Handledning för täkttillsynHandledning för täkttillsyn

November 2011

Handledning för täkttillsynMiljösamverkan Västra Götaland november 2011

Denna handledning har tagits fram av projektgrupp täkttillsyn 2010-2011. Sammanställning och slutlig redigering har projekt-ledare Lasse Lind ansvarat för. Följande personer har deltagit i projektgruppen: Per-Olof Martinsson, Länsstyrelsen Fredrik Cederholm, Stenungsund Marie Lindström, Ale Lotta Wiik, Härryda Teresia Persson, Mark Lasse Lind, Miljösamverkan Västra Götaland

Omslagsfoto Marie Lindström

1. Sammanfattning och läsanvisning........................................................................................ 6 2. Inledning................................................................................................................................... 7

Syfte........................................................................................................................................... 7 Bakgrund.................................................................................................................................... 7

3. Allmänt om täktverksamhet, termer och definitioner.......................................................... 8 Täktverksamhet som näring, omfattning och betydelse ............................................................ 8 Miljömål som berör täktverksamhet........................................................................................... 9 Tillståndsplikt enligt miljöbalken................................................................................................. 9 Tillståndsplikt enligt annan lagstiftning ...................................................................................... 9 Icke tillståndspliktig täktverksamhet ........................................................................................ 10

Husbehovstäkt ..................................................................................................................... 10 Oundvikliga uttag ................................................................................................................. 10

Begrepp och termer ................................................................................................................. 11 4. Olika slags täktverksamhet samt förekomst i länet .......................................................... 16

Bergtäkter ................................................................................................................................ 16 Brytningsteknik och processer ............................................................................................. 16

Lösmaterialtäkter (utom torvtäkt) ............................................................................................. 18 Naturgrustäkter .................................................................................................................... 18 Moräntäkter .......................................................................................................................... 18 Matjordstäkter ...................................................................................................................... 18 Övrigt.................................................................................................................................... 19 Brytningsteknik och processer ............................................................................................. 19

Torvtäkter utom energitorvtäkt................................................................................................. 19 Brytningsteknik och processer ............................................................................................. 19

5. Annan verksamhet i täkter ................................................................................................... 20 Asfaltverk och oljegrusanläggningar .................................................................................... 20 Betongindustri ...................................................................................................................... 21 Mottagande av externa massor för mekanisk bearbetning.................................................. 22 Mellanlagring av avfall.......................................................................................................... 22 Deponi för inert avfall ........................................................................................................... 22 Tillfälliga upplag ................................................................................................................... 22 Motorbanor........................................................................................................................... 22

6. Efterbehandling av täkter ..................................................................................................... 24 Naturvärden i täkter ................................................................................................................. 24 Några särskilda frågor med anknytning till efterbehandling .................................................... 25

Kvarvarande upplag ............................................................................................................. 25 Mottagning och användning av massor för efterbehandling................................................ 26 Skydd mot olyckor................................................................................................................ 27

7. Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder ......................................................... 28 Förändrad naturmiljö och landskapsbild.................................................................................. 28 Buller........................................................................................................................................ 28 Sprängning............................................................................................................................... 29

Vibrationer............................................................................................................................ 30 Luftstötvågor ........................................................................................................................ 32 Kväve från sprängning ......................................................................................................... 33 Stenkast ............................................................................................................................... 34

Damm och andra luftföroreningar............................................................................................ 35 Påverkan på grund- och ytvatten............................................................................................. 36 Lagring och hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier .......................................... 38

Salt ....................................................................................................................................... 39 Petroleumprodukter.............................................................................................................. 39

Lagring av avfall (spilloljor, sopor m.m.) .................................................................................. 40 Saneringsutrustning och rutiner för att hantera incidenter ...................................................... 40 Övrigt ....................................................................................................................................... 41

Uppställningsytor för maskiner (inklusive personalens egna bilar)...................................... 41 Lagring av ”reservdelar” ....................................................................................................... 41 Radon................................................................................................................................... 41 Nedskräpning, slakt av skrotbilar m.m. ................................................................................ 42

8. Lagstiftning och tillsynsansvar – översiktligt .................................................................... 43 Miljöbalken............................................................................................................................... 43

Tillämpliga bestämmelser .................................................................................................... 43 Tillstånds- och anmälningsplikt och tillsynsansvar .............................................................. 43 Egenkontroll och miljörapport .............................................................................................. 43 Schema över tillstånds- och anmälningsplikt och tillsynsansvar ......................................... 44 Avgifter för prövning och tillsyn ............................................................................................ 45 Miljösanktionsavgifter och straffbestämmelser .................................................................... 45

Annan lagstiftning än miljöbalken ............................................................................................ 45 9. Tillsyn ..................................................................................................................................... 46

Allmänt ..................................................................................................................................... 46 Villkor i tillstånd och formuleringens betydelse för tillsynen .................................................... 47

Begränsningsvärden ............................................................................................................ 48 Standardvillkor i tillståndsbeslut........................................................................................... 49

Egenkontroll och kontrollprogram............................................................................................ 55 System för egenkontroll finns och tillämpas......................................................................... 55 De särskilda kraven i förordningen om egenkontroll............................................................ 55 Incidenthantering.................................................................................................................. 56 Verksamhetsutövarens hantering av klagomål.................................................................... 56 Visa att villkor klaras ............................................................................................................ 56 Mätningar och analyser........................................................................................................ 56

Miljörapportering ...................................................................................................................... 58 Frågor som inte regleras i villkor men kan behöva kontrolleras .............................................. 59

Maskinutrustning .................................................................................................................. 59 Motorbanor samt olovlig körning med motorcyklar med mera............................................. 59

Handläggning av anmälan om husbehovstäkt......................................................................... 59 Dokumentering i tillsynen......................................................................................................... 60

10. Tillsynsmyndighetens hantering av klagomål ................................................................. 61 Allmänna klagomål gällande täktverksamhet .......................................................................... 61

Buller från borrning, krossning, sortering, transporter m.m. ................................................ 61 Damning från upplag, krossverksamhet m.m. ..................................................................... 62 Störningar från transporter inom och till och från täkten...................................................... 62 Arbete utanför normal drifttid ............................................................................................... 62 Insynsskyddad avskärmning av täktområdet med skogsridå .............................................. 63 Klagomål på övriga verksamheter inom täkten.................................................................... 63

Klagomål gällande bergtäkt och sprängning av berg i samband med infrastrukturprojekt ..... 63 Vibrationer och luftstötvågor ................................................................................................ 63 Incidenter – stenkast till följd av sprängning ........................................................................ 64

Klagomål gällande naturgrustäkter.......................................................................................... 64 Påverkan på hydrologi och vattenkvalitet ............................................................................ 64

11. Var man hittar mer kunskap och information................................................................... 66 Miljösamverkan Västra Götaland............................................................................................. 66 Webbplatser............................................................................................................................. 66

Lagstiftning och miljömål...................................................................................................... 66 Myndigheter ......................................................................................................................... 66 Organisationer, projekt m.m................................................................................................. 66

Referenser och litteratur .......................................................................................................... 67 Bilagor ........................................................................................................................................ 69

Bilaga 1 Lagstiftning............................................................................................................. 70 Bilaga 2 Checklista för tillsyn ............................................................................................... 86 Bilaga 3 Särskild checklista för tillsyn av efterbehandling ................................................... 95 Bilaga 4 Steg-för-steg-anvisning för anmälningsärenden.................................................... 99 Bilaga 5 Blankett för anmälan av och mall till beslut om husbehovstäkt ........................... 101 Bilaga 6 Blankett för anmälan av och mall till beslut om uppställning av mobilt krossverk110 Bilaga 7 Förslag/mall till program för egenkontroll............................................................. 116 Bilaga 8 Naturvårdsverkets vägled. kommentarer avs. tillämpningen av 20c § 2 st FMH 119 Bilaga 9 Tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivning och täktplan............................. 122 Bilaga 10 Villkor i tillstånd .................................................................................................. 125 Bilaga 11 Tolkningsmall för mätvärden i vattenprover....................................................... 128 Bilaga 12 Luftstötvågor ...................................................................................................... 132 Bilaga 13 Naturvårdsverkets utvecklade tolkning om hantering av sediment i täkter ....... 133

1. Sammanfattning och läsanvisning Handledningen är ett redskap för tillsyn enligt miljöbalken av täkter. Det gäller lösmate-rialtäkter såväl som bergtäkter och tillståndspliktiga täkter såväl som övriga. Efter inledningen i avsnitt 2 finns i avsnitt 3 en allmän beskrivning av täktverksamhet och branschen och där redovisas även termer och definitioner. Närmare beskrivning av olika slags täktverksamhet och vad som förekommer i länet ges i avsnitt 4. Är man inte redan väl bekant med täktverksamhet är det en rekommendation att läsa igenom hela avsnitt 3 och 4 innan man tar del av de övriga delar av handledningen man är intresserad av. Detsamma kan nog också sägas om avsnitt 5 som redovisar annan verksamhet som kan förekomma i täkter än själva täktverksamheten såsom asfaltverk, mottagande av massor, motorbanor med mera. Efterbehandling av täkter tas upp i avsnitt 6. Det är förhållandevis kortfattat, inte för att det är en oviktig fråga, utan för att det redan finns bra och aktuell vägledning i annan och lättillgänglig litteratur som det hänvisas till. Miljöpåverkan, störningar och risker tas upp i avsnitt 7 under en rad underrubriker, och här anges också åtgärder till skydd mot detta. Lagstiftning och tillsynsansvar redovisas översiktligt i avsnitt 8. Detta avsnitt komplet-teras av bilaga 1 som ger betydligt mer utförlig information om lagstiftningen. Men missa inte schemat över tillstånds- och anmälningsplikt och tillsynsansvar som finns i avsnitt 8! I avsnitt 9 ges den mer direkta vägledningen för tillsynen. Avsnittet kompletteras av flera bilagor, bland annat bilaga 2 med checklista för täkttillsyn och bilaga 3 med check-lista för tillsyn av efterbehandling. Även bilaga 4 med steg-för-steg-anvisning för an-mälningsärenden bör nämnas här, då det till tillsynen också hör att handlägga sådana. I tillsynen ingår även att hantera klagomål på täktverksamhet, vi har dock valt att lägga detta i ett eget avsnitt, nummer 10. I avsnitt 11 finns uppgifter om var man hittar mer information inklusive en referens- och litteraturlista. Övriga, här inte nämnda, bilagor ger stöd eller kompletterande information i olika frå-gor, se förteckningen i slutet av innehållsförteckningen på föregående sida. Hänvisningar och länkar Fotnoter är markerade med upphöjd gemen bokstav. Exempel: z. Hänvisning till litteratur är i form av upphöjd referenssiffra inom parantes. Exempel: (98). Denna litteratur finns i en lista i avsnitt 11. Referenssiffrorna är klickbara så att man enkelt kan komma till den aktuella titeln i litteraturlistan. Där är det i sin tur, så långt det varit möjligt, länkat till den aktuella litteraturen i fulltext. Där lagstiftning redovisas är det i allmänhet länkat direkt till författningstexten. Hänvis-ningar mellan olika delar av handledningen är så gott som alltid länkade, trots att det inte blåmarkerats. Står det t.ex. se sid 20, så klicka på 20 så kommer man dit.

6

2. Inledning Handledningen har tagits fram av en projektgrupp i Miljösamverkan Västra Götaland (MVG), se titelsidan, sid 3.

Syfte

Handledningen ska vara ett redskap för tillsyn enligt miljöbalken av täkter. Den ska bidra till effektiv tillsyn med bra metodik och att bedömningar i tillsynen görs lika i hela länet. Handledningen bör också underlätta för fler kommuner (miljökontor) som är intressera-de av det att kunna ta över täkttillsyn från Länsstyrelsen.

Branschens önskemål Vid täkttillsynsdagen som MVG ordnade 10 oktober 2011 framkom följande synpunk-ter från deltagande branschföreträdare. De vill ha: - rimliga och platsanpassade villkor i täkttillstånd (gäller särskilt vibrationer och luft-stötvågor)

- bra dialog mellan verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter - regelbundet återkommande tillsynsbesök på plats i täkterna - kunniga inspektörer som arbetar med självrättelse hellre än förelägganden vid mindre brister

Dessa önskemål är till stor del samstämmiga med handledningens syfte.

Bakgrund

Det saknas en aktuell och bred vägledning för täkttillsyn. Naturvårdsverkets branschfak-ta från 1996 Bergtäkt, berg- och gruskrossverk (10) är inte aktuell vad gäller lagstiftning-en och tar inte upp lösmaterialtäkter. I enkäten om MVGs verksamhetsplan 2009 föreslog flera miljökontor ett projekt om täkttillsyn. Det fanns dock inte utrymme att ta med det i 2009 års verksamhetsplan. Det bestämdes ändå redan då att täkttillsyn skulle ingå i 2010 års verksamhetsplan eftersom intresset var så stort och att det kan ses som ett komplement/knyter an till det projekt om massor från schakt och anläggning som skulle genomföras 2009. Det projektet har sedan resulterat i Hantering av schaktmassor – tillsynshandledning (15). Arbetet med att ta fram denna handledning om täkttillsyn inleddes i augusti 2010.

7

3. Allmänt om täktverksamhet, termer och definitioner

Täktverksamhet som näring, omfattning och betydelse

Det går åt mycket material för att bygga och underhålla vårt moderna samhälle. Figuren nedan visar på ett axplock av användningsområden för sten- och krossmaterial. Materi-albehovet skapas genom politiska beslut på högsta politiska nivå i stat och kommuner angående utbyggnad och underhåll av infrastruktur, bebyggelse och industrier. Om man slår ut behovet på varje innevånare i landet blir det i storleksordningen 8-10 ton per år. I Västra Götaland innebär det en total förbrukning av i storleksordningen 15 miljoner ton ballastmaterial om året. Det motsvarar en halv miljon fullastade lastbilar med släp!

Källa: NGU

Produktionen av ballastmaterial i hela landet var ca 84,5 miljoner ton år 2009 vilket gör bergmaterial till vår största industriprodukt. Branschen sysselsätter ca 3 000 personer i direkt produktion till ett värde av 6 miljarder kronor, ett värde jämförbart med järnmal-mens. Inklusive leverans till kund är värdet 9 miljarder kr och kräver arbetsinsatser av 6 000 personer.

Huvuddelen av det material som förbrukas i Västra Götaland produceras i täkter inom länet. Det är Länsstyrelsen som har huvudansvaret för tillståndsprövningen. Länsstyrel-sen ansvarar därmed också för att skapa förutsättningar för långsiktig försörjning med ballastmaterial i sådana mängder och kvaliteter som efterfrågas och behövs i länet.

Jämfört med för 15 år sedan har antalet ballastmaterialtäkter i länet minskat från 515 till 215 och det är i första hand de små grustäkterna ute på landsbygden som har stängt igen. Totalt sett har materialproduktionen under denna period förändrats från i storleksord-ningen 34 % naturgrus och ca 56 % bergkrossmaterial år 1995 till 13 % naturgrus och 84 % krossberg år 2009.

8

Dessa omfattande förändringar är resultatet av många olika samverkande faktorer såsom brist på tillgängligt naturgrus för brytning i vår region, ändrade krav på materialegen-skaper för bl.a. vägbyggnadsändamål och ett målmedvetet arbete från Länsstyrelsens sida att styra över från naturgrusproduktion till i första hand bergkrossmaterial. Läs mer om olika slags täktverksamhet och förekomst i länet i avsnitt 4 som börjar på sid 16.

Miljömål som berör täktverksamhet

Täktverksamhet berörs bland annat av de nationella och regionala miljökvalitetsmålen ”God bebyggd miljö”, ”Myllrande våtmarker”, ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Grundvatten av god kvalitet”. Miljömålen är vägledande vid prövning av täktverksam-het. Del-/etappmålet för uttag av naturgrus låg tidigare under ”God bebyggd miljö” men flyttades 2010 till ”Grundvatten av god kvalitet”. Mål: År 2010 skall uttaget av natur-grus i landet vara högst 12 miljoner ton per år. Detta mål nåddes inte. Motsvarande re-gionala mål för Västra Götaland har heller inte uppnåtts, betydande minskningar har ändå skett. År 2009 infördes i 9 kap 6 b § miljöbalken särskilda bestämmelser om naturgrus som bör innebära en bättre anpassning till de miljömål som kan beröras av naturgrustäkt. Bestämmelserna har denna innebörd:

• Naturgrus får nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområde.

• Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen eller för na-tur- och kulturlandskapet ska bevaras.

Se vidare under rubrik Särskilda bestämmelser om täkter i 9 kap MB samt i FMH sid 74 i bilaga 1. Se också SGUs rapport om rekommendationer för användning av naturgrus (27).

Tillståndsplikt enligt miljöbalken

Täktverksamhet utgör per definition miljöfarlig verksamhet (9 kap 1 § pkt 3 miljöbal-ken). Sådan verksamhet är tillståndspliktig enligt 9 kap 6 § miljöbalken med några få undantag som beskrivs nedan. Se vidare under rubriken Tillståndsplikt sid 73 i bilaga 1.

Tillståndsplikt enligt annan lagstiftning

Gruvbrytning och uttag av andra material som omfattas av minerallagen, se under Lag-stiftning sid 73 i bilaga 1, omfattas inte av denna handledning. Energitorvtäkt (utom husbehovstäkt) och täkt på havsbotten omfattas heller inte av handledningen och regle-ras också av särskilda lagar, se sid 73 i bilaga 1.

9

Icke tillståndspliktig täktverksamhet

Husbehovstäkt Begreppet husbehovstäkt definierades i samband med införandet av den allmänna till-ståndsplikten för täktverksamhet i naturvårdslagen 1964.

Av propositionen 1964:148 framgår att: Såsom utredningen föreslagit bör tillståndstvånget ej omfatta täkt för tillgodoseende av markinnehavarens husbehov. Härmed åsyftar jag den förbrukning som krävs för skötseln av en jordbruks- eller skogsbruksfastighet men däremot inte exempelvis ett cementgjuteris grusuttag från egen fastighet. Vid grustäkt för byggande eller underhåll av en samfälld väg torde uttag av sådan grusmängd, som svarar mot fastighetens del-aktighet i vägen, få anses tillgodose fastighetens husbehov. Är uttaget större, så att likvid utgår från de övriga fastigheterna, föreligger däremot tillståndstvång.

När flera registerfastigheter utgör en brukningsenhet, gäller undantaget också om mate-rial som tas på en av fastigheterna används på en annan av dem. Å andra sidan lär ex-empelvis ett stort skogsbolags grustag för anläggning och underhåll av skogsbilvägar inom en helt annan del av bolagets domäner knappast kunna betraktas som innehava-rens husbehovsförbrukning (Jonzon m.fl: Naturvårdslagen, en kommentar 1988). Motsvarande som sägs ovan i propositionen om cementgjuteri bedöms också gälla bl.a. täkt för att kunna anlägga vindkraftpark. Det kan inte bedömas som husbehovstäkt. Se MÖD 2004:78 M3798-03 som gäller uttag för att bygga vägar m.m. i samband med anläggande av kraftledning.

Enligt Regeringsrättens beslut i mål 5639-1991 fastställer rätten att Täkt för husbehov får anses kunna ske på varje slag av fastighet. Avgörande för om täkten skett för husbehov är om det utbrutna materialet används inom fastigheten för dess eget behov och inte för avsalu.

Se vidare under rubriken ”Anmälningsplikt” sid 73 i bilaga 1.

Oundvikliga uttag Begreppet oundvikligt uttag definieras i samband med införandet av den allmänna tillståndsplikten för täktverksamhet i na-turvårdslagen 1964.

Av propositionen 1964:148 framgår att: Till täkt torde i detta sammanhang böra hänföras företag som primärt syftar till att nyttiggöra det uttagna materialet antingen genom direkt försäljning eller inom företagarens övriga verksamhet. Därmed avgrän-sas uttag av material som sker hu-vudsakligen för att bereda plats för annan verksamhet, såsom sprängningar av tunnlar, bergrum, husgrunder och dylikt eller skärningar för vägbyggen och andra större ar-

Här blir det oundvikliga uttag, vägbygge i Göta Älvdalen. Foto Lasse Lind

10

betsföretag. Uttag av massor ur sidotag vid vägbyggen faller däremot inom utredning-ens täktbegrepp.

Begreppet innebär alltså att det primära syftet med täktverksamheten (d.v.s. losshållning av berg eller uttag av grus, sand, morän m.m.) inte är täkt för att producera ballast, utan för att exempelvis bygga en tunnel eller väg. Uttaget av material går alltså inte att und-vika och överskottsmassor får då även avyttras utan täkttillstånd.

Begrepp och termer

ADR-tank ADR = Regelverket om transport av farligt gods, föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Med ADR-tank (eller ADR-cistern) avses tank som är godkänd enligt ADR-reglerna och därmed får flyttas med sitt innehåll (vanligen diesel) och som ofta används vid entreprenadarbe-ten, i täkter m.m. IBC-behållare är en annan benämning (Intermediate Bulk Container eller Småbulkbehållare på svenska, får vara högst 3 m3)

Avbaning, avbanings-massor

Jord som överlagrar berg eller naturgrus måste avlägsnas in-nan grus- eller bergbrytning kan påbörjas. Detta arbetsmo-ment kallas avbaning. Jordmassorna som avlägsnas benämns följdenligt för avbaningsmassor.

Ballast, ballastmaterial Benämning på det stenmaterial – främst naturgrus och krossat berg - som används vid betongframställning, vägbyggnation m.m.

Bergkross Bergkrossprodukter kallas ofta för ”långa fraktioner” efter-som alla kornstorlekar mellan noll och en övre kornstorlek ingår. Bergkross används till bärlager, slitlager och förstärk-ningslager samt vid vägkonstruktioner och på gårdsplaner.

Bitumen Bindemedel i asfalt, grovfraktion från destillering av petrole-umprodukter.

Blockstenstäkt Täkt av stenmaterial för tillverkning av prydnads- och nytto-sten som t.ex. fasadbeklädnad, bänkskivor, gatsten med mera. Reststen från brytningen brukar krossas till ballastmaterial

Bomsalva Se dola Borrhålsavvikelse Ju högre pallhöjd desto större risk för att borrhålen inte blir

raka utan viker av åt något håll. Vid pallhöjd över 10 meter ska borrhålsavvikelsen mätas i de två främre hålraderna enligt 33 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om bergarbete AFS 2003:2.

Borrkax Stenmjöl som bildas i samband med borrning av hål för sprängning.

Brytområde Det område inom täkten där losshållning av berg eller täkt av lösmaterial pågår enligt täktplanen.

11

Bultning Säkring av bergväggar mot ras med bultar och nät. Dola Beteckningen på icke detonerat sprängämne som kan finnas

kvar i ett borrhål efter sprängning. Exploateringsplan Se täktplan Fraktion Termen fraktion avser kornstorlek eller vanligare ett intervall

av kornstorlekar. Exempel på färdig produkt är gjutgrus 0-8 mm och makadam 16-32 mm. Det finns dels en teknisk, dels en geologisk fraktionsindelning. Bergmaterial krossas ner och sorteras i olika fraktioner. Motsvarande sortering sker av na-turgrusmaterial. Se tabell efter ordlistan.

Försättning (med betoning på första stavelsen)

Benämning på det oladdade berget (ca 2,5 meter) framför första borraden i en salva.

Grus Termen används som samlingsbeteckning på 0-8 mm materi-al som kan bestå av naturgrus eller krossmaterial

Grustvätt Sorteringsanläggning för naturgrus. Harpning Grovsortering (siktning) för att avlägsna grövre material från

matjord. Husbehovstäkt Täktverksamhet som bedrivs för en fastighets eget behov. Se

Husbehovstäkt sid 10. Hydraulhammare Utrustning som används för att dela skut (större stenblock) i

mindre delar. IBC-behållare Se ADR-tank Insynsskydd Avskärmning kring ett täktområde med exempelvis en berg-

ridå, jordvallar och/eller skog. Intervallsprängning Sprängteknik som innebär att laddningarna i borrhålen fås att

detonera i viss ordningsföljd och med förbestämda tidsinter-vall.

Jetbränning Metod för att skära ut stenblock med hjälp av en het låga. Syrgas och fotogen förbränns under högt tryck vilket ger så hög temperatur att graniten smälter.

Kast Se stenkast Kornstorleksfördelning Materialets sammansättning av olika fraktioner. Se också

siktkurva. Linsågning Metod för att bryta blocksten genom att såga loss stenblocken

med en speciell diamantvajer som förs genom förborrade hål i berget och sedan drivs av ett maskineri.

Losshållning Samlingsord för borrning och sprängning. Luftstötvåg Vid sprängning alstras en luftstötvåg när luftmassan runt

sprängplatsen sätts i rörelse. Utbredning och styrka varierar med berggrund, laddningsmängd, sprängteknik, avstånd, vind, temperatur, molnhöjd, lufttryck och terrängförhållan-den. Luftstötvågens övertryck mäts i pascal (Pa).

12

Långa fraktioner Se bergkross Makadam Tillverkad produkt av krossat stenmaterial (jämför grus) i

olika fraktioner. Makadam används ofta till dränering, gara-geplaner och gångar, men även till asfalts- och betongtill-verkning.

Markvibration De tryckvågor som uppkommer vid sprängning fortplantar sig även i marken. Sådana markvibrationer mäts med seis-miska instrument som vanligen placeras i husgrund. Måtten-heten är mm/s och avser vibrationsvågens utbredningshastig-het som vanligtvis mäts i vertikalled.

Naturgrus Samlingsbeteckning på isälvsmaterial d.v.s. material som formats av vatten. Naturgrus är välsorterat och de enskilda kornen har rund form till skillnad från moränmaterial. De viktigaste gruskällorna i Sverige är rullstensåsar och grusdel-tan. Huvuddelen av det producerade naturgruset används nu-mera för tillverkning av betong samt mur- och putsbruk. Mindre mängder grus används även vid i vattenreningsan-läggningar, som leksand och för diverse andra ändamål.

Noneltändning För att minimera risken för oavsiktlig upptändning av spräng-laddningen p.g.a. åska, krypströmmar, induktion från kraft-ledningar etc. tänds sprängladdningarna numera oftast med icke elektrisk tändning s.k. noneltändning (tunna krutfyllda slangar i stället för elledning). Denna teknik ger även möjlig-het att bättre styra detonationen i respektive borrhåll genom tidsförskjutning.

Oundvikligt uttag Materialuttag som i första hand sker i annat syfte än att be-driva täkt, t.ex. vid tunnelbyggen, vägdragningar med mera. Se vidare Oundvikliga uttag sid 10.

Ovanjordssprängning Sprängning i borrhål som mynnar i det fria. Detta är det normala vid bergtäkt, till skillnad från underjordssprängning som sker i tunnlar, gruvor och bergrum.

Pall, pallhöjd I bergtäkter bryts ber-get i s.k. pallar. Pall-höjden är det vertikala avståndet från pallbot-ten upp till markytan ovanför.

Proppning Benämning på förslutningen av varje enskilt, laddat borrhål. Vanligen används grus- eller krossmaterial för detta ändamål.

13

Samverkande laddning Den mängd sprängämne som samtidigt detonerar. Brukar motsvara laddningen i ett enskilt borrhål.

Sidotag Uttag av massor intill ett vägbygge eller andra byggprojekt för att förse det med ballastmaterial. Kan inte betraktas som oundvikligt uttag. Se även sid 43.

Siktkurva Färdiga produkter innehåller vanligen ett intervall av korn-storlekar t.ex. 0-8 mm. Genom att sikta materialet och väga mängden av respektive ingående kornstorlekar och plotta värdena i ett diagram kan man beskriva materialet med en s.k. siktkurva. Särskilt vid betongframställning ställs specifika krav på fördelningen mellan kornstorlekarna (siktkurvan) i ballastmaterialet.

Singel Benämningen på fraktionsintervallet 8-32 mm av välrundat naturgrusmaterial (8-16 mm brukar kallas ärtsingel).

Skrotning Avlägsnande av lösa stenar från bergväggar av säkerhetsskäl under eller efter pågående täktverksamhet.

Skut, skutknackning

Vid sprängning uppnår man inte alltid optimal sönderdelning av bergmaterialet. Kvar blir större block, s.k. skut, som inte kan lastas i förkrossen. Sådana större stenblock sönderdelas genom skutknackning, vanligtvis med hjälp av en hydraul-hammare som monterats på en grävmaskin. Ännu större block kan man först behöva spränga sönder.

Slängskopa Skopan hänger i vajer från maskinens arm eller mast. Den kan ”slängas” iväg och exempelvis användas för att gräva upp sand vid grustäkt under vattenytan. Benämns även drag-linemaskin. Se bilder på sid 19.

Släntfot Släntens anslutning till täktbotten. Släntkrön Släntens övre anslutning till omgivande mark. Sorteringsverk Maskinutrustning för sortering av krossat berg eller natur-

grusmaterial i olika storleksfraktioner. Materialet skakas ner genom metallnät med olika maskstorlek och transporteras sedan på transportband ut i upplagshögar.

Stenkast Lösa stenar som flyger iväg i samband med sprängning. Stenmjöl Stenmjöl är de allra finaste fraktionerna som bildas när man

krossar berg (0-2 mm eller 0-4 mm). Stenmjöl kan med fördel användas till plattsättning, kringfyllnad i rörgravar eller till-verkning av jordförbättringsmedel.

Strid sand Sand med kornstorleksfördelning utan finare fraktioner. San-den rinner genom fingrarna. Exempel är s.k. EU-sand som används på lekplatser under gungor m.m. Till skillnad mot s.k. bakbar sand som barnen kan baka kakor med.

Styckefall Benämningen på hur bergmaterialet sönderdelas vid spräng-ning, d.v.s. genomsnittlig storlek på sprängstenen från sten-mjöl till block, i en utsprängd massa. Man eftersträvar jämn sönderdelning av hela salvan så att den kan lastas direkt i

14

förkrossen. Större block (skut) måste knackas eller sprängas sönder.

Sylta Benämningen på det, ner till någon meter, söndersprängda bergmaterialet under täktbotten.

Teleskopstup Teleskopiskt rör som används mellan transportband för krossmaterial ner till upplagshög för att minska damningen. Rörets längd anpassas hela tiden så att mynningen ligger strax över högens topp. Länk till bilder och information från Sandvik.

Täkt för anläggnings-ändamål

Se oundvikligt uttag

Täktavgift En årlig avgift som Länsstyrelsen tar ut för prövning och till-syn enligt miljöbalken. Se Avgifter för prövning och tillsyn sid 82.

Täktplan Brukar utgöras av en karta där brytnings- och verksamhets-område m.m. är markerade.

Verksamhetsområde Hela det område som omfattas av ett täkttillstånd, d.v.s. bryt-ningsområde inklusive upplagsytor m.m. samt eventuella skyddszoner.

Fraktioner Mursand 0-4 mmGjutgrus 0-8 mmSingel 2-5, 4-8, 8-16, 16-22 mmMakadam 16-32 mmBergkross 0-18, 0-32, 0-80, 0-125, 0-150 mm

15

4. Olika slags täktverksamhet samt förekomst i länet

Bergtäkter

Flertalet av bergtäkterna i länet producerar krossmaterial. Dessa täkter står också för den i särklass största mängden material som produceras. Totalt fanns i början av 2011 94 berg- eller kombinerade berg-grus-moräntäkter) i länet. Utöver detta har vi 15 blockstenstäkter som framförallt finns i Bohuslän och producerar sten för vidareförädling till olika stenprodukter som gravstenar, trädgårdsplattor, fasad-beklädnad, gatsten, bänkskivor, prydnadsföremål m.m. På några ställen i länet bryts bergmaterial inom områden där fyndigheten är klassad som riksintressant för mineralutvinning. I Dalsland förekommer kvartsit som bl.a. används i metallurgiska processer och som ballast i asfalt för vägarnas översta skikt (slitlagret). I Skövde bryts kalksten för cementtillverkning och diabas för tillverkning av isolerings-material (Rockwool). Sammanlagt finns 12 täkter för industrimineral i länet.

Brytningsteknik och processer Beskrivningen avser i första hand bergtäkter men många arbetsmoment förekommer även i lösmaterialtäkter (naturgrus och morän).

Översikt - från sprängning till produkt Losshållning: Först avlägsnas jordlagret, detta kallas avbaning. Därefter sprängs

bergmaterialet loss. Större stenblock delas i mindre: skutknackning (eller skut-sprängning).

Matning: Det lossprängda bergmaterialet transporteras med hjullastare, truckar, dumprar, lastbilar eller transportband till tråg eller fickor och matas vidare till en kross.

Krossning: Genom krossning sönderdelas bergmaterialet till mindre fraktioner. Krossning sker i flera steg av olika maskiner t.ex. käft-, spindel-, kon-, slag-, eller kubiseringskrossar.

Siktning och sortering: Vid siktningen sorteras det krossade materialet efter kor-nens storlek.

Lagring: Bergmaterial lagras vanligtvis i öppna upplag, men kan även lagras i si-los.

Borrning och sprängning/Losshållning När bergytan har frilagts genom att jordmassorna grävts bort (avbaning) startar förbere-delserna för att genomföra sprängning av berget. Vanligtvis utför underentreprenörer alla de arbetsmoment som krävs för att förbereda bergmaterialet för slutlig nedkrossning och sortering i olika fraktioner till färdiga pro-

16

dukter. Arbetsmoment som ingår i losshållningen är borrning, laddning, sprängning och skutknackning.

