1  

   

 

Hälsa mellan raderna –En källkritisk studie av svenska hälsomagasin

2014

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper

C-uppsats 15hp | Journalistik C | vår-terminen 2014

Av: [Maya Kiusalaas] Handledare: [Maria Zuiderveld]  

  2  

 

Abstract      

Detta   är   en   källkritisk   studie   av   fyra   svenska   hälsotidningar   som   publicerats  

under   2014.   Syftet   är   att   undersöka   tidningarnas   källkritiska   hållning.   Studien  

har   sin   utgångspunkt   i   Torsten   Thuréns   positivistiska   vetenskapsteori   och  

formuleringar   kring   källkritik   samt   Thorbjörn   von   Kroghs   definition   av  

begreppet   ”media   accountability”,   som  handlar  om  krav  på   ansvar  hos  medier.    

Uppsatsen  utgår  från  hypotesen  att  svenska  hälsomagasins  källkritiska  hållning  

är   bristfällig.   För   att   bevisa   eller   motbevisa   hypotesen   gjordes   en   kvantitativ  

innehållsanalys   där   etthundra   artiklar   undersöktes   utefter   ett   kodschema  med  

tolv  variabler.    

 

Resultaten  visade  att  hypotesen  i  viss  mån  stämde.  Tidningarna  redovisade  i  de  

flesta  fall  sina  källor,  men  majoriteten  av  källorna  bestod  av  diverse  auktoriteter  

som   exempelvis   doktorer,   psykologer,   personliga   tränare.   Detta   kan   vara  

problematiskt   då   olika   auktoriteter   kan   tänkas   ha   olika   åsikter   om   samma  

fenomen  beroende  på  vilken  yrkesgrupp  de   tillhör.  Då  merparten  av  artiklarna  

inte  var  källkritiska  eller  utgick   från  mer  än  ett  perspektiv  när  de  skrev  om  ett  

hälsofenomen  dras   slutsatsen   att   hälsomagasin   bör   ta   ett   större   ansvar   då   det  

kommer   till   källkritik.   Sexton   av   artiklarna   kan   antas   bryta   mot  

Marknadsföringslagen   (SFS   2008:486)1  eftersom   de   faktiskt   gör   reklam   för   en  

viss  vara  i  en  artikel  utan  att  det  finns  någon  kritik  mot  varan  eller  någon  annan  

hållning  i  artikeln  förutom  att  göra  reklam.  

 

This   is   a   study   about   source   criticism   in   Swedish   health   magazines   in   2014  

which   is   based   on   Torsten   Thuréns   positivist   philosophy   of   science   and  

formulations  about  source  criticism.  The  thesis  was  based  on  the  hypothesis  that  

the  Swedish  health  magazines  are   inadequate   in   their   source-­‐critical  approach.  

To   prove   or   disprove   the   hypothesis   a   quantitative   content   analysis   of   one  

hundred   articles   was   made.   The   quantitative   content   analysis   was   based   on  

                                                                                                               1  Riksdagen,  Svenskförfattningssamling,  Marknadsföringslagen,  2008    

 

  3  

twelve  variables  and  the  results  showed  that  the  hypothesis  to  some  extent  was  

true.  The  magazines  reported  their  sources  in  most  cases,  but  the  majority  of  the  

sources   consisted   of   various   authorities   such   as   doctors,   psychologists,   and  

personal   trainers.   Different   authorities  might   have   different   opinion   about   the  

same  phenomena  depending  on  what  profession  they  have,  which  can  be  a  sorce  

to  problem.  Most  of   the  articles   showed   lack  of   self-­‐criticism,   and   the  majority  

were  written   from  only   one   perspective.   Sixteen   of   the   articles   possibly   broke  

the  Marketing  Act.   Further  more,   to   analyse   the   survey  material,   Torbjörn  von  

Krogh's  definition  of  "media  accountability"  standards  of  responsibility  of  media  

have  been  used.  Noted   in   the  conclusion  was   that  health  magazine  should   take  

more  responsibility  when  it  comes  to  source  criticism.  

 

Nyckelord  

Hälsotidningar,  hälsa,  källkritik,  trovärdighet,  media  accountability,    

   

  4  

1.  Inledning  ..........................................................................................................................  5  1.1  Bakgrund  och  forskningsläge  .........................................................................................  6  1.2  Syfte  .......................................................................................................................................  10  

2.  Teoretisk  ram  ..............................................................................................................  11  3.  Metod  och  material  ...................................................................................................  15  3.1  Material  och  urval  .............................................................................................................  16  3.2  Urval  ......................................................................................................................................  17  3.3  Metoddiskussion  ...............................................................................................................  20  3.4  Kvantitativ  innehållsanalys  ...........................................................................................  20  2.5   Kodschema  och  variabler  ...........................................................................................  22  

4.Resultatredovisning  ...................................................................................................  25  4.1  Källor  .....................................................................................................................................  25  4.2  Auktoriteter  i  artiklarna  ................................................................................................  26  4.3  Positivistisk  vetenskap  ...................................................................................................  26  4.4  Källkritisk  hållning  ..........................................................................................................  28  4.5  Marknadsföringslagen  ....................................................................................................  29  4.6  Sammanfattning  av  resultat  ..........................................................................................  32  

5.  Slutsatser  och  avslutande  diskussion  .................................................................  34  6.  Register  .........................................................................................................................  40  6.1  Bilagor  ...................................................................................................................................  43  

 

   

  5  

1.  Inledning  

Superbär  som  skyddar  mot  cancer  och  piller  som  får  håret  att  skina.  Överallt  vill  

företag  sälja   just  sina  produkter  till  oss,  och  det  kan   ibland  vara  svårt  att  skilja  

mellan   vilka   behov   som   är   skapade   av   reklam   och   marknadsföring   och   vilka  

behov   som   är   sprungna   ur   naturen.   I   dag   finns   det   tjugosju   tidskrifter   som  

fokuserar   på   hälsa.2       Tidningsredaktionerna   kämpar   för   att   sälja   lösnummer,  

men  hur  stora  är  egentligen  kraven  på  trovärdig  information  om  vilka  metoder  

eller  produkter  som  verkligen  ger  bättre  fysisk  hälsa?    

 

Det  finns  få  källkritiska  studier  om  nischade  tidskrifter.  Därför  finns  det  behov  av  

mer   kunskap   om   vilka   källor   som   används   och   i   vilken   utsträckning   reklam  

förekommer.  I  april  2014  skrev  journalisten  Hanna  Lundquist  i  branschtidningen  

journalisten  att  marknadspropagandan  håller  på  att  ta  över  hälsojournalistiken.  

Lundqvist   exemplifierade   sitt   påstående   med   diabetesforskaren   Johnny  

Ludvigsson   som   reagerat   på   att  man   en   vecka   tidigare   i   en   tidning   påstått   att  

diabetes   typ   1-­‐gåtan   skulle   vara   löst.   ”Ett   enstaka   resultat   från   någon  

djurexperimentell   studie   eller   någon   epidemiologiskt   samband,   företrädelsevis  

från  Karolinska   institutet   eller  möjligen  Lunds  universitet  med   goda   kontakter  

till   medier,   beskrivs   som   att   man   nu   vet   orsak   till   eller   kan   bota   svåra  

sjukdomar.”3  Han   ifrågasätter   huruvida   journalister   behöver   högre   krav   på  

källgranskning.   ”Borde  man   inte   begära   att   få   läsa   den   vetenskapliga   artikeln,  

och  kanske  också  fråga  någon  annan,  icke-­‐jävig,  forskare  inom  området  om  hur  

forskningsresultatet  ska  tolkas?”4

 

Denna   uppsats   fokuserar   på   källkritiken   i   fyra   svenska   hälsotidningar:  Måbra,  

Topphälsa,   Wellness   samt   Min   hälsa.   Undersökningen   är   baserad   på   artiklar  

publicerade   i  vederbörande  tidningar   från   januari   till  april  2014  och  utgår   från  

Torsten  Thuréns  formuleringar  kring  positivistisk  vetenskapsteori  och  källkritik  

                                                                                                               2  Tidningskungen,  Hälsa  och  skönhet,  tillgänglig      3  Johnny   Ludvigsson,   Osaklig   rapportering   om   medicinska   rön,   Journalisten,  publicerad:  080414    4  ibid.  

  6  

samt  Torbjörn  von  Kroghs  definition  av  begreppet  ”media  accountability”,  vilket  

handlar  om  vilka  krav  på  ansvar  som  ställs  på  medier.    

 

Uppsatsens   disposition   börjar   med   en   bakgrund,   som   beskriver   tidigare  

forskning   på   området.   Sedan   beskrivs   studiens   teoretiska   utgångspunkter.  

Därefter  beskrivs  tillvägagångssättet  för  den  kvantitativa  innehållsanalysen,  hur  

urvalsprocessen   gått   till   och   vilka   frågor   som   försökts   besvaras.   Sedan   följer  

resultatet  av  den  kvantitativa  undersökningen,  en  sammanfattning  av  resultaten  

och  sist  en  avslutande  diskussion.  

1.1  Bakgrund  och  forskningsläge  

I   dagens   mediesamhälle   förekommer   en   spridd   mediekritik   med   flera   olika  

utgångspunkter   som   exempelvis   syftar   till   att   förstärka   mediernas   anseende,  

förklarar  den  svenske  medieforskaren  Torbjörn  von  Krogh.  Von  Krogh  menar  att  

det   råder   brist   på   systematisk   akademisk   uppmärksamhet   då   det   kommer   till  

fenomenet   mediekritik 5  och   förklarar att det saknas akademisk litteratur och

vägledning om mediekritik, vilket gör denna studie särskilt intressant.6  

 

Enligt  marknadsföringslagen  är  det  inte  tillåtet  att  komma  med  påståenden  i  stil  

med   att  människors   hälsa   kan   påverkas   negativt   om  man   inte   konsumerar   en  

produkt.  Det  är  även  olagligt  att  påstå  att  ett  livsmedel  kan  minska  en  människas  

vikt   inom   en   viss   tidsperiod,   eller   att   ”ha påståenden som hänvisar till

rekommendationer av enskilda läkare och yrkesverksamma personer inom

hälsoområdet.”7  Märket  Loreal  fick  2014  betala  en  miljon  kronor  i  böter  eftersom  

de  sade  att  deras  kräm  motverkade  rynkor,  utan  att  ha  kunnat  bevisa  det.8  

 

Det   är   inte   bara   företagen   som   har   ett   ansvar.   Tidningarna   har   enligt  

marknadsföringslagen  (MFL)  ett  ansvar  att  noggrant  undersöka  vilka  annonser  

de   ger   plats   för   i   sin   tidning.   De   riskerar   annars   att   bli   fällda   för                                                                                                                  5  Torbjörn  von  Krogh, Understanding media accountability, Media Accountability in Relation to Media Criticism and Media Governance in Sweden 1940-2010, Sundsvall, 2012, sid 11. 6  ibid, sid 19. 7  Konsumentverket,  Marknadsföring  och  reklam,  Konsumentverket,  2006  8Resume,  Loreal  får  betala  miljonböter,  publicerad  2014-­‐02-­‐27    

  7  

medverkaransvar   i   marknadsdomstolen. 9  Tidningen   Metro   blev   2006   (MD  

2006:15)   stämd   för   reklamidentifiering   då   domstolen   ansåg   att   det   förekom  

reklam  i  tidningen  som  inte  presenterades  tydligt  nog,  så  att  det  framgick  att  det  

var   marknadsföring.   Kravet   på   reklamidentifiering   säger,   enligt  

marknadsdomstolen,   att   läsarna   ska   kunna   utskilja   vad   som   är  

reklam/marknadsföring   med   ett   minimum   av   ansträngning.10  Tidningen   Allers  

blev  2006  fällda  enligt  MFL  (MD  2006:21)  för  medverkan  av  marknadsföring  av  

bantningsprodukter.   I   tidningen   publicerade   de   information   om  

bantningspreparatet  Algolean  med  påståenden  som  

 

a) ”Tre sorters alger som låter dig tappa minst 10, 15 eller till och med 20

kilo...”,

b) ”Så länge du äter Algolean kan du äta hur mycket du vill och ändå gå ner i

vikt, dag efter dag, vecka efter vecka.”,

c) ”Jag gick ner hela 4 kilo mellan onsdag kväll och söndag.”11

 

Det   finns   anledning   att   anta   att   det   råder  misskommunikation  mellan   forskare  

och  journalister.  De  båda  yrkeskårerna  arbetar  på  olika  sätt  då  journalister  kan  

tänkas  vilja  vara  den  första  som  skriver  om  ny  forskning,  samtidigt  som  forskare  

i   regel   vill   vara   säkra   på   sin   sak   innan   forskningsresultat   presenteras   för  

omvärlden.12    

 

Enligt   MFL   måste   tidningarna   ta   ett   ansvar   för   införda   annonser.   Det   spelar  

ingen   roll   om   tidningarna,   Allers   i   det   ovan   nämnda   fallet,   inte   varit   aktiva   i  

utformningen  av  annonserna.  Ansvaret   tidningarna  har  är   att   aktivt   gå   igenom  

annonserna   de   väljer   att   publicera   för   att   inte   dömas   för   medverkaransvar.  

