i bibliotheke eshtetit ii igol numer 12 i deuefl{ r. 0...
TRANSCRIPT
I
I
BIBLIOTHEKE E SHTETITII ~hietorit Igol
'
\
"
jl
Deuefl{ ,11' i R. cf0Ii
,w.cembre Ig01
l,l,. .=-M~A~_~.J \1i m I 1t
CE{perkoheshme Revue alba nai-shcip ~el dy he se. Parait deuxre ne muaj. U.te £0 is par m9ismelua me 1896 ltondeeen 1896
TE MBAHET E TE
RRIT£T KOMtlESIA.
TE LERO'H~T E TE
ZtlUKU:lOHET GHUI1A
5.. GHUI1A ESHTE SHE
NIMI I KOMBESIH:., E PERMIRE:SOH:T
GHENJJA E POPU.
! LIT. st. KURS'ESHT
VOSE: PO?ULLI
KOMBES!A MBAHc. T £
TERE. E FORTE E E
LIRE.
~~
V IERSHA.. KENGA TE!
PO?ULLIT. GHUHESI. I
HIS TORI. SKENT$E
TE RA.
, L.E1'RA,
~'-Numer 12
Numero 12
NDJHMA, PAJTIME. DERGOHEN NE KETE
Redaction de la Revu.e Albania.,Rue d'Albanie,
BruxellesB~Ii!'jau~
CONStRVA T ION
DEVEI.OPf>EM;;NT DE
LA PERSONNALIT~ NA
TION'ALE. ClJl.TL'RE
CE LA LANGUE. QUI
EST L.E)(P~ESSICN
DE CETTE PERSONNA
LITE. AMtUORTA'ON
DES CONDITIONS E( 0
NOMIQUES. QUI PER
METTENT A LA PER
SONNALlTi NA TIONA
LE DE SE MAINTENIR
ENTIERE. FORTE &.
L:BRE.
~t~
LITTtRATURE. rOlK
LORE. LINGUIST:QlJE
HISTOIRE &. NO;)
VELLES
DREGT 1M :
~-
R.
]Jl, ~ ~o'.
JR- r g'- --~-
';,'';1 !I-~. 1, ,'I~'Y f'
,
'. A 'j hJ] ~ ~ it0A .',
Organe des inten~ts albanais.
E perkoheshme shcip (toskerisht e gegnisht),cisht. Mpron te drectat e Kombit shcipetar.
frenghish t e tur-
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~g~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~UN NUMERO SEPARE.' ..., 0 fro 75 E NUMER I VECtlANT. . . ., 3 groshUN ABOIIINEMENT DUNAN(pour tous pays) 10fro PAJTIMIPER E VIT . . . . . 10franga
q.~.q ~~ ~..
Pour tous Ics lines concernant la langue albanaise, on peut s'adresscr soit a la redaction
de l'''ALBANIA'', soit a la Librairie Spirgatis23, ?lIariens'trasse, Leiptig, c;ui rel(oit egalementdes ahonnemcnts a notre revue.I.
* * *:.':'
I.... ."'611, trOU'D3 Z'( 31 Zoo.nio.' ""
(:f!Zoo.nio.' ndod:hSt :. .
.I:.).'~':
,\ ..
a LEIPZIG, Librairie SPIRGATIS,23, Marienstrasse.
..a LONDRES, Libairie TRiiBNER& Co., 59, Ludgate Hill..:3:'1PARIS, Librairie ERNESTLEROUX, 80, rue, Bonaparte.
.:it VlENNE, Librairie \;VILHELMFRICK, 27, Graben.
a TRlESTE, Librairie JULIUS DAsE.
a1Y,ENIS~, Librairie MUNSTER.itaATHENES, Librairie BECK.1t!lpHILIPPOPLE, Librairie CRAVAREFFFRERES.
au CAIRE, Librairie HARllIER.
a ALEXANDRlE, Librairie VITACOEN.
2,::c .."I.
l' ,'r' :1~~
:"1,' 1:''-'
L. . SKURTORE SOMMAIRE({!
Face e pare. - Pese vjet lufte : F. K. - Viershtori : G. POSTRIPPA. - Shcypniis :
G. POSTRIPPA.- :.Iendimet e Sancho3. - Grecia edhe Shciperia. - Shkodra : N. M. -Mendime te \'ogela : F. K. - Neper fletoret shcipe. - Kenga e Lamc-Liges nga Mallakas-tra: t~ POI'ULLlT.- Shenim. - Pcr mii Beena 0 Ghyghe.
Unc Conference de ?II. lIasden sur I'origine des Albanais.
f[, \.""
;-.
Vit v An. ,1\
"
,
~ .P.A .'III A"
""
' v~- ~
IS Dhetur Ig01 Num. 12
JUiB INe e perkoheshme ci del ne London,'i' he 'vV e e k I y Reg i s t e r, baton disanumerime permi perparim te fese katolike
ne Perandori inglize. N' Inglie, me 1895,
Katoliket ishin 1,339,640; me 19°1 jane
1,429,85°. Ne Skotlland, me 1895 ishin363,000, e me 1901jane 413,5°0. Per kun-dre, n' Irel.and, nga 3,538,3°5 c' ishin me1895, jane tani vetem 3,443,216. Ne Ka-nada, ishin 2,199,53° me 1895, e e jane sot
2,201,660. N' Australie, Tasmanie, e Ze-
lande te Re, me pese vjet e siper popullsia
katolike nga 3,008,39° u-shtua e u-be
4,504,880.N' Afrike inglize, Katoliket nga
4°°mij me 1895, u-bene sot 481,782. Ne
Hindie numeri i Katolikeve me 1901 eshtepo thua 75° mij vetash.
Afro ghithe burrat chineze dine teligherojne, po 9° per 100 nga grate jane te
pa-ditura.
Thone se per 8 burra ci vdesin perfie here, vetem I grua gMn vdekje te pa
-piitur.
N' lnglie, fie djale me teper se 7vjetesh po beri fie te lige munt te bjere ne
burg; ne GMrmanie vech jane te perba-
reshm (responsables) djelmet 12 vjetesh e
siper.
Postkartet e zbukuruara - ci muar-ne e po marin kudo fie te madhe rendesi
- nuke perdoren as ghekundi me shumese ne Ghermanie. Ne sht6tesi cevertare
rrefen se Postet e Perandorise ghermaneshpien per dite 1,446,938 postkarta per di-
te. Fitimi i Ceverise eshte ii' a345° lira
inghize per di te .
Thone se zogu ci rron me teper seghithe te tjeret eshte korbi. Kerkime shken-
tsetare te shpejtma rrefyen se nuk u-pa korb
te rraje me tej se7° vjetesh. Po jane pare
papagaj ci kane rrojtur me teper se 100
vj6t.
NE KOCEKRIPE.-Nechupezes i dhempgryka, mieku i urdheron te marre «ipeca».-Babo! sa cenka e lige! i a ben chupezaduke larguar celcin... - Shik6, i that i ati,do te pi pake. - Jo, bab' i dashur! i per-
ghighet chupeza me te perkedMlur. Mos pipake,... te lutem pi-e te tere.
186 ALBANIA F
1"I '\,~'
~
\itJ"\.~ PESE VJET LUFTE.
