Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers  

Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se

1

Handbok för förtroendevalda Juni 2015

Kontaktuppgifter  ....................................................................................................................................  2  

Kalendarium  .............................................................................................................................................  4  

Verksamhetsplan  2015  ........................................................................................................................  5  

Budgetberäkningar  2015  ..................................................................................................................  11  

Kanslistruktur  ........................................................................................................................................  12  

Regionalt  arbete  ....................................................................................................................................  13  

Medlemsinval  .........................................................................................................................................  15  

Styrelse  och  arbetsgrupper  ..............................................................................................................  15  

Föreningshandbok  ...............................................................................................................................  17  

Stadgar  .......................................................................................................................................................  17  

Bolagsordning  ........................................................................................................................................  22  

Konflikt-‐  och  rättshjälpsfonden  ......................................................................................................  24  

Kopieringsfonden  .................................................................................................................................  25  

Placeringsreglemente  .........................................................................................................................  29  

Principer  för  arvodering  ....................................................................................................................  29  

Attestordning  ..........................................................................................................................................  31  

LÖNEPOLICY  ...........................................................................................................................................  32  

Principer  vid  jäv  ....................................................................................................................................  33  

Principer  för  rådgivningen  ...............................................................................................................  34  

Krisplan  .....................................................................................................................................................  35  

  2

Kontaktuppgifter Arvodesgruppen Ann-Christin von Reybekiel

ach@reybekiel.se 070-4248674

Kati Mets illustration@katimets.se 0708-698124

Mattias Gordon mattias@gordon.se 026-73135 070-5567822

Roland Ingemarsson roland@studioring.se 0498-228105 070-4611425

Tomas Karlsson tok-bilder@telia.com 0322-19744 0705-645811

Felicia Fortes kontakt@feliciafortes.com 031-7752931 0707-595413

Anya?

BUG-gruppen Anna Bengtsson anna.s.bengtsson@comhem.se 08-822449

Henning Trollbäck henning@trollback.se 709176580

Karin Ahlin ahlin.karin@gmail.com 073-9339629

Katarina Strömgård kattis@stromgard.com 070-5625994

Lennart Eng lennartengs@hotmail.com 08-6410704 073-5445534

Siri Ahmed Backström siri.ahmed.backstrom@gmail.com 073-3193594

IBBY Helena Bergendahl helenabergendahl@gmail.com 0703-287798

Invalsnämnden Ann-Christin von Reybekiel

ach@reybekiel.se 070-4248674

Pia Koskela pia@piakoskela.com 08-6579579 070-7954394

Thomas Fröhling thomas@stockholmillustration.com 0738280161

Konflikt- och rättshjälpsfonden Eva-Marie Wadman wadmans@gmail.com 070-6358808

Helena Davidsson Neppelberg

davidsson.neppelberg@telia.com 070-6064047

Ingela Jondell ingela@ingelajondell.se 08-7511402

Jessica Laurén jessica@goldspoon.se 070-7711064

Kerstin Olsson-Grönvik kerstinog@k-og.com 08-7716838 0703-731651

Peter Häggström peter.haeggstroem@bredband.net 08-6456797 073-0226342

Kopieringsfonden Björn Bergenholtz bjorn@bergenholtz.se 070-6832523

Ingela Almgren info@almgrenillustration.se 0708-441712

Jonna Björnstjerna jonna@jonnabjornstjerna.com 0768940455

Maja K Zetterberg maja.zetterberg@gmail.com 0707992917

Martin Holmer martin.naturbildab@telia.com 018-337151

Per Demervall per@demervall.se 08-4482936 0733-421908

Ulf Lundkvist ulf.lundkvist1@gmail.com 011-397132 070-3334323

MEM-juryn Gunnar Kaj gunnar@kaj.se 08-7898982 0733-778807

Karin Cyrén karincyren@gmail.com 0736-514697

  3

Referensgruppen författarfonden Annika Huett annika@huett.se 070-4174848

Emma Virke emma@virke.net 070-7338719

Knut Larsson knut@knutlarsson.com 070-2826652

Referensgruppen Kavalla Elin Molander elin.molander@yahoo.com 073-4224717

Johnny Dyrander johnny@dyrander.se 08-6439220 070-6948540

Lotta Glave lotta@bengt-lotta.se 08-6606515 073-7787557

Revisor Ingse Ellesson ingse@ingse.se 08-299051 0708-668260

Johan Svärdlöf 08-55533458 0709-293458

Per Thornéus per@pictoform.se 070-7200401

Styrelsen Arina Stoenescu arina.stoenescu@pionierpress.se 08-6899663 070-4911991

Björn Atldax bjorn@woo.se 08-6120600

Frida Hammar fridahammar@itry.se 0731424070

Gunna Grähs gunna@gunna.se 08-6417543

Hanna Nilsson hanna@byggstudio.com 0762-628434

Karin Ahlin ahlin.karin@gmail.com 073-9339629

Karin Persson karin@mermermer.com 073-7275235

Lars Fuhre lars@fuhre.com 08-329899 070-4314704

Tyra von Zweigbergk tyravz@gmail.com 08-316089 070-7364965

Supportgruppen Charlotta Björnulfson charlotta.bjornulfson@bredband.net 031-148548 0705348548

Elin Hjulström Lord contact@elinhjulstrom.com 073-8101185

Massih Naisan design@massihnaisan.se 0733693769

Svensk Bokkonst Eva Lindeberg eva@evalindeberg.se 08-6420053 070-3208743

Syd Elisabeth M Marttala em@ingelaochvi.com 070-7237918

Peter Turkalj peter@harvestagency.se

Michaela Green michaela@amore.se +46 730 22 79 63

Väst Felicia Fortes kontakt@feliciafortes.com 031-7752931 0707-595413

Helena Bergendahl helenabergendahl@gmail.com 0703-287798

Karin Persson karin@mermermer.com 073-7275235

Karolina Westenhoff 031-7150910 070-9323716

Norr Frida Hammar fridahammar@itry.se 0731424070

  4

Valberedningen Helena Bergendahl helenabergendahl@gmail.com 0703-287798

Jimmy Wallin jimmy.wallin@gmail.com 040-6614070 0735-852934

Mats Simons simons@simlab.se 08-335098 070-7704861

Kalendarium

11 juni Styrelsemöte 11 juni Medlemsinfo ut 17 juni Medlemsundersökningen ut 15 juni Sommarmingel på kansliet 16 juni Sista dag för att rapportera in timmar 1 juli Seminarium Almedalen – behövs nya umgängesregler på marknaden för

bild och form? 6 juli Kansliet stänger för sommaren 3 augusti Kansliet öppnar 19 augusti Prel medlemsinfo ut 28 augusti Styrelsemöte, Umeå 29 augusti Prata! Umeå Animation – om att arbeta internationellt 1 september Deadline Tecknaren 5 2015 7 september Cattis går på föräldraledighet 11-13 sept Comic Con Malmö 17 september Prel medlemsinfo ut 17 september Release Tecknaren 4 2015 17 september AW ST Väst, Göteborg 24-27 sept Bok- och bibliotek, Göteborg 1 oktober Kopieringsfonden öppnar för anmälningar xx oktober Avtal/arvoden xx oktober Avtal/arvoden 12 oktober Kursstart distanskurs animation 15 oktober Prel medlemsinfo ut 17 oktober Prata! Malmö, bilderboken – för vem? 17-23 oktober Ico-D kongress 21-22 oktober Planeringsdagar 11 oktober Deadline Tecknaren 6 2015 22 oktober AW ST Väst, Göteborg 26-30 oktober Höstlov skolorna 29 okt– 1 nov Comic Con/Gamex Stockholm 29 oktober Releasefest Tecknaren 5 2015 31 oktober Sista dag för ansökninar till fotokopieringsfonden 9 november Prel: illustratorkurs 10 november Prel: illustratorkurs 11 november Prel: illustratorkurs 19-20 nov Fotokopieringsfondens styrelse

  5

17 november Prel medlemsinfo ut 19 november AW St Väst, Göteborg 8 december Styrelsemöte 16 december Prel medlemsinfo ut 17 december Releasefest Tecknaren 6 2015 24 december Kansliet stänger 4 januari Kansliet öppnar 15 januaru Kavallaansökning, sista dag 27 januari Styrelsemöte 15 februari Lansering av Kolla! 2015 1 mars Kolla! 2016 öppnar 31 mars Kolla! 2016 stänger 9 mars Styrelsemöte 8 april Årsmöte 22 april Jurydag 1 13 maj Jurydag 2 1 juni Styrelsemöte

Verksamhetsplan 2015 För schyssta villkor och en fungerande branschstandard

Svenska Tecknare verkar för att tillvarata medlemmarnas yrkesintressen i

juridiskt, ekonomiskt och ideellt hänseende. Det gör vi genom vårt dagliga

arbete med opinionsbildning, rådgivning, förhandlingar och utveckling av

yrkeskompetenser.

Men det är också ett långsiktigt arbete, där det handlar om att prioritera våra

resurser och rikta vårt gemensamma arbete mot de områden där kan påverka

mest, och där det är viktigast att förändra. Vi identifierar i det arbetet några

särskilt viktiga långsiktiga mål. Om 25 år ser vi som mål att bild- och

formskapare är en självklart respekterad grupp, vars röst hörs, och vars arbete är

högt värderat. Vi ser också som vårt mål att lönsamheten är högre i branschen,

och avtalslicenssystemet verkar bredare och fungerar som modell digitala

nyttjanden på mängder av områden.

För att komma dit är några av de viktigaste verktygen att på sikt stärka vårt

internationella samarbete och allianser, och att på sikt organisera alla som

jobbar kommersiellt med form och bild.

På lite kortare sikt – omkring fem år – ska vi ha etablerat en fungerande

branschstandard, som är allmänt känd, och som aktörer som köper bild och

form vet om och förhåller sig till. I det ingår också att de som vill kalla sig goda

samhällsaktörer har lärt sig att budgetera och planera för bild och form. Vi har

också som mål att regeringen ska ha ett samordnat program som syftar till att

  6

stärka våra utövare, och som spänner över utbildnings- närings-, kultur- och

socialpolitik.

Det viktigaste projektet för att uppnå detta är det som just nu går under

arbetsnamnet ”schyssta villkor och en fungerande branschstandard” och är

inspirerad av den amerikanska ”code of fair practice” och som under 2015 ska

ges form och gestaltning genom den bok vi kommer att ge ut. Den ska utgöra en

branschstandard och en handbok för både köpare och säljare av bild och form.

Ytterligare ett viktigt område blir att i samarbete med de övriga

bildorganisationerna stärka vårt arbete med upphovsrättsfrågor.