I blockstenstäkter tillämpas helt annan brytningsteknik än i täkter för krossmaterial. Numera är det vanligt att man sågar loss stenblocken med linsågning. Sprängning med små laddningar är också vanligt förekommande. Den tidigare tillämpade tekniken med ”jetbränning” innebar omfattande störningar för omgivningen p.g.a. främst buller, men även arbetsmiljöproblem. Metoden är också förhållandevis kostsam och används nume-ra mycket sällan.

Krossning och sortering Materialsortering utförs i alla typer av täkter medan krossning främst sker i bergtäkter, men det kan även förekomma i lösmaterialtäkter.

Tidigare var det vanligt att stora verksamheter använde fasta krossar och sorteringsverk. Mobila krossar som är kombinerade med sorteringsverk är numera den vanligast före-kommande utrustningen. De mobila krossarna innebär mycket större flexibilitet för bo-lagen och har även många fördelar från miljösynpunkt. Mobila krossar kan t.ex. place-ras djupt inne i bergtäkterna och flyttas med allteftersom verksamheten fortgår så att bullerstörningarna minimeras på ett effektivt sätt.

Förkross i bergtäkt. Foto Annika Lundahl

Fördelar med den äldre fasta maskinutrustningen var bl.a. att t.ex. transportband kunde förses med skyddsgardiner för att minimera dammspridning. Problem med damm mi-nimeras numera bl.a. genom att vattendimma sprutas ut (dysbevattning) över det kros-sade bergmaterialet när det lämnar kross/sorteringsverket.

Exempel på olika slags krossar finns i Naturvårdsverkets branschfakta, Bergtäkt, berg- och gruskrossverk ( 10).

17

Färdiga produkter lagerhålls vanligen inom verksamhetsområdet innan det fraktas ut till kunderna. I mindre bergtäkter sker losshållning och krossning oftast kampanjvis och större delen av året pågår endast lagerhållning och uttransport av material.

Lösmaterialtäkter (utom torvtäkt)

Naturgrustäkter Av de totalt 213 öppna ballastmaterialtäkterna i länet år 2011 är 132 stycken grus- och sandtäkter, därutöver finns även ett antal täkter med kombinerad berg- och grusbryt-ning. Flertalet av grustäkterna är förhållandevis små med begränsad brytning. I tolv av dessa bryter man materialet under grundvattenytan.

Grustäkt. Foto Annika Lundahl

Moräntäkter Det finns i vårt län inga täkter med enbart moränbrytning. I de täkter där brytning av morän förekommer så är det främst i form av förädling och försäljning av avbanings-massorna i samband med att man bryter berg (f.n. vintern 2011 totalt 3 stycken).

Matjordstäkter Det finns 2011 endast fyra matjordstäkter i Västra Götalands län. Samhällets försörjning av matjord sker huvudsakligen i samband med projekt då jord-bruksmark tas i anspråk för industri- eller bostadsbebyggelse. Matjorden schaktas bort och kan försäljas fritt utan prövning enligt täktbestämmelserna eftersom man, vid förbe-redelserna för genomförande av en detaljplan, kan hävda ”oundvikligt uttag”. Matjord, främst s.k. anläggningsjord, tillverkas också på ett antal platser, ofta i kombination med täktverksamhet.

18

Övrigt Det finns två lertäkter i länet 2011.

Brytningsteknik och processer Med undantag för borrning och sprängning är flertalet arbetsmoment desamma som i bergtäkter. Brytningstekniken i lösmaterialtäkter är ganska enkel. Materialet grävs fram med grävskopa eller frontlastare och lastas över till ett sorteringsverk där materialet delas upp i olika fraktioner som forslas ut till upplagshögar varifrån det sedan med last-bilar transporteras ut till konsumenterna. Vid grustäkt under grundvattenytan används ofta en så kallad slängskopa.

Tillverkning av matjord kan helt enkelt bestå i att osorterade jordmassor harpas (sållas) rena från stenar, grenar, stubbar och rötter. Det handlar oftast om jordmassor som trans-porterats in till en täkt från andra arbetsprojekt. I andra fall tillverkar man matjord ge-nom att blanda t.ex. torv och/eller kompost, sand och gödsel eller rötslam till en färdig produkt.

Slängskopa i arbete. Foto Marie Lindström

Torvtäkter utom energitorvtäkt

I länet finns 6 växttorvtäkter för jordförbättring och liknande ändamål. Dessutom pro-duceras en del torv för jordförbättring som en biprodukt i energitorvtäkter med bearbet-ningskoncession (9 energitorvtäkter finns i länet).

Brytningsteknik och processer Upptagningen av torv kan ske på olika sätt. Vanligast är som frästorv eller som torv-block. Frästorvmetoden innebär att ett tunt lager av torvytan fräses loss och får torka ute på mossen. Torven samlas sedan ihop och lagras i s.k. ”stackar” innan det forslas bort för vidare hantering, förpackning och försäljning. Torvblock tas upp med specialbyggda skopor eller andra skärande verktyg. Torvblocken staplas för torkning och lagring före vidareförädling, förpackning och försäljning.

19

5. Annan verksamhet i täkterDet är ganska vanligt att det förekommer andra miljöfarliga verksamheter inom eller i anslutning till täkter. I vissa fall bedrivs verksamheten av samma verksamhetsutövare.

Det finns stora samordningsvinster att göra genom samlokalisering av vissa verksamhe-ter såsom betongstation och asfaltverk ihop med materialtäkter. Transportavstånden kan minskas och hela hanteringen blir mycket mer effektiv.

I vissa fall bedrivs sådan kringverksamhet efter anmälan till kommunen (t.ex. betongsta-tioner) eller efter att tillstånd meddelats enligt gamla miljöskyddslagen (t.ex. asfaltverk). Numera brukar annan verksamhet såsom materialåtervinning, asfaltverk och betongsta-tioner i täkter prövas i ett sammanhang i samband med prövningen av täkttillståndet. Villkor och övriga begränsningar i tillstånden är utformade utifrån ett helhetsperspektiv, och ofta finns särskilda villkor som gäller specifikt för tillkommande verksamhet. Anmälningspliktig kringverksamhet som har prövats inom ramen för ett täkttillstånd ska inte anmälas till kommunen.

Asfaltverk och oljegrusanläggningar Asfaltsverk och oljegrusanläggningar är anmälningspliktiga enligt prövningskod 26.150 C (eller 26.160 C) i bilaga till förordning (1999:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH).

Asfaltverk. Foto Marie Lindström

20

Asfaltverk producerar varm och kall asfaltmassa för beläggning av främst vägar, last- och parkeringsplatser samt gjutasfalt för beläggning av tak och broar. Asfalt består av stenmaterial, bindemedlet bitumen och eventuella tillsatsmedel. Stenmaterialet i asfalt utgör 95 % och består främst av krossmaterial. Bitumen och olika bitumenlösningar framställs ur råolja. I bitumenlösningar används olika typer av lösningsmedel (lacknaf-ta, petroleumnafta och aromatnafta) med halter från noll upp till 60 %. Tillsatsmedel, t.ex. polymerer, fibrer, gummi, pigment och aminer, används för att ge asfalten olikaegenskaper.

Oljegrusverk är en förenklad typ av asfaltverk som tillverkar en produkt bestående av sorterat sten- och grusmaterial blandat med vägolja.

Den största miljöpåverkan utgörs av damning, utsläpp av PAH (polyaromatiska kolväten), svaveldioxid och stoft till luft samt buller.

Läs mer om asfaltsverk i Naturvårdsverkets Branschfaktablad Asfalt- och oljegrusan-läggningar (13). Korta beskrivningar av asfaltverk finns också i dessa båda handledningar från MVG: VOC-handledning (16) och Förorenade områden vid pågående verksamheter (18). I MVGs Hantering av schaktmassor – tillsynshandledning (15) finns utförlig information om miljörisker i samband med återvinning/återanvändning av asfalt.

Betongindustri Anläggningar för framställning av betong, lättbetong och betongprodukter är anmäl-ningspliktiga enligt prövningskod 26.110 C.

Betong består av cement som blandats med sten och vatten samt i vissa fall andra till-satsmedel. Fabriksbetong är en färskvara som inte tål läng-re transporter utan tillverkas i en fabrik där man blandar cement och ballastmaterial från silos och därefter trans-porteras den färdiga betongen i specialfordon med roterande behållare till kunderna. Det finns också anläggningar som producerar olika slags be-tongvaror (prefab-produkter) t.ex. pålar, L-stöd och balkar.

Miljöpåverkan utgörs främst av stoftutsläpp och diffus damning, buller, spolvatten från rengöring (som kan vara starkt alkaliskt och bemängt med slam) och kondensat från lättbetongautoklaver.

Betongstation i bergtäkt. Foto Marie Lindström

Läs mer om betongindustri i Naturvårdsverkets branschfaktablad Betongindustri (14).

21

Mottagande av externa massor för mekanisk bearbetning Det är vanligt att schaktmassor (jord, sten och lera), s.k. entreprenadberg, tegel, betong, uppriven asfalt och asfaltkakor m.m. transporteras in med returlass och hanteras i sam-band med täktverksamhet. Det handlar alltså om material som genom mekanisk bear-betning kan förädlas och återanvändas för anläggningsändamål. Detta är anmälnings-pliktigt till kommunen enligt prövningskod 90.110 C om det inte ingår i täkttillståndet.

Mellanlagring av avfall Mellanlagring av avfall såsom asfalt, betong, tegel och schaktmassor är, beroende på mängden, tillståndspliktigt enligt prövningskod 90.30 B eller anmälningspliktigt enligt 90.40 C. Mellanlagring förekommer ibland inom täkter och hanteringen omfattar då oftast till-ståndspliktiga mängder. Särskilt tillstånd krävs inte om verksamheten är samprövad med täktverksamheten.

Deponi för inert avfall Anläggningar för deponering av inert avfall är tillståndspliktiga enligt prövningskod 90.310 B. Se vidare Miljösamverkan Västra Götalands tillsynshandledning Hantering av schakt-massor (15).

Tillfälliga upplag Uppläggning av inert avfall som uppkommit i gruv- eller täktverksamhet är anmäl-ningspliktig enligt prövningskod 90.280 C punkt 2.

Motorbanor Inom framför allt grustäkter förekommer det att man under helger arrangerar tävlingar med olika typer av motorfordon, t.ex. motocross. Träning och tävling kan förekomma i såväl pågående som avslutade täkter. Enligt 1§ terrängkörningsförordningen pkt 2 får, trots förbudet i 1 § första stycket ter-rängkörningslagen, motordrivna fordon användas inom tomter, järnvägs- eller fabriks-områden eller andra arbetsplatser, särskilt anordnade tävlings- eller övningsområden eller andra liknande områden. Av Naturvårdsverkets handbok om terrängkörning (29) framgår att med andra arbetsplat-ser än järnvägs- och fabriksområden bör avses t.ex. områden med pågående grustäkter och terräng i omedelbar anslutning till pågående byggverksamhet. Undantaget för kör-ning i täkter bör endast anses gälla dem som arbetar med täkten eller efterbehandlingen av området. Körning på avslutade och efterbehandlade sådana områden bör däremot inte anses omfattas av undantaget.

22

Förutom att markägarens tillstånd alltid krävs så kan det alltså vara aktuellt i samband med tränings- och tävlingsverksamhet med motorfordon att:

• antingen anmälas till kommunens miljönämnd om det avser permanenta täv-lings-, tränings- eller testbanor för motorfordon eftersom sådana är anmälnings-pliktiga enligt prövningskod 92.30 C.

• eller, om det är en mer tillfällig verksamhet, söka dispens från förbudet mot ter-rängkörning enligt terrängkörningslag (1975:1313) och förordning (1978:594).Dispens prövas av länsstyrelsen. Mer information finns på sid 38-39 i Natur-vårdsverkets handbok Terrängkörning (29). Tillsynsmyndighet enligt terrängkör-ningslagen är polisen.

• och i samband med tävlingar, söka tillstånd hos polisen enligt ordningslagen.

Olovlig körning i täkter, se under Tillsyn på sid 59.

23

6. Efterbehandling av täkterAvslutandet av en täkt innefattar att området städas upp och att markytor och slänter ges lämplig behandling. Tidigare användes begreppet återställning av ett täktområde, men eftersom det mer sällan handlar om att återställa den ursprungliga topografin så används numera istället begreppet efterbehandling.

Vanligtvis finns för varje täkt en preliminär efterbehandlingsplan som godkänts i sam-band med prövningen av täkttillståndet och till den finns också kopplat mer eller mindre detaljerade villkor om efterbehandlingens utförande. I detta sammanhang bör poängte-ras att det av skilda orsaker sällan går att följa äldre efterbehandlingsplaner i detalj. Det visar sig för det mesta att brytningen inte kunnat genomföras exakt så som var planerat från början. Verksamhetsutövaren är dock skyldig att följa gällande villkor och till-synsmyndigheten kan inte ändra vad tillståndsmyndigheten har föreskrivit. Det kan i sådana fall alltså krävas en villkorsändring för att möjliggöra en ändamålsenlig efterbe-handling. Om tillståndet har upphört att gälla och efterbehandlingen inte är slutförd, vilket är ganska vanligt, så finns ingen möjlighet eller anledning att göra villkorsänd-ringar. Tillsynsmyndigheten kan förelägga om de åtgärder som behövs för att uppnå en ändamålsenlig efterbehandling.

I moderna täkttillstånd brukar villkor om efterbehandlingen inte innehålla detaljer utan vara utformade så att tillsynsmyndigheten ges möjlighet att tillsammans med verksam-hetsutövaren och markägare precisera planen med utgångspunkt i förutsättningarna på platsen i samband med att verksamheten håller på att avvecklas.

C

N

Sblodh

Pbla

Nedan ges bara kortfattad information om vissa frågor rörande efterbehandling. För utförlig information om efterbehandling, olika slags åtgärder och många illustrerade exempel hänvisas till Efterbehandling av täkter - En förtäkt vägledning (7).

hecklista till stöd för tillsyn av efterbehandling finns i bilaga 3, sid 95.

aturvärden i täkter

ynen på miljön i täktområden har förändrats. Tidigare betraktades ett täktområde en-art som ett allvarligt ”sår” i naturen. Efterbehandlingens inriktning var att så långt möj-igt utplåna spåren efter verksamheten (s.k. ”återställning”). Området skulle planas ut ch planteras med skog. Det finns gott om gamla grustäkter som har efterbehandlats på etta sätt. Resultatet blir ganska trista miljöer, men där ofta skogen (företrädesvis tall) ar god tillväxt.

å senare år har man uppmärksammat att det finns många djur och även växter som är eroende av miljöer med öppna sandytor för sin överlevnad, exempel på detta är solitär-evande biarter, andra steklar, sandödla, mosippa och ljungögontröst. Stående skärning-r i finkornigt material erbjuder perfekta boplatser för backsvala.

24

Genom att föra dialog med exploatör och markägare i samband med planeringen av täktens efterbehandling kan man verka för att ta tillvara och utveckla de förutsättningar för biologisk mångfald som har skapats genom täktverksamheten.

Backsvalebon – raden med hål i övre branta partiet – i grustäkt. Foto Annika Lundahl

Läs mer i broschyren Sand- och grustäkter Hur du gynnar biologisk mångfald vid efterbe-handling och drift (12) och även i den ovannämnda Efterbehandling av täkter - En förtäkt vägledning (7). Länsstyrelsen, eller kommun, kan ha möjlighet att erbjuda markägaren viss ersättning för naturvårdsåtgärder genom naturvårdsavtal.

Några särskilda frågor med anknytning till efterbehandling

Kvarvarande upplag Den 1 augusti 2008 infördes 20 c § som en ny bestämmelse i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Bestämmelsen innebär att tillsyns-myndigheten får besluta att en täkt är avslutad om området är efterbehandlat på ett från hälso- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Andra stycket i bestämmelsen säger att beslut om att avsluta en täkt får meddelas även om det återstår ett område som inte har efter-behandlats, om området inte är större än 1 hektar. Skrivningen i andra stycket innebär att uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material undantas från tillstånds- och anmälningsplikt (se även prövningskoderna 10.10, 10.11 och 10.20 i bi-lagan till FMH.

Införandet av bestämmelsen var ett led i ett regelförenklingsarbete som syftade till att effektivisera för både tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare i samband med att en täkt ska avslutas. Genom att i vissa fall låta uppläggning och bortforsling av redan ut-brutet och bearbetat material undantas från tillstånds- och anmälningsplikt förväntades ett flertal tillståndspliktiga verksamheter kunna avslutas i stället för att omprövas, i de fall endast uppläggning och bortforsling av material återstår.

25

Naturvårdsverket har lämnat vägledande kommentarer för tillämpningen av bestämmel-sen. Se

. Bilaga 8 Naturvårdsverkets vägledande kommentarer avseende tillämpningen av

20c § 2 st FMH

Mottagning och användning av massor för efterbehandling Vanligtvis ställs i täkttillstånden krav på att exploatören så långt möjligt ska genomföra successiv efterbehandling. Detta är emellertid inte alltid praktiskt möjligt vilket innebär att efterbehandlingsarbetena får genomföras i samband med att täktverksamheten avslu-tas. I den mån det finns tillgång till avbaningsmassor (d.v.s. sådana jordmassor som grävts undan för att komma åt underliggande berg eller naturgrus) kan det vara lämpligt att använda dessa massor för efterbehandlingen. Ibland är tillgången på sådana massor så begränsad att det är svårt att genomföra en ändamålsenlig efterbehandling. Det kan då vara motiverat att tillföra externa massor. Det bör i detta sammanhang poängteras att tillförsel av externa massor för efterbehandlingen normalt kan tillåtas endast i den ut-sträckning det behövs för att åstadkomma en från landskapsbild, naturvård och säkerhet ändamålsenlig efterbehandling. Det är också vanligt att man i täkterna vill få möjlighet att ta emot större mängder mas-sor än som behövs för efterbehandling. Verksamhetsutövarna brukar framhålla att detta kan innebära stora fördelar bl.a. genom att lastbilarna kan komma med returlass och inte behöver köra tomma. Om det finns dokumenterade planer för den framtida användning-en av området och det därvid behöver tillföras massor för att möjliggöra dessa planer så kan detta jämställas med ”användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark vattenområde eller grundvatten” (prövningskod 90.140 C eller 90.130 B). I annat fall bör tillförsel av ytterligare massor betraktas som deponering av avfall, vilket innebär att området klassas som en anläggning för deponering av inert av-fall, prövningskod 90.310 B och är därmed tillståndspliktig och ska prövas i särskild ordning. I de flesta äldre täkttillstånd förekommer villkor som innebär att det inte är tillåtet att ta emot externa massor för deponering inom täktområdet. Ibland är villkoret formulerat så att det krävs länsstyrelsens, alternativt tillsynsmyndighetens tillstånd för att ta emot så-dana massor. Detta innebär i princip att tillförsel av massor utöver vad som beskrivits i godkänd efterbehandlingsplan eller blivit överenskommet mellan tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren inte är tillåten. I nyare tillstånd finns något sådant villkor inte med eftersom tillförsel av massor utöver vad som krävs för efterbehandlingen är att be-trakta som deponering av avfall vilket är reglerat i förordningen (2001:512) om depone-ring av avfall.

Vilka krav ska ställas? När det handlar om tillförsel av massor för efterbehandling bör man ställa krav på att massorna ska vara rena. Utgångspunkten bör vara att halterna av förorenande ämnen inte får vara högre än de normala bakgrundshalterna på den plats där massorna ska pla-ceras. Mängden material som får tas bör begränsas utifrån syftet att åstadkomma en från landskapsbild, naturvård och säkerhet ändamålsenlig efterbehandling.

26

Läs mer i Naturvårdsverkets handbok Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (20) samt MVGs Hantering av schaktmassor (15).

Tillsynsmyndigheten bör försäkra sig om att bolagen har goda rutiner för att kontrollera och dokumentera inkommande transporter av massor. (Bestämmelser i Naturvårdsver-kets föreskrifter om deponering, NFS 2004:10 a ).

Skydd mot olyckor Om det av naturmiljöskäl eller annan orsak blir branter kvar i området kan vallar behöva anläggas till skydd mot olyckor. Staket är mindre lämpligt eftersom de kräver underhåll. Det finns flera andra åtgärder som kan vara möjliga och lämpliga, och åtgärder kan även behövs vid branter som hamnar under vattenytan när en bergtäkt vattenfylls. Ta del av informationen i Efterbehandling av täkter - En förtäkt vägledning (7).

a Ändring enl NFS 2010:4 ej införd

27

7. Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder

I detta kapitel lämnas en mycket översiktlig beskrivning av de viktigaste miljöaspekter-na kring täktverksamheten. Dessa och andra relevanta miljöfrågor ska naturligtvis utre-das och belysas i ansökan med miljökonsekvensbeskrivning och blir föremål för be-gränsningar genom villkor i samband med tillståndsprövningen av varje enskild verk-samhet.

Förändrad naturmiljö och landskapsbild

En större täkt kan innebära mycket påtagliga ingrepp i naturmiljön som inte alltid går att efterbehandla på ett tillfredställande sätt. Rätt lokalisering av större täkter är därför den viktigaste frågan och inte då bara från störningssynpunkt utan också för hur naturmiljön och landskapsbilden ska te sig i framtiden. Lokaliseringsfrågan hanteras i första hand av tillståndsmyndigheten i samband med prövningen av täktansökan.

Frågor om påverkan på landskapsbilden aktualiseras naturligtvis också i samband med att ett täktområde ska efterbehandlas.

Foto Marie Lindström

Buller

Störande buller kommer från flera aktiviteter inom en bergtäkt. Speciellt störande är skutknackning, borrning uppe på ursprunglig bergyta och krossning.

Borrning ger upphov till kraftfullt buller med hög ekvivalent ljudnivå. Ljudet alstras när borrstålet i hög hastighet upprepat slår mot bergytan. Buller alstras också av kompres-sorn som driver borraggregatet.

Modern borrutrustning innebär bl.a. att kompressorerna är effektivt ljudisolerade, och moderna borriggar är också ofta utrustade med inbyggd och isolerad matarbalk som gör att ljudnivån sänks med upp till 9 dB.

Lastning och tippning av sprängsten i inmatningsfickorna, spräckning av stora block med hydraulhammare (skutknackning), siktning, fläktar och kompressorer samt såväl interna som externa transporter genererar buller som i många fall upplevs störande.

28

Åtgärder För att minska bullerspridning i samband med borrning på framförallt översta pallen kan det vara befogat att ställa krav på extraåtgärder. Sådana åtgärder kan exempelvis handla om att ställa upp tillfälliga bullerskydd (t.ex. bullermattor, skärmar eller halmba-lar). Om det är möjligt så kan man nyttja avbaningsmassor för att anlägga bullerskydd, eller genom lämplig placering nyttja materialupplag för att skärma av mot buller.

För att minska bullerstörningar från kompressorer, krossar och sorteringsverk inom täk-ten kan de placeras på lämpliga ställen, till exempel i låga lägen inom täktområdet. I vissa fall används topografiska skydd, exempelvis då verksamheten avgränsas med bul-lervallar.

Ofta finns det alltså förhållandevis enkla och inte heller så kostsamma åtgärder som kan genomföras för att minimera bullerstörningar. Utöver de ovannämnda åtgärderna kan man till exempel undvika att driva alla verksamheter samtidigt samt att se över den in-terna logistiken som kan ha stor betydelse för både bullernivåer och bullerspridning. Förbättringar av logistiken kan dessutom ofta innebära besparingar för verksamhetsut-övaren och därmed bli förhållandevis lätt för tillsynsmyndigheten att genomdriva.

I varje enskilt fall bör man ta en diskussion med verksamhetsutövaren och komma över-ens om vilka åtgärder som är möjliga, bäst, enklast och mest kostnadseffektiva att genomföra.

Sprängning

Sprängning sker alltid dagtid under normal arbetstid. En sprängning tar vanligen inte längre tid än någon eller några få sekunder. De störningar som kringboende upplever är i första hand kopplade till överraskningsmomentet. Man blir skrämd av knallen, undrar vad som hände och blir orolig att något kan ha skadats på grund av skakningarna.

Sprängning som utförs inom ramen för ett täkttillstånd kräver inget särskilt tillstånd, men verk-samheten regleras genom Ar-betsmiljöverkets föreskrifter om sprängarbete, som förutom krav på kompetens hos den personal som utför sprängningar även innehåller säkerhetsföreskrifter, bl.a. om signal före sprängning, utrymning av området och åt-gärder för att minska risken för kast.

Nyss sprängt material i bergtäkt. Foto Annika Lundahl

Personalen som utför dessa arbeten har specialutbildning för respektive arbetsområde. Borraren har s.k. borrkort, d.v.s. en skriftlig dokumentation på sin erfarenhet i enlighet med kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4. Sprängaren har s.k. sprängkort enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter Sprängarbe-

29

te, AFS 2007:1. Se vidare under Arbetsmiljölagstiftningen sid 84 där dessa föreskrifter också finns länkade. De som fraktar sprängmedel ska vanligtvis ha ADR-behörighet enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng. Bulksprängmedel, som man för det mesta använder vid pro-duktionssprängningar i större bergtäkter, är inte explosiva när de transporteras. Ingående komponenter blandas i samband med laddningen av borrhålen och kan först då fås att detonera med hjälp av sprängkapslar. Mer om sprängämnen finns under rubrik Kväve från sprängning på sid 33.

Avfall från sprängning Eventuellt kartongemballage för sprängmedel eldas på plats, detta av säkerhetsskäl, och ska alltså accepteras. Annat avfall får naturligtvis inte samtidigt eldas.

Åtgärder I tillstånden för stora verksamheter med många sprängningar, i vissa fall flera per vecka, brukar länsstyrelsen ställa krav på att fasta sprängtider ska tillämpas, d.v.s. att spräng-ning normalt utförs på bestämd veckodag och klockslag med annan bestämd reservtid som alternativ. Villkor om sprängningar brukar också innehålla krav på att berörda kringboende ska informeras inför varje sprängning. Sådan information kan förmedlas på olika sätt t.ex. genom telefonsamtal eller brev men även via moderna e-media som sms och mejl.

Vibrationer Vibrationer i samband med sprängning orsakar i första hand störning inomhus. Vibra-tioner kan förstärkas i vissa byggnadskonstruktioner genom egensvängning, resonans, i t.ex. bjälklag. Långt utdragen sprängtid innebär som regel mindre markvibrationer men större risk för egensvängning i byggnader. Vibrationsvågornas utbredning bestäms av markbeskaffenheten. Vibrationsvågorna som alstras vid sprängning är av olika slag, såväl horisontella som vertikala och med vitt skilda karaktärer. Vågrörelsen utbreder sig sfäriskt från sprängplatsen. Markvibrationer-nas storlek är främst beroende av avståndet till sprängplatsen och av samverkande ladd-ningsmängd samt eventuell dämpning i form av sprickzoner i berggrunden eller däm-pande jordarter. Markvibrationerna mäts i mm/s och uttrycker vibrationsvågens svängningshastighet i vertikalled. Detta mått är mycket svårt att förstå. Att ett hus utsätts för en vibrationsvåg på 4 mm/s innebär inte att huset kommer att röra sig 4 mm i vertikalled. Rörelsen är avsevärt mycket mindre, i storleksordningen några hundradels millimeter. Måttet är istället ett uttryck för den energimängd som fortplantas med vibrationsvågen b.

b Förenklad förklaring av måttet på vibrationer: Måttet mm/s uttrycker vibrationsvågens utbredningshastighet i vertikalled. Det är alltså inte ett mått på hur stor själva rörelsen är. Det finns dock ett matematiskt samband. Beräkningen förutsätter att vibra-tionsvågen är en perfekt sinusvåg vilket den i princip aldrig är, men för att kunna räkna på det så gör man det antagandet.

30

Vanligtvis brukar vibrationerna begränsas till maximalt 4 mm/s. Detta värde har blivit praxis genom dom i Koncessionsnämnden för miljöskydd (1994-11-11, dnr 229-357-94) och senare även Miljööverdomstolen (2004-10-12, M 8510-03). ). Värdet är satt så lågt att det under normala förhållanden inte finns någon risk för uppkomst av skador på byggnader. Undantag kan vara speciella byggnader som ruiner och andra kulturhisto-riskt särskilt känsliga byggnadsverk. Svensk Standard (SIS) SS 460 48 66 beskriver beräkningsmetoder och rekommendatio-ner för riskbedömning och framräknande av riktvärden och gränsvärden för vibrationer vid sprängning. Standarden bygger på erfarenhet som samlats under lång tid från över-vakning av byggnader som berörs av sprängningsarbeten.

Åtgärder Följande faktorer är särskilt betydelsefulla för vibrationernas storlek.

- samverkande laddning (har samband med bl.a. sprängteknik, borrhålens grovlek, pallhöjden och graden av borrhålavvikelse)

- bergets egenskaper och inspänningsförhållanden - avståndet från sprängplatsen.

Vid sprängning eftersträvar man bästa styckefall och att sprängsalvan ska lyfta fram ordentligt så att den bli lätt hanterbar. Borrning och sprängning (losshållning) är kost-samma arbetsmoment vid bergtäkt och arbetena brukar utföras av underentreprenörer med specialkunskaper. För att minimera kostnaderna är det för alla inblandade parter naturligt att optimera resultatet av varje sprängning. Det finns olika sätt att begränsa markvibrationerna. Samverkande laddning: Minskning av den samverkande laddningen kan ske genom att borrhålens grovlek minskas. Detta innebär dock att fler hål måste borras för att bra styckefall ska uppnås. Detta betyder att borrning måste ske under längre tid. Minskad samverkande laddning ökar också risken för sämre styckefall vilket kan med-föra ökad skuthantering som är kostsamt och alstrar störande buller.

Hastigheten (mm/s) = förflyttningen (mm) 2 x π x frekvensen Frekvensen vid sprängningar ligger på 20-40 Hz, men kan i vissa extrema fall vara så låg som 10 Hz. Vibrationsvågens frekvens är högre ju närmare sprängkällan man befinner sig. Det innebär att man accep-terar högre vibrationer på korta avstånd. 10 meter från sprängkällan är det normalt tillåtet med vibrationer upp till 70 mm. Det tillämpade begränsningsvärdet 4 mm/s skulle med denna beräkning ge följande mått på rörelsen. 4/(2 x π x 40 upp till 4/2 x π x 20) = 0,016 - 0,03 mm eller i extremfall 4/(2 x π x 10) = 0,06 mm Förflyttningen är alltså under normala förhållanden i storleksordningen 16-30 µm och i extremfall 60 µm. Det kan sättas i relation till att ett hårstrå är cirka 60 µm tjockt.

31

Borrhålavvikelse kan medföra att laddningen i två eller flera borrhål detonerar samti-digt. Genom mätning av borrhålen kan detta undvikas. Pallhöjden: Genom att minska pallhöjden kan den samverkande laddningen sänkas. Risken för borrhålavvikelse är också mindre vid lägre pallhöjd. Alltför låga pallar med-för dock problem med att kunna bedriva täktverksamheten praktiskt och ekonomiskt rationellt.

Luftstötvågor Vid sprängning alstras också en luftstötvåg när luftmassan runt sprängplatsen sätts i rörelse. Luftstötvågens tryck är beroende på laddningens storlek och graden av inneslut-ning, och vågens utbredning påverkas i hög grad av de atmosfäriska förhållandena. Vindriktning, vindhastighet, temperatur och lufttryck har stor betydelse men även av-ståndet och terrängförhållandena mellan täkten och kringliggande bebyggelse påverkar luftstötvågornas utbredning. Luftstötvågens övertryck mäts i pascal (Pa) eller i decibel (dB). Mätningen utförs an-tingen som s.k. ”frifältsmätning” d.v.s. det tryck som kan mätas vid fri vågutbredning och där inga störningar från närliggande ytor påverkar mätningen, eller som ”reflek-tionstryck” d.v.s. det tryck som uppkommer då en våg träffar en yta vinkelrätt mot ut-bredningsriktningen. Reflektionstrycket motsvarar ungefär det dubbla frifältstrycket. Vid bergsprängning utbreder sig luftstötvågen med normal ljudhastighet, som i ren luft vid 0° C är 331,5 m/sek och vid 20° C 343 m/sek. Detta kan jämföras med utbrednings-hastigheten för markvibrationer som motsvarar ljudhastigheten för den aktuella bergty-pen, vilket normalt innebär en hastighet av 4500-5800 m/sek för granit. Luftstötvågor (frifältsmätning) på 120 dB (100 Pa) uppfattas i regel som påtagligt störande, medan risk för skador på byggnader bedöms uppkomma först vid 140 dB (250 Pa). Se vidare Bilaga 12 Luftstötvågor. I undantagsfall kan markvibrationer och luftstötvåg samverka och förstärka svängning-arna i en byggnad. Sannolikheten för att luftstötvågor från sprängning i en täkt skulle förorsaka skador på en byggnad är dock mycket liten. Enligt Boverket är byggnader dimensionerade för att klara de höga tryck som uppkommer av starka vindstötar (kring 700 Pa i reflektionstryck vid marknivå och ännu kraftigare tryck högre upp på byggna-derna) d.v.s. betydligt högre tryck än som normalt uppstår vid sprängning Det är mycket vanligt att boende kring bergtäkter tror att rutor som skallrar och porslin som skramlar i skåpen beror på markvibrationerna, men inne i en byggnad är det oftast luftstötvågen som förorsakar den mest påtagliga störningen. Om man är uppmärksam går det att notera den lilla tidsskillnad (någon sekund) som uppkommer mellan mark-stötvåg och luftstötvåg beroende på vågornas olika utbredningshastighet.

Åtgärder Följande faktorer är särskilt betydelsefulla för luftstötvågornas storlek.

