göteborgs universitet...falls t u die ma jor na – håll ba r ut veck ling ut i från lo kal sam...

Fallstudie 2004 Göteborgs miljövetenskapliga centrum

Fallstudie Majorna

- Hållbar utveckling

utifrån lokalsamhällets

egna behov och önskemål

Fll

tdi

Mj

Hållb

tkli

tifå

lk

lhäll

tb

hh

ök

ål

AL

kfl

Anna Carlsson Joel Görsch Kerstin Boström

Michael KouckyAnna Lock

20

04

Falls tu die Ma jor na

– håll bar ut veck ling ut i från

lo kal sam häl lets be hov och ön ske mål

Jose fin Ax els son

Sara Boi je af Gen näs

Ker stin Bo ström

Anna Carls son

Mi cha el Koucky

Ida Eriks son

El li nor Feu er

Joel Görsch

Sil via Hen nings son

Ma lin Isaks son

John Lars son

Anna Lock

Mar ti na Nils son

Da vid Ny kvist

Ma ria Pa triks son

Lina Sand blom

Are Wal lin

Han na Wolf

Falls tu die Ma jor na – håll bar ut veck ling ut i från lo kal sam häl lets be hov och ön ske mål

© Text: Anna Lock, Mi cha el Koucky, Anna Carls son, Joel Görsch, Ker stin Bo ström

© Foto: me dver kan de på Falls tu di en, Ni klas Nyg ren, Anna Lock

© Fi gu rer: Ni klas Nyg ren, Anna Lock

Re dak tö rer: Anna Lock, Mi cha el Koucky, Anna Carls son, Joel Görsch, Ker stin Bo ström

Layout: Ste fan By dén

Omslags layout: Ni klas Nyg ren, Anna Lock

Omslags bild 1: okänd

Omslags bild 2: Ulf An ders son

Omslags bild 3: Anna Lock

Omslags bild 4: Bild mon ta ge Ni klas Nyg ren, Anna Lock

Tryck: Inte llec ta Do cu Sys, 2005

ISBN: 91 88376 28 1

FALLSTUDIE MAJORNA – HÅLL BAR UT VECK LING UT I FRÅN LOKALSAMHÄLLETS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL 3

TackVi som ut för de Falls tu di en i Ma jor na 2004 har många att tacka för att re sul ta ten blev så bra. An ders RothAnn Matts sonAnn-Ma rie Ram ne röBo Svan tes sonBo An to niBengt Jo hans sonBengt De langBo Björ knerBe nte Plö enBir git ta De ger strömBerndt Svens son Ca te ri na Fran ce schiCa ro li na Pors he deCa mil la Björns sonCarl Fors strömEva HolmElin Lö wen dahlEmma DjärvGu nil la Ax els sonGun nar Del forsHans EekHen rik Le vinIn gvar Kor man derIse bell An ders sonIn gvar Lars sonJan Ce der löfJo han RoosJoel Bengts sonJocke Carl grenJo nas Hans sonJo han Nick las son

Jen nie Bengts sonKen neth An ders sonKent Jo hans sonKjell MottLars-Gö ran Ham marLot ta Bengts sonLeif Schön dellLot ta Bengts sonMag nus Lo rent zon Ma ria Sjös tedtMats Re ne land Mi cha el Kou chy Mat ti as Hjer peNi klas Nyg renNils-Gun nar Lars sonOlof Gun nars sonPer Hål lénPe ter Lund stedtPa trick FridhPer Fors bergPer Pers sonPer Bok strömPe tra WolfRag nar Jo hans sonRi kard Berg strömRo bert Ivars sonRo land Ed vards sonRo ger Ström bergRo land Jo hans sonRolf Bon des sonSe bas ti an Bäck ström

Su san na HabySune ÅkerblomSi me on Bengts sonSi nom Ryb ranSvan te Sjös tedt Tore An ders sonTho mas D Jo hans sonTo mas Kå ber gerTure Jo han nes sonUl ri ka Palm bladUl rik Ols sonWil helm Alex an ders son

Ett stort tack till Falls tu di ens finans i ä rer:– Ad ler bertska forsk nings stif tel sen

(huvud fi nan si är)

– Gö te borgs mi ljö ve ten ska pli gacen trum

– Stads dels nämn den Ma jor na

Ett sär skilt varmt tack rik tas ock så till alla bo en de i Ma jor na och Klip pan be sö ka resom del tog i in ter vju er un der vår en 2004

Tack till Fa mi lje bos tä der för att Falls tu -di en fick låna Slotts skogs ga tan 24 som bas för allt ar be te

Och till sist tack till alla som gick ut vär de -rings ba nor na och de la de med sig av sinaåsik ter

In ne hållFö rord från ord fö ran de i SDN Ma jor na 6

Fö rord falls tu di e le da re 6

Fö rord För fat ta re och huvud re dak tör 7

Ka pi tel 1: In led ning

1.1 Me dver kan de i Falls tu di en 2004 10

1.2 Kur sutvär de ring 121.2.1 Kur sutvär de ring av SMIL-stu den ter na 12

1.2.2 In ter vju med två stu den ter 12

1.2.3 Samman fatt ning 12

1.3 Re dak tör sutvär de ring 15

Ka pi tel 2: Bak grund och Me to der

2.1 Vad är en falls tu die? 18

2.2 Var för en stu die av Ma jor na? 18

2.3 Me to der 192.3.1 De fi ni tion av fall och frå ges täll ning 19

2.3.2 Lär kän na fal let 19

2.3.3 Bygg upp en mo dell av fal let 20

2.3.4 For ma fram tids va ri an ter av fal let 21

2.3.5 Ut vär de ra fram tids va ri an ter na 21

2.3.6 Om värld sa na lys 22

2.3.7 Ge men sam fal len kät 23

2.3.8 Me tod dis kus sion 23

2.4 Fal len kä ten 2004 24

2.5 Bi la ga - Fal len kä ten 25

2.6 Re fe renslis ta 34

Ka pi tel 3: Ma jor na - då och nu

3.1 Ma jor nas his to ria 36

3.2 Ma jor na idag 38

3.3 Käll för teck ning 39

Ka pi tel 4: Bo en det i Ma jor na

4.1 In tro duk tion 424.1.1 In le dan de bak grund 42

4.1.2 Syf te 42

4.1.3 Av gräns ning ar 42

4.2 Me to der 424.2.1 Sys tem mo del ler och på ver kan sva ri abler 42

4.2.2 Fram tids va ri an ter och ut vär de rings ba nan 43

4.3 Nu lä ges be skriv ning 43

4.3.1 Lo kalt del ta gan de 43

4.3.2 Stor leks för del ning av lä gen he ter 43

4.3.3 Boy ta 45

4.3.4 Bo tid 45

4.3.5 Kon tak ter i om giv ning en 46

4.3.6 Kon tak ty tor 46

4.3.7 An svar skänsla för kol lek ti vet 47

4.3.8 Upp levd på ver kans möj lig het 47

4.3.9 Ener gi för bruk ning 47

4.3.10 Ener gip ris 48

4.3.11 Hy res kost nad 48

4.3.12 In komst för del ning 48

4.3.13 In ve ste ring ar i ener gi be spa ran de åt gär der 48

4.3.14 Mi ljö med ve tet be te en de 49

4.3.15 Vat ten för bruk ning 50

4.3.16 VA- och re nings kost na der 50

4.3.17 In ve ste ring ar i vat ten be spa ran de tek nik 50

4.3.18 Var i abler na kvan ti fi e ra de i nu lä get 50

4.3.19 Dis kus sion av val da på ver kan sva ri abler 50

4.4 Var i ant be skriv ning 504.4.1 Va ri ant A – Myck et nytt och myck et lite gam malt 50

4.4.2 Va ri ant B – Eko lo gis ka lands höv ding e hus 52

4.4.3 Va ri ant C – Små för änd ring ar 54

4.4.4 Va ri ant D – Be va rade och eko lo gis ka lands höv ding e hus 55

4.4.5 Var i a bel vär de na i va ri an ter na och nu lä get 56

4.4.6 Dis kus sion kring va ri an ter na 56

4.5 Ana lys av ut vär de rings ba nan 574.5.1 Ut vär de rings ba na och ut vär de rings kri te ri er 57

4.5.2 Hy po te ser 57

4.5.3 An a lys grup pens vikt ning av ut vär de rings kri te ri er 57

4.5.4 Ak tö rer nas in i ti a la vikt ning av ut vär de rings kri te ri er na 57

4.5.5 Ak tö rer nas oli ka be döm ning ar av va ri an ter na 58

4.5.6 Ana lys av möj li ga kon flik ter mel lan ak törs grup per 58

4.5.7 Ana lys av kom plet te ran de frå ga 59

4.5.8 Dis kus sion av re sul tat i ut vär de rings ba nan 59

4.6 Om värld sa na lys 614.6.1 Va ri ant A mot om värl den 61

4.6.2 Va ri ant B mot om värl den 61

4.6.3 Va ri ant C mot om värl den 61

4.6.4 Va ri ant D mot om värl den 61

4.6.5 Dis kus sion av re sul tat 62

4.7 En kä tre sul tat 624.7.1 Re sul ta ten i punkt form 62

4.7.2 Re sul tat och dis kus sion 62

4.8 Tol kning av re sul tat 634.8.1 Spe ci fi ka vär de ring ar 63

4.8.2 Ar be tet med mil jö frå gor 64

4.8.3 Efter frå gan 64

4.8.4 Ut form ning en av sta dens rum 64

4.9 Samman fatt ning 654.9.1 Nu lä get – hur ser det ut idag 65

4.9.2 Va ri an ter na – hur ser de ut 66

4.9.3 Ut vär de rings ba nan – kri te ri er och re sul tat 66

4.9.4 Om värld sa na ly sens re sul tat 67

4.9.5 Fler en kä tre sul tat 67

4.10 Bi la gor 68


Ka pi tel 5: Tra fi ken i Ma jor na

5.1 In led ning 76

5.2 Till vä ga gångs sätt, av gräns ning och frå ges täll -ning ar 76

5.3 Nu lä ges be skriv ning 775.3.1. Ser vi ce till gäng lig het 77

4 FALLSTUDIE MAJORNA – HÅLL BAR UT VECK LING UT I FRÅN LOKALSAMHÄLLETS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL

5.3.2. Tra fik mängd bil 78

5.3.3 Till gäng lig het till och i Ma jor na med bil 78

5.3.4 Till gäng lig het till och i Ma jor na med kol lek tiv tra fik 78

5.3.5 Till gäng lig het till och i Ma jor na med cy kel och gång 79

5.3.6 Tra fik sä ker het 80

5.3.7 Mi ljös tör ning ar 80

5.3.8 Re spris 81

5.3.9 An vän dan det av bil 81

5.3.10 An vän dan det av kol lek tiv tra fik 81

5.3.11 An vän dan det av cy kel 82

5.3.12 Dis kus sion av nu lä get 82

5.4 Va ri an ter 835.4.1 Va ri ant Björn – fler kör med bil 84

5.4.2 Va ri ant Anni-Frid – helt bil fritt i stads de len 85

5.4.3 Va ri ant Be nny – många gårds ga tor 87

5.4.4 Va ri ant Ag net ha – bil ko o pe ra ti vet väx er 88

5.4.5 In di ka to rer nas vär den i de oli ka va ri an ter na 90

5.5 Ut vär de rings ba nan 905.5.1 Hy po te ser 91

5.5.2 Rang ord ning av va ri an ter na 91

5.5.3 Hur kri te ri er na upp fylls i va ri an ter na 93

5.5.4 Den mest san no li ka va ri an ten 93

5.5.5 Giss ning ar av fa vo ritva ri an ter 93

5.5.6 Ut vär de ring av spe ci fi ka lös ning ar 93

5.5.7 Dis kus sion av ut vär de rings ba nans re sul tat 94

5.6 Om värld sa na lys 945.6.1 Re sul tat 94


5.7 En kä tre sul tat 955.7.1 Val av trans port me del 95

5.7.2 Dis kus sion av en kä tre sul ta ten 96

5.8 Tol kning av re sul tat 96

5.8.1 Sam för stånd 965.8.2 Tra fik frå gor nas ut veck ling 96




5.9.4 Om värld sa na ly sens re sul tat 98


5.10 Bi la ga – Be räk nings un der lag för in di ka to rer na i va ri an ter na 100


Ka pi tel 6: Syd vä stra Äl vom rå det

6.1 In tro duk tion 1046.1.1 In led ning 104

6.1.2 Syf te 104

6.1.3 Av gräns ning ar 104

6.2 Me to der 1046.2.1 Sys tem mo dell och på ver kan sva ri abler 104

6.2.3 Fram tids va ri an ter 105

6.2.4 Ut vär de ring av fram tids va ri an ter 105

6.2.5 Om värld sa na lys 105

6.3 Nu lä ges be skriv ning 2004 1056.3.1 De fi ni tio ner av va ri ab ler 105

6.3.2 Po li tis ka be slut 105

6.3.3 Sam häl lets nyt ta 106

6.3.4 Till gäng lig het 108

6.3.5 Verk sam het su tö va res nyt ta 109

6.3.6 Nätverk och fö re nings liv 110

6.3.7 Mi ljö be last ning 111

6.4 Va ri an ter 1126.4.1 Va ri ant Mer som hem ma 113

6.4.2 Va ri ant Mer som på job bet 114

6.4.3 Va ri ant Lite blö ta re, lite tren di ga re 115

6.4.4 Va ri ant Lite grö na re, lite skö na re 117

6.4.5 Va ri ant Det bara blev så 118

6.4.6 Var i a bel vär de na i de oli ka va ri an ter na 119

6.5 Ana lys av ut vär de rings ba nan 1206.5.1 Hy po te ser 120

6.5.2 Ak törs grup per nas in tui ti va be döm ning av kri te ri er na 120

6.5.3 Ak tö rer nas oli ka be döm ning ar av va ri an ter na 121

6.5.4 Ana lys av möj li ga kon flik ter mel lan ak törs grup per 121

6.5.5 Dis kus sion av re sul tat i ut vär de rings ba nan 122

6.6 Om värld sa na lys 1256.6.1 Re sul tat av om värld sa na ly sen 125


6.7 En kä tre sul tat 1266.7.1 Hy po te ser och re sul tat 126

6.7.2 Re sul tat och dis kus sion 126

6.8 Hur re sul ta ten kan an vän das 1276.8.1 Om rå dets ut veck ling 127

6.8.2 Öp pen kom mu ni ka tion 127




6.9.4 Om värld sa na ly sens re sul ta ri an ter na 129


6.10 Bi la gor 130

6.10.1 Gäl lan de ÖP och DP för Syd vä stra äl vom rå det 130

6.11 Re fe ren ser 131

Ka pi tel 7: Syn tes - lik he ter ochöver gri pan de samband

7.1In led ning 134

7.2 Vad vill ak törs grup per na se i Ma jor na 135

7.3 Sam ver kan de fak to rer 136

7.4 Re sul tat från om värld sa na ly ser na 136

7.5 Mön ster av sam för stånd och kon flik ter 137

7.6 Det fort sat ta ar be tet med mil jö frå gor 138


Fö rord från ord fö ran de i SDN Ma jor naFN har ut ro pat åren 2005-2014 till ett de cen nium för lä -ran de om håll bar ut veck ling. En ut bild ning som falls tu -di en har en myck et vik tig roll att spe la för vår an för stå el se för de kom plexa fe no men som upp står i sam häl let och att se dan ta dem in i fram ti den för att ana ly se ra de ras kon se -kven ser. Ma jor na be rörs av många utav de sto ra mi ljö frå -gor na. Vi har en tät och tung tra fik ge nom stads de len, vihar att ta hän syn till havs ni vå höj ning en vid vår an stads -pla ne ring. Vi mås te i alla styck en be ak ta män ni skor nasbe hov -nu och i fram ti den. När det gäl ler Ma jor na kan vige nom falls tu di ens ar be te bil da oss en upp fatt ning omhur da gens be hov ser ut och hur da gens maj bor ser på oli -ka fram tids ce na ri er. Skall vi ha mera bil el ler min dre bil,skall vi ha in ner går dar na kvar och bi be hål la da gens kvar -ters struk tur el ler skall vi ge ef ter för de ar gu ment som fö -ror dar ett mera stor ska ligt bo en de, skall vi an läg ga bo stä -der vid kaj kan ten el ler skall män nis kors fri tids in tres sensty ra vil ka an lägg ning ar som skall upp fö ras vid vatt net?Alla des sa frå gor krä ver svar och de svar man mås te manana ly se ra i per spek ti vet håll bar het. För hopp nings vis kansva ren då leda oss po li ti ker på vägen.

Håll bar ut veck lingsom är en led stjär na förfalls tu di en kan vara ettsamman kny tan de per -spek tiv som hjäl per lä -ran de och sam häl le attre la te ra nya kun ska pertill vår an sam häll -sutveck ling. Vi mås telära oss att för ändra vår -an värld, vi mås te se de möj lig he ter som håll bar ut veck -ling ger oss och om sät ta des sa möj lig he ter till verk lig het.Po li tik är att vil ja, låt oss vilja förändra mot ett hållbartsam häl le.

Gö te borg den 22 mars

Ca te ri na Fran ce schiOrd fö ran de i SDN Ma jor na

Fö rord falls tu di e le da reAr be tet med falls tu di en vid Gö te borgs Uni ver si tet ochChal mers in ne bär en unik möj lig het att kom bi ne ra sinaoch an dras kun ska per från ti di ga re stu di er och ar bet ser -fa ren he ter och ap pli ce ra des sa på verk li ga pro blem. Ar be -tet är äm ne sö ver gri pan de och vid ing en el ler få and ra till -fäl len un der sina stu di er får man till fäl le att kny ta kon -tak ter med nä rings liv och po li tis ka be sluts fat ta re, sam ti -digt som man får in tres san ta frå ges täll ning ar att ta sig an. Un der 2004 har vi inom falls tu di en ar be tat med stads de -len Ma jor na i Gö te borg och håll bar het sa spek ter på oli kafram ti da sce na ri er. Stu den ter och lä ra re har ar be tat in -ten sivt med frå gor kring bo en de, tra fik och ut veck ling enav Älv stran den, frå gor som är cen tra la för Ma jor nasfram ti da ut veck ling. Stu den ter na fick snabbt och vit -tom fat tan de kun ska per om Ma jor na och dess his to riaoch har på ett myck et för tjänst fullt sätt ar be tat fram vi -sio ner på hur ut veck ling en kan kom ma att se ut. Det ärar be tet med des sa vi sio ner till sam mans som lig ger tillgrund för denna bok.

Falls tu di en och dess myck et spe ci el la me to dik lig germyck et väl i ti den. Re ge ring en har i de se nas te re ge rings -för kla ring ar under stru kit vik ten av att ut veck ling en avsam häl let är håll bar, sam ti digt som man från ut bild nings -håll under stry ker att lä ran det om håll bar het mås te ut -veck las och bli en na tur lig del av högsko le- och uni ver si -tet sut bild ning ar. Falls tu di e me to den, som till ex em pelden i Gö te borg kan myck et väl bi dra till den ut veck lingsom skall leda fram till att Sve ri ge in te gre rar håll bar hetge ne rellt inom ut bild nings vä sen det. Ett av falls tu di ens

syf ten är just att bi dratill sam häll sutveck ling -en och ge nom den po li -tis ka fö rankring somfinns kom mer falls tu di -en pre cis så nära det po -li tis ka be sluts fat tan detsom be hövs för att falls -tu di ens ar be te och dessidé er skall få grog rund iden politiska processen. Ämnesövergripande sam ar be ten är ett viktigt inslag iperspektivet hållbar ut veck ling.

2004 års stu den ter har oför trött ligt ar be tat med myck -et kom pli ce ra de frå gor. Jag är myck et nöjd och glad medde ras ar be te och vill tacka alla för en myck et god in sats,spe ci ellt de som ef ter falls tu di ens slut har ar be tat med attfå i ord ning den na bok. Jag vill till slut varmt tacka allasom me dver kat till att falls tu di en har ge nom förts, spe ci -ellt de som bor i Ma jor na och som myck et vän ligt harhjälpt oss att ta fram oli ka fram tids ver sio ner och va rit ge -ne rösa med att dela med sig av sin tid. Tack!

Gö te borg den 22 mars

Mar tin Lin de-RahrFalls tu di e le da re 2004.

6 FALLSTUDIE MAJORNA – HÅLL BAR UT VECK LING UT I FRÅN LOKALSAMHÄLLETS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL

Fö rord för fat ta re och huvud re dak törHåll bar ut veck ling är ett be grepp som allt mer fått upp -märk sam het i sam hälls de bat ten och ock så fått ökad be ty -del se för be sluts fat tan det. Hur sam häl let ska lyck as in te -gre ra ar be tet med eko no misk, so ci al och eko lo gisk håll -bar het är en spän nan de frå ga som alla del ta ga re i Falls tu -di en 2004 nu har lagt sitt bi drag till un der stu di ens gångoch i och med ut gi van det av den här bo ken. Det är dentred je bo ken som ges ut ef ter en falls tu di e kurs i Gö te -borg; de två ti di ga re falls tu di er na har be hand lat Lund bypå Hi sing en och Styr sö i Gö te borgs sö dra skär gård.

För fat tar nas för hopp ning är att Falls tu di en 2004 skabi dra med spän nan de al ter na ti va hel hets lös ning ar medhåll bar het som ut gångs punkt, och även ge vär de full led -ning i fram ti da dis kus sio ner om stads de lens ut veck ling.För hopp ning en är ock så att öka mi ljö med ve ten he tenbland Ma jor nas ak tö rer och ge dem möj lig het att samlaskring vilka beslut som bör fattas.

Bo ken har allt så för sökt rik ta sig till alla de ak tö rer somkan ha nyt ta av bo ken som in spi ra tion skäl la och för vid a -re ar be te i stads de len mot håll bar het. En all de les sär skildmål grupp har för stås va rit de bo en de i Ma jor na, som ge -nom bo ken får ökad möj lig het att ar be ta kon kret medhåll bar ut veck ling. Bo ken ger prak tis ka ex em pel på hurhåll bar ut veck ling kan se ut, och ger även en fing er vis ning om hur i alla fall en del av aktörerna har värderat dessaexempel.

Re sul ta ten i Falls tu di en 2004 kan även tän kas vara an -vänd ba ra på and ra plat ser i Sve ri ge där om rå det lik narMa jor nas, till ex em pel and ra vat ten nä ra om rå den medham nar och/el ler gam mal be byg gel se. Bak grund sin for -ma tio nen om Ma jor na i ka pi tel 3 kan till ex em pel an vän -das för att and ra stads de lar, kom mu ner el ler om rå den kan jäm föra sig och dra nytta av resultat som framkommithär.

Ka pi tel 1 sam lar er fa ren he ter från kurs del ta ga re och re -dak tö rer un der ar be tets gång. Ka pit let in ne hål ler ock såen pre sen ta tion av alla me dver kan de i Fallstudien 2004.

De me to der som ele ver na har an vänt un der kur sensgång be skrivs kort fat tat i ka pi tel 2. Det rik tar sig fram förallt till and ra som vill ar be ta med falls tu di er i Sve ri ge. Ka -pit let ger ock så en vid a re in blick i var för just Ma jor navalts som fal lo bjekt och lite om vad en falls tu die är. I det ta

ka pi tel finns även enmer ut veck lad re do gö -rel se för ar be tet kringden ge men sam ma Fal -len kä ten. Re sul ta ten avFallenkäten åter finns ibo kens huvudka pi tel 4, 5 och 6.

Ka pi tel 3 ger en his -to risk till ba kablick avMa jor na som om rå de och stads del. Un der ar be tets gånghar det fram kom mit att det finns ett myck et stort in tres seav just det ta, och re dak tö rer na vill med det ta ka pi tel sär -skilt flör ta med de bo en de i Ma jor na och stads de lensmånga fö re ning ar på Sydvästra älvområdet.

Huvud de len av bo ken ut görs ändå av ka pi tel 4 till 6,där an a lys grup per nas ar be te pre sen te ras: ka pi tel 4 hand -lar om bo en det i Ma jor na, ka pi tel 5 be rör tra fi ken och ka -pi tel 6 Syd vä stra äl vom rå det. Alla tre ka pi tel har sam maupp lägg; nu lä ge, va ri an ter, ut vär de rings ba na, en kä tre sul -tat, om värld sa na lys och slut li gen hur re sul ta ten av re spek -ti ve an a lys grupps ar be te kan an vän das. Des sa ka pi tel haräven samman fatt ning ar i slu tet av hela in ne hål let, för den som snabbt vill bilda sig en uppfattning om an a lys grup -per nas arbete.

Ka pi tel 7 är ett til lägg mot ti di ga re års falls tu di e böck er. Am bi tio nen är att för sö ka dra någ ra ge men sam ma slut -sat ser el ler ”kny ta ihop säck en” i en så kal lad syn tes. Re -sul ta ten från Falls tu di en 2004 hand lar myck et om vadak tö rer na ön skar i stads de len. Det är myck et in tres santatt se att det finns goda kom bi na tio ner från de oli ka äm -ne som rå de na som sam ti digt är önsk vär da av ak törs grup -per na. Det ta kan och bör ut gö ra en plattform för vidarediskussioner om hållbar utveckling.

Gö te borg den 23 mars 2005

För fat ta re och huvud re dak tör för Falls tu di en Ma jor na2004


Innehåll

1.1 Me dver kan de i Falls tu di en 2004 10

1.2 Kur sutvär de ring 12

1.3 Re dak tör sutvär de ring 15

För fat ta re: Anna Lock

1.1 Me dver kan de i Falls tu di en 2004Falls tu di en 2004 be stod av 17 stu den ter och en hand fulllä ra re och hand le da re från Gö te borgs Uni ver si tet, Chal -mers och ar bets li vet. Un der de 10 veck or na sat te sig an a -lys grup per na in i stads de len Ma jor na ge nom att in ter -vjua maj bor, del ta i och ar ran ge ra mö ten, ana ly se ra sta -tis tik och an nan till gäng lig in for ma tion samt bjöd in tillen ut vär de rings ba na där va ri an ter na pre sen te ra des. Va ri -

an ter na be hand lar hur Ma jor na kan se ut år 2034 när detgäl ler tra fik, bo en de och Syd vä stra äl vom rå det. Vid a regjor de alla till sam mans en en kät un der sök ning somskick a des ut till ca 670 majbor.

Här pre sen te ras de stu den ter som del tog i ar bets grup -per na i Falls tu di en Ma jor na 2004, samt hand le da re ochkursansvariga.

10 1 – INLEDNING

Grupp Majken vid deras utvärderingsbana. Anna Carlsson och Josefin Axelsson saknas på bilden.

Joel Görsch, civilingenjör i kemi, har arbetat som lärare

Anna Carlsson,kulturgeograf och miljövetare, examen som förskollärare

Kerstin Boström,kulturgeograf och miljövetare

Josefin Axelsson,kulturgeograf och miljövetare

Lina Sandblom,humanekolog och miljövetare

Hanna Wolf, statsvetare och miljövetare

Grupp Majken - Sydvästra Älvområdet, kapitel 6

Bild 1.1

1 – INLEDNING 11

Grupp Glenn - Trafiken, kapitel 5

Ida Eriksson, statsvetare och miljövetare

John Larsson, biolog och miljövetare

David Nykvist, kulturgeograf och miljö-vetare, arbetat på SJ

Maria Patriksson, kulturgeograf och miljövetare

Martina Nilsson, statsvetare och miljövetare

Ellinor Feuer, nationalekonom och miljövetare

Grupp Glenn, strax innan de genomförde sitt tillgänglighetstest av kollektivtrafik, bil, cykel och gång till bestämda platser i och utanför Majorna. John Larsson saknas på bilden.

Grupp Bodil - Boendet, kapitel 4

Are Wallin, civilingenjör i Väg- och vattenbyggnad

Anna Lock, nationalekonom och miljövetare

Malin Isaksson, statsvetare och miljövetare

Silvia Henningsson, kulturgeograf och miljövetare

Sara Boije af Gennäs, kultur- och samhälls-geograf och miljövetare

Grupp Bodil i ett av många nödvändiga samrådsmöten.

Bild 1.2

Bild 1.3

1.2 Kur sutvär de ring

1.2.1 Kur sutvär de ring avSMIL-stu den ter na

Till SMIL-stu den ter na de la des en ut vär de rings en kät utef ter Falls tu di ens av slut ning.

Kur sutvär de ring en samman fat tas i ta bell 1.1, där 5mots va rar ”myck et bra” och 1 ”myck et då ligt”.

Kra ven på stu den ter na har upp fat tats som höga ochden egna ar bets in sat sen har skat tats till myck et stör re änpå and ra kurser.

Av ex a mi na tions mo men ten har grupp ar be tet, pre sen -ta tio ner och mun tan upp fat tats som mest po si ti va, me -dan ti drap por te ring och prak tik dag gil la des min dre. Enför kla ring till det sis ta re sul ta tet är tro li gen att en dast tvåelever genomförde en praktikdag.

Det var få som sva ra de på frå gor na om kur slit te ra tu ren. Kom men ta rer na in di ke rar att det var få stu den ter somläs te böck er na, vil ket kan vara en för kla ring. En kri tikmot de fö re läs ning ar som hölls var att de inte kopp la destill räck ligt väl till arbetsmomenten.

1.2.2 In ter vju med två stu den ter

En upp fö ljan de in ter vju gjor des med två av falls tu di ensstu den ter och re do görs för i fak ta ru ta (bild 1.5). Den gerlite förd ju pan de in sikt i hur kur sen upp fat ta des, men kan själv klart inte ses som helt re p re sen ta tiv för alla elever.

1.2.3 Samman fatt ning

En ligt ele ver na själ va är falls tu di en en väl digt me nings -full kurs i och med att den kom plet te rar de (te o re tis ka)högsko leut bild ning ar na och sam ti digt ska par er fa ren he -ter för ar bets li vet och ökar möj lig he ter na till jobb i fram -ti den. Att i grupp han te ra sto ra mäng der fak ta, fun de raöver vad som är vik ti gast och ur det ta kon stru e ra re le van -ta frå ges täll ning ar för fram ti den är en myck et stor er fa -

12 1 – INLEDNING

Allmänt

Allmänt omdöme 3,8

Nytta i framtida yrke 4,6

Krav på studenterna 4,2

Egen arbetsinsats

jmf med andra kurser 4,6

Examinationsformer

Grupparbete 4,4

Presentationer 4,3

Munta 4,3

Tidrapportering 2,7

Praktikdag 1,9

Kursmaterial

Embedded Case 2,0

Den uppenbara verkligheten 3,7

Föreläsningar 2,5

Ta bell 1.1 Kur sutvär de ring av SMIL-stu den ter na

Mikael Olsson, Tillämpad miljövetenskap.

Ylva Norén Bretzer, CEFOS.

Kersti Nordell, kulturgeograf

Ulf Andersson, Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, fallstudiekoordinator

Michael Koucky, miljökonsult, huvudansvarig för handledning

Martin Linde-Rahr, nationalekonom, fallstudieledare

Handledare och kursansvariga

Bild 1.4

ren het ute i ar bets li vet, och det star kas te ar gu men tet föratt del ta i en så dan här falls tu die.

Årets falls tu die hade lite and ra fö rut sätt ning ar än ti di -ga re år. Där för brast den en ligt stu den ter na i tre av se en -den; det ve ten ska pli ga ar bets sät tet be to na des inte till räck -ligt, syf tet att för med la trans di sci pli na ri tet upp nåd desinte i ön skad utsträckning och tiden var för knapp.

Bris ter na är väl digt nära samman kop pla de. Den to ta laöver vik ten av sam hälls ve ta re på kur sen (14 av 17) gjor deatt ar be tet med att fak tiskt mäta och kon kret be räk na deval da på ver kans fak to rer na blev svå ra re både för nu lä getoch för fram tids va ri an ter na. I vis sa lä gen sak na des kun -ska per na helt om hur fak to rer och in for ma tion skul le be -

ar be tas. Även den upp lev da tids bris ten kan i alla fall del -vis för kla ras ge nom det ta. Myck et tid gick åt till att lärasig detta arbetssätt från grunden.

Slu tre sul ta tet får ändå sä gas ha bli vit bra. Många ele verut tryck te att just fo ku se ring en på kvan ti fi e ring ar ti di ga reva rit en brist i de ras ut bild ning, och att de lär de sig myck -et om det ta un der kur sens gång. Många ut tryck te att detvar spän nan de att änt li gen få prak ti se ra ti di ga re te o re tis ka kun ska per. In tres set från ak törs grup per na var ge nom gå -en de gan ska högt, vilket var inspirerande för allainblandade.

Den upp lev da tids bris ten kan ock så för kla ras ge nomatt av gräns ning ar ge ne rellt är myck et svå ra att göra och

1 – INLEDNING 13

In ter vju med två stu de ran de från Falls tu di en 2004

Hur upp lev de du kur sen?

Per son 1: Ro lig men job big. Myck et ar be te, svårt attkom ma fram åt ibland, ofta be ro en de på då li ga in -struk tio ner och hand led ning. Kur sen ger an narssto ra möj lig he ter och myck et an svar. För att det ska fun ka med eget an svar så mås te ändå må len medkur sen bli tyd li ga re… och in struk tio ner na. Denvar inte över dri vet stres sig då jag tyck er om att hamyck et att göra. Det var myck et dö tid, fast det ärdet ju i alla kur ser, men då be ror dö ti den på en själv och inte på att kur sen är ostruk tu re rad. Över lag såtror jag att det är bra för alla att göra en sån härkurs.

Per son 2: Det var ro ligt och lä ro rikt att job ba i så taj ta (!) grup per från oli ka ut bild ning ar un der så lång tid.Jag lär de mig myck et och när jag ser till ba ka påkur sen är det med gläd je. När kur sen på gick tviv la -de jag dock på att vi skul le fixa det. Det som var då -ligt var att det fanns för lite da to rer och att ingetnätverk vil ket gjor de ar be tet be svär ligt. I det sto rahela var kur sen myck et bra efter som jag gil lar an -svar. Be tyd ligt mer ar bets krä van de än and ra kur ser, men sam ti digt myck et fri a re och där för myck et ro -li ga re! Otro ligt eng a ge ran de kurs.

Hur upp lev de du kon tak ter na med ak törs grup per ochpro fes sio nel la yr ke sper so ner?

Per son 1: Jag har lite bät tre koll på in sti tu tio ner och in -stan ser som man kan vän da sig till. Har svårt att sehur jag ska dra nyt ta av de kon tak ter som jag bygg -de upp un der kur sen. De fles ta kon takt per so nervar vil li ga att hjäl pa till även om vis sa var bät tre änand ra.

Per son 2: Kon tak ter na fun ge ra de i huvud sak bra. En del kon tak ter som togs i bör jan blev dock min dre bra;hur skall man för kla ra för nå gon vad man job barmed när man inte vet det själv?

An vän de du din ti di ga re ut bild ning i kur sen? T.ex.me to der från ”ditt” ämne?

Per son 1: Inte sär skilt myck et men då man job ba de medand ra som hade and ra in rikt ning ar märk tes attman tänk te oli ka och man hade myck et dis kus sio -ner som hand la de om syn sätt osv.

Per son 2: Till viss del, men kur sen var väl digt styrd me -tod mäs sigt re dan från bör jan, var på ut rym met föregna me to der blev be grän sat. De upp gif ter därgrup pen skul le göra ett val re sul te ra de ofta i kom -promisser.

Har falls tu di en gett dig kun skap som du kun nat an vän daefter åt? På vil ket sätt?

Per son 1: Hur det verk li gen är att job ba i grupp. Vad jaghar för po ten ti al i en grupp. Vil ka upp lägg somfun kar vid pro jekt ar be ten och vil ka som inte fun -kar.

Per son 2: Man fat tar hur en kon sult job bar, men i öv rigt tyck er jag att falls tu di ens me to der tog myck et tidsom det egna äm ne som rå det skul le ha haft i stäl let.Re so ne mang en mel lan na tur ve ta re, sam hälls ve ta reoch tek ni ker var in tres san ta. Falls tu di en var och ärmitt allt.

Hur ser du på det jobb som du och din grupp gjor de?

Per son 1: Vi gjor de ett bra jobb ut i från vad vi hade förmål, med den hand led ning och tid vi hade. An a lys -grup per na ar be ta de oli ka och i efter hand tyck er jagatt det var synd att ing en från vår grupp me dver ka -de i re dak tions ar be tet. Det kan inte ha va rit lätt attfö lja våra tan ke gång ar.

Per son 2: Otro ligt bra, men det blev stres sigt på slu tet!Men så här i efter hand är det ju lätt att bara min nas de ro li ga stun der na.

Bild 1.5

helt en kelt inte gjor des till räck ligt snävt. Det är myck etsvårt att våga för enk la verk lig he ten och an vän da de måttoch in di ka to rer som fak tiskt finns. Det är ett hett tips tilland ra som ska el ler är i färd med att ge nom föra en falls tu -die att våga av grän sa verk lig he ten och fo ku se ra på någ rafå fak to rer i sys tem mo del len.

Ett ön ske mål som fram kom var att hand le dar na ska haar be tat med falls tu di er ti di ga re och där med ut gö ra ettmer kon kret stöd i ar be tet. Even tu ellt skul le hand le dar narent av kun na vara pro jekt le da re, och ele ver na mer somas sis ten ter. Det är då sam ti digt vik tigt att poäng te ra attdet är frå ga om en ut bild ning och att an sva ret för ar be tetsre sul tat är ele ver nas. Viss styr ning är dock nöd vän dig ochdet är vik tigt att handledarna känner sig säkra nog att gedetta stöd.

14 1 – INLEDNING

Faktor in Modellen Faktor ut– mätbara– mätbara

Bild 1.6 Verk lig he ten ute i sam häl let ser nog ofta ut som det mit -

ter sta ex em plet. En han ter bar sys tem mo dell mås te dock för enk la

den na verk lig het, vil ket in ne bär att man tar fas ta på någ ra få säk -

ra (de ter mi nis tis ka) och mät ba ra sam band.

1.3 Re dak tör sutvär de ringFär dig stäl lan det av en bok som fak tiskt går i tryck har va -rit både lä ro rikt och spän nan de. Att vara re dak tö rer in ne -bär myck et jobb, och det är helt klart en för del om mankan ar be ta kon cen tre rat och fo ku se rat och hela ti denmed må let i sik te; att få bo ken i tryck. Det svå ras te harva rit att ba lan se ra ar be tet mot and ra åta gan den så somsom mar jobb, uni ver si tets stu di er, and ra upp drag, upp sat -ser och ut lands stu di er. Helt är ligt kan vi säga att utanhjälp och stöd från var an dra hade det inte va rit möj ligt.

Det skul le under lät ta re di ge ring en myck et om falls tu -di en re dan från bör jan or ga ni se ra de ma te ri a let i lämp li gamapp namn, så att man snabbt och lätt hit tar an a lys grup -per nas ma te ri al, till ex em pel ut vär de rings ba nor, bil deroch an ta gan den vid be räk nings un der lag. En ge men samser ver skul le tvek löst under lät ta den na or ga ni se ring yt ter -li ga re, efter som det då är lät ta re att hål la koll på ”detsenaste” materialet.

En del ma te ri al har be hövt mer re di ge ring än and ra,men över lag hjälp te det myck et att utgå ifrån de fär di garap por ter na som ele ver na läm na de in vid falls tu di ensslut. En vid a reutveck ling av des sa rap por ters in ne hållskul le vara en klar för del ur redigeringssynpunkt.

Till fram ti da falls tu di es tu den ter och -re dak tö rer vill visäga lycka till, och ge inte upp!

Joel Görsch, Ker stin Bo ström,

Anna Carls son och Anna Lock

1 – INLEDNING 15

Någ ra goda råd till fram ti da re dak tö rer

• ar be ta mål med ve tet ut i från en fast lagd, men flex i -bel, dis po si tion

• pla ne ra in ne hål let INNAN ni bör jar tex tre di ge ra-myck et tid spa ras på det ta

• sök råd och stöd av var an dra och hand le da re, menvar inte rädd för att fat ta egna be slut

• ut de la an svar som rå den, ska pa och håll dead-li nes

Bild 1.7

Joel Görsch

Anna Carls son

Ker stin Bo ström

Anna Lock

Innehåll

2.1 Vad är en falls tu die? 18

2.2 Var för en stu die av Ma jor na? 18

2.3 Me to der 19

2.4 Fal len kä ten 2004 24

2.5 Bi la ga - Fal len kä ten 25


För fat ta re: Anna Carls son

Mi cha el KouckyAnna Lock

2.1 Vad är en falls tu die?GMV:s falls tu di er ar ran ge ras för att stu den ter, for ska reoch sam häl lets ak tö rer skall lära sig att ar be ta till sam -mans samt han te ra kom plexa och verk li ga fall. Kom plexa fall krä ver ofta att de be ly ses från oli ka per spek tiv ochmed me to der från oli ka dis ci pli ner för att få en bra för -stå el se för pro blem ställ ning en. Ett fall kan vara i prin cipvad som helst, till ex em pel ett ge og ra fiskt om rå de, ett fö -re tag el ler nå got an nat som är väl av grän sat. Det ge nom -gå en de te mat för GMV:s falls tu di er är håll bar ut veck lingoch mål sätt ning en är att bät tre för stå vil ka ef fek termänsk li ga ak ti vi te ter och tek nisk ut veck ling har på mil -jön samt att få ar be ta med en kom plex pro blem ställ ningsom har di rekt til lämpad mi ljö re le vans. Med håll bar ut -veck ling me nar vi i den na falls tu die en ut veck ling somgör att vi kan till go do se våra be hov idag utan att äv en ty ra kom man de ge ne ra tio ners möj lig he ter att få sina be hovupp fyll da (Brunt lands kom mis sio nen 1987).

I ar be tet med fal let sker ett öm se si digt lä ran de mel lanstu den ter, lä ra re och fal lets ak tö rer. De me tod böck er soman vänds i stu di en är: ”Em bed ded Case Stu dy Met hods”av Scholz/Ti e tje och ”Den upp en ba ra verk lig he ten” av IbAn der sen.

Stu den ter na ar be tar un der falls tu di en med att:• lära kän na fal let• kom plet te ra be fint lig in for ma tion med nya egna un -

der sök ning ar• reda ut vad som är vik ti ga frå gor idag och i fram ti den,• be skri va de om världs fak to rer som är vik ti ga för fal lets

ut veck ling• ut veck la och be skri va möj li ga al ter na ti va fram tids va ri -

an ter• ut vär de ra fram tids va ri an ter na • tes ta hela re sul ta tet sys te ma tiskt på fal lets ak tö rerUn der fal lets ge nom fö ran de bjuds re fe rens grup per, be -stå en de av oli ka in tres sen ter och fal lex per ter, in för att re -do vi sa sina syn punk ter på det falls tu di en dit tills kom mitfram till samt fun ge ra som ”boll plank” för stu den ter na.På det ta sätt kan ak tö rer na vara med och på ver ka vil kafrå gor som är vik ti gast inom falls tu di en samt hur defram tids va ri an ter na som ut veck las kan tän kas se ut. Falls -tu di ens upp gift är inte att hit ta den enda rik ti ga ut veck -lings vä gen för fal let. Is täl let är syf tet att kun na be skri vaoli ka al ter na tivs fö rut sätt ning ar och kon se kven ser sett urett håll bar hetsper spek tiv.

2.2 Var för en stu die av Ma jor na?Gö te borgs Mi ljö ve ten ska pli ga Cen trum (GMV) har un -der två år gett den så kal la de Falls tu di e kur sen till stu den -ter på Chal mers och Gö te borgs Uni ver si tet. År 2002hölls falls tu di en på Lund by, och år 2003 gavs den påStyr sö. Un der vt 2004 var fal lom rå det stads de len Ma jor -na. Den döp tes till ”Falls tu die Ma jor na - Håll bar ut veck -ling ut i från lo kal sam häl lets egna be hov och ön ske mål”.

Kan ett fram ti da Ma jor na real i se ra Gö te borgs vi sio ner(ÖP99) om en mer håll bar stad och i så fall hur? Kan ettfram ti da Ma jor na real i se ra vi sio nen om ”blands ta den”och ”sta den som mö tes plats”? Hur kan till ex em pel över -gång en till ett mer re surs snålt sam häl le speg las i Ma jor na? Des sa är över gri pan de frå gor som stu den ter na vill un der -söka.

Ut i från de pro blem och möj lig he ter som finns i Ma jor -na idag bil da des tre ar bets grup per. Tids span net sat tes till30 år för att möj lig gö ra stör re struk tur för änd ring ar.

Grupp Bo dil stu de rar bo en de si tu a tio nen i Ma jor na.Syf tet är att un der söka möj lig he ten att kom bi ne ra etteko lo giskt med ett so ci alt håll bart bo en de. Hur kan oli kafram tids utveck ling ar på ver ka det so ci a la bo en det i Ma -jor na? Hur kan ener gi an vänd ning en se ut? Hur kan vat -tenoch av lopps sys te met se ut? En del lands höv ding e husmås te to tal re no ve ras inom de när mas te åren. Frå gan är till vad? Vil ken typ av bo stä der vill maj bor se i sin stads del?Hur kan mi ljöa spek ter na vä gas in i det ta?

Grupp Glenn stu de rar tra fik si tu a tio nen i Ma jor named syf te att ska pa fram tids va ri an ter av ett håll bart tra -fik sys tem. Hur kan en fram ti da tra fik si tu a tion se ut i Ma -jor na? Ska vi, och i så fall hur, ska vi få bort bil ar frånstads de len? Hur ska sä ker he ten i tra fi ken ökas? Myck ettra fik pas se rar Ma jor na på Oscar sle den och via någ raand ra min dre genom far ter. Den gam la be byg gel sen ärdock inte an pas sad för da gens tra fi kvo ly mer. Hur kandet ta pro blem lö sas i fram ti den?

Grupp Maj ken stu de rar Syd vä stra äl vom rå det mel lanRöda Sten och Fisk ham nen. Syf tet är att ska pa fram tids -va ri an ter av en håll bar ut veck ling av Syd vä stra äl vom rå -det. Hur kan Syd vä stra äl vom rå det se ut om 30 år? Längst strand lin jen har Ste na va rit etable rad se dan många år. År2014 går Ste nas ar ren de ut och en stor frå ga är vad som då hän der med mar kom rå det, ter mi na ler na och Ste na Li nesverk sam het. Vill maj bor na ha kvar Ste na på da gens plats?Ska bo stä der byg gas där is täl let? Vil ket hin der ut gör i såfall Oscar sle den? Vil ken roll kom mer kul tu ren, kan skefrämst Röda Sten, att spe la då? Det finns två små in du -striom rå den (Kungs sten och Klip pan) var av man pla ne -rar visst bo stads byg gan de pa ral lellt med in du stri er na i det se na re sam ti digt som de lar fort sät ter att vara kul tur re ser -vat. Hur kan det ta kom bi ne ras?

18 2 BAKGRUND OCH METODER

2.3 Me to der Falls tu di en i Ma jor na är ba se rad på de me to der för fall -studier som Ro land W Scholz från ETH Zürich, Schweiz pre sen te rar i sin bok ”Em bed ded case stu dy met hods”.Här pre sen te ras ett an tal me to der som ef fek tivt kan an -vän das i sam hälls stu di er. Vil ka me to der man väl jer be rorpå frå ges täll ning och syf te, det finns ett stort an tal me to -der att väl ja mel lan när man ska göra en falls tu die. Deme tod steg som re do vi sas ned an är ge men sam ma församt li ga an a lys grup per. De me to der som ski ljer sig mel -lan an a lys grup per na samt des sa till vä ga gångs sätt pre sen -te ras un der var je grupps ka pi tel.

Ett an tal be grepp som kan vara bra att kän na till pre -sen te ras i en ord lis ta (bild 2.1).

2.3.1 De fi ni tion av fall och frå ges täll ning

Falls tu di en 2004 be hand lar stads de len Ma jor na i Gö te -borg och syf tet är att ska pa fram tids vi sio ner av en håll barut veck ling av Ma jor na ut i från lo kal sam häl lets egna be -hov och ön ske mål.

Ef ter att stu den ter och hand le da re läst in sig om stads -de len och be sökt oli ka fal lak tö rer, det vill säga de som på -ver kar el ler på ver kas av fal let ut veck ling, bör ja de dis kus -sio ner om vad som kan tän kas vara in tres san ta frå ges täll -ning ar kring Ma jor nas fram tid. Äm ne som rå de na tra fi -ken, bo en det och Syd vä stra äl vom rå det val des och tre stu -dent grup per bil da des.

Falls tu di ens tids spann sat tes av stu den ter na till 30 årefter som det kän des till räck ligt länge för att ge ut rym meför struk tu rel la för änd ring ar, men sam ti digt till räck ligtnära i ti den för att vara grepp bart. Var je an a lys grupp for -mu le ra de där på sina egna frå ges täll ning ar. Den över gri -pan de frå ges täll ning en är: ”Hur kan Ma jor na se ut om 30 år?”

2.3.2 Lär kän na fal let

I bör jan av falls tu di en är det vik tigt att an a lys grup per nafå en för stå el se för fal lets egen ska per och dess pro blemoch möj lig he ter samt vad som på ver kat ut veck ling en avom rå det fram tills idag. För att kun na få reda på vad el lervem som på ver kar/på ver kas av fal lets ut veck ling har an a -lys grup per na gått ige nom en stor mängd in for ma tion.In for ma tion om hur ut veck ling en av Ma jor na har sett utsamt dess si tu a tion idag samman ställ des i en bak grunds -be skriv ning och i en nu lä ges be skriv ning, vil ka båda komatt lig ga till grund för fram tids stu di en. Den na in for ma -tion om Ma jor na pre sen te ras i ka pi tel 3.

In tag av in for ma tion har skett ge nom in ter vju er ochmö ten med bo en de, po li ti ker, tjäns te män och and ra ak -tö rer i Ma jor na och i Gö te borg, stu di er av lit te ra tur ochve ten ska pli ga rap por ter samt ge nom den ge men sam maFal len kä ten med frå gor till maj bor som an a lys grup per naar be ta de fram till sam mans. En kät un der sök ning en har

2 BAKGRUND OCH METODER 19

Ord lis ta

Ak törs grup per

Grup per av fal lak tö rer, till ex em pel bo en de el ler po li ti ker.

An a lys grupp

De per so ner, stu den ter och for ska re, som ut för falls tu di en.Det kan fin nas fle ra an a lys grup per inom sam ma falls tu die.

Falls tu die

Stu die av ett be stämt om rå de el ler verk sam het där inga be -gräns ning ar görs av vil ken in for ma tion som kan an vän dasoch där pro blem for mu le ring, va ri an ter och ut vär de ring av al -ter na tiv sker i sam ver kan med fal lets ak tö rer.

Fall

Om rå det el ler verk sam he ten som stu de ras.

Fal lak tör

En som ver kar inom fal let el ler på ver kas av fal let, till ex em pelen som bor el ler ar be tar inom fal lom rå det.

Fal lex pert

Ex pert på nå got som rör fal let. Per so nen kan fin nas bådeinom och ut an för falls tu di en.

Fall mö te

Falls tu di e del ta gar na upp le ver fal let i verk lig he ten, till ex em -pel ge nom en prak tik dag.

På ver kans ma tris

Ma tris som vi sar kvan ti fi e ring en av hur sys tem va ri abler na på -ver kar var an dra. Kan ge in for ma tion om var i abler nas ka rak -tär, det vill säga om de på ver kar el ler på ver kas av and ra sys -tem va ri abler el ler fak to rer ut an för sys tem mo del len.

På ver kan sträd

Gra fisk il lust ra tion av en på ver kans ma tris.

Rams ce na rio

Ett ut veck lings sce na rio ut an för fal let som på ver kar ut veck -ling en inom fal let och ut veck ling en av en viss va ri ant. Va ri ab -ler i ett rams ce na rio kan vara till ex em pel värld s mar knad spri -ser på rå olja och skat te- el ler lag fö rän dring ar.

Sce na rio

Be skri ver möj li ga fram tids utveck ling ar för ett fall. Be nämns iden na falls tu die för va ri ant.

Sys tem mo dell

För enk lad be skriv ning av fal let upp byggd av sys tem va ri abler.

Sys tem va ri a bel

En vik tig fak tor för fal lets ut veck ling och fal lak tö rer na. Be -nämns i den na falls tu die på ver kan sva ri a bel el ler bara va ri a -bel.

Va ri ant

Fram tids utveck ling ar som ar be tats fram i falls tu di en. Be -nämns även fram tids va ri ant, fram tids sce na rio, var i ant kon -struk tio ner etc.

Bild 2.1

gett in for ma tion dels till nu lä ges be skriv ning en, men ock -så le gat till grund för att stär ka sam ban den i sys tem mo -del len och falls tu di ens slut sat ser.

An a lys grup per na bör ja de med att byg ga upp ett kon -takt nätverk in ne hål lan de de vik ti ga ak tö rer na för fal let,bland an nat den så kal la de re fe rens grup pen. Den na be -stod av per so ner som har be ty del se för fal lets ut veck lingel ler på ver kas av den den na - det vill säga re p re sen tan terför de in tres seg rup per som finns inom fal let. Re fe rens -grup pen fun ge ra de som ett boll plank för att stäm ma avom stu di en ar be ta de med re le van ta frå gor och om an a lys -grup per na hade fått rätt upp fatt ning om fal let. Var je an a -lys grupp hade två mö ten med sin re fe rens grupp.

Tan ke kar tor har fung e rat som ett hjälp me del för att or -ga ni se ra in for ma tio nen och som hjälp att ta fram vik ti gafak to rer som på ver kar fal lets ut veck ling. Ett ex em pel påen tan ke kar ta är en så kal lad SWOT-ana lys (Strenghts,We ak nes ses, Op por tu ni ti es and Thre ats). Ett an nat ex -em pel på tan ke kar tor är mind-maps, och så da na an vän -des ock så av an a lys grup per na.

2.3.3 Bygg upp en mo dell av fal let

Ut i från den kun skap om fal lets egen ska per och dess ut -veck ling som an a lys grup per na hade till äg nat sig dis ku te -ra des och val des de fak to rer el ler på ver kan sva ri abler somkun de be skri va och på ver ka fal lets ut veck ling. Det ärmyck et vik tigt att var i abler na går att kvan ti fi e ra, det villsäga fast stäl la med en siff ra el ler ett mått. Om var i a belninte kan kvan ti fi e ras di rekt kan ibland en el ler fle ra pas -san de in di ka to rer an vän das för att be skri va nu lä get ochfram tids va ri an ter na.

Ge nom brain stor ming-pro ces ser, liv li ga dis kus sio neroch med hjälp av re fe rens grup per na togs på ver kan sva ri -abler fram. Hur var i abler na häng er ihop och på ver karvar an dra an a ly se ra des med hjälp av en så kal lad på ver -kans ma tris. I ma tri sen ställs alla va ri ab ler mot var an draoch för var je var i a bel par be stäms om den ena va ri a bel haren di rekt på ver kan på den and ra samt hur stark den på -ver kan är. På ver kans ma tri sen ut ar be ta des i dis kus sio nerinom an a lys grup per na. För var je va ri a bel fram gick då ettmått på ak ti vi tet - hur stark den på ver kar and ra va ri ab ler - och pas si vi tet, i vil ken om fatt ning var i a beln själv på ver -kas.


Tidig SWOT-analys av Boendet i Majorna

Threats

Ovilja till förändringarObalans mellan ekologi och kultur

Höjda hyresnivåer

Opportunities

Sänkt energiförbrukningKultur och ekologi samsasÖkad miljömedvetenhet

Hög återföring av näringsämnenLokala lösningar

Weaknesses

Otäta fasaderRenoveringsbehov

Många låginkomsttagareSmå lägenheter

Strengths

Låga hyresnivåerKulturellt arv i landshövdingehusen

Lokal gemenskapSmåstadskänsla

Bild 2.2 Ett ex em pel på hur en SWOT-ana lys kan se ut.

Godstrafik

Befolkningsmängd

Trafikmängd bil

Totalt resande

Andel kollektivt resande

Demografi/Livsstil

Miljömedvetenhet

Restid (enskild resa)

Tillgänglighet till kollektivtrafik

Framkomlighet

Parkering

Miljöstörningar

Trafiksäkerhet

Passivt

Godst

rafik

Bef

olk

nin

gsm

ängd

Trafik

mängd b

il

Tota

lt re

sande

Andel

kolle

ktiv

t re

sande

Dem

ogra

fi/Li

vsst

il

Milj

öm

edve

tenhet

Res

tid (en

skild

res

a)

Tillg

änglig

het

till

kolle

ktiv

trafik

Fram

kom

lighet

Park

erin

g

Milj

öst

örn

ingar

Trafik

säke

rhet

Aktivt

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

0

1

2

1

1

2

1

1

1

1

0

1

12

0

0

1

0

1

0

1

0

0

0

0

1

3

0

1

1

2

1

2

1

1

1

1

0

1

12

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

2

0

0

1

0

1

0

0

2

2

2

0

0

7

0

1

1

1

1

0

0

0

1

0

0

0

5

1

1

2

2

2

0

0

0

1

1

0

1

11

1

1

1

0

0

0

0

0

1

1

0

0

5

2

0

2

2

2

0

0

0

0

2

1

1

12

2

0

1

1

1

1

0

0

0

2

1

0

9

6

6

10

10

8

5

5

3

6

10

7

2

5

Ta bell 2.1 Ge nom att räk na ihop vär de na till var je va ri a bel i en på ver kans ma tris kan man se hu ru vi da var i a beln på ver kar el ler sna ra re

på ver kas, det vill säga om den är ak tiv el ler pas siv. Ex em plet är en ti dig på ver kans ma tris av Tra fik grup pen.

Syf tet med på ver kans ma tri sen är att tyd lig gö ra vil kava ri ab ler som häng er ihop samt att kart läg ga vil ka va ri ab -ler som har stor på ver kan på sys te met och vil ka som kanute läm nas när sys tem mo del len ska fö renklas.

I för sta ste get av ar be tet med på ver kans ma tri sen un -der sök tes en dast var i abler nas di rek ta på ver kan på var an -dra. Det ta kan leda till att vik ten av fak to rer med stor in -di rekt på ver kan under skat tas. För att kart läg ga den in di -rek ta på ver kan genom för des där för en så kal ladMIC-MAC-ana lys, en upp re pad multi pli ka tion av på ver -kans ma tri sen med sig själv. Med hjälp av da tor pro gram -met MAUT an a ly se ra des se dan var je var i a bels in di rek tapå ver kan på de and ra var i abler na. Rang ord ning en i pas si -vi tet och ak ti vi tet jäm fördes med den för sta på ver kans -ma tri sen. Va ri ab ler som har ett hög re ak ti vi tets vär de ef ter MIC-MAC-ana ly sen har stör re in di rekt på ver kan på sys -te met och kan ha under skat tats i för sta ste get.

Ut i från re sul ta ten från på ver kans ma tri sen ochMIC-MAC-ana ly sen val des de cen tra la på ver kans fak to -rer na för sys te met; min dre vik ti ga fak to rer val des bort föratt för enk la sys tem mo del len. Med hjälp av de på ver kan -sva ri abler som till sist val des bygg de an a lys grup per na se -dan upp sys tem mo del ler som be skrev nu lä get och denfram ti da ut veck ling en. An a lys grup per nas sys tem mo del -ler re do vi sas som på ver kan sträd i re spek ti ve ka pi tel (kap4-6).

2.3.4 For ma fram tids va ri an ter av fal let

En fram tids va ri ant ska pas ge nom att kom bi ne ra oli kavär den på på ver kan sva ri abler na. Des sa kan bli väl digtmånga så där för val de an a lys grup per na att bara ta framde mest vitt skil da va ri an ter na. Det vill säga de mest skil -da oli ka sätt Ma jor nas tra fik- och bos tads si tu a tion samtSyd vä stra äl vom rå det kan tän kas se ut år 2034.

Det ta kan gö ras med ett top-down per spek tiv där manförst tar fram någ ra skil da fram tids va ri an ter och se dan tit -

tar på hur de oli ka var i a bel ni vå er na ska kom bi ne ras föratt fram tids va ri an ten i frå ga ska kun na bli verk lig het.Det ta har dock ofta ef fek ten att man omed ve tet kantvinga var i abler na att anta vis sa vär den för att pas sa va ri -an ten.

Ett an nat sätt att kon stru e ra fram tids va ri an ter är ge -nom ett bot tom-up per spek tiv där man kom bi ne rar var i -abler nas oli ka vär den och dä ref ter får fram oli ka tänk ba rafram tids va ri an ter av fal let.

En bland ning av des sa me to der kan ock så gö ras ge nomatt man till ex em pel tän ker sig hur fram ti den skul le kun -na bli om man lade fo kus på en sta ka va ri ab ler och över -drev fram to ning en av dem. Re fe rens grup pen var här tillstor hjälp i fram ta gan de och av gräns ning av fram tids va ri -an ter na. Det slut gil ti ga an ta let fram tids va ri an ter i sys -tem mo del ler na va ri e ra de mel lan fyra och fem i an a lys -grup per na. Det ska dock ob ser ve ras att bo en deg rup penval de att job ba med tre sys tem mo del ler, med var de raomk ring fem va ri ab ler.

Fram tids va ri an ter na be skrivs se dan så de tal je rat sommöj ligt och de ras ef fek ter, till ex em pel mi ljö på ver kan, be -räk nas.

2.3.5 Ut vär de ra fram tids va ri an ter na

I en ut vär de rings ba na har sak kun ni ga, po li ti ker, bo en deoch and ra be rörda och in tres se ra de möj lig het att ta del av och re flek te ra över de oli ka fram tids va ri an ter na. Det tasker ge nom att de får fram tids va ri an ter na pre sen te ra deför sig i bild, text och in läs ta band. Ut vär de rings ba nan ärett sätt att pre sen te ra och få re spons på de fram tids va ri -an ter som ar be tats fram un der falls tu di ens gång.

Syf tet är dels att kart läg ga oli ka ak törs grup pers be döm -ning av de ut vär de rings kri te ri er som an a lys grup per na valt som vik ti ga för en god fram tids utveck ling av om rå detmen ock så att be döma vil ken va ri ant som är bäst ut i frånde ras pro fes sion och pre fe ren ser. Yt ter li ga re ett syf te är attklar läg ga hur väl re spek ti ve kri te ri um upp fylls i var je va ri -ant en ligt ak tö rer na. På så vis kan even tu el la kon flik ter


Systemgraf aktivitet/passivitet

Active Ambivalent

Markanvändning

Politiska beslut Samhällsnytta

Verksamhetsutövares nytta

Tillgänglighet

Nätverk och föreningslivMiljöbelastning

Göteborgs stads ekonomiBuffer

VariablesPassive

Aktivi

tet

Passivitet

11-

10-

9-

8-

7-

6-

5-

4-

3-

2-

1-

0- - - - - - - - - - - - - -

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Bild 2.3 Ett ex em pel på ak ti va och pas si va va ri ab ler ef ter

MIC-MAC-ana ly sen.

Avsiktlig påverkan

Optimistiskutveckling

Utveckling 1

Fortsättning avdagens utveckling

Utveckling 2

Pessimistiskutveckling

Oavsiktlig påverkan

t0 t1 t2

Tid

Bild 2.4 Span net av sce na ri er kan il lu stre ras i en så kal lad Sce -

na rio tratt. Nu tid är vid t0, vid t1 sker en av sikt lig på ver kan, vid t2sker oav sikt lig på ver kan. Ju bre da re trum pe ten blir, des to osäk ra -

re är fram ti den.

samt oli ka fram tids pre fe ren ser mel lan ak törs grup per nasyn lig gö ras.

Ef ter ut vär de rings ba nan gjor des tre ana ly ser med hjälpav da tap ro gram met MAUT (Mul ti At tri bu te Ut i li tyThe o ry). Då kan man fin na miss upp fatt ning ar, even tu el -la kon flik ter och ge men sam ma in tres sen mel lan ak tö rer -na. För att kun na ge nom föra MAUT mås te en nyt to -funk tion be stäm mas för var je kvan ti fi e rad va ri a bel. Nyt -to funk tio nen är ett di men sionslöst mått på hur stor nyt -tan av en fram tids va ri a bel är när var i a beln har ett visstvär de. Nyt to funk tio nen de fi ni e rar hur nära vär det är detön ska de ide al tills tån det för en viss fram tids va ri a bel ochfunk tio nen kan vara lin jär el ler icke lin jär. En max i me radnivå på nyt toax eln (y) in di ke rar det önsk vär da vär det påvar i a beln. Var je var i ants var i a bel ni vå kan se dan över sät tas till en nyt to ni vå. Des sa nyt to ni vå er är se dan jäm för ba ramed var an dra.

2.3.6 Om värld sa na lys

Tre rams ce na ri er som är de sam ma för samt li ga an a lys -grup per har ta gits fram och tes tats mot på ver kan sva ri -abler na i syf te att se hur ro bust var je fram tids va ri ant är

mot för änd ring ar i om värl den. En kon sis ten sa na lys ge -nom för des för alla fram tids va ri an ter och de tre ram ce na -ri er.

Syf tet med om värld sa na ly sen är att visa hur sta bi la deoli ka fram tids va ri an ter na är om om värl den fö rän dras påoli ka sätt. För att kun na se hur ro bus ta va ri an ter na är i deoli ka om världs sce na ri er na har var je var i ant va ri a bel satts ire la tion till fem om värld sva ri abler. Om värld sva ri abler nasom val des är ener gip ris, mi ljö la gar, in fra struk tur sats -ning ar, Sve ri ges- och Eu ro pas eko no mi samt bo stads byg -gan de.


Bild 2.5 Bil den vi sar grupp Maj kens va ri ant Mer som på job bet,

så som den pre sen te ra des i ut vär de rings ba nan.

Bild 2.6 I april 2004 gick in bjud na po li ti ker, bo en de, fö re tag

och and ra ak törs grup per ut vär de rings ba nor na.

Bild 2.7 Va ri an ter na pre sen te ra des även för all män he ten den

23 au gus ti 2004. Då genom för des dock ing en ut vär de rings ba na.

Mul ti At tri bu te Ut i li ty The o ry

I MAUT klar läggs en ur valspro cess ge nom att för var je be -slutskri te rium väga ihop hur väl kri te ri et upp fylls med vik tenav det re spek ti ve kri te ri et.