Vi kommer under dessa år att fortsätta på en offensiv period som vi påbörjat, där

vi blir fler medlemmar, söker nya allianser och arbetar för att organisera fler.

Verksamheten 2105 är planerad för att stärka arbetet mot de långsiktiga mål vi

satt upp, samtidigt som vi ska befästa de mål vi nått de senaste åren.

En viktig insikt är att vi kommit långt i att rusta organisationen, och därmed i att

stärka arbetet för våra rättigheter. På några år har styrelsen realiserat planer på

att bygga ett kansli som kan stå för en högkvalitativ service vad gäller rådgivning

till medlemmarna, och som kan genomföra även stora planer när det gäller

kommunikation, opinionsbildning, utbildningar och medlemsaktiviteter. Vi har

nu lokal verksamhet i både väst och syd, tack vare engagerade medlemmar där.

Vi har ett pågående offentligt samtal om våra frågor, både på webben och i

verkliga möten, genom samtalsserien Prata! där vi både ger röst åt vår yrkeskår

och sätter våra frågor på dagordningen. Vi har uppdaterat vår profil med en ny

visuell identitet och ett tydligare arbete gentemot grafiska formgivare. Vi har

moderniserat snart alla funktioner som rör medlemmarnas möjligheter att

skaffa information, interagera, få hjälp, delta i tävlingar, söka stipendier och

liknande. Vi har lyckats få ner kostnaden för Kolla! med mycket stora summor

och ändå fortsätta att utveckla tävlingen. Vi har gått in i stora internationella

samarbetsprojekt och sitter idag tex i styrelsen för European Illustrators Forum.

Vi har utvecklat medlemsinflytande med medlemsundersökningar som grund

för verksamhetsplaneringen. I våra verksamhetsberättelser för de senaste åren

står det om allt vi gjort, varav detta bara är några exempel, och som resultat av

allt arbete har vi också vänt en negativ medlemsutveckling och organiserar idag

allt fler unga. Men det är mycket som återstår att göra för att vi ska nå våra högt

ställda mål. Det mesta är påbörjat, och vårt arbete handlar om att fortsätta på

och förbättra de projekt vi idag driver. En del kommer börja nu. Men allt kräver

delaktighet och engagemang från medlemmarna för att bli framgångsrikt.

Medlemsbas

  7

Vi har ökat i medlemsantal i två år i rad, och arbetar för att öka 2015 också. Vi

kommer särskilt rikta in oss på att få med de studenter som utexamineras från

yrkesutbildningarna under året.

En brist i vår omvärldsanalys är att det saknas relevant yrkesstatistik för våra

yrkesgruper. Kort sagt – hur många yrkesverksamma illustratörer, formgivare,

serietecknare och animatörer som finns vet vi inte, eftersom statistiken som

finns att tillgå klumpar ihop fler yrkesgrupper. Ett mål för året är att förbättra

vår analys av yrkeskåren för att inte bara värva medlemmar utan också kunna

förbättra vårt arbete med att kommunicera en branschstandard till

yrkesgrupperna under året.

Så länge vi inte vet hur många som arbetar inom vår yrkesgrupper är det svårt att

sätta upp mål för hur många vi ska organisera, men självfallet bör

organisationen på sikt ha ett medlemsantal som ligger nära det antal

yrkesverksamma som finns inom våra områden i landet.

Medlemsdemokratin

Vi har arbetat med att skapa bättre förutsättningar för medlemsinflytande, men

fortfarande upplever medlemmarna att det är svårt att påverka Svenska

Tecknares beslut. När organisationen förändras i rask takt, och gör anspråk på

en starkare röst, och en aktivare opinionsbildning, blir det ännu viktigare att

våra ställningstaganden är väl förankrade och att medlemmarna därmed kan

vara bra företrädare för de frågor vi driver. Målet är att den egenupplevda

möjligheten att påverka i medlemsenkäten 2015 ökar. Ett viktigt tillfälle är

årsmötet, då vi både fattar beslut om verksamhetsinriktning och väljer ny

ordförande. Inför årsmötet ska medlemmarna få tydlig information som innebär

att de vet hur de kan påverka årsmötets beslut.

Lokalt arbete

Svenska Tecknare har genom ett årsmötesbeslut bestämt att delar av

verksamheten skall bedrivas regionalt. Beslutet har varit vägledande när

medlemmar i på några olika platser i landet presenterat planer för egna ST

aktiviteter och fått en budget för det. Det har också styrt beslut om hur centralt

planerade projekt som Kolla! och Prata! och våra utbildningar skall spridas i

landet.

Vi har kommit en bit i vår strävan men mycket återstår. Under året kommer vi

att se till att den verksamhet som sker inom ramen för Svenska Tecknare följer

gemensamma riktlinjer, med hänsyn taget till olika lokala behov.

  8

Vi behöver tydliggöra skillnader mellan vad som ligger inom Svenska Tecknares

arbete och vad som ligger inom illustratörscentrum, som vi samarbetar med

både lokalt och centralt, samtidigt som vi möjliggör för båda organisationerna

att dra nytta av varandra och ordna gemensamma arrangemang.

Vi har idag fungerande verksamhet för Väst och Syd, under året hoppas vi att

samma ska gälla för Nord, och att vi förutom riktlinjer ska definiera vad

regionerna innebär geografiskt. Målet med den regionala verksamheten är att se

till att alla medlemmar ska ges rimliga möjligheter att delta i Svenska Tecknares

verksamhet och genom föreningen finna gemenskap med andra

yrkesverksamma.

Internationellt arbete

I vår strävan att skapa en standard för branschen att utgå ifrån när det gäller

relationer mellan köpare och säljare av bild och form, är det internationella

arbetet ovärderligt. Likaså är det internationella samarbetet och inspirationen

viktigt för vår möjlighet att som organisation utvecklas och bli starkare. Med

internationella mått mätt är vi en stark organisation. Det ska vi använda för att

också hjälpa andra organisationer och kollegor i andra länder. En stark

upphovsmannakår internationellt hjälper till att skapa en starkare ställning för

upphovsmän även på den svenska marknaden.

Vi är medlemmar i flera internationella organisationer och samarbeten. På

nordisk nivå är det Nordisk Visuell Kommunikation, NVK, och Nordic Design

Alliance, med vilka vi driver projektet Nordic Design Impact, som avslutas 2015.

På europeisk nivå är det EIF, European Illustrators Forum, där vi engagerat oss

särskilt mycket och innehar kassörsposten i styrelsen. Under 2014 arrangerade vi

tillsammans med Grafill en konferens under rubriken Sharing Possibilities där vi

bjöd in de europeiska organisationerns för kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

Under 2015 kommer vi fortsätta att engagera oss i EIF, som är en viktig

organisation för att förbättra situationen när det gälller till exempel lagstiftning

på EU-nivå.

På internationell nivå är vi medlemmar i både Intenational Authors Forum, AIF,

och Icograda. Den senare organisationen har vi haft ett aktivt arbete i, och vi vill

gärna fortsätta att ta fasta på och stärka den gemenskapen, bland annat genom

att bjuda in Icogradas styrelse till möte i Stockholm, och i samband med det

ordna någon form av internationell konferens.

  9

Schyssta villkor och en fungerande branschstandard

Vår systerorganistaion i USA, Graphic Artists Guild, ger sedan länge ut en

handbok för marknaden, en Code of Fair Practice, som sätter upp ett antal

riktlnjer för umgänge mellan köpare och säljare på marknaden för bild och form.

Detta är något som vi ska göra i Sverige också. Vi vill lägga hela vår tyngd i att

leverera en handbok till hela branschen, som innehåller regler och riktlinjer för

hur säljare ska ta betalt, skriva offerter och avtal, och hur köpare ska budgeter,

betala och avtala för bild och form.

Samtidigt som vi satsar på en handbok för branschen, satsar vi också på att

stärka vårt rådgivningsarbete med att skapa en mer aktiv delaktighet av

arvodesgruppen och av medlemmarna. Vi utvecklar rådgivningssidan på

webben med bland annat formuär för öppna enkäter, där vi samlar information

om arvodesläget, som vi sedan bearbetar och redovisar i den form som fungerar

bäst för syftet.

Yrkeskompetensutveckling

Våra utbildningar i bland annat programvaror, ekonomi och avtal och

marknadsföring har varit uppskattade av medlemmarna. Vi kommer att

fortsätta att utveckla erbjudandet och skapa en programverksamhet som syftar

till att man som medlem i Svenska Tecknare kan fortsätta att utveckla sin

yrkeskompetens tillsammans med andra under en längre tid. Vi hoppas att

under året kunna lägga till fler möjligheter till distansutbildningar, för att skapa

mer jämlika möjligheter till kunskapsutveckling över hela landet.

Opinionsbildning och påverkan

Sakta men säkert höjer vi våra röster. Genom samtalsserien Prata! och vårt

program på bokmässan och kulturdebatt på webben under de senaste åren har

det blivit mer uppenbart att vår yrkeskår inte bara skapar bild och form utan

också debatt och analys kring yrkesrollen, -villkoren, -utövandet och om bildens

och formens relation till samhället. Detta är något som vi vill utveckla och se

mer av under 2015. Vi kommer att utveckla Prata! till att förutom att vara en

fysisk mötespunkt för samtal också bli en podcast, som innebär att samtalen

också går att lyssna på för alla som är intresserade, vi kommer att ha ett starkt

program på bokmässan även i år, och vi kommer att fortsätta väcka debatt på

webben. I takt med att vi också utvecklar vårt politiska arbete, genom till

exempel våra arbetsgrupper för närings- och utbildningspolitik, genom

  10

deltagande i designutredningen, genom arbetet med biblioteksersättningen,

fristadsarbetet, arbetet med att stärka upphovsrätten, samarbetet i

Bildupphovsrätt, det internationella samarbetet och samarbetet i KLYS,

Kulturskaparna och med de andra bildorganisationerna kommer vi att

ytterligare öka vår politiska närvaro och påverkan på samhället.

Ytterligare en viktig påverkansaspekt är den som hänger samman med våra

juristers och medlemmarnas arbete med att stå upp mot dåliga villkor. Mycket

av det arbetet sker utan att nå offentlighet genom förhandlingar, nätverksarbete

och kontakter, men ger ofta stora resultat i form av till exempel bra avtal som

stärker vår yrkeskår, eller att dåliga affärsupplägg som drabbar våra medlemmar

stoppas. Andra gånger gör vi oss hörda genom att protestera och väcka opinion

mot dåliga villkor, gratisarbete, gratispitchande och taskiga tävlingar. Båda

metoderna är viktiga, och gör stor skillnad redan idag.

Kolla!

