Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Estetisk – Filosofiska fakulteten

Vanja Hasagic

Hur kan musik hjälpa elever med

inlärningssvårigheter?

In which Way can Music help Pupils with Learning Disabilities?

Examensarbete 15 poäng Lärarprogrammet

Datum: 2012-01-25

Handledare: Adrian Velicu

Abstract

In this thesis I will examine the matter of music for pupils with different learning disabilities.

The focus is not on the different learning disabilities, but in which way music can help pupils

with the learning in general. In the thesis I will also mention some problems that may appear

and what pedagogues should have in mind in that kind of situations. First I will discuss the

matter of music in the literature, and then I will discuss the answers from the interviews with

the different pedagogues. In the last part of this thesis I will link the literature and the answers

from the pedagogues, and come to a conclusion.

Music is a great part of human’s lives. Music and the other aesthetic subjects are mentioned a

lot in the Curriculum for the Primary School. All the pedagogues that I have interviewed say

that music is important, but not all the pedagogues use music in their teaching. The main

reasons are the pedagogue’s lack of interest for the subject and the pedagogue’s insecurity.

With the music pupils can learn facts and build their confidence, but there are also some

difficulties, such as the theory parts in the music subject and that there are some pupils that

cannot stand too many impressions. Apart from the schools, music can help pupils with

learning disabilities in a medical way. One of the methods is called AIT (Auditory Integration

Training).

Keywords: music, music’s impact on pupils, music as a teaching tool, learning disabilities

Sammanfattning

I det här arbetet undersöker jag musikens betydelse för elever med olika inlärningssvårigheter.

Fokus ligger inte på de olika inlärningssvårigheterna, utan hur musik kan hjälpa eleverna med

inlärningen rent allmänt. I arbetet kommer jag även ta upp vilka eventuella problem som kan

uppstå och vi pedagoger bör tänka på i sådana situationer. Först behandlar jag vad litteraturen

lyfter fram om musikens betydelse för människan, sedan tar jag fram vad olika pedagoger

som jag har intervjuat har sagt om ämnet. I den sista delen av arbetet sammanlänkar jag

litteraturen och intervjuerna, samt kommer fram till en slutsats efter min undersökning.

Musiken är en stor del av människan. I läroplanen nämns musiken och de andra estetiska

ämnena väldigt mycket. Samtliga pedagoger som jag har intervjuat anser att musiken är

viktig, men alla använder sig inte av musiken i sin undervisning. De största orsakerna är

bristen på intresse för ämnet och att pedagogerna känner sig osäkra. Med hjälp av musiken

kan eleverna lära in fakta och bygga upp sitt självförtroende, men det finns även delar som

kan vara svåra som exempelvis den teoretiska delen i musikämnet eller att en del elever inte

klarar av för många intryck. Bortsett från skolan kan musik hjälpa elever med

inlärningssvårigheter på ett medicinskt sätt. En av metoderna heter AIT (Auditory Integration

Training).

Nyckelord: musik, musikens inverkan på elever, musik som inlärningsverktyg,

inlärningssvårigheter

Innehållsförteckning

Abstract

Sammanfattning

1. Inledning ............................................................................................................................... 1 1.1 Syfte ...................................................................................................................................... 1

1.2 Avgränsning ......................................................................................................................... 1 1.3 Problemformulering ............................................................................................................. 2 1.4 Frågeställningar ................................................................................................................... 2

2. Litteraturgenomgång ........................................................................................................... 3 2.1 Musikens betydelse för människan ....................................................................................... 3 2.2 Musik som en intelligensform ............................................................................................... 5 2.3 Musik och bildning förr ........................................................................................................ 6

2.4 Musik och bildning nu .......................................................................................................... 6 2.5 Musik – ett ämne för alla? .................................................................................................... 7

2.6 Pedagogens roll .................................................................................................................... 7 2.7 Musikens inverkan på barn och ungdomar .......................................................................... 8 2.8 Eventuella hinder och nackdelar .......................................................................................... 9

2.9 Inlärningssvårigheter ........................................................................................................... 9 2.10 Elever med inlärningssvårigheter .................................................................................... 10

2.11 Berardmetoden ................................................................................................................. 10

3. Metod ................................................................................................................................... 12 3.1 Genomförande .................................................................................................................... 12 3.2 Etiska principer .................................................................................................................. 12 3.3 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ....................................................................... 13

3.4 Diskussion av metod ........................................................................................................... 13

4. Undersökningsresultat ....................................................................................................... 14 4.1 Vad är musik för dig som pedagog? ................................................................................... 14

4.2 Passar musik alla pedagoger och elever? .......................................................................... 15 4.3 Arbetar pedagogerna med musik på ett medvetet sätt? ..................................................... 16 4.4 Arbetar pedagogerna ämnesintegrerat i musikundervisningen? ....................................... 17 4.5 Motiverar musikämnet eleverna? ....................................................................................... 17

4.6 Pedagogernas erfarenhet av elever med inlärningssvårigheter ........................................ 18 4.7 Hur kan musik hjälpa elever med inlärningssvårigheter? ................................................. 19 4.8 Finns det behov att arbeta annorlunda med elever med inlärningssvårigheter? .............. 20 4.9 Har musik betydelse för elever med inlärningssvårigheter? ............................................. 20 4.10 Eventuella hinder i musikundervisningen med elever som har inlärningssvårigheter .... 21 4.11 Musik som verktyg att stärka elevers självkänsla ............................................................ 22

5. Sammanfattande diskussion .............................................................................................. 24

6. Slutsats ................................................................................................................................. 27

7. Fortsatt forskning ............................................................................................................... 27

Källförteckning ....................................................................................................................... 28 Muntliga källor ......................................................................................................................... 28 Elektroniska källor ................................................................................................................... 28 Litteratur .................................................................................................................................. 28

Bilaga –Intervjufrågor

1

1. Inledning

Musiken har alltid varit viktig för mig. Den har gett mig tröst, den har inspirerat, den har

stängt ute jobbigt och stressande ljud när jag har haft svårt att koncentrera mig, som

exempelvis tickande klockor och burrande kylskåp. Jag har själv haft väldigt lätt för musik,

framför allt med att lära mig sångtexter. När jag satt och försökte lösa krångliga ekvationer en

vårdag under gymnasiet kom jag på mig själv med att sjunga på en låt som jag inte ens tyckte

om. Då började jag fundera på varför inte matematik kunde vara lika lätt som att lära sig en

sångtext. Vid det tillfället utvecklades min idé till projektarbetet som jag gjorde under det

sista året på gymnasiet. Jag satt och skrev verser med rim om celldelning! Syftet var enkelt –

att lära sig svåra saker på ett roligt sätt. Under tiden som jag bearbetade faktatexterna om de

olika faserna i celldelning, lärde jag mig faktiskt oerhört mycket. Musiken har hjälpt mig med

ämnen som har varit svåra för mig. Nu vill jag undersöka om musik kan hjälpa elever som har

olika inlärningssvårigheter.

1.1 Syfte

Syftet med mitt arbete är att undersöka vilken betydelse musik har för människan, musikens

användningsområden, samt hur musik kan vara ett verktyg i undervisningen för elever med

olika inlärningssvårigheter.

1.2 Avgränsning

Jag vill undersöka om musik kan hjälpa elever med olika inlärningssvårigheter, och på vilket

sätt. Fokus kommer inte ligga på någon särskild inlärningssvårighet, utan musikens

användningsområden, och hur barn med inlärningssvårigheter kan påverkas av musikämnet.

Jag kommer kort definiera begreppet inlärningssvårigheter i litteraturdelen.

2

1.3 Problemformulering

Styrdokumenten säger att skolan ska främja lärande som stimulerar eleven att inhämta och

utveckla kunskaper och värden.1 Läroplanen tar också upp att skolan ska stimulera elevernas

kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa

problem.2 Vidare står det att drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och

form ska vara inslag i skolans verksamhet, en harmonisk utveckling och bildningsgång

omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och

erfarenheter, samt förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.3

Några av läroplanens mål är att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången

grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Ett annat mål är

att eleverna ska kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild,

musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.4

Det står alltså att det är skolans uppgift att nå ovanstående mål, men jag funderar på vem

skolan är. Kanske är det ämnesläraren i musik eller är det den enskilda klassläraren. Det kan

även vara så att uppdraget gäller samtliga pedagoger ute i skolverksamheten.

1.4 Frågeställningar

För att få struktur i mitt arbete har jag ställt fyra stora frågor, som har fungerat som riktlinjer i

min undersökning. Här redovisar jag de frågor som jag har haft som grund till min

undersökning:

Vilken betydelse har musik för människan?