EI\:ETEnumer, po mbushen pese vjet ce dolli « Albania ».Pese vjet munelime, pune, lufte per bashkepunetoret
e « Albanics » ; pese vjet semundie e hielherim per kurvatci, a sherbetore te Turkut a almitsa' te Moskovit, na u-kunelershtuan pa pushim, eluke shpresuar sot vMkjen t' o-ne per neser, duke rene neser ne elishprim, e ashtu gherme kete elite. E ch' kunelershtim? jo faceza, jo sheshit, .
jo me aresye, si u perket burrave te vertete, po prapa kurrizit, n' erresire,me geileshtra, si kurva ce jane e elo te mbeten.
Sa per ne, ch' elo here c' u-refye nevoja, i a u ngheshme fora elatskatarmicve t'ane, eluke provuar se sa elo mos shpirt-ndyret jane shpirt-nelyree harblltet harbute.Po me te shumet here pushuam, se atelhetaret ci lighi-rojne te Perkoheshmen presin prej nesh pun~ me te clobishme se te japimmesime te kotta ne Zllzare te paturpeshm.
Punet ci priteshin prej nesh, bashkepunetoret e « Albanies » me elu-rim, me De elashuri te thelle t'atelheut, me De hollim te bukur, i vune mb'uelhe. Viershetore te vertete, shkrimtare te kulluar, ghykates te drectete puneve tc politikes, mbijtin pake nga pake e u-bashkuan tol<. Me sa lev-date, me sa te mburur, munelim te botojme me poste De vjershe te GegPostrippes, ace te hieshm, ace te zgheelhur ne fjalet, ace te mbaruar sameriton t'u-jipet, per shembell ghithe vjershetoreve t' ane.
Geg Postrippa e shume te tjere ci me fie menyre a me fie tjater pozbukurojne ghuhen shcipe,sl elo kishin refyer fucin'e mieshterin'e vete nemos kishin DCte perkoheshme te tyre, - ne te tsilen drectori e pati kurelo-her~ .per nelerte hicet me fi' ane e t' u leje vendin e pare!
Shoceri te nelzehta u-kriuan kudo, nene kryesie atdhetareshmcnclje-larte, libra popullore mbijtin me te ghith anet si lule, e duke shty-re fieri tjaterin, u-ndesne vatera kombetare elite per elite. Shciperia e si-perme, ci ne kohet e shkuara u-be ace here vegla e Sulltaneve kunel~eSllciperise se poshtme, zuri te perkujcleset eclhe ajo me elashuri te maelhe,e, ne vafte perpara pa cenc1ruar, fie ane e Gegerise elo t'i shkoje ghitheviset e tjera te Shciperise per punet kombetare.
Do me thene - munt te pyesin elisa - te ghitha keto i paska bere« Albania».
Atyreve ci pyesin kete se kujtojne ce une' elua te leveloj veten, uperghighem: Drectori i « Albanies » s' beri ghe fare; po te ghitha keto
ALBANIAF. 187
e kane burimin ne munclimet e BASHKEPUNETOREVItt' « Albanies».Atyreve ci pyesin ra shpirt-llgesi, u thomi : Shcipetaret e neserm do
te g-hykoine.Atyreve ci pyesin dhelperisht e kurverisht, u pshtyjme keto tjale : Mi-
aft geMshtra, harbute te poshter ! s' kini ju turi te.ghykoni pune te tilla,po hicni e t.:-beni zaptien sich' e kini pasur ghithmotin « zanane ».
E na rofte Shciperia e vertete !FK K-TZA
~~~
"1"., '1..t .' ?v:ze1's.n 01'1 ....
(Mikut t' im Z. F. C.)
M' thuech'asht viershtori?.. Pl-igho-ie ii'at herKur mennia e-tij larg-e-Iarg ka shkue ;Her n' pac ka zemmn:n, si-kur iii dit n' vel'Uji i licenit ci nuk asht trazue
'"Si ii' at her chupa ci n' ksoll t' velen knnon,Kur drita e-hilnes katunnin e-mmlon ...
Her ftyra e-tij cesh... si-kur cesh prennvera,]\le male e fusha kilnn-e-kann t' Iulzume...Ghith shenn si zogu ci n' ghemm e-tunn era,E j' a nis kanges me zemmer t' gazmume...Si ii' ajo flutur ci shkon fluturim,
.Prei lules m' lule me kerkue ushcim ...
Her 'dhe n' trishtim b~e... si lule tui InguuKur uj' i kronit c' ushcei ka shtcrrun...
Si-kur ii' aj zogu ci n' lak kie ngatruu,
E liriin e-vet ch' at herpat bierrun...
N' allrishtim ci bie shpish katunni t' tan,Kur e-mmlo:l lerri iii' aj nats pa han...
Her caan... kur zemmra dash£1is asht derptue,A kur shH vlhznitne mjerim t' robnis...Si-kur n' drit t' Mnes by I b y Ii tu' ankue,Shfren me zaa ac t' ammel brenget e-dashtnis :Si b Y I by I i n' pyyll ci tui caa kennon,
Zemmra e-viershtorit tui kennuu vaiton...!
Her prci idhnimit, zemmra i trazohet,Si-kur trazohet deti me duhii... (I)Por-si ii' aj prroni c' i rreih rr~nofjet,Kur rriedhin ujnat e-iii mils me slni,..Si nen dhee ziarmi ci me duhem (2) shfren
Kur grykes malit me rrenim shberthen... (3)
(I) D u h i i, fl'. ouragan.
(:::) D u hem, fl'. impetuosite. fureur.(3) Malet prei te tsilvet shfrcn ziarmi, cuhen
«Vullkane» s.i Mali Vesuvio afer Napolit n'Italie sa tier.
188 ALBANIA F
Her n' trimnij rinezet... Oh! i rrept at her,Asht ~i luani ci unit terbohet,i~ me \Trim t' yeten pyyllin mush me mner ;
7.'ani i yiershtorit, i rrept, kur chohet,Nnez n' trilT.nij nerzit, me ddek n' luft i chon,Si n' ajo rrfeja ci kur bie rrenon ...!
Ky pra asht yiershtori !.. Por, kur tui flutrue
IIlc'nnimet e-tij larg-e-Iarg kaloin,Oh! mos e-traw !.. se me shpirt ka shkue
N' at Mal t'Sh6itnuem ku 7.'anat kennoin :Ka shkuu me mmledhun lulc me shkelcim,Atie ku lulet kurr nuk kan marim !..
Oh! mos e-trpzu !.. Ni dit Perennis](ee per t' i perghegh n' e-patch trazumun :Kur tluturim shkon n' Mmretnij t' Bukuris,
Atie nzen kanget t' bukra me i knnul11un;Se, atie vech,Zana e-!;anges e-mmson
III' e-knnuu at kangen ci z6mmrat derpton !
Oh! mos e-traw!... Se Atdheu ni dit,
;S' e-patch trazue, per t' Iypun ghygl-i kaa :
Ai, bashk me 1.'anen, \'ech, munnet m'e-eitKangen Kommtare ei e-knnon tui caa ;
Me lot per face at her Iyp dashtnim
Pcr Atdheen e-\'et c ghimon n' mierim,.!
GEG POSTRIl'PA.
)?-MEKDlME. T E SAKCHOS
Ne djal i ri e pyeti San chon : - Dua te di eh'duhet bere cc t' arrijc neriu n' urtesi te \'erte-te. - Mba \'etem ne ment, i tha Sanchua, se triSHUMEe tri PAKE e prishin nerine: Te folur shu-me e te ditur pake, te prishur shume e te pa-tur pake, te mburur shume e pake te bere.