- samverkande laddning - proppning i borrhålen

32

- topografin kring sprängplatsen - avståndet från sprängplatsen - väderförhållanden (vindar, lufttryck, luftens temperaturskiktning och molnighet) - vegetationsförhållanden.

Borrhålavvikelse i den främre hålraden kan medföra att bottenladdningen hamnar mycket nära brytfronten med påföljande risk för kraftiga luftstötvågor och även risk för kast. Detta kan undvikas genom att de främre borraderna mäts in. Felaktigt utförd proppning av borrhålen kan medföra att sprängkraften riktas uppåt och borrhål blåser ur vilket medför risk för kraftiga luftstötvågor. Rätt typ av material för proppning ska användas. Bibehållande av skyddande skogsvegetation runt en täkt och eventuellt kompletterande plantering kan minska risken för spridning av luftstötvågor. Genom att undvika sprängning i samband med ogynnsamma väderförhållanden såsom inversion eller fel vindriktning kan risken minskas för att luftstötvågen förorsakar stör-ningar långt från själva täkten.

Kväve från sprängning De sprängämnen som används i bergmaterialindustrin baseras på kväveföreningar, främst ammoniumnitrat. Denna typ av sprängmedel är idag helt dominerande på den civila sprängmedelsmarknaden (ANFO och emulsionssprängämnen/bulksprängämnen). Flertalet större bergtäkter använder bulksprängämnen som pumpas ner i borrhålen. ANFO består av ammoniumnitratkorn, klumpförebyggande medel, och en mindre del olja. Detta är det i särklass billigaste och minst stötkänsliga av sprängämnen som finns att tillgå. ANFO är dock mycket fuktkänsligt och kan därför bara laddas i torra borrhål och måste skjutas snabbt i normal väderlek. Emulsionssprängämnen är vattenbaserade och nitroglycerinfria. De är mindre känsliga för fukt och klarar även lägre temperaturer. Vid ovanjordsprängning förgasas normalt mer än 99 % av sprängämnet. De spränggaser som bildas består huvudsakligen av ofarliga gaser som vattenånga (H2O), kvävgas (N2) och koldioxid (CO2). Vid ideal detonation av ett syrebalanserat sprängämne omvandlas allt kväve till N2, men vanligtvis bildas också bland annat kväveoxider (NOx). Vid användning av bulksprängämnen utgör läckage av kväveföreningar från ej detone-rade sprängämnen en oundviklig effekt. Detta innebär att lite kvävehaltigt restmaterial blir kvar på sprängstenen. I samband med pumpningen kan det uppstå spill om man är oförsiktig när laddslangen flyttas från hål till hål. Bulksprängämnen kan också läcka ut i sprickor som genomskär borrhålen. Risk för större läckage av kväve uppstår om delar av salvan inte detonerar och det finns kvar borrhål fyllda med sprängämne och tändmedel (s.k. bomsalva eller dola). De mängder kväve som rent teoretiskt kan läcka ut i vattenfas från en täkt är i jämförel-se med andra kvävekällor, som läckage från jordbruk och avlopp samt det diffusa kvä-

33

venedfallet, i det närmaste försumbara. Vid underjordssprängning (t.ex. tunnelbyggen) kan det dock behöva beaktas. Det kvävehaltiga restmaterial som blir kvar efter sprängning ligger partikelbundet på det krossade stenmaterialet. Åtminstone i de större täkterna blir materialet inte liggande under längre tid innan det transporteras ut till kunder. Kvävet kommer därmed att spri-das och spädas ut så att det inte medför några lokala miljöproblem.

Åtgärder Normalt krävs inga särskilda åtgärder. I vissa fall där extra försiktighet krävs (särskilt känslig recipient avseende kväveföreningar) kan det vara aktuellt att diskutera använd-ning av patronerat sprängämne för att minska risken för kväveutsläpp.

Stenkast Stenkast innebär att stenar kastas iväg långa sträckor i samband med sprängning. Risken för stenkast hänger samman med bland annat graden av borrhålavvikelse, sprängsalvans riktning, proppningen i borrhålen och sprickförhållanden i berggrunden. Det är sprängarbasen som har det yttersta ansvaret för att sprängningar utförs yrkesmäs-sigt och enligt givna instruktioner. Av arbetsmiljöverkets föreskrifter om sprängarbete (AFS 2007:1) framgår dock att den som anlitar en inhyrd sprängare jämställs med ar-betsgivare och ska därmed förvissa sig om att sprängarbasen har och vidmakthåller den kunskap och erfarenhet som behövs för att utföra arbetet på ett säkert sätt. Det är egentligen inte möjligt att ange något säkert skyddsavstånd när det gäller sten-kast. Om en olycka inträffar så kan stenar slungas iväg mycket långt, flera hundra me-ter. Det viktigaste är att förebygga stenkast såsom beskrivs nedan under avsnittet åtgär-der.

Åtgärder Vid pallhöjd över 10 meter ska de främre borraderna alltid kontrolleras avseende borr-hålsavvikelse (40 § AFS 2010:1). Om berget har kraftig sprickbildning, eller om det bildats överhäng i brytfronten kan det vara befogat att fylla upp med sprängsten som skydd mot utblåsning i pallfoten. Man bör alltid eftersträva att sprängsalvan riktas bortåt i förhållande till bostäder. Proppmaterialet ska vara krossad sten för att man ska få en bra låsning i materialet. Därmed minskar risken för utblåsning och kast från ytan. Detta ger också en sprängtek-nisk fördel genom att trycket kvarhålls inne i hålet så att spränggaserna kan arbeta i ber-get så länge som möjligt. När det gäller annan sprängning än i bergtäkter för ballastproduktion finns möjlighet, beroende på omständigheterna, att vidta andra försiktighetsåtgärder som t.ex. täckning av salvan och försiktig sprängning. Sådana åtgärder är det av praktiska och ekonomiska skäl normalt inte rimligt att ställa krav på i bergtäkter.

34

Damm och andra luftföroreningar

Utsläppen till luft från täkter består framför allt av stendamm, avgaser från fordon och maskiner samt kväveoxider från sprängning. Vid krossning av berg och den vidare hanteringen av stenmaterialet uppkommer sten-damm. Spridning av damm är särskilt påtaglig vid krossar, transportband, sorterings-verk, upplag och i samband med lastning, men sker även diffust från arbetsytor och öv-riga delar av täktområdet. Utan speciella miljöskyddsåtgärder kan stoftutsläppen från en medelstor krossanlägg-ning uppgå till flera ton per år och närmiljön kan därför bli märkbart nedsmutsad. Dam-ningens omfattning varierar avsevärt med väder och vindstyrka men är förstås kraftigast vid torrt väder och kraftig vind. Partikelstorleken i dammet är avgörande för hur långt dammet kan sprida sig, och även hur stort nedfallet blir på olika avstånd från dammkällan. I en svensk studie av damm-spridning kring grusvägar konstateras att partiklar upp till 10 µm (PM10) inte sprids längre än 45 m från vägkant i vindriktningen vid en vindhastighet på mellan 0 och 7 m/s. Att partiklar större än 10 µm skulle spridas längre verkar inte sannolikt, Oscarsson 2007(30). Damm från täkter kan förväntas spridas längre sträckor än damm från trafik, men internationella studier visar att merparten av det genererade dammet ändå avsätts inom förhållandevis korta avstånd från dammkällan.

Åtgärder Spridning av stendamm är i första hand ett lokalt arbetsmiljöproblem som regleras ge-nom arbetsmiljölagstiftningen. Moderna borriggar är normalt utrustade med dammavskiljare, så att dammet (borrkax) kan samlas upp i säckar. En annan metod för att minska problemen med damm i sam-band med borrning är att dammbindningsmedel och vatten tillsätts i spolsystemet. Spolning av bilar innan de lämnar täktområdet samt sopning av arbetsytor kan minska problem med nedsmutsning av vägar och även minska damningen. Användning av s.k. teleskopstup där krossmaterial matas fram till upplagshög kan minska damningen påtagligt. Damning vid krossar kan minskas med vattendimma, se sid 17 under rubrik Krossning och sortering. I samband med tillsyn bör kontrolleras att skyddsutrustningen är tillfredställande under-hållen och verkligen används. Säckar för uppsamling av borrkax ska vara hela och kopplingarna täta.

35

Påverkan på grund- och ytvatten

Etablering av en täkt kan innebära att grundvatten sänks i och kring täkten. Det område som påverkas runt täkten varierar med markens/berggrundens grundvattenföring, som i sin tur beror på sprickighet och porositet i berget. Tillgången på vatten i omgivningens brunnar kan i vissa fall påverkas.

Verksamheten i täkten kan förorena mark och vatten genom oljespill från maskiner och fordon, vid hantering och förvaring.

Salt används ofta för att binda fukt på vägar och planer för att därigenom minska pro-blem med dammspridning. Omfattande saltspridning kan i värsta fall medföra problem genom förhöjning av kloridhalten i grundvattnet. Sådana problem har visserligen inte rapporterats i Västra Götalands län, men det kan ändå finnas anledning att ha detta i åtanke.

Bevattningsvatten, om det tar med sig föroreningar från platsen, och avloppsvatten från sanitära installationer (t.ex. i manskapsbodar) kan förorena mark och vatten om det inte hanteras på ett riktigt sätt.

I enstaka fall när grundvatten tränger in i brytningsområdet eller i vissa fall där man bryter under grundvattenytan, främst vid bergtäkt, sker bortledning av grundvattnet ge-nom pumpning. Sådan bortledning av grundvatten är per definition vattenverksamhet som är tillståndspliktig enligt 11 kap. miljöbalken såvida det inte är uppenbart att var-ken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Denna fråga ska normalt vara hanterad i tillståndsprövningen av täkten. Det kan dock uppkomma problem som inte gick att förutse i samband med pröv-ningen och då bör tillsynsmyndigheten informera Länsstyrelsen som är tillsynsmyndig-het enligt 11 kap. MB.

Vid grustäkt under grundvattenytan pumpas vanligtvis inte vattnet utan man använder ofta en slängskopa för att ta upp sanden.

Följande processer ger upphov till ett processvat-ten bemängt med finpar-tiklar:

Grustvätt/sorteringsverk. Foto Marie Lindström

• Vissa produktersom t.ex. järn-vägsmakadam ochdräneringsmaterialtvättas.

• I några få täktersker våtsiktning avmaterialet. Medhjälp av rinnandevatten kan man påett mycket effekti-vare sätt separera

36

olika fraktioner jämfört med vid vanlig torrsiktning. Metoden är betydligt mer kostsam än vanlig siktning och används i första hand vid tillverkning av special-sortiment t.ex. högkvalitativ gjutsand.

• I en del blockstenstäkter sker även vidareförädling av stenmaterialet genom bl.a. sågning och ytbearbetning. Vid sågning används vatten som kyl- och smörjme-del. Vanligen har man mer eller mindre slutna system för återvinning av vattnet efter passage via sedimenteringsbassänger, men en del vatten måste ändå tillsät-tas kontinuerligt. Det betyder att man också måste avleda vatten från området.

Omfattande utsläpp av finpartiklar kan ge upphov till skador i recipienter med känslig bottenfauna och/eller lekvatten för bl.a. laxfiskar.

Täkt inom skyddsområden för vattentäkt Inom skyddsområden för vattentäkt måste risk för påverkan av vattenkvalitén beaktas extra noga. Ofta gäller i bestämmelserna för skyddsområdet krav på tillstånd också för husbehovstäkt, eller det kan även gälla förbud. Det kan också finnas särskilda krav för bland annat förvaring av bränslen med mera. För mer information, se Vattenskyddsom-råden, fastställande och tillsyn, med tillhörande lathundar (19).

Åtgärder Om det förekommer enskilda eller allmänna vattentäkter i närheten av en grustäkt kan det vara befogat att ställa krav på mätning av ledningstal i grundvattnet. Detta kan t.ex. ske i de rör som används för kontroll av grundvattennivån. För att minska risken för förhöjning av ledningstalet kan det också vara skäligt att ställa krav på att i första hand bevattning ska tillämpas istället för saltning.

Sedimentationsdammar Det är i första hand, och oftast bara, regnvatten som avleds från täktområdet. Om det inte finns några utifrån kommande tillflöden till täktområdet blir vattenmängderna van-ligtvis förhållandevis begränsade. (Medelnederbörd minus avdunstning gånger verk-samhetsområdets areal). I vissa bergtäkter finns det behov av att ta hand om ytvatten. Det sker oftast genom att man anlägger en sedimentationsdamm. Exempel på villkor, se i bilaga 10 på sid 127. I många täkter, särskilt grustäkter, dränerar ytvattnet ner genom markytan och det sker ingen samlad ytavrinning från området. Täktbotten brukar då fungera utmärkt som par-tikelfilter. I sådana fall finns ingen anledning att ställa krav på att det ska finnas sedi-mentationsdamm.

37

I de fall sedimenta-tionsdamm ska finnas enligt villkor i täkttills-tåndet så ska den fort-löpande underhållas på ett tillfredställande sätt. Dammen ska ock-så vara konstruerad så att den fyller sin funk-tion, och vara dimen-sionerad så att den, inom rimliga gränser, klarar ett högvatten-flöde. Det ska även finnas möjlighet att sanera oljespill. Utlop-pet ska vara försett med skärm, T-rör eller liknande för att hindra utflöde av olja. Se vi-dare i Trafikverkets publikation om skötsel av öppna vägdagvattenanläggningar. Hur hårda krav som sam-mantaget ska ställas är framför allt beroende på hur stort vattenflödet är och hur känslig recipienten är.

Sedimentationsdamm i bergtäkt. Foto Annika Lundahl

Sedimentationsdammar ska även normalt rensas regelbundet (naturligtvis efter behov).

Är detta slam ett avfall eller ej? Se bilaga 13, Naturvårdsverkets utvecklade tolkning om hantering av sediment i täkter, sid 133.

Högre krav på rening än bara sedimentationsdamm Om sågning och annan bearbetning i blockstenstäkter ger hög halt finpartiklar i vattnet kan eventuellt mer avancerad rening behövas genom exempelvis filterteknik.

Lagring och hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier

De kemikalier som förekommer i samband med täktverksamhet är vanligtvis begränsade till bränslen, hydraulolja, smörjoljor och fetter, avfettningsmedel samt vägsalt. De ska hanteras och förvaras så att spill eller läckage inte kan förorena mark eller vatten.

Exempel på villkor, se i bilaga 10 på sid 127.

38

Salt Saltning för att minska problem med dammspridning i täktområdet är vanligt förekom-mande. Se under Påverkan på yt- och grundvatten sid 36.

Man brukar blanda salt i sand som ska användas för sandning på vintervägar. Det hand-lar vanligen om kalium- eller kalciumklorid, som båda är ganska lättlösliga salter. Sär-skilt i grustäkter finns risk att saltet läcker ner till och förorenar grundvattnet om det inte förvaras väl.

Åtgärder Salt bör alltid förvaras under tak. Det är inte acceptabelt att saltsäckar eller salthögar ligger oskyddade inom täktområdet.

Petroleumprodukter Stöld av bränsle har varit och är fortfarande ett allvarligt problem. Förutom att det innebär ekono-miska konsekvenser för verksam-hetsutövaren så uppkommer ofta spill i samband med att tjuvarna tömmer maskiner och tankar på bränsle. Eftersom det är ett eko-nomiskt problem så undviker de flesta verksamhetsutövare numera att förvara diesel i täkten. Alterna-tivt så har man bränslen och andra värdefulla petroleumprodukter inlåsta i särskilda förvaringsut-rymmen eller så använder man mobila tankar (ADR-tankar) som forslas till och från täkten i samband med att produk-tion pågår.

Två ADR-tankar, med lyftanordningar. Foto Marie Lindström

Åtgärder Om förvaring av petroleumprodukter sker i täkten så är det viktigt att utrymmena är försedda med överfyllningsskydd samt skydd mot läckage och spill vid tankning. De bör också vara konstruerade så att de tål påkörning (eller ännu bättre vara placerade så att det inte finns risk för påkörning).

I program för egenkontroll ska finnas rutiner för löpande kontroll av förvaringsutrym-men.

Förvaringsutrymmen bör också regelbundet kontrolleras av tillsynsmyndigheten så att de uppfyller rimliga krav på säkerhet mot spill och läckage.

39

Lagring av avfall (spilloljor, sopor m.m.)

I den mån spilloljor, använt smörjfett, andra petroleumprodukter, uttjänta oljefilter och annan utrustning som innehåller petroleumprodukter förvaras inom täkten i avvaktan på borttransport får det anses rymmas inom det allmänna villkoret om förvaring av driv-medel, oljor och andra kemiska produkter. Det ställs alltså samma krav på skydd mot spill eller läckage. Vanligtvis brukar ansökan innehålla uppgifter om att verksamhetsutövaren åtar sig att lämna sopor, spilloljor, skrot och annat avfall till certifierad entreprenör som transporte-rar materialet till återvinning, destruktion eller deponering. Detta tillsammans med övri-ga åtaganden som inte regleras i särskilda villkor ska anses rymmas inom det första, allmänna villkoret som är med i alla täkttillstånd.

Åtgärder Se ovan under Petroleumprodukter

Saneringsutrustning och rutiner för att hantera incidenter

Oljespill kan uppkomma i anslutning till tanknings-, lagrings- och uppställningsplatser. Likaså kan utsläpp ske i samband med brott på hydraulslangar. I de flesta fall är de utsläpp som uppkommer mycket begränsade volymmässigt, och det innebär inga större svårigheter att sanera dem. Ibland hinner oljan att tränga ner en bit i marken och då måste även dessa jordmassor grävas upp och omhändertas. Den saneringsutrustning som är vanligast förekommande är olika typer av absorptions-medel som sprids ut över och suger upp olja eller diesel som läckt ut. Oljeutsläpp till vatten behandlas under avsnittet Sedimentationsdammar sid 37

Åtgärder Det bör i egenkontrollprogrammet finnas nedtecknat rutiner för hur sanering ska utföras inklusive hanteringen av förorenade massor och vidare att de som arbetar i täkten är informerade om gällande rutiner. Det bör alltid finnas saneringsutrustning på fordon som kontinuerligt arbetar inom täk-tområdet. Samma krav kan möjligen inte ställas på alla transportfordon som går ut och in från täkten. Saneringsutrustning ska dock finnas tillgänglig inom täktområdet t.ex. i anslutning till utrymmen för bränslelagring, på kontoret/manskapsboden. Incidenter ska beskrivas i miljörapporten och det ska där också framgå vilka åtgärder man vidtagit i samband med utsläppet och även åtgärder för att liknande händelser inte ska upprepas.

40

Övrigt

Uppställningsytor för maskiner (inklusive personalens egna bilar) Uppställningsytor för fordon och ma-skiner ska vara iordningställda så att oljeutsläpp inte kan tränga ner i mar-ken eller rinna undan och förorena grund- eller ytvatten.

Sådana uppställningsytor kan vara hårdgjorda (gjuten betongplatta eller tät asfaltbeläggning) alternativt täckta av ett lager tättpackat stenmjöl, några dm djupt.

Lagring av ”reservdelar” Lagring av reservdelar är vanligt före-kommande i mindre täkter där man använder äldre maskinutrustning. Det är fullt rimligt att verksamhetsutöva-ren får lov att förvara sådan utrustning som är nödvändig för att kunna an-vända och underhålla sina maskiner.

Åtgärder Ibland kan det vara svårt att avgöra vad verkligen behövs och vad som bara är skrot och skräp som blivit kvarliggande. God ordning är i detta sammanhang viktigt. Det får inte se ut som skrotupplag i täkterna. Maskindelar och annan reservdelsutrustning ska läggas upp ordnat på speciella platser. Sådan utrustning som uppenbarligen inte hör till verksamhe-ten eller som inte är användbart skrot och skräp ska forslas bort från området.

Uppställda arbetsmaskiner, med respektive utan spilltråg. Foto Annika Lundahl

Radon Radon är en ädelgas som bildas vid sönderfall av radium som är en sönderfallsprodukt av uran-238. När radon i sin tur sönderfaller bildas radondöttrar som är radioaktiva me-tallatomer. När man andas in radonhaltig luft fastnar radondöttrarna i luftvägarna och där kan alfastrålningen som avges från radondöttrarna orsaka skada.

41

Uran förekommer naturligt i små mängder i jord och berg. Mängden radon som avgår från jorden och berggrunden skiftar beroende på bergartens uranhalt, markens genomsläpplighet, markfuktigheten och klimatiska faktorer.

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten (t.ex. betong, tegel, lättbetong) innehål-ler radium och avger därför radon. Normalt är radiumhalten så liten att radonavgången är betydelselös, men om stenmaterial med förhöjda uranhalter används som byggnads-material kan det ge upphov till förhöjd radonhalt inomhus.

Åtgärder Bestämmelser om krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platserfinns i 8 kap. Plan- och bygglagen (2010:900). När det gäller användningen av berg-krossmaterial för utfyllnad kring bostäder och i betong som ska användas i byggnader åligger det leverantörer och användare att följa dessa bestämmelser.

Utomhus sker sådan utspädning att radongas inte utgör något miljöproblem i och om-kring täktområdet varken för arbetande i täkten eller för kringboende. Det finns således ingen anledning för tillsynsmyndigheten att vidta några åtgärder.

Läs vidare: http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Radon/

Nedskräpning, slakt av skrotbilar m.m. Det är inte ovanligt att täkter på grund av sin avskildhet blir platser där både nedskräpning och annan kriminell verksamhet, såsom slaktning av skrot-bilar, kan förekomma. Denna typ av bekymmer är särskilt vanliga i mindre täkter där verksamhet bedrivs spora-diskt, och där man inte har stationerad personal. Tillståndshavaren är alltid ansvarig för täktområdet vilket de flesta också är medvetna om. För det mesta brukar de på eget initiativ skyd-da området med vägbom och skyltar. Foto Lasse Lind

Åtgärder Det kan räcka med att täktens tillfartsväg förses med bom eller blockerande, stora stenar för att hindra obehörig trafik in i täktområdet. Om verksamheten ligger nere under läng-re tid kan tillfartsvägen grävas av. (Tyvärr hjälper inte sådana åtgärder mot terränggå-ende fyrhjulingar och motorcyklar).

42

8. Lagstiftning och tillsynsansvar – översiktligt

I detta kapitel ges en enkel översikt, för utförligare redovisning av lagstiftningen, även många regler som inte alls nämns här, hänvisas till bilaga 1 Lagstiftning.

Miljöbalken

Tillämpliga bestämmelser Miljöbalken (1998:808) kapitel 26, 28, 30. (MB) Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Miljötillsynsförordning (2011:13) Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. ”Egenkontrollförord-ningen” Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter. Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. ”Av-giftsförordningen”

Tillstånds- och anmälningsplikt och tillsynsansvar Se schemat på följande sida.

Sidotag I schemat redovisas inte sidotag (definition på sid 14). Sidotag kan ske för husbehov och är då anmälningspliktigt eller icke anmälningspliktigt efter de storleksgränser som redovisas i schemat. Men i övrigt är sidotag tillståndspliktig täktverksamhet, exempelvis i samband med infrastrukturprojekt såsom större vägbyggen med mera.

Egenkontroll och miljörapport Det följer redan av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken att verksamhetsut-övaren har ansvar för att själv undersöka och ha kunskaper om vilken miljöpåverkan som verksamheten kan leda till.

Därutöver finns ett generellt ansvar för egenkontroll enligt 26 kap. 19 § MB, samt för tillståndspliktiga verksamheter särskilda krav enligt egenkontrollförordningen.

Alla tillståndspliktiga täktverksamheter ska lämna en årlig miljörapport och produk-tionsuppgift. Detsamma gäller även verksamhet som förelagts att ansöka om tillstånd. Se sid 78, bilaga 1.

43

Schema över tillstånds- och anmälningsplikt och tillsynsansvar

Tillståndspliktig täkt (B-verksamhet)

Anmälningspliktig hus-behovstäkt (C-verksamhet)

Icke anmälningspliktig hus-behovstäkt (”U-verksamhet”)

Oundvikliga uttag Kross- eller sorteringsverk (C-verksamhet)

Särskilda täkter som regleras på annat sätt

Avser • Alla berg- ochlösmaterialtäktersom inte är husbe-hovstäkter

• Bergtäkter medverksamhetsområ-de över 25 haäven om det ärhusbehovstäkt

Mer än: • 10 000 ton naturgrus

(totalt uttagen mängd).• 10 000 ton berg (totalt

uttagen mängd).• torv med verksamhets-

område 5 hektar, eller 50000 kubikmeter torv (to-talt uttagen mängd). Gäll-er även husbehovsbrytningför energiändamål.

Husbehovstäkter för naturgrus, berg eller torv minde än de som är anmälningspliktiga. Även husbehovstäkt av morän eller matjord, för dessa finns inga bestämmelser om anmäl-ningsplikt över viss storlek.

Se definition sid 10 Endast kross- eller sorterings-verk som inte prövats i sam-band med att en täkt tillstånds-prövats.

• Energi-torvtäkt(utomenergitorvför hus-behov)

• Täkter påhavsbot-ten

Pröv-ning

Tillståndsprövning: Ansökan görs till länsstyrelse. Miljö-prövningsdelegation vid länsstyrelse be-slutar om tillstånd med villkor.

Anmälan: Görs till kommu-nens miljönämnd som (normalt) beslutar om före-lägganden om försiktig-hetsåtgärder

Om naturmiljön väsentligt kan ändras: Anmälan för samråd enligt MB 12:6 ska göras till länsstyrelsen som kan besluta om förbud eller förelägganden.

Har tillsyn av MB 12:6 överlåtits till kommun så läs ”kommunens miljönämnd” och inte länsstyrel-sen i ovanstående stycke

Ingen Anmälan: Görstill kommunens miljönämnd som (normalt) beslu-tar om föreläg-ganden om för-siktighetsåtgär-der

Redovisas inte här

Tillsyn Länsstyrelsen

Men tillsyn kan över-låtas till kommun (miljönämnd)

Kommunens miljönämnd Länsstyrelsen vad avser det som beslutats med anledning av12:6- samrådet. Men tillsyn av MB 12:6 kan överlåtas till kommun (miljö-nämnd)

Kommunens miljönämnd av täktverksamheten i övrigt.

U-verksamhet, d.v.s.kommunens miljönämndhar tillsyn. Men är uttageten del i något för vilkettillstånds- eller anmäl-ningsplikt gäller så är detdetta som styr tillsynsan-svaret.

Kommunens miljönämnd

Redovisas inte här

Beträffande s.k. sidotag, se information på föregående sida.

44

Avgifter för prövning och tillsyn Avgiftsbestämmelserna för täkter är desammac som för annan miljöfarlig verksamhet:

För tillståndspliktig täktverksamhet betalas årlig avgift till staten enligt vad som anges i bilagan till avgiftsförordningen: Med ett visst belopp om länsstyrelsen har tillsynen. Med ett annatd, lägre beloppe om tillsynen överlåtits till kommunen, samtidigt som kommunen får ta ut en avgift för sin tillsyn, se nästa punkt.

Kommunerna bestämmer själva tillsynsavgifterna för de verksamheter de har till-syn över, det gäller såväl tillståndspliktiga täkter som husbehovstäkter (vare sig de är anmälningspliktiga eller ej).

Miljösanktionsavgifter och straffbestämmelser De överträdelser vid täktverksamhet som omfattas av miljösanktionsavgift är att inte lämna in miljörapport i tid samt överträdelse av vissa bestämmelser om egenkontroll. Straffbestämmelserna i miljöbalken finns i 29 kap.

Annan lagstiftning än miljöbalken

Annan lagstiftning som berör täktverksamhet är bland annat arbetsmiljölag, ordnings-lag, lag om brandfarliga och explosiva varor, föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (”ADR”).

c I äldre lagstiftning fanns bestämmelser om avgifter för täkter i en särskild förordning om täktavgift. Termen ”täktavgift” lever i viss mån kvar, men är numera inget annat än avgift för prövning och tillsyn så som för andra miljöfarliga verksamheter. d För torvtäkt är avgiften till staten dock densamma, vare sig länsstyrelsen eller kommunen har tillsynen. e Detta belopp är för täktverksamheter 70 % av det som gäller om länsstyrelsen har tillsynsansvaret.

45

9. Tillsyn

Upplägg av detta kapitel

Tillsynen kan normalt inriktas på följande frågor: • Villkor i tillstånd• Egenkontroll och kontrollprogram• Miljörapportering• Frågor som inte regleras i villkor men kan behöva kontrolleras.

Nedan finns, efter ett inledande allmänt avsnitt, information om ovanstående punkter. Därefter finns avsnitt för:

• Handläggning av anmälan om husbehovstäkt• Dokumentation i tillsynen

Till tillsynen hör också att hantera klagomål som inkommer till tillsynsmyndigheten det har dock här placerats i ett eget kapitel: 10. Tillsynsmyndighetens hantering av klago-mål.

Allmänt

Tillsynsmyndigheten har ansvar för att fortlöpande följa upp att verksamhetsutövarna bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande lagstiftning, att de följer villkor och övriga begränsningar i gällande tillstånd samt att de genom egenkontrollen regelbundet följer upp och dokumenterar verksamheten.

De viktigaste dokumenten för tillsynen är täkttillståndet tillsammans med bolagets an-sökningshandlingar, täktplan och efterbehandlingsplan samt verksamhetens kontroll-program.

I täkttillståndet har tillståndsmyndigheten föreskrivit de begränsningar som krävs för att verksamheten ska vara tillåtlig enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler och att täk-tens lokalisering är förenlig med balkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten.

I de flesta fall anges i tillståndet endast prövningskoden för huvudverksamheten. Det är dock vanligt att även andra typer av verksamheter ingår och bedrivs inom ramen för tillståndet. Om ett täkttillstånd även omfattar tillstånd för annan verksamhet än täkt så krävs alltså inte någon anmälan i särskild ordning för detta. För tillkommande C-verksamheter som inte prövats i tillståndet kan det dock krävas ändringstillstånd

Begränsande villkor är utformade med utgångspunkt i normer och riktlinjer som är framtagna av bl.a. Naturvårdsverket och Boverket. Tillstånden är utformade så att verk-samheten inte ska ge upphov till skador på egendom eller oacceptabla störningar och olägenheter.

46

Tillämpade begränsningsvärden är fastställda på nivåer som bedömts rimliga vid en avvägning där hänsyn tagits till bl.a. behovet av en godtagbar boendemiljö för närboen-de och verksamhetsutövarnas intresse av att bedriva verksamhet där bl.a. tillgänglig teknik och kostnader vägts in. Under förutsättning att föreskrivna villkor inte överskrids så är alltså den allmänna bedömningen att uppkomna störningar inte kan bedömas som oacceptabla och inte heller kan ge upphov till materiella skador.

I de fall kringboende ändå anser att det har uppstått skador på hus eller annan egendom och om verksamhetsutövaren har dokumentation som visar att villkoren i tillståndet inte har överskridit så är detta inte i första hand en tillsynsfråga utan en tvist som får lösas civilrättsligt.

Om tillsynsmyndigheten gör bedömningen att villkoren i ett täkttillstånd är otillräckliga eller har blivit överflödiga ska myndigheten ansöka hos Länsstyrelsen om prövning om att ändra eller upphäva dessa villkor (se vidare under rubriken Tillsynsmyndighetens ansvar och befogenheter sid 79, bilaga 1).

Tillstånds giltighet och verksamhetsutövarens rättigheter Enligt 24 kap. miljöbalken gäller beslut om tillstånd till miljöfarlig verksamhet mot alla, såvitt avser de frågor som har prövats i domen eller beslutet. Det får tolkas så att en täkttillståndsinnehavare har rätt att bedriva sin verksamhet under förutsättning att han inte överskrider föreskrivna villkor (exempelvis begränsningsvärden för buller, vibra-tioner, luftstötvågor m.m.) och övriga begränsningar i tillståndet.

Om det inkommer klagomål, exempelvis att någon upplever buller från en verksamhet som störande, och verksamhetsutövaren kan styrka att föreskrivna bullervillkor inte har överskridits så bör klagomålen avvisas. I samband med klagomål finns dock alltid an-ledning för tillsynsmyndigheten att ta upp en diskussion med verksamhetsutövaren om det är möjligt att vidta åtgärder som kan minska den upplevda störningen. Men, det är alltså inte självklart att man kan ställa formella krav på sådana åtgärder.

Tillsyn av icke tillståndspliktiga täkter Mycket av det som sägs här om tillsynen av tillståndsprövade täkter kan också vara an-vändbart vid tillsyn av anmälningspliktiga husbehovstäkter. Men i stället för ansökan och villkor i tillståndbeslut får man titta på den anmälan som gjordes och miljönämn-dens beslut med eventuella förelägganden om försiktighetsåtgärder.

Villkor i tillstånd och formuleringens betydelse för tillsynen

Många av de villkor som förekommer i ännu gällande täkttillstånd formulerades när grustäkter fortfarande var helt dominerade för ballastförsörjningen. En del av dessa vill-kor ställdes i huvudsakligt syfte att skydda markägaren eller ägare till grannfastigheter. Den allmänna hållningen numera är att frågor av civilrättslig karaktär får lösas mellan exploatör och markägare i särskild ordning.

