HERTR T W S K ~ T FOR DEN SVENSICA KWNN OR~~RELSEN ~ A V F R E D I U K ~ ~ - B ~ - ~ K B ~ ] E ; F #C I ~ E D ~ T Ö R : ELLEIY KLEMAN =K

Prenumerationspris :

A L L A S P O R T I N T R E S S E R A D E ' GOR ER PJJIK!i!, GYNNA

Id ro t t s£ören inga rnas k lubb t idn ing

Skandinaviens l: sta gemensamma KLUBBORGAN.

Klubbnytt runt hela Sverige samt UTLANDSNYHETER.

P renumera t ion p& Sveriges alla P O S T K O N T O R .

HUSMODERN

Bomullsgarn och VBvnader

Gefle Manufaktur A,-Bol. STRUMSBRO

och vet att hon erhaller det basta mojliga för sitt

H E M

Svanons vlivnader basta vivnader l Oefle aarn Msta garn1

I Lunda Tvättinrättning I - m Garanteras ett förstklassigt arbete. : Kläderna försäkrade under tvättningen. m m Telefon Drottningholm 20 och 190. '........w....mmm..........m..mmmmmmmmmmmmm

TLUND Fysikaliska A? Horneopafiska

Ins f i f u f Direktion : Hagard Wes flund Ek. Sjukgymnast & Hom. Läkare

System : D;r S . Haitneman 4 &fermalmstorg 4 - Sfockhorrn

Vardagar 11-1 8r 4-6

De medel, som vid sjukbehandling H institutet användas äro :

OALV. ELEKTRICITET, SJUKGYMNASTIK, VIBRATIONER, MASSAGE, ELEKTRISK HETLUFT, ULTRAVIOLETTA STRALAR,

HOGSOL samt HOMEOPATI m. m. Human t a x a

V i b e h a n d l a : Sjukdomar i matsmaltningsorganen, andnings- organen, underlivs-, hud-, kvinno-. m. fl. sjuk- domar. Obs.! Lungsot, Kräfta och smittosamma sjukdomar behandlas ej. Den hom. medicinen tilherkas enligt den hom. principen under ve- tenskapIig kontroll pa de apotek där denna lä.

keinedelsberedning är införd. Frigelista för sjukdomsbeskrivning sändes p i

begäran gratis.

Fråga* Hur skall jag å.terfA A mina silkes- kläder och strumpor den behagliga mjuklie- ten, som dessa ha nar d0 tira nya?

Svar: Ingenting är 1attai.e nu för tiden. Köp för 35 öre en ask Mirakel-tvättpulver, och i en handvändning bli gamla silkesplagg som nya. (Annons.)

Tsleloner Siden- & 539 8326 661 9

Ialmi Manaf akbuaifilr Stbrdr arral nybeter

ARGANG xv DECEMBER 1928 HAFTE 10

S p å n o r f r å n e n d i s k u s s i o n .

v i svenskar äro ett langsamt och efter- tänksamt folk, och därför tanker jag

nog det kan ha hänt flera an mig att - hemkommen från en diskussion, dar ma:? yttrat sig oförberett - spinna vidare pA sin egen tankegång, tills man slutligen så att saga tvärstannar och sa,ger till sig själv: nej, iiilen poängen kom ju aldrig fram! Efter den senaste disktissionen i F. B. F:s Stockholinskrets om "Ungdo- nien och viJJ a r det särskilt två synpunli-

. ter soni förföljt mig. Den ena ar hur lätt också förhållandet

,mellan föräldxar och barn i en över- klassbetonad krets koinmer att ses ute- slutande från överklassens synpunkt. Vi rycktes .ju alla med, .när en talarinna med varme och 'brio förfäktade den sat- sen,, att före c:a 21 ar äro knappast någ- ra . ungdomar flygfardiga, intill den ål- dern behöva de heniimets skydd, ledning och kontroll. Efterat - ja, efteråt tänkte åtminstone jag med. en viss blygsel på, att i detta resonemang hade vi tappat bort större delen av svenska folket. In- dustriarbetarhemmen och lantbefolknin- gen, eller hela det stora skikt som popu- lärt brukar kallas underklass, niåste ju skicka sina barn i f6rtjanstarbete strax. efter genomgången folkskola, eller vid 14-15 års ålder. Ej sällan för dem det- ta förtjanstarbete e t t par tre ar senare I h g t bort från hemmet. Men aven nar de bo hemma, blir problemet ett heii

annat i denna samhällsklass, dar själv- försörjningen 'börjar så tidigt och där of= ta hela det gemensamma hemmets be- stånd ar byggt pA de vuxna barnens ar- betsförtjänst. Visst kunde man önska, att nago'c mera av f6raldraauktoriteteri . anda kunde göra sig gällande också h a r trots de koimplicerade. fbrhållandena - särskilt for de unga flickornas skull. Men vem kan undra p5 att det ar out- sägligt svart, f6r att icke säga omöjligt?

I fråga om hur det verkar ser det at . som om man skulle nödgas skilja på flic- kor och gossar. Far de unga flickorna blir friheten i förening med den lättvunna ar- betsffirtjänsten och storstadslivets loc- kelser ofta ödesdiger. Gossarna klara sig bättre. Och det slår en ibland, när man talar ,med en ung arbetare, hur myck.et tidigare d.en klassens pojkar of- ta koniina till karaktär och mognad a n överklassare av sainina ålder.

Däcmed ar jag inne på frågan om det som Kipling kallar "the sheltered sys- tem" i allo ar så nyttigt .ens för våra eg- na ungdomar. Skydd och ledning i hem- met tills man a r till myndig ålder kom- men? Många unga äro flygfärdiga lan& h g t före 21 år - till universitet och högskolor skickas de ju i allmänhet vid. 18 a 1'9 - andra bli aldrig fullvuxna. Jag tror icke mycket på d i r e k t upp- fostran, men jag tror att den (direkta el- ler indireaa) påverkan vi lyckas åstad-

210 H E R T H A . . .

komma. i fråga om våra barn sker tidigt och i de flesta fall -ar avslutad vid 16- arsaldern. Val oss, om vad vi gjort d e s s f 6 r I n n a n, iir gott och bestån- dande. Ty den tidiga självständighet, som ligger i tidsandan och som vi maste acceptera, vare sig vi tycka om den eller inte, har det med sig, att. den gör de starka starkare och obönhörligt sallar ut de svage.

Den andra synpunkten - ja, den fir mera pa sidan olm saken kanhända, e- huru eljes icke oförtjänt av begrundande. Och det ar, hur överraskande litet man- ga f~raldrar veta om sina barn. Jag ta- lar inte om haglösa och likgiltiga, utari om plikttrogna, samvetsömma och in- tresserade ftkäldrar. Det kan vara verk- lig fara å färde, manga människor kun- na ha reda på saken men far och mor äro de sista s m fZi veta nagot. Vad kan det bero på? Ibland på att föräld- rarna äro alldeles för utmärkta - sa att barnen dra sig f ~ r att visa dem det som ar trasigt eller skevt - ibland p2 en na- turlig, ehuru missriktad önskan hos barnen att framför allt ej gara far och mor ledsna. Nar det nu ar sil (och kan- ske maste vara sa), ,må då ingen svart- sjuk aganderättskansla hindra oss att önska vara barn goda och pålitliga, framför allt jämnariga, förtrogna av den ratta sorten, aven om det skulle ske på var bekostnad. Vad gör det, vem som hjälper ibarnen i nödens stund, om de blott bli hjälpta?

EBBA HECKSCHER.

Den kvinnliga gy rnnasti- ken vid Centralinstitutet

A r 1926 ingick Fredrika-Bremer-För- bundet till K. M. med en skri:;else

angående gymnastiska centralinsti0~:tek verksamhet. I skrivelsen, som föraded- des av ett da utkommet sakkunnigebc- tankande, yrkades främst att eftersom kvinnlig gy,mnastikutbildning bäst Iede~. av kvinnor, ännu en kvinnlig 12rare5e- fattning i allmän gymnastik sam? lek och idrott borde inrättas utöver va3 kommitLerade föreslagit. Vidare yrkadc förbundet efter utförlig motivering att manliga och kvinnliga lärare skulle pla- ceras i samma lönegrad.

Sedan detta hände har en ny sak.!.;uil.- niggrupp av å r 1927 behandlat de frugor, som höra samman med centralinstitutets omsrganisation. Kravet pä ökad kvinn- lig undervisningskraft har i detta nya betänkande tillgodosetts. De särskilt för man och särskilt för kvinnor reserve- rade lärartjänsterna bilda har tv5 lik2 stora grupper. Övriga lärarbefattnirigar~ samtliga medicinska, en professur och två assistenttjänster kunna innehavas. av siväl man som kvinnor.