Vi är stolta över det starka varumärke vi lyckats bygga upp med Kolla! och ser

hur viktigt et är för att ge tyngd åt illustratörer, animatörer och formgivare, att

Kolla! finns. Det finns olika röster om Kolla!s framtida inriktning, och för att

kunna göra en rejäl satsning på Kolla! och på att utveckla och förbättra

konceptet, inte bara nu utan kontinuerligt, så kommer vi att göra Kolla! till ett

evenemang som genomförs vartannat år istället för varje.

2015 kommer vi alltså inte att genomföra Kolla! utan istället arbeta med

utveckling och diskussioner inför Kolla! 2016 Målet med tävlingen i sin

nuvarande utformning är att vi vill ge tyngd till bild och form, se till att det är

upphovsmännen värderas och uppmärksammas och i allmänhet höja statusen

på yrket, men också att belöna och uppmärksamma det som utvecklar området

och är i framkant.

Ekonomi

I och med att vi byggt den organisation för service till medlemmar och yrkeskår

vi gjort, har vi också fått högre utgifter för vårt kansli, vilket är något vi brottats

med under de senaste åren. En viktig målsättning 2014 var att komma i balans i

budgeten, så att det kapital vi har inte skulle minska. Det uppnådde vi, och

målsättningen är densamma för 2015. Det innebär att vi även fortsatt tvingas

sätta upp snäva ramar för utgifterna och hålla en stark budgetdisciplin, för att ha

råd med den verksamhet vi finner nödvändig för att skapa en gynnsam

  11

utveckling för upphovsmännen på lång sikt. Vår höga utgiftsnivå ska ses i ljuset

av våra långsiktiga mål för branschen och upphovsmännen inom bild och form,

men det är också utifrån det vi ser det som nödvändigt att hålla en budgetbalans

och ha ett starkt kapital inför eventuella framtida utmaningar. Vi ser det också

som nödvändigt att medlemmar och alla upphovsmän inom branschen har

insyn i vår ekonomi, och att det finns en förankring för den väg vi väljer för

verksamheten.

Budgetberäkningar 2015  

Då det är svårt att fastställa intäkter för året, och det är många faktorer som kommer att påverka utfallet, så kommer styrelsen i vanlig ordning att revidera budgeten löpande under året. Detta ska ses som den nuvarande bedömningen för årsmötet att godkänna inriktningen för, med mandat för styrelsen att göra nödvändiga budgetrevideringar under året.

Eftersom servicebolaget och föreningen är två juridiska personer, men det som är mest intressant för medlemmarna är den totala fördelningen, redovisas alla tre.

 

Intäkter Sammanslaget Föreningen Bolaget

Uthyrning personal 1 700 000,00 1 700 000,00

Bonus 14 500 000,00 14 500 000,00

Författarfonden 1 440 000,00 1 440 000,00

Medlemsavgifter 1 700 000,00 238 000,00 1 462 000,00

Summa 19 340 000,00 3 378 000,00 15 962 000,00

Individuell reprografiersättn. -6 000 000,00

-6 000 000,00

Verksamhetskostnader

Subvention IC -195 000,00 -195 000,00

Rådgivning -1 525 000,00 -152 500,00 -1 372 500,00

Administration -270 000,00 -54 000,00 -216 000,00

Kommunikation -1 125 000,00 -281 250,00 -843 750,00

Ledning -1 200 000,00 -300 000,00 -900 000,00

Tecknaren -1 350 000,00 -337 500,00 -1 012 500,00

Kolla! -200 000,00 -50 000,00 -150 000,00

  12

Bokmässan -170 000,00 -85 000,00 -85 000,00

Utbildningar -130 000,00 -130 000,00

Prata! -185 000,00 -46 250,00 -138 750,00

Föreläsningar/skolor -5 000,00 -2 500,00 -2 500,00

Internationellt -135 000,00 -121 500,00 -13 500,00

Styrelsen -220 000,00 -55 000,00 -165 000,00

Lokalt arbete -125 000,00 -31 250,00 -93 750,00

Arbetsgrupper -150 000,00 -43 750,00 -106 250,00

Kavalla -55 000,00 -55 000,00

Påverkan och samarbeten -225 000,00 -191 250,00 -33 750,00

Årsmöte och jubileum -300 000,00 -250 000,00 -50 000,00

Kansli och kontor -1 355 000,00 -338 750,00 -1 016 250,00

Personalkostnader övrigt -100 000,00 -25 000,00 -75 000,00

Personaluthyrning -1 700 000,00 -1 700 000,00

Projekt för etablering av branschstandard

-500 000,00

-500 000,00

Momskostnader -300 000,00 -300 000,00

Summa kostnader och IR -17 520 000,00 -2 720 500,00 -14 799 500,00

Resultat före skatt och avsättn. 1 820 000,00 657 500,00 1 162 500,00

Vinstskatt -509 500,00 -184 000,00 -325 500,00

Resultat avsättes till kop.fond -1310500 -473 500,00 -837 000,00

Summa efter avsättningar 0,00 0,00 0,00

Kanslistruktur

På kansliet arbetar sju personer.

Verksamhetsledaren (Jenny Lindahl) ansvarar för planering, budget personal och för att styrelsens mål och planering följs upp och verkställs.

  13

All arbetsledning sköts av verksamhetsledaren, som också är föredragande och adjungerad i styrelsen och AU. Verksamhetsledaren fungerar som VD för bolaget och tecknar firma för bolag, förening och Knut V Pettersson.

Verksamhetsledaren kan inte själv tillsätta tjänster på mer än tre månader utan det görs genom styrelsebeslut.

Juristerna (Åsa Anesäter och Emma Jarl) arbetar till största delen med rådgivning och stöd åt medlemmar och andra yrkesverksamma, hjälper medlemmar med ärenden, förhandlar avtal, bevakar utvecklingen inom upphovsrätten och hanterar frågor sammanhängande med det, representerar Svenska Tecknare och Bildupphovsrätt i olika förhandlingar och sammanhang, utbildar medlemmar och andra, skriver i Tecknaren och deltar i kansliets arbete. Juristerna arbetar även med andra projekt så som näringspolitik, Kolla! eller vad som är viktigt att uppmärksamma.

Kommunikatörerna (Catherine Jarl och Jenny Gustafsson) arbetar med webben och allt tillhörande den, extern kommunikation, medlemskommunikation, alla förekommande projekt så som bokmässan, Kolla! etc, omvärldsbevakning, medlemsärenden. Kommunikatörerna arbetar både med att förverkliga de målsättningar som sätts upp av styrelsen, och att se till att utveckla föreningens komnunikation på olika områden.

Redaktören för Tecknaren (Maina Arvas) ser till att enligt anvisningar från styreslen och inom ramen för angiven budget Tecknaren kommer ut med sex nummer per år. Redaktörstjänsten är för närvarande tillsatt genom frilanskontrakt med redaktören motsvarande en 80%-ig tjänst.

Ordföranden (Karin Ahlin) arbetar med styrelseuppdraget som ordförande, underlag och förberedelser till styrelsmöten, planering och ledningarbete och att företräda föreningen i olika sammanhang, på en 50%-ig tjänst.

Regionalt arbete Svenska Tecknare (ST) har genom ett årsmötesbeslut bestämt att delar av verksamheten skall bedrivas regionalt. Det är inget nytt i ST:s historia men ett beslut som syftar till att främja och stärka regionalt arbete ännu tydligare.

Beslutet har varit vägledande när medlemmar i på några olika platser i landet presenterat planer för egna ST aktiviteter och fått en budget för det.

Det har också styrt beslut om hur centralt planerade projekt som Kolla! och Prata och våra utbildningar skall spridas i landet.

Vi har kommit en bit i vår strävan men mycket återstår.

ST arbete – vad innebär det?

Alla möten, seminarier, utbildningar eller utställningar som arrangeras regionalt eller lokalt på de premisser som skissas ovan sker i ST:s namn med medlemmar på platsen som ansvariga arrangörer. Det innebär policymässigt att det arbete som utförs ska stämma överens med ST:s målsättningar och övriga arbete som det formuleras i stadgar och verksamhetsplaner eller genom olika ställningstaganden och beslut.

  14

Konkret betyder det att den verksamhet som bedrivs i ST:s namn görs på ett sätt som stämmer överens med organisationens allmänna policy t ex när det gäller respekt för upphovsrätten, att yrkesmässigt arbete ska arvoderas, att avtal som träffats mellan ST och olika parter ska respekteras och att det finns en yrkesmässig ”höjd” på utbildningar och seminarier.

ST:s uppgifter

I ST:s stadgar finns bra beskrivet vilken organisationens uppgift är. Där fastslås att ST är en facklig organisation som ska tillvarata medlemmarnas yrkesintressen juridiskt, ekonomiskt och ideellt. På vilket sätt det ska ske beskrivs också mer ingående.

Stadgarna ringar alltså in vilka som är organisationens viktigaste arbetsfält.

Beskrivningen innebär också begränsningar i verksamheten. Var dessa begränsningar ligger kanske inte alltid är tydligt i den dagliga verksamheten men bör ändå klargöras. Enklast sker det kanske genom att jämföra ST:s uppdrag med Illustratörcentrums.

ST och IC – olika roller

Orsaken till att det finns två olika organisationer som till stor del organiserar samma medlemmar är att de två organisationerna har olika roller och tillgodoser olika behov hos yrkesverksamma inom vårt område.

IC uppgifter beskrivs tydligt i stadgarna och kan sammanfattas: att skapa fler och bättre arbetsmöjligheter, finna nya arbetsområden för illustratörer och grafiska formgivare, informera om illustratörernas och grafiska formgivarnas arbetssituation i samhället och verka för yrkeskårens vidareutbildning, bedriva utställningsverksamhet, samarbeta med yrkesutbildningarna inom området. informera illustratörer och grafiska formgivare om arbetsmarknadssituationen.

Det finns alltså en arbetsfördelning mellan ST och IC där ST står för det fackliga arbetet och IC jobbar med fokus på att marknadsföra enskilda yrkesutövare.

Synar man de olika organisationernas verksamhet ser man också tydligt att det är i stort sett så här det fungerar.

Orsaken till att det finns anledning att belysa de här skillnaderna är att det får konsekvenser för vilken verksamhet som bedrivs och vilka prioriteringar som görs.

Det gäller såväl för den övergripande verksamhetsplaneringen som för lokalt och regionalt arbete.

Ett arrangemang och projekt i ST:s regi förutsätts innehålla moment som är relevanta för yrkesverksamma ur fackliga, juridiska, yrkesfördjupande, upphovsrättsliga eller sociala aspekter. Det här rymmer inom sig en rad olika spår som vätter i olika riktningar helt enkelt allt det som återfinns i vår verksamhet. Vad som också då blir tydligt är att vi ändå drar en gräns vid det marknadsföringsarbete som IC jobbar med. ST marknadsför inte enskilda yrkesutövare.