CE\' ANTES(Nga I NIP! ! SANCHO-PANZES';')
(':') Ky emer kendohet ispanisht si e. shkruaj-m'e shcip, e eshte titlli i fie pralles se CerYantes~
t.
$hoypn1is !
Mori Shcypnii, e-mjera, Shcypnii !!\~sh, t~ kaa cit;ll1 m~,kt:ye_n'!1ii.?II m kee pas kenun 1111.'on e-rann.Ci burrat e-dheut ty thirrshin Nan.
\V ASSAPASHA.
I.
Luftare e-rrept e Nan luftarsh nnerue,Ci bota tutei me pall n' dol' tui t' paan1Lll1,
Lumnia e-motshm~ k6 kaa \'at e shkue,Ci nner tjer komme me shej t' kaa pas daamun?.
Si, n'kac poshtnim, sot, munnem me t'shicue?!
Si munnem m'e-nnij zanin t' ann tui caamUfl ?!
tdhe lun'nin t' anne me e_paa t' rr6nue, ,E parzmen t' anne ghith me ghak te Jaamun ?!
Ah!.. kur n' ghlth-ket mjerim kee ac bukurij,Saa ma e-bukur jee k6n ne shkelcim t'lumniis.
'
0 Nana luftare e-dashtna Shcyprij ?!
Po!.. edh' e-perghakshme ac e-bukur jee,Saa,me zemmert'nnezun pC'rty n'tlak t'dashtniis,
Po i-puthi, tui caamun, yarrt ei n' parzem keel
II.
1'0; tlli eaa po i-puthi \'arrt ci n' parzem kee,
0 c-shkreta e-bllkur Nan e.dashtenue;Ci, per-her, anmict t' uu, me fii yarr te ree,
II!e t' prish munnohen per dit tui t' ligshtue !..
Si fii chup ci kaa pas fatin t' zij me lee
i~-bukur e me ken lakmuu e tradhtue,Ti 'dhe par' anmicvet ac e-bukur jee,Saa; per me t' genymun, tan t' kiln perghakue...!
Greku dhe Bullgari, Serbi e Mali-i-1.'ij,Ci dashtnij t.' diftoin... ata t' kfu1\'arrumun,Me fierz t' vet, me sh~olla edhe me priftnij.,.!
F. ALBANIA
Mshlj lot e lkunn-u... e ghith e-hel;numun,
-Ch'kerkoni-thui -ch'doni ktu prei fmlvet mlj,
- ]asht!.. jasht \'ennit t'im geiieshtrart' turpnu-[mun.
GEG POSTRlpPA.
£~~
Grecia edhe Shciperia.
Gazeta athinake « ~EOAoro~ » e 5 (18)ncnclorit 19°1 botoj kete letre :
'A'jY.r;'(;~~ Z;;PI:: G(,)[J.i,
~i; c~/.Y.(A'77'W 017. 7'7. zY.1.7. I'JY.;...- '"
I . ~". ",J.'.);:W(J.CI.I 07'1 Y.I tr)::Y.1 (J.Y.; r)tY.Ff°;';;
'J'f;{J.EJ::x..
O~z:--€{PU) 7"~,) GYj?~pt')-i;') j;~i,!:-l%~/ :-~.; ~Ej)~-
')£z~; 'Ki..Ite:u;J~Ij::u); %X~ zy.:-7.T:(;i.2!J.(,) :-0 €'.I.
Ej).:XQt B::~::7'w):- zY.1. (J)Y.:lY.OtZ~;; l'J;:iuI.J.Y.. 'A)),y',-.' r. - 'E '
) I-' !',.
"%y.7'<X ,0'.) Cl.J:r,uo',); . J, ,,,:I£ZO',) I.Y.O',) 0::;; ::/.(,)
zy.:;b; fJ.~(jv;.'j\ -;:°E'Jy.°.r:{y.; [J.S7'y. 1,:';;:1;; ,'J.fj"..) (3):i-
'1:(-,) j.U:-0Y i7:X'.I7'G:-s;;-{;p.Cf.%al ha'J7"Ci7S Uta.; '77:::[-
p:x.; i:CJ.l:-2"..J()!J.Z'.I(,)') :7.v:.J:J2£d'~:-~)') c,i 6iQ~G~ ~O:J-,. , . 1 I,
[.JQ~'7!:-~ (;!~'J'.)(;P.l~:x. fJ'7.;" ~a! 1:...=-:£7. {'(/.) '7£ :-y,~
If,)?y';; :::; 7',,;; <.7'(,);(::tY.;; 01Y. 7":01.1~LZ;'; 7''.)10-
rJl(JJ%7'l%~; %:t.f. :Y.T:G:J2'.JGY,{J.z')U)')E;r/J,lpy;[J.~:"';v)'.J.~
I ', (.'f' .."
~' ."~lp.Y.l I~sc:tf.~; 07"l {J.~-:x p.t:/.'.! ()::%~~-:la'.! :thO
~~p.spIJ;; vi ('~:I).y;'.!Z; ;;7. %Y.:-.x),Xt(,)'7l %;(I,W; 8-:l£i:;z T:f'C:-'fl,'::J-:::PIJ;):lX ~Z(J)IJCI 7.:I-:ll::7.I,(.7.); %S%Y.-
p"..Ji'P.S'.Io"..J;, eXA!,' i:-:-l!.J.IJ:';;'%:/.; S:j,l%OCJ::~';, C:J;",
,,,, ',,,, 1,\ ,~f(J),
~ :::xp?~ i:),:;-G:-0i)';, ~u/.I~..,:'~ , :-"..JZO~l(V~-:~;,Cl.n:?::';, €~'',)p::0::;;,~; :;;:0 EA),,,;;w;; '.)1.07":7'(,);;%~i oi OT:o;:Ot (l.bo;; OpY.;(p.x; z:;:-",,/OUI'J£'
'Ex;; ~ 'Eny.; ~,o dio;; o";'7T:Ll7rO; 7":~O;a~:Q~; 7".c0; ),cv;:&"~:-a; :;1; 7:&),l:-£Z;o;;, d'k:; 5'a:,
'I',r:p~IJS%t;Q'J::Ji£t; ':'"vG:t.;:t.~"..JZla;.
'0 ::ii,t%pt;;-r.; rrO,o; I'JO:;
(1)1\ HK K ONITZA2:.
i.6fty. %~I.si; i:~I),X
189
Shkodra.
{i! HKODRAasht ni ghytet'i vieter fort, e
$..&J,kac i vieter saa nuk ghinnet as nner
shkrimtare t' hershem koha se hur
kie ngrehe.
Me i vue vesh clisaa cliftimeve, thohet se
kshceli e ghyteti i Shkoclers, ku u-persbue-
ne saa lufta, ghace, rrenime e trimnii t'
paa-shoce, kie ngrehe preie fii fare H.ozit e
preie s' moters tii Fahes preie kahe muer
6clhe emnin tui u-thirre Rozafe. Kshceli i
Rozafes thirret preie t' motshemve. Mastyne, e muer sunnimin Mret Nemani i tsilli
shtrini rrethin e sunnimit t' vet per mii E-pire, Maghedhonii, Dalmatsii, per mii clyy
Miziet e per mii Rumanii. Mas t' ni-pit t' Nemanit, Mretniia u-claa piesesh nner
shym begii e nner shum Parsnii n' vebte.