Allers   dömdes   2006   till   en   halv   miljon   kronor   för   medverkan   till  

marknadsföring.13  Således  finns  regelverk  som  styr  vad  som  är  tillåtet  respektive  

                                                                                                               9  Marknadsdomstolen  ,  avgöranden,  dom  2006:15:      10  Marknadsdomstolen  ,  avgöranden,  dom  2006:15:  ,  sid  1-­‐10.    11  Marknadsdomstolen  ,  avgöranden,  dom  2006:21:    12  Malin  Gustavsson  &  Anna  Linnéa  Persson,  Fett  framför  fakta,  2012,  Södertörns  högskola,  kandidat/magisteruppsats,  sid  4.  13  Marknadsdomstolen  ,  avgöranden,  dom  2006:21,  sid  6.  

  8  

inte  tillåtet  att  publicera  och  påstå  i  magasin  och  reklam.  Denna  studie  syftar  till  

att  se  om  dessa  regler  efterföljs  i  dagens  hälsomagasin.  

 

Roger   Qvarsell   och   Ulrika   Torell   har   undersökt   reklam   med   fokus   på   hälsa.  

Denna   undersökning   ligger   relativt   nära  min   egen   då   jag   undersöker   hur   pass  

trovärdiga   hälsomagasin   är,   dock   utgår   denna   uppsats   från   redaktionellt  

material   och   inte   reklamannonser,   och   målet   med   Qvarsells   och   Torells  

undersökning   är   att   se   vilken   lärdom   som   kan   tas   av   reklamens   och  

hälsoföreställningarnas   historia.   Qvarsell  menar   att   begreppet   hälsa  mer   blivit  

en  ”metafor  och  en  retorisk  figur  än  en  beskrivning  av  ett  fysiologiskt  tillstånd”14.  

Detta   är   även   en   av   utgångspunkterna   i   denna  uppsats   då   en   av   frågorna   som  

ställs  är  om  tidningarna  säljer  vad  som  är  bäst  för  människans  faktiska  fysik  eller  

om  de  säljer  koncept  som  innebär  en  vinst   för   tidningsbolaget,  utan  hänsyn  till  

vetenskapligt   bevisad   fakta.   Qvarsell   menar   att   hälsa   ofta   förknippas   med   att  

leva  ett  gott  liv  men  att  reklambranschen  arbetat  fram  ett  sätt  att  tjäna  pengar  på  

hälsokonceptet,  då  det  även  kommer  till  materiella  ting  som  bland  annat  skönhet  

och  sängar.  Qvarsell  menar  att   företaget  säljer  produkter  genom  att  skylta  med  

att   exempelvis   en   säng   kommer   att   ge   konsumenten   en   god   natts   sömn   vilket  

kommer  leda  till  ett  hälsosammare  liv.  15    

 

”I   hälsoreklamen   är   ’hälsa’   det   tillstånd   som   man   skall   bli   övertygad   om   att  

kunna   nå   genom   att   betala   för   en   viss   produkt   eller   tjänst”  menar   Qvarsell  16.  

Denna   undersökning   syftar   till   att   ta   reda   på   ifall   detta   stämmer   även   då   det  

kommer  till  hälsotidningar.  Försöker  hälsotidningarna  marknadsföra  produkter  

för  att  övertyga  sina  läsare  att  de  är  i  behov  av  dem?    Enligt  Qvarsell  är  reklamen  

utformad   enligt   en   auktoritär   retorik   och   adderar   gärna   läkare   eller  

vetenskapsmäns   utlåtanden   till   reklamen.  17  Det   är   intressant   att   undersöka  

dessa  auktoritära  krafter  i  hälsotidningarna  och  se  vem  som  faktiskt  berättar  för  

                                                                                                               14  Qvarsell, Roger & Torell, Ulrika, Reklam och hälsa : levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia, Kap 1, Att sälja hälsa, Carlssons Bokförlag, Stockholm, 2005, Sid, 9. 15  Qvarsell & Torell, Reklam och hälsa, Sid, 9  16  ibid, 16.  17  ibid ,Sid, 16.  

  9  

tidningskonsumenten   vilken   den   rätta   metoden   eller   produkten   för   att   uppnå  

maximal   hälsa   är.   På   samma   sätt   kan  man   anta   att   tidningarna   arbetar   för   att  

legitimera   sina   rekommendationer,   fast   främst   med   kända   personer   eller  

människor  med  auktoritära  yrken.  

 

I  en  källkritisk  undersökning  av  rapporteringen  om  dieten  LCHF  (low  carb  high  

fat)  i  Aftonbladet,  Svenska  dagbladet  och  Dagens  nyheter  fann  uppsatsförfattarna  

att   källkritiken   var   bristfällig.   Uppsatsförfattarna   gjorde   en   kvantitativ  

innehållsanalys  av  nittioen  artiklar  publicerade  i  Aftonbladet,  Svenska  Dagbladet  

och   Dagens   Nyheter   2008-­‐2012.   I   undersökningen   används   begreppet  

”anekdotisk   bevisföring”   vilket   definieras   som   bevisföring   som   är   baserade   på  

tillfälliga  observationer  och  inte  på  vedertagen  forskning.  Anekdotisk  bevisföring  

anses   av   författarna   som   bristfälligt   bevismaterial   då   det   står   ensamt,   men  

passande   som   komplement   till   tyngre   forskning.   Undersökningens   princip  

påminner   om   denna   då   den   undersöker   hur   svenska   dagstidningars   källkritik  

sett  ut  då  de  rapporterat  om  LCHF-­‐dieten.  Denna  undersökning  fokuserar  på  den  

allmänna  källkritiken  hos  svenska  hälsotidningar.   Slutsatserna   författarna  drog  

av  undersökningen  var  att  källkritiken  var  bristande   i   rapporteringen  av  LCHF  

med  grunderna  att  den  främsta  källan  var  en  privatperson  och  forskare,  Annika  

Dahlqvist.   Majoriteten   av   artiklarna   skrevs   i   positiv   anda   och   tidningarna   lät  

privatpersoner  exemplifiera  dietens  positiva  effekter,  vilket  följer  kriterierna  för  

vad  som  kan  kallas  anekdotisk  bevisföring.  

 Att   resultaten   visade   på   bristfällig   källkritik   i   rapporteringen   av   LCHF   i   de  

undersökta  dagstidningarna  gör  att  det  är  än  mer   intressant  att  undersöka  om  

samma  mönster  går  att  skåda  i  svenska  hälsotidningar.18      

   

                                                                                                               18  Gustavsson  &  Persson,  Fett  framför  fakta,  2012.    

  10  

1.2  Syfte  

Denna   studie   utgår   från   hypotesen   att   hälsotidskrifter   generellt   har   en   dålig  

källkritisk  hållning  vad  gäller  valet  av  källor.  Syftet  är  att  göra  en  kritisk  studie  av  

hur  det  vetenskapliga  glappet  ser  ut   i   fyra  hälsotidskrifter  mellan  hälsotrender,  

dieter   och   träningsformer   och   medicinskt   belagda   grunder   för   hälsa   och  

välmående.    

 

Följande  frågeställningar  utgör  grunden  för  denna  studie:  

 

Vilka  slutsatser  kring  användandet  av  källkritik  kan  dras  utifrån  min  granskande  

undersökning  av  artikelurvalet  av  hälsotidningarna?  

 

Hur   opartiska   är   de   undersökta   artikelurvalet   av   de   tre   hälsotidningarna   i  

redovisningen   av   hälsotrender,   dieter   och   träningsformer   då   det   kommer   till  

valet  av  källor?  

 

Följer   de   undersökta   artikelurvalet   av   de   tre   hälsotidningarna  

marknadsföringslagen?  

 

   

  11  

2.  Teoretisk  ram  

Torbjörn   von   Krogh   använder   sig   av   det   engelska   begreppet   media  

accountability.   Översatt   till   svenska   betyder   det   mediernas   ansvar,   men   von  

Krogh   förklarar   att   den   svenska   definitionen   av   ansvar   inte   täcker   betydelsen  

engelskans  accountability  har.  Det  innefattar  det  sociala  ansvaret  medier  har  att  

producera   korrekt   information   och   redovisa   sina   icke-­‐korrekta   fakta.19  Von  

Kroghs  studie  vilar  på  tre  teoretiska  begrepp  som  enligt  honom  mer  eller  mindre  

påverkar   varandra:   media   accountability   (medieansvar),   media   criticism  

(mediekritik)   och   media   governance   (mediestyrning).   Media   criticism   sätter  

igång  media  accountability-­‐processen  som  i  sin  tur  påverkar  media  governance,  

förklarar  von  Krogh.20    

 Media   accountability,   som  von  Krogh   talar   om,   handlar   om  mediers   ansvar   att  

publicera  sann  och  riktig  information:  vilken  rätt   läsaren  har  till  ”fundamentala  

idéer  om  vad  som  är  rätt,  etiskt,  moraliskt  och  effektivt  samt  med  beaktandet  av  

maktaspekter.”21.     I   Sverige   kan   man   anta   att   beaktandet   av   maktaspekter   i  

medievärlden   bland   annat   handlar   om   de   pressetiska   reglerna,   men även

marknadsföringslagen. De svenska publicitetsreglerna för svensk massmedia kräver

att medier ska publicera korrekta nyheter, de ska vara kritiska mot nyhetskällor och ge

läsaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer. 22 Media

accountability (medieansvarighet) i detta fall handlar om Svenska hälsotidningars

media accountability i förhållande till de svenska publicitetsreglerna.

 Media accountability är den interaktiva process som leder till att medieorganisationer

förväntas eller avkrävs en redogörelse (och ibland en rättelse och/eller en ursäkt) för

sina handlingar till olika intressenter. Intressenternas värderingar och relativa styrka

varierar över tid och påverkas av mediesystem och medieteknik.23

                                                                                                               19  Torbjörn  von  Krogh, Understanding media accountability, sid 10.  20  ibid, sid 12. 21  Torbjörn  Von  Krogh,  Mediernas  Ansvarighet  –  om  media  accountability  på  svenska,  EO  grafiska,  Stockholm  2008,  sid  24.  22  Publicitetsregler,  Journalistförbundet,  Spelregler  för  press  radio  och  tv    23  ibid, sid 10-11.

  12  

Det  engelska  språket  skiljer,  enligt  von  Krogh  på  att  ha  ansvar,  ta  ansvar  och  på  

att   utkräva   ansvar.   De   två   förstnämnda   översätts   till   engelskans   ”responsible”.  

Då  ansvar  utkräves,  och  en  part  ställs  till  svars  talar  vi  fördelaktigt  om  begreppet  

”accountability”.24     Accountability-­‐begreppet   har   utvecklats   från   omkring   år  

1950   och   framåt   och   är   idag   ett   vedertaget   begrepp   i   den   internationella  

mediedebatten.   I   diskussionen   kring   begreppet   har   forskare   arbetat   med  

avgränsningar  mellan  exempelvis  vad  som  är  juridik  och  vad  som  är  moral,  vilket  

är   applicerbart   på   denna   undersökning.25  Gränsen   mellan   vad   som   inte   får  

publiceras  och  vad  som  är  moraliskt   inkorrekt  att  publicera  men  inte  reglerat   i  

lag   kan   ibland   tyckas   vara   vag.   Denna   term   är   således   givande   för  

undersökningen   då   den   syftar   till   att   undersöka   vederbörande   hälsotidningars  

reaktioner  och  förhållningssätt  till  det  ansvar  som  marknadsföringslagen  och  de  

pressetiska  reglerna  ställer  på  svenska  tidskrifter.    

 

I   uppsatsen   har   jag   valt   att   tolka   begreppet   på   följande   vis:   en   artikel   som   är  

”media  accountable”  tar  exempelvis  ansvar  för  sina  källor  och  är  noggrann  med  

att   påvisa   ifall   läsaren   bör   ifrågasätta   den   publicerade   fakta.   En   artikel   räknas  

som  inte  ”media  accountabe”  då  den  är  vilseledande  och  anger  vaga  källor,  eller  

hänvisar   till   opålitliga   undersökningar   och   publicerar   resultatet   som   ”hårda  

sanningar”.  

 

För  utformningen  och  analysen  av  den  kvantitativa   innehållsanalysen  har  även  

Torsten   Thuréns   användning   av   positivistisk   vetenskapsteori   varit   givande.  

Enligt   Thurén   handlar   positivistisk   vetenskapsteori   om   vad   man   kallar   för  

”hårda  fakta”.  Allt  som  vi  människor  inte  kan  uppleva  med  våra  sinnen  (empiri)  

eller  räkna  ut  med  vår  logik  anses  inom  den  positivistiska  vetenskapsteorin  som  

värdelöst.   Thurén   förklarar   att   vi   inte   ska   lita   på   traditioner,   auktoriteter   utan  

kritiskt   granska   alla   påståenden.26  Positivismens   mål   är   att   skapa   så   säker  

kunskap  som  möjligt  som  bygger  på  logik  och/eller  empiri.27  

                                                                                                               24  von  Krogh, Understanding media accountability, sid 9.  25  ibid, sid 10.  26  Torsten  Thurén,  Vetenskapsteori  för  nybörjare,  upplaga  2:3,  Liber  AB,  2007,  Malmö,  sid  17.    27  ibid,  sid  21.  