Båda behövs

Det är ingen tvekan om att både ST:s och IC:s verksamhet behövs och att organisationerna kompletterar och stöder varandra i den gemensamma uppgiften att stödja de yrkesverksamma inom området. Det finns en lång tradition av gott

  15

samarbete. För den som jobbar med planering av regional eller lokal verksamhet kan det vara bra att väga in skillnaden mellan organisationerna så att man väljer rätt organisation för rätt projekt. En portföljvisning är ett naturligt IC projekt ett seminarium om 3D animation ligger närmare ST för att inte tala om en avtalskurs.

Det kan kanske också vara naturligt att slå ihop flera typer av arrangemang vi ett tillfälle både föreläsning och portföljvisning och i så fall engagera båda organisationerna.

Medlemsinval

Som yrkesverksam räknas den som på ett tydligt sätt kan visa att den har uppdrag och försörjer sig som visuell kreatör. Detta kan bevisas genom publicerade arbetsprover i tillräcklig omfattning, kopior på fakturor till uppdragsgivare, länkar till projekt eller webbsidor som kan ge en tydlig bild. Detta kommer att bedömas av invalsnämnden, som på delegation från styrelsen fattar beslut om medlemsinval. Tidigare gällde tio publicerade arbetsprover, men då olika utövare arbetar på olika sätt, är det svårt att sätta en siffra och form på vad som kan visa på yrkesverksamhet. En webbdesigner kan till exempel ha gjort stora tidskrävande projekt för en kund, en serieromanskapare kanske har gett ut en eller två album och så vidare. Vi lämnar därför upp till den enskilde yrkesutövaren at göra en bedömning av vad som kan vara relevant material. Det viktiga är inte kvaliteten på materialet, utan huruvida det visar om man i tillräcklig utsträckning är yrkesverksam. De utbildningar som berättigar till studerandemedlemskap är Grafisk design och illustration på Konstfack, RMI Berghs eller Beckmans, Forsbergs, Mälardalens högskola, HDK eller motsvarande yrkesutbildning på högskolenivå. Serieskolan i Malmö, andra året, serietecknarskolan i Hofors (högskolan i Gävle). Hyper Island? Animationsutbildning Gotland? Bra om vi hjälps åt att få till en bra lista.

Styrelse och arbetsgrupper Styrelsen Svenska Tecknares styrelse består av nio personer, varav en ordförande. Ledamöternas mandatperiod är två år. På årsmötet väljs hälften, de vars mandat går ut innevarande år, och den andra hälften väljs när deras mandat går ut året därpå. Styrelsen är styrelse både för föreningen Svenska Tecknare, och för vårt bolag, Svenska Tecknare Service AB. Styrelsen ansvarar för Svenska Tecknares verksamhetsplanering, sätter upp mål och fattar beslut om verksamheten. Inom sig utser styrelsen ansvariga för olika områden, och även ett arbetsutskott, till vilket mindre beslut delegeras. Verksamhtsledaren ansvarar för den dagliga ledningen utifrån styrelsens beslut och prioriteringar, och har då i uppdrag att se till att styrelsens beslut förverkligas. Detta sker bland annat med hjälp av det kansli på sex personer som arbetar för Svenska Tecknare. Styrelsemöten hålls cirka sex gånger per år. Styrelsen väljs på årsmötet av medlemmarna. Valet förbereds av valberedningen. Kopieringsfondens styrelse Varje år inkasserar Svenska Tecknare ungefär 12 miljoner kronor i Bonusmedel, det vill säga pengar som bland annat skolor betalar för att få rätt att kopiera en viss mängd av upphovsrättsskyddat

  16

material. Cirka hälften betalas ut i Individuell Reprografiersättning (IR) via BUS. En del av de resterande medlen används för kollektiv förvaltning, det vill säga till exempel hjälp till upphovsmän med avtal och arvoden via bland annat Svenska Tecknares kansli. Ungefär två miljoner fördelas till upphovsmän som söker stipendier från vår Fotokopieringsfond/Kopieringsfond (namnbyte planeras). Fonden träffas under två intensiva dagar i november och beslutar om vilka 80 upphovsmän som ska få stipendier. Verksamhetsledaren sammankallar och för protokoll under mötena, men deltar inte i urval och beslut. Det gör de åtta ledamöter som väljs på årsmötet. Precis som i föreningens styrelse så väljs hälften vartannat år och andra hälften vartannat, och mandatperioden är två år. Under tiden som ledamot kan man inte samtidigt söka stipendiet. Kopieringsfondens styrelse väljs på årsmötet av medlemmarna. Valet förbereds av valberedningen. Kavallagruppen Vi delar ut vistelsestipendium till Kavallahuset i Grekland för fem olika perioder. För varje period får den sökande ett resebidragför resa och rumshyra i ett hus för kulturutövare där man kan arbeta effektivt och ostört. En grupp på tre personer utses att välja ut stipendiater. Mandatperioden är tre år, och varje år väljs alltså en ny person. Kavallagruppen väljs på årsmötet av medlemmarna. Valet förbereds av valberedningen. Författarfondens referensgrupp Svenska Tecknare har en representant i Författarfondens styrelse och en i Författarfondens Beredningsutskottet. Vår representant i Beredningsutskottet deltar i urvalet av vilka som ska få författarfondens stipendier, som delas ut till illustratörer, fotografer, författare, kulturjournalister och översättare, och som syftar till att förverkliga arbetsprojekt. Till sin hjälp i värdering och urval har representanten i Beredningsutskottet vår referensgrupp, som består av tre personer. Mandatperioden är tre år, och varje år nyväljs alltså en person. Referensgruppen väljs på årsmötet av medlemmarna. Valet förbereds av valberedningen. Konflikt- och rättshjälpsfonden Varje år utses en styrelse för Konflikt- och rättshjälpsfonden, dit Svenska Tecknare kan hänvisa ärenden som är av större principiell vikt att driva rättsligt. Fem personer väljs på årsmötet av medlemmarna. Valet förbereds av valberedningen. Fondens styrelse sammankallas de flesta år inte alls. Revisorer För att granska föreningens räkenskaper och verksamhet, garantera medlemmarna att beslut har fattats i demokratisk ordning och i enlighet med stadgar, att möten protokollförts, att ekonomin sköts som den ska osv, väljs en auktoriserad revisor med suppleant, och en medlemsrevisor med suppleant. Medlemsrevisorerna går igenom styrelseprotokoll och liknande inför årsmötet, och rekommenderar årsmötet att fatta beslut om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen, så länge de inte misstänker några oegentligheter. Revisorerna väljs för både bolag, förening och Knut V Pettersson fond. De väljs på årsmötet, och valberedningen förbereder valet. Valberedningen För att förbereda alla val som ska göras på årsmötet krävs att några tar emot medlemmarnas nomineringar, intervjuar dem som ställer upp till val, pratar med styrelse och andra om vilka behov som finns, vad som fungerat bra osv. Tre personer väljs till valberedning på årsmötet av medlemmarna. Valet förbereds av styrelsen. Invalsnämnd och övriga arbetsgrupper Styrelsen har enligt stadgarna i uppdrag att besluta om vilka som ska beviljas medlemskap i Svenska Tecknare. Ansvaret delegeras ansvaret till en arbetsgrupp på tre personer – invalsnämnden. Den sitter på obestämd tid tills styrelsen utser en ny, vilket kan göras när som helst. Invalsnämnden går igenom medlemsansökningar och ses ungefär en gång i månaden.

  17

På liknande sätt utser styrelsen tillfälliga arbetsgrupper för olika ämnen. Några långsiktigt arbetande grupper med delegarat ansvar från styrelsen är Barn- och ungdomsgruppen, Arvodesgruppen och Programvarusupportgruppen. Regionalt finns arbetsgrupper i Syd och Väst som arbetar på uppdrag av styrelsen. Berskrivningar av deras uppdrag kan förhoppningsvis utvecklas i nästa upplaga. Utöver detta utser styrelsen representanter i en rad organistaioner, till exempel: SBI, IBBY, MEM-juryn, KLYS nämnder, IR-nämnden, Bildupphovsrätt, Bilsformfotorit, Svenska Föreningen för Upphovsrätt och några till.

Föreningshandbok (Här ska ligga en föreningshandbok om mötesteknik, roller och uppgifter och hur man påverkar)

Stadgar § 1 Föreningens uppgift Föreningen Svenska Tecknare är en facklig organisation för landets yrkesverksamma tecknare, illustratörer och grafiska formgivare. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas yrkesintressen i juridiskt, ekonomiskt och ideellt hänseende. Föreningen skall vara partipolitiskt obunden. Föreningen skall särskilt:

1. genom bevakning av upphovsrätten och de lagbestämmelser som reglerar denna verka för medlemmarnas rätt till rimligt utbyte av sitt arbete,

2. genom avtal med motparter skapa ekonomisk och social trygghet för medlemmarna, enskilt och som kår,

3. a) själv, eller genom upplåtelse till annan, ingå avtal samt bevaka, inkassera och fördela ersättningar med stöd av upphovsrättslagens bestämmelser om avtalslicenser, b) själv, eller genom upplåtelse till annan, ingå avtal avseende andra

nyttjanden som rör ett flertal upphovsmän samt bevaka, inkassera och fördela ersättningar som utgår med stöd av dessa avtal

4. bevaka medlemmarnas ideella rätt så att deras verk icke förvanskas eller offentliggörs på ett sätt som strider mot deras egna avsikter,

5. städigt försvara yttrandefriheten och därmed säkerställa rätten till fri debatt,

6. skydda och hjälpa de medlemmar som vid utövandet av yrket kommer i konflikt med motparter eller myndigheter eller råkar i andra svårigheter.

§ 2 Organisation 1. Föreningens verksamhet utövas genom följande organ:

– Årsmöte – Föreningsstyrelse – Föreningskansli

2. Styrelsen äger bestämma att föreningens verksamhet eller delar därav skall bedrivas genom ett av föreningen ägt servicebolag. I sådant fall skall föreningens

  18

styrelse och revisorer ha samma funktioner i servicebolaget. § 3 Medlemskap 1. Till medlem i föreningen kan väljas person som är yrkesverksam som tecknare, illustratör eller grafisk formgivare eller som kan styrka att han/hon genomgår, eller har genomgått, utbildning vid designskola. Vilka utbildningar som berättigar till medlemskap på studerandemeriter, och hur lång tid efter avslutad utbildning detta ska gälla fastslås av styrelsen. 2. Medlem är skyldig att iaktta lojalitet gentemot föreningen genom att:

– ställa sig till efterrättelse dessa stadgar och med stöd av dem fattade beslut – följa av föreningen utfärdade anvisningar samt respektera ingångna förhandlingsöverenskommelser samt att – i händelse föreningen utlyser fackliga stridsåtgärder, lojalt efterkomma dessa.

