grundskolenämnden kallas till sammanträde måndag den 18 ... · för uppdragsdialogen med varje...

2017-09-05

Grundskolenämnden kallas till sammanträde Måndag den 18 september 2017 Sammanträdet är öppet för allmänheten. Tid: 18.00 Plats: Olovsholmsgatan 32

Plan 1, Sammanträdeslokal BORGSTENA Ledamöter: Per Carlsson (S) Ordförande

Ulf Sjösten (M) Förste vice ordförande Lennart Andreasson (V) Andre vice ordförande Emina Beganovic (S) Inge Pettersson (S) Pernilla Ohlsson (S) Anna-Karin Gunnarsson (MP) Martin Nilsson (M) Birgit Wahlgren (L) Jan Idehed (C) Anders Alftberg (SD)

Ersättare: Börje Larsson (S)

Sahra Osman (S) Marcus Gunnarsson (S) Jessica Eriksson (S) Jesper Nordén (V) Per Flensburg (MP) Björn-Ola Kronander (M) Dennis Jernkrook (M) Tommy Ky (L) Åke Ekvad (KD) Andreas Exner (SD)

Partigruppmöten för politisk beredning Den rödgröna gruppen träffas den 14/9 kl. 17.30 i sammanträdeslokal Borgstena, Olovsholmsgatan 32, plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Per Carlsson, 0763-49 49 54. Alliansen träffas på tisdag den 12/9 kl. 17.30 i sammanträdeslokal Bredared, Olovsholmsgatan 32, plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Ulf Sjösten, 0702-69 60 13.

2017-09-05

Ärenden 1. Allmänhetens frågestund 2. Upprop och val av justerande personer

Förslag till justerande person: Ulf Sjösten med Lennart Andreasson som ersättare.

3. Fastställande av föredragningslista 4. Information från förvaltningschefen 5. Information: Återrapportering om åtgärder vid förelägganden utifrån Skolinspektionens

tillsynsbeslut Dnr 2017/GRN0004 610

6. Återrapportering från kontaktpolitiker från verksamhetsbesök på skolor 7. Tertialrapport T2 utskick senare

Dnr 2017/GRN0067 042 8. Miljörapport, T2

Dnr 2017/GRN0172 400

9. Svar på remiss: Motion: Mänskliga rättigheter är en kommunal angelägenhet – gör Borås till MR-stad Dnr: 2017/GRN0165

10. Kvalitetsrapport undervisning och resultat 2017 Dnr 2017/GRN017 609

11. Godkännande av anslagsframställan för ombyggnad av Daltorpskolans utskick senare g:a gymnastiksal, Stora Tvärgränd Kv. Vallmon Dnr 2016/GRN0035 009

12. Godkännande av anslagsframställan för ombyggnation av Sjömarkenskolan, Ljungvägen 14, Lindebergshult 1:104 Dnr 2017/GRN0163

13. Skrivelse med begäran att LFF ska anpassa Daltorpskolans lokalbehov

till tillgänglig lokal på Druveforsvägen 33 Dnr 2016/GRN0037 610 14. Anmälningsärenden I pärmen (som finns att tillgå under sammanträdet) 15. Delegationsärenden I pärmen (som finns att tillgå under sammanträdet)

2017-09-05

Per Carlsson Ordförande Grundskolenämnden

Förhinder att närvara anmäls till: Adriana Waris 033-35 80 62 [email protected]

Emil Persson Torgerson Utredare 033-35 37 08 [email protected]

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

Tertial 2 2017

Grundskolenämnden

Grundskolenämnden, Tertial 2 2017 2(13)

Innehållsförteckning

1 Inledning .................................................................................................... 3

2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag ............................... 3

2.1 Människor möts i Borås .......................................................................................... 3

2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga ........................................................... 4

2.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt .................................................................... 7

3 Intern kontroll ............................................................................................ 7

3.1 Kontrollmoment som följs upp varje månad, varje tertial eller varje halvår ............. 7

3.2 Åtgärder för att minimera risker med hög riskbedömning ....................................... 8

4 Nämndens verksamhet 1 .......................................................................... 9

4.1 Resultat .................................................................................................................. 9

4.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys ............................................................. 10

5 Skollyft ..................................................................................................... 12

6 Verksamhetsmått .................................................................................... 12

6.1 Skola .................................................................................................................... 12

7 Investeringar ........................................................................................... 13


1 Inledning

Arbetet med att skapa en ny förvaltning med gemensamma processer och arbetssätt i skolorna, gemensamt upplägg för verksamhets- och utvecklingsplaner pågår. Grunddata och rutiner i de administrativa systemen kvalitetssäkras.

Utveckling av en ny resursfördelningsmodellen till skolenheterna pågår med mål om införande till budgetåret 2018.

Den demografiska utvecklingen, men också osäkerhet i grunduppgifterna kring enskilda skolors kapacitet hanterades i den första samlade lokalplanen för grundskolan som nämnden fastställde i juni. Här ingår bl uppdraget om en central skola. Kapacitetsbehovet följer den demografiska utvecklingen varför den är en konsekvens av stadsutvecklingen och kommer att kräva utökade investeringsnivåer framöver. Det kommer att innebära hyresökningar mot nuläget.

Skolinspektionens kritik kräver insatser och åtgärder av både kortsiktig och långsiktig karaktär. Kommunstyrelsen informeras om det pågående arbetet i särskild ordning.

Ekonomin efter åtta månader är ett överskott om 2,8 mkr mkr. Prognosen är enligt budget vilket ställer krav på åtgärder. Årets löneöversyn och KAL-satsningarna har lyft lönenivåerna för primärt lärargruppen.

Den besvärande situationen kring Engelbrektskolans förskoleklassers utlokalisering till Samariten innebär en kostnadsökning på 500 tkr 2017. Motsvarande situation finns på Daltorpskolan som kommer att evakuera ca 100 elever nu under ht 2017. Här uppstår en hyresökning på ca 2 mkr under hösten.