  13  

 

Thurén  påstår  att  all  kunskap  vi  har  bygger  på  källor.  Källkritik  innebär  således  

att   värdera   och   bedöma   dessa   källors   trovärdighet.   Thurén   arbetar   efter   fyra  

källkritiska  principer:  äkthet,  tidssamband,  oberoende  och  tendensfrihet.    

Äkthet:  källan  skall  vara  vad  den  utger  sig  för  att  vara.  

Tidssamband:   Ju  större  tidsglapp  från  det  att  en  händelse  har  ägt  rum  till  att  en  

källa  uttalar  sig  om  den,  desto  viktigare  är  det  att  ifrågasätta  källan.    

Oberoende:  Källan  ska  ”stå  för  sig  själv”  och  inte  hänvisa  till  en  annan  källa.    

Tendensfrihet:   ”Man   ska   inte  ha   anledning   att  misstänka   att   källan   ger   en   falsk  

bild  av  verkligheten  på  grund  av  någons  personliga,  ekonomiska,  politiska  eller  

andra  intressen  att  förvränga  verklighetsbilden.”28    

 

För  att  undersöka  en  utsaga  måste  man,  enligt  Thurén,   jämföra  denna  med  vad  

en  eventuell  motsida  har  att  säga  om  utlåtandet.  Thurén  menar  att  det   inte  går  

att   hindra   medier   från   att   publicera   tendentiöst   material,   däremot   kan   man  

kräva  att  skribenterna  ska  uppge  att  konsumenten  har  skäl  att  vara  misstänksam  

mot  vad  som  skrivs.29  Fakta  kan  te  sig  olika  beroende  på  vilket  perspektiv  man  

tillämpar,   skriver   Thurén. 30  Detta   är   viktigt   att   ha   i   åtanke   för   denna  

undersökning  då   fakta  kan  skilja  sig  avsevärt  beroende  på  vem  som  uttalar  sig  

om  ett  hälsofenomen.    

 

Thurén  förklarar  att  vetenskapliga  sanningar  är  provisoriska,  de  ersätts  ständigt  

av  nya,  vilket  resulterar  i  att  forskare  och  vetenskapsmän  oftast  kommer  att  ha  

olika   uppfattningar   om   ett   vetenskapligt   fenomen.   Forskare   kan   påverkas   av  

önsketänkande,   dra   förhastade   slutsatser,   överdriva   resultat,   eller   bortse   från  

fakta  som  talar  mot  deras  hypotes.  Författaren  förklarar  att  oenigheten  forskare  

emellan  kan  ha  professionella   skäl,   om  exempelvis   en   läkare  uttalar   sig  om  ett  

fenomen   som   ur   läkarperspektivet   måste   förespråka   medicinering   och   en  

psykolog  hävdar  att  orsaken  till  ett  problem  kan  lösas  med  psykoterapi.  Bara  för  

att  en  källa  uppges  härstamma  ur  vetenskapen  innebär  det  således  inte  att  den  

                                                                                                               28  Torsten  Thurén,  Källkritik,  2a  uppl.  Liber  AB,  Stockholm,  2005,  sid  13.  29  Thurén,  Källkritik,  sid  67.  30  ibid,  sid  88.  

  14  

är   absolut   sann  utan  måste   ifrågasättas,   inte  minst  då  det  kommer   till  mediala  

utlåtanden.   Medierna   kan,   enligt   Thurén,   få   svårt   att   hantera   vetenskapliga  

frågor   eftersom   exempelvis   journalister   i   allmänhet   inte   besitter   den  

vetenskapliga  kompetens  det  krävs  för  att  kunna  bedöma  vetenskapliga  rön.31    

 

Då   detta   är   en   källkritisk   undersökning   är   ovanstående   begrepp   och   teorier  

mycket  aktuella.  Vad  som  främst  är  intressant  att  undersöka  i  detta  sammanhang  

är   källornas   oberoende   och   tendensfrihet.   En   av   frågeställningarna   uppsatsen  

försöker  besvara  är  varifrån  källorna   till  hälsomagasinens  material  är  hämtade  

ifrån   och   ifall   att   dessa   kan   ses   som   vetenskapligt   godtagbara   källor.   Det   är  

viktigt  att  man  undersöker  dessa  källors   tendensfrihet  och  oberoende  då   tesen  

var   att   källkritiken   i   hälsotidningar   i   allmänhet   var   bristfällig.   Genom   att  

undersöka   oberoende-­‐kriteriet   och   tendensfrihets-­‐kriteriet   kan  man   skaffa   sig  

en   närmare   bild   av   källan   som   helhet.   Detta   förutsätter   självfallet   att   källan   i  

fråga  passerar  äkthets-­‐kriteriet  och  är  vad  den  utger  sig  för  att  vara.  

   

                                                                                                               31  Thurén,  Källkritik,  sid  82-­‐84.  

  15  

3.  Metod  och  material  

För   att   kunna   besvara   studiens   frågeställningar   har   fyra   hälsotidningar  

undersökts.  Måbra   ges   ut   av   Aller   medier,   som   beskrivs   som   Sveriges   största  

specialtidning  för  kropp  och  själ.  Tidningen  startade  1979  och  ges  ut  12  gånger  

per  år  med  cirka  114  sidor  per  nummer.32  I  tidningens  innehållsförteckning  kan  

man   enkelt   se   vilka   ämnen   som   intresserar   redaktionen  och   tidningens   läsare.  

Rubrikerna   lyder:  Hälsa  &  Egenvård,  Vikt,  mat  &  motion,  Psykologi  &  personlig  

utveckling,  Kärlek  &  samlevnad,  Skönhet,  mode  &  inredning,  samt  Resor  &  nöjen.  

Redaktionen   består   av   tolv   kvinnor   som   presenteras   under   rubriker   som  

skönhet,   medicin,   personporträtt,   psykologi,   relationer,   mode,   inredning,  

viktcoach  med  flera.33    

 

Wellness  är  en  hälsotidning  som  vill  peppa  dig  att  må  bättre,  säger  de  själva,  och  

ges  ut  av  Aftonbladet  12  gånger  per  år,  cirka  100  sidor  per  tidning.  Rubrikerna  i  

tidningens   innehållsförteckning  är:  Träning,   Inre  hälsa,  Mode  &  skönhet,  Mat  &  

vin,  samt  Sex  &  kärlek.  Redaktionen  består  av  tolv  kvinnor  varav  sex  presenteras  

under   rubriken   ”våra  experter”.  Dessa   sex  har   titlar   som:  Expert  på   inre  hälsa,  

legitimerad   psykolog,   psykoterapeut   och   sexolog,   dietist,   träningsexpert   samt  

skönhetsredaktör.34      

 

Topphälsa  startade  2004  och  ges  ut  av  Bonnier  tidskrifter.  Topphälsa  ser  sig  själv  

som  den  nya  tidningen  för  dig  som  vill  må  bra  och  hålla  vikten  i  vardagen  och  ges  

ut   13   gånger   per   år,   cirka   110   sidor   per   nummer.35  Topphälsas   rubriker   är:  

Hälsa,  Kom  i  form,  Skönhet,  Mat,  Psykologi  och  Relax.  Redaktionen  består  av  tolv  

kvinnor   och   en  man.   Fem   av   dessa   presenteras   som   experter  med   titlar   som:  

Träningsexpert  och  coach,  Kostexpert,  Personlig  coach  samt  läkare.36  

 

Min  hälsa,  GI  och  hälsa  och  Allt  om  hälsa  är  samtliga  Expressens  hälsobilagor  som  

jag  valt  att  benämna  som  en  och  samma   tidning  även  om  de   i  den  kvantitativa                                                                                                                  32  Tidningskungens  presentation  av  MåBra:  tillgänglig    33  MåBra,  Innehållsförteckning,  #04  2014.    34  Aftonbladet,  Prenumerera  på  Wellness    35  Tidningskungens  beskrivning  av  Topp  Hälsa    36  Topphälsa,  innehållsförteckning,  #05  2014.    

  16  

innehållsanalysen   fått   varsin   variabel.   Min   hälsa   ges   ut   av   Expressen   vilket  

innebär   att   tidningens   ansvariga   utgivare   är   densamme   som  nyhetstidningens,  

Thomas  Mattson.  Rubriker  i  Min  hälsa  är:  Min  hälsa,  Min  vikt,  Min  kropp,  Vackra  

jag,   Härligare   liv   och   Mitt   inre. 37  Till   skillnad   från   de   andra   tidningarna  

presenteras   inte   redaktionen   i   tidningens   början,   detta   är   för   att   tidningens  

experter   varierar   från   nummer   till   nummer,   skriver   Anna   Falk   i   ett   email   vid  

förfrågan.  

 

Expressens  GI  och  hälsa   samt  Allt  om  hälsa   lade   ner   sin   redaktion   2013.   (Elva  

artiklar   från   dessa   tidningar   är   inkluderade   i   undersökningen   på   grund   av   att  

databasen  räknade  med  dem  trots  att   sökningen   i  databasen  var  begränsad   till  

att   endast   ta   med   artiklar   från   Min   hälsa   publicerade   2014.   Detta   förklaras  

utförligare  nedan  under  rubriken  trovärdighet.)    

 

Dessa   fyra  hälsotidningar  har  alltså   fyra  olika  utgivare,   samtliga  ges  ut   tolv   till  

tretton  gånger  per  år  och  de  berör  i  stort  sätt  samma  teman.  Måbra  har  funnits  

på  marknaden   i   över   trettio   år,  medan  Expressens  bilagor   samt  Topphälsa   och  

Wellness  är  förhållandevis  nyare  magasin.  Tillsammans  utgör  de  alltså  ett  gediget  

underlag  för  en  undersökning  om  svensk  hälsojournalistik.    

 

Undersökningen   är   gjord   i   april   till  maj   2014.   För   att   komma   upp   i   ett   större  

antal  artiklar  var  det  nödvändigt  att  inkludera  minst  fyra  olika  magasin  eftersom  

samtliga  tidningars  artikelutbud  var  begränsat  till  och  med  april  månad.  Det  är  

dock  till  undersökningens  fördel  att  inkludera  fyra  magasin,  då  resultatet  av  den  

kvantitativa  undersökningen  täcker  ett  större  utbud.  Däremot  är  det  svårare  att  i  

detalj  kartlägga  den  specifika  tidningen.    

 

3.1  Material  och  urval  

Undersökningen  är  baserad  på  etthundra  artiklar  ur  de  fyra  magasinen,  samtliga  

publicerade   januari   till   april   2014.   Syftet   är   att   göra   en   samtida   och   aktuell  

studie  och  därför  ligger  fokus  på  nyligen  publicerat  material.  Enligt  Åsa  Nilsson  

                                                                                                               37  Min  Hälsa,  innehållsförteckning,  #04  2014.  

  17  

är   det   viktigt   att   i   en   kvantitativ   innehållsanalys   definiera   hur   ”tungt”   olika  

artiklar   väger   och   hur   man   valt   att   bedöma   fenomen   som   dessa.   Denna  

undersökning  har   inte   lagt  något  värde   i  artiklarnas   längd,   trots  att  en  variabel  

utformats   för   att   mäta   detta   enbart   för   att   visa   på   vilken   typ   artiklar   som  

undersökts.   Då   det   som   undersökts   handlar   om   källkritik   i   det   publicerade  

materialet   har   det   inte   någon   betydelse   ifall   fakta,   påstående   eller   produkt   är  

publicerat   i   ett   större   uppslag   eller   en   notis.38  Metoden   syftar,   liksom   Nilsson  

beskriver,   till   att   blottlägga   vissa   generella   mönster   i   tidningarna,   och   för   att  

kunna   ta   fasta   på   dessa   generella   mönster   krävs   att   en   stor   så   stor   del   som  

möjligt  av  tidningarna  undersöks.39  Detta  är  anledningen  till  att  undersökningen  

är  baserad  på  endast  fyra  olika  magasin,  publicerade  under  ett  kvartal.  På  så  vis  

kan  undersökningen  fokusera  på  en  större  mängd  av  det  publicerade  innehållet  i  

tidningarna.   Av   resultatet   kan   man   sedan   utläsa   generella   mönster   och   dra  

säkrare  slutsatser  än  om  undersökningen  varit  begränsad   till  ett  mindre  utbud  

under  en  kort  tid.    

 

Till  grund  för  den  kvantitativa  undersökningen  ligger  ett  kvalitativt  urval.  Urval  

är   det   material   undersökningen   är   baserad   på,   i   detta   fall   de   etthundra  

artiklarna.  Artiklar  har   särskilt   valts  ut   som   innehåller   fakta   eller   fokuserar  på  

tips   till  hur   läsaren  kan   förbättra  sin  hälsa,  antingen  med  olika  produkter  eller  

metoder.40    

3.2  Urval  

Majoriteten   av   artiklarna   som   ingår   i   undersökningen   är   publicerade   mellan  

januari   till  april  2014.  Elva  artiklar   ingår  också  som  är  publicerade   i   juni  2013.  

Tanken   var   från   början   att   endast   ha   med   material   från   2014,   men   ett   fel   i  

databastjänsten   Retriever   gjorde   att   även   vissa   artiklar   från   2013   kom   med.  