§ 4 Inträde 1. Frågor om inval avgörs av styrelsen. Styrelsen kan delegera denna uppgift till en invalsnämnd. 2. Förslag eller ansökan om inval som avslagits av styrelsen kan av förslagsställare eller sökande hänskjutas till ordinarie årsmöte. Sådant ärende skall anmälas till styrelsen senast en månad före årsmöte. Beslut om medlemskap träder i kraft i den ordning som stadgas i § 5. 3. Medlem som tidigare utträtt kan inom tre år från utträdet ansöka om återinträde utan att ansökan behöver prövas genom inval. 4. Medlem eller annan person som gjort föreningen synnerlig tjänst kan på förslag av styrelsen av ordinarie årsmöte utses till ständig medlem eller hedersledamot. § 5 Medlemsavgift 1. Medlemsavgiften utgörs av årsavgift till föreningen och/eller föreningens servicebolag om sådant finns. 2. Medlem erlägger årsavgift med belopp som bestäms av ordinarie årsmöte. 3. Medlemskap träder i kraft först sedan årsavgiften erlagts. 4. Studerande medlem kan få reducerad medlemsavgift. Rätten till sådan avgiftslindring gäller t o m första året efter det studierna avslutats. Uppgift om studier skall styrkas med intyg från ifrågavarande skola. 5. Medlem som uppnått allmän pensionsålder och som icke längre är yrkesverksam kan efter ansökan beviljas med 50 % reducerad medlemsavgift. Rätten till sådan avgiftslindring gäller tidigast fr.o.m. året efter det att medlemmen uppnått allmän pensionsålder. 6. Ständig medlem och hedersledamot är avgiftsbefriade. § 7 Utträde och uteslutning 1. Medlem som ej erlagt årsavgiften inom sex månader från första debiteringens förfallodag för löpande kalenderår skall anses ha utträtt ur föreningen. 2. Medlem som uppenbart motarbetar eller grovt skadar föreningen kan på förslag av styrelsen uteslutas ur föreningen. 3. Beslut om uteslutning kan fattas endast av ordinarie årsmöte. Beslut om uteslutningsärendes upptagande på årsmötet skall i styrelsen fattas genom sluten omröstning och biträdas av minst fem ledamöter. På årsmötet skall frågan om uteslutningen avgöras genom sluten omröstning och beslut om uteslutning omfattas av minst två tredjedelar av de röstande. 4. Medlem som utträder eller utesluts ur föreningen förlorar därmed alla sina rättigheter i föreningen. § 8 Årsmöte 1. Årsmötet är föreningens högsta beslutade organ. 2. Ordinarie årsmöte hålls under tiden 1 mars–31 maj.

  19

3. Extra årsmöte sammankallas då styrelsen så beslutat eller när begäran därom framställs av medlemmar som omfattar minst en tiondel av föreningens samtliga medlemmar eller om revisorerna i anledning av granskning av styrelsens verksamhet påkallar sådan åtgärd. 4. Påfordras extra årsmöte av föreningsmedlemmar eller revisorer, skall styrelsen inom en månad efter det framställningen gjorts utlysa årsmöte att hållas inom tre veckor efter kallelsens utfärdande. 5. Föreningens anställda personal äger yttranderätt vid årsmöte. § 9 Arbetsordning vid årsmöte 1. Årsmötets främsta uppgift är:

– att granska styrelsens arbete för den gångna perioden – att besluta om stadgar och ekonomi – att välja styrelse och revisorer – att ange allmänna riktlinjer för föreningens verksamhet.

2. Vid varje årsmöte skall följande ärenden förekomma: – fastställande av röstlängd – val av ordförande vid årsmötet – val av sekreterare vid årsmötet – val av två justeringsmän, tillika rösträknare – fråga om årsmötets behöriga utlysande – fastställande av dagordning

3. Vid ordinarie årsmöte skall dessutom följande ärenden förekomma: – föredragning av styrelsens och revisorernas berättelser rörande föreningens förvaltning – fastställande av balans- och resultaträkning – fråga om ansvarsfrihet för styrelsen – val av ordförande – val av ledamöter i styrelsen – val av revisorer och suppleanter för dem – val av valberedning – fastställande av intäkts- och kostnadsbudget samt årsavgift – styrelsens förslag, till exempel verksamhetsplan – inkomna motioner

4. På extra årsmöte får endast behandlas de ärenden för vilka årsmötet utlysts. 5. På årsmöte väckta frågor ("övriga frågor") får ej föranleda annat beslut än hänskjutande till styrelsen. § 10 Rösträtt och beslut årsmöte 1. Årsmötet fattar beslut genom öppen omröstning där ej annat föreskrivs eller påfordras. Sluten omröstning ska hållas om någon så begär. Vid personval där det finns fler föreslagna än vad som ska väljas, sker som regel sluten omröstning genom valsedel. 2. Varje medlem som deltar i årsmötet äger en röst. Medlem som icke före ordinarie årsmöte erlagt stipulerad årsavgift äger icke utöva rösträtt förrän avgiften erlagts. 3. Beslut fattas med enkel majoritet där annat ej är föreskrivet. Om vid omröstning lika röstetal uppstår företages lottning. 4. Röstning får utövas genom fullmakt. Ingen må på grund av fullmakt utöva röstning för mer än tio medlemmar. Fullmakt skall vara skriftlig, bevittnad av två personer samt ställd till viss i texten namngiven medlem. 5. Vid personval krävs för att bli vald mer än hälften av vid valet avgivna godkända röster. Om inte tillräckligt antal kandidater uppnår detta röstetal företas omval mellan de ej valda som fått flest röster. I omvalet deltar högst dubbelt så många kandidater som ska väljas. De som i omvalet fått flest röster förklaras valda. § 11 Motionsrätt 1. Motion till årsmöte kan väckas av medlem. Motion ska vara styrelsen skriftligen

  20

tillhanda senast sex veckor före årsmötets genomförande. 2. Inkomna motioner med styrelsens yttrande samt styrelsens förslag till årsmötet sänds till medlemmar senast tio dagar före årsmötets genomförande. § 12 Föreningens styrelse 1. Styrelsen utses av årsmötet och består av ordförande samt åtta ledamöter valda på två år, valda på sådant sätt, att vartannat år utses ordförande och fyra ledamöter, vartannat år fyra ledamöter. 2. Styrelsen utser inom sig vice ordförande. 3. Styrelsen leder föreningens verksamhet och är, då årsmötet inte är samlat, föreningens högsta beslutande organ. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. 4. Det åligger styrelsen bl.a.:

– att vid förhandlingar och i andra sammanhang utåt företräda föreningen – att avge yttranden över ärenden som av myndigheter remitteras till föreningen – att verkställa utredningar och ta initiativ till åtgärder ägnade att främja föreningens syften – att gemensamt ansvara för föreningens förvaltning och tillgångar – att förbereda ärenden som skall avgöras av årsmötet – att kalla till årsmöte – att verkställa årsmötets beslut – att årligen till ordinarie årsmöte avge berättelse för verksamheten – att när så prövas lämpligt inkalla representanter för viss eller vissa grupper av medlemmar till överläggningar i gemensamma frågor – att anställa föreningens personal samt sluta avtal med dessa om löner och övriga anställningsvillkor – att fastställa arbetsordning för anställd personal – att kontinuerligt hålla medlemmarna informerade om föreningens verksamhet

5. Styrelsens ledamöter tillträder sina mandat omedelbart efter förrättat styrelseval. 6. Styrelsen skall årligen hålla minst sex sammanträden. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller om minst två ledamöter finner sammanträde påkallat. 7. Styrelsen är beslutsmässig då minst fem ledamöter är närvarande. 8. Röstning sker öppet där ej annat är föreskrivet eller påfordras av närvarande röstberättigad. Om vid öppen omröstning lika röstetal uppstår, äger fungerande ordföranden utslagsröst. Vid sluten omröstning och vid val avgörs frågan vid lika röstetal genom lottning. Till styrelsens sammanträden kallas, utöver styrelsens ledamöter, revisorer och valberedning. § 13 Föreningens kansli 1. Personal i funktionärsställning anställs av styrelsen. Övrig personal anställs av ordföranden till det antal styrelsen beslutat. 2. Styrelsen träffar avtal med personal om löner och anställningsvillkor. § 14 Valberedning 1. Valberedningen består av tre ledamöter som utses av årsmötet. Ordinarie årsmöte utser en av de valda ledamöterna att vara sammankallande. 2. Valberedningen skall bereda val av föreningsstyrelse. Valberedningen kan erhålla årsmötets uppdrag att bereda även andra val som ankommer på årsmötet. Senast tre veckor före den dag då val skall förrättas skall valberedningen överlämna sitt förslag till styrelsen. § 15 Rådgivande omröstning 1, Om styrelsen för viss fråga önskar höra medlemmarnas uppfattning kan rådgivande omröstning bland samtliga medlemmar verkställas. Styrelsen fastställer

  21

då formerna för omröstningen. § 16 Kallelser och meddelanden 1. Kallelser och meddelanden skall sändas till medlem under den adress som uppgivits för föreningens kansli. Kallelse till ordinarie årsmöte utfärdas av styrelsen senast 14 dagar före årsmötet genom meddelande i Tecknaren eller på annat sätt. 2. Kallelse till extra årsmöte, som utlysts av styrelsen, utfärdas senast tio dagar före årsmötet. § 17 Firmateckning Styrelsen utser de personer, som äger rätt att teckna föreningens firma. § 18 Verksamhetsår och räkenskaper 1. Föreningens räkenskapsår är lika med kalenderår. 2. Föreningens räkenskaper skall vid varje verksamhetsårs utgång sammanföras i fullständiga bokslut. Detta skall vara verkställt senast fyra veckor före ordinarie årsmöte, då räkenskaper med tillhörande handlingar ävensom av styrelsen avgiven årsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning för senaste verksamhetsåret skall överlämnas till revisorerna för granskning. Dessa skall inom två veckor efter mottagandet avge revisionsberättelse, vari ansvarsfrihet för styrelsen tillstyrks eller avstyrks. § 19 Revisorer Ordinarie årsmöte utser två revisorer och suppleanter för dessa. En revisor skall vara auktoriserad av Revisorsnämnden med en godkänd revisor som suppleant. En revisor och dennes suppleant utses bland föreningsmedlemmarna. § 20 Stadgeändring Förslag till ändring av dessa stadgar skall inom föreskriven motionstid skriftligen inges till styrelsen, som med eget yttrande överlämnar ärendet till förestående årsmöte. § 21 Upplösning av föreningen 1. För upplösning av föreningen fordras att beslut därom fattas av två på varandra följande stämmor, varav en ordinarie, och att beslutet biträds på det första årsmötet av minst två tredjedelar av de röstande och på det andra årsmötet av minst två tredjedelar av föreningens samtliga medlemmar. Mellan de båda stämmorna skall förflyta minst två månader. 2. Upplöses föreningen skall dess tillgångar överlämnas till organisation som i fråga om ändamål och syfte svarar mot Föreningen Svenska Tecknares. Om sådan organisation icke skulle finnas skall de ekonomiska tillgångarna överföras till Stiftelsen Konstnärernas Hjälpfond, medan arkiv och övriga handlingar disponeras så att de på bästa sätt kommer svenska tecknare tillgodo.

