rekommenderas starkt.

Debut för de äldsta i YJSM.

Övriga aktiviteter

Läger under lov är mycket uppskattat.Kombinera med icke curlingaktivitet som nöjesfält eller äventyrsbad.Familjedagar där föräldrar och syskon är med och spelar enklare tävlingsformer.


17

4. Handledarmaterial för tränaren och coachen: Steg 4 - 5Under handledarmaterial för tränare och coacher för spelare på junior- och/eller elitnivå hittar ni verktyg som ska underlätta för planering, uppföljning och utvärdering av träning och tävling. På www.s-cup.se hittar ni verktyg för utvärdering och analys av lagets kapacitet, utifrån vilken nivå laget siktar på.

Här finns även

artiklar och material för mental träning och kommunikation.

Kommande kapitel ger dig stöd i din träningsplanering och genomförandet i form av rekommendationer för vad som ska tränas och i vilken omfattning, baserat på ungdomarnas fysiska och mentala utveckling.

För varje steg hittar du förslag på målsättningar, vilka tårtbitar i kravprofilen ni kan arbeta med, förutsättningar för verksamheten och framgångsfaktorer från befintlig ungdomsverksamhet på varje nivå.


18

Steg Nivå Ålder

Steg 4 – Träna för träning

Ungdom 12-16

Steg 5 – första fasen – Träna att tävla

Junior/gymnasial 16-19

Steg 5 – andra fasen – Träna att tävla

Junior/Postgymnasial

19-21

4.1 Steg 4 - Träna för träning Ungdom Ålder

12-16 år

Möjlighetsfönster

Under denna period genomgår den aktiva puberteten. Det kan skapa stora skillnader i mognadsområden mellan de aktiva.

Tillväxten går mot sin topp. Detta kan leda till försämrad motorik och minskad rörlighet för de som på kort tid växer mycket.

Perioden är lämplig för utveckling av styrka, stabilitet, snabbhet, kondition och rörlighet.

Utveckling kring målsättning med idrotten, koncentration och inre samtal bör införas. Träningsmängden kan öka. Spelarna blir mer medvetna om sina prestationer i förhållande till andra. Tänk på att

en del av detta kan förklaras med olika mognad och inte alls är ett kvitto på vem som senare blir bäst.

Detta är den period där många slutar idrotta helt eller väljer idrott.

Målsättningar

Låt ungdomarna vara mer delaktiga själva i sina målsättningar.

Säsong: För de yngre i målgruppen är det viktigaste målet deltagande. Att de börjar spela divisionsspel och annan tävling. Sätt mål att bygga ihop en grupp som sedan kan spela tillsammans. De äldre börjar sätta mål för nivån på Junior-SM.

Träning: Juniorerna är själva delaktiga i att kunna planera sin träning. Målet är att de ska kunna identifiera själva vad de behöver jobba med och hitta ett eget driv i träningen. Målsätt att spelarna ska känna att de utvecklas under varje träning.

Tävling: Låt de äldre juniorerna sköta tävlingsmålen själva. Fråga vad de själva tycker är motiverande och rimligt. Sätt mål utifrån prestation, snarare än resultat. Gå igenom efteråt och kolla vad de kan ta med sig.

Kom ihåg att spelarna fortfarande behöver få lyckas. Som ledare behöver du finnas med för att både stötta och utmana målsättningarna.

Långsiktigt: Lägga grunden för spel i högre divisioner och för att komma ut i curlingvärlden. Fortfarande behöver det finnas en målsättning att skapa en aktivitet som alla tycker är kul, oavsett ambitionsnivå. På så sätt kan alla utvecklas som människa. Några kanske börjar sin elitkarriär snart, medan några fortfarande lägger grunden ett par år. De flesta kanske kommer fortsätta som motionärer eller ledare. Det är viktigt att vi värdesätter alla.


19

Kravprofil

Teknik: Jobba med att börja automatisera en teknisk stabil slajd på en rak linje. Låt ungdomarna själva gör analyser via kamera och stötta dem för att skapa en slajd som kommer hålla för tävlingsspel. För de äldre kan det vara dags att diskutera tekniska förutsättningar för olika positioner.

Fart och känsla: Fortsätt att spela uppgifter och utveckla en förståelse för stenens bana över isen, påverkan av släpp, fart och sopning.

Gruppdynamik: I form av lagarbete och kommunikation. Jobba med sammanhållning så att gruppen är trygga med varandra och vågar kommunicera fritt.

Is: Börja lära ut hur ismakeri fungerar från grunden. För att skapa förståelse och förutsättningar för egen träning.

Målsättning: Låt de äldre ungdomarna själva arbeta med sina målsättningar.

Uppföljning: Börja även med medveten uppföljning av målen.

Fysik: Lägg in program för styrka, kondition, spänst och rörlighet under sommaren. Fortsätt med fysträning som komplement under curlingsäsongen.

Strategi: Förbered ungdomarna för att fatta egna taktiska beslut, låt dem testa olika former av curling och rotera positioner för att alla ska lära sig allt och även hitta sin roll.

Tävlingsförberedelser: Håll fortfarande en relativt låg resultatorientering för denna målgrupp. Låt dem själva börja fundera på hur de förbereder sig bäst för tävling. Jobba med tävlingsförberedelser i form av att dela in i lag och formulera roller för de som ska tävla.