I Iönefrägan förorda 1927 Ars sakkun- niga för de kvinnliga lärarna, liksom för de manliga, lönegraden B 26. Detia sker under hänvisning till de skal för lika lön, som framlagts av institutets Iararkolle- gium, Fredrika-Bremer-Förbundet m. f l ,

Vid uppgörande av kostnadsberzknin- gar ha de sakkunniga emellertid frani-- ställt dubbla kalkyler. Dels ha de räk- nat med de kvinnliga lärarnas placering i lönegraden B 26, SA sam de själva fij- reslagit, och dels utgä de, enligt .LY eii tidigare sakkunnigegrupp framlagt %r- slag, frän samma lärares insattenile i grad B 22. Mot denna inkonsekvens. vänder sig i en reservation de sukkun- nigas kvinnliga ledamot, gymnasfirdi- rektör Louise von Bahr.

FLORODOL~TVALEN ar alllid valkommeq ef mins f säsom " Julkki;-;p8'

H E ' R T H A 21 1

F.-B.-F:s sjuksköterskebyrå i Göteborg 25 år. anslutning till den ordinarie sallskaps- I afton, sam Fredrika-Bremer-F6rbun-

dets Sjuksköterskebyrå brukar anordna för sk~terskorna, firades den 13 novem- ber 25-årsminnet av Sjuksköterske~y- råns tillkomst med en h~gtidlighet i Cs- roline Wijks sjuksköterskehem.

Därvid höll doktor L. Wolff, som va- rit med i styrelsen sedan starten, ett före- drag am sjuksköterskebyråns historia. Talaren erinrade om att \behovet av en dylik institution med uppgift att samti- digt vara en lokal sammanslutning lan- ge kants. Då byrån slutligen inrättades, ställdes den under Göteborgs Lakare- förenings skydd. Byrån fick då namnet Göteborgs Läkareförenings Sjuksköter- skebyrå, och 30 sjuksköterskor inskre- vos första året. År 1908 ställde sig by- rAn under Fred.rika-Bremer-Förbundets styrelse, och dess namn blev då Fredri- ka-Bremer-Förbundets ~ju.kskiherske1by- rå.

Nya verksamhetsgrenar ha så sma- ningom tillkommit. Ar 1906 bildades Sjuksköterskornas Sjalvhjälpsförening, enligt 1920 Ars sjukkasselag ombildxl till Sjuksköterskornas Sjukkassa. År 1919 öppnades aven ett s. k. intressekon- tor för systrarna, och samma år inflytta- de byran i Caroline Wijks sjuksköterskc- hem. Vid'sidan av sin speciella uppgift sam sjuksköterskebyrå har byran med- verkat till flera utvidgningar av den komm tinala siukvården. För ambuk- rande klinisk sjukvård ha 2 poliklinik- sköterskor anställts, för Pauvres Hon- teux verka genom byrån 3 Caritassysx-

rar, för obemedlade patienter sörja 1U kommunalsköterskor och inom polisver- ket tjänstgöra 3 polissystrar.

I sfyrefsens sammansättning ha under årens lopp en del ändringar inträtt, och f. n. består styrelsen av förjande: dok- torerna Gösta Göthlin, ordförande, Lud- vig Wolff, kassaförvaltare, Arvid Wall- gren och Gard.a' af Geijerstam, sekrete- rare, fruarna Maja Mannheimer, Eliri Janson och Bertha Burman-Andersson samt fröknarna Ellen Dickson och An- na laönnerblad med fröken Inga Hennig som suppleant. Byråns föreståndarinna var fran börja!l

fröken Lönnerblad, som kvarstod p; denna post till 1924. Hennes narmasle efterträdare blev fr6ken Greta Josef- son, som efter ett å r efterträddes av frö- ken Hillevi Nordström. För narvarandc innehaves befattningen av fröken Gert- rud Larsson.

Enligt den senaste årsberättelsen var antalet inskrivna sköterskor 430, sjuk- budens antal uppgick till 2,500 och pri- vatsköterskornas arbetsdagar till 25,250. Polikliniksköterskorna hade gjort 3,000 besök, Caritassystrarna 6,000 och koni- Imunalsk6terskorna 19,400.

Det framgår tydligt av dessa siffror, yttrade talaren, att byrån .blivit en insti- tution i Göteborg, vilken tillvunnit sig allmänt Wrtroende och som ej kan und- varas. Talaren framförde så till sist ett hjärtligt tack till alla, som bidragit till byrh's lyckosamma utveckling, och hop- pades, att den alltjämt skulle kunna hav- da sin stallning.

FLORODOL-TVÅLEN gr rik p& cremebildande rimnen. Dess veten- skadiaa sammansattning samt dess renande

och försktinande inflytande pL huden, striller ~ l o r o d o l ~ n fullitändigt i en klass för sig. Denna under tvenne decennier dominerande ~öcerl#gsenhct kan aven för framtiden .garanteras.

2

Kring insamlingsarbetet.

D et var ju en hederssak för mig att Mariesfadskretsen skulle bli en av de

första, som slutfört sin Atagna uppgifi att samla in en summa motsvarande 49 kr. pr medlem till den blivande fonden för vart förbund.

Det var väl därför jag med mycken bävan inväntade resultatet av våra an- strängningar.

Det visade sig ocksa att jag icke över- skattat mina kamraters hjalpsamhet, ar- betsvilja, levande intresse, verklighets- sinne och glada förtröstan.

Huvudparten av insamlingsarbetet var anförtrodd At de unga inom kretsen, viis ket med hänsyn till F.-B.-F:s framtid Yr

att gradjande bemärka. Redan denna dag äro vi färdiga med

vår insamling, 2,400: - kronor. Vi va- ro nämligen 60 medlemmar i våras.

Det ä r tanken pil vad Förbundet redan gjort för oss, det a r tanken på framti- den och pil det vi hoppas av Förbundet som besjälat oss, det ä r varmaste för- hoppningar om kvinnornas fortsatta ar- bete pA sin utveckling som karaktär oc i~ ansvarskännande medlem i samhällsar- betet, blickande uppat och framåt mot rena och ädla syften, förbi smasinne oc!i låghet, det ä r känslan av samhörighet, som gjort att arbetet med insamlingen redan a r slutfört.

Matte ordförandena i alla kretsar i \rart land få samma goda erfarenheter av denna sin strävan scxm jag.

Mariestad den 1 dec. 1928.

MARIANNE EKMAN.

Konserthusfest. Aftonen den 6 december koni, och

Konserthusets stora sal, med sina 1800 platser, var fylld av en festklädd ock förväntansfull publik. Selma LagerEöf, prins Wilhelm, Marianne Mörner stodc p5 programmet som medverkande, och i Ida von Plomgrens för tillfället skrivnr: "Dialog" skulle Hvar Káge i ingen n^rind- re an Gustav den tredjes skepnad ocl? Frida Winnerstrand, yynu'iidskvin~a", by- ta kvicka repliker om F.-B.-F.

Det hela blev en storartad succes. Sc- dan kronprinsen, prinsessan Ingrici ocit prins Eugen intagit sina platser fn2msU p i nedre parkett, intonerades Yzgvt. Skölds Festpoloi~as av orkestern, ccF sn kom dialogens "sällsamma mellanspei". tjusarkungen-gengängarens möte zm;'. den moderna kvinnan, briljant fram:'örG pA bada händer. Och dock hade Gul;- tavs roll p i grund riv att herr Ksge plötsligt insjuknat i sista stund, samma dags förmiddag, övertagits av Torsten Winge!

Selma Lagerlöfs cntre på estraden Slev signalen till storinandc 11andklrt.ppiiin- gar. Den andlösa tystnad ined viIl;tr den stora ahörarmassan som t ro ihn - - den ffiljde hennes iippliisning av k:;-il- let Olyckshändelsen ur Anna Sviird, ei- terföljdes iiter av bifallsovationer s0113

inte vilie tystna. Det vita diktarhvii- det, dar uppe p5 estraden, böjdes girig p i gäng till erkännande av hyllningefi av hennes uppläsnings- och diktkonst.

Mariznne Mörners harliga röst to r .zd~ i Paradisis och iielartins sköna kon2o- sitioner ut över salen.

Sä stod prins Wilheliii i talarstolen. I ett charmant genomfört f6redmg. med kvicka och humoristiska poiicger, drog han upp paralleller mellan Fredri-. ka Bremers och vära dagars i3m~rik:i. hans egen förstahandskunskap om de':: senare i värdefull relief mot hennes mr: 11850-talets, - sidan den komme:: til; - . ... - .

g e r varje k v i n n a d e n a n g e n ä m a käns lan au aff uEra u a c k e r ,

- . . . . . -.-p

H E R T H A -p-

. . 213 a--

synes i hennes Amerikabok "Hemmen i den Nya Världen" ("Det nya Ameri- ka" i den av Klara Johanson utgivna och kommenterade sammandragna nya upplagan), vilken i f~rbigående sagt i vara dagar från intellektuellt och litte- rärt amerikanskt håll betecknats som källskrift för bedömandet av den tidens kulturella och sociala U. S. A..