  22

Bolagsordning

  23

  24

Konflikt- och rättshjälpsfonden

stadgar

Antagna vid Föreningen Svenska Tecknares höststämma

den 22 oktober 1977.

§ 1.

Ur konfliktfonden kan utbetalning ske till medlem i Föreningen Svenska Tecknare som lidit skada på grund av konflikt som utlysts av föreningen eller i vilken denna genom solidaritetsaktioner beslutat delta. I övrigt kan utbetalning ske för bestridande av juridisk hjälp till enskild medlem, som kommit i konflikt med vissa uppdragsgivare/kund o dyl, särskilt om saken är av principiell betydelse för föreningen och dess medlemmar.

§ 2.

Beslut om utbetalning ur fonden fattas av dess styrelse efter ansökan från medlem eller efter förslag från föreningens styrelse. Fondstyrelsen skall vid beslut om utbetalning tillse att:

a. Utbetalning sker endast till person vid konfliktens början varit medlem i Svenska Tecknare i minst två år och som vid konfliktens början betalt förfallna medlemsavgifter.

b. Den sökande visat att han verkligen lidit skada av konflikten.

Vid bestämmande av utbetalningens storlek har fondstyrelsen att göra en skälighetsprövning och att därvid ta hänsyn till samtliga nedanstående faktorer:

a. Skadans verkliga omfattning.

b. Den sökandes beroende av den uppdragsgivare/kund som konflikten gäller och som skadan härrör sig från.

c. Den sökandes övriga ekonomiska situation och behov av stöd.

d. Konfliktfondens storlek och pengarnas fördelning på inneliggande ansökningar eller prioritering dem emellan.

§ 3.

Fondstyrelsen består av 5 ledamöter med 5 suppleanter, som alla utses av föreningens årsstämma. Fondstyrelsens ordförande skall alltid vara ordförande i föreningens styrelse. Fondstyrelsen utser inom sig en sekreterare. Mandattiden för fondstyrelseledamöterna skall överensstämma med mandattiden för ledamöter och ordförande i föreningens styrelse.

Det åligger fondstyrelsen att låta föra noggranna räkenskaper över fondens inkomster och utgifter samt att under gemensamt ansvar omhänderha och förvalta dess tillgångar.

§ 4.

  25

Det åligger fondstyrelsens ordförande att tillse att nödvändiga sammanträden äger rum. Styrelsen är beslutsför då minst 5 ledamöter inklusive suppleanter är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet.

§ 5.

Över fondstyrelsens sammanträden skall föras protokoll och varje beslut rörande ansökan om utbetalning ur fonden skall vara utförligt motiverad.

§ 6.

Ändring av dessa stadgar får ske enligt samma regler som gäller för ändring av stadgar för föreningen.

§ 7.

Verksamhets- och revisionsberättelse presenteras för föreningens årsstämma som avgör frågan om styrelsens ansvarsfrihet. Fonden skall i föreningens räkenskaper ha sitt särskilda konto.

§ 8.

Som revisor fungerar föreningens revisorer.

§ 9.

Vid upplösning av Föreningen Svenska Tecknare skall samtidigt upplösning av denna konflikt- och rättshjälpsfond och fondens nettobehållning tillfalla föreningen.

Kopieringsfonden  

Stadgar antagna vid Föreningen Svenska Tecknares årsstämma

den 14 april 1989.

§ 1.

F O N D E N S U P P G I F T

Tecknarnas Kopieringsfond har till uppgift att bland enskilda upphovsmän fördela medel avseende ersättning för kopiering av litterära och konstnärliga verk som Föreningen Svenska Tecknare erhåller genom den upphovsrättsliga organisationen BONUS och som av Föreningen Svenska Tecknare ställs till fondens förfogande.

§ 2.

F O N D E N S S T Y R E L S E

1. Styrelsen utses av Föreningen Svenska Tecknares stämma och består av ordförande samt 6 ledamöter med 2 suppleanter valda på två år på sådant sätt, att vartannat år utses ordförande, 3. ledamöter och 1 suppleant, vartannat år 3 ledamöter och 1 suppleant. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare.

  26

2. Vid val av fondens styrelse skall eftersträvas att så långt möjligt en allsidig sammansättning erhålles.

3. Ledamot eller suppleant i Föreningen Svenska Tecknares styrelse, Sveriges Författarfonds styrelse eller Sveriges Bildkonstnärsfonds styrelse kan inte väljas till ledamot eller suppleant i fondens styrelsen. Om ledamot eller suppleant i fondens styrelse väljs till ledamot eller suppleant i styrelsen för Föreningen Svenska Tecknare, Sveriges Författarfond eller Sveriges Bildkonstnärsfond skall han/hon med omedelbar verkan utträda ur fondens styrelse.

4. Styrelsen leder fondens verksamhet och är, då Föreningen Svenska Tecknares stämma inte är samlad, fondens högsta beslutande organ. Styrelsen har sitt säte i Stockholm.

5. Det åligger styrelse bl a

• att årligen utlysa stipendier avsedda för fack- och läromedelsillustratörer, illustratörer av barn- och ungdomslitteratur, illustratörer av skönlitteratur, tidskrifts- och reklamillustratörer samt grafiska formgivare,

• att så långt möjligt fördela medlen med hänsyn till vad man vet om nyttjandet av olika typer av kopieringsunderlag, samt

• att årligen till Föreningen Svenska Tecknares årsstämma avge berättelse över verksamheten.

6. Styrelsen ledamöter tillträder sina mandat omedelbart efter förrättat styrelseval.

7. Styrelsen skall årligen hålla minst två sammanträden. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller om minst 2 ledamöter finner sammanträde påkallat.

8. Styrelsen är beslutmässig då minst 5 ledamöter eller suppleanter är närvarande. 9. Röstning sker öppet därest ej annat är föreskrivet eller påfordras av närvarande

röstberättigad. Om vid öppen omröstning lika röstetal uppstår, äger fungerande ordföranden utslagsröst. Vid sluten omröstning och vid val avgörs frågan vid lika röstetal genom lottning.

10. Över styrelsens sammanträden skall föras protokoll.

§ 3.

F I R M A T E C K N I N G

Styrelsen utser de personer, som äger rätt att teckna fondens firma.

§ 4.

V E R K S A M H E T S Å R

Fondens verksamhetsår omfattar kalenderår.

§ 5.

  27

S T A D G E Ä N D R I N G

Dessa stadgar kan ändras efter beslut av Föreningen Svenska Tecknares stämma.

§ 6.

U P P L Ö S N I N G A V F O N D E N

Upplösning av fonden beslutas av Föreningen Svenska Tecknares stämma genom beslut på två varandra följande stämmor, varav en ordinarie.

Upplöses fonden skall dess tillgångar överlämnas till Föreningen Svenska Tecknare.

 

Hur funkar det?

Den allra största delen av de pengar som kommer till Svenska Tecknare kommer från Bonus Copyright Access. Bonus sluter avtal å alla våra medlemmars vägnar, samt för författare, journalister, fotografer, konstnärer och så vidare, för att göra det möjligt för främst skolor och högskolor att kopiera upphovsrättsskyddade verk. Från början var det bara fotokopiering, men idag är det också utskrifter och digital kopiering.

I och med att Svenska Tecknare är medlemmar i Bonus, och Svenska Tecknares medlemmar gett oss fullmakt att sluta den här typen av avtal, och att samma gäller för andra upphovsmäns organisationer, så kan skolor kopiera artiklar i tidningar, fack- och skönlitteratur, läromedel, press, noter och sångtexter och bilder, och dela ut till sina elever, utan att begå ett upphovsrättsbrott.

De betalar för detta till Bonus. Svenska Tecknare representerar i detta sammanhang inte bara sina medlemmar utan alla verksamma inom området.

Läs mer om hur det funkar på http://www.bonuscopyright.se.

Bonus fördelar sedan pengarna till upphovsmannaorganisationerna. 2014 blir det drygt 14 miljoner till Svenska Tecknare. Den näst största delen av dessa går till Individuell reprografiersättning, IR. Det sköts av organisationen Bildupphovsrätt, där vi också är medlemmar. Här kan du läsa om det. http://www.bus.se/2855. IR delas ut direkt till upphovsmännen av specifika böcker.

Ungefär sex miljoner kronor av de 14 miljoner som gick till Svenska Tecknare 2014 avsattes till IR.

Den största delen av Bonuspengarna används till den verksamhet som Svenska Tecknare har. Nio miljoner går till att betala för att vi kan ha kansli med två jurister, en verksamhetsledare, två kommunikatörer, en medlemstidning med en chefredaktör, webbsida, rådgivningsverksamhet, en massa kurser och utbildningar, Kolla!, Prata!, årsmöten, styrelse och arbetsgrupper, internationellt samarbete, samarbeten med andra organisationer, administration, med mera.

Två miljoner avsätts varje år till fotokopieringsfondens stipendier.

För att visa hur det ser ut, här är en förenklad version av Svenska Tecknares budget 2014:

In: 17 miljoner

14 miljoner i Bonusmedel

  28

1,5 miljon från författarfonden

1,5 miljoner från medlemsavgifter

Ut: 17 miljoner

9 miljoner till verksamheten

6 miljoner till IR

2 miljoner till fotokopieringsfonden

Hur delas fotokopieringsfondsstipendierna ut?

Här kommer det som är så lurigt att förstå sig på, eftersom det helt enkelt är svårt att hitta modeller för hur det ska fungera som är någorlunda rättvisa. De olika upphovsmannaorganisationerna har löst det lite olika. Vi har gjort så här:

Vi delar ut 80 stipendier a 25.000 kronor, totalt två miljoner kronor, varje år.

Varje årsmöte tillsätts en styrelse, bestående av medlemmar i Svenska Tecknare, för fotokopieringsfonden som ska gå igenom alla ansökningar och besluta om vilka som får stipendium. Ledamöterna sitter på två år, sen byts de ut. Den som sitter i fotokopieringsfondens styrelse kan inte samtidigt söka stipendiet.