Detta  fel  upptäcktes  först  när  analysen  väl  var  gjord.    Artiklarna  hade  publicerats  

i   Expressens   GI   och   hälsa   samt   Expressens   allt   om   hälsa.   Dessa   två   bilagor  

                                                                                                               38  Ekström,  Mats,  Larsson  Larsåke,  Metoder  i  kommunikationsvetenskap,  Kap  4,  Nilsson,  Åsa,  Kvantitativ  innehållsanalys,  Studentliteratur  AB,  Lund,  2013,  sid  124.  39  ibid,  sid  125.  40  ibid,  sid  129.  

  18  

slutade   att   ges   ut   i   juni   2013   och   det   är   oklart   varför   Retriever   skriver   att  

artiklarna  gavs  ut  2014.    

 

Artiklarna  var  tvungna  att  uppfylla  minst  ett  av  två  krav:    

1. komma  med  tips  och/eller  uppmaningar  till  läsaren    

2. presentera  fakta.    

 

Samtliga   artiklar   som   Retriever   hittade   sorterades   utefter   de   nämnda   kraven.  

Totalt   samlades   på   detta   sätt   sextiofem   artiklar   in.   För   att   komplettera   detta  

material  handplockades  utöver  dessa   trettiofem  artiklar   in  genom  att  bläddra   i  

de  fysiska  tidskrifterna.  Slutligen  hade  etthundra  artiklar  samlats  in:  (figur  1)  

15  st  artiklar  från  tidningen  MåBra  

32  st  artiklar  från  tidningen  Topp  Hälsa  

30  st  artiklar  från  tidningen  Wellness  

12  st  artiklar  från  Expressen  –  Min  hälsa  

3  st  artiklar  från  Expressen  GI  och  hälsa  

8  st  artiklar  från  Expressen  Allt  om  hälsa    

 

Figur  1  –  Tidningar  i  undersökningen  

   

Då  antalet  artiklar  skiljer  sig  åt  mellan  tidningarna  går  det  inte  att  jämföra  dessa  

sinsemellan,  utan  analysen  av  resultatet  sker  av  urvalet  som  helhet.  Urvalet  har  

Måbra,  15  

Topp  Hälsa,  32  

Wellness,  30  

Min  hälsa,  12  

GI  och  hälsa,  3  

Allt  om  hälsa,  8  

0   5   10   15   20   25   30   35  

1  

  19  

skett   opartiskt   och   artiklarna   har   inte   valts   ut   för   att   aktivt   stärka   eller  

motbevisa  tesen.  Det  enda  som  värderats  är  ifall  de  uppnått  de  två  kraven  om  att  

antingen   komma   med   tips   och/eller   uppmaningar,   eller   presenterar   fakta   i  

artikeln.    

 

Den  kvantitativa  undersökningen  har  utgått  från  både  större  och  mindre  artiklar  

ur  vederbörande  tidningar.  (figur  2)  En  stor  del  av  tidningarnas  innehåll  består  

av  smårutor  med  fakta,  tips  och  uppmaningar  till  läsarna,  vilket  är  av  intresse  för  

undersökningen.  Adderas  de  mindre   texterna  och   faktarutorna  skapar  detta  en  

större  validitet  då  man  kan  dra   säkrare   slutsatser  om   tidningarnas  källkritiska  

helhet  ju  mer  av  tidningarna  undersökningen  täcker.  Artiklarna  som  undersökts  

är   artiklar   med   varierande   sidmängd,   notiser   och   fråga-­‐svar   artiklar.   Den  

kvantitativa   undersökningen   är   designad   så   att   generella   slutsatser   av  

tidningarnas   källkritiska   hållning   som   helhet   kan   dras.   Därför   behövdes   olika  

artikeltyper  kodas.  Hade  fokus  endast   legat  på  större  artiklar  och  uppslag  hade  

man  inte  kunnat  dra  slutsatser  om  tidningarna  som  helhet.  I  undersökningen  går  

samtliga   artikelvarianter   under   benämningen   ”artikel”.   Artikel   kan   således  

innebära  en  notis  eller  en  fråga/svar  kolumn.  Samtliga  artiklar  från  sökningen  i  

databasen   Retriever,   som   uppfyllde   de   två   krav   som   ställdes,   inkluderades   i  

urvalet.  Retrieverurvalet   består   av   sextiofem  artiklar.  De   resterande   trettiofem  

artiklarna  adderades  sedan  genom  handplock  ur:  Wellness  #03  2014  (7  artiklar),  

Wellness   #04   2014   (10   artiklar),  min  Hälsa   #04   2014   (6   artiklar),  MåBra   #04  

2014  (2  artiklar)  och  Topp  Hälsa  #05  2014  (10  artiklar).  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  20  

Figur  2.  Typ  av  artikel  

 

 

3.3  Metoddiskussion  

Som  ovan  nämnt  uppstod  problem  vid  sökningen  i  databasen  Retriever.  Trots  att  

sökningen   var   begränsad   till   att   söka   artiklar   endast   från  Måbra,   Topp   hälsa,  

Wellness  och  Min  hälsa    (Expressens  bilaga)  adderade  databasen  artiklar  från  två  

andra  bilagor  från  Expressen,  som  slutade  att  ges  ut  år  2013.  Felmarginalen  blev  

elva  artiklar  som  gavs  ut  2013.  Ytterligare  ett  problem  som  uppstod  var  att  det  

var   svårt   att   komma   upp   i   en   kvantitet   om   etthundra   artiklar   då   databasen  

Retriever  användes.  Då  undersökningen  syftade  till  att  vara  aktuell  för  2014  och  

samtliga   artiklar   var   tvungna   att   uppfylla   två   krav   räckte   inte   artiklarna  

Retriever   fann   och   i   efterhand   adderades   fler   artiklar   från   inköpta   tidningar.  

Risken   finns   att   man   undermedvetet   letar   efter   artiklar   att   tillgodose  

undersökningen  som  kan  bekräfta  utgångshypotesen,  vilket  påverkar  resultatets  

reliabilitet.   Samtidigt   ger   fler   artiklar   större   validitet   åt   undersökningen.  

Samtliga   artiklar   har   bedömts   efter   samma   principer   och   blivit   kodade   med  

samma  variabler.  

3.4  Kvantitativ  innehållsanalys  

Till   grund   för   utformningen   av   den   kvantitativa   innehållsanalysen   ligger   Åsa  

Nilssons  modell.  Enligt  Nilssons  beskrivning  av  metoden  är  syftet  att  genom  det  

enskilda   kunna   beskriva   och   dra   generella   slutsatser.   Då   denna   undersökning  

28  

14  10  

1  

35  

12  

1  

Uppslag  +   Uppslag   Helsida   Halvsida   notis   Fråga/Svar  

  21  

har   som   mål   att   undersöka   svenska   hälsomagasins   källkritik   finner   jag   den  

kvantitativa  innehållsanalysen  mest  lämpad.  Metoden  syftar  till  att  skapa  en  bas  

att   säkert   kunna   generalisera   utifrån   och   arbetar   utifrån   fyra   begrepp:  

objektivitet,  systematik,  kvantitet  och  manifest   innehåll.   I  detta  sammanhang  har  

begreppen  följande  innebörd:    

Objektivitet:   innehållet   i  analysen  skall  vara  oberoende  av   forskaren  som  utfört  

den.  

Systematik:  Tillvägagångssättet  skall  vara  tydligt  definierat.    

Kvantitet:   De   variabler   som  analysschemat   är   byggt   på   skall   kunna  beskrivas   i  

kvantitet.  Av  dessa  skall  man  kunna  räkna  frekvens  och/eller  omfång  och  således  

kunna  fastställa  statiska  samband.    

Manifest   innehåll:   Analysen   är   begränsad   av   vad   som   tydligt   går   att   avläsa   ur  

texten,  möjligheterna  till  subjektiv  tolkning  skall  minimeras.41    

 

Nilsson   menar   att   den   systematiskt   formulerade   ansatsen   i   den   kvantitativa  

innehållsanalysen   gör   det  möjligt   att   närma   sig   ett   större  material,   något   som  

utan  metoden  normalt  sett  är  omöjligt.  För  att  kunna  dra  så  säkra  slutsatser  som  

möjligt  om  svenska  hälsomagasins  källkritiska  hållning  är  det  en  nödvändighet  

att  kunna  undersöka  en  större  mängd  artiklar,  vilket  metoden  ger  möjlighet  till.42    

 

För  att  kunna  besvara  uppsatsens  syfte  och  undersöka  ifall  hypotesen  stämmer  

eller  ej  behövdes  svar  på  följande  frågor:  

Vilka  studier  baseras  artiklarna  på?    

Vilka  källor  presenteras  i  tidningarna?    

Är  källorna  korrekta  ur  en  positivistisk  vetenskaplig  vinkel?  

Vilka  auktoriteter  åberopas?    

Hur  ofta  hänvisar  tidningarna  till  någon  auktoritet?    

Redovisar  tidningarna  källor  i  artiklarna?    

Låter  tidningen/artiklarna  andra  sidor  om  samma  ämne  komma  till  tals?  

Är  tidningen/artikeln  kritisk  till  sin  egen  info?    

Varifrån  kommer  fakta?  

                                                                                                               41  Ekström  &  Larsson,  Metoder  i  kommunikationsvetenskap,  sid  121-­‐122.  42  ibid,  sid  122.  

  22  

När  övergår  tipsen  om  produkter  i  hälsotidningar  till  att  vara  reklam?    

 

Utifrån   dessa   frågor   har   ett   kodschema   med   tolv   variabler   upprättats   (finns  

bifogat  som  bilaga).  Resultatet  har  sammanställts  i  Excel  för  att  sedan  analyseras.    

Följande  variabler  har  använts  vid  kodningen:    

 

2.5 Kodschema  och  variabler  

De   etthundra   artiklarna   har   kodats   efter   12   variabler.   (Bilaga   1.   Kodschema)  

Analysen   har   börjat   med   att   studera   artikelns   ursprung,   det   vill   säga   vilken  

tidning  den  är  publicerad  i,  för  att  sedan  kategorisera  artikeltypen,  det  vill  säga  

om   det   handlar   om   ett   större   uppslag,   notis,   halvsida  med  mera.   Därefter   har  

kodningen   fortsatt  med  att   avgöra  om  källan   anges   i   artikeln,   och   i   såfall   vilka  

källor  som  används.  Här  har  analysen  delat  upp  källorna  i  sju  sorter:  

 

1.   Källa   i   form   av   en   auktoritet   (innebär   en   människa   som   på   grund   av   sin  

position,  titel  eller  liknande  anses  veta  mer  än  gemene  man  om  ett  ämne.)  

2.  Forskning    

3.  Undersökning  

4.  Ospecificerad  studie   (menas  att  artikeln  endast  hänvisar   till  en   ”studie”  men  

inte  vilken  specifik  studie  som  utförts.)    

5.  Specificerad  studie  

6.  Annan/ingen  

7.   Ospecificerad   forskning   (menas   att   artikeln   endast   hänvisar   till   ”forskning”  

men  inte  vilken  specifik  forskning.)  

 

Observera  att  forskning,  undersökning  och  studie  ofta  kan  innebära  samma  sak.  

Journalister  kan  använda  orden  som  synonymer  till  varandra.  Jag  har  kodat  dem  

efter  vilket  begrepp  som  används  i  artikeln.  

 

Därefter  har  analysen  fortsatt  med  att  studera  om  källorna  kan  ses  som  säkra  ur  

ett   positivistiskt   vetenskapsteoretiskt   perspektiv.     Denna   variabel   är   tolkad  

utifrån  Torsten  Thuréns   positivistiska   vetenskapsperspektiv   där   han   skiljer   på  

  23  

”hård   fakta”   och   ”värdelös   fakta”.43  Ja   i   detta   fall   innebär   att   artikeln   på   ett  

trovärdigt  sätt  kan  bevisa  att  det  som  skrivs  är  sant,  exempelvis  om  de  hänvisar  

till   en   studie   som   gjorts   på   över   1000  människor.   Det  måste   finnas   empiriskt  

bevis  för  att  det  som  sägs  stämmer.  Analysen  har  sedan  fortsatt  med  att  studera  

om  och  i  så  fall  vilka  auktoriteter  som  åberopas.  I  artikelurvalet  kunde  12  olika  

sorters   auktoriteter   urskiljas.   Dessa   kunde   till   exempel   vara   läkare,   dietister,  

psykologer  eller  forskare.    

 

När  journalisterna  hänvisar  till  en  undersökning  har  också  kodats  huruvida  det  

uppges  hur  många  som  deltagit   i  denna,  och  i  så  fall  hur  många.  Vidare  har  det  

studerats  huruvida  artiklarna  ger  flera  olika  perspektiv  på  samma  fenomen,  och  i  

så   fall   hur  många.  Analysen   innefattar   även  huruvida   artikeln   är   kritisk   till   sin  

egen   information,   det   vill   säga   ställer   kritiska   frågor   till   den,   och   om   någon  

produkt   eller   märke   nämns   i   artikeln   och   i   så   fall   om   denna   omtalas   på   ett  

positivt  eller  negativt  sätt.  Den  sista  frågan  som  ställts  till  artiklarna  är  huruvida  

de   medverkar   till   marknadsföring   av   en   produkt.   En   artikel   anses,   i   denna  

undersökning,  medverka  till  marknadsföring  då  den  i  positiva  ordalag  beskriver  

en  produkt  och  låter  det  stå  okritiserat.  