Ge nom att räk na ihop det ta vär de för alla kri te ri er be stämsse dan hur högt ran kad en ur vals va ri ant blir. Ge nom attobjek tivt be räk na hur väl en va ri ant upp fyl ler ur vals kri te ri eroch att låta ak tö rer själv vik ta kri te ri er na samt upp skat ta hur väl kri te ri er na upp fylls kan oli ka ana ly ser genom fö ras:

MAUT-alfa in ne bär att nyt to vär det för var je på ver kan sva ri -a bel har ta gits fram så objek tivt som möj ligt av an a lys grup -pen. Alla i an a lys grup pen har se dan vik tat var jeut vär de rings kri te rium och me del vär det av des sa vikt ning arhar be räk nats.

MAUT-beta in ne bär att nyt to vär det för var je på ver kan sva -ri a bel har ta gits fram så objek tivt som möj ligt av an a lys -grup pen. Alla ak tö rer i re spek ti ve ak törs grupp har se danvik tat var je ut vär de rings kri te rium och me del vär det av des sa vikt ning ar i re spek ti ve ak törs grupp räk nats ut.

MAUT-gam ma in ne bär att ak törs grup per na och an a lys -grup pen sub jek tivt på en ska la har be dömt hur väl ut vär de -rings kri te ri er na upp fylls i fram tids va ri an ter na. Alla i ak tö reri re spek ti ve grupp vik ta de se dan var je ut vär de rings kri te -rium och me del vär det av des sa vikt ning ar i re spek ti vegrupp räk nats ut.

Bild 2.8

För var je var i ant va ri a bel i en va ri ant ställs frå gan omden är fö ren lig el ler i di rekt mot sats till om värld sva ri -abler na i de oli ka rams ce na ri er na, till ex em pel högt ener -gip ris, och det ta poängs ätts se dan. Samman lagt ger det taett grovt mått av hur sta bil en va ri ant är i ett visst om -världs sce na rio och om den över huvud ta get är tänk barsam ti digt.

Hur den na poäng be räk ning går till re do görs för i bild2.9 och 2.10.

2.3.7 Ge men sam fal len kät

Till gäng lig in for ma tion om Ma jor na kom plet te ra desmed en fal len kät (se bi la ga i det ta ka pi tel).

Re sul ta ten från en kä ten har se dan an vänts för att kvan -ti fi e ra vis sa på ver kan sva ri abler och för att kun na fast stäl la sam ban den mel lan de oli ka var i abler na i mo del ler na. Ana lysgrupperna har även jäm fört en kä tre sul ta ten mednåg ra av de hy po te ser kring Ma jor na som på fanns i lit te -ra tur el ler fram kom i in ter vju er.

2.3.8 Me tod dis kus sion

Att bry ta ner en kom plex verk lig het till vik ti ga på ver -kans fak to rer som i en mo dell be skri ver sam häl lets dy na -mik är nöd vän digt för att få förd ju pad in sikt och där medkun na ar be ta sys te ma tiskt med fal let. På ver kan strä det,sys tem gra fen och MIC-MAC-ana ly sen har va rit till storhjälp för att göra just det ta. Den na del av kur sen har va rit myck et tids- och tå la mod skrä van de. Me to den för var i -ant kon struk tion an sågs vara myck et ef fek tiv, oav sett omdet va rit frå ga om ett top-down, bot tom-up per spek tivel ler en bland ning. Ut vär de rings ba nan tyd lig gör oli kaak törs grup pers fram tids pre fe ren ser och even tu el la kon -flik ter dem emel lan, vil ket ger vär de ful la in sik ter, menme to den krä ver stor kon cen tra tion av ak tö rer na som gårba nan. Det lig ger ett stort an svar hos an a lys grup pen attpå ett tyd ligt och pe da go giskt sätt skildra va ri an ter na och väl in stru e ra hur ut vär de ring en ska genom fö ras.

En möj lig svag het i ut vär de ring en är att an ta let per so -ner som gick ut vär de rings ba nan var li ten. Re sul ta tenhade bli vit mer re p re sen ta ti va och säk ra re om fler del ta ga -


Marknaden styr Miljöinriktad Stagnation

samhällsutveckling

Energipris samma som år 2004 Ökar Ökar

Miljöpolitik och Inga nya framsteg efter 2004 Fler viktiga beslut fattas och Miljöpolitiken stagnerar och

miljölagar lagar skärps miljölagstiftningen minskar i

omfattning

Investeringar i Enligt marknadens önskemål Ja, för att främja Inga infrastrukturella satsningar

infrastruktur miljöanpassade lösningar görs

Ekonomisk Stark utveckling i världen Samma utvecklingstrend Stagnation i världsekonomin

utveckling som 2004

Nya arbetstillfällen Ja Ja, inom miljörelaterade yrken Nej

Byggnation Nya fastigheter byggs Nya bostäder byggs Inga nya fastigheter byggs

Ta bell 2.2 Vad som kän ne teck nar om världs sce na ri er na.

Poängs ätt ning i en om värld sa na lys

1 = det finns ing en re la tion mel lan om värld sva ri a beln ochvar i ant va ri a beln

3 = det finns en stark re la tion mel lan om värld sva ri a belnoch var i ant va ri a beln

0 = det är inte tro ligt att var i a belns och om värld sva ri a belns egen ska per kan ske sam ti digt

-99 = var i a belns och om värld sva ri a belns egen ska per ärinte fö ren li ga

Bild 2.9 Poängs ätt ning i en om värld sa na lys

Finns det en kor re la tion mel lan va ri an tenoch om världs sce na riot?

> 25 = det finns en kor re la tion mel lan va ri ant och om -världs sce na rio

0 - 25 = va ri an ten är inte tro lig i det ak tu el la om världs sce -na riot

< 0 = va ri an ten och om världs sce na riot är inte fö ren li ga

Bild 2.10 Finns det en kor re la tion

Område % svarsfrekvens

Sandarna 38,6

Kungsladugård 39,6

gamla Majorna 40,4

Stigbergstorget 32,6

hela Majorna 40,9*

* 17 enkätsvar har inte analyserats

tillsammans med de andra, pga

att de inkom efter sista angivna

svarsdatum. De flesta av dessa var

från gamla Majorna (12 av de 17).

Ta bell 2.3 Svars fre kven sen i Fal len kä ten 2004

re hade gått den. Ett vik tigt kom ple ment till ut vär de -rings ba nan var där för re fe rens grupps mö te na där myck etfe ed back fram kom.

Att bo en deg rup pen gjor de tre mo del ler is täl let för engör att ar be tet blir mer brett än djupt. Hur star ka sam -ban den är mel lan var i abler na blir svå ra re att klar läg ga närmin dre tid för var je va ri a bel kan av sät tas. I efter hand kandet kon sta te ras att en cen tral fak tor kun de ha räckt förkur sen.

Ett pro blem un der kur sens gång var in sam lan det avpri mär da ta pa ral lellt med se kun där data. Vis sa de lar av

nu lä ges be skriv ning en blev inte kla ra för rän en kä tre sul ta -ten ana ly se rats. Falls tu di e me to di ken i sig sät ter inga hin -der för att inte kun na kom bi ne ra pri mär da ta och re dantill gäng lig kvan ti fi e rad data, men det upp lev des stres san -de och lätt att göra fel.

Kon stru e ran det av nyt to funk tio ner som gjor des iMAUT är en grov fö renkling av verk lig he ten efter som det en dast an vän des lin jä ra sam band. Det är möj ligt att ävenar be ta med icke-lin jä ra nyt to funk tio ner, det ta val desdock bort för att spa ra tid.

2.4 Fal len kä ten 2004En en kät kan de las upp i ett an tal prak tis ka mo ment. Här be skrivs en dast hur en kät ar be tet genom för des i den nafalls tu die. För en mer ut för lig be skriv ning av vad re spek -ti ve mo ment in ne bär, hän vi sas läsaren till I B An der sensbok Den upp en ba ra verk lig he ten.

Två per so ner val des till en kä tan sva ri ga; Anna Lock och Lina Sand blom. An a lys grup per na fick se dan var för sig,till sam mans med hand le da re och en kä tan sva ri ga, for mu -le ra frå gor na och syf tet med des sa. Ett sär skilt stycke förbak grunds frå gor la des till, och en in le dan de pre sen ta tionskrevs där en kä tens syf te och an vänd ning för kla ra des förde sva ran de.

En kä ten lig ger som bi la ga i det ta ka pi tel. To talt tryck -tes 670 en kä ter.

En kä ter na och ut skick sku ver ten num re ra des för hand.Ma jor nas fyra de lom rå den gavs var sitt tu sen tal (San dar na 1000, Kungs la du gård 2000, gam la Ma jor na 3000 ochStig ber get 4000). Här an togs att det kan ge en stör rekänsla av ano ny mi tet att be sva ra en kät num mer 3001fram för att be sva ra en kät num mer 1. En kä ter na ad res se -ra des ”Till en vux en” i hus hål let.

De lom rå de na till de la des ett pro por tio nellt an tal en kä -ter ut i från be folk nings mängd (San dar na: 70 st, Kungs la -du gård: 265 st, gam la Ma jor na: 161 st och Stig ber get:132 st). Stads del skar tan över Ma jor na an gav re spek ti vede lom rå des ga tor, och tele fon ka ta lo gens ga tu re gis ter an -vän des för att lo ka li se ra grän ser na till Ma jor na. Post num -mer som helt el ler del vis till hör Ma jor na är 414 51–41476. Sto ra ga tor gavs flest en kä ter. Me del sto ra ga tor fick ca7 en kä ter var de ra och min dre ga tor runt 3.

Samt li ga stu den ter hjälp tes se dan åt med ut del ning en.Port ko der kräv des på vis sa ga tor. För att se na re kun nadela ut på min nel ser till dem som inte sva rat skrevs denfulls tän di ga adres sen och nam net ned på per so nen somfick den.

Ung e fär 40 en kä ter kun de inte de las ut på grund avsak na de el ler fel ak ti ga port ko der. Bort fal let gjor de att det

kän des vik tigt att få en hög svars fre kvens. Det vi sa de sigdock att på min nel ser ej be höv de skick as ut, efter somsvars fre kven sen blev så pass hög. I ta bell 2.3 ses svars fre -kven sen för re spek ti ve de lom rå de samt to tal svars fre -kvens.

In kod ning en gjor des i sta tis tik pro gram met SPSS 10.0. Samt li ga an a lys grup per del tog i det ta ar be te. Dä ref ter av -i den ti fi e ra des en kä ter na.

Ana ly ser na av hy po te ser na gjor des lö pan de var för endel re sul tat har fram kom mit med fär re en käts var än 240.Re sul ta ten re do vi sas un der re spek ti ve an a lys grupps ka pi -tel (kap 4-6). Myck et ma te ri al läm na des obe ar be tat, pågrund av den kor ta pe rio den som falls tu di en var a de, ochskul le kun na ana ly se ras vid a re. Fler ana ly se ra de en käts var skul le tro ligt vis för stär ka re sul ta ten, och öka under sök -ning ens tro vär dig het.


Bild 2.11 Med hjälp av stads del skar tan be döm des hur många

en kä ter som skul le de las ut på re spek ti ve gata.

2.5 Bi la ga - Fal len kä ten


Hej!

Studenter vid Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola genomför

mellan april och juni en tvärvetenskaplig studie i stadsdelen Majorna

(Kungsladugård, Sandarna, Stigberget och Majorna). Syftet med studien är att

ta fram olika utvecklingsmöjligheter med hänsyn till lokalbefolkningens och lokala

aktörers behov och önskemål. Denna enkät är ett led i arbetet och fokuserar på

boendet, trafiken och markanvändningen av Sydvästra älvområdet (från

Fiskehamnen till Röda Sten).

Enkäten kommer att distribueras bland hushållen i Majorna och Du som fyller i

den garanteras anonymitet. Ditt bidrag är viktigt för oss och vi är mycket

tacksamma om Du vill delta i vår undersökning och ge oss möjlighet att dra nytta

av Dina erfarenheter. Detta kan i framtiden fungera som underlag till olika beslut

angående stadsdelen. Posta enkäten med bifogat svarskuvert eller lämna den

direkt i vår brevlåda på Slottsskogsgatan 24. Senast den 10 maj vill vi att Du

postar enkäten.

Tack för din medverkan!

Med vänliga hälsningar

Enkätansvariga

Anna Lock Lina Sandblom

Telefon: 031 – 42 42 45

E-mail: [email protected]

Vill du veta mer om kursen och vilka vi är som läser den är Du välkommen in på vår

hemsida http://www.miljo.chalmers.se/case, eller besök oss på Fallstudiekontoret.


2

Frågor om boende och beteende

1. Hur länge har Du bott i stadsdelen Majorna?

c 0 – 3 år c 4 – 10 år c 11 – 20 år c mer än 20 år

2. Hur bor du?

c Bostadsrätt c Hyresrätt c Villa c Servicehus eller motsvarande

3. Hur länge planerar Du att bo i stadsdelen?

c 0 – 3 år c 4 – 10 år c 11 – 20 år c Mer än 20 år

4. Hur ofta är Du på följande platser i Majorna?

Flera gånger i veckan

Någon gång i veckan

Någon gång i månaden

Mer sällan eller aldrig

Ej relevant för mig

Innergården c c c c c

Dagis/skola c c c c c

Lekplats (ej på innergård) c c c c c

Närbutik c c c c c

Café/restaurang/pub c c c c c

Bibliotek/Musikens hus etcetera c c c c c

Hållplats för kollektivtrafik c c c c c

Torg/öppna platser c c c c c

Promenerande på gatan c c c c c

5. Hur ofta och var träffar Du någon som Du ”hejar på”?

Flera gånger i veckan

Någon gång i veckan

Någon gång i månaden

Mer sällan eller aldrig

Ej relevant för mig

Innergården c c c c c Dagis/skola c c c c c Lekplats (ej på innergård) c c c c c

Närbutik c c c c c Café/restaurang/pub c c c c c

Bibliotek/Musikens hus etcetera c c c c c

Hållplats för kollektivtrafik c c c c c Torg/öppna platser c c c c c Promenerande på gatan c c c c c


3

6. Vilka är de främsta orsakerna till att Du handlar i din närbutik? Rangordna från 1 till 3, där 1 är den främsta orsaken.

c Jag handlar ej i närbutik c Priser c Sortiment c Närhet

c Stödja närverksamheter c Bemötande c Annat:_________________________________

7. Hur ofta gör Du följande:

Mycket ofta

Ganska ofta

Varken eller

Ganska sällan

Mycket sällan

Ingen uppfattning

Stänger av element när Du vädrar c c c c c c Köper lågenergilampor c c c c c c Höjer temperaturen i lägenheten

istället för att ta på mer kläder c c c c c c Duschar mer än 10 minuter c c c c c c

Spolar ner till exempel lösningsmedel eller tops i avloppet c c c c c c

Sopsorterar c c c c c c

Gör fint i gemensamma utrymmen c c c c c c

Åker kollektivt av andra skäl än ekonomi c c c c c c

8. Hur mycket kan Du tänka dig att acceptera i engångskostnad idag för en energieffektivisering som efter 7 år kommer att sänka Din energikostnad med 7000 kronor per år?

c 0 kr c 1500 kr c 3000 kr

c 5000 kr c 7000 kr c 9000 kr

9a. Ingår elen i din hyra?

c Ja

c Nej

9b. Ingår uppvärmningen i din hyra?

c Ja

c Nej

10a. Hur stor bostad har Du?

Ange:_______________________ kvm

10b. Hur många rum har Din bostad?

Ange:_______________________ rum


4

11. Skulle Du kunna tänka dig att göra något av följande utan att få något i gengäld?

Ja Nej Om ja, motivera varför? Kryssa endast i ett alternativ som bäst stämmer överens med din uppfattning!

Frivilligarbete i Majorna c c c Gillar att hjälpa c Det bör man göra

c Jag förväntar mig något tillbaka

c Gillar att utföra denna syssla

c Jag vill ej/kan ej ta ställning

Barnpassning åt grannarna c c c Gillar att hjälpa c Det bör man göra




Stödperson åt Majboende c c c Gillar att hjälpa c Det bör man göra




Låna ut pengar till en granne c c c Gillar att hjälpa c Det bör man göra




Ge pengar till en lokal organisation i Majorna

c c c Gillar att hjälpa c Det bör man göra




12. Hur ofta har Du återkommande kontakt med:

Mycket ofta

Ganska ofta

Varken eller

Ganska sällan

Mycket sällan

Vet ej

Boende i Majorna c c c c c c

Boende i mitt område (gamla Majorna, Sandarna, Kungsladugård eller Stigberget) c c c c c c

Boende i mitt kvarter c c c c c c

Mina närmsta grannar c c c c c c


5

13. Hur upplever Du dina möjligheter att påverka:

Mycket goda

Ganska goda

Varken eller

Ganska dåliga

Mycket dåliga

Vet ej

Stadsdelsnämndens beslut c c c c c c

Hyresgästföreningens beslut c c c c c c

Barnomsorg/skola c c c c c c

Miljön kring bostäderna c c c c c c

Bostadens inredning och standard c c c c c c

Trafiken i Majorna c c c c c c

14. Ange vilka föreningar i Majorna som Du är medlem i, och hur aktiv Du är i dessa.

Ej medlem Medlem, har ej varit på

möte senaste 12 mån

Medlem, har varit på möte senaste 12 mån

Medlem och har någon

typ av uppdrag

Idrotts-/friluftsförening c c c c

Kulturförening c c c c

Politiskt parti c c c c

Pensionärsorganisation c c c c

Humanitär organisation c c c c

Kooperativ c c c c

Företagarförening c c c c

Föräldraförening c c c c

Lokal aktionsgrupp c c c c

Hyresgäst-, bostadsrätts- eller villaägareförening c c c c

Annan förening c c c c

Informellt nätverk med ett uttalat mål c c c

15. Vill du att landshövdingehusen finns kvar om 30 år?

c Ja, i samma utsträckning som idag

c Ja, men i mindre utsträckning än idag

c Nej, bebyggelsen får gärna förändras


6

Frågor om trafik och kollektivtrafik

1. Hur viktigt anser Du att följande är för trafiksituationens utveckling i Majorna i ett 30-årsperspektiv?

Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt

viktigt Inte alls viktigt

Ingen uppfattning

Kollektivtrafiken

c

c

c

c

c

Framkomlighet för personbilar inne i Majorna

c

c c c c

Parkeringar

c

c

c

c

c

Götaleden (Oscarsleden)

c

c

c

c

c

Tunga transporter/lastbilar genom stadsdelen

c

c c c c

Trafiksäkerheten

c

c

c

c

c

2. Vilket transportsätt väljer Du huvudsakligen till följande aktiviteter?

Bil Kollektivtrafik MC/moped Cykel Gång Inte relevant

Till och från arbete/skola c c c c c c

I arbetet c c c c c c

Skjutsa barn till och från skola/fritidsaktivitet c c c c c c

Egen fritidsaktivitet c c c c c c

Matinköp c c c c c c

Annat inköp c c c c c c

3. Hur ofta använder Du angivet transportmedel?

Bil Kollektivtrafik MC/moped Cykel Gång Inte relevant

Varje dag eller oftare c c c c c c

Någon gång i veckan c c c c c c

Mer sällan c c c c c c

Aldrig c c c c c c

4. Hur upplever du trafiksäkerheten i Majorna för:

Mycket hög Ganska hög Varken eller Ganska låg Mycket låg Ingen uppfattning

Bil c c c c c c

MC/moped c c c c c c

Kollektivtrafiken c c c c c c

Cykel c c c c c c

Gång c c c c c c


7

5. Hur viktiga är följande faktorer när Du väljer transportmedel?

Mycket viktigt

Ganska viktigt Inte särskilt

viktigt Inte alls viktigt

Ingen uppfattning

Restid

c

c

c

c

c

Familje situation

c

c

c

c

c

Be kvämlighet

c

c

c

c

c

Trafiksäkerhet

c

c

c

c

c

Tillgänglighet till kollektivtrafik/cykelbanor

c

c

c

c

c

Hälsa

c

c

c

c

c

Behöver bil i tjänsten

c

c

c

c

c

Status

c

c

c

c

c

Etik/miljö

c

c

c

c

c

Respris/bensinpris

c

c

c

c

c

Trygghet

c

c

c

c

c

Sydvästra älvområdet (mellan Fiskehamnen och Röda Sten)

1. Vilka slags aktiviteter skulle Du helst vilja se mer av på Sydvästra älvområdet? (Rangordna de 3 viktigaste, där 1 är viktigast av de 3)

c Ingen förändring/som idag

c

Kontor

c

Kommunal service

c Bostäder

c

Affärer

c

Småbåtshamn

c Kulturverksamhet (till exempel gallerier, museum)

c

Rekreation, promenadstråk

c

Sjöfart,

hamnverksamhet

c Restauranger, caféer

Annat: _____________________________________ c

2. Hur viktigt är det för dig att bevara följande verksamheter på Sydvästra älvområdet?

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen uppfattning

Stena Line c c c c c

Fiskehamnen c c c c c

Röda Sten c c c c c

Klippan c c c c c

Annat: ________________________________ c c c c c


8

3. Hur ofta vistas Du i Sydvästra älvområdet?

c Flera gånger i veckan

c Någon gång i veckan

c Någon gång i månaden

c Någon gång om året

c Aldrig gå till fråga 6

4. Hur trygg känner Du dig när du går/cyklar till och från älvområdet:

Mycket trygg

Ganska trygg

Varken eller

Ganska otrygg

Mycket otrygg

Ingen uppfattning

På dagen

På kvällen/natten

5a. Var passerar Du oftast Oscarsleden nä r Du går/cyklar till och från älvområdet?

Tunneln vid Banehagsgatan Tunneln vid Älvsborgsgatan Tunneln vid Såggatan

Jaegerdorffsplatsen Bron vid Taubegatan över Kusttorgsmotet

Bron vid Djurgårdsgatan över Fiskehamnsmotet

5b. Vilken av ovanstående vägar upplever Du är mest problematisk?

Ange:____________________________________________________________

5c. Varför är denna väg mest problemati sk? Kryssa endast för ett alternativ.

rädd för överfall/ofredande rädd för att bli påkörd

dålig luftkvalitet eller/och bullrigt Annat:_________________________________

6. Här ber vi Dig ta ställning till ett antal påståenden om Sydvästra älvområdet. Markera för varje påstående det alternativ som stämmer bäst överens med Din uppfattning.

Stämmer helt

Stämmer delvis

Stämmer knappast

Stämmer inte alls

Ingen uppfattning

Det är lätt att ta sig till Sydvästra älvområdet

Det är viktigt för Göteborg att ha en hamn med synlig och aktiv sjöfart i Majorna

Mitt behov av promenadstråk och naturupplevelser kan tillfredsställas i Majorna med omnejd idag

Fiskehamnen är en viktig del av Göteborgs identitet och bör bevaras

Användningen av Sydvästra älvområdet borde förändras


9

Bakgrundsinformation om Dig själv

1. Vilket år är Du född?

Årtal: ________________

2. Är Du man eller kvinna?

c Man c Kvinna

3. Är du

c Offentligt anställd

c Privat anställd

c Egen företagare

c Arbetar inte

4. Ange vilket yrkesområde Du arbetar inom:

c Kultur/design c Pedagogik c Sjöfart/hamn

c Data/teknik c Naturvetenskap c Transport

c Jag arbetar inte c Sjukvård/hälsa c Annat:________________

5. Arbetar du i Majorna?

c Ja c Nej c Jag arbetar inte

6. Vilken är din högsta utbildningsnivå?

c Grundskola

c Gymnasium

c Högskola/universitet

7. Ange den sammanlagda årsinkomsten för samtliga personer i Ditt hushåll före skatt (pension och studiemedel räknas in):

c 100.000 eller mindre

c 301.000 – 400.000

c 601.000 – 700.000 c 101.000 – 200.000

c 401.000 – 500.000

c Mer än 700.000 c 201.000 – 300.000

501.000 – 600.000c

8a. Hur många personer bor i Ditt hushåll?

c en c två c tre – fyra c fem eller fler

8b. Hur många av dessa är barn? (0 - 19 år)

c en c två c tre – fyra c fem eller fler

9. Vilket parti skulle Du rösta på om det var val idag?

c Socialdemokraterna

c Vänsterpartiet

c Miljöpartiet

c Centerpartiet

c Moderaterna

c Folkpartiet

c Kristdemokraterna

c Annat:________________

10. Hur lång tid lägger du i snitt på att resa per dag?

c 10-20 min c 20-40 min c 40-60 min c mer än 60 min

11. Äger du bil?

c Ja c Nej c Är med i bilkooperativ/liknande

2.6 Re fe renslis ta

Tryck ta käl lor; böck erScholz R, Ti e tje O (2002), Em bed ded Case Stu dy Met hods: Inte -gra ting qu an ti ta ti ve and qu a li ta ti ve know led ge, Sage publi ca -tions Inc, Thou sand oaks. ISBN: 0-7619-1945-7.

Ib An der sen (1998), Den upp en ba ra verk lig he ten: Val av sam -hälls ve ten ska plig me tod, Stu dent lit te ra tur, Lund


Innehåll

3.1 Ma jor nas his to ria 36

3.2 Ma jor na idag 38

3.3 Käll för teck ning 39

För fat ta re: Ker stin Bo ström

An na Carls sonAn na Lock

3.1 Ma jor nas his to riaMa jor nas his to ria bör jar un der ste nål dern med en bo -sätt ning vid Göta älvs ut lopp (nu va ran de San dar na).Plun dring ar från sjö fa ran de gjor de att bo sätt ning en flyt -ta de mer mot ös ter. Un der me del ti den på gick en makt -kamp mel lan norr män, dan skar och sven skar om lan d -om rå det vid Göta Älvs myn ning. För att för sva ra älv -myn ning en an la des Älvs borgs fäst ning på en klip pa vidälv stran den, nära nu va ran de ner far ten från Älvs borgs -bron. Un der 1500-ta let eröv ra des Älvs borgs fäst ning avdan skar na vid någ ra till fäl len och åter togs av svens kar na.Gam la Älvs borg an sågs ha ut tjä nat sitt syf te och spräng -des 1660. Byg gnads de lar na åte ran vän des del vis för attbyg ga Nya Älvs borg på Kyr ko gårds hol men i in lop pet tillGö te borg (Gö te borgs stad Älvs borg, hem si da).

I bör jan av 1600-ta let bör ja de Gö te borgs ut veck lingsom han dels stad och vid Ma jor nas älv strand bygg desham nar och varv. I mit ten av 1700-ta let fanns en ankar -smedja, någ ra torp och kro gar samt sill sal te ri och glas -bruk. Os tin dis ka kom pa ni et an vän de de lar av Klip panshamn för last ning och loss ning av han dels va ror efter som

djup gå en de far tyg inte kun de fort sät ta läng re upp åt äl -ven. Kom pa ni et bygg de kon tors byg gna der, per so nal bos -tä der och en sjö bod. Sjö ma ga si net upp för des 1775. 1804gjor des ma ga si net om till en tyg bod. Nu me ra finns res -tau rang Sjö ma ga si net i lo ka len. Skepp bygg des i Klip pans varv och ett tul lin sti tut in rät ta des. Klip pan het te ti di ga reSkin na re klip pan och nam net sägs här stam ma från den natid då tull togs upp av pas se ran de, man skin na de folk.

In nan Ma jor na blev en del av Gö te borg år 1868 be stod be byg gel sen främst av fritt fram vux na trä hus där ar be tar -klas sen bod de trångt. Många yr ken an knöt till ha vet ochsjö far ten, och det var där för na tur ligt att ar be tar na bo sat -te sig i när he ten av skeppsham nar na och var ven. År 1878fram la des en stad splan och den för sta ut byg gna den sked -de i de nor ra de lar na mel lan år 1880 och 1910, då sto rade lar av den låga trä hus be byg gel sen er sat tes med lands -höv ding e hus (två vån ing ar av trä ovan på en bot ten vå ning av sten). I bör jan av 1800-ta let togs om rå det runt Älvs -borg sklip pan över av Ab ra ham Ro bert Lo rent och i detgam la glas bru kets bygg na der star ta des ett sock erb ruk. Se -na re bygg des ock så ett por terb ryg ge ri. Då Lo rent dog1836 gick bru ket på en kon kur sauk tion till Da vid Car ne -gie jr. Han in för de nya pro ces ser i sock er raf fi na de ri et ochsock ret blev bil li ga re. Runt de Car ne gis ka bru ken bygg -des bo stä der för de an ställda, en kyr ka (Sank ta Bir git taska pell) och en sko la. Fram till 1900-ta lets bör jan bygg desyt ter li ga re bo stads hus. På 70-ta let räd da des Klip pan un -dan grävsko por na och blev mer öp pet för all män he ten.Konst nä rer nas kol lek tiv verk stad och an nan kul tu rellverk sam het har idag etable ra des i det gam la sock erb ru ketoch det gam la bryg ge ri et har idag byggts om till ho telloch bo stä der.

1907 bygg des en fisk hamn i Ma jor na. I sep tem ber1910 kun de hal len öpp nas för tra fik och i ok to ber varauk tion sverk sam he ten i full gång. Re dan i no vem bersam ma år be slöt Hamn sty rel sen om ut vid gning av Fisk -ham nen med yt ter li ga re en hall och stör re ka ju trym me.

36 3 MAJORNA – DÅ OCH NU

Bild 3.1 Klip pan och gam la Älvs borgs fäst ning.

Bild 3.2 Nu va ran de Res tau rang Sjö ma ga si nets lo ka ler har förr

an vänts som tyg bod och som sjö bod.

Bild 3.3 Ar be tar bos tä der i Klip pans kul tur re ser vat.

Som ma ren 1923 var kaj sträck an fär dig och vår en 1925kun de auk tions- och pack hall C tas i bruk. Sta tens järn vä -gar drog räls ut ef ter ham nen och man bygg de ock så enlast kaj för last ning av fisk till öv ri ga Sve ri ge. Un der årenslopp har fis ket flyt tats läng re ut från de mer cen tra la de -lar na av Göta älv, och pack hall C är idag den sis ta som ärkvar av de gam la bygg na der na.

Fis kauk tio nen hade som mest runt 65 per so ner fast an -ställda och ett 40-tal ti man ställ da. Gö te borgs stad läm na -de 1970 över fis kauk tio nen till fis kar nas or ga ni sa tion,fisk gros sis ter na, kon ser vin du strin och fisk de ta ljis ter na iGö te borg. Nu för ti den lan dar fis ke bå tar na i sina hem ma -ham nar el ler vid sär skil da mot tag nings plat ser. När Sve ri -ge 1990 skul le gå med i EU, med dess hår da re miljöbe -stämmelser, blev det an ge lä get med en stor re no ve ring avFisk ham nen. Man på la de och fyll de upp i den inre de lenav hamn bas säng en för att kun na an läg ga par ke rings plat -ser till alla sto ra fisk bi lar. Man rev ock så den gam la auk -tions hal len och fisk hamn skon to ret och bygg de nytt. Ef -ter upp fö ran de av den nya auk tions hal len och ad mi ni -stra tions byg gna den har yt ter li ga re två bygg na der för fisk -han te ring upp förts (Gö te borgs Fis kauk tion, hemsida).

På Maj nab be ber get, ett sten kast från Tau be hu set, lig -ger en gam mal vin kel byg gnad som he ter Kus tens hus.Hu set har ti di ga re till hört Kus tens Varv, och huvud byg g -na den är tro li gen upp förd på 1780-ta let som bo stads husför de an ställda vid var vet. Bo nings hu set blev värds hus ibör jan av 1800-ta let. Ef ter värds hu spe rio den dis po ne ra -de Fräls nings ar mén hu set un der en pe riod. Ett tag fannsdet en kar tong fab rik i hu set och un der en tid in hys tes fjä -der fä i den for na fest sa len. Bygg na den blev ock så un derett an tal år Carl Jo hans för sam lings hem. Idag hyr Gö te -borgs konst närsk lubb och Vi sans Vän ner hu set. Medjäm na mel lan rum är det kon stut ställ ning ar och vi saft nar,öpp na för all män he ten.

En li ten bit väs ter ut från de Car ne geis ka bru ken lig geren röd må lad sten kal lad ”Röda Sten”. Det finns mångasäg ner om var för ste nen är röd och en his to ria be rät tarom hur en svensk sjö man un der ett av kri gen mot Dan -mark på 1600-ta let dö da des av en dansk så blo det spru ta -de över ste nen. En ligt säg nen är det till min ne av den nahän del se som ste nen fick sitt namn och må la des röd. Man tror att ste nen kan ha va rit ett sjö- el ler gräns mär ke somvi sa de grän sen till Dan mark (Ge o ci ti es, sök mo tor).

3 MAJORNA – DÅ OCH NU 37

Bild 3.4 Fisk ham nen och Ban val len omk ring år 1930.

Bild 3.5 Kus tens hus var förr ett värds hus, och an vänds idag till

kon stut ställ ning ar och vi saft nar.

Bild 3.6 Den röda ste nen.

3.2 Ma jor na idagMa jor na är idag en stads del i vä stra Gö te borg som grän -sar till Göta älv i norr och Slotts sko gen i sö der. Vid stads -dels nämn de re for men 1990 blev Ma jor na även en egenstads dels nämnd och in de la des in i de fyra pri mä rom rå de -na San dar na (San na), Kungs la du gård, Ma jor na och Stig -ber get.

Vid Ma jor nas kaj finns idag små båts ham nar, Ste na Li -nes gods- och pas sa ge rar fär jor och min dre fis ke verk sam -het. Ma jor nas ka rak tä ris ti ka är 40-tals hu sen på Grå ber -get och i San dar na men sär skilt lands höv ding e hu sen medsina lum mi ga in ne går dar och de öpp na ga tu sys te men därmö ten mel lan män ni skor upp mun tras. Ma jor na upp levs

som en stad i sta den med sina små af fä rer och le van de ga -tu liv, slut na kvar ter, bland ning en av bo stä der och ar bets -plat ser sida vid sida och hörn bu ti ker nas stra te gis ka läge.Kon cep tet har fått en re näs sans i och med ar be tet medkvar ters stä der. Ma jor na be trak tas ofta som en unik och”le van de” stads del och ofta hör man ta las om Ma jor nasstar ka lo ka la iden ti tet el ler ”själ”. Den na har sin rot i detgam la Ma jor na där man ar be ta de där man bod de ochhade nära till släk ting ar och ban den med om gi van demän ni skor var star ka. Lo ka la tra di tio ner och kul tu rel lako der bygg de stads de lens identitet.

Det gam la bo stads be stån det i Ma jor na finns kvar änidag. Un der 70-ta let ge nom gick Ma jor nas öst ra de lar,huvud sa kli gen lands höv ding e hus, om fat tan de re no ve -ring ar och mo der ni se ring ar. Ef ter den na re no ve ring haren för skjut ning från ar be tar klass mot me del klass kun natob ser ve ras. I Ma jor na be står bo stads be stån det främst avfler fa miljshus där hy res rätt är den van li gas te bos tads for -men och me del stor le ken på lä gen he ter na är 2,25 rum.Lä gen hets bes tån det i fler bos tads hus i Ma jor na upp gickår 2002 till ung e fär 16 000.

År 2004 bod de 28 699 per so ner i Ma jor na. Be folk -nings sam man sätt ning en är ty pisk för en cen trum stads del då an de len barn (0-15 år) och gam la (65+) är låg och an -de len ut ri kes föd da lig ger un der Gö te borgs snit tet. Ten -den ser vi sar på att an de len ”unga vux na” flyt tar in till Ma -jor na och an ta let äld re min skar.

An de len en sam hushåll och öp pet ar bets lösa är hög reän kom mung e noms nit tet. Ut bild nings ni vån är re la tivthög i stads de len och av de 5,8 pro cent öp pet ar bets lösa ärung e fär hälf ten högsko leut bil da de. Ohäl so ta let i Ma jor -na, vil ket är an ta let so ci al för säk rings er sat ta da gar per åroch in vå na re, är högst bland cen trum stads de lar na menändå un der snit tet för Gö te borg Stads de len be skrivs oftasom en so ci al pa ra dox; at trak tiv och smås ka lig men ock såmed hög an del miss bruk och en sam bo en de.

38 3 MAJORNA – DÅ OCH NU

Bild 3.8 Ty piskt lands höv ding e hus vid Älvs borgs ga tan.

Bild 3.7 Kar ta över stads de len Ma jor na.

Bild 3.9 Av de maj bor som job bar inom den of fent li ga sek torn

är de fles ta kvin nor.

Me de lin kom sten för maj bor na är nå got läg re än kom -mung e noms nit tet och ma jo ri te ten av dem ar be tar inomnä rings li vet. De ar bets fö ra maj bor na ar be tar till stör stade len i cen trum, på Hi sing en och i väs ter, och en dast 11% ar be tar i Ma jor na. Av des sa 11 % ar be tar en stor delinom kom mu nal för valt ning (Sta tis tisk års bok Gö te borg2004, Inter net). Av de maj bor som job bar inom den of -fent li ga sek torn är de fles ta kvin nor.

Det finns en all män upp fatt ning om att maj bor i hög reut sträck ning än and ra stads de lar rös tar på So ci al de mok -ra ter na, Vän ster par ti et och Mi ljö par ti et. Fal len kä ten be -kräf tar att So ci al de mok ra ter na och Vän ster par ti et är devan li gas te par ti er na som maj bor na rös tar på (se ta bell3.1).

Ga tor na går ut ef ter kvar te ren och tätt in på hu sen, ochski ljer sig där med från ny be byg gel se där man allt of ta rebyg ger bort tra fi ken ge nom kring le der (tra fi ken leds runtsta den i stäl let för ge nom den). Bul ler, brist på par ke -rings plat ser, trängs el i ga tuu trym met och luft fö ro re ning -ar är någ ra av de ef fek ter som tra fi ken al strar. Ma jor naom ring as ock så av två sto ra bil le der (Oscar sle den ochHögs bo le den). Det kor ta av stån det till cen trum och detsto ra an ta let bo en de i vä stra Gö te borg har även me dver -kat till en väl ut veck lad kol lek tiv tra fik. Cy kel är ett van -ligt trans port me del i Ma jor na efter som av stån det till ar -be te, ser vi ce och fri tids ak ti vi te ter är kort.

3 MAJORNA – DÅ OCH NU 39

Andel i procent

23,4

21,5

15,9

15,0

10,7

8,9

1,4

3,2

Miljöpartiet

Folkpartiet

Parti

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

214 personer svarade på frågan

Av dessa var 138 kvinnor och 100 män

Annat parti

Moderaterna

Centerpartiet

Ta bell 3.1 An del sva ran den som rös tar på ett visst par ti

Bild 3.10 Det kor ta av stån det till cen trum bi drar till att många

ofta cy klar el ler går.

3.3 Käll för teck ning

Tryck ta käl lor; böck erHans son, Ei nar (2003), Gö te borg – att byg ga sta den, Stads -byg gnad skon to ret, Gö te borg

Tryck ta käl lor; rap por terDe tal je rad ÖP för Syd vä stra älv stran den 1995

Otryck ta käl lor; hem si dorMed bor gar kraf ten i Älvs borg, www.med bor gar kraf ten.com,2004-04-25

Gö te borgs stad Älvs borg, www.alvs borg.go te borg.se/prod/alvs borg/da lis2.nsf/0/5EB841E24EB0A4C4C1256CA9004DC17F?Open Do cu ment, 2004-04-25

Gö te borgs Fis kauk tion, www.gfa.se, 2004-04-25

Ya hoo Ge o ci ti es sök mo tor, www.ge o ci ti es.com/SoHo/Mu -seum/9789/in dex.html, 2004-04-25

Gö te borgs Stad, www.go te borg.se/sta tis ti kars bok,2004-04-27

Innehåll

4.1 In tro duk tion 42

4.2 Me to der 42


4.4 Var i ant be skriv ning 50

4.5 Ana lys av ut vär de rings ba nan 57

4.6 Om värld sa na lys 61

4.7 En kä tre sul tat 62


4.9 Samman fatt ning 65

4.10 Bi la gor 68


Re dak tö rer:Anna Lock

Mi cha el Koucky

För fat ta re:Sara Boi je af Gen näs

Sil via Hen nings sonMa lin Isaks son

Anna LockAre Wal lin

4.1 In tro duk tion

4.1.1 In le dan de bak grund

Sto ra kul tur vär den finns i be stån det av lands höv ding e -hus. ”Smås tads känslan” med låga hus, re la tivt små kvar -ter, in ner går dar och många när bu ti ker är nå got sommånga an ser värt att be va ra. Un der 1970-ta let ge nom -gick en del av lands höv ding e hus bes tån det om fat tan dere no ve ring ar och mo der ni se ring ar. Des sa för änd ring ar ilä gen hets bes tån det samt för änd ring ar i stads de lens eko -no mi har suc ces sivt fö rän drat be folk nings struk tu renmot en inom tjän ste sek torn an ställd me del klass (Jo hans -son, Tho mas, Ma jor na – en stads del i rö rel se, s5).Huvud de len av lands höv ding e hu sen för val tas av detkom mu na läg da fas tig hets bo la get Fa mi lje bos tä der ochmånga av hu sen är i sto ra be hov av re no ve ring ar inom denärm sta åren. Det finns ock så ett ut tryckt be hov av attöka an de len stör re lä gen he ter för att barn fa mil jer skakun na bo läng re i stads de len.

4.1.2 Syf te

Syf tet är att ska pa möj li ga fram tids vi sio ner av hur bo en -det i Ma jor na kan se ut om 30 år, och på det ta sätt ut re damöj lig he ten till ett eko lo giskt och so ci alt håll bart bo en -

de. Under lig gan de frå ges täll ning ar har där för va rit huroli ka fram tids utveck ling ar kan på ver ka det so ci a la li vet,och hur ener gi an vänd ning en och VA-sys te met kan se utom 30 år. So ci a la aspek ter är sär skilt vik ti ga efter sommän nis kors väl be fin nan de till stor del be ror på om mankän ner ge men skap med och del ak tig het i sin om giv ning.Ener gioch VA-frå gor hand lar om re sur sproble ma ti ken,och att det fram ti da håll ba ra sam häl let krä ver en ef fek ti -va re re sur san vänd ning och krets lopp san pas sa de sys tem.

4.1.3 Av gräns ning ar

Ar be tet har av grän sats till att in ne fat ta tre de lar som an a -lys grup pen an ser som re le van ta för syf tet: ener gi för sör j -ning, vat tenoch av lopp samt so ci a la aspek ter. Of fent ligser vi ce och ar bets mar kna den be hand las inte inom ra men för den na falls tu die.

De stör sta ener gi be spa ring ar na görs ge nom tek nis kain ve ste ring ar och där för be hand las en dast hu sens upp -värm ning. Elan vänd ning en, och vad in di vi den kan göraför att spa ra ener gi, har där med ut eslu tits.

Det var nöd vän digt att ut ö ka den ge og ra fis ka sys tem -grän sen när det gäl ler VA till att även in ne fat ta led ning artill re nings verk för av lopp svat ten.

4.2 Me to derHär fö ljer en kort be skriv ning av hur an a lys grup pen gåtttill vä ga i falls tu di en. För en ut för li ga re för kla ring av deoli ka me to der na och hur grup per na an vänt des sa hän vi -sas läsaren till me tod ka pit let.

4.2.1 Sys tem mo del ler ochpå ver kan sva ri abler

I bör jan genom för des ano ny ma in ter vju er med maj borom vad de an såg vara vik tigt för ett håll bart bo en de i Ma -jor na. En Mind-map och en SWOT-ana lys gjor des dä ref -ter och det ta till sam mans med in for ma tio nen från in ter -vju er na bi drog till att ta fram de på ver kan sva ri abler sombyg ger upp mo del ler na.

Ar be tet de la des se dan in i ar bets om rå de na so ci alt fun -ge ran de och re surs snålt bo en de ut i från ener gi- re spek ti veVA-per spek ti vet. Tre sys tem mo del ler dis ku te ra des framför re spek ti ve huvud om rå de. Des sa in ne fat tar var för sigett an tal på ver kan sva ri abler som de fi ni e ras, be skrivs ochkvan ti fi e ras i nu lä ges be skriv ning en och se dan ut veck las ivar i ant be skriv ning ar na. För att se vil ken på ver kan sva ri a -bel som hör till vil ken sys tem mo dell bör läsaren se på ver -kan strä den i bild 4.1, 4.2 re spek ti ve 4.3. Tjocka pi lar an -ger där stark på ver kan och tun na pi lar an ger sva ga re på -ver kan.

Frå ges täll ning ar, på ver kans fak to rer och sys tem mo del -ler na i sin hel het har dis ku te rats och vid a reutveck lats påre fe rens grupps mö ten och inom an a lys grup pen. Del ta gar -na på mö te na re p re sen te ra de eng a ge ra de bo en de i Ma jor -na, bos tads bo lag och po li ti ker från stads dels nämn den.

42 4 BOENDET I MAJORNA

Botid i stadsdelenAnsvarskänsla

för kollektivet

Lokalt deltagande

Kontakter i omgivningen

Upplevd påverkansmöjlighet

Kontaktytor

Storleksfördelning av lägenheter

Bild 4.1. På ver kan sträd av den So ci a la sys tem mo del len (tjock pil

an ger stark på ver kan och tunn pil an ger svag på ver kan).

Fal len kä ten har bi dra git med in for ma tion om ochstärkt sam ban den mel lan va ri ab ler i sys tem mo del ler na

4.2.2 Fram tids va ri an ter ochut vär de rings ba nan

Fram tids va ri an ter na speg lar oli ka grad av eko lo gisk an -pass ning och för änd ring ar i be byg gel se struk tu ren, och de so ci a la ef fek ter na av en så dan an pass ning och ut veck ling. För ut vär de ring av va ri an ter na har en ut vär de rings ba nagjorts där oli ka ak tö rer i Ma jor na har kon fron te rats meddes sa va ri an ter och jäm fört och be dömt dem med ut -gångs punkt i oli ka kri te ri er.

4.3 Nu lä ges be skriv ningI det ta stycke be skrivs var je på ver kan sva ri a bel i dags lä getoch vil ken mo dell som var i a beln till hör. Var i abler na de fi -ni e ras (se ta bell 4.1 till 4.3) och kvan ti fi e ras, fak tain lägghar gjorts för att för tyd li ga vis sa till vä ga gångs sätt och be -grepp, och för den ny fik ne läsaren finns fak ta ru tor somäven går in dju pa re på ut val da om rå den. Var i abler na iden so ci a la mo del len ut trycks i ska lor och sätts of tast i re -la tion till and ra stads de lar i Gö te borg.

4.3.1 Lo kalt del ta gan de

Fö re nings li vet, el ler i en vid a re me ning det so ci a lanätverk som det ta ut gör, är en vik tig fö rut sätt ning förden di a log och de mö ten som kan bi dra till en de mo kra -tisk fo stran (Förd ju pad över siktsplan 1999). Kvan ti fi e -ring en har gjorts ge nom fast stäl lan det av an ta let maj borsom är med lem mar i nätverk och/el ler fö re ning i Ma jor -na. Det ta sätts i re la tion till and ra stads de lar på en re la tivska la.

An de len maj bor som är ak ti va i minst en fö re ning är 91 %. Snit tet för hela Gö te borg är 88 %. Det lo ka la del ta -gan det i Ma jor na lig ger där med nå got över ge nom snit teti Gö te borg. De fö re nings ak ti va i Ma jor na är i ge nom snitt

med i 2,7 fö re ning ar per per son. To talt i Gö te borg är man i ge nom snitt med i 2,4 fö re ning ar per per son, vil ket ävenhär vi sar på hög re siff ror för Ma jor na än ge nom snit tet. Ides sa siff ror kan dock ett med lem skap vara ”in ak tivt”, det vill säga att man till ex em pel bara be ta lar in en med lem -sav gift (Väst-SOM för 2000-2002).

Över 90 % fö re nings verk sam ma an ses här som högt,85 % som me del och un der 80 % som lågt. Med det tamått har Ma jor na idag ett högt lo kalt del ta gan de. Detkor ta inter val let be ror på att skill na der na mel lan stads de -lar na inte är sär skilt sto ra.

4.3.2 Stor leks för del ning av lä gen he ter

An de len 1:or, 2:or, 3:or och så vid a re sätts för den härvar i a beln i re la tion till and ra stads de lar i Gö te borg. Dä r -ef ter be stäms lä gen het sut bu det av stör re lä gen he ter i Ma -jor na en ligt en ska la (lågt, me del, högt). Med stör re lä -gen he ter me nas då 3 rum el ler fler, och Gö te borgs snit tetan ger me del på ska lan.

År 2002 fanns det i Ma jor nas stads del to talt 17 100bo stads lä gen he ter där hela 94,5 % ut görs av lä gen he ter ifler bos tads hus. Till över vä gan de del be står lä gen het sut -

4 BOENDET I MAJORNA 43

Investeringar i vattenbesparande teknik

Reningskostnad

Miljömedvetet beteende

Ansvarskänsla för kollektivet

Hyresnivå

Avloppsvattenflöde

VA-kostnad

Bild 4.3. På ver kan sträd av VA-mo del len (tjock pil an ger stark på -

ver kan och tunn pil an ger svag på ver kan).

Hyreskostnad

Investeringar i energiåtgärder

Energipris

Energiförbrukning Energimedvetet beteende

Ansvarskänsla för kollektivet

Boyta

Medelinkomst

Bild 4.2. På ver kan sträd av Ener gi mo del len (tjock pil an ger stark

på ver kan och tunn pil an ger svag på ver kan).


Variabel och kvantifiering Definition

Energiförbrukning (kWh/pers, år) Antalet förbrukade kilowattimmar per person och år

Energipris (kr/kWh) Kronor per kilowattimme.

Hyreskostnad (kr/person, år) Kronor per person och år för en genomsnittslägenhet (inkluderar

investeringskostnader, kostnader för uppvärmning och vatten och

anslutningsavgifter)

Boyta (m²/pers) Hur stor yta varje person i Majorna förfogar över

Inkomstfördelning (kr) Andel majbor inom avgränsade löneintervall*

Investeringar i energibesparande åtgärder (kr) kostnader för installering av värmeväxlare, solpanel och/eller ökad isolering

av bostaden

Miljömedvetet beteende (avstannar, ökar som idag,

ökar mer än idag)

I vilken utsträckning de boende agerar för att minska sin energiförbrukning

Ansvarskänsla för kollektivet (hög, medel, låg) Villigheten hos majborna till frivillig insats av altruistiska skäl

*Löneintervallen delas in i låginkomsttagare (-159 tkr), medelinkomsttagare

(159-359 tkr) samt höginkomsttagare (359- tkr) vilket motsvarar

de inkomstklasser som används i statistik över Göteborg

Ta bell 4.2. De fi ni tio ner av ener gi mo del lens va ri ab ler.

Variabel Definition

Avloppsvattenflöde (l/p, d = liter per person och

dygn)

Mängden förorenat vatten som utgår från hushållen samt dagvattenflödena

Miljömedvetet beteende (avstannar, ökar som idag,

ökar mer än idag)

I vilken utsträckning boende i stadsdelen agerar för att sänka sin vattenförbrukning

Ansvarskänsla för kollektivet (hög, medel, låg) Villigheten hos majborna till frivillig insats av altruistiska skäl

Investeringar i vattenbesparande teknik (kr) De ekonomiska medel som hyresvärdarna investerar i vattensparande teknik. Ex

snålspolande toaletter

Hyreskostnad (kr/m², år) Kronor per kvadrat och år för en genomsnittslägenhet (inkluderar kostnader för

vattenförbrukning, investeringar i teknik och anslutningsavgifter)

VA-kostnad (kr/pers, år) Kostnad per person och år (inkluderar reningskostnad, kostnader för vattenförbrukning

samt avloppshantering)

Reningskostnaden (kr/pers, år) Kostnaden för Ryaverket att rena inkommande vatten

Ta bell 4.3. De fi ni tio ner av VA-mo del lens va ri ab ler.

Variabel och kvantifiering Definition

Lokalt deltagande (högt, medel, lågt) Andelen invånare i Majorna som är del av eller medlem i nätverk och/eller

förening med verksamhet i Majorna.

Storleksfördelning av lägenheter (lågt, medel, högt) Andel ettor, tvåor, treor osv i stadsdelen.

Botid i stadsdelen (låg, medel, hög) År i följd som invånaren bor i stadsdelen.

Kontakter i omgivningen (få, medel, många) Majbons kontaktfrekvens med sin närmsta omgivning.

Kontaktytor (få, medel, många) Antal gemensamma ytor där man färdas långsamt och vistas i ett offentligt

rum i Majorna. Ex närbutiker, innergårdar, gågator.

Ansvarskänsla för kollektivet (hög, medel, låg) Villigheten hos majborna till frivillig insats av altruistiska skäl.

Upplevd påverkansmöjlighet (hög, medel, låg) Hur individen upplever möjligheten att påverka sin närmiljö.

Ta bell 4.1. Den so ci a la sys tem mo del lens va ri ab ler.

bu det i fler bos tads hus av två- och tre rumslä gen he ter, vil -ket kan jäm föras med Gö te borgs ge noms nit tet (se ta bell4.4 och 4.5). När det gäl ler de stör re lä gen he ter na lig gerMa jor na be tyd ligt un der Gö te borgs ge noms nit tet, ochstor leks för del ning en har där för an getts som låg på ska lan. Sned för del ning en av bos tads ut bu det syn lig görs än merom en jäm förel se görs av för hål lan det mel lan enre spek -ti ve fem rumslä gen he ter.

Den ojäm na sprid ning en av lä gen hets stor le kar med fören ojämn ål ders- och in komst för del ning i stads de len,med en hög an del unga vux na och en sam stå en de med el -ler utan barn (Fa mi lje bos tä der AB, dis trikt Väs ter, bild -spel). Det sak nas till räck ligt med stör re lä gen he ter förbarn fa mil jer.

4.3.3 Boy ta

De fi ni tio nen av den na på ver kan sva ri a bel är hur stor bo -stadsyta som var je per son i Ma jor na för fo gar över, ut -tryckt i kva drat me ter per per son.

Fa mi lje bos tä der AB är den en skilt stör sta hy re svär denmed sitt in ne hav av 7111 lä gen he ter, mot sva ran de enbos tads y ta på 418 311 kva drat me ter (Fa mi lje bos tä derAB, dis trikt Väs ter, bild spel). Av Ma jor nas to ta la be fol k -ning år 2002 bod de 12 286 per so ner i en bo stad ägd avFa mi lje bos tä der (Gö te borgs bla det, 2003). Den ge nom -snitt li ga boy tan blir då ca 34 m² per per son(418 311m²/12 286 per so ner), el ler 59 m² per hushåll.

Stads de lens lä gen hets bes tånd i all män nyt tans fler bos -

tads hus har ökat med 1 % de se nas te tio åren. Un der sam -ma pe riod har be folk ning en i Ma jor na ökat med 2.8 %(Gö te borgs bla det, 2004/1997), och tren den är allt så alltfär re kvadratmeter per person.

4.3.4 Bo tid

Måt tet på den na va ri a bel är hur många år i följd som in -vå na ren bor i stads de len. Det ta sätts i re la tion till öv ri gastads de lar, och maj bor nas re la ti va bo tid be stäms se dan på en ska la (låg, me del, hög).

Bo ti den i gam la Ma jor na är i ge nom snitt 5,0 år och iKungs la du gård 6,4 år. Den ge nom snitt li ga bo ti den i and -ra stads de lar inom Fa mi lje bos tä der re do vi sas i ta bell 4.6.Me del ta let för bo ti den i samt li ga des sa stads de lar är 5,5 år och re p re sen te rar där med en me del lång bo tid på ska lan.Jäm fört med det ta me del tal är bo ti den i gam la Ma jor nanå got un der me del, men samman räk nat med Kungs la du -gård nå got hög re (5,7). Där för sätts denna variabel tillmedel i nu lä get.

Fal len kä ten som genom för des vi sar att det var ken finns ett di rekt sam band mel lan bo tid i stads de len och an svar -skänsla för kol lek ti vet, el ler mel lan bo tid och det mi ljö -med vet na beteendet.


Bild 4.4. Fa mi lje bos tä der, som är ett all män nyt tigt bos tads bo lag,

är det stör sta bos tads bo la get i Ma jor na. På kar tan syns de ras bos -

tads fas tig he ter i Ma jor na/Kungs la du gård, mar ke ra de i mörk -

grått.

Stadsdel Botid (år)

Kortedala 5,0

Bergsjön 3,7

Högsbo 8,9

Tynnered 4,4

Hisingen 5,9

Centrala stan 4,9

Eriksbo 5,2

Källa Familjebostäder AB

Ta bell 4.6. Ge nom snitt lig bo tid inom Fa mi lje bos tä ders lgh-be -

stånd av hy res rät ter.

Lägenhetstyp Genomsnitt i Majorna Genomsnitt i Gbg

1 rok 20,7 15,8

2 rok 43,9 31

3 rok 24,6 26

4 rok 8,3 14,4

5+ rok 2,5 12,4

Källa: SDN statistik, Göteborgsbladet 2003

Ta bell 4.5. Lä gen hets stor lek i små- och fler bos tads hus i Ma -

jor na år 2002 (ut tryckt i pro cent).

Allmännyttan 8 732

Bostadsrätt 3 232

Enskild person 1 795

Övriga ägare 2 407

Totalt antal lgh 16 166

Källa: SDN statistik, Göteborgsbladet 2003

Ta bell 4.4. An tal lä gen he ter i fler bos tads hus i Ma jor na år

2002.

4.3.5 Kon tak ter i om giv ning en

I den för falls tu di en ge men sam ma en kä ten fick maj bor na sva ra på frå gan hur ofta de har åter kom man de kon taktmed bo en de i Ma jor na, pri mä rom rå det, kvar te ret ochnärm sta gran nar na. Re sul ta tet vi sar att 38 % av Ma jor -nas be fol kning myck et ofta el ler gan ska ofta har åter -kom man de kon takt med bo en de från alla om rå den inom stads de len.

Fa mi lje bos tä der skick ar var je år ut en kun den kät till ett stort an tal av sina hy res gäs ter runt om i Gö te borg. I den -na frå gas ef ter om de bo en de är be kan ta med fle ra i sittbos tads om rå de el ler gör kor ta re be sök hos sina gran nar.Jäm för man sva ren från Ma jor na med sva ren för hela Gö -te borg är det nå got fler bo en de i Ma jor na som an ser att de är be kan ta med fle ra män ni skor i sitt bos tads om rå de (Fa -mi lje bos tä ders kun den kät). Re sul ta tet fö ljer även sam malin je som in sam lad in for ma tion från in ter vju er, lit te ra turoch mö ten med ak tö rer och maj bor. I nuläget har alltsåden genomsnittlige majbon många kontakter i om giv -ning en.

4.3.6 Kon tak ty tor

An ta let hus håll be stå en de av en per son har ökat av se värt i Sve ri ge un der de se nas te 20 åren. Där med har be ho vet avmö tes plat ser i de of fent li ga rum men ökat (Den mått ful la sta den, Bo ver ket, 2002).

De vik ti gas te kon tak ty tor na i Ma jor na har vi sat sigvara gå ga tor, in ner går dar och när bu ti ker (Fal len kä ten2004). Många vis tas på ga tor och håll plat ser fle ra gång er i veck an, men gan ska många vis tas även i när bu ti ker samtpå in ner går dar och torg/öpp na plat ser. Tit tar man se danpå hur många som an gett att de fle ra gång er i veck an mö -ter nå gon på des sa plat ser fram står fram för allt in ner går -den och ga tan som vik ti ga mö tes plat ser. Av det ta drasslut sat ser na att ga tan är en myck et vik tig kon takt yta,samt in ner går dar och när bu ti ker. Ett re la tivt starkt sam -band mel lan lands höv ding e hu sens går dars och kvar tersfy sis ka ut form ning, dess funk tion och det so ci a la grann -skapet bekräftas även genom i tidigare litteratur (Det lillagrannskapet, Olsson S, 1997).

An ta let slut na in ner går dar i Ma jor na fast ställ des till 55styck en, vil ket blir 2,9 in ner går dar per 1000 in vå na re.An ta let kon tak ty tor i form av dag lig va ru han del och res -tau rang verk sam het i Ma jor na jäm fördes med stads de lar -na Berg sjön, Kor te da la och Gö te borgs kom mun. I ka te -go rin bu tiks han del ut mär ker sig Ma jor na med klart hög -re till gäng lig het (se bild 4.7). Det är även an märk nings -värt att Ma jor na har så många res tau rang er per 1000 in -vå na re då man i snit tet för Gö te borg även räk nar in cen -


Bild 4.6. Ett ex em pel på en kon takt yta som ger till fäl li ga, men

myck et säl lan lång va ri ga kon tak ter.

Butiker per 1000 invånare

Livs

medels

handel

Rest

aura

ng-

verk

sam

het

Övr

ig s

pec.

butiks

handel

Butiks

handel

med h

äls

oko

st

Tobaks

handel

Butiks

handel

3,5-

3-

2,5-

2-

1,5-

1-

0,5-

0-

Kortedala

Göteborg

Majorna

Bergsjön

Bild 4.7. Bu ti ker per 1 000 in vå na re i någ ra ut val da stads de lar

och hela Gö te borg.

Stadsdel Frivilligt arbete

Majorna 45

Centrum 41

Angered 42

Mölndal 36

Ta bell 4.7. Genom snitt ligt eng a ge mang i fri vil ligt ar be te (ut -

tryckt i pro cent).

Bild 4.5. In ner går dar, när bu ti ker och gå ga tor är myck et vik ti ga

kon tak ty tor i Ma jor na (Käl la: Fal len kä ten 2004).

trum. Av sak nad av sta pel in ne bär att det inte finns nå gonbu tik i om rå det. Livs me dels han del in ne fat tar han del med brett sor ti ment. Bu tiks han del in ne bär spe ci a li se rad han -del mot till ex em pel fisk och skaldjur, bageri- och kon di -to ri va ror eller kött och charkuterier (statistik från SCB).

Ut i från ovan stå en de in for ma tion kan det sä gas att Ma -jor na har många kon tak ty tor. Det finns många in ner går -dar och när bu ti ker sam ti digt som det i fal len kä ten fram -kom mit att des sa ytor är vik ti ga mö tes plat ser med andramänniskor.

4.3.7 An svar skänsla för kol lek ti vet

Den här var i a beln finns i alla sys tem mo del ler och de fi ni -e ras som vil lig he ten hos maj bor na till fri vil lig in sats av al -truis tis ka skäl, det vill säga hand ling ar som le der till vin -ning för and ra än en själv. Des sa sätts i re la tion till and rastads de lar i Gö te borg. Ska lan blir låg, me del och hög.

Ti di ga re un der sök ning ar vi sar att maj bor na i hög regrad än and ra stads de lar upp ger sig vil li ga att eng a ge ra sig fri vil ligt (Kom mun un der sök ning en, SOM-in sti tu tet,1996). Me del ta let för de fyra stads de lar na har dä ref ter be -räk nats till 41 %, och an a lys grup pen har se dan fast ställten me del hög an svar skänsla för kol lek ti vet till 40 %, högöver 50 % och låg un der 30 %. Där med är an svar s känslan för kol lek ti vet Majorna medelhögt i nu lä get (se ta bell4.7).

I Fa mi lje bos tä ders kun den kät där de bo en des grann -kon tak ter un der söks, hand lar en frå ga om hu ru vi da manfår hjälp av gran nar med små sa ker. I Ma jor na sva ra de enbe tyd ligt hög re an del att de får hjälp av gran nar med små -sa ker jäm fört med hela Gö te borg (Fa mi lje bos tä ders kund enkät). Fal len kä ten gav vid a re stöd åt att en re la tivtstor an del maj bor var vil li ga att göra lokala insatser (Fal l -en kä ten, 2004).

4.3.8 Upp levd på ver kans möj lig het

Den här var i a beln mä ter hur in di vi den upp le ver möj lig -he ten att på ver ka sin när mi ljö i re la tion till and ra stads -de lar, för att på så sätt kun na be stäm ma var på ska lan(låg, me del, hög) maj bor na be fin ner sig. När an de lensom upp le ver möj lig he ter na som goda är min dre än 10% räk nas det ta som lågt.

Maj bor na an ser att möj lig he ter na att på ver ka denkom mu na la ser vi cen är myck et be grän sad, och där för be -döms den upp lev da på ver kans möj lig he ten som låg i dags -lä get. Det ta kan ske del vis för kla ras av att en stor del avmaj bor na inte har nå gon upp fatt ning om hur sto ra de raspå ver kans möj lig he ter är (Kom mun un der sök ning en,SOM- in sti tu tet, 1996).

4.3.9 Ener gi för bruk ning

En dast siff ror för upp värm ning en har an vänts i den nafalls tu die, efter som be spa ring ar na som kan gö ras inomdet ta om rå de idag är stör re än inom el kon sum tio nen(Gard ner & Stern, En vi ron men tal Be ha viour). Den allt

mer ökan de el förb ruk ning en kom mer dock att få en alltstör re vikt i fram ti den på vä gen mot det håll ba ra sam häl -let.

Lands höv ding e hu sen är an slut na till Gö te borgs fjärr -vär me nät. Den år li ga vär me förb ruk ning en i da genslands höv ding e hus är ca 177 kWh/m², en nivå nå got hög -re än ge nom snit tet för bo stä der inom all män nyt tan i Gö -te borg (För valt nings AB Fram ti den, Års re do vis ning2003, s 33). Av des sa be räk nas var mvat ten förb ruk ning enstå för 25 kWh/m², och res te ran de 152 kWh/m² till upp -värm ning av hu sen i kvar te ret. Till stor del kan des sa skill -na der i förb ruk ning till skri vas lands höv ding e hu sens otä ta


Fak ta om fjärr vär men och energiför -brukningen i lands höv ding e hu sen idag

All män nyt tan i Gö te borg, in klu si ve Fa mi lje bos tä der, an vän -der ut eslu tan de fjärr vär me till sina bo stä der och sitt var mvat -ten. Fjärr vär men fås ge nom att ta till va ra på spill vär men ioli ka in du strip ro ces ser främst från raf fi na de ri er na Shell ochPre em och från Re no vas av falls förb rän ning. To talt inom all -män nyt tan i Gö te borg förb ru ka des un der år 2003 i ge nom -snitt ca 160 kWh/m2 och en ned åt gå en de trend se dan slu tetav 90-ta let kan ses (För valt ning ens AB Fram ti den, 2003).