Shkoclra pat shum pershkime t' ducrve
hueja n' vehte, e ch' me kohc t' hCrshme
kie shtii n' clore preie shum zotave ci tuishtye i'ieni tietrin nuk e lane me marre fry-
me ket clhee.
N' kohe t' Ghentsit t' Ilirasve ci n'Skho-der e kishte Nneimadhniin e vet, .
H.omant
shtiine n 'clore t'clyy an~t e Shcypniis, t'po~ht-
men e t'sipermen, e Shkoclra raa n' (:ore t'
I<oman\'e ci e sunnuene per clisaa kohe cle-ri saa raa fuciia e tyne, e me ta Sbkoclrannrroi Zota ku me Hunai, ku me Sli<~v,
ku me Gotai, deri saa hini n' core t' Bal-tsaive ci maheshin fis me Nemanin e mas ty-
ne raa n' clore t' V enecliku t. N' clore t'
Venectikut cinnroi cleri n' viete 1479 ci raa
n' clore t' Sulltan Muhametit. Kishte me
190ALBANIA F.
, dale teper giate per ket t' perkohshme
me diftue t' ghith trimniit e Shkoders e luf-tat e perghakshme ci pat baa para se m' u-dhane, e cinnreset e p~a-daame t' Shko-dranve massl i u-dhane n' dore Turkiis.
Miefton me thane se Shkodra e dhanun ee shtrueme ene nuk munnet m' u-thane eshk61un mas 422 vietve ci kaa raa n' dore
t' Turkiis.N. M.
TMENDIME TE VOGELA.
Te ver~eten, ghilh~iie te verteten!
~tE ATDHETARiShciperisesemesme
I~I me shkruan permi artikullint'im te numerit 9,-«Trimeriae vertet~»;- e mendimet e tij
jane ne dy tJale keto: Nuk eshtemire te vemi ghithene cluke thirur cekombi shcipetar esht i humbur,se me ate menyre atclhetareve me teforte e me te nclzehte vien e u pritetshpresa.
I menclova mire keto te thena temikut t' one, e me dukt~t se nukejane edhe ace te clr~cta. Vertet,munt ce tsave t' u shuhet shpresae t' u mbahet hovi duke lighiruar
shkrime ne te tsilat refe-hen sheshit te Iigat e Shcipetareve.Po nga ane tjater, shume te tjerevedo t' u vije cleshire te punojne si -cluhetper te Iarguar ato te liga ce re-fejme e per te citur ne clrite kombint' one. S' cli kush u a ka ngulurne koke Shcipetareve ketegabim, ce bota e cyteteruar i kanesyte mi Shcipetaret e thone per di-te : ch' komp i chucliteshm !
.E
Shcipetaret e mjere presin ce « Ev-ropa » te vije sot a neser t' i shpe-toje. Eshte nevoje te thomi, te be;r-tasim te verteten: «Evropa » Shci-petaret i ka per t' eger e per1:e hum-bur, - e, mjerisht, fie' cint .heremjerisht, ky besim s' esht edhe fa-re pa aresye. Le te thomi pra teverteten, ghirhefie te vertet,en, e,duke u-shtrenguar burrerisht saShcipetare ce jemi sy-hapur, te per-plcemi t' i fryjme popullit t' one pakejete e pake kuclzim.
F. K.
~
"Neper fletoret shcipe.
ALBANIAIi VOGEL,ne numer 32(mot i trete) shkruan:
Malic bej Villa.
Na shkruajne nga Permeti, me 28.X. :
Malic beu ace frike i ka shtire C6verise,
191 ALBANIA F.
sa mbreteron ne ketu vise. Esad pasha i rapas, n'a dy bere,me 5°0 ushtetare, e mentsh
u-ptrpocne afer Korches. Po Malic b~u i
shpetoj, si asllan po shetit maleve, e Esad
Boza u-kthye koke-ulet ne Janine. Malic
beu ka me vete ghithtne 4°veta,e pas ne\'o-
jes mbledh edhe 700 a 800 burra.Malic-As-
llani me palle ne dore zbriti edhe ne Frasbermbrenda n' a dy here e hyri ne Kvnake te
tija.
* **
'/ DRITA ci del ne Sofje, thote ne, .kryeartikull te numerit 2 (mot I pa-re) :
Sa perkatoliket,midisa:tyre'ka prifter e krye-prifter Shcipetare, te ndrituar e .gurra te lev-
duar,po mjerisht me te shumct jane te buaj..
Sa per Shcipetaret muhamedane, der-
vishet nuke jane te lie, po jane te mefshte,
pertojne. Hodshet i ka pushtuar fanatis-, ma ; ata ce dine shcip nuke jane fanatike si
te tjeret. Midis koke-lidhurve ka mjaft me-
medhetare te vtrtete; keta po shtohene, e-,dhe tru-ndrysbkurit pakesohene...
'Krye-lidhur;t ce dergoben ne Shciperi,
dbe me teper ne Shciperi te siperme, jane
'te porositur e te diallezuar nga an' e guver-
nes per te predikuar e per te folur kundre
shcipetaresise, per te ndaluar librat shcip
edhe per te mbjelle farene charje e te zihjes
midis Sh~ipetareve. Keta shpirt-fellicur' ja-
ne ace te poshter sa, edhe ati me fanatikut
i vjen ndohte kur deghon fjaJete tyre.
Jienga. s IJa.'ms,.,IJiges nga.Jr] a.ZZa.lia.stra..
Ce nde Vlor' e TepeleneLame-Liga Zl1dyfckne.
Ne-zet e tete fish ekeI zbras Chaush-Liga vete,Se ch' i vrau ii' a shtat a tete!
Lame-Liga pld pellembaNe dit' e iie nate 'brenda,Thyer dora thyer kemb'l
E mban kordhene me clhemba !
-.JO Tahir mustace-dhiame,
S' u-perpoce per babane !Diale te keshe Havane C')Ci 01' i mban !isheket prane,Ajo mbush e une zjarre !
E POPULLIT
),?-
SHENIM.Ce me numer I te motit te ghashtte,-me
te shumet e bashkepunetorevet' ALBAr-<!ES
do t' i ndrojne emerat e tyre, e do te marinemera te tjera per te siguruar veten e tyrekundre disa facezii1ve.
(':').Tahir esht i biri i Lames, Hava e bija. La-mIa I thote Tahirit se s' u-refye trim si e motra.
192 ALBANIA
KANUNI I LEKDUKAGHINIT NER MALTSIINA T' MDHAA
.-p+~.
IV. PER MIl BEEN A A GHYGHE.(FILLO] TE NUMlIRI X)
---+-. .]DRAA nnolli ei beeja u-baa reishem per kaa me u-spiegue ku a ken, ku kaa fiet, ku
1iJ hater, a per rushat, a prej paa dijes, kaa hanger buk, ku kaa nie, 6tj. E kan do
e per n' eofte se kaa kopuzarin, aty- dyshim, mlidhen prap fii dit tieter, prepne clalin tel ash e t' mclhaa par per mii e marrin neper goj at pun, nuk §hkatrojn
ket macle nuk asht puna e erne per tash ghaa, ghith i tsili fialen e vet, clikush i paa.
fiiherna me kaIzumun. faj, clikush fajtuer, prap shtyn vaclen e bees.