Ekonomi: Grundläggande kunskaper om kostnader kring idrottande för de lag som börjar tävla.


Framgångsexempel

Arbeta med målbilder i form av topp-juniorlag som fungerar som förebilder. Inkludera alla och spela tillsammans för att alla ska vara välkomna och ha förebilder

på plats. En juniordag i veckan. Först träning för miniorer och nybörjare och sedan äldre och

erfarna juniorer. Så får alla träffas, skapa gemenskap och inspiration. Jobba med laget så de får börja utvecklas som grupp. Klubbtävlingar, distriktstävlingar och juniortävlingar.


20

Låt mängden tävlande vara frivillig. Det behöver komma från ungdomarna och inte från ledarna om vi vill ha fortsatt glädje, delaktighet och mindre resultatfokus.

Allsidig curlingträning. Spela mixed, dubbel, figur och låt dem lära sig om alla former av curling.

Starta samarbete med annan idrott. Variation i aktiviteterna är bara en fördel för utvecklingen. Gör ett studiebesök med ledarna och se hur en annan idrott jobbar i samma ålder.

Var noga med att det finns verksamhet både för träning och utveckling och för den som vill tävla.

Träningsmatcher med olika spelare och lag är bra för spelförståelsen och utvecklingen.

Aktiviteter i lag vid sidan av isen, för att umgås, lära känna varandra och skapa förutsättningar för att spela tillsammans.

Använd coachpoolen för att få ny input.

Aktiviteter

Börja med enkla samtal med spelaren/gruppen om vad målen med curling är. Ha samtal om vad målen med curlingen får för konsekvens för träning Till exempel

hur många träningar per vecka som behövs. Gör en enkel årsplan för träningen. Dela in året i delar där olika saker tränas.

Förbättra fysiken och rörelsen på sommaren. Under hösten tränas teknik, sop och kommunikation in och under vinter och vår är tävling i fokus.

Jobba systematiskt med att förbättra teknik (rörlighet, balans, timing och släpp) för de olika slagen.

Träna på att variera fler fartintervaller och kombinera med fartbedömning och kommunikation över banan.

Utveckla spelarens förståelse i spelets idé (taktik, strategi och träffvinklar). Var noga med att göra teorin till en praktisk del av träningen. Du har mycket större chans att nå fram med ditt budskap om spelaren har en verklig upplevelse om det du pratar om.

Ta upp och påvisa vikten av att ha en livsstil som tillåter god utveckling. Vanliga saker som räknas till livsstil är mat, vätska och sömn. Alkohol och andra droger kommer att inverka negativt på utvecklingen.

Utveckla fysik och var uppmärksam var den aktive befinner sig i utvecklingen. Nivån avgör hur bra tekniken kan utföras. När en person växer som mest kan motorik och rörlighet kortsiktigt försämras

Ha med uppvärmning och nedvarvning på alla träningar och tävlingar. Följ upp vad som händer på tävling, styrkor skall bekräftas och svagheter tränas bort. Balans i mängden träning, tävling och fritid.

Förutsättningar.

Engagerad ledare, framförallt för de yngre. Tränare med kompetens att ge konstruktiv feedback på ett sätt är enkelt att ta emot. Junior-DM serie är bra för spelare för att se andra lag på nära håll och börja tävla. Kultur i klubben. Det behövs ett bra bemötande i klubben för att få en positiv

juniorverksamhet där ungdomarna har tillgång till istider. Budget. Med tävling på schemat behövs vissa ekonomiska förutsättningar. Sommarträningen med fokus på rörlighet, balans, kondition och styrka är viktig för

optimal utveckling. Är ungdomarna engagerade i andra idrotter och aktiviteter eller behöver klubben stötta med alternativ träning. Hitta gärna samarbete med andra idrotter som är möjliga att kombinera med curling.

För att göra curlingträningen effektiv och rolig behövs träningsutrustning som videokameror och splittimeutrustning för träning av fartbedömning.


21

Ta gärna hjälp av kompetenser utom klubben, ni kan till exempel ta kontakt med den lokala friidrottsklubben för att få hjälp med fysisk träning.

Ta in personer med special kompetens och använd SISU som arrangör och delfinansiär. En mental rådgivare kan vara med och planera säsongen för både individer, laget och ledarna.

Skapa ett ledarteam med personer som behövs för spelarens utveckling. Ta med föräldrar till de aktiva in processen att utvecklas. Dessa påverkar spelaren mycket på alla sätt genom att stötta reflektion av träning och tävling på ett konstruktivt och utvecklande sätt.

Var uppmärksam på balansen mellan tävling och träning. Spelarna är fortfarande under utveckling och behöver tid för båda delarna. Ledare, tränare och föräldrar behöver ta ett ansvar för att tävling och träning sker i god balans.

Tänk på vad spelarens och lagets nästa steg är. Hur behöver spelaren och laget förberedas för den miljön? Är curlinggymnasiet (RIG) eller lokala alternativ ett gynnsamt steg för spelaren och laget.

Period av träning

Augusti till april, de yngre är närmar sig 8 månader och de äldre närmar sig 11 månaders säsong


2-3 pass per vecka


Ca 60-100 min (längre om match)

Egen träning

2-3 gånger per vecka med klubbmatch 1-2 gånger per veckaUnder tävlingsperioderna blir det mer och tiden ökar eftersom tävling tar tid.