Ener gi ef fek ti vi te ten för upp värm ning av bo stä der i Sve ri gehar för bät trats på tag ligt un der pe rio den 1970 - 2002, trotsatt boy tan per per son ökat med ca 35 % un der sam ma pe -riod. På se na re år har ef fek ti vi se ring en dock upp vi sat av ta -gan de ten den ser. Det rå der sto ra skill na der idag mel lange nom snitt li ga be fint li ga hus och ny bygg da hus å ena si dan, och de mest ener gi ef fek ti va hu sen å and ra si dan. Den tek -nis ka för bät trings po ten ti a len för ener gi ef fek ti vi se ring är så le -des myck et stor (Holm berg J/Näs sén J)

Iso le rings ma te ri a let i lands höv ding e hu sen be står av trä pa -nel, tjär papp och van lig papp. Ven ti la tions sys te men er sat tesun der 1970- och 80-ta len i sam band med om byg gna der tillme ka nisk från lufts ven ti la tion, men den då li ga fön ster pass -ning en som sam ti digt gjor des har i stäl let med fört ett ökatdrag. Under cen tra ler för fjärr vär me finns nor malt i var je hus(Strid, Mats, Ener gi an vänd ning en i fler bos tä der i Gö te borg).Un der 1999 an slöts cir ka 20 % av fa mi lje bos tä ders fas tig he -ter till ett da to ri se rat över vak nings sys tem där vär me- och vat -te nan vänd ning samt ven ti la tion för fas tig he ten re gi stre ras.Ge nom sys te met kan sty rop ti me ring ske cen tralt och fel upp -täck as ti digt. En ut ök ning av an ta let an slut na fas tig he ter pla -ne ras och fö ljer den suc ces si va ut byg gna den av ut ö ka dekom mu ni ka tionsled ning ar (Fa mi lje bos tä der Gö te borg AB,1999).

Bild 4.9.

Vad kan man an vän da en Watt till?

1kWh ener gin som ut veck las i en elek triskkok plat ta un der en tim me.

1MWh ener gin som en fa milj på fyra per so neran vän der till mat lag ning un der ett år.

1GWh elåt gång en för 40 nor mal vil lor un der ett år.

1Twh den ge nom snitt li ga mäng den el somSve ri ge an vän der un der två dygn.

skal och de ofri vil li ga ven ti la tions för lus ter som där i ge -nom ska pas (Pe ter son, J, Mi ljöan pass ning av be fint lig be -byg gel se 2003). Om räk nat ger det ta en ener gi för bruk -ning på 6002 kWh/per son och år (ge nom snitt lig boy ta:59 m²/pers, ge nom snitt lig hus hålls stor lek: 1,74pers/hus -håll).

4.3.10 Ener gip ris

En dast ener gip ri set för fjärr vär me be hand las i den nafalls tu die, och an ges i kro nor per ki lo wat tim me. Ener -gip ri set har en dast ta gits med för att kun na jäm föra kost -na der och be spa ring ar som kan gö ras vid in ves te rings åt -gär der för att min ska ener gi förb ruk ning en. Ener gip ri setär även en va ri a bel som inte be stäms inom sys tem mo del -len, utan fast ställs av ex ter na fak to rer.

Var i a beln har satts till 60,75 öre/kWh i nu lä get och ialla fyra va ri an ter na.

I ta bell 4.8 kan en ökan de pri sutveck ling av lä sas mel -lan 1996 och 2002. Till stor del be ror det ta på skat te höj -ning ar na ge nom den grö na skat te väx ling en (Av gifts grup -pen, 2002, Inter net). Ob ser ve ra att pri set i ta bel len är an -gett i kr/m².

4.3.11 Hy res kost nad

Hy res kost na den in ne fat tar bland an nat kost na der förupp värm ning och vat ten, an slut nings av gif ter och even -tu el la in ves te rings kost na der för ener gi och VA.

Den ge nom snitt li ga hy ran inom all män nyt tan i Gö te -borg upp gick år 2002 till 848 kr/m² och år. Hy res ni vån iMa jor na är re la tivt låg jäm fört med Fa mi lje bos tä ders öv -ri ga stads de lar i Gö te borg, 826 kr/m² och år (För valt -nings AB Fram ti den, 2003), el ler 4 060 kr/mån och lä -gen het.

Av drifts kost na der na (de rör li ga kost na der na) ut görkost na den för upp värm ning av lä gen he ter inom Fa mi lje -

bos tä ders fas tig hets bes tånd i ge nom snitt 28 % av hy res -kost na den år 2003, me dan kost na den för drick svatt netut gjor de 7 % (Fa mi lje bos tä der Göteborg AB, 2003).

4.3.12 In komst för del ning

Me de lin kom sten i Ma jor na är 175 000 kr/år, el ler14 580 kr/mån. I ta bell 4.9 ut trycks in komst för del ning -en som pro cen tan del in vå na re inom ett av grän sat lö nein -ter vall. Lö nein ter val len de las in i låg in komst ta ga re (–159 tkr), me de lin komst ta ga re (159–359 tkr) samt hög in -komst ta ga re (359– tkr), vil ket mots va rar de in komst klas -ser som an vänds i sta tis tik över Gö te borg. Var i a beln ifalls tu di en ut trycks på en ska la (ökar, ofö rän drad, min -skar). Idag är själv klart var i a beln ofö rän drad.

4.3.13 In ve ste ring ar i ener gi be spa ran deåt gär der

Med in ve ste ring ar i ener gi be spa ran de syf te me nas kost -na der för in stal le ring av vär me väx la re, sol pa nel och/el lerökad iso le ring av bo sta den, ut tryckt som hy re sök ning en i kro nor. I dags lä get sätts den na va ri a bel till 0 kr, efter soman a lys grup pen an vän der nu lä get som ut gångs punkt. Det är vik tigt att poäng te ra att kost nad skal ky ler na som an a -lys grup pen an vänt sig av byg ger på att samt li ga kost na der läggs över på hy ran, vil ket då ger upp hov till re la tivt sto ra hy re sök ning ar. De hy res ni vå er som fram ställs i va ri an ter -na ska där för tas med en nypa salt.


Inkomstklass (tusen kr)

Andel 1994 Andel 1998 Andel 2000

0 3,5

1–79 31,5 30,6 18,3

80–159 36,9 31,5 26,6

160–239 24,1 26,8 29,3

240–359 7,5 11,1 17,8

360– – – 4,6

Ta bell 4.9. In komst för del ning i Ma jor na (ut tryckt i pro cent).

l/d, p % m³/år

Bad & Dusch 24 40 3 124

WC 19 32 2 473

Disk 24 40 3 124

Tvätt 14 24 1 822

Övrigt 19 32 2 473

Totalt 100 168 13 015

Källa: Pettersson J, 2002

Ta bell 4.10. Vat ten för bruk ning för de lat på an vänd nings om rå de

i kvar te ret (ut tryckt i li ter per dygn och per son).

Priset på fjärrvärme

KapacitetsdelEnergidel +

Konsumtionsdel 2 år tillbaka i förhållande till klimatet

Konsumtion energipris*

Bild 4.10. Fjärr vär mep ri set be står av två de lar, och be räk nas ut i -

från nu va ran de och ti di ga re kon sum tion (Käl la: Gö te borg Ener gi,

Inter net).

1996* 1997* 1998 1999 2000 2001 2002*

Pris: 100,5 101 101,8 102 102 105,4 108,9

*Uppskattning baserad på grafen "Utveckling av FP och KPI mellan åren 1996 och 2000

Källa: Avgiftsgruppen, 2002, Internet

Ta bell 4.8. Fjärr vär mep ri sets ut veck ling (ut tryckt i kro nor/m²).

I vil ken grad iso le ring ar skall räk nas som stan dard hö -jan de, och där med kun na tas ut av fas tig het sä ga ren i form av en hög re hy res ni vå, be ror på vad som be slu tas i för -hand ling ar na mel lan fas tig het sä ga ren och Hy res gäst fö re -ning en. Där dis ku te ras bland an nat kost nad skal ky ler naför pro jek tet och hy res gäs ter nas upp le vel se av höjd kom -fort. Ge ne rellt gäl ler att en höj ning av hu sets kva li tet be -rät ti gar till en hög re hy res ni vå, allt an nat räk nas som nor -malt under håll. In stal la tion av treg las fön ster och iso le ring av väg gar skul le en ligt det ta då kun na ge upp hov till enmar gi nell höj ning av husets kvalitet genom en reduceradbullernivå (Poseidon AB, intervju, Johan Nicklasson).

4.3.14 Mi ljö med ve tet be te en de

Den här var i a beln de fi ni e ras som i vil ken ut sträck ning de bo en de age rar för att min ska sin på ver kan på mil jön.Kvan ti fi e ring en görs ge nom att myck et grovt be stäm matak ten med vil ken var i a beln fö rän dras. Ska lan sätts till

om var i a beln min skar, ökar som idag el ler ökar mer änidag.

Mi ljö eng a ge mang et är vitt spritt och åter finns i alla so -ci a la skikt och klas ser. An de len män ni skor som fö re draratt all tid el ler myck et ofta cy kla el ler gå fram för mo tor för -flytt ning lig ger på en kon stant nivå, men en ökan de trend ses i det per son li ga var dags be te en det mot att fler väl jermi ljö märk ta pro duk ter och att fler väl jer att sor te ra sitthus håll sav fall. Män ni skor är ock så allt mer nöj da medden ser vi ce som kom mu nen er bju der på mi ljö om rå det,vil ket kan tol kas som att kom mu ner nas mi ljö eng a ge -mang ökar, i alla fall i med bor gar nas ögon (Lund gren L,Livs stil och mil jö – vär de ring ar, val, van or, 1999). Av det -ta har slut sat sen dragits att det miljömedvetna beteendetvisar en positiv trend i dagsläget.

Falls tu di e en kä ten vi sar att det finns ett po si tivt sam -band mel lan var i abler na an svar skänsla för kol lek ti vet och


De fi ni tio ner av vat ten och VA-sys tem

Av lopp svat ten: spill vat ten, dag vat ten ochdrä ne rings vat ten

BDT-vat ten: Bad-, Disk- och Tvätt-vat ten

Spill vat ten: BDT-vat ten och toa let tvat ten frånfas tig he ten

Dag vat ten: vat ten som rin ner från tak, ga tor ochand ra ytor vid regn el ler snös mält ning och sominte träng er ner i mar ken

Drä ne rings vat ten: vat ten som sipp rar in iav loppsled ning ar na från om gi van de mark. Denkan vara av sikt lig, till ex em pel kring hus grun der,el ler upp stå vid läck a ge i otä ta led ning ar.

Kom bi ne rat av lopps sys tem: Av lopp svatt net leds ien led ning till re nings ver ket (Rya ver ket) där detre nas från bio lo giskt lätt ned bryt ba ra äm nen samt fos for och kvä ve in nan det släpps ut i Göta älv.

Se pa ra ta av lopps sys tem: dag- ochdrä ne rings vat ten leds i sär skil dadag vat ten led ning ar och släpps ut di rekt (Götaälv), me dan spill vatt net leds till re nings ver ket(Rya ver ket).

Fak ta om av lopp svat ten och slam

Av lopp svat ten in ne hål ler nä rings äm nen som fos for, kvä veoch ka lium. Urin är den del som in ne hål ler mest och slam -met som blir över när vatt net har re nats är där för myck etnä rings rikt. Det in ne hål ler dock även me tal ler och or ga nis -ka el ler smitt spri dan de äm nen vil ket gör att slam met intekan an vän das till nå got an nat än jord fyll nads ma te ri al (Na -tur vårds ver ket, 2002). Kva li tetskra ven på slam kom mertro ligt vis att skär pas fram ö ver vil ket då kom mer att krä vanya sys tem lös ning ar och ett ökat sam ar be te mel lan kom -mun, fas tig het sä ga re och kon su men ter. Idag lig ger detstör sta an sva ret på kom mu nen (Krets lopps nämn den,2001).

Bild 4.13.

Fak ta om KREPRO

KREPRO, Kem wa ter Re cycling Pro cess, har ut veck lats för att lösa pro ble met med höga fö ro re nings ni vå er i slam met.Pro ces sen se pa re rar nä rings äm nen, or ga nis ka ma te ri al,bak te ri er och tung me tal ler från slam met. Äm ne na kan dååter fö ras re spek ti ve åte ran vän das som göd sel på åk rar, in -du stri rå va ra och i ener gip ro duk tion. KREPRO sän ker slam -mäng der na med 70 % jäm fört med kon ven tio nel lame to der. (http://www.tt.fi/ar kis to/gethtml.pl?ft_cid=946)

Bild 4.12.

Fak ta om VA-sys te met i Ma jor na

Sve ri ges vat ten för bruk ning är re la tivt hög och det finns idags lä get små in ci ta ment att i nå gon stör re ut sträck ningför ändra den na mi ljö på ver kan. Gö te borg häm tar sittdricks vat ten från Göta älv. Det re nas och de sin fi ce ras medklor in nan det leds ut till abon nen ter na. Med un dan tag försto ra de lar av Kungs la du gård har Ma jor na se pa ra ta av -lopps sys tem. Inom en 30-år spe riod kom mer tro ligt vis se pa -ra ta av lopps sys tem att ha in stal le rats i hela Ma jor na medstöd i gäl lan de de talj plan. Det skul le ock så gå bra att kom -bi ne ra det se pa ra ta av lopps sys te met med lo kal urin sor te -ring. (Svens son Gil bert m.fl, Sys te ma na lys VA, 2004) Förfas tig het sä ga ren skul le det in ne bä ra sor te ring av av lopp -svat ten, visst över tag av re nings an svar och åt gär der för lo -kalt om hän der ta gan de av dag vat ten. Urin sor te ring skul lekun na fö ljas av fas tig hets nä ra urin lag ring och se dan trans -port till lång tids lag ring. Lag rad urin är ut märkt kvä ve göd sel och läm par sig för sprid ning på gräs mat tor, i träd gårds od -ling ar och i jord bru ket. And ra för de lar med sys tem fö rän -dring en är möj lig he ten för kon su men ten att kän na ettan svar för det dag li ga be te en dets ef fek ter. En nack del i sys -te met är de re la tivt höga krav på under håll av rör som upp -kom mer då de får be lägg ning ar.

Bild 4.14.

det mi ljö med ve tet be te en de, vil ket stär ker de båda sys -tem mo del ler na där var i a beln finns (Fallenkäten, 2004).

4.3.15 Vat ten för bruk ning

Var i a beln de fi ni e ras som mäng den fö ro re nat vat ten somut går från hus hål len samt dag vat ten flö de na, ut tryckt i li -ter per per son och dygn. Läs gär na fak ta ru tor na (bild4.12 till 4.14) för mer in for ma tion.

Vat ten för bruk ning en för en per son bo en de i Ma jor nalig ger till grund för att be stäm ma hur myck et vat ten somkan spa ras. Var je per son an vän der ung e fär 170 li ter vat -ten om dyg net. 10 li ter an vänds till mat och dryck, res tentill per son lig hy gi en, toa lett, disk och tvätt. Ett an ta gan de görs att hälf ten av disk- och du schvatt net är var mvat ten,vil ket med för att ca 76 % är kall vat ten och ca 24 % är varm vatten. I de fles ta lä gen he ter kan det för vän tas fin nas WC-sto lar från 1970–80 med en spol nings vo lym på9–10 li ter per spol ning (se ta bell 4.10). Med ett dag vat -ten flö de på 85 li ter/per son och dygn (egna be räk ning arba se ra de på av rin nings y ta i Ma jor na) blir den to ta la vat -ten för bruk ning en 253 li ter/per son och dygn.

4.3.16 VA- och re nings kost na der

VA-kost na den re spek ti ve re nings kost na den kvan ti fi e ras i kro nor per per son och år.

Re nings kost na den är vad det kos tar Rya ver ket att renain kom man de av lopp svat ten.

VA-kost na den är upp de lad på en fast år lig kost nad, vil -ken be ror på stor le ken på an slu tan de led ning, och en rör -lig kost nad som byg ger på hur myck et vat ten som förb ru -kas per år. Där ut över till kom mer en tom tav gift som ba se -ras på fas tig he tens stor lek, samt kost na der för re ning ochav loppshan te ring. För Fa mi lje bos tä der i Ma jor na är kost -na der na to talt 4,5 mil jo ner kr/år, vil ket kan jäm föras med 20 mil jo ner kr/år i upp värm nings kost na der (Gryaab,Inter net). VA-kost na den per år är be räk nad ut i från ettkvar ter med 100 lä gen he ter och 1,74 per so ner per hus håll och med en vat ten för bruk ning på 168 li ter per per sonoch dag. VA-tax or i Gö te borg 2004 har an vänts i be räk -ning en (Gö te borgs Stad Krets lopp, Inter net). Den fas taav gif ten är ihopsla gen med den to ta la rör li ga kost na denför ett år och dä ref ter upp de lad på för bru kad ku bik me tervat ten. To tal VA-kost nad är 747 kr/per son och år. Me d -räk nat i denna kostnad är då drift, underhåll, utbyggnad

av ledningsnät, dricksvattenproduktion och pump kost -na der.

4.3.17 In ve ste ring ar i vat ten be spa ran deteknik

In ve ste ring ar i vat ten be spa ran de tek nik be räk nas i kro -nor per per son och år. Ex em pel på vat ten be spa ran de tek -nik är snålspo lan de toa let ter, dusch mun styck en ochplan te ring av gräs på lands höv ding e hu sens tak. Even tu -el la på gå en de in ve ste ring ar är inte med tag na i an a lys -grup pens be räk ning ar, och var i a beln sätts där för till 0 kr i nu lä get. Alla kost na der som upp kom mer i sam band med drift, under håll samt in ve ste ring ar i om- och till byg gna -tion av sys te met be ta las av hus hål len i Ma jor na. In ve ste -ring ar i vat ten be spa ran de tek nik kan där för över fö ras di -rekt på hy ran, till skill nad från in ve ste ring ar i ener gi be -spa ran de tek nik där en dast de in ve ste ring ar som an sesvara stan dard hö jan de får över fö ras på hyran.

4.3.18 Var i abler na kvan ti fi e ra de i nu lä get

Alla kvan ti fi e ring ar, in klu si ve nu lä get, finns i ta bell 4.15un der var i ant styck et 4.4.5.

4.3.19 Dis kus sion av val dapå ver kan sva ri abler

Som fram kom mit ge nom in ter vju er, lit te ra tur stu di er,en kä ten och ut vär de rings ba nan är kon tak ty tor na i Ma -jor na myck et vik ti ga. Fram för allt ga tor, in ner går dar,när bu ti ker och håll plat ser för kol lek tiv tra fik an ges varavik ti ga att be va ra. Fram ti da ut veck ling ar som ho tar des sa ytor är så le des ett hot mot den so ci a la håll bar he ten.

De upp gif ter som kun nat tas fram om lo kalt del ta gan -de i stads de len vi sar inte på någ ra sto ra skill na der gent -emot and ra stads de lar och Gö te borgs kom mun. Det tavar nå got ovän tat då upp fatt ning en vi från bör jan fått ge -nom mö ten med bland an nat SDN och den bild mass me -dia för med lar är att del ta gan det här är ovan ligt högt. Som på pe kats har det emel ler tid inte gått att få fram upp gif terså som för teck ning ar över nätverk samt hur ak ti va folk är i de fö re ning ar de är med lem mar i. För att det lo ka la del ta -gan det ska kun na vara fort satt högt i fram ti den är det vik -tigt att man som boende i Majorna känner gemenskapmed sin omgivning.

4.4 Var i ant be skriv ningFörst be skrivs var je va ri ant i punkt form och se dan merin gå en de. Se dan fö ljer ta bell 4.15 med var i abler nas vär -den i re spek ti ve va ri ant, samt var i a bel vär de na för nu lä -get. För en när ma re be skriv ning av hur en del be räk ning -ar gjorts hän vi sas läsaren till bi la gor na och ta bell4.20–4.27 i slu tet av det ta ka pi tel.

För att läsaren snabbt ska kun na iden ti fi e ra vil ken va ri -ant som av ses i tex ten pre sen te ras en över sätt nings nyck el i

bild 4.15. En kort samman fatt ning av va ri an ter na finnsdess utom i stycke 4.9.2.

4.4.1 Va ri ant A – Mycket nytt och mycketlite gammalt

• 1/3 av lands höv ding e hu sen re no ve ras till en hög restan dard


• 1/3 av hu sen rivs och er sätts av nya bo stä der med enstör re boy ta

• 260 nya lä gen he ter med glas fa sa der byggs i ham nen• be tyd ligt hög re ener gi för bruk ning i stads de len än

2004• in stal la tion av 2004 års vat ten tek nik till li ten kost nad

har in ne bu rit läg re förb ruk ning• hög re hy res ni vå er gyn nar re surs star ka hus håll med bil• den upp lev da på ver kans möj lig he ten och det mi ljö -

med vet na be te en det är lågt• fär re kon tak ty tor le der till fär re kon tak ter i om giv -

ning enDen vat tens nå la tek nik som fanns på mark na den år2004, till ex em pel snålspo lan de blan da re, vat tens nå latoa let ter samt tvätt- och dis kmas ki ner, har in stal le rats isam band med re no ve ring ar allt efter som den be fint li gatek ni ken har bli vit gam mal. Det ta har in ne bu rit be tyd -ligt läg re vat ten för bruk ning, och in ves te rings kost na der -na för det ta har va rit låga. BDT-vatt net leds till re nings -

ver ket me dan dag vatt net leds till Göta älv. De de lar avMa jor na som år 2004 hade kom bi ne ra de av lopps sys temhar näs tan fullt ut er satts med se pa ra ta av lopps sys tem vil -ket in ne bär be tyd ligt min dre mäng der dag vat ten till re -nings ver ket.

1/3 av lands höv ding e hus bes tån det, el ler 2333 lä gen he -ter, ge nom går nor malt under håll. Yt ter li ga re 1/3 avlands höv ding e hus bes tån det re no ve ras till en hög re stan -dard ni vå. Fönst er med lå ge mis sions glas har satts in sam -ti digt som kar mar na och mö ten mel lan väg gar och takhar tä tats och den ofri vil li ga ven ti la tio nen re du ce rats. Åt -gär der na in ne bär en för bätt rad in om hus kom fort medjäm na re in om hus tem pe ra tur och läg re bul ler ni vå er vil ket hö jer hy res ni vån. Den sis ta 1/3 av hy res rät ter na i lands -höv ding e hu sen rivs och er sätts med 1811 dy ra re bos tads -rät ter med en stör re ge nom snitt lig boy ta. Des sa ut for masi sam klang med om gi van de lands höv ding e hus. De flestahusen får stommar av lättbetong med ett utvändigtisoleringsskikt av mineralull och tegelfasader.

I ham nen byggs 260 nya lä gen he ter en ligt 2004 års”glas fa sad trend” och stan dard. Des sa hus har en tä ta rekon struk tion men en hög re ge nom snitt lig boy ta och


Varmvatten-beredare

Treglasfönster

Radiator

Avloppsvatten ut

Fjärrvärmein

A, C

Bild 4.17. De lands höv ding e hus som re no ve ras el ler nor mal un -

der hålls i va ri ant A och C har sam ma tek nis ka in stal la tio ner. Bil -

den vi sar ett lands höv ding e hus i genom skär ning.

Mörkare fönster

Dagvatten

Solpaneler Gräs

430 mm isolering

Bild 4.18. Va ri ant B in ne bär re la tivt sto ra för änd ring ar i lands höv -

ding e hu sens fa sa der. Iso le ring en kan gö ras inåt lä gen he ter na el -

ler utåt ga tan. Treg las fön ster med me tall be läg gning och iso le ran -

de gas mel lan glass kik ten in stal le ras för att öka ener gi ef fek ti vi te -

ten.

Bild 4.16. Kon tras ten mel lan de gam la lands höv ding e hu sen och

de ny bygg da kom mer att bli myck et stor i va ri ant A.

Över sätt nings nyck el för bo en de va ri an ter na

Va ri ant A Myck et nytt och myck et lite gam malt

Va ri ant B Eko lo gis ka lands höv ding e hus

Va ri ant C Små för änd ring ar

Va ri ant D Be va rade och eko lo gis ka lands höv ding e hus

Bild 4.15: ”Över sätt nings nyck el” för bo en de va ri an ter na

fönst ren är pla ce ra de utan hän syn till ener gi för lus ter.Den to ta la ener gi förb ruk ning en i va ri ant A är så le des be -tyd ligt hög re än 2004 års nivå, och det ta ökar den to ta lakost na den för energi, trots att energipriset är oförändrat.

Kost na der na för vat ten, av lopp och ener gi är in ba ka dei hy ran och hy res gäs ter na ser inte kopp ling en mel lanförb ruk ning och kost nad. Be räk ning ar na av kost nads fö r -än dring ar na re do vi sas i ta bell 4.22–4.27 i slu tet av det taka pi tel. Där med ak tu a li se ras inte det mi l jö med vet na be -te en det. I sam häl let finns kun skap kring det bris tan dekrets lopps sys te met, men inga stör re åt gär der görs. Sam -hälls de bat ten ak tu a li se rar inte hel ler mil jö frå gor i nå gonstör re ut sträck ning. Sam ban den mel lan or sak och ver kanär fort satt okla ra och man upp fat tar sin möj lig het att på -

ver ka som låg. Där med inte sagt att maj bor na inte läng reeng a ge rar sig och ak tivt för sö ker på ver ka sin om giv ning.

Boy tan ökar nå got sam ti digt som hy ror na höjs mar -kant. Be räk ning ar na för hur boy tan i va ri an ter na har be -räk nats finns i ta bell 4.21 i slu tet av det ta ka pi tel. Det tamiss gyn nar den del av be folk ning en som har en läg re in -komst ni vå och le der till att in kom sten i Ma jor na höjs dåbe folk ning en suc ces sivt byts ut. En re surs star ka re be fol k -ning an tas i stör re ut sträck ning ha bil och hand lar där förof ta re ut an för stads de len vil ket miss gyn nar den lo ka lahan deln. I kom bi na tion med att man rör sig min dre tillfots och cy kel i nä rom rå det le der det ta till att nyin flyt ta de män ni skor har svå ra re att upp rät ta nya kon tak ter i om -giv ning en, vil ket in ne bär läg re an svar skänsla och läg re lo -kalt del ta gan de.

4.4.2 Va ri ant B – Ekologiskalandshövdingehus

• fler när bu ti ker, ca fé er, res tau rang er och håll plat serupp mun trar fler kon tak ter

• in stal la tion av 2004 års vat ten tek nik till li ten kost nadÞ läg re förb ruk ning

• eko re no ve ring ar av alla lands höv ding e hus görs utanbe va ran de av fa sa der nas ut se en de

• vär me väx la re för från luft och av lopp svat ten samt in di -vi du ell mät ning av ener gi och vat ten finns i alla lä gen -he ter

• fönst ren har me tall be lägg ning ar och iso le ran de gas• grö na tak och sol fång a re finns på alla lämp li ga tak• myck et mer grönt i stads rum met• 960 eko lo gis ka lä gen he ter har byggts i ham nen och på

Vä stra be grav nings plat sen• hög re hy res ni vå er gyn nar re surs star ka hus håll • en stör re ge nom snitt lig boy ta med ger läng re bo tid• syn li ga, lo ka la krets lopp, så som du schvat te nå ter tag

och fon tä ner med dag vat ten re ning, syn lig gör de tek -nis ka sys te men

• av lopp svatt net sor te ras i toa let tav lopp svat ten, BDT- vat ten och dag vat ten

• stads de len är helt bil fri och tra fi ken leds i stäl let runtstads de len

Ett an ta gan de har gjorts in för den na va ri ant om att Ma -jor na är helt bil fritt, med un dan tag för ut ryck nings for -don och färd tjänst, och många maj bor har där för av ståttfrån att ha bil. Tra fi ken leds i stäl let i en ring led runtstads de len. Väg di ke na in vid ring le den har ut for mats


Luftvärmeväxlare

Kallt grå-vatten ut

Avlopps-värmeväxlare

Varmvatten-beredare

Varmt gråvat-ten in

Vatten-reningsö-tank för dusch

Reglerbara ventiler

Radiator

B

Bild 4.19. Ett lands höv ding e hus i genom skär ning i va ri ant B.

Bild 4.20. Ge nom att syn lig gö ra dag vat ten re ning en ökas kopp -

ling en mel lan in di vi dens be te en de och de tek nis ka sys te men, vil -

ket i den na va ri ant le der till ökad mi ljö med ve ten het.

Snabb fak ta sol fång a re

Sol fång ar na ut görs av ett me dium i en slu ten krets somvärms upp av so len i en sol fång a re och leds till en ack u mu -la tor tank el ler till en var mvat ten be re da re, där den in fång a -de so le ner gin tas till va ra. Me di et är an ting en van ligt vat tenel ler en spe ci ell olja (Pe ter son J, 2003). Lämp li ga tak har en be stämd lut ning och rikt ning.

Bild 4.21.

som min dre re nings verk där sand fil ter lå ter dag vatt netfrån tra fi ken re nas in nan det leds till det stör re re nings -ver ket. Kol lek tiv tra fi ken inom Ma jor na är väl ut veck ladvil ket gör håll plat ser och ga tor till vik ti ga kon tak ty tor.An ta let in ner går dar är ofö rän drat. När bu ti ker, ca fé er och res tau rang er blomst rar, efter som maj bor na i hög re ut -sträck ning be fin ner sig i stads de len. Samman ta get in ne -bär det ta att kon tak ty tor na ökar.

Den vat tens nå la tek nik som fanns på mark na den år2004, till ex em pel snålspo lan de blan da re, vat tens nå latoa let ter samt tvätt- och dis kmas ki ner, har in stal le rats isam band med ord i na rie under håll. Det ta har in ne bu ritbe tyd ligt läg re vat ten för bruk ning till låga kost na der.Samt li ga 7000 lä gen he ter i hela lands höv ding e hus bes tån -det ge nom går en om fat tan de re no ve ring som sän ker

ener gi förb ruk ning en dras tiskt, men sam ti digt fö rän drashus fa sa der na, vil ket på ver kar känslan av det gam la Ma -jor na. Iso le ring en har bytts ut och väg gar na iso le rats in-och/el ler ut vän digt med en 430 mm tjock mi ne ra lull.Dess utom har väg gar na tä tats med ett 20 mm tjockt la gerobru ten cell plast ut an på. Mö tet mel lan väg gar och tak -bjäl klag har tä tats och vind bjäl kla gen iso le rats. Även bot -ten bjäl klag och käl la re har tä tats och till ägg si so le rats.Treg las fön ster, med me tall be läg gning och iso le ran de gasmel lan glass kik ten, har installerats.

Sol fång a re har satts upp på lämp li ga hus tak, och stårnu me ra för näs tan all var mvat te nupp värm ning en un dersom mar hal vå ret. Be räk na de kost na der för ovan stå en deåt gär der vi sas för i ta bell 4.20 i slu tet av det ta ka pi tel. Allatak som vet ter mot in ner går den har klätts med grönt gräs. 75 % av års ne der bör den be räk nas bli kvar på ta ket ochdun sta bort ge nom väx ter nas ak ti vi tet (Stock holm vat ten, Inter net). Hård gjor da ytor på in ner går dar och hus nä ramar ky tor har bru tits upp och gett plats för växt lig het som fång ar upp vat ten från kort va ri ga regn och lå ter det stan -na och av dun sta. Det sam la de dag vat ten flö det blir där -med lägre i variant B än i övriga varianter.


Husåtgärd Energiförbrukn

(kWh/pers, år)

Kostnad/år Besparing

(kWh/pers, år)

Besparing

(kr/pers, år)

Besparing

(kr/lgh, mån)

Variant B (40 kWh/m²)* 1 373 834 -4 701 -2 850 -411

Variant D (125 kWh/m²)* 4 290 2 606 -1 784 -1 806 -157

Rivning och nybygge i variant

A (173 kWh/m²)**6 655 4 043 581 354 59

”Lyxigare” renovering i

variant A (173 kWh/m²)*5 938 3 607 -136 -132 -11

2004 6 074 3 690 - - -

* beräknad på 1,73 pers/lgh och en genomsnittlig boyta på 59m²/lgh

** beräknad på 2 pers/lgh och en genomsnittlig boyta på 77 m²/lgh

Ta bell 4.11. Ener gi be spa ring ar i lands höv ding e hus jäm fört med år 2004.

Husåtgärd2004 års

hyra

Hyres-

ökn/mån

Energi-

bespar/mån Besparing

Variant A 4 060 223 -411 -188

Variant B 4 060 769 -157 612

Ta bell 4.12. Ener gi be spa ring ar kon tra hy re sök ning ar i lands -

höv ding e hu sen (ut tryckt i kro nor/pers).

Reningskostnader/pers, år Investeringskostnader/pers, år Allmänna invest

och underhåll

Total VA-

kostn/pers, år

Variant A, C 28 (högre krav på P) 40 (snålspolning) 67

100 (kompl avloppsrening för bättre

slamkvalitet

Summa 128 40 67 235

Variant B 100 (svartvattenreningsverk) 480 (individuella mätare) 1481 (sortering i tre

fraktioner)

100 (slambehandl för 90 %

återföring av N, P och K)

480 (gröna tak)

40 (snålspoln)

200 (duschvattenåtertag)

Summa 200 1 200 1 481 2 881

Variant D Samma som för variant A och C 480 (individuella mätare) 67

40 (snålspolning)

Summa 128 520 67 715

Ta bell 4.13. Åt gär der och kost na der för VA-sys te met i de oli ka va ri an ter na.

I sam band med stam by ten har lo ka la från lufts vär me -pum par med vär me väx la re in stal le rats så att ener gin i ut -ven ti le rad luft vär mer upp in gå en de luft (verk nings grad:ca 85 %). Mot sva ran de vat ten vär me pum par finns ävenför ut gå en de av lopp så att ener gin i ut gå en de av lopp s vat -ten åter vinns i fas tig he ter na.

960 nya eko lo gis ka lä gen he ter har byggts på Syd vä straäl vom rå det och på Vä stra be grav nings plat sen, vil ket harökat an de len 4: or och 5: or i stads de len. Des sa har kraf ti -ga vind bjäl klag si so le ring ar som bi drar till en läg re vär me -förb ruk nings ni vå (125 kWh/m²). Boy tan har där medock så ökat och möj lig gjort läng re bo tid inom stads de lenför fa mil jer som väx er. Ny byg gna tio ner na och re no ve -ring ar na med för dock sam ti digt en be tyd ligt hög re hy res -ni vå jäm fört med 2004 och bi drar till att folk med hög rein kom ster flyt tar till stads de len. In ve ste ring ar na skri va avpå 30 år, och samt li ga av skriv ning ar finans i e ras ge nomhy re sök ning en. Hy re sök ning en kom pen se ras i viss månge nom sänk ta ener gi kost na der. För att se be räk ning ar naför boy tan, ener gi förb ruk ning en och hy res ni vå er na hän -vi sas läsaren till 4.20–4.27 i slu tet av det här ka pit let.

Av lopp svatt net sor te ras i tre ty per; toa let tav lopp svat -ten, BDT-vat ten (Bad, Disk, Tvätt) och dag vat ten (regn -vat ten). För det ta kräv des en kom plet te ran de led ning förtoa let tav lopp svat ten till det be fint li ga sys te met. Dag vatt -net leds i se pa ra ta led ning ar till det kon ven tio nel la re -nings ver ket, me dan toa let tav lopp svatt net leds till ett heltnytt re nings verk. Efter som det nä rings ri ka toalettav -lopps vattnet inte för o re nas av äm nen i BDT- och dag -vatt net finns fö rut sätt ning ar för en hög åter fö rings grad av nä rings äm nen till åk rar na. BDT-vatt net re nas ge nomsand fil ter och sam las vid hus väg gen i en tank som är di -men sio ne rad ef ter det max i ma la spol nings be ho vet av toa -let ter na som upp står un der mor gon och kväll. Res te ran de BDT-vat ten leds till dag vat ten sys te met. När BDT-vatt -net an vänds för att spo la toa let ter na min skar an vän dan -det av färsk vat ten kraf tigt. Två re nings verk in ne bär dockhög re kost na der för re ning. Fas tig het sä ga rens in ve ste -ring ar i grö na tak, in di vi du ell mät ning, VVS-in stal la tio -ner (Vär me Ven ti la tion Sanitet) och extra av lopps led -ning ar ger en ökad VA-kostnad. Det nya systemet in ne -bär även högre kostnader för drift och underhåll av led -nings nä tet.

För hål lan det mel lan möj li ga ener gi be spa ring ar och hy -res ni vå er i va ri an ter na re do vi sas i ta bell 4.11 och 4.12. Ett kon stant fjärr vär mep ri set 60,75 öre/kWh (Gö te borgener gi, Inter net) an vänds för att på vi sa vil ka kost nads be -spa ring ar som kan gö ras.

Kost na der och åt gär der i de oli ka va ri an ter na när detgäl ler VA-sys te met ska jäm föras och vä gas mot hur myck -et vat ten för bruk ning en kan sän kas. Des sa för hål lan denre do vi sas i ta bell 4.13 och 4.14.

De hög re hy ror na som fö ljer av in ve ste ring ar na ökarin komst klyf tor na och le der till min skad ge men skap ochett läg re lo kalt del ta gan de. Emel ler tid gör ett ökat an talkon tak ty tor, och där med fler kon tak ter i om giv ning en,att an svar skänslan för kol lek ti vet Ma jor na kan fort sät ta

att vara re la tivt hög. Den upp lev da påverkansmöjligheten är fortsatt låg.

In for ma tion skam pan jer och stor plats i den of fent li gade bat ten har ak tu a li se rat mi ljö vän li ga at ti ty der och in te -gre rat des sa i var da gen. Slut na, lo ka la krets lopp syn lig görkon se kven ser na av in di vi dens hand lan de. In di vi du ellmät ning för el, upp värm ning samt varm- och kall vat tenhar in förts och åter finns nu i var je lä gen het. Mä tar na harpla ce rats väl syn ligt i kö ken där myck et ener gi och vattenförbrukas (Bokalder et al, Byggekologi 1-4, 1997).

4.4.3 Va ri ant C – Små förändringar

• lands höv ding e hu sen ge nom går nor malt under håll• inga nya tek nis ka sys tem för VA el ler ener gi• 260 nya lä gen he ter har byggts i ham nen• hy ror na höjs inte nämn värt• ofö rän drat mi ljö med ve tan de och hand lan de• fär re kon tak ty tor in ne bär fär re kon tak ter i om giv ning -

en


Bild 4.22. Maj bor na spen de rar mer tid i stads de len i va ri ant D än

2004, vil ket gyn nar kon tak ty tor så som när bu ti ker, ca fé er och

innergårdar.

Besparing (l/pers, dygn)* Besparing

(%)

Förbrukning

efter åtgärd

(l/pers, dygn)

Variant A 49 (snålspolning)

Summa 49 29 119

Variant B 49 (snålspolning)

19,5 (duschvattenåtertag)

20,6 (ind mätn)

Summa 85 41 99,5

Variant C 49 (snålspolande insatser)

Summa 49 29 119

Variant D 49 (snålspolning)

19,6 (ind mätning)

Summa 68,6 41 99,4

* dagens vattenförbrukning uppgår till 168 l/person och dygn.

Ta bell 4.14. Vat ten be spa ring ar som kan gö ras i va ri an ter na.

• en låg upp levd på ver kans möj lig het ger ett min skat lo -kalt del ta gan de

• tra fi ken i Ma jor na ökar

Ett an ta gan de om ökan de tra fik in ne bär att ga tuu trym -met inte läng re är in bju dan de för gå en de och cyk lis ter.Till gång en till in ner går dar är den sam ma som år 2004,men i och med att maj bor na i hög re ut sträck ning hand lar med bil ut an för stads de len miss gyn nas när bu ti ker na.Det ta in ne bär fär re kon tak ty tor och där med fär re kon -tak ter i om giv ning en, vil ket även på ver kar det lo ka la del -ta gan det ne ga tivt. Den upp lev da på ver kans möj lig he tenär låg på grund av de min ska de kon tak ter na i om giv ning -en, vil ket le der till ett läg re lo kalt del ta gan de.

Lands höv ding e hus bes tån det ge nom går en dast nor -malt under håll. Inga nya tek nis ka sys tem för VA el lerener gi in går i det ta. VA-sys te met ser lik a dant ut som i va -ri ant A, och har där för ock så samma variabelvärden.

260 nya lä gen he ter byggs på Syd vä stra äl vom rå detutan till gång till in ner går dar. Ener gi förb ruk ning en är en -dast mar gi nellt läg re än i lands höv ding e hu sen, dels pågrund av stör re bos tads y ta/per son, och dels för att sto ragla sy tor är van li ga in slag i ny byg ge na. För vid a re be skriv -ning av de ny bygg da hu sen, se va ri ant A. Hy ror na höjsinte nämn värt jäm fört med år 2004 och be folk nings -struk tu ren ge nom går där för inga stör re för änd ring ar. Pågrund av en fort satt re la tivt li ten an del 4:or och 5:or flyt -tar många fa mil jer från stads de len när andra barnetkommer. Boytan har ökat marginellt tack vare ny byg ge -na.

At ti ty der na på ver kas av att ut bild ning och sam hälls de -batt allt mer fo ku se ras på mil jö frå gor. Psy ko lo gis ka, eko -

no mis ka och tek nis ka hin der för in di vi den att age ra mil -jövänligt har dock inte un dan röjts el ler mini me rats, ochdet mi ljö med vet na be te en det har därför inte förändratsfrån 2004.

4.4.4 Va ri ant D – Bevarade ochekologiska landshövdingehus

• när bu ti ker, ca fé er och res tau rang er blomst rar vil ketökar an ta let kon tak ter

• samt li ga lä gen he ter har re no ve rats med bi be hål len ar -ki tek tur

• 100 lä gen he ter har bli vit stör re ge nom att de öpp natsupp till vin dar na

• 260 nya eko lo gis ka stör re lä gen he ter med halv öpp nain ner går dar har byggts i ham nen

• sam ma ener gi åt gär der som i va ri ant B men utan sol -fång a re

• sam ma vat ten be spa ran de åt gär der som i va ri ant A• in di vi du ell mät ning av vat ten, el och upp värm ning

Ett an ta gan de har gjorts att tra fi ken i Ma jor na är be grän -sad efter som hälf ten av ga tor na gjorts om till gårds ga toroch gång has tig het där med gäl ler. Det ta in ne bär att fär remaj bor har bil, och där för hand lar be folk ning en i stads -de len mest lo kalt. An ta let in ner går dar är ofö rän drat från2004, men när bu ti ker, gårds ga tor och håll plat ser för lo -kal tra fik an vänds mer fli tigt som kon tak ty tor. Kon tak -ter na i om giv ning en är där för många, vil ket ock så på ver -kar det lo ka la del ta gan det po si tivt.

Samt li ga lands höv ding e hus har re no ve rats var samtmed bi be hål len ar ki tek tur, men även iso le rats så långt


Variabel Variant A Variant B Variant C Variant D Nuläget

Lokalt deltagande Lågt Medel Medel Högt Högt

Kontaktytor Medel Många Medel Många Många

Kontakter i omgivningen Få Många Medel Många Många

Ansvarskänsla för kollektivet Låg Hög Medel Hög Medel

Botid i stadsdelen Medel Medel Medel Medel Medel

Storleksfördelning av lägenheter Lågt Lågt Lågt Lågt Lågt

Upplevd påverkansmöjlighet Låg Låg Låg Låg Låg

Vattenförbrukning, l/pers, dygn 204 152 204 184 253

Reningskostnad 128 200 128 128

Investeringar i vattenbesparande

teknik40 1 200 40 480 0

VA-kostnad, kr/pers, år 235 2 881 235 715 747

Miljömedvetet beteeende Ökar som idag Ökar mer än idag Oförändrat Ökar mer än idag Ökar

Energipris Oförändrat Oförändrat Oförändrat Oförändrat 60,75 öre/kWh

Investeringar i energibesparande

teknik, kr/lgh, mån0 291 0 824 0

Hyresnivå, kr/lgh, mån 6 965 8 471 6 395 8 391 4 060

Inkomstnivå Ökar Ökar Oförändrad Ökar Oförändrad

Energiförbrukning, kWh/pers, år 6 074 1 570 6 098 4 229 6 002

Boyta, m²/pers 35,5 34,9 34,5 34,5 34

Ta bell 4.15. Var i a bel vär den i va ri an ter na och nu lä get.

kul tur vär det till å ter (125 kWh/m², år). Ga tu fa sa der nahar där med be hål lits in tak ta. i stäl let har fönst ren tä tats,gårds fa sa der na och vinds bjäl kla get iso le rats. Det se na rehar ut förts trots att det in ne bu rit min dre lä gen hets för råd. Sol fång a re finns inte i den na va ri ant på grund av att deinte är fö ren li ga med kul tur be va ran det av lands höv ding e -hu sen. Fönst ren har er satts med lå ge mis sions glas.

För att ska pa fler stör re lä gen he ter har ca 100 lä gen he -ter öpp nats upp till vin dar na. I sam band med det ta hartak och trä väg gar iso le rats. Dess utom har 260 nya stör reeko lo giskt bygg da bo stä der med halv öpp na in ner går dartill kom mit på Syd vä stra äl vom rå det. Bort sett från denstör re lä gen het sy tan har de ut for mats en ligt sam ma stan -dard och ut se en de som lands höv ding e hu sens be byg gel se.An de len 4: or och 5: or ökar där med och möj lig gör läng re bo tid i stads de len för växande familjer, i och med denstörre genomsnittliga boytan.

Vad det gäl ler ener gi ef fek ti vi se ran de åt gär der är des sade sam ma som i va ri ant B fast utan sol fång ar na på ta ken.Åt gär der för vat ten be spa ring samt för änd ring ar i av -lopps vattenhantering är, fö ru tom den in di vi du el la mät -ning en, densamma som i variant A.

In ve ste ring ar na i ener gioch vat ten be spa ran de åt gär -der och öka de re nings kost na der har med fört mer kost na -der på to talt 824 kr/lä gen het och må nad. Den öv ri ga hy -re sök ning en or sa kas av höga kost na der i sam band medre no ve ring ar i kul tur be va ran de syf te. De öka de kost na der för hyra ska dock vä gas mot de kost nads be spa ring ar somgörs då ener gioch vat ten kost na der na min skar. Tit ta i ta -bell 4.11 till och med 4.14 som presenteras i sambandmed variant B.

Sam hälls de bat ten, me dia, sko la och ar be te har stör refo kus på mil jö, vil ket har lett till att po si ti va at ti ty der tillmil jön har in te gre rats i ti di ga re at ti ty der. Det ta in ne bär

att an svar skänslan för kol lek ti vet är fort satt hög, trotsöka de in komst klyf tor. In di vi du ell mät ning för el, upp -värm ning och för kall- och var mvat ten har in förts ochåter finns nu i samt li ga lä gen he ter, vil ket min skar an vänd -ning en av des sa re sur ser (Bo kal der et al, Byg ge ko lo gi 1-4,1997). Mä tar na har pla ce rats i kö ken där myck et ener gioch vat ten förb ru kas. Van or na har där med fö rän drats tillatt speg la ett mer mi ljö med ve tet beteende. Den upplevdapåverkansmöjligheten är, som i övriga varianter, fortsattlåg.

4.4.5 Var i a bel vär de na i va ri an ter na ochnuläget

I ta bell 4.15 samman fat tas hur var i abler na har kvan ti fi e -rats i va ri an ter na och i nu lä get.

4.4.6 Dis kus sion kring va ri an ter na

Efter som an a lys grup pen har vär de rat den eko lo gis ka nyt -tan, det vill säga mi ljöa spek ter na, högst så är va ri ant Bden mest håll ba ra ur eko lo gisk syn vin kel. His to riskt ochkul tu rellt in ne bär det ta dock för änd ra de fa sa der och pro -por tio ner på lands höv ding e hu sen ge nom de till ägg si so le -ring ar som genom förs. And ra åt gär der som vär me väx la -re, du schvat te nå ter tag, grö na tak och sol fång a re krä verock så ut rym me. En ligt fal len kä ten, byg gnad san ti kva ri eroch ex per ter på Stads byg gnad skon to ret finns en starkön skan om att lands höv ding e hu sens ytt re skall be hål las,vil ket be grän sar de in grepp som kan gö ras i lands höv -ding e hu sen. Det ska dock poäng te ras att myck et kan gö -ras för att ef fek ti vi se ra vat tenoch ener gi förb ruk ning enutan att det be hö ver in ne bä ra in grepp i fa sa der na, till ex -em pel mer ef fek ti va iso le rings ma te ri al och att iso le ra inåt lä gen he ter na. Des sa ty per av ”ex tra kost na der” ver kar havisst stöd i Ma jor na, en ligt fram kom na re sul tat. Det skaäven till äg gas att det är möj ligt att sän ka ener gi förb ruk -ning en utan att ens be hö va iso le ra ge nom att täta fönst eroch bjälkar.

I va ri ant B och D har hy res ni vå er na be räk nats bli hög -re. Ett bät tre bo en de ur eko lo gisk syn punkt be ty der nöd -vän digt vis inte in ne bä ra att hy res ni vå er na höjs lika myck -et. Det är inte sä kert att mer kost na der na för ener gi- ochVA-in ve ste ring ar läggs på hy res gäs ter na. Fas tig het sä ga ren kan få tyd li ga mo tiv för att in ve ste ra i be spa ran de åt gär -der, till ex em pel ge nom oli ka ty per av stat li ga bi drag för”eko lo gis ka” re no ve ring ar. Sam ti digt är det vik tigt attman be trak tar den to ta la bo en de kost na den, sna ra re änen bart hy res ni vån. När ener gioch vat ten för bruk ning ensjun ker kan mer el ler min dre sto ra kost nads be spa ring argö ras. Eko no mi vi sa de sig dock vik tas re la tivt lågt avsamtliga som gick utvärderingsbanan och fick därför intenågon avgörande vikt för den sammantagna be döm ning -en.

Vik tigt att näm na är ock så att va ri ant B, om man en -dast ser till mer kost na der för in ve ste ring ar i ener gi be spa -ran de åt gär der, in ne bär läg re hy ror än va ri ant D, menefter som så många ny byg gen sam ti digt genom förs i va ri -


Avloppsvatten ut

Avlopps-värme-växlare

Fjärrvärme in

Varmvatten-beredare Varmt

gråvat-ten in

Varmvatten-beredare

Isolering något över byggstan-dard

Reglerbara ventiler

Treglasfönster

Radiator

LuftvärmeväxlareD

Bild 4.23. Ett lands höv ding e hus i genom skär ning i va ri ant D.

ant B blir den ge nom snitt li ga hy res ni vån i stäl let hög re.Det är allt så inte in ve ste ring ar na i sig som genererar hy -res s kill na den, utan nybyggena.

Va ri ant A ska pa des som en to tal mot sats till va ri ant Bur eko lo gisk syn punkt och som mot sats till va ri ant D urso ci al syn punkt. Efter som lands höv ding e hu sen är riks in -tres se för kul tur vård och sam ti digt nå got som maj bor na ihög ut sträck ning vill be va ra känns var ken va ri ant A el ler

va ri ant B sär skilt tro li ga. Va ri ant D fram står som en kom -p ro miss mellan ekologiska och kulturella värden.

Bo ti den i stads de len vi sa de sig vara en het och svår löstfrå ga. Ön ske må len om ett ökat an tal stör re lä gen he ter istads de len blir tro li gen myck et svå ra att möta inom en 30års pe riod efter som Ma jor na re dan idag är en myck et tätstads del med en li ten an del oex ploa te rad markyta förnybyggen.

4.5 Ana lys av ut vär de rings ba nan

4.5.1 Ut vär de rings ba na ochut vär de rings kri te ri er

In för ut vär de rings ba nan bjöds to talt 22 ak tö rer in: 7 bo -en de, 4 re p re sen tan ter från bos tads bo lag, 7 tjäns te mänoch 4 po li ti ker. För att ak tö rer na skul le kun na ut vär de rade fyra var i an ter nas val des ett an tal ut vär de rings kri te ri erut som kan ses i ta bell 4.16. Fyra kri te ri er är tag na di rektfrån sys tem mo del ler na och tre är hit tills obe kan ta, näm -li gen åter kopp lings grad, av lopp svat ten flö de och åter fö -ring av nä rings äm nen.

Ba nan in led des med en kort in ter vju där vi bland an nat frå ga de vil ka aspek ter ak tö rer na an såg vik ti ga för ett brabo en de. In ter vju er na be kräf tar sys tem mo del len och våraut vär de rings kri te ri er. Aspek ter som om nämn des, mensom inte har be hand lats som en bo en de a spekt, dock avfalls tu di en som hel het, är tra fik frå gor som trygg het sa -spekt, bul ler och fö ro re ning ar från tra fik, kom mu ni ka -tions möj lig he ter och till gäng lig het till ham nen. Enaspekt som om nämn des men som inte har be rörts är av -fallshan te ring en. En an mär kning från grup pen tjäns te -män var att det idag inte finns någ ra pla ne rings verk tygsom kan möj lig gö ra en ut veck ling mot mer bland stads ka -rak tär (som finns i Ma jor na), vil ket fram för allt märks när nya bo stads om rå den byggs upp. Fun ge ran de skola, dagisoch annan kommunal service var en annan aspekt somboende förde fram som viktig.

4.5.2 Hy po te ser

Hy po te ser na som ar be tats fram har ana ly se rats med hjälp av re sul ta ten från ut vär de rings ba nan och re do vi sas i ta -bell 4.17.

4.5.3 An a lys grup pens vikt ning avut vär de rings kri te ri er

En in del ning av kri te ri er na gjor des en ligt so ci a la, mi ljö -mäs si ga, och eko no mis ka aspek ter. In för MAUT-ana ly -sen vik ta de se dan alla i an a lys grup pen sub jek tivt samt li ga ut vär de rings kri te ri er. Des sa re sul tat re do vi sas i ta bell4.18. Mi ljöa spek ter na vär de ras högst och åter fö rings gra -den vär de ras all ra högst inom mil jö. Det ta får ge nom slagför hur an a lys grup pen vär de rar va ri an ter na. An a lys grup -pen an ser där för att al ter na tiv B, där om fat tan de ener gi -åt gär der genom förs, är det bäs ta al ter na ti vet.

4.5.4 Ak tö rer nas in i ti a la vikt ning avut vär de rings kri te ri er na

De oli ka ak törs grup per nas in i ti a la vikt ning av ut vär de -rings kri te ri er na samman fat tas i bild 4.24.

Någ ra in tres san ta iakt ta gel ser är att samt li ga ak tö rervär de rar många kon tak ter i om giv ning en högst och att


Kriterium Viktning Viktning (%)

Miljö Avloppsvattenflöde 57 11

Energiförbrukning 80 16

Återföringsgrad 100 12

Ekonomi Hyresnivå 60 14

Social Kontakter i omgivningen 70 14

Lokalt deltagande 68 20

Återkopplingsgrad 68 14

Kriterium Definition Motivering

Lokalt deltagande Att vara del av/medlem i nätverk och/eller

förening med verksamhet i Majorna

En grundläggande förutsättning för att uppnå hållbarhet är ett lokalt

deltagande i beslutsprocessen (förord till avsnitt III i Agenda 21).

Kontakter i omgivningen Hur många personer majbon känner i sin

närmiljö

Social sammanhållning bidrar till ökad hälsa, trygghet och delaktighet.

Återkopplingsgrad Förståelsen bland majbor för miljötekniska

system

Nås genom synliggörandet av miljötekniska systemlösningar vilket stärker

kopplingen mellan orsak och verkan.

Avloppsvattenflöde Utgående vatten från bostäder och lokaler Låga flöden innebär lägre belastning på reningsverk och mindre

föroreningar. För höga flöden kan leda till driftsstopp och

svavelvätebildning i ledningar.

Återföring av

näringsämnen

Genomsnittlig återföringsgrad till jordbruket av

kväve, fosfor, kalium

Ekologisk hållbarhet kräver att näringsämnen går i kretslopp och

återanvänds.

Hyresnivå 2004 års hyresnivå + merkostnader för vatten,

avlopp och energieffektiviseringar

Hur viktig hyresnivån är i jämförelse med energi- och VA-effektiviseringar är

intressant att utvärdera.

Energiförbrukning Antal förbrukade kilowattimmar per person och

år

Energianvändning i byggnader skall minska och vara lägre år 2010 än år

1995, enligt svenska miljömål.

Ta bell 4.16. De fi ni tio ner av ut vär de rings kri te ri er.

po li ti ker vik tar hög åter fö ring av nä rings äm nen be tyd ligthög re än de öv ri ga ak törs grup per na. Bos tads bo lag ochtjäns te män vik tar högt lo kalt del ta gan de hög re än bådepo li ti ker och bo en de. No ter bart är ock så att bo en de harsatt re la tivt låga siffror för varje kriterium jämfört medövriga aktörer.

4.5.5 Ak tö rer nas oli ka be döm ning ar avva ri an ter na

Ge nom att jäm föra ak tö rer nas oli ka be döm ning ar av kri -te ri er emel lan samt de ras spon ta na hel hets be döm ning avva ri an ter na kart läggs skill na der mel lan grup per na. Deoli ka an a lyss te gen kal las MAUT-alfa, -beta re spek ti ve-gam ma och för kla ras ut för ligt i me tod ka pit let. Re sul ta -ten från ut vär de rings ba nan re do görs för i bild 4.25 tilloch med 4.28.

Grup per na har lik nan de be döm ning ar av samt li ga va -ri an ter, oav sett hur da ta ma te ri a let ana ly se rats. Un dan ta -get ut görs av tjän ste män nens be döm ning av va ri ant D. Ide fles ta fall be dömer samt li ga ak tö rer att kri te ri er na upp -fylls säm re i va ri an ter na när de får upp skat ta dem själ vaän med an a lys grup pens vär den. Un dan ta gen ut görs av

bos tads bo la gens be döm ning av va ri ant B och D, samttjän ste män nens be döm ning av va ri ant D. In tui tivt fö re -drar samt li ga ak törs grup per va ri ant D. När de vik ta dekri te ri er na väg des ihop med de be räk na de vär de na för va -ri an ter na fö re drog samt li ga i stäl let va ri ant B. Den egnabe döm ning en (gam ma) av slö ja de att alla grup per, fö ru t -om tjäns te män nen, fö re drog va ri ant B. En an led ning tillatt tjänstemän fortfarande föredrar variant D kan vara attde värderar låg energiförbrukning lägre än de andra grup -per na.

4.5.6 Ana lys av möj li ga kon flik ter mel lanak törs grup per

För att upp täcka möj li ga miss för stånd och kon flik termel lan ak törs grup per na ut veck la des tre hy po te ser föreut vär de rings ba nan. De bo en de fick sva ra på hur de trod -


Hypotes Resultat i utvärderingsbanan

1. Boende viktar låga hyror högt jämfört med övriga kriterier. Bekräftas ej. Låg hyresnivå viktas lägre än återkopplingsgrad, kontakter i

omgivningen och energiförbrukning.

2. Boende vill bevara landshövdingehusens karaktär; fasader, funktion

och interiör.

Ja. Bekräftas av budgetfrågan.

3. Boende är inte i någon stor utsträckning intresserade av

investeringar i kraftiga energieffektiviserande åtgärder.

Stämmer ej. Energieffektivisering är lika viktigt som kulturbevarande.

4. Boende värderar många kontakter i omgivningen högt, liksom

lokalt deltagande.

Bekräftas ej. Boende viktar många kontakter i omgivningen högst, men

högt lokalt deltagande viktas relativt lågt.

5. Bostadsbolag värderar låg energiförbrukning och lågt

avloppsvattenflöde högt.

Stämmer ej. Bostadsbolagen viktade låg energiförbrukning högt, men

lågt avloppsvattenflöde värderades lågt.

6. Politiker värderar lokalt deltagande högt, och högre än vad

tjänstemännen gör.

Stämmer ej. Politiker viktar högt lokalt deltagande lågt jämfört med

övriga kriterier och lägre än tjänstemän.

7. Tjänstemän värderar låg energiförbrukning, hög återföring och en

hög återkopplingsgrad högre än andra aktörsgrupper.

Bekräftas inte. Låg energiförbrukning värderas lägre av tjänstemän än

andra aktörsgrupper. Politiker värderar hög återföring av näringsämnen

och hög återkopplingsgrad högre.

8. Av de varianter som presenterats föredrar samtliga aktörsgrupper

intuitivt variant D.

Bekräftas.

Ta bell 4.17. Hy po te ser och re sul tat i UB.

Aktörsgruppernas initiala viktning av kriteriernaH

ögt lo

kalt

deltagande

Låg e

nerg

i-fö

rbru

knin

g

Låg h

yresn

ivå

Hög å

terf

öri

ng a

v näri

ngsä

mnen

Lågt avl

opps-

vattenflöde

Hög å

terk

opp

-lin

gsg

rad

Många k

onta

kter

i om

giv

nin

gen

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Tjänstemän

Politiker

Boende

Bostadsbolag

Bild 4.24. Ak törs grup per nas in i ti a la vikt ning av kri te ri er na.

Kriterium Viktning Viktning (%)

Miljö Avloppsvattenflöde 57 11

Energiförbrukning 80 16

Återföringsgrad 100 12

Ekonomi Hyresnivå 60 14

Social Kontakter i omgivningen 70 14

Lokalt deltagande 68 20

Återkopplingsgrad 68 14

Ta bell 4.18. An a lys grup pens vikt ning av ut vär de rings kri te ri er na.

de att bos tads bo lag och po li ti ker/tjäns te män vik ta de ut -vär de rings kri te ri er na. Bos tads bo la gen fick på mot sva -ran de sätt sva ra på hur de trod de att bo en de vik ta de kri -te ri er na. Re sul ta ten re do vi sas i bild 4.29, 4.30 och 4.31.

De bo en de tror att bos tads bo la gen vik tar en låg hy res -ni vå läg re än de själ va. Dock vi sar det sig att bos tads bo la -gens fak tis ka vikt ning av hy res ni vån är både hög re än vadde bo en de trod de och de bo en des egna vikt ning ar. Över -lag har bo en de gis sat läg re vikt ning ar än vad bos tads bo la -gen an gett. Det ska dock på pe kas att de bo en de över laghar satt läg re vär den än öv ri ga grup per på samt li ga kri te ri er.

Bo en des giss ning av hur po li ti ker och tjäns te män vik -tat lo kalt del ta gan de är läg re än den fak tis ka vikt ning en.Det sam ma gäl ler för kon tak ter i om giv ning en. Ge ne rellttror bo en de att tjäns te män och po li ti ker vik tar de oli kakri te ri er na lägre än vad de faktiskt gjort.

Bos tads bo la gen tror att de bo en de vik tar låga hy rorhögt. De bo en des fak tis ka vikt ning av hy res ni vån ski ljersig dock myck et lite från bos tads bo la gens egen vikt ningav hy res ni vån. Bos tads bo la gen gis sar fak tiskt mest fel närdet gäl ler just hy res ni vån. Även de bo en des vikt ning avVA-kri te ri er na underskattas av bostadsbolagen.

4.5.7 Ana lys av kom plet te ran de frå ga

Re no ve ring ar av lands höv ding e hu sen är nöd vän digtinom en snar fram tid, och där för är det ak tu ellt att vetahur ak törs grup per na vill att bud ge ten ska prio ri te ra mel -lan kul tu rellt be va ran de och eko lo gis ka in ve ste ring ar. Vibad där för ak törs grup per na för de la 1 mil jon kro nor mel -lan des sa två al ter na tiv. Bild 4.32 vi sar ut fal let.

4.5.8 Dis kus sion av re sul tat iut vär de rings ba nan

Det är stör re skill na der mel lan hur bo en de tror att bo -stadsbolag vik tar de oli ka kri te ri er na, än hur bos tads bo -la gen tror att de bo en de vik tar kri te ri er na. En an led ningtill det ta kan vara att bos tads bo la gen har stör re möj lig he -ter att ge nom kun den kä ter och bo vär dar ta reda på hurde bo en de tän ker i oli ka frå gor. Bo en de å and ra si dansak nar den na möj lig het. Sär skilt in tres sant är att re sul ta -ten från ut vär de rings ba nan inte kan visa på nå gon kon -flikt mel lan bos tads bo lag och bo en de om hur de vär de rar hy res ni vån. Upp fatt ning en att det i Ma jor na finns ett


10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

B olika bedömningaroendes

Intuitiv Beta Gamma

VariantA

VariantB

VariantC

VariantD

Bild 4.25. De bo en de under skat tar hur väl kri te ri er na upp fylls i

alla va ri an ter fö ru tom va ri ant D. De bo en de vik ta de kon tak ter i

om giv ning en högst, vil ket gett ut slag i samt li ga va ri an ter.

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

B olika bedömningarostadsbolagens

Intuitiv Beta Gamma

VariantA

VariantB

VariantC

VariantD

Bild 4.26. Bos tads bo la gens in tui ti va be döm ning av va ri ant A och

B stäm mer bra över ens med hur de se dan vik tat kri te ri er na med

an a lys grup pens vär den (beta). Kon tak ter i om giv ning en vik ta des

högst. Mi ljöa spek ter na vik ta des ung e fär lika högt som de bo en -

de.

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Tjänstemännens olika bedömningar

Intuitiv Beta Gamma

VariantA

VariantB

VariantC

VariantD

Bild 4.27. Tjän ste män nens in tui ti va be döm ning en är hög re än

den egna vik ta de för samt li ga va ri an ter. Va ri ant D fö re dras in tui -

tivt och med den egna vikt ning en (gam ma). Ock så tjäns te män -

nen vik ta de kon tak ter i om giv ning en högst av kri te ri er na.

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Politikernas olika bedömningar

Intuitiv Beta Gamma

VariantA

VariantB

VariantC

VariantD

Bild 4.28. Po li ti ker na be döm de in tui tivt att va ri ant D var myck et

mer po si tiv än när de se dan vik ta de den. De har vik tat kon tak ter i

om giv ning en högst och dä ref ter hög åter fö rings grad av nä rings -

äm nen.

starkt mot stånd bland bo en de mot för änd ring ar somskul le kun na leda till höj da hy res ni vå er ver kar där medinte stäm ma. Re sul ta ten ty der på att det kan fin nas ut -rym me för åt gär der som till ex em pel till ägg si so le ring ar,trots even tu ellt högre hyror.

Po li ti ker nas låga vikt ning av det lo ka la del ta gan det kan bero på att man an ser att ett allt för ak tivt del ta gan de för -svå rar och för läng er be slutspro ces sen. En an nan för kla -ring skul le kun na vara att po li ti ker inte de fi ni e rar lo kaltdel ta gan de som det gjor des i vår mo dell, det vill säga somatt vara del av/med lem i nätverk och/el ler förening medverksamhet i Majorna.