Ihållande applader blevo a~iclitoriets iacE till prinsen.

Därefter Mendelsohns ståtliga Festi- val March, orkesterns och kvällens sista num,mer.

"En strålande fest" var en huvud- stadstidnings sammanfattande omdömt dagen efter om vår soaré. Det citeras har såsom kommande från en opartisk utonistaende.

Nettobehållningen av festen torde bli omkring 6,000 kronor.

- -n.

J e n n y L i n d s b r e v . L i n d u t o m s c e n e n J ka;ar 'lotten Dahlgren sin nu färdiga

bok med breven fr3n Jenny Lind till hennes förmyndare hovrättsrådet Mun- the. Denna brevsamling, som under en följd av å r bevarats av hovrättsradet Munthes arvingar som den dyrbara skatt den var, skänktes av dessa 1920, pA 100-årsdagen av Jenny Linds, födelse, 'rill Kungl. Biblioteket. På tillskyndan av dc ~irspr~ingliga ägarna och i samråd med d.e:?i har Lotten Dahlgren utgivit oc?i l<oiiii?:cnterat breven.

Titeln, som givits boken, anger vad rilan skall söka i den. Dessa brev, var- nv det första ar daterat 16 aug. 1843 och det sista 15 juni 1880 - detta dock till en av Munthes dijttrar, fru Laura We- ber, ined anled.ning, av hans bortgång; det sista till honom själv ar av mars 1879-äro också p r i v a t m a n ' s k a n ~enn; Linds alltmer förtroliga och till- givna 'brev till den som att börja med Zir

Jenny Lind utom scenen. Förtroliga brev till hennes förmyndare H. M. Munthe. I urval och med komentarier utgivna av Lot- ten Dahlgren. Wahlström & Widstrands för- lag.

den officielle förvaltaren av hennes affa- rer, men som fort nog blev hennes per- sonlige van. "Morfar" och "Äldsta dot- tern" äro också ofta tilltalsordet och underteckningen i de mer och mer öp- penh.jartiga breven. Ofta far han dar- till epitetet "den gamle snale" sig pa- häftat, ett lekfullt älskvärt erkännande av förmynd.arens omsorg om hennes ekonomi. Impulserna hos Jenny Lind vor0 ju kungligt .slöseri - .till hjälpande av andra. .

Att den "snile" emellertid inte över- drev sin omvårdnad av hennes vaxande förmögenhet, därom vittna breven själ- va, och hennes storartade donationer samt gåvor till enskilda äro allmänt känt faktum.

Tjuserskan Jenny Lind på scenen och estraden, som samtiden tände rökelse för och tillbad nästan som ett högre va- sen, ha vi, en senare generation, aven före dessa .brev fått göra bekantskap med som en bland andra dödliga - och som sadan med en dödligs brister behaf- tad. Av föreliggande biografier a r dzt inte aninst Sigrid Elmblads lilla "livsstu- die" av Jenny Lind i serien S v e n s k a

Siiljes öve ra l l t i t v e n n e fö rpackn inga r FLORODOL-TVÅLEN ,-,,,l Kr. 1:- pr s,.

214 H E E T H A -.p . . - . -- -. - - . - . - - - - . - . - - - -. -

K v i n n o r, som gjort henne som män- kommo till, de tre hemmen i England, ska levande åtkomlig för oss. De nu ut- Argyle Lodge, Oak Lea, Moreton Gai. givna breven utgöra emellertid ett stort dens, makens och barnens plats i henncs och betydelsefullt komplement i detta liv och hennes hjärta, resor till Sverige hänseende. Har kamma hennes person- liga angelägenheter fram, i första hand; de smA som de stora komplikationerna i hennes liv far genam henne själv sin au- tentiska belysning. - Ett inpass im3 dock har göras. Är det mAnne fullt väl- betänkt att - som utg. själv anger i fö- retalet - beskära Jenny Linds under- stundom hade häftiga och hansyns1ös.i uttalanden? Att hon inte "skrädde or- den" och kunde vara skarp s5 det to:: i sina omdömen, nar n&on varit henne misshaglig, var dock det ofrhkomliga uttrycket för ett lidelsefullt temperament som bör f A kamma till synes för at4 den

' sanna bilden skall framtrad-a. Hennes med åren allt starkare pietistiskt färgade religiositet var ocksii för visso ett ut- slag av just denna lidelsefulla vasens- läggning. De "ofta förekommande gud- liga uttryckenJy i breven, vilka inte heller tillåtits at? Icvarstå vid tryckningen, tor- de därför ävenledes varit av verkligt karakteriserande art och som sadanii bort bibehallas.

Som ett ytterst värdefullt tillskott till förut befintlig Jenny-Lindslitteratur kam- m a i vilket fall som helst dessa nu pub- licerade Jenny-Lindbrev med hennes eg- na omedvetet däri nedlagda vittnesbörd om henne själv oc'h hennes privata liv. De rikaste inblickarna ge breven efrcr det ingångna giftermalet med Gold- Schmidt. De bli allt mer meddelsamma, val ocksa beroende på det allt nar- inare personliga sambandet mellan Jen- ny Lind och Munthe och hans familj. Dresdenaren, da hennes tv& äldsta barn

.- . - - - -- - - .

och utlandet, tillsist henncs lilla "cottz - ge" vid ~Malvcrn. hennes sista "vilopunkt p i jorden", vi f4 i direkt sällskap med henne själv vara med om allt detta, om vad som händer henne och upptar hen- nes tankar och intressen.

FGr studiet av Jenny Lind, för d.eni, som älska och beundra henne, äro des- sa brev av oersättligt varde.

G ö t e b o r g: fru Eina Eknlan; fru To- ra Hellström.

K a r l s k r o n a: fröken Inga Bergman, Rionneby; fröken Greta Bolin; fru Eiiq* Dahlman; fru Lisa de Champs; fru PJIagda Elfner; f ru Maja Gynning; fru Ossie Hallberg, Ronneby; fröken Anna-Lisa Hans- son; fröken M. Hellströin; f ru Högstedt ; fröken Anna Jansson; fru Signe Lindblad; fröken Karin Lundborg; fru Margit Molaii- der ; frtiken Anna Montan, Eonneby ; fru Sig- rid Nodbeck; fru Elsa Nygren; fru Helén Nyman; fru Stina Olsson, Ronneby; fru Karin Palm; fru Siri Mrerngren; fru Betty Westdahl, Bredåkra; fru Elisabeth Aurell; fru Vera Franke; fru Anna Langton; fru Inga Lindskog; fru Anna Nllsson; fröken Signe Petersson; fru Gertrud Rudmark; fru Maja Wetter.

N a l i n ö : fru Eva Carlie; fröken Eiil- iny Ericsson; fru Greta Idefors; fru Ida Johnsson; fru Betty Linder; fröken Ein- néa Ljungberg; f ru Rilda Möller; fru Gertrud Ripa; fru Hilda Rosenqvist; fru Ellida Sjöberg; fru Ester Svenssor, ; fröken Anna Ahlgren; fröken Kerstin Berggren; fru Ida Berth; fru Hanna Billqvist; fru Greta Brahme; fr& - -

- den friiiiista kvalitetstviileri - F L O R O D Q'-'''''' representerar ,epróva,

modern svensk tillverkning - -. överlagsen varje ufländsk.

H E R T H A

ken Betty Bååth-Larsson; fru Karin Erhnberg; fru Maja Frohm; fröken Inge- borg Hansson; fru Elsa Hallendorf; fröken Martha Hjlort ; fru Alfhild Johansson; frö- ken Astrid'~ue1; fru Linnéa Jungbeck; fru Gertrud Jonsson ; fröken Anna Kjörning ; fröken Martha Larsson; fru Hedvig Lind- gren; fru Elina Lindhe; fru Emma Mark; fru Martha Nyréhn; fru Ida Möller; frö-, ken Emmy Nyberg; fröken Annie Olsson; fru Elsa Paulsson; f ru Percival Rich- ter; fru Anna Schylander; fru s er da Sten; fru Sigrid Strandberg; fru Ida Svensson; fru Hilda Thormark; fröken Barbro Törnblom; fröken. Inga Törnblom; fru Ellen Werner; fru Gladys Wingård; fru Signe Winroth; f r u Carl Wulff.