På vilket sätt är musik ett ämne som passar alla pedagoger och elever?

Hur kan musik vara ett inlärningsverktyg för elever med olika inlärningssvårigheter,

vilka eventuella problem finns det?

Hur ser pedagogernas inställning till musik ut i jämförelse med läroplanen?

1 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s 9.

2 Skolverket, s 9.

3 Ibid., s 10.

4 Ibid., s 13f.

3

2. Litteraturgenomgång

I den här delen redogör jag vad den valda litteraturen lyfter fram om musikens betydelse i

allmänhet och i undervisningssammanhang. Jag kommer även kort förklara begreppet

inlärningssvårigheter. Tyvärr har jag inte hittat någon litteratur om just musikundervisning i

samband med elever med inlärningssvårigheter, däremot har jag hittat information om en

metod där man använder ljud för att hjälpa människor med bland annat inlärningssvårigheter,

som jag också kommer att presentera.

2.1 Musikens betydelse för människan

Berit Uddén har forskat om musikundervisning och olika pedagogers inställning mot

musikämnet.5 Uddén talar om att musik är en estetisk form av språket, och att det musiska

språket inte är ett direkt möte mellan lärare och elev. Hon pekar även på att modersmålets

centrala funktion har kritiserats. Språket är ett medel att förstå världen med, men modersmålet

är inte det enda språket.6

I Music and people with a learning disability – A guide for music leaders står det att musik

öppnar upp nya vägar för människor att uttrycka sig, få kontakt med andra och upptäcka sin

fulla potential.7

Elliott pekar på att ordet estetik oftast förknippas med skönhet, att de estetiska ämnena

kopplas till skönhet, men ordet härstammar från grekiskans aisthesis och dess egentliga

betydelse är ”sinnlig upplevelse” eller ”sinnlig perception”.8

Anne Bamford säger att de estetiska formerna, konstarterna, är en inre del av människans sätt

att verka i världen.9 Det finns bevis på att människan har utövat konst långt innan skriften.

Bamford säger att man sjunger, dansar, redogör, lyssnar på berättelser och sätter upp

5 Berit Uddén. Musisk pedagogik med kunskapande barn. Vad Fröbel visste om visan som tolkande medel i

barndomens studiedialog, Stockholm: KMH Förlaget, 2001 , s 13f. 6 Uddén, 2001 , s 13f.

7 http://www.musicleader.net/uploads/documents/doc_669.pdf, s 2.

8 David J. Elliott. Music Matters. A New Philosophy of education, Oxford: Oxford University Press, 1995, s 21.

9 Anne Bamford. The wow factor. Global research compendium on the impact of the arts in education. Berlin:

Waxmann Verlag GmbH, 2006, s 19.

4

föreställningar i alla kulturer. Konstarterna har alltid varit viktiga för människan och barn är

estetiskt medvetna långt innan de pratar och skriver.10

Uddén pekar också på forskning som visar att sången kommer innan talet. Mor och spädbarn

kommunicerar på talspråklig grund genom sångliga och rytmiska gester. Musiken är naturlig

inom människan. Interaktionen mellan mor och spädbarn/barn är ett intimt samspel, där de

reagerar och imiterar varandra rörelse- och vokalmässigt. Observationer har gjorts som visar

att barn sjunger innan de talar och gör rörelser i förväg till sånger som de redan kan, vilket

tyder på förståelse, menar Uddén.11

Historiskt sett har musiken använts till mycket. Antal Lundström berättar om ljudets

betydelse, och att musiken började användas primitivt i de ursprungliga människors

kontaktskapande.12

Kontakten utvecklades via regelbundna ljud- och rörelsemönster. Först

och främst användes ritualmusik vid jakt, strid och anskaffning. Folket bad gudarna om hjälp,

så att de skulle lyckas vid de olika tillfällena.13

Antal Lundström talar om musiken som en gemenskap, en tillhörighet. Under 60-talet var det

vanligt med politiska rörelser, där kollektiv gemenskap var viktig. Tyvärr gick det snett med

drogberoendet i flowerpowerrörelsen. Hon skriver vidare att det finns ett inre behov av

kollektivitet och samhörighet i musiken, men att musikindustrins kapitalister manipulerar

deras personliga behov.14

Hon skriver också att musikalisk fostran kan vara ett redskap som

hjälper barnen att utveckla solidariska attityder och etiska värderingar. Hela barnens

personlighet kan aktiveras genom musikintresset.15

I många länder har musiken varit viktig i

etisk fostran. En kinesisk författare vid namn Le Ly Kim skrev på 1300-talet att:

”Vår vackraste blomma är det etiska karaktären. Musiken är dess doft.”16

Musiken har även varit en fråga om status i vissa kulturer, säger Antal Lundström. På 1100-

talet f Kr var musik en hemlig kunskap i Egypten. Den här kunskapen garanterade

makthavarnas privilegier.17

10

Bamford. 2006, s 19. 11

Uddén, 2001, s 85f. 12

Ilona Antal Lundström. Musikens gåva. Hur musik påverkar barns utveckling genom att stimulera inneboende resurser och ge ökad social kompetens. Uppsala: Konsultförlaget i Uppsala AB, 1997.s 8. 13

Antal Lundström, 1997, s 8. 14

Ibid., 1997, s 84ff. 15

Ibid., 1997, s 72. 16

Ibid., 1997, s 10.

5

Enligt Howard Gardner är människans musikaliska kompetenser en form av intelligens.18

Vad

är då en intelligens? Gardner menar att människor har en uppsättning av

problemlösningsverktyg för att lösa problem och tackla svårigheter. Med dessa verktyg ska

individen kunna tillverka nödvändiga produkter, ge honom/henne möjligheten att upptäcka

eller generera nya problem vilket leder till ny kunskap.19

För att få en bättre inblick i vad

musikalisk intelligens är, kommer jag att gå lite djupare in på det i nästa stycke.

2.2 Musik som en intelligensform

Howard Gardner har utvecklat en teori om multipla intelligenser. Teorin utvecklades genom

att han ansåg att intelligenstest som barn gjorde visade vilket kunskapsstoff de hade tagit till

sig från skolundervisningen, men intelligenskvoten (IK), resultatet från testet, visade

ingenting om hur den här individen kommer att klara sig i livet, menar han.20

Det finns sju

stora intelligensformer, men jag kommer enbart förklara den musikaliska intelligensen,

eftersom de andra inte är relevanta för mitt arbete. Om man har ett riktigt musiköra, så har

man den musikaliska intelligensen. Då har man lätt för att lära sig att sjunga eller spela, och

känslomässigt förmedla musiken. Hur musikaliteten växer fram kan se olika ut, vissa växer

upp i musikaliska familjer, andra upptäcker det själva, och sen finns de personer som tränar

hårt.21

Det centrala inom musiken är tonalitet och rytm. Gardner säger att ”ingen som har

ägnat sig åt musik kan undvika att ta ställning till dess emotionella kvaliteter och den effekt

musiken har på människor”.22

Musiken påminner om språksinnet, säger Gardner. Vi kan

urskilja olika nivåer i språket, ordföljd och meningar som sammanhängande berättelser, och

musiken innehåller enskilda toner, fraser, strukturer och regler.23

Att små barn sjunger är lika

naturligt som att de jollrar. De gör egna ljud och är bra på att efterbilda exempelvis

föräldrarnas tonlägen, röststyrka och satsmelodi. Barn är mer känsliga för musik än språk och

kan delta i kreativa och nyskapande ljudlekar.24

17

Antal Lundström, 1997, s 11. 18

Howard Gardner. De sju intelligenserna. 2:a upplagan. Karlshamn: Brain Books AB, 1994, s 54. 19

Gardner, 1994, s 54. 20

Ibid., s 3. 21

Ibid., s 91f. 22

Ibid., s 97. 23

Ibid., s 99. 24

Ibid., s 100.

6

2.3 Musik och bildning förr

Tomas Saar skriver om hur musiken länge har varit ett fostrande ämne, där kyrklig moral

dominerade.25

Det var inte förrän under renässansen som musikämnet fick ett estetiskt

egenvärde. Saar hänvisar till Rosseau, som menar att det musikaliska innehållet bör anpassas

efter barnet och det som är naturligt och nära.26

Uddén skriver att kyrkosången ersattes av annan sång, främst fosterländsk sång år 1878.