Plect per ghith tsilen macle jan t'shkruum Kan me vue kto clo tier plee prej vIIaznij6t,
e nuk munnet me i u-vue ml teper per me kan me u-bashkue e me u-pvet me shoci-
rannue ken, veeh ,saa t' napin sulli i Ka- shoin e si t' i ghitet kan me baamun e clajn
nuus, sikur po e clzaam n' macle t' ghakut cliten e bees).N' coft se i a mush mennia's6
v6hen 24 plee e jo 25 as 23, veeh se si kam ai hain ei e kan kap per hainii faj nuk i kaa,
shkrue sypri kto 24 munnen me vue edhe kan me shkue t6 haini e kan me i than; na
24 tier e bahen 48. Sepia ba 12 pIee, fal ii.i peng r;e ne na mush mennia me t'HainiJa 12 plee me ken hainii e rann, kali lirue.
kaa 8 pIee, kau e Io;;a 6 pIe2, berri 2 pIee,. Haini kaa me i zan pengun e e mer atetj, etj., ' peng ii.i asl pleesh ei ash t m1 i par jo me mot;
Eclhe ii.e ket ma:Ie a mir me e (!iit saa bu- porme m lhall a m § pJ.rii. At' herna kankur e saa me hollim e saa me tertipe t' mira me i dhan h a b era ~iina ei e kaa kap per
shkoin tui spiegue e tui e terezit punen. hainii. Kaa me arclh edhe B:tiraktari a Voi- ,
,,(fvIa te paren her shkon haini, a damtari, vacla, a me veghila me e paa at bee e kan
e0.':e i kalzon se tye e tye ghith tsilit per cler me i a bamlin m' fiat mnyr e me fiato fialse ju kam vue plee pi6e bejet per mii mue ei i a kan pas vue, t' tan fieni mas tietrit.
per ket fi I a n made, e kena m' ii.it dit Si t' 'marohet beja e kaa me korgh hai- I
\ me u-bashkue bashk te tan pleet per me e ni me i dhan ghith tsilit beetar ka 10 grosh (Jbaa at bee. Bashkohen a ner shpija a tu pare, eclhe ka Iii her buk asht zakon me i
l-isha a ku t' a keen zakonin e vet e pvesin a eit beetarve 6dhe p~e 6 shuma e hers
shoei shoin a munn diinkush ghaa a asht buken i a falin, eclhe par6t dikush i
per'me e lirue a jo. Kaa me u-pvet haini, a mer t' tana, dikush ghysen, dikush aspak.
I. ~
F. 193AI,.BANIA
\I'
Por n' coshin ken 2+ plec bashkarii per
mos me turpnue fieni tietrin e bain me ku-
venn perpara a me i a mar, a jo, saa etj. e
kerkush nuk merr ma shum se shoci; se
saa paar plec beejet dalin, ghithmon paret
'no i falin t' ghith s' bashkut, jo i marrint' ghitha, e jo dikush maa shum e dikushmaa pak, per mos me turpnue shoci-
shoin.Prap ashtu, kuur hainin e laan hain, e
'bee per te nuk bain, shkojn te i zoti mallit e imarrin pengun, due me than IO groshat, e
kto hargM hai'ni nuk i laan.
~uur t' dalin plect e plecnojn ghaan e vie- .dhun, si i zoti i mallit, si haini, per ghys e
kan me borgh me i laa plecniinat kaa 5 groshper niiri.
Z a't ii, per paa i u-vue ghyghi kuj eper paa u-dit fajtuur, nuk asht ne zakon me
u-plecnue faji, por n' dalet fajtllur at' hemadalin plect e plecnojn damin. Arsyja asht,
se plaku b6etar kaa h a k 10 grosh e plaku
ci plecon damet kaa hak 5 grosh. Shum he-resH nnoll ci plecnohet ma par dami e vehetmnyra se si been me e baa, en' coft se rin
fajtuur, asht e plecnume edhe ghioba a ghe-
zaja, por kanunisht per paa u-diit a asht n'
faj a jo, nuk plecnohet.)'
Meken shum pun per fiiher sikur po e
dzaam do pun pn por me u-plecnlle e nuk
mohohen, e do jan ci por ghyghi i shkatron,
at' hema dalin plect clamuu prej Voivoclesa prej Bairaktarit e plecnojn edhe ghaan ci
asht me u-plecnue 6c1M i veen ghyghin, e
ne mos mujt me e baa at ghygh kalzojn ato(I 'r~J.-'\ tu
1
plec se saa ghiob kaa. Plect beetar ghith-monn i a yen i zoti i mallit.
M' kohe t' sotshme, ghithshka kaa nnrueface, kanuni i Maltsiis gacli asht chartun eper pos cloplecniina t'vogla nuk bahen n'ma-
le.t' ona, vech-se n' Shkoder, e per ch' are-sye? J0 per tjeter vech-se ,.Shkoclrae ekreemt e maleve maJtsiis-chibal i Shkodres-asht bamun shpell e paa-funn, as ghaa paaruslfat e paa hater atie nuk JecnoMt.
Kanuja e Lekes asht n' mal e edhe hup
s' kaa, por asht e paa-shtylle se fortsa esunnimi kaa hii n'Shkocler,emass!mos t'jeenshtylla n' venn, asplecnija nuk kaa shtylle,e kuur t' doesh, me ken niiri me hater e mehii n' Chibal t' Shkoders, m unne me e chartplecniin e malit t' tan.
Por duMt me diit se tj6ter ghaa kanunimotshem majt nuk'e kaa, vech-se e paa za- ,
bitlleku, se n' venn t' vet, clavanat i kankcyrv6t 6c1heclroja vrases me shoci shoin,.e i a clasht me perclhuun hainit a damtarit,.et.J. me i arclh te rruga e 16 kanuni, se nnry-shej 'no i cluhet me u-fik e me cit pushk,'no me u-korite me nnej i kee e me marre.
Asht edM i'il tJeter m:lcle me u-perinen-nun n' macle t' beeve. Na Shcyptart thomi:« Ghygha tret e shpirti bier. » Se mass!mas t' a shof me syy se ka3. hupi, mennia
tret e sillet per ghith ane e kio kanllja po
i vet6 borgh t' rann i'iatii ci i hupka gha-p.
Hap syyt, i that, e klluj n' caf mas i metas klluj mos i u shpif, e per paa pas
ghas t' mira e shchile t' bukuren mas tnrp-
..'~..
ALBANIA F.19+
no e mas hargho se hupp ghaan t' an ne.
I~ ep kanuja, n' hainii, po dzaam, ei di-
kush m' viedh ii.ilop, ei une munnem mekap c~eri m' shtat shpii par s'bashkut e jo ka-
fii ka-fii. Praa' kapa fii shpii vetun edhe kio
m'u-lirue, nuk kam maa rug me i u-haptjeter kerkuJ per paa pas kaputsarin, e saa
cia me e cliit per mrapa veeh-se ne per bote
me nnije e kaputsaar mas me i clal nuk e ep
rruga per me e kap maa.