   

Då  en  artikel   innehållit   två  av  de  givna  variablerna  har   jag  valt  att  endast  koda  

det  mest   tongivande  alternativet.  Är  artikeln  exempelvis  baserad  på  en   läkares  

uttalande   om   ett   fenomen   men   även   innehåller   ett   citat   från   en   dietist   har  

auktoriteten  som  artikeln  hänvisar  till  räknats  som  läkare.  Detta  för  att  undvika  

kombinationer   av   variabler   i   kodschemat   då   detta   skulle   ha   begränsat  

kommande   grupperingar   och   generaliseringar.   Exempel   på   när   detta   skett   är   i  

artikeln   ”slipp   allergibesvären,   djurmys   utan   nys”   publicerad   i   Topp   Hälsa.   I  

artikeln   förekommer   tre   auktoriteter:   en   naturläkare   och   två   läkare.   Artikeln  

kodades  med   läkare  som  den  givna  auktoriteten  då  det   förekom  två   läkare  och  

en  naturläkare.44  Skulle  kodningarna  innehålla  flera  olika  kombinationer  av  olika  

auktoriteter   skulle   vi   gå   miste   om   överblicksresultatet.   Undersökningen   har  

                                                                                                               43  Thurén,  Vetenskapsteori  för  nybörjare,  sid  17.    44  Cloette  Van  Luik,  Topp  Hälsa,  ”Djurmys  utan  nys!”,  #05  2014,  sid  34-­‐36.  

 

  24  

försökt  ge  underlag  för  att  kunna  dra  generella  slutsatser  om  vilka  auktoriteter  

som   är   populärt   att   hänvisa   till   i   hälsoartiklar,   således   utvecklar   inte   olika  

variabelkombinationer  min  diskussion.    

 

 

 

 

   

  25  

4.Resultatredovisning    

I   detta   kapitel   redovisas   resultatet   av   den   kvantitativa   innehållsanalysen.  

Kapitlet  är  uppdelat   i   följande  underrubriker   för  att   läsaren   lättare  skall  kunna  

orientera   sig   i  materialet.   Källor,   auktoritet,   positivistisk   vetenskap,   källkritisk  

hållning   samt   marknadsföringslagen.   Avslutningsvis   följer   en   kort  

sammanfattning  av  resultatredovisningen.    

4.1  Källor  

I  nittiofem  av  de  etthundra  artiklarna  redovisas  någon  form  av  källa.  I  de  övriga  

fem  kan  någon  källa   inte   identifieras.   (Figur  3)  Femtiosex  av  artiklarnas  källor  

bestod  av  någon  form  av  auktoritet,  sju  hänvisade  till  forskning  som  källa  varav  

fyra  hänvisade  till  ”ospecificerad  forskning”.  Ospecificerad  forskning  innebär  att  

artikeln   endast   hänvisar   till   ”forskning”   i   allmänhet,   inte   till   vilken   forskning.  

Nitton  av  artiklarna  är  baserade  på  källor  i  form  av  studier,  varav  fyra  av  dessa  

studier  är  ospecificerade  studier  (samma  innebörd  som  ospecificerad  forskning),  

fem  av  artiklarna  hänvisade  inte  till  någon  källa  alls.    Fem  av  artiklarna  hänvisar  

till  undersökning  som  källa  och  de  resterande  sex  hamnade  under  en  kategori  jag  

döpt   till   ”annan”   vilket   var   exempelvis   en   källa   i   form   av   en   annan   tidning,  

företag  eller  hemsida.    

 

Figur  3.  Typ  av  källa  artikeln  är  baserad  på  

   

56  

7  

19  

7   5   6  

Antal  artiklar  

Auktoritet   Forskning   Studie   Undersökning   Ingen   Annan  

  26  

4.2  Auktoriteter  i  artiklarna  

Den  vanligaste  auktoriteten  att  hänvisa  till  var  läkare  med  tio  artiklar,  följt  efter  

forskare   som   nio   artiklar   hänvisade   till.   Efter   dessa   hänvisades   des   till   sju  

stycken   personliga   tränare   (PT),   sju   professorer,   fem   kändisar,   fem  

kostrådgivare/kostexperter,   fem   psykologer,   fyra   författare,   två   terapeuter,   en  

livscoach,   och   en   hälsorådgivare.   (Figur   4)   Sju   av   artiklarna   hänvisade   till   en  

annan   typ   av   auktoriteter   och   tjugoåtta   artiklar   hänvisade   inte   till   någon  

auktoritet.     De   sju   artiklar   som   hamnade   i   kategorin   ”annan”   består   av   olika  

auktoriteter   som   inte   passade   kodschemats   variabler.   Dessa   var   följande:    

Spakonsult,   osteopat,   specialist   i   allmänmedicin,   yogalärare,  

socionom/sexualupplysare,  barnmorska,  hudterapeut.  

 Figur  4.  Typ  av  auktoritet  artikeln  hänvisar  till  

 

4.3  Positivistisk  vetenskap    

Torsten   Thuréns   teori   om   positivistisk   vetenskap   handlar,   som   nämnt   i   teori-­‐

delen  om  vad  han  kallar  för  ”hårda  fakta”.  Thurén  förklarar  att  vi  inte  ska  lita  på  

Läkare,  10  

Personlig  Tränare,  7  

"Ospec.  expert",  5  Dietist,  2  

Nutritionist,  1  Kändis,  5  

Livscoach,  1  Terapuet,  2  

Psykolog,  6  Hälsocoach,  1  

Kostrådgivare/expert,  5  

Professor,  7  Forskare,  9  

Författare,  4  Annan,  7  

0   2   4   6   8   10   12  

1  

Antal  artiklar  

  27  

traditioner,   auktoriteter   utan   kritiskt   granska   alla   påståenden.45  Positivismens  

mål   är   att   skapa   så   säker   kunskap   som  möjligt   som   bygger   på   logik   och/eller  

empiri.  Med  hjälp  av  kodschemat  har  en  variabel  tagits  fram  för  att  svara  på  hur  

många  av  artiklarna  som  säkert  kan  sägas  publicera  ”hård  fakta”.  Det  visade  sig  

att  det   i  mer  än  hälften  av  fallen,  63  procent,   inte  gick  att  avläsa  ifall  artiklarna  

publicerade   ”hårda   fakta”   eftersom   artikeln   inte   redovisar   vilken   typ   av  

undersökning   fakta  är  baserad  på,  hur  många  som  deltagit   i  undersökningarna  

eller   endast   är   baserade   på   en   auktoritets   uttalande   om   ett   fenomen.   I   26  

procent  av  fallen  kan  man  dock  se  att  artikeln  inte  uppfyller  Thuréns  kriterier  till  

vad   som   räknas   till   ”hårda   fakta”.   Endast   11  procent   av   artiklarna  presenterar  

tydligt   ”hårda   fakta”. 46  Exempel   på   en   sådan   artikel   är   exempelvis  

”Magsårsmedicin  kan  ge  vitaminbrist”  där  en  studie  gjord  på  200  000  personer  

visat  på  att  man  då  man  konsumerat  en  viss  typ  av  magsårsmedicin  löpt  större  

risk   att   få  brist  på   vitaminen  B12.47  Varför   artikeln  bedömts  vara  positivistiskt  

vetenskapligt   korrekt   är   på   grund   av   att   den   är   baserad   på   en   empirisk  

undersökning  gjord  av  200  000  personer.  

   

Tidningen  Wellness  har  publicerat  en  artikel  som  handlar  om  att  det  är  viktigt  att  

gå   upp   direkt   när   alarmet   ringer   och   inte   trycka   på   snooze-­‐knappen.   Det  

förklaras   i   texten,   utan   källhänvisning   att   kroppen  mår   bäst   av   rutiner   och   att  

man   i   sinom   tid   kommer   att   skapa   en   kroppslig   väckarklocka   inom   sig.  

Skribenten   fortsätter   genom   att   hänvisa   till   en   studie   gjord   av   forskare   på  

University   of   Toronto   visat   att   morgonmänniskor   är   friskare   och   lyckligare.  

Detta  påstående  är  baserat  på  en  undersökning  gjord  av  ovan  nämnda  forskare,  

men   det   är   all   information   vi   får   ta   del   av.   Det   redovisas   inte   hur  många   som  

deltagit  i  undersökningen,  och  under  hur  lång  tid  man  mätt.  I  nedre  hörnet  står  

ytterligare   tre   källor,   varav   ingen   är   källan   till   undersökningen   i   fråga.   De   tre  

källorna   som  hänvisas   till   är:   1177.se  Aftonbladet   samt  Naturalnews.com.   (Vid  

kodningen  av  artiklarna  har  denna  typ  av  artiklar  bedömts  som  att  huvudkällan  

                                                                                                               45  Torsten  Thurén,  Vetenskapsteori  för  nybörjare,  upplaga  2:3,  Liber  AB,  2007,  Malmö,  sid  17.    46  ibid,  sid  21.  47  Catharina  Nordlund,  Topp  Hälsa,  ”Magsårsmedicin  kan  ge  vitaminbrist”,  2014-­‐02-­‐09,  sid  19.  

  28  

är  en  undersökning,  det  nämns   inte  hur  många  som  deltagit   i  undersökningen,  

auktoritet  i  artikeln  är  forskare  och  att  det  inte  kan  avgöras  ifall  artikeln  i  fråga  

är   godkänd  utifrån   ett   positivistiskt   vetenskapligt   perspektiv   eftersom  det   inte  

uppges   hur   många   personer   som   deltagit   i   undersökningen.)48  Då   artikeln  

hänvisade   till   undersökning   som   källa   undersöktes   hur   många   som   deltagit   i  

undersökningen.  Endast  tolv  av  de  fyrtioåtta  artiklarna  som  hänvisade  till  någon  

undersökning   angav  hur  många  personer   som  deltagit   i   undersökningen  varav  

endast  sju  av  dessa  hänvisade  till  en  undersökning  där  fler  än  ettusen  deltagit.    

4.4  Källkritisk  hållning  

Denna  del  av  undersökningen  syftar  till  att  undersöka  om  tidningarna  är  kritiska  

till  det  egenpublicerade  materialet  och  uppmanar  läsaren  att  ifrågasätta  vad  som  

skrivs,   eller   om   de   talar   om   informationen   i   sin   journalistik   som   ”hårda  

sanningar”.  Endast  sjutton  av  etthundra  artiklar  ifrågasatte  eller  uttryckte  någon  

form   av   kritik   mot   sitt   eget   innehåll.   Artikeln   handlar   om   Gwyneth   Paltrows  

antistress-­‐diet   och   ger   en   guide   till   hur   man   kan   äta   som   Gwyneth.   Som  

avslutning  har  Topp  Hälsas  expert  dock  påpekat  att  dieten  Gwyneth  går  på  går  

att  ifrågasätta  då  råvaror  som  grönsaker,  potatis,  frukt,  skaldjur,  ägg  och  viss  fisk  

inte  är  inkluderade  i  dieten.  Först  presenteras  alltså  fakta  och  tips  om  dieten  för  

att   sedan   ifrågasättas   av   Topp   Hälsas   expert,   vilket   enligt   den   utförda  

undersökningen  är  sällsynt  bland  hälsoartiklar.49  Artikeln  utgår  således  från  två  

perspektiv.   Enligt   den   kvantitativa   undersökningen   utgick   nio   artiklar   från   två  

perspektiv  och  fyra  från  tre  perspektiv.  Resterande  åttiosju  artiklar  utgick  endast  

från  ett  perspektiv.    

 

I  fjärde  numret  av  Topp  Hälsa  och  MåBra  publicerades  information  från  samma  

studie.  Topp  Hälsas  rubrik  löd  ”Bli  smal  med  lingon”  och  MåBra´s  ”Lingon  vinner  

bärkampen!”  Artiklarna  handlar  båda  om  en  ny  studie  från  Lunds  universitet  där  

MåBra  uppger  att  forskare  i  Lund  ”har  jämfört  olika  bär  och  sett  att  just  lingon  är  

överlägset  bäst  när  det   gäller   att   sänka  kolesterol”50.   I  Topp  Hälsa  skriver  man  

                                                                                                               48  Daniela  Nilsson,  Wellness,  ”Upp  och  hoppa”,  #03  2014,  sid  14.    49  Eva  Nyqvist,  Topp  Hälsa,  ”Gwyneth  Paltrows  Antistress-­‐diet”,  #04  2014,  sid46-­‐48.  50  Vivvi  Alström,  MåBra,  ”Lingon  vinner  bärkampen!”,  #04  2014,  sid  11.  

  29  

dock  att  ”en  ny  studie  (…)  visar  att  de  negativa  effekterna  av  fet  kost  minskar  om  

du   äter   lingon   till   maten.   I   alla   fall   om   du   är   en  mus”51.   I   Topp  Hälsas  artikel  

framgår   klart   och   tydligt   att   studien   som   gjorts   endast   är   gjord   på   möss.   Det  

framgår  ingenstans  av  notisen  i  tidningen  MåBra.    