47

Antalet villkor som reglerar de enskilda verksamheterna varierar, och ska vara anpassa-de för de specifika förhållanden som råder i och kring den enskilda täkten. Vissa villkor finns dock generellt med därför att man tillämpat dem som ”standardvillkor”. Formuleringen av villkoren har också genom åren varit föremål för en kontinuerlig dis-kussion och omarbetning, vilket innebär att det i tillstånden totalt sett förekommer ett stort antal olika villkor och formuleringar. I många fall förekommer villkor med olika ordalydelse, men med i princip samma innebörd. I vissa fall har lagstiftningen ändrats sedan täkttillståndet utfärdades, vilket kan medföra att vissa villkor i ännu gällande till-stånd inte längre är riktigt relevanta. I bilaga 10 (sid 125) ges mer information om utvecklingen av villkoren och deras bety-delse för tillsynen och där finns också ett exempel från 2010 som visar villkor som kan finnas i ett modernt tillståndsbeslut.

Mindre avvikelser från villkor Ibland framgår det av tillstånd att tillsynsmyndigheten får medge mindre avvikelser från villkor om det finns särskilda skäl. Saknas en sådan bestämmelse kan det ändå finnas möjlighet att medge avvikelse med stöd av 5 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som säger att tillstånd till ändring inte krävs ”om ändringen är mindre och inte innebär att en olä-genhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma". En avvikelse kan exempelvis avse ändring av arbetstiden, verksamhetsutövaren kanske vill starta tidigare på morgonen än vad villkoret tillåter. Om tillsynsmyndigheten ska kunna med-ge det bör det endast handla om en tillfällig avvikelse vid ett visst tillfälle. Att generellt medge andra tider än vad villkoret anger ligger knappast inom tillsynsmyndighetens befogenheter.

Begränsningsvärden Enligt Miljööverdomstolens domar gällande rikt- och gränsvärden (se bl.a. domar den 29 januari 2009 i mål nr M 1303-07 och mål nr M 3792-07 ), ska inte längre begreppet riktvärde tillämpas i villkor förutom i samband med prövotidsvillkor. Istället ska be-gränsningsvärden anges samt ramarna för hur kontrollen av respektive villkor ska ske. De riktvärden för bl.a. buller, vibrationer och luftstötvågor som tidigare tillämpats base-ras på lång tids erfarenheter. Nya värden för tillämpning som begränsningsvärden, d.v.s. i princip gränsvärden, har inte tagits fram. Det är dock uppenbart orimligt att rakt av tillämpa nivåerna för riktvärden som gränsvärden varför miljöprövningsdelegationerna snabbt bestämde sig för att formulera om sådana villkor så att begränsningarna kan han-teras som riktvärden. Även miljödomstolarna har i flera domar tillämpat ett sådant syn-sätt. Hur villkor kan formuleras där begränsningsvärden hanteras som riktvärden framgår nedan, se exempelvis på sid 50 under Buller. Där anges alltså: Vilka begränsningsvär-den som gäller, hur de ska kontrolleras och vad som gäller om de överskrids.

48

Om det sker överskridande av begränsningsvillkor är det tillsynsmyndighetens sak att granska de åtgärder som bolaget har skyldighet att genomföra för att överskridanden inte ska upprepas. Överskridande av villkor bör också av bolaget betraktas som en sådan incident som ska omnämnas och beskrivas i den årliga miljörapporten.

Standardvillkor i tillståndsbeslut

Ansökan och det ”allmänna villkoret” Tillståndsansökan är ett viktigt underlag för tillsynen. Där finns en detaljerad beskriv-ning av den planerade verksamheten, och där framgår också vad tillståndshavaren har åtagit sig i olika avseenden. Första villkoret i tillståndsbesluten brukar kallas ”det allmänna villkoret”. Det har en övergripande formulering som i princip ska täcka upp allt det som inte behandlas i övri-ga villkor. ● Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden

angivit i ansökningshandlingarna och den täktplan som hör till ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor.

Kommentar Villkorets formulering gör det ”töjbart” och det kan vara svårt för en åklagare att driva ett åtalsärende om brott mot detta villkor. Om det är uppenbart att en verksamhetsutöva-re struntar i sina åtaganden finns dock alltid möjligheten att inom ramen för tillsynen följa upp detta med förelägganden.

Villkor om gränsmarkering ● Innan verksamheten påbörjas ska gränsen för brytningsområdet markeras i ter-

rängen med fasta gränsmarkeringar. Markeringarna ska behållas under hela ex-ploateringstiden.

Kommentar Detta är ett villkor som funnits med som standard sedan mycket länge, och som från början tillkom bl.a. i syfte att skydda markägaren och ägare till angränsande fastigheter. Erfarenheten visar att efterlevnaden av detta villkor ofta är bristfällig. Detta beror på flera faktorer. Villkoret bedöms säkert av en del verksamhetsutövare som mindre viktigt varför man helt enkelt struntar i att följa det, eller att man påbörjar sin verksamhet och sedan glömmer bort att sätta ut markeringarna. I vissa fall finns möjlighet att placera permanenta markeringar som dubb i berg. I andra fall är man hänvisad till att placera stakkäppar eller andra tillfälliga markeringar i ter-rängen. Det är mycket vanligt att sådana tillfälliga markeringar av olika orsaker skadas och försvinner.

49

Nu finns möjligheten att definiera täktområdet med koordinater som lätt kan kontrolle-ras med hjälp av GPS.

Begränsning av den årliga produktionen ● Tillåten produktionsmängd är högst X ton bergmaterial/grus per år.

Kommentar Detta villkor följs enklast upp via de produktionsuppgifter som verksamhetsutövaren har skyldighet att lämna i den årliga miljörapporten. Om tillsynsmyndigheten anser att det finns välgrundad misstanke om uppenbara felaktigheter i produktionsrapporteringen så finns möjlighet att överlämna ärendet till åklagarmyndigheten för en utredning avse-ende ”försvårande av miljökontroll” (29 kap 5 § MB). Likaså kan frågor om hushållning bäst följas upp genom produktionsuppgifterna, t.ex. i naturgrustäkter att materialet huvudsakligen har använts till kvalificerade ändamål. Vad som är kvalificerade ändamål framgår av SGU-rapport 2011:10 (27)

Massåtervinning ● Återvinning av massor lämpliga för byggnads- eller anläggningsändamål får om-

fatta högst ca X ton betong, ca X ton asfalt, ca X ton tegel och ca X ton matjord per år.

Kommentar Detta villkor kan vara svårt att följa upp exakt. Man får oftast göra en grov uppskattning eftersom det inte är säkert att verksamhetsutövaren i detalj dokumenterar hur många ton av respektive materialtyp som förs in i täkten. Normalt bör det under ett år vara balans mellan inkommande och utgående material. Infört material ska alltså inte lagras under längre perioder (längre än 3 år) eftersom det då enligt 5 § Avfallsförordningen pkt 2 blir fråga om tillståndspliktig avfallsdeponi.

Säkerhet för allmänheten ● Tillskapade bergbranter och andra farliga delar av täktområdet ska på lämpliga sätt

avskärmas och allmänheten tydligt uppmärksammas på risken för olycksfall.

Kommentar Detta är ett nytt villkor. Här bör tillsynsmyndigheten ha stor frihet att bedöma vad som är så farligt att det kan anses befogat att kräva åtgärder. I denna bedömning ska natur-ligtvis även beaktas vad som kan anses ekonomiskt rimligt och praktiskt genomförbart.

Buller ● Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet får inte

överskrida högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än vardagar utom helgdagar kl. 07 - 18 50 dB(A) nattetid kl. 22 - 07 40 dB(A) övrig tid 45 dB(A)

50

De angivna värdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfälts-mätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissions-mätning). Kontroll ska göras så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad. Om ett värde överskrids ska omedelbara och tillräckliga åtgärder vidtas så att värdet kan klaras senast vid den tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.

Kommentar I nya täkter finns alltid anledning att genomföra bullermätningar för att kontrollera om begränsningsvärdena kan innehållas. Detta regleras ibland direkt i villkoret men inte alltid. Likaså behövs mätningar vid förändringar som kan förväntas ha betydelse för bullernivåer eller för bullrets utbredning. Mätplats och mättillfällen regleras i kontroll-program.

Arbetstider ● Starkt bullrande verksamhet som krossning, borrning, sprängning och skutknack-

ning får bedrivas endast helgfria vardagar måndag till och med fredag kl. 07.00-18.00.

Kommentar Arbete på andra tider brukar för det mesta resultera i klagomål från kringboende. Många exploatörer är missnöjda med att både ha bullernivåer och arbetstider reglerade i villkor. Numera brukar arbetstiderna regleras endast för starkt bullrande verksamhet som borrning, sprängning, förkrossning och skutknackning. I vissa fall förbjuds all verksamhet att pågå under sommarmånaderna juni-augusti. Efterkrossning, lastning, transporter och reparationsarbeten brukar tillåtas på andra tider men naturligtvis endast inom ramen för det gällande bullervillkoret.

Sprängning ● Sprängningar ska normalt ske på fast sprängtid, d.v.s. bestämd veckodag samt even-

tuell reservdag. Berörda kringboende ska vid varje sprängning i förväg informeras om vilket klockslag som sprängningen kommer att ske.

Kommentar Villkoret är i första hand avsett för stora täkter där man spränger ofta. Syftet med fasta sprängtider är främst att undvika skrämseleffekten. I små bergtäkter med någon eller några få sprängningar per år är fasta sprängtider inte lika betydelsefullt. Att informatio-nen alltid sker till berörda grannar är dock av största vikt. När detta inte sköts tillfred-ställande brukar det resultera i klagomål.

51

Markvibrationer ● Markvibrationer – definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled – orsa-

kade av sprängning, får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus. Mätning ska ske en-ligt anvisningar i gällande kontrollprogram. Mätning ska utföras enligt gällande svensk standard. Om begränsningsvärdet överskrids ska åtgärder vidtas inför nästa sprängning så att värdet kan hållas.

Kommentar Mätplats och mättillfällen bör regleras i kontrollprogram.

Luftstötvågor ● Luftstötvågor till följd av sprängning – mätt genom frifältsmätning - får vid bo-

stadshus inte överskrida 100 Pa. Mätning ska ske enligt anvisningar i gällande kon-trollprogram. Mätning ska utföras enligt gällande svensk standard. Om begräns-ningsvärdet överskrids ska åtgärder vidtas inför nästa sprängning så att värdet kan hållas.

Kommentar Mätplats och mättillfällen bör regleras i kontrollprogram.

Damning ● Åtgärder ska vidtas för att minimera spridning av damm från verksamhetens alla

moment.

Kommentar I princip så räcker det att företaget kan visa att man vidtagit åtgärder för att villkoret ska anses vara uppfyllt. I de flesta fall brukar dammbekämpningen skötas på verksamhetsutövarens eget initia-tiv. Eftersom problemen med damning är som störst inom täktområdet är det i första hand en viktig arbetsmiljöfråga.

Kemikaliehantering ● Drivmedel, oljor och andra kemiska produkter ska förvaras och i övrigt hanteras så

att spill eller läckage inte kan förorena mark eller vatten.

Kommentar En viss variation i villkorets utformning förekommer. Grundtanken är dock i princip alltid densamma. Besiktning av förvarings- och hanteringsanläggningar bör ske regel-bundet. Likaså avseende skyddsutrustning för att sanera spill och utsläpp vid haverier. Om tankning av fordon och maskiner sker på annan plats än i täkten kan det finnas an-ledning att försäkra sig om att det sker under betryggande former.

Fordonsuppställning ● Parkering av fordon och maskiner för natten eller längre tid får endast ske på yta

som är särskilt iordningställd för att förhindra spridning av oljespill. Alternativt ska

52

skydd för uppsamling av spill vara ordnat under parkerade enskilda fordon eller maskiner.

Kommentar Det kan finnas skäl att granska även uppställningsplatser för privata motorfordon. Såda-na uppställningsytor kan vara hårdgjorda (gjuten betongplatta eller tät asfaltbeläggning) alternativt täckta av ett lager tättpackat stenmjöl (kan handla om några dm djupt). Vid tillfällig uppställning bör även tät presenning eller tråg vara godtagbart.

Hantering av ytvatten ● Vatten som avleds från verksamhetsområdet ska genomgå partikel- och oljeav-

skiljning i sedimentationsdamm som ska utformas i enlighet med ansökan.

Kommentar Dammen ska vara dimensionerad utifrån beräknad avrinning. För att upprätthålla funk-tionen behöver sedimentationsdammen rensas från sedimenterade partiklar och olja med regelbundna intervall. Hur ofta det sker bör dokumenteras i egenkontrollprogrammet. Vanligen kontrolleras vattenkvaliteten på utgående vatten 1–2 gånger per år. När och hur ofta vattenprover tas och vilka parametrar som analyseras bör också dokumenteras i ett kontrollprogram.

Efterbehandling ● Efterbehandling ska så långt möjligt utföras efter hand som brytningen fortskrider.

En aktuell efterbehandlingsplan ska finnas för området och följas. Den slutliga ef-terbehandlingen ska i god tid planeras i samråd med markägaren och tillsynsmyn-digheten.

Kommentar I de flesta tillstånd står angivet att efterbehandlingen ska vara avslutad den dag täkttills-tåndet upphör att gälla om inte Länsstyrelsen alternativt tillsynsmyndigheten beslutar annat. Tillsynsmyndigheten bör ha fortlöpande diskussioner med verksamhetsutövaren om efterbehandlingen. I den bästa av världar sker successiv efterbehandling på verksam-hetsutövarens eget initiativ, men i vissa fall kan det vara befogat att förelägga om åtgär-der. Särskilt om det är uppenbart att efterbehandlingen kommer att ta tid och det kan bli svårt att hinna med den inom tillståndstiden. Läs mer i kapitel 6. Efterbehandling av täkter, sid 24, och bilaga 8, Naturvårdsverkets vägledande kommentarer avseende tillämpningen av 20c § 2 st FMH samt broschyren Sand- och grustäkter Hur du gynnar biologisk mångfald vid efterbehandling och drift (12). När arbetena har slutförts ska tillsynsmyndigheten i beslut godkänna efterbehandlingen. Beslutet är överklagningsbart och uppgift om hur det kan överklagas ska därför finnas med. Om kommunen är tillsynsmyndighet kan beslutet överklagas till länsstyrelsen och när länsstyrelsen är tillsynsmyndighet kan beslutet överklagas till mark- och miljödom-stolen.

53

Kopia på beslutet ska skickas till Länsstyrelsen och även delges markägaren. Kommu-nens beslut utgör underlag för Länsstyrelsens beslut att sända tillbaka den ekonomiska säkerheten. Om efterhandling görs i etapper kan tillsynsmyndigheten ta delbeslut om att efterbe-handlingen är klar för delar om det berör ett större område. Om efterbehandling har genomförts innan täkttillståndet upphört att gälla kan verksam-hetsutövaren begära beslut av tillsynsmyndigheten att täktverksamheten är avslutad. Kopia på sådant beslut ska också skickas till Länsstyrelsen. (Miljöprövningsdelegatio-nen kan på verksamhetsutövarens begäran besluta om att upphäva täkttillståndet). Tänk på att när efterbehandlingen är klar bör det inte finnas något skötselbehov. Exem-pelvis kan man välja jordvall som skydd för branter istället för ett staket.

Kontrollprogram ● Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Programmet

ska bland annat ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter att detta beslut vunnit laga kraft.

Kommentar Tänk på att många verksamheter ofta har underentreprenörer som också ska känna till kontrollprogrammet. Se vidare under rubriken ”Egenkontroll och kontrollprogram” nedan.

Uppehåll i verksamheten ● Om endast obetydlig brytning av berg har utförts under en sammanhängande peri-

od av två år ska en redogörelse för täktverksamhetens planerade fortsättning läm-nas till tillsynsmyndigheten.

Kommentar Uppföljning sker lättast genom de årliga produktionsuppgifterna. I de flesta fall är bola-gen givetvis intresserade av att upprätthålla en kontinuerlig och gärna hög produktion men det är marknaden som styr. Det är rimligt att acceptera produktionsstopp under perioder med låg efterfrågan på marknaden. Om det är ”skräpigt”, råder oordning i täk-ten eller om delar av området med fördel kan efterbehandlas är det lämpligt att sådana åtgärder genomförs i samband med längre produktionsstopp.

54

Egenkontroll och kontrollprogram

System för egenkontroll finns och tillämpas Verksamhetsutövaren har ansvar för att själv undersöka och ha kunskaper om vilken miljöpåverkan som verksamheten kan leda till, det vill säga bedriva egenkontroll. Reg-lerna om detta finns refererade i lagstiftningsavsnittet på sid 77. Det är en central tillsynsuppgift att tillse att system för egenkontroll finns och tillämpas. Verksamhetsutövaren ska kunna visa för tillsynsmyndigheten att hänsynsreglerna följs, hur egenkontrollen fungerar i praktiken och resultatet av den. Tillsynsmyndigheten kan, med stöd av 26 kap 19 § MB, begära att verksamhetsutövaren ska lämna in förslag på kontrollprogram. I de följande styckena finns under olika rubriker mer information om vad egenkontroll kan eller ska omfatta och hur det kan kontrolleras i tillsynen.

De särskilda kraven i förordningen om egenkontroll Här anges de särskilda kraven på verksamhetsutövare enligt förordningen om egenkon-troll. Kursiv text är våra kommentarer om vad det bör innebära för täktverksamheter.

• Det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret inom företaget av de frågor som rör verksamhetens miljöpåverkan och hur verksamheten uppfyller de krav som regleras i miljöbalken, förordningar eller beslut meddelade enligt miljöbalken. Den person som har ansvaret för täktverksamheten ska ha den kunskap, de befogenheter och resurser som krävs.

• Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt. Riskbedömningen ska dokumenteras och avse både normal drift och eventuell driftstörning.

• Det ska finnas dokumenterade rutiner för kontroll av utrustning för drift och kontroll. Det innebär bland annat att kontroll av utrustning, drift och provtagning samt hur ofta kontroller görs ska dokumenteras.

• Verksamhetsutövaren ska rapportera om driftstörningar till tillsynsmyndigheten. Skriftlig rutin och lista med aktuella kontaktuppgifter ska finnas.

• Verksamhetsutövaren ska förteckna de kemiska produkter som hanteras i verksamheten och som kan innebära risker ur hälso- och miljösynpunkt. För täkter gäller det främst drivmedel, glykol och smörjoljor som används i verksamheten.

Att lagstiftaren fäster stort avseende till dessa bestämmelser framgår av förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter. Se vidare under avsnittet om miljösanktionsav-gifter sid 83, bilaga 1.

55

Incidenthantering Incidenter som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljö ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. Skriftliga rutiner hur det sker ska finnas. Alla incidenter ska dokumenteras.

Verksamhetsutövarens hantering av klagomål Även klagomål på verksamheten bör dokumenteras och rapporteras till tillsynsmyndig-heten. Rapporten bör förutom beskrivning av sakförhållanden även innehålla förslag på möjliga åtgärder om det är befogat. Vid omfattande klagomål kan det vara lämpligt att ha ett möte med närboende för att på så sätt hitta lösningar i samförstånd för att minime-ra störningarna till omgivningen.

Visa att villkor klaras Ett kontrollprogram för tillståndspliktiga täkter bör även omfatta rutiner för kontroll av hur villkor efterlevs. Villkor för täktverksamhet omfattar vanligen utsläpp till luft och vatten, buller, drifttider, kemikalie- och avfallshantering, efterbehandling och gränsmar-kering. Se vidare avsnittet om villkor i tillstånd, sid 47.

Mätningar och analyser

Vattenmiljöer Mätning av kemiska och fysikaliska parametrar i vattenmiljöer bör ske flera gånger per år och vara fördelade över året. Enstaka mätvärden har mindre betydelse, och det är först i en längre serie och satt i relation till vattenflödet som det blir möjligt att utläsa eventuella trender och avvikelser. Enstaka mätvärden som avviker påtagligt kan vara indikation på fel eller brister, men eftersom flera olika faktorer kan påverka ett mätvärde kan det vid extrema värden vara befogat att göra om provtagningen. Mätning av vattenflödet är förhållandevis enkelt och kan naturligtvis ske vid varje prov-tagning, men eftersom det ändå blir förhållandevis få mätningstillfällen per år så blir felmarginalen så stor när man räknar om det på årsbasis att det sannolikt är bättre att utgå från en uppskattning av medelavrinningen från området (tillrinningsområdets stor-lek multiplicerat med medelnederbörden minus avdunstningen). Extrema värden vid enstaka tillfällen bör tillsynsmyndigheten tillsammans med verk-samhetsutövaren analysera och följa upp för att spåra orsakssammanhang och genomfö-ra lämpliga åtgärder, men de bör normalt sett inte föranleda föreläggande eller åtalsan-mälan (såvida det inte beror på uppenbart slarv eller andra redan påtalade brister och/eller medför påtaglig skada eller olägenhet).

Grumlighet Om vatten avleds från täktområdet brukar som villkor finnas krav på att sedimenta-tionsdamm finns anordnad. Utgående vatten från damm bör alltid kontrolleras med av-seende på grumlighet. Om halten av partiklar bedöms vara alltför hög finns skäl att se över dammens konstruktion, dimensionering och underhåll.

56

Petroleumprodukter Utgående vatten ska normalt vara fritt från petroleumprodukter. Om analysresultaten visar på förekomst av olja så måste sedimentationsdammens funktion kontrolleras. Finns och fungerar länsor? Är utloppet utformat så att oljeprodukter inte kan passera? Dessutom bör naturligtvis utsläppskällan spåras och åtgärdas.

Ledningstal, pH, kväve och andra parametrar Det är främst när salt används som dammbindningsmedel som det kan vara aktuellt att mäta ledningstal. Provtagning sker i grundvattenrör och eller utgående vatten från täk-ten. pH brukar ingå som del i nästan alla analyspaket för vattenprover. I de flesta fall finns dock ingen anledning att, på grund av täktverksamhet, förvänta några påtagliga föränd-ringar av pH-värdet. Kväveföreningar bildas som en restprodukt i samband med sprängning i bergtäkter. Det kan, beroende på vilken typ av sprängämne som används, röra sig om nitrat, nitrit och ammoniumkväve. Ämnena är vattenlösliga, lättrörliga och kan spridas både i yt- och grundvatten. Provtagning sker lämpligen i utgående vatten från sedimentationsdammar. I större bergtäkter där ingen samlad avledning av ytvatten sker kan det finnas skäl att följa upp kvävehalten i kringliggande vattendrag Analys av kväveföreningar är inte nödvändigt i samband med grustäkter. Andra kemiska parametrar som metaller, organiska lösningsmedel, och bekämpnings-medel förekommer eller hanteras normalt inte i täkter. Det finns därför ingen anledning att ställa krav på analys av sådana ämnen. Syreförbrukande partiklar i så stora mängder att det kan förorsaka problem uppkommer normalt sett bara från torvtäkter eller om annan verksamhet bedrivs inom ett täktområ-de, t.ex. flishantering. Förhöjd halt av organiskt material i utgående vatten från torvtäk-ter brukar bero på underdimensionerade och/eller bristfälligt underhållna sedimenta-tionsdammar. Berg- och grusmaterial för ballaständamål är fritt från organiskt material. Täktverksamhet medför normalt ingen ökad risk för förhöjd bakteriehalt i yt- och grundvatten.

Grundvattennivåer När brytning sker under grundvattenytan eller om det pågår kraftig grundvatteninström-ning i en täkt och pumpning och bortledning av grundvatten sker (vilket pågår i en del bergtäkter) kan det finnas anledning att fortlöpande kontrollera grundvattennivåerna i och kring täkten. Detta brukar ske genom avläsning i nedslagna eller borrade grundvat-tenrör. Grundvattennivån brukar anges i förhållande till täktbotten (meter under täktbot-ten) eller som en plushöjd. Eftersom grundvattennivån varierar naturligt med årstider och nederbördsförhållanden bör mätning ske flera gånger utspritt över året. Resultaten kan bäst förstås när man får en längre serie och kan sortera bort de naturliga variatio-nerna.

57

Vid täkt (oavsett materialtyp) över grundvattenytan finns ingen anledning att genomföra mätning av grundvattennivåer.

Buller I samband med nyetablering av täkter bör genomföras kontroll av bullersituationen så snart produktionen kommit igång. Mätningar vid närmast belägna bostäder (kan även gälla berörda utmed transportvägar) bör utföras när full produktion pågår, och gärna när vinden ligger på, alltså under sämsta tänkbara situation. Om mätning genomförs vid tre olika tillfällen bör man få en mycket god uppfattning om bullersituationen kring täkten. Visar mätningarna att man med god marginal underskrider de rikt-/begränsningsvärden som anges i bullervillkoret kan det räcka med ett enda mättillfälle. Beroende på resulta-ten får man annars ta ställning till om det behöver genomföras flera mätningar och om det behöver vidtas åtgärder för att minska bullret. Därefter är det först i samband med förändringar i produktionen som kan påverka bullersituationen som det finns skäl att ställa krav på förnyade bullermätningar.

Vibrationer och luftstötvågor De första tre produktionssprängningarna bör alltid mätas. Eftersom utbredningen av vibrations- och luftstötvågorna är mycket svår att förutse (man brukar säga att varje sprängning är unik) så bör mätning ske vid åtminstone ett par bostäder belägna på olika avstånd från täkten. Därefter får man ta ställning till om det behöver genomföras åtgär-der för att minska risken för höga värden.(se avsnittet om vibrationer respektive luft-stötvågor sid 29). Under förutsättning att man med god marginal underskrider rikt-/begränsningsvärdena finns knappast skäl att ställa krav på ytterligare mätningar annat än om produktionen ändras (t.ex. beroende på högre pallhöjd, grövre borrhål, avståndet till kringboende minskar, annan sprängriktning eller bergets egenskaper). Här bör dock påpekas att det för verksamhetsutövaren kan vara som en försäkring att för varje sprängning ha dokumentation som visar att man inte överskridit rikt-/begränsningsvärden.

Miljörapportering

För tillståndspliktig täkt är verksamhetsutövaren skyldig att senast den 31 mars varje år lämna in en miljörapport där de redogör för verksamheten under föregående verksam-hetsår. Tillsynsmyndigheten har ansvar för att granska och godkänna denna miljörap-port. Från och med rapporteringen för produktionsåret 2010 ska även de årliga produk-tionsuppgifterna lämnas ihop med miljörapporten. När tillståndshavaren och verksamhetsutövaren är en och samma person är det självklart att denne har skyldighet att lämna in miljörapport. För täkter är det emellertid vanligt att man har en juridisk eller fysisk person som är formell tillståndshavare och någon eller några andra (som brukar kallas antingen entreprenörer, exploatörer eller verksamhetsut-övare) som utför det praktiska arbetet i täkten. Det blir då oklart hur man egentligen ska

58

tolka lagtexten. Länsstyrelsen anser dock att den som står för täkttillståndet alltid ska anses vara den som är ytterst ansvarig för verksamheten mot både tillstånds- och till-synsmyndigheten. Den som utför det praktiska arbetet är naturligtvis den som bäst kan beskriva verksamheten i miljörapporten, men kravet att lämna in rapport ska, enligt Länsstyrelsens mening, alltid riktas mot tillståndshavaren och likaså eventuella beslut om sanktionsavgifter. Läs vidare om miljörapportering på sid 78, bilaga 1.

Frågor som inte regleras i villkor men kan behöva kontrolleras

Maskinutrustning Om betydande problem uppstår med buller, damning eller annat, och detta kan härledas till användning av föråldrad utrustning, så finns det i miljöbalken stöd för att ställa krav på skyddsåtgärder, t.ex. investering i ny maskinutrustning enligt 2 kap. 3 § MB. Sådana krav ska emellertid alltid underställas en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § MB. Nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått ska jämföras med kostnaden för åtgärderna, och kraven får inte vara orimliga att uppfylla. Det är alltid rimligt att ställa krav på att den maskinutrustning som används blir under-hållen på ett tillfredställande sätt. Det är också ett krav i egenkontrollförordningen att ha rutiner för det. I den mån det uppkommer läckage från bränsletankar, hydraulslangar eller kopplingar så ska sådant åtgärdas omgående. I övrigt ska naturligtvis restprodukter som sprängämnesförpackningar, tändkablar m.m. samlas in för återvinning eller destruktion.

Motorbanor samt olovlig körning med motorcyklar med mera Vad som gäller för organiserad träning eller tävling anges under rubrik Motorbanor på sid 22. I grustäkter förekommer ofta körning med motorcyklar och fyrhjulingar. För det mesta handlar det om olovlig körning som inte är organiserad. Om det finns tillräckligt starka skäl har tillsynsmyndigheten möjlighet att ställa krav på verksamhetsutövaren att till-fartsvägar är bommade och eventuellt även om uppsättning av skyltar som upplyser om att terrängkörning inte är tillåten inom området. Annars är sådan verksamhet mycket svår att åtgärda och får i första hand vara en sak mellan markäga-ren/täktillståndsinnehavaren och polisen.

Handläggning av anmälan om husbehovstäkt

Husbehovstäkter är sedan första januari 2008 anmälningspliktiga om uttagen mängd överstiger 10 000 ton naturgrus eller berg, torv med ett verksamhetsområde större än 5

59

hektar eller mer än 50 000 kubikmeter torv. Uttag före detta datum ska alltså inte räknas in. Anmälan ska ske senast sex veckor innan den anmälningspliktiga täkten påbörjas (d.v.s. sex veckor innan det totala uttaget kommer upp i de volymer som anges ovan). I bilaga 4, sid 99 finns en steg-för-steganvisning för ärendegången i ett anmälnings-ärende. Informationen i Bilaga 9 Tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivning och täktplan, bör kunna vara till visst stöd vid bedömning av en anmälan utan att, givetvis, allt som gäller vid en ansökan om tillstånd är tillämpligt för ett anmälningsärende. I bilaga 10, sid 125, finns exempel på villkor i ett modernt tillståndsbeslut. De kan an-vändas som vägledning för föreläggande om försiktighetsåtgärder. Se även avsnittet Standardvillkor i tillståndsbeslut på sid 49. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB ska alltid beaktas. Föreläggande om försiktighetsåtgärder ska, förutom att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vad som angivits i anmälningshandling, eventuell miljökonsekvensbe-skrivning och täktplan, avse åtgärder gällande täktområde och omgivningspåverkan. I täktområdet ska gränser för brytningsområdet markeras. Omgivningspåverkan kan avse åtgärder för att minimera effekter av buller från verksamheten och transporter, sprängningar, markvibrationer, luftstötvågor, vattenförorening, damning och hantering av kemiska produkter.

Dokumentering i tillsynen

Fotografier Som stöd för minnet mellan varje besök är fotografier eller videofilmning utmärka hjälpmedel. Genom att välja ut någon eller några klart definierade, fasta punkter som det är lätt att återvända till kan man ta bilder över området eller enskilda detaljer.

60

10. Tillsynsmyndighetens hantering av klagomål Att hantera klagomål från bland annat närboende är en del av tillsynen, men har här placerats i ett eget avsnitt. Detta är naturligtvis inte specifikt när det gäller täkter, men täktverksamhet brukar ofta generera många samtal. Klagomål gällande pågående täktverksamhet kommer främst från närboende. Det handlar vanligtvis om att människor känner stark oro inför en verk-samhet som man vet ganska lite om och upplever som skrämmande och störande. För handläggaren handlar det om att ta sig tid och lyssna på det som framförs, och att svara på frågor och bemöta sakargument. Det kan vara ett stort bekymmer med att sak-argument inte alltid hjälper för att stilla folks oro eller ilska.

Allmänna klagomål gällande täktverksamhet

Tillstånden enligt 9 kap i miljöbalken innebär att verksamhetsutövarna har rätt att be-driva sin verksamhet även om den förorsakar störningar, så länge som de håller sig inom ramen för de villkor och andra begränsningar som föreskrivs i tillstånden. I vissa fall kan det dock visa sig att störningarna ändå av olika anledningar blir så omfattande att de inte längre kan anses som acceptabla. Då är det tillsynsmyndighetens sak att uppmärksamma tillståndsmyndigheten på att det kan krävas ändring av villkor eller andra begränsningar i tillstånden.

Buller från borrning, krossning, sortering, transporter m.m. Klagomål om buller från avbaning, sprängning, skutknackning, krossning, sortering och transporter är vanligast under sommarhalvåret. De bullervillkor som föreskrivs i till-stånden följer Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, Allmänna Råd SNV RR 1978:5 (omtryck 1983). För tillståndspliktiga täkter finns det ibland reglerat i villkoren för tillståndet att kon-trollmätningar av buller från verksamheten ska utföras. Vanligare är att rutiner för åter-kommande bullermätningar finns angivna i program för egenkontroll. Utförda buller-mätningar ska alltid redovisas till tillsynsmyndigheten. Detta sker vanligtvis i samband med den årliga miljörapporteringen. Om bullervillkoren i tillståndet inte följs kan till-synsmyndigheten förelägga om att bullerdämpande åtgärder ska vidtas. En enkel sådan åtgärd kan vara att inte bedriva flera olika bullrande arbetsmoment samtidigt. Se vidare under avsnittet om buller, sid 28. I den mån arbetstiderna regleras i villkor brukar det i första hand gälla starkt bullrande verksamhet, och bl.a. transporter är då uttryckligen undantagna. Transporter tidigt på morgonen och även nattetid kan dock upplevas störande för berörda kringboende. Täkter som levererar material till pågående byggen, särskilt inom stora infrastrukturpro-jekt, måste anpassa sig till kundernas behov. Vanligtvis påbörjas arbetena klockan sju på morgonen och då måste ballastmaterial finnas på plats. I stora byggprojekt, som of-

61

tast utförs med mycket snäva tidsramar, kan arbetena under perioder pågå dygnet runt och man kan då vara beroende av kontinuerlig materialtillförsel. I samband med halk-bekämpning vintertid är det inte ovanligt att sandningsbilar måste skickas ut nattetid.