Träningsfördelning

Curling: Cirka 50 - 60 % av tiden är specifik curling.

Fys: Fysträning kan vara cirka 10 % och låt de äldre lägga till personlig träningstid. Uppmuntra att hålla på med någon mer sport än curling för den fysiska utvecklingen.

Lek: 10 - 20 % av tiden någon form av lek som ändå är curlingbaserad.

Teori: Cirka 20 % av träningstiden under en säsong kan vara teori för att utveckla strategi, lagarbete och teknikanalys. Om ni har möjlighet, kan största delen av teorin vara praktiskt baserad på isen.

Tävling

Antalet ökar stort under stegen och antalet klubbtävling (om möjligt) ökar först. Tävling sker i Yngre Juniorklassen och i Äldre Juniorklassen för de äldsta. Mästerskapsdebut i YJSM och JSM sker under detta steg Deltagande i DM kan bli aktuellt för de allra äldsta.

Övriga aktiviteter


22

Träningsdagar med något tema. Läger under sommar/sensommar och något spelläger under vintern. Åk på tävling med hela gruppen där möjlighet ges för spel i olika åldersklasser. Ge utrymme för sociala delar under alla aktiviteter och genomför någon eller några

aktiviteter som är helt ”befriade” från curling.

4.2 Steg 5 – första fasen - Träna att tävla Junior

Gymnasial

Ålder

16-19 år

Steg 5 delas in i två delsteg. Vissa idrotter väljer att komplettera med steget, lära att tävla och därefter träna att tävla. I curling är det tävlingslika träningsmomentet viktigt från tidiga åldrar och momentet löper parallellt fram till denna nivå. Curlingens uppdelning av detta steg utgår från faserna gymnasial och postgymnasial.

Möjlighetsfönster

Fysik och motorik är väl utvecklad. Arbete med målsättningar och handlingsplaner bör göras. Individen kan ta ansvar för träningsbeteende med planering, genomförande och

utvärdering. Styrka och stabilitet. Ökad träningsmängd. Ökad förståelse för spelet och hur träningen skall läggas upp på kort och lång sikt. Ökad förståelse för teknik och god insikt i vad målet med den är. Ökad förståelse för vikten av lagarbete och samspel. Spelaren behöver kunna ta ökat ansvar för att träningen genomförs och att kvalitén

på träningen är god.

Målsättningar

Säsong: Spelare och lag sätter både resultat- och prestationsinriktade mål utifrån ambitionsnivå.

Träning: Att ha en tanke vad man vill uppnå. Att följa sin träningsplan samtidigt som det behöver finnas medvetenhet att utvärdera och omformulera planen. Att jobba med slajdlinjen och sätta mycket sten, nöta. Låt spelaren utveckla den egna processen, som är viktig.

Tävling: SMARTA mål. Låt lagen göra det själva. Som coach kan du vara med och diskutera. Det kan vara deltagande på JSM eller någon seniortävling, eller att hitta ett lag med samma mål och ambition.

Långsiktigt: Att vara redo för att ta klivet in i elitspel på internationell nivå och klara av att ta ansvar för sin träning på egen hand och därmed själv fatta beslut om vilket stöd som behövs.

Inre kravprofil

Inre kravprofilen: För denna målgrupp sker gediget arbete med samtliga tårtbitar.


23

Yttre kravprofil

Förberedelse träning och tävling. Vilket hänger ihop med planering. Ekonomi: Spelarna behöver lära sig att arbeta tillsammans med sponsorer. Isar: Spelarna behöver lära sig grunderna i ismakeri. Stenar: Spelarna behöver lära sig skillnader i egenskaper hos stenar och hur de kan matcha dem.


Framgångsexempel

Framgångsexemplen kommer från att den aktive har lärt sig att ta eget ansvar. Den aktive skapar en egen framgångsplan med målsättning, självvärderingsmallar

och sätter mål utifrån det. Börja skapa förståelse att de man gör, gör man för sin egen skull.

De som hittat denna inre drivkraft kommer bli bra. Träna på att planera och genomföra det de har planerat. Lägg till utvärdering och

förbättra. De som tränar medvetet fys för curling kommer långt. Tittar på curling på egen hand. Analyserar vad andra gör. Besök någon stor tävling eller mästerskap för inspiration. Låt idrottarna arbeta med ledarskap för yngre. De kan bli en del av coachpoolen eller

hjälpa till på träningar och läger.

Aktiviteter

Forma lag utifrån ambition och prestationsnivå. Börja med enkel träningsdagbok. Den kan innehålla resultat och enkel beskrivning av

egna upplevelser av träning och tävling. Jobba med tester och utvärdering under hela utvecklingsåret. Jobba med synkronisering av teknik inom laget. Skapa individuella koncept och lagkoncept för spelupplägg, strategival, förberedelse

och genomförande av träning och tävling. Spelaren och laget behöver god insikt i vad målen är med olika delar. Vilken nivå

skall fysiken och träningsmängd på is vara på? Gör tävlingsplanering som innehåller tävlingar med olika mål. Vissa är ”majors” och

andra kan ses mer som utveckling/träning. Utveckla de mentala delarna för att klara tränings- och tävlingsmiljön. Planera in det

som en naturlig del i den vardagliga träningen. Bjud in olika personer som har kompetens från olika områden för ökad kunskap kring

stenmatchning, ismakeri, mästerskap och träningslära inom alla delar i kravprofilen (se kapitel 2 i S-cup, samt www.s-cup.se)

Gör tydliga mål och handlingsplaner för träning och tävling. Följ upp kontinuerligt. Träna på att öka registret av slag och fartintervaller. Lär många typer av slag och lägg

viss del av träning på att individualisera slagträning utifrån position. Genomför mycket tävlingsträning. Dels genom att spela tävlingar men också som del

i den vanliga träningen. Tävlingsträning ger stora möjligheter att träna de mentala delarna som har med prestation att göra. Komplettera även tävlingsträning med enklare vinster och belöningar för att höja insatsen, spänningen och motivationen.