Praa u-muur vesht se beja asht baa n' ren,
eclhe haini i prini t' ghith pleeve n' !Xe e
del kaputsari e e ban hain tam an, haini
e kaa t' preme ghioben ghith tsilit plak ei
e kaa ehue n' bee t' reishme me pague kaa
500 grosh. +<
Jam l11unnue saa kam mujt me pvet t'ghi tha mnyrt ei munnet me nnolle n' m a -cIe t' beeve, e kuitoj ei ghaa mangut Iannuk i kam, par saa do ku cia ei j'lm munnue
me i shkue t' tan a prap nnoshta tiera kishinper me u-ghet.
Nikto jan pral mnnyrt c beeve e ghith-
kush kaa mnnyrcn e vet, 'I'ur,eit n' Citaab,
e t' Kshtent n' Ui'iiill, e ku jan perzimash
Ture e t' Kshtcn, vchen t' dy laghet plee
l:CC"farper fii made e dikush n' kish e tietri
n' ghamii e baj n been n' eoft kush per me
u-lirue.
'1" ghith gadi temeli i Kanuus as m' i1itoghyghe a bee n a, sikurse kam shkrue
n' fillim, se s' kaa si Sh~riati s h a hit a ,par a u-paa, as' u-paa n' hainii, a vrasii
a dam, a eh' do pun t' i biin has h a,ghygh se tjeter s' kaa, e Sheriati po s' pat
pro:ve, eclhe asht n' hasha,-nuk kaa eh' i banpor del i shnnosh t.
Edhe paa aresye me i u-shpif kuj perhainii e me dal i shnnosh,t, nuk munnet me
\I-ehue ky j shnnoshti e me i than, se tine
m' kee kap kot em' kee mar nnerin em' ke6harghue me plee edhe une t' u-liI-ova e t'
dola i shnnosht me ghygh, par due me
kthye e me t' kap. H.ruga e Kanuus nuk e'
ep m' u-dredh maa kush, e me kap at niiriei i kaa tret malli e me i than se m:jee shpif.Arsyja asht i1ikio.
Nneri (erzi) i marrun nuk asht massi t' i
a baj been, se dal i shnnosht e me at bee cipo baj po m' vjen edhe nneri n' venn, po m'vjen se pasannej iiimenn per hain jam ken
11ehun. E dyta arsye asht ii.ikio: Kerkush
nuk kishte me' kap ken, me u-pleenue nneri
i marrun i 11atiina ei kapet per hainii e
del i shnnosht, se ma shum kishte m' u-
pleenue nneri se ghaja e tretun, edhe kush
nuk kap ken per paa pas ghast e mira, se
nnryshej hupp ghaan e vet sikurse e kam
diftl,e.;,~ nuk kaa Hug per dit me kap l~er 11i
e her 11itieter e me eit plee per dit, se at'
herna davaja nuk kishte me 'marue kurr7
1\1e ken kush ci nuk i bien n' reth ~1a1it
vet per 'nolii punhainiijet e i that ei s' te
mar plak s6 nuk t' kam faj, daJin pleet epleenojn e i veen been e vaden e bees kuur
me e baa; praa s' i raa mrapa k::aj pun, rbhain c e h are nuk kaa paa i laa ghaan 6
tretun, edhe mas past ken hain, 6 per paa
kaputsarii nuk munnet kurse me i pshtuu,
.porlaan ghaan.
Edhe m' u-ehue per mrapa vades erne
ALBANIAF.
mleclh plect e me baa at bee, mali nuk i ashef, as n~k i a zen per bee t' baame ci mekrye pun e me cIal i shnnosht, se :nas vades<Yhithmonn rin i SImuut.b .
Hat r i e rig h aj a shum her i hupp. .tkto pun, por kanunisht e me kanun r' Lekes
rin hain, por massl nuk asht z a bit tjaterpor MALI I VET me t' zotn' e mallit, munnen
ci mas t' lutunave t' popullit a t' mlcve ci i
godisin punt me t' mir.
(Fundi)
$$$
rJ +.~U ne conference de M. Hasdeu
.. SUR
L'origine des Albanais.
I-'1N DEnos collaborateurs de I3u~.
~ karest nOlls adres.se un in teres-sant article de quelques pa-
ges, que l'exiguite de cette revuenous force, bien a regret, de resu.mer:
Le savant profcsseur de l'Univer-site de Bukarest, .M. Bogdan P.Hasdeu, menbre de l'Academie rou-maine, a developpe, dans la seance
to..
195
de l'Academie du 25mai 190r, sesid~es stir l'origine du peuple alba-nals. ,.
. Les auteurs que M. Hasdeu aconsultes sont : Ascoli, Benloew,Bi-ondelli, Blau, tamarda, Difenbach,Dozon, Hahn, Jamik, Katancsich (Is-tri adcoJarum geographia vetus; Bu-dae 1827, t. II, p. 287), Kullurioti(1'0:}.7.6w::11;7:£0:,Athenes, r882), Gust.Meyer, Miclosich, Moratti, Nikokles,les deux Rada, Reinhold, Rethy,H. Schuhardt, Spata, Stier, Strang-fortd, Tomaschek, Vreto, Xylander,Zeuss.
M. Hasdeu combat la these de l'9rigine illyrienne des Albanais, com-me celle qui les fait deriver des Pe-lasges. Et, pour fortifier sa thesepersonnelle, il commence par don-ner lecture d'une longue liste demots purs albanais, qui se trouventdans le langage du paysan roumain,tels que: buza, ciafa, mal, bukur,vatra, mire, vape, etc. etc: Mai's,ajoute le savant professeur, la pa-rente lexigraphic;ue albat:o-roumai-ne est secondaire en compqraisonde h. parente giamnnticale. Et ici,M. Hasdeu se livre a des develop-pements savants qui perdraient aetre. r~sumes et que les albanistestrollveront sans doute ailleurs.
Apres l'examen philologique, M.Hasdeu se demande si, a l'aide desdonnees historiques, il ne serait pas
--
196 F.ALBANIA
possible de prouver l'origine dacedes Albanais. Et il tente cet essai.Mais ici, plus encore que precedem-ment, nous craignons fort que Ie sa-vant academicien roumain ne se soittrop hasarde dans Ie domaine deshypotheses dangereuses.
M. Has(leu a promis, en term i-nant, de continuer ses recherches,- et a conclu en souhaitant que lanation roumaine soutienne les Alba-
nais dans leurs revendications natio-nales.
* *"'"
La colonie albanaise de Bukarest,representee en grand nombre a laseance de l'Academie, a adresse auvenerable professeur, par l'interme-diaire de M. N. Nacio, presidentde la societe « Drita », des remer-ciements au nom du peuple albanais.
"'.
':J.
"
Editcur responsable : TRHAJ'K SPIROBEG, "Rue d' Albanic, Bruxelles.
Imprimerie de l' ALBAsa.
~
N akdo
TE
Jim!]liE
MOTIT TE PESTE
(E -F)
ka:ne shkruar:
z.z.Geg Postrippa,
,~-'J
Monitsi, Vorf Dukaghini, Rushman
Ne Atdhetar i Kosoves,
N. b. D.,
Sokoli,
Jakin Shkodra, Lkeni i Hasit,Asdren,
Ne 'roske, Mal'i Tomorit,
Fk Konitza,e te tjere.
MESALLA E SENDEVE
Vie: rs~a :
EShcypia e Burrit(Aquila Pyrrhi). Tingllim:
RUSlnlANKushtrimi ci u-dha n' koh t' «Mi!.~tit» :
Jakin ShkodraMerna e dash'lre : fie ToskeMojso Dibrani : Malesor Dibrani1!:i i madhi kob i Shc);ptaris, tingllim: Rush.