Hur ska de då bedöma och väga ansökningarna? Ja, det är det som är det svåraste. Att gissa vem som blivit mest kopierad i skolor är så klart omöjligt. Några vägledande saker har de till sin hjälp.

Det finns underlag från Bonus. Det visar på att fördelningen mellan läromedel och annat är ungefär 60/40. Det visade också att precis vad som helst som kan kopieras också kopieras. Broschyrer, artiklar, bilder osv.

Därför försöker vi också hålla fördelningen i stipendieutdelningen så att ungefär 60 procent går till läromedel och 40 procent till annat. Det är ju dock en lurig konstruktion det också, eftersom de flesta medlemmar gör både läromedel och annat. Det blir en fråga om att försöka vikta.

En annan riktlinje som vi beslutat själva är att grafiska formgivare ska kunna söka. De har ju egentligen inte upphovsrätt till sina verk, men vi har velat att de ska få del av medlen ändå, om än i mindre utsträckning än illustratörerna.

Vi vill ha en spridning till så många upphovsmän som möjligt. Därför har vi också en princip som innebär att de som fått stipendiet de senaste två åren sorteras bort till förmån för de som inte fått det. En annan viktig princip är att vem som helst inom fältet är berättigad att söka, alltså inte bara våra medlemmar.

För att sammanfatta kan man säga att vi delar ut stipendier till de som bedöms ha gjort verk som kopierats i skolor, på högskolor och på en del arbetsplatser. Ingen kan veta precis vilka det är, så styrelsen för fonden får göra sannolikhetsbedömningar. För att underlätta detta har vi satt upp ett ansökningsförfarande som ska göra att det blir så lätt som möjligt att överblicka och bedöma ansökningarna.

Hur går arbetet i styrelsen för fotokopieringsfonden till?

I grova drag går det till så här:

De åtta medlemmar som för tillfället är valda till styrelse fonden, plus ordföranden

  29

(som för närvarande är Svenska Tecknares verksamhetsledare) samlas för två heldagar av intensivt arbete. Styrelsen delar upp sig i arbetsgrupper, och går igenom ansökningar. Först görs en grovsortering av ansökningarna där t ex ogiltiga ansökningar gallras bort. Sen diskuterar ledamöterna med varandra, byter ansökningar sinsemellan, diskuterar lite mer, tittar ännu mer på ansökningarna osv. Det brukar komma in 300-400 ansökningar. Styrelsen ska efter två dagar ha valt ut 80 stycken, som är de som får årets stipendier.

Placeringsreglemente Nytt är under utarbetande, kommer med i nästa upplaga

Principer för arvodering Vi är en förening som liksom alla föreningar bygger på engemang bland medlemmarna, ett engagemnag som alla medlemmar har rätt att delta i på lika villkor, och som inte sker på uppdrag eller beställning av ledningen utan sker på medlemmarnas eget initiativ och utan att någon betalar för det. Samtidigt sker en massa arbete på uppdrag och med liknande premisser som styrelsens arbete. Det betalar vi föreningsarvode för. Annat arbete är sådant som vi arbetar marknadsmässigt med, medlemmarna medverkar på marknadspremisser. Det är till exempel när vi köper bild och form av medlemmarna. Föreningsarbete Föreningsarbete i allmänhet (gå på möten, delta i kurser, skriva motioner, delta i helt friviliga aktivteter, aktivera sig): inget betalt Bli intervjuad på bokmässan, bli intervjuad av Tecknaren, bli intervjuad på webben etc: inget betalt Arbete i styrelse och arbetsgrupp på uppdrag: 200 kronor i timmen a-skatt Arbete på uppdrag av andra skäl (ordna en fest etc): 200 kronor i timmen a-skatt Styrelseledamot eller annan föreningsmedlem med betydande engagemang Mötesarvode styrelse och arbetsgrupper: 200/timmen, 800/halvdag och 1600/heldag, a-skatt. Köp av tjänster Föreläsning på skolor Fakturera 3000 kronor halvdag, 5000 kronor heldag om vi uppdrar åt medlem att föreläsa i Svenska Tecknares namn Prata! Och utbildningar, föreläsnigar etc: marknadsmässigt betalt som förhandlas mellan uppdragsgivare och leverantör, med författarförbundets rekommendationer i botten Köp av bilder och texter: marknadsmässigt betalt som förhandlas mellan uppdragsgivare och leverantör

Arvode arbetsgrupper och styrelse

Varför får man arvode? För att man genom insatsen i Svenska Tecknare inte ska behöva förlora för mycket inkomster på sitt arbete. Vem kan få arvode? Ledamöter i styrelser och arbetsgrupper kan få arvode för protokollförda möten och för tid nedlagd för att utföra uppgufter som man tilldelas. Även andra medlemmar som fått en särskild arbetsuppgift tilldelad kan begära arvode.

  30

Vad får man för arvode? 200 kronor i timmen, 800 kronor för en halvdag och 1600 kronor för en heldag. Detta är a-skatteersättningar, som betalas ut av kansliet en gång i halvåret. Om man behöver pengarna tidigare går det ofta att ordna. Hur mycket är en halvdag? Mer än tre timmars möte. Hur mycket är en heldag? Mer än sex timmars möte. Hur räknar man restid? Om man bor i samma stad som mötet hålls räknas inte restid. Om man reser från annan ort kan restiden räknas med. Ersättning utgår dock inte för tid utöver åtta timmar per dygn. Maximala ersättningen per dygn är 1.600 kronor, även om den sammanlagda restiden och mötestiden är högre. Undantag görs för när styrelseledamöter bor på annan ort, då ytterligare två timmar för ett styrelsemöte kan tas ut i restid. Hur räknar man kvällar och helger? All tid räknas likadant. Hur räknar man förberedelsetid inför styrelsemöten? Två timmars inläsning per styrelsemöte kan skrivas upp, förutsatt att man läst igenom handlingarna. Hur räknar man när man får en arbetsuppgift, till exempel att förbereda en punkt? Om man behöver mer än en timmes förberedelsetid måste man ta det med verksamhetsledaren. Hur räknar man när man får en större arbetsuppgift, till exempel att ordna ett seminarium? Det är bra om man gör en tidsplanering som man kommunicerar med verksamhetsledaren, för att se att tidsåtgången är rimlig och ryms i budgeten. Hur räknar man när man deltar på medlemsmöten, utbildningar och seminarier? Om man inte gör något särskilt arbete får man inget arvode för att gå på medlemsmöten, seminarier, Kolla!-samtal och utbildningar. Hur räknar man när man är på internationella resor? På samma sätt som nationella, fast med skillnaden att det internationella utskottet beslutar om vilka resor som ska göras och berättiga till arvode från Svenska Tecknare. Internationella utskottet beslutar för hur många dagar ersättning ska utgå, men om man vill kan man stanna längre, fast då utan traktamente och arvode. Hur gör man med resekostnader kost och logi? Resor och logi betalas av Svenska Tecknare. Man väljer självfallet ett billigt alternativ, och antingen betalar man själv och fakturerar Svenska Tecknare, eller också kan kansliet hjälpa till att göra och betala bokningen. Mat betalar man i allmänhet själv. Traktamente utgår med 220 kronor om dagen i Sverige när man också övernattar på annan ort, det finns listor vilka belopp som gäller för andra länder. Hur räknar man när man tar egna initiativ till att genomföra arbetsuppgifter, förbereda sig inför punkter etc? Om man inte fått ett särskilt uppdrag att förbereda en punkt så får man heller inte arvode för tiden man lagt ner.

  31

Gäller de här reglerna för bokmässan? För att det ska vara budgetmässigt möjligt för Svenska Tecknare att låta hela styrelsen vara med på bokmässan, utgår då inte ersättning för restid och att man är där hela dagen, utan bara för tid som man eventuellt har ett uppdrag på mässan. Hur räknar man när man föreläser för svenska tecknares räkning på till exempel skolor? Då får man ett särskilt arvode, som normalt är på 2.500 kronor inklusive förberedelser och resa. Hur räknar man när man föreläser på svenska tecknares egna kurser, möten och utbildningar? Då får man ett särskilt arvode, som förhandlas och beslutas särskilt för varje sådant tillfälle, i samband med att man organiserar just den föreläsningen.

Attestordning Huvudprinciperna som ligger till grund för instruktionen är: • Aktiebolagslagen • Bolagsordningen • Styrelsens arbetsordning jämte instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verksamhetsledare (vd) • Bolagets organisation med tilldelade ansvarsområden Firmateckning Firman tecknas av styrelsen eller av de personer inom eller utom styrelsen som styrelsen därtill utser: vanligen verksamhetsledare/vd och ordförande. Bolagets VD har enligt 8 kap 36 § aktiebolagslagen rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder samt att delegera firmateckning genom att upprätta fullmakter enligt nedan. Arbetsfördelning mellan styrelse och verksamhetsledare/vd finns beskrivet i styrelsens arbetsordning. Befattningen VD innehas i Svenska Tecknare Service AB av verksamhetsledaren Giltighet Denna attestinstruktion träder i kraft efter det att den är fastställd av styrelsen. Instruktionen skall uppdateras och fastställas på nytt vid behov. Attestinstruktionen skall godkännas vid styrelsens första ordinarie sammanträde. Attestens innebörd Attest innebär att skriftligt bestyrkande av att bolagets och föreningens medel får tas i anspråk och utgör en bekräftelse på att en kostnad får belasta berört resultatställe inom den gällande budgetramen. Attesträtt får inte förväxlas med firmateckningsrätt, fullmakt eller annan rätt att företräda bolaget gentemot tredje man. Attestansvar Verksamhetsledaren har rätt och skyldighet att attestera kostnader och intäkter inom på årsmötet fastställd budget. Då verksamhetsledare är frånvarande äger denne rätt att delegera attesträtten till annan person på kansliet eller I styrelsen.