Genomför mästerskapsbesök med syfte att uppleva mästerskap på plats. Samverka gärna med curlinggymnasiet.

Delta i nationella och internationella läger, exempelvis WCF:s sommarläger i Füssen i Tyskland, alternativt något av Kanadensiska Curlingförbundets läger.


24

Förutsättningar

Mycket tävlande. De som tävlar mycket blir bättre. Kunna göra egen is, eller ha någon som gör is. Stöttning av livspusslet. Spelarna ökar sin träningsmängd mycket samtidigt som alla

andra intressen och skola gör det samma. Starta samarbete med andra klubbar som har spelare med samma behov. Nyttja

kompetenser runt om i distriktet då de spelare/lag som verkligen vill fortsätta satsa blir färre.

Tänk på vad spelarens och lagets nästa steg är. Hur behöver spelaren och laget förberedas för den miljön? Vad sker efter gymnasiet?

Diskutera mål och ambitionsnivåer och alternativ att fortsätta spela trots förändrade levnadsvillkor för lagets spelare. Försök att alltid vara ett steg före.

Släpp taget. Fundera på om spelaren behöver nya kompetenser. Som ledare och tränare kan du få en ny roll i spelarens utveckling.

Under detta steg och denna åldersgrupp tar spelarna steget upp till seniorspel. De äldre spelarna behöver ha fått till sig all grundkunskap i spelet, en tävlingsinriktad och professionell inställning till sitt idrottande och sin livsstil samt kompetens kring alla faktorer som påverkar prestationen och resultatet .

En hall med tider och träningsutrustning för en elitsatsning. Samarbeta med curlinggymnasium och lokala idrottsgymnasier för att säkerställa

tränarkompetens. Studera och analysera matcher från internationella mästerskap och World Curling

Tour för att utveckla egna spelstrategier.

Period av träning

11 månader, året löper från augusti till juni

Träningar per vecka med klubb:

2-3 gånger per vecka varav 1 gång per vecka fokuserar på fysik och rörlighet. De som går på curlinggymnasium ersätter klubbens verksamhet med skolans till viss del.

Längd på träningspass:

30-120 min. Under långa pass är det viktigt med paus.

Egen träning/Lagträning:

3-4 gånger per vecka. Eget ansvar för fysik, rörlighet och kondition 2-4 pass i veckan.


25

Den egna träningen behöver öka mycket för att kunna utvecklas. De aktiva slutar med andra idrotter vilket både ger mer tid och ställer krav på att få den tiden ersatt. Säkerställ att det finns träningsutrustning som splittime- och videoutrustning för kvalitativ isträning.

Tävling

Ca 8-10 tävlingar per år varav ett par internationella junior- och seniortävlingar (för de äldre). Var uppmärksam på att tävling tar mycket tid och att utvecklingen i träningen inte blir lidande.

Övriga aktiviteter

Läger utomlands under sommaren, 1-2 kortare träningsläger under spelsäsong. Anordna temadagar med föreläsare, gärna personer som företräder olika kompetensområden som idrottspsykologi, kostlära, träningslära etc. Detta är starten för att spelaren och laget skall skapa sitt eget nätverk.

4.3 Steg 5 – andra fasen - Träna att tävla Junior

Postgymnasial

Ålder

19-21 år

Steget 5 delas in i två delsteg. Vissa idrotter väljer att komplettera med steget, lära att tävla och därefter träna att tävla. I curling är det tävlingslika träningsmomentet viktigt från tidiga åldrar och momentet löper parallellt fram till denna nivå. Curlingens uppdelning av detta steg utgår från faserna gymnasial och postgymnasial.

Möjlighetsfönster

Fysik och motorik är väl utvecklad. Arbete med målsättningar och handlingsplaner. Fullt ansvar för träningsbeteende. Planering, genomförande och utvärdering. Styrka och stabilitet. Stor träningsmängd. Full förståelse för spelet och hur träningen skall läggas upp på kort och lång sikt. Full förståelse för teknik och god insikt i vad målet med den är. Full förståelse för vikten av lagarbete och samspel. Spelaren och laget tar ansvar för att träningen genomförs och att kvalitén på

träningen är god.

Målsättningar

Säsong: Spelare och lag sätter både resultat- och prestationsinriktade mål utifrån ambitionsnivå.

Träning: Målet med träning är att ha en tanke vad man vill uppnå inom varje del av curlingen. Att följa sin träningsplan samtidigt som det behöver finnas medvetenhet att utvärdera och omformulera planen. Att jobba med slajdlinje och spela mycket sten. Låt spelaren utveckla den egna processen, som är viktig.