Syftet med den här ändringen var att skapa omväxling. Med tiden blev tanken att musiken

skulle skänka glädje och vederkvickelse, som Uddén uttrycker det.27

Mellan 1868 och 1923

kom det ut sångböcker till de statliga läseböckerna. Med tonsättningar av dikter och

rimmande verser integrerades sångämnet med läsinlärningen.28

2.4 Musik och bildning nu

Att formulera sig och bli förstådd i skrift kan vara svårt, menar Uddén, och för att få djupare

förståelse behövs olika typer av erfarenheter, såsom emotionella, intellektuella, kulturella och

sociala erfarenheter.29

Vidare säger hon att djupare förståelse, muntlig inlärning på elementär

instrument- och sångnivå är vida överlägsen den skriftligt noterade metoden och

innantilläsning av sångtexter.30

Svenska och matematik ses som självklara läroämnen, medan

musik och bild, etc., hamnar under kategorierna konstnärliga, praktiskt-estetiska ämnen.31

Bamford är inne på samma bana och säger att konstarterna förekommer i de flesta ländernas

läroplaner, men att de inte anses lika viktiga som andra ämnen.32

Antal Lundström säger att det finns en spontan och en organiserad form av fostran. Den

spontana sker i hemmet, med kamrater och aktiviteter på fritiden. Den organiserade hör

25

Tomas Saar. Musikens dimensioner – en studie av unga musikers lärande, Göteborg: ACTA Universitatis Gothoburgensis, 1999, s. 21f. 26

Saar, 1999, s. 21f. 27

Uddén, 2001, s 45f. 28

Ibid., s 46. 29

Ibid., s 25. 30

Ibid., s 27. 31

Ibid., s 31f. 32

Bamford, 2006, s 66.

7

hemma i skolan. Skillnaden är att den informella fostran ofta sker på ett indirekt sätt, medan

den formella följer gamla redskap.33

Uddén har undersökt vilken syn svenska lärare har på musikämnets uppgifter. Målgruppen för

undersökningen var lärare i årskurs 2 och årskurs 5. Resultatet visade att musiken hade tre

viktiga roller – som en upplevelsedimension, som mål: allmänbildning om musik och som

mål och medel: upplevelse och kunskap i samspel.34

2.5 Musik – ett ämne för alla?

En viktig fråga som Uddén lyfter fram är ”Vilken musikalisk kompetens krävs av

personalen?”.35

Uddén talar om två grupper av lärare - musiska lärare och kunskapsinriktade

lärare, där den musiske läraren anser att undervisningen skall präglas av att vara för alla, att

den är utvecklande och att upplevelsesidan fokuseras. Den kunskapsinriktade läraren är

däremot sällan praktisk, och dennes huvudsakliga intention är att eleverna ska lära sig något

om musik.36

Hinder som har uppstått för de nyexaminerade pedagogerna som gärna vill arbeta

med musik men inte kan, är osäkerhet inför ämnet och strukturella hinder i

arbetssituationen.37

”Att använda barnens speciella särdrag och talanger på rätt plats i rätt

situation är en stor pedagogisk konst.”38

2.6 Pedagogens roll

Det viktiga med musiklektioner är att vara lyhörd för vad barnen har för intressen. Oftast

planerar man som pedagog vad man ska gå igenom och göra på lektionerna, men det är viktigt

att ta vara på elevernas önskemål, så att de får känna att de är viktiga och att deras åsikter

räknas. Det är särskilt viktigt om man har en klass som man inte har haft tidigare, eller om

stämningen i klassen inte är alltför bra. Då visar man som pedagog acceptans och intresse för

eleverna.39

33

Antal Lundström, 1997, s 72. 34

Uddén, 2001, s 34. 35

Ibid., s 26. 36

Ibid., s 34f. 37

Ibid., s 36f. 38

Antal Lundström, 1997, s 101. 39

Ibid., s 97.

8

2.7 Musikens inverkan på barn och ungdomar

Antal Lundström säger att det finns en musikalisk fostran, som är ett redskap med vilket

barnen utvecklar solidariska attityder och etiska värderingar samt ger dem ett intresse som

aktiverar hela deras personlighet.40

Om ett barn har ett intresse och tar kontakt med en

förebild, som tar barnet på allvar och hjälper den på vägen, så visar den vuxne idolen ett

erkännande som är en viktig motivator.41

Anton Semjonovitj Makarenko, som levde mellan 1888 – 1939, undervisade barn som hade

varit tvungna att försörja sig kriminellt. På anstalten utvecklades de genom estetiska

aktiviteter och formades till att uppleva sig själva som värdefulla och medvetna medborgare.42

Musiken har en social funktion – för att en grupp musiker ska kunna nå ett bra resultat krävs

det samarbete och ömsesidig respekt, menar Antal Lundström. Det är viktigt att man har en

gemensam etisk inriktning, en organisation som fungerar, gemensamma kortsiktiga och

långsiktiga mål. Att ha en enhetlig värdeorientering och ett gemensamt ansvar är också

avgörande. Hon säger också att när de musikaliska färdigheterna ökar förstärks också

känsligheten i det musikaliska samspelet och förståelsen för de personliga och sociala

relationerna. Enligt Antal Lundström blir följden att hela gruppen utvecklas genom

musikutövandet och att gruppkänslan stärks. Samtidigt utvecklas varje gruppmedlem

individuellt för sina speciella uppgifter i gruppen, menar hon. Dessutom anser Antal

Lundström att musikaliska färdigheter även ökar förståelsen i allmänhet, genom att en

nyanserad varseblivning i musiken stimuleras och tränas. Vi omfattar och mottar allt större

enheter av känslomässiga, sociala kontakter mellan människor.43

Enligt Antal Lundström kan

körsjungandet tillfredsställa flera behov: kognitiva, sociala och funktionella. Självkänslan

stärks då sångaren upplever sig som en värdefull individ i en kvalitativ gemenskap, säger

hon.44

Musikaliska aktiviteter har både direkt och indirekt påverkan på barn. På ytan blir barnet

bättre på sitt musicerande, men inombords ger musiken personliga erfarenheter och utvecklar

positiva förändringar i barnets känslomässiga relationer.45

Musikens ljudeffekter och

stämningar lockar fram känslor från de djupaste skikten i känslolivet, säger Antal Lundström.

40

Antal Lundström, 1997, s 72. 41

Ibid., s 74. 42

Ibid., s 77f. 43

Ibid., s 81f. 44

Ibid., s 88. 45

Ibid., s 97.

9

Musiken tvingar samtidigt fram ställningstaganden och med dess kraft formar den

ungdomarnas karaktär mycket effektivt, menar Antal Lundström.46

2.8 Eventuella hinder och nackdelar

Jag har tidigare nämnt att nyexaminerade lärare har haft svårt att använda sig av musik på

grund av att de känner sig osäkra eller inte har möjlighet på grund av strukturen på

arbetsplatsen. Jag har även nämnt att vissa rörelser har dåligt inflytande, exempelvis

flowerpowerrörelsens drogframkallande effekt. Något rent musikaliskt problem som kan

uppstå hos eleverna som Gardner pekar på är den kunskapsmässiga, lingvistiska (språkliga)

eller matematiska beskrivningen av musikprocesser. Gardner säger att dessa kan påverka att

underbarn drabbas av en kris när de kommer upp i tonåren, vilket resulterar i att de slutar att

helt och hållet syssla med musik.47

2.9 Inlärningssvårigheter

Inlärningssvårigheter kan röra sig om fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.

Danielsson berättar om tre sätt att definiera begreppet inlärningssvårigheter i Sverige.48

Ur ett

psykologiskt perspektiv betyder det att en person gör ett IQ-test och att resultatet blir under

kvoten 70. Den sociala definitionen på inlärningssvårigheter är att en person har problem med

vardagssituationer såsom sociala situationer, praktiska situationer och skolsituationer. Den

administrativa definitionen är baserad på båda de två förstnämnda. Olika typer av

funktionsnedsättningar kan vara mentala eller fysiska utvecklingsstörningar.49

Inlärningssvårigheter kan innebära att elever har störningar eller hämningar av motoriska,

perceptuella, språkliga och kognitiva funktioner. Eleverna hindras att tillägna sig de

kunskaper och färdigheter som de förväntas att ha i olika åldrar.50

46

Antal Lundström, 1997, s 100. 47

Gardner, 1994, s 102. 48

Henrik Danielsson. Facing the Illusion Piece by Piece. Face recognition for persons with learning disability, Linköping: Linköpings universitet, Department of Behavioural Sciences, 2006, s 8. 49

Danielsson, 2006, s 8. 50

Sverre Asmervik, m fl. Barn med behov av särskilt stöd. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur, 2001, s 125.