 

Figur  5.  Hur  många  perspektiv  utgår  artiklarna  ifrån  

   

4.5  Marknadsföringslagen  

En   artikel   publicerad   i   tidningen  Wellness   heter   ”Tappa   två   storlekar   –   på   två  

månader”.   Bara   rubriken   går   emot  Marknadsdomstolens   principer   om  att  man  

inte  får  marknadsföra  en  produkt  genom  att  hävda  att  man  om  man  följer  dennes  

rekommendationer   kommer   att   tappa   vikt   inom   en   viss   tidsram.   Artikeln   är  

baserad  på  en  auktoritet   i   form  av  en  personlig   tränare.   I   artikeln  nämns  även  

den   personliga   tränarens   nyskapade   app   ”Bikini   fit”   som   kostar   15kr   på   app  

store.   På   detta   sätt   marknadsförs   appen   i   artikeln.   Auktoriteten   förklarar   att  

kvinnor  inte  blir  bulkiga  av  att  styrketräna,  men  läsaren  får  nöja  sig  med  att  han  

som  auktoritär  person  uttalat  sig  om  detta.  Inga  övriga  källor  hänvisas  till.52    

 

I  MåBra´s   Aprilnummer   handlar   hela   artikeln   om   att   Johanna   Hagström   med  

hjälp  av  ”Nikes  hälsoarmband  Fuelband,  ska  gå  ner  i  vikt.  (Bild  1)  Hon  förklarar  

för   läsarna  hur   förtjust  hon  är   i  armbandet  och  berättar  om  hur  man  använder                                                                                                                  51  Catharina  Nordlund,  Topp  Hälsa,  ”Bli  smal  med  lingon”,  #04  2014,  sid  17.  52  Jonna  Karvonen,  Wellness,  ”Tappa  två  storlekar  -­‐  på  två  månader”,  #03  2014,  sid  24-­‐25.  

87  

9   4  

Antal  artiklar  

1   2   3  

  30  

det.   Som   komplement   till   Johanna   Hagströms   positiva   utlåtande   om   Nikes  

Fuelband  berättar  ”motionsexperten”  att  hälsoarmbanden  är  anpassade  för  alla,  

oavsett  varför  man  tränar,  vad  man  tränar  och  fysiska  förutsättningar.  Experten  

talar  inte  specifikt  om  Nikes  Fuelband  utan  om  träningsbanden  i  allmänhet,  och  

på   följande   sida   publiceras   ett   test   där   sex   hälsoarmband   testas.   Detta   gör   att  

fokus  dras  från  just  Nike  Fuelband,  men  för  läsare  som  endast  läser  artikeln  om  

Johanna   Hagström   bidrar   artikeln   till   marknadsföring.   Just   att   artikeln   lägger  

fokus  på  vilket  armband  Johanna  Hagström  bär  och  vilka  funktioner  det  specifika  

bandet  har  gör  att  det  kan  räknas  som  reklam/produktplacering.53    

 

Bild   1.     Anna   Sundströms   artikel   ”Armbandet   ska   hjälpa   mig   gå   ner   i   vikt”   ur  

Måbra,  nr  4  2014.  

54  

 

I  Topp  Hälsa  marknadsförs,  genom  en  artikel,  dietisten  Sofia  Antonssons  kokbok  

”Lugn  mage  med  god  mat”.  (Bild  2)  Information  om  boken  samt  receptutdrag  tar  

upp  tre  sidor  av  tidningen.    Istället  för  en  bild  på  Sofia  Antonsson  har  man  använt  

en   bild   på   kokboken   vilket   kan   ses   som   reklamidentifiering.   I   övrigt   kommer  

artikeln   med   många   påståenden   som   exempelvis   att   en   och   en   halv   miljoner  

                                                                                                               53  Anna  Sundesten,  Måbra,  ”Armbandet  ska  hjälpa  mig  gå  ner  i  vikt”,  #04  2014,  sid  95.  54  ibid,  sid  95.  

  31  

svenskar   lider  av  magproblem,  utan  någon  källhänvisning.   I  boken  presenteras  

metoden   FODMAP   som   enligt   Andersson   härstammar   från   Australien   och  

använts  där  i  över  tio  år.  I  artikeln  får  vi  läsa  att  denna  metod,  FODMAP,  enligt  en  

studie   (nämns   inte   vilken   sorts   studie   eller   hur  många   som  deltagit   i   den)  har  

ungefär   åttio   procent   av   människorna   blivit   hjälpta   av   denna   metod.   Ingen  

oberoende  person  har  fått  komma  till  tals.  55    

 

Bild  2.  Maggan  Hägglunds  artikel  “Maten  som  gör  din  mage  lugn”  ur  Topp  hälsa  nr  

5  2014.    

56  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                                                                                                                 55  Maggan  Hägglund,  Topp  Hälsa,  ”Maten  som  gör  din  mage  lugn”,  #05  2014,  sid  96-­‐99.  56  Ibid,  96-­‐97.  

  32  

Figur  6.  Produkt  nämns  I  artikeln  

   

 

Figur  7.  Medverkan  till  marknadsföring  

   

4.6  Sammanfattning  av  resultat  

Av   undersökningens   resultat   kan   vi   utläsa   att   källorna   främst   bestod   av   olika  

auktoriteter  där  läkare,  professorer  och  forskare  var  populärast  att  hänvisa  till.  

Majoriteten  av  artiklarna  utgick  från  endast  ett  perspektiv  och  var   inte  kritiska  

till  sin  egen  info.  Då  artiklarna  hänvisade  till  undersökningar  redovisades  sällan  

hur   många   som   deltagit   i   undersökningarna.     I   tjugofem   av   de   etthundra  

22  

3  

75  

1  

positivt   negativt   nämns  ej  

Ja  16%  

   Nej  84%  

N~  100  st  

  33  

undersökta   artiklarna   omnämndes   en   produkt   eller   märke,   tjugotvå   av   dessa  

omnämndes   positivt,   tre   negativt.   I   sexton   av   fallen   bidrog   artiklarna   till  

marknadsföring.    

   

  34  

5.  Slutsatser  och  avslutande  diskussion    

Syftet   med   uppsatsen   är   att   undersöka   ifall   hypotesen   om   svenska  

hälsotidningars  bristande  källkritik  stämde.  För  att  pröva  hypotesen  gjordes  en  

kvantitativ  innehållsanalys  av  etthundra  artiklar  ur  fyra  svenska  hälsomagasin.    

 Vilka   slutsatser   kring   användandet   av   källkritik   kan   dras   utifrån   min  

granskande  undersökning  av  de  tre  hälsotidningarna?  

De  krav  som  ställs  på  medier  i  allmänhet  är,  med  grund  i  marknadsföringslagen  

och  de  pressetiska  reglerna,  att  de  gjort  sin  research,  kommer  med  sann  fakta,  är  

tydlig  med  vilka  källor  man  använt  sig  av,  är  tydlig  med  vad  som  är  reklam  och  

vad   som   är   artikel.   Frågan   i   denna   uppsats   var   om   de   undersökta  

hälsotidningarna  följer  dessa  regler  och  tar  sitt  ansvar.  I  de  flesta  fallen  uppgavs  

källan   till   artiklarna,  men  majoriteten   av   dessa   källor   bestod   av   en   auktoritet,  

någon   som   förklarade   vad   som   är   rätt   och   fel   eller   sant   och   falskt.   Då   endast  

tretton  av  etthundra  artiklar  utgick  från  mer  än  ett  perspektiv  kan  man  anta  att  

tidningarna  inte  riktigt  uppfyllt  detta  krav.    

   En   övervägande   majoritet,   nittiofem   artiklar,   redovisade   vilka   källor   de  

baserades  på  men  i  de  flesta  fallen  kan  man  inte  utläsa  om  källan  är  säker  eller  ej.  

Oftast  utgår  artiklarna  från  endast  ett  perspektiv,  vilket  kan  tänkas  ge  läsaren  en  

vinklad   bild   av   ett   hälsofenomen.   Då   vetenskap   handlar   om   provisoriska  

sanningar,   sanningar   som   ersätts   av   nya   sanningar,   kan   man   inte   kräva   av  

tidningarna  att  allt  de  skriver  ska  vara  objektivt  sant,  men  man  bör  ställa  större  

krav,  och  tidningarna  bör  ta  större  ansvar   i  att  uppmana  läsarna  att   ifrågasätta    

publicerade  fakta.  Extra  viktigt  kan  man  tänka  att  detta  är  för  hälsotidningar  då  

det   visade   sig   att   de   i   majoriteten   av   artiklarna   utgått   från   en   auktoritets  

uttalanden.   Som   tidigare   nämnt   beror   auktoritetens   åsikter   och   syn   på   ett  

hälsofenomen  ofta  på  vilken  profession  vederbörande  har.  En  annan  auktoritet  

inom   en   annan   yrkeskår   kan   ha   motsägande   fakta   och   information,   vilket  

tidningarna  bör  uppmärksamma.    

 

Man  kan   tänka   att   diabetesforskaren  Ludvigsson,  med   sin   artikel   i   Journalisten  

där   han   efterfrågar   krav   på   källkritik   i   hälsojournalistik,   önskar   att  medier   tar  

  35  

mer  ansvar  för  vilka  forskningsresultat  de  presenterar,  men  även  att  större  krav  

ställs  på  medier  i  allmänhet.  Utifrån  den  gjorda  undersökningen  kan  man,  utifrån  

von  Kroghs  definition  av  media  accountability57,  inte  säga  att  tidningarna  tar  sitt  

ansvar  vad  gäller  källkritik  då  majoriteten  av  studierna  hänvisar  till  auktoriteter  

som   huvudkälla,   samt   att   en   de   som   hänvisade   till   undersökningar   sällan  

redovisade  vad  undersökningen  i  fråga  var  baserad  på  för  studier.  Att  Måbra  i  sin  

tidning   skriver   att   lingon   bevisligen   sänker   kolesterol-­‐halten   när  

undersökningen  endast  gjorts  på  möss  kan   inte  heller   ses   som  att  de  är  media  

accountable.   I   det   fallet   borde  Måbra,   liksom   Topp   Hälsa   gjorde,   redovisa   för  

läsaren   vilken   typ   av   studie   som   gjorts   för   att   man   ska   ha   kunnat   dra   dessa  

slutsatser.   Det   är   tidningens   ansvar   att   vara   källkritiska   i   dessa   fall,   och   enligt  

termen  media  accountability  bör  man  utkräva  ansvar  av   tidningar  att   redovisa  

hur  pass  pålitliga  källorna  är.  Precis  som  Ludvigsson  efterfrågar  kanske  man  bör  

ställa   krav   på   hälsojournalistiken   att   möjliggöra   läsandet   av   den   ursprungliga  

vetenskapliga   artikeln.  När   så   få   artiklar   av   de   som  hänvisar   till   forskning   och  

undersökningar  inte  specificerar  källan  kan  man  ifrågasätta  hur  pass  trovärdiga  

de   egentligen   är.  Man  kan   tänka   att   om  de  haft   en   glasklar   trovärdig   källa   och  

utförd  studie  att  hänvisa  till  så  hade  man  gjort  det.    

 

Hur  opartiska  är  de  undersökta  artikelurvalet  av  de   tre  hälsotidningarna   i  redovisningen  av  hälsotrender,  dieter  och  träningsformer?  Resultatet  av  undersökningen  visade  att  samtliga   tidningar  var  noggranna  med  

att  redovisa  sina  källor,  men  att  man  kan  ifrågasätta  vilka  källor  som  användes.  

Gustavsson   och   Persson   talade   om   begreppet   anekdotisk   bevisföring   i   deras  

granskning   av   tre   svenska   dagstidningars   rapportering   om   LCHF-­‐dieten.  

”Anekdotisk   bevisföring”   definieras   i   uppsatsen   som   bevisföring   baserad   på  

tillfälliga   observationer   och   inte   på   vedertagen   forskning   och   anses   av  

författarna  som  bristfälligt  bevismaterial  då  det  står  ensamt,  men  passande  som  

komplement   till   tyngre   forskning.58  Liksom  Gustavsson   och   Persson   fastställde  

att  anekdotisk  bevisföring  var  vanligt  förekommande  i  rapporteringen  av  LCHF-­‐

dieten   i   de   undersökta   tidningarna   kan   man   se   att   så   är   även   fallet   i   denna  

                                                                                                               57  von  Krogh, Understanding media accountability, sid 10.  58  Gustafsson,  Malin  &  Persson,  Anna  Linnéa,  Fett  framför  fakta,  2012,  Södertörns  högskola,  kandidat/magisteruppsats,  abstract.  

  36  

undersökning.  Anekdotisk  bevisföring  går  att  spåra   i   flertalet  av  de  undersökta  

artiklarna,   vilket   kan   ge   indikationer   på   att   källkritiken   är   bristfällig   i   de  

undersökta  hälsotidningarna.    

 

Nära  hälften  av  artiklarna  hänvisade  till  någon  form  av  undersökning.  Hälften  av  

dessa   uppgav   dock   inte   hur  många   som   deltagit   i   undersökningen   och   endast  

åtta   av   dem   hänvisade   till   en   undersökning   där   femhundra   eller   fler   personer  

deltagit.  Utgår  man  från  Thuréns  positivistiskt  vetenskapliga  perspektiv  innebär  

detta   att   man   har   anledning   till   att   vara   skeptiskt   till   trovärdigheten   i  

majoriteten   av   artiklarna   som   hänvisar   till   utförda   undersökningar. 59  

Positivistisk   vetenskap   utgår   visserligen   från   bland   annat   empiriskt   utförda  

studier,   men   man   kan   anta   att   man   inte   kan   dra   säkra   slutsatser   av  

undersökningar   gällande   hälsa   som   endast   utgår   från   femhundra   eller  mindre  

deltagande.  Däremot  var  det  endast  fem  av  artiklarna  som  endast  hänvisade  till  

någon  form  av  undersökning  som  källa.  