Tävling: Medalj på juniormästerskap och etablera sig i nationellt/europeiskt seniorspel. Arbeta med SMARTA mål och de coachande måldokumenten som finns och låt lagen/spelarna göra det själva. Som coach kan du vara med och ställa frågor, utmana och stötta.


26

Långsiktigt: Detta är sista förberedande steget för internationell elitnivå. Målet är att anpassa sig för kraven och den professionalitet som krävs av seniorelit.

Kravprofil

Spelarna och laget behöver arbeta med samtliga tårtbitar i både den inre och yttre kravprofilen.

Information och verktyg finns på www.s-cup.se

Framgångsexempel

Den aktive söker själv efter nya sätt att utveckla träningen. Den aktive tar fullt ansvar för sin egen utveckling och söker stöd inom olika områden. De aktive kan ta och ge feedback på positivt och konstruktivt sätt. Den aktive skapar en egen framgångsplan med målsättning, självvärderingsmallar

och sätter mål utifrån det. Tittar på mycket curling på egen hand och analyserar. Besök någon stor tävling eller mästerskap för inspiration. Spelarna känner varandras styrkor och svagheter, samt har en hög medvetenhet

kring lagmedlemmarnas känslor och känslouttryck i framgång och motgång. Låt idrottarna arbeta med sitt eget ledarskap. De kan bli en del av coachpoolen eller

hjälpa till på träningar och läger.

Aktiviteter

Fokusera på grupputveckling och intern kommunikation Utveckla arbetet med träningsdagbok för att optimera träningen. Den kan innehålla

resultat och enkel beskrivning av egna upplevelser av träning och tävling. Jobba med tester och utvärdering under hela utvecklingsåret. Besluta om fortsatt synkronisering av teknik inom laget, alternativt arbeta med att

förfina de individuella tekniska kvaliteterna. Skapa individuella koncept och lagkoncept för hur spelupplägg, strategival,

förberedelse och genomförande av träning och tävling skall genomföras. Spelaren och laget skall ha god insikt i vad målen är med olika delar. Vilken nivå skall

fysiken och träningsmängd på is vara på? Gör tävlingsplanering som innehåller tävlingar med olika mål. Vissa är ”majors” och

andra skall ses som träning och utveckling. Utveckla de mentala delarna för att klara tränings- och tävlingsmiljön – planera in det

som en naturlig del i den vardagliga träningen. Bjud in olika personer som har kompetens från olika områden för ökad kunskap kring

stenmatchning, ismakeri, mästerskap och träningslära inom alla delar i kravprofilen (se kapitel 2)

Gör tydliga mål och handlingsplaner för träning och tävling. Följ upp kontinuerligt. Träna på att till fullo hantera hela registret av slag och fartintervaller – lär många typer

av slag och lägg viss del av träning på att individualisera slagträning utifrån position. Genomför mycket tävlingsträning. Dels genom att spela tävlingar men också som del

i den vanliga träningen. Tävlingsträning ger stora möjligheter att träna de mentala


27

delarna som har med prestation att göra. Komplettera även tävlingsträning med enklare vinster och belöningar för att höja insatsen, spänningen och motivationen.

Genomför mästerskapsbesök med syfte att uppleva mästerskap på plats. Studerar och analyserar matcher från internationella mästerskap och World Curling

Tour för att utveckla egna spelstrategier.

Förutsättningar

Stöd i livspusslet. Spelarna ökar sin träningsmängd mycket samtidigt som spelarna lämnar gymnasiet och antingen börjar arbete eller studerar vidare på hemort, eller annan ort.

Var steget före. Diskutera mål och ambitionsnivåer och alternativ att fortsätta spela trots förändrade levnadsvillkor för lagets spelare.

Planera hur lagträning och individuell träning ska fungera på bästa sätt. Även om spelarna finns på olika orter.

Starta samarbete med andra klubbar som har spelare med samma behov. Nyttja kompetens i distriktet. De spelare/lag som verkligen vill fortsätta satsa blir färre.

Ledare som kan släppa taget. Fundera på om spelaren/laget behöver nya kompetenser. Som ledare och tränare kan du få en ny roll i spelarens och lagets utveckling.

Grundkunskapen behöver vara på plats. Detta gäller spel, en tävlingsinriktad och professionell inställning till idrottare och livsstil, samt kompetens kring alla tårtbitar i kravprofilen för curlingspelare.

Kunskap eller tillgång till fystränare, kostrådgivning och mental rådgivning. En hall med träningsutrustning och lediga tider som möjliggör för en elitsatsning. Samarbeta med idrottshögskolor och lokala elitidrottsföreningar för att säkerställa

tränarkompetens.

Period av träning

11 månader, året löper från augusti till juni


Alla kommer inte längre att ha träningar med klubb i detta stadie. Ledarledda träningar är att rekommendera 2-3 gånger per vecka för att säkerställa stöd och utveckling.Längd på träningspass

45-120 min. Med paus under längre pass.

Egen träning/Lagträning

3-4 gånger per vecka varav 1 gånger per vecka fokuserar på fysik och rörlighet. Eget ansvar för styrke-, spänst- och konditionsprogram.

Den egna träningen behöver öka mycket för att kunna utvecklas. De aktiva slutar med andra idrotter vilket både ger mer tid och ställer krav på att få den tiden ersatt. Säkerställ att det finns träningsutrustning som splittime- och videoutrustning för kvalitativ isträning.