10

2.10 Elever med inlärningssvårigheter

Personer med inlärningssvårigheter är unika individer precis som alla andra.51

Det händer

fortfarande att personer med inlärningssvårigheter inte har samma val och kontroll över sina

liv i samhället. Musik kan därför vara frihet, ett sätt att uttrycka sig och att sträva efter och

uppnå olika mål.52

Många har dåligt självförtroende på grund av sina oförmågor, och kan

känna att de inte klarar av att göra vissa saker. Det är viktigt att vi pedagoger hjälper dem

genom att dela upp uppgifterna i mindre delmål, så att framstegen blir möjliga att nå.53

Som

ledare är det nödvändigt att veta praktiska saker kring personer med inlärningssvårigheter,

men det är oerhört viktigt att få tid att lära känna personen i helhet.54

En del elever/personer

har egna assistenter, som de har med sig. När assistenterna är med på musiklektionerna kan de

delvis vara med på aktiviteterna, och delvis assistera eleverna med behov av stöd. På det viset

kan musikledaren ägna sig lika mycket åt alla i gruppen.55

2.11 Berardmetoden

Jag har inte kunnat hitta någon litteratur om hur musik specifikt kan användas för att hjälpa

elever med inlärningssvårigheter. Däremot har jag hittat information om en metod där ljud

kan hjälpa elever med olika inlärningsproblem.

Metoden uppkom i slutet av 1950-talet och utvecklades av Dr Guy Berard och hans kollega

Dr Alfred Tomatis.56

Berard själv hade tinnitus, och hans dotter hade inlärningssvårigheter.

Genom ljudstimuleringsmetoden AIT (auditory integration training) kunde Berard

normalisera ljuduppfattningsproblem inom koncentration, inlärning och beteende. Metoden

går ut på att lyssna på modulerade ljudfrekvenser ur musik via hörlurar. Ljudfrekvenserna går

till hörsel- och talcentra. Nya impulsvägar öppnas i hjärnan vilket gör att hjärnan fungerar på

ett bättre sätt.57

51

http://www.musicleader.net/uploads/documents/doc_669.pdf, s 4. 52

Ibid., s 4. 53

Ibid., s 9. 54

Ibid., s 6. 55

Ibid., s 11 ff. 56

http://www.berardsmethod.se/kultur.html 57

Ibid.

11

Berard har tränat barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter, personer som är

extremt ljudkänsliga, diagnosticerade som autistiska, utvecklingsstörda och dyslektiska, samt

barn, ungdomar och vuxna med depression. Den första gruppen barn Berard tränade var barn

med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Berard fastslog att vår ljuduppfattning i hög

grad styr vårt beteende.

Det ett 15-tal verksamheter som arbetar med ljudstimuleringsmetoder i Sverige. Den mest

kända är Senso-Motoriskt Centrum och ligger i Mjölby. År 1999 öppnades Berard´s Method

Center i Stockholm. De problem som har dominerat är koncentrations- och stressproblem.58

58

http://www.berardsmethod.se/kultur.html

12

3. Metod

Till min undersökning har jag valt att utföra intervjuer med fyra olika pedagoger om musik

och elever med inlärningssvårigheter. Mina intervjuer är semi-strukturerade, vilket innebär att

intervjufrågorna i förväg är utformade, med ett undantag – nämligen att jag kan ställa

följdfrågor för att få mer utförliga svar.59

3.1 Genomförande

Efter att jag formulerade mina intervjufrågor skickade jag mail till de pedagoger som jag var

intresserad av att intervjua. Jag talade om för mina önskade respondenter om vad intervjun

handlar om. Bell skriver att man ska ge information om att intervjun är frivillig, samt ge löfte

om anonymitet, vilket jag också har gjort.60

Jag besökte tre av fyra respondenter på deras

arbetsplatser, de tider som passade dem bäst. Till dessa intervjuer hade jag med mig en

diktafon för att lagra ”verkligheten”.61

På det här viset kunde jag aktivt och avslappnat lyssna

på svaren. Den fjärde respondenten bor långt bort, så henne fick jag intervjua över telefon.

Det faktum att jag inte kunde spela in hennes svar utan var tvungen att skriva ner under tiden

som hon svarade, samt att hon var stressad resulterade i att jag fick mycket kortare svar än de

övriga respondenterna.

3.2 Etiska principer

Efter att jag sammanställde intervjuerna, har jag skickat sammanställningarna till respektive

respondent, så att de kunde läsa vad jag har skrivit och godkänna att jag använder materialet.62

Intervjusvaren är konfidentiella, eftersom jag är den enda som vet vilka intervjupersonerna är

och har tillgång till deras inspelade intervjusvar.63

59

Judith Bell. Introduktion till forskningsmetodik. 4:e upplagan. Malmö: Studentlitteratur, 2008, s 159ff. 60

Bell, 2008, s 59. 61

Runa Patel. Bo Davidson. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3:e upplagan. Linköping: Studentlitteratur, 2003, s 101. 62

Bell, 2008, s 59. 63

Patel, 2003, s 70.

13

3.3 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Validitet innebär att man undersöker det man avser att undersöka.64

Jag anser att mitt arbete

har hög validitet. Mitt syfte var att undersöka musikens betydelse och användningsområden,

samt hur musik kan vara ett verktyg vid inlärning för elever med inlärningssvårigheter. Jag

anser att jag genom mina intervjufrågor har fått relevanta svar av mina respondenter.

Reliabilitet handlar om att man undersöker något på ett tillförlitligt sätt.65

Då jag har valt att

intervjua pedagoger som arbetar och har arbetat inom området som jag undersöker, anser jag

att min undersökning har gjorts på ett tillförlitligt sätt. Generilaserbarhet talar om huruvida ett

resultat gäller alla individer.66

Trots att jag har en variation på pedagogernas erfarenheter kan

inte deras svar generaliseras, eftersom antalet respondenter är få.

3.4 Diskussion av metod

Det var väldigt svårt att få tag på pedagoger som ville ställa upp för intervjuer. Många sa att

de inte var rätt personer och hänvisade till sina kollegor. Min uppfattning är att de var väldigt

osäkra och inte trodde att de kunde bidra med några bra svar, vilket en del även sa. Jag kunde

kanske varit ännu tydligare med att jag var ute efter pedagoger med olika erfarenheter för att

få så varierade svar på undersökningsområdet som möjligt. En annan teori är att tillfället var

dåligt, då de flesta hade utvecklingssamtal och annat som skulle hinnas med innan jullovet.

Pedagog D arbetar inte längre, men hon var stressad vid det tillfälle som hon svarade på mina

frågor. Jag tror att jag hade fått längre och utförligare svar om hon inte var stressad och om

jag inte hade behövt avbryta henne för att hinna anteckna hennes svar.

64

Patel, 2003, s 98. 65

Ibid., s 98. 66

Ibid., s 54.

14

4. Undersökningsresultat

Alla pedagoger arbetar/har arbetat på olika skolor i Sverige. I det här avsnittet har jag

sammanställt svaren som jag har fått från mina intervjuer med:

Pedagog A är yrkesverksam sedan 1989, först i förskolan och nu på grundskolan.

Pedagog B har arbetat som pedagog i 42 år. Hon började på förskolan och jobbar

numera på grundskolan.

Pedagog C började på lärarutbildningen 1994, och har arbetat som behörig lärare

sedan 1998. Innan dess har hon undervisat som obehörig lärare, mest i musik. Nu

arbetar hon på universitetet inom lärarutbildningen.

Pedagog D har arbetat som pedagog i 37 år, varav de sista åtta åren var inom

särskolan, nu är hon pensionär.

4.1 Vad är musik för dig som pedagog?

Pedagog A ser musik som ett fantastiskt redskap, användbart som break - man kan t ex sjunga

en sång för att pausa lite i den ordinarie undervisningen. När man lär barnen engelska kan

man sjunga en sång om det, läser man om vattnets kretslopp så finns det en sång om det.

Musik är mer än bara sång – det är att lyssna och även rörelse – man kan inte sitta still när

man sjunger, musik och rörelse hör ihop, musiken finns i kroppen.

För Pedagog B kan musik vara alltifrån att barnen själva gör ett ljud eller att läraren gör ett

ljud, att man sjunger. Vi har inre musik, många barn har inre musik som de rör sig till. Man

känner musiken inom sig och gör rörelser till, rörelsen hör ihop med musiken. Barnen har

rytmen i blodet. Musiken känns i hela kroppen, enligt Pedagog B.

Enligt Pedagog C kan musik vara ett pedagogiskt verktyg, även ett specialpedagogiskt

verktyg. Hon har använt musiken när hon har jobbat med elever med behov av särskilt stöd.