2 Strategiska målområden - indikatorer och

uppdrag

2.1 Människor möts i Borås

Målbild

Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan.

Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2016

Målvärde 2017

Utfall T1 2017

Utfall T2 2017

Antal genomförda medborgardialoger. 2 0 1

Antal genomförda medborgardialoger.

Flera möten med brukare har hållits. Emellertid har endast ett (1) bedömts vara av digniteten, och därmed initierars av förtroendevalda.


2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga

Målbild

Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna.


Målvärde 2017

Utfall T1 2017

Utfall T2 2017

Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogram, %.

74,8 85 78,2

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. 192,6 216 208,1

Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk 4-9, %.

92,2 94

Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen, %.

96,2 97

Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen, %.

87,4 94 89 89

Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogram, %.

Målvärdet är inte nått. På enhetsnivå har flera skolor starkt förbättrat sitt resultat. Särskild bra har arbetet med att öka andelen av nyanlända elever som blir behöriga till yrkesprogram gått. En total förbättring på ett par procentenheter har gjorts. En satsning på stöd av fyra utvecklingspedagoger på skolor med låga resultat har haft gynnsam effekt. Inom ramen för den sk KAL-satsningen satsats 26 mnkr på personalförstärkningar, högre löner och då särskilt på utsatta skolor samt studiecoacher. Förstelärarna har omfördelats till stadens alla skolor och extra många tjänster har inrättats på utsatta skolor.

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9.

Meritvärdet i åk 9 har ökat kraftigt. Från 191,4 till 208,1. Framför allt är det bland de nyanlända som den stora förbättringen har skett. Detta beror sannolikt på att de nyanlända som kommit senaste åren har en bättre skolbakgrund än förra året men det kan också antas att skolornas arbete med de nyanlända förbättrats och att det stöd som CFL ger i form av studiehandledning ger bättre resultat. Samtliga studiehandledare har under året getts omfattande kompetensutveckling i samarbete med Borås Högskola för medel som avsatts av Kommunstyrelsen av det riktade statsbidraget för flyktingmottagandet.

Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk 4-9, %.

Andelen elever som känner sig trygga på en skola har över åren varierat mellan 88 - 94%. Målsättningen 94 % uppnåddes inte i år. I kvalitetsrapporten om Värdegrundsarbetet som Grundskolenämnden upprättat i juni finns en djupare analys där det beskrivs vilka insatser som gjorts och planeras för att åter öka denna andel. Kortfattat handlar det om att huvudmannen reviderat rutinerna för anmälan av kränkande behandling och planerar utbildningsinsatser för att stärka arbetet på de enheter som behöver detta. Inom ramen för arbetet med skolinspektionens kritik kring trygghet och studiero har anpassade åtgärder bedrivits på de kritiserade skolorna.


Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla

ämnen, %.

Målvärdet är i stort sett uppnått. Vikten av höga förväntningar skall kommuniceras av rektorerna inom ramen för uppdragsdialogen med varje lärare.

Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sig att de ska nå målen i alla

ämnen, %.

Målvärdet är inte uppnått. Vikten av höga förväntningar skall kommuniceras av rektorerna inom ramen för uppdragsdialogen med varje lärare. Historiskt sett har vi haft lägre resultat för åk 8 än för åk 5. I ett ämneslärarsystem är det svårare att upprätthålla förväntad på att nå målen i alla ämnen då det kan finnas en tendens att elever för att säkra sin gymnasiebehörighet tillåts prioritera vissa ämnen, ibland till och med med anpassad studiegång där vissa ämnen väljs bort. Att göra så är i vissa fall nödvändigt men det skickar samtidigt dåliga signaler vad beträffar förväntan.

2.2.1 Kommunfullmäktige

Uppdrag Status T2 2017 Kommentar

Grundskolenämnden ska utreda vilka skolor som särskilt behöver extra resurser för att öka elevernas måluppfyllelse och avsätta 6 miljoner kronor för att stärka dessa skolor.

Genomfört Resurser är fördelade till de mest utsatt skolorna inom ramen för KAL-satsningen.

Grundskolenämnden får i uppdrag att initiera arbetet med att bygga en ny centralt belägen grundskola.

Genomfört GRN tog lokalplan 2017 den 14 juni. Där anges lokalbehovsförändringar utifrån stadens befolkningsprognos. Ett delbeslut var att uppdrar åt Lokalförsörjningsnämnden att utreda förutsättningar för att etablera en central grundskola i nuvarande brandstationen.

Under 2017 ska grundskolenämnden gå från planering till praktik i att starta ett tolerans- och värdegrundsarbete, liknande det som fanns tidigare under namnet ”Bra kompis”. Minst två skolor ska omfattas av försöket.

Genomfört Två skolor åker på värdegrundsresa under HT17.

Grundskolenämnden får i uppdrag att se över den rapportering nämnden ska avge, i syfte att föreslå effektiviseringar i sätt att rapportera och frekvens.

Delvis genomfört

Arbetet med att länka ihop enheternas systematiska kvalitetsarbete med nämndens fokusområden och fullmäktiges indikatorer pågår.

Grundskolenämnden får i uppdrag att ta fram formerna för ett sökbart bidrag till föreningar som erbjuder läxhjälp.

Ej genomfört Arbetet inte påbörjat.

Lärare ska inom ramen för det skollyft som beslutades i budget 2015 även kunna ges möjlighet till kompetensutveckling inom specialpedagogik och svenska 2.