Tävling

Ca 8-10 tävlingar per år varav ett par internationella junior- och seniortävlingar. Var uppmärksam på att tävling tar mycket tid och att utvecklingen i träningen inte blir lidande.

Övriga aktiviteter


28

Läger utomlands under sommaren, 1-2 kortare träningsläger under spelsäsong. Anorda temadagar med föreläsare. Gärna personer som företräder olika kompetensområden som idrottspsykolokostlära, träningslära etc. Spelaren och laget behöver sitt eget nätverk.

4.4 Steg 6 – Träna för att vinna Senior

Utmanarlag, Talanglag och Landslag

Ålder

20-

Steg 6 vänder sig till utmanarlag, talanglag och landslag. Målsättningarna för dessa grupper är internationell elit och internationella medaljer. Under detta steg i utvecklingstrappan presenterar vi vad som krävs avseende överenskommelse med förbundskapten, tränings- och tävlingsinsats, resultat- och fysnivåer.

Du hittar även förutsättningar och krav för teknik och aktiviteter.

Förutsättningar

Laget är väl sammansvetsat.Bor och tränar i samma klubb (ort).Arbetar eller studerar deltid, alternativt spelar curling på heltid.En väl utvecklad stödapparat med specialister inom respektive träningsområde.Väl genomförd plan och överenskommelse med förbundskapten.

Överenskommelse med förbundskapten

Lag och spelare i landslagstruppen behöver fatta beslut och redovisa kring:

Värdegrund Målsättningar Långsiktiga och för kommande säsong, indelade på resultatmål, prestationsmål och

övriga mål för lag och individ. Varje persons egna mål och nuvarande status Reserv: Arbetsbeskrivning och uttalad person Coach: Arbetsbeskrivning och uttalad person Plan för träning på barmark och på is. Redovisning av tävlingssäsong. Struktur för rapporter till förbundskapten. Detaljerat säsongsupplägg Budget


29

Antidoping Försäkring Kommunikationsplan med samarbetspartners och media, exempelvis via sociala

medier.

Träningsinsats för intag i Talangprogrammet och aktiva i seniorvärldstoppen

Träningsmängden och innehållet varierar under året. Den styrande faktorn är tävlingsperioden. Själva is-säsongen startar i augusti/september och avslutas i april. Tävlingarna börjar i september/oktober och avslutas i april. Vid planering av träningen sker det på övergripande nivå och är indelade i isträning, styrka och kondition. Nivåer för att bli antagen till Talangprogrammet är följande:

Barmarksträning (maj-augusti) Styrka 4 timmar/vecka Kondition 2 timmar/vecka

Is-säsong (september-oktober) Styrka 1,5 timmar/vecka Kondition 1 timmar/vecka Is 10-12 timmar/vecka

Is-säsong (november-april) Styrka 1,5 timmar/vecka Kondition 1 timme/vecka Is 6-8 timmar/vecka

På seniorvärldsnivå är insatsen ca 10-25% högre än vad som beskrivs av kraven för intag till Talangprogrammet.

Tävlinginsats

I tabellen nedan visas antal tävlingar och matcher per säsong på världstoppsnivå för seniorer och vad som förväntas per säsong för Utmanarprogrammet. Av antalet tävlingar är 2-3 på nationell nivå för världstoppsnivå och det blir ca 20-25 nationella matcher. Allt utöver är internationella insatser.

År Seniorvärldstopp Utmanarprogrammet

Tävlingar Matcher Tävlingar Matcher


30

1 12 - 17 85-120 (20-25 nat). 8 - 10 65-75 (30- 50 nat).

2 12 - 17 85-120 (20-25 nat). 10 - 12 75-85 (25-40 nat.)

3 12 - 17 85-120 (20-25 nat). 12 - 14 85-110 (20-25 nat.)

Åren 1, 2 och 3 är i den Olympiska cykeln.

Resultatnivåer - Tävling

Fokus ligger på deltagande i turneringar/tourer och ranking i Sverige bland seniorer. På sikt kommer det ge resultat som möjliggör ett intag i Talangprogrammet. Det bör poängteras att det är svårt med nivåer beroende på om det är ett helt lag eller en individ som ingår i Utmanarprogrammet.

SOK-PROGRAMÅR UTMANARE TALANG TOPP

1 Topp 6 Sverige X

Deltagande på CCT

2 Topp 5 Sverige X

2 tävlingar på CCT

3 Topp 3 Sverige X

2 tävlingar på CCT

2 tävlingar på WCT

4 Topp 10 CCT X

Topp 25 WCT

Medalj EM, VM eller Universiad

5 EM-MEDALJ X X

6 VM-MEDALJ X

7 OS-GULD X

Resultatnivåer, fys.


31

För att mäta och testa fysnivåer används Fysprofilen ( http://www.fysprofilen.se/ ). De tester som görs är:

Knäböj Bänkpress Chins Gripen Dips Squat jumps CMJ CMJ a Cooper Brutalbänk

Fysprofilen baseras på ett poängsystem från skala 1-10. Det är 4 olika delkapaciteter som testas (styrka/power/aerobt/anaerobt). För varje delkapacitet erhålls ett medelvärde. När medelvärdena räknas ihop erhålls ett samlat värde, s.k. fysindex. Följande tabell visar poängvärdet av fysindex och var seniorvärldselit ligger samt var de aktiva i Utmanarprogrammet bör ligga på. Notera att det är miniminivåerna som anges.