Musik är även ett fritidsintresse, som man utövar, hon spelar instrument själv. Det kan vara

något att samtala om med kompisar, ett gemensamt intresse. Man kan gå på konserter, det kan

också vara något man lyssnar på för att må bra. Musik är väldigt stort. ”I början var musik

något man lyssnade på eller spelade själv”, men med åren kunde jag se fler dimensioner i

musiken.

15

För Pedagog D är musik sång, dans, rytmik, lyssnande, ett avstressande medel och ett

kulturarv.

4.2 Passar musik alla pedagoger och elever?

Pedagog A säger att musik inte passar alla pedagoger och elever, fast de flesta elever gillar

musik. Hon har inte mött många elever som säger ”Å nej, inte musik!”. Musiken kan passa

elever mer eller mindre, men pedagog A kan inte minnas att någon elev har varit väldigt

negativt inställd till ämnet. De flesta eleverna sjunger gärna och är lätta att få med, vilket kan

bero på att musiken är så viktig för pedagogen själv, och att det smittas av till barnen. När det

har kommit vikarier istället för Pedagog A, så har det bara vid ett tillfälle kommit en vikarie

som även kunde hålla i musiklektionerna, men annars har det få utgå. Pedagog A tror att det

beror på att många pedagoger känner att de måste prestera bra, men enligt hennes mening kan

man ha musiklektioner utan att själv behöva prestera, man kan t ex ha hörövningar, eller prata

om ljud, utan att behöva ta en ton själv. Det är synd att musik för många har blivit lika med

prestation. Men det är klart att det är lättare för personer som är intresserade och gillar musik.

Så musik passar inte alla pedagoger, man måste ha ett intresse och gilla musik, men man

behöver inte vara bra på det.

Pedagog B håller med - musik passar inte alla pedagoger, för som pedagog måste man tycka

att det är kul för att kunna förmedla det till alla barn. Visar man glädje när man undervisar i

musik med att sjunga, spela instrument eller lära sig takter så måste man själv vara positiv för

att kunna sprida det till barnen. Däremot är hon övertygad om att alla barn – alltifrån de

yngsta till vuxna – är mottagliga för musik.

Även Pedagog C anser att musiken i alla fall passar alla elever, men kanske inte alla

pedagoger. Pedagog C önskar att det kunde passa alla pedagoger, det försöker man lära ut i

lärarutbildningen med kursen i estetiskt lärande. Hon tror att många tyvärr är skadade av sin

egen skoltid, så att de kanske inte har självförtroende i musik eller något annat estetiskt ämne.

Om man inte känner sig trygg i ämnet, inte tycker att det är kul eller är nyfiken på att ha

musik med sina elever, då kan det bli svårt.

Precis som de övriga pedagogerna menar Pedagog D att man måste tycka om musik för att

kunna undervisa i ämnet, alla känner sig inte bekväma med exempelvis att sjunga inför andra.

16

4.3 Arbetar pedagogerna med musik på ett medvetet sätt?

Pedagog A använder musiken på ett medvetet sätt, och hon låter musiken glida med i nästan

alla ämnen. Man kan lära sig fakta genom sånger. Pedagog A skulle dock vilja bli bättre på

och få mer kunskap om barn som har det svårt, och hur man kan jobba med dem. Hon skulle

vilja vara duktigare på hur man mer specifikt kan använda musiken för dem som har det svårt.

De rena musiklektionerna är genomtänkta med alla beståndsdelar, såsom puls, rytm, melodi

och så vidare, genom att bland annat röra sig och klappa till musiken. Pedagog A har hela

hösten vetat om att en klass skulle jobba med Sveriges geografi – och då har hon haft sånger

som kan passa till redovisningen i bakhuvudet. De här sångerna ska klassen visa upp för

skolan när de redovisar. Samtidigt som eleverna har lärt sig sånger som passar till geografin,

har de undersökt exempelvis rytm och andra musikens beståndsdelar i samma sånger.

Pedagog B anser att hon jobbar med musik på ett medvetet sätt. Exempelvis måste lärare

anpassa övningarna efter åldern, man börjar inte med noter i de lägre klasserna. Det är mer

musiklärare som arbetar med det. Medvetet tar Pedagog B upp olika ämnen inom musiken, t

ex att man pratar om vilka kompositörer som har gjort musiken. Nu sjunger barnen sånger

som de känner igen, t ex från förskolan. Efteråt går de vidare ett steg och börjar prata om de

olika inriktningarna inom musik – klassisk musik, pop och dansmusik, o s v.

Även Pedagog C använder musik på ett medvetet sätt. Ibland när hon har examinationer på

universitetet, så kan hon få för sig att starta med en massagesång för att göra något annat

innan, så att studenterna ska slappna av. De kan vara väldigt nervösa, då kan man använda

musik för att få en annan sinnesstämning. Om man tänker sig att examinationer är ett tillfälle

för inlärning, så tror Pedagog C inte att man lär sig så mycket om man är väldigt nervös.

Musiken kan fungera som ett avdramatiserande medel för studenterna. När hon arbetade med

en specialpedagogisk grupp använde hon musik varje dag. Pedagog C arbetade i en så kallad

musikprofil, där man jobbade med gruppdynamiken så att eleverna fick spela i grupp. De

lärde sig att spela i ett rockband, där de fick lära sig instrumenten och att turas om. Dessutom

jobbar de även individuellt med sina funktioner, när de sjunger och övar handmotorik,

andning och andra basfunktioner. Även om man spelar eller sjunger i grupp så arbetar man

med sina basfunktioner såsom andning, handmotorik, koordination m.m. Detta hade eleverna

nytta av i skolsalen när de skulle jobba med andra skolarbeten.

”Jag jobbar inte längre, men skulle kanske använda musiken mer medvetet om jag skulle

börja om, med den erfarenheten jag har i dag”, säger Pedagog D.

17

4.4 Arbetar pedagogerna ämnesintegrerat i musikundervisningen?

Pedagog A använder musik ämnesintegrerat, till exempel får eleverna sjunga om Per Gessle

när de redovisar om Halland eftersom han kommer därifrån. När eleverna läste om jordens

skapelse dansade de händelserna till musik som kunde låta som exempelvis Big Bang och Det

stora regnet. Syftet här var inte att visa upp, utan för att göra, och att känna så att man lyssnar

på musiken och testar med kroppen. Något som Pedagog A skulle vilja integrera musiken i

mer är matematik. Visst finns det låtar om multiplikationstabellen, och man kan hoppa olika

hopp, och klappa exempelvis treans multiplikationstabell, fast det finns så mycket, mycket

mer i matematiken. Pedagog A har elever som har väldigt svårt för ämnet. Inom matematiken

har hon bara några få idéer, så det vill hon utveckla för att hon tror att det finns mer att hämta.

Pedagog B blandar musik i andra ämnen, t ex i drama. Hon jobbar även med dans och

lyssnandet. Pedagog B anser att det inte finns några ämnen som musik inte går att integrera i.

Hon tänker då att man även inne i klassrummet på lektionerna kan ha dov musik i bakgrunden

för att det ska ge en lugnande effekt.

Pedagog C arbetade ämnesintegrerat med musik när hon arbetade på grundskolan. För henne

är det självklart eftersom hon har musiken som ett starkt intresse. ”Om man har något

kompetensområde så använder man såklart det”, säger hon. Pedagog C försökte även

ämnesintegrera andra estetiska ämnen i undervisningen.

”Man kan nog använda musiken i de flesta ämnena, matte, svenska, NO, SO. Det är nog bara

fantasin som sätter gränser”, säger Pedagog D.

4.5 Motiverar musikämnet eleverna?

Musiken har enligt Pedagog A varit motiverande, de elever hon har haft gillar musik och vill

gärna ha det.

Pedagog B anser att musik är ett ämne som motiverar eleverna, och det är viktigt att man har

en bred repertoar, eftersom eleverna har olika smaker i klassen. Det märks vilka olika

musikstilar barnen har, de gillar olika genrer och är ganska medvetna om vad de gillar. De är

mycket påverkade av medierna – TV och radio.

18

Musikämnet motiverar verkligen eleverna, enligt Pedagog C. Mindre barn vill gärna komma

fram och testa instrument, säger hon. Oftast får man som lärare en djupare kontakt och

relation med eleverna genom musik. Det var alltid några som stannade kvar efter

musiklektionen, för de ville prata eller fråga något. Ibland ville de vara kvar och spela, men

det är tråkigt att sitta och spela själv, så då stannade Pedagog C och spelade och/eller sjöng

med. När man spelar och sjunger tillsammans så tittar man varandra i ögonen och får kontakt.

När man sedan träffas i korridoren så har man den positiva minnesbilden kvar. Det tycker

Pedagog C är viktigt med musik, att man får en djupare kontakt.