Genomfört De särskilt avsatta medlen för kompetensutveckling har använts till matematiklyftet, Borås Stads lässatsning, ämnesträffar för lärare i praktisk-estetiska ämnen som letts av förstelärare, för förstelärares uppdrag på respektive skola och för utbildningsinsatser gällande digitalt lärande. Under höstterminen 16 genomfördes dessutom slöjdlyftet, leddes av förstelärare. Projektet Tidiga insatser



för ökad skolnärvaro genomförs och beräkas vara avslutat under 2018.

Under 2017 ska Grundskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden införa digital elevakt.

Delvis genomfört

Rekrytering av systemadministratör pågår. När rekryterinen är klar tas konatkt med leverantör och utbildning för rektorer och elevhälsopersonal planeras.

Grundskolenämnden uppdras inleda spetsutbildning i matematik på en av de kommunala högstadieskolorna.

Delvis genomfört

Nämnden bedömer att denna satsning ger en kostnad på 1100 tkr per år som inte ryms i kommunbidraget.Två skolor. Engelbrektskolan och Särlaskolan har anmält intresse för att starta en profilerad utbildning i matematik i samverkan med en gymnasieskola. Arbete pågår för att få detta till stånd. Den särsklila möjlighet till Spetsutbildning som funnit under en försöksperiod där skolor kunde ta emot elever vid sidan om närhetsprincip, ge gymnasiebetyg och ha inträdesprov, är stängd. Därför genomförs istället en slags profilering som står öppen för alla elever som bereds plats på skolorna. Nämnden bedömer att denna satsning ger en kostnad på 1100 tkr per år som inte ryms i kommunbidraget.

Grundskolenämnden uppdras införa aktivt och obligatoriskt skolval med gemensam kö.

Genomfört GRN har fattat beslut om principerna för skolvalet. Detta kommer att genomföras för förskoleklass och åk 7 under hösten 2017 inför läsåret 18/19. På tre skolor som endast har upp till och med åk 3 får dessutom de blivande åk 4 -eleverna välja skola.

De nämnder som berörs av barns och ungas utbildning ska under grundskolenämndens ledning samverka för att erbjuda elever med AST sammanhängande stöd under utbildningen – en röd tråd – genom hela skolsystemet.

Delvis genomfört

Nämnden har beslutat att det ska startas en SU-grupp för yngre elever. Arbetsgruppen för utredningen gör en kartläggning av behovet av SU-grupp. Arbetsgruppen utser lämplig skola, tar fram nödvändiga rutiner och startar processen med rekrytering.

Varje grundskola i Borås ska avsätta en summa pengar som ställs till elevrådets fria förfogande, som en del i arbetet med att öka elevers möjlighet till verkligt inflytande över sin arbetsplats.

Genomfört Alla skolor i område 4 avsätter en summa pengar som elevrådet får disponera för olika ändamål. Dalsjöskolans elevråd har med hjälp av dessa pengar t ex organiserat värdegrundsdagar och bjudit in olika föreläsare. Tummarpskolans elevråd har skaffat lekmateria till skolgården, osv. Elevrådet involveras i sitt skolas utvecklingsarbete; de aktiviteter som organiseras ingår i skolans utvecklingsplan. I område 3 finns planeringar på samtliga skolenheter för hur uppdraget ska genomföras. Uppföljning sker nu i början på höstterminen. Område 1: uppdraget är genomfört.

Värdegrund/toleransarbetet Bra kompis ska återinföras i Borås Stads grundskolor.

Genomfört Se uppdrag 3

Konceptet ”Gående skolbuss” ska provas Genomfört Gående skolbuss provades i den förra



av en skola i varje stadsdel och därefter utvärderas.

stadsdelsorganisationen. Konceptet fungerade inte och därför har det inte fortsatt någonstans.

2.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt

Målbild

En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö.


Målvärde 2017

Utfall T1 2017

Utfall T2 2017

Andel ekologiska och/eller närproducerade livsmedel, %.

45 40,2 43,4

Andel ekologiska och/eller närproducerade livsmedel, %.

Det aktuella utfallet är framtaget ur upphandlingdatasystemet Compare och gäller för januari-juni 2017. Målvärdet är inte uppnått.Kostverksamhetens ambition är att, inom ramen för livsmedelsbudgeten, maximera inköpen av ekologiska livsmedel. Genom förbättrade upphandlingar samt ett ökat fokus på inköp av livsmedel har andelen ekologiska livsmedel inom den kommunala skolan ökat de senaste åren. 2016 var andelen ekologiska livsmedel inom skolan 35,9% och 2015 var andelen 30%.Kostverksamheten fortsätter att arbeta med en matsedelsplanering som främjar en ökning av andelen ekologiska livsmedel för att därigenom förbättra utfallet.

2.3.1 Kommunfullmäktige


När staden arrangerar konferenser, bokar hotell och köper mat ska Svanen-, Krav- och Fairtrademärkning liksom närproducerade livsmedel efterfrågas och målnivå/indikatornivå för andel ekologiskt/närproducerat tillämpas.

Delvis genomfört

Arbetet pågår. Grundskoleförvaltningen har för avsikt att efterfråga miljö- och rättvisemärkta produkter/tjänster vid bokning av konferenser/hotell. Förvaltningen behöver dock se till att denna information når ut till alla som utför dylika bokningar.

3 Intern kontroll

3.1 Kontrollmoment som följs upp varje månad, varje tertial

eller varje halvår

Verksamhet / Process Riskbild Kontrollmoment med analys och åtgärder

Rapportering av personalomsättning kan

Risk för hög personalomsättning och

Kontroll av personalomsättning. Görs from januari 2018


Verksamhet / Process Riskbild Kontrollmoment med analys och åtgärder

göras först from januari 2018. svårighet att rekrytera. Respektive skola i förvaltningen skall påbörja ett arbete med att utarbeta en plan för ökad attraktivitet och rekrytering innehållande identifiering av rekryteringsbehov över en 5-årsperiod.