Nivå Beskrivning Seniorvärldselit Utmanarprogrammet

1 - 3 Hög prioritet. Måste träna

4 - 6 Gott medel till hyfsat X X

7 - 8 Mycket bra fysisk bas X

9 - 10 Olympisk elitidrottare

Fysprofilens poäng

GREN DAMER HERRARKnäböj 0,5 kg x kroppsvikt= 1 poäng 0,8 x kroppsvikt = 1 poäng

0,5kg x kroppsvikt = 10 poäng 1,8 x kroppsvikt = 10 poängBänkpress 0,5xKroppsvikt=1 poäng 0,6xkroppsvikt=1 poäng

1,1xkroppsvikt=10 poäng 1,2xkroppsvikt=10 poängChins 1 = 1 poäng 1 = 1 poäng

5 = 10 poäng 10 = 10 poängGripen 35 = 1 poäng 40 = 1 poäng

55 = 10 poäng 65 = 10 poängDips 1 = 1 poäng 5 = 1 poäng

10 = 1 poäng 20 = 10 poängSquat Jumps 20 = 1 poäng 37 = 1 poäng

37 = 10 poäng 45 = 10 poängCMJ 22 = 1 poäng 33 = 1 poäng

40 = 10 poäng 50 = 10 poängCMJ A 25 = 1 poäng 38 = 1 poäng

45 = 10 poäng 58 = 10 poängCooper 15.30 = 1 poäng 14.00 = 1 poäng

13.00 = 10 poäng 12.00 = 10 poängBrutalbänk 2 =1 poäng 10 = 1 poäng

20 = 10 poäng 30 = 10 poäng


32

Teknik

Slajden bör ha en driftfri linje och ska vara så pass tekniskt korrekt och säker så allt fokus ligger på stenens uppgift, det vill säga, vad spelaren och laget hoppas uppnå. Tekniken är högst individuell men ska hålla en så pass hög grundnivå att slajden utförs på samma sätt vid varje tillfälle. Ju längre in i en turnering desto större prov ställs på tekniken eftersom spelarna rent fysiologiskt och mentalt blir tröttare. Hur det tekniska utförandet ska vara bestäms inom laget, givetvis i samråd med ledarteamet.

Det är viktigt att stenen släpps på liknande sätt för alla inom laget. Om det uppnås blir betydelsen av själva slajdens teknik mindre viktig. Laget i samråd med ledarteamet fastställer hur släppet ska vara. Isen kan variera, främst i curl och fart, och därför är det önskvärt att träna in minst två olika släpp. Variera distansen på släppet för att få olika mängd rotation.

Vid sopning ska eftersträvas att få så mycket tryck och frekvens mot isen som möjligt. Det finns egentligen inga gemensamma forskningsresultat som visar på sambandet mellan tryck och frekvens men vi vet att dessa två faktorer har stor betydelse. En ny produkt som går under arbetsnamnet Broom-mate har utvecklats i Sverige som mäter tryck och frekvens. Den produkten kommer användas för att kunna mäta hur effektiv sopningen är. Det svenska seniorlandslaget, juniorlandslaget, aktiva i Utmanarprogrammet och curling-gymnasiet kommer att testa produkten och mätningar ska ske minst två gånger per säsong.

Aktiviteter

Personliga samtal med FK. Minst 2 gånger per säsong. Fokusera på grupputveckling och intern kommunikation. Att spelarna känner

varandras styrkor och svagheter samt har en hög medvetenhet kring lagmedlemmarnas känslor och känslouttryck i framgång och motgång.

Utveckla arbetet med träningsdagbok med syfte att optimera träningen. Jobba med tester och utvärdering under hela utvecklingsåret. Fortsatt utveckling av individuella tekniska kvaliteter, samt öka kännedom om

skillnader i stenens beteende över banan och i träff. Kontinuerligt utveckla individuella koncept och lagkoncept för hur spelupplägg,

strategival, förberedelse och genomförande av träning och tävling skall genomföras. Spelaren och laget skall ha full insikt i vad målen är med olika delar. Gör tävlingsplanering som matchar formtoppar för nationella mästerskap och

internationella mästerskap och tävlingar. Utveckla de mentala delarna för att klara tränings- och tävlingsmiljön. Planera in det

som en naturlig del i den vardagliga träningen. Ta hjälp av expertis. Bjud in olika personer som har kompetens från olika områden för ökad kunskap kring

stenmatchning, ismakeri, mästerskap och träningslära inom alla delar i kravprofilen. Gör tydliga mål och handlingsplaner för träning och tävling. Följ upp kontinuerligt. Träna på att till fullo hantera hela registret av slag och fartintervaller. Lär många typer

av slag och lägg viss del av träning på att individualisera slagträning utifrån position. Genomför mycket tävlingsträning. Dels genom att spela tävlingar men också som del

i den vanliga träningen. Tävlingsträning ger stora möjligheter att träna de mentala delarna som har med prestation att göra.

Arbetar aktivt med att utveckla egna träningsmetoder och tester för att optimera träning.

Mediaträning inför nationella och internationella mästerskap. Aktivteter tillsammans i laget ”utanför” curlingen med familjerna. Möjliggöra att spelarnas familj kan involveras på ett positivt sätt i den gemensamma

satsningen.