Musik kan enligt Pedagog D vara motiverande. Hennes erfarenheter är att de flesta barnen

gillar att sjunga och röra sig till musik.

4.6 Pedagogernas erfarenhet av elever med inlärningssvårigheter

Pedagog A jobbar dagligen med elever som har olika typer av inlärningssvårigheter. En del

elever har otroligt svårt för att förstå matematik och några har inte lärt sig att läsa än.

Pedagog B har arbetat med elever som har olika typer av inlärningssvårigheter. När hon

jobbade på förskolan använde de mycket musik med just dessa elever. Det finns barn som har

olika funktionsnedsättningar, de har elever som inte har fysiska funktionsnedsättningar, som

påverkas av musik. Egentligen blir alla barn påverkade av musik, de kommer in i en viss

stämning, ingen går oberörd enligt Pedagog B.

Pedagog C har erfarenheter av att arbeta med elever som har olika inlärningssvårigheter. I åtta

år har hon arbetat med något som hon kallar ”den lilla gruppen”. Det har varit en del elever

med utåtagerande beteende, men alla hade inlärningssvårigheter på något sätt. De kunde vara

duktiga på skolämnena, men då kanske uthålligheten saknades. De hade kanske inte

möjligheten att planera sitt arbete. Elever med inlärningssvårigheter är också ett stort

intresseområde för Pedagog C.

När Pedagog D arbetade på särskolan använde de inte musiken riktigt på samma sätt. De var

en liten klass med blandade åldrar (7-12 år). Alla barn klarade inte av att integreras på

grundskolenivån. Däremot lyssnade de på CD-skivor och sjöng med. Ibland lyssnade de på

klassisk musik när de jobbade eller bara behövde gå ner i varv. Pedagog D upplyste mig om

att alla inte orkade med musiken, det berodde på några problem som en del elever hade.

19

4.7 Hur kan musik hjälpa elever med inlärningssvårigheter?

Pedagog A tror att musik kan hjälpa elever med inlärningssvårigheter, däremot tror hon inte

att det är en metod som kan lösa alla svårigheter. Svårigheterna är så komplexa. Musik är

aldrig fel, en av eleverna som har svårigheter är väldigt intresserad av musik och gillar sånger.

Pedagog A säger att barn med inlärningssvårigheter kan lära sig fakta genom musik. De kan

även räkna pulsen, räkna åttorna och fyrorna genom musik och dans. Musik är bra för

eleverna med olika svårigheter, man kan göra mycket, men det är inget som löser alla problem

på något sätt. Däremot är hon helt övertygad om att musik är bra för alla barn.

Pedagog B är övertygad om att barnmusik och klassisk avslappning kan hjälpa väldigt

mycket. Det var oerhört värdefullt för de barn med inlärningsproblem som hon har jobbat

med, och även för de hon jobbar med nu. Musiken har hjälpt de yngsta på förskolan med att

börja gå, de började gunga och röra sig till musiken där Pedagog B har arbetat.

Enligt Pedagog C kan musik hjälpa elever med inlärningssvårigheter att öva upp

samarbetsförmågan. Ofta ställer olika inlärningssvårigheter till med krångligheter i

klassrummet. När man ska spela olika instrument, så måste man koncentrera sig på hur man

ska spela och även lyssna på de andra. Eleverna tänker oftast inte på att de arbetar med

samarbete och konfliktlösning. De jobbar även med motoriken, man jobbar med sig själv på

ett sätt som är lustfyllt. En annan positiv effekt är att de blir så väldigt duktiga. De kan till och

med gå ut på turné. De kan även spela in en skiva och en rockvideo, som visas i lokal-TV.

Eleverna fick med sig föräldrar och sponsorer, vilket påverkade deras självbild och hur de

mådde. Istället för att vara någon som ”inte var välkommen i skolan” blev de plötsligt en

rockartist, som var med i tidningen eller intervju i TV. Pedagog C tror inte att de tänkte på att

de egentligen övade på sina basfunktioner.

Om musik kan hjälpa elever med inlärningssvårigheter beror på vilka orsakerna är till

svårigheterna, menar Pedagog D. Rent generellt kan hon tänka sig att om man får in en rytm i

det man ska lära sig blir det lättare för vissa elever. Det är lättare att lära sig en sång med

många verser än att rabbla samma text utan musik. Däremot kan det för vissa barn bli jobbigt

med för många intryck. ”En del barn på särskolan blev störda av att höra raspet från de andras

pennor”, säger Pedagog D. ”De barnen finns säkert i en vanlig grundskoleklass också, men

det kan vara svårare att upptäcka dem”, lägger hon till.

20

4.8 Finns det behov att arbeta annorlunda med elever med

inlärningssvårigheter?

Pedagog A säger att när man arbetar med elever som har inlärningssvårigheter får man

försöka hitta nya infallsvinklar och försöka arbeta på ett helt annat sätt. Som lärare får man

jobba mycket mer konkret, mycket lugnare, och hon tror att man kan använda musiken mer,

men hon själv skulle behöva lära sig mer om det.

”Man måste se till varje barns behov, och det har inte bara med läroplanen att göra”, säger

Pedagog B.

Det finns absolut behov av att arbeta annorlunda med elever som har inlärningssvårigheter,

menar Pedagog C. Hon anser att skolan är alldeles för dålig på att differentiera och

individanpassa undervisningen inom klassrummets ram, bland annat med inkludering.

Precis som Pedagog B var inne på, anser Pedagog D att det är nödvändigt att individanpassa

sina lektioner.

4.9 Har musik betydelse för elever med inlärningssvårigheter?

Musik har betydelse för barn med inlärningssvårigheter, enligt Pedagog A. Det finns till

exempel en elev som har svårt med allting, men texter kan hon lära sig. Och då är hon med på

lika villkor, hon är med i gemenskapen. Det kan vara skönt för elever som har svårt för alla

ämnen att känna att de klarar av någonting väldigt bra. Så är det nödvändigtvis inte för alla

barn som har inlärningssvårigheter, alla har olika förutsättningar, menar Pedagog A.

Dessutom har musikämnet i sig blivit mycket mer teoretiserat om man tittar i kursplanerna.

Eleverna kan ju inte känna att ”Musiken klarar jag ju i alla fall, för jag kan sjunga och ge mig

hän musiken”… det ingår mycket teori också. Det innebär att barn med inlärningssvårigheter

kan ha svårt att nå målen ändå, vilket Pedagog A tycker är väldigt synd. Tyvärr så kan vissa

krav vara svåra att nå om man har inlärningssvårigheter. Om man bortser från mål och krav,

så är musiken ändå något som man kan vara med på och komma in i gemenskapen med.

Musiken är gemenskapsskapande för de som kanske är udda och vanligtvis inte kan vara med

på olika saker. Man kanske är bra på att sjunga, och kan till och med sjunga solo.

Pedagog B anser att musik har betydelse för barn med inlärningssvårigheter, det finns bevis

också. Hon gick på en föreläsning för ca 25 år sen. Det var viktigt att barn som inte pratade

21

fick gunga till musik. Föreläsaren berättade då att när fostret är i mammans mage så bildas det

ett vågskvalp, det är ljud och det är rörelse. Vågskvalpet jämfördes med musik. Sen kommer

det ljud utifrån också. På så vis bidrar musik till lugnet, ljudet som de är vana vid redan i

mammans mage ger lugn och trygghet. Vissa barn har oro inom sig, och då kan musiken bidra

med lugn. Får man det här lugnet, så känner man tryggheten och har lättare för att gå eller

prata till exempel. Även matsituationer kan påverkas av musik.

Pedagog C är helt säker på att musik har betydelse för elever med inlärningssvårigheter, men

hon har inga vetenskapliga bevis för det. Däremot finns forskning inom området och hon själv

ska forska om musikens betydelse för barn med diagnosen Asperger syndrom. Hon såg

däremot på sina elever att olika förmågor blev bättre med hjälp av musik, och hon använde

också funktionsinriktad musikterapi, där man bland annat kunde se att flera av eleverna ökade

sin läshastighet. Specialläraren kunde göra tester och se att det faktiskt blev bättre, och sen

kunde man även se skillnad på koncentrationsförmågan efter att man har varit inne och spelat.

I just den här situationen handlade musicerandet om att eleverna skulle få vara aktiva.

Enligt Pedagog D kan lugnande bakgrundsmusik hjälpa en del att sortera bort störande ljud

från kompisarna. Även hon tar upp musikens betydelse för bland annat de yngsta med att

träna upp motoriken.