Risk för brist på behöriga lärare. Respektive skola i förvaltningen kommer att påbörja ett arbete med att marknadsföra sin verksamhet. Följande aktiviteter arbetas med under 2017: Rekryteringsaktivitet i Finland. Samarbete med Teach for Sweden. Delta i rekryteringsevent på Högskolor. Flera medarbetare ska erbjudas internutbildningen "framtidens chef" som en del i arbetet med att säkerställa tillgången på skolledare.Annonsformuleringar ses över.

Kontroll av antalet behöriga lärare. Kan göras först i oktober.

Integration Risk för en ökad segregation Kontroll av antal nyanlända per skolenhet

3.2 Åtgärder för att minimera risker med hög riskbedömning

Arbetet med nämndens interna kontroll startar med att en riskanalys görs. Riskanalysen ska ge en kartläggning av nämndens största riskområden. Risker som bedöms inträffa med stor sannolikhet och samtidigt får allvarliga konsekvenser ska åtgärdas direkt. Om nämnden i arbetet med intern kontrollplan har identifierat risker med en riskbedömning på 16, redovisas dessa risker tillsammans med åtgärder.

Verksamhet / Process

Riskbild Riskbedömning 2017

Kontrollmoment med åtgärder

Rapportering av personalomsättning kan göras först from januari 2018.

Risk för hög personalomsättning och svårighet att rekrytera. Respektive skola i förvaltningen skall påbörja ett arbete med att utarbeta en plan för ökad attraktivitet och rekrytering innehållande identifiering av rekryteringsbehov över en 5-årsperiod.

16 Kontroll av personalomsättning. Görs from januari 2018

Risk för brist på behöriga lärare. Respekti

16 Kontroll av antalet behöriga lärare. Kan göras först i oktober.


Verksamhet / Process

Riskbild Riskbedömning 2017

Kontrollmoment med åtgärder

ve skola i förvaltningen kommer att påbörja ett arbete med att marknadsföra sin verksamhet. Följande aktiviteter arbetas med under 2017: Rekryteringsaktivitet i Finland. Samarbete med Teach for Sweden. Delta i rekryteringsevent på Högskolor. Flera medarbetare ska erbjudas internutbildningen "framtidens chef" som en del i arbetet med att säkerställa tillgången på skolledare.Annonsformuleringar ses över.

4 Nämndens verksamhet 1

4.1 Resultat

Ekonomiskt sammandrag

Tkr Utfall 2016-

08 Utfall 2017-

08 Budget

2017 Prognos

2017 Avvikelse

Tkr

Statsbidrag 74 224 109 699 110 699 1 000

Avgifter och övriga intäkter 182 317 273 681 273 681 0

Summa intäkter 256 541 383 380 384 380 1 000

Personal -700 638 -1 065 927 -1 058 427 7 500

Lokaler -121 236 -180 355 -182 855 -2 500

Övrigt -293 680 -457 061 -462 061 -5 000

Kapitalkostnader -1 626 -1 413 -2 413 -1 000

Summa kostnader -1 117 180 -1 704 756 -1 705 756 -1 000

Buffert (endast i budget) 0 0 0 0

Nettokostnad -860 639 -1 321 376 -1 321 376 0

Kommunbidrag 863 470 1 321 376 1 321 376 0

Resultat efter kommunbidrag 2 831 0 0 0

Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat

0 0 0 0

Resultat jfr med tillgängliga medel

2 831 0 0 0

Ackumulerat resultat 0 0 0 0


4.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys

Verksamheternas nettokostnader

Tkr Utfall 2016-

08 Utfall 2017-

08 Budget

2017 Prognos

2017 Avvikelse

Tkr

Central administration

Intäkt 151 0 0 0

Kostnad -12 478 -19 752 -19 752 0

Nettokostnad -12 327 -19 752 -19 752 0

Politisk verksamhet

Intäkt 0 0 0 0

Kostnad -1 213 -2 931 -2 231 700

Nettokostnad -1 213 -2 931 -2 231 700

Förskoleklass

Intäkt 1 324 594 1 594 1 000

Kostnad -41 019 -64 424 -64 424 0

Nettokostnad -39 695 -63 830 -62 830 1 000

Särskola

Intäkt 2 764 2 534 3 534 1 000

Kostnad -31 225 -45 948 -46 948 -1 000

Nettokostnad -28 461 -43 414 -43 414 0

Grundskola

Intäkt 73 777 108 865 109 865 1 000

Kostnad -752 503 -1 128 307 -1 136 007 -7 700

Nettokostnad -678 726 -1 019 442 -1 026 142 -6 700

Fritidshem

Intäkt 26 665 41 619 39 619 -2 000

Kostnad -106 090 -159 989 -159 989 0

Nettokostnad -79 425 -118 370 -120 370 -2 000

Korttidstillsyn LSS

Intäkt 0 1 092 1 092 0

Kostnad -1 188 -2 054 -2 054 0

Nettokostnad -1 188 -962 -962 0

Skolskjutsar

Intäkt 0 0 0 0

Kostnad -27 371 -42 000 -42 000 0

Nettokostnad -27 371 -42 000 -42 000 0

Kost och lokalvård

Intäkt 151 860 228 676 228 676 0

Kostnad -144 093 -228 676 -221 676 7 000

Nettokostnad 7 767 0 7 000 7 000


Tkr Utfall 2016-

08 Utfall 2017-

08 Budget

2017 Prognos

2017 Avvikelse

Tkr

Buffert

Intäkt 0 0 0 0

Kostnad 0 -10 675 -10 675 0

Nettokostnad 0 -10 675 -10 675 0

Totalt

Intäkt 256 541 383 380 384 380 1 000

Kostnad -1 117 180 -1 704 756 -1 705 756 -1 000

Nettokostnad -860 639 -1 321 376 -1 321 376 0

Resultatanalys

Central administration

Inga väsentliga avvikelser hittills eller i prognos.