33

Tänk på:

Spelarna ökar sin träningsmängd mycket samtidigt som spelarna ska kunna kombinera arbete eller studier - stötta spelaren i att klara av hela ”livspusslet” och komplettera tränings- och tävlingsplanering med vardagens, för spelarnas övriga ”livsviktiga” aktiviteter.

Återhämtning och vila är en naturlig del av träningsplaneringen. Utveckla rollerna för stödresurser – teknisk tränare, fystränare och mentala rådgivare Möjliggör hallen och träningsutrustning en elitsatsning? Samarbeta med idrottshögskolor, Elitidrottscentrum och för att säkerställa

tränarkompetens och utveckling av träning.

5. Handledarmaterial för ledare och spelare som curlar för ett aktivt liv. Handledarmaterialet i steg sju vänder sig till dig som arbetar med en verksamhet som inte har elitfokus utan riktat in sig på motionärer. Träningsmaterial och spelformer hittar ni på www.s-cup.se


34

5.1 Steg 6 - Aktiv för livet Ung som gammal Ålder

Livet ut

I det sjätte steget, aktiv för livet, befinner sig de allra flesta curlarna i Sverige. Klivet till detta steg sker i alla åldrar. Skälet till att spela curling är till stor del densamma som varför vi börjar idrotta, det vill säga:


Realistiska ambitioner

Medverkan

Enkelt att vara ledare

Spänning och glädje

35

Spänning och glädje Lagom motion Tävlingsmoment Utveckling Samvaro Tidigare elitaktiva Föräldrar Motionärer Pensionärer

Målsättningar

Inom det sjunde steget finns alla typer av målsättningar. Sätt mål för laget eller för enskilda spelare som vill utvecklas, som curlingspelare eller i livet. Exempel på målsättningar:

Säsong: Att hitta spelet tillsammans och få en kontinuitet med lag och spelare. Träning: Prata och ses, inte bara träffas när det är match. Tävling: Sätt prestationsinriktade mål, eller resultatmål om ni spelar i liga eller serie. Var noga med att koppla målen till beteenden. Långsiktiga: Utveckla curlingen till en jämnare nivå och fortsätta utvecklas.

Kravprofil

Gruppdynamik: De som spelar i lag, kan med fördel göra kommunikationsövningar och arbeta med rollerna i laget. Prata om bemötande av varandra på banan och se till att det funkar inom laget så matcherna blir roliga. Teknik: Hitta en slajd som är konsekvent och enkel och gör detsamma med sopning. Det gör spelet roligare och förenklar för skippern. Träna släpp och olika farter. Målsättning: Prata öppet i laget om att alla har samma målsättningar för att spela på samma nivå. Strategi: Arbeta med enklare upplägg och skapa en grundläggande kunskap hos alla i laget.

Framgångsfaktorer

Håll ihop gänget under sommaren. Intern golfliga eller annat har visat sig vara succé! Träna något konkret under träningspassen. Åk på någon typ av utbytesresa med andra länder, för att spela curling där. Att åka någon annanstans tillsammans för att spela Ta emot spelare från andra länder för träningsmatcher och socialt umgänge. Tematräffar. Dam kvällar, skippkurser, take-spel. Ha flera spelare tillgängligt för klubbspel för att kunna rotera på fler. Lottade lag varje vecka med individuella poäng. Dela gärna ut poäng för deltagande.

Exempelvis poäng för att komma tidigare och dricka kaffe. Rotera positioner eftersom det är utvecklande. Öppen attityd i gruppen, med spelare som delar med sig till de som vill ha hjälp.

Förutsättningar

Likvärdiga ambitionsnivåer Anpassade tränings- och tävlingstider i klubben Anpassade match- och tävlingssystem Hög trivselfaktor i klubbhus/lokaler


36

Träningsmöjligheter Hjälp de som kommer nya att bilda lag och lära sig grunderna.

Aktiviteter

Internt ligaspel med flera divisioner Sociala tillställningar Kombinerade aktiviteter för fasta lag och lottade lag Funktionärskap Figurspel Curly Camp för vuxna Mixed dubbel Poängjakt

Period av träningOktober - april

Några gånger i veckan, främst i tävlingsform.

6. Handledarmaterial för KlubbinstruktörerFör klubbinstruktörer och tränare inom nivån Aktiv för livet, finns SCF:s utbildningar inom rekrytering, klubbinstruktion och Blått Kort.


37

På www.s-cup.se hittar du träningsmaterial och övningar för att bygga teknik från grunden. På www.curling.se hittar du instruktionsmaterial, nybörjarkursen Blått Kort och fortsättningskursen Curlingskolan.

Som klubbinstruktör, är du vägen in för alla curlare som är på väg in i utvecklingstrappan för att upptäcka, uppleva och utveckla curling. För att kunna göra detta behöver du arbeta efter Svensk Curlings värdegrund, verksamhetsidé och vision.

Verksamhetsidé

”För den sociala tävlingsmänniskan är curling lagsporten som utmanar, ger dig motion och hjärngymnastik tillsammans med andra, där din prestation alltid är betydelsefull.”

Värdegrund

”Svensk curling är en öppen och modern idrott som präglas av glädje,gemenskap, sportmannaskap och nyfikenhet.”

Vision

”Svensk curling är världsbäst, ett föredöme i ledarskap och Sveriges mest efterfrågade idrott”


38


innehåll - svenska curlingförbundet · web viewungdom 12-16 steg 5 – första fasen – träna...

Documents