Det har upp levts som svårt för många av del ta gar na iut vär de rings ba nan att för stå och be döma de tek nis ka sys -te men i de oli ka va ri an ter na ut i från den in for ma tion somvar gi ven. Sär skilt för kri te ri et åter fö rings grad kan vikt -ning en där för vara nå got miss vi san de. Det har dock vik -tats lågt av samt li ga ak tö rer vil ket gör att det inte får såstort ge nom slag för den samlade bedömningen av va ri an -ter na.

Det är tro ligt att byg gna tio ner na av bo stä der på Vä strabe grav nings plat sen inte upp märk sam ma des till räck ligt iut vär de rings ba nan. En kom plet te ran de frå ga in såg vi iefter hand hade varit lämplig.


Högt lo

kalt

deltagande

Låg e

nerg

i-fö

rbru

knin

g

Låg h

yresn

ivå

Hög å

terf

öri

ng a

v näri

ngsä

mnen

Lågt avl

opps-

vattenflöde

Hög å

terk

opp

-lin

gsg

rad

Många k

onta

kter

i om

giv

nin

gen

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Boendes viktning och bostadsbolagens gissning av denna

Boendes viktning

Bostadsbolagens viktning

Bostadsbolagens gissning

Bild 4.30. Bo en des vikt ning och bos tads bo la gens giss ning.

Högt lo

kalt

deltagande

Låg e

nerg

i-fö

rbru

knin

g

Låg h

yresn

ivå

Hög å

terf

öri

ng a

v näri

ngsä

mnen

Lågt avl

opps-

vattenflöde

Hög å

terk

opp

-lin

gsg

rad

Många k

onta

kter

i om

giv

nin

gen

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Bostadsbolagens viktning och boendes gissning av denna

Boendes viktning

Boendes gissning

Bostadsbolagens viktning

Bild 4.31. Bos tads bo la gens vikt ning och bo en des giss ning.

Boende PolitikerTjänstemänBostadsbolag

100-90-80-70-60-50-40-30-20-10-0-

Aktörernas önskvärda fördelning avåtgärder i landshövdingehusen

Betydande tilläggsisoleringBibehållen arkitektur%

Bild 4.32. De bo en de är den ak törs grupp som tyck er att det är

vik ti gast att göra be ty dan de till ägg si so le ring ar. Samt li ga and ra,

sär skilt po li ti ker, läg ger mer vikt vid att bi be hål la ar ki tek tu ren. Ut -

sla get på samt li ga ak törs grup per är ar ki tek tu ren vik ti gast.

Högt lo

kalt

deltagande

Låg e

nerg

i-fö

rbru

knin

g

Låg h

yresn

ivå

Hög å

terf

öri

ng a

v näri

ngsä

mnen

Lågt avl

opps-

vattenflöde

Hög å

terk

opp

-lin

gsg

rad

Många k

onta

kter

i om

giv

nin

gen

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Politikers och tjänstemäns viktningar och boendes gissning av dessa

Boendes gissning

Boendes viktning

Politikers viktning

Tjänstemäns viktning

Bild 4.29. Ak tö rer nas önsk vär da för del ning av åt gär der.

4.6 Om värld sa na lysAlla tre an a lys grup per har tes tat sina re spek ti ve var i an ters ro bus thet mot tre fram tids sce na ri er; ett där mark na denstyr, ett mi ljöin rik tat och ett med för sva gad till växt ochso ci al stag na tion. Des sa re do görs för i ta bell 4.19.Det re kom men de ras att läsaren re pe te rar vad va ri an ter na in ne bär för att kun na fö lja med i det ta av snitt. Det ta kangö ras ge nom att läsa samman fatt ning en (4.9.2) och/el lerge nom att tit ta på bild 4.15 som pre sen te ra des i bör jan av var i ant be skriv ning en.

4.6.1 Va ri ant A mot omvärlden

Med en ut veck ling där mark na den styr och mi ljö po li ti -ken lig ger kvar på da gens nivå, är va ri ant A mest ro bust. I dags lä get ges myck et få eko no mis ka in ci ta ment för bo -stadsbolagen att ge nom föra ge nom gri pan de mi ljöin ves -te ring ar, och en hög hy res ni vå är tro lig om mark na denstyr.

I va ri ant A är det eko no mis ka lä get av gö ran de för hursto ra ener gi be spa ran de åt gär der ut förs – inte bris ten påmi ljö po li tis ka be slut. Va ri ant A är så le des minst ro bustom det sker en mi ljöin rik tad sam häll sutveck ling. Ett för -dubblat ener gip ris gör det högst osan no likt med en högreenergiförbrukning än idag.

Un der de fö rut sätt ning ar som ges om den eko no mis kaut veck ling en stag ne rar vi sar sig va ri ant A kor re le ra på ettfå tal punk ter men är till stör re de len inte ro bust. Det lärtill ex em pel inte ske nå gon höj ning av hy res ni vå er na omstag na tion rå der, och inte hel ler nå gon ökning av ener gi -förb ruk ning en.

4.6.2 Va ri ant B mot omvärlden

Va ri ant B är minst ro bust om mark na den styr. Denmyck et låga ener gi förb ruk ning en och många ener gi- ochvat ten be spa ran de åt gär der na i va ri ant B är inte tro li gaom da gens ener gip ris och mi ljö sats ning ar na är som idag.Där med kan inte det mi ljö med vet na be te en det öka.

Om sam häl let blir mer mi ljöin rik tat är va ri ant B ro -bust. En grön skat te för del ning ger öka de in ves te rings bi -drag till mi ljö sats ning ar inom bostadssektorn.

Va ri ant B har en re la tivt låg ro bus thet om värl den stag -ne rar eko no miskt. Om byg gan det inom kom mu nal ochpri vat sek tor av stan nar kom mer in kom ster na inte att ut -jäm nas, vil ket förutsätts i varianten.

4.6.3 Va ri ant C mot omvärlden

Va ri ant C är inte sär skilt ro bust om om värl den går i rikt -ning mot mer mar knads styr ning. Hy ran sätts ef ter pri s -utveck ling en i sam häl let, och det är där för inte tro ligt atthy res ni vån kom mer att kun na lig ga kvar en ligt va ri ant C.

Va ri ant C är minst ro bust om det sker en mi ljöin rik tadsam häll sutveck ling. Efter som upp värm ning en i va ri an ten in går i hy ran kom mer inte hy res ni vån kun na lig ga kvarpå 2004 års ni vå er när ener gip ri set för dubblas. Det är inte hel ler tro ligt att det mi ljö med vet na be te en det kom meratt vara fort satt lågt när ener gip ri set stiger och kol lek tiv -tra fi ken byggs ut.

Va ri ant C är mest ro bust om eko no min stag ne rar, dock är ro bus the ten inte sär skilt stark i jäm förel se med and rava ri an ter. En ökad upp gi ven het på grund av hög ar bets -lös het och eko no misk stag na tion le der till att den upp lev -da på ver kans möj lig he ten i Ma jor na kan an ses bli läg re änför va ri an ten. Det känns ock så tro ligt att ar bets löshe tenkom mer att drab ba Ma jor na hår da re än and ra stads de larmed den höga andelen kulturarbetare och kom mu n an -ställ da.

4.6.4 Va ri ant D mot omvärlden

Den spring an de punk ten i det mar knads styr da om -världs sce na riot är hur efter frå gan ut veck las, efter sommark na den sö ker kon su men tens be hov och ön ske mål.Om det ta be hov ut veck las i en mer mi ljö vän lig rikt ningär va ri ant D ro bust.


Marknaden styr Miljöinriktad Stagnationsamhällsutveckling

samma som år 2004 Ökar ÖkarEnergipris

Miljöpolitik och Inga nya framsteg efter 2004 Fler viktiga beslut fattas och Miljöpolitiken stagnerar och miljölagar lagar skärps miljölagstiftningen minskar i

omfattning

Investeringar i Enligt marknadens önskemål Ja, för att främja Inga infrastrukturella satsningarinfrastruktur miljöanpassade lösningar görs

Ekonomisk Stark utveckling i världen Samma utvecklingstrend Stagnation i världsekonominutveckling som 2004



Ta bell 4.19. Vad som kän ne teck nar om världs sce na ri er na.

Va ri ant D står sig bäst om sam häl let ut veck las mer mot mi ljöan pass ning. Låga in kom ster gör maj bor na mer pris -känsli ga för ener gip rishöj ning ar, och där för kan ener gi -förb ruk ning en sjun ka. I sam band med att den svens kaoch eu ro pe is ka mark na den in te gre rar mil jö frå gor kom -mer ar bets li vet att spil la över på pri vat li vet, vil ket bor deöka det miljömedvetna beteendet ytterligare.

Va ri ant D är gan ska ro bust om eko no min stag ne rar,men det finns någ ra mot sätt ning ar. Sam hälls de bat ten lärfo ku se ra mer på hur man ska be käm pa den höga ar bets -löshe ten än på mil jö frå gor. Maj bor na drab bas sär skilt avhög ar bets lös het och in komst för del ning en blir då merojämn. Om det mi ljö vän li ga be te en det på ver kas i po si tivrikt ning min skar var i an tens ro bus thet. Dock ökar ener -gip ri sök ning en san no lik he ten för att investeringar görsoch energiförbrukningen sjunker.

4.6.5 Dis kus sion av re sul tat

Samman fatt nings vis kan sä gas att va ri ant A och möj ligt -vis va ri ant D kan stå sig i det mar knads styr da om världs -sce na riot. Va ri ant A gjor des med ve tet lite mer mar knad s -in rik tat och det är där för inte ovän tat att den kor re le rarmot just det ta om världs sce na rio. Där e mot krä ver va ri antD en ex tra kom men tar. Det finns en re la tivt väl etable rad upp fatt ning om att mil jö och håll bar ut veck ling går hand

i hand med kol lek ti va idé er och lös ning ar, och mångagång er är det just des sa lös ning ar som kan ske bäst läm par sig för att lösa mi ljöp roblem. Men det vik ti ga i samman -hang et här är att det inte nöd vän digt vis mås te vara så.Även mar knad san pass ning kan gå att kom bi ne ra medmil jö frå gor, och det är in tres sant att det ta fak tiskt får ut -slag i den na enk la ana lys. Själv klart är, som re dannämnts, den spring an de punk ten hur efter frå gan kom -mer att se ut.

Den mi ljöin rik ta de sam häll sutveck ling kor re le rar medva ri ant B och D. Efter som va ri ant B och D är de va ri an ter där störst kliv har ta gits när det gäl ler håll bar ut veck lingär det ta re sul tat kan ske inte helt ovän tat. Det vik ti ga attpoäng te ra här är just att det ta sam band finns. Om po li ti -ken tar den na rikt ning finns det goda chan ser för håll barut veck ling även i Ma jor na, och kan ske även i and ra kom -mu ner och stads de lar. Ju fler po li tis ka ni vå er som ar be tarmed miljöfrågor desto större borde chanserna bli.

Egent li gen ing en av ovan stå en de va ri an ter är ro bustom eko no min stag ne rar. In tres sant är att Va ri ant C intevi sar sig ro bust i nå got av de tre om världs sce na ri er na.Kan ske kan slut sat sen dras att Ma jor na står vid ett vägskäl och det där för är av gö ran de vil ken rikt ning ut veck ling enfram ö ver tar. El ler kan ske är va ri ant C helt en kelt inte ettrim ligt re sul tat när ut veck ling en har rört sig hela 30 årframåt i tiden.

4.7 En kä tre sul tatFö ru tom re sul tat som re do vi sas i sam band med nu lä ges -be skriv ning en, har en yt ter li ga re ana lys av Fal len kä tengjorts ut i från fyra hy po te ser. Re sul ta ten från den här ana -ly sen re do vi sas i det ta stycke. För att veta mer om Fal len -kä ten hän vi sas läsaren till me tod ka pit let.

4.7.1 Re sul ta ten i punkt form

• maj bor som ofta går el ler cy klar på ga tan har myck etkon tak ter med and ra bo en de i Ma jor na

• maj bor som ofta går el ler cy klar på ga tan har myck etkon tak ter med bo en de i sitt nä rom rå de

• maj bor med många kon tak ter i stads de len har ett stör -re an svar skän nan de för den

• det finns ett sam band mel lan an svar skänslan för Ma -jor na och det mi ljö med vet na be te en det

• maj bor som bott länge i stads de len har inte hög re an -svar skänsla för stads de len än maj bor som bott i stads -de len kor ta re tid

• hög ut bild ning och låg in komst på ver kar an svar s -känslan för stads de len po si tivt

4.7.2 Re sul tat och dis kus sion

Det vi sa de sig fin nas ett po si tivt sam band mel lan åter -kom man de kon tak ter mel lan bo en de i Ma jor na och an -svar skänslan för kol lek ti vet. Det ta styr ker en te o ri om attal truis men inom en grupp av män ni skor kan öka ge nom

att in di vi der na har upp re pa de och lång va ri ga kon tak termed var an dra (stats ve ta ren Ro bert Ax el rod).

När män ni skor kän ner del ak tig het i sitt bos tads om rå -de, visst an svar för vad som hän der och om de upp fat taratt de kan på ver ka finns fö rut sätt ning ar för att nor merska pas och upp rät thålls. Det ta har stor be ty del se förtrygg het och ord ning i granns ka pet, kon tak ter och so ci alor ga ni sa tion (Ols son S, Det lil la granns ka pet, 1997). Attlyck as fast stäl la des sa nor mer i Ma jor na och hur de tar sigut tryck skul le en ligt an a lys grup pen bi dra starkt till för stå -el sen av Ma jor na och dess nu va ran de befolkning. Dettaligger dock utanför ramen för denna fallstudie.

Ana ly sen av falls tu di e en kä ten vi sa de att det finns sam -band mel lan hög ut bild ning, låg in komst och an svar -skänsla för kol lek ti vet. Det ta stär ker ti di ga re slut sat ser attnätverk sak ti va maj bor ofta är grup per med ett pro fes sio -nellt in tres se för män ni skor, till ex em pel so ci al ar be ta re,stu den ter och lä ra re (Jo hans son, T, Ma jor na – en stads del i rö rel se, s 64-73). En kä ten vi sar dess utom att det är sam -ma grupp nätverk sak ti va män ni skor som även har en högan svar skänsla för kol lek ti vet. Vid a re finns ett sam bandmel lan an svar skänslan och det mi ljö med vet na be te en det.Des sa grup per kan in spi re ra and ra grupper till att ocksåmedverka i processer och reformer som har med miljö attgöra.

Bild 4.33 vi sar hur bra de oli ka kon takt ytorna är på attge ne re ra ökad kon takt fre kvens mel lan maj bor. In ner går -den och ga tan är de mest ef fek ti va kon tak ty tor na följt av


när bu ti ker na. Om smås tads i dyl len be döms värd att be va -ra är des sa kon tak ty tor sär skilt vik ti ga att be ak ta och tahän syn till i ut form ning en av stads de len. Att in ner går den är en vik tig kon takt yta fram kom mer ännu tyd li ga re i bild

4.34 om man ser på hur många gång er i veckan majborna vistas på denna plats.

4.8 Tol kning av re sul tatRe sul tat som har fram kom mit i falls tu di en kom mer frånnu lä get, ut vär de rings ba nan, om värld sa na ly sen och fal l -en kä ten och re do vi sas i re spek ti ve stycke. Här fö ljer någ -ra möj li ga tolk ning ar av des sa re sul tat.

4.8.1 Spe ci fi ka vär de ring ar

Upp fatt ning en att det i Ma jor na finns ett starkt mot -stånd bland bo en de mot alla ty per av för änd ring ar somskul le kun na leda till höj da hy res ni vå er ver kar inte stäm -ma. Det ver kar som om de bo en de kan gå med på hy -reshöj ning ar som sker av ”rätt” an led ning. En så dan an -led ning skul le, en ligt våra re sul tat, kun na vara in ve ste -ring ar i ener gi ef fek ti vi se ran de åt gär der, till ex em pel iso le -ring ar. De bo en de vär de rar VA-kri te ri er na i ut vär de -rings ba nan hög re än vad bos tads bo la gen tror, vil ket kantol kas som att mil jö frå gor har över skug gats av hy re s -proble ma ti ken, och att det finns en ön skan om mi ljöåt -gär der bland de bo en de som bos tads bo la gen ti di ga re inte sett. Den na slut sats kan även dras av re sul ta tet från denkom plet te ran de frå gan i ut vär de rings ba nan, där de bo -en de fak tiskt ger lika sto ra eko no misk upp back ning tilliso le ran de som till kul tur be va ran de åtgärder.

Upp fatt ning en att bos tads bo la gen vär de rar hy res ni vånsom en min dre vik tig fak tor ver kar inte hel ler stäm ma.Bos tads bo la gen har till och med vär de rat en låg hy res ni våhög re än vad de boende själva angivit.

Det har poäng te rats vid fle ra till fäl len i det ta ka pi tel,men tål att upp re pas, att in ve ste ring ar av den na typ intenöd vän digt vis be hö ver in ne bä ra hy reshöj ning ar, efter -som det är en för hand lings frå ga om åt gär der na in ne bären höj ning av lä gen hets stan dar den. I vil ken grad iso le -ring ar skall räk nas som stan dard hö jan de, och där medkun na tas ut av fas tig het sä ga ren i form av en hög re hy res -

ni vå, be ror på vad som be slu tas i för hand ling ar na mel lanfas tig het sä ga ren och Hy res gäst fö re ning en. Dess utom skaman ock så väga in de kost nads be spa ring ar som fö ljer avin ve ste ring ar i tät ning och iso le ring när ener gi förb ruk -ning en sjun ker. Med in di vi du ell mät ning blir des sa be -spa ring ar större, samtidigt som de boende får tydligaåterkopplingar till sin förbrukning av el och energi.

Re sul ta ten vi sar allt så att det finns miss upp fatt ning armel lan bos tads bo lag och bo en de som bör re das ut. I ettin le dan de ske de bör där för bo en de och bos tads bo lag dis -ku te ra to tal kost na den för bo en det, sna ra re än hy res kost -nad. De even tu el la hy reshöj ning ar som kan upp stå videko lo gis ka re no ve ring ar ska ju vä gas mot de kost nads be -spa ring ar som kan gö ras när ener gi förb ruk ning en går ner. In i ti a ti vet till des sa sam tal kan med för del hål las av enobe ro en de part som är med ve ten om de miss tolk ning ar


Totalboendekostnad

Öppenhet & Dialog

GemenskapEkologiskt värde

Kulturvärde

Miljöförbättring

Bild 4.35. Vik ti ga aspek ter att ta hän syn till vid mi ljö för bät tring ar i

Ma jor na.

Antalet som flera gånger i veckan vistas vid olika platser

Innergården Café Torg Närbutik Hållplats Gatan

200

150

100

50

0

Bild 4.34. An ta let som fle ra gång er i veck an vis tas vid oli ka plat -

ser.

Antalet möten vid specifika platser

80

60

40

20

0Innergården Café Torg Närbutik Hållplats Gatan

Bild 4.33. An ta let mö ten vid spe ci fi ka plat ser.

som kan uppstå på grund av förutfattade meningar omden andra parten.

En sol klar ma jo ri tet av maj bor na som sva rat på fal len -kä ten an ser att fa sa der na och lands höv ding e hu sen somriks in tres se ska be va ras. Det finns ut red ning ar som be -hand lar eko lo gis ka re no ve ring ar där hän syn tas till det tabe va ran de, och des sa kan där för ut gö ra en ut gångs punkt i det fort sat ta mi ljö ar be tet. Som ex em pel kan näm nasHans Eeks ar be te.

4.8.2 Ar be tet med mil jö frå gor

I den här ty pen av pro ces ser är det sär skilt vik tigt attiden ti fi e ra de per so ner och grup per av maj bor som kanin spi re ra and ra bo en de att del ta och me dver ka. Pro jek ten bär och bris ter med des sa så kal la de nyck e lak tö rer. Ana ly -sen av falls tu di e en kä ten vi sa de att det finns ett sam bandmel lan hög ut bild ning, låg in komst och an svar skänsla för kol lek ti vet. En kä ten vi sar ock så att det är sam ma gruppnätverk sak ti va män ni skor som även har en hög an svar s -känsla för kol lek ti vet och många kon tak ter i om giv ning -en. Vid a re finns ett sam band mel lan an svar skänslan ochdet mi ljö med vet na be te en det. Den na grupp kan där förha en nyck el roll i det fram ti da ar be tet med mil jö frå gor.Sam ti digt bi drar de till Ma jor nas iden ti tet ge nom upp -rät thål lan det av det lo ka la eng a ge mang et. Om den nagrupp även är nyck e lak tö rer i Ma jor na finns myck et attvin na på att göra just des sa män ni skor del ak ti ga i mi ljö -frå gor na. De kom mer då att kun na in spi re ra and ra grup -per till att ock så me dver ka i pro ces ser och re for mer somhar med mil jö att göra.

4.8.3 Efter frå gan

Va ri ant A och möj ligt vis va ri ant D står sig i det mar k -nads styr da om världs sce na riot. Den av gö ran de fak tornför om va ri ant D är ro bust un der det mar knads styr daom världs sce na riot är hur efter frå gan ut veck las. Härhand lar det då helt plöts ligt om in ci ta ment till den na typav ut veck ling på mark na den. Att med ve tan de gö ra mil jö -frå gor i det var dag li ga li vet hos folk, fö re tag och ar be tan -de, tjäns te män som plåts la ga re, blir helt plöts ligt cen -tralt, efter som alla är kon su men ter. Det finns en mängdin ci ta ment som an vänds för att på ver ka vad som efter frå -gas. Var je äm ne som rå de, till ex em pel eko no mi, ju ri dik,psy ko lo gi, stats ve ten skap och in for ma tik, har sina mo -

röt ter och pis kor som fung e rar oli ka bra i oli ka samman -hang. Des sa kan ty värr inte re do vi sas inom ra men förden na bok, men läsaren hän vi sas till fack lit te ra tur påbland an nat ovan stå en de om rå den. Mi ljö ar be te är egent -li gen inget krång li ga re än van lig sam häll sutveck ling (omdet nu var nå gon som tviv la de på att ut veck ling en i sam -häl let är krång lig). Det hand lar om att fler och fler in di vi -der be stäm mer sig för ett mi ljö per spek tiv och en rikt ning mot ett håll bart sam häl le, och ju fler som be stäm mer sigför den na rikt ning des to tyng re vä ger våg skå len över tillför del för mil jön och för and ra att fö lja sam ma lin je. (sebild 4.37). Va ri ant C, som hand lar om väl digt små för -änd ring ar utan egent li gen rikt ning, vi sar sig inte vara ro -bust i nå got av de tre om världs sce na ri er na. Kan ske kanslut sat sen dras att Ma jor na står vid ett vägskäl, el ler i slu -tet av upp förs back en in nan ste nen rul lar ner av sig själv.Kan vi slut föra ar be tet med håll bar ut veck ling? Har viens börjat?

4.8.4 Ut form ning en av sta dens rum

In ner går den och ga tan är de mest ef fek ti va kon tak ty tor -na följt av när bu ti ker na. Om smås tads i dyl len be dömsvärd att be va ra är des sa kon tak ty tor sär skilt vik ti ga att be -ak ta och ta hän syn till i ut form ning en av stads de len. Närmän ni skor kän ner del ak tig het i sitt bos tads om rå de, visstan svar för vad som hän der och om de upp fat tar att dekan på ver ka finns fö rut sätt ning ar för att nor mer ska pasoch upp rät thålls. Det ta har stor be ty del se för trygg het


Bild 4.37. Ju fler in di vi der som fö rän drar sitt be te en de el ler till gri -

per ett mi ljö per spek tiv des to tro li ga re är det att ännu fler gör

samma sak.

6 ty per av del ta gan de/par ti ci pa tion

– no mi nal: med lem i en grupp

– pas siv (one-way): får in for ma tion men del tar ej

– kon sul ta tiv: får del ta, men åsik ter na tas inte hän syn till el ler väljs ut se lek tivt. Ej del ak tig!

– ac ti vi ty-spe ci fik: del tar ak tivt/dri ver de lar av ett pro jekt

– ac ti ve: tar in i ti a tiv, ut tryck er åsik ter som verk li gen tas hän syn till

– em po we ring: för en egen roll och har makt att del ta i pro ces sen och be slu tet. Inter a ge rar!

Bild 4.36.

och ord ning i granns ka pet, kon tak ter och so ci al or ga ni -sa tion. Att lyck as fast stäl la des sa nor mer i Ma jor na ochhur de tar sig ut tryck skul le en ligt an a lys grup pen bi drastarkt till för stå el sen av Ma jor na och dess nu va ran de be -fol kning. Det ta lig ger dock ut an för ra men för den nafalls tu die.

Efter som ca fé er, res tau rang er och pu bar har vi sat sigmin dre bra på att ge ne re ra kon tak ter i om giv ning en i justMa jor na tol kar vi det ta som att en ut veck ling mot fler av

den na typ av kon tak ty tor inte skul le gyn na Ma jor na somsmås tad el ler den lil la sta den i sta den. Ma jor na har flerres tau rang er per in vå na re än vad Gö te borg har som hel -het, och en in tres sant frå ges täll ning att ar be ta vid a re medskul le där för vara hur bra des sa kon tak ty tor är i and ra de -lar av Gö te borg på att ge ne re ra kon tak ter i om giv ning en.Det ta dels för att fast stäl la kon tak ty tor nas ef fek ti vi tet iför hål lan de till varandra och dels för att kunna jämföradem mellan stadsdelarna.

4.9 Samman fatt ning

4.9.1 Nu lä get – hur ser det ut idag

Det lo ka la del ta gan de lig ger över Gö te borgs snit tet omman mä ter det som an ta let fö re nings ak ti va, men skill na -den var min dre än vän tat. Upp fatt ning en från bör jan,ge nom mö ten med bland an nat SDN och den bild mass -me dia för med lar, är att del ta gan det i Ma jor na är ovan ligthögt, men det ta har allt så inte kun nat be kräf tas. Det takan bero på att de fi ni tio nen en dast tar upp fö re nings ak -ti va maj bor, och inte till fäl ligt ak ti va el ler så kal la de ”pro -jek tak ti va”. Gå ga tor, in ner går dar och när bu ti ker är devik ti gas te kon tak ty tor na i Ma jor na. Öv ri ga kon tak ty torsom be hand la des var håll plat ser, sko lor/da gis, lek plat ser,öpp na plat ser/torg, bib li o tek etc, res tau rang er/ca fé er/pu -bar. Maj bor har fler kon tak ter i om giv ning en än öv ri gaGö te borg, en ligt ti di ga re en kät ma te ri al. Maj bor upp gersig även i hög re ut sträck ning vil li ga att eng a ge ra sig fri vil -ligt och där i ge nom kan sä gas kän na ett högt kol lek tivtan svar. Den upp lev da på ver kans möj lig he ten är dock låg.

Ma jor na har, jäm fört med Gö te borg som hel het,myck et få stör re lä gen he ter och i stäl let en stark över viktav två- och tre rumslä gen he ter. Tren den går sam ti digt mot att boy tan/per son min skar, efter som bo stä der inte byggs i

sam ma ut sträck ning som be folk ning en inom stads de lenökar. Me de lin kom sten i Ma jor na är 175 000 kr/året, vil -ket klas sar den genom snitt li ge maj bon som me de lin -komst ta ga re. Den ojäm na lä gen hets för del ning en med fördock en ojämn ål ders- och in komst för del ning i stads de -len, med en hög an del unga vux na och en sam stå en demed el ler utan barn. Folk flyt tar när de ska bil da fa milj el -ler få till ök ning till fa mil jen, och bo ti den i stads de len blirdär med kor ta re än Gö te borgs snit tet. Des sa be folk nings -mäs si ga oba lan ser har även på se na re år med fört svå rig he -ter att bi be hål la ett jämnt ser vi ce un der lag inom stads de -lens vård, sko la och om sorg. En kä tre sul tat vi sar dock attdet inte finns nå got sam band mel lan läng re bo tid och an -svar skänslan för kollektivet Majorna eller det mi ljö med -vet na beteendet. Däremot finns ett samband mellan justansvarskänslan och beteendet.

All män nyt tan i Ma jor na an vän der ut eslu tan de fjärr -vär me för sin upp värm ning, och den na kom mer från oli -ka in du strip ro ces ser, främst raf fi na de ri er na Shell och Pre -em. På grund av lands höv ding e hu sens otä ta skal och deofri vil li ga ven ti la tions för lus ter na har Ma jor na en hög reener gi för bruk ning än snit tet för all män nyt tan i Gö te -borg. Hy ran i Ma jor na är ca 20 kr läg re per kvadratmeterjämfört med Familjebostäders genomsnittshyra.


Bild 4.38. Kon tak ter på in ner går den är en vik tig aspekt för ett

håll bart Ma jor na.

Bild 4.39. En ut veck ling mot fler ca fé er, pu bar och res tau rang er i

Ma jor na le der en ligt Fal len kä ten inte till fler kon tak ter i om giv -

ning en, och där med gyn nas inte hel ler ”småstaden i staden”.

Sve ri ges vat ten för bruk ning är re la tivt hög och det finns i dags lä get små in ci ta ment att i nå gon stör re ut sträck ningför ändra den na mi ljö på ver kan. Ex em pel på vat ten be spa -ran de tek nik som finns till gäng lig idag är snålspo lan detoa let ter, dusch mun styck en och plan te ring av gräs pålands höv ding e hu sens tak. Gö te borg hämtar sitt drick s -vat ten från Göta älv.

4.9.2 Va ri an ter na – hur ser de ut

Va ri ant A in ne bär sto ra för änd ring ar ge nom stan dard hö -jan de re no ve ring ar av lands höv ding e hus re spek ti ve riv -ning och ny byg gen som får lik nan de ka rak tär som påNor ra Älv stran den. Ny byg gen sker även i ham nen ochva ri an ten har där med stör re boy ta men ock så hög re hy -res ni vå er, vil ket gyn nar re surs star ka hus håll med bil.Det ta i sin tur miss gyn nar kon tak ty tor nas för må ga attge ne re ra kon tak ter i om giv ning en. In ve ste ring ar av 2004 vat tens nå la tek nik görs, men i öv rigt ut eblir ener gi- ochVA-in ve ste ring ar.

Va ri ant B in ne bär ock så sto ra för änd ring ar i hela lands -höv ding e hus bes tån det ge nom to tal re no ve ring ar för attener gioch vat ten förb ruk ning ar na ska mini me ras. In di -vi du el la mä ta re, gas fön ster, sol fång a re, gräs be kläd da tak,vär me väx la re av luft och av lopp samt du schvat te nå ter tagoch fon tä ner som syn lig gör de tek nis ka sys tem lös ning ar -na bi drar till ett hög re mi ljö med ve tan de. Av lopp svatt netsor te ras i tre frak tio ner. Dess utom byggs to talt 960 lä gen -he ter i ham nen och på Vä stra Kyr ko går den, vil ket gör attboy tan ökar och därmed botiden. Hyran blir dock mar -kant högre, vilket gynnar resursstarka hushåll med bil.

Va ri ant C in ne bär att lands höv ding e hu sen en dast ge -nom går nor malt under håll och inga yt ter li ga re in ve ste -ring ar genom förs. 260 lä gen he ter byggs i ham nen vil ketger en hög re boy ta men hög re hyra. Re surs star ka hus hållmed bil gyn nas, vil ket miss gyn nar kon tak ty tor nas för må -ga att generera kontakter i omgivningen.

Va ri ant D slut li gen in ne bär att in ve ste ring ar i ener gi ef -fek ti vi se ran de åt gär der genom förs i lands höv ding e hu senså långt som riks in tres set till å ter. Det ta in ne bär inga syn -

li ga lös ning ar och inga in grepp i de ytt re fa sa der na, fönst -ren och på ta ken. 260 lä gen he ter byggs i ham nen medsam ma ef fek ter som be skri vits i öv ri ga va ri an ter. Ett an ta -gan de om att fär re maj bor har bil, på grund av att mångaga tor i stads de len gjorts om till gårds ga tor, gör ändå attkon tak ty tor nas för må ga att ge ne re ra kontakter i stäl letökar. Restauranger, caféer och närbutiker blomstrar.

4.9.3 Ut vär de rings ba nan – kri te ri er ochre sul tat

De ut vär de rings kri te ri er som har be hand lats från sys tem -mo del ler na är lo kalt del ta gan de, kon tak ter i om giv ning -en, hy res ni vån och ener gi förb ruk ning en. Yt ter li ga re trekri te ri er som an vänts är av lopp svat ten flö de, åter kopp -lings grad och åter fö ring av nä rings äm nen. An a lys grup -pen vär de rar mi ljöa spek ter na högst, och fö re drar där förva ri ant B. Det ta har även ge nom slag för hur ak törs grup -per na se dan vik tar kri te ri er na med an a lys grup pens vär -de ring som grund.

Samt li ga ak tö rer vär de rar många kon tak ter i om giv -ning en högst och po li ti ker vik tar hög åter fö ring av nä -rings äm nen be tyd ligt hög re än öv ri ga grup per. Bos tads -bo lag och tjäns te män vik tar högt lo kalt del ta gan de hög reän både politiker och boende.

In tui tivt fö re drog samt li ga ak törs grup per va ri ant D.När kri te ri er na se dan vik ta des i var je va ri ant, med ut -gångs punkt i an a lys grup pens vär den, fö re drog samt li ga istäl let va ri ant B (beta). Den egna vär de be döm ning en(gam ma) av slö ja de att alla grup per, fö ru tom tjäns te män -nen, fö re drog va ri ant B. Tjänstemännen föredrog fort fa -ran de variant D.

Det är stör re skill na der mel lan hur bo en de tror att bos -tads bo lag vik tar de oli ka kri te ri er na än hur bos tads bo la -gen tror att de bo en de vik tar kri te ri er na. De bo en de trortill ex em pel att bos tads bo la gen vik tar låg hy res ni vå läg reän de själ va, men det vi sar sig vara tvärt om. Bos tads bo la -gen å sin sida tror att de bo en de vik tar låga hy ror högt,men de bo en des vikt ning ski ljer sig fak tiskt myck et litefrån bos tads bo la gens vikt ning av hy res ni vån. Bos tads bo -


Bild 4.40. In ner går dar na, när bu ti ker na och de öpp na gå ga tor na

är de mest ef fek ti va kon tak ty tor na i Ma jor na (Käl la: Fallenkäten

2004).

Bild 4.41. Många flyt tar när de ska bil da fa milj el ler få till ök ning

till fa mil jen efter som Ma jor na år 2004 har ett myck et be grän sat

an tal stör re lägenheter.

la gen gis sar fak tiskt mest fel när det gäl ler just hy res ni vån. Även de boendes viktning av VA-kriterierna underskattasav bostadsbolagen.

4.9.4 Om värld sa na ly sens re sul tat

Alla tre an a lys grup per har tes tat sina re spek ti ve var i an ters ro bus thet mot tre fram tids sce na ri er; ett där mark na denstyr, ett mi ljöin rik tat och ett med för sva gad till växt ochso ci al stag na tion.

Va ri ant A och möj ligt vis va ri ant D kan stå sig i detmar knads styr da om världs sce na riot. Den av gö ran de fak -torn för om va ri ant D är ro bust un der det mar knads styr -da om världs sce na riot är hur efterfrågan utvecklas.

Den mi ljöin rik ta de sam häll sutveck ling kor re le rar medva ri ant B och D. Efter som va ri ant B och D är de va ri an ter där störst kliv har ta gits när det gäl ler håll bar ut veck lingär det ta re sul tat kan ske inte helt oväntat.

Egent li gen ing en av va ri an ter na är ro bust om eko no -min stag ne rar. In tres sant är att Va ri ant C inte vi sar sig ro -

bust i nå got av de tre om världs sce na ri er na. För en be -skriv ning av de oli ka om världs sce na ri er na hän vi sas läsa -ren till metodkapitlet.

4.9.5 Fler en kä tre sul tat

Det finns ett an tal in tres san ta po si ti va sam band mel lanett an tal va ri ab ler som har be hand lats inom falls tu di en.De re do vi sas i punkt form men kan även lä sas del vis somen or sak ske dja.• nätverk sak ti va maj bor och hög ut bild ning, låg in -

komst• hög ut bild ning, låg in komst och an svar skänsla för kol -

lek ti vet• an svar skänsla och mi ljö med ve tet be te en de• åter kom man de kon tak ter mel lan maj bor och an svar s -

känslan för kol lek ti vet• nätverk sak ti va maj bor och hög an svar skänsla för kol -

lek ti vet


4.10 Bi la gor


Inve

steri

ngsk

ost

nader

i va

riante

rna

Vari

ant

AVari

ant

CLa

ndsh

övd

ingehuse

n:

Landsh

övd

ingehuse

n:

An.

32

68

5 7

19

23

33

lgh n

orm

alt

under

håll,

50

% n

ya inst

all:

2

44

01

4 7

50

An.

10

89

52

40

Norm

alt

under

håll,

50

% n

ya inst

all:

7

32

04

4 2

50

An./

lgh,

år

4 6

69

17

50

kr/

m²*

13

9 4

37

m²

Sum

ma:

24

4 0

14

75

0A

n./

lgh,

år

46

70

17

50

kr/

m²*

41

83

11

m²

Sum

ma:

73

2 0

44

25

0A

n./

lgh,

mån

38

9

An./

lgh,

mån

38

9N

ybyg

gda e

xklu

siva

hus

i ham

nen:

An.

8 9

38

91

4

23

33

lgh e

xkl.re

nove

ring

1 6

73

24

4 0

00

An.

74

71

02

15

26

0 lgh à

77

m²:

20

02

0 m

²*1

0 0

00

kr/

m²

20

0 2

00

00

0A

n./

lgh,

år

34

38

0

12

00

0 k

r/m

²*1

39

43

7 m

²Su

mm

a:

1 6

73

24

4 0

00

An./

lgh,

år

32

02

3Su

mm

a:

20

0 2

00

00

0A

n./

lgh,

mån

2 8

65

An./

lgh,

mån

26

69

Vari

ant

DN

ybyg

gen:

An.

62

25

85

12

Landsh

övd

ingehuse

n:

23

33

lgh r

ivs,

18

11

lgh à

77

m²

ersä

tter

1 3

94

37

0 0

00

An./

lgh,

år

34

37

8Ren

ove

ring 7

00

0 lgh:

13

00

0 k

r/m

²*4

18

31

1 m

²5

43

8 0

43

00

0A

n.

25

1 3

80

80

4

10

00

0 k

r/m

²*1

39

43

7 m

²Su

mm

a:

1 3

94

37

0 0

00

An./

lgh,

mån

28

65

Värm

eväxl

: 1

5 0

00

kr/

st*7

00

0 lgh

10

5 0

00

00

0A

n./

lgh,

år

35

91

2

26

0 lgh à

77

m²

i ham

nen

2

00

20

0 0

00

An.

89

38

91

4In

d.

mäta

re:1

1 0

00

kr/

lägen

het

*70

00

lgh

77

00

0 0

00

An./

lgh,

mån

2 9

93

20

02

0 m

²*1

0 0

00

kr/

m²

Sum

ma:

20

0 2

00

00

0A

n./

lgh,

år

34

38

0A

vloppsv

ärm

eväxl

: 1

42

8 k

r/lg

h*7

00

0lg

h9

99

6 0

00

An./

lgh,

mån

28

65

Sum

ma:

5 6

30

03

9 0

00

Vari

ant

BKost

n. fö

r enbart e

nerg

i:A

n.

64

60

52

67

Eko

logis

ka n

ybyg

gen i h

am

nen o

ch p

å b

egra

vnin

gsp

lats

en:

1 4

46

92

9 0

00

An./

lgh,

år

92

29

96

0 lgh à

77

m²:

80

00

kr/

m²*

73

92

0 m

²5

91

36

0 0

00

An.

27

19

2 6

46

An./

lgh,

mån

76

9

Värm

eväxl

: 1

60

00

0 k

r/kv

tr*1

5 k

vtr

2 4

00

00

0A

n./

lgh,

år

28

32

6N

ybyg

gda k

ultu

rhus

i ham

nen:

Ind.

mäta

re:1

1 0

00

kr/

lägen

het

*96

0 lgh

10

56

0 0

00

An./

lgh,

mån

2 3

60

26

0 lgh à

77

m²:

80

00

kr/

m²*

26

91

0 m

²2

15

28

0 0

00

An.

9 7

85

08

8

Avl

oppsv

ärm

eväxl

: 1

42

8 k

r/lg

h*9

60

lgh

1 3

70

88

0Värm

eväxl

nya

hus:

16

0 0

00

kr/

kvtr*4

64

0 0

00

An./

lgh,

år

37

63

5

Solfå

ngare

: 1

66

4 m

² *2

00

0 k

r/m

²3

32

8 0

00

Ind.

Mäta

re n

ya h

us:

26

0 lgh*1

1 0

00

kr/

lgh

2 8

60

00

0A

n./

lgh,

mån

3 1

36

Sum

ma:

60

9 0

18

88

0A

vloppsv

ärm

eväxl

nya

hus:

26

0 lgh*1

42

8 k

r/lg

h3

71

28

0

Landsh

övd

ingehuse

n:

Sum

ma:

21

9 1

51

28

0

Ren

ove

ring 7

00

0 lgh:

10

00

0 k

r/m

²*4

18

31

1 m

²4

18

3 1

10

00

0A

n.

19

9 4

38

07

6In

vest

erin

gen

slå

s ut på 3

0 å

r och

2 %

ränta

Kost

n för

mark

förv

ärv

, rivn

ing e

tc u

telä

mnas

Värm

eväxl

: 1

5 0

00

kr/

st*7

00

0 lgh

10

5 0

00

00

0A

n./

lgh,

år

28

49

1To

tal annuite

tsko

stnad =

An.

An.

per

lägen

het

och

år

= A

n./

lgh,

år

Ind.

mäta

re:1

1 0

00

kr/

lägen

het

*70

00

lgh

77

00

0 0

00

An./

lgh,

mån

23

74

Tota

l annuite

tsko

stnad p

er lägen

het

och

månad =

An./

lgh,

mån

Avl

oppsv

ärm

eväxl

: 1

42

8 k

r/lg

h*7

00

0lg

h9

99

6 0

00

Ett

anta

gande

om

att

renove

ringar

i re

gel

är

dyr

are

än n

ybyg

gen

har

tillä

mpats

Solfå

ngare

: 4

1 6

00

m²

*20

00

kr/

m²

83

20

0 0

00

Bef

intli

ga k

varter

anta

s va

ra 4

00

0 m

², n

ybyg

gda 5

00

0 m

² pga s

törr

e lä

gen

het

er

Fönst

er m

erko

stn:

60

0 k

r/m

²*7

00

0 lgh (2

st/l

gh)

8 4

00

00

0Is

ole

ringar

och

tätn

ingar

med

för

högre

arb

etsk

ost

nader

vid

eko

renove

ringar

och

-byg

gen

Sum

ma:

4 4

66

70

6 0

00

I nyb

yggda h

us

kan r

örs

yste

m inst

alle

ras

och

2 luftvä

rmea

ggre

gat/

kvarter

anvä

ndas

Kost

n för

28

3 5

96

00

0A

n.

12

66

2 5

39

Ren

ove

rade

hus

kräve

r 1

luftvä

rmev

äxl

are

/lgh p

ga s

vårighet

en a

tt in

stalle

ra d

essa

rörs

yste

m

enbart e

nerg

i:A

n./

lgh,

år

18

09

41

6 m

² ta

kyta

/kva

rter

ger

41

6

00

m²

tota

lt

An./

lgh,

mån

15

1A

tt ”k

ultu

rren

ove

ra”

kvarter

et Ä

renprise

n i M

ajo

rna k

ost

ade

11

0

00

kr/

m²,

men

mer

i H

aga

Ta bell 4.20 In ves te rings kost na der i va ri an ter na.


Uträkning Boyta/pers

Dagens 59 m²/lgh*1,74pers/lgh 33,9 m²/pers

Variant A (4666 lgh*59 m²/lgh)

+(1811 lgh*77m²/lgh)

+(260 lgh*77 m²/lgh)

Total area: 434 761 m²

Total befolkn: 12 261 pers 35,5 m²/pers

Variant B (7000 lgh*59 m²/lgh)

+(960 lgh*77 m²/lgh)



Variant C 418 000 m²

+(260 lgh*77 m²/lgh)



Variant D Se variant C 34,5 m²/pers

Ta bell 4.21. Ge nom snitt lig boy ta i va ri an ter na och nu lä get.

Variant Typ av nybygge kWh/m², år kWh/pers, år* kWh/lgh, år**

A, C exklusivt likt N. Älvstranden 173 6 660 13 321

B, D ekologiskt 73 2 811 5 621

*) genomsnittl boyta: 77 m²/person **) 2 personer/hushåll i genomsnitt

Ta bell 4.23. År lig ener gi för bruk ning för upp värm ning av bo stä der och vat ten i oli ka ny byg gen.

Variant Grad av tilläggsisolering kWh/m², år kWh/lgh, år* kWh/pers, år**

A, C Oisolerat som 2004 177 10 443 6 002

A, D Isolering o tätning av fönster, bjälkar och fasader 125 7 375 4 238

B Superisolerat och -tätat 40 2 360 1 356

Källa till variant A, C, D: Bokalders et al, 1997

Källa till variant B: Eek, Hans, 2004

*) genomsnittlig boyta: 59 m2/person

**) 1,74 personer/hushåll i genomsnitt

Ta bell 4.22. År lig ener gi för bruk ning för upp värm ning av bo stä der och vat ten i lands höv ding e hus med varierande till ägg si so le ring.


Variant Hyra/lgh år 2004* An./lgh, månad Ny hyra Hyresökn

B 4 060 kr 2 374 kr 6 434 kr 2 374 kr

D 4 060 kr 2 993 kr 7 053 kr 2 993 kr

C 4 060 kr 389 kr 4 449 kr 389 kr

A, underhåll 4 060 kr 389 kr 4 449 kr 389 kr

A, renovering 4 060 kr 2 669 kr 6 729 kr 2 669 kr

* genomsnittl lgh-stl: 59 m², 826 kr i hyra/m² och år

Ta bell 4.25. Hy res kost nad i re no ve ra de lands höv ding e hus.

Uträkning: kWh/pers, år:

Variant A 139 333 m²*177 kWh/m²+139 33 m²*173 kWh/m²*2

26 lgh*77 m²/lgh*173 kWh/m²

Total förbrukn: 72 871 159 kWh

2pers/lgh*260 lgh+1,74 pers/lgh*4666 lgh

2 pers/lgh*1811 lgh

Total befolkn: 12 261 pers 5 943

Variant B 418 000 m²*40 kWh/m²

73 920 m²*73 kWh/m²


(2 pers/lgh*960 lgh)+(1,74 pers/lgh*7000 lgh)


Variant C 418 000 m²*177 kWh/m²

20 020 m²*173 kWh/m²




Variant D 418 000 m²*125 kWh/pers

20 020 m²*73 kWh/pers




Ta bell 4.24. Ge nom snitt lig vär me förb ruk ning i va ri an ter na.


Variant Typ av nybygge Hyra/lgh* An/lgh, mån

B ekobygge*** 8 340 kr 2 360 kr

hamnen+begravn.platsen

(960 lgh à 77 m²)

D ekobygge*** 10 395 kr 3 136 kr

4 kvarter i hamnen

(260 lgh à 77 m²)

C normalbygge** 8 340 kr 2 865 kr

4 kvarter i hamnen

(260 lgh à 77 m²)

A normalbygge** 8 340 kr 2 865 kr

1811 nya lgh ersätter 2333

A normalbygge** 8 340 kr 2 865 kr

4 kvarter i hamnen

(260 lgh à 77 m²)

* 1300 kr/m² och år för nybyggen resp 1620 kr/m² och år för ekobyggen

** Källa www.bostadsbolaget.se, 2004-05-19, exemplet Johannesörten, Guldheden

*** Källa www.bostadstockholm.se, 2004-05-19, exemplet Hammarby Sjöstad

Ta bell 4.26. Hy res kost nad i ny bygg da lä gen he ter.

Variant Hyra/lgh, mån

A 6 965

B 7 424

C 6 395

D 8 391

Ta bell 4.27 Ge nom snitt lig hyra i va ri an ter na.


Tryck ta käl lor: böck erBo kal ders et al (1997), Byg ge ko lo gi 1-4, Svensk Byg gtjänst,Stock holm

Byg ga na lys lil la pris bok 2004. Byg ga na lys AB

Gard ner & Stern (1996), En vi ron men tal Pro blems and hu -man be ha vior, Mass, Bos ton

Lund gren, Lars J (1999), Livs stil och mil jö, vär de ring ar, val,van or, Na tur vårds ver ket, Stock holm

Plö en, Be nte (1995), Egen art och sär drag i stads de len Ma jor na - pro jektet Lufts lot tet, Gö te borg

Ols son, Sö ren (1997), Det lil la granns ka pet: går dar, trapp husoch so ci alt liv, Cen trum för byg gnad skul tur i vä stra Sve ri ge,Gö te borg

Jo hans son, Tho mas (2003), Ma jor na en stads del i rö rel se: mo bi -li se ring, nätverk och lo kalt med bor gar skap, Cen trum för forsk -ning om of fent lig sek tor (CEFOS), Gö te borg

Strid, Mats, Ener gi an vänd ning en i fler bos tä der i Gö te borg

Bo ver ket (2002), Stads pla ner na – i stäl let för tra fik pla ner na ochbe byg gel se pla ner na, Alm qvist & Wik sell, Karl skro na

Jöns son, Ru be no witz, Wes ter ståhl (1995), De cen tra li se radkom mun – ex em plet Gö te borg, SNS för lag, ISBN: 91-7150- 587-3

Bo ver ket (2002), Den mått ful la sta den

Tryck ta käl lor: rap por terSta tens Na tur vår dverk (1995) Rap port nr 4425, Na tur vårds -ver ket, Stock holm

Carls son Reich, Mar cus (2002) Rap port nr 5222, Na tur vårds -ver ket, Stock holm

Bal mér m.fl (2002) Rap port nr 5221, Na tur vårds ver ket,Stock holm

Pe ter son, John (2003): Mi ljöan pass ning av be fint lig be byg gel -se – ett ex em pel från stads de len Ma jor na i Gö te borg, av del -ning en för mi ljö ve ten ska plig pro gram ut bild ning, Gö te borgsUni ver si tet, Gö te borg

Slu trap port: Pro jekt 6 Me ga kund – ener gi ef fek ti vi se ring 1998– 2000, Bir ka Ener gi

Gö te borgs stads kansli (2004), Sta tis tisk års bok Gö te borg2004, Gö te borg

Agen da 21 (1992), Hand lings prog ram för håll bar ut veck ling,FNs kon fe rens om mil jö och ut veck ling, Rio de Ja nei ro 1992

Fa mi lje bos tä der Gö te borg AB (2004), Fa mi lje bos tä ders års re -do vis ning 2003 och 1999, Pal meblads Tryck e ri AB, Gö te borg

För valt nings AB Fram ti den (2003), Års re do vis ning 2003,Fram ti den Hou sing Fi nan ce No 2 AB, Gö te borg

Gus tavs son, L, Karls son, Å. (1998), Ett håll bart ener gi sys tem– ener gi an vänd nings ni vå er år 2050, Ener gi myn dig he ten E R1: 1998, Es kil stu na

SDN sta tis tik (2004), Gö te borgs bla det 2003, Gö te borgs stad

SDN sta tis tik (2004), Gö te borgs bla det 2004/1997, Gö te -borgs stad

Holm berg, J, Näs sén, J, Ener gi ef fek ti vi te ten i be byg gel sen,Chal mers och Gö te borgs Uni ver si tet

Krets lopps nämn den (2001), Av fall vat ten och av lopp – krets -lopps råd för fas tig het sä ga re, Gö te borgs Län stryck e ri AB, Gö -te borg

Na tur vårds ver ket (2002), Ak tions plan för åter fö ring av fos forur av lopp, Huvud rap port till Bra slam och fos for i krets lopp,Rap port 5214, Da na gårds Gra fis ka 2002/12, Stock holm

SCB, Gö te borgs Stad 1999 – kart läg gning av Häl sa och Väl -färd

Förd ju pad Över siktsplan 1999

Bo ver ket (2002), Stads pla ner na – i stäl let för tra fik pla ner naoch be byg gel se pla ner na, Alm qvist & Wik sell, Karl skro na

Jöns son, Ru be no witz, Wes ter ståhl (1995), De cen tra li se radkom mun – ex em ple t Gö te borg , SNS för lag , ISBN:91-7150-587-3

Strid, Mats, Ener gi an vänd ning en i fler bos tä der i Gö te borg

Den mått ful la sta den, Bo ver ket, 2002

Otryck ta käl lor: hem si dor:Cy lin da, www.cy lin da.se, Vat ten för bruk ning hos nya tvätt -mas ki ner, häm tad 2004-04-28

Elec tro lux, www.elec tro lux.se , Vat ten för bruk ning hos nyatvätt mas ki ner, häm tad 2004-04-28

Gryaab, www.gryaab.se, Gryaabs Års re do vis ning 2002, häm -tad 2004-05-03

Ham mar by sjös tad, www.ham mar by sjos tad.se Toa let tav lopp -svat ten rap port, häm tad 2004-05-17

Ener gi myn dig he ten, www.ener gi myn dig he ten.se, Be spa ring ar med in di vi du ell mät ning, häm tad 2004-04-20

Ener gi myn dig he ten, www.stem.se, Ener gi lä get i siff ror 2003,häm tad 2004-04-20

Gö te borg 2050, www.go te borg2050.nu, Pet ters son, J (2003),Ar be te med vi sio ner av ett håll bart sam häl le, häm tad2004-05-03

Av gi f ts grup pen, www.ni ls hol gers son.nu/Av gi f trap -port/2002/Av gifts rap portNH2002.htm, Av gifts rap port,Stock holm, häm tad 2004-05-03

Bo stads Stock holm, www.bos tads tock holm.se, upp gift om hy -ran för ny bygg da eko hus, häm tad 2004-04-15

Bo ver ket, www.bo ver ket.se, ”Bygg sek torns mi ljö mål”, häm tad 2004-05-17

Gö te borgs Stad Krets lopp, www.krets lopp.go te borg.se, Vat -tenoch av lopps taxa för Gö te borg, häm tad 2004-05-03

Gö te borgs ener gi, www.go te borg se ner gi.se, Pri supp gift förfjärr vär me, häm tad 2004-04-25

Na tur vårds ver ket (2004), www.na tur vards ver ket.se, Sve ri gesmi ljö mål – vår ge ne ra tions an svar, häm tad 2004-04-27

www.na tur vards ver ket.se, 2004-04-27 Eek, Hans: ”Be skriv -ning av lands höv ding e hu sens ener gi an vänd ning idag och möj -li ga för bät tring ar”

Stock holm Vat ten www.stock holm vat ten.se, LOD-hand bok,häm tad 2004-05-17

Plu se ner gi,www.plu se ner gi.se/de faul tIE.asp?scre en re so lu -tion=1280&Se lec te dId=5573&Me nu Ro o tId=288, häm tad2004-04-28


Sven ske ner gi, www.sven ske ner gi.se/sam hal le/pri ser.htm,Ener gip ri ser, häm tad, 2004-04-28

Con fe de ra tion of Fin nish In du stri es, www.tt.fi/ar kis -to/gethtml.pl?ft_cid=946, Rent vat ten är en ex port pro dukt,häm tad 2004-08-31

Otryck ta käl lor: munt li gaLars son, Nils-Gun nar, Ngltek nik, tele fon sam tal

Hjer pe, Mat ti as, Tema Vat ten, Lin kö pings uni ver si tet, tele -fon sam tal

Matts son, Ann, Gryaab, email kon takt

An to ni, Bo, Krets lopps kon to ret, per son lig kon takt

Åkerblom, Sune, HSB, an gå en de re no ve ring ar i Haga,031-859155.

Jo han nes son, Ture, HSB, an gå en de ny byg gna tion på Nor raÄlv stan den, BRF Vinga. 031-859184.

Lund stedt, Pe ter, Fa mi lje bos tä der, an gå en de an tal kvar ter ochhus i de ras be stånd, 031-7736000

Björ kner, Bo, Fa mi lje bos tä der, an gå en de upp gif ter om kvar te -ret Ho ri son ten, 031-7736000

Bok ström, Per, Ring dan sen Lin kö ping, an gå en de pri ser på in -di vi du ell mät ning vid re no ve ring ar na, 011-211556

Eek, Hans, Gö te borgs Ener gi, upp gif ter om pri ser för in stal la -tion av sol fång a re.

Bok ström, Per, HNAB Ring dan sen, Norr kö ping, tele fon sam -

tal an gå en de pri ser på in di vi du ell mät ning vid re no ve ring ar na,011-211556

Jo hans son, Bengt, HSB, Tele fo nin terv ju, 2004-05-27

Nick las son, Jo han, In ter vju, Po sei don AB, 2004-05-05

Ols son, Ul rik, Plus Ener gi, 2004-05-11

Öv ri ga käl lorTe mo vex AB, Hel sing borg, pro dukt ka ta log 2004-06-04, pris -upp gif ter på luft vär me väx la re

Po wer Pro ducts AB, Åkers ber ga, upp gif ter om pri ser på av -lopp svär me väx la re.

Svens son Gil bert m.fl (2004), Sys te ma na lys VA, Ef ter per son -lig kon takt med Gil bert Svens son, WET, Chal mers Tek nis kaHög sko la

Läns sty rel sen Vä stra Gö ta lands Län, avd för sam hälls byg gnad,kost na der för kvar te ret Ärenp ri sen

Väst-SOM 2000-2002, In sti tu tio nen för jour na lis tik ochmass kom mu ni ka tion (JMG), Stats ve ten ska pli ga in sti tu tio nensamt För valt nings högsko lan vid Gö te borgs uni ver si tet

Fa mi lje bos tä der AB, dis trikt Väs ter, bild spel

Fal len kä ten 2004

SCB, sta tis tik an gå en de bu tiks- och livs me dels han del

Kom mun un der sök ning en, SOM-in sti tu tet, 1996

Fa mi lje bos tä ders kun den kät

Ro bert Ax el rod, stats ve ta re


Innehåll

5.1 In led ning 76

5.2 Till vä ga gångs sätt, av gräns ning och frå ges täll ning ar 76


5.4 Va ri an ter 83

5.5 Ut vär de rings ba nan 90





5.10 Bi la ga – Be räk nings un der lag för in di ka to rer na i va ri an ter na 100


Re dak tö rer: Joel GörschAnna Lock

Mi cha el Koucky

För fat ta re:Ida Eriks sonE li nor Feu erJoel Görsch

John Lars sonAn na Lock

Mar ti na Nils sonDa vid Ny kvist

Ma ria Patriksson

5.1 In led ningMa jor na är en ty pisk stads mi ljö, där tra fi ken kom mernära inpå hu sen. Ma jor nas byg gnads struk tur ski ljer sigifrån ny be byg gel se där man allt of ta re byg ger bort tra fi -ken ge nom kring le der (tra fi ken leds runt sta den i stäl letför ge nom den). Efter som stads de len är gam mal och be -byg gel sen inte är an pas sad för da gens tra fi kvo ly mer ärden ex tra ut satt. Bul ler, brist på par ke rings plat ser, trängs -el i ga tuu trym met och luft fö ro re ning ar är någ ra av de

pro blem som tra fi ken ger upp hov till. Om Gö te borgfort sät ter att växa kom mer Ma jor na san no likt att vara enmer cen tral stads del om 30 år. Det cen tra la lä get gör dåatt stads de len blir mer at trak tiv för verk sam he ter och be -sö ka re. Det ta kom mer att på ver ka tra fik si tu a tio nen. Attreg le ra tra fi ken i Ma jor na kom mer där för att bli än mernöd vän digt.

5.2 Till vä ga gångs sätt, av gräns ning och frå ges täll ning arIn led nings vis in ter vju a des bo en de i Ma jor na ute på ga -tan för att få en upp fatt ning om vad de tyck er är vik tigtför tra fik si tu a tio nen i Ma jor na. Ut gångs punk ter na förin ter vju er na var fyra huvud te man; kol lek tiv tra fik, cy kel-och gång tra fik, tra fi ken inne i Ma jor na och på Oscar sle -den. Ut i från in terv ju sva ren kun de vi ut lä sa att det varfrämst tra fi ken inne i stads de len som eng a ge ra de maj bor -na och att Oscar sle den inte upp lev des till hö ra Ma jor na.På grund av det ta har vi valt att inte fo ku se ra på Oscar sle -den.

Den över gri pan de frå ges täll ning en är: ”På vil ket sättkan ett håll bart tra fik sys tem ut veck las i Ma jor na?” Ut i -från den na for mu le ra des se dan tre under rub ri ker:

1. Hur kan en fram ti da tra fik si tu a tion se ut iMa jor na?

2. Hur ska vi få bort bil ar från stads de len?

3. Hur ska sä ker he ten i tra fi ken ökas?

Ef ter genom för da in ter vju er och fast lag da frå ges täll ning -ar gjor des en tan ke kar ta med alla de aspek ter och pro -blem som rör tra fi ken. Näs ta steg var att ta fram va ri ab ler som an sågs på ver ka tra fik si tu a tio nen i Ma jor na. Det tagjor des ge nom en så kal lad SWOT-ana lys, vil ket in ne bäratt man lis tar styr kor, svag he ter, möj lig he ter och hot somfinns för fal let. Var i abler nas di rek ta (ak tiv) och in di rek ta(pas siv) på ver kan på var an dra tes ta des se dan i en på ver -kans ma tris och ge nom en MIC-MAC ana lys för att på såsätt kun na sål la ut de vik ti gas te var i abler na för fal lets ut -veck ling. I bild 5.1 vi sas an ta let va ri ab ler i bör jan av denhär pro ces sen.

Ge nom att kom bi ne ra och va ri e ra var i abler na kon stru -e ra des se dan oli ka fram tids va ri an ter om tra fik si tu a tio neni ett tret tioår sper spek tiv. Des sa va ri an ter prö va des i en ut -vär de rings ba na och i en om värld sa na lys.

76 5 TRAFIKEN I MAJORNA

Godstrafik

Befolkningsmängd

Trafikmängd bil

Totalt resande

Andel kollektivt resande

Demografi/Livsstil

Miljömedvetenhet

Restid (enskild resa)

Tillgänglighet till kollektivtrafik

Framkomlighet

Parkering

Miljöstörningar

Trafiksäkerhet

Passivt

Godst

rafik

Bef

olk

nin

gsm

ängd

Trafik

mängd b

il

Tota

lt re

sande

Andel

kolle

ktiv

t re

sande

Dem

ogra

fi/Li

vsst

il

Milj

öm

edve

tenhet

Res

tid (en

skild

res

a)

Tillg

änglig

het

till

kolle

ktiv

trafik

Fram

kom

lighet

Park

erin

g

Milj

öst

örn

ingar

Trafik

säke

rhet

Aktivt

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

0

1

2

1

1

2

1

1

1

1

0

1

12

0

0

1

0

1

0

1

0

0

0

0

1

3

0

1

1

2

1

2

1

1

1

1

0

1

12

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

2

0

0

1

0

1

0

0

2

2

2

0

0

7

0

1

1

1

1

0

0

0

1

0

0

0

5

1

1

2

2

2

0

0

0

1

1

0

1

11

1

1

1

0

0

0

0

0

1

1

0

0

5

2

0

2

2

2

0

0

0

0

2

1

1

12

2

0

1

1

1

1

0

0

0

2

1

0

9

6

6

10

10

8

5

5

3

6

10

7

2

5

Bild 5.1 En ti dig på ver kans ma tris för tra fik grup pen, som se dan re vi de ra des ett an tal gång er in nan var i abler na fast ställ des.

5.3 Nu lä ges be skriv ning Här fö ljer en be skriv ning av nu lä get för de val da var i -abler na samt vil ka in di ka to rer som har an ta gits be skri vavar i a beln på ett enk la re vis. I ta bell 5.1 går det att ut lä sahur de oli ka var i abler na är de fi ni e ra de samt vil ken in di -ka tor som hör till vil ken va ri a bel. För en del va ri ab lerfinns det fle ra in di ka to rer och om vänt åter kom mer vis sain di ka to rer för fle ra va ri ab ler.

Det bör no te ras att alla va ri ab ler har en all män nu lä ges -be skriv ning me dan ett par av in di ka to rer na i det se na revar i an tavs nit tet be stäms ge nom att utgå ifrån de tänk tare sor na av en fik tiv ex em pe lin di vid kal lad ”Glenn”. Så be -stäms till ex em pel in di ka torn ”res tid” ge nom att be räk nahur lång tid det tar för Glenn att nå ett an tal mål punk ter i de oli ka va ri an ter na.

5.3.1. Ser vi ce till gäng lig het

An ta let ser vi cein rätt ning ar och när he ten till dem kan på -ver ka vil ket trans port slag man väl jer när man ska upp -söka des sa. Med ser vi cein rätt ning ar me nas all slags of -fent lig och pri vat verk sam het som er bju der var or el lertjäns ter, till ex em pel af fä rer, post- och bank kon tor, res -tau rang er och ca fé er men även kom mu nal ser vi ce så somsko la och äldre om sorg. En ser vi cein rätt ning mås te varaen fy sisk plats. An a lys grup pen val de an ta let res tau rang ersom en in di ka tor på an ta let ser vi cein rätt ning ar i stads de -len. Den an ty der hur at trak tiv stads de len är sam ti digtsom den i viss mån styr va let av trans port slag.

An ta let res tau rang er i Ma jor na år 2004 är to talt 82 (se

bild 5.2). Det ta mots va rar en kon cen tra tion på två res -tau rang er per 1000 in vå na re. En jäm förel se med två and -ra stads de lar och Gö te borg som hel het vi sar att det ta är en re la tivt hög kon cen tra tion. Snit tet för hela Gö te borg ärtre res tau rang er per 1000 in vå na re, men det ta in ne fat taräven cen trum med sin höga kon cen tra tion av res tau rang -er (Gu nil la Ax els son, SCB).

5 TRAFIKEN I MAJORNA 77

Nuläge Variant

Variabel Definition Indikator

Servicetillgänglighet Antal serviceinrättningar inom Majorna Antal restauranger i Majorna

Trafikmängd, antal bilar Antal bilar i omlopp Antal bilar på Slottsskogsgatan per dygn

Tillgängligheten till och i Majorna med bil Möjligheter att utnyttja bil som transportmedel i Majorna restid, parkeringsmöjligheter, avstånd och väntan

Tillgängligheten till och i Majorna med

kollektivtrafik

Möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken somtransportmedel i Majorna restid, avstånd och väntan

Tillgängligheten till och i Majorna med cykel och gång

Möjligheter att utnyttja cykel och gång som transportmedel i Majorna restid, avstånd och väntan

Säkerhet olycksstatistik antal olyckor jämfört med dagens situation

Miljöstörningar Buller och luftföroreningar trafikmängd, hastighet, klimatpåverkan

Respris respris för transportmedel Respris

Användandet av bil Faktorer som påverkar valet av trafikslag restid, respris, avstånd och väntan

Användandet av kollektivtrafik Faktorer som påverkar valet av trafikslag restid, avstånd och väntan

Användandet av cykel/gång Faktorer som påverkar valet av trafikslag respris, restid

Stadsbild omfattning grönska, antalet parkeringsmöjligheter

Säkerhet upplevelsen av trygghet när majbon rör sig i stadsdelen

människor i rörelse, gående och cyklister*, oskyddad

tid till/från transportmedel, uttryckt i min**

* Ju fler restauranger etc, och ju fler som reser kollektivt, desto fler människor i rörelse. ** Skalan sätts till under 5, 10, 15 resp. 20 min.

Ta bell 5.1 De fi ni tio ner av va ri ab ler samt de ras mot sva ran de in di ka to rer

Majorna Bergsjön Kortedala Göteborg

Restaurangverksamheter per 1000 invånare

3-

-

2-

-

1-

-

0-

Bild 5.2 Res tau rang verk sam he ter per tu sen in vå na re i någ ra ut -

val da stads de lar och för hela Gö te borg.

5.3.2. Tra fik mängd bil

Med tra fik mängd bil i stads de len me nas an ta let bil ar som dag li gen är i om lopp i stads de len. Som in di ka tor har an -ta let bil ar som pas se rar Slotts skogs ga tan per dygn valts.En ligt fyra tra fik mät ning ar, ut för da av Gö te borgs tra fik -kon tor, har det ge nom snitt li ga an ta let bil ar som pas se ratSlotts skogs ga tan un der 1975-2002 be räk nats till 6 500bil ar per dygn.

Det to ta la an ta let for don som rör sig på de min dre ga -tor na i Ma jor na har min skat de se nas te åren, vil ket kanses i ta bell 5.2. På Oscar sle den har där e mot an ta let for -don ökat mar kant. Det ta kan del vis vara ef fek ter na av attGö te borgs stad har ar be tat ak tivt med att leda bort tra fi -ken från in ner sta den till de stör re huvud strå ken, menäven en följd av ökad in pend ling till Gö te borg (Tra fik -plan för Ma jor na 1995, Tra fik kon to ret).

5.3.3 Till gäng lig het till och i Ma jor named bil

Den här var i a beln be skrivs i nu lä get ut i från två aspek ter;res tid och par ke rings möj lig het. Var i a beln har inte kvan -ti fi e rats i va ri an ter na, och syf tet blir här där för rent be -skri van de.

80–90 % av all tra fik i Ma jor na ut görs av mål tra fik, det vill säga tra fik som har ett ären de i Ma jor na. Där med är10–20 % genom fart stra fik. Tra fik kon to ret ar be tar kon ti -nu er ligt på oli ka sätt för att få ut den na genom fart stra fikpå Oscar sle den och Högs bo le den. Mål sätt ning en är be -grän sad men fort satt till gång till Ma jor na med bil. (Tra -fik plan för Ma jor na 1995, Tra fik kon to ret).

I ta bell 5.3 re do vi sas hur lång tid det tar mel lan Ma jor -na och vis sa be stäm da plat ser i Gö te borg med bil vid oli ka tid punk ter. Start-/slut sta tion är Slotts skogs ga tan 24,ung e fär mitt i Ma jor na. Cen tral sta tio nens par ke ring val -des för att den ut gör en plats för vid a re pend ling. Vol voTK-por ten och Sahl gren skas par ke ring val des för attmånga maj bor an tas ar be ta där. Syf tet med tes tet var ävenatt se hur väl bi len kon kur re rar med mer mi ljö vän li gatrans port sätt, främst kol lek tiv tra fik, med av se en de på res -tid. Mot sva ran de test har gjorts med kol lek tiv tra fi ken.Att res ti den på efter mid da gen är läng re be ror till stor delpå rus nings tra fi ken. I öv rigt höll sig re sor na på omk ring10 mi nu ter.

År 2004 fanns det i Ma jor na ca 2000 bo en de par ke -ring ar på tomt mark och i ga ra ge. Tra fik kon to ret har ävenut fär dat 1 502 par ke ring stills tånd på ga tor och all män

mark. Ma jor na har sam ti digt ca 7 000 bi lä ga re, så res tenpar ke rar san no likt på ga tu mark, ore gi stre ra de pri va tapar ke rings plat ser el ler ut an för stads de len (Sta tis tisk års -bok 2004, Gö te borgs stads kansli).

5.3.4 Till gäng lig het till och i Ma jor named kol lek tiv tra fik

Den här var i a beln de fi ni e ras som de möj lig he ter somfinns att ut nytt ja kol lek tiv tra fi ken som trans port me del iMa jor na. Var i a beln har dock inte kvan ti fi e rats i va ri an -ter na, och syf tet med den blir här där för rent be skri van de ut i från aspek ten res tid.

Tre spår vagn slin jer (3, 9 och 11) för bin der Ma jor named öv ri ga Gö te borg. Tur tät he ten mel lan Ma jor na ochCen tra len är på mor go nen (kl 8.00) ung e fär 5 mi nu ter,


Gata och år Bilar/dygn Gata och år Bilar/dygn

Slottsskogsgatan Karl Johansgatan

2002 5 695 2002 5 625

1997 5 843 1997 5 693

1984 8 678 1984 7 537

1975 8 256 1975 6 930

Ekedalsgatan Älvsborgsgatan

2002 4 383 2002 5 808

1997 5 184 1997 4 512

1984 7 680 1984 6 576

1975 5 952 1975 4 149

Oscarsleden

2002 42 588

1997 39 130

1984 34 323

1975 23 091

Källa Trafikkontorets mätningar

Oscarsleden har ca 9 % godstrafik och Karl Johansgatan har ca 10 %.

På övriga gator i Majorna utgörs ca 4 % av den totala trafikmängden av

godstrafik.

Godstrafiken har i dessa siffror räknats bort från den totala mängden

fordonstrafik.

Ta bell 5.2 Ut veck ling av tra fik mäng den på upp mät ta ga tor i

Ma jor na.

Ef fek ter av myck et tra fik

En stor mängd for don på en be grän sad ge og ra fisk ytamed för en rad oli ka pro blem, som till ex em pel öka de bul -ler ni vå er, luft fö ro re ning ar, trängs el, för säm rad tra fik sä ker -het och min skad till gång till par ke ring ar. Myck et tra fikpå ver kar även stads bil den ne ga tivt.

Bild 5.3 Ef fek ter av myck et tra fik.

Bild 5.4 Par ke ra de bil ar längs Kungs la du gårds ga tan.

och ung e fär 10 mi nu ter på da gen (kl 13.00) och på kväl -len (kl.17.00) (Väst tra fik, Inter net). Ett an tal buss lin jertra fi ke rar även sträck an ut med Oscar sle den in till stan.Möj lig he ter na för att ut nytt ja kol lek tiv tra fi ken är där -med re la tivt goda.

I ta bell 5.4 re do vi sas hur lång tid det tar mel lan Ma jor -na och vis sa be stäm da plat ser i Gö te borg med kol lek tiv -tra fik vid oli ka tid punk ter. Start-/slut sta tion är Slotts -skogs ga tan 24, ung e fär mitt i Ma jor na. Cen tral sta tio nens par ke ring val des för att den ut gör en plats för vid a repend ling. Vol vo TK-por ten och Sahl gren skas par ke ringval des för att många maj bor an tas ar be ta där. Syf tet medtes tet var även att se hur väl kol lek tiv tra fi ken kon kur re rarmot bi len, med av se en de på res tid. Mot sva ran de test hargjorts med bil. Tes tet vi sar att res ti den är gan ska kon stantöver da gen med res må let Vol vo som un dan tag. Det tar,en ligt våra mät ning ar, dub belt så lång tid att åka till cen -trum från Ma jor na med kol lek tiv tra fi ken än vad det tarmed bil. Sök ti den ef ter en par ke rings plats är dock intemed räk nad i det ta test, vil ket tro ligt vis skul le ge ett an natre sul tat un der vis sa ti der på dygnet.

5.3.5 Till gäng lig het till och i Ma jor named cy kel och gång

De fi ni tio nen av den här var i a beln är möj lig he ter na attut nytt ja cy kel och gång som trans port me del i Ma jor na.Var i a beln har dock inte kvan ti fi e rats i va ri an ter na, ochsyf tet med den här blir där för rent be skri van de ut i från

fem aspek ter; res tid, trygg het, bar ri ä rer, väg stan dardsamt till gång till cy kel- och gång vä gar.

Från Ma jor na in till Cen tral sta tio nen tar det mel lan 40 mi nu ter och 1 tim me att gå och mel lan 15 och 30 mi nu -ter att cy kla.

I Ma jor na finns det gott om trot toa rer och gång stråk.Cy kel nä tet är där e mot gan ska hack igt och ofulls tän digt.Se pa ra ta cy kel ba nor är ovan ligt och cyk lis ter får ofta hål la


Destination Tid Klockslag

Majorna - Centralen 27 min 07:53 – 08:20

Centralen – Majorna 27 min 08:05 – 08:32

Majorna – Volvo 58 min 08:19 – 09:17

Volvo – Majorna 51 min 08:30 – 09:21

Majorna – Sahlgrenska 28 min 08:44 – 09:12

Sahlgrenska – Majorna 26 min 08:54 – 09:20













Väntetiden är inräknad samt 3minuters promenad från start-/slutdestinationen.

Reser man vid tiderna för skiftbyten till Volvo tar det 30min med industribuss 190.

Ta bell 5.4 Re sul tat av till gäng lig het stes tet med kol lek tiv tra fik

från och till Ma jor na.

Pro me nad i Ma jor na

Slotts skogs ga tan 24 – spår vagn shåll plat sen vid Ma ri a -plan: ca 3 mi nu terHär är det jäm na och bra trot toa rer men myck et bil ar vid över -gångs stäl let.

Ma ri a plan – San nas ko lan: ca 7 mi nu terBra vä gar och trot toa rer men inga över gångs stäl len till San -nas ko lan.

Ma ri a plan – ICA Top pen: ca 13 mi nu terVäl digt ojämn trot toar på Kungs la du gårds ga tan. Cy klar natving as myck et nära par ke ra de bil ar.

ICA Top pen – Vi tö ga tan: ca 20 mi nu terInte sär skilt myck et tra fik. Trot toa rer finns, men cy kel ba na skul -le be hö vas.

Vi tö ga tan – Apo te ket Hjor ten: ca 17 mi nu terDet fung e rar bra att pro me ne ra men även här finns det ett stort be hov av en cy kel ba na.

Bild 5.5.

Destination Tid Klockslag



















Centralstationen: via Oscarsleden från Jaegerdorffsmotet

Volvo: via Älvsborgsbron och Öckeröleden

Sahlgrenska: via Margeretebergsrondellen, Dag Hammarsköldsleden, högervid Annedalskyrkan

Ta bell 5.3 Re sul tat av till gäng lig het stest med bil till och från Ma -

jor na.

till ute på bil vä gen. Många av trot toa rer na har sprick bild -ning ar och ojäm na gång ba nor. Vat ten från hus ta ken leds i få ror över trot toa ren, och det ta bi drar yt ter li ga re tillojämn he ten. Par ke ra de bil ar på vis sa ga tor skym mer sik -ten för alla in blan da de tra fi kan ter. Den främ sta bar ri ä ren, Oscar sle den, är både en fy sisk och psy kisk bar ri är för gå -en de och cyk lis ter. Även lo ka la och min dre ga tor medmyck et bil ar upp levs som psy kis ka bar ri ä rer för sär skiltgå en de. För han di kap pa de ut gör de höga trot toar kan ter -na fy sis ka hinder.

En pro me nad i Ma jor na gav en upp fatt ning om till -gäng lig he ten till fots och cy kel. Re sul ta ten syns i bild 5.5.

5.3.6 Tra fik sä ker het

Var i a beln tra fik sä ker het de fi ni e ras som fak tiskt sä ker hetoch kvan ti fi e ras i nu lä get ge nom att re do vi sa olycks sta tis -tik över stads de len un der en fe mår spe riod (1993-1997).I va ri an ter na an ges se dan om olycks sta tis ti ken är läg re,hög re el ler ofö rän drad.

De van li gas te olyck or na i tät be bygg da om rå den är cy -ke lo lyck or na (Väg tra fik ska dor 2002, SIKA, Inter net).Un der pe rio den sked de to talt 526 olyck or i Ma jor na, defles ta sing e lo lyck or med cy kel (155). Cy ke lo lyck or fårdock säl lan död lig ut gång (Rap port 1998, Tra fik kon to -ret). Efter som cy klan det va ri e rar från år till år be ro en depå vä der, vind och mo de tren der är det svårt att säga omcy ke lo lyck or na har ökat el ler min skat, men sta tis ti ken ta -lar för en ök ning un der nit tio ta let.

Olyck or mel lan per son bi lar är dä ref ter de mest fö re -kom man de i Ma jor na (81). De svårt ska da de är re la tivt fåoch har min skat un der nit tio ta let. An ta let ska da de hardock hål lits på en re la tivt kon stant nivå.

Av fot gäng ar na i Ma jor na som ska dats i tra fi ko lyck orblev ma jo ri te ten på kör da av per son bi lar, men allt fär reska das all var ligt i så da na olyck or (Rap port 1998, Tra fik -kon to ret).

5.3.7 Mi ljös tör ning ar

De mi ljös tör ning ar som stu de rats är tra fik bul ler och luft -fö ro re ning ar or sa ka de av tra fik.

I Ma jor na är be byg gel sen gam mal och då ligt iso le rad,vil ket ger en hög bul ler känslig het. To talt be rörs 11 332maj bor av bul ler ni vå er som översk ri der de riktvär densom an getts som mi ljö kva li tets nor mer i Mi ljö bal ken (seta bell 5.5). De ga tor som är i störst be hov av en bul ler -sänk ning är Bang a tan, Djur gårds ga tan, Karl Jo hans ga -tan, Kungs la du gårds ga tan samt Oscar sle den. Des sa harflest an tal bo en de, många lä gen he ter samt höga bul ler ni -vå er. För att min ska bull ret krävs åt gär der vid käl lan somtill ex em pel bul ler däm pan de ga tu be läg gning el ler sänkthas tig het och/el ler åt gär der som min skar bull ret i fas tig -he ter na, till ex em pel att byta ut fönst ren i lä gen he ter na,att täta och iso le ra hus fa sa der na el ler bul ler plank.


Bild 5.6 Ma ria tes tar till gäng lig he ten ge nom Ma jor na.

Väg/Gata 55-60

dBA

60-63

dBA

63-65

dBA

65-70

dBA

<70 dBA

Allmänna Vägen 100

Bangatan 500 1 091

Djurgårdsgatan 450 280

Ekedalsgatan 200 408

Fjällgatan 385

Fridhemsgatan 200 110 152

Godhemsgatan 66

Götaleden 9 18 36 25

Karl Johansgatan 1 000 1 354 500 366

Kommendörsgatan 20

Kungsladugårdsgatan 1 000 103 984

Margrethebergsgatan 37 20

Mariagatan 300

Orustgatan 50

Oscarsleden 100 200 268 150

Slottsskogsgatan 300

Stubbeledsgatan 50

Såggatan 200

Älvsborgsgatan 300

Totalt 3 270 5 063 2 154 670 175

Källa: Miljöförvaltningen, 2002

Ta bell 5.5 An ta let maj bor som drab bas av tra fik bul ler.

Bild 5.7 Bil ar och spår vag nar nära bo stä der ger höga bul ler ni -

vå er ut an för hus fa sa der na. Är hu sen dess utom då ligt iso le rad är

bul ler ni vå er na ock så höga in om hus.

Ga tor med både bil- och spår vagn stra fik som inte kla -rar bul ler nor mer na är God hems ga tan, Frid hems ga tan,Eke dals ga tan, Bang a tan, Älvs borgs ga tan, Ma ri a ga tan,Kungs la du gårds ga tan och Karl Jo hans ga tan.

För att be räk na ut släp pen från tra fi ken i Ma jor na (seta bell 5.6) har ett me del tal ta gits fram av an ta let bil ar som pas se rar på re spek ti ve gata. Se dan har läng den på ga tor namätts. De ut släpp som be räk nats är kvä ve ox i der, kol di ox -id och par tik lar. Vär de na be skri ver de to ta la ut släp pen ikg per dygn och går där för inte att di rekt jäm föra med dehal ter som mi ljö kva li tets nor mer na är fast ställ da till efter -som des sa av ser kon cen tra tio nen i luf ten (mik rog ram perku bik me ter).

Oscar sle den är den väg som har högst ut släpps mäng der men även Karl Jo hans ga tan har höga ut släpp. De ga tor,fö ru tom Karl Jo hans ga tan, där spår vag nar går har läg reut släpps mäng der än öv ri ga. Ob ser ve ra att vär de na i ta bell 5.6 inte kan jäm föras med ut släpp ta mäng der i va ri an ter -na. I va ri an ter na har an a lys grup pen is täl let ut gått ifrånut släp pen från re sor na som den fik ti va maj bon Glenn ut -för.

5.3.8 Re spris

Re spri set har be räk nats för fyra oli ka trans port me del (cy -kel, gång, kol lek tiv tra fik och bil) och re do vi sas i ta bell5.7. Väst tra fiks re fe rens grupp, be stå en de av ca 580 maj -bor, res te i ge nom snitt ca 2,2 gång er per per son och dag(rap port från Väst tra fik, 1999). Det svens ka ge nom snit -tet är 1,7 re sor om da gen (RES 2001, SIKA). Det an tasdär för att två re sor görs per per son och dag.

Det to ta la re spri set i de oli ka va ri an ter na har se dan be -räk nats ut i från ex em pe lin di vi den Glenns val av trans -port me del.

5.3.9 An vän dan det av bil

Svens kar na re ser ca 132 mi ljar der km un der ett år, el ler44 km per per son och dag. Av des sa görs 29 km med bil.Hälf ten av det to ta la an ta let re sor är re sor till el ler från ar -be te, sko la el ler i tjäns ten. I gles bygd görs 55 % av re sor -na med bil jäm fört med 44 % i stor stads re gio ner na (RES2001, SIKA). Vid a re an vänds bi len i en stor stad of ta retill fri tids re sor och på gles byg den of ta re till ar bets re sor(Mi cha el Koucky, mi ljö kon sult). An vän dan det av bilkan där med an tas vara läg re än 44 % i Ma jor na, efter sombi lin ne ha vet dess utom är lågt jäm fört med öv ri ga Gö te -borg (248 bil ar per 1 000 in vå na re mot Gö te borgs 300per 1 000 in vå na re) (Sta tis tisk års bok 2004, Gö te borgsstads kansli) och an de len kol lek tiv re se nä rer är re la tivthög. I Ma jor na finns dess utom Sve ri ges stör sta bil ko o pe -ra tiv och ti di ga re bi lä ga re som går med i ko o pe ra ti vetmin skar sitt bi lå kan de med upp till 50 %. (Ma ria Sjö -stedt, Bil ko o pe ra ti vet Ma jor na).

Va let av färds ätt till ar be tet va ri e rar bland an nat medin komst. Låg in komst ta ga re åker mer kol lek tivt och hög -in komst ta ga re åker bil. Män kör dess utom bil i hög re ut -sträck ning än kvin nor. Skill na den i kön har stör re be ty -del se än skill na der i in komst (Re se un der sök ning 1989,Tra fik kon to ret).

Fa mi lje sam man sätt ning en är en an nan fak tor som spe -lar in för va let av färd me del. 95 % av alla barn fa mil jer iSve ri ge har till gång till bil (RES 2001, SIKA). Ett av devan li gas te skä len till att folk läm nar bil ko o pe ra ti vet i Ma -jor na och skaf far egen bil är ett ökat bil be hov när man bil -dar fa milj el ler skaf far fler barn (Ma ria Sjös tedt, Bil ko o -pe ra ti vet Ma jor na).

5.3.10 An vän dan det av kol lek tiv tra fik

Dag li gen görs det ca 400 000 re sor med kol lek tiv tra fi ken i Gö te borgs re gio nen. Det ta ut gör ca 24 % av det to ta la


Ämne (kg/dygn) Karl Johansgatan Ekedalsgatan Oscarsleden Slottsskogsgatan Älvsborgsgatan Totalt

NOX 8,3 25,2 25,7 2,69 2,01 63,9

CO2 3,4 1,09 25,7 1,11 0,83 32,13

Partiklar 0,3 0,1 2,47 0,533 0,08 3,483

Ta bell 5.6 Ut släpps mäng der på giv na ga tor i Ma jor na

Fordon Typ Priser (kr/år)

Pris per

resa(kr)

Kollektivtrafik Månadskort(rött) 500 8,00

Årskort 4 160 5,65

Kvartalskort 1 320 7,23

Enkelbiljett 20 20,00

Cykel Inköp 3 000-5 000

Underhåll 0-500 0,95

Bil (Volvo S40 -97)

Inköp 87 000

Skatt, besiktning 1 600

Försäkring 3 500

Bränsle 13 540

Reparationer 2 970

Service 3 300

Tvätt, rostskydd 880

Tillbehör, däck m.m. 1 800 53,50

Gång 0 0

Antagande 3: En resa motsvarar sträckan Slottsskogsgatan - Centralstationen; 5,5 km (Källa: Lantmäteriet, hemsida)

Antagande 1: 2 resor per person och dag

Antagande 2: Resorna görs på dagtid (08.00-17.00)

Ta bell 5.7 Re spri ser för oli ka for don

an ta let re sor per dygn, en ligt upp skatt ning ar från Tra fik -kon to ret. (Re se un der sök ning 1989, Tra fik kon to ret)Det ta är nå got hög re än ge nom snit tet för Sve ri ge. Na tio -nellt ut gör kol lek tiv re sor na ca 10 % av de to ta la re sor na.Hela 55 % av sven skar nas re sor ut förs med bi len. (RES2001, SIKA)

An de len re san de med kol lek tiv tra fi ken ski ljer sig väl -digt myck et mel lan oli ka stads de lar i Gö te borg (se ta bell5.8). De all ra fles ta re sor na sker mel lan klock an 06.30och 08.30 när folk skall till ar be ten och sko lor. På efter -mid da gar na, när folk skall ta sig hem från ar be tet, är deten topp mel lan klock an 16.00 och 17.30. Att re sor na ärså kon cen tre ra de till vis sa ti der samt att det på många hållär kor ta av stånd mel lan håll plat ser na gör att det blir ka pa -ci tetsproblem och långa res ti der. Inom Gö te borg som rå -det kan alla ar bets plat ser nås inom 30 mi nu ter med bil,me dan an ta let ar bets plat ser som kan nås på sam ma tidmed kol lek tiv tra fik är 30-40 % (Re se un der sök ning 1989, Tra fik kon to ret).

I Ma jor na är det mest låg av löna de unga kvin nor ochung do mar som åker kol lek tivt (Re se un der sök ning 1989,Tra fik kon to ret). De fles ta re sor na sker till cen tra la Gö te -borg och en stor del av dem är skol re sor. Många re se nä rerhar egent li gen inget al ter na tiv till kol lek tiv tra fi ken, fö ru -tom cy keln el ler föt ter na, efter som de an ting en är förunga el ler inte har råd att köra bil. Va let av tra fik slag ärallt så mer en följd av ett visst so ci alt och eko no misktmön ster än av kol lek tiv tra fi kens ut bud.

5.3.11 An vän dan det av cy kel

De fles ta re sor med cy kel är inte läng re än 10 km. Drygthälf ten av re sor na med är kor ta re än 2,5 km och hela 80% är kor ta re än 5 km. Det främ sta skä let till att folk intecy klar är då ligt vä der. Un der maj och sep tem ber är cy kel -

tra fi ken tre gång er så stor som un der pe rio den ok to -ber–april. Den and ra be grän san de fak torn är av stån det(Cy kelp rog ram för Gö te borg 1999, Tra fik kon to ret).

5.3.12 Dis kus sion av nu lä get

Trots bi lens många för de lar ur till gäng lig hets syn punkt,så är Ma jor na en stads del där en hög an del per so ner åkerkol lek tivt och cy klar. Det kan del vis bero på att det är encen trum stads del med en fun ge ran de kol lek tiv tra fik, men även att det är ont om par ke rings plat ser i stads de len.

För de lar na med att leda om tra fi ken från små ga tor naoch ut på huvud strå ken är lo kalt läg re bul ler ni vå er, min -skad trängs el, ökad tra fik sä ker het och ökad triv sel inne istads de len. Nack de len är att tra fik mäng der na egent li geninte har min skat utan en dast om lo ka li se rats till huvud -strå ken, och där med även många av pro ble men som upp -står från tra fi ken. Luft fö ro re ning ar på ver kar till ex em pelhela stads de len oav sett vart i stads de len de släpps ut. Där -med för bät tras inte luft kva li tén nöd vän digt vis om an ta let bil ar min skar på vis sa plat ser i Ma jor na.


Stadsdel Andel, %

Bergsjön 46

Majorna 39

Torslanda 10

Askim 9

Källa: Västtrafik 2004

Ta bell 5.8 An del re san de med kol lek tiv tra fi ken i någ ra av Gö te -

borgs stads de lar.

Destination Andel, %

Arbete 50

Inköp 10

Skola 20

Fritid 20

Ta bell 5.9 Res mål med cy kel

5.4 Va ri an terDen grund läg gan de frå ges täll ning en vid ut form ning enav de fyra oli ka va ri an ter na var Hur kan tra fik si tu a tio nen se ut om 30 år? För att be skri va och kun na jäm föra va ri -an ter na med var an dra an vänds på ver kan sva ri abler somkvan ti fi e ras med in di ka tor vär den för var je va ri ant. Ob -ser ve ra att des sa va ri ab ler och in di ka to rer inte är de sam -ma som i nu lä ges be skriv ning en. Tit ta gär na på ta bell 5.1i nu lä ges be skriv ning en igen.

Kol lek tiv tra fi ken som är ge men sam för va ri ant Be nny,Anni-Frid och Ag net ha re do vi sas i fak ta ru ta (bild 5.9).

För att visa in di ka tor vär de na för re spris, res tid och ut -släpp av kol di ox id, och hur va ri an ter na ski ljer sig i des saav se en den, an vänds en fik tiv fram ti da in vå na re i Ma jor -na, kal lad ”Glenn”. I fak ta ru ta (bild 5.10) be skrivs Glennoch hans res be hov. I de fyra oli ka va ri an ter na har an a lys -grup pen se dan fun de rat över Glenns tro li ga val av färd -me del. För att se vad des sa val av färd me del in ne bär hän -vi sas läsaren till bi la gan i slu tet av det här ka pit let.


Hastighet

Measure

Trafikmängd1

Measure

Buller

Goal

Klimatpåverkan

Measure

Miljöstörningar

Goal

Respris

Measure

Restid

Measure

Antal restauranger

Measure

Grönska

Measure

Parkeringsmöjligh.

Measure

Trafikmängd2

Measure

Stadsbilden

Goal

Antal olyckor

Measure

Trafiksäkerhet

Goal

Avstånd och väntan

Measure

Människor i rörelse

Measure

Upplevd trygghet

Goal

Säkerhet

Goal

Trafiksituation

Goal

Bild 5.8 Över sikt över val da va ri ab ler och dess in di ka to rer.

5.4.1 Va ri ant Björn – fler kör med bil

An de len hög in komst ta ga re i stads de len, med år sin komstöver 250 000 kr/år, har ökat på grund av all mänt öka dehy res ni vå er och nya bos tads rät ter som byggts på Syd vä s -tra äl vom rå det. En viss ök ning av barn fa mil jer har skett ioch med att lä gen he ter na sam ti digt bli vit stör re. Stor -mar kna der finns i Gö te borgs yt te rom rå den. Sam ti digtkrä ver ar bets mar kna den en hög re flex i bi li tet av ar bets ta -gar na än 2004. Des sa för änd ring ar har alla bi dra git tillatt bi len har bli vit vik ti ga re. An ta let bil ar som ägs av maj -bor har där med ökat och an ta let maj bor som rör sig i Ma -jor na utan bil har min skat. På nät ter na åker många taxi.Bil re sor na ut gör ca 35 % av de to ta la re sor na i Ma jor na.

An ta let res tau rang er i Ma jor na är ofö rän drat jäm förtmed 2004, det vill säga 82 styck en. Ma jor na är dock enat trak tiv plats att be dri va and ra ty per av verk sam he ter på.Det ta har lett till ökad per sonoch god stra fik vil ket, trotstrans por tef fek ti vi se ring och ökad sa mord ning av des satrans por ter, in ne bär nå got för höj da mi ljös tör ning ar. Has -

tig hets beg räns ning en i stads de len är 50 km/h och vä gar -na är bra att köra på utan hin der som fart bu lor och dy likt. Fram kom lig he ten och sä ker he ten i stads de len är dess -utom för bätt rad ge nom väg bredd ning ar. För det ta har endel hus ri vits el ler byggts om. Ron del ler har i hög ut -sträck ning er satt tra fik lju sen i stads de len. Cy kel– ochgång ba nor har sla gits ihop för att göra mer plats åt denöka de bil tra fi ken. Så gott som över allt se pa re ras de os kyd -da de tra fi kan ter na från bil vä gar na. Tra fik sä ker he ten ärdock ofö rän drad jäm fört med 2004. Ef fek ter na av den


GLENN – en maj bo

Glenn är lite över 30 år, sam bo med Maj ken i en tvåa. Dehar dot tern Bo dil som är 2 år. De bor på Slotts skogs ga tan24. Han job bar hel tid (fem da gar/vecka, åtta tim mar/dagun der kon tors tid) inom of fent lig för valt ning inne vid Cen -tral sta tio nen. De hand lar en dag i veck an på Bill hälls vidStig berg stor get och åker på en ut flykt i var je sön dag (går på mu seum, häl sar på mor mor etc). Glenn går ut med sinavän ner var je fre dag i om rå det kring Brunn spar ken.

Bild 5.10

Buss ar na i Be nny, Anni-Frid och Ag net ha

Lin je 1 kör från Mar klands ga tan - Kungs sten - Ja e ger dorff -splat sen - Fisk ham nen - Järn tor get - Cen tral sta tio nen.

Lin je 2 går Mar klands ga tan - God hems ga tan - Maj val len -Slotts skog stun neln - Äng gårds plat sen - Sahl gren ska -Chal mers - Korsvägen.

Hi sings bus sen går Järn tor get - Fisk ham nen - Ja e ger dorff s -plat sen - Kungs sten - Volvo.

De min dre upp sam lings bus sar na går i en 8:a via Eke dals -ga tan - Såg ga tan - Karl Jo hans ga tan - Slotts skogs ga tan -Eke dals ga tan - Såg ga tan - Karl Jo hans ga tan osv. Des sabuss ar har hög tur tät het och man har möj lig het att stannadem när de kör förbi.

Spår vag nar går från Kungs sten och Mar klands ga tan längsEke dals ga tan - Karl Jo hans ga tan - Stig berg stor get - Järn -tor get - Cen tra len. Med des sa tar det ca 20 mi nu ter in tillcentrum.

Bild 5.9.

Bild 5.11 Va ri ant Björn år 2034.

Bild 5.12 Va ri ant Björn in ne bär mer tra fik på ga tor na i Ma jor na.

Bild 5.13 I va ri ant Björn har ron del ler i hög ut sträck ning er satt

tra fik ljus i stads de len.

öka de bil tra fi ken kom pen se ras av genom för da tra fik sä -ker het såt gär der.

An ta let bil ar i stads de len har ökat från 7 000 till10 000, allt så med ca 40 %. Det an tas där med att ävenbull ret från bil ar na ökat med drygt 40 %. En stor del avspår vagns spå ren har fått gräs be läg gning mel lan räl sen,vil ket min skat bull ret från spår vag nar na. Mäng den grön -ska i stads de len har dock min skat, i och med de väg bredd -ning ar som gjorts.

Fler par ke rings plat ser och par ke rings hus har upp förtsför de bo en des bil ar. Det finns 10 000 par ke rings möj lig -he ter mot 7 000 år 2004. Må nad skost na den för ett par -ke rings kort för de bo en de är ca 1 000 kr ef ter rå dan demar k nad spri ser. Även för säk ringar har bli vit dy ra re förbi lin ne ha va re. Par ke rings av gif ten är ca 20 kr i tim men för en mil jöbil, an nars ännu hög re. Må nad skost na der na föratt äga en bil har där med ökat nå got jäm fört med år2004. Ben sinp ri set har ock så sti git, men efter som de fles -ta bil ar är be tyd ligt mer ben sins nå la än år 2004 är pri setper resa ändå re la tivt kon stant. 15–20 % av bil ar na somrul lar på Ma jor nas ga tor går dess utom på al ter na ti vabräns len. And ra eko no mis ka in stru ment an vänds ock så,så som skat te för de lar och läg re kost na der för för säk ringar,för att upp mun tra köp och an vän dan de av mer mi ljö vän -li ga bil ar. De fles ta bil ar har bra av gas re ning. Den öka detra fik mäng den kom pen se ras där för av den läg re genom -snitt förb ruk ning en och an de len biob ränsle. Dar för an tasCO

2-ut släp pen från bil tra fi ken vara den sam ma som

2004. Kol lek tiv tra fi ken och re spri ser na för den na va ri ant är

ofö rän dra de från år 2004. Av gång ar na är många men res -ti den lång, vil ket gör att kol lek tiv tra fi ken har svårt attkon kur re ra med bi len. Bil tra fi ken ut gör nu ca 35 % av deto ta la re sor na i Ma jor na. Kost na der na för kol lek tiv tra fi -ken är dock läg re än för bi len, vil ket gör att en del ändåväl jer att åka kol lek tivt. Kost na den för en cy kel lig gerock så kvar på 2004 års pris ni vå. Glenn äger bil och par ke -rar den fram för hu set. Han an vän der bi len till näs tan allare sor. Någ ra få gång er i må na den åker han kol lek tivt.

5.4.2 Va ri ant Anni-Frid – helt bilfritt istadsdelen

År 2015 genom för des BO2015 i Ma jor na, ett pi lot pro -jekt för en helt mi ljö vän lig stads del. Ing en pri vat bi lismel ler tax i verk sam het fö re kom mer läng re i stads de len.Färd tjänst och rädd nings tjänst är dock till å ten. God stra -fi ken har till trä de till stads de len un der be grän sa de ti der(var da gar 9–12). Fler och stör re lä gen he ter är bygg da, till för del för barn fa mil jer. De mi ljöan pas sa de re no ve ring ar -na som genom för des inom ra men för pi lot pro jek tet sub -ven tio ne ra des till viss del, och hy ror na har där med be hål -lits re la tivt kon stan ta. Be folk ning en be står av män ni skori alla sam hälls klas ser och åldrar.

Till gäng lig he ten med bil till stads de len har be grän sats i och med att många ga tor är om gjor da till gårds ga tor ochpla ne ra de för cy kel- och gång tra fik. Det ta har av se värtökat tra fik sä ker he ten. På ga tor där bil ar kör mer än gång -fart är cy kel- och gång strå ken se pa re ra de från bil tra fi kenför att yt ter li ga re öka sä ker he ten. Gång ba nor har gjortsom för att pas sa han di kap pa de och de äld re bät tre. Dethar byggts en cy kel bro till Hi sing en och det finns cy klar istads de len som kan lå nas ge nom att läg ga en pan tav gift.


Bild 5.14 Se pa re ra de cy kel ba nor ökar tra fik sä ker he ten för

oskyddade tra fi kan ter.

Bild 5.15 Va ri ant Anni-Frid år 2034.

Bild 5.16 Många ga tor är om gjor da till gårds ga tor och pla ne ra -

de för cy klar och gå en de.

Det går även att an vän da sitt buss kort för att låna en cy -kel. Cy klar na häm tas och läm nas vid vis sa spe ci el la plat -ser. Cy kel par ke ring ar na är även re jält ut ö ka de så att cy -keln kan stå sä kert fast låst. Des sa åt gär der har alla ökatan ta let cyk lis ter och gå en de.

Höga for dons skat ter, bränslep ri ser och par ke rings kost -na der (ca 1 000 kr/mån) för bil ar har gjort att kol lek tiv -tra fi kens kon kur rens kraft gent emot bi len yt ter li ga restärkts. Det kos tar ca

4 000 kr i må na den att äga en bil. Pri set för kol lek tiv -tra fik re sor har dess utom sänkts med ca 20 %, vil ket geren må nad skost nad mot sva ran de ca 400 kr (läg re än2004). Ex em pe lin vå na ren Glenn äger ing en bil och görnäs tan alla re sor med kol lek tiv tra fik. Vid ut flyk ter cy klardock hela fa mil jen.

Kol lek tiv tra fi ken är väl an pas sad ef ter de oli ka mål -grup per na i Ma jor na. Snab bus sar går på sär skil da kol lek -tiv tra fik fi ler på Oscar sle den, Högs bo le den, Älvs borgs -bron och Slotts skogs ga tan, vil ket in ne bär att det tar ca 10mi nu ter att ta sig in till cen trum. Det finns en buss tun nelun der Slotts sko gen som för bin der Maj val len med Äng -gårds plat sen, vil ket gör att trans por ter mel lan Ma jor naoch Lin nés ta den går väl digt snabbt och smi digt. Tur tät -he ten till och från Ma jor na är myck et hög vid rus nings -tra fik, då buss ar na går vart fem te mi nut. Min dre cir ku la -tions bus sar för bin der de sto ra håll plat ser na med öv ri gastads de len och tid ta bel ler na är synkro ni se ra de med snabbussarna. De buss ar som går inom stads de len är fö -rar lö sa och körs is täl let ge nom en op tisk sen sor som fö ljeren mar ke rad lin je i ga tan. Det finns ock så buss ar som gårmer säl lan men stan nar på många stäl len.

För gäs ter och de maj bor som, trots höga kost na der förbil och högt ut veck lad kol lek tiv tra fik, väl jer att an vän dabil finns det ca 1 000 par ke rings plat ser i ut kan ter na avMa jor na; Rö das tens mo tet, Fisk ham nen och Äng gårds -plat sen. Det går att ta sig till par ke ring ar na ge nom mat -nings bus sar som finns i stads de len. Oscar sle den är över -täckt och hus har byggts ovan på. Av far ter na från Oscar -sle den in till Ma jor na har byggts bort och bil tra fi ken tillMa jor na leds is täl let mot par ke rings plat ser na i ut kan ter -na av stads de len.

Det har bli vit mer för del ak tigt att dri va res tau rang pågrund av den för änd ra de ga tu mi ljön, och an ta let res tau -rang er har ökat från 82 år 2004 till 100 styck en i den nava ri ant. Det finns även ett stort an tal ut e ser ve ring ar,mark na der och en mängd ny till kom na småaf fä rer somgjort det enk la re att hand la lo kalt. Det ta har in ne bu rit enök ning av gods trans por ter in till stads de len. Sam kör ning, ef fek ti vi se ring och krav på fyll nads grad för den na tra fikfinns. God stra fi ken är reg le rad till för mid da gar mel lanklock an 9 och 12. Has tig he ten är max i malt 7 km/h.Stads de len är grö na re med fler al lé er och and ra grö na in -slag. Fler kul tu rom rå den har vux it upp i stads de len ochser vi ce så som vår dcen tra ler, apo tek och grund sko lor finns på fle ra plat ser i stads de len.

Mi ljös tör ning ar i stads de len ut görs främst av bul lerfrån spår vag nar och buss ar, efter som va ri an ten har myck -et be grän sad bi lism. Gräs är plan te rat på spår vagns spå renoch un der de op tis ka buss ar nas färd väg för att re du ce rabull ret. Över däck ning en av Oscar sle den mini me rar bul -ler och tra fi kens luf tuts läpp då ut släp pen går att rena viaven ti la tion strum mor.


Bild 5.17 An de len cy kel tra fi kan ter ökar i va ri ant Anni-Frid till följd

av sats ning ar på ökad till gäng lig het.

Bild 5.18 Till Hi sing en har det byggts en bro för cyk lis ter.

Bild 5.19 I va ri ant Anni-Frid är stads de len grö na re och fler verk -

sam he ter har öpp nat.

5.4.3 Va ri ant Be nny – många gårdsgator

I den na va ri ant är stads de len del vis av stängd för bil tra fik. od stra fi ken har krav på sam kör ning och fyll nads gradsamt till åts en dast tra fi ke ra stads de len un der vis sa ti der.Nyt to tra fi ken (färd tjänst, rädd nings tjänst och ren håll -ning) har dock till trä de över allt. Av spärr ning ar na hargjorts med höj- och sänk ba ra på lar i mar ken som styrs via fjärr kon trol ler. Fler ta let ga tor som inte är av spär ra de ärom gjor da till gårds ga tor där gå en de, cyk lis ter och bil arsam sas på de gå en des vill kor. Vid ut form ning en av gårds -ga tor na har stor vikt lagts på att lyf ta fram det gam la ochvack ra i stads de len. Farthin dren ut görs av blom ster lå doroch plan te ring ar, vil ket ökat mäng den grön ska. Väg bu -lor har i det läng sta und vi kits, efter som de bi drar till bul -ler och öka de ut släpp vid in broms ning och ac ce le ra tion,samt att det sli ter hårt på for do nen och yr kes fö ra res ryg -gar. Någ ra genom farts ga tor, där has tig he ten är satt till 30 km/h, finns för att i stör sta mån leda bort tra fi ken frångårds ga tor na. Bil tra fi ken har re du ce rats av se värt i stads -de len med un dan tag för de stör re genom fart sle der na, där en viss ök ning av tra fi ken har skett. To talt sett görs 10 %av maj bor nas re sor med bil, 50 % med kol lek tiv tra fi kenoch 40 % med cy kel/gång.

Ut släp pen till luft från tra fi ken har min skat to talt sett,del vis även på grund av att bil ar na släp per ut min dre av -ga ser och har bät tre förb rän ning. Efter som tra fi ken om -för de las från de inre de lar na av Ma jor na ut till huvud strå -ken och genom fart sle der na om för de las även bull ret.

Tra fik sä ker he ten i stads de len är myck et god. De gå en -de kan röra sig obe hin drat ge nom stads de len. An ta letolyck or mel lan bil ar och os kyd da de tra fi kan ter är få mendär e mot har an ta let olyck or mel lan gå en de och cyk lis tersamt sing e lo lyck or med cy kel ökat nå got. Efter som Gö te -borg sam ti digt har ex pan de rat är Ma jor na nu en cen tralstads del med hög re hy ror utan att lä gen he ter nas stor lekhar ökat. Ett fler tal dag lig va ru bu ti ker, två stor mar kna dervid Stig ber get och Kungs sten, samt ett ökat an tal nö jes -verk sam he ter finns i stads de len. An ta let res tau rang er harökat med 10 styck en se dan 2004.


Bild 5.20 Va ri ant Be nny år 2034. Bild 5.21 Fler ta let ga tor som inte av spär rats är om gjor da till

gårds ga tor.

Bild 5.22 Mäng den grön ska ökar i va ri ant Be nny.

Bild 5.23 Cy kel för bin del ser na är väl ut bygg da in till cen trum

samt mot väs ter och sö der.

Cy kel för bin del ser na är väl ut bygg da in till cen trum,samt mot väs ter och sö der. För bin del sen med Hi sing en är för bätt rad med en cy kel bro. Cy klar kan lå nas på oli ka lå -nes täl len mot en pan tav gift el ler med sitt buss kort.

Par ke rings hus finns i ut kan ter na av stads de len (Rö das -tens mo tet, Fisk ham nen, Slotts skogs val len, och God -hems ber get). Det går att ta sig till och från par ke ring ar nage nom cir ku la tions bus sar som kör runt i min dre ba nor istads de len. Det finns även ett få tal av gifts be lag da gäst par -ke ring ar inne i stads de len som kos tar ca 20 kr i tim men.To talt finns 2 000 par ke rings möj lig he ter. Många i stads -de len är med lem mar i bil ko o pe ra ti vet och ko o pe ra ti vethar till gång till fri par ke ring längs ga tor na inom stads de -len. Att in ne ha en pri vat bil har bli vit be tyd ligt dy ra re.Av gifts be lag da par ke ring ar, hög re skat ter och av gif term.m. gör det min dre at trak tivt att in ne ha och/el ler an -vän da bil. Långt gå en de pla ner finns på trängs e lav gif ter iGö te borg. Glenn äger en pri vat bil som an vänds till ut -flyk ter. Han par ke rar den i ett av par ke rings hu sen. Öv ri -ga re sor görs med kol lek tiv tra fi ken.

Kol lek tiv tra fi ken är ut byggd med snab bus sar till Cen -tral sta tio nen, Kor svä gen och Hi sing en. Snab bus sar na gåri sär skil da kol lek tiv tra fik fi ler på Oscar sle den, Högs bo le -den, Älvs borgs bron och Slotts skogs ga tan, vil ket in ne bäratt det tar ca 10 mi nu ter att ta sig in till cen trum. Detfinns en buss tun nel un der Slotts sko gen som för bin derMaj val len med Äng gårds plat sen vil ket gör trans por termel lan Ma jor na och Lin nés ta den snab ba och smi di ga.Tur tät he ten till och från Ma jor na är myck et hög vid rus -nings tra fik då buss ar na går var fem te mi nut. Un der öv rig

dag tid går des sa var tion de mi nut. Min dre buss ar för bin -der de sto ra håll plat ser na, vars tid ta bel ler är synkro ni se ra -de med stom bus sar na. Håll plat ser na är bygg da för attvara så säk ra och han di kap pan pas sa de som möj ligt. Detfinns ock så buss ar som går mer säl lan men is täl let stan narpå många stäl len. Buss ar na som går inom stads de len ärfö rar lö sa och körs is täl let ge nom att en op tisk sen sor fö ljer en mar ke rad lin je i ga tan.

5.4.4 Va ri ant Ag net ha – bilkooperativetväxer

Till gäng lig he ten för bil ar i stads de len är god. Det finnsinga hin der för tra fi ken fö ru tom att has tig he ten ge nom -gå en de är be grän sad till 30 km/h. God stra fik och and ratrans por ter till verk sam het i stads de len har full till gångtill tra fik nä tet. Efter som yt terst få par ke rings möj lig he terfinns har dock pri vat bi lis men i stads de len min skat med50 %. Stads bil den är dock ofö rän drad när det gäl lermäng den grön ska.

De fles ta bil fö ra re i stads de len är is täl let an slut na tillbil ko o pe ra ti vet och de rik tigt sto ra bi lan vän dar na harflyt tat. De ge men samt ägda bil ar na an vänds främst för se -mes teroch in köps re sor. Då så många är med i bil ko o pe -ra ti vet blir det myck et bil li ga re per hus håll än idag. Glenn har valt att vara med i bil ko o pe ra ti vet för att göra ut flyk -


Bild 5.24 I va ri ant Be nny har en cy kel bro byggts till Hi sing en, lik -

som i va ri ant Anni-Frid.

Bild 5.25 En del buss ar inom stads de len är fö rar lö sa i va ri ant Be -

nny och går via en op tisk slinga i mar ken.

Bild 5.26 Va ri ant Ag net ha år 2034.

ter och stor hand la en gång i veck an. Han åker kol lek tivtel ler cy klar till job bet när väd ret till å ter.

De to talt 1 500 ko o pe ra tiv bi lar na får par ke ra i sär skil -da par ke rings ru tor längs ga tor na för att all tid vara närasina an vän da re. Det finns även någ ra få gäst par ke ring arpå de lo ka la ga tor na och i an slut ning till tor gen. To taltfinns 3 000 par ke rings möj lig he ter i stads de len. Gäst par -ke ring ar na är dock så dyra (20 kr/h) att be sö kan det medbil ut i från har min skat. Trots det ta blomst rar den lo ka lahan deln efter som de bo en de i Ma jor na gör näs tan allasina in köp inom stads de len. Fler lo ka la och spe ci a li se ra debu ti ker har öpp nat och pri ser na har sjun kit på grund avden öka de kon kur ren sen.

Fler gäst par ke ring ar och ”van li ga” par ke ring ar finns ipar ke rings hu sen i stads de lens ut kan ter (Rö das tens mo tet,Fisk ham nen, Slotts skogs val len, och God hems ber get).Dit går de så kal la de mat nings bus sar na. Des sa kör i min -dre ba nor inom stads de len och är fö rar lö sa. De körs i stäl -let ge nom en op tisk sen sor som fö ljer en mar ke rad lin je iga tan.

Bil ko o pe ra tiv par ke ring ar na längs de mest tra fi ke ra dega tor na är lag da i ett sick sack mön ster för att min ska has -tig he ter na. Cy kel ba nor na är samman häng an de och skil -da från bil ar och gå en de på de mest tra fi ke ra de ga tor na.

Det ta och den min ska de tra fik mäng den har gjort att tra -fi ko lyck or är säll syn ta.

Kol lek tiv tra fi ken är ut byggd med snab bus sar till Cen -tra len, Kor svä gen och Hi sing en. Snab bus sar na går på sär -skil da kol lek tiv tra fik fi ler på Oscar sle den, Högs bo le den,Älvs borgs bron och Slotts skogs ga tan vil ket in ne bär att det tar ca 10 mi nu ter in till cen trum. Det finns en buss tun nel un der Slotts sko gen som för bin der Maj val len med Äng -gårds plat sen som gör trans por ter mel lan Ma jor na ochLin nés ta den snab ba och smi di ga. Tur tät he ten till ochfrån Ma jor na är myck et hög vid rus nings tra fik då buss ar -na går var fem te mi nut. Un der öv rig dag tid går buss ar naminst var tion de mi nut. Min dre buss ar, vars tid ta bel ler ärsynkro ni se ra de med stom bus sar na, för bin der de sto rahåll plat ser na. Det finns ock så buss ar som går mer säl lanmen i stäl let stan nar på fler stäl len.

Den för bät tra de kol lek tiv tra fi ken och de sär skil da pa -ke ten som ta gits fram mel lan bil ko o pe ra ti vet och Väst tra -fik har möj lig gjort att ma jo ri te ten maj bor valt kol lek tiv -tra fi ken fram för bi len vid re sor till och från job bet (se bild 5.30).

Ut släpp till luft från tra fi ken fö re kom mer fort fa ran de,men bil ar na i ko o pe ra ti vet är bränsles nå la el ler går på al -


Bild 5.27 Många nya bu ti ker har öpp nat i va ri ant Ag net ha.

Bild 5.28 Va ri ant Ag net ha har, lik som va ri ant Be nny, op tis ka

buss ar som tra fi ke rar stads de len.

Bild 5.29 Sick sack par ke ring ar tving ar ner has tig he ter na på de

mest tra fi ke ra de ga tor na inom stads de len.

Med lemskap i ko o pe ra ti vet ochpa ket lös ning ar

Det finns möj lig he ter att väl ja vil ka trafik slag som ska ingå iko o pe ra tiv med lem ska pet. Va let står mel lan att en dast hatill gång till ko o pe rativbil (500 kr/mån), att ha bil och kol -lek tiv tra fik inom Gö te borg (850 kr/mån) el ler att låta alltåg- buss- och spår vagn stra fik i Vä stra Gö ta lands reg lo neningå i med lem ska pet (1 500 kr/mån). Till den na må nad s -kost nad till kom mer se dan en myck et låg milkost nad (5kr/mil) samt bränsle kost na den. Det är möj ligt att be ta la ense mes te ravgift och kvit te ra ut en ko o pe ratlvbil i de fles taeu ro pe is ka stor städer. Alla med med lem skort i ko o pe ra ti vetfår dess utom 10 % ra batt på re sor med tåg i hela lan det.

Bild 5.30

ter na ti va bräns len. Ko o pe ra ti vet in går i ett sam ar be temed Vol vo och Chal mers där for ska re ut veck lar nya ochmer bränsles nå la tek ni ker som Vol vo mon te rar i ko o pe ra -ti vets bil ar som test pro jekt. De fles ta ut släp pen kom merdär med från genom farts- och gods- samt spår vagn stra fi -ken. Bull ret från bil tra fi ken har min skat med 50 %. Bull -ret från spår vag nar na har re du ce rats ge nom att gräs plan -te rats på spå ren. Samt li ga buss ar i stads de len körs på el,vil ket min skat bull ret från des sa.

5.4.5 In di ka to rer nas vär den i de oli kava ri an ter na

Ta bell 5.10 vi sar vil ka ex ak ta vär den de oli ka in di ka to rer -na har gi vits i va ri an ter na. Där nu lä get är jäm för bart re -do vi sas även des sa vär den. För en mer de tal je rad be skriv -

ning av hur des sa ut räk ning ar gjorts hän vi sas läsaren tillbi la gan i slu tet av ka pit let. Tit ta sär skilt på in di ka to rer nare spris, os kyd dad mel lan res mål och trans port, res tid och kli mat på ver kan. Des sa har be räk nats ut i från re sor na som den fik ti va maj bon Glenn an tas göra. Stu de ra gär na bi la -gan för att se de trans port val som Glenn gjort och vaddet ta in ne bär i de oli ka va ri an ter na.

5.5 Ut vär de rings ba nanTju go in bjud na ak tö rer ge nom gick en ut vär de rings ba nadär de fick be döma de oli ka fram tids va ri an ter na om tra -fi kutveck ling en i Ma jor na. De oli ka ak törs grup per na be -stod av sju tjäns te män, åtta bo en de, fyra po li ti ker och tresak kun ni ga inom oli ka äm ne som rå den. De bo en de varper so ner i åldrar na mel lan 24 och 38 år. Tjäns te män nenkom från oli ka tra fik pla ne rings av del ning ar i kom mu nenoch Läns sty rel sen samt från Väst tra fik. Po li ti ker na komfrån Stads dels nämn den i Ma jor na och från Bygg nads -nämn den Gö te borg. De tre sak kun ni ga be stod av en for -ska re, en re p re sen tant för bil ko o pe ra ti vet i Ma jor na ochen från Fot gäng ar nas fö re ning.


Serv

ice t

illg

änglighet

Anta

l re

stura

nger

/10

00 inv

Miljö

störn

ing, bullerT

rafikm

ängd (

Anta

l

bilar

som

pass

era

r Slo

ttss

kogsg

.)

Miljö

störn

ing, klim

atp

åve

rkan (

Kg C

O2/

veck

a)*

Miljö

störn

ing, buller,hast

ighet

(km

/h)

Park

eri

ngsm

öjlig

hete

r(A

nta

l pla

tser)

Rest

id (

min

ute

r/ve

cka)*

Osk

yddad t

id m

ellan r

esm

ål och

transp

ort

(m

in)*

resp

ris

(Kr

/ m

ånad)*

Säkerh

etT

rafiksä

kerh

et

Anta

l oly

ckor

Säkerh

et,

Männis

kor

i rö

rels

e (

Anta

l)

Sta

dsb

ild,g

rönsk

a (

mängd)

Sta

dsb

ild, tr

afikm

ängd (

Anta

l bilar

som

pass

era

r Slo

ttss

kogsg

.)

Björn 82 8 500 7 50 10 000 180 under 5 4 287 idag få lite 8 500

Anni-Frid 100 0 1 7 1 000 210 under 10 470 lägre många mycket 0

Benny 90 3 250 2 20 2 000 180 under 15 3 325 lägre många mycket 3 250

Agneta 82 750 2 30 3 000 220 under 15 1 120 lägre många medel 750

Nuläget 82 6 500 7 000 idag medel 6 500

* Dessa indikatorer har beräknats för individen Glenn. För en närmare beskrivning hänvisas läsaren till bilagan i kapitlets slut.

Ta bell 5.10 In di ka to rer nas vär den i va ri an ter na.

Över sätt nings nyck el för tra fi kva ri an ter na

Björn Fler kör mer bil

Anni-Frid Helt bil fritt i stads de len

Be nny Många gårds ga tor

Ag net ha Bil ko o pe ra ti vet väx er

Bild 5.31

Hypotes Resultat

Ingen av aktörerna vill se

variant Björn

Bekräftas

Variant Benny och Agnetha

rankas högre än Anni-Frid av

samtliga aktörer

Bekräftas när det gäller variant

Benny. För Agnetha stämmer

hypotesen endast för de boende.

Politikerna är mer positiva till

variant Anni-Frid och Agnetha än

de boende

Bekräftas ej. Faktiskt tvärtom när

det gäller Agnetha.

Ta bell 5.11 Hy po te ser och re sul tat

Samt li ga ak törs grup per har fått rang ord na de fyra va ri -an ter na som pre sen te ra des i fö re gå en de av snitt. Be ty gensat tes mel lan 0 och 10, där 10 gav högst be tyg och 0 in ne -bar att man inte tog ställ ning. Ak törs grup per na har se dan ock så an gett hur väl de an ser att vis sa be stäm da ut vär de -rings kri te ri er upp fylls i des sa va ri an ter. Ut vär de rings kri -te ri er na är: Lågt re spris, Kort res tid, Po si tiv stads bild,Hög sä ker het och Låga mi ljös tör ning ar. Mer in for ma tion om vad en ut vär de rings ba na är, dess syf te och hur den gårtill finns i me tod ka pit let.

För att hjäl pa läsaren att snabbt iden ti fi e ra vil ken va ri -ant som av ses i tex ten finns en slags över sätt nings nyck el ibild 5.31. En kort samman fatt ning av va ri an ter na finnsdess utom i 5.9.2.

5.5.1 Hy po te ser

Tre hy po te ser ar be ta des fram in för ut vär de rings ba nanmed ut gångs punkt i ti di ga re in sam lad in for ma tion. Des -sa hy po te ser och re sul ta ten i ut vär de rings ba nan re do vi sas i ta bell 5.11.

5.5.2 Rang ord ning av va ri an ter na

Ak törs grup per na sva ra de först på frå gan hur väl de an sågatt en god tra fi kutveck ling i Ma jor na upp fyll des i de oli -


10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Aktörsgruppernas rangordning av varianterna

Benny Anni-Frid Agnetha Björn

Tjänstemän

Boende

Sakkunniga

Politiker

Bild 5.32 Ak törs grup per nas rang ord ning av de fyra tra fi kva ri an -

ter na.

Ut sla get på samt li ga ak törs grup per fåsfö ljan de rang ord ning av va ri an ter na:

Be nny 7,5

Ag net ha 6,5

Anni-Frid 6,3

Björn 3,5

Bild 5.33 Rang ord ning av va ri an ter na ut sla get som ett ge nom -

snitt på samt li ga ak törs grup per.

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Tjänstemännens bedömning av kriteriernas uppfyllelse i varianterna

Agnetha

Björn

Benny

Anni-Frid

Låga m

iljö-

störn

ingar

Lågt re

spri

s

Kort

rest

id

Posi

tiv

stadsb

ild

Hög

säke

rhet

Bild 5.34

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Boendes bedömning av kriteriernas uppfyllelse i varianterna

Agnetha

Björn

Benny

Anni-Frid

Låga m

iljö-

störn

ingar

Lågt re

spri

s

Kort

rest

id

Posi

tiv

stadsb

ild

Hög

säke

rhet

Bild 5.35

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Sakkunnigas bedömning av kriteriernas uppfyllelse i varianterna

Agnetha

Björn

Benny

Anni-Frid

Låga m

iljö-

störn

ingar

Lågt re

spri

s

Kort

rest

id

Posi

tiv

stadsb

ild

Hög

säke

rhet

Bild 5.36

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Politikers bedömning av kriteriernas uppfyllelse i varianterna

Agnetha

Björn

Benny

Anni-Frid

Låga m

iljö-

störn

ingar

Lågt re

spri

s

Kort

rest

id

Posi

tiv

stadsb

ild

Hög

säke

rhet

Bild 5.37

ka va ri an ter na. Re sul ta tet av den na rang ord ning re do vi -sas i di a gram met (se bild 5.32).

Alla ak törs grup per tyck te att va ri ant Be nny gav denstör sta nyt tan. Po li ti ker na har dock vär de rat va ri ant Be -nny be tyd ligt läg re än öv ri ga ak törs grup per. Samt li ga ak -törs grup per fö ru tom po li ti ker na var även över ens om attva ri ant Björn gav minst nyt ta. Tjäns te män och sak kun ni -ga har fak tiskt rang ord nat alla va ri an ter i sam ma ord ning.

Po li ti ker na sät ter va ri ant Ag net ha sist, till skill nad frånde bo en de som rang ord nar Ag net ha näs tan lika högt somBe nny.

De bo en de ser en stör re skill nad mel lan va ri antAnni-Frid och Ag net ha än vad öv ri ga ak törs grup per gör.


Förslag Beskrivning Positiva synpunkter Negativa synpunkter Samlat

betyg

Behöver kompletteras med

linjer som stannar oftare

Många byten

Oklart om bussarna går

snabbare än bilen

Tysta Högre olycksrisk

Billiga Otryggt

Tar liten plats Opersonligt

Tidseffektiva Orealistiskt

Kan bidra till minskad

miljöbelastning

Oflexibla

Snabbare och enklare Hindrar sjöfart och färjor

Mer cyklande Väderberoende

Minskad barriär mot

Hisingen

Jobbigt att cykla

Ökad säkerhet Ökad belastning på andra

gator

Ökad fokus på gång, cykel

och kollektivtrafik

Otillgänglig stadsdel

Orimligt med så låga

hastigheter

Endast ett fåtal gator kan göras

om till gårdsgator

Parkerade bilar utgör farthinder

Minskad trafik i stadsdelen Svårt att genomföra

Mer plats för

gående/cyklister

Fult, dyrt och otryggt

Färre parkerade bilar på

gatorna

Jobbigt för bilister

Mindre bilar Mycket svårt att genomföra

Minskad miljöbelastning Bygger på tvång

Mer ytor för

gående/cyklister

Billigare att ha bil

Ökad tillgänglighet till

vattnet

Vackrare stadsbild

Minskat buller

** Det har påpekats att detta förslag kräver ett nytt synsätt på resandet. En bra organisation och bra

parkeringsmöjligheter för kooperativet är också förutsättningar för att förslaget ska bli möjligt.

Snabblinjer

Ökad trivsel

Kooperativ som begrepp och

ägandeform

* oklart om snabbbussarna skulle gå fortare in till centrala Göteborg än bilen.

Oscars-leden Oscarsleden sänks ner några meter och

täcks över där det är möjligt i variant Anni-

Frid.

Mycket kostsamt 7,81

Parkerings-

hus i

utkanterna av

Majorna

I variant Benny, Agnetha och Anni-Frid

byggs parkeringshus i utkanterna av

stadsdelen.

6,11

Bil-kooperativ-

stadsdel

I variant Agnetha är de flesta bilister i

Majorna anslutna till ett bilkooperativ.

Parkeringsplatserna i stadsdelen är

reserverade för kooperativets bilar**.

7,42

Cykelbro Cykelbron går från Stigberget till

Lindholmen (Hisingen) i varianterna Anni-

Frid och Benny.

7,54

Gårdsgator I variant Anni-Frid och Benny är gator

omgjorda till gårdsgator, vilket innebär att

biltrafiken är begränsad till gånghastighet.

8,02

Optiska

bussar

I Agnetha och Benny går bussar genom

Majorna till parkeringshusen och

snabbussarna i stadsdelens utkanter.

Bussarna är eldrivna och följer en optisk

slinga i marken.

6,9

8,19I variant Agnetha, Benny och Anni-Frid går

bussar från Majornas utkanter direkt in till

centrala Göteborg.*

Ta bell 5.12 Ut vär de ring av spe ci fi ka lös ning ar

5.5.3 Hur kri te ri er na upp fylls i va ri an ter na

Näs ta steg i ut vär de ring en var att del ta gar na an gav hurväl de an såg att ut vär de rings kri te ri er na upp fyll des i deoli ka va ri an ter na. Kri te ri er na är lågt re spris, kort res tid,po si tiv stads bild, hög sä ker het och låga mi ljös tör ning ar.Be ty gen sat tes mel lan 0 och 10, där 10 an gav att kri te ri etupp fyll des helt i va ri an ten, och 0 in ne bar att man intehade nå gon åsikt. Hur kri te ri er na upp fylls i va ri an ter na,en ligt de oli ka ak törs grup per na, re do vi sas i di ag ram (bild 5.34 – 5.37).

Bo en de an ser att lågt re spris upp fylls bäst i va ri ant Be -nny. Öv ri ga ak törs grup per an ser is täl let att det ta gäl ler för va ri ant Anni-Frid. Tjäns te män nen och po li ti ker na harvär de rat kri te ri et lågt re spris lik vär digt för samt li ga va ri -an ter. Där e mot har po li ti ker na be dömt att va ri ant Björn,Ag net ha och Anni-Frid upp fyl ler kri te ri et hög sä ker hetbät tre än nå gon av de and ra ak törs grup per na. Sak kun ni -ga an ser att va ri ant Be nny ge ne re rar den hög sta sä ker he -ten.

Tjäns te män nen och po li ti ker na an ser att po si tiv stads -bild upp fylls bäst i va ri ant Anni-Frid. Sak kun ni ga an seris täl let att den po si ti va stads bil den upp fylls bäst i va ri antBe nny. Po li ti ker na be dömer vid a re att det ta kri te ri umupp fylls lika bra i va ri ant Björn och Be nny.

En ligt samt li ga ak törs grup per upp fylls kort res tid ochlåga mi ljös tör ning ar bra i va ri ant Ag net ha. Kort res tidoch hög sä ker het an sågs vara de bäs ta egen ska per na medva ri ant Björn, dock har va ri an ten ge ne rellt fått läg re vär -den än öv ri ga. När det gäl ler va ri ant Be nny upp fylls kri te -ri er na po si tiv stads bild och hög sä ker het bra. Va ri antAnni-Frid be döm des ock så upp fyl la kri te ri et po si tivstads bild i re la tivt hög grad. Låga mi ljös tör ning ar upp -fylls dock bäst i den na va ri ant, en ligt samt li ga ak törs grup -per.

Om samt li ga ak törs grup pers be döm ning ar slås ut somett me del vär de upp fyl ler va ri ant Anni-Frid kri te ri er nabäst. Va ri ant Be nny upp fyl ler kri te ri er na näst bäst, se dankom mer Ag net ha och sist va ri ant Björn.

5.5.4 Den mest san no li ka va ri an ten

An a lys grup pen frå ga de även ef ter vil ken va ri ant som ak -törs grup per na an såg var mest san no lik att in träf fa. Ski ljer sig be döm ning en av vad ak tö rer na an ser som en san no likut veck ling från en ön skad fram tids bild ty der det på ettmiss nö je med den för vän ta de ut veck ling en.

Samt li ga tjäns te män som sva rat på frå gan an gav Björnsom mest san no lik att in träf fa. De bo en de såg va ri an ter na Björn och Be nny som lika möj li ga att in träf fa. Po li ti ker na och de sak kun ni ga var split tra de i frå gan.

Det var bara nå gon en sta ka i var je ak törs grupp som an -såg att va ri ant Anni-Frid el ler Ag net ha var san no li ka.

5.5.5 Giss ning ar av fa vo ritva ri an ter

I ut vär de rings ba nan om bads del ta gar na även att angehur de trod de att and ra ak törs grup per skul le rang ord nava ri an ter na.

Tjäns te män nen fö re drog Anni-Frid av de pre sen te ra deva ri an ter na. De fles ta po li ti ker och sak kun ni ga trod de atttjäns te män nen is täl let skul le fö re dra va ri ant Be nny. Debo en de var split tra de i frå gan.

De bo en de som gick ut vär de rings ba nan gil la de va ri antBe nny mest. Hela 75 % av tjäns te män nen gis sa de det ta.Po li ti ker na var split tra de i frå gan, och de sak kun ni gatrod de att det is täl let var Ag net ha som de bo en de skul legil la bäst.

5.5.6 Ut vär de ring av spe ci fi ka lös ning ar

I va ri an ter na finns ett an tal kon kre ta för slag för att inom30 år kun na nå en håll bar tra fi kutveck ling. I ut vär de -rings ba nan fick ak törs grup per na be tyg sät ta och ge syn -punk ter på des sa för slag. Be tygs ska lan sat tes mel lan 0och 10, där 10 in ne bar att för sla get an sågs vara myck etbra. Re sul ta ten re do vi sas i ta bell 5.12 och bild 5.38.

De me dver kan de i ut vär de rings ba nan var all mänt po si -tivt in ställ da till sats ning ar och lös ning ar som inte en dastbe hand la de mo tor driv na for don. De fles ta för slag har fått över 6 i be tyg, och många för slag har dess utom fått lik -nan de re spons.

De mest tyd li ga re sul ta ten är att po li ti ker na inte gil larcy kel bron till Hi sing en och de op tis ka buss ar na likamyck et som öv ri ga för slag. Öv ri ga ak törs grup per gil la dedes sa för slag mer, sär skilt cy kel bron till Hi sing en. De sak -kun ni ga tyck te till och med att det ta för slag var det bäs ta.Sak kun ni ga an gav även att ett ut ö kat bil ko o pe ra tiv istads de len var ett bät tre för slag än vad öv ri ga ak törs grup -per tyck te.

Samt li ga ak törs grup per ver kar över ens om att par ke -rings hus i Ma jor nas yt ter kan ter inte är lika bra som deand ra för sla gen. För sla get om Oscar sle den och gårds ga -tor na i stads de len ver kar där e mot gil las av alla, med en li -ten re ser va tion för de sak kun ni ga. Snabblin jer in till cen -trum upp skat ta des av alla, sär skilt av de bo en de.


10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Utvärdering av specifika lösningar

Optisk

a b

uss

ar

Cyk

elb

ro

Gård

sgato

r

Park

eri

ngsh

us

Koopera

tiv

Osc

ars

leden

Snabblin

jer

Alla

Tjänstemän

Boende

Politiker

Sakkunniga

Bild 5.38 Re sul ta ten från ut vär de ring en av spe ci fi ka lös ning ar.

5.5.7 Dis kus sion av utvärderingsbanansre sul tat

Re sul ta ten som fram kom mit i den na ut vär de rings ba naär ba se rat på få del ta ga re inom ett be grän sat an tal ak törs -grup per och det är där för svårt att ut ta la sig om des sa re -sul tat re p re sen te rar verk lig he ten. Till ex em pel var mångaav de bo en de stu de ran de el ler i bör jan av sitt yr kes- ochfa mil je liv och det ta kan göra att det är svårt att ge ne ra li -se ra till den na ak törs grupp. Vid a re är fö re ta ga re en ak -törs grupp som helt sak nas i den na ut vär de rings ba na. Deskul le kun na ha haft åsik ter och kun ska per om till ex em -pel gods trans por ter el ler eko no mis ka in tres sen. Det sak -nas även me dver kan de med funk tions hin der som kun deha gett ut tryck för åsik ter rö ran de till ex em pel till gäng lig -het och fram kom lig het.

En för kla ring till att de mer ra di ka la va ri an ter naAnni-Frid och Ag net ha ran kats läg re än Be nny kan varaatt de ses som mer kon tro ver si el la. Möj li gen är det ock sålät ta re att tän ka sig in i hur ”mil da re” (och mer tro li ga)va ri an ter ter sig, efter som det lig ger när ma re att för stå vä -gen dit. Att de bo en de är ge ne rellt mer po si ti va till justAnni-Frid och Ag net ha kan visa på stör re öp pen het in förför änd ring ar.

Va ri ant Ag net ha byg ger myck et på att bil ko o pe ra ti vet i stads de len väx er kraf tigt och att has tig he ter na be grän sas.Den na tan ke kan vara för knip pat med en ide o lo gisk in -ne börd som kan ses som oför de lak tig av vis sa. De bo en degil la de dock den na va ri ant re la tivt sett mer än de and raak törs grup per na utan att tycka sär skilt bra om bil ko o pe -ra tiv för sla get. Kan ske ser de bo en de en stör re för del avmer be grän sa de has tig he ter inom stads de len än de and ra

ak törs grup per na, el ler så är det nå gon an nan aspekt somfått ge nom slag. Möj lig he ten finns även att de kan ha änd -rat upp fatt ning un der ba nans gång.

Trots att va ri ant Björn inte har snabblin jer från ut kan -ter na av Ma jor na som de and ra va ri an ter na så upp fyllskort res tid re la tivt väl en ligt ak törs grup per na. Det ta kanbero på att ak tö rer na upp märk sam mar bi lens för de larsom ett vik tigt, nöd vän digt trans port me del mer än denträngs el och läng re res ti der som upp står på grund av ökad bil tra fik. Trots det ta har samt li ga ak törs grup per ran katva ri ant Björn lägst. En tänk bar för kla ring till det ta är attva ri an ten mer än de and ra speg lar da gens trend, vil ket gör det lät ta re att tän ka sig in i den. Va ri an ten be döms fak -tiskt vara den mest tro li ga att in träf fa, vil ket stö djer för -kla ring en.

Att den bäs ta va ri an ten inte är den mest tro li ga kanspeg la en pes si mis tisk syn på fram ti den el ler bris tan deför tro en de till den egna hand lings kraf ten. Att tjäns te -män nen ver kar mest pes si mis tis ka kan bero på att de ge -nom sin yr kes roll och prak tis ka er fa ren het vet att det ärsvårt att ge nom föra för änd ring ar i Ma jor na. Bo en de ochsak kun ni ga ver kar ha en mer op ti mis tisk syn på fram ti -den än tjäns te män nen.

Po li ti ker ski ljer sig en del från de and ra ak törs grup per -na när det gäl ler pre fe re ra de va ri an ter och även när detgäl ler de spe ci fi ka för sla gen. Or sa ken till det ta är oklar.

75 % av tjäns te män nen gis sa de rätt i att de bo en dehelst vil le se va ri ant Be nny. Or sa ken till det ta är oklar,men det är en vik tig slut sats att tjäns te män nen ver karkän na till maj bor nas be hov och ön ske mål när det gäl lertra fik frå gor na.

5.6 Om värld sa na lysAlla tre an a lys grup per har tes tat sina re spek ti ve var i an ters ro bus thet mot tre fram tids sce na ri er; ett där mark na denstyr, ett mi ljöin rik tat och ett med för sva gad till växt ochso ci al stag na tion (se ta bell 5.13). Ana ly sen går ut på attun der söka hur väl va ri an ter na står sig när ytt re om stän -dig he ter, som inte kan på ver kas inom stads de len, änd ras.Ex em pel på ytt re fak to rer är bränslep ri set el ler den na tio -nel la mi ljö lag stift ning en.

5.6.1 Re sul tat

Re sul ta ten re do vi sas i di ag ram (bild 5.39), och vi sar attsamt li ga va ri an ter är re la tivt sta bi la för på ver kan ut i från.Va ri ant Björn är lite min dre ro bust än öv ri ga va ri an ter idet mi ljöan pas sa de om världs sce na riot, men fort fa ran dero bust.


Om värld sa na ly sen som gjorts av den na an a lys grupp vi sar att samt li ga va ri an ter är ro bus ta i samt li ga tre om världs -

sce na ri er. Där med är det inte sagt att nå gon av dem kom -mer att in träf fa. Syf tet med en om värld sa na lys är att visapå skill na der mel lan va ri an ter na när de ställs mot ut veck -ling en inter na tio nellt i värl den. Efter som inga skill na deri ro bus thet har kun nat iden ti fi e ras av an a lys grup pen ärdet svårt att dra någ ra de fi ni ti va slut sat ser av den na om -värld sa na lys.


100-90-80-70-60-50-40-30-20-10-0-

Omvärldsanalys

Benny Anni-Frid Agnetha Björn

Marknaden styr

Miljöanpassad samhällsutveckling

Ekonomisk stagnation

Bild 5.39 Re sul ta tet från om värld sa na ly sen.

5.7 En kä tre sul tatI en kä ten fick de bo en de krys sa i hur vik tigt de tyck te attoli ka fak to rer är när man väl jer trans port me del. Fak to rerav in tres se var; res tid, fa mi lje si tu a tion, be kväm lig het,tra fik sä ker het, häl sa, be hov av bil i tjäns ten, sta tus,etik/mil jö, re spris/ben sinp ris och trygg het. En kä ten be -sva ra des av 258 in vå na re i Ma jor na (ca 40 % svars fre -kvens av 630 ut de la de en kä ter).

5.7.1 Val av trans port me del

En käts va ren vi sar på res ti dens, till gäng lig he tens ochtrygg he tens be ty del se för val av trans port me del och vi sasi bild 5.40. Fak torn etik/mil jö vär de ra des re la tivt högt avbåda kö nen men högst av kvin nor. Sta tus är den fak torsom vär de ra des lägst av båda kö nen. Fa mi lje si tu a tio nenvär de ras som tred je sist bland de an giv na fak to rer na. Det


200-180-160-140-120-100-80-60-40-20-0-

Faktorer vid val av transporter

Rest

id

Bekv

äm

lighet

Tjä

nst

ebehov

Milj

ö/e

tik

Tryg

ghet

Fam

iljesi

tuation

Trafiks

äke

rhet

Häls

a

Sta

tus

Resp

ris

Till

gång till

hållp

lats

er/

cyke

lbanor

Bild 5.40.

80-

70-

60-

50-

40-

30-

20-

10-

0-

Val av transportmedel till och från arbetet

Kollektivtrafik Cykel Bil GångMC/Moped

Bild 5.41.

80-

70-

60-

50-

40-

30-

20-

10-

0-

De vanligaste orsakerna till bilanvändning

Till arbetet/skola

I arbetet Barnens fritid

Egenfritid

Matinköp Annat inköp

Bild 5.42.

80-

70-

60-

50-

40-

30-

20-

10-

0-

Val av transportmedel till egen fritidsaktivitet

Kollektivtrafik Cykel Bil GångMC/Moped

Bild 5.43.

Marknaden styr Miljöinriktad Stagnation

samhällsutveckling

Energipris samma som år 2004 Ökar Ökar

Miljöpolitik och Inga nya framsteg efter 2004 Fler viktiga beslut fattas och Miljöpolitiken stagnerar och

miljölagar lagar skärps miljölagstiftningen minskar i

omfattning

Investeringar i Enligt marknadens önskemål Ja, för att främja Inga infrastrukturella satsningar

infrastruktur miljöanpassade lösningar görs

Ekonomisk Stark utveckling i världen Samma utvecklingstrend Stagnation i världsekonomin

utveckling som 2004



Ta bell 5.13 Vad som kän ne teck nar om världs sce na ri er na.

vi sa de sig ock så att ju äld re man var des to hög re vik ta deman fram kom lig he ten för bil.

Kol lek tiv tra fik, bil och gång är de trans port sätt somupp levs vara säk rast. Hur man upp le ver sä ker he ten medcy kel va ri e rar väl digt myck et.

För ar bets re sor an vän der sig maj bor na främst av kol -lek tiv tra fik och se dan av cy kel, tätt följt av bil, vil ket vi sasi bild 5.41–5.43. Bi len an vänds främst till in köps re sor,men även för trans port till fri tids ak ti vi te ter. Cy kel an -vänds främst för trans port till fri tids ak ti vi tet. Här kon -kur re rar cy keln ut både bil och kol lek tiv tra fik.

5.7.2 Dis kus sion av enkätre sul taten

Ett skäl till att fa mi lje si tu a tio nen inte vär de ra des hög rekan vara att re la tivt få av de sva ran de var barn fa mil jer.

Att sä ker he ten med cy kel upp levs så oli ka kan bero påatt cy kel strå ken inte är hel täck an de. På vis sa ga tor sam sascy klar na med bil ar na, och på and ra ga tor är gång- och cy -kel ba nor na se pa re ra de från bil tra fi ken.

Bi len an vänds främst till oli ka ty per av in köp. Om man vill min ska bi lan vän dan det i stads de len finns det allt så allan led ning att tit ta när ma re på hur man kan till freds stäl lades sa in köps be hov inom stads de len.

Re sul ta ten vi sar att det finns en vil ja att an vän da and ratrans port sätt än bi len, men att bi len ändå är vik tig i vis sasamman hang, kan ske mest på grund av sin last ka pa ci tetoch möj lig he ten att kun na stan na ”ut an för dör ren”. Detfinns även en ål ders fak tor i in ställ ning en till bil tra fi ken.Äld re vär de ra de fram kom lig he ten för bil hög re än yng re.

5.8 Tol kning av re sul tatRe sul tat som har fram kom mit i falls tu di en kom mer frånnu lä get, ut vär de rings ba nan, om värld sa na ly sen och fal l -en kä ten och re do vi sas i re spek ti ve stycke. Här fö ljer någ -ra möj li ga tolk ning ar av des sa re sul tat.

5.8.1 Sam för stånd

Tjäns te män nen ver kar kän na till maj bor nas be hov ochön ske mål när det gäl ler tra fik frå gor na, i och med att degis sa de rätt an gå en de de bo en des pre fe ren ser. Att de bo -en de även gil lar de nå got mer ra di ka la va ri an ter naAnni-Frid och Ag net ha som be grän sar bil tra fi ken kanvisa på öp pen het in för för änd ring ar. Bo en de ver kar sam -ti digt ha en mer op ti mis tisk syn på fram ti den än tjäns te -män nen. Det åter står att se hur de bo en de ut tryck er det ta i fak tisk hand ling, men klart är att det ver kar fin nas enöp pen het från de bo en de att be grän sa bil tra fi ken i stads -de len.

Tjäns te män nen har själ va ut tryckt att det är ge ne relltsvårt att ge nom föra för änd ring ar i Ma jor na. Re sul ta ten iden na falls tu die vi sar dock på att för änd ring ar som skul lemin ska bi lan vän dan det ver kar kun na ut gö ra en ge men -sam platt form för alla ak törs grup per. Det finns kla ra lik -he ter mel lan Be nny och Anni-Frid och alla ak törs grup per tyck te bra om dem.

5.8.2 Tra fik frå gor nas ut veck ling

Va ri ant Björn, som kän ne teck nas av ett ökat bi lan vän -dan de, gil la des minst av de pre sen te ra de va ri an ter na.Samt li ga and ra va ri an ter fö reslår be gräns ning ar i till -gäng lig he ten, an vän dan det och ägan det av bil. Det ta kan tol kas som att man inte vill se en ökad bil tra fik i och ge -nom stads de len, och in di ke ra en vil ja att byta bi len somtrans port me del. Trots att par ke rings möj lig he ter na i Ma -jor na idag är be grän sa de, gil la des inte för sla get med par -ke rings hus. Det ta kan be kräf ta att det finns ac cep tans för att min ska och/el ler be grän sa bi lan vän dan det i stads de -

len. Efter som Ma jor na sam ti digt är en stads del där enhög an del per so ner re dan åker kol lek tivt och cy klar ver -kar det re dan idag fin nas goda möj lig he ter till al ter na ti vatrans port sätt. Fal len kä ten vi sar dock att bi len är vik tigsär skilt vid oli ka ty per av in köp, kan ske mest på grund avsin last ka pa ci tet och möj lig he ten att kun na par ke ras nära hem met. För att min ska bi lan vän dan det na tur ligt bördär för des sa in köps be hov söka till freds stäl las inom stads -de len. En stor mark nad inom stads de len, till ex em pel vidMa ri a plan, nära buss- och/el ler spår vagn shåll plat ser kandär med vara ett för slag för att upp mun tra al ter na ti vatrans port sätt till bi len.

Va ri ant Ag net ha, som kän ne teck nas av att fler maj borväl jer att av stå från pri vat bil och is täl let äga till sam mans ibil ko o pe ra ti vet, var inte nå gon sol klar fa vo rit bland ak -törs grup per na. Det ta be hö ver dock inte be ty da att ”pa ke -tet” som fö reslås i va ri an ten som in ci ta ment för ett min -skat bi lan vän dan de är lika im po pu lärt. Pa ke tet som före -slogs in ne bar att med lem mar i bil ko o pe ra ti vet ock så fickbil li ga re kol lek tiv tra fik. En vik tig slut sats är att in ci ta -men tet mås te ut for mas så att så många som möj ligt serdet som at trak tivt att min ska sitt bi lan vän dan de. Flerkom bi na tio ner av det ta in ci ta ment än det som före slogs iva ri an ten bör där för dis ku te ras fram. Till ex em pel skul leför enk la de möj lig he ter att hyra bil till för mån li ga re pri serkun na kom bi ne ras med ett må nad skort på kol lek tiv tra fi -ken.

Oli ka cy kel främ jan de åt gär der skul le under lät ta för fler maj bor att väl ja cy keln som trans port me del, till ex em pelhel täck an de och se pa re ra de cy kel stråk. En cy kel bro tillHi sing en är in tres sant, men kan in ne bä ra pro blem förfär jor och far tyg, vil ket kan det vara or sa ken till att po li ti -ker är mer ne ga ti va till idén än öv ri ga ak törs grup per.Efter som öv ri ga ak törs grup per ser för sla get som myck etbra kan det ändå vara värt att tit ta när ma re på hur mankan lösa en så dan frå ga prak tiskt.

Ett sätt att gå vid a re är att ha en brain storm om fler spe -ci fi ka lös ning ar för att min ska bil tra fi ken och bi lan vän -


dan det i stads de len och se dan låta fler och stör re ak törs -grup per ut vär de ra och rang ord na des sa för slag. Des sa steg är vik ti ga för att fö rankra be slu ten i Ma jor na och göratjän ste män nens ar be te mer tyd ligt. Det är vik tigt för för -sla gens le gi ti mi tet att så många maj bor och and ra ak törs-och in tres seg rup per får del ta i hela pro ces sen fram till be -sluts fat tan det.



Tra fik si tu a tio nen i Ma jor na är i dags lä get re la tivt god.Det finns bra fö rut sätt ning ar att fär das till och i stads de -len. Bi len har många för de lar som färd me del med tan kepå till gäng lig he ten (res tid och in fra struk tur) till och istads de len. Den har allt så ing en full vär dig kon kur rent idet ta av se en de. Kol lek tiv tra fi ken går re la tivt ofta men tar of tast läng re tid än bi len. Cy kel strå ken är på sina hållmyck et goda, men det finns många bris ter i des sa, främsti kon ti nui tet, vil ket gör att det kan kän nas osä kert ur tra -fik sä ker hets syn punkt att väl ja cy keln. Även gång tra fi -kan ter har gan ska bra fö rut sätt ning ar, men bät tre trot -toa rer och ibland tyd li ga re se pa re ring från and ra tra fik -slag skul le göra att man som gång tra fi kant skul le kän nasig tryg ga re.

Trots bi lens många för de lar ur till gäng lig hets syn punkt, så är Ma jor na en stads del där en hög an del per so ner åkerkol lek tivt och cy klar. Det kan del vis bero på att det är encen trum stads del med en fun ge ran de kol lek tiv tra fik, menäven att det är ont om par ke ring ar. Det ta, samt vil jan atthit ta al ter na tiv till en pri vat ägd bil, kan ha bi dra git till attSve ri ges stör sta bil ko o pe ra tiv finns i Ma jor na.

Ma jor na är en ut satt stads del ur mi ljö syn punkt, efter -som både Oscar sle den och Högs bo le den om ring ar stads -de len. Le der na bi drar främst till en för säm rad luft kva li tetoch par ti ke luts läpp men ock så till höga bul ler ni vå er. Desom bor när mast le der na drab bas mest, men även inne iMa jor na är bul ler ni vå er na höga. Käl lan till tra fik bull ret

inne i Ma jor na kom mer emel ler tid inte från le der na utansna ra re från bil ar na och spår vag nar na som kör inne istads de len.


Hur ser fram tids ut sik ter na ut för Ma jor na? Fyra styck enfram tids va ri an ter med skil da lös ning ar hur man kan han -te ra fram ti dens tra fik si tu a tion år 2034, har ta gits fram.Des sa är va ri ant Björn, va ri ant Anni-Frid, va ri ant Be nnyoch va ri ant Ag net ha.

År 2034 i va ri ant Björn finns det fler hög in komst ta ga -re och barn fa mil jer i stads de len, för vil ka bi len är vik tig,dels ur trans port syn punkt och dels som sta tus sym bol.Stor mar kna der finns i yt te rom rå de na i Gö te borg, vil ketåter igen gör att till gång till bil är vik tigt. Även om stor -mar kna der na har ökat i be ty del se har det skett en ök ningav an ta let ca fé er, res tau rang er och småaf fä rer i Ma jor na, ioch med sta dens ex pan sion. Till gäng lig he ten till Ma jor na är god och fram kom lig he ten i stads de len är för bätt rad ge -nom bredd ning av vä gar. Fler par ke rings plat ser och par -ke rings hus är bygg da på grund av efter frå gan från maj -bor na. Kol lek tiv tra fi kens av gång ar är många men res ti -den är lång. Det ta gör att kol lek tiv tra fi ken har svårt attkon kur re ra med bi len. Fram kom lig he ten och sä ker he tenför cyk lis ter och fot gäng a re är förbättrad.

I va ri ant Anni-Frid år 2034 är Ma jor na en bil fri stads -del. Ing en pri vat bi lism el ler tax i verk sam het fö re kom merläng re i stads de len. Oscar sle den är över täckt och ovan påle den finns nu me ra hus. Av far ter na från Oscar sle den är


Bild 5.44 Se pa re ra de gång- och cy kel stråk från bil tra fi ken skul le

öka trygg he ten i stads de len.

Bild 5.45 Bil den på Ku strod da re ga tan vi sar att det rå der brist på

par ke rings plat ser i an slut ning till bo sta den. När bi lis ter na par ke -

rar på trot toa rer na be grän sas dess utom gång- och cy kel tra fi kan -

ter. Ett an nat pro blem i stads de len är att bil tra fi ken går nära inpå

hu sen vil ket ger höga bul ler ni vå er.

bort bygg da och is täl let leds bil tra fi ken mot de par ke -rings hus som finns ut an för Ma jor na. Kol lek tiv tra fi kensat trak tion skraft är där med stärkt gent emot bi len. Di rekt -bus sar går på sär skil da kol lek tiv tra fik fi ler på Oscar sle den, Högs bo le den, Älvs borgs bron och Slotts skogs ga tan, vil ket in ne bär att det tar ca 10 mi nu ter att ta sig in till cen trum.Det finns en buss tun nel un der Slotts sko gen som för bin -der Maj val len med Äng gårds plat sen. Även cy kel till gäng -lig he ten har ökat och är myck et hög, bil vä gar na an vändssom cy kel- och gång ba nor. Det har även byggts en cy kel -bro till Hi sing en. Bo en det är mi ljöan pas sat och må let attalla ska ha råd att bo mi ljöan pas sat är upp fyllt, vil ket harlett till att be folk ning en be står av män ni skor i alla sam -hälls klas ser och åldrar.

I va ri ant Be nny är Ma jor na del vis av stängt för bil tra fik. De ga tor som inte är av spär ra de är om gjor da till gårds ga -tor, där gå en de, cyk lis ter och bil ar sam sas på de gå en desvill kor, för att leda tra fi ken till spe ci fi ka genom farts vä gar.Ett an tal par ke rings hus finns i ut kan ten av stads de len.Det går att ta sig till och från par ke ring ar na med cir ku la -tions bus sar. Kol lek tiv tra fi ken är ut byggd med snab bus sar till Cen tra len, Kor svä gen och Hi sing en. Cir ku la tions bus -sar kör runt i min dre ba nor i stads de len, vil ka är fö rar lö saoch styrs is täl let ge nom att en op tisk sen sor fö ljer en mar -ke rad lin je i ga tan. Cy kel för bin del ser na är väl ut bygg dain till cen trum och mot väs ter, sö der samt norr där en cy -kel bro från Stig berg stor get till Kun skaps ga tan, Lind hol -men är byggd. Nå got fler barn fa mil jer bor i om rå det änför 30 år se dan, men det finns fort fa ran de en stor del äld re och ung do mar. Be ho vet av att röra sig ut an för stads de lenför att hand la mat är inte stort då ett fler tal dag lig va ru bu -ti ker och an nan ser vi ce finns i stads de len.

Va ri ant Ag net ha kän ne teck nas av en form topp för bil -ko o pe ra ti vet i Ma jor na och för kol lek tiv tra fi ken. Tra fi ken i stads de len har min skat kraf tigt, dels på grund av min -skad bil mängd, men ock så på grund av att med lem mar ibil ko o pe ra ti vet ten de rar att göra bil re sor i min dre om -fatt ning. Bil tra fik i sig är inte för bju den, men efter somyt terst få par ke rings möj lig he ter finns har pri vat bi lis men istads de len näs tan för svun nit. En viss genom fart stra fik fö -re kom mer dock fort fa ran de. Fo kus för om byg gnad ochres tau re ring har le gat på cy kel ba nor och kol lek tiv tra fik.Cy kel ba nor na har byggts ihop till samman häng an destråk, skil da från bil tra fik och gå en de på de mest tra fi ke -ra de ga tor na. Kol lek tiv tra fi ken har för bät trats och många maj bor åker kol lek tivt till job bet. De nya snab bus sar na ärmyck et po pu lä ra och fler har må nad skort i och med ko o -pe ra ti vets pa ket pri ser. Ett stort an tal män ni skor ut nytt jaräven ko o pe ra ti vets pa ket pri ser till att göra långa re sor ihela re gio nen. Det är till ex em pel van ligt att man åker tilland ra stä der i re gio nen för att gå på res tau rang el ler ta enfika. Den lo ka la han deln blomst rar trots re sor till and rastä der efter som de bo en de i Ma jor na har min skat sitt an -vän dan de av bil och upp skat tar så le des när he ten till sinain köp. Be folk ning en i stads de len är va ri e rad och blan dad, men en stor an del är äld re och ungdomar.


De ut vär de rings kri te ri er som be hand lats är lågt re spris,kort res tid, po si tiv stads bild, hög sä ker het och låga mi l -jös tör ning ar. Ob ser ve ra att ak törs grup per na inte hargjort nå gon in le dan de be döm ning av hur vik ti ga des saut vär de rings kri te ri er är i re la tion till var an dra. Be döm -ning en av hur väl kri te ri er na upp fylls i de oli ka va ri an ter -na kan dock jäm föras mel lan ak törs grup per na och dis ku -te ras.

Alla ak törs grup per tyck te att va ri ant Be nny gav denstör sta nyt tan. Samt li ga ak törs grup per fö ru tom po li ti ker -na var även över ens om att va ri ant Björn gav minst nyt ta.Va ri ant Björn an sågs dock vara den mest tro li ga va ri an ten att in träf fa i fram ti den.

Tjäns te män nen fö re drog Anni-Frid av de pre sen te ra deva ri an ter na. De fles ta po li ti ker och sak kun ni ga trod de atttjäns te män nen is täl let skul le fö re dra va ri ant Be nny. Debo en de som gick ut vär de rings ba nan gil la de va ri ant Be -nny mest. Hela 75 % av tjäns te män nen gis sa de rätt i det -ta.

Om ak törs grup per nas svar slås ut som ett me del vär deupp fyl ler va ri ant Ag net ha kri te ri er na kort res tid och lågami ljös tör ning ar bra. Kort res tid och hög sä ker het an sågsvara de bäs ta egen ska per na med va ri ant Björn. När detgäl ler Be nny upp fylls kri te ri er na po si tiv stads bild och hög sä ker het bra. Va ri ant Anni-Frid be döm des ock så upp fyl lakri te ri et po si tiv stads bild re la tivt väl. Låga mi ljös tör ning -ar upp fylls dock bäst i den na va ri ant, en ligt samt li ga ak -törs grup per.

De bo en de an ser att lågt re spris upp fylls bäst i va ri antBe nny. Öv ri ga ak törs grup per an ser is täl let att det ta gäl lerför va ri ant Anni-Frid.

Po li ti ker na gil la de inte cy kel bron till Hi sing en och deop tis ka buss ar na lika myck et som öv ri ga för slag. Öv ri gaak törs grup per gil la de des sa för slag mer, sär skilt cy kel bron till Hi sing en. Samt li ga ak törs grup per ver ka de över ens om att par ke rings hus i Ma jor nas yt ter kan ter inte var lika brasom de and ra för sla gen. För sla get om gårds ga tor i stads -de len el ler att över däcka Oscar sle den ver ka de där e motgil las av alla. Snabblin jer in till cen trum upp skat ta des avalla, sär skilt av de bo en de.

5.9.4 Om värld sa na ly sens re sul tat

Samt li ga va ri an ter är re la tivt ro bus ta för på ver kan ut i -från. Efter som inga skill na der i ro bus thet har kun natiden ti fi e ras av an a lys grup pen är det svårt att dra någ rade fi ni ti va slut sat ser av den na om värld sa na lys.


Falls tu di e en kä ten vi sa de på res ti dens, till gäng lig he tensoch trygg he tens sto ra be ty del se, för de bo en de i Ma jor na. Kol lek tiv tra fi ken har störst be ty del se för alla ål ders grup -per med tan ke på fram ti dens tra fik si tu a tion i Ma jor na,


men det vi sa de sig ock så att ju äld re man är des to hög revik ta de man fram kom lig he ten för bil som vik tig fak torför tra fik si tu a tio nen i fram ti den. Bi len an vänds främsttill in köps re sor och kol lek tiv tra fik främst för ar bets re sor.Cy kel an vänds främst för trans port till fri tids ak ti vi tet där

den kon kur re rar ut både bil och kol lek tiv tra fik. Kol lek -tiv tra fik, bil och gång är de trans port sätt som upp levsvara tra fik säk rast.


5.10 Bi la ga – Be räk nings un der lag för in di ka to rer na i va -ri an ter naBe räk ning ar na ut går ifrån ex em pe lin vå na ren Glenn, vars res be hov be skrivs i bör jan av kap 5.4. I ta bel ler na 5.14–5.17 ses Glenns val av trans port me del i de oli ka va ri an -ter na, vil ka res mål han gör och vil ka in di ka tor vär dendes sa val och res mål ger upp hov till när det gäl ler kli mat -på ver kan, res tid, re spris samt tid som os kyd dad mel lanres mål och håll plats.

Kli mat på ver kan; kg CO2 per vecka från Glenns trans por ter

Som in di ka tor för kli mat på ver kan an vänds det to ta la ut -släp pet av kol di ox id från re sor na som den fik ti va maj bonGlenn gör un der en vecka. Det to ta la an ta let ki lo me tersom Glenn för flyt tar sig multi pli ce ras med en ut släpps -fak tor som va ri e rar med trans port typ. I ta bell 5.14 re do -vi sas av stån det mel lan oli ka plat ser be ro en de på trans -port typ. I ta bell 5.15 vi sas Glenns re sval i va ri an ter na och ut släp pen av kol di ox id som det med för. I fak ta ru tor na


Björn Anni-Frid Benny Agnetha**

km/vecka kg CO2/vecka km/vecka kg CO2/vecka km/vecka kg CO2/vecka km/vecka kg CO2/vecka

Arbetsresor

Bil 50,4 5

Kollektivtrafik 44,3 0,997 44,3 0,997 26,58 0,598

Utflykt

Bil 11,54 1,154 5,7 0,57 11,54 1,154

Kollektivtrafik 5,7 0,128

Utekväll

Bil/Taxi 4,4 0,44

Kollektivtrafik 4,67 0,105 9,34 0,21 9,34 0,21 9,34 0,21

Inköp

Bil 4,48 0,448 4,48 0,448

Kollektivtrafik 2,5 0,056 2,5 0,056

Summa

Bil 70,8 7,0 0 5,7 0,57 16,02 1,602

Kollektivtrafik 4,7 0,1 56,1 1,3 56,14 1,391 35,92 0,808

Totalt 75,5 7,1 56,1 1,3 61,84 2,0 51,94 2,4

* för bil antas 100g/pkm, för spårvagn/buss antas 22,5 g/pkm

** Åker 3 dagar kollektivt, cyklar övriga 2 dagar.

Ta bell 5.15 Glenns kol diox i duts läpp i de oli ka va ri an ter na*

Fordonstyp Syfte Sträcka Avstånd enkelresa (km) Resväg

Bil utflykt

Slottskogsgatan 24-

Korsvägen* 5,77 Allén

Taxi gå ut

Brunnsparken-

Slottsskogsgatan 24 4,4 Oscarsleden

Bil handla

Slottsskogsgatan 24 -

Stigbergstorget 2,24 Kungsladugårdsgatan

Bil jobb

Majorna -

Centralstationen 5,04 Oscarsleden

Buss jobb

Jaegerdorffsplatsen -

Centralstationen 4,43

Spårvagn handla

Jaegerdorffsplatsen-

Stigbergstorget 1,25

Spårvagn gå ut

Jaegerdorffsplatsen-

Brunnsparken 4,67

* Korsvägen valdes som utflyktsmål eftersom där finns ett stort nöjesutbud.

Ta bell 5.14 Av stånd sta bell för bil och spår vagn mel lan Ma jor na och oli ka mål i Gö te borg.

(bild 5.46 och 5.47) re do vi sas de an ta gan den som gjortsför re sor med per son bil re spek ti ve kol lek tiv tra fik.

Glenns res tid per vecka, ut tryckt som en kel re sorRes ti den räk nas per vecka för ex em pe lin vå na ren Glenn(se ta bell 5.16). I res ti den är även trans port till bi len ochhåll plat sen med räk nad.

Re spri set som Glenn be ta lar per må nad ut i från val avtrans port me del

Re spri set räk nas per må nad ut i från de an tag na val avtrans port me del som Glenn gör i de oli ka va ri an ter na. Alla pri ser är i 2004 års pen ning vär de. Re spri ser na i de oli kava ri an ter na re do vi sas i ta bell 5.17.


Björn Anni-Frid (3) Benny (4) Agnetha (5)

Bil

Kostnad (1) 3 200 2 705

Parkering 1 000 300

Bensin 200

Kollektivtrafik

Löspris (2) 87

Månadskort 400 250 850

Cykel 70 70 70

Total kostnad 4 287 470 3 325 1 120

(1) Totalkostnad för en Volvo S40 97, enligt Konsumentverkets bilkalkyl (www.konsumentverket.se)

(2) Priset per resa är 20kr. Glenn gör 4,33 resor i månaden med kollektivtrafiken

(3) I variant Anni-Frid är kollektivtrafiken subventionerad jmf med 2004

(4) Kostnaden för månadskort är samma som 2004 men Glenn cyklar 6 månader

(5) Månadskortet inkluderar även avgift till bilkooperativet enligt paketpriserna

Ta bell 5.17 Re spris för Glenn i de oli ka va ri an ter na, ut tryckt i kr/mån

Björn Anni-Frid Benny Agnetha

Antal resor/v Restid, min/v Antal resor/v Restid, min/v Antal resor/v Restid, min/v Antal resor/v Restid, min/v

Arbetsresor

Bil 10 100

Kollektivtrafik 10 120 10 120 5 50

Cykel 5 100

Utflykt

Bil 2 30 2 30 2 30

Kollektivtrafik

Cykel 2 50

Utekväll

Bil/Taxi 1 15

Kollektivtrafik 1 25 2 20 2 30 2 30

Inköp

Bil 2 10 2 10

Kollektivtrafik 2 20 2 20

Summa

Bil 15 155 2 30 4 40

Kollektivtrafik 1 25 14 160 14 150 7 80

Cykel 2 50 5 100

Totalt 16 180 16 210 16 180 16 220

Det tar 10min till jobbet vid Centralstationen med bil. 10-12min med kollektivtrafiken, och 20min med cykel.

Det tar 5min till affären vid Stigbergstorget med bil. 10min med kollektivtrafiken.

Det tar 15min till Korsvägen med bil, 25min med cykel.

Det tar 15min till Brunnsparken med bil, 10-25min med kollektivtrafiken.

Ta bell 5.16 Glenns res tid i de oli ka va ri an ter na.

Per son bi lar nas ut släpp av kol di ox id

En per son bil år 2004 släp per ut 260g CO2/km i tä tortskör -ning (Väg ver ket 2003:86). Med en an ta gen be lägg nings -grad på 1,2 per so ner i stads tra fik blir ut släp pen 217gCO2/per sonkm. Ett EU-mål för nya bil ar år 2012 är 120gCO2/km i blan dad kör ning. Med hän syn till bil par kens fö r -yng ring stakt, yt ter li ga re tek nis ka för bät tring ar samt en ökad an del biob ränsle an tas där för att bil par ken år 2034 släp -per ut 120g CO2/km i stads tra fik. Med sam ma be lägg -nings grad som år 2004 blir ut släp pen då 100gCO2/per sonkm i tä tortskör ning.

Bild 5.46

Glenns tid som os kyd dad mel lan res mål och håll platsDen na tid har upp skat tats för de gång er som Glenn gårut med po lar na.

I va ri ant Björn åker Glenn till Brunn spar ken med kol -lek tiv tra fi ken och hem med taxi. Be räk nad tid som o -skyddad be döms to talt vara un der 5 min.

I Anni-Frid åker han kol lek tivt både dit och hem, vil -ket lett till be döm ning en un der 10min.

I va ri ant Be nny och Ag net ha åker Glenn ock så kol lek -tivt både dit och hem, men efter som tur tät he ten är nå gotläg re än i Anni-Frid, så be döms ti den som os kyd dad varaun der 15 min.


Tryck ta käl lor; böck erAn ders son, Hans (2000), Tra fik, mil jö och till växt- går detihop, Na tur vårds ver ket, Stock holm

Gö te borgs stads kansli (2004), Sta tis tisk års bok Gö te borg2004. JUSTNU, Gö te borg

For ward, Son ja (1998), Val av trans port me del för kor ta re re -sor: gö te bor gar nas re sva nor och at ti ty der, VTI rap port 437,Gö te borg

Lund gren, Lars J (1999) Livs stil och mil jö, vär de ring ar, val,van or. Na tur vårds ver ket, Stock holm

Tryck ta käl lor; rap por terGö te borgs stads Kli ma tin ves te rings prog ram, An sö kanKLIMP 2004-2007, Gö te borgs kom mun

Mi ljö för valt ning en (2002), Gö te borgs kom mun, Tra fik bul le -ru tred ning för

Gö te borg 2002 rev 2003-01-30. Upp drags rap port 2002:7,Gö te borg

Läns sty rel sen Vä stra Gö ta land (2001), Frisk luft på väg, För -slag till åt gärds prog ram för att upp fyl la mi ljö kva li tets nor menför kvä ve diox id i gö te borgs re gio nen,

Re do vis ning av re ge ring ens upp drag DNR 2001/2250/R,M2000/42 19/R, Gö te borg

SWECO, Mål bild för kol lek tiv tra fi kens in fra struk tur 2015.be stäl la re väst tra fik AB Gö te borg

Tra fik kon to rets In for ma tions blad, Mi ljö zon för tung tra fik iStock holm, Mal mö och Gö te borg

Tra fik kon to ret Gö te borg (1995), Tra fik plan för Ma jor na 1995

Tra fik kon to ret Gö te borg (1999), Cy kelp rog ram för Gö te borg1999. Rap port nr 5:1999,

Tra fik kon to ret Gö te borg (1998), Hur tra fik sä ker är ditt SDNom rå de 1993-1997. Rap port 2:1997

Tra fik kon to ret Gö te borg (1994), Re se un der sök ning en 1989rap port nr; 6:1994

Tel lus (2003), Un der sök ning av Mi ljö zo nen i Gö te borg

Väst tra fik (1999), Rap port Ma jor na och Tor slan da

Väst tra fik, Gö te borgs stad m.fl. (2004), K2020 – Fram ti denskol lek tiv tra fik i Gö te borg som rå det

Sta tens In sti tut för Kom mu ni ka tion sA na lys (2002), RES2001 – Den na tio nel la re se un der sök ning en, Sta tis tis ka Cen -tral by rån, Bir ger Gus tafs son AB, Stock holm

Otryck ta käl lor; Inter netVäg ver ket, www.vag ver ket.se, Emis sions fak to rer, bränsle förb -ruk ning och tra fik ar be te för år 2002, häm tad 2004-05-09

Ka ro l in ska In sti tu tet, http://www.imm.ki.se/na tio -nal/MHrap port2001.html Ka ro lin ska In sti tu tet 2001 Mi ljö -häl so rap port, häm tad 2004-04-28

SIKA, www.sika-in sti tu te.se/ut giv ning, Väg tra fik ska dor2002, häm tad 2004-05-11

Väst tra fik, www.vast tra fik.se, re seup plys ning ar, häm tad2004-05-10

Otryck ta käl lor; in ter vju erAno ny ma maj bor

Otryck ta käl lor; munt li gaSe bas ti an Bäck ström, tra fik for ska re. Tele fon kon takt

Ri kard Berg ström, In sti tu tio nen för til lämpad mi ljö vård.Email kon takt

Eva Holm, stads pla ne ra re, Stads byg gnad skon to ret väst. Per -son lig kon takt

Mi cha el Kou chy, mi ljö kon sult och hand le da re i Falls tu di enMa jor na 2004

Mag nus Lo rent zon, Väst tra fik. Per son lig kon takt

Ma ria Sjös tedt, f.d. ord fö ran de i Bil ko o pe ra ti vet. Per son ligkon takt

Gu nil la Ax els son, Sta tis tis ka Cen tral by rån


Kol lek tiv tra fi kens ut släpp av kol di ox id

En van lig buss släp per idag ut 900 g CO2 per km och tarmax i malt 60 per so ner (Mag nus Lo rent zon, Väst tra fik). Med30 % be lägg nings grad in ne bär det 20 per so ner på var jebuss, och CO2-ut släp pen blir: 900g/20=45 g/per sonkm.Inom 30 år tror an a lys grup pen att den siff ran har sjun kit till450 g CO2/km el ler 22,5 g/per sonkm, med sam ma be -lägg nings grad.

Bild 5.47

Innehåll

6.1 In tro duk tion 104

6.2 Me to der 104

6.3 Nu lä ges be skriv ning 2004 105

6.4 Va ri an ter 112

6.5 Ana lys av ut vär de rings ba nan 120



6.8 Hur re sul ta ten kan an vän das 127


6.10 Bi la gor 130

6.11 Re fe ren ser 131

Re dak tö rer:Ker stin Bo ström

Anna Carls sonAnna Lock

Mi cha el Koucky

För fat ta re:Jo se fin Ax els sonKer stin Bo ström

Anna Carls sonJoel GörschAnna Lock

Lina Sand blomHan na Wolf

6.1 In tro duk tion

6.1.1 In led ning

An a lys grup pens fo kus har le gat på ut veck ling en av Syd -vä stra äl vom rå det i stads de len Ma jor na. Där finns enmängd oli ka ut veck lings möj lig he ter och det ta ka pi telkom mer där för att be hand la frå gan hur det här om rå detkan se ut om 30 år. Allt ifrån eko lo giskt bo en de till in du -stri ell verk sam het har un der sökts och kon tak ter har knu -tits med många oli ka ak tö rer som ver kar i och ut an förom rå det. Stu di en har i många fall tang e rat till att bli ettstad sutveck lings pro jekt med stad spla ne rings frå gor somen stor kom po nent. För tät ning av sta den och bo stads -byg gan de är en av de stör sta prio ri te ter na i stad spla ne -ring en idag, och ar be tet har där för även fo ku se rat en delpå hur det ta kan gö ras.

6.1.2 Syf te

Syf tet är att ska pa möj li ga fram tids vi sio ner för Syd vä straäl vom rå det i Ma jor na ut i från lo kal sam häl lets be hov ochön ske mål. Det ta ska gö ras inom ra men för en håll bar ut -veck ling ur eko no misk, eko lo gisk och so ci al syn vin kel.Med and ra ord av ses den de fi ni tion av håll bar ut veck lingsom an ges i Brundt land-rap por ten Vår ge men sam mafram tid fi ni tio nen av håll bar ut veck ling är den sam masom i rap por ten (rapp in här) från 1987: en ut veck lingsom ”till go do ser våra be hov idag utan att äv en ty ra kom -man de ge ne ra tio ners möj lig he ter att till go do se sina be -hov” (Brundt land, 1987).

6.1.3 Av gräns ning ar

Den ge og ra fis ka av gräns ning en kan ses på kar tan, och ut -görs av om rå det mel lan Röda Sten och Fisk ham nen,samt från Oscar sle den till mit ten av Göta Älv (se bild6.1).

Den tids mäs si ga av gräns ning en är från och med idag2004 till och med år 2034.

Gö te borgs stads eko no mi kom mer inte att be hand las.Det är en fak tor som på ver kar ut veck ling en i om rå detmyck et, men inte på ver kas av fal let.

De po li tis ka be slu ten och vi sio ner na som finns i Gö te -borg idag be skrivs kort i det ta ka pi tel för att speg la i vil -ken rikt ning ut veck ling en går.

6.2 Me to derHär fö ljer en kort be skriv ning av hur an a lys grup pen hargått till vä ga i falls tu di en. För en ut för li ga re för kla ring avde oli ka me to der na och hur grup per na an vänt des sa hän -vi sas läsaren till det ge men sam ma me tod ka pit let.

6.2.1 Sys tem mo dell ochpå ver kan sva ri abler

An a lys grup pen in led de sitt ar be te med att var je per son ian a lys grup pen fick för med la vad man re dan viss te omom rå det. Dä ref ter dis ku te ra des vil ka aspek ter på om rå -dets ut veck ling som an sågs in tres san ta. Aspek ter na hand -la de om mar kan vänd ning, till gäng lig het och om rå detsoli ka funk tio ner och möj lig he ter. Pa ral lel ler drogs till ut -veck ling en av lik nan de ge og ra fiskt pla ce ra de och verk -sam hets mäs si ga om rå den som till ex em pel Mal mö

(Bo01), Hel sing borg (H99) och Nor ra älv stran den i Gö -te borg. Dis kus sio ner na hand la de här om vad som ski ljerdes sa om rå den från Syd vä stra äl vom rå det.

För att få en dju pa re för stå el se av om rå det och be folk -ning ens åsik ter gjor des ano ny ma in ter vju er med ett an talmaj bor. Frå gor na som ställ des hand la de om vil ka pro -blem och möj lig he ter män ni skor ser i om rå det idag samthur man vill och tror att om rå det kom mer att ut veck lasinom 30 år. Ut över in ter vju er på bör ja des in sam lan det avma te ri al, dis kus sio ner samt kon struk tio nen av fal len kä -ten till sam mans med de and ra an a lys grup per na. En re fe -rens grupp som be stod av vik ti ga ak tö rer för fal let ska pa -des. Samman lagt höll två re fe rens grupps mö ten.

Ut i från till äg nat ma te ri al ska pa des se dan en så kal ladsys tem mo dell. Sys tem mo del len bygg des upp av fak to rer,el ler på ver kan sva ri abler, som an sågs kun na be skri va ochpå ver ka fal lets ut veck ling. Sys tem mo del len och på ver -

104 6 SYDVÄSTRA ÄLVOMRÅDET

Bild 6.1. Kar ta över Syd vä stra älvom rå det.

kan sva ri abler na dis ku te ra des och ut veck la des även till -sam mans med re fe rens grup pen. I nu lä ges be skriv ning enre do vi sas sys tem mo del len och på ver kan s va ri abler na när -ma re.

6.2.3 Fram tids va ri an ter

Vid fram tag ning en av va ri an ter na la des fo kus på hurfram ti den skul le se ut om var je va ri a bel över drevs, till ex -em pel hur max i mal till gäng lig het för fot gäng a re och cyk -lis ter skul le te sig i om rå det. Var je per son i an a lys grup pen gav någ ra för slag på va ri an ter som se dan dis ku te ra des.Fyra fram tids va ri an ter fast ställ des på det här sät tet. Efter -som bo stads byg gan de är av stör sta prio ri tet idag (in ter -

vju med Per Fors berg, stats sek re te ra re vid Gö te borgsBygg nads nämnd) så ar be ta des även en fem te va ri antfram, där inget alls gjorts i om rå det, för att se vad det takun de in ne bä ra.

I dis kus sio ner med re fe rens grup pen fram kom det attfram tids va ri an ter na var vi sio nä ra och oli ka var an dra. Detär här vik tigt att kän na till att en falls tu die inte be ak tarsan no lik he ten, utan en dast möj lig he ten för att en va ri antin träf far.

6.2.4 Ut vär de ring av fram tids va ri an ter

Ett an tal kri te ri er som an sågs vara vik ti ga för en godfram tids utveck ling i om rå det ut veck la des och an vän des iut vär de rings ba nan för att be döma de oli ka va ri an ter na.Ut vär de rings ba nan gäs ta des av oli ka ak törs grup per, detvill säga män ni skor som på ver kar och på ver kas av fal l -utveck ling en. Även an a lys grup pen gjor de ut vär de ring en. Efter åt an a ly se ra des sva ren för att få reda på vil ken va ri -ant och vil ka kri te ri er som fö re drogs av re spek ti ve grup -per.

6.2.5 Om värld sa na lys

Samt li ga fem va ri an ter har tes tats mot tre rams ce na ri er isyf te att se hur tro ligt det är att va ri an ten blir av om ut -veck ling en i värl den tar en viss rikt ning. Värld sutveck -ling en har be skri vits med fem om värld sva ri abler; ener -gip ris, mi ljö la gar, in fra struk tur sats ning ar, Sve ri ges- ochEu ro pas eko no mi samt bo stads byg gan de.

6.3 Nu lä ges be skriv ning 2004Från Fisk hamn smo tet i öst till Röda Sten i väst sträck ersig Ma jor nas ca 45 ha sto ra ham nom rå de. På kar tan därav gräns ning ar na an ges (bild 6.1) syns även riks in tres se na i om rå det och and ra in tres san ta plat ser. De stör sta verk -sam he ter na idag är Ste na Li nes fär je tra fik och Fisk ham -nen, men även mer smås ka li ga verk sam he ter så som kul -tur verk sam het, småin du stri er och kon tor finns i om rå -det. Ste na Line har kaj plat ser för både per son tra fik tillTysk land och god stra fik till sto ra de lar av värl den i om rå -det.

Det finns ett gam malt bo stads kvar ter i Klip pan (bild6.3). I des sa hus har Fa mi lje bos tä der idag 37 lä gen he teroch Hi gab (His to ris ka bygg na der i Gö te borg) för val tarett tio tal bo stä der. Det finns även ett bo stads hus bak omNo vo tel med upp skatt nings vis ca 30 lä gen he ter.

6.3.1 De fi ni tio ner av va ri ab ler

I ta bell 6.1 syns vil ka va ri ab ler som an vänts, de ras de fi ni -tion och vil ka in di ka to rer som har valts för att kvan ti fi e ra var i a beln i nu lä get.

6.3.2 Po li tis ka be slut

Kom mu nen äger myck et mark i Syd vä stra äl vom rå detoch har för köps rätt vid all tomt för sälj ning. De po li tis kabe slut som fat tas idag kom mer där med att på ver ka helaut veck ling en för om rå det i fram ti den.

För att kon kre ti se ra sina vi sio ner och mål sätt ning ar ut -

6 SYDVÄSTRA ÄLVOMRÅDET 105

Systemmodell för Sydvästra Älvområdet

Verksamhetsutövares nytta

Göteborgs stads ekonomi

Nätverk och föreningsliv

Politiska beslut

Miljöbelastning

Samhällsnytta

Tillgänglighet

Bild 6.2. Syd vä stra Äl vom rå dets sys tem mo dell. Tjock pil an ger

stark på ver ka och tunn pil an ger svag på ver kan.

Bild 6.3. Gam la ar be tar bos tä der i Klip pa nom rå det.

veck lar po li ti ker och tjäns te män så kal la de Över siktspla -ner (ÖP) som an ger rikt lin jer och vi sio ner för ett visstom rå de och hur mark och vat ten ska an vän das (Ny ström– Pla ne ring ens grun der, s 51 – ff ). De talj pla ner (DP) ärde tal je rade an vis ning ar för hur ett om rå de ska ut veck las,och byg ger på tolk ning ar av ÖP. De talj pla ner upp rät tasmed hjälp av Plan- och Byg gla gen (PBL) och är ju ri disktbin dan de. De talj pla nen gäl ler en viss tid, van ligt vis 5–15år. Un der genom fö ran de ti den får inte pla nen änd ras, er -sät tas el ler upp hä vas om inte nya för hål lan den av stor all -män vikt upp kom mer. När genom fö ran de ti den gått utgäl ler de talj pla nen även fort sätt nings vis tills en ny upp -rät tas (Bo ver ket – Bo ken om de talj pla ner och om rå des -bes täm mel ser, s 9–11).

En del av de gäl lan de över sikts- och de talj pla ner somfinns och är ak tu el la idag för Syd vä stra äl vom rå det re do -vi sas i bi la ga 6.10.1 i ka pit lets slut. Des sa pla ner be hand -lar i huvud sak hamn verk sam het, nya kon toroch verk -sam hets lo ka ler samt skydd av his to ris ka och kul tu rel laplat ser och bygg na der. De få de talj pla ner som upp rät tatsär idag lät ta att änd ra efter som de an togs för mer än 5 årse dan och genom fö ran de ti den där med har gått ut (in ter -vju Kent Jo hans son). An märk nings värt är att om rå det vid Röda Sten om fat tas av en över sikt lig stad splan från 1965som med ger fler byg grät ter och allt så inte har änd rats se -dan dess. Den enda pla nen för nya bo stä der är på Ba ne -hags ga tan i Car ne gi e om rå det. Bi la ga 6.10.1 vi sar där med ock så på be ho vet av en upp da te rad över gri pan de pla ne -ring och nya de talj pla ner för Syd vä stra Älvområdet. I fak -ta ru ta (bild 6.4) re do görs för den politiska viljan i Bygg -nads nämn den idag.

6.3.3 Sam häl lets nyt ta

Den na på ver kan sva ri a bel upp stod då an a lys grup pen ochre fe rens grup pen dis ku te ra de oli ka be hov som finns i

sam häl let. Att till mö tes gå be ho vet av rek re a tion, bo stad,ar be te, kul tur (riks in tres sen) och trans port skul le in ne bä -ra en för del för sam häl let.

Måt ten på rek re a tions be ho vet har be stämts till an ta letm2 grö nom rå de och an ta let be sö ka re till om rå det. I da -gens forsk ning fram går det att män ni skor som of ta re vis -tas i grö nom rå den och par ker drab bas av fär re fy sis ka ochpsy kis ka be svär, upp le ver min skad stress och ökad kon -cen tra tions för må ga och åter häm tar sig snab ba re frånsjuk do mar (Reginalplane- och trafikkontoret, hemsida).

Inom om rå det finns det idag två min dre grö nom rå den; dels Maj nab be ber get och dels Sto be es träd gård. Då des sabåda om rå den inte be söks som rek re a tion som rå de har vi


Variabel Definition Indikatorer

Samhällsnytta Majbornas behov av rekreation, bostad,

arbete, kultur och resor inom området

Antal m² sammanbundet grönområde i området, antal besökare till

området, antal passagerare på Tysklandsfärjan, antal arbetstillfällen,

antalet riksintressen, antal nybyggda bostäder i området

Miljöbelastning Föroreningar som påverkar eller kan

påverka människor och natur

Mängden ton utsläpp av koldioxid från området, antal människor som

drabbas av bullernivåer högre än 55 dBA från trafik och Stena Line,

antal kvadratmeter i procent av totala arealen där markförorening

finns eller kan finnas

Verksamhetsnytta Områdets verksamhetsklimat och

lokalpriser

Antal företag, antal nyetableringar i området och lokalhyra i kronor per

m² och år

Tillgänglighet Tillgänglighet till och från området samt

tillgänglig kajkant

Upplevd trygghetskänsla (skala) och antal meter tillgänglig kajkant

Nätverk och

föreningsliv

Verksamhetsutövares kontakter med

varandra och föreningar som bildas av

individer med gemensamma intressen

Lokalt engagemang (skala)

Politiska beslut Beslut som fattas i kommunfullmäktige och

nämnder, samt planer och politiska visioner

rörande Sydvästra älvområdet och hela

Göteborg

Gällande ÖP och DP för området, politiska viljan i byggnadsnämnden

(beskrivande)

Ta bell 6.1. De fi ni tio ner av på ver kan sva ri abler

Den po li tis ka vil jan i Bygg nads nämn den

An a lys grup pen in ter vju a de två po li ti ker på Bygg nads nämn -den an gå en de de ras par ti ers vi sio ner om Syd vä stra äl vom rå -det (so ci al de mok ra ten Per Fors berg och mo de ra ten Su san naHaby). Det vi sa de sig att båda an ser att den his to ris ka an -knyt ning en och kul tur li vet vid Klip pan, Fisk ham nen och Car -ne gie är väl värt att be va ra. Haby an ser att Fisk ham nensverk sam he ter bör om lo ka li se ras, efter som det inte an lö pernåg ra fis ke bå tar till ham nen. Fors berg vill där e mot att Fisk -ham nen är kvar, och fö re språ kar i stäl let att Oscar sle dengrävs ner. Både Haby och Fors berg an ser att Ste na Line påsikt mås te om lo ka li se ras för att upp nå den po li tis ka vi sio nenom en stad vid vatt net. Båda vill att Ma jor nas kvar ter stadbyggs ner mot äl ven. Haby vill se fler bos tads hus, gär na bos -tads rät ter, som ett kom ple ment till Ma jor nas många hy res rät -ter me dan Fors berg vill se en träd gårds stad med en hus struk -tur på 3–4 vån ing ar. Vil ket par ti som skul le eng a ge ra sigmest i Syd vä stra äl vom rå det är dock svårt att säga. Fors bergvill läg ga fo kus på cen trum, Hi sing en, Frö lun da och öst raGö te borg. Haby vill i stäl let sat sa på främst As kim och vä stra Hi sing en.

Bild 6.4.

valt att inte ta upp dem som be fint li ga grö nom rå deninom om rå det. Des sa om rå den kan dock öka i po pu la ri -tet om åt gär der genom förs för att öka de ras kva li tet. An -ta let m2 grö nom rå de har där med satts till 0 i nu lä get.Träb ryg gan ut an för Röda Sten ut gör en sam lings platsoch pro me nad sträck an längs kajkanten är po pu lär, dockinget grönområde.

Fö re ning en Röda Sten upp skat tar att det kom mer mel -lan 28 000 till 40 000 be sö ka re per år till Röda Stens kul -tu rom rå de. I nu lä get har an ta let be sö ka re till om rå detupp skat tats till 32 0000 per so ner per år. Som jäm förel sevar an ta let be sö ka re till Träd gårds fö re ning en år 2003omk ring 400 000 per so ner. Träd gårds fö re ning en lig gerbe tyd ligt mer cen tralt och är myck et stör re till ytan änRöda Stens kul tu rom rå de.

Trans port nyt tan i om rå det är stor med tan ke på Oscar s -le dens funk tion som huvud led i Gö te borg samt Ste na Li -nes fär je tra fik. Av gräns ning en kon cen tre rar sig dock påhur många som väl jer att resa med re de ri bo la get Ste naLine på lin jen Gö te borg – Kiel, vil ket sam ti digt bor de geen in di ka tion för hur vik tig de ras verk sam het är förområdet och för Göteborgs stad.

Bo la get re do vi sar att de år 2002 tog 485 000 pas sa ge ra -re (och 92 000 per son bi lar) i båda rikt ning ar na.

Måt tet på det kul tu rel la be ho vet är an ta let riks in tres senpå Syd vä stra äl vom rå det. Riks in tres sen är nå got som kan

fö rän dras över tid be ro en de på de po li tis ka be slu ten ochsam häl lets vil ja att be va ra riks in tres se na. Ti di ga re ta la deman om fy sis ka mil jö er så som en skil da kul tur min nenoch kul tur mi ljö er. Idag ta lar man om kul tur arv som ävenin ne fat tar män nis kors livs mön ster, tra di tio ner, upp fatt -ning ar och syn sätt. (Berg dahl m.fl, In du stri lands ka pet:kul tur mi ljö och re surs för sta dens fram tid).

Fisk ham nen är inte ett riks in tres se idag. En ligt en in -ter vju med Rolf Bon des son på Läns sty rel sen i Vä stra Gö -ta land kan an led ning en vara att Fis ke ri ver ket inte prio ri -te rat ar be tet med riks in tres sen, vil ket de då kan för lo ra påi ex ploa te rings frå gor (in ter vju, Rolf Bon des son, Läns sty -rel sen).

Måt tet på bos tads be ho vet är an ta let nya bo stä der sombyggs i om rå det. I nu lä get är det 0.

I Gö te borg är be folk nings ök ning en stör re än bo stads -byg gan det. De se nas te två åren har drygt 4 000 nya bo stä -der till kom mit, dock inga på Syd vä stra äl vom rå det (VårtGö te borg, hem si da). Un der 2001 öka de be folk ning en iGö te borg med drygt 4 400 per so ner. Ök ning en år 2000var nå got hög re. Samman lagt allt så omk ring 9 000 per so -ner un der den na tvåår spe riod. Det ska fram hål las att des -sa två år re p re sen te rar en re la tivt stor ök ning (Vårt Gö te -borg, hemsida). Jämfört med bostadsbyggandet är detändå mycket.


Bild 6.5. Sto be es träd gård på Maj nab be ber get. Bild 6.6. Vy över öst ra Klip pan och Maj nab be ka jen.

Bild 6.8. Oscar sle den mitt på da gen.Bild 6.7. Ste na far tyg in dock at.

Som mått på in di ka torn ar bet still fäl len har an ta let fak -tis ka ar be ten i hela Sö dra äl vom rå det an vänts. Det to ta laan ta let jobb år 2004 fast ställs till 2 307 styck en, vil ketfram går av ta bell 6.2.

6.3.4 Till gäng lig het

Med till gäng lig het me nas här den fak tiskt fy sis ka till -gäng lig he ten men även den upp lev da trygg he ten på vä -gen dit. En väg som upp levs som otrygg har där med då lig till gäng lig het. Den upp lev da trygg he ten på vä gen till och från om rå det har upp skat tats ge nom in ter vju er med folksom pas se rar de tre tunn lar na vid Klip pan samt den ge -men sam ma Fal len kä ten. Som mått på den fy sis ka till -gäng lig he ten an vänds an ta let me ter till gäng lig kaj kant.


Bild 6.9. Sank ta Bir git tas ka pell är ett svenskt riks in tres se för kul -

tur arv.

Bild 6.10. Car ne gie por terb ryg ge ri i Car ne gi e om rå det, som är

ut märkt som ett svenskt riks in tres se.

Bild 6.11. Fisk ham nen är idag inte ett riks in tres se.

Näringsgren: Antal

arbetstillfällen

Basområde

10151

Basområde

10251

Basområde

10352

Basområde

10353

Basområde

10354

Tillverkning 134 31 0 23 0 80

Handel/transport 1 117 220 0 250 14 633

Finansverksamhet 747 166 0 0 0 581

Utbildning/forskning 74 10 0 0 0 64

Vård/omsorg 61 17 0 0 44 0

Offentlig förvaltning 36 29 0 0 0 7

Övrigt 138 121 5 1 4 7

Totalt 2 307 594 5 274 62 1 372

Källa: Gunilla Axelsson, Statistikgruppen vid Göteborgs Stadskansli

Ta bell 6.2 An tal ar bet still fäl len upp de lat på de fem ba som rå de na och nä rings gren.

För det ta har pro gram met Map Info an vänts. På and rasträck or har upp skatt ning ar gjorts ge nom pro me na der iom rå det.

Klip pa nom rå det har idag 1 064 me ter fullt till gäng ligkaj kant från Röda Sten till Älv snab bens till ägg splats ochär ett po pu lärt rek re a tion som rå de (se bild 6.1). Maj nab -be ham nen, som idag upp tas av Ste na Li nes verk sam he ter, är cir ka 940 me ter lång från Älv snab bens till ägg splats tillFis kets Hus (gods ham nen: 390 m, pas sa ge rar ham nen:550 m). Om rå det är in häg nat och där med otill gäng ligtför all män he ten. Fisk ham nen är cir ka 660 me ter långfrån Fis kets Hus till Fisk hamn spi ren, och till gäng lig he ten är starkt be grän sad på grund av många ar bets for don(Map Info, dataprogram på Kartarkivet) (promenaderlängs sträckan).

Den upp lev da trygg hetskänslan fast ställs på en 6-gra -dig ska la (myck et låg, låg, gan ska låg, gan ska hög, hög och myck et hög). Na tio nel la mål och vi sio ner ut tryck er attpla ne rings pro ces sen bör öka till gäng lig he ten, fram kom -lig he ten och trygg he ten. Sta dens ut form ning spe lar storroll för hur möj ligt det är att begå brott osedd och hurotryg ga folk kän ner sig (Grön lund, Bo – Om räds la,stads byg gan de och ur ba ni tet). Syd vä stra äl vom rå det skärs av från öv ri ga Ma jor na ge nom Oscar sle den. Det finns tvåbroar och fyra tunn lar för att ta sig till och från om rå det.En gång- och cy kel väg skär dess utom ge nom om rå det påsin väg in mot cen trum.

I in ter vju er med be sö ka re till Klip pan fram kom det attmän ni skor tyck er att det är lätt att ta sig till om rå det mendär e mot upp le ver sär skilt kvin nor att det är obe hag ligt att röra sig ge nom de trånga och då ligt upp lys ta tunn lar na.Bus ka ge vid tun nel myn ning ar na bi drar till det ta pro blem lik som det till håll av be ru sa de per so ner i tunn lar na vidSys tem bo la get (in ter vju er genom för da 2004-04-22).Upp gif ter na be kräf tar re sul tat som fram kom mit i de såkal la de trygg hets van dring ar na i Gö te borg (in ter vju medEva Holm, 2004-04-21). Myck et av pro ble met med upp -levd trygg het i tra fi ken lig ger vid Ja e ger dorff splat sen därsik ten för sväng an de mo tor for don är skymd och cy kel-och gång ba nor na på vis sa stäl len inte är se pa re ra de (pro -to koll från trygg hets van dring 2003-11-17). Ba se rat pådessa uppgifter bedöms den upplevda tryggheten till ochfrån området år 2004 som ganska låg på skalan.

Fal len kä ten av slö jar att maj bor na kän ner sig tryg ga tilloch från om rå det på da gen. En vik tig kön sa spekt har ob -ser ve rats när det gäl ler upp levd trygg het. Skill na den ärstörst på nat ten då män nen kän ner sig mer tryg ga änkvin nor na. 18 % av de män som pas se rar till och från om -

rå det kän ner sig gan ska otryg ga el ler myck et otryg ga un -der kvälls tid/nat te tid. Mot sva ran de siff ra för kvin nor är45 %, mer än det dubbla. Un der dag tid kän ner sig en dast2–3 % av både män och kvin nor otryg ga. 36 % av kvin -nor na är räd da för över fall el ler ofre dan de, mot sva ran desiff ra för män nen är 20 %. 43 % av män nen är räd da föratt bli på kör da. Av kvin nor na upp ger 35 % att de är räd da för att bli på kör da. Många av de sva ran de har ing en upp -fatt ning i frå gan. Det ta kan bero på att de sällan elleraldrig besöker området, särskilt inte nattetid (Fal l en kä -ten, 2004).

6.3.5 Verk sam het su tö va res nyt ta

De fi ni tio nen på verk sam het su tö va res nyt ta är den nyt tasom fö re tag och and ra or ga ni sa tio ner har av att ver ka i gi -vet om rå de. Verk sam hetskli mat och lo kalp ris har an vänts som in di ka to rer för hur at trak tivt om rå det är för verk -sam het su tö va re.

Med verk sam hetskli mat me nas hur många nya fö re tagsom star tas i om rå det samt hur många fö re tag som finns.Även om fatt ning en av sam ver kan fö re ta gen emel lan kanvara ett kva li ta tivt mått för verk sam hetskli ma tet i om rå -det, det ta kvantifieras dock inte här.

Idag finns 256 verk sam he ter lo ka li se ra de i Syd vä stra älv området. (Eni ro, hem si da) I Fisk ham nen är de all rafles ta fö re tag re la te ra de till fis ke ri verk sam he ter. I om rå det vid gam la fryshu set finns en del småin du stri er och kon -tor sverk sam he ter. I Maj nab be om rå det finns Ste na Lineoch en del an kny tan de verk sam he ter som är be ro en de avSte na. Klip pan- och Car ne gi e om rå det ka rak tä ri se ras av


Klus ter te o rin

Be grep pet av ser ge og ra fis ka kon cen tra tio ner av fö re tag. Te o rin byg ger på att ett fö re tags ut veck ling all tid sker i re la tion tilland ra fö re tag. Ofta sker vid a reutveck ling ge nom av knopp ning och imi ta tion, till ex em pel att an ställda hop par av och star tareget. Att lo ka li se ra sig på sam ma stäl le med för att pro duk tio nen blir bil li ga re ge nom att kost na den de las för vis sa re sur ser, tillex em pel in fra struk tur och kol lek ti va nyt tig he ter. Trans port- och trans ak tion skost na der sänks och spe ci a li se rad lo kal kom pe -tens ut veck las (Det nya sam häl lets ge og ra fi, s 234 - ff).

Bild 6.13.

Bild 6.12. Tun neln vid Ba ne hags ga tan.

att det finns många konst nä rer, de sig ners, hant ver ka reoch and ra ”kre a ti va” verk sam het su tö va re. Det ge og ra fis -ka lä get är för fle ra fö re tag av gö ran de. Fisk ham nens lo ka -li se ring till vatt net var vik ti ga re förr när fis ke bå tar loss adefisk där. Idag kan man se att fö re ta gen i Fisk ham nen tyd li -ga re är be ro en de av när he ten till var an dra. Un der 2003star ta des 50 fö re tag i om rå det (Ca mil la Björns son, PRV).In for ma tio nen ba se rar sig dock på post num me rom rå densom in ne fat tar både Sydvästra älvområdet och andragator i Majorna, bland annat Karl Johansgatan där många fö re tag är etablerade.

Syd vä stra äl vom rå det präg las av en mång fald av verk -sam he ter och många verk sam he ter inom sam ma bransch. Att ett om rå de blir at trak tivt kan ibland för kla ras medklus ter te o rin. Te o rin för kla ras i bild 6.13. I Fisk ham nenfinns ett tyd ligt sam ar be te. Om till ex em pel en fisk hand -la re har köpt in för lite rä kor en dag kan de ”låna” rä korfrån ett an nat fö re tag tills näs ta dag (Wil helm Alex an -ders son, Fis kauk tions fö re ning en). Fö re tagskli ma tet iKlip pan har bli vit bät tre på se na re tid se dan fö re ta gen harlärt kän na var an dra bät tre (Gun nar Del fors, Kungs -sten-Klip pan In du stri fö re ning). Ste na Line har få kon -tak ter med and ra fö re tag i om rå det och öv ri ga Ma jor na,men ut tryck er en ön skan om att etable ra ett fo rum (Jo -han Roos och Rag nar Jo hans son, Ste na Line). Att Ste naLine inte har ett ut veck lat sam ar be te med andra inomområdet kan delvis bero på att de är ensamma i sinbransch men även på företagets storlek.

Måt tet på in di ka torn lo kalp ris har satts till pris i kro nor per kva drat me ter och år. Fak to rer som på ver kar lo kalp ri -ser na i om rå det är lo kal typ och efter frå gan. Lo ka ler na har de lats in i fyra oli ka klas ser: an de len at trak ti va kon tor slo -ka ler, min dre at trak ti va kon tor slo ka ler, at trak ti va in du -stri lo ka ler samt mindre attraktiva industrilokaler.

För kon tor i då ligt läge och säm re lo ka ler an tas ett lo -kalp ris på 300 kr/m2 och år, och för kon tor i ett at trak tivtläge och fina lo ka ler an tas 500 kr/m2 och år. Ge ne rellt harde bil li ga re lo ka ler na sti git lite i pris de se nas te 10 årenoch pri set för de mer at trak ti va har sta bi li se rats. Ba se ratpå des sa upp gif ter fast ställs det ge nom snitt li ga lo kalp ri set till 602 kr/m2 och år i dags lä get (Ro ger Ström berg, BRG). Ge nom an tag na för del ning ar mel lan kon tors- och in du -stri lo ka ler re spek ti ve ex klu si va och stan dard lo ka ler hardet ge nom snitt li ga lo kalp ri set i var je va ri ant se dan be räk -nats. Jäm fört med 2004 års verk li ga lo kalp ri ser i Gö te -borg är antaganden låga, men skillnaderna va ri an ter naemellan framstår i alla fall.

6.3.6 Nätverk och fö re nings liv

En fö re ning är en eko no misk el ler ide ell samman slut ning med nå gon form av med lems struk tur. Ett nätverk be skri -ver sam spe let mel lan fö re ta get och dess om giv ning (Na -tio na len cy klo pe din, hem si da). In di ka torn som an vändsför den na va ri a bel är det lo ka la eng a ge mang et. Måt tet ären re la tiv ska la med oli ka ni vå er (läg re än idag, som idag,mer än idag).

Idag finns det många oli ka sor ters fö re ning ar i om rå det var av många eng a ge rar sig i sam hälls frå gor. En del harhit tats ge nom tele fon ka ta lo gen och and ra ge nom att stu -de ra re mis svar på de talj pla ner och lik nan de el ler ge nomatt kon tak ta Stads byg gnad skon to ret och Stads dels nämn -


Kungs sten-Klip pan In du stri fö re ning

Typ av fö re ning: in tres se or ga ni sa tion

Syf te: språk rör för alla fö re tag inom en ra die av 1 km frånbro fäs tet

Med lem mar: 84 fö re tags med lem mar med oli ka verk sam -he ter

På gå en de upp drag: öka an ta let de tal jis ter som blir med -lem mar, sam ar be tar med Bu si ness Re gion Gö te borg (BRG)

Hem si da: www.kki for.se

Bild 6.14.

Kul tur pro jekt Röda Sten

Typ av fö re ning: ide ell

Syf te: ut veck la om rå det kring Röda Sten till ett nor diskt kul -tur cen trum för konst, te a ter och mu sik som kan pre sen te rainter na tio nel la ut ställ ning ar och gäst spel

Med lem mar: ca 1 000

På gå en de upp drag: ut ställ ning ar, före ställ ning ar m.m.

Hem si da: www.ro das ten.com

Bild 6.15.

Gö te borgs Fis kauk tions fö re ning

Typ av fö re ning: eko no misk

Syf te: dri va Gö te borgs fis kauk tion och främ ja ut veck ling en i Fisk ham nen

Med lem mar: Svens ka Väst kust fis kar nas Cen tral för bund(SVC), Sve ri ges Fisk gros sis ter, Gö te borgs Fisk hand lar fö re -ning

På gå en de upp drag: dri ver frå gan om dis po si tions rätt tillmar ken och ett ut bild ningscen ter för barn och ung do mar

Hem si da: www.gfa.se

Bild 6.16.

Svensk Fisk

Typ av fö re ning: eko no misk

Syf te: att bi dra till att fisk/fisk pro duk ter har en stark mat po -si tion i Sve ri ge

På gå en de upp drag: di a log med gros sis ter och dag lig va -ru han deln för att upp nå syf tet, samt frå gan om håll bart fis -ke

Hem si da: www.svensk fisk.se

Bild 6.17.

den. Fö re ning ar na som hit tats har oli ka ge og ra fis ka in -tres sen. Ge ne rellt kan man göra två in del ning ar i ex ploa -te rings- och be va ran dein tres sen. Fisk ham nens fö re ning aroch nätverk vill ex ploa te ra och ut veck las me dan fö re ning -ar vid Klip pan och Röda Sten har ett stort be va ran dein -tres se. Någ ra fö re ning ar, de ras hem si dor och på vil ket sätt de är ak ti va re do vi sas i fyra fak ta ru tor (bild 6.14 till 6.17).

6.3.7 Mi ljö be last ning

Med mi ljö be last ning me nas kon se kven ser som på ver karmän ni ska och na tur. En hög mi ljö be last ning kan med fö -ra att viss typ av mar kan vänd ning inte är tänk bar i om rå -det. Tre in di ka to rer stu de ras i ar be tet:

• Kli mat på ver kan – mäng den ton ut släpp av kol di ox idfrån om rå det (mått på glo bal mi ljö på ver kan)

• Bul ler – an tal män ni skor som drab bas av bul ler ni vå erhög re än 55 dBA

• För o re nad mark – mark där för o re ning har iden ti fi e -rats el ler miss tänks

Mi ljös tö ran de verk sam he ter som iden ti fi e rats i om rå detär tra fi ken på Oscar sle den och sjö far ten och dess kring -verk sam he ter. När det gäl ler sjö far ten är det främst Ste naLine som ger upp hov till des sa stör ning ar. Även and rafar tyg som an vän der sig av äl ven på ver kar fö ro re nings si -tu a tio nen i om rå det men des sa tas inte med i våra be räk -ning ar.

Verk sam he ter i om rå det som ger upp hov till ut släpp avkol di ox id är Oscar sle dens genom fart stra fik och tra fik iom rå det från Ste na Li nes verk sam het, Ste na Li nes fär joroch den lo ka la tra fi ken. An a lys grup pen har gjort an ta -gan det att ing en kö- och tom gångs kör ning fö re kom mer,vil ket in ne bär att ut släp pen i verk lig he ten är hög re än be -räk nat. De emis sions fak to rer som an vänts kom mer frånHand bo ok Emis sion Fac tors Road Traf fic 2.1. Ett an ta -gan de om att hälften av de uppmätta lastbilarna är lättahar gjorts.

För att be räk na Oscar sle dens genom fart stra fik och lo -kal tra fi kens bi drag till den to ta la ut släpps mäng den an -vänds formeln:

sträcka * an tal for don * emis sions fak tor = to tal mängd ton kol -di ox id

Sträck an från Fisk hamn smo tet till Rö das tens mo tet harupp mätts till 2,16 km (Lant mä te ri et, hem si da). Tra fik -mäng den mel lan Fisk hamn smo tet och Kust mo tet har ut -veck lats från 15 000 for don 1980 till 45 700 for don pervar dags dygn idag. An ta let last bi lar över 5 me ter är 9 % av den to ta la tra fik mäng den Lo kal tra fi ken ut gör i snitt2 400–3 300 for don per dygn, be ro en de på vil ken gata

man mä ter på (Tra fik kon to ret Gö te borg, hem si da). Var je dag av går ett pas sa ge rar far tyg till Kiel och ett

frakt far tyg till Tra vemün de. Vid fär jor nas an komst ochin för fär jor nas av gång be las tas Oscar sle den mo men tantmed i ge nom snitt 128 per son bi lar och 130 frak ten he ter(Under lag för ut ö kat sam råd in för Ste na Line Scan di na -vi as mi ljöp röv ning en ligt Mi ljö bal ken 2004).

Bi dra get från god stra fi ken har be räk nats på sam ma sätt som bi dra get från per son bil stra fi ken.

Ste na Li nes verk sam het i Maj nab be ham nen be står avlast ning och loss ning av for don och last samt an läg gningoch från läg gning av far ty get. Det to ta la ut släp pet har be -räk nats av SWECO VIAK till ca 40 ton CO

2 per år

(Under lag för ut ö kat sam råd in för Ste na Line Scan di na -vi as mi ljöp röv ning enligt miljöbalken 2004).

To ta la ut släp pet av kol di ox id i nu lä get blir där med7 900 ton per år. Hela 97,5 % av des sa ut släpp kom merfrån genom fart stra fi ken på Oscar sle den. Ut släp pen frånSte nas verk sam het och den lo ka la tra fi ken är där i ge nomförsumbara i nuläget.

An ta let bul ler drab ba de män ni skor i om rå det har stu de -rats med av se en de på väg tra fi ken på Oscar sle den och Ste -


Fak ta Väx thu sef fek ten

Väx thu sef fek ten lig ger bak om den tem pe ra tu rök ning som har skett på jord en, och många av de na tur ka ta stro fer och ex tre mavä der fe no men som in träf fat på sis to ne. Ga sen kol di ox id (CO2) bil das vid all förb rän ning av or ga nis ka fö re ning ar, efter somalla or ga nis ka fö re ning ar in ne hål ler kol. Det ta ger upp hov till en net to ök ning i at mo sfä ren. CO2-ut släp pen kan bara min skasge nom en min skad förb rän ning och förb ruk ning av fos si la bräns len.

Bild 6.18.

Bild 6.19. På Oscar sle den vid Ja e ger dorff s plat sen pas se rar

många last bi lar, men det är även en pas sa ge för maj bor som ska

till Syd vä stra äl vom rå det.

Riktvär den för tra fik bul ler

30 dBA in om hus dag tid

45 dBA in om hus nat te tid

55 dBA ut om hus vid fa sad

70 dBA vid ut e plats i an slut ning till bo stad

Bild 6.20.

na Li nes verk sam he ter. Lo kal tra fi ken ger ock så upp hovtill bul ler, men det an tas här att des sa bul ler ni vå er inte be -rör någ ra bo en de.

Bul ler från tra fi ken or sa kas i huvud sak av bi lens kon -takt med vä gen vid has tig he ter över 50 km/h, och från bi -lens mo tor vid has tig he ter un der 50 km/h (Koucky, M,in ter vju). Tra fik bul ler kor re le rar ock så mot an ta let for -don på väg sträck an. Has tig he ten på Oscar sle den är idagca 70 km/h vil ket allt så in ne bär att bul ler proble met intekom mer att lö sas med tys ta re mo to rer. Ett sätt att ändåmin ska tra fik bull ret från vägbanan vore att minskahastigheten.

Ste na Li nes verk sam het vid Maj nab be om rå det över -skrider vis sa riktvär den vid oli ka tid punk ter på dyg net(Kart läg gning av bul ler från hamn verk sam het i Gö te -borg; WSP; 2004), men inga bo en de i Syd vä stra äl vom rå -det an tas bli drab ba de av den na översk rid ning. Bul ler -proble men på Oscar sle den upp står i för sta och and ra vå -ningen i bo stä der längs med le den, vil ket in ne bär att detidag är 718 bo en de vid Syd vä stra äl vom rå det som ärdrab ba de av en ljud ni vå som över sti ger 55 dB(A) Leq.(Tra fik kon to ret Gö te borg, hem si da).

An ta let kva drat me ter för o re nad mark, där det an ting enhar iden ti fi e rats en mark fö ro re ning el ler där det miss -tänks fö re kom ma en för o re ning, har sum me rats ge nomatt samman stäl la kun ska per från Mi ljö för valt ning en iGö te borg (Carl Fors ström, Mi ljö för valt ning en). Se danhar an de len för o re nad mark av den to ta la fas tig het sa re a -len be räk nats i pro cent. Den to ta la are a len mark i om rå -det är 455 043 m

2.

Klip pa nom rå det an vän des till hamn- och bryg ge ri -verk sam het och där fanns även ett sock er raf fi na de ri. Un -der se na re hälf ten av 1900-ta let fanns här även en ke mi -ka li ein du stri i form av ett as falt verk på en båt samt i en lo -kal vid stran den. GRAAB hade ke mi ka li e av fallshan te -ring, mel lan lag ring och de struk tion. Des sa verk sam he ters ex is tens ger an tyd ning ar om att sto ra de lar av Klip pa n -om rå det kan in ne hål la be ty dan de hal ter av mark fö ro re -ning ar. Un der sök ning ar vid Pann hu set vi sar att mar ken iom rå det in nan sa ne ring på 1980- och 1990-ta let in ne -höll PCB, PAH och tung me tal ler. En mark un der sök ning

vid Ba ne hags ga tan vi sar att det dess utom finns hal ter avbly och kol vä ten i mar ken som översk ri der värdet förkänslig och mindre känslig markanvändning (Golder,Mark un der sök ning på Banehagsgatan, 2003).

De lar av Maj nab be ka jen ut görs av fyll nads mas sor fråndet att gam la Ses sam ka jen fyll des igen på ti digt 80-tal(Över siktsplan för Gö te borg) (De tal je rad Över siktsplanför Sö dra älv stran den). Grun den till ut fyll na den var gam -mal sjö sand från Läsö. Det är okänt ifall det fanns fö r o re -ning ar i massorna.

Maj nab be ka jen samt sto ra de lar av om rå det som idagut görs av Fisk ham nen och kon tor som rå det mel lan Fisk -ham nen och Maj nab be var ti di ga re del av en stor ban vall(Ol son B, Sven son C - Hamn bil der från Gö te borg). Ban -val len be stod av ske nor som samman knöts med sli pers,vil ka ofta är im preg ne ra de med gif ti ga äm nen för att för -hin dra att trä et rutt nar. Äm nen som kan tän kas iden ti fi e -ras vid ett spå rom rå de är PAH, pe tro leum kol vä ten, tung -me tal ler samt pes ti ci der (Elek tri fi e ring av Hamnbanan –MKB Banverket Västra Regionen Rapport).

I nu lä get upp skat tas den to ta la are a len för o re nad marktill 175 146 m

2, el ler 38,49 % av den to ta la are a len mark.

6.4 Va ri an terHär pre sen te ras fem oli ka fram tids va ri an ter för Syd vä stra äl vom rå det. Var i a be lin di ka to rer nas kvan ti fi e ring re do vi -sas i ta bell 6.4 i slu tet av det ta stycke. Där i ge nom är detock så möj ligt att lätt jäm föra dem. Va ri an ter na är väl digtspe ci fi ka och ren od la de för att vara lät ta re att ta ställ ningtill. Syf tet med att ha en re la tivt stor sprid ning mel lan va -ri an ter na är ock så att visa att möj li ga fram tids utveck ling -en för om rå det kan vara väl digt oli ka. Det ska fram hål lasatt det ta ar be te inte be ak tar san no lik he ten för att en vissva ri ant in träf far, en dast möj lig he ten.

An tal fö re tag och an ta let jobb har kom bi ne rats i de oli -ka fram tids va ri an ter na en ligt ta bell 6.3. Va ri an ter na be -hand lar om rå dets ut veck ling ut i från många små fö re tagtill ett få tal stör re samt från att vara ett om rå de med stör re re spek ti ve min dre verk sam het.


Bild 6.21. Last zo nen vid Fisk ham nen, där det upp står bul ler vid

last ning och loss ning.

Variant

Antal

företag

Antal

arbetstillfällen

Nyeta-bleringar

Mer som hemma 350 2 000 3

Mer som på jobbet 170 7 000 -3

Lite blötare, lite trendigare 300 3 000 2

Lite grönare, lite skönare 200 1 500 -2

Det bara blev så… 100 800 -5

Nuläget 256 2 307 0

Ta bell 6.3. Ge nom att dela dif fe ren sen mel lan upp skat tat an tal

fö re tag år 2034 och an ta let fö re tag i nu lä get med an ta let år

(30) så fås ett vär de för an ta let ny e table ring ar per år för var je

va ri ant.

6.4.1 Va ri ant Mer som hem ma

Året är 2034 och Syd vä stra äl vom rå det är in te gre ratmed res ten av Ma jor na. Det be ty der att den stads struk -tu ren som finns i Ma jor na även finns nere i ham nen.All ser vi ce som krävs för ett bo stads- och verk sam hets -om rå de finns i när he ten och de fles ta trans por ter skerkol lek tivt.

Fisk ham nen är en öp pen plats för be folk ning en i om rå det där man kan strö va fritt och tit ta på fisk han te ring en.Verk sam he ter na har inte ut ö kats och be drivs i sam maska la som år 2004. En gång väg ger till trä de till den gam la pi ren och den upp rus ta de bryg gan.

I om rå det vid det gam la Fryshu set och Flyg fälts by rånfinns nu me ra både kon tor sverk sam het och bo stä der. Den nya bos tads be byg gel sen är, lik som be fint lig, hög re husmed sten- el ler te gel fa sa der och 6-7 vån ing ar. Det lo ka laeng a ge mang et antas vara högre än 2004.

Ste na har flyt tat all sin verk sam het från Maj nab be ka -jen. Nya flex ibla fas tig he ter har byggts i stäl let så att oli kasor ters verk sam he ter kan be dri vas i dem. Hu sen är låga,3-4 vån ing ar, och är an ting en i trä som lands höv ding e hu -sen el ler i te gel som be fint lig in du stri be byg gel se i Klip -pan. Över allt där det byggs bo stä der (to talt 820 styck en)el ler kon tor krävs det att mar ken ana ly se ras och vid be hov sa ne ras på fö ro re ning ar, vil ket gör att are a len fak tisk ochmiss tänkt för o re nad mark min skar i den här va ri an ten.An de len fas tig het sa re al för o re nad mark är be stämd till15,51 % el ler 70 564 m2.

På ka jen finns ock så fis ke bo dar och båt hus i trä därupp trä dan den och ut ställ ning ar hålls. Någ ra ca fé er ochres tau rang er har etable rat sig längs vatt net. Fö re ta gen iom rå det är många men har få an ställda. Om rå det an dassmås ka lig het och kon tak ter na mel lan fö re ta gen och in vå -nar na är god. Trygg hetskänslan ökar och an tas vara hög iden här va ri an ten. Hela kaj kants sträck an inom Ma jor naär till gäng lig för allmänheten, det vill säga 2 664 meter.

Maj nab be ka jen och Klip pan binds sam man med bo -stadsfastigheter och par ke rings plat ser. Un der le den finns

ock så par ke ring ar så att man slip per bil ar inne på om rå -det. Klip pan och om rå det vid Röda Sten blomst rar medverk sam het i sam ma anda som år 2004. Un der Älvs borgs -bron finns en park med till exempel en stor ska te boar d -ramp.

Oscar sle den är över däck ad vid Maj nab be ber get ochFisk ham nen och tunn lar na un der le den från 2004 harbyggts om och frä schats upp. Det ta har gett hög re till -gäng lig het för gå en de och cyk lis ter till om rå det från KarlJo hans ga tan. An ta let till gäng li ga kva drat me ter grö nom -rå de är 17 500 m2. Bul ler på ver kan har min skat i och medöver däck ning ar na och bul ler plank har satts upp vid hu -sen när mast le den. Kol lek tiv tra fi ken till och från om rå det


Bild 6.22 I va ri an ten Mer som hen mma finns mer till gäng lig kaj -

kant än 2004 på grund av att Fisk ham nen har öpp nats upp.

Bild 6.23 Över allt där det byggs bo stä der el ler kon tor ana ly se ras

och sa neras mar ken från fö ro re ning ar.

Bild 6.24 Nya, flex ibla bo stä der har byggts på Maj nab be ka jen

efter som Ste na Line har flyt tat all sin verk sam het därifrån.

har för bät trats av se värt och an vänd ning en av bil ko o pe ra -ti vet har ökat. An ta let be sö ka re till hela om rå det är ca52 000 per so ner per år. En stör re bil väg går in till Fisk -ham nen från Fisk hamn smo tet som släp per in trans por terpå om rå det. Vä gen fort sät ter till en ron dell inne på om rå -det som lot sar tra fi ken till ba ka. En tåg tun nel, kal lad Syd -väst län ken, går un der Gö te borg och till den är Ma jor naan slu ten. Ter mi nal och håll plats är lo ka li se rat till vä strasi dan av Maj nab be ber get. Syd väst län ken har med fört attan ta let bil ar på Oscar sle den har min skat med en tred je del jäm fört med 2004. Ge nom an tag na för del ning ar mel lankon tors- och in du stri lo ka ler re spek ti ve ex klu si va ochstan dard lo ka ler har det ge nom snitt li ga lo kalp ri set be räk -nats till 832 kr/m

2 och år.

Vid Maj nab be ber gets öst ra fot, i ut kan ten av bo stads-och kon tors hu sen, har ett Ung do mens hus in rät tats iKajskjul 164. På ber get finns en stad spark och en del kul -tu rell och his to risk verksamhet.

Hela Ste na Li nes verk sam het flyt tar från Maj nab be -om rå det, vil ket in ne bär att an ta let jobb min skar med182. Den nya be byg gel sen med för att 425 nya jobb ska -pas ge nom många små fö re tag och att om rå det har ettstör re ser vi ce be hov. En del av fas tig he ter na som 2004 an -vän des till kon tor sverk sam het har er satts med bo stä der,vil ket med för att an ta let ar bets plat ser min skar med ca500 ar bets plat ser. To talt ger det ta 2 000 jobb i om rå det.An ta let fö re tag i om rå det är 350. An ta let ny e table ring arhar an ta gits till 8,2 fö re tag per år under de 30 år som gått.

Syd väst län ken gör att tra fi ken på Oscar sle den min skarfrån da gens 45 700 for don till ca 30 000. Det ta till sam -mans med att bil ar na år 2034 drar ca 15 % min dre bräns -le jäm fört med 2004 med för att Oscar sle dens bi dragmin skar från 7 700 ton CO

2 till 4 400 ton CO

2 per år. De

fles ta nyin flyt ta de till om rå det an vän der Syd väst län kenför sina resor.

Min ska de tra fik mäng der tack vare Syd väst län ken ochtvå över däck ning ar samt bul ler plank längs med Oscar sle -den och vid de nya bo stads om rå de na har min skat bull ret.An de len bo en de i om rå det ökar dock kraf tigt, vil ket med -för att fler drab bas av bul ler som översk ri der 55 dB(A) änår 2004. To ta la an ta let bul ler drab ba de är 1000 per so ner.An ta let in di vi der som utsätts för buller över 65 dB(A)minskar dock.

6.4.2 Va ri ant Mer som på job bet

Året är 2034 och Syd vä stra äl vom rå det är ett kon cen -tre rat verk sam hets om rå de be stå en de av mes ta dels kon -tor och tjän ste fö re tag. Om rå det har fär re men stör reverk sam he ter som kan er bju da många ar bet still fäl len.80 bo stä der byggs i Klip pan- och Car ne gi e om rå det, en -ligt den de talj plan som fanns år 2004 för Ba ne hags ga -tan.

Fisk ham nen är ut byggd och viss be red nings in du stri haretable rat sig. Höga kon tors byg gna der tor nar upp sig över fis ke verk sam he ter nas bygg na der. Med hjälp av pål kon -struk tio ner har mar ky tan ut ö kats mot äl vens mitt ochkaj kan ten flyt tats utåt. På den nya ytan har fler bygg na -der för kon tor och tjän ste verk sam het byggts, omk ring 6


Bild 6.25. Ex em pel på över däck ning av en tra fik led.

Bild 6.26 En tåg tun nel kal lad Syd väst län ken går un der Gö te borg

och ter mi na len lig ger vid Maj nab be ber get.

Bild 6.27 Höga kon tors byg gna der tor nar upp sig över Fisk ham -

nen i va ri ant Mer som på jobbet.

vån ing ar höga. I ett av hög hus en, längst ut mot ös ter vidmo tet, tro nar ho tell Sil la ton.

Klip pa nom rå det är ett myck et at trak tivt om rå de medny bygg da kon tor och kon fe rens lo ka ler. Den na ut veck -ling har bland an nat dri vit fram öka de lo kalp ri ser (850kr/m

2 och år). Ma jo ri te ten av fö re ta gen är sto ra och ka pi -

tal star ka med mer än 50 an ställda och är inte så be ro en deav den lo ka la mark na den. Fö re ta gen har där för få kon tak -ter med var an dra och där med är det lo ka la eng a ge mang etläg re i den här va ri an ten än det var 2004. Små fö re ta genhar sla gits ihop, köpts upp el ler kon kur re rats ut, vil kethar min skat an ta let fö re tag med ca hälf ten se dan 2004.Ung e fär 40 fö re tag inom ser vi ce sek torn (lunch res tau -rang er, min dre livs me dels bu ti ker) har etable rat sig i om -rå det. To talt finns 170 fö re tag i om rå det år 2034. An ta letny e table ring ar har an ta gits till 2,2 företag per år under de30 år som gått.

Kul tur verk sam he ten vid Röda Sten har ut veck lats frånide ell och smås ka lig till mer kom mer si ell. Vid Pann hu sethar en ny te a ter byggts som ett kom ple ment till Stads te a -tern och Gö te borgs Ope ran. Mel lan Röda Sten och Älvs -borgs bron har ett stör re kon tor skom plex byggts. Un derbron har det an lagts par ke ring ar och en väg för bil ar hardra gits till Röda Sten. Trygg he ten upp levs lik a dant som2004, det vill säga fort satt gan ska låg. I alla om rå den sombe byggs har mar ka na ly ser och vid be hov sa ne ring gjorts.An de len fas tig het sa re al för o re nad mark är be stämd till31,75 % el ler 144 473 m

2.

Ste nas Tysk lands ter mi nal har er satt god ster mi na lenvid Maj nab be ka jen och Dan mark ster mi na len har flyt tatstill den plats där Tysk lands ter mi na len låg år 2004. Fisk -hamns ga tan är för längd längs med kaj kan ten till Dan -mark ster mi na len. Bil ar na går längs med Fisk hamns ga tantill Fisk hamn smo tet. Bil ar na från Tysk lands ter mi na lenleds väs te rut mot Ja e ger dorff smo tet. Last bils tra fi ken iom rå det har min skat se dan god ster mi na len flyt ta des men en del last bi lar åker fort fa ran den med per son fär jor na.Des sa last bi lar är ex tra mi ljö vän li ga efter som kra ven nuför ti den är hår da. Man kan pro me ne ra el ler cy kla längsmed ka jen från Röda Sten fram till öst ra de len av Maj -nab be ka jen. Vid Fisk ham nens kaj kant är till gäng lig he ten be grän sad för all män he ten efter som pro duk tio nen och

tra fi ken har ökat. To talt är 1727 m kaj kant till gäng lig förallmänheten. Antalet besökare till området är 22 000 perår. Inga nya grönområden har etablerats.

Ste na Line har flyt tat sin gods han te ring och i stäl letför lagt Dan mark ster mi na len till Maj nab be. Det ta med -för att an ta let jobb ökar med 210 i om rå det. Fisk ham nenex pan de rar med ökad fisk han te ring och det ut veck lasmer kon tor sverk sam het ge nom ny bygg da stör re kon tor s -kom plex och för tä tning av be fint li ga verk sam he ter.Totala antalet jobb antas vara 7 000.

Genom fart stra fi ken och lo kal tra fi ken har ökat från45 700 for don till 55 200 for don per dygn på grund av att fler ar be tar i om rå det. De fles ta väl jer bi len som trans -port me del efter som kol lek tiv tra fi ken inte byggts ut. 15 % mer driv me dels snå la bil ar däm par ut släp pen av kol di ox id nå got. Ut släp pen ökar från 7 700 ton till 7 900 ton CO

2

per år. Ste na Li nes flytt av Dan mark ster mi na len till Maj -nab be ka jen bi drar ock så till ut släpp sök ning en av kol di -ox id i om rå det. Det ska dock poäng te ras att kol di ox id ären gas med glo bal mi ljö på ver kan och det har där för ing en glo bal be ty del se om ter mi na len är be lä gen vid Maj nab be -ka jen el ler Mas thugg ska jen. To tal ut släppt mängd kol di -ox id är 8 500 ton CO

2 per år i den här varianten.

An ta let nyin flyt ta de bo en de och tra fi kök ning en ärmar gi nell och inga stör re för änd ring ar sker med Oscar sle -den. 718 in di vi der, sam ma an tal som 2004, ut sätts förbuller över 55dB(A).

6.4.3 Va ri ant Lite blö ta re, lite tren di ga re

Året är 2034 och det rå der full ak ti vi tet på Sö dra älv -stran den i Gö te borg. Om rå det är unikt och mo derntge nom att det sam lar nya och his to ris ka verk sam he ter,bo en de for mer och upp le vel ser inom ett och sam ma om -rå de, vil ket ska par dif fe ren ti e rad och le van de mil jö.

Fisk ham nen har öpp nats upp för dag lig va ru han del, lik -nan de Sa lu hal len vid Kungs port sa ve nyn, som lock ar pri -vat per so ner och tu ris ter. Här kan man köpa dags färskfisk och skald jur el ler bara gå omk ring och tit ta. Vis saverk sam he ter har valt att flyt ta efter som de inte har kun -nat el ler ve lat ta del av den na ”an siktslyft ning”. De fisk -fö re tag som väl jer att stan na ut veck las och bred dar sinverk sam het. Det finns ett po pu lärt akva rium och en liteex klu si va re res tau rang.

Ste nas Tysk lands ter mi nal har flyt tats till den plats därgod ster mi na len var be lä gen år 2004. Maj nab be ber get hardär med bli vit mer in te gre rat med Klip pans kul tu rom rå de


Bild 6.28 Kon tor och kon fe rens lo ka ler har byggts i Klip pa nom rå -

det och många av fö re ta gen som hyr är sto ra och ka pi tal star ka.

Bild 6.29 Un der Älvs borgs bron har det an lagts par ke ring ar och

en väg för bil ar har dra gits till Röda Sten.

och mer syn ligt. På den fri gjor da ytan där Tysk lands ter -mi na len ti di ga re låg finns nu en SPA-verk sam het, medstor sla gen ut sikt ut mot ha vet och skär går den från po o ler -na och sol te ras sen, som många har gläd je av. Här finnsvarm bad, kall bad, äv en tyrs bad för bar nen, ba stu, mas sa -ge, ljus te ra pi och skön hets be hand ling ar. Det finns äventill gång till res tau rang och kon fe rens sa lar.

Många av fö re ta gen i Klip pa nom rå det ar be tar inom de -sign, kul tur och nöje. Idag finns ett par stör re och mångamin dre fö re tag i om rå det. Om rå det kän ne teck nas av högkre a ti vi tet och goda fö re tagskon tak ter. Det lo ka la eng a -ge mang et i om rå det bedöms vara samma som år 2004.

På mar ken där Ste na Li nes par ke rings plats låg har ettnytt bos tads om rå de växt fram. Mar ka na ly ser har gjortsoch de om rå den som upp täck tes vara fö ro re na de sa ne ra -des. An de len fas tig het sa re al för o re nad mark min skar till14,65 % el ler 66 654 m

2. Hu sen är i varierande ma te ri al

och form men ge men samt är att de har omk ring 6 vå -ningar och skif tan de lä gen hets stor le kar. De all ra fles ta lä -gen he ter har bal kong er el ler al ta ner. De bo en de har sinabil ar par ke ra de i ga ra ge un der hus krop par na. Ge nom för -bätt rad kol lek tiv tra fik har bi lan vän dan det i om rå detmin skat, dock inte på Oscar sle den to talt sett. Idag tar

många den nya snabbfärjan till centrum eller Norra älv -stran den.

Mel lan bo stads om rå det och Klip pans kul tur re ser vatfinns en ny små båts hamn. Vid Röda Sten finns ett de -sign cen ter med in rikt ning mot in du stri ell de sign. En delkul tur verk sam het har etable rat sig i lo ka ler na med gal le ri, hant verk och de sign verk sam het.

Oscar sle den går nu nere un der mar ken i en tun nel somen fort sätt ning på Gö ta tun neln. Ovan på tun neln harman byggt kon tor, bo stä der och ett ho tell. Tun neln harmed fört att bul ler och fö ro re ning ar från tra fi ken harmini me rats. Till gäng lig he ten till Syd vä stra äl vom rå det ärgod och kny ter an till öv ri ga Ma jor na. Längs med hela ka -jen från Fisk ham nen till Röda Sten kan man cy kla el lerpro me ne ra. Ge nom att Oscar sle den grävs ner ska pasmyck et hög re till gäng lig het till om rå det. 2 278 me ter kaj -kant är till gäng lig för all män he ten. På de öst ra de lar na avMaj nab be ka jen, där Ste na Li nes Tysk lands ter mi nal förper son trans port lig ger, har all män he ten dock inte till gång till kaj kan ten. Maj nab be ber gets grö ny tor har gjorts mertill gäng li ga och at trak ti va och små oa ser har ska pats mel -lan bo stä der na på över däck ning en. Det ta ger 17 500 m2

grö nom rå de i va ri an ten. 200 000 per so ner besöker om rå -det årligen. Tryggheten upplevs betydligt högre än år2004.

När he ten till vatt net och det cen tra la lä get har gjort attmånga fö re tag vill lo ka li se ra sig till om rå det, sär skilt verk -


Bild 6.30 I va ri ant Lite blö ta re, lite tren di ga re finns ett väl be sökt

akva rium.

Bild 6.31 Fisk ham nen har öpp nats upp för dag lig va ru han del.

Bild 6.32 Ett SPA har an lagts på Maj nab be ka jen med bland an -

nat sol te rass, äv en tyrs bad och mas sa ge.

Bild 6.33 Nya bos tads fas tig he ter har vux it fram där Ste na Li nes

par ke rings plats ti di ga re låg.

sam he ter inom be söks nä ring och ser vi ce. Samman ta getfinns det 300 fö re tag i om rå det. An ta let ny e table ring arhar an ta gits till 6,5 fö re tag per år un der de 30 år som gått.Det ta har dra git upp lo kalp ri ser na (862 kr/m

2 och år).

Ny e table ring ar na har lock at till sig en ny publik. Om rå -dets ut veck ling har ock så lett till att ser vi cein rätt ning arså som bank, mat bu ti ker, hår fri sö rer och myck et an natfinns att tillgå inom området.

Ste na Line har flyt tat sin godsverk sam het vil ket min -skat an ta let jobb i om rå det med 40. Fisk ham nens an -ställda halv e ras (300/2) Det ny bygg da bad hu set med för30 nya tjäns ter och ny e table rad ser vi ce- och kon tor sverk -sam het med för 800 nya ar bet still fäl len. To talt finns3 000 jobb i området år 2034.

Genom fart stra fi ken på Oscar sle den an tas vara ofö rän -drad från 2004, det vill säga 45 700 for don per dygn.Driv me dels snå la re bil ar (ca 15 % jäm fört med år 2004)le der till att ut släp pen från Oscar sle den be räk nas till 6500 ton CO

2 per år. Ste nas god stra fik har flyt tat och en -

dast Tysk lands fär jor na tra fi ke rar från Maj nab be ka jen.Lo kal tra fi ken be räk nas öka till ca 5 000 for don per dygnpå grund av fler bo en de och be sö ka re till om rå det. Kol -diox i duts läp pen från området beräknas till 6 700 ton perår.

Oscar sle den har grävts ned och tra fik bull ret har där -med min skat. 50 per so ner ut sätts för bul ler över 55dB(A).

6.4.4 Va ri ant Lite grö na re, lite skö na re

Året är 2034 och Syd vä stra äl vom rå det har ut veck latstill ett rek re a tion som rå de där när he ten och kon tak tentill både älv och grö nom rå den är unikt för Gö te borgsur ba na mil jö. Kul tur li vet är om fat tan de med ett rik ligt ut bud av di ver se ak ti vi te ter och eve ne mang. Verk sam -he ter och fö re tag är små, gan ska ka pi tals va ga och in rik -ta de på kul tur, rek re a tion och lik nan de tjäns ter.Nätverk och fö re ning ar är många och dri van de. Om rå -det be söks ofta av maj bor och gö te bor ga re och är Gö te -borgs an sik te utåt.

I Fisk ham nen har de gam la verk sam he ter na av veck lats. i

stäl let har man in rik tat sig på under vis ning, eve ne mang,ca fe ér och oli ka ty per av kon fe ren ser och se mi na ri er.Man an ord nar fis ke båt sut flyk ter med en gam mal trå la re.Ho tell Sil la ton fi rar 20-års ju bi leum. Om rå det är helt öp -pet för all män he ten och man kan äta fisk bur ga re på denlil la ser ve ring en på bryg gan. I hög hus en bak om Fisk -ham nen finns oli ka min dre verk sam he ter.

Ste na Line har flyt tat all verk sam het från Maj nab be ka -jen. Bygg na der na an vänds nu i stäl let för kul tur verk sam -het, café och bib li o tek. Där förr Ste nas upp ställ nings plats fanns för for don, gods och till par ke rings plat ser finns idag en stor park där ut om hus gym nas tik ut ö vas på som mar -hal vå ret och det finns bän kar och plat ser att vila på. Detfinns en ut om hus bas säng an lagd i äl ven för den bad sug ne och ef ter dop pet kan man läg ga sig att tor ka på nå gon avde bryg gor som går ut i äl ven el ler spe la sig varm på dennyanlagda bas ket pla nen.

Längs med Oscar sle den har träd med täta lövk ro norplan te rats för att mini me ra bull ret från tra fi ken. På Maj -nab be ber get lig ger Tau be hu set kvar och Kus tens hus haråter bli vit värds hus som på de gam la varvens glansdagar.

I Klip pa nom rå det an ord nas his to ris ka kul tur eve ne -mang, tip spro me na der, cy ke lut flyk ter och så vid a re. Mankan hyra rodd- och se gel bå tar samt cy klar vid ång båts -bryg gan. I det Klipps ka mu se et be rät tas det om Gö te -borgs hamn his to ria och Älvs borgs gam la fäst ning. IPann hu set, som är in ra mat i grön ska, finns ett gal le ri med café och pre cis runt knu ten lig ger en dan spa vi ljong. I ochmed att de talj pla nen över Klip pan- och Car ne gi e om rå det har sla gits ige nom har 80 bo stä der kun nat byg gas där.Mar ken har där för sa ne rats och an de len fas tig het sa re alför o re nad mark be stäms till 36,33 % el ler 165 299 m2.En gäs thamn har an lagts vid äl ven då båt be sö kar na ärmånga. Det to ta la an ta let be sö ka re till om rå det år 2034upp skat tas till 100 000.


Bild 6.34 Mel lan Maj nab be ka jen och Klip pan har en ny små -

båts hamn an lagts i va ri ant Lite blö ta re, lite trendigare.

Bild 6.35 Fisk ham nen är helt öp pet för all män he ten och det finns

ca fé er, eve ne mang m.m.

Trans port möj lig he ter na till om rå det är goda men fo -ku se ra de på gång, cy kel och kol lek tiv tra fik. Den upp lev -da trygg he ten be döms vara gan ska hög i den na va ri ant.Det är fort fa ran de möj ligt att ta sig till om rå det med bilmen in far ter na är få, lik som par ke rings plat ser na. Gång -has tig het gäl ler inne på om rå det. Mi ljö be last ning en påom rå det är där med låg, trots att tra fi ken på Oscar sle denhar ökat nå got se dan 2004. Pas sa ger na un der och över le -den har för bät trats ur trygg hets- och triv sel syn punkt. Enskyt tel tra fi ke rar äl ven och kny ter sam man Syd vä stra äl v -om rå det med city, Hi sing en och skär går den. Längs medka jen lö per en gång- och cy kel väg från Fisk ham nen tillRöda Sten. Hela sträck an från Röda Sten till Fiskhamnenär tillgänglig, totalt 2 664 me ter.

Hela Sten Li nes verk sam het flyt tar från om rå det vil ketmin skar an ta let jobb med 182. 300 nya ar bet still fäl lenska pas ge nom Fisk ham nens sats ning ar på tu rism (ho tellSil la ton) och ut bild ning. Fisk han te ring en i om rå det min -skas. Mel lan Fisk ham nen och Maj nab be min skar an ta letjobb inom kon tor med 500. Klip pans verk sam he ter ochmer park- och ren håll nings ar be te ska par 100 nya ar bet s -till fäl len. To talt finns 1500 jobb och 200 fö re tag år 2034.An ta let ny e table ring ar har an ta gits till 3,2 fö re tag per årunder de 30 år som gått.

Genom fart stra fi ken min skar nå got, från 45 700 till44 000 for don per dygn, sam ti digt som bil ar nas genom -snitt förb ruk ning min skar med ca 15 %. Ut släp pen avkol di ox id från Oscar sle den min skar där med från 7 700

till 6 100 ton per år. Ste na Line har flyt tat och lo kal tra fi -ken har be grän sats till att en dast be hov stra fik får ta sig inpå om rå det. Det to ta la ut släp pet av kol di ox id tillområdet är 6 200 ton per år.

Inga nya bo stä der byggs längs Oscar sle den, och de som byggs vid Ba ne hags ga tan be rörs inte av bull ret efter somdet byggs bul ler plank. An ta let bul ler drab ba de in di vi dersom ut sätts för bul ler över 55 dB(A) är där med 718, detvill säga sam ma antal som år 2004.

6.4.5 Va ri ant Det bara blev så

Året är 2034 och Syd vä stra äl vom rå det har ut veck latsspon tant och utan nå gon över gri pan de pla ne ring, Gö -te borgs stad sutveck ling kon cen tre ras till and ra om rå den i Gö te borg. Det all män na in tres set för om rå det är svagtoch sköt seln av of fent li ga plat ser har för sum mats. Dethar skett en grad vis ned åt gå en de ut veck ling av verk -sam he ter som dels min skat i om fatt ning el ler flyt tat sinverk sam het från om rå det. Inga nya bo stä der byggs.

Fisk ham nens verk sam he ter har haft svå ra ti der. En delverk sam he ter har sla git igen och and ra har om lo ka li se ratsig efter som lo ka ler na är under må li ga och i stort be hov


Bild 6.36 I va ri ant Lite grö na re, lite skö na re har en ut om hus bas -

säng för bad an lagts, och man kan hyra rodd- och se gel bå tar.

Bild 6.37 I om rå det runt Pann hu set vid Röda Sten har mäng den

grön ska ökat.

Bild 6.38 Pas sa ger na un der och över le den har för bät trats ur

trygg hets- och triv sel syn punkt.

av re no ve ring. Många lo ka ler står tom ma och lo kalp ri -ser na har sjun kit be tyd ligt. Bryg gor na och pi ren är i sådå ligt skick att de täcks av vat ten. Det finns inga grö -nom rå den i om rå det. Som år 2004 är ka jen till gäng ligen dast vid Klip pa nom rå det, vil ket ger 1 064 me ter till -gäng lig kaj kant. 10 000 per so ner be sö ker om rå det var jeår.

Ste na Line har flyt tat sin god ster mi nal från Maj nab be -ka jen. Fär je för bin del sen till Tysk land ut går inte från Ma -jor na läng re, den ti di ga re Tysk lands ter mi na len an vänds istäl let av fär jor na till Dan mark. Om rå det är fort fa ran dedel vis in häg nat och kaj kan ten otill gäng lig, men på de fri -gjor da ytor na etable ras kon tors fas tig he ter. Inga nya fö re -tag etable rar sig dock i om rå det. Det lokala eng a ge mang -et antas vara lägre än det är 2004.

Klip pa nom rå dets ut veck ling har stag ne rat. En del res -tau rang er och kul tur verk sam het finns kvar men at trak -tion skraf ten har för sva gats. Röda Sten får inte läng re kul -tur bi drag och har miss lyck ats med att locka be sö ka re tillsin verk sam het. Klip pan och Röda Sten har ut veck latsspon tant, och an vänds till fri tids verk sam het för ung do m -ar.

850 jobb för svin ner då många kon tor och verk sam he -ter vid Fisk ham nen läg ger ner. Ste na Li nes Tysk lands ter -mi nal flyt tar och er sätts med Dan mark ster mi na len, vil ket då inte på ver kar an ta let jobb i om rå det. Klip pans verk -sam he ter min skar med 400 jobb. De kvar va ran de verk -sam he ter na ra tio na li se ras, där med för svin ner yt ter li ga re100 jobb. To talt finns 100 företag med 800 jobb kvar iområdet.

Genom fart stra fi ken har ökat med 6 % från 45 700 till48 400 for don per dygn. Tra fi kök ning en be ror på en be -folk nings ök ning i Gö te borg. Bil ar na an tas vara 15 % mer bränsle ef fek ti va jäm fört med 2004, vil ket samman lagt le -der till en min skning av kol diox i duts läp pen från Oscar s -le den från 7 700 ton till 6 900 ton CO

2 per år. Dan marks -

fär jan, som nu lig ger vid Maj nab be ka jen i stäl let för Tysk -lands fär jan, in ne bär nå got hög re ut släpp av kol di ox id.Det to ta la utsläppet av koldioxid till området är 7 000ton per år.

An ta let in di vi der som ut sätts för bul ler över 55 dB(A)är 718, vil ket är sam ma som år 2004.

6.4.6 Var i a bel vär de na i de oli kava ri an ter na

Du kan själv jäm föra va ri an ter na i ta bell 6.4 och be stäm -ma dig för vil ken du tyck er bäst om. I näs tan stycke re do -vi sas hur ett an tal per so ner har vik tat va ri an ter na i an a -lys grup pens ut vär de rings ba na.

En jäm förel se mel lan de oli ka var i an ter nas mi ljö be last -ning vi sar att Lite blö ta re, lite tren di ga re är den bäs ta va ri -an ten ur ett lo kalt per spek tiv. Det ta efter som va ri an tenvi sar upp de mi ljö mäs sigt bäs ta vär den för in di ka to rer na”an tal bul ler drab ba de bo en de” och ”an de len för o re nadfas tig het sa re al”. För den glo ba la mi ljö på ver kan är va ri antMer som hem ma bäst. Des sa va ri an ter får an ses som demi ljö mäs sigt bäs ta va ri an ter na. Va ri an ter na Lite grö na re,lite skö na re, Det bara blev så samt Nu lä get är mi ljö mäs -sigt bät tre ur ett glo balt per spek tiv jämfört med variantMer som på jobbet. Denna variant är i sin tur bättre ur ett lokalt perspektiv.


Bild 6.39 I va ri ant Det bara blev så står många lo ka ler tom ma.

Bild 6.40 Klip pan och Röda Sten har ut veck lats spon tant, och an -

vänds till fri tids verk sam het för ung do mar.

Bild 6.41 På Oscar sle den har tra fi ken ökat utan åt gär der. Pas sa -

ger na över och un der le den är då ligt under håll na vil ket in ne bär

en läg re upp levd trygghet än 2004.

6.5 Ana lys av ut vär de rings ba nanEtt an tal kri te ri er som är vik ti ga för en god fram tids -utveck ling i om rå det togs fram (se bild 6.42). Kri te ri er na an vänds för att vär de ra de oli ka va ri an ter na och byg gerpå på ver kan s va ri abler na i sys tem mo del len. Oli ka be -rörda ak tö rer bjöds in för att be döma fram tids va ri an ter -na i en så kal lad ut vär de rings ba na. Läs mer om ut vär de -rings ba na som me tod i me tod ka pit let.

Ut vär de rings ba nan in led des med en in ter vju där var jeper son fick be rät ta vil ka kri te ri er de själ va tyck te var vik ti -ga. Ef ter in ter vjun fick ak tö ren till de lat sig ett frå ge for -mu lär med frå gor om kri te ri er na och va ri an ter na. Alla ak -tö rer fick sam ma in for ma tion ge nom bil der, kar tor ochin läst text där var je fram tids va ri ant för kla ra des. Alla be -döm ning ar gjor des ut i från en skala från ett till tio där tiovar det högsta möjliga betyg.

De sju tjäns te män nen som genom för de ut vär de rings -ba nan har sin fö rankring an ting en i den cen tra la för valt -ning en i Gö te borg el ler i den lo ka la för valt ning en i Ma -jor na. De sju re p re sen tan ter na för fö re ta ga re ver kar inomSyd vä stra äl vom rå det. De fyra bo en de re p re sen te rar maj -bor na. Fö re trä da re för fyra fö re ning ar och nätverk gick

ba nan och har sin fö rankring i om rå det och de fyra po li ti -ker na är ak ti va i Ma jor nas stads del nämnd el ler Gö te borgs bygg nads nämnd. An a lys grup pen ut görs av de stu den tersom ar be tar med Syd vä stra äl vom rå det.

6.5.1 Hy po te ser

In för ut vär de rings ba nan ut ar be ta des ett an tal hy po te sersom se dan me to diskt har tes tats. Re sul ta ten re do vi sas ita bell 6.5.

6.5.2 Ak törs grup per nas in tui ti vabe döm ning av kri te ri er na

Samt li ga ak törs grup per utom an a lys grup pen har be dömt kri te ri et till gång till plat ser för män nis kors ak ti vi te teroch upp le vel ser som vik ti gast el ler ett av de vik ti gas te (sebild 6.44). Fö re ta ga re och fö re ning ar vär de rar kri te ri etmi ljö be last ning näs tan lika högt. Po li ti ker vär de rar i stäl -let bo en de möj lig he ter näs tan lika högt som ak ti vi te ter


Blött och

trendigt

Det bara

blev

Grönt och

skönt

Mer som

hemma

Mer som

jobbet

Nuläget

Grönområde m² 17 500 0 83 073 33 470 0 0

Antal jobb 3 000 800 1 500 2 000 7 000 2 307

Antal nybyggda bostäder 670 0 80 820 80 0

Antal besökare 200 000 10 000 100 000 52 000 22 000 32 000

Antal företag 300 100 200 350 170 256

Antal nyetableringar/år utslaget på

30 år7 0 3 8 2 0

Lokalpris kr/m², år 362 447 715 832 850 602

Lokalt engagemang Som idag Lägre Som idag Högre Lägre Som idag

CO2 utsläpp ton/år 6 700 7 000 6 200 4 400 8 500 7 900

Antal bullerdrabbade 50 718 718 1 000 718 718

Förorenad mark % av total yta 15 38 36 16 32 38

Trygghetskänsla Mkt hög Låg Ganska hög Hög Ganska låg Ganska låg

Tillgänglig kajkant meter 2 278 1 064 2 664 2 664 1 727 1 064

Samhällsnyttan

Tillgänglighet

Miljöbelastning


Verksamhetsnyttan

Ta bell 6.4. Var i a bel vär de na i de oli ka va ri an ter na

och upp le vel ser. An a lys grup pen ser mi ljö be last ning ensom det vik ti gas te kriteriet.

6.5.3 Ak tö rer nas oli ka be döm ning ar avva ri an ter na

Det finns tre sätt att ana ly se ra hur ak tö rer na har vär de ratva ri an ter na. Des sa kal las MAUT-alfa, -beta re spek ti ve-gam ma och för kla ras ut för ligt i me tod ka pit let. Re sul ta -

ten från ut vär de rings ba nan re do görs för i di a gram men ibild 6.45–6.50.

In tui tivt får va ri ant ”Det bara blev så” ge nom gå en delägst poäng av alla ak törs grup per. Va ri an ter na ”Lite grö -na re, lite skö na re” och ”Mer som på job bet” va ri e rar mesti ak törs grup per nas oli ka be döm ning ar. Bo en de och fö re -ning ar fö re drar va ri ant ”Mer som hem ma”. Po li ti ker gil -lar ock så den va ri an ten, men även ”Lite blö ta re, lite tren -di ga re”. Fö re ta ga re och tjäns te män ser gär na ”Lite blö ta -re, lite tren di ga re”, men tjänstemännen kan också tänkasig ”Lite grönare, lite skönare”.

6.5.4 Ana lys av möj li ga kon flik ter mel lanak törs grup per

I ut vär de rings ba nan ställ des även frå gor om hur ak törs -grup per na trod de att de and ra grup per na be döm de kri te -ri er na. Det ta gjor des för att upp täcka even tu el la dol dakon flik ter el ler miss för stånd, men även visa på sam för -stånd. Någ ra re sul tat re do vi sas i ta bell 6.6.

De bo en des giss ning ar stäm mer re la tivt bra över ensmed vad ak törs grup per na an gett, fö ru tom för fö re ta gar na där giss ning ar na är helt fel ak ti ga. Fak tiskt är samt li ga ak -törs grup pers giss ning ar mest fel ak ti ga när det gäl ler fö re -ta gar na. Fö re ta gar na å sin sida har gis sat rätt i att näs tanalla and ra ak törs grup per har bedömt miljöbelastninghögt.

Tjän ste män nens giss ning ar stäm mer sär skilt väl över -ens med po li ti ker nas re spek ti ve de bo en des be döm ning arav kri te ri er na. Tjäns te män nen är även re la tivt bra på attgis sa öv ri ga ak törs grup pers be döm ning ar, dock även desämst när det gäller företagarna.

Fö re ning ar na har gis sat helt fel när det gäl ler tjän ste -män nens fak tis ka be döm ning ar av kri te ri er na. Där e motstäm mer giss ning ar na väl över ens med po li ti ker nas fak tis -ka be döm ning ar av kri te ri er na, och mycket väl överensmed de boendes.


Kriterier i Utvärderingsbanan


Verksamhetsnytta Tillgänglighet

SamhällsnyttaMiljöbelastning

antal besökandeantal lägenheterantal arbetstillfällengrönområde

Indikatorer:

–

–

–

–tillgänglig kajkantupplevd trygghet

Indikatorer:

–

–

Indikatorer:

lokalt enga-gemang

–utsläpp av koldioxidförorenad markantal buller-drabbade boende

Indikatorer:

–

–

–

Indikatorer:

antal nybyggda lägenheterantal nyetable-rade företagantal företag

–

–

–

Bild 6.42 Kri te ri er i ut vär de rings ba nan.

Bild 6.43. Ulf An ders son, en av falls tu di ens hand le da re, går ut -

vär de rings ba nan.

6.5.5 Dis kus sion av re sul tat iut vär de rings ba nan

Att tre av fyra ak törs grup per har prio ri te rat mi ljö be last -ning en högst kan vara ett ut tryck för att mil jö frå gor harsla git ige nom och fått fäs te i Ma jor na. Dock kan det ock -så tol kas som att vik ti ga re kri te ri er sak nas i an a lys grup -pens ar be te, el ler att man i det ta kri te ri um även har be ak -tat and ra mi ljöa spek ter, så som män sklig häl sa och inter -na tio nel la pro blem. Det kan även vara så att ak törs grup -per na in flu e rats av falls tu di ens över gri pan de syf te, håll -bar ut veck ling, i och med att många av de som gick ut -vär de rings ba nan även va rit del ak ti ga i re fe rens grup penel ler i and ra de lar av ar be tet med falls tu di en.

Va ri ant Det bara blev så får ge nom gå en de lägst poängav alla ak törs grup per vil ket kan bero på att man inte vill

se ett om rå de deg ra de ras på det sät tet. Va ri an ter na Litegrö na re, lite skö na re och Mer som på job bet va ri e rar mest i grup per nas be döm ning. Det kan bero på att in for ma tio -nen om des sa va ri an ter inte va rit lika tyd lig och om fat tan -de, el ler att va ri an ter na är mer ren od la de och ex tre ma.Både Mer som hem ma och Lite blö ta re, lite tren di ga rehar fått lik vär di ga poäng vil ket kan tol kas som att en stör -re bland ning av bebyggelse och verksamheter eftersträvas.

Det kan fin nas fle ra an led ning ar till att ak törs grup per -na näs tan ge nom gå en de har an gett en hög re nyt to ni vånär de själ va har be dömt kri te ri er na än när de be dömt in -tui tivt och med an a lys grup pens var i a bel vär den. Det kanbero på att in for ma tio nen om var i an ter nas var i a bel vär -den inte va rit till räck ligt tyd lig. Det kan även bero på attdet kan fin nas and ra nyt toa spek ter som inte finns somkri te ri er, el ler att ak törs grup pen helt en kelt be dömer attvär de na är hög re i va ri an ten än vad an a lys grup pen an gett. När man upp ma nas att vik ta själv ökar även kun ska penoch för stå el sen för komplexiteten i varianterna och dettahar säkert också inverkan på bedömningen.

Fö re ning ar nas giss ning ar stäm mer sär skilt väl över ensmed de bo en des fak tis ka be döm ning ar. Det ta kan visa påatt des sa ak törs grup per vill se en lik nan de ut veck ling iom rå det och att fö re ning ar na har en stark förankring iMajorna.

Fö re ning ar nas giss ning ar stäm mer sär skilt väl över ensmed de bo en des fak tis ka be döm ning ar. Det ta kan visa påatt des sa ak törs grup per vill se en lik nan de ut veck ling iom rå det och att fö re ning ar na har en stark förankring iMajorna.

Tjäns te män nen är re la tivt bra på att gis sa öv ri ga ak -törs grup pers be döm ning ar, sär skilt po li ti ker nas. Det ta


Hypotes Resultat

Boende bedömer att tillgång till platser för aktiviteter och

upplevelser är viktigast

Bekräftas

Boende tycker bäst om "Lite grönare, lite skönare". Nej, vill se "Mer som hemma" oavsett bedömningsgrund "Lite

blötare, lite trendigare kommer på andra plats.

Tjänstemän bedömer tillgången till platser för aktiviteter

och upplevelser som viktigast.

Bekräftas

Tjänstemän tycker bäst om "Lite blötare, lite trendigare". Ja, men gillar även "Mer som hemma".

Företagare bedömer att verksamhetsklimat är viktigast. Stämmer ej. Miljöbelastning och aktiviteter och upplevelser

värderas högre.

Företagare tycker bäst om "Mer som på jobbet". Nej, vill se "Lite blötare, lite trendigare" intuitivt och "Mer som

hemma enligt viktad och beräknad bedömning.

Politiker bedömer boendemöjligheter som viktigast. Stämmer ej. Aktiviteter och upplevelser värderas högre.

Politiker tycker att "Mer som hemma" är den bästa

varianten.

Ja, men även "Lite blötare, lite trendigare".

Föreningar bedömer lokalt engagemang som viktigast. Stämmer ej. Både miljöbelastning och aktiviteter och

upplevelser värderas högre.

Föreningar tycker bäst om "Mer som hemma". Bekräftas

Ta bell 6.5. Hy po te ser i Ut vär de rings ba nan

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Aktörsgruppernas bedömning av kriterierna

Aktiviteter ochupplevelser

Föreningar

Analysgrupp

Boende

Tjänstemän

Politiker

Företagare

Miljö-belastning

Arbets-tillfällen

Verksamhets-klimat

Lokaltengagemang

Boende-möjligheter

Bild 6.44. Ak törs grup per nas be döm ning av kri te ri er na.


10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Företagarnas viktningar av varianterna

Intuitiv Viktad Beräknad

Det barablev så

Lite grönarelite skönare

Mer sompå jobbet

Mer somhemma

Lite blötare,lite trendigare

Bild 6.49 Fö re ta ga re be dömer in tui tivt va ri ant Lite blö ta re, lite

tren di ga re högst. Den vär de ra de och be räk na de be döm ning en är

dock högst för Mer som hem ma.

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Föreningarnas viktningar av varianterna


Det barablev så


Mer sompå jobbet

Mer somhemma


Bild 6.48 Fö re ning ar be dömer va ri ant Mer som hem ma högst

oav sett be döm nings grund.

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Politikernas viktningar av varianterna


Det barablev så


Mer sompå jobbet

Mer somhemma


Bild 6.50 Po li ti ker be dömer va ri an ter na Mer som hem ma och Lite

blö ta re, lite tren di ga re högst oav sett be döm nings grund.

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Tjänstemännens viktningar av varianterna


Det barablev så


Mer sompå jobbet

Mer somhemma


Bild 6.47 Tjäns te män nen be dömer va ri ant mer som hem ma och

Lite blö ta re, lite tren di ga re lik vär digt oav sett be döm nings grund.

In tui tivt vär de ras Lite grö na re, lite skö na re lika högt som des sa.

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

Analysgruppens viktningar av varianterna


Det barablev så


Mer sompå jobbet

Mer somhemma


Bild 6.45 Efter som mi ljö be last ning är det vik ti gas te kri te ri et för

an a lys grup pen tyck er de in tui tivt bäst om Lite blö ta re, lite tren di -

ga re. Mer som hem ma an ses se dan bät tre en ligt den vik ta de och

be räk na de be döm ning en.

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-

De boendes viktningar av varianterna


Det barablev så


Mer sompå jobbet

Mer somhemma


Bild 6.46 Bo en de be dömer va ri ant Mer som hem ma högst vid

både in tui tiv, vik tad och be räk nad be döm ning. Lite blö ta re, lite

tren di ga re kom mer på and ra och Lite grö na re, lite skö na re på

tred je plats.

kan bero på att tjäns te män nen ar be tar prak tiskt med attut föra po li tis ka be slut och där med of ta re kom mer i kon -takt med många oli ka sam hälls grup per. Tjäns te män nenär dock ge ne rellt lite säm re på att gis sa fö re ning ar nas be -döm ning ar av kri te ri er na än öv ri ga ak törs grup pers. Efter -som tjäns te män vär de rar lo kalt eng a ge mang re la tivt högtär det kons tigt att det inte finns en star ka re kop pling mel -lan des sa två ak törs grup per. För kla ring en kan lig ga i attdes sa ak törs grup pers in tres sen ofta verkar stå emot var an -dra när tjänstemännen ska förverkliga politikernas ön ske -mål.