Politisk verksamhet

Kostnaderna ligger något under budget och gör så även i prognos.

Förskoleklass

Intäkt från riktade statsbidrag något högre än budgeterat.

Särskola

Inga väsentliga avvikelser.

Grundskola

Nya klasser skapas i år 9 till ht17. Personalkostnader och köpta platser något över budget. Något bättre prognos på riktade statsbidrag mot budget.

Fritidshem

Fritidshemssatsningen prognostiseras till något lägre intäkt än budget.

Korttidstillsyn LSS

Följer budget.

Skolskjuts

Följer budget, en avstämning görs i oktober när volymer, busskort mm är kända.

Kost och lokalvård

Överskott bl a då prisökningen under 2016 inte fått befarad effekt under 2017.

Buffert Nämndens buffert består av ursprungliga 13 mkr plus de extra 30 mkr tillförda vid KF:s fastställande av budget 2017.

I februari disponerades 2,4 mkr för täckande av den i KS beslut om nämndbudget justerade kommunbidraget och justerade hyreskostnaderna.

I april fördelades de 30 mkr utökade kommunbidraget. Av dessa gick 1 mkr till värdegrundsarbete och 29 mkr till satsningar enligt KAL-överenskommelsen. I den ingick särskild satsning om 6 mkr till


särskilt utsatta skolor.

GRN kommer att behandla LFN:s förslag till lokallösning för Daltorpsskolan efter Skolinspektionens kritik och vitesföreläggande. LFN begär en ersättning om 1,8 mkr. Här föreslås extra ny inhyrning som för ht17 kommer kosta GRN 1,8 mkr i hyreskostnad samt c 0,5 mkr i kompletterande inventarier dvs totalt 2,3 mkr som föreslås finansieras ur nämndens buffert.

Återstående buffert förväntas disponeras under året.

5 Skollyft

De särskilt avsatta medlen för kompetensutveckling har använts till matematiklyftet, Borås Stads lässatsning, ämnesträffar för lärare i praktisk-estetiska ämnen som letts av förstelärare, för förstelärares uppdrag på respektive skola och för utbildningsinsatser gällande digitalt lärande.

6 Verksamhetsmått

6.1 Skola

6.1.1 Grundskola

Verksamhetsmått Utfall Aug 2016 Budget 2017 Utfall Aug 2017

Antal elever från kommunen i grundskola 11 851 11 518

varav elever i fristående skola i Borås, åk 1-9 1 418 1 511

6.1.2 Förskoleklass


Antal elever från kommunen i förskoleklass 1 367 1 275

varav elever i förskoleklass i fristående skola 49 66

6.1.3 Obligatorisk särskola


Antal elever från kommunen i särskola 99 103

6.1.4 Fritidshem




Antal elever från kommunen i fritidshem 4 671 5 156

varav barn i fristående verksamhet 272 314

Antal elever från kommunen i fritidshem

Det är inte möjligt att få ut tillförlitliga siffror ur Heroma för augusti då många lärarekryteringar gjorts efter lönebryt. GRN föreslår att detta mått följs upp efter september.

7 Investeringar

Investeringsprojekt

Tkr Godkänd

utgift Utgift

tom 2016

Utfall Jan-Aug

2017

Prognos 2017

Återstår

Bodaskolan till/ombyggnad, inventarier etapp 2 och plan 4

2 500 0 1 500 2 500 0

Summa 2 500 0 1 500 2 500 0

Analys

Investeringen genomförs som planerat.

BESLUT 1(2) Adriana Waris 2017-09-12 Dnr 2017/GRN0172 400 Utredare Grundskoleförvaltningen

Miljömålsuppföljning tertial 2, 2017 Beslut Grundskolenämnden beslutar: Godkänna redovisning av miljörapporten tertial 2, 2017 samt översända densamma till Miljö- och konsumentnämnden. Ärendet Kommunfullmäktige antog 2012 Borås Stads Miljömål 2013-2016. Kommunfullmäktige beslutade att dessa miljömål gäller t.o.m. 31 december 2017.

Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för den samordnade rapporteringen av hur arbetet med miljömålen fortlöper. De åtgärder och aktiviteter som nämnder och bolag tar fram ska presenteras i kommunens digitala verktyg för målstyrning. Två gånger per år, vid tertialuppföljningen 2 och årsredovisning, ska uppgifterna i verktyget kontrolleras och följas upp. Nämnden bedömer att många miljömål är uppfyllda. För vissa miljömål planeras arbete 2018 för att skapa utrymme för skolor att arbeta med åtgärder utifrån Skolinspektionens tillsynsbeslut. Detta gäller arbete med Grön Flagg på alla skolor samt miljöutbildning för rektorer, pedagoger och nyanställd personal inom Kost och Lokalvård. Resultatet för tjänsteresor med miljöbilar ligger under målvärdet om 80 procent. Upphandling och tillgång till infrastruktur för tankstationer/laddstationer styr möjligheten till val av fordon. Som huvudregel i enlighet med Borås Stads policy för resor, väljs miljöklassade biogasbilar om dessa används i centrala delar av Borås. Utanför tätorten saknas det tankstationer för biogas, vilket tvingar förvaltningen till val av diesel eller bensindrivna bilar. I snar framtid kommer lätta miljöklassade transportbilar med elhybrid upphandlas, vilket gör det möjlighet för vaktmästeri att införskaffa miljöklassade leasingbilar med mindre utsläpp och klimatpåverkan.

Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Syftet med förvaltningens miljöarbete är att öka personalens kunskaper om miljön, arbeta systematiskt med konkreta åtgärder för att minska organisationens klimatpåverkan, samt öka personalens och elevernas

BESLUT 2(2) Adriana Waris 2017-09-12 Dnr 2017/GRN0172 400 Utredare Grundskoleförvaltningen

engagemang och intresse för miljöfrågor. Miljömålen avseende t.ex. minskat buller, minskat antal kemikalier och hållbara resor leder till en bättre hälsa. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet är en redovisning av åtgärder och medför inga kostnader för nämnden. På lång sikt kommer miljöarbetet leda till minskade kostnader för staden. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga På vilket sätt berör beslutet barn och ungdomar nu eller i framtiden, direkt eller indirekt? Barn och ungdomar påverkas direkt genom arbetet med Grön Flagg, bullernivåer och kemikalier i sin vardag. Indirekt påverkas barnen av samtliga miljömål eftersom miljömålen ska leda till ett hållbart samhälle för framtida generationer. I det hållbara samhället tas hänsyn till villkor för en god miljö, vilka behov människor har och att de resurser som finns är begränsade. Miljörapporten är en uppföljning av pågående aktiviteter för att uppnå miljömålen. Barn deltar i planering och genomförandet av aktiviteter inom Grön Flagg, minskat buller, minska antal kemikalier samt inom projekt som ska minska matsvinnet på skolor. Likabehandling Jämställdhet och mångfald påverkas inte av ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp 2017-09-12. GRUNDSKOLENÄMNDEN Per Carlsson (S) Pär Arvidsson Fäldt Ordförande Förvaltingschef

Miljörapport Grundskolenämnden

Grundskolenämnden, Miljörapport 2(5)

Innehållsförteckning Inledning........................................................................................................ 3

Hållbara perspektiv ....................................................................................... 3

Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet .............................................. 3

Mål 2. Barn och ungdomar får grund för miljöengagemang ............................................ 4

Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås ............................................... 5

Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation ............................... 5


Inledning

Hållbara perspektiv Beskrivning I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och ger förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Borås Stad strävar efter att vara en ledande miljökommun och ett gott exempel på lokalt arbete med Sveriges nationella miljömål.

Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet

Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem (1a)

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2016 Utfall T2 2017

Certifierat miljöledningssystem, antal Bedömning ej gjord Bedömning ej gjord Ja

Kommentar Grundskoleförvaltningen (central administration) arbetar enligt ett miljöledningssystem (miljödiplomering enligt Göteborgsmodellen). Skolor arbetar med Grön Flagg som är ett miljöledningssystem anpassat till den pedagogiska verksamheten. Alla storkök har KRAV-diplomerats.

Miljöledningssystem som inte är certifierat, antal

Nej

Åtgärder Status Status

Åtgärder etappmål 1 a) Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem

Pågående

Kommentar Arbete med införande av ett miljöledningssystem på Grundskoleförvaltningen pågår enligt plan. Uppstart planeras till hösten 2017 och miljöcertifiering innan sommaren 2018.

Miljöutbildning för alla anställda (1b)


Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inkluderar utbildning om Borås Stads miljöarbete

21%

Kommentar Det är 21 procent av anställda som genomgått miljöutbildning som innehåller kunskap om Borås Stads miljömål.



Åtgärder etappmål 1b) Miljöutbildning för alla anställda Pågående

Kommentar Utbildning av nyanställda inom central administration planeras under 2017 och 2018. Nyanställda inom Kost/Lokalvård utbildas 2018. Utbildning för rektorer och lärare planeras 2018.

Mål 2. Barn och ungdomar får grund för miljöengagemang

Skolor och förskolor arbetar systematiskt med praktisk och teoretisk hållbarhetsundervisning (2a) Aktivitetsschemat (broschyr med förslag på olika besök för elever med fokus på hållbarhet) gällde fram till våren 2017 och kommer inte att uppdateras. Denna indikator utgår 2018. Det har kommit in ett 20-tal enkätsvar från skolor till Miljöförvaltningen och uppföljningen visar att de flesta skolor har deltagit i skräpplockardagarna. Några skolor har genomfört aktiviteter på Navet och Djurparken

Alla förskolor, skolor och gymnasier har ett miljöledningssystem (2b)


Andel förskolor, grundskolor och gymnasier som har ett miljöledningssystem som inte är certifierat

0

Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %.

77,5

Kommentar Det är 31 av 40 grundskolor (77 procent) som arbetar med Grön Flagg. Nio skolor (Bergdalskolan, Fjärdingskolan, Bodaskolan, Gula skolan, Fristadskolan, Sjöboskolan, Erikslundskolan, Rångedalaskolan och Målsrydskolan) har valt att starta upp Grön Flagg-arbete under 2018. Under 2017 fokuserar dessa skolor på att arbeta med prioriterade utvecklingsområden utifrån Skolinspektionens tillsynsbeslut. Fristadskolan börjar Grön Flagg-arbete när ombyggnationen blir klar.


Åtgärder etappmål 2b) Alla förskolor, skolor och gymnasier har ett miljöledningssystem

Pågående

Kommentar Arbetet med Grön Flagg pågår enligt plan. Nio skolor har valt att flytta fram Grön Flagg-arbete tll 2018. Navet erbjuder utbildningar samt nätverksträffar utan kostnad inom ramen för hållbarhet och Grön Flagg.


Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Beskrivning Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och gods-transporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet, hållbara transportlösningar och inspiration till miljömedvetna resvanor når vi det hållbara samhället.

Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation

Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon (7a)


Åtgärder etappmål 7a) Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon

Pågående

Kommentar Skolornas vaktmästare använder 15 lätta skåpbilar varav 7 är miljöklassade (47%). De använder 6 biogasbilar, 1 etanolbil samt 8 dieseldrivna bilar. De upphandlade lätta transportbilar antingen drivs på biogas, diesel eller bensin. Då ytterdelarna av kommunen saknar möjlighet att tanka med alternativa bränslen, begränsas urval av tjänstebilar till diesel eller bensin. Framöver blir det möjligt enligt Servicekontoret att välja elhybrid vilket kommer att minska utsläpp och klimatpåverkan från transportbilar. Transportbilar byts ut när avtalstiden för leasing går ut. Förvaltningen uppmärksammar även senaste rön om negativa effekter av dieselfordon och påverkan av luftföroreningar, vilket diskuteras med Serviceförvaltningen som gör upphandling. Förvaltningen äger 8 elcyklar. Förvaltningen prioriterar tjänsteresor på längre sträckor med buss, tåg eller miljöbil från bilpool före flyg.