Dituria: Ne ToskeShcipoila:Nairn Beut: Mal' i TomoritDita 29 Tetuer 1900: Jakin Shkodra
"
F
vVajtim permi roberi te Shcipetarevct: F.K.Martesa e Mamitses, motres se Skander-
begut, Kthyer nga kroatishtia prejVorf Dukaghinit
Termetet e Korchese : fie KorcharLufta e Skanderbegut kunnra Perish c
l\lustaf pashevc, Kth. n. kr. Pl'. Vorl'
Dukaghinit
Cyces : Lkeni i Hasit .
T' falun Atdhetarit Kosoves : Jakin Shko-dra
V orri i Skanc\Crbegut : G. PostrippaDeshiir: Jakin ShkodraMallekim : AI. St. Dr.fie udhetim ne Shciperi : fie atdhetarVera: Drangu Shcyptar
Diu' e muejve: Zog SakoliDituria : Ne atdhctar
Ni annerr e-chuditeshme : G. PostrippaEpigramme: G. P.
,U ",L
) ... (
Palla e Skenderbeut : Asdrcay l\!allekim Gcg Postrippes : Bib Tu~ka
I\i hyll i ri : G. PostrippaUrtesia e dituria : fie ToskeLufta e Gergh Kastriotit me Rcpublikc te
Venedikut, k. n. kr. p. V. Dukaghinit
""}~him bujar Prasherit : Lkeni i Hasit
25rt:!-(}haksorve: Rushman Sokoli27 Poshte eresira : Asdren38 Zer' i Skolise : I\e Toske40 F. Konitses: G. Postrippa55 Ghithshka kthen : J. Shkodra58 Tingllim : Mico Akasal'i66 Anadollaku ne mcsal1e: F. K.75 Shcipetaret e Amerikes te fala Ghin /(as-
trio!:t: N. S. K.Sipri von"it t' ili Grekomanit: G. P.
8 Ardhi dita : AsdrenViershe : Lkeni i Hasit1" pamt' e Shcypnise : Zog Sakoli
lL Kange
n Viershtori: Geg PostrippaShtypniis »
", 21
24
35
Kenga te popul1it :
~672
74757586 Kang maltsorisht e bajraktarit Kastratit
4386~ Kryecitja e Laherise ne kohe te Ghon Lekes 68
90 Vajtim permi Ghon- Leken87
103 Kenge pirie9x
u8 Kryecitia e BeranlOX
Kange l\!altsorisht"
Kenga e Ixapo Ekalit
F
IIg
120132
133
137146
147149149151
152
153
154
II7172172
174176182
187188
29
35
MESALLA E SENDEVE 199
<;:paku i Gani BeutE Gbon Lekesl~ Sulo DeutKenga e Gbin-Lekes..KangeKenga e Lame-Liges nga I\Iallakastra
Shkentse e shtetesl :
EFace 5, 17, 33,49, 65.
FFace 5, 17,33,49,65,81,97, II3, 129,145, 169.
Pralla :F
P€:nnimi i von : Jakin Shkodra 39KeshnelJat e Luchjettes, perkthyer nga ita-
lish tia, .pejZ. Jakin Shkodra. 55,68
Letreture e gh uhe :E
Facc 7,9VdCkja eGustavit ~Ieyer 29Ghuha sheip ne te shkruar e ne te [Glur : 1'.S. 39Dictari Max MiilJer : 1'.S. 43Mangu i fjalevc ne ghuhe t' one 76
FN' kopsht kombetar: Jakin Shkodra
y Vrcime mi drejteshkrim : Ne Atdhctar
i Ko<oves -FjaIe te ra e te ncvojshema ne gbube sheip :
l F. K.
I Sbtjcllim it' Dymeve : Lkcni i HasitRru,.;a e bashkimit : De atdhctar i Koseves1\la,',li i Atdheut : Jakin ShkodraShtjcrtimc penni ghube : NeAt. i Kosoves
VPolcnta cdhc ghuhesia: T. Sp.VKomb,ar a kombetar?: Lumo Sf..:endo, 1'1'.Sp.,
Bib Toska 87,120
Histori e Kom besi :
E...fplctore cAli pashes : Emile Legrand 9, 28, 42,
60,74.
134153154155182
191
Pcscindaria e Ghin Bue Spates
Martcsa e SkendCrbeutKryei i Riollit : Nakdo 1\Ionitsi
21
36
50
F
Fisct e Maltson-c : Frati i moehemSunnimi i Maleve Mii-Shkoc\ers : Frati i
mOfJ.em 5°Jeta ~~so Kukes. 1" diegunit e vet n' Kull..
.
\,,~ Vranines n' Mal-te-Zi : N.ll.D. 83,100,u6~..~\
20
Propagande kombetare :
EKombesia cc\hc [cja n'Elbasan: De Elbasa-
nas MyslimanDobija e Dashkimit : Nakdo MonitsiMsoitoret n' krahine t' Shkoders: N.M.Nevoja e ndertimcve : Ism'lil-CcmalBark e shpine : Adil
18
34
32.-5667
t(
F68
II
Sheiperia me 1801 C me 1901Bregu i Buunes : Nakdo MonitsiNevojat c Sheipe:rise : fie bir i SheiperisePropaganda c ghuhes kOiiJbetare : Pash-
modko. 42Nairn bej Frasheri : F. K. 5~Sheipetaret n' Austrise: F. K. 66Mendimc te vogela:F. K. 73,102,121,135, 160,
I8!, 19°.Pata [aj ! : F. K. 82Rrcth voters: G. Postrippa 98Thcmelim i fie Chmimil te pen-itesbm 1°4Ni ankim i leet : Nakdo l\Ionitsi u4Shkolle sheipe ne DalJmatsi 135Fiamuri koml;etar i Sbeipetarevet: F. K. 136__-
.. Kanuni i Lckes: Per mii bccna 159,179,192
Chmimi SkendCrbeg 171
Pese vjet lu[te : F. K. 186
17 '13""-+"
..
22
2728
34
38
54
86
Tej e ket(~j:E
Ismail CemalVIora : F. K. 6-
.
200 MESALLA E SENDEVE
oJ
Karta c ShciperiseBosna e I-Ierzego\'ina ne Panaghyr te Parisit
V. Babatasi 7Ne spiun i Sulltanit gazetar ne l\Iisir : P.K. 23
T' perfoluna t'hcrshme shcyp : N. b. D.26, 4",59'Ne pin),tor shcipetar 40l\lalic he Frasberi 44Vdekja e Naim, be Frasherit 50Ni ghikiin : X.X. 70Kishe e ghamija : Nakdo Monitsi 72Neshok i ri 73Varghe e \'argetare : Mali i Tomorit 73
FPcrparimi i KombitLibra te raNi ipeshkev Shcipetar: ~Iar Doda'A me i dhane t' gheghun ? - AdilShkodrani X. X. e fjalt' e tija
T' pergheghun Malit- Tomorit : G. PostrippaOso Kuka ne !lIal te Zi
ShenimeBeu i Klisure5 : F. K.