S t o c k h o l m: fru Emma Alidelius; fru Inez F. Appelberg; f ru Lisa Bachman; fru Ingeborg Barclay; fru Alice Barthel, Expe- rimentalfältet; fru Maja Barthelson ; fru Maria .Bennich, Gustaf sberg ; fru Greta Berg; fru Lisa Bergstrand; amanuensen Ragnhild Bergströ~p; fru Jenny Bergström; fru Karin Björlin; fru Ingeborg Björn- stjerna; fru Dagmar Blomberg, Stock- sund ; fru Jenny Blomberg, Stocksund ; fru Gudny B.olling; fru Lisen Bon- nier; fru Tony Bonnier; fröken Clara Bo- ström; fröken Lisa Brandel; fru Emmy Bredenberg; fru Valborg Bäckström; frö- ken Maria Bäckström; friherrinnan The- resine Carleson ; fröken Elsa Carlsson ; fru Stina E.kman; fru Anna Elliot; fru Elin Ericson; fru Rian Ericsson; fröken Anna Ericson ; fröken Alfhild Erixon; fröken Hildur Eriksson; friherrinnan Elsa Falken- berg; fru Susie Fjällbäck; fröken He- lena Flodin; fru Eivor Folcker; fru Carikie Forssner; fru Inga Frumerie; fru Elsa Frödin, Lidingö-Brevik; fru Disa Fåhrzeus; fru Ellen Gullander; f ru Lajla Gunnarson Hoppe; friherrinnan Anna Gyllenstierna; fru Vila Hagen; frö- ken Astrid Hamberg; grevinnan Julie Ha- milton, Stocksund; fru Lisa Hedén; f ru Gerda von Heijne; fröken Edith Her- zog; . fru Thyra Hesser; f ru Anna Hjulhammar, D jursholm ; fru Charlot- te Holm; fröken Anna Holmquist;

grevinnan Eva von Holst; fru Maud Hul- tenberg; fröken Karin Hydbom; fru B. Jacobsen, Djursholm; fröken Lisa Jacob- sen; fröken Mary Iohnson; fröken Gun Kinell, Salts jö-Storangen ; grevinnan An- na Klingspor; fru Viktoria Knutson ; fil. lic. froken Carin Koch, Appelviken; fru Isabella Krogh; fru Helena Kuylenstjerna; friherrinnan Stina Lagerfelt; . fröken A. M. Lagerwall; fru Lilly Lawski; f ru Maja Leijonmarck; fru Julia Lett- ström; fru Greta Lilliesköld; grevinnan Gerda Lindencrona; fru Ester Lindblad, D jursholms-ösby ; fru l~abriella Lindbohm ; fröken Ellen Lokrantz; fru Stina Lund- holm; fröken Julia Marks v. Wiirte~berg; .doktor Hertha Möller, Stocksund; fröken Malin ~ e t z e l ; fröken Sigrid Netzel; fru Ingeborg Myrtin; f ru Elsa Nordenfelt; fru Henriette Nordenskiöld ; fröken Kerstin Nordström; fru Lisa Norlin, Stocksund; f ru Elvira Norman; fru Maja Nyrén; f ru

'

Hillevi Odelstierna; fru Elin Olin; f ru El- sa Person; fru Sigrid Qvarnström ; friher- rinnan Maria Rappe; fröken Elin Rappe; fru Sigrid Reuter; amanuensen Anna Rud- beck; fru Elisabeth Rundquist; fil. doktor Naima Sahlbom; f ru Alma von Schéele; fru Carin Stael von Eolstein, Lidingö; frö- ken Marit von Stapelmohr; fröken Marian- ne Stuart; fru Fanny Sverdrup; rektor Anna. Söderberg; fru Amelie Tamm; fru Anna Thiel; f ru Marta Thoresen; fru Eli- sabeth Tillgren; fröken Carin Ullin; fru Stanriy Wallberg; f röken Ingrid Warburg ; fru Signe Wicander; fru Hervor Wickman; fru Karin Wickman; fru Agda Vilén, Djursholm; fru Greta Vilén; fru Martina Wirén.

S t r ä n g n a s : överläkare C. L6wen- hjelm; fru Alma Franzén; fru Douglas Landgren; friherrinnan Anna Lei jonhuf- vud; fru Margit Murray.

V i s b y : fru Emy Bergenstjerna; f ru Karin Bolin; fru Hanna Danielsson; fru Erica Ekman; fru Nanna Eriksson; f ru Elisabeth Ihre; fru Hermanna Jansson; fru Elisabet Kahlström; fru Emy Lind- ström; fru Karin Lundahl; fröken Karna Lundgren ; fru Anna-Lisa Pettersson; fru

L i p t o n s T e ar och förblir det L I P T O N ar varldens sttbrsta och

basta. förnamsta TBflrma.

Kerstin Steffen; fröken Greta Stengård; fru Alice Svedman; f ru Elsa Thuresson; fru Anna Thörnell ; fru Mathilda Torpadie; fru Fanny Wallér; f ru Anna Westring.

H a r n ö s a n d: f ru Enma Mellbin; Lina Törner; fru Anna Valterson; Ma j a Vikberg.

K a r l s t a d : fru Karin Bystedt; Lisa Hultinan; f ru Ina v. Sydow; Gertrud Torell ;

f ru fru

f ru f ru

L a n d s k r o n a : fru Ester Aiwnsson; f ru Rut Aronsson; fröken Helga Blennow; fröken Gerda Gasclander; f ru Vera Gulich; fru Nanny Jönsson; fröken Anna Munck af Rosenschiöld; fröken Helga Neess ; fru Margit Nordengren; fröken Ma- ja Therm~nius; fröken Margaretha Wulff.

M a r i e s t a d : fru Gurli Stenströin, Skövde; fröken Thekla Thunberg, Skövde.

U d d e v a l l a : fru Marta Akmar; f ru Maj Björkman ; fröken Herta Ekstrand ; fru Britta Kihlborg; f ru Vera Kristians- son.

V ä x j ö: fru Greta Besgens; f ru Tora Bergin.

L u n d m e d o m n e j d har anmält 33 nya medlemmar för innevarande å r men e j meddelat namnen.

E6rbadd&reBs i Tomdillsa. Hertha har den stora tillfredsställel-

sen notera att en ny krets av F. B. F. bil- dades den 22 november i Tomelilla. Fr!l Maja Strandberg, Ystad, höll föredrag om förbundets syften och verksamhet. Interimstyrelse för den nya kretsen till- sattes med doktorinnan Siri Jeppsson som sammankallande medlem.

o

Bland kvinnliga akade- mici i Spanien.

S om representant för svenska akade- miskt bildade kvinnor hade under-

tecknad sistlidna september glädjen 16- retaga en resa till Spanien för att del- taga i International Federation of Uni-- versity Women's rädsmöte i Madrid. Dct var med stora förväntningar som dele- gater frän mänga land och delar av världen samlades nere i detta det syd- västligaste hiirnet av Europa, och vis- telsen blev ocksii synnerligen givande, ej endast genom arbete och personlig kontakt under m8tet, utan även genoni de glimtar man fick av en underbar na- tur och ett intressant folk, av en urgam- mal kultur och moderna strävanden, ett skiftande, motsägelserikt och överras- kande Band.

~ a t u r l i ~ t v i s ville jag särskilt gärna söka -1comma i litet närmare beroring med våra spanska kollegor och få lar:~ kanna deras stallning och villlcor, avc:~ om tiden ju omöjligt mcdgav nagsa mc- ra ingäende studier av saken. Den span- ska kvinnan som studentska och aka- demiker är en helt ny f6reteelse. Visser- ligen fick jag på fragan: Mur. länge ha de spanska kvinnorna haft tillträde till univefsiteten? svaret: Alltid!, men vid närmare efterforskning befanns, att ej velat eller ej kunnat begagna sig x; denna förman - med nggot enstaka riic-

deltida undantag. Sedan niigot mer %z tio Sr ar det emellertid nu modernt at; deras flickor studera vid univcrsitetea, och denna moderna kvinnorörelse 2s av politiska skal starkt underst~dd frän of- ficiellt hall. Så hade t. ex. den spanska föreningen av akademiskt bildade kvin-

. - - . . . - - --. - - - . - . - - - . . . - - . - - - . - . - -

En specialaffär har alltid större möjli heter att tillfredställa sina kunder, ty där finnes storsta urval och billigaste priser. Varje j a m bör därfiii köpa sina underkläder, korsetter, corseletter, strumpor och handskar hos Twilfit, Nybrogatan 11, Stockholm.

nor ernäIlit statsbidrag för ordnandet av vart möte i Madrid, de hade av regerin- gen fatt ett stipendium på 4,000 pesetas at t i Ar tilldelas en utländska för studier i Spanien, och hela vår vistelse i landct hade en starkt officiell prägel. Vi mot- togos salunda överaln av stadernas borgmäsfare och myndigheter, som möt- te vid stationen, p& stora torget eller rådhuset, samt tillika av rektor och pro- fessorer dar det fanns universitet; pii kammunal bekostnad gavos middagar och fester, och pressen var synnerligen papasslig med bilder och beskrivningar.