REMISSVAR

Sida 1(8)

Grundskolenämnden Adriana Waris, 033-35 80 62

2017-09-18 Dnr 2017/GRN0165

Kommunstyrelsen

Motion: Mänskliga rättigheter är en kommunal angelägenhet - gör Borås till MR-stad Kommunstyrelsens diarienummer: 2017/KS0427 100 Nämndens beslut Grundskolenämnden tillstyrker motionen: Mänskliga rättigheter är en kommunal an-gelägenhet – gör Borås till MR-stad samt översänder svaret till Kommunstyrelsen enligt upprättat förslag. Nämndens yttrande i sammanfattning Grundskolenämnden har beretts möjlighet att svara på motionen: Mänskliga rättig-heter är en kommunal angelägenhet – gör Borås till MR-stad. I motionen föreslår motionärerna Ida Legnemark (V) att: Borås Stad inleder ett arbete utifrån den plattform som Sveriges kommuner och landsting antagit för att bli en MR-kommun. Grundskolenämnden tillstyrker motionen. Nämnden anser att det är fördelaktigt att arbeta med mänskliga rättigheter på ett långsiktigt och strukturerat sätt då Sverige genom ratificering av olika internationella konventioner tagit på sig ansvar att arbeta för mänskliga rättigheter. Verktygen som SKL har tagit fram utgör ett bra stöd i ar-bete med mänskliga rättigheter, oavsett om Borås Stad vill certifiera sig som MR-stad eller vill arbeta med frågan långsiktigt och systematiskt. Arbete med mänskliga rättigheter enligt SKL:s MR-plattform ger möjligheter att ar-beta med stöd och metodik för att säkra MR-arbetet och nå ett bra resultat. Det är viktigt att den politiska ledningen i kommunen fastställer en långsiktig plan och mål för arbetet, tar fram en budget och säkrar organisatoriska förutsättningar. Planeringen av införande av MR-arbetet för att bli MR-kommun bör utgå från att studera och samverka med andra MR-städer och SKL för att ta del av framgångsfaktorer och ut-maningar med implementering av MR i kommuner, då begreppet MR-städer i Sverige är ett relativt nytt. Det är betydelsefullt att ta vara på kunskaper i organisationen och så lång som möjligt använda sig av redan existerande verktyg och metoder för arbete med mänskliga rättigheter. Det behövs kunskap om hur mänskliga rättigheter kan användas för att inte skapa ett begränsat synsätt i verksamheterna dvs. hur olika be-grepp som normkritik, diskriminering, likabehandling osv kan sättas i en korrekt kon-text och ramas in med hjälp av mänskliga rättigheter för att utgöra ett hanterbart stöd för anställda och politiker. Det behövs också ett processtöd för implementering av ett rättighetsbaserat arbetssätt inom hela organisationen. Nämndens yttrande i sin helhet Grundskolenämnden har beretts möjlighet att svara på motionen: Mänskliga rättig-heter är en kommunal angelägenhet – gör Borås till MR-stad. I motionen föreslår motionärerna Ida Legnemark (V) att:

2

Borås Stad inleder ett arbete utifrån den plattform som Sveriges kommuner och landsting antagit för att bli en MR-kommun. Grundskolenämnden tillstyrker motionen. Sverige har genom ratificering av olika internationella konventioner tagit på sig ansvar att arbeta för mänskliga rättigheter. Regering, kommuner och landsting har i uppgift att respektera, skydda, uppfylla, följa upp och främja mänskliga rättigheter. Detta innebär att alla nivåer och sektorer till-sammans har ansvar för upprätthållandet av mänskliga rättigheter i Sverige. Mänskliga rättigheter rör alla delar av samhället och omfattar medborgerliga, politiska, ekono-miska, sociala och kulturella rättigheter. De omfattar bl.a. alla människors rätt till en rimlig levnadsstandard, till kostnadsfri grundskoleutbildning, politiskt deltagande och ett flertal rättigheter som syftar till att skydda individen från den egna statens eventu-ella maktmissbruk och övergrepp. En central grundregel är principen om icke-diskriminering, enligt vilken mänskliga rättigheter ska gälla för var och en utan åtskill-nad, oberoende av kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, sexuell lägg-ning, funktionsnedsättning, ålder, nationellt eller socialt ursprung och så vidare. Fördelar med att arbeta med MR Det finns fördelar med att arbeta med mänskliga rättigheter i det dagliga arbetet.1 Arbete med rättighetsperspektiv inom offentlig verksamhet, förutom att det är kom-munens ansvar, stärker den enskilda människans möjligheter att agera självständigt och engagera sig i sin situation. Rättighetsperspektivet tar sin utgångspunkt i jämlikhet och icke-diskriminering och många underprivilegierade individers och gruppers situat-ion har sitt ursprung i olika slags diskriminering, En människorättsbaserad politik synliggör strukturella faktorer som gör upphov till diskriminering och gör det möjligt att komma tillrätta med dessa. Människorättsbaserad politik fokuserar på politikernas och tjänstemännens ansvar i den mån deras agerande påverkar människors rättigheter. Juridiska och administrativa ramverk tydliggör ansvarsfrågan. Allra viktigast blir frå-gan om folkligt deltagande och framför allt marginaliserade gruppers deltagande i samtliga delar av processen. Deltagande är centralt i rättighetsbaserat arbetssätt. Att arbeta med människorättsperspektiv innebär att fokus läggs på både måluppfyllelse, att mänskliga rättigheterna följs, och processen att nå dit, folkligt deltagande i sam-hällsutvecklingen är en mänsklig rättighet. Att ha ett människorättsperspektiv i den dagliga verksamheten ger en guide för hur prioriteringar ska göras inom och mellan olika politikområden. Genom arbete med mänskliga rättigheter får organisationen kunskap om sitt ansvar för att respektera, skydda och uppfylla alla individers mänskliga rättigheter när det gäller den samhällsservice som kommunen tillhandahåller. MR i hela organisationen Exempel från SKL visar att kommunen måste förbereda sig väl för att inleda MR-arbete. Processen att införa MR har ett längre perspektiv då arbetet bedrivs i flera etapper och omfattar hela organisationen. Det är viktigt att ledningen i kommunen fastställer en plan och mål för arbetet samt tar fram en budget. För att arbeta med mänskliga rättigheter i praktiken, måste mänskliga rättigheter fun-gera som ett ramverk dvs. att det ska finnas ett politiskt beslut från kommunledning-en om att Borås Stad ska arbeta systematiskt, konkret och människorättsbaserat i alla delar av sin verksamhet samt ett övergripande styrdokument som definierar och be-skriver mänskliga rättigheter. Ett rättighetsbaserat arbete behöver integreras i ordina-rie styrning- och ledningsprocesser, till exempel mål och budgetarbete, uppfölj- 1 Handbok i mänskliga rättigheter på kommunal nivå, Mänskliga rättigheter… Jag vet att dom finns och jag tror att Sverige är bra på dom”, sid 18-19

3

ning/utvärdering. Att utgå ifrån styrning och ledningsprocesser innebär att varje verk-samhet måste beakta mänskliga rättigheter i samtliga tre processer nämligen både i planering/målformulering, genomförande och uppföljning/utvärdering. Kunskap om mänskliga rättigheter behöver brytas ner, konkretiseras och kopplas till dagliga rutiner som arbetsplatserna använder i sin yrkesutövning och service i kontakt med medbor-gare. Dessutom måste det finnas adekvata organisatoriska förutsättningar för att rät-tighetsperspektivet ska kunna genomsyra hela verksamheten och nå ut till det yttersta ledet med alla arbetsplatser. För att kunna arbeta med mänskliga rättigheter behövs ett processtöd/samordning/handledning, tillräcklig tid, utbildning, fördjupning och att kunna arbeta konkret i praktiken för att skapa ett människobaserat förhållningssätt i organisationen. Det innebär också översyn av juridiska aspekter såsom en tydlig de-finition och tolkning av mänskliga rättigheter och hur kommunen ska använda sig av begreppet både generellt och i relation till sitt eget uppdrag. Andra aspekter som måste belysas handlar om man kan ställa enhetliga krav på kommuner vad gäller en-hetligt system för uppföljning och indikatorer med tanke på kommunens självbe-stämmande. MR steg för steg Planeringen av införande av MR-arbetet bör utgå från att studera goda exempel och ta del av framgångsfaktorer och utmaningar med implementering av MR i kommuner då begreppet MR-städer i Sverige är ett relativt nytt. Borås behöver samverka internt samt med andra MR-kommuner och SKL kring uppdraget. Processen omfattar genomlysning och kartläggning av pågående arbete som berör mänskliga rättigheter såsom likabehandling, jämlikhet, jämställdhet, värdegrunder, tillgänglighet, barnperspektiv, social hållbarhet och alla former av diskriminering i samtliga verksamheter. Syfte är att ta vara på tidigare erfarenheter och utveckla redan pågående processerna och koppla dessa till rättighetsstandarder. Kartläggningen visar på vilket sätt verksamheterna arbetar idag utan att explicit använda sig av MR-principer. Det handlar om att tydliggöra kopplingen till MR-principer i stadens styrdokument och i styrning och ledning samt att tydliggöra varför Borås ska arbeta med mänskliga rättigheter, vad staden vill uppnå och hur ska uppföljning av arbete med att införliva mänskliga rättigheter i praktiken gå till. Viktigt att stadens styrdokument kopplas samman med grundlagarna och speciallagstiftningar. Framgångsfaktor är att få med civilsamhället i arbete med mänskliga rättigheter, både i planering, genomförande och uppföljning och nå ut till alla grupper i samhället, sär-skilt de mest utsatta såsom nationella minoriteter, nyanlända, personer med funkt-ionsnedsättning, HBTQIA-personer, barn och äldre. Skälet är att minimera risker för fel vid framtagning av mål, aktiviteter och indikatorer för MR-arbete. Det ska finnas organisatoriska förutsättningar, en långsiktig plan för kompetensut-veckling och handledning samt en tidsplan och budget för att MR-arbete för att uppnå uppsatta verksamhetsmål. Samarbete mellan olika instanser är en nyckel för att samordna och säkerställa rätt till service och stöd för individer eller grupper från olika verksamheter. Bakgrund Ett antal städer runt om i världen har utnämnt sig till MR-städer. Med dessa som inspiration har SKL utvecklat en MR-plattform med kännetecken eller kriterier för kommuner, landsting och regioner som vill arbeta systematiskt med mänskliga rättig-heter. MR-plattformen har tagits fram i samarbete med svenska och internationella forskare, förtroendevalda, tjänstepersoner och civilsamhällesrepresentanter. Processen genomfördes tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter

4

och humanitär rätt, RWI, med syftet att försöka identifiera vad som skulle kunna känneteckna en svensk MR-kommun och MR-region.2 MR-plattform s.k. Plattform för policy- och verksamhetsutveckling har syfte att stärka det lokala och regionala MR-arbetet. Ambitionen är att den ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik och förvaltning vill stärka det egna arbetet med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Utgångspunkten i plattformen är kommunens, landstingets och