A\'ulloret luftetare t' Austnes ~ t' Italics n'ujerat e Shciperiae
I~dhe mik edhe armik ,
Printsi i :\Ialit-Zii : N. l\1.Trimeria e vertete : T. S.Ne e perkoheshmc ereKarta e ShciperiseObori i Romes~Iendimi i Z. Virchow permi randzen
shcipetareNeper fletoret shcipe
15
16,29, 77, 104
18
26
36
43
7491, 121, 191
104
175
177. 190
Table des Matieres.
Histoire, ethnographie, erudition:
E.} CompJainte d'Ali de Tepelen, poeme historique
en dialecte epirote recueilli par M. E. Le-grand. Traduction frans:aise 13,31,44
Les restes illyriens en Bosnie : Dr Ciro 'Truhelka .. 45, 61
~..~~. 1\
~ - ' \"t. -"'.. \
7 Les clans en Albanie 31Recherches sur les armes de Skanderbeg : X. 44Le regiment albanais de Napoleon Ir, 47,60, IIIExiste-t-il un portrait authentique de
Skanderbeg ? par X. 58
FLa topographie des campagnes de Skander-
beg contre les Turcs : X. 106,139+Opinion d'ul1 diplomate austro-hongrois
sur l'AlbanieOpinion de Virehow sur la race albanaiseL'origine des Albanais, d'apres M.Hasdeu
141167195
Politique, polemiques, varietes,
bibliographie:
EIsmail Kemal bey Vlora : F. K. 12Une erreur a corriger 14Mort de Gustav Meyer 3°L' Albanie et les Puissances. 31Un journal turco-albanais en Egypte - 32Petites notes 63,110, 126Une opinion sur Ie moU\'ement albanais :
Charles Hecquard 79
F118 La Sublime-Porte et Ie eapitaine hereditaire
de MirditeLes desiderata des AlbanaisSouvenirs de la Haute-Albanie : T. S.La question albanaise au parlement italien :
F. K.L'Albanie et la Grece. Ismail K. bey VloraA lire ct a retenirLa langue italienne en AlbaniePonc1ation d'un prix annuelLes chemins de fer en AlbanieSimple rapproche~1en~ .Un batiment corsalre a St- ]ean-de-:\lec1uaBibliographie, . .Opinion d'un publIclste frans:als sur les
Albanais 143Op.d'un pub!. italien sur Ie mou\'. albanais 143Le prix Skanderbeg 184Un homme d'etat italien en Albanic 160 -Un dilemme a l'Italie 163Une nouvelle theorie de I'equilibre 16+
,Les.]euqes-Turcs et leur panacee. 165Op.d'un'Sous-cosaque sur les Albanals 166,
1"""-) '\\
121 294678130
138159160
173
9295
106109109122123124127
FIN.
'"
rs/'"
'>
',**++~~~i;~ , ,' I I '<I) cd '<I) '<I) <I) r-< '<I) I '<I) <I) t.?L, :0 ~ :.g ~ S i:: S
, iJ p['<I) ~ 1~
S ~ ~ cd '<I) cd cd .C; <I)' en - 'v .,; '<I) {~0 - -J .~ b'/ 4-J {I
...J I .- -. wI '0 '"'C::
/) '<I) ~ U' :>
.Z .
~ ::: p::) ~.- ~ !:: !:: cd <I) 2 , ~. , ,!:: <I) '"'C::
r/) ,<I) 0 '<I) i:Q ~
~.
f
! , ~ r/) bDe!::: -:: 8 ~ !:: r/) ;:j :i;:j.'
...,..0 <I) !::
r/)'<I) W ~ <I) ~ r/)" ~ ~ . P-. .' w...ill '8~. ~ ~ S. -+ - ~..o <I) ;.:::: ~ ;:j .c
f
' H..ill ~ is ,~22 H cd ~ '~
;.:::: P-.,~ ~ ~ ~ ~. H ~..c:~ :i !::r'<I)r-<u ,.". <I)'
,Z ..s ~,if) »-< '<I) ~. ~u V~
.c;-55 ~- . t::
I.
~ ,~/) ~2 ~ :~ ~ :~ ~,~ = $ ~ :g 2 ~ ~~ '
.
~~~ ~' §
~ ~d ~ s: N 2 a ~'>, ~ a /2 '>, ~.~r
'"'C::~""" o~U 5 ~ So ,W S cd ..., N .-M1 ~ !:: ..c:'<I) ~~ 'O~'~~ r/)
. ,~ ~~:~ ,!~ ~
r j~~1~~ Ji ttf ~ <~i!;11 ~
7"U..., ~ r/)
>-V 1 !:: I~ ~<cd
, H if)<I) ;:j ...,
p-.,. M1 '<I).§.. a U-.c~ <w;:j r/)..c:..o.,.g ~. r/)
I,,J"
~~.~
~<~ .~
f~~
~ ~ ~~}
., ~',' , ~
{+
f~~~~~~~;~~~~
~'
).
/,'
~"IJ'/
C..,';,1''//
~ " ",.." ,',
.',
- :: -
c.,$' ...'
. J... ~I t-' ~I ~I.,!\ .,.. J.,J' , 10.,,.,... .~ ~.,
,.
'/'~
/.'
.
* ~I..; :l, ,.J.aJI~\******* ~\~!\ ~\ ~ ,.J.aJ\..,..J!.\
*~ ''', .~ ,
" y':.r - '=.)J.I.A!.A.~JI..\ -,o" .,/ ov~v r-" A~<f. ,C/J
. ~£~~' ,
,~,Q'\3J~;U;, \.)J~ \.~ ~~~L:J'
J/\$) J)~ .oJ)~I .J\4.:&1 6J.~)~~ , . ~4 '=.).)JLJ~, 4.J.. JfL..., ~~\s:.../ .
,,.J,I r Jt ~JJo"~~I , )~I ~\_, w\~ uWL:..., J,a... ~ 4~ b6...:k J,J 63}
')J 6Jjb ~,;->1; , ~j ~J;\t)\Il
~~""~ ~~}j" I.d., ,.~~I ~~ )}>j\! u;b}- \,Q,J, JJ,s \lDJ 6J..,;\i~ ~:.1..jW J}\I)
_3,1 ";+y- ~"~s:,; J)ft",,!.1r }.l.4 ~ .w\"" ~~ '=.)~I ","~I J~ ~~y~.r'LJ
.,.).1.:a.1~:', =}I.I vi" ~}iJ"" ...:;?;~ (:,1)~J ","..L~l u!1"""~I,i ,!u1; 1..5~~J;\I)\ =IJ"-I '=.)\"... ~ ~, .,,' \.. . _
I . -~ ,~I'I . .t. I~- -I.I~.:'A~. 1 II,~'J';" ~")f _\~ ~ ~) - r..pI - """;-' - = - ~" u')""
"" """)j, --Jo=.'- ~". .~C~~. \..~ ..}l)' ~ ~I ,,;,,\} I.S~ ~,I .. ,#8t.
~ $\i ~",:p)Co;.J}),-" J:.\? ~.u- 4.. J3,,;\I} uL.s,ft =4 ~ i'" 6.;..6J~ ~J}\;)\
: )~a.r" u-+1!J~ ~.I.i),...
""~)j,1 u~ ))1!).1.i:-5
~
'"Raa.::.cti:m d Z'5!Zoania,
RUG d' :f1Z'banie,
]JruxsZZss (,BeZgique)
I
.1
I
l.tJ
f'....
,i V;MC;r
.'iF1 R ~
"r
.