I Madrid bodde de d.elegerade i en of-- ficiell institution, Residencia de Senori- tas, SOIII ar ett slags college för flickor studerande vid universitetet eller andr'i högre undervisningsanstalter, men som aven omfattar en del obligatoriska kur- ser inom själva Residencia. Detta col- lege grund.ades 1915 med tio elever, och omfattar nu tvåhundra, ibland vilka p i de sista Aren varit ej sa f3 utländska studentskor, särskilt amerikanskor, som vilja studera landets språk, litteratur och kultur. I atta olika byggnader, större och mindre, bo nu alla dessa un- ga flickor och ha dar ock sina samlings- rum, matsalar och bib"Iiotek, samt en del klassrum, allt inramat av en härlig trad- gard, där nu på hosten druvorna och fi- konen skymtade mellan grönskan.

Och vad blir det sedan av dessa och andra studentskor, sedan de slutat sina studier? Ja, den spanska föreningen av akademiskt bi1dad.e kvinnor omfattar I?:I

67 medlemmar, varav flertalet bor i Madrid, och deras Arsrapport, som ligger framför mig, ger lbesked om något av deras verksamhet och intressen. För- delningen på de olika fakulteterna äi

ungefär densamma som hos oss, natur- ligtvis med det undantaget att kvinnliga teologer ej förekomma. För övrigt till- höra d.e flesta den filosofiska gruppen, så a r det ett antal lakare, och ett h a 3 dussin jurister, som emellertid ej kunna bli domare; utan endast advokater. i det politiska livet göra akvinnorna nu ave:i sin debut, sedan det politiska laget 1924 gett dem en rösträtt, so,m de ej kani- pat så vidare hårt för, har ett halvdus- sin ungefär kommit in i nationalförsani- lingen.

FGreningens verksamhet har givetvis i å r varit koncentrerad. på arrangerandet av Madridmötet. Det betonas ocksg särskilt vilken stimulans och betydelse alla dessa utländska kollegors närvaro haft för spanjorskorna själva, liksom det aven säkert kommer att vara dem til! nytta att de delegerade samlades reda:! i Barcelona och åtskild.es först i Sevilla och på så satt från landets nordöstra till dess sydvästra hörn vid offentliga mö- ten talade om och gjorde propagands för kvinnlQt akademiskt arbete. Span- jorskorna ha ocksa med framgång ag- nat sig åt en.sarskild uppgift, nalmligen att till medlemskap i the International Federation vinna sina systrar i de stor.1 sydamerikanska staterna och i Portugal.

.De spanska styrelsemedlemmarna var det helt naturligt som man hade mest tillfälle att sammanträffa med i Madrid och under resan. Ordföranden a r för närvarande en lakare, som för övrigt koni till Madrid först ett par dagar se- dan mötet börjat, då hon just var på en f6rsta tjänsteresa till Sydamerika. H m har nämligen nyligen genom en särski!t meriterande examen fatt en befattnitig som lakare i den merkantila marinen.

går Ni Zven till Postsparbanken, Nar Ni går till posten, landets st6rsta o. sakraste sparkassa. Samina sparbanksbok $iller över hela landet. Direkta utta.g nr intill 300 kr. Ränta 4

Försla vice ordföranden liar studerat vid universitetet i Columbia och innenar nu anställning i fiskeridirektionen av marinministeriet - den första kvinnan aven i detta arbete. Andra vice orat6- randen a r förestandarinna för det ovan omtalade Residencia de Senoritas, och har nu dessutom blivit medlem inom undervisningssektionen av en av re- geringen inrattad konsultativ institution. Den energiska, sprudlande, livliga och allestädes ordnande sekreteraren, Clara Campoamor, a r advokat liksom en av de andra aktiva styrelsemedlemmarna, oc!i de ha i synnerhet koncentrerat sina strävanden på att höja kvinnors och barns stallning och arbeta på att fa till stand lagändringar för att motverka sexuell exploatering av minderåriga od? emot den reglementerade prostitutionen

Under det komimande Aret vill den malmedvetna och energiska . unga före- ningen s6ka sprida kunskaper bland si- na egna och ibland andra spanska kvin- nor genom att utöka sitt bibliotek och genom att inrätta en medicinsk-juridisk- social byra samt ämnar vinna när,mare kontakt med sina kollegor i andra land genom att om möjligt Arligen av sin re- gering få ett nytt stipendium, som ska!l kunna bereda en utländsk kvinnlig aka- demiker tillfälle- att få komma till Spa- nien och lära kanna och älska detta land-

ASTRLD STURZEN-BECKER.

Från bokvärlden. Gustav III och grevinnan de BoufRers.

En brevväxling fran vanskapskultens ii- devarv, utgiven av B e t h H e n n i H g S.

Lars Hökerbergs bokförlag. Vid den tiden d3 Gustav III som ung

kronprins gjorde sitt första besök i Pa- ris, residerade i medeltidsslottet Le Temple en framstaende och poliriskt be- tydande medlem av bourbonska huset, prinsen av Conti. I hans salonger i n m de ärevördiga murarna fördes spiran av hans spirituella och ännu i fyrtio2rsil- dern bedarande väninna grevinnan dz Boufflers. Här grundlades den för ~ A & L parterna betydelsefulla vänskapsförbin- delse mellan denna inflytelserika parisi- ska grande dame och Gustav III, sam anda till konungens död underhXi.11~ ge- nom en tidvis ,mycket ,livlig brevvlixling.

Grevinnan de Boufflers a r en intres- sant typ, utpräglat intellektuell och vit- ter, omgiven i sin salong av författare och filosofer, Rousseaus beskyddarinnd anda tills han genom sina Bekännelser totalt f~rverkade hennes sympati. "Re- publikansk" i sitt svärmeri för engelskt statsskick och allt engelskt, till den grad att hon trotsade alla en datida resas bc- svarligheter för att gara ett bes6k I England, där hon i filosofen David Hii- me hade en förstaende van. Hennes Se- undran far Gustav III hade inte det skim- mer av hängivet sva~meri som ar utmar- kande för en annan av hans förts-ognia bland den franska aristokratiens damer, grevinnan d'Egmont. Den utesluter ej en ganska oförbehallsam kritik, friimst riktad mot de tendenser till envQlc!@ som hon tidvis sparade hos konungen av Sverige.

Stdirs!a intresset fr5n svensk syn- punkt civ brevväxlingen ligger doc# i del ljus den kastar över vissa sidor av Gustav 111:s sammansatta och svAa2t- komliga personlighet. Hans satt att rea- gera mot grevinnans kritik, som vZ! för en tid kunde kasta en skugga över, meii aldrig rubba deras vanskapsförhållancie,

UTROTAR RATTOR OCH M053 Hamngatan 26, STOCKHOLM Tel, J02 70

hans iver att @ra utväg för förnyad.e personliga sammanträffanden, hans £ör- troendefulla vädjan till hennes omdöme i de ömtåligaste fragor - allt talar sitt tyctiiga sprak om vänskapens betydelsc för #honom. Om än begäret att genom sin korrespondens påverka den fransk;^ opinionen i viss mån färgar hans bikter, ge de dock gripande inblickar i hails känsloliv, särskilt i förhallande till mo- d.ern-änkedrottningen.

Beth Hennings har riktat vår memoat- litteratur med ett synnerligen värdefullt bidrag genom sin svenska edition au Gustav III,s och grevinnan de Boufflers' brevväxling, tidigare utgiven endast från franskt #håll och p2 originalspraket. Men dessutom har hon liksom i sin för några år sedan publicerade själfulla skildring av grevinnan d'Egmont på eit levande och fängslande sätt tecknat personligheterna mot bakgrunden al:. miljön och därtill givit förträffliga kon- cisa orienteringar inom de tidsavsnitt sani brevväxlingen omfattar. Rent s u g gestivt blir intrycket av den annalkan- de revolutionsstorinen, som vid sitt ut- brott sopar undan Gustav 111:s lysandc väninna och för henne efter en tids landsflykt i England och åtta manaders väntan på döden i Conciergeriet under skräc kvaldet till den anspråkslösa bo- stad i Rouen, dar hon i det nya seklets morgon slutade sina dagar.

Boken a r lika givande som lättläst, och ijversättningen synes med. unvikan- de av all s t~ t ande modernitet i uttryc- kan ge en god föreställning om den p i sanima gång högstämda och intima to- nen i denna korrespondens fran l'ancien régime.