  32

Verksamhetsledarens personliga kostnader attesteras löpande av ordföranden Kontroll av attester och underlag Det åligger verksamhetsledaren att kontrollera att attest sker enligt föreskriven ordning. Ekonomiavdelningen är skyldig att vägra utbetalning om föreskriven attest saknas eller är bristfällig. Kontroll och slutattest Den attestansvarige är skyldig att i eget intresse tillse att allegatet genomgått nödvändiga kontroller och försetts med verifikation (sakattest). Vad skall attesteras? Följande transaktioner skall alltid attesteras: Leverantörsfakturor Förskott till leverantörer, entreprenörer och andra Utgående kreditnotor och andra inkomstreduktioner Kassauttag Lönerapporter och lönejournaler Samtliga övriga fall som innebär en utbetalning av bolagets medel Vid tveksamhet om denna attestinstruktion skall alltid verksamhetsledaren rådfrågas. Befogenheter gällande investeringsbeslut och underhållsprojekt Styrelsen fattar i särskild ordning beslut om investeringspolicy. Styrelsen den 10 mars 2015

LÖNEPOLICY

Ansvarsfördelning Styrelsen fattar beslut om lönepolicyn. Styrelsen delegerar till föreningens ordförande eller annan person man utser, att fastställa verksamhetsledarens lön. Verksamhetsledaren ansvar för lönepolitiken i praktisk tillämpning; analys av kompetenskrav, ramar och riktlinjer för lönesättning samt för lönerevisionen. Verksamhetsledaren ansvarar för medarbetarens lön; bedömer medarbetarens kompetens och arbetsresultat, sätter lön samt genomför en dialog med medarbetaren om förändringar i dennes lön och motiven för dessa. Synsätt – utgångspunkter Lönesättningen skall vara sådan att Svenska Tecknare kan rekrytera och behålla medarbetare med önskvärd kompetens. Lön sätts/justeras vid nyanställning och vid lönerevision. Som grund för lönen gäller arbetets innehåll och ansvar samt medarbetarens kompetens, erfarenhet och arbetsresultat. Metoder Medarbetaren skall i regelbundet återkommande utvecklingssamtal av sin chef få återkoppling på sin kompetens och sitt arbetsresultat. Utvecklingssamtalen

  33

utgör också ett led i medarbetarnas möjlighet att utvecklas i arbetet. Lönerevision genomförs årligen per 31 maj. I lönerevisionen görs en bedömning av den anställdes arbetsinsats, arbetsbeskrivning och allmänna villkor, som utgångspunkt för lönesättning och övriga anställningsvillkor. Kriterier för lönesättning Lönen sätts utifrån arbetsbeskrivningen, och utifrån den anställdes kompetens att uppfylla de krav Svenska Tecknare ställer på tjänsten, som att uppnå uppsatta mål och resultat i tid, inom ordinarie arbetstidsmått, genomföra arbetet i enlighet med Svenska Tecknares styrdokument och styrelsens beslut, hjälpa andra medarbetare när de behöver hjälp under perioder av hög arbetsbelastning, uppvisa och successivt öka sin kunskap om organisation, struktur och verksamhet. I lönesättningen tas hänsyn till löneläget för liknande tjänster i ideella sektorn, varifrån vi får regelbunden statistik. Vi strävar efter att ligga i linje med vad som är standard i branschen. Vi vill också ligga nära lönenivåerna för liknande tjänster på våra samarbetsorganisationer, så som fotograferna, IC och KRO/KIF.

Principer vid jäv Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Tecknare Service AB hanterar ärenden som rör medlemmar, stora ekonomiska intressen samt branschfrågor.

Det kan uppstå situationer som innebär att förtroendet för en persons opartiskhet rubbas. Det kan till exempel gälla verksamhetsledare, rådgivare eller styrelseledamot.

Nedanstående riktlinjer ska då gälla:

Om ett ärende gäller en nära anhörig, eller som ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för en nära anhörig, ska den personen inte delta i beslut eller hantera ärendet för Svenska Tecknares räkning.

Nära anhörig är till exempel partner, barn och syskon, men det kan omfatta andra anhöriga efter bedömning i det enskilda fallet.

Om ett ärendes utgång kan väntas medföra stor personlig nytta eller skada för styrelseledamot, verksamhetsledare eller anställd, ska den personen inte delta i beslut eller hantera ärendet för Svenska Tecknares räkning.

Styrelseledamot får inte handlägga en fråga om

1. avtal mellan styrelseledamoten och bolaget, 2. avtal mellan bolaget och en tredje man, om styrelseledamoten i frågan har

ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets, eller 3. avtal mellan bolaget och en juridisk person som styrelseledamoten ensam

eller tillsammans med någon annan får företräda.

Bestämmelserna gäller inte bolagets motpart är en juridisk person i samma intressesfär, till exempel avtal mellan bolaget Svenska Tecknare Service och Föreningen Svenska Tecknare

Aktiebolagslagen innehåller regler för jäv på bolagsstämma, som ska efterföljas.

En person kan också vara jävig om det i övrigt finns någon särskild omständighet

  34

som är ägnad att rubba förtroendet för dennes opartiskhet i ärendet. Det kan gälla för den som särskilt hårt engagerat sig i en fråga eller som är nära vän med någon sakägare.

Då Svenska Tecknare arbetar i en liten bransch, och väldigt många av alla parter inblandade har vänskapsliknande förhållanden eller har tidigare arbetat med varandra, måste tolkningen av vad nära vän är göras utifrån den praktiska omständigheten att enbart vänskapsförhållanden eller kollegieliknande förhållanden inte ensamt utgör jäv. Det måste röra nära vänskap, eller affärssamarbeten för ekonomisk vinning kan föreligga för att det ska uppstå jäv.

Jäv anmäls skriftligen till verksamhetsledaren och redovisas via protokoll för styrelsen.

Principer för rådgivningen

R Å D G I V N I N G

Kansliet hjälper dig med frågor kring arvoden, upphovsrätt och avtal. Till rådgivningsverksamheten hör också en arvodesgrupp och ett par externa rådgivare. All vår rådgivning bygger i första hand på hjälp till självhjälp. Vi ska allstå ge dig instrument att kunna lösa de frågor som uppkommer som yrkesverksam illustratör och grafisk formgivare.

A R V O D E N

Du kan alltid kontakta oss för att få råd om hur du skall tänka när du tar betalt för dina uppdrag. Utöver kansliets rådgivare finns möjlighet att diskutera dessa frågor med dina kollegor. Arvodesrådgivarna är medlemmar som är intresserade av arvodes- och upphovsrättsfrågor. De har stor erfarenhet från sina respektive områden samt från arbete inom föreningen. Utöver telefonrådgivningen består Arvodesgruppens arbete i att diskutera olika frågor och problem som uppstår inom yrkesområdet, allmän policy m m.

J U R I D I K

Som medlem kan du även få hjälp med juridiska frågor om upphovsätt, avtal eller om du t ex hamnat i någon tvist. Medlemmar kan allstå vända sig hit med olika frågeställningar relaterade till yrket.

I tvister är målet med vårt arbete att medlemmarna i första hand ska få instrument att lösa konflikten själva. De får allstå med stöd av oss gå både första och andra ronden själva. Om situationen är helt låst så kan vi ta en kontakt med motparten. Vi tar dock generellt inte över ärendet på samma sätt som en advokat gör. Som medlem måste du fortfarande vara aktiva, själv fatta beslut i olika frågeställningar, ta förnyade kontakter om det finns utrymme för det, kanske vända sig till inkasso eller Kronofogden – allt i samråd och med oss jurister.

Tyvärr kör dock ärenden fast ibland. Det finns då en möjlighet för Svenska Tecknare att bevilja medel ut Konflikt- och rättshjälpsfonden för att kunna driva ett mål vidare (se nedan). Ärendet måste då vara av principiell betydelse för yrkeskåren, dvs ett avgörande måste på något sätt vara vägledande. I ärenden som inte kan lösas med Svenska Tecknares hjälp så kan vi hänvisa till advokat som är duktiga på det område som är aktuellt. Det är viktigt att du har en

  35

företagarförsäkring med rättsskydd, läs med om detta i avsnittet om försäkringar sid xxx

E K O N O M I S K R Å D G I V N I N G

Genom föreningens revisor, Johan Svärdlöf, får medlemmarna varje år en detaljerad deklarationshandledning. Revisorn kan även hjälpa till med andra ekonomiska frågor. Denna kontakt förmedlas via kansliet.

K O N F L I K T - O C H R Ä T T S H J Ä L P S F O N D E N

Om du som medlem hamnar i konflikt med en uppdragsgivare eller kund och behöver ekonomisk hjälp i en rättslig tvist kan du vända dig till fonden. Ärendet bör ha allmängiltig karaktär och vara ”till nytta” även för andra tecknare/formgivare. Fonden hanterar även ekonomiska skador som medlemmar kan ha drabbats av genom av föreningen beslutade aktioner/sanktioner i en konfliktsituation.

Efter medlemmens skriftliga ansökan beslutar fondens styrelse om eventuell utbetalning. För att kunna få ersättning ska medlemmen vid konfliktens uppkomst ha varit betalande medlem i två år och kunnat visa att han/hon ekonomiskt tagit skada av situationen. Konflikfondens stadgar hittar du på sid xxx

Krisplan

Syfte med krishanteringsplan: • Att alla i en krissituation ska kunna agera efter an förutbestämd manual • Att någon som tidigare inte varit insatt ska kunna gå in i en funktion och

förstå vad som ska göras • Att information ska finnas lättillgänglig • Att planering av det praktiska arbetet ska vara gjort i förväg, i lugn och ro.

Målsättning med krishanteringen I en krissituation är det hur vi hanterar krisen som avgör om förtroendet för vår organisation skadas eller inte. Det som bedöms och består är hur vi agerade. Krishanteringen ska ha som mål att

-‐ förtroendet för Svenska Tecknare ska bestå -‐ förtroende och handlingsutrymmet för ledningen ska bestå -‐ drabbade och inblandade ska få en bra, professionell hantering

Målet är att förebygga, förhindra och undvika kriser, samt att när krisen inträffar ha en fungerande krisorganisation och korrekt krishantering. Vilka riktar sig planen till? Kanslipersonal, styrelse, revisorer, valberedning ska veta vad de ska göra i händelse av kris. Centrala underleverantörer så som webbyrå, it-leverantörer och tidningsredaktör ska vara informerade om sin tänkbara roll i en krisorganisation. Medlemmar ska ha kännedom om krishanteringsplanen genom att information om

  36

detta finns på hemsidan. Verksamhetsledaren ansvarar för att alla berörda informeras. Olika typer av kriser: Det finns kriser som kanske i praktiken inte är några katastrofer, men som är medialt intressanta och kan bli skandaler. Det finns också kriser som innebär personliga, verksamhetsmässiga eller ekonomiska katastrofer, men som medierna inte är intresserade av. Däremellan finns alla nyanser. Om det är en kris som innebär att något katastrofalt har hänt, finns i detta dokument sist en lista på underleveratörer som vi på något sätt har använt oss av, och som man kan kontakta om man behöver hjälp. Dessa är dock inte anlitade som krisberedskapsföretag, det vill säga vi betalar dem inte för beredskap. Det är bara en lista på kontakter som skulle kunna vara bra. Beredskap inför kriser som drabbat personal eller förtroendevalda

• Hot eller våld mot personal eller förtroendevalda, kopplat till vår verksamhet.

• Rån, inbrott, brand eller liknande. • Olyckor eller dödsfall bland