4.10 Eventuella hinder i musikundervisningen med elever som har

inlärningssvårigheter

Enligt Pedagog A kan det uppstå hinder i musikundervisningen, till exempel om man har svårt

att se och höra. En kille skulle lära sig några ackord på gitarr, och han kämpade verkligen och

hade svårt med att placera fingrarna. Inlärningssvårigheter kan även ligga i hela kroppen på

något vis, för den här eleven var det så. Det kan bli oerhört jobbigt för eleven, den här pojken

sa att han hade ont i fingrarna. ”Självklart finns det svårigheter med musik på det praktiska

planet också”, säger hon.

Pedagog B tror däremot inte att musik kan innebära några svårigheter för barn med

inlärningssvårigheter. Hon har inte sett det. Hon har väldigt svårt att se att musiken skulle

påverka något negativt.

22

Eventuella hinder som Pedagog C har erfarenheter av är t ex om man har en musiklektion i

helklass och inte har tänkt igenom och planerat ordentligt. Det kan bli stökigt och rörigt och

mycket väsen. Beroende på vad inlärningssvårigheterna beror på, så kan det bli väldigt svårt.

Om eleverna t ex har koncentrationssvårigheter så blir den stökiga miljön ett problem. På det

området anser hon att vi pedagoger måste bli bättre. Vi behöver tillgodose varje individs

behov när vi planerar, vi måste tänka på vilka elever vi har i vår grupp och hur man ska kunna

ha musik. Det är också viktigt att man inte bara sjunger. För många som inte har rätt

utbildning kan undervisningen bli dåligt planerad, t ex att man har musikfrågesporter och

sjunger lite. Sådana uppgifter innebär att det inte blir så mycket elevaktivitet, vilket kan bli ett

hinder, menar Pedagog C.

Pedagog D har erfarenhet av att elever som har svårigheter av olika slag försöker dölja dem

genom att störa. De vill inte avslöja sig i en stor grupp och då kanske de försöker skoja till

det, så att ingen ska märka svagheterna, vilket kan göra så att lektionen spårar ur. Vidare har

hon varit med om att en del barn på särskolan höll för öronen eftersom ljudet blev för starkt

eller att de blev stressade av för många intryck. Pedagog D menar att även om

inlärningssvårigheterna för särskolebarnen är mycket större än hos andra barn kan det vara bra

att tänka på att de finns i alla klasser i varierande grad.

4.11 Musik som verktyg att stärka elevers självkänsla

Pedagog A har ett bra exempel på att musik kan vara ett verktyg för elever att stärka

självkänslan med. Det var en flicka som hade svårigheter med allt, hon hade svårt med

kompisar och var lite udda. Däremot märktes det att hon var bra på att höra och kunde sjunga

bra. De gjorde en musikal i årskurs 3 och flickan blev tillfrågad om hon ville sjunga solo,

vilket hon också gjorde. Klasskamraterna blev imponerade. Pedagog A uppmuntrade henne

att söka till en kör utanför skoltid, och hon gick med i en ungdomskör på fritiden.

Klasskamraterna var mer idrottsintresserade, så hon passade inte riktigt in även om de tyckte

att hon var duktig på sång. När flickan gick i årskurs 6 var hon med på en föreställning med

flickkören. I den här flickkören fick hon kompisar. Även om hon inte var intressant bland

klasskamraterna så stärktes hennes självkänsla, hon blev stark i sig själv och mer rak i ryggen.

När hon bytte skola sedan fick hon nya kompisar och är en stark tjej idag. Så musiken och att

hon blev sedd har hjälpt hennes självkänsla. Det är viktigt att stötta det eleverna gör utanför

skolan och försöka lyfta det. Att komma in i en klass där klasskamraterna har andra intressen

23

är svårt, även om lärarna lyfter fram elevers goda sidor. Musiken och miljöomväxlingen var

bra för den här eleven, men hon skulle aldrig våga om hon inte blev uppmuntrad till det.

”Musik byggs utav glädje”, säger Pedagog B. Det finns elever som har lättare för att sjunga än

att prata. Om barnen sjunger eller spelar ett instrument, så kan de känna att ”Det är inte jag”.

De kan gömma sig bakom instrumenten, men självkänslan kan växa när de märker att ”Det

här fixar ju jag!”.

Pedagog C är övertygad om att musik kan stärka självkänslan hos elever med

inlärningssvårigheter. En del kanske har svåra motoriska problem. För en elev tog det två år

att kunna hålla en jämn puls på trummorna, men i skolan har vi inte oftast tid att vänta in

dessa utvecklingar. Därför är det viktigt att vi har rätt övningar i undervisningen, vilket är

svårt att veta i förväg eftersom det inte finns något facit. Som pedagoger måste vi utgå från

individen där vi möter den just nu. Om man ska sjunga måste man ta in luft och ha en särskild

hållning. När man dessutom möts av positiv respons ökar självförtroendet. Pedagog C har

även arbetat med vuxna som har utvecklingsstörningar av olika slag, där hon kunde se att en

annan person efter ungefär två år plötsligt klev fram och ville leda kören. Pedagog C har sett

många exempel på att musik kan vara frigörande på olika sätt.

Enligt Pedagog D kan musik stärka självkänslan om man får vara duktig inom ett område som

man behärskar.

24

5. Sammanfattande diskussion

Med hjälp av den valda litteraturen har jag fått fram att musiken har haft stor betydelse för

människan långt innan moderna samhällen och skolor fanns. Vid jakt, krig och andra

ceremonier har musiken varit en kraft som ska ge tur. Bamford67

och Uddén68

har pekat på att

musiken är en naturlig del inom människan, vilket även Pedagog B håller med om. Musiken

är alltså något som vi börjar känna av redan i mammas mage, och som kan ge trygghet när vi

kommer ut i världen. Vi börjar sjunga innan vi pratar och går.

I skolans värld har och är fortfarande musik ett fostransverktyg som används i

undervisningen. Förr dominerade kyrkans budskap genom sången, senare började pedagoger

integrera sång och musik i andra skolämnen.69

Musik kan både vara ett hjälpmedel vid

inlärning av exempelvis fakta och en paus i undervisningen eller avslappning. Både i skolan

och på fritiden formar musiken individen och kan stärka den – om personen får möjlighet att

vara bra på musik och får stöd enligt Pedagog A. Detta tror jag är en viktig faktor.

Samtliga pedagoger är överens om att musik är ett ämne för alla elever, men inte för alla

pedagoger. Även om en del elever har olika typer av svårigheter, så är musiken ändå ett ämne

som alla kan ta del av, dock nämner Pedagog A att det inte går för elever med uppenbara

hinder, exempelvis hörselnedsättningar. Användning av musik som verktyg i övrig

undervisning varierar beroende på vad pedagoger har för förutsättningar. För att det

överhuvudtaget ska vara möjligt för pedagoger att använda musiken måste intresset finnas,

och som pedagog måste man våga. Det är något som både Uddén70

och samtliga pedagoger

som jag har intervjuat är överens om. En annan viktig aspekt som Pedagog C lyfte fram är att

pedagogens planering är avgörande för om lektionen blir lyckad. Som pedagog måste man

utgå från varje enskild elev och anpassa undervisningen så att det ska passa alla. Det är inte

någon lätt uppgift vi lärare har. Inte nog med att vi måste ta hänsyn till varje elevs behov, vi

bör även tänka flera steg framåt och försöka förutse vilka faktorer som kan utlösa kaos, och

kunna förebygga det!

Antal Lundström skriver att musiken hjälpte kriminella ungdomar att bli erkända och

respekterade musiker.71

Pedagog B har lyft fram musikens roll i de yngsta barnens utveckling,

67

Bamford, 2006, s 19. 68

Uddén, 2001, s 85f. 69

Ibid., s 45f. 70

Ibid., 2001, s 36f. 71

1997, s 77f.

25

där de har lärt sig att gå när de började röra sig och gunga till musik. Pedagog A berättade om

ett exempel där en elev verkligen fick sin självkänsla uppbyggd med hjälp av musiken.

Koncentrationen och samarbetet som krävs när eleverna spelar i grupp stärker bandet mellan

alla delaktiga och gruppdynamiken förbättras lyfter Pedagog C fram. Antal Lundström har

också lyft fram hur gemenskap och förståelse byggs upp med hjälp av musiken.72

Av

Pedagog A har jag fått höra att inlärningen underlättas för de elever som har svårt med

teoretiska delar av undervisningen genom att lära in fakta med hjälp av sånger. Med andra ord

är musik ett brett område som i stort sett täcker alla delar av människan, den kan både stärka

individen och underlätta inlärningen.