SIGRID LE1 JONHUFVUD.

En recensents baktatikar av K l a r a J o h a n s o n. Wahlström & Widstrands förlag.

Klara Johanson ger ut en ny bok, med andra ord: hon inbjuder åter intellektu- ella och estetiska finsmakare till fest. Titeln, \En r e c e n s e n t s b a k t a n -

k a r, ar sa anspråkslös, att den gör in- '

tryck av ett skämt med läsaren, och denne upptar det, om han ä r en Klara Johansons rätta läsare, sam en alsk- vardhet, som man gör med ett skämt fran en uppsatt person.

Uttrycksformen är den Klara Johan- son egna, på en gång :lödiga och lekan- de latta, som man i brist på noggran- nare artbeteckning nödgas kalla prosa. Biide koncentration och konstnärligher ä r poesiens, askådlighe'ren även. Kvick- heterna lysa och fräsa. Infallens plötslig- het och 'bild.ernas lyskraft 'kunde. föran- leda till jämförelse Imed ett fyverkeri, men den bilden duger ej. Fyrverkeriet slocknar, och det blir svart efteråt. Har blir det infe svart efterat.

Om det över huvud lämpade sig att jämföra denna vitala bok med materi- ella ting, skulle man likna den vid rad.i- tini. Sådant är förhållandet mellan kvan- titet och kraft.

Kulturkritik, litterar kritik, estetik, psykologi, landskapsbilder och stam- ningare avlösa varandra. Även den som läser tyst för sig själv får erfara den välgörande verkan av ett befriandc skratt, men man får pil samma gång den lust att låta andra bli delaktiga av sam- ,ma njutning, som verkligt bevingade ord framkalla. Vilket gnistregn, vilkw pilsvarm i anmärkningarna om termen " krigets lärdomar" och dess bakgrund: "de senare decenniernas hejdlösa folk- .bildningsnit". "Man har .inte längre rad att rata någon som helst form' av u n i- v e r s i t y e x t e n s i o n . Man är so- cialt skyldig att hämta lärdomar och ämnen till f6relasningar varhelst de kan frampressas". Hur dråplig tavlan av hus- modern i hennes moderna skepnad, "hoi~ kan åka riket runt och hålla föredrag i vartenda stationssamhälle om att hon alltid sitter hemma - -".

:I\lobelprisen och deras utdelande f å sin beskärda del i en fingerad reseepisod sorn växer ';il1 en hel liten satirisk no- vell, i möjligast sammanträngda form.

Annu mera förkortad i uttrycken -

Kom ihåg vid val av tvål Floramarket Florodol. VALJ FLORODOL-TVAL

materialet föreligger ju dar givet - dr litteraturkritiken. T. ex. karakteristiken av den amerikanska romanen genom "tvi fula F: Film och Freud". En glimt av satir ligger visserligen i utredninge!~ av vart spraks saknad av en adekvat glosa för vad vi i brist på bättre mAsk kalla den ryska tråkigheten. Men de:i ger framför allt en k a r a k t e r i s t i k av det so,m berör oss västlandingar främmande i den slaviska mentaliteten.

Nar det galler enskilda, avhålla per- sonligheter kan satiren vara helt borta, ersatt av en helt positiv vard.esattning.

Det beror val på'lasarens stamning för tillfallet, om han mest njuter av den ena eller den andra ingrediensen i Klara Jo- hansons bok. Har man brattcxm, a r det liittare att till'börligt njuta kvickheter- na. Har man fullständig ro, njuter ma!i inte mindre av konstnärssynen och konstnärsstilen i landskapstavlorna. Ju- lisol och sriöglans omväxla. Det atmos- färiska har en dominerande plats, och det a r kanske i synnerhet stadslandska- pet so,m frapperar. Dels i sina egna na- turtavlor, dels direkt i form 'av an- märkning tillbakavisar Klara Johanson den gamla föreställningen, att "natur" blott a r att söka utanför stadernas ra- iiiarken. Hennes egna landskapsbilder fånga de finaste skiftningar i stamning, belysning, själsliga ekvivalenter. Den imga bondkvinnan, som ,med sin friska aItröst ropar ut "Walderdbeeren" och iycks föra med sig hela skogens friskhet in i dc11 kvava staden, etsar sig in i min- net Sc)m ett konstverk, mer an så, som en zgcii erfarenhet, förrummen med Klara johansons intensitet.

HILMA BORELIUS.

Anna Sv3rd av S e l m a L a g e r l ö f . Albert Bonniers förlag.

Selma Lagerlöfs sista bok har, n2r detta läses, redan gätt sitt segertåg till svensk publik. En "anmälan" a r nap- petigen av nöden. Has m å endast vitt- nas om att den stora beratterskan med den henne givna trolldomsmakten tar

oss fingna som förr och att hennes m- derfundigt visa kunskap otii aianskohjiiï tat ger henne ofijrlikneliga detaljdrag pi! hand. Vem annan an Selma Lagerliji' skulle placerat Anna Svärd vid klccka- rens stora bord, mitt ibland flinanck smapojka:, f& att lära sig skriva - - .

och se, hon kustar den omöjliga, s p a t - tande gåspennan och nicd flygande lirrg- rar, leencie och lycklig, s y r hon u t sir- älskades namn, soni hon inte kunclz forma med pennan, med nal och g n m p i en liten vit klut som hon haft i taskzn. "Tycker du sh pass om honom?" szgei' lansmansfriin och litcr hcnnc flytta til! sig för att g i ra folk av henne.

Marja. Berättelse fr5n fjället a\. A s t r i d V a r i ii g. P. ;l. Norstcrlt c2 S9ners fGrlag

Jag har alltid frigat mig hur cn mii- lare kan vaga sig p5 fjällandskap. Dr äro alltfcr omöjliga, alltför starka i fär- gen, hurii undgi att dc verka oljetryck?

Samma känsla har jag inför lapp- och fjällberattclser. Visst fiir att vi kaf; mästare i genren. Pelle iMolin, Aifhild Agrell, Maria Rieck-Muller ha varit Zk-v ta skildrzre. Men faran fiir banal efiekt med, om jag sä f i s säga - i sig sjS1- va alltiijr pittoreska motiv föreligger alltid, och det a r med en viss oliist SOSII itminstone undertedmar iippiinr cn "be - rättelse 'frin fjället".

Hur fullkomligt obcrattigat i fr&a om Astrid Värings bok. Redan frin f6rstii stund fängslar M a r j a genom akta be- harskniag av aninct och konstiiBrIi{: hushillniiig med de sjalvgivna eifekiil1- na. Det a r ju ocksa den initier;lde ined- leverskan i nordlandsfolkets liv soiii berättar, därom ha för övrigt sedan hen- nes tidigare bscker virtnat. .M a r j ;!. 2r endast ett nytt bevis pti hur i grund :7on känner folk oc!~ trakt. Men har ar r ~ k - sa en själslig: lidandeshistoria fr;ti~,!;:gri med gripande iittrycksnicdcl. iIr;~:ja~ kamp om sitt barn a r stark och smn psykologi. - Skildringen av si3 viii det

FLORODOL-TVALEN FLORODOL var morgon ny förlanar frisk och vacker hy.

H E R T H A 221

H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n har un- der hösten anordnat en engelsk konversa- tionskurs och en kurs i bokbinderi.

Den 11 oktober höll fil. mag. Anna Munck af Rosenschöld föredrag om "Rom och sven- ska arkeologiska institutet". Skioptikon- bilder.

Den 8 november föreläste fil. mag. Ruth Wedin-Rothstein om "Ryska kvinnor". Bal- loptikonbilder.

H a r n ö s a n d s k r e t s e n hade den 15 nov. anordnat offentlig sällskapsafton å Stadshotellets festvåning. Ordf. hälsade de närvarande välkomna och vände sig därvid särskilt till professorskan Karin Fjällback- Holmgren, som därefter höll ett mycket in- tressant föredrag över ämnet: "Socialt un- der det gångna kvartseklet". För övrigt förekom musik av frkn Selma Tjerneld och sång av frkn Greta Furst varjämte ordf. föredrog en berättelse av Selma Lagerlöf.

Den 23 nov. hade kretsen Fredrika-Bre- merafton, varvid fru Anna Setterlind gav en resumé av Fredrika Bremers Amerika- bok. Fru S. föredrog några sånger och frkn Emma Westerström utförde nAgra piano- nummer bl. a. av Schubert.

K a r l s k r o k a k r e t s e n meddelax: Under en veck& tid har Karlskrona levt i F.-B.-F:s tecken. Fru Elisif Théel har där hållit en kurs i mötesteknik samt två fö- redrag.

Efter första dagens - 14 nov. - "gene- ralrepetition" arrangerades fingerat stads- fullmaktigeval, varpå fru Théel höll ett mycket intressant och klarläggande före- drag om "Samhällets barnavård". Andra dagen - 15 nov. - ägde "stadsfullmakti- geförhandlingar" rum. Intresset var omhört stort ej endast bland de aktivt deltagande 32 "stadsfullmäktige", utan aven bland stadens övriga kvinnliga invånare, som i ett antal av nära 200 spant lyssnande följde

inre skeendet i sjalarna sam av de yttre händelserna fångar läsarens intresse i högspänn. - . - -- - - - - - . -- E. K-N.

- -- .

Den basta bland tvålar.

"fullmäktiges" handhavande av stadens an- gelägenheter. För a t t ej tala om vilket in- tresse dessa motioner, drätselkammarens och .h.alsovårdsnamndens beslut samt en- skildas - sakkunniga eller icke - yttran- .den. hade på de manliga inbyggarna. De kanske rent av upptäckte, a t t deras fruar, mödrar, systrar sutto inne med långt stör- re klarsynthet och förmaga a t t öppna blic- ken på andra än de någonsin drömt om.

Efter intagen tesupé, talade fru ThéeI om "Vad våga vi hoppas av morgondagens kvinna?" och en del medlemmar kommo därefter med sina inlägg. Stamningen var hög men tacksamheten mot fru Théel högre.

F,-B.-F. vilade e j sedan fru Théel rest. Det gällde nu a t t or,dna för ett föredrag, som fru Letta Rudnicka Jaroszynska lovat hålla om "Krigs- och revolutionsupplevelser i Polen och Ryssland". Detta ägde aven rum den 20 nov. mot entré.

Ilen tyvärr obetydliga behallningen lades till den vaxande pensionsfonden, Dessutom försöker kretsens styrelse att på listor sam- la :bi,drag till denna.

Nu har stadens lugn återställts. Och F.- B.-F :s kretsstyrelse kan med glädje an- teckna bortåt 35 nya medlemmar.

L u n d a k r e t s e n hade den 17-18 nov. en i Grand Hotells stora sal anordnad uppvisning av förnäma gamla dräkter, vil- ka uppburos av damer ur stadens familjer, till vilka de ursprungliga ägarinnorna till dräkterna hört i tidigare led. Den långa defileringen - ett femtiotal dräkter expo- nerades - beledsagades av ett spirituellt och sakkunnigt kåseri av fru I. Henschen- Ingvar över kvinnlodräkten från 1750-talet till 1910. Behållningen av den vackra dräktparaden var avsedd tillfalla den på- gående F.-B.-F.-insamlingen.

P% kretsmötet den 9 dec. beslöts på för- slag av kassaförvaltaren, a t t för 1928 skul- le av kretsens kassa dessutom överlämnas 50 öre pr medlem till insamlingen.

Därefter redogjorde sekreteraren i kort- het för arbetet på Hertha-Hemmet i Höör. En liten utställning av arbeten förfärdigade av patienter på hemmet var anordnad. Ar- - - . - . - - . - - - -- - -- . .

Tillverka.re

P A R F P X E R I F L O R A

- GIWLE -

betena, som vom till salu, inbringade en sunnnia avsedd att betalas till de personer som utfört arbetena.

Föredraget för aftonen hölls av fru Ruth Vedin-Rothstein, som på ett medryckande sat.t talade om "Ryska kvinnor".

Efterht vidtog ett angenämt sanikvanl.

M a l n i ö k r e t s e n hade den 26 nov. . en uppläsningsafton i Kungsparkens fest-

sal ined författarinnorna Hanna Söder- lund-Hammar och Anna Björkman samt Skåneskalden Nils Ludvig Olsson såsom medverkande. Fru Söderlund-Hammars stilla, vackra berättelse "Advent" i hennes enkla bes jalade framförande. fröken Björkinans av humor och muntert lynne burna b ber att el se "Don Juan i Gammelby" och Nils Ludvig Olssons dråpliga bygde- inAlsdikter ur hans nu utkommande nya diktbok "Träskofiolen" gjorde vart och ett på sitt särskilda satt kvällen till en givan- de och njutningsrik stund. Behållningen går till F.-B.-3':s insamlingsfond.

M a r i e s t a d s k r e . t s e n hade den 1.5 nov. offentligt föredrag av frkn Clara Wahlström om "Vit slavhandel enligt r.>-aste undersökning".

Den 24 nov. hade kretsen till förman för insamlingen anordnat soaré, kallad japansk afton, på Stadshotellet. Programmet inled- des med musik av Buliers kapell. Härefter f öl jde ett anförande av landshövdingskan Ekman, i vilket hon redogjorde för förbun- dets uppgifter och verksamhet och för av- sikten med den nu pågående insamlingen. Programmets nästa nummer var sång av

fru Olga Sjöstedt, och därefter uppfirdes ett sagospel efter Snoilskys dikt "Citi.on och Nyponblonma". S& blev det kaffe och teservering, dans och auktion. Festsalen var smakfullt dekorerad med blommor, lyk- tor och japanska parasoller. Stämningen var redan från början den allra basta och belåtenheten allmän.

Den 30 nov. hade kretsen dragning i sitt lotteri mli högsta vinsten, en stor rödla- kansmgtta, utföll på n:r 432.

S t o c k h o l m s k r e t s e n hade den 23 nov. diskussionsafton p& Arsta med inled- ningsföredrag av f ru Signe Henschen om "Ungdomen och vi", en psykologisk utred-. ning om de två generationerna, berörande komplikationerna dem emellan, deras orsa- ker och möjligheten a t t övervinna dein. Diskussionen omfattade inlagg av bl. a. fru Ebba Heckscher, d r Ada hTilsson, författa- rinnan Karin Boye och rektor Maria Aspman, men utgjorde i stort taget ett un- derstrykande av de av fru Henschen fram- förda synpunkterna.

S t r ä n g n ä s k r e t s e n hade den 13 november sammanträde, varvid bland an- nat diskuterades på vad sätt kretsen skulle kunna bidraga till a t t upphjälpa förbundets ekonomi. Man enades om at t en ra t t stor summa skulle insamlas för andamälet och vägarna till det målet skola bliva flera. En vag skall i sinom tid bli en soaré. Därefter höll frkn Clara Wahlström föredrag om "Vita slavhandeln enligt nyaste unders6k- ning". Föredraget var offentligt och åhör- des med spant intresse. Efter föredraget ett animerat samkvarn.

r

eg& alltid

Kobbe Thé och godtag ej nigof annat om Ni sätter värde pA en hälsosam och aromrik dryck

KONTROLLAN;: DOKTOR J. 6. A L B N

Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREL)RIKA.BREMER.F~RBUNDET Redaktör: E l l e n K l e m a n.

Samtliga förbundsmedlemmar erhilla tidskriften. Icke-förbundsmedlemmar prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel. Pris för postupplaga: 1/1 år kr. 6:50; 114 ar kr. 3:50; 114 år kr. 1;90. Lösnummer 65 öre. Redaktion och expedition: 48 Kla- rabergsgatan, Stockholm. Redakt ionstid : tisdagar och fredagar kl, 1-3. Tel. Norr 48 50, 27 62. Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag. Tel. Norr 48 50. 27 62.

piggande och stdrkande. Förordas au lakare. .

- I Rådhus -Restauranten Hantverkaregatan 4, S t o c k h o lim

(Mitt för JJKimgl. MyntetJ')

MAGAL O. KAFE i intim stil

MUSIK DAGLIGEN

FESTVANINGAR för sa m m an tr a d en, brölIop, klubbar l

dans etc. M ' o d e r a t a p - r i s e r . - --

Vid behov av Pälsvaror i alla kvalitetsekinnsorter vänd Eder till mig JOHN PETTERSON

K O R S N A R Upplandsgatan 39. Tel. V. 4545 Västmannagatan 82. Tel. V. 11027

S T O C K H O L M

Denna nya radiumtv81 (i blitt

omslag) ar större än 75-öres tvalen (i gult omslag) och inne- hiilIer i likhet med denna tviil. ett dyrbart och välgö-

rande rndiumpreparat.

SCHEELS RADIUM

till 1:- krona..

Kontrollant: Fil. R r N. SAHLBOM

~ o m e o ~ a t i s k a Sialflakaren

Ny upplaga. Första svenska originalarbete byggt pi egna erfaret~heter. Förord av lakare. Fir 5 Sv. F. V. H. byri, Sibyllegatan 36, I tr., Stockholm samt i bokhandeln. Pris kr. 6: -.

Utgiven av Svenska Föreningen för vetenskaplig homeopati, Sibyllegatzrn 36, I tr., Stockholm.

Svenska Skolmus6ets Uthyr undervisningsfilmer till skolor, före- läaningsföreningar och studiecirkIar.

FILMA VDELNING Lämnar kostnadsfritt upplysningar rörande film- och andra projektionsapparaters använ-

BEGÄR MUSSETS KATALOG. dands i undervisningens tjänst.

Postadress: Matkus Folkskola, Stockholm, Telefon: 855 04.

I n n e h å l l .

Spånor kring en diskussion, AV Ebba ~eckscher ,

Den kvinnliga gymnastiken vid Centralinstitutet. F, B. F:s sjuksköterskebyrå i Göteborg 25 år. "Kring insamlingsarbetet". AV Marianne Ekman.

S tockholmskretsens Konserthusfest. Jenny Linds brev. Av Ellen Kleman.

Bland kvinnliga akademici i Spanien. Av Asfrid Sfursen=Becker. Från bokvärlden. F . B. F.-kretsarna.

L a t t r k ö t t a . = a B i a n s l e b e s p a r a n d e . = = E l e g a n t a Finnas i olika storlekar och prislägen.

Handöls Nya Taijstens och Vattenkrafts Aktiebolag. Tel. 10180 Birjer Jarlsgatan 33, Stockholm Tel. N. 5853

i\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\y\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\&\\\\\\\\\\\v

Vasatryckeriet, Stockholm 1928.

H E R T H A . --

LEDANDE . OCH , PO~LITISKA ' ARTIK- LAR, SOC1.ALA FRAG.OR, LAGFRA-

O R , . SKOL- . OCH UNDERVIS-

. . NINGSFRAGOR. . . . . . . .. Sid.., . . . . . .

E k l u n d h, C a r o l a : Kui-atorverk- ......... samhet för psykiskt sjuka '67

F i s c h e r , I d a : Problem.inon1 den ................. moderna industrien 62

K u l l g r e n , T h y r a : Nya flicksko- letyper ...........................

P e t r 6 n, A'l f r e d: I steriliserings- .......................... frågan

R a m s ' t e d t , E v a : Adjunkter och .................. äinneslärarinnor

S k o g h, ,S v e n : Ungduomens arbets- ........................... löshet

S t e n d a.h 1, G r e t a: Den kung- liga propositionen angående kommu-

................. nala mellanskolor

W a h l s t r ö m , C l a r a : . Handeln ............ med kvinnor och barn

W i d e g r e n , M a t h i l d a : Interna- tionella strävanden a t t genom uppfostran främja saniförstånd

.................... och fred " Ungdomen och folkuppfostran. .

id er ström, Karolins: Re- flexioner 'kring sakkunnigeför- slaget till kommunal flickskola. .

" Undervisning i hälsolära, inklu- .............. sive sexualhygien

........... Beslutet i flickskolefrågan F.-B.-F. angående den föreslagna kom-

............... munala flickskolan I valtider .......................... Kommunala flickskolan i kunglig pro-

........................ pogtion Utredning angående folkpensione-

ringen .......................... Vad riksdagens kvinnor aska ........

SOCIALA FÖRETAG, FÖRENINGAR OCH FÖRENINGSMÖTEN.

B j ö r k 111 a n, A n n a: Intryck från ................... flickskolemötet 156

~ k l i ~ d h , c a r o l a : Fördjupning 126 .......... ; Inför insamlingsarbetet 153

E k : m a n , M a r , i a n n e : E n uppgift 152 ,, "Kring insamlingsarbeter' , . :.. 212.

P a l m e , I n g e g e r d : .F~-B;&~~s~ . : : . å p n ~ ö t e i Sfio&bol~: 11.-12. :april:

1928 ...................:. i. . , i i . ... 73 Q e u e n s e l , . ~ 1 i s a b e t h : ~ ~ e : l r ~ d

. . ....................... . . . just nu i . . 134 T ö r n e l l , , G e r t r u d : . Anstalt och

........................ dock,hem 190 E t t tjugofemårsjubileum 1904-1929. . 182 F.-B.;F :s sjuksköterskebyrå i . , Göte-

............. borg 25. å r .: .......... 211. ....... F.-B.-F :s stipendier 1928 , 22, 117

Insamlingen , för F.-B.-F. .Den - utsän- : p

da cirkulärskrivelsen ........: .' .... 173 Katolska. kvinnoförbundets ~ a a ~ k o i - , .

.................. .... gress .,..T.. 138 ........ Upprop till Nordens kvinnor 114

. . . F.-B.-F.-KRETSARNA. .

Sid. 23,. 47, 69, 90, 118, . . 143, .168, 187, 205,. 221. . . . -

.-. - LEVNADS- OCH MINN'ESTECK-NING-: AR, KULTUR- OCH .RESESKILDRING:- AR, ESSAYER, UTLANDSKA KORRE-

SPONDENSARTIKLAR M.. M. C l a s s e n , L i l l y : Arkitekten 'Miss

............................ Scott 35 E n g e s t r ö n ? , M a j v o n : . Viggby-

..................... holmsskdan 115 F o g e l k l o u , E m i l i a : Konstverk

som symboler .................... 8 H e c k s c h e r , E b b a : Spånor från

.................... en diskussion 209 H e s s e l g r e n , K e r s t i n : Till

.......... Margit Malmstens minne 109 H å r d .af S e g e r s t a d , K e r s t i n :

Några fakta u r essaykgonstens hi- ........................... storia 201

K l e m a n , A n n a : Ungdomen och ..................... fredsidéerna 85

K l e m a n , E l l e n : Det andra Ame- rikas emancipation ........... 164

,, Berta Nordenson ............. 25 " Cecilia Milows "Pojkar" ...... 39

- - . - - . .- - - . -- H E R T H A ..... - - .. .- ...... . - - ................ --.- . . -- ...

" Fanatiker och Sovja .......... 58 " Faunansiktet ................. 37 " Fru Kristina Borg ............ 168 " Malin Wester-Hallberg ........ 100

.................. " PAsk i Aten 112 " Strövtåg under attisk himmel . . 87

L i n d e r, G r e t a: Stockholms stads- bibliotek ......................... 178

R y d h , H a n n a : En skola i Tanger 162 ,, Söndagsmorgon och torghandel

i Barcelona .................. 184 S c h u r e r v o n W a l d h e i m ,

R u t h : En reformerad sjuksköter- skedrakt ......................... 102

S t e r n, R o s a: 1deal - och ekt styc- ke verklighet .................... 186

S t u r z e n - B e c k e r , A s t r i d : Bland kvinnliga akademici i Spanien 216

T h o r s t e n s o n , A x i a n n e : Anna Bugge Wicksell ................... 49

W a h l s t r ö m , C l a r a : Anna Höjer 146 " ~ o s e ~ h i n e Butler ............. 1

V o s s, S o p h i e: Et t stort damhotell i Oslo ........................... 199

Anna Eurenius ..................... 57 Dr Helen Strong och praktisk geogfafi 140 En staty som lever och verkar ...... 17 Fransyskorna p& krigsstigen ........ 136 Selma Lagerlöf 70 Ar .............. 189 Varför kvinnorörelsen lever .......... 160

FRAN BOKVARLDEN. B o r e l i u s, H i l m a: En recensents

baktankar ....................... 219 K l e m a n , A.nna: De fromma trä-

........ snidarna i Oberammergau 42 K l e m a n , E l l e n : A n r i a s v ä r d a v

.............. Selma Lagerlöf 220 " Artu3 Hazelius av Ann Margret

Bolmgren .................... 138 " Den kloka Elsa av Anna Lenah

...... .......... Elgström . i . . 19'9 " Där fadrens kummel st% av

Hanna Rydh ................. 138 ... " En tretydig historia av Karin.

Smirnoff ..................... 46 " Jenny Lind utom scenen av

.............. Lotten Dahlgren R13 " Jonas och draken av Sigfrid

...................... Siwertz P97 " Kring Medelhavets stränder av

Hanna Rydh ................. 197 ...... " Marja .av Astrid Väring 220

" Uikael Fluhr av Maria Rieck- Miiller ....................... 46

" Tv& herrar blev nöjda av Sara ........................ Sand 197

" Valda noveller av Anna Lenah Elgström .................... 138

L e i j o n h u f v u d , S i g r i d : Gustav III och grevinnan de Baoufflers

............ av Beth Wennings 218 " Världshistorien i dess kulturhi-

storiska sammanhang. Tiden 1789-1815 av Lydia Wahlström 167

W a h l s t r ö m , C l a r a : Vägen till Buenos Aires av Albert Londres . . 604

W i d e r s t r ö m , K a r o l i n a : Gym- nastik med lek och idrott av Elin Falk ............................ 89