Fö re ta ga re, bo en de och tjäns te män har samt li ga rätt iatt po li ti ker be dömer lo kalt eng a ge mang lägst av samt li ga kri te ri er. Det ta sig na le rar en tyd lig upp fatt ning om bris -tan de på ver kans möj lig he ter och ett av stånd mel lan po li -ti ker och ak tö rer i sam häl let. Po li ti ker na tror vid a re atttjäns te män nen, lik som po li ti ker na själ va, be dömer lo kalteng a ge mang lägst, vil ket inte stäm mer en ligt ut vär de -

rings ba nans re sul tat. Det ta kan tol kas som att po li ti ker nainte förstår den praktiska nyttan av att ha ett högt lokaltengagemang.

Fö re ta gar na har gis sat rätt i att näs tan alla and ra ak törs -grup per har be dömt mi ljö be last ning högt. Det ta kan tol -kas som att de upp le ver att mi ljö frå gan är vik ti ga re förand ra ak törs grup per än för dem själ va, el ler att de ön skaratt den vore vik ti ga re för de and ra grup per na. I och medde allt hår da re reg le ring ar na av fö re tag ge nom mi ljö bal -ken tving as verk sam ma fö re tag i om rå det att ta hän syn till mil jö frå gor på ett myck et mer kon kret sätt än öv ri ga ak -törs grup per, och det ta kan vara en an led ning till att mi l -jö be last ning en har prioriterats så högt av dem i ut vär de -rings ba nan.


Grupp som gissat Gissning Faktisk bedömning

Boende och tjänstemän Verksamhetsklimat och arbetstillfällen värderas högst och

miljöbelastningen lägst av företagarna.

Företagarna har värderat dessa kriterier

precis tvärtom.

Företagare Tjänstemän, politiker och boende värderar

miljöbelastningen högst.

Stämmer för tjänstemän och boende men

inte för politiker.

Företagare De boende värderar aktiviteter/upplevelser högt. Stämmer.

Tjänstemän, företagare och boende

Politikerna bedömer det lokala engagemanget lägst i

förhållande till övriga kriterier.

Stämmer.

Politiker Tjänstemän bedömer lokalt engagemang lägst i förhållande

till övriga kriterier.

Tjänstemännen värderar lokalt

engagemang högt.

Politiker De boende tycker att det är viktigt med boendemöjligheter

och tillgång till platser för aktiviteter och upplevelser.

Stämmer när det gäller kriteriet aktiviteter,

men inte när det gäller boendemöjligheter.

Politiker Föreningar bedömer aktiviteter och upplevelser och lokalt

engagemang allra högst.

Stämmer.

Ta bell 6.6. Giss ning ar och fak tis ka be döm ning ar

Bild 6.51 En stör re bland ning av be byg gel se och verk sam he ter

ver kar vara nå got som efter strä vas på Syd vä stra älvområdet.

Marknaden styr

Lite grönare, lite skönare

Lite blötare, lite trendigare

Mer som hemma

Mer som på jobbet

Det bara blev så

Variant: Omvärldsscenario:

Miljöinriktad samhällsutveckling

Ekonomisk och social stagnation

Bild 6.52 Om värld sa na ly sens re sul tat i bild form Lite blö ta re, lite

tren di ga re och Mer som hem ma kor re le rar mot två om världs sce -

na ri er. Lite grö na re, lite skö na re och Mer som på job bet kor re le rar

mot Mi ljöin rik tad sam häll sutveck ling re spek ti ve Mark na den styr.

Det bara blev så är den enda va ri an ten som kor re le rar mot Eko -

no misk och so ci al stag na tion. Ju tjock a re pil des to star ka re kor re -

la tion.

Att samt li ga grup per har gis sat mest fel när det gäl lerfö re ta gar nas fak tis ka be döm ning ar kan bero på att fö re ta -gar na har li ten kon takt med öv ri ga grup per i Syd vä stra älv området.

Det ska poäng te ras att mer dju plo dan de ana ly ser kangö ras ut i från re sul ta ten som fram kom mit i ut vär de rings -ba nan.

6.6 Om värld sa na lysSyf tet med om värld sa na ly sen är att un der söka hurkänsli ga fram ti da ut veck ling ar i om värl den är för för änd -ring ar i om värl den som inte kan på ver kas lo kalt. In förom värld sa na ly sen har tre rams ce na ri er ta gits fram, des saär iden tis ka för samt li ga an a lys grup per (se ta bell 6.7).För att av gö ra var i an ter nas ro bus thet har var je var i ant va -ri a bel kor re le rats mot fem om värld sva ri abler. Re sul ta tenhar se dan sum me rats i bild 6.52 och ta bell 6.8. I me tod -ka pit let ges en mer de tal je rad be skriv ning av hur en om -värld sa na lys går till.

6.6.1 Re sul tat av om värld sa na ly sen

I om världs sce na riot Mark na den styr har om värl den enstark, mar knads styrd eko no mi med få ar bets lösa samtda gens mi ljö po li tik och ener gip ris. Det finns en kor re la -tion mel lan det ta om världs sce na rio och Mer som hem -ma. Lite blö ta re, lite tren di ga re är ock så ro bust om mark -na den styr, och det är störst möj lig het för den na va ri antatt ske un der just det ta om världs sce na rio. Den star kas te

kor re la tio nen finns dock med va ri ant Mer som på job bet. Va ri an ter na Lite grö na re, lite skö na re och Det bara blevså är inte fö ren li ga med det ta om världs sce na rio.

I den mi ljöin rik ta de sam häll sutveck ling en sat sas det på kol lek ti va tra fi klös ning ar, ener gip ri set sti ger och mi ljö -lag stift ning en skärps. Svensk eko no mi har sam ma till växt som idag. Mer som hem ma har den star kas te kor re la tio -nen med det ta om världs sce na rio. Även Lite grö na re, liteskö na re har störst möj lig het att ut veck las om sam häll s -utveck ling en blir mer mi ljöin rik tad. Lite blö ta re, litetren di ga re kor re le rar ock så med det ta om världs sce na rio.Mer som på job bet och Det bara blev så är däremot ofö r -en li ga med det här omvärldsscenariot.

Det är bara va ri ant Det bara blev så som kor re le rar med om världs sce na riot Eko no misk och so ci al stag na tion. Om eko no min stag ne rar är det fak tiskt den enda va ri an tensom är ro bust. Öv ri ga va ri an ter gör det inte. Lite blö ta re,lite tren di ga re är sär skilt oförenlig med stagnation.


Marknaden styr Miljöinriktad Stagnationsamhällsutveckling

Energipris Samma som år 2004 Ökar Ökar

Miljöpolitik och Inga nya framsteg efter 2004 Fler viktiga beslut fattas och Miljöpolitiken stagnerar och miljölagar lagar skärps miljölagstiftningen minskar i

omfattning

Investeringar i Enligt marknadens önskemål Ja, för att främja Inga infrastrukturella satsningarinfrastruktur miljöanpassade lösningar görs

Ekonomisk Stark utveckling i världen Samma utvecklingstrend som 2004 Stagnation i världsekonominutveckling



Ta bell 6.7. Vad som kän ne teck nar om världs sce na ri er na

Marknaden Miljöinriktad Ekonomisk och styr samhällsutveckling social stagnation

Mer som hemma 28 37 -177

Mer som på jobbet 45 -174 -174

Lite blötare, lite trendigare 43 30 -378

Lite grönare, lite skönare -75 35 -173

Det bara blev så -173 -71 37

Ta bell 6.8 Re sul tat av om värld sa na ly sen.


Att Mer som på job bet och Lite blö ta re, lite tren di ga re ärro bus ta om mark na den styr är knap past nå gon över rask -ning, då verk sam he ter och eko no misk till växt gyn nasoch har re la tivt stor tyngd punkt i des sa va ri an ter. Mark -na den har allt mer bör jat upp märk sam ma att mil jö frå gorär vik ti ga för fort satt eko no misk till växt. På sam ma sättär det inte ovän tat att Lite grö na re, lite skö na re är ro bustvid en mi ljöin rik tad sam häll sutveck ling. Mest vän tat vardet nog i alla fall att va ri ant Det bara blev så en dast kor re -le rar med om världs sce na riot Eko no misk och so ci al stag -na tion. Det är den enda va ri an ten som inte krä ver eko no -mis ka me del för att bli verk lig het.

Mer som hem ma, som hand lar myck et om att in te gre -ra ny be byg gel se med be fint lig i Ma jor na, är ro bust ommark na den styr. En mar knads styrd ut veck ling be hö verallt så inte nöd vän digt vis in ne bä ra att gam malt byts utmot nytt, till ex em pel att kul tu rellt vär de full ar ki tek turoch stads mi ljö byts ut mot mo der na sky skra por. Mer som

hem ma är dock mest ro bust i om världs sce na riot Mi ljöin -rik tad sam häll sutveck ling. Att va ri ant Mer som hem maär ro bust i båda des sa om världs sce na ri er ta lar för att mil -jö frå gor och mar knad san pass ning har be rö rings punk tersom, i alla fall till viss del, åter finns i den na va ri ant. ÄvenLite blö ta re, lite tren di ga re är ro bust i båda des sa om -världs sce na ri er, vil ket ock så ta lar för att det finns be rö -rings punk ter. Detta är också intressant i och med att va ri -an ter na egentligen är väldigt olika.

Mer som på job bet och Lite grö na re, lite skö na re är en -dast ro bus ta i var sitt om världs sce na rio, me dan Lite blö ta -re, lite tren di ga re re spek ti ve Mer som hem ma är ro bus ta itvå. Det ta kan bero på att de två först nämn da är mer ren -od la de och ex tre ma, me dan de två se na re är mer kom -plexa och ger ut rym me för en stör re va ri a tion, och på såsätt är mer tå li ga gent emot om värl den. Det ska näm nasatt re sul ta ten vi lar gan ska starkt på att för o re nad mark sa -ne ras in nan den bebyggs med verksamhet där människorska bo eller arbeta.

6.7 En kä tre sul tatFö ru tom re sul tat som re do vi sas i sam band med nu lä ges -be skriv ning en, har en yt ter li ga re ana lys av Fal len kä tengjorts ut i från fyra hy po te ser. Re sul ta ten från den här ana -ly sen re do vi sas i det ta stycke. För att veta mer om Fal len -kä ten hän vi sas läsaren till me tod ka pit let. I bi la ga till me -tod ka pit let vi sas även en kä ten i sin hel het.

6.7.1 Hy po te ser och re sul tat

I ta bell 6.9 re do vi sas re sul ta ten från en kä ten ut i från dehy po te ser som sat tes in nan.

6.7.2 Re sul tat och dis kus sion

På frå gan om Fisk ham nen är värd att be va ra för maj bor -na sva rar 33 % av 226 per so ner att de an ser att det ta ärmyck et vik tigt. Yt ter li ga re 33 % tyck er att det är gan skavik tigt. 15 % tyck er inte att det är sär skilt vik tigt och 12% tyck er inte att det är vik tigt alls. Det ta in ne bär att tvåtred je de lar av maj bor na vill be va ra Fisk ham nen.

Fal len kä ten frå ga de även om maj bor na tyck te att Ste na Line är vik tig för Ma jor nas iden ti tet och värd att be va ra.50 % av 226 sva ran de tyck er inte alls Ste na Line är vik tigoch 16 % an ser att det inte är sär skilt vik tigt. 11 % tyck eratt det är myck et vik tigt och 17 % an ser att det är gan skavik tigt. Det ta ger att en dast en knapp tred je del av maj -bor na anser att Stena Line bör bevaras.

På frå gan om vil ka ak ti vi te ter maj bor na i för sta handhelst skul le vil ja se i Syd vä stra äl vom rå det har 47 % av183 per so ner sva rat att de helst vill ha rek re a tion/pro me -nad stråk i om rå det. 13 % vill ha bo stä der, 11 % vill hakul tur verk sam he ter och lika många vill ha res tau rang -er/ca fé er. 5 % vill inte ha någon förändring i området.

I and ra hand har 26 % av 172 maj bor sva rat att de villha res tau rang er/ca fé er, 24 % vill ha kul tur verk sam het och 23 % har sva rat att de vill ha rek re a tion/pro me nad stråk. Itred je hand vill 24 % av 174 per so ner ha res tau rang er/ca -fé er, 21 % vill ha kul tur verk sam het och 13 % vill harekreation/promenadstråk.

Näs tan hälf ten av maj bor na vill i för sta hand ha rek re a -tion i om rå det. Efter som om rå det är så stort finns ävenmöj lig het att till go do se and ra be hov. Fal len kä ten vi sar attres tau rang er/ca fé er och kul tur verk sam het då är önsk värt.

Det sak nas nå gon kor re la tion mel lan par ti till hö rig hetoch mest önsk vär da ak ti vi tet i om rå det. Rek re a tion ran -kas högst oav sett par ti till hö rig het och se dan syns enstörre variation.


Hypotes Resultat

Fiskhamnen är värd Bekräftasatt bevara för majborna 2/3 av majborna säger ja

Majborna tycker att Bekräftas ejStena Line är viktig för Endast 1/3 säger jaMajornas identitet och värd att bevara

Kulturverksamhet är Bekräftas ejmest önskvärt i Nästan hälften av majborna villområdet för majborna se rekreation. Restauranger/caféer

och kulturverksamhet är dockockså önskvärt

Det finns ett samband Bekräftas ejmellan partitillhörighet Majborna vill se rekreation oavsett

och mest önskvärda vilket parti de röstar påaktivitet i området

Ta bell 6.9. Hy po te ser och re sul tat av Fal len kä ten.

6.8 Hur re sul ta ten kan an vän das Re sul tat som har fram kom mit i falls tu di en kom mer frånnu lä get, ut vär de rings ba nan, om värld sa na ly sen och fal l -en kä ten och re do vi sas i re spek ti ve stycke. Här fö ljer någ -ra möj li ga tolk ning ar av des sa re sul tat.

6.8.1 Om rå dets ut veck ling

Ef ter genom för da re fe rens grupps mö ten, stu di e be sök och in ter vju er har vi för stått att ak tö rer na som ver kar i om rå -det vill ha ett om rå de med blan dad verk sam het ochmång fald. De mer mång fa cet te ra de va ri an ter na ”Mersom hem ma” och ”Lite blö ta re, lite tren di ga re” blev hög -re vär de ra de i ut vär de rings ba nan än de mer ren od la de.Vad som är myck et in tres sant är att om värld sa na ly sen vi -sar att det är just des sa två va ri an ter, som ak tö rer na helstvill se i om rå det, som även är mest ro bus ta mot ut veck -ling en i värl den. Att stu de ra vil ka ge men sam ma fak to reroch be rö rings punk ter det är som gör des sa va ri an ter såat trak ti va och ro bus ta, och se dan ut nytt ja det ta i pla ne -rings pro ces sen och genom fö ran det, skul le då kun na in -ne bä ra möj lig he ter att möta lo kal sam häl lets be hov ochön ske mål sam ti digt som om rå det står sig oav sett om om -värl den ut veck las mer mot mar knads styr ning el ler mi l -jöan pass ning. En cen tral frå ges täll ning som först mås teun der sökas när ma re är om Oscar sle den verk li gen kangrä vas ner så som ”Lite blö ta re, lite tren di ga re” fö reslår,och om det ta är eko no miskt rimligt.

Fö ru tom ovan stå en de re sul tat om vad ak tö rer na vill sei om rå det till kom mer även Fal len kä ten där maj bor na harut tryckt att de vill se främst rek re a tion, men även res tau -rang er/ca fé er och kul tur verk sam het i om rå det. Sam ti digtvill de be va ra Fisk ham nen. Det ta kan ses som en sig nalfrån maj bor na att Fisk ham nen bör vara ett riks in tres se.Ste na Li nes verk sam het an ser de inte vara lika vik tig. Detbe ror tro ligt vis på att Fisk ham nen ut gör ett vik tigt in slag i Ma jor nas his to ria och själ. Det kan ock så bero på att nyt -tan som Ste na Line till för inte till fal ler maj bor na utanGö te borg i sin hel het, el ler att kun ska pen sak nas helt el ler

del vis om vad verk sam he ten till för sam häl let och demsjäl va. Des sa re sul tat och iakttagelser bör tas med idiskussionerna om den framtida utvecklingen av om rå -det.

6.8.2 Öp pen kom mu ni ka tion

För att sats ning ar på lo ka la lös ning ar och pro jekt ska vara smi di ga och ef fek ti va krävs öp pen kom mu ni ka tion mel -lan ak törs grup per na och en ge men sam platt form och tropå det lo ka la del ta gan det. Utan lo kalt stöd och del ta gan -de är det mer el ler min dre svårt att få ige nom pla ner. Det -ta ver kar gäl la sär skilt för Ma jor na. Falls tu di ens re sul tatpe kar på att fö re ning ar na som gick ut vär de rings ba nan ärett sär skilt an vänd bart verk tyg för att vid a re fånga uppoch dri va maj bor nas ön ske mål. En punkt som då mås telyf tas fram är att det ver kar fin nas ett min dre sam för -stånd mel lan tjäns te män nen och just des sa fö re ning ar, än mel lan tjäns te män nen och bo en de re spek ti ve po li ti ker.Det ta sam ar be te bör där för ut veck las och upp mun tras.En del av för kla ring en till det ta kan lig ga i att de po li ti ker som gått ut vär de rings ba nan upp gett att det lo ka la eng a -ge mang et var det minst vik ti ga av de kri te ri er som fannsatt rang ord na. Kan ske har po li ti ker na inte tänkt på attför änd ring ar i Ma jor na och i Syd vä stra Äl vom rå det tro -ligt vis skul le under lät tas om det lo ka la eng a ge mang etprio ri te ra des mer? Kan ske har det va rit svårt att hit takon kre ta vä gar att gå för att nå fram till maj bor na? Fall -studien vi sar att ett mer ut veck lat sam ar be te med fö re -ning ar na i om rå det kan vara ett steg i rätt rikt ning. Skill -na der i del ta gan dep ro ces ser re do vi sas i fak ta ru ta.

En ligt ut vär de rings ba nans re sul tat ver kar det fin nastyd li ga miss upp fatt ning ar mel lan fö re ta gar na och öv ri gaak törs grup per. Samt li ga ak törs grup per gis sa de mer el lermin dre fel när det gäll de just fö re ta gar nas vär de ring ar avkri te ri er na, sär skilt när det gäll de mi ljö be last ning en. Denenk las te för kla ring en till det ta är tro ligt vis att fö re ta gar nahar li ten kon takt med öv ri ga grup per i Syd vä stra äl vom -


Bild 6.53 Nära hälf ten av maj bor na vill ha rek re a tion på Syd vä -

stra äl vom rå det.

Bild 6.54 Kul tur verk sam het, res tau rang er och ca fé er är and ra in -

slag som är önsk vär da.

rå det, men var för det är så kan inte den na falls tu die sva rapå. Efter som fö re ta gar na är en stor ak tör i om rå det ochmi ljö frå gor na är ett av falls tu di ens huvud syf ten är detdock vik tigt att des sa miss upp fatt ning ar reds ut ge nomatt stär ka kon tak ter na mel lan fö re ta gar na i om rå det ochöv ri ga ak törs grup per. Ett se mi na rium om vad håll bar ut -veck ling i Syd vä stra Äl vom rå det skul le kun na in ne bä ra,och hur samt li ga ak törs grup per kan bi dra till den na ut -

veck ling, skul le till ex em pel kun na vara en start. Som värd och in i ti a tiv ta ga re skul le för fat tar na till den na bok gär nase be fint li ga lo ka la fö re ning ar och/el ler fö re ning ar ny bil -da de av maj bor, efter som det fram gått i ut vär de rings ba -nan att fö re ning ar na har sär skilt god möj lig het att re p re -sen te ra maj bor nas behov och ön ske mål.



Kom mu nen äger myck et mark i Syd vä stra äl vom rå detoch har för köps rätt vid all tomt för sälj ning. De po li tis kabe slut som fat tas idag kom mer där med att på ver ka helaut veck ling en för om rå det i fram ti den. Vil ket par ti somskul le eng a ge ra sig mest i Syd vä stra äl vom rå det är dockoklart.

Maj nab be ham nen med Ste na Li nes verk sam het är in -häg nad och vid Fisk ham nen är till gäng lig he ten starkt be -grän sad på grund av många ar bets for don. Med Ste na Li -nes per son tra fik till Tysk land re ser år li gen ca 485 000per so ner (och 92 000 bil ar). En dast Klip pa nom rå det ärtill gäng ligt för all män he ten i dags lä get, vil ket ger 1 074me ter till gäng lig kaj kant. Det ta är ett myck et po pu lärtkul turoch rek re a tion som rå de, dock inget grö nom rå de.An ta let be sö ka re till om rå det har be räk nats till ca 32 000per so ner om året. Inom Syd vä stra Äl vom rå det finns tvåmin dre grö nom rå den; Maj nab be ber get och Sto be es träd -gård, men des sa be söks inte för rek re a tion. Den upp lev datrygg hetskänslan är låg när man tar sig till och från Syd -väs tra Älvområdet, särskilt vid mörker. Kvinnor kännersig generellt mer otrygga än män.

De idag ca 250 verk sam he ter na i Syd vä stra äl vom rå detpräg las av mång fald. Det finns många fis ke ri fö re tag, endel småin du stri er och kon tor sverk sam he ter, ett stort re -de ri fö re tag (Ste na Line) och an kny tan de verk sam he tersamt en hel del konst nä rer, de sig ners, hant ver ka re ochand ra egna fö re ta ga re. Det finns även en mängd fö re ning -ar. Fisk ham nens fö re ning ar och nätverk vill ex ploa te raoch ut veck las me dan fö re ning ar vid Klippan och RödaSten har ett stort bevarandeintresse.

Ut släp pen av kol di ox id i om rå det kom mer från Oscars ledens genom fart stra fik och tra fik från Ste na Li nes verk sam het och fär jor samt lo kal tra fi ken, där genom fart -stra fi ken står för den stör sta an de len. Det to ta la ut släp petupp går i dags lä get till 7,9 ton per år. Bul ler problem fråntra fi ken upp står i för sta och and ra vån ing en i bo stä derlängs med Oscar sle den. Idag drab bas 718 bo en de ljud ni -vå er som över sti ger riktvär det ut om hus vid hus fa sad. Ca38 % av den to ta la mar ka re a len (455 043 m

2) bedöms

vara förorenad eller misstänkt förorenad.


”Mer som hem ma” in ne bär att om rå det är in te gre ratmed och lik nar öv ri ga Ma jor na i hög re grad än idag. Va -ri ant ”Mer som på job bet” in ne bär att de re dan be fint li ga verk sam he ter na i om rå det ökar i om fatt ning vil ket göratt bo stä der inte prio ri te ras och den smås ka li ga verk sam -het som finns idag blir mer stor ska lig. I ”Lite grö na re, lite skö na re” till go do ses be ho vet av rek re a tion med både vat -tenoch grö nom rå den vil ket gör att bo stä der inte prio ri -te ras. Verk sam he ter na är ni scha de mot rek re a tion ochkul tur som en ut veck ling av den kul tur verk sam het somfinns idag. I ”Lite blö ta re, lite tren di ga re” är Oscar sle denner grävd vil ket öpp nat upp och ökat at trak tion skraf tenför om rå det med nya bo stä der och fö re tag. Den fem teoch sis ta va ri an ten, ”Det bara blev så”, in ne bär att om rå -det är bort glömt vil ket le der till min skad at trak tion skraft för fö re tag och besökare.


6 ty per av del ta gan de/par ti ci pa tion

– no mi nal: med lem i en grupp

– pas siv (one-way): får in for ma tion men del tar ej

– kon sul ta tiv: får del ta, men åsik ter na tas inte hän syn till el ler väljs ut se lek tivt. Ej del ak tig!

– ac ti vi ty-spe ci fik: del tar ak tivt/dri ver de lar av ett pro jekt

– ac ti ve: tar in i ti a tiv, ut tryck er åsik ter som verk li gen tas hän syn till

– em po we ring: för en egen roll och har makt att del ta i pro ces sen och be slu tet. Inter a ge rar!

Bild 6.55.


Som ut vär de rings kri te ri er har en del av de va ri ab ler soman vänts i nu lä ges- och var i ant be skriv ning ar na an vänts.Se bild 6.42.

Samt li ga ak törs grup per; tjäns te män nen, de bo en de,fö re ta gar na, po li ti ker na och fö re ning ar na, be dömer atttill gång en till plat ser för ak ti vi te ter och upp le vel ser är detvik ti gas te el ler ett av de vik ti gas te kri te ri er na. Fö re ta gar na och fö re ning ar na vär de rar även mi ljö be last ning en högt.Po li ti ker na vär de rar bo en de möj lig he ter na nästan likahögt som aktiviteter och upplevelser.

Samt li ga ak törs grup per an ser att va ri ant ”Mer somhem ma” ger den stör sta nyt tan. Även ”Lite blö ta re, litetren di ga re” gil las av bo en de, po li ti ker och fö re ta ga re.Des sa va ri an ter in ne bär en stör re bland ning av be byg gel -

se och verk sam he ter ”Det bara blev så” gil las inte av nå -gon ak törs grupp. Va ri an ter na ”Lite grö na re, lite skö na re”och ”Mer som på jobbet” varierar mest i gruppernas be -döm ning.

Fö re ning ar nas giss ning ar stäm mer sär skilt väl över ensmed de bo en des fak tis ka be döm ning ar. Tjäns te män nenär re la tivt bra på att gis sa öv ri ga ak törs grup pers be döm -ning ar, sär skilt po li ti ker nas. De är lite säm re på att gis safö re ning ar nas be döm ning ar. Fö re ta ga re, bo en de ochtjäns te män har samt li ga rätt i att po li ti ker be dömer lo kalt eng a ge mang lägst av samt li ga kri te ri er. Samt li ga giss ning -ar är mest fel ak ti ga när det gäl ler fö re ta gar nas fak tis ka be -döm ning ar. Både fö re ning ar na och po li ti ker na har gis satmest fel när det gäl ler fö re ta gar na. Bo en de och tjäns te -män har gis sat att fö re tag be dömer mi ljö be last ning enlägst me dan fö re ta gar na an gett mot sat sen. Företagarna åsin sida har gissat rätt i att nästan alla andra aktörsgrupper har bedömt miljöbelastning högt.

6.9.4 Om värld sa na ly sens re sul tari an ter na

”Mer som på job bet” och ”Lite blö ta re, lite tren di ga re” är ro bus ta om mark na den styr. Även ”Mer som hem ma” ärmöj lig i det här om världs sce na riot. Om sam häll s utveck -ling en är mer mi ljöin rik tad är det främst va ri an ter na”Mer ”Mer som hem ma” och ”Lite grö na re, lite skö na re” som är mest tro li ga att in träf fa. Även va ri ant ”Lite blö ta -re, lite tren di ga re” är möj lig i det här om världs sce na riot.Om ut veck ling en i värl den stag ne rar är det bara ”Detbara blev så” som är ro bust. ”Det bara blev så” är inte ro -bust i nå got an nat om världs sce na rio.


Att be va ra Fisk ham nen är nå got som maj bor na an servara vik tigt, me dan Ste na Li nes verk sam het inte har sam -ma stöd hos be folk ning en. Näs tan hälf ten av maj bor navill se rek re a tion på Syd vä stra Äl vom rå det, men även res -tau rang er och ca fé er samt mer kul tur verk sam het är önsk -värt. Det finns inget sam band mel lan vil ken ak ti vi tetmaj bor na helst vill se i om rå det och vil ket par ti re spek ti -ve maj bo rös tar på.


Bild 6.56 Ste nas fär jor till Tysk land och Dan mark pas se rar ofta ut -

an för Ma jor na.

6.10 Bi la gorGäl lan de över siktspla ner, ÖP och de talj pla ner, DP förSyd vä stra äl vom rå det. Förr kal la des de talj pla ner förstads pla ner och för kor ta des F. Samt li ga pla ner som re do -

vi sas här gäl ler idag efter som inga nya har gjorts över re -spek ti ve om rå de.


ÖP99 för Gö te borg (1999)

De över gri pan de må len för den na plan är att främ ja sam häll sutveck ling en, öka kon kur rens kraf ten och bär kraf ten i fö re ning ar och att öka med bor gar kraf ten. Ham nen är ett mång si digt verk sam hets om rå de och av stor vikt för hela Gö te borgs nä rings livoch iden ti tet och där för ska mar ky tan ut nytt jas op ti malt. ÖP99 läm nar det osagt om bo stä der el ler fö re tags verk sam he ter skaut veck las på Syd vä stra Äl vom rå det, el ler ens om nu va ran de hamn verk sam he ter är de mest op ti ma la. Det finns en tyd lig mål -sätt ning att all män he tens fram kom lig het till vatt net ska ökas (Över siktsplan för Gö te borg 1999).

Bild 6.57.

DP/4168 för kul tur re ser vat på Maj nab be ber get

Den na plan an togs 1994 och an ger att mar ken inte får be byg gas och bygg na der inte får ri vas. Vis sa de lar av mar ken är ut pe -kat som na tu rom rå de och ska vara till gäng ligt för gå en de.

Bild 6.60.

F3112 Över sikt lig stad splan för Syd vä stra äl vom rå det

Den na plan an togs 1965 och syf tet var att be va ra Klip pans värds hus, ma ga sin och sme dja samt de Car ne gis ka bru kets ar be -tar bos tä der och St Bir git tas ka pell. Även läm ning ar na från Älvs borgs slott skul le be va ras. Car ne gi es port bryg ge ri skul le hy rasut till verk stads- och han dels fö re tag. Ham nom rå det får be byg gas med la ger, verk stä der, bå tup plägg nings plat ser och par ke -rings plat ser om det in häg nas. Pla nen har, fö ru tom Ste nas lo ka li se ring till om rå det, in ne bu rit byg gan det av Älvs borgs bron ochdess på far ter. Ett par ke rings däck pla ne ra des väs ter om Ba ne hags ga tan och Röda Sten pe kas ut för ham nän da mål och byg -grät ter. För Röda Sten gäl ler allt så den na de talj plan fort fa ran de, efter som ing en ny upp rät tats ef ter 1965.

Bild 6.59.

DP/4111 för verk sam he ter i Fisk ham nen

Mar ken vigs för småin du stri, fisk hamn och sam hö rigt än da mål. Vid vatt net ska det fin nas öp pet vat ten, vat te nom rå den medbryg gor och ett fär je lä ge. Mar ken ska vara till gäng lig för ge men sam het san lägg ning ar och för gång tra fik. Pla nen an togs1993 och är genom förd.

Bild 6.61.

De talj plan vid Ba ne hags ga tan an togs ny li gen

Den na plans syf te är att upp fö ra bo stä der, kon tor och par ke rings ga ra ge vid Ba ne hags ga tan. De be fint li ga f.d. bryg ge ri byg g -na der na ska be va ras. Syf tet är ock så att till trä det till Gam la Älvs borgs fäst ning för bät tras och att fäst nings ber get görs syn ligt.Si lo byg gna der na kom mer att ri vas då spann måls res ter na har med fört ska dor och mö gel. Bo stä der na ska byg gas så att deskär mas från tra fik bul ler. Bygg na der na ska ut for mas ef ter in du stri ka rak tä ren i om rå det.

Bild 6.62.

De tal je rad över siktsplan för Sö dra älv stran den (1995)

Den na har bli vit sy no nym med byg gan det av Gö ta tun neln (väg tun neln mel lan Lil la Bom men och Ro sen lund som byggs un der2001-2006), men be rör även Syd vä stra äl vom rå det. Om kul tur re ser va tet på Maj nab be ber get ska bli mer till gäng ligt bör an -ting en Ste na upp rät ta ett mi ljöp rog ram för sin del av ka jen, om lo ka li se ras el ler Oscar sle den över däck as vid Kust tor get. Påöver däck ning en fö reslås bo stä der el ler kon tor. Kul tur re ser va tet blir då även en stad spark. Om Ste na flyt tar ger pla nen ut tryckför ett bo stads- el ler kon torsk var ter på Maj nab be ka jen och par ke ring en. Fisk ham nen an ses bi dra till Gö te borgs själ och skadär för be va ras. Pla nen ser ing en mot sätt ning mel lan att be va ra Fisk ham nen, ”Gö te borgs själ”, och att där byg ga ett fis ke torgmed fis kauk tio ner och en fi skres tau rang. I ÖP fö reslås ock så ett mo dernt akva rium vid Fisk ham nens vä stra bryg ga (De tal je rad ÖP för Syd vä stra älv stran den).

Bild 6.58.

6.11 Re fe ren ser

Tryck ta käl lor; böck erBerg dahl, Ewa, Pi e tro Raf fo ne m.fl (2001), In du stri lands ka -pet: kul tur mi ljö och re surs för sta dens fram tid, Bo ver ket, Karl -skro na

Ny ström, Jan (1999), Pla ne ring ens grun der – en över sikt,Lund

Hans son, Ei nar (2003), Gö te borg – att byg ga sta den, Stads -byg gnad skon to ret, Gö te borg

Ol son B, Sven son C (1981), Hamn bil der från Gö te borg, We -zä ta, Gö te borg

Red Ber ger, Sune (2000), Det nya sam häl lets ge og ra fi, Upp sa la Publishing Hou se, Upp sa la

Bo ver ket (2002), Bo ken om de talj plan och om rå des bes täm -mel ser, Bo ver ket, Karl skro na

Tryck ta käl lor; rap por terAn ders son M (2003), Mi ljö kon se kven ser av Ste na Li nes god s -tra fik vid Maj nab be, Gö te borg

Grön lund, Bo (2002-11-18), Om räds la, stads byg gan de ochur ba ni tet, Kö pen hamn

Cy kelp rog ram för Gö te borg 1999 - Rap port nr 5:1999, Tra -fik kon to ret, Gö te borg

De talj plan för Ba ne hags ga tan 2004

Elek tri fi e ring av Hamn ba nan – MKB Ban ver ket Vä stra re gio -nen Rap port – över sikt lig mi ljö ge o tek nisk un der sök ning avhamn ba nan mel lan Kvil le- och Scan di a bang år den 2002, Ty -rens/Ban ver ket, Gö te borg

Gol der (2003) Mark un der sök ning på Ba ne hags ga tan

Mi ljöp ro po si tion, prop.1997/98:145 ang mi ljö kva li tets mål11

So cio top hand bo ken – Pla ne ring av det of fent li ga ut rym metmed Stock hol mar na och so cio top kar tan, 2003:02, Stock -holms stads Stads byg gnad skon tor, Stock holm

Fö rord ning 2001:537 om mi ljö kva li tets nor mer för ut om -husluft

Under lag för ut ö kat sam råd in för Ste na Line Scan di na vi as mi l -jöp röv ning en ligt Mi ljö bal ken

Wer ner myr Cla es (1993), Samman ställ ning av sam hällspla ne -ring för kurs nr. LBT 150, Chal mers Lind hol men, Gö te borg

De tal je rad ÖP för Syd vä stra älv stran den 1995, s 1

De tal je rad ÖP för Syd vä stra älv stran den 1995, s 130-132

Brundt land m.fl, Vår ge men sam ma fram tid, 1987

Tryck ta käl lor; pro to kollRe ge rings beslut 1.3, 2002-06-27, M2002/2284/Na

Pro to koll från trygg hets van dring i Ma jor na 2003-11-17

Otryck ta käl lor; hem si dorLant mä te ri et, www.lant ma te ri et.se, 2004-04-20

Läns sty rel sen, www.o.lst.se, sök: ”Bul ler – oön ska de ljud”,2004-06-03

Bo plats Gö te borg, www.bo plats .gtb.se/om bo plat s ,2004-04-27

Eni ro, www.eni ro.se, sök ord: Ma jor na, 2004-04-10

Gö te borgs Fis kauk tion, www.gfa.se, 2004-04-10

Gö te borgs Stad, www.go te borg.se/prod/G-info/sta tis -tik.nsf/ecc43d3560b2fc98c1256cd10053 8aa6/637b00a -2eb1fd010c125 6e4c00513 bec/$FILE/_3a1p 6up redt -pi0chg60q20d1k423 6op3 5e9pmmr3 1edp mash0ad24s_.xls,2004-04-27

Gö te borgs Stad, www.go te borg. se/ s ta t is t i kars bok,2004-04-27

Kungs sten-Klip pan In du stri fö re ning, www.kki for.se,2004-04-28

Luft net, www.mi ljo.go te borg.se/luft net, luft mät ning ar fr.o.m. 2003-04 t.o.m. 2003-09, 2004-04-16

Na tio na len cy klo pe din, www.ne.se, sök ord: nätverk,2004-04-23

Na tio na len cy klo pe din, www.ne.se, sök ord fö re ning,2004-04-25

Röda Sten, www.ro das ten.com, 2004-04-29

Re gion pla ne- och tra fik kon to ret, www.rtk.sll.se/publi ka tio -ner/rap por ter/2001/R4_2001_upp le vel se var den.pdf,2004-04-29

Stock holms Stads byg gnad skon tor, www.sbk.Stock -holm.se/Lux/mkbfor./html, 2004-04-29

SIKA, www.sika-in sti tu te.se/sta tis tik_fr.html, 2004-06-02

Svensk Fisk, www.svensk fisk.se, 2004-04-25

Tra fik kon to ret Gö te borg, www.tra fik kon to ret.go te borg.se,tra fik räk ning på Oscar sle den, 2004-04-25

Tra fik kon to ret Gö te borg, www.tra fik kon to ret.go te borg.se,tra fik bul le ru tred ning i Gö te borg 2002, 2004-05-20)

Vårt Gö te borg, www.vart go te borg.se, sök: bo stads byg gan dettar fart i Gö te borg, 2004-04-25

Vårt Gö te borg, www.vart go te borg.se/prod/sk/var got -nu.nsf/1/ov rigt,go te borg_vax te_med_over_4_400_per so -ner_2001, 2005-02-25

Vi sa nu, www.vi sa nu.se, 2004-05-31

World watch In sti tu te, www.world watch.org/live/dis cus -sion/78/The In e qui ti es of Cli ma te Change, 2004-06-03

Över siktsplan 1999 för Gö te borg, s 20 – ff, www.stads byg g -nad.go te borg.se/prod/stads byg gnad/da lis2.nsf/0/c4011d7-f3d555e49c1256c da0025c366?Open Do cu ment, 2005-02-25

Kart läg gning av bul ler från hamn verk sam het i Gö te borg; Ste -na Line Scan di na via WSP; 2004

www.mi ljo.chal mers.se/case/2004/Ste na2.pdf, 2005-02-25

Hand bo ok Emis sion Fac tors Road Traf fic 2.1, www.hbe -fa.net/start.html, el ler www.um welt-schweiz.ch/bu -wal/eng/fach ge bi e te/fg_luft/qu el len/ver kehr/emis sion/,2005-02-25

Otryck ta käl lor; munt li gaAlex an ders son, Wil helm, ord fö ran de i Gö te borgs Fis keauk -tions fö re ning, in ter vju 2004-05-05

Del fors, Gun nar, ord fö ran de i Kungs sten-Klip pan In du stri fö -re ning, in ter vju 2004-05-06

Fors berg, Per, ord fö ran dens stats sek re te ra re vid Gö te borgsBygg nads nämnd, in ter vju 2004-05-04

Haby, Su san na, vice ord fö ran de vid Gö te borgs bygg nads -


nämnd, in ter vju 2004-05-04

An ders son, Ken neth, Nord tec In stru ment AB, tele fo nin terv ju2004-05-11

Ce der löf, Jan, tele fo nin terv ju 2004-04-27

Jo hans son, Tho mas D, fo to graf, tele fo nin terv ju 2004-05-11

Kor man der, In gvar, tele fo nin terv ju 2004-04-27

Ström berg, Ro ger, Bu si ness Re gion Gö te borg, tele fo nin terv ju2004-05-12

Pers son, Per, in ter vju per mail 2004-05-14

Ax els son, Gu nil la, Sta tis tik grup pen på Gö te borgs Stads kansli

Björns son, Ca mil la, Pa tent och re gi stre rings ver ket, upp lys -ning via mail, 2004-05-17

Bon des son, Rolf, Läns sty rel sen, 2004-05-12

Fors ström, Carl, Gö te borgs Mi ljö för valt ning, hjälp med upp -gif ter från da ta bas 2004

Holm, Eva, Gö te borgs Stads byg gnad skon tor, 2004-04-21

Jo hans son, Kent, Gö te borgs Stads byg gnad skon tor – dis triktVäst

Jo hans son, Ro land, Gö te borgs Stads byg gnad skon tor – dis trikt Väst

Klip pan be sö ka re, ano ny ma in ter vju er, 2004-04-22

Gö te borgs Fis keauk tions fö re ning, upp lys ning via mail: the re [email protected], 2004-04-25

Roos, Jo han, Ste na Line, stu di e be sök på Ste na Scan di na vi ca2004-04-07

Jo hans son, Rag nar, Ste na Line, stu di e be sök på Ste na Scan di -na vi ca 2004-04-07

Koucky, M, in ter vju om väg bul ler, 2005-02-25

Öv ri ga käl lorMap Info, da tap rog ram på Stads byg gnad skon to ret, Kar tar ki -vet

In for ma tions blad från Röda Sten

Fal len kä ten i Ma jor na 2004

Pro me na der längs kaj kan ten


Innehåll

7.1 In led ning 134

7.2 Vad vill ak törs grup per na se i Ma jor na 135

7.3 Sam ver kan de fak to rer 136

7.4 Re sul tat från om värld sa na ly ser na 136

7.5 Mön ster av sam för stånd och kon flik ter 137

7.6 Det fort sat ta ar be tet med mil jö frå gor 138

För fat ta re: Anna Lock

7.1 In led ningRe sul tat som har fram kom mit kom mer från an a lys grup -per nas nu lä gen, ut vär de rings ba nor, om värld sa na ly seroch den ge men sam ma Fal len kä ten. Des sa re sul tat re do -vi sas i sin hel het i re spek ti ve ka pi tel och stycke. I verk lig -he ten görs dock inte lika skar pa av gräns ning ar mel lantra fik frå gor, bo en de frå gor och Syd vä stra Äl vom rå det.Va ri an ter na kan kom bi ne ras på oli ka sätt i prak ti kenmed ut gångs punkt i de re sul tat som fram kom mit. Härfö ljer där för en kort samman ställ ning av vad ak törs grup -per na po li ti ker, tjäns te män och bo en de vill se i Ma jor na

och någ ra möj li ga tolk ning ar av des sa re sul tat. Ett syf temed det ta är att tyd lig gö ra sam häl lets rikt ning och upp -fatt ning en om Ma jor nas ut veck ling. Ut i från de frå ges -täll ning ar som an a lys grup per na haft har en re sul tat ta bell(7.1) gjorts som samman fat tar re sul ta ten myck et kort.

För att läsaren snabbt ska på min nas om vad va ri an ter -na in ne bär, pre sen te ras i bild 7.1 och 7.2 två över sätt -nings nyck lar för bo en dere spek ti ve tra fi kva ri an ter na.Samman fatt ning ar na i slu tet av re spek ti ve huvud ka pi tel(kap 4–6) ger ännu lite mer in for ma tion om va ri an ter na.

134 7 SYN TES – LIK HE TER I ANA LY SER NA OCH ÖVER GRI PAN DE SAM BAND

Uppgift Resultat

Viktiga kulturvärden i beståndet av landshövdingehus Bekräftas av Fallenkäten och Utvärderingsbanan

Småstadskänslan med låga hus, små kvarter, Bekräftas av Utvärderingsbanan. Orsaker kan

innergårdar och många närbutiker bör bevaras utläsas från Fallenkäten.

Många landshövdingehus är i stora behov av Varianterna har gett förslag på övergripanderenoveringar inom de närmsta åren utformning. Resultaten har utvärderats.

Öka andelen större lägenheter för att barnfamiljer ska Svårigheter i och med att bestämmelser sägerkunna bo längre i stadsdelen olika saker. Ansvariga aktörsgrupper bör se över

dessa bestämmelser och ange riktlinjerna förbostadsbolagen.

Effektivare resursanvändning och system i kretslopp Balansgången mellan eko och kultur och hyrorbör ske försiktigt. Missförstånd mellan majboroch bostadsbolag bör utredas inledningsvis.

Utreda möjligheterna till socialt och ekologiskt Se ovan.hållbart boende

Förtätning av staden och bostadsbyggande i hamnen Varianterna visar på flera riktningar.

Buller, brist på parkeringar, trängsel i gatuutrymmet Varianterna ger förslag på regleringar avoch luftföroreningar biltrafiken, styrning mot mer miljövänliga

transportsätt genom incitament.

Hur kan en framtida trafikutveckling i Majorna se ut I varianterna ligger tonvikten på olika sätt att nåhållbar utveckling. Variant Björn är inte önskvärd.

Hur ska vi få bort bilarna från stadsdelen Konkreta förslag har presenterats.

Hur ska vi göra stadsdelen säkrare ur trafiksynpunkt Samtliga varianter har fokuserat på detta.

Ta bell 7.1Re sul tat av oli ka frå ges täll ning ar och upp gif ter.

Över sätt nings nyck el förbo en de va ri an ter na

Va ri ant A Myck et nytt och myck et lite gam malt

Va ri ant B Eko lo gis ka lands höv ding e hus

Va ri ant C Små för änd ring ar

Va ri ant D Be va rade och eko lo gis ka lands höv ding e hus

Bild 7.1

Över sätt nings nyck el för tra fi kva ri an ter na

Björn Fler kör mer bil

Anni-Frid Helt bil fritt i stads de len

Be nny Många gårds ga tor

Ag net ha Bil ko o pe ra ti vet väx er

Bild 7.2

7.2 Vad vill ak törs grup per na se i Ma jor na

Re sul ta ten i bild 7.5 vi sar att ak törs grup per na ge nom gå -en de, oav sett i frå ga om bo en de-, tra fik- el ler Syd vä straäl vom rå de sva ri an ter, har vär de rat va ri an ter na lik nan de.Det bara blev så, där inget sär skilt görs med Syd vä stra äl -vom rå det, och va ri ant A och Björn som kän ne teck nas avsto ra för änd ring ar i be byg gel sen och ökad tra fik var intepo pu lä ra hos nå gon av ak törs grup per na, med en li ten re -ser va tion för po li ti ker som fak tiskt inte tyck te att Björnvar så illa. Det är där med tyd ligt vad ak törs grup per nainte vill. Det är ge nom gå en de de mer håll ba ra va ri an ter -na och/el ler va ri an ter som har en stör re kom plex i tet somfö re dras av de tre ak törs grup per na. Det ver kar där medinte fin nas någ ra stör re kon flik ter i hur be grep pet håll -bar het bör de fi ni e ras i Ma jor na. Enk la kon cept köpsinte, som Ag net ha el ler Mer som på job bet. Kul tu ren skabe va ras och för änd ring ar mot håll bar het ska gö ras medhän syn till det his to ris ka ar vet. Bi be hål len ar ki tek tur ärmyck et vik tigt att ta hän syn till vid re no ve ring ar en ligtre sul tat i UB och Fal len kä ten. En stör re bland ning av be -byg gel se och verk sam he ter efter frå gas.

Tjäns te män och po li ti ker vill helst se Oscar sle den över -däck ad, gårds ga tor inne i stads de len och cy kel bron övertill Hi sing en. De bo en de gil lar ock så de för sla gen, menvill helst se snabblin jer in till stan högst. Cy kel bron gil lasdock inte av po li ti ker na. Samt li ga tre ak törs grup per tyck -

er att par ke rings hus i stads de lens ut kan ter är minst at -trak tivt.

Någ ra av de önsk vär da aspek ter och för slag som fram -kom mit re do vi sas i fak ta ru ta (bild 7.4). Läs även var i ant -tex ter na för de önsk vär da va ri an ter na.

7 SYN TES – LIK HE TER I ANA LY SER NA OCH ÖVER GRI PAN DE SAM BAND 135

Samman fatt ning av önsk vär da aspek ter ochför slag

Hel täck an de och se pa re ra de cy kel stråk

Cy kel bro till Hi sing en

Rek re a tion/pro me nad stråk på Syd vä stra äl vom rå det

Res tau rang er/ca fé er och kul tur verk sam het på Syd vä stra älv -området

Över däck ad Oscar sled

Gårds ga tor

Snabblin jer mel lan Ma jor na och Cen trum

Bi be hål len ar ki tek tur vid eko re no ve ring ar

Bland ning av be byg gel se och verk sam het som i nå got av var i -ant för sla gen som gil la des

Be va ran det av Fisk ham nen på nå got av fö reslag na sätt i var i -ant för sla gen som gil la des

Byg ga fler bo stä der

Ny byg gen ska inte in te gre ras med be fint lig be byg gel se

Be va ra och ut veck la be fint li ga och nya kon tak ty tor

Till go do se be ho vet av in köp inom stads de len

In di vi du el la el mä ta re i lä gen he ter na

Om lo ka li se ra hela el ler de lar av Ste na Line

Syd väst län ken

Ung do mens hus i kajskjul 164

Stad spark på Maj nab be ber get

De sign cen ter i Klip pa nom rå det

Bild 7.4 En samman fatt ning av önsk vär da aspek ter och för slag.

Bild 7.3 Gårds ga tor är önsk vär da in slag.

Va ri an ter na rang ord na de av de ak törs grup per som var ge men sam ma för allaan a lys grup per

Tjäns te män, po li ti ker och bo en de gil la de alla bo en de va ri an ter na B och D

Bo en de och tjäns te män gil la de Mer som hem ma, Lite blö ta re, lite tren di ga re och Lite grö na re, lite skö na re. Po li ti ker gil la deMer som hem ma och Lite blö ta re, lite trendigare.

Bo en de rang ord na de tra fi kva ri an ter na Be nny, Ag net ha, Anni-Frid och sist Björn. Tjäns te män gil la de Be nny mest, senAnni-Frid, Ag net ha och sist Be nny. Po li ti ker na vär de ra de tra fi kva ri an ter na ungefär lika högt.

Bild 7.5 Samt li ga va ri an ter rang ord na de i ord ning.

7.3 Sam ver kan de fak to rerRe sul tat från om värld sa na ly ser na: In för det ta stycke ärdet sär skilt lämp ligt att re pe te ra va ri an ter na och om -världs sce na ri er na. Det ta kan gö ras med hjälp av de över -sätt nings nyck lar som pre sen te ras i bör jan av det ta ka pi tel (bild 7.1 och 7.2), samt med ta bell 2.2 i ka pi tel 2 – Bak -grund och Me to der

Vis sa lös ning ar i en an a lys grupps va ri ant kan ha sam -ver kan de för de lar i de and ra an a lys grup per nas ar be ten. Ita bell 7.2 pre sen te ras någ ra ex em pel på så da na lös ning ar.

Det ver kar fin nas ac cep tans för oli ka ty per av be gräns -ning ar i till gäng lig he ten, an vän dan det och ägan det av bil. Oli ka ty per av in köp bör där för söka till freds stäl las inomstads de len. En stor mark nad vid till ex em pel Ma ri a plan,nära buss- och/el ler spår vagn shåll plat ser, kan vara ett för -slag för att min ska bi lan vän dan det. Man bör då sam ti digt vara med ve ten om att de lo ka la kon tak ty tor som ut görsav när bu ti ker kan ho tas av stor mar kna der inom och i an -slut ning till stads de len. Om smås tads i dyl len be döms värd att be va ra är in ner går dar na, gå ga tor na och när bu ti ker nasär skilt vik ti ga att ta hän syn till i ut form ning en av stads -de len. Ett fö re tagskon cept el ler fö re tagsko o pe ra tiv somhar både när bu ti ker, stor mar kna der och spe ci a li se ra delivs me dels bu ti ker skul le kan ske vara en idé. Äga re till oli -ka ty per av bu ti ker bör i alla fall på nå got sätt enas om attkom plet te ra var an dra så att all ser vi ce kan nås inom stads -de len.

Att be grän sa ägan det av bil till ko o pe ra tivt ägan de vi sa -de sig oat trak tivt. Ett al ter na tivt för slag kan vara ut ö ka deoch för enk la de möj lig he ter att hyra bil om man har må -nad skort på kol lek tiv tra fi ken, allt så en mot sva ran de pa -ket lös ning som fö reslås i va ri ant Ag net ha.

För änd ring ar som skul le min ska bi lan vän dan det ver -kar kun na ut gö ra en ge men sam platt form för alla ak törs -grup per. Där för fö reslås en brain storm om fler spe ci fi kalös ning ar för att min ska bi lan vän dan det. Fler och stör reak törs grup per bör då ut vär de ra och rang ord na des sa för -slag. And ra ak törs grup per kan vara fö re ta ga re, fö re ning aroch han di kap pa de.

Det har poäng te rats vid fle ra till fäl len i den här bo ken,men tål att upp re pas, att in ve ste ring ar i ener gi ef fek ti vi se -ran de åt gär der inte be hö ver in ne bä ra hy reshöj ning ar. Ivil ken grad iso le ring ar skall räk nas som stan dard hö jan de,och där med kun na tas ut av fas tig het sä ga ren i form av enhög re hy res ni vå, be ror på vad som be slu tas i för hand ling -ar na mel lan fas tig het sä ga ren och Hy res gäst fö re ning en.Iso le ring ar na bi drar fö ru tom läg re ener gi för bruk ning tillsänk ta bul ler ni vå er, och det ta skul le kun na ses som enstan dard hö jan de åt gärd. Det finns in di ka tio ner på att mi -ljö frå gor na har över skug gats av hy re sproble ma ti ken ochatt det finns en ön skan om mi ljöåt gär der bland de bo en -de. Mi ljöåt gär der na får dock inte ske på be kost nad av be -va ran det av lands höv ding e hu sen.

7.4 Re sul tat från om värld sa na ly ser naVa ri ant Det bara blev så är mest ro bust i om världs sce na -riot då eko no min stag ne rar. Va ri ant Det bara blev så ärfak tiskt en dast ro bust om det ta sker. Även va ri ant D ärro bust. Öv ri ga va ri an ter är inte sär skilt ro bus ta om stag -na tion sker i om värl den. Sär skilt gäl ler det ta för Lite blö -ta re, lite tren di ga re. Många av va ri an ter na gjor des för att

ska pa för änd ring ar mot ett håll bart Ma jor na. Där för ärre sul ta ten inte sär skilt för vå nan de. Det är dock ovän tatatt va ri ant C, som är bo en deg rup pens mots va rig het tillDet bara blev så, inte vi sar sig ro bust i nå got av de tre om -världs sce na ri er na.


Cykelbro Isoleringar Gårdsgator Rekreation

Fördel boende lägre energiförbrukning gynnar kontakt- tillgång tillkan ge lägre totalkost- ytorna grönområdenad för boendet ökad trivsel

Fördel trafik fler cyklande minskat antal buller- ökad säkerhetdrabbade minskad trafik

Fördel Sydvästra fler besökande fler besökandeälvområdet minskad barriär

Nackdel boende kan ge högre hyror

Nackdel trafik sämre framkom-lighet med bil

Nackdel Sydvästra kan hindra kan ge mer trafik bostäder priori-älvområdet sjöfart på Oscarsleden teras bort lokalt

Ta bell 7.2 Ex em pel på sam ver kan de lös ning ar

Lite grö na re, lite skö na re och Det bara blev så är minstro bus ta av alla va ri an ter om mark na den styr. Även va ri ant B och C fung e rar re la tivt då ligt un der des sa fö rut sätt -ning ar. Va ri ant D, Mer som hem ma och Lite blö ta re, litetren di ga re är ro bus ta, men mest ro bus ta är Mer som påjob bet och va ri ant A.

I om världs sce na riot där sam häll sutveck ling en är mermi ljöin rik tad fung e rar inte va ri ant A och C så bra. Va ri -ant B och Lite blö ta re, lite tren di ga re är ro bus ta, och va ri -ant D, Mer som hem ma och Lite grö na re, lite skö na re ärmest ro bus ta i det ta om världs sce na rio.

Till det ta kan läg gas re sul ta ten om vil ken tra fi kva ri antsom be döm des mest tro lig av ak törs grup per na. Samt li gatjäns te män an gav Björn som tro li gast att in träf fa. De bo -en de såg Björn och Be nny som lika möj li ga. Nå gon en sta -

ka i var je ak törs grupp an såg att Anni-Frid och Ag net havar tro li ga.

Va ri ant D, Mer som hem ma och Lite blö ta re, lite tren -di ga re är allt så ro bus ta både om mark na den styr och viden mi ljöin rik tad sam häll sutveck ling. Ge ne rellt kan sä gasatt mer kom plexa va ri an ter är mer tå li ga gent emot om -värl den än mer lik rik ta de och enk la va ri an ter. Det ta ta larför att mil jö frå gor och mar knad san pass ning har be rö -rings punk ter i des sa va ri an ter och där för kan kom bi ne ras. Det bör där med ock så vara möj ligt att till go do se fler ön -ske mål och få ökad ro bus thet och håll bar het. Va ri ant Doch Mer som hem ma är gan ska lika, me dan Lite blö ta re,lite tren di ga re har valt en an nan in rikt ning. Den spring -an de punk ten är hur efter frå gan kom mer att se ut.

7.5 Mön ster av sam för stånd och kon flik terGe nom att jäm föra hur bo en de, po li ti ker och tjäns te män har gis sat att de and ra ak törs grup per na be dömt kri te ri er -na och va ri an ter na kan över gri pan de miss för stånd, sam -för stånd och kon flik ter upp da gas. Någ ra and ra ut mär -kan de re sul tat som be rör and ra ak törs grup per re do vi sasäven.

De bo en de var split tra de för vil ken tra fi kva ri ant tjäns -te män nen skul le gil la bäst. Många kon tak ter i om giv -ning en och hög åter kopp lings grad vär de ra des hög re avpo li ti ker/tjäns te män än de bo en de trod de, i verk lig he tenlika högt som de bo en de själ va. När det gäl ler hy res ni vånfanns det ett sam för stånd mel lan des sa ak törs grup per.

Po li ti ker na var split tra de för vil ken tra fi kva ri ant somde bo en de skul le gil la bäst. Po li ti ker na gis sar rätt i att debo en de vär de rar till gång till plat ser för män nis kors ak ti vi -te ter och upp le vel ser högt, men fel i att de vär de rar bo en -de möj lig he ter na som sär skilt vik ti ga.

När det gäl ler tra fik frå gor ver kar det som att tjäns te -män nen har bäst koll på att maj bor na helst vill se va ri antBe nny i stads de len. Vid a re ver kar tjän ste män nens ävenha bra koll på vad de bo en de och po li ti ker na vill när detgäl ler Syd vä stra äl vom rå det.

Alla re sul tat vi sar att po li ti ker ski ljer sig från de and raak törs grup per na. Ett re sul tat som åter kom mer är po li ti -ker nas låga vikt ning av det lo ka la del ta gan det/lo ka la en -gagemanget. Fö re ta ga re, bo en de och tjäns te män kän nertill det ta. Alla öv ri ga ak törs grup per har vär de rat kri te ri ethögt. Vad som be hö ver dis ku te ras är var för det fö re fal lervara så och vad det får för kon se kven ser i di a lo ger na mel -lan ak törs grup per na. Det är för fat tar nas ut gångs punktatt alla ak törs grup per mås te vara del ak ti ga om be slut skakun na fat tas om Ma jor nas ut veck ling. Ju fler po li tis ka ni -vå er som ar be tar med mil jö frå gor och sam häl lets rikt ning i di a log med öv ri ga ak törs grup per des to stör re bor dechan ser na bli att nå ett mer håll bart samhälle.

Fö re ning ar na och maj bor na ver kar vil ja se en lik nan deut veck ling i Syd vä stra äl vom rå det. Det ta vi sar även på attfö re ning ar na har en stark fö rankring i Ma jor na.

Tjäns te män nen har ut tryckt att det är svårt att ge nom -föra för änd ring ar i Ma jor na utan lo kalt stöd och del ta -gan de. Efter som ak törs grup pen maj bor har ut tryckt entyd lig op ti mism och öp pen het in för stör re för änd ring ar,och tjäns te män nen sam ti digt ver kar kän na till maj bor nasbe hov och ön ske mål bör sam ar be tet mel lan des sa ak törs -grup per stär kas, kan ske sär skilt när det gäl ler tra fik frå gor.

Fö re ning ar na som gick ut vär de rings ba nan är ett sär -skilt an vänd bart verk tyg för att vid a re fånga upp och dri -va maj bor nas ön ske mål, sär skilt när det gäl ler Syd vä straäl vom rå det.

En ligt Fal len kä ten finns det goda chan ser att maj borsom är nätverk sak ti va, har en hög an svar skänsla för kol -lek ti vet, låg in komst, hög ut bild ning och/el ler har mångakon tak ter i om giv ning en ock så har ett hög re mi ljö med ve -tet be te en de i var da gen. Den na grupp har en nyck el rollatt spe la i det fram ti da ar be tet med mil jö frå gor. Se fak ta -ru ta (bild 7.6).

Det ver kar fin nas tyd li ga miss upp fatt ning ar mel lan fö -re ta gar na och öv ri ga ak törs grup per, re spek ti ve bos tads bo -la gen och de bo en de. Efter som fö re ta gar na är en stor ak -tör i om rå det och mi ljö frå gor na är ett av falls tu di enshuvud syf ten är det vik tigt att des sa miss upp fatt ning arreds ut ge nom att stär ka kon tak ter na mel lan fö re ta gar na iom rå det och öv ri ga ak törs grup per. Ett se mi na rium omvad håll bar ut veck ling i Syd vä stra Äl vom rå det skul le kun -

7 SYN TES – LIK HE TER I ANA LY SER NA OCH ÖVER GRI PAN DE SAM BAND 137

En mi ljö med ve ten maj bo är nå got el lerfle ra av fö ljan de:

• ak tivt i nätverk och/el ler fö re ning

• har hög an svar skänsla för kol lek ti vet

• har låg in komst

• har hög ut bild ning

• har många kon tak ter i om giv ning en

Bild 7.6

na in ne bä ra, och hur samt li ga ak törs grup per kan bi dratill den na ut veck ling, skul le till ex em pel kun na vara enstart. Som värd och in i ti a tiv ta ga re skul le för fat tar na till

den na bok gär na se be fint li ga och/el ler ny bil da de lo ka laföreningar.

7.6 Det fort sat ta ar be tet med mil jö frå gorAtt vid a re stu de ra vil ka ge men sam ma fak to rer och be rö -rings punk ter som de önsk vär da och ro bus ta va ri an ter nahar, och se dan ut nytt ja det ta i pla ne rings pro ces sen ochgenom fö ran det, in ne bär möj lig he ter att möta lo kal sam -häl lets be hov och ön ske mål sam ti digt som om rå det stårsig oav sett om om värl den ut veck las mer mot mar knads -styr ning el ler mi ljöan pass ning. Att kom bi ne ra mar k -nads lös ning ar och po li tisk vil ja ger ett väl digt kraft fulltin stru ment som kan göra det möj ligt att nå va ri ant D el -ler till och med va ri ant B. En cen tral frå ges täll ning somförst mås te un der sökas när ma re är om Oscar sle den verk -li gen kan grä vas ner så som ”Lite blö ta re, lite tren di ga re”fö reslår, och om det ta är eko no miskt rim ligt.

I bild 7.7 pre sen te ras någ ra ex em pel på för slag somfanns i falls tu di en som för fat tar na an ser har fått för liteupp märk sam het i re sul ta ten, och där för bör tas upp igen i det fö reslag na se mi na ri et. Att de inte fick lika po si tiv re -spons kan bero på att de pre sen te ra des i en va ri ant sominte gil la des. Det kan ock så vara så att för sla get inte be to -na des till räck ligt och där för inte fick någ ra re flek tio neralls.

Det är även vik tigt att poäng te ra att det kan fin nas flerönsk vär da för slag än de som fö re kom mit i falls tu di en.


Bild 7.8 Ma jor na by night.

Ex em pel på för slag i ett se mi na rium omfort satt ar be te med mil jö frå gor:

• Lo kal urin se pa re ring

• Du schvat te nå ter tag

• Ny byg gen på Vä stra be grav nings plat sen

• SPA på Syd vä stra äl vom rå det

Bild 7.7 Ex em pel på för slag i ett se mi na rium.

Under våren 2004 genomfördes en fallstudie i Majornai Göteborg utifrån tre ämnesområden; boendet,trafiken och Sydvästra älvområdet. Fallstudien gjordesav studenter och lärare vid Chalmers Tekniska högsko-la och Göteborgs Universitet samt fallaktörer iMajorna. I de framtidsvarianter som skapades beskrevshur Majorna kan komma att se ut om 30 år.

Några resultat från årets fallstudie är:

Fallets aktörer är ovilliga till större förändringar ibebyggelsestrukturen, men öppna för begräns-ningar av trafikflödena genom stadsdelen

Det är möjligt att kombinera ett resurssnåltboende med oförändrad bebyggelsestruktur

Miljöbelastningen minskar endast marginellt omStena Line flyttar från Sydvästra älvområdet

Nästan hälften av majborna vill i första handha rekreation på Sydvästra älvområdet

Bilen används mest till olika slags inköp ochkollektivtrafiken används till arbetsresor

De viktigaste kontaktytorna i Majorna ärgågatan, närbutikerna och innergårdarna

Den totala boendekostnaden kan behållas oförän-drad och bullernivåerna inomhus sänkas vidinvesteringar i energi- och vattenbesparingar

Fallstudiens och denna boks syfte är inte att presenteraden enda riktiga utvecklingsvägen. Istället är syftet attkunna beskriva olika alternativs förutsättningar ochkonsekvenser sett ur ett hållbarhetsperspektiv.Förhoppningsvis kan den därigenom även sporra ochge ledning i en fortsatt debatt mellan lokalbefolkning,företag, politiker, forskare och andra fallaktörer omutvecklingen i Majorna.

ISBN 91 88376 28 1

Fallstudie 2004 Göteborgs miljövetenskapliga centrum

1

2

3

4

5

6

7

Fallstudie Majorna – Hållbar

utveckling utifrån lokalsamhällets

egna behov och önskemål

göteborgs universitet...falls t u die ma jor na – håll ba r ut veck ling ut i från lo kal sam...

Documents