Efter mina undersökningar har jag kommit fram till att de hinder som kan uppstå i

musikundervisningen är delvis fysiskt praktiska, exempelvis hörselnedsättningar som jag

nämnde innan, men även motoriken som Pedagog C nämnde. Dock tror jag att den teoretiska

delen av musiken som Pedagog A lyfte fram, med alla mål som ska uppnås, är ett stort hinder.

Dels kan målen vara svåra att uppnå, men dessutom kanske detta tynger ner de elever som

redan har svårt med andra ämnen ännu mer. Det här kan göra att glädjen försvinner i ett ämne

som annars skulle lyfta upp elevernas humör. En fundering som jag har haft ett tag är alla mål

som eleverna ska uppnå på grundskolan. Den skolan som jag har haft praktik på får besök från

kulturskolan. De lärare som kommer har lektioner med eleverna i bild, dans, drama och

musik. På så vis får eleverna lära sig och känna på ämnenas olika element. Betyder det då att

klassläraren och de övriga pedagogerna som undervisar eleverna ”slipper” ha musiklektioner

eller integrera musik i andra ämnen? Det finns även anställda musikpedagoger på skolan. Jag

får känslan av att alla pustar ut och känner sig nöjda över att ha några få personer som har

musik som sitt ”ansvarsområde”, och att målen uppnås. I den här undersökningen har jag fått

veta att musikämnet inte passar alla pedagoger då bristen på intresse eller egen osäkerhet inför

ämnet är ett hinder. Nu menar inte jag att intresset måste tvingas på alla pedagoger, men

däremot är det synd att pedagogens egen osäkerhet kan komma i vägen för elevernas

möjligheter. Om vi pedagoger ska hjälpa elever med självförtroendet och att våga prova olika

saker, så bör vi själva känna oss trygga. Precis som Pedagog A anser jag att man inte bör

känna att man måste prestera.

Gardner talar även om en kris som drabbar många ungdomar, som i värsta fall kan göra att

ungdomarna helt och hållet ger upp. Av mina egna erfarenheter vet jag att det tyvärr är ganska

72

1997, s 81f.

26

vanligt att barn och ungdomar ger upp och tappar intresset, inte bara med musiken. Därför

anser jag att pedagogens roll är oerhört viktig i den här frågan. Jag håller med Pedagog A och

Antal Lundström73

som betonar vikten av de vuxnas stöd och hjälp till motivation. Pedagog C

lyfter fram pedagogernas planering som kan bli ett hinder om den inte görs ordentligt. Alltså

hänger det även på pedagogen om en musiklektion blir lyckad eller inte, oavsett hur bra

pedagogen själv är på musikämnet.

Bortsett från att musiken kan användas som ett hjälpmedel inom skolan, anser jag att det är

oerhört roligt att även olika läkare använder musiken som ett medel att hjälpa barn med bland

annat inlärningssvårigheter. Jag är personligen inte insatt i ljudfrekvenser och hur de påverkar

hjärnan, men eftersom det finns forskning som visar att musik kan hjälpa elever med

inlärningssvårigheter och att den används som en medicinsk metod, kan jag inte annat än med

glädje räkna upp ytterligare en positiv sak med musik!

73

Antal Lundsröm, 1997, s 74.

27

6. Slutsats

Musiken har en stor del av människans liv. Den är naturlig inom oss, vi har sjungandet och

rörelsen i oss redan som småbarn. Musiken har fungerat både som fostran och som ett

fritidsintresse. Då inte alla känner sig bekväma med att undervisa i musikämnet, passar det

inte alla pedagoger, men de pedagoger jag har intervjuat är överens om att musiken är bra för

eleverna. Musiken som inlärningsverktyg kan användas på så vis att eleverna får uppleva och

känna informationen de lär sig i skolan. Det kan också vara avdramatiserande medel och en

paus med andra skolarbeten. Dock finns det elever som inte klarar av för många intryck, och

då kanske inte musiken passar i undervisningen. I läroplanen tas de sinnliga ämnena upp

väldigt mycket under skolans uppdrag och de allmänna målen. Den valda litteraturen och

samtliga pedagoger som jag har intervjuat är överens om att musiken är viktig i

undervisningen. Problemet återstår dock – alla pedagoger använder sig inte av musik i sin

undervisning av olika skäl, vilket egentligen kanske inte ses som något problem då det finns

andra pedagoger på skolan som ansvarar för den delen. Bortsett från skolans värld kan

musiken även användas som en medicinsk metod för att hjälpa barn med bland annat

inlärningssvårigheter, vilket tyder på att musiken har många viktiga roller.

7. Fortsatt forskning

Litteraturen som jag har använt har berättat om musikens betydelse för människan i

allmänhet. Musikens betydelse för elever med inlärningssvårigheter har jag fått ta del av från

mina respondenter, Pedagog A, Pedagog B, Pedagog C och Pedagog D. Mina respondenter

var helt övertygade om att musiken kunde hjälpa elever med inlärningssvårigheter. Metoden

som Berard använde har gett mig insikt i hur musik kan hjälpa elever rent medicinskt. Det jag

skulle vilja veta mer om är hur musiken mer konkret kan hjälpa dessa elever i skolan, och om

möjligt få tips om hur musikämnet kan hjälpa varje specifik inlärningssvårighet. Respondent

C ska själv forska vidare om musikens inverkan på personer med diagnosen Asperger

syndrom och jag ser fram emot att läsa hennes avhandling!

28

Källförteckning

Muntliga källor

Pedagog A, intervju utförd 23/11 2011.

Pedagog B, intervju utförd 30/11 2011.

Pedagog C, intervju utförd 1/12 2011.

Pedagog D, intervju utförd 19/12 2011.

Elektroniska källor

“Music and people with a learning disability - A guide for music leaders.” Hemsida.

http://www.musicleader.net/uploads/documents/doc_669.pdf (läst 2011-12-16)

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

http://www.berardsmethod.se/kultur.html (läst 2012-01-21)

Litteratur

Antal Lundström Ilona. Musikens gåva. Hur musik påverkar barns utveckling genom att

stimulera inneboende resurser och ge ökad social kompetens. Uppsala: Konsultförlaget i

Uppsala AB, 1997.

Asmervik Sverre. Barn med behov av särskilt stöd. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur,

2001.

Bamford Anne. The wow factor. Global research compendium on the impact of the arts in

education. Berlin: Waxmann Verlag GmbH, 2006.

Bell Judith. Introduktion till forskningsmetodik. 4:e upplagan. Malmö: Studentlitteratur, 2008.

29

Danielsson Henrik. Facing the Illusion Piece by Piece. Face recognition for persons with

learning disability, Linköping: Linköpings universitet, Department of Behavioural Sciences,

2006.

Elliott J. David. Music Matters. A New Philosophy of education, Oxford: Oxford University

Press, 1995.

Gardner Howard. De sju intelligenserna, 2:a upplagan. Karlshamn: Brain Books AB, 1994.

Patel Runa. Davidson Bo. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. 3:e upplagan. Linköping: Studentlitteratur, 2003.

Saar Tomas. Musikens dimensioner – en studie av unga musikers lärande, Göteborg: ACTA

Universitatis Gothoburgensis, 1999.

Uddén Berit. Musisk pedagogik med kunskapande barn. Vad Fröbel visste om visan som

tolkande medel i barndomens studiedialog, Stockholm: KMH Förlaget, 2001.

Bilaga –Intervjufrågor

1. Hur länge har du arbetat som pedagog?

2. Vad är musik för dig som pedagog?

3. Är musik ett ämne som passar alla pedagoger och elever?

4. Känner du att du arbetar med musik på ett medvetet sätt? Hur? Om inte, skulle

du kunna tänka dig att göra det, och på vilket sätt?

5. Arbetar du ämnesintegrerat när du använder musik i din undervisning? I vilka

ämnen gör du det, och i vilka ämnen gör du det inte? Varför?

6. Är musik ett ämne som motiverar eleverna, tycker du?

7. Har du arbetat med elever som har inlärningssvårigheter av olika slag?

8. Tror du att musik kan hjälpa elever med inlärningssvårigheter? Motivera!

9. Tycker du att det finns behov av att arbeta annorlunda med elever som har

inlärningssvårigheter?

10. Har musik betydelse för barn som har inlärningssvårigheter? Om ja, på vilket

sätt?

11. Kan musik innebära svårigheter för barn med inlärningssvårigheter? Vilka

eventuella problem kan dyka upp?

12. Tror du att musik kan vara ett verktyg att stärka självkänslan hos elever som

har inlärningssvårigheter?

13. Har du några andra tankar kring musikämnet som inte har framkommit i

intervjun, i så fall vilka?