Exempel på möjliga åtgärder för att minska problemen: - lastning bakom skyddande upplagshögar,- försiktig körning (t.ex. genom eco-driving),- begränsning av bilarnas hastighet på mindre utfartsvägar

Damning från upplag, krossverksamhet m.m. Det är vanligast med klagomål om damning under sommarhalvåret vid torr väderlek och starka vindar. Om damningen innebär uppenbara problem för kringboende och verk-samhetsutövaren inte självmant vidtar åtgärder (eller om vidtagna åtgärder är otillräck-liga) så kan tillsynsmyndigheten förelägga om ytterligare åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är vattenbegjutning eller möjligen övertäckning. Torr väderlek och starka vin-dar vintertid är mer bekymmersamt eftersom bevattning medför att krossmaterialet i upplagshögarna fryser med påföljd att man inte kan lasta ut.

Störningar från transporter inom och till och från täkten Klagomål angående transporter brukar ofta uppkomma när antalet transporter till och från täkten ökar i samband med större efterfrågan på produkter.

Det är rimligt att ställa krav på att täktinnehavarens egna bilar visar särskild hänsyn mot kringboende, och att man håller de arbetstider man förbundit sig till i ansökan (d.v.s. att man följer villkor 1 i tillståndet). Vidare är det viktigt att man vid torr väderlek vatten-begjuter eller saltar på grusvägar för att undvika dammproblem. Man kan naturligtvis också ta upp diskussion om val av alternativa utfartsvägar, om så är möjligt.

Stora projekt brukar också innebära att det är bråttom, och vanligtvis är förutom täktin-nehavarens egna bilar även andra åkare inblandade, som det kan det vara svårt både för täktinnehavaren och tillsynsmyndigheten att påverka. Så länge transporterna sker under normal drifttid är det inte möjligt att göra så mycket.

Som tillsynsansvarig är det naturligtvis bra att återkommande påminna verksamhetsut-övarna om att alltid informera kringboende och tillsynsmyndigheten om kommande produktionsökningar som kan innebära mer störningar. Bra information brukar vara det bästa sättet att förebygga konflikter.

Arbete utanför normal drifttid Under begränsade perioder kan det hända att täktverksamheten behöver pågå utanför normal drifttid. Det gäller ofta i samband med infrastrukturprojekt då tidsschemat är mycket pressat och efterfrågan på ballastprodukter är stor. Under sådana omständigheter förekommer ibland klagomål om att verksamhetsutövaren inte håller arbetstiderna utan arbetar kvällar och helger. Verksamhetsutövaren ska anmäla avvikelser från normal drifttid till tillsynsmyndigheten. Om klagomål inkommer kan tillsynsmyndigheten före-lägga om att normal arbetstid ska hållas.

62

Insynsskyddad avskärmning av täktområdet med skogsridå Ibland förekommer klagomål som handlar om att man anser att verksamhetsutövaren avverkat för mycket av de träd som ska skydda från insyn.

Tillsynsmyndigheten får först undersöka sakförhållandena. Det kan ju handla om att man förbereder för avbaning av mark i samband utökning av brytningsområdet. Om avverkning då har skett så att insynsskyddet försämrats eller försvunnit kan man ta upp en diskussion med täktinnehavaren om kompletterande plantering alternativt att lägga upp avbaningsmassor eller materialupplag som kan ersätta det gamla insynsskyddet. I andra fall kan det vara så att avverkningen skett på grannfastigheten och att täktinne-havaren inte är ansvarig.

För tillståndspliktiga täkter finns det ibland reglerat i villkoren att det ska finnas insyns-skydd så länge verksamheten pågår (gäller främst äldre tillstånd). Tillsynsmyndigheten får då göra en bedömning av om det innebär en överträdelse mot villkor i täkttillståndet.

Klagomål på övriga verksamheter inom täkten Det är ganska vanligt att man vill bedriva olika typer av motorsportverksamhet inom täktområden under helger. Klagomål om bullerstörning från den verksamheten före-kommer framförallt under sommarhalvåret då närboende vill ha möjlighet att vistas ut-omhus utan att störas. Klagomål kan även gälla störning från ökad trafik på intilliggan-de vägar i samband med evenemangen.

Se vidare under rubrik Motorbanor samt olovlig körning med motorcyklar med mera på sid 59 samt vad som gäller för organiserad träning eller tävling under Motorbanor på sid 22.

Klagomål gällande bergtäkt och sprängning av berg i samband med infrastrukturprojekt

Vibrationer och luftstötvågor Klagomål angående markvibrationer och luftstötvågor från fastighetsägare som miss-tänker att olägenheterna hör samman med sprängningar i en bergtäkt eller sprängning av berg i samband med infrastrukturprojekt. Den som klagar tror oftast att det rör sig om markvibrationer, men det vanligaste är att det man uppfattat är kraftiga luftstötvågor. Exempel på beskrivning av olägenheten från klagande: – ”Det skakade så kraftigt att blomkrukorna i fönstren föll ner på golvet”– ”Hela huset skakade och porslinet föll ut ur skåpet i köket”– ”Vi har fått sprickor i husgrunden efter den kraftiga sprängningen”

Börja med att ta reda på var fastigheten ligger och fråga klagande om när exakt olägen-heten inträffade (datum och klockslag). I tillstånd för större bergtäkter är det reglerat i villkoren att produktionssprängning ska ske på fasta tider och för alla bergtäkter att när-

63

boende ska informeras när sprängning sker. Verksamhetsutövaren har skyldighet att dokumentera sprängningarna. Vanligen finns också ett kontrollprogram där det ingår att verksamhetsutövaren ska låta utföra mätningar av markvibrationer och luftstötvågor på intilliggande fastigheter. Följande riktvärden finns vanligen i villkoren:

• Riktvärde för markvibrationer vid bostadshus är 4 mm/s (högsta hastighet i ver-tikalled) mätt på grundsockeln på bostadshus.

• Riktvärdet för luftstötvågor är 100 Pa mätt som frifältsvärde.

Verksamhetsutövaren har oftast en rutin för hantering av denna typ av klagomål. Ruti-nen innebär att man låter en oberoende konsult utföra mätningar efter att tillsynsmyn-digheten informerat om det inkomna klagomålet. Mätkonsulten kontaktar klagande och sätter upp mätutrustning på fastigheten. Mätning utförs även om fastigheten ligger långt utanför det sannolika påverkansområdet för täkten. Mätresultatet rapporteras till till-synsmyndigheten. Om resultatet visar att något riktvärde har överskridits kan tillsyns-myndigheten förelägga verksamhetsutövaren om att åtgärder ska vidtas för att riktvärdet ska hållas.

I samband med uppförande av enskilda hus och även vid genomförande av infrastruk-turprojekt (järnvägar, kraftledningar och stora vägprojekt) som tillåtlighetsprövas enligt särskild lagstiftning, gäller helt andra normer än i samband med täkttillstånd. Det brukar vara gränsvärden enligt svensk standard som gäller och alltså i första hand risk för ska-da på egendom som beaktas. Det innebär att berörda kringboende får tåla mer omfattan-de störningar och att s.k. komfortvärden inte är aktuella. Det betyder att mycket krafti-gare vibrationer tillåts jämfört med från sprängningar i tillståndsprövade täkter.

Incidenter – stenkast till följd av sprängning En farlig typ av incident är när bergmaterial hamnar utanför verksamhetsområdet vid sprängning, så kallat stenkast. Det händer att stenkast orsakar skador på intilliggande byggnader. Den typen av skador regleras civilrättsligt.

Klagomål gällande naturgrustäkter

Påverkan på hydrologi och vattenkvalitet De vanligaste klagomålen gäller problem med enskilda dricksvattentäkter, särskilt gräv-da brunnar. Exempel på vanliga problem är att vattnet i brunnen sinar under torra perio-der, smakar illa och/eller är missfärgat. I tillstånd för naturgrustäkter är det oftast regle-rat i villkoren att det ska finnas ett kontrollprogram som omfattar mätning av vattenkva-liteten på några utvalda intilliggande fastigheter. Mätningen omfattar dricksvattenpaket-analys av kemiska och mikrobiologiska parametrar samt i vissa fall även vattennivåer i brunnarna. Resultaten från dessa analyser rapporteras till tillsynsmyndigheten direkt och även i samband med den årliga miljörapporten. Om dricksvattnet bedöms som otjänligt i kemiskt och/eller mikrobiologiskt hänseende kontaktas fastighetsägaren omgående av tillsynsmyndigheten.

64

Den här typen av klagomål kan vara besvärliga att hantera, särskilt eftersom det är svårt att bedöma om olägenheten verkligen beror på täktverksamheten eller något annat. I vissa fall kan problemen i själva verket bero på den klagande fastighetsägarens bristan-de underhåll av sin egen dricksvattenbrunn. Man har exempelvis inte rensat eller slam-sugit sin grävda brunn under de senaste 10–15 åren och/eller kontrollerat pump, hydro-for eller filter. Förhöjd halt av kolibakterier kan knappast härledas till täktverksamhet utan brukar istället bero på att spillvatten från en infiltrationsanläggning eller motsva-rande trängt in i brunnen.

Det förekommer även klagomål som rör vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Det gäller exempelvis omgrävning av mindre vattendrag. Klagomål som gäller vatten-verksamhet överlämnas till Länsstyrelsens vattenvårdsenhet för handläggning.

65

11. Var man hittar mer kunskap och information

Miljösamverkan Västra Götaland

Kortpresentation och kontaktuppgifter, se baksidan av denna handledning. För utförliga-re information, handledningar i fulltext med mera: www.miljosamverkan.se. Direktlänk till projekt täkttillsyn: www.miljosamverkan.se/takttillsyn. Där finns också länk till pro-jektgruppen med deltagarnas e-postadresser. Projektgruppsdeltagarnas namn finns ock-så på titelsidan, sid 3, i denna handledning.

Webbplatser

Lagstiftning och miljömål • Tillsyns- och Föreskriftsrådet. Har bl.a. ett författningsregister för miljöbalkens om-

råde och ett EU-register, www.tofr.info.• Lagrummet. www.lagrummet.se. Lagrummet är den offentliga förvaltningens ge-

mensamma webbplats för svensk rättsinformation Här finns bland annat lagar ochförordningar i fulltext och länkar till myndigheternas föreskrifter. Rättsfall frånbland annat Miljööverdomstolen nås också, via rubriken Rättspraxis.

• Notisum. www.notisum.se. Här finns också lagar och förordningar i fulltext. Enspeciell fördel är att det är lätt att länka till författningar här, också direkt till enskil-da paragrafer.

• Miljömålsportalen. www.miljomal.se. Information om Sveriges 16 miljökvalitets-mål och arbetet för att nå dem. Miljömålsportalen är en samverkansportal för allaaktörer inom miljömålssystemet.

Myndigheter • Länsstyrelsen i Västra Götalands webbsida om täkter. Se nr 5 i listan nedan.• Naturvårdsverkets webbsida om täkter. Se nr 9 i listan nedan.• Sveriges geologiska undersökning (SGU), www.sgu.se.

Organisationer, projekt m.m. • Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI), www.sverigesbergmaterialindustri.se.

Branschorganisation som tillvaratar medlemsföretagens gemensamma intressensamt utvecklar branschen genom att stödja forskning och utbildning samt genomkvalitetsarbete och kompetensutveckling.På webbplatsen finns en hel del information också av intresse för tillsynsmyndighe-terna. Bland annat dessa titlar i litteraturlistan nedan: 23, 24, 25, 26.För tillgång till handböcker krävs dock medlemskap.

66

• Sveriges Stenindustriförbund (STEN), www.sten.se.• Rapportbiblioteket. Länkad sammanställning av handledningar och annat material

från alla regionala miljösamverkan i landet samt Miljösamverkan Sverige.www.miljosamverkansverige.se/rapportbibliotek.

Referenser och litteratur

1. Lathund för hantering av sanktionsärenden enligt miljöbalken. MiljösamverkanVästra Götaland november 2009. Länk till pdf.

2. Handläggning av ärende om miljösanktionsavgift. Handbok 2001:1 (senaste ut-gåva i april 2011 är nr 6 från mars 2011) Naturvårdsverket. Länk till pdf.

3. Energitorvtäkter - En kunskapssammanställning för handläggare. Miljösamver-kan Sverige 2009. Länk till pdf.

4. Miljörapport – täktverksamhet. Webbsida, Länsstyrelsen Västra Götalands län.Blankett och handledning med rubrik Dags att miljödeklarera.

5. Täkter. Webbsida, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Information om täkter,ansökan om tillstånd, tillsyn, avgifter med mera (se underrubriker i vänsterme-nyn) huvudsakligen riktat till verksamhetsutövare.

6. Egenkontroll och systemtillsyn – handledning. Miljösamverkan Västra Götaland,reviderad 2010. Länk till pdf.

7. Efterbehandling av täkter - En förtäkt vägledning. Miljösamverkan Sverige2006. Länk till pdf.

8. Litteraturöversikt, vibrationer från infrastruktur, täkter och övriga miljöfarligaverksamheter. Rapport 5730 Naturvårdsverket 2007. Länk till pdf. Ur förordet:”Det saknas rekommendationer från myndigheter avseende riktvärden för vibrationerfrån sprängning för bedömning av olägenhet för människors hälsa. .......... Vi kommeratt använda studien för att bedöma det eventuella behovet av fortsatta åtgärder inomforsknings- och/eller tillsynsvägledningsområdet.”

9. Täkter. Webbsida, Naturvårdsverket. Med ett flertal länkade sidor med informa-tion om regelverk, miljömål, vägledning, husbehovstäkter med mera.

10. Bergtäkt, berg- och gruskrossverk. Branschfakta. Naturvårdsverket 1996 Inaktu-ell vad gäller lagstiftningen, men ger information om teknik/processer, miljöpå-verkan, åtgärder med mera. Länk till pdf (på MVGs webbplats. Finns inte längresom pdf på Naturvårdsverkets webbplats).

11. Prövning av täkter. Handbok 2003:1 med allmänna råd. Naturvårdsverket 2003.Inte helt aktuell vad gäller lagstiftningen eftersom den skrevs då täkter fortfa-rande reglerades i 12 kap MB, inte som numera i 9 kap MB. Länk till pdf.

12. Sand- och grustäkter Hur du gynnar biologisk mångfald vid efterbehandling ochdrift Länsstyrelsen Västra Götalands län 2010. Länk till pdf.

13. Asfalt- och oljegrusanläggningar. Branschfaktablad. Naturvårdsverket 1994. In-aktuell beträffande lagstiftning, men ger information om teknik, processer, mil-jöpåverkan, åtgärder mm. Länk till pdf (på MVGs webbplats. Finns inte som pdfpå Naturvårdsverkets webbplats).

14. Betongindustri. Branschfaktablad. Naturvårdsverket 1995. Länk till pdf. Inaktu-ell beträffande lagstiftning, men ger information om teknik, processer, miljöpå-verkan, åtgärder mm.

15. Hantering av schaktmassor – tillsynshandledning. Miljösamverkan Västra Göta-land och Miljösamverkan Värmland 2010. Länk till pdf.

67

16. VOC-handledning. Miljösamverkan Västra Götaland 2009, rev. 2010. Länk tillpdf.

17. Entreprenörer och entreprenadverksamhet. Miljösamverkan Västra Götaland2003, med tillhörande informationsblad som uppdaterats 2007. Länk till pdf(handledning och informationsblad)

18. Förorenade områden vid pågående verksamheter – tillsynshandledning. Miljö-samverkan Västra Götaland 2006., uppdat. 2008. Länk till pdf.

19. Vattenskyddsområden, fastställande och tillsyn. Miljösamverkan Västra Göta-land 2005, uppdaterad 2011, samt kompletterande lathundar för olika frågor,2011, bl.a. Lathund för tillsyn gällande schaktningsarbeten sam täkt, MVG ochMiljösamverkan Skåne. Länk till handledning och lathundar.

20. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Naturvårdsverkets Handbok 2010:1.Länk till pdf

21. Egenkontroll en fortlöpande process. Naturvårdsverkets Handbok 2001:3. Länktill pdf.

22. Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll till 26 kap 19 § miljöbalken ochförordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. NFS 2001:3. Länk till pdf.

23. Vägledning avfall från täktverksamhet m.m. Sveriges Bergmaterialindustri,SBMI, december 2009. Länk till pdf (vägledningen samt bilagor i separata filer).

24. Enhetliga rimliga villkor för täktverksamhet SBMIs förslag till utformning avyrkanden och villkor för täkter ver 2.0. Länk till webbsida, där den även finnssom pdf

25. Råd om innehåll, struktur, med mera, vid ansökan om täkttillstånd. MinBaS2010-06-23 Version 2.0 Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI. Länk till pdf.

26. Täkthandbok. Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, för tillgång via SBMIswebbplats krävs medlemskap.

27. Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommen-dationer för användningen av naturgrus. SGU-rapport 2011:10. Länk till pdf.

28. Kort sammanfattning av Förordning (2008:722) om utvinningsavfall med inrikt-ning mot täktverksamhet. Presentation av Kristofer Paulsson, Länsstyrelsen iJönköpings län, för Miljösamverkan f (Jönköpings län) april 2010. Länk till ppt-fil.

29. Terrängkörning. Handbok 2005:1med allmänna råd till terrängkörningslagenoch terrängkörningsförordningen. Naturvårdsverket 2005. Länk till pdf

30. Dust suppressants for Nordic gravel roads. Oscarsson, K. 2007: Licentiate Tsis in Highway Engineering, KTH, Stockholm, Sweden. ISSN-1650-867X.

he-

31. Skötsel av öppna dagvattenanläggningar. Vägverket, rapport 2008:30. Länk tillpdf.

68

Bilagor 1 Lagstiftning

2 Checklista för tillsyn

3 Särskild checklista för tillsyn av efterbehandling

4 Steg-för-steg-anvisning för anmälningsärenden

5 Blankett för anmälan av och mall till beslut om husbehovstäkt

6 Blankett för anmälan av och mall till beslut om uppställning av mobilt krossverk

7 Förslag/mall till program för egenkontroll

8 Naturvårdsverkets vägled. kommentarer avseende tillämpningen av 20 c § 2 st FMH

9 Tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivning och täktplan

10 Villkor i tillstånd

11 Tolkningsmall för mätvärden i vattenprover

12 Luftstötvågor

13 Naturvårdsverkets utvecklade tolkning om hantering av sediment i täkter

69

Bilaga 1 Lagstiftning

Bilagans innehåll:

Historik – tidigare regler för prövning och tillsyn...................................................................... 71 Miljöbalken............................................................................................................................... 72

Tillämpliga bestämmelser .................................................................................................... 72 Tillstånds- och anmälningsplikt enligt 9 kap MB och FMH .................................................. 73

Avgränsning mot minerallagen........................................................................................................73Tillståndsplikt ..................................................................................................................................73Anmälningsplikt...............................................................................................................................73

Särskilda bestämmelser om täkter i 9 kap MB samt i FMH................................................. 74 Avfall..................................................................................................................................... 75

Definition av avfall ...........................................................................................................................75Deponering av avfall 5 § pkt 3, FMH...............................................................................................76Utvinningsavfallsförordningen (2008:722).......................................................................................76

Anmälan för samråd enligt 12 kap 6 § MB........................................................................... 77 Egenkontroll – verksamhetsutövarens ansvar..................................................................... 77 Miljörapport .......................................................................................................................... 78 Tillsyn ................................................................................................................................... 79

Syftet med tillsynen.........................................................................................................................79Tillsynsmyndighetens ansvar och befogenheter .............................................................................79Tillsynsmyndigheter ........................................................................................................................81Överlåtelse av Länsstyrelsens tillsyn av täktverksamhet till kommun .............................................82

Schema över tillstånds- och anmälningsplikt och tillsynsansvar ......................................... 82 Avgifter för prövning och tillsyn ............................................................................................ 82 Miljösanktionsavgifter........................................................................................................... 83 Säkerhet för efterbehandling................................................................................................ 83 Straffbestämmelser .............................................................................................................. 84

Annan lagstiftning än miljöbalken ............................................................................................ 84 Arbetsmiljölagstiftningen ...................................................................................................... 84 Ordningslag.......................................................................................................................... 84 Kulturminneslag ................................................................................................................... 85 Lag om brandfarliga och explosiva varor ............................................................................. 85 Övriga författningar .............................................................................................................. 85

70

Historik – tidigare regler för prövning och tillsyn

Den första regleringen av täktverksamhet (med undantag för gruvverksamhet som regle-rades i dåvarande gruvlagen (1974:342) och lagen (1974:890) om vissa mineralfyndig-heter) kom med naturskyddslagen 1952.

21 § Finnes anledning antaga, att täkt av sten, grus, sand, jord eller därmed jämförliga nyt-tigheter inom visst område skulle komma att väsentligt ändra landskapsbilden, äger länsstyrelsen förordna, att sådant arbetsföretag icke må utföras inom området utan länsstyrelsens tillstånd…..I samband med tillstånd må länsstyrelsen meddela sådana föreskrifter att företagets menliga inverkan på landskapsbilden såvitt möjligt begrän-sas eller motverkas. Vägras tillstånd eller meddelas föreskrift enligt andra stycket och tillskyndas därigenom markens ägare eller annan rättsinnehavare med avseende å fas-tigheten avsevärt men, är han berättigad till ersättning av kronan för den skada han li-der.

Täktverksamhet var alltså i princip generellt tillåtet men staten fick nu möjlighet att med stöd av denna lag förbjuda täktverksamhet inom ett visst område eller reglera en plane-rad täktverksamhet med villkor till skydd för landskapsbilden. Om staten förbjöd täkt-verksamhet var markägaren berättigad till full ersättning för det material han inte fick lov att bryta.

Generell tillståndsplikt för täktverksamhet (även nu undantaget gruvverksamhet) inför-des med naturvårdslagen 1964.

18 § Täkt av sten, grus, sand eller lera för annat ändamål än markinnehavarens husbehov må ej ske utan länsstyrelsens tillstånd.

29 § Har tillstånd som avses i 18 § vägrats eller förenats med föreskrifter och kan till följd härav marken av ägaren användas allenast på sätt som står i uppenbart missförhållande till dess värde vid tiden för denna lags ikraftträdande, är ägaren berättigad till ersätt-ning av kronan för den skada han härigenom lider. Detsamma gäller om innehavaren av sådan nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken upplåtits före lagens ikraft-trädande.

Nu ändras förhållandena i grunden och täktverksamhet är inte längre generellt tillåten utan kräver tillstånd från länsstyrelsen. Markägarna är dock fortfarande berättigade till ersättning om tillstånd vägras eller om föreskrifter innebär ekonomisk förlust.

År 1973 upphävdes bestämmelserna i 29 § om rätt till ersättning åt markägaren.

När tillståndsplikten för täktverksamhet infördes med naturvårdslagen 1964 utformades regelverket med utgångspunkt i täkternas påverkan på naturmiljö, landskapsbild och naturresurshushållning. Övriga miljöskyddsfrågor reglerades genom att de praktiska åtgärderna i täkten d.v.s. borrning, sprängning, krossning, sortering, transporter, lagring

71

av petroleumprodukter m.m. utgjorde anmälningspliktiga åtgärder som kommunerna hanterade enligt miljöskyddslagen. För större bergtäkter var det dock obligatoriskt med en dubbelprövning. För dessa täkter fattades ett beslut enligt miljöskyddslagen som, i enlighet med praxis inte tidsbegränsa-des, samt ett beslut enligt naturvårdslagen som vanligtvis tidsbegränsades. Den 1 januari 1999 infördes miljöbalken, som ersatte en rad olika miljölagar, bl.a. na-turvårds- och miljöskyddslagen. Regelverket kring täkterna blev dock, till stor del på grund av tidsbrist, inte grundligt genomarbetat inför balkens ikraftträdande. I princip flyttades det gamla regelverket över från naturvårdslagen till miljöbalken och infördes i 12 kapitlet ihop med bl.a. regler om anmälan för samråd, miljöhänsyn i jordbruket och vilthägn. Bestämmelserna integrerades inte med övriga delar av balken bland annat inte med regelverket för annan miljöfarlig verksamhet. Att detta inte var tillfredställande blev alla som tillämpade bestämmelserna snabbt medvetna om. Därför omarbetades lagstiftningen och täkterna flyttades under 2005 över till 9 kapitlet ihop med annan mil-jöfarlig verksamhet. Inför flytten av täkterna till 9 kap säger Regeringen i propositionen 2004/2005:129 sid 74:

Täkter skall prövas enligt samma bestämmelser som gäller för övriga miljöfarliga verksamheter. Även i fortsättningen skall dock särskilda bestämmelser gälla för enbart täkter.

På sidan 75, under rubriken ”Skälen för regeringens förslag” förtydligar man detta och säger:

Det finns dock vissa skillnader mellan täkter och andra miljöfarliga verksamheter som motiverar att några särregler för täkter bör vara kvar. Dessa bör dock flyttas till andra kapitel i balken och 12 kap 1-5 §§ upphävas.

Miljöbalken

Tillämpliga bestämmelser Miljöbalken (1998:808) kapitel 26, 28, 30. Miljötillsynsförordning (2011:13) Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. ”Egenkontrollförord-ningen” Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter. Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. ”Av-giftsförordningen” Ovannämnda är de bestämmelser som främst rör tillsyn. Nedan redovisas också en del andra bestämmelser som rör täktverksamhet som tillsynsmyndigheten behöver eller kan behöva känna till.

72

I samband med det operativa tillsynsarbetet kan det också bli aktuellt att tillämpa annan lagstiftning såsom exempelvis lokala ordningsföreskrifter. Se vidare under rubrik An-nan lagstiftning än miljöbalken, sid 84

Tillstånds- och anmälningsplikt enligt 9 kap MB och FMH Vad som är tillstånds- respektive anmälningspliktigt när det gäller täkt samt sortering och krossning framgår av prövningskoderna 10.10 – 10.50 i bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). 10.60 gäller anläggning för bearbetning m.m. av bränsle baserat på torv och omfattas inte av denna handledning.

Varken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller för sådana uttag av material som inte de-finieras som täkt (så kallade oundvikliga uttag, se sid 10).

Avgränsning mot minerallagen ”Gruvverksamhet” räknas inte heller som täkt utan regleras av minerallag (1991:45) och omfattas inte av denna handledning. Observera att bara de material som anges i 1 § mi-nerallagen omfattas, men att hit hör också vissa leror med mera som alltså inte omfattas av bestämmelserna om täktverksamhet i MB. Exempel på ett material som inte är upp-taget i 1 § minerallagen är kvartsit vilket innebär att brytning av kvartsit omfattas av MBs bestämmelser om täkter (bergtäkt).

Tillståndsplikt Markerat med B i bilagan till FMH, tillstånd söks hos länsstyrelsen. Grundregeln är att alla täkter oavsett storlek är tillståndspliktiga enligt 9 kap MB och FMH.

Undantag gäller endast för: Husbehovstäkter. Ingen tillståndsplikt, men kan vara anmälningspliktiga, se ned-

an under Anmälningsplikt. Energitorvtäkt. Tillståndsplikt, men enligt annan lagstiftning: Lag (1985:620) om

vissa torvfyndigheter (”torvlagen”). Omfattas inte av denna handledning. Miljö-samverkan Sverige har publicerat en vägledning (3).

Täkter på havsbotten. Tillståndsplikt, men enligt annan lagstiftning: Lag (1966:314) om kontinentalsockeln. Omfattas inte av denna handledning.

Kommentar: Täkt i sjöbottnar förekommer knappast (skulle i så fall prövas både som täkt och vattenverksamhet)

Anmälningsplikt Markerat med C i bilagan till FMH, anmälan görs till kommunens miljönämnd.

Husbehovstäkter För husbehovstäkter (se förklaring av begreppet på sid 10) gäller anmälningsplikt enligt bilagan till FMH om mer än:

10 000 ton naturgrus (totalt uttagen mängd).

73

10 000 ton berg (totalt uttagen mängd). Men bergtäkt med verksamhetsområde över 25 ha är tillståndspliktig även om det är husbehovstäkt.

torv med verksamhetsområde 5 hektar, eller 50 000 kubikmeter torv (totalt utta-gen mängd). Gäller även husbehovsbrytning för energiändamål, eftersom detta är undantaget från torvlagen.

Mindre husbehovstäkter kan också behöva anmälas, men enligt andra bestämmelser, se nedan Anmälan för samråd enligt 12 kap 6 § MB sid 77.

Sortering och krossning Anmälningsplikt enligt punkt 10.50 i bilagan till FMH:

Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter: 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verk-samheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod.

Kommentar: Är krossen behandlad i prövningen av en täkt, vilket numera är det norma-la förfarandet, så ska den inte anmälas till kommunen i särskild ordning.

Särskilda bestämmelser om täkter i 9 kap MB samt i FMH Nedan återges allaf paragrafer med särskilda bestämmelser om täkter i 9 kap MB och FMH. De behöver nog inte förklaras närmare. Men observera att 6b och 6c §§ i 9 kap MB ock-så gäller täkter som kräver anmälan och ska alltså beaktas av kommunens miljönämnd i beslut med anledning av anmälan av husbehovstäkt. Beträffande 6a § om säkerhet, se mer information under rubrik Säkerhet för efterbe-handling, sid 83. 20c och 20d §§ i FMH gäller ett par särskilda skyldigheter för tillsynsmyndigheten. 20c § har vi kommenterat närmare under rubrik Kvarvarande upplag, sid 25. De särskilda bestämmelserna om täkter i 9 kap MB finns i 6a – 6d §§:

6 a § Tillstånd till täkt får ges endast om det för uppfyllandet av de villkor som ska gälla för tillståndet ställs säkerhet enligt 16 kap. 3 §. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. Lag (2009:649). 6 b § Om en täkt av naturgrus kräver tillstånd eller anmälan enligt detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet, får täkten inte komma till stånd om 1. det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och eko-nomiskt rimligt att använda ett annat material, 2. naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenför-sörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning, eller 3. naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Lag (2009:649). 6 c § Om en täkt av torv kräver tillstånd eller anmälan enligt detta kapitel eller före-skrifter som har meddelats med stöd av kapitlet, får täkten inte komma till stånd i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Lag (2009:649).

f Alla utom 31a § i FMH som avser miljörapport. Se mer om miljörapport på sid 78

74

Följande paragraf rör egentligen inte tillsynen men har tagits med här för fullständighe-tens skull:

6 d § Vid prövning av en ansökan om tillstånd till täkt av matjord ska behovet av brukningsbar jordbruksmark beaktas. Lag (2009:649).

De särskilda bestämmelserna om täkter i FMH finns i 20c – 20g §§:

20 c § Tillsynsmyndigheten ska besluta att en täkt är avslutad, om verksamhetsutöva-ren begär det och det område där verksamheten har bedrivits har efterbehandlats på ett från hälso- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Ett beslut enligt första stycket får meddelas även om inte hela området har efterbe-handlats, om det område som återstår att efterbehandla inte är större än 1 hektar och det på detta område inte bedrivs någon verksamhet som är tillstånds- eller anmäl-ningspliktig enligt denna förordning. Förordning (2008:690).

20 d § Om tillsynsmyndigheten får kännedom om att en täktverksamhet som är till-ståndspliktig enligt denna förordning bedrivs av någon annan än den som har fått till-stånd för verksamheten, ska myndigheten underrätta Skatteverket om vem som bedri-ver verksamheten. Förordning (2010:953).

Följande tre paragrafer rör egentligen inte tillsynen men har tagits med här för fullstän-dighetens skull:

20 e § Länsstyrelsen får förelägga den som ansöker om tillstånd till täkt enligt denna förordning att lägga fram en utredning som belyser behovet av täkten samt en täktplan av den omfattning som behövs. Om föreläggandet inte följs, får länsstyrelsen avvisa ansökan. Föreläggandet ska inne-hålla en upplysning om detta. Förordning (2010:953).

20 f § Om länsstyrelsen överväger att meddela föreskrifter om skydd för grundvattnet enligt 7 kap. 22 § miljöbalken för ett område som avses med en ansökan om tillstånd till täkt enligt denna förordning, får frågan om tillstånd prövas först när frågan om skyddet för grundvattnet har avgjorts. Länsstyrelsen får dock pröva frågan om tillstånd omedelbart, om det finns särskilda skäl. Förordning (2010:953).

20 g § Den som ger, vägrar, ändrar eller upphäver ett tillstånd till täkt enligt denna förordning ska snarast skicka beslutet till Naturvårdsverket och till kommunen. Beslu-tet ska också skickas till väghållningsmyndigheten och till lantmäterimyndigheten, om det inte är uppenbart att myndigheten inte behöver få information om beslutet. För-ordning (2010:953).

Avfall Här redovisas endast några bestämmelser om avfall och deponering av särskilt intresse i anslutning till täktverksamhet.

Definition av avfall Avfall definieras i 15 kap 1 § MB: Med avfall avses varje föremål eller ämne som inne-havaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Men ett ämne

75

eller föremål kan, under vissa förutsättningar som anges i 15 kap 1 § MB, vara en bi-produkt i stället för avfall. Farligt avfall, brännbart avfall, organiskt avfall, deponering och deponi definieras i av-fallsförordningen (2011:927). Olika avfallstyper definieras i bilaga 4 till avfallsförordningen. De schaktmassor som vanligtvis kan vara aktuella att ta in i täkter för återvinning, deponering och/eller efter-behandling kan hänföras till någon av de materialtyper som beskrivs i bilagans kapitel 17 (Bygg- och rivningsavfall).