 

Över   hälften   av   artiklarna   använde   sig   av   någon   form   av   auktoritet   som  

huvudsaklig   källa.   Det   kan   ifrågasättas   om   fakta   baserat   på   en   auktoritets  

uttalande håller måttet för vad som kan kallas positivistisk vetenskapligt korrekt.

Borde man kanske, liksom diabetesforskaren Ludvigsson efterfrågade, ”få läsa den

vetenskapliga artikeln, och kanske också fråga någon annan, icke-jävig, forskare inom

området om hur forskningsresultatet ska tolkas?”60 Olika  auktoriteter  kan  som  sagt  

tänkas   ha   olika   fakta   och   skilda   teorier   om   vad   som   är   rätt   eller   fel   då   det  

kommer   till  hälsofenomen,  precis   som  Torsten  Thurén  redogjort   för.  En   läkare  

och   en   psykolog   har   i   flera   fall   olika   uppfattningar   om   exempelvis   vilken  

behandling  som  är  mest  lämpad  för  ett  hälsotillstånd.  Undersökningen  visade  att  

åttiosju  av  artiklarna  endast  utgick  från  ett  perspektiv,  åttiotre  artiklar  var   inte  

kritiska   till   sin   egen   information,   vilket   indikerar   en   bristande   källkritisk  

hållning  inom  samtliga  magasin.    

 

                                                                                                               59  Thurén,  Vetenskapsteori  för  nybörjare,  sid  21.  60  Johnny  Ludvigsson,  ”Osaklig  rapportering  om  medicinska  rön”,  Journalisten.  

  37  

Sjuttiofem   artiklar   utgick   från   en   auktoritets   uttalanden   och   åsikter   om   ett  

hälsofenomen.  Något  mönster  går  inte  att  identifiera  bortsett  från  att  läkare  var  

den   mest   konsekvent   förekommande   auktoriteten.   Hade   man   samlat   forskare  

och   professorer   under   samma   kategori   hade   denna   kategori   legat   i   topp  med  

sexton  forskare/professorer  i  jämförelse  med  tio  läkare.      

 

Viktigt  att  tänka  på  är  här  att  tidningarna  kan  hänvisa  till  en  undersökning  som  

gjorts  av  forskare  på  ett  universitet,  vilket  gör  att  källan  låter  trovärdig,  men  som  

Ludvigsson  skriver  i  sin  artikel61,  kan  källorna  baseras  på  enstaka  resultat  av  ett  

test.  Bara  för  att  ett  test  utförts  av  en  forskare  på  ett  universitet  behöver  det  inte  

innebära   att   testresultatet   producerat   en   nya   ”hårda   fakta”   enligt   Thuréns  

formulering62.    

 

Följer   de   undersökta   artikelurvalet   av   de   tre   hälsotidningarna  marknadsföringslagen?  Thurén   talar   om   vikten   av   källors   oberoende   och   tendensfrihet.63  Källornas  

oberoende  kan,  om  man  utgår  från  Thuréns  källkritiska  principer,  i  de  allra  flesta  

fall   ifrågasättas.   Trots   att   majoriteten   av   artiklarna   namnger   källor   så   består  

dessa  källor  oftast  av  en  auktoritet  eller  hänvisning  till  annan  tidning  istället  för  

att   källhänvisa   till   den   ursprungliga   vetenskapliga   rapporten.   Tendensfriheten  

handlar  om  att  man  inte  ska  kunna  misstänka  att  en  källa  ger  en  falsk  bild  av  ett  

fenomen   för   att   gynna   källan   positivt.   Detta   kan   tänkas   vara   ett   ständigt  

pågående   problem   då   det   kommer   till   hälsomagasin.   Majoriteten   av   de  

undersökta   artiklarna   var   noggranna  med   att   skilja  mellan   reklam   och   artikel.  

Trots  detta  kan  sexton  av  dessa  artiklar  ses  som  tendentiösa  och  samtidigt  bryta  

mot  marknadsföringslagen,  då  de  talar  positivt  om  en  specifik  produkt  på  ett  sätt  

som  lockar  läsaren  till  att  konsumera  produkten  i  fråga.  Thurén  skriver  att  man  

inte  alltid  kan  hindra  tendentiösa  källor  från  publicitet,  men  han  menar  att  man  

kan  kräva  att  de  uppger  att  det  då  finns  skäl  till  att  se  misstänksamt  på  källan.64    

                                                                                                               61  Johnny  Ludvigsson,  ”Osaklig  rapportering  om  medicinska  rön”,  Journalisten.  62  Thurén,  Vetenskapsteori  för  nybörjare,  sid  21.  63  Thurén,  Källkritik,  sid  13.  64  ibid,  sid  67.  

  38  

Då   endast   sjutton   av   etthundra   artiklar   uttryckte   någon   form   av   kritik   till   den  

publicerade   informationen   kan   man   ana   att   detta   är   en   brist   samtliga   av   de  

undersökta  magasinen   besitter.   Detta   innebär   att  man  med   utgångspunkt   från  

Thuréns   principer   har   anledning   att   ifrågasätta   tidningarnas   källkritiska  

hållning.  Om  en  hel  artikel  baseras  kring  en  specifik  produkt  kan  detta  påverka  

tidningens   trovärdighet   negativt,   då   det   kan   ses   som   smygreklam   och  

produktplacering.  Det  är  viktigt  hur  en   tidning   rapporterar  om  hälsoprodukter  

då  det  är  lagstiftat  att  läsarna  utan  ansträngning  ska  kunna  se  vad  som  är  reklam.  

Att  sexton  av  hundra  artiklar  kan   tänkas  bryta  mot  marknadsföringslagen  kom  

inte   som   någon   överraskning.   Jag   hade   snarare   trott   att   antalet   skulle   vara  

större.   Företeelser   som   exempelvis   artikeln   som   handlade   om   Nikes  

hälsoarmband,   dietistens   kokbok  och   alla   artiklar   som  endast   kretsar   kring   en  

viss  produkt  strider,  enligt  min  bedömning  mot  marknadsföringslagen  eftersom  

de  faktiskt  gör  reklam  för  en  viss  vara  i  en  artikel  utan  att  det  finns  någon  kritik  

mot   varan   eller   någon   annan   hållning   i   artikeln   förutom   att   göra   reklam.   Om  

sedan  Marknadsdomstolen  skulle  komma  fram  till  samma  slutsats  är  ju  en  fråga  

som  man   inte   säkert   kan   svara   på.   Tidningarna   har   ett   ansvar   att   vara   öppna  

med  vad  som  är  reklam  och  vad  som  inte  är  reklam,  och  sexton  artiklar  är  trots  

allt  sexton  för  många,  vilket  innebär  att  de  hade  kunnat  ta  större  ansvar.    

 

Sammanfattningsvis   kan   man,   baserat   på   resultatet   av   den   kvantitativa  

innehållsanalysen,   anta   att   hypotesen   stämde   då   det   kom   till   tidningarnas  

självkritik.  Tidningarna  var  generellt   sett   inte  kritiska   till   sin  egen   information,  

utan  utgick  i  de  flesta  fall  endast  från  ett  perspektiv  och  var  vaga  med  att  tala  om  

vilka  undersökningar,   och  vilken   forskning  de  baserat   sina  uppgifter  på.  Då  de  

hänvisade  till  undersökningar  uppgavs  sällan  hur  många  som  deltagit  vilket  gör  

att   källan   känns   mindre   trovärdig.   Det   faktum   att   det   är   mer   sällsynt   att   en  

artikel  ger  fler  än  ett  perspektiv  av  ett  hälsofenomen  än  vanligt  bidrar  även  till  

att   bekräfta   undersökningens   hypotes.     Så,   läser   ni   om   nya   superbär   som   kan  

göra   er   smala   och   bota   cancer   i   en   svensk   hälsotidning,   be   att   få   titta   på   den  

ursprungliga  vetenskapliga  rapporten  innan  ni  köper  upp  affärernas  bärlager  då  

det  kan  visa  sig  att  forskningen  endast  är  gjord  på  några  små  möss.    

 

  39  

 

 

Förslag  på  framtida  forskning  

Vid  arbetet  av  denna  uppsats  har  min  nyfikenhet  dragits  till  de  faktiska  källorna.  

Det  skulle  vara  mycket  intressant  att  göra  en  kvalitativ  innehållsanalys  där  man  

följer   upp   källhänvisningen   och   analyserar   ursprungskällans   trovärdighet   i  

förhållande  till  hur  de  presenteras  i  artiklarna.    

   

  40  

6.  Register  

Tryckt  material  

Ekström,   Mats,   Larsson   Larsåke,   Metoder   i   kommunikationsvetenskap,  

Studentliteratur  AB,  Lund,  2013  

 

Gustafsson,  Malin  &  Persson,  Anna  Linnéa,  Fett  framför  fakta,  2012,  Södertörns  

högskola,  kandidat/magisteruppsats  

 

Hållén   Elin,   Sunt   eller   strunt   en   innehållsanalys   av   två   hälsotidningar,   2008,  

Gymnastik-­‐  och  idrottshögskolan,  Examensarbete  

 

Laitila   Katarina, Konsumenters kunskap och uppfattning om Nyckelhålsmärkta

produkter, 2010, Örebro Universitet, c-uppsats

 

Qvarsell, Roger & Torell, Ulrika, Reklam och hälsa : levnadsideal, skönhet och hälsa

i den svenska reklamens historia, Carlssons Bokförlag, Stockholm, 2005

 

Thurén,  Torsten,  Källkritik,  2a  uppl.  Liber  AB,  Stockholm,  2005  

 

Thurén,   Torsten,   Vetenskapsteori   för   nybörjare,   upplaga   2:3,   Liber   AB,   2007,  

Malmö  

 

von   Krogh   Torbjörn,   Mediernas   Ansvarighet   –   om   media   accountability   på  

svenska,  EO  grafiska,  Stockholm  2008,  sid  24.  

 

Empiriskt  material    

Alström,  Vivvi,  MåBra,  ”Lingon  vinner  bärkampen!”,  #04  2014,  sid  11.  

Hägglund,  Maggan,  Topp  Hälsa,   ”Maten   som  gör  din  mage   lugn”,  #05  2014,   sid  96-­‐99.    Karvonen,  Jonna,  Wellness,  ”Tappa  två  storlekar  -­‐  på  två  månader”,  #03  2014,  sid  24-­‐25.    Nordlund,   Catharina,  Topp  Hälsa,   ”Magsårsmedicin   kan   ge   vitaminbrist”,   2014-­‐02-­‐19,  sid  19.  

  41  

 Nilsson,  Daniela,  Wellness,  ”Upp  och  hoppa”,  #04  2014,  sid  14.      Nyqvist,  Eva,  Topp  Hälsa,   ”Gwyneth  Paltrows  Antistress-­‐diet”,  #04  2014,  sid46-­‐48.    Nordlund,  Catharina  Topp  Hälsa,  ”Bli  smal  med  lingon”,  #04  2014,  sid  17    Sundesten,  Anna,  Måbra,  ”Armbandet  ska  hjälpa  mig  gå  ner  i  vikt”,  #4  2014,  sid  95.    Van  Luik,  Cloette,  Topp  Hälsa,  ”Djurmys  utan  nys!”,  #05  2014,  sid  34-­‐36.    

MåBra,  Innehållsförteckning,  #04  2014.      Topphälsa,  innehållsförteckning,  #05  2014.      Min  Hälsa,  innehållsförteckning,  #04  2014.    

Elektroniska  källor  

 Aftonbladet,  Prenumerera  på  Wellness      http://www.aftonbladet.se/wellness/prenumerera/    Hämtad)(2014-­‐05-­‐06).    

Free   dictionary:   http://www.thefreedictionary.com/anecdotal   (Hämtad   2014-­‐04-­‐04)    

Konsumentverket,   Marknadsföring   och   reklam,   Konsumentverket,   2006:  http://www.konsumentverket.se/Lagar-­‐-­‐regler/marknadsforing-­‐och-­‐reklam/Reklam-­‐-­‐halsa1/Reklam-­‐for-­‐mat-­‐och-­‐kosttillskott/   (Hämtad   2014-­‐03-­‐26)    

Journalisten:   Hanna   Lundquist,   Marknadspropaganda   tar   över  

hälsojournalistiken,  publicerat  (080414),  tillgänglig:      

http://www.journalisten.se/nyheter/marknadspropaganda-tar-over-

halsojournalistiken Hämtad (2014-04-23)

 

Johnny   Ludvigsson,   ”Osaklig   rapportering   om   medicinska   rön”,   Journalisten,  

publicerad:   080414   http://www.journalisten.se/debatt/osaklig-­‐rapportering-­‐

om-­‐medicinska-­‐ron  Hämtad  (2014-­‐05-­‐05)  

 

Torbjörn   von  Krogh, Understanding media accountability, Media Accountability in

  42  

Relation to Media Criticism and Media Governance in Sweden 1940-2010, Sundsvall,

2012.