Deponering av avfall 5 § pkt 3, FMH Det är förbjudet att om verksamheten eller åtgärden har beteckningen A eller B i bilagan till denna förordning, utan tillstånd enligt miljöbalken släppa ut eller lägga upp fast av-fall eller andra ämnen. Punkten 90.310 i bilagan till denna förordning avser anläggning för deponering av inert avfall eller annat avfall än farligt avfall. Denna typ av anläggning är tillståndspliktig. Detta gäller även anläggningar med pågående deponering som tidigare inte har till-ståndsprövats. Det betyder att pågående deponier (även om de har pågått sedan lång tid) som inte har blivit tillståndsprövade numera är olagliga. Närmare bestämmelser om deponering finns i förordning (2001:512) om deponering av avfall samt under denna Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, NFS 2004:10 g.

Utvinningsavfallsförordningen (2008:722) Förordningen har tillkommit till följd av ett EU-direktiv (2006/21/EG) och gäller vissa avfallstyper vid bland annat gruv- och täktverksamhet. Bakgrunden till direktivet är bland annat olyckor som skett vid sedimentationsdammar för gruvavfall. Avfall som omfattas av utvinningsavfallsförordningen omfattas inte av förordning (2001:512) om deponering av avfall. Utvinningsavfallsförordningen har krav på att den som driver en verksamhet som ger upphov till utvinningsavfall eller driver en avfallsanläggning ska ha en avfallshanter-ingsplan. Avfallsanläggning för utvinningsavfall kan exempelvis vara en sedimentationsdamm eller ett upplag. Exempel på utvinningsavfall i täktverksamhet är reststen (från blockstenstäkter), materi-al från en täkt som sedimenterat i en sedimenteringsdamm (kan vara både berg- och torvtäkt), borrkax eller dylikt från borrning i bergtäkter eller sågning i blockstenstäkter, ofyndiga massor (t.ex. lermassor). Material som är biprodukter, d.v.s. det ska kunna användas direkt utan vidare behand-ling, omfattas inte av förordningen. Exempel på biprodukter i täktverksamhet är stora stenar från grustäkter, borrkax som används till jordförbättring, ofyndiga massor som används till anläggningsändamål t.ex. i en bullervall.

g Ändring enl NFS 2010:4 ej införd

76

Utvinningsavfall från icke yrkesmässig verksamhet omfattas inte heller av förordning-en, det kan exempelvis gälla husbehovstäkter.

Mer information: • Kort sammanfattning av Förordning (2008:722) om utvinningsavfall med inriktning

mot täktverksamhet.(28)

• Vägledning avfall från täktverksamhet m.m.(23)

• Naturvårdsverket har utvecklat tolkningen av avfallsdefinitionen och biprodukts-principen samt förordningen om utvinningsavfall för bl.a. täkter. Se bilaga 13 Na-turvårdsverkets utvecklade tolkning om hantering av sediment i täkter, sid 133

Anmälan för samråd enligt 12 kap 6 § MB Om en täkt inte är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt bilagan till FMH kan den ändå behöva anmälas för samråd avseende påverkan på naturmiljön. Innebörden av 12 kap 6 § MB är att en anmälan för samråd ska göras till länsstyrelsen om en verksamhet eller åtgärd kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Anmälan ska göras minst sex veckor i förväg. Länsstyrelsen får som svar på anmälan vid behov förelägga om åtgärder eller förbjuda verksamheten. Kommunen kan ha tagit över tillsynen från Länsstyrelsen och då görs anmälan till kommunens miljönämnd.

För täkter innebär detta ofta att också icke anmälningspliktiga husbehovstäkter behöver anmälas, men då alltså enligt ovannämnda paragraf och till länsstyrelsen, inte enligt FMH och till miljönämnden. Se också om tillsynsansvaret under rubrik Tillsynsansvar i ett par särskilda fall, sid 81

Egenkontroll – verksamhetsutövarens ansvar Det följer redan av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken att verksamhetsut-övaren har ansvar för att själv undersöka och ha kunskaper om vilken miljöpåverkan som verksamheten kan leda till. Men detta finns också förtydligat i 26 kapitlet: Enligt 26 kap 19 § miljöbalken ansvarar verksamhetsutövaren för fortlöpande planering och kontroll av sin verksamhet.

19 § Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olä-genheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kon-trollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar.

Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgär-dens påverkan på miljön.

Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller för-bättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det.

……

Ovannämnda gäller generellt för alla, oavsett om verksamheten/åtgärden omfattas av tillstånds-/anmälningsplikt eller inte.

77

För yrkesmässigt bedrivna tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter gäller därut-över de särskilda kraven i förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. De särskilda kraven är i korthet följande:

Fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret avseende miljöbalkens bestämmelser med mera (4 §)

Dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera utrustning m.m. för drift och kontroll (5 §)

Fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Undersökningarnas resultat ska dokumente-ras (6 §)

Omgående underrätta tillsynsmyndigheten vid driftsstörning eller liknande som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön. (6 §)

Förteckna kemiska produkter (7 §)

Se vidare i avsnittet om tillsyn under rubrik De särskilda kraven i förordningen om egenkontroll på sid 55 där dessa punkter refereras utförligare och det anges vad de kan innebära för täktverksamheter.

Mer information finns i Egenkontroll och systemtillsyn – handledning (6) samt litteratur som den hänvisar till. Bland annat Naturvårdsverkets handbok (21) och allmänna råd (22).

Ett kriterium för att egenkontrollförordningen ska gälla är alltså att verksamheten är yrkesmässig. Det kan även gälla husbehovstäkter, om de är en del av en näringsverk-samhet

Miljörapport Den grundläggande bestämmelsen om miljörapport finns i 26 kap. 20 § MB och innebär att alla tillståndspliktiga verksamheter ska lämna en årlig miljörapport. Detsamma gäller även verksamhet som förelagts att ansöka om tillstånd.

Miljörapportering regleras vidare genom FMH: 31 §, 31a § (avser produktionsuppgifter för täkter) och 47a §. 31a § gäller för mobila krossar, för vilka länsstyrelsen särskilt kan begära uppgifter om produktionen. För tillståndsprövade täkter är det däremot obligatoriskt att lämna uppgif-ter om produktionen i miljörapporten. Om verksamhetsutövaren begär det ska myndig-heten pröva om uppgifterna ska sekretessbeläggas enligt offentlighets- och sekretessla-gen (SFS 2009:400) De mer detaljerade bestämmelserna finns i Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörap-port (NFS 2006:9). I bilaga 4 till NFS 2006:9 finns uppgifter om hur faktisk produktion för täkter ska redovisas i miljörapporten.

Länsstyrelsen har tagit fram Täktverksamhet - handledning till miljörapport (”Dags att miljörapportera”) samt Täktverksamhet – miljörapport som är en mall/blankett för mil-jörapporten. Båda finns på Länsstyrelsens webbsida för miljörapporter (4).

78

Miljörapport och produktionsuppgift ska lämnas senast 31 mars till tillsynsmyndighe-ten. Detta ska från och med den 1 januari 2012 göras elektroniskt via Svenska miljörap-porteringsportalen (SMP) h.

Tillsyn Förutom de lagrum som omnämns här kan ytterligare bestämmelser i balkens 26:e kapi-tel vara tillämpliga i samband med tillsynen.

Syftet med tillsynen Tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. (26 kap 1 § 1:a st. MB) Syftet med miljöbalken framgår av 1 kap 1 § MB. Tillsynsmyndighetens uppgift kan sammanfattas med att kontinuerligt följa upp verk-samheter och tillse att föreskrivna villkor efterlevs, och att dessa villkor är tillräckliga med hänsyn till verksamhetens påverkan på människor och miljön i övrigt. En annan viktig uppgift är att i kommunikationen med verksamhetsutövarna verka för ökat mil-jömedvetande och att bistå med kunskap och information.

Tillsynsmyndighetens ansvar och befogenheter I miljöbalkens kapitel 26 regleras myndigheternas ansvar för tillsynen över verksamhe-ter som omfattas av regelverket i balken.

1 § Tillsynen skall säkerställa syftet med denna balk och föreskrifter som har medde-lats med stöd av balken. Tillsynsmyndigheten skall för detta ändamål på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vat-tenverksamhet som omfattas av tillstånd skall tillsynsmyndigheten även fortlöpande bedöma om villkoren är tillräckliga. Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses.

Skyldighet att agera vid otillräckliga villkor (MB 26 kap 2 § 2 st) Om tillsynsmyndigheten finner att villkoren i ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inte är tillräckliga och förutsättningar i övrigt föreligger enligt 24 kap. 5 eller 6 §, skall myndigheten ansöka om prövning eller ta upp frågan om att ändra eller upphäva villkor utan någon särskild framställning om detta enligt vad som sägs i 24 kap.7 §.

h För täkter gäller en övergångsbestämmelse att det är tillåtet att lämna miljörapporten på annat sätt fram till 1 januari 2012. Därefter krävs dispens från Naturvårdsverket för att lämna rapport på annat sätt.

79

Behovsutredning och tillsynsplan I miljötillsynsförordningen (2011:13) framgår bland annat att en operativ till-synsmyndighet ska ha en utredning av tillsynsbehovet och utifrån denna för varje verksamhetsår upprätta en tillsynsplan.

Samarbete mellan myndigheter (MB 26 kap 6 § 1 st) 6 § Tillsynsmyndigheter skall samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som skall utöva tillsyn i särskilda hänseenden eller som på annat sätt fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten.

Skyldighet att anmäla misstanke om brott (MB 26 kap 2 § 1 st) 2 § Tillsynsmyndigheten skall anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till polis- eller åklagarmyndighe-ten, om det finns misstanke om brott.

Vilka överträdelser som kan medföra straff anges i 29 kap MB. Se också under rubrik Straffbestämmelser på sid 84.

Läs mer i Lathund för hantering av sanktionsärenden (1) om åtalsanmälningar, föreläg-ganden och miljösanktionsavgifter

Miljösanktionsavgifter (MB 30 kap 3 § 1 st) 3 § Tillsynsmyndigheten beslutar om miljösanktionsavgift.

Se vidare om miljösanktionsavgifter på sid 83.

Förelägganden och förbud MB 26 kap 9 § 1-4 st:

9 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har med-delats med stöd av balken skall efterlevas.

Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.

Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i an-sökningsmål som har rättskraft enligt 24 kap. 1 §.

Ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom hindrar dock inte en tillsynsmyndighet från att meddela sådana brådskande förelägganden eller förbud som är nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer.

Vitesföreläggande (MB 26 kap 14 §) 14 § Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite.

Upplysningar och undersökningar (MB 26 kap 21 §) 21 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som be-hövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet.

80

Verkställighet (MB 26 kap 17-18 §§)

17 § Har tillsynsmyndigheten meddelat ett föreläggande eller ett förbud enligt 9-13 §§ och blir det inte åtlytt, skall kronofogdemyndigheten efter ansökan av tillsynsmyndig-heten verkställa dess beslut. Därvid får beslutet verkställas enligt utsökningsbalken. Har någon begått en gärning som avses i 29 kap. 1-4, 8, 9 eller 10 §, får kronofogde-myndigheten efter ansökan av tillsynsmyndigheten meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Avgörande i sådant mål överklagas hos miljödomstolen.

18 § I stället för att begära verkställighet enligt 17 § får tillsynsmyndigheten besluta att rättelse skall vidtas på den felandes bekostnad. Beslut om rättelse på den felandes bekostnad får meddelas utan föregående föreläg-gande eller förbud, om tillsynsmyndigheten med hänsyn till risken för allvarliga ska-dor finner att rättelse bör göras genast eller det finns andra särskilda skäl.

Beslut kan gälla omedelbart (MB 26 kap 26 §)

26 § En tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas.

Rätt till tillträde (MB 28 kap 1 §)

1 § För att fullgöra sina uppgifter enligt denna balk eller EG-förordningar inom bal-kens tillämpningsområde har en myndighet och den som på myndighetens uppdrag ut-för ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader, andra anläggningar samt transportmedel och att där utföra undersökningar och andra åtgärder. ……….

Tillsynsmyndigheter Den grundläggande bestämmelsen om vilka myndigheter som har tillsyn finns i 26 kap. 3 § MB. Hur tillsynsansvaret närmare fördelas på olika tillsynsmyndigheter för olika frågor enligt miljöbalken regleras i miljötillsynsförordningen (2011:13). För täktverksamheter innebär detta: Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för täktverksamhet som är tillståndspliktig enligt bilagan till FMH (betecknade med B, ”B-verksamheter”, inga täkter är A-verksamheter) Kommunens miljönämnd eller motsvarande är tillsynsmyndighet för täktverksamhet som är anmälningspliktig enligt bilagan till FMH (C-verksamheter), d.v.s. anmälnings-pliktiga husbehovstäkter, samt för täktverksamhet som varken kräver tillstånd eller an-mälan, d.v.s. mindre husbehovstäkter.

Tillsynsansvar i ett par särskilda fall Om en verksamhet som inte är tillståndspliktig förelagts att söka tillstånd av tillsyns-myndigheten, alltså kommunens miljönämnd, påverkas inte tillsynsansvaret utan det kommer att ligga kvar hos miljönämnden även efter att verksamheten tillståndsprövats.

81

Samma gäller vid frivillig tillståndsansökan.

Vid anmälan för samråd enligt 12 kap 6 § MB av åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön (se sid 77) är det, såvida inte tillsynen överlåtits till kommunen, läns-styrelsen som är tillsynsmyndighet i det avseendet (påverkan av naturmiljön). Det är därför anmälan ska göras just till länsstyrelsen, det framgår av miljötillsynsförordning-en. Om en utövare av täktverksamhet gjort sådan anmälan för samråd och verksamheten sedan kommer till stånd, då är det ändå kommunens miljönämnd som har tillsynen över täktverksamheten som sådan avseende buller, kemikaliehantering, påverkan på vatten med mera. De eventuella förelägganden om åtgärder som länsstyrelsen beslutat om som svar på anmälan har däremot Länsstyrelsen tillsyn över.

Överlåtelse av Länsstyrelsens tillsyn av täktverksamhet till kommun Bestämmelser om överlåtelse av tillsyn finns i 26 kap 3 och 4 §§ MB samt i 1 kap 18 -19 §§ miljötillsynsförordningen.

När detta skrivs i juni 2011 har i Västra Götalands län 25 av 49 kommuner övertagit täkttillsyn från länsstyrelsen. För aktuella uppgifter om detta se: http://www2.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/miljofarlig-verksamhet/branscher/takter/Pages/Tillsynsmyndighet.aspx

Schema över tillstånds- och anmälningsplikt och tillsynsansvar Se sid 44 i lagstiftningskapitlet i handledningen.

Avgifter för prövning och tillsyn Bestämmelser om avgifterna finns i 27 kap 1 § MB och i förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (avgiftsförordningen).

Avgiftsbestämmelserna för täkter är desammai som för annan miljöfarlig verksamhet: För tillståndspliktig täktverksamhet betalas årlig avgift till staten enligt vad som

anges i bilagan till avgiftsförordningen: Med ett visst belopp om länsstyrelsen har tillsynen. Med ett annatj, lägre beloppk om tillsynen överlåtits till kommunen, samtidigt som kommunen får ta ut en avgift för sin tillsyn, se nästa punkt. Beloppen i bilagan är relaterade till den tillståndsgivna produktionen, utom för torvtäkt där samma avgiftsbelopp gäller oavsett verksamhetens omfattning.

Kommunerna bestämmer själva tillsynsavgifterna för de verksamheter de har till-syn över, det gäller såväl tillståndspliktiga täkter som husbehovstäkter (vare sig de är anmälningspliktiga eller ej).

i I äldre lagstiftning fanns bestämmelser om avgifter för täkter i en särskild förordning om täktavgift. Termen ”täktavgift” lever i viss mån kvar, men är numera inget annat än avgift för prövning och tillsyn så som för andra miljöfarliga verksamheter. j För torvtäkt är avgiften till staten dock densamma, vare sig länsstyrelsen eller kommunen har tillsynen. k Detta belopp är för täktverksamheter 70 % av det som gäller om länsstyrelsen har tillsynsansvaret.

82

Miljösanktionsavgifter Vad som omfattas av miljösanktionsavgifter anges i förordning (1998:950) om miljö-sanktionsavgifter. De överträdelser vid täktverksamhet som omfattas är att inte lämna in miljörapport i tid samt överträdelse av vissa bestämmelser om egenkontroll.

Miljörapport För en överträdelse av 6 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport genom att vara försenad med att ge in en miljörapport är miljösanktionsavgiften 1 000 kronor, om verksamheten enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet (FMH) och hälsoskydd har beteckningen B.

Egenkontroll För en överträdelse av 4 § förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkon-troll genom att bedriva verksamhet utan att det finns någon fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret är miljösanktionsavgiften 25 000 kronor, om verksamheten enligt bilagan till FMH har beteckningen B. För en överträdelse av 5 § förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkon-troll genom att bedriva verksamhet utan att det finns några dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll är miljösanktionsavgiften 10 000 kronor, om verksamheten enligt bilagan till FMH har beteckningen B. För en överträdelse av 7 § förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkon-troll genom att bedriva verksamhet utan att det finns någon förteckning över kemiska produkter och biotekniska organismer är miljösanktionsavgiften 25 000 kronor, om verksamheten enligt bilagan till FMH har beteckningen B. Mer information om miljösanktionsavgifter finns i Lathund för hantering av sanktions-ärenden (1). Se även Naturvårdsverkets handbok Handläggning av ärenden om miljö-sanktionsavgift (2).

Säkerhet för efterbehandling Tillstånd till täkt får endast ges om det ställs säkerhet. Bestämmelserna om detta finns i 9 kap. 6a § MB, samt 16 kap 3 § MB. Vad detta innebär beskrivs så här på Länsstyrelsens webbsida om täkter (5):

Ekonomisk säkerhet För att få tillstånd måste verksamhetsutövaren ställa ekonomisk säkerhet för efterbe-handlingen och för villkoren i täkttillståndet. Säkerheten ska motsvara kostnaderna för att göra i ordning området efter avslutad täkt och ska bestå av en bankgaranti som inte är tidsbegränsad eller ett spärrat konto.

För tillsynsmyndigheten betyder bestämmelserna om säkerhet bland annat att om en verksamhetsutövare vid avslutad täktverksamhet inte kan fullgöra skyldigheten att ef-terbehandla så kan säkerheten utnyttjas för detta. Tillsynsmyndigheten använder alltså

83

säkerheten för att betala det företag som på myndighetens uppdrag utför efterbehand-lingen.

I Efterbehandling av täkter - En förtäkt vägledning (7) finns i avsnitt 7 information om hur säkerhet kan beräknas, i avsnitt 6 exempel på när säkerhet utnyttjats.

Straffbestämmelser Straffbestämmelserna i miljöbalken finns i 29 kap. Flera av dessa kan vara tillämpliga i samband med täktverksamhet, men det finns endast en bestämmelse som särskilt nämner täkt: 2 § 29 kap som gäller brott mot områdes-skydd nämner i punkt 3 (bland annat) olovlig täkt i naturreservat och andra uppräknade skyddade områden.

Annan lagstiftning än miljöbalken

Arbetsmiljölagstiftningen Liksom för alla verksamheter gäller arbetsmiljöbestämmelser enligt bland annat arbets-miljölag (1977:1160) och arbetsmiljöförordning (1977:1166) och en rad föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Tillsyn utövas av Arbetsmiljöverket. Det kan ändå vara bra att också tillsynsmyndigheterna enligt MB har viss kännedom om dessa bestämmelser. Myndigheter ska samarbeta och påträffas förhållanden som inte verkar godtagbara bör Arbetsmiljöverkets inspektörer varskos. För täktverksamhet är bland annat dessa föreskrifter värda att känna till: Berg- och gruvarbete AFS 2010:1. Sprängarbete AFS 2007:1. Mycket detaljerade regler inklusive särskilda kompetenskrav med mera. Användning av arbetsutrustning AFS 2006:4

Ordningslag Ordningslag (1993:1617) och förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommu-ner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen. Ordningslagen kan ha viss betydelse för täktverksamhet:

3 kap. 4 § : Den som tar upp en isränna eller vak, gräver, schaktar eller utför liknande arbete skall vidta de åtgärder som med hänsyn till platsen för arbetet och övriga om-ständigheter behövs för att förhindra att personer eller egendom kommer till skada. 3 kap. 6 §: Sprängning inom detaljplanelagt område kräver polistillstånd. 3 kap. 11 §: Om det på grund av särskilda förhållanden behövs för att skydda männi-skor mot fara för liv eller hälsa får länsstyrelsen meddela föreskrifter om förbud att vistas inom skade- eller riskområden, rasområden, gruvområden, skjutfält eller skjut-banor eller liknande områden.

Polisen är tillsynsmyndighet enligt ordningslagen.

84

Kulturminneslag Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och förordning (1988:1188). Kulturminneslagen kan ha betydelse för täktverksamhet bland annat genom dessa be-stämmelser: Det är förbjudet att utan tillstånd ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Den som ska utföra ett arbete är skyldig att i god tid ta reda på om någon fast fornlämning kan beröras och i så fall snarast kontakta länsstyrel-sen. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedel-bart avbrytas. Den som leder arbetet ska genast anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Den som med uppsåt eller oaktsamhet skadar en fornlämning, eller inte anmäler en på-träffad fornlämning, kan dömas till böter eller fängelse. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.

Lag om brandfarliga och explosiva varor Tillståndsprövning och tillsyn avseende innehav och förvaring av explosiva varor hante-ras av kommunerna i enlighet med lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva va-ror. I bergtäkter som saknar täkttillstånd är det kommunens ansvar att pröva hanteringen av sprängämnen. I täkter med tillstånd erfordras ingen sådan kommunal prövning. Sprängning inom detaljplanelagt område är tillståndspliktigt enligt ordningslagen (se ovan). Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:1) om trans-port av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S).

Övriga författningar Här är övriga författningar, med länkar, som nämns i denna handledning Plan- och bygglag (2010:900) och plan- och byggförordning (2011:338) Terrängkörningslag (1975:1313) och terrängkörningsförordning (1978:594).

85

Bilaga 2 Checklista för tillsyn

Information om checklistans utformning

Allmänt Checklistan har fått en enkel layout med endast en fråga per rad. Syftet med det är dels att den ska vara lätt att läsa och notera i, dels att det ska vara en-kelt för den som vill att göra egna bearbetningar, strykningar i eller kompletteringar av checklistan.

Text (stor ruta) eller Ja/Nej/? (liten ruta) Frågor som bara ska besvaras med Ja eller Nej (eller ? om man inte kan ange Ja eller Nej säkert) har en liten ifyllningsruta. Frågor där text (och/eller sifferuppgifter) ska skrivas har en stor ruta.

Not Under Not kan man, där det behövs, skriva en siffra som hänvisar till noteringar i ett anteckningsblad där man då använder samma numrering. Det behöver inte bara röra anmärkningar, utan också annat man kan vilja anteckna separat. Och/eller kan man under Not använda egna förkortningar för omdöme om kontrollpunk-ten. Exempelvis UA: Utan anmärkning, A: Anmärkning, EK: Ej kontrollerat denna gång, EA: Ej aktuellt, d.v.s. frågan inte relevant på detta tillsynsobjekt KN: Bör kontrolleras/bedömas närmare.

Exempelvis kan man fylla i så här under Not: ”A 2". Det betyder Anmärkning, och att man på anteckningsbladet gjort en notering nummer 2 där man skrivit mer om detta.

På papper eller dator Checklistan kan skrivas ut och fyllas i för hand, eller så kan den fyllas i på dator som man medför vid inspektionen.

86

Tillsynsobjektet/täktverksamheten Uppgifter som inte kan fyllas i i förväg fylls i vid inspektionen

Namn och adresser m.m. Text Not Täktens benämning

Eventuellt platsnummer Lägesbeskrivning (t.ex. koordinater)

Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare/företag

Organisationsnummer. Postadress

Tel e-post

KontaktpersonBefattning

Tel e-post

Fastighetsägare (om annan än verksamhetsutövaren)

Förberedelser innan inspektionen

Text eller Ja/Nej Not Gå igenom följande Tillståndsbeslut med villkor (om tillståndspliktig täkt)

Finns Om ja, datum

Miljönämnds beslut med anledning av anmälan (om anmälningspliktig husbehovstäkt) Finns

Om ja, datum och §-nr Tillsynsförelägganden som ska följas upp

Finns Om ja, datum och §-nr

Innebörd i korthet Vattenskyddsområde (VSO)

Är täkten placerad inom VSO? Om ja, vilket VSO, och i vilken

skyddszon

87

Tillstånd för verksamhet inom VSO som ska följas upp?

Om ja, datum och §-nr Resultat från genomförda mätningar och provtagningar

Finns Om ja, datum,

rapport nr el. motsv. Eventuella anmärknings-

värda resultat De senaste årens miljörapporter (endast tillståndspliktiga täkter)

Finns Om nej, varför

Eventuella anmärknings- värda uppgifter

Informera VU före besöket om vilka dokument som vi vill granska vid inspektionen: - analysprotokoll från genomförd provtagning- kemikalieförteckning- kontrollrapporter för cisterner- egenkontroll dokumentation (rutiner, checklistor mm)- kontrollprogram- journalföringInformation har lämnats, datum

Via (brev, mejl, telefon etc):

Inspektion

InspektionsdatumInspektör(er)

Närvarande från företaget/VU

Övriga närvarande vid inspektio-nen

88

Systeminspektion/frågor som tas upp med VU ”inomhus”

Text eller Ja/Nej Not Efterlevnad av villkor och/eller förelägganden (på tillståndspliktig täkt främst genom att man går igenom senaste miljörapporten tillsammans), avseende: Buller (krossning, sortering, transporter mm)

Villkor/föreläggande finns Om ja, anmärkning/brist

Om ja, vad brister Utsläpp till luft (partiklar, damning mm)

Villkor/föreläggande finns Om ja, anmärkning/brist

Om ja, beskrivning av brist Vibrationer (gäller endast bergtäkt, mäts av oberoende konsult)

Villkor/föreläggande finns Om ja, anmärkning/brist

Om ja, beskrivning av brist Luftstötvågor (gäller endast bergtäkt, mäts av oberoende konsult)

Villkor/föreläggande finns Om ja, anmärkning/brist

Om ja, beskrivning av brist Utsläpp till vatten (sedimentationsdammar, kontrollprogram mm)

Villkor/föreläggande finns Om ja, anmärkning/brist

Om ja, beskrivning av brist Drifttider (avvikelser från normal drifttid mm)

Villkor/föreläggande finns Om ja, anmärkning/brist

Om ja, beskrivning av brist Eventuella andra villkor eller förelägganden 1

Avseende Om ja, anmärkning/brist

Om ja, beskrivning av brist Eventuella andra villkor eller förelägganden 2

Avseende Om ja, anmärkning/brist

Om ja, beskrivning av brist Eventuella andra villkor eller förelägganden 3

89

Avseende Om ja, anmärkning/brist

Om ja, beskrivning av brist

Eventuellt tillstånd för verksamhet inom vattenskyddsområde (VSO) Inte aktuellt

Tillstånd finns Om ja, anmärkning/brist

Om ja, beskrivning av brist

Egenkontroll och rapportering Text eller Ja/Nej Not Vid tillståndspliktig täktverksamhet EGENKONTROLLFÖRORDNINGENS KRAV 4 § Fastställd och dokumenterad fördelning av ansvar för MB etc.

Tillfredsställande Saknas helt

Delvis, men brister MSA aktuellt p.g.a. bristerna

5 § Dokumenterade rutiner för kontroll av utrustning för drift och kontroll Tillfredsställande

Saknas helt Delvis, men brister

MSA aktuellt p.g.a. bristerna 6 § 1 st Dokumenterad undersökning och bedömning av riskerna

Tillfredsställande Saknas helt

Delvis, men brister 6 § 2 st Vid driftstörning eller liknande ska tillsynsmyndigheten omgående underrät-tas

Känner till detta Har rutiner för detta

7 § Kemikalieförteckning Tillfredsställande

Saknas helt

Behövs ej, har inga riskabla kemikalier

MSA aktuellt p.g.a. bristerna

Delvis, men brister

90

MILJÖRAPPORT Omfattas av krav på miljörapport Lämnar miljörapport varje år Senaste miljörapport saknas eller var mycket försenad

MSA aktuellt p.g.a. bristerna Vid icke tillståndspliktig täktverksamhet Har allmän kunskap om krav på egenkontroll Är egenkontrollen dokumenterad (ej lagkrav) Kan egenkontrollen i stort bedö-mas som godtagbar i omfattning och utförande i förhållande till verksamheten.

Klagomål Text eller Ja/Nej Not Har det inkommit klagomål på verksamheten (buller, vibrationer, luftstötvågor, dam-ning, trafikstörning, påverkan på enskilda vattentäkter mm)?

Ja/Nej Om ja vad

Har åtgärder vidtagits/planerats på grund av de inkomna klago-

målen på verksamheten? Om ja, vad

Detaljinspektion/frågor som tas upp vid granskning ”utomhus”

Text eller Ja/Nej Not Kemikaliehantering Säkerhetsdatablad finns tillgängliga i anslutning till där kemikalier förvaras

Ja/NejOm nej, ev. beskrivning

Är förvaringen av kemikalier (utom i cisterner) godtagbar vad avser: Invallning

Om nej, beskrivPåkörningsskyddOm nej, beskriv

Absorberingsmedel tillgängligt

91

Om nej, beskriv Kemikalier, som inte lagras i

originalförpackningar är märkta med innehåll

Om nej, beskriv Är förvaringen av kemikalier/bränslen i cisterner godtagbar vad avser:

Invallning/placering på tätt underlag

Om nej, beskriv Påkörningsskydd Om nej, beskriv

Spillskydd Om nej, beskriv

Absorberingsmedel tillgängligt

Om nej, beskriv Kan markföroreningar iakttas?

Ja/Nej Om ja, beskriv

Avfallshantering Sker sortering av avfall

Om ja, vilka fraktioner Uppkommer restprodukter

Om ja, sker återvinning Beskrivning

Förekommer farligt avfall (FA) Om ja, vad

Transporterar man själv FA Om ja, har transport av

FA anmälts till Länsstyrelsen

Hanteras allt avfall i enlighet med verksamhetens rutiner

Om nej, beskrivning av brister Brister i övrigt i avfallshanter-

ingen

Om ja, beskriv Maskinutrustning Följs rutiner för underhåll och kontroll

Om nej, vad brister Uppställning av maskiner när arbete inte pågår

92

På tätt underlagÖver spilltråg el. dyl.

Om brister, beskrivFinns saneringsutrustning i ma-skinerna Kan markföroreningar iakttas Upplag inom täkten Placering som innebär risk för damning Finns upplag av material som inte har uppkommit i täkten? T.ex. jord, bark

Om ja, vadFinns tillstånd för det

Lagras salt i täkten Om ja, på tätt underlag och

skyddat från nederbördOm nej, vad brister

Hantering av process- och dagvatten Vart leds dagvattnet som uppstår (bergtäkt) Finns behov av sedimentations-damm Finns sedimentationsdamm Om ja, tillräcklig dimensionering

och rätt utformningOm nej, brister

Följs rutiner för underhåll av dammen

Hur ofta grävs sedimenterade partiklar ut

OljeavskiljningSaknas

Integrerat i sedimentationsdammSeparat oljeavskiljare

Tillräcklig dimensionering och rätt utformning

Om nej, bristerFinns nivålarm

TömningsintervallEventuella dagvattenbrunnar

93

Finns tätningslock lätt tillgängliga

Gränsmarkering Finns gränsmarkeringar uppsatta Görs regelbundna kontroller av att man håller sig inom tillåtet område

Ordning m.m. Allmänt god ordning på arbets-platsen

Om nej, nedskräpning/dumpning av avfall inom täktområdet

Skrotupplag Förvaras utrustning

som inte används i täkten t.ex. gamla sorteringsverk

Förekommer olovlig körning av motorfordon inom täktområdet

Finns vägbom eller annat hinder vid tillfartsväg

Underentreprenörer Har underentreprenörerna kun-skap om villkoren i tillståndet

Efterbehandling (obs avser kontroll vid pågående täkt, särskild checklista för efter-behandling finns i bilaga 3)

Hur hanteras avbaningsmassor Har efterbehandlingen i delar av täkten påbörjats

Tas hänsyn till naturaspekter vid efterbehandlingen

Om nej, beskrivning

94

Bilaga 3 Särskild checklista för tillsyn av efterbehandling Inför tillsyn av efterbehandling bör man ta del av den information som ges i Miljösam-verkan Sveriges publikation Efterbehandling av täkter - En förtäkt vägledning (7). Den innehåller dock ingen checklista. Vi har därför sammanställt nedanstående check-lista. Den kan betraktas som preliminär och ofullständig, men ska förhoppningsvis vara till visst stöd i tillsynen.

Information om checklistans utformning Se informationen i ingressen till checklistan i Bilaga 2, sid 86. Följande checklista är utformad på motsvarande sätt.

Tillsynsobjektet/täktverksamheten Namn och adresser m.m. Text Not Täktens benämning

Eventuellt platsnummer Lägesbeskrivning (t.ex. koordinater)

Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare/företag

Organisationsnummer. Postadress

Tel e-post

KontaktpersonBefattning

Tel e-post

Fastighetsägare (om annan än verksamhetsutövaren)

Inspektion InspektionsdatumInspektör(er)

Närvarande från företaget/VU

Övriga närvarande vid inspektio-nen

95

Efterbehandlingens skede

Text eller Ja/Nej Not Delar av täktområdet är efterbe-handlade

Om ja vad är klart och vad återstår

Hela täktområdet har efterbe-handlats Ja i någon av rutorna ovan betyder inte att bedömning gjorts av efterbehandlingens kvalitet, om brister förekommer eller ej, det bedöms i resten av checklistan. Har verksamhetsutövaren begärt att tillsynsmyndigheten ska besluta att täkten är av-slutad (20c § FMH)

Ja/Nej

Villkor och efterbehandlingsplan

Text eller Ja/Nej Not Finns i täkttillstånd villkor med specifika krav på efterbehandlingen

Ja/Nej Om ja vad

Har villkoret/villkoren beaktats Om inte, vad avviker

Finns efterbehandlingsplan Ja/Nej

Följs planen, i huvudsak Om inte, vad avviker

Avvägning mellan olika intressen

Text eller Ja/Nej Not Risk och säkerhetsfrågor har bedömts i planerade/vidtagna efterbehandlingsåtgär-der (lokalisering, omgivande terräng, hur mycket människor rör sig i området, vad kan hända? Vem har ansvar om en olycka inträffar efter slutbesiktning?)

Ja/Nej Om ja vad

Har risker med efterbehandlingen identifierats och beaktats?

Om ja, vilka

96

Har ansvarsfrågan vid eventuell olycka/incident efter slutbesikt-ning utretts?

Om ja, vem Naturvård och biologiska värden har bedömts i planerade/vidtagna åtgärder för efterbehandlingen (förekomst av: sorterade jordarter, tidiga successionsstadier t ex rasbranter, hedar, stränder, flygsandfält mm, ”fattiga naturbetesmarker”)

Ja/Nej Om ja vad

Har åtgärder planerats/vidtagits för att gynna den biologiska mångfalden?

Om ja, vilka Har planerade/vidtagna åtgärder för efterbehandlingen stämts av med naturvårdshandläggare och ansvariga för åtgärdsprogram för hotade arter?

Om ja, med vem Påverkan på grundvatten/dricksvattenkvaliteten i närområdet har bedömts i planerade/vidtagna åtgärder för efterbehandlingen (tillgång, mikrobiologisk och ke-misk status, behov av grundvattenskydd)

Ja/Nej Om ja hur

Har åtgärder planerats/vidtagits för att säkerställa grundvat-ten/dricksvattenkvaliteten?

Om ja, vilka Har planerade/vidtagna åtgärder för efterbehandlingen stämts av med SGU?

Om ja, med vem

Användning av externa massor Har mer massor/andra massor än vad som angetts i efterbehand-lingsplan eller i överenskommel-se tagits emot

Om ja, beskriv

Enskilda brister (icke vidtagna eller ofullständiga åtgärder) Avser hela täktområdet om hela täkten efterbehandlats, annars de delar som hittills ef-terbehandlats.

97

Text eller Ja/Nej Not Risk och säkerhetsfrågor

Brister finns Om ja vilken/vilka, och

var i täkten

Naturvård och biologiska värden Brister finns

Om ja vilken/vilka, och var i täkten

Påverkan på grundvatten/dricksvattenkvaliteten i närområdet Brister finns

Om ja vilken/vilka, och var i täkten

Avstädning, ingen kvarlämnad materiel, avfall m.m. Brister finns

Om ja vilken/vilka, och var i täk-ten

Övrigt (t.ex. geologiska värden, estetiska värden/landskapsbild) Brister finns

Om ja vilken/vilka, och var i täk-ten

Kan beslut tas om att täkten är avslutad (20c § FMH) Ja/Nej

Ja, men ett mindre område (max 1 ha) återstår

98

Bilaga 4 Steg-för-steg-anvisning för anmälningsärenden

1. Verksamhetsutövare har planer på att starta en husbehovstäkt i kommunen ochkontaktar därför miljökontoret.Husbehovstäkter är sedan första januari 2008 anmälningspliktiga om uttagenmängd överstiger 10 000 ton naturgrus eller berg eller torv med ett verksam-hetsområde större än 5 hektar eller mer än 50 000 kubikmeter torv. Uttag föredetta datum ska alltså inte räknas in.

2. Miljökontoret kan i detta skede, när man fått kännedom om planerna på täkt, takontakt med Länsstyrelsen när man bedömer att man behöver det som stöd försin handläggning. Det kan bland annat gälla naturvårds- och artskyddsfrågorsom kanske miljökontoret inte har tillräcklig kunskap om samt frågor om kul-turmiljö och fornminnen på den aktuella platsen.

3. Anmälan ska ske senast sex veckor innan den anmälningspliktiga täkten påbör-jas (d.v.s. sex veckor innan det totala uttaget kommer upp i de volymer som an-ges ovan). En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska be-skrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den mil-jöfarliga verksamheten eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter.

4. Omgivningspåverkan ska belysas samt vilka åtgärder man avser vidtaga för attminimera eventuella effekter av buller från verksamheten och transporter,sprängningar, markvibrationer, luftstötvågor, vattenförorening, damning ochhantering av kemiska produkter.

5. En anmälan ska i den utsträckning det behövs i det enskilda fallet innehålla enMKB. MKB krävs inte normalfallet, men om anmälan innehåller en MKB skadenna kungöras och handläggas enligt bestämmelserna i 6 kap miljöbalken ochförordning om MKB.

6. De statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda somkan ha ett särskilt intresse i saken ska på lämpligt sätt och i skälig omfattningges tillfälle att yttra sig över en anmälan.

7. Tillsynsmyndigheten bedömer om anmälningshandlingarna innehåller tillräckliginformation eller om verksamhetsutövaren behöver komplettera anmälan. Infor-mationen i

, bör kunna vara till visst stöd vid bedömning av en anmälan utan att, givet-vis, allt som gäller vid en ansökan om tillstånd är tillämpligt för ett anmälnings-ärende.

Bilaga 9 Tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivning och täktp-lan

8. När tillsynsmyndigheten anser att anmälan är komplett besvaras anmälan på nå-got av följande sätt:

99

1. Underrätta sökanden om att anmälan för närvarande inte föranleder nå-gon åtgärd. (Detta är sällan aktuellt i ärenden av detta slag)

2. Föreläggande om tillståndsprövning. Om det bedöms att verksamhetenmedför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheterför människors hälsa och miljön kan tillsynsmyndigheten förlägga verk-samhetsutövaren att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.

3. Föreläggande om försiktighetsmått. Föreläggande om försiktighetsåtgär-der ska, förutom att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vad somangivits i anmälningshandling, miljökonsekvensbeskrivning och täktp-lan, avse åtgärder gällande täktområde och omgivningspåverkan.

I bilaga 10, sid 125, finns exempel på villkor i ett modernt tillståndsbe-slut. Sammanställningen kan användas som vägledning för föreläggandeom försiktighetsåtgärder. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB skaalltid beaktas.

9. Beslut sänds till sökanden, till andra som bedömts vara berörda samt till demsom yttrat sig i ärendet. För beslut som kan överklagas bifogas en besvärshän-visning.

100

Bilaga 5 Blankett för anmälan av och mall till beslut om husbehovstäkt

På följande två sidor: Blankett för anmälan av husbehovstäkt

Därefter på tre sidor: Mall till svar på anmälan om husbehovstäkt av berg.

Därefter på tre sidor: Mall till svar på anmälan om husbehovstäkt av naturgrus

101

kommunvapen ANMÄLAN OM HUSBEHOVSTÄKT

Anmälan enligt 21 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Anmälan avser

Husbehovstäkt av mer än 10 000 ton naturgrus (totalt uttagen mängd) – 10.30 C

Husbehovstäkt av mer än 10 000 ton berg (totalt uttagen mängd) – 10.40 C

Husbehovstäkt av torv, mer än 50 000 m3 (totalt uttagen mängd) eller mer än 5 ha verksamhetsområde – 10.40 C

Sökande Anmälarens namn Organisationsnummer/Personnummer

Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs)

Utdelningsadress

Faktureringsadress

Kontaktperson Telefon Telefax

E-postadress Mobiltelefon

Fastighetsägarens namn, adress & postadress, telefon (om annan än ovan)

Anmälaren är:

Markägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator

Beskrivning av täktverksamheten Syftet med husbehovstäkten (t ex underhåll av egen väg på fastigheten):

Brytning sker över grundvat-tenytan

Brytning sker under grundvattenytan

Övrig verksamhet inom täktområdet:

Krossning av material Sortering av material Brytningsområdets yta (m2) Beräknad årlig mängd (ton)

Startdatum Slutdatum Arbetstider

Beskrivning av efterbehandling av området efter avslutad täktverksamhet:

102

Beskriv omgivningen och nuvarande markanvändning Avstånd bostäder

Avstånd fritidsbostäder

Avstånd vattendrag

Avstånd vattentäkt

Ligger platsen inom strandskyddat område?

Ligger platsen inom skyddsområde för vattentäkt?

Ligger platsen inom naturskyddat område?

Ligger platsen inom kulturskyddat område?

Beskriv eventuella störningar på omgivningen som kan uppkomma (buller, damning, transporter, påverkan på vattentäkter, vat-tendrag) Beskriv de skyddsåtgärder som planeras Beskriv egenkontroll och dokumentation Skalenlig karta bifogas där följande framgår

Översiktskarta

Skalenlig karta

Verksamhets-, brytnings-, upplagsområdens placering

Markprofiler före och efter täktverksamheten

Vattendrag

Vattentäkters placering (egen och grannars brunnar)

Transportvägar

Grannfastigheter

Underskrift

Ort och datum Ansvarig verksamhetsutövares underskrift

Namnförtydligande

Med min underskrift samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas enligt personuppgiftslagen (SFS 1998:204) Avgift Behandlad anmälan debiteras enligt gällande taxa fastställd av xx kommun För din information vill vi meddela dig att personuppgifterna som du lämnat vid ifyllandet av blanketten kommer att behandlas i vårt datasystem för att underlätta kontroll och tillsyn enligt miljöbalken. Om du vill ha ytterligare information om hur dina personuppgifter används eller vill att dessa ändras är vi tacksamma för skriftligt besked om detta till miljökontoret. Anmälan Anmälan ska lämnas till miljökontoret minst 6 veckor innan verksamheten ska starta.

103

Svar på anmälan om miljöfarlig verksamhet – husbehovstäkt av mer än 10 000 ton berg

Fastigheter: FASTIGHET x:x Fastighetsägare: NN Adress:

Organisationsnummer: xxxxxx-xxxx Prövningskod: 10.40 C Husbehovstäkt av mer än 10 000 ton

berg

___________________________________________________________________

Bakgrund MN mottog 201x-xx-xx en anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken av NN. Anmälan avser husbehovstäkt av mer än 10 000 ton berg på fastigheten Fastighet x:x i på Xvägen X i X (prövningskod 10.40 C). Husbehovstäkten avser enligt anmälan uttag och nyttjande på egen mark av materialet för underhåll av egen väg inom fastighe-ten/annat (beskriv vad).

Till anmälan har bifogats en översiktskarta över fastigheten och en detaljerad karta över brytningsområdet med markering av transportvägar, upplagsområde, uppställningsplats för krossnings-/sorteringsverk och eventuella byggnader. Brytningsområdet omfattar ca x 000 m2 och totalt ska ca xx 000 ton berg brytas genom sprängning/annat (beskriv hur) över/under grundvattenytan. Verksamheten beräknas enligt anmälan pågå under perio-den datum 201x t o m datum 201x. Arbetstiden kommer att vara kl x – x helgfri måndag – fredag. Arbetet kommer att utföras i egen regi/av anlitad entreprenör NN.

Följande försiktighetsåtgärder kommer att vidtas enligt anmälan: beskriv vad

Det planerade täktområdet utgörs av befintlig skogsmark/betesmark/åkermark/annat (beskriv vad). Avstånd till närmaste bostad är ca x00 meter. Avstånd till närmaste vat-tentäkt är ca x00 meter. Området ligger/ligger inte inom vattenskyddsområde.

Husbehovstäkten bedöms vara/inte vara samrådspliktig, enligt 12 kap 6 § miljöbalken, eftersom täkten kan komma/inte kommer att väsentligt ändra natur- och/eller kulturmil-jön.

Efter avslutad täktverksamhet avser NN att efterbehandla området genom att (beskriv åtgärder).

Bedömning MN finner med stöd av 27 § förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att den föreskrivna anmälningsplikten är fullgjord. MN bedömer utifrån de uppgifter som inkommit med anmälan att den planerade verksamheten föranleder före-läggande om försiktighetsmått enligt punkt 1-8 i beslutet. MN har inget att erinra mot verksamheten under förutsättning att föreläggande om försiktighetsmått enligt punkt 1-8 i beslutet följs.

104

Beslut MN förelägger med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken (SFS 1998:808) och med hänvis-ning till 2 kap samt 26 kap 19, 21 §§ samma lag NN med organisations-/personnummer xxxxxx-xxxx, följande:

1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har angivits i anmälan om inte annat framgår av nedanstående beslutspunkter.

2. Brytning får endast ske inom angivet brytningsområde enligt inlämnad karta

3. Berörda kringboende ska informeras inför varje sprängning.

4. Krossning får endast ske av på platsen sprängt berg.

5. Krossning av berg och skutknackning får endast ske helgfri måndag-fredag kl

07.00-18.00.

6. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än vardagar utom helgdagar kl. 07 - 18 50 dB(A) nattetid kl. 22 - 07 40 dB(A) övrig tid 45 dB(A) Om bakgrundsnivån (ljud från väg och järnväg m.m.) överstiger dessa värden får ljudnivån från krossverksamheten inte överstiga bakgrundsnivån

7. Lagring av bränsle på platsen ska ske i godkända besiktigade cisterner, skyddade

från påkörning.

8. Utrustning för omhändertagande av spill av petroleumprodukter ska finnas till-gängligt på arbetsplatsen.

9. Damning från krossning/sortering, upplag, transportvägar och transporter ska fö-

rebyggas och begränsas så långt som möjligt, exempelvis genom sopning eller vattning. Upplag och laster ska vid behov bevattnas eller övertäckas. Uppstår problem i omgivningen till följd av damning ska ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa damningen.

10. En kopia av detta beslut ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen.

MN ______________________________________ NN Miljö- och hälsoskyddsinspektör Bilaga: Upplysning om hur man överklagar

105

Delgivningskvitto

Kopia: Akten

Information Enligt 26 kap 9 § miljöbalken ska den som bedriver en miljöfarlig verksamhet fortlö-pande planera och kontrollera sin verksamhet samt i övrigt iaktta vad som sägs i förord-ning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Vid händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön ska MN kontaktas.

MN upplyser om att detta beslut inte befriar er från skyldigheten att följa vad som före-skrivs i miljöbalken eller annan författning för verksamheten.

Besvärshänvisning Detta beslut går att överklaga till länsstyrelsen. Information bifogas.

106

Svar på anmälan om miljöfarlig verksamhet – husbehovstäkt av mer än 10 000 ton naturgrus

Fastigheter: FASTIGHET x:x Fastighetsägare: NN Adress:

Organisationsnummer: xxxxxx-xxxx Prövningskod: 10.30 C Husbehovstäkt av mer än 10 000 ton

naturgrus

____________________________________________________________________

Bakgrund MN mottog 201x-xx-xx en anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken av NN. Anmälan avser husbehovstäkt av mer än 10 000 ton naturgrus på fastigheten Fas-tighet x:x i på Xvägen X i X (prövningskod 10.30 C/10.40 C). Husbehovstäkten avser enligt anmälan uttag och nyttjande på egen mark av materialet för underhåll av egen väg inom fastigheten/annat (beskriv vad).

Till anmälan har bifogats en översiktskarta över fastigheten och en detaljerad karta över brytningsområdet med markering av transportvägar, upplagsområde, uppställningsplats för krossnings-/sorteringsverk och eventuella byggnader. Brytningsområdet omfattar ca x 000 m2 och totalt ska ca xx 000 ton naturgrus brytas genom grävning/schaktning/annat (beskriv hur) över/under grundvattenytan. Verksamheten beräknas enligt anmälan pågå under perioden datum 201x t o m datum 201x. Arbetstiden kommer att vara kl x – x helgfri måndag – fredag. Arbetet kommer att utföras i egen regi/av anlitad entreprenör NN.

Följande försiktighetsåtgärder kommer att vidtas enligt anmälan: beskriv vad

Det planerade täktområdet utgörs av befintlig skogsmark/betesmark/åkermark/annat (beskriv vad). Avstånd till närmaste bostad är ca x00 meter. Avstånd till närmaste vat-tentäkt är ca x00 meter. Området ligger/ligger inte inom vattenskyddsområde.

Husbehovstäkten bedöms vara/inte vara samrådspliktig, enligt 12 kap 6 § miljöbalken, eftersom täkten kan komma/inte kommer att väsentligt ändra natur- och/eller kulturmil-jön.

Efter avslutad täktverksamhet avser NN att efterbehandla området genom att (beskriv åtgärder).

Bedömning MN finner med stöd av 27 § förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att den föreskrivna anmälningsplikten är fullgjord. MN bedömer utifrån de uppgifter som inkommit med anmälan att den planerade verksamheten föranleder före-läggande om försiktighetsmått enligt punkt 1-8 i beslutet. MN har inget att erinra mot verksamheten under förutsättning att föreläggande om försiktighetsmått enligt punkt 1-8 i beslutet följs.

107

Beslut MN förelägger med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken (SFS 1998:808) och med hänvis-ning till 2 kap samt 26 kap 19, 21 §§ samma lag NN med organisations-/personnummer xxxxxx-xxxx, följande:

1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har angivits i anmälan om inte annat framgår av nedanstående beslutspunkter.

2. Brytning får endast ske inom angivet brytningsområde enligt inlämnad karta

3. Krossning och sortering får endast ske helgfri måndag-fredag kl 07.00-18.00.

4. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet får

inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än vardagar utom helgdagar kl. 07 - 18 50 dB(A) nattetid kl. 22 - 07 40 dB(A) övrig tid 45 dB(A) Om bakgrundsnivån (ljud från väg och järnväg m.m.) överstiger dessa värden får ljudnivån från krossverksamheten inte överstiga bakgrundsnivån

5. Lagring av bränsle på platsen ska ske i godkända besiktigade cisterner, skyddade

från påkörning.

6. Utrustning för omhändertagande av spill av petroleumprodukter ska finnas till-gängligt på arbetsplatsen.

7. Damning från krossning/sortering, upplag, transportvägar och transporter ska fö-

rebyggas och begränsas så långt som möjligt, exempelvis genom sopning eller vattning. Upplag och laster ska vid behov bevattnas eller övertäckas. Uppstår problem i omgivningen till följd av damning ska ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa damningen.

8. En kopia av detta beslut ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen.

MN ______________________________________ NN Miljö- och hälsoskyddsinspektör Bilaga: Upplysning om hur man överklagar Delgivningskvitto Kopia: Akten

108

Information Enligt 26 kap 9 § miljöbalken ska den som bedriver en miljöfarlig verksamhet fortlö-pande planera och kontrollera sin verksamhet samt i övrigt iaktta vad som sägs i förord-ning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Vid händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön ska MN kontaktas.

MN upplyser om att detta beslut inte befriar er från skyldigheten att följa vad som före-skrivs i miljöbalken eller annan författning för verksamheten.

Besvärshänvisning Detta beslut går att överklaga till länsstyrelsen. Information bifogas.

109

Bilaga 6 Blankett för anmälan av och mall till beslut om uppställning av mobilt krossverk

På följande tre sidor: Blankett för anmälan om uppställning av krossverk

Därefter på två sidor: Mall till svar på anmälan om krossverk.

110

Kommunlogga Skickas till: XX KOMMUN miljökontoret 000 00 postort ANMÄLAN OM VERKSAMHET VID KROSSANLÄGGNING Avser

Ny uppställning Fortsatt/förändrad verksamhet vid befintlig anläggning På platsen skall även bedrivas täktverksamhet asfaltstillverkning annat _________________ (Anmälan om täktverksamhet eller asfaltstillverkning skall göras på särskild blankett). Verksamhetsutövare

Verksamhetsutövare

Org nr/pers. nr: Telefon

Utdelningsadress (gata, box etc)

Postnummer Postadress

Kontaktperson

Telefon E-post

Uppställningsplats Fastighetsbeteckning

Fastighetsägare

Fakturaadress

Namn

Adress:

Postnummer:

Postadress:

Ev. kod: Produktionsuppgifter Beräknad produktion

Årlig produktion Avsättning

Uppställningstid och arbetstider Uppställningstid ååååmmdd - ååååmmdd

Arbetstid vardagar

Arbetstid helgdagar

Maskiner Typ/fabrikat Antal Typ/fabrikat Antal

Fortsättning nästa sida

Information Verksamheten kommer att bedrivas inom vatten-skyddsområde

Ja Nej Avstånd till närmaste vattentäkt/brunn/vattendrag

Upplag Bränsle och smörjmedel Max lagervolym

m3

Lagringssätt

m3

m3 Stenmaterial (Beräknade maximala lagervoly-mer)

Volym m3

Åtgärder för att förhindra damning, buller och vattenförorening

Dammbekämpande åtgärder, t ex vid krossning, upplag, planer och tillfartsvägar

____________________________________________________________

____________________________________________________________

Bullerdämpande åtgärder vid krossning, sprängning o d (Avser den yttre miljön).

____________________________________________________________

____________________________________________________________

Åtgärder till förhindrande av vat-tenförorening vid upplag av oljor o dyl.

____________________________________________________________

____________________________________________________________

Vattenförsörjning Produktionsvatten (vid våtavskilj-ning eller vattenbegjutning)

Vatten tas från Kommunalt vattenverk Egen vattentäkt Sjövatten

Mängd

___________m3

Makadamtvätt

Kommer krossmaterial att tvättas Ja Nej

Tvättvattnet leds till_________________________________________________________________________

Fortsättning nästa sida

112

Övriga upplysningar

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________

Underskrift (sökande) samt datum

_____________________________________________

Namnförtydligande

Till anmälan skall bifogas:

Situationsplan (helst i skala 1:400 eller 1:500) som visar placering där krossen skall vara uppställd. Skriv fastighets-beteckning och gatuadress på kartan.

Avgift

För behandling av anmälan tas en avgift om 750 kr/timme ut, enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige.

Personuppgiftslagen

Information - personuppgiftslagen (PuL)

Samtliga uppgifter i denna anmälan/ansökan kommer att registreras och behandlas hos miljönämnden. Detta görs för att möjliggöra service och lagstadgad myndighetstillsyn som tillståndsgivning, anmälningar, föreläggande, råd och anvisningar. Uppgifterna används också för framställning av statistik, kartor, uppföljning, kvalitetssäk-ring, utvärdering, administration och för uppgiftslämnande enligt lag och förordning.

Miljönämnden är personuppgiftsansvarig och skyldig att på begäran rätta, blockera eller utplåna sådana person-uppgifter som inte har behandlats i enlighet med lagen (28 § PuL). Efter skriftlig ansökan är miljö- och bygg-lovsnämnden skyldig att en gång per år lämna besked om personuppgifter som rör den sökande behandlas eller ej (26 § PuL). Mer information kan lämnas av miljönämnden adress tel

113

Svar på anmälan om miljöfarlig verksamhet – uppställning av mobilt krossverk för krossning av sprängt berg

Fastigheter: FASTIGHET x:xVerksamhetsutövare: Bolaget AB Att: NNAdress:Organisationsnummer: xxxxxx-xxxx Prövningskod: 10.50 C Anläggning för krossning av berg mm

Bakgrund MN mottog 201x-xx-xx en anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken av Bolaget AB. Anmälan avser uppställning av mobilt krossverk för krossning av sprängt berg på fastigheten Fastighet x:x i på Xvägen X i X (prövningskod 10.50 C).

Enligt anmälan beräknas verksamheten pågå under en period om x0 dagar med start datum 201x. Bolaget AB har i anmälan bifogat kort information om krossverket och karta över fastigheten som berörs av verksamheten. Totalt ska ca x 000 ton sprängt berg krossas med ett krossverk av fabrikat Sandvik CM 1208. Avstånd till närmaste bostad är ca x00 meter.

Bedömning MN finner med stöd av 27 § förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att den föreskrivna anmälningsplikten är fullgjord. MN bedömer utifrån de uppgifter som inkommit med anmälan att den planerade verksamheten föranleder före-läggande om försiktighetsmått enligt punkt 1-8 i beslutet. MN har inget att erinra mot verksamheten under förutsättning att föreläggande om försiktighetsmått enligt punkt 1-8 i beslutet följs.

Beslut MN förelägger med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken (SFS 1998:808) och med hänvis-ning till 2 kap samt 26 kap 19, 21 §§ samma lag Bolaget AB med organisationsnummer xxxxxx-xxxx, följande:

1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som harangivits i anmälan om inte annat framgår av nedanstående beslutspunkter.

2. Krossning får endast ske av på platsen sprängt berg.

3. Krossning av berg och skutknackning får endast ske helgfri måndag-fredag kl07.00-18.00.

4. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet fårinte överskrida högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder änvardagar utom helgdagar kl. 07 - 18 50 dB(A) nattetid kl. 22 - 07 40 dB(A) övrig tid 45 dB(A)

Om bakgrundsnivån (ljud från väg och järnväg m.m.) överstiger dessa värden får ljudnivån från krossverksamheten inte överstiga bakgrundsnivån

5. Lagring av bränsle på platsen ska ske i godkända besiktigade cisterner, skyddade

från påkörning.

6. Utrustning för omhändertagande av spill av petroleumprodukter ska finnas till-gängligt på arbetsplatsen. Spill av petroleumprodukter ska omhändertas som far-ligt avfall.

7. Damning från krossning, upplag, transportvägar och transporter ska förebyggas

och begränsas så långt som möjligt, exempelvis genom sopning eller vattning. Upplag och laster ska vid behov bevattnas eller övertäckas. Uppstår problem i omgivningen till följd av damning ska ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa damningen.

8. En kopia av detta beslut ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen.

MN ______________________________________ NN Miljö- och hälsoskyddsinspektör Bilaga: Upplysning om hur man överklagar Delgivningskvitto Kopia: Akten Information Enligt 26 kap 9 § miljöbalken ska den som bedriver en miljöfarlig verksamhet fortlö-pande planera och kontrollera sin verksamhet samt i övrigt iaktta vad som sägs i förord-ning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Vid händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön ska MN kontaktas. MN upplyser om att detta beslut inte befriar er från skyldigheten att följa vad som före-skrivs i miljöbalken eller annan författning för verksamheten. Besvärshänvisning Detta beslut går att överklaga till länsstyrelsen. Information bifogas.

115

Bilaga 7 Förslag/mall till program för egenkontroll

1 Administrativa uppgifter

Verksamhetsutövare:

Org.nr:

Kontaktpersoner:

Kommun:

Fastighet:

Fastighetsägare:

Prövningskod:

Tidigare tillstånd:

Tillståndet:

2 Beskrivning av område och verksamhet

Lokalisering

Karta

Omfattning

Mängd

Yta, verksamhetsområde samt brytningsområde

Arbetstider och aktiviteter

Verksamhetsbeskrivning

Arbetsmoment

Avbaning av jordmassor,

Borrning, laddning och sprängning

Skuthantering

Bergtransport

Krossning

Återvinning

Uttransporter

Service och underhåll

Beskrivning maskinpark stationär och mobil

116

3 Gällande villkor

Tillstånd Länsstyrelse /anmälan kommun

4 Anläggnings- och omgivningskontroll

För att ta reda på om oacceptabel omgivningspåverkan från verksamheten föreligger är det väsentligt att kontrollera miljöpåverkan enligt punkterna nedan.

BULLER

VIBRATIONER

LUFTSTÖTVÅG

KAST

DAMM

GRUNDVATTENKONTROLL

Parametrar

Antal prov/år

KONTROLL AV YTVATTEN

Parametrar

Antal prov/år

TRAFIK

Hastighetsbegränsning

In- och utfarter

Ecodriving

5 Driftkontroll

Driftsinstruktioner

För att villkoren i tillståndet skall uppfyllas och onödig påverkan på miljön inte skall ske är det viktigt att iaktta följande.

TÄKTGRÄNSER

ARBETSTIDER

BULLER

VIBRATIONER, LUFTSTÖTVÅG OCH KAST

DAMNING

VATTENFÖRORENINGAR

KEMIKALIER

OLJOR

SPRÄNGÄMNEN

AVFALL

117

HAVERIER OCH STÖRNINGAR

JOURNALFÖRING

BESIKTNINGAR

FÖRDELNING AV ANSVAR

Rutiner inom företaget samt underentreprenörer

RAPPORTERING

Miljörapport

Avvikelserapport

Beredskaps- och saneringsplan

Kontakta följande myndigheter:

• Kontakta räddningstjänsten omedelbart• Kontakta tillsynsmyndighet

Övriga åtgärder

6 Provtagning

Redovisning av provtagningspunkter för vattenprovtagning , bullermätning, vibrationsmätning, luftstötvågsmätning. Eventuell karta

118

Bilaga 8 Naturvårdsverkets vägledande kommentarer avseende tillämp-ningen av 20c § 2 st FMH 2010-08-30 DNR. 381-3225-10

Godtagbar efterbehandling och förutsättningar för undantag Beslut om att täkten är avslutad ska ske om efterbehandlingen har skett på ett ur hälso- och miljösynpunkt godtagbart sätt (20 c § FMH). Undantaget i andra stycket säger att täkten under vissa omständigheter får avslutas även om det återstår ett område att efter-behandla. De förutsättningar som gäller för att täkten i sådana fall ska kunna avslutas är (i) att området som återstår att efterbehandla inte är större än 1 hektar och (ii) och att detinte på området bedrivs någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktigenligt FMH. Undantaget gäller endast uppläggning och bortforsling av redan utbrutetoch bearbetat material (se kod 10.10, 10.11 och 10.20 i FMH-bilagan).

Om till exempel krossning eller sortering av material återupptas kan bland annat en an-mälan enligt kod 10.50 i FMH-bilagan behövas. Om dessa förutsättningar är uppfyllda kan täkten avslutas. Det måste alltså vara godtagbart ur efterbehandlingssynpunkt att upplaget får finnas kvar på platsen. Beslut om avslut bör inte fattas om exempelvis kost-samma efterbehandlingsåtgärder som till exempel sprängning eller komplicerade markarbeten, ingår i den kvarstående ytan.

Nedan ges några exempel på aspekter som kan vara bra att beakta i samband med att en täkt med upplag avslutas. Detta är dock inte någon uttömmande beskrivning, utan en-dast exempel på när det kan vara lämpligt att avsluta en täkt trots att det finns upplag kvar på området.

Biologiska värden: efterbehandlingen är utförd med hänsyn till de biologiska värdena och dessa kommer inte att påverkas negativt av att upplaget finns kvar.

Grundvatten: den återstående efterbehandlingen innebär låg risk för att grundvatten ska påverkas vid hantering av det kvarstående materialet eller en eventuell miljöolycka.

Förorening och nedskräpning: eventuella förorenade områden är sanerade och ingen gammal utrustning eller avfall finns kvar på platsen.

Upplagsplatsens lokalisering: platsen där upplaget är placerat kräver inga omfattande efterbehandlingsåtgärder efter att kvarstående material körts ut. Upplagen är placerade så nära utfarten från täkten som möjligt för att undvika påverkan på det efterbehandlade området.

Mer information om efterbehandling av täkter finns i Miljösamverkan Sveriges vägled-ning ”Efterbehandling av täkter”. Vägledningen finns att hämta på Miljösamverkan Sveriges hemsida: http://www.miljosamverkansverige.se/projekt/Rapport%20Tkter/Efterbehandling%20av%20täkter%20-%20en%20förtäkt%20vägledning.pdf

119

Vilka regler omfattas kvarstående upplag av? Det faktum att täkten avslutas innebär inte att verksamhetsutövaren fråntas sitt ansvar enligt bland annat miljöbalkens regler. Risker och störningar från hanteringen av de kvarstående massorna kan regleras genom miljöbalkens övriga regelverk. Kommunen är tillsynsmyndighet för upplaget och kan i vanlig ordning förelägga om försiktighetsmått. Detta innebär även att de allmänna hänsynsreglerna alltjämt gäller. Verksamhetsutöva-ren får till exempel inte skräpa ned på platsen eller förorena marken. Detta kan förtydli-gas i beslutet genom en upplysning till verksamhetsutövaren om vilka regler som gäller för den kvarvarande verksamheten.

Vad händer om verksamhetsutövaren vill utnyttja mer än 1 hektar till upplag efter avslut? Det finns inte utrymme att medge undantag för större område än 1 hektar med stöd av bestämmelsen i 20 c § FMH. Verksamhetsutövaren kan i stället behöva ansöka om för-längt täkttillstånd för att senare kunna omfattas av bestämmelsen.

Hur hanteras säkerheten och resterande efterbehandlingsbehov? Vad gäller säkerheten bör det kvarstående området vara så pass begränsat att hela sä-kerheten kan återbetalas utan risk för att kostsamma efterbehandlingsåtgärder kvarstår.

Villkor och tidsbegränsning i beslut Det finns inga krav på att tillsynsmyndigheterna ska förena besluten om att avsluta täkt med upplag med villkor eller förelägganden om tidsbegränsning eller ytterligare efter-behandlingsåtgärder. I de beslut som inkom i samband med uppföljningen, förekommer det att tillsynsmyndigheterna förenar besluten med olika typer av information och/eller villkor, exempelvis:

i) upplysning till verksamhetsutövaren om att det på platsen inte får bedrivas någonverksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig,

ii) föreläggande till verksamhetsutövaren om att meddela tillsynsmyndigheten när upp-laget är bortforslat och efterbehandling av det kvarstående området är slutfört,

och iii) föreläggande till verksamhetsutövaren att bortforsling måste ske inom viss tid.

Eftersom bestämmelsen endast bör tillämpas i de fall efterbehandlingen är godtagbar och säkerheten kan återbetalas torde behovet av att detaljreglera besluten vara begrän-sat. Utifrån de beslut som vi tagit del av uppfattar vi inte att någon sådan detaljreglering förekommer.

När anses materialet vara "bearbetat"? Undantaget gäller endast uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material. Bedömningen om materialet är bearbetat eller inte får göras utifrån hur verk-samhetsutövaren avser att avyttra materialet. Materialet ska alltså vara bearbetat till den kvalitet som verksamhetsutövaren avser att avyttra till kund/användare.

Om till exempel krossning eller sortering av material återstår kan täkten inte avslutas med stöd av 20 c § 2 st. FMH. Om verksamhetsutövaren efter det att täkten avslutats ser ett annat användningsområde för materialet, som innebär att ytterligare bearbetning krävs, kan bland annat en anmälan enligt kod 10.50 i FMH-bilagan behövas.

120

Hur länge får upplagen ligga kvar? Vi ser i nuläget inga skäl till att vägleda om en bestämd tid inom vilken upplagen bör vara bortforslade. Vi ser det dock som rimligt att tiden för utlastning bör vara begränsad till enstaka år om tillsynsmyndigheten finner det nödvändigt att reglera denna fråga. Vi ser bland annat en risk för merarbete vid tillsynsuppföljningar om villkor kopplade till slutlig utlastning över en lång tidsperiod meddelas. Om problem med upplagen skulle uppstå kan tillsynsmyndigheten agera med stöd av miljöbalken.

121

Bilaga 9 Tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivning och täktplan

Tanken med att ta med denna bilaga – trots att handledningen inte omfattar tillstånds-prövning av täkter – är att den kan ge visst stöd som minneslista också i samband med handläggning av anmälan om husbehovstäkt. Givetvis är inte allt som tas upp här till-lämpligt i ett anmälningsärende, men kan kanske ändå vara bra att stämma av mot.

Tillståndsansökan ska vara skriftlig och innehålla: $allmänna uppgifter om verksamhetsutövaren$vad ansökan avser$yrkanden och åtaganden$gällande beslut enligt miljöskyddslagen/miljöbalken och andra lagar$beskrivning av befintlig och/eller planerad verksamhet$lokalisering och beskrivning av omgivningarna$beskrivning av utsläppen$miljökonsekvensbeskrivning, MKB$förslag till skyddsåtgärder$förslag till hur verksamheten ska kontrolleras$säkerhet$säkerhetsrapport$icke-teknisk sammanfattning$underskrift

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett av flera beslutsunderlag och jämför objektivt olika alternativ (även nollalternativ) till lokalisering och utformning. Den beskriver all påverkan som hela verksamheten kommer att medföra på miljön, hälsan och hushåll-ningen med naturresurser. Framtagandet av MKB är en öppen arbetsprocess. I den ingår flera moment.

Tyngdpunkten ska ligga på samråd, aktivt sökande efter skadeförebyggande åtgärder samt utredning av verksamhetens eventuella konsekvenser på människors hälsa och miljön. MKB ska kunna läsas fristående från övriga ansökningshandlingar. Den bör därför antingen utgöra en egen handling eller vara en tydligt urskiljbar och samlad del av ansökningshandlingarna.

I de fall Länsstyrelsen beslutat att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpå-verkan bör MKB som regel utformas som ett eget dokument. Dokumentet ska vara tyd-ligt och lättläst samt klart göra skillnad på vetenskapliga fakta och subjektiva bedöm-ningar. Länsstyrelsen i Jämtlands län har tagit fram en kort checklista för miljökonsekvensbeskrivningar för täkter (inkopierad här nedan). Där står vad som bör vara med i en MKB till en ansökan om tillstånd till täkt. Det är viktigt att komma ihåg att omfattningen på MKB ska vara anpassad till verksamhetens art och omfattning. Punkter i checklistan kan därför både behöva dras ifrån och/eller läggas till.

122

Täktplan Täktplanen som också ska bifogas ansökan behandlar endast sökandens huvudalterna-tiv. Den beskriver verksamhetens utformning, ingrepp i naturmiljön (ibland även kul-turmiljön), åtgärder som sökanden avser vidta, förslag på föreskrifter/bestämmelser för verksamheten och efterbehandling. Täktplanen bör illustreras med en detaljkarta över planerad brytning. Kartan bör vara i storskala 1:1000 eller liknande. Den bör visa på topografin före brytning och efter planerad efterbehandling, lämpligen illustrerat med heldragna respektive streckade nivåkurvor. Täktplanen bör också redovisa verksam-hetsområdets gränser med koordinater.

Checklista från Länsstyrelsen i Jämtland: Miljökonsekvensbeskrivning för täkter

Det är viktigt att komma ihåg att omfattningen på Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska vara anpassad till verksamhetens art och omfattning. Punkter kan där-för både behöva dras ifrån och/eller läggas till.

1. Icke - teknisk sammanfattning. Sammanfattningen ska vara lättbegriplig för att kunnaläsas och förstås av allmänheten som inte är specialutbildade och beslutsfattare. Avsammanfattningen ska framgå:• Syftet med verksamheten.• Huvudpunkter i förslagen och alternativen.• Konsekvenserna/Effekterna av verksamheten.• En samlad bedömning med motivering.

2. Samrådsredogörelse.• Vilka samråd som har ägt rum med särskilt berörda, allmänhet och myndigheter.• Vad som framkommit under samråden och hur det beaktas i MKB.

3. Beskrivning av verksamheten. Det är viktigt att ta med eventuella medföljande verk-samhet såsom till exempel transporter, deponier/upplag, provtagnings- och mätplatser,efterbehandling.• Lokalisering: Planförhållanden (gällande och framtida), Värdefulla områden (till ex-empel riksintressen, naturreservat, skyddsområde för vattentäkt, fornminnen), Flora ochFauna, Markförhållanden/Geologi, Vattendrag/Hydrologi - grundvattenförhållanden,Recipient, Skyddsavstånd till bostäder med mera, Bakgrundsbelastning (buller, luftför-orening), Transportvägar, El-/Vatten-/Energiförsörjning, Avlopp/Dagvatten.• Utformning; Process-/Metodbeskrivning, Kemikalieanvändning, Avfallshantering,Underhåll/Uppföljning.• Omfattning; Produktion/Uttag, Råvaror, Kemikalier, Avfall, Transporter, Vatten,Energi, Föroreningar, Störningar, Risker, Efterbehandling.

4. Beskrivning av förebyggande åtgärder för att undvika, minska eller avhjälpa skadligaverkningar. Exempel på detta kan vara avskärmning, dammbindning, slutning av sy-stem, information, kretslopp, miljöcertifiering.

123

5. Beskrivning av direkta och indirekta konsekvenser/effekter samt uppgifter (faktaun-derlag) som krävs för att kunna påvisa och bedöma dessa. Beskrivningen ska vara neu-tral. • Människor – Hälsa, Olägenhet, Oro, Barriär (hinder). • Djur – Stress, Vandringshinder, Skador, Utslagning av arter. • Växter – Skador, Biotopförändring, Utslagning av arter. • Mark – Vibrationer, Förorening, Rasrisk. • Vatten – Grundvattensänkning, och grundvattenförorening, Översvämningsrisk. • Luft – Luftförorening, Damning. • Buller • Klimat – Klimatpåverkande gaser. • Landskapsbild – Ingrepp, Förändring. • Kulturmiljö – Påverkan på byggnader, Fornminnen, Kulturlandskap etc. • Hushållning med mark – Markanspråk. • Hushållning med vatten – Återanvändning, Kretslopp. • Hushållning med den fysiska miljön i övrigt – Tysta, ostörda områden, Naturmiljö, Kulturmiljö, Fiskevatten, Jaktmarker, Jordbruk, Skogsbruk, Friluftsområden. Hushåll-ning med material, råvaror och energi – Kretslopp, Återvinning, Transporter, Råvaruut-tag. 6. Redovisning med motivering av möjliga, rimliga alternativa platser/utformningar. Det som ska beskrivas är förändringar på miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Beskriv även det så kallade nollalternativet. Observera att nollalter-nativet inte är en nulägesbeskrivning! Med nollalternativet avses den sannolika utveck-lingen utan verksamheten (eller utan förändrad utformning eller lokalisering av verk-samheten). Tänk på att! 1. Om MKB saknar lokaliseringsalternativ bör motiven till detta tydligt anges. 2. Redovisningen av alternativ kan avse dels anläggningens utseende, dels hur verksam-heten bedrivs samt dels på vilket sätt en åtgärd genomförs. 3. För att en samlad bedömning av effekterna av en planerad verksamhet ska vara möj-lig krävs bland annat: • att den planerade verksamheten, inklusive nollalternativet, beskrivs och jämförs på ett likvärdigt sätt, • att de faktorer som är avgörande och alternativskiljande lyfts fram, • att styrkan och omfattningen i effekter/konsekvenser beskrivs på ett sätt som gör det möjligt - att utläsa hur de nationella miljömålen och miljöbalkens allmänna hänsynsreg-ler uppfylls, • att en beskrivning görs av den planerade verksamhetens inverkan på de allmänna in-tressena i 3 – 4 kap miljöbalken (hushållning med mark- och vattenområden).

124

Bilaga 10 Villkor i tillstånd Det sker en fortlöpande utveckling av hur täkttillstånden disponeras och formuleras, samt hur villkor utformas och vilka miljöfrågor som ska regleras genom villkor. I vissa fall genomförs samordnade förändringar hos alla länsstyrelser i landet med anledning av förändringar i lagstiftningen eller prejudicerande domar (t.ex. miljööverdomstolens dom angående användningen av begreppet ”riktvärden”). Mycket av utvecklingsarbetet sker även internt på respektive länsstyrelse vilket visar sig när man granskar beslut från olika delar av landet. Det kan skilja märkbart på hur villkor formuleras, vilken typ av miljö-frågor som tas upp i villkor, och även antalet villkor varierar i tillstånden.

I denna utveckling av besluten har tillsynsmyndigheten en viktig roll med att ge feed-back till länsstyrelsen. ”Skrivbordsvillkor”, d.v.s. villkor som i praktiken inte kan för-stås, inte går att efterleva eller följa upp är meningslösa och bör omformuleras eller tas bort.

I Västra Götalands län har på senare år skett en gallring bland villkoren. Grundtanken är att tillståndsbeslutet ska utgöra ramen för och begränsa verksamheten så att den är ac-ceptabel utifrån miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser och allmänna hänsynsregler. Villkoren ska inriktas på att övergripande reglera de mest väsentliga miljöstörningar som verksamheten ger upphov till. När verksamheten väl påbörjats uppkommer dock alltid en mängd situationer och problemställningar som får lösas efter hand inom ramen för den löpande tillsynen. För detta har tillsynsmyndigheten erforder-liga verktyg genom miljöbalken och ibland finns även i tillståndsbesluten särskild dele-gation att besluta om ändringar eller tillägg av villkor.

Många äldre villkor tangerar i större eller mindre grad rena tillsynsfrågor. Detta bottnar sannolikt främst i att tillsynen över täktverksamheten från början var främst Länsstyrel-sens ansvar. (Det är först på senare tid som tillsynen över täkterna i större utsträckning kommit att delegeras till kommunerna). På grund av brist på resurser blev den löpande tillsynen eftersatt och i vissa fall även medvetet nedprioriterad. Vanligtvis skedde tillsy-nen endast i samband med omprövning av tillstånden d.v.s. med 5-10 års mellanrum. Villkor tillkom på förekommen anledning och blev så småningom ”standardvillkor” för i princip alla täkter som ett sätt att täckta upp för den bristande tillsynen. En del villkor är formulerade som en upplysning eller som råd och anvisningar. Av dessa tillsyns- och upplysningsvillkor lever många kvar i äldre ännu gällande tillstånd.

Nedanstående villkor kommer från ett av de senaste besluten om tillstånd till bergtäkt i Västra Götalands län. I detta fall prövades även massåtervinning och det befintliga as-faltverket inom ramen för täkttillståndet.

1.

2.

Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit och åtagit sig enligt ansökningshandlingarna och den täktplan som hör till ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor.

Den årliga produktionen får inte överstiga 500 000 ton bergmaterial respektive 100 000 ton asfalt.

125

3. Högst 100 000 ton material lämpligt för anläggningsändamål får tas emot för mass-återvinning per år.

Täktområdet 4. Innan verksamheten påbörjas ska gränsen för brytningsområdet markeras i terrängen

med fasta gränsmarkeringar enligt täktplanen. Markeringarna ska behållas under hela exploateringstiden.

Omgivningspåverkan 5.

6.

7.

8.

9.

10.

Starkt bullrande verksamhet med återkommande kraftiga impulsljud såsom vid borrning, sprängning och skutknackning får bedrivas endast helgfria vardagar mån-dag till och med fredag kl. 07.00-18.00. Krossning, utlastning, transporter och annan mindre bullrande verksamhet får bedrivas på andra tider.

Lastbilstransporter som utförs vardagar före kl. 06.30 och efter 18.00 samt alla tider på helger ska ske via industriområdet.

Buller från täktverksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än följande: Vardag kl. 07.00-18.00 50 dB(A) Sön- och helgdag kl. 07.00-22.00 45 dB(A) Kväll kl. 18.00-22.00 45 dB(A) Natt kl. 22.00-07.00 40 dB(A Momentana ljud vid arbete nattetid (kl. 22.00-07.00) får inte vara högre än 55 dB(A) utomhus vid bostäder. De angivna ekvivalentvärdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller närfältsmätningar med beräkningar. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller då tillsynsmyndigheten be-stämmer. Om de angivna bullernivåerna överskrids ska företaget vidta omedelbara och till-räckliga åtgärder så att värdena kan klaras senast vid den tidpunkt som tillsynsmyn-digheten bestämmer. Sprängningar ska normalt ske på fast sprängtid, d.v.s. bestämd veckodag samt even-tuell reservdag. Berörda kringboende ska vid varje sprängning i förväg informeras om vilket klockslag som sprängningen ska äga rum. Markvibrationer – definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled – orsa-kade av sprängning, får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus. Mätning ska ske i den utsträckning tillsynsmyndigheten anser nödvändigt. Mätning ska utföras enligt gäl-lande svensk standard. Om begränsningsvärdet överskrids ska åtgärder vidtas inför nästa sprängning så att värdet kan hållas.

Luftstötvågor till följd av sprängning – mätt genom frifältsmätning - får vid bo-stadshus inte överskrida 100 Pa. Mätning ska ske i den utsträckning tillsynsmyndig-heten anser nödvändigt. Mätning ska utföras enligt gällande svensk standard. Om

126

begränsningsvärdet överskrids ska åtgärder vidtas inför nästa sprängning så att vär-det kan hållas.

11.

12.

13.

14.

15.

Åtgärder ska vidtas för att minimera spridning av damm från verksamhetens alla moment.

Stofthalten i utgående luft från asfaltverket får inte överstiga 20 mg/m3ntg.

Drivmedel, oljor, bitumen och andra kemiska produkter ska förvaras och i övrigt hanteras så att spill eller läckage inte kan förorena mark eller vatten.

Flytande kemiska produkter ska förvaras i slutna behållare inom täta, invallade ytor som rymmer hela volymen. Vid förvaring utomhus ska skydd finnas mot påkörning och invallningar vara skyddade mot nederbörd.

Parkering av fordon och maskiner för natten eller längre tid får endast ske på yta som är särskilt iordningställd för att förhindra spridning av oljespill. Alternativt ska ett skydd för uppsamling av spill vara ordnat under parkerade enskilda fordon eller maskiner.

Vatten som avleds från verksamhetsområdet ska genomgå partikel- och oljeavskilj-ning i sedimenteringsdamm.

Efterbehandling 16. Efterbehandling ska så långt möjligt utföras efter hand som brytningen fortskrider.

En aktuell efterbehandlingsplan ska finnas för området och följas. Den slutliga ef-terbehandlingen ska i god tid planeras i samråd med markägaren och tillsynsmyn-digheten.

Kontrollprogram mm 17.

18.

Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten, inklusive asfaltverket, och följas. Programmet ska bland annat ange hur verksamheten kontrolleras med avse-ende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter att detta beslut vunnit laga kraft.

Om endast obetydlig brytning av berg har utförts under en tid av två år ska en redo-görelse för täktverksamhetens planerade fortsättning inlämnas till tillsynsmyndighe-ten.

127

Bilaga 11 Tolkningsmall för mätvärden i vattenprover Uppgifterna här är huvudsakligen från äldre, inte längre gällande, bedömningsgrunder för ytvatten från Naturvårdsverket. De återges därför med viss tvekan. Men de bedömningsgrunder som numera gäller kan inte sammanfattas och återges generellt på motsvarande sätt; de framgår av Naturvårds-verkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (NFS 2008:1l) samt Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (Naturvårdsverkets Handbok 2007:4). Nedanstående uppgifter bör ändå kunna vara till viss vägledning för en översiktlig bedömning av vattenprover. Ljusförhållanden Inledning Ljusförhållandena påverkar livsbetingelserna direkt för många organismer. Förekomsten av löst och partikulärt material påverkar också den biologiska tillgängligheten hos miljögifter. Vattnets beskaf-fenhet i dessa avseenden anges nedan som färgtal i en brungul färgskala vilken framförallt bestäms av förekomsten av lösta eller kolloidala humusämnen, och som suspenderat material respektive tur-biditet , d.v.s. vattnets partikelinnehåll i form av dels lermaterial dels organiskt material som hu-musflockar, plankton, mm. I sjöar kan mätning av siktdjup ge anvisning om vattnets optiska egen-skaper. Tillstånd Tillståndet anges utgående från färgtal enligt följande: Färgtal Klass Benämning Färgbeteckning ≤10 1 Ej eller obetydligt färgat vatten Mörkblå 10-25 2 Svagt färgat vatten Ljusblå 25-60 3 Måttligt färgat vatten Gul 60-100 4 Betydligt färgat vatten Orange >100 5 Starkt färgat vatten Röd Tillståndet anges utgående från mängden suspenderat material enligt följande: Susp, mg/l Klass Benämning Färgbeteckning ≤1,5 1 Mycket låg slamhalt Mörkblå 1,5-3 2 Låg slamhalt Ljusblå 3-6 3 Måttligt hög slamhalt Gul 6-12 4 Hög slamhalt Orange >12 5 Mycket hög slamhalt Röd Tillståndet anges utgående från turbiditet enligt följande: Turbiditet, Klass Benämning Färgbeteckning FTU ≤0,5 1 Ej eller obetydligt grumligt vatten Mörkblå 0,5-1,0 2 Svagt grumligt vatten Ljusblå 1,0-2,5 3 Måttligt grumligt vatten Gul 2,5- 7,0 4 Betydligt grumligt vatten Orange >7,0 5 Starkt grumligt vatten Röd l Se Havs och vattenmyndighetens författningssamling för senaste lydelse av föreskrifterna

128

Surhetstillstånd/försurning

Inledning Vattnets surhetslillstånd är av direkt betydelse för vattenlevande organismer genom att det påverkar balansen mellan organismernas inre miljö och omgivningen och därmed en rad viktiga omsätt-ningsprocesser. Surhetstillståndet bestämmer också förekomsten av många ämnen, t ex metaller, och har därför indirekt betydelse för vattenorganismerna.

Ekologiskt sett är vattnets förmåga att neutralisera surhet, d.v.s. överskott av vätejoner av stor bety-delse. Först då denna s k buffertkapacitet i det närmaste förbrukats blir vattnet påtagligt försurat.

Tillstånd

Surhetstillståndet anges med Utgångspunkt från vattnets alkalinitet eller, då alkalinitetsvärden saknas dess pH-värde. Tillståndet anges enligt följande:

Alkalinitet pH Klass Benämning (alkalinitet ) Färgbeteckning mekv/l

>0,5 >7,1 1 Mycket god buffertkapacitet Mörkblå 0,1-0,5 6,8-7,1 2 God bufferkapacitet Ljusblå0,05-0,1 6,3-6,8 3 Svag buffertkapacitet Gul0,01-0,05 5,7-6,3 4 Mycket svag buffertkapacitet Orange ≤0,01 ≤5,7 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet Röd

Anm. Under perioder med snösmältning eller riklig nederbörd i form av regn kan i försurningsutsat-ta områden s.k. surstötar drabba små sjöar och vattendrag även där vattnen vid lågflöden har god buffertkapacitet med betydande biologiska skador som följd. Detta markeras i tabeller med ## an-slutning till klassbeteckningen och i figurer med svart raster i de fall enstaka värden av 0 i alkalini-tet registreras i vatten som normalt har alkalinitet större än 0.

Påverkan

Påverkan anges med utgångspunkt från nuvarande och ursprungligt alkalinitetstillstånd enligt följande:

Nuvarande Påverkans- Benämning Färgbeteckning alkalinitet/ grad ursprunglig alkalinitet >0,75 0 Ingen eller obetydlig påverkan Mörkblå 0,50-0.75 1 Betydlig påverkan Gul 0,25-0,50 2 Stark påverkan Orange ≤0,25 3 Mycket stark påverkan Röd

Anm. Förekomst av s k surstötar anges som nämnts under tillstånd ovan.

Metaller

Inledning

Metaller förekommer naturligt i vatten, organismer och sediment. Halten varierar beroende på berg-grund och jordarter i avrinningsområdet för sjön eller vattendraget. Vattnets surhet och innehåll av organiskt material, mm påverkar också metallhalterna så att en betydande variation förekommer

129

redan under naturliga förhållanden. Många metaller fyller i låga mängder viktiga biologiska funk-tioner.

Genom direkta utsläpp och annan påverkan har metallhalterna i många sjöar och vattendrag kommit att många gånger överstiga de ursprungliga. Detta är allvarligt, eftersom många metaller kan ge biologiska störningar då de förekommer i förhöjda mängder.

Förekomsten av metaller kan mätas i olika media - genom analyser av vatten, organismer eller se-diment. Metallhalter i vatten kan vara av intresse genom att medge beräkningar av flöden och be-dömning av gifteffekter. Halter i sediment eller organismer kan upplysa om graden av belastning i ett vattensystem. Halter i fisk kan även vara av intresse genom att visa på risken för att människor exponeras för metaller genom födan. Underlag ges här för karaktärisering av metalltillståndet och graden av påverkan i alla dessa avseenden. För metaller i fisk (kvicksilver i gädda) ges endast en tillståndsskala, vilken dock i sig inrymmer överväganden om graden av påverkan.

Tillstånd

Tillståndet vad gäller metaller i vatten anges enligt följande (halter i µg/l):

Klass 1 2 3 4 5Benämning Mycket låga Låga halter Måttligt höga Höga halter Mycket

Halter halter höga halter

Färg- Mörkblå Ljusblå Gul Orange Rödbeteckning

Kadmium ≤0,01 0,01-0,05 0,05-0,1 0,1-0,3 >0,3Bly ≤0,2 0,2-1,0 1-2 2-5 >5Krom ≤0,2 0,2-1,0 1-2 2-10 >10Arsenik ≤0,2 0,2-1,0 1-2 2-10 >10Koppar ≤0,3 0,3-1,0 1-2 2-5 >5Nickel ≤0,2 0,2-1,0 1-2 2-10 >10Zink ≤1 1-5 5-15 15-75 >75

För aluminium anges tillståndet med hänsyn tagen till vattenfärgen enligt diagram (inte medtaget här).

Dricksvatten (ur äldre information från vattenanalyslab.)

Färg, grumlighet, bottensats, lukt, De här faktorerna utgör ledtrådar till en del föroreningar. Dricksvatten bör ju vara klart, färglöst, luktlöst och fritt från obehagliga smaker. Färgtalet bör vara mindre än 40 mg/l Pt, vattnet bör inte vara grumligt och inte avsätta någon bottensats. Vatten som luktar illa vid kranen kan i vissa fall förlora sin lukt under transport till oss, till exempel om vattnet innehåller svavelväte.

Kemisk oxygenförbrukning COD-Mn Syreförbrukningen anges i tidigare analyser som permanganatförbrukning, vilket värde måste mul-tipliceras med faktorn 0,253 för att kemisk oxygenförbrukning ska erhållas. Helst bör värdet vara mindre än 8 mg/l.

Specifik ledningsförmåga Specifika ledningsförmågan är ett mått på mängden av lösta salter i vattnet. Värdet bidrar till vår bedömning av andra mätvärden i analysen.

130

pH Ett pH-värde mellan 7,5 och 9,5 innebär att vattnet inte är skadligt för husets rörledningar. Ett lågt pH-värde innebär alltid risk för frätning i rör, varmvattenberedare och andra installationer.

Totalhårdhet Mått på kalcium- och magnesiuminnehållet. Alltför hög förekomst i vattnet ger kalkavlagringar överallt vattensystemet och i kokkärl. Det ger också fläckar på porslin och glas vid diskning. Vid tvätt i hårt vatten kan tvättmedelsförbrukningen öka med upp till 50%. Hårdheten mäts vanligen i tyska hårdhetsgrader (˚dH). Om hårdheten understiger 2˚dH är vattnet mycket mjukt. Bedömningen mjukt gäller mellan 2 och 5˚dH, medelhårt mellan 5 och 10˚dH, hårt mellan 10 och 21˚dH och mycket hårt vid 2l˚dH och högre.

Bikarbonat (alkalinitet) Resultatet föranleder som regel inget separat utlåtande, eftersom värdet bedöms i relation till vatt-nets hårdhet och pH-värde.

Aggressiv kolsyra Ett mått på vattnets frätande förmåga. All förekomst av aggressiv kolsyra innebär att vattnet fräter på rör, varmvattenberedare och andra installationer. Förr eller senare uppträder läckage med risk för vattenskador. Kopparrör i fastigheten innebör att sanitetsporslin får grön missfärgning och ljushåri-ga personer blir gröna i håret vid hårtvätt.

Järn Järn lämnar mörka fläckar på tvätt och vattnet blir ofta brunförgat. Järn förekommer ofta tillsam-mans med andra föroreningar sam kan innebära olägenheter, till exempel kalk, mangan och aggres-siv kolsyra. Normalt måste först järnet avlägsnas och därefter de övriga föroreningarna. Vid höga järnhalter får vattnet tydlig smak av järn. Järnhalten bör inte överstiga 0,3 mg/l.

Mangan Mangan har samma effekt som järn men kan medföra ett ännu mörkare utseende på vattnet. Man-ganhalten bör inte överstiga 0,3 mg/l för dricksvatten.

Fluorid Den idealiska fluoridhalten i dricksvatten är 1-1,2 mg/l. Då får tandemaljen ett ökat skydd, men vid halter över 1,5 mg/l kan fläckar på emaljen uppstå. När halten överstiger 4 mg/l ökar missfärgning-en och om värdet överstiger 6 mg/l är vattnet otjänligt. Barn, speciellt i förskoleåldern, är extra känsliga och bör inte regelbundet dricka vatten med fluoridhalt över 1,5 mg/l.

Nitrat- nitrogen NO3 - N och Nitrit - nitrogen NO2 - N. Förekomsten av dessa kväveföreningar kan indikera pågående eller tidigare förruttnelseprocesser. Kan också bero på infiltration från omgivande åkermark som kvävegödslats. När NO3-N-halten överstiger 5 mg/l och NO2-N-halten överstiger 0,005 mg/l bör vattnet genomgå bakteriologisk un-dersökning.

(Gränsvärdena och bedömningarna i analysen ansluter till Statens Livsmedelsverks kungörelse om dricksvatten.)

131

Bilaga 12 Luftstötvågor

Nivåer och effekter Ungefärligt nom. övertryck utomhusPascal (= N/m2) dB

Nivå 1 20 Pa 120 dB Ljud liknande avlägset åskmuller, kan ge överrump- lingsreaktion hos särskilt känsliga individer eller väcka lättsövda personer – tillvänjning sker sannolikt.

Nivå 2 50 Pa 128 dB Liknande medelhårt åskmuller – Överrumplingsreaktion förefinnes hos personer utomhus i tysta områden, sovande väcks i tysta områden.

Nivå 3 100 Pa 134 dB Lätt knallande ljud, hörs genom bakgrundsbuller, fönster kan skallra, ger orienteringsreflex och skrämsel, väcker tungsövda personer.

Nivå 4 200 Pa 140 dB Högt knallande ljud, klart hörbart genom bakgrundsbuller orienteringsreaktion och skrämselreflex vanlig utomhus, fönster skallrar, veka konstruktioner vibrerar, ätande djur ser upp och visar orienteringsreaktion.

Nivå 5 500 Pa 148 dB Kraftig skrällande knall, fönster skallrar, byggnader vibrerar, fönster eller lös puts kan brista i sällsynta fall, skrämsel hos majoriteten exponerade utomhus. Majoriteten av sovande väcks.

Jämförelse: Av Nitro Consult rekommenderat maximal- 250 Pa 142 dB värde och allmänt vedertaget värde för ljudtryck.

Jämförelse , påverkan på byggnader av naturliga vindstötar: Enligt uppgift från Bo-verket är det karakteristiska hastighetstrycket som en byggnad utsätts för beroende av ett flertal faktorer bl.a. dess geografiska läge, byggnadens höjd och i vilken terräng den ligger. De allra lägsta värdena (gynnsamt geografiskt läge med låg vindhastighet, låg höjd, tät omgivande terräng) är 0,39 kN/m2 vilket alltså är 390 Pa. På samma höjd (ett par meter över marken) men vid högsta vindhastigheten och kalaste terrängen blir vär-det 730 Pa. Högre upp stiger hastighetstrycket. I trycket ingår ett dynamiskt tillskott för vindstötar. En byggnad är alltså dimensionerad för att klara högre tryck av vindstötar än av de luftstötar som uppstår vid täktverksamheten.

Bilaga 13 Naturvårdsverkets utvecklade tolkning om hantering av sedi-ment i täkter Följande text är från Naturvårdsverkets webbsida Frågor om utvinningsavfall och sedi-mentationsdammar vid berg- och torvtäkter, uppdaterad 15 september 2011

Naturvårdsverket yttrade sig 2010-02-26 till Länsstyrelsen i Skåne län i fråga om bergtäkter och utvinningsavfall m.m. I det aktuella ärendet gällde att sediment från en damm skulle användas för efterbehandling eller bullervallar. Vi vidhåller de bedöm-ningar vi gjort i yttrandet om avfallsbegreppet. Ärendet rör en specifik situation där sedimenten används för någon form av markanvändning. Stöd för denna tolkning av avfallsdefinitionen och biproduktsprincipen finns även i EU-domstolens praxis. I fallet AvestaPolarit (mål C-114/01, punkt 42) anger domstolen att ”[d]en omständigheten att [reststen eller sand från sedimentationsbassänger] eventuellt kommer att användas vid utformningen av landskapet är endast ett miljövänligt sätt att omhänderta dem och ut-gör inte en del av produktionsprocessen”. Det finns alltså fortfarande en avsikt att göra sig av med materialen när de på detta sätt används för utformning av landskapet.

Vi vill dock utveckla tolkning av avfallsdefinitionen och biproduktsprincipen samt ut-vinningsavfallsförordningen utifrån andra sätt att hantera sediment i en täkt.

I normalfallet bedömer vi att om allt sediment eller slam återförs från sedimentations-dammen till produktionen av till exempel kross- eller torvprodukter är detta att betrak-ta som en biprodukt och inte ett avfall, eftersom det då är visat att det har saknats av-sikt att göra sig av med sedimentet/slammet. Den bearbetning som sker genom sedi-menteringen i dammen får då ses som en del av produktionsprocessen. I sådana fall bedömer vi att dammen inte heller omfattas av begreppet avfallsanläggning enligt 5 § utvinningsavfallsförordningen eftersom utvinningsavfall inte kommer in i dammen. En förutsättning för denna tolkning är att allt sediment eller slam verkligen återförs till produktionen, och inte bara att det kan återföras. Vi ser inget hinder för att även av-vattning ingår som en del av processen för återförsel av material. Dock bör återförsel till produktionen ske fortast möjligt. Om avvattnat sediment lämnas i täkten längre tid tyder detta på att sedimentet är avfall.

Sedimentet eller slammet får heller inte vara förorenat. Då utgör sedimentet ett avfall. (Se punkten d i biproduktsprincipen enligt art 5.1 i ramdirektivet om avfall (2008/98/EG), som motsvarar nu gällande praxis från EU-domstolen.)

Vi bedömer att samtliga materialtäkter, även torvtäkter kan ha verksamheter som upp-fyller dessa kriterier om allt sediment/slam återförs till produktionen.

Miljösamverkan Västra Götaland – 49 gånger bättre tillsyn Miljösamverkan Västra Götaland startade 1999 och syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet. Arbetssättet är framgångsrikt och har fått efterföljare i många andra län.

Vi arbetar med många olika frågor. Några exempel på projekt är Tillsyn på verkstadsindustrier, Radon, Inomhusmiljö, Dagvatten, Biltvättar och Kemikalietillsyn.

Utförlig information om alla projekt, verksamhetsplan, handled-ningar och annat material i fulltext finns på vår webbplats.

Huvudmän Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, kommunförbunden och kommunerna i länet

Adress Miljösekretariatet Västra Götalandsregionen Regionens Hus, Diariet, 462 80 Vänersborg Tel 033-17 48 10

Webbplats www.miljosamverkan.se

Projektledare Lasse Lind Tel 0532-714 47 lasse.lind@cirka.se Cecilia Lunder Tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@lansstyrelsen.se