(http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:542409/FULLTEXT01.pdf)

 Resume,   Loreal   får   betala   miljonböter,   publicerad   2014-­‐02-­‐27  http://www.resume.se/nyheter/reklam/2014/02/27/loreal-­‐far-­‐betala-­‐miljonboter/  (Hämtad  2014-­‐03-­‐18).    Marknadsdomstolen   ,   avgöranden,   dom   2006:15:    http://www.marknadsdomstolen.se/avgoranden/domar?year=2006   (Hämtad  2014-­‐06-­‐05).    Marknadsdomstolen   ,   avgöranden,   dom   2006:15:  http://www.marknadsdomstolen.se/Filer/Avgöranden/Dom06-­‐15.pdf   ,   sid   1-­‐10.  (Hämtad  2014-­‐04-­‐09).    Marknadsdomstolen   ,   avgöranden,   dom   2006:21:  http://www.marknadsdomstolen.se/avgoranden/domar?year=2006   (Hämtad  2014-­‐06-­‐05).    Marknadsdomstolen   ,   avgöranden,   dom   2006:21:  http://www.marknadsdomstolen.se/Filer/Avgöranden/Dom06-­‐21.pdf   ,   sid   6.  (Hämtad  2014-­‐04-­‐09)      Nationalencyklopedin:  http://www.ne.se/forskning  (Hämtad  2014-­‐04-­‐04)    Nationalencyklopedin:  http://www.ne.se/vetenskap  (Hämtad  2014-­‐04-­‐04)    Nationalencyklopedin:  http://www.ne.se/sok?q=expert  (Hämtad  2014-­‐04-­‐04)    Publicitetsregler,   Journalistförbundet,   Spelregler   för   press   radio   och   tv  https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-­‐for-­‐press-­‐radio-­‐och-­‐tv/publicitetsregler  (Hämtad  2014-­‐08-­‐04)    Tidningskungens   presentation   av   Må   bra:   tillgänglig  http://www.tidningskungen.se/halsa-­‐och-­‐skonhet/ma-­‐bra   (Hämtad   2014-­‐05-­‐06).    Tidningskungens   beskrivning   av   Topp   Hälsa  http://www.tidningskungen.se/halsa-­‐och-­‐skonhet/topphalsa  (Hämtad  2014-­‐05-­‐06).    Tidningskungen,   Hälsa   och   skönhet,   http://www.tidningskungen.se/halsa-­‐och-­‐skonhet?ca_source=gaw&ca_ace=&ca_nw=g&ca_dev=c&ca_pl=&ca_pos=1t1&ca_cid=777663188&ca_agid=4097783076&ca_caid=77595876&ca_adid=12469165476&ca_mt=b&ca_kwt=hälsotidningar&ca_chid=2001650&gclid=CJL_kcv9qL4CFcmQcgodbrUA_g#1pl_c=1  ,  Hämtad  (2014-­‐05-­‐13).  

  43  

 

6.1  Bilagor  

1. Kodschema  

2. Register  till  kvantitativ  innehållsanalys    

   

  44  

Bilaga  1.  

KODSCHEMA    

 A)Artikelnummer    B)  Tidning  1.  Måbra  2.  ToppHälsa  3.  Wellness  4.  Expressen  –  min  hälsa  5.  Expressen  –  Gi  och  hälsa  6.  Expressen  –  allt  om  hälsa    C)Artikeltyp.    1.  Uppslag  +    2.  Uppslag  3.  Helsida  4.  Halvsida  5.  Notis    6.  Fråga/svar    Uppslag+  innebär  en  artikel  som  är  längre  än  två  sidor.  Fråga/svar  syftar  på  en  fråga  ställd  av  en  läsare  och  där  någon  på  redaktionen  svarar.    D)  Redovisas  källan  i  artikeln?  1.  Ja  2.  Nej    E)  Vilka  källor  används?  Baseras  artikeln  på  någon  studie?    1.  Källa  i  form  av  en  auktoritet  2.  Forskning  3.  Undersökning  4.  Ospecificerad  studie    5.  Specificerad  studie  6.  Annan/ingen  7.  Ospecificerad  forskning    Forskning,  undersökning  och  studie  innebär  ofta  samma  sak,  jag  har  kodat  dem  efter  vilket  begrepp  som  används  i  artikeln.  Ospecificerad  studie  och  ospecificerad  forskning  menas  att  artikeln  endast  hänvisar  till  en  ”studie”  eller  till  ”forskning”  men  inte  vilken  specifik  studie/forskning  som  utförts.    Auktoritet  innebär  en  människa  som  på  grund  av  sin  position,  titel  eller  liknande  anses  veta  mer  än  gemene  man  om  ett  ämne.      F)  Kan  källorna  ses  som  säkra  ur  ett  positivistiskt  vetenskapsteoretiskt  perspektiv?    

  45  

1.  Ja  2.  Nej  3.  Går  ej  att  avgöra  (på  grund  av  källans  otydlighet,  obefintlighet,  eller  att  antalet  som  deltagit  i  en  ev.  undersökning  ej  uppgetts.      Denna  variabel  är  tolkad  utifrån  Torsten  Thuréns  positivistiska  vetenskapsperspektiv  där  han  skiljer  på  ”Hård  fakta”  och  ”värdelös  fakta”.  Ja  i  detta  fall  innebär  att  artikeln  på  ett  trovärdigt  sätt  kan  bevisa  att  det  som  skrivs  är  sant,  exempelvis  om  de  hänvisar  till  en  studie  som  gjorts  på  över  1000  människor.  Det  måste  finnas  empirisk  bevis  för  att  det  som  sägs  stämmer.      G)  Åberopas  någon  auktoritet?    0.  Ingen  Auktoritet  1.  Ospecificerad  expert  2.  Dietist  3.  Nutritionist  4.  Läkare  5.  Personlig-­‐tränare  (PT)/Träningsexpert    6.  Kändis    7.  Livscoach  8.  Terapuet  9.  Psykolog  10.  Hälsorådgivare  11.  Kostrådgivare  12.  Professor  13.  Annan  14.  Forskare    Ospecificerad  expert  betyder  att  artikeln  hänvisar  till  ”expert”  men  inte  inom  vilket  ämne/område  X  är  expert  inom.    H)  Vid  hänvisning  till  undersökning,  uppges  hur  många  som  deltagit?  1.  Ja,  1000  eller  mer  2.  Ja,  500-­‐1000  3.  Ja,  100-­‐500  4.  Ja,  50-­‐100  5.  Ja,  50  eller  mindre  6.  Nej,  det  uppges  inte  7.  Artikeln  hänvisar  inte  till  någon  undersökning    I)  Utgår  artiklarna  från  flera  olika  perspektiv?  (talar  artiklarna  om  ett  fenomen  utifrån  flera  olika  perspektiv?)  1  2  3  4    J)  Är  tidningen/artikeln  kritisk  till  sin  egen  info?    1.  Ja  

  46  

2.  Nej    K)  Nämns  någon  produkt  eller  märke  i  artikeln?    1.  Ja,  på  ett  positivt  sätt  2.  Ja,  på  ett  negativt  sätt  3.  Nej    L)  Bidrar  artiklarna  till  medverkan  till  marknadsföring  av  produkt?    1.  Ja  2.  Nej                                                                                

  47  

Bilaga  2.    

1. Topphälsa  tryckt  2014-­‐03-­‐20,  sid  66.    2. Topphälsa  tryckt  2014-­‐03-­‐19,  sid  18.  3. Topphälsa  tryckt  2014-­‐03-­‐20,  sid  44,45,46.  4. Topphälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐19,  sid  19.  5. Topphälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐19,  sid  19.  6. Topphälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐19,  sid  86.  7. Topphälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐19,  sid  19.  8. Topphälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐19,  sid  31,32,33  9. Topphälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐19,  sid  48,49,50,51  10. Topphälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐19,  sid  23.  11. Topphälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐19,  sid  23.  12. Topphälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐19,  sid  19.  13. Topphälsa  tryckt  2014-­‐01-­‐15,  sid  84,85,86,87,88.  14. Topphälsa  tryckt  2014-­‐01-­‐15,  sid  82.  15. Topphälsa  tryckt  2014-­‐01-­‐15,  sid  21.  16. Topphälsa  tryckt  2014-­‐01-­‐15,  sid  17.  17. Topphälsa  tryckt  2014-­‐01-­‐15,  sid  17.  18. Topphälsa  tryckt  2014-­‐01-­‐15,  sid  17.  19. Topphälsa  tryckt  2014-­‐01-­‐15,  sid  17.  20. Topphälsa  tryckt  2014-­‐01-­‐15,  sid  17.  21. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  76,77.  22. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐01-­‐08,  sid  40,41,42,43.  23. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐01-­‐08,  sid  88,89.    24. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐01-­‐08,  sid  32.  25. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐01-­‐08,  sid  32.  26. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐01-­‐08,  sid  32.  27. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  87.  28. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  87.  29. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  87.  30. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐03-­‐05,  sid  62,63,64.  31. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐02-­‐05,  sid  41.  32. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐02-­‐05,  sid  41.  33. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐02-­‐05,  sid  41.  34. MåBra  tryckt  2014-­‐03-­‐21,  sid,  56.  35. MåBra  tryckt  2014-­‐03-­‐21,  sid  7.  36. MåBra  tryckt  2014-­‐03-­‐21,  sid,  64,65.  37. MåBra  tryckt  2014-­‐02-­‐18,  sid,  11.  38. MåBra  tryckt  2014-­‐02-­‐18,  sid,  9.  39. MåBra  tryckt  2014-­‐02-­‐18,  sid,  82.  40. MåBra  tryckt  2014-­‐02-­‐18,  sid,  76,77.  41. MåBra  tryckt  2014-­‐02-­‐18,  sid,  119.  42. MåBra  tryckt  2014-­‐01-­‐17,  sid,  9.  43. MåBra  tryckt  2014-­‐01-­‐17,  sid,  102.  44. MåBra  tryckt  2014-­‐01-­‐17,  sid  108.  45. MåBra  tryckt  2014-­‐01-­‐17,  sid  48,49,50.  46. MåBra  tryckt  2014-­‐01-­‐17,  sid  90.  47. Topphälsa  tryckt  2014-­‐03-­‐20,  sid  55,56.  

  48  

48. Topphälsa  tryckt  2014-­‐03-­‐20,  sid  55,56.  49. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐09,  sid,  78.  50. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐09,  sid  21.  51. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐09,  sid  7,8.  52. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐09,  sid  7,8.  53. Expressen  –  Allt  om  hälsa  tryckt  2014-­‐03-­‐12,  sid  18,19.  54. Expressen  –  Allt  om  hälsa  tryckt  2014-­‐03-­‐12,  sid  12,13,14,15.  55. Expressen  –  Allt  om  hälsa  tryckt  2014-­‐03-­‐12,  sid  26,27,28,29.  56. Expressen  –  Allt  om  hälsa  tryckt  2014-­‐03-­‐12,  sid  52,53.  57. Expressen  –  Allt  om  hälsa  tryckt  2014-­‐03-­‐12,  sid  20,21,22,23.  58. Expressen  –  Allt  om  hälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐12,  sid  29.  59. Expressen  –  Allt  om  hälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐12,  sid  20,21.  60. Expressen  –  Allt  om  hälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐12,  sid  42,43,44,45.  61. Expressen  –  GI  och  hälsa  tryckt  2014-­‐01-­‐08,  sid  44,45,46,47,48,49.  62. Expressen  –  GI  och  hälsa  tryckt  2014-­‐01-­‐08,  sid  10.  63. Expressen  –  Allt  om  hälsa  tryckt  2014-­‐02-­‐12,  sid  68,69,70.  64. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐09,  sid  71.  65. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐09,  sid  74,75,76.  66. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐22,  sid  30,31,32.  67. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐22,  sid  34,35.  68. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐22,  sid  36,37,39.  69. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐22,  sid  40,41,42.  70. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐22,  sid  46,47.  71. Expressen  –  Min  hälsa  tryckt  2014-­‐04-­‐22,  sid  48,49.  72. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  14.  73. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  23.  74. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  23.  75. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  23.  76. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  43,  44,  45.  77. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  47.  78. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  47.  79. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  47.  80. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  48,49.  81. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐04-­‐02,  sid  57,  58.    82. Topphälsa  Nr  5  2014,  sid  19.  83. Topphälsa  Nr  5  2014,  sid  19.  84. Topphälsa  Nr  5  2014,  sid  19.  85. Topphälsa  Nr  5  2014,  sid  19.  86. Topphälsa  Nr  5  2014,  sid  24,25.  87. Topphälsa  Nr  5  2014,  sid  34,35,36.  88. Topphälsa  Nr  5  2014,  sid  38,39,40,41,42,43,44,45.  89. Topphälsa  Nr  5  2014,  sid  73,74.  90. Topphälsa  Nr  5  2014,  sid  88,89,90,91,92.  91. Topphälsa  Nr  5  2014,  sid  96,97,98,99.  92. MåBra  tryckt  Nr  4  2014,  sid  72,73,74.  93. MåBra  tryckt  Nr  4  2014,  sid  94,95.  94. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐03-­‐05,  sid  14,15.  95. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐03-­‐05,  sid  24,25,26,27.  96. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐03-­‐05,  sid  42,43.  

  49  

97. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐03-­‐05,  sid  73.  98. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐03-­‐05,  sid  73.  99. Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐03-­‐05,  sid  73.  100.  Aftonbladet  -­‐  Wellness  tryckt  2014-­‐03-­‐05,  sid  74,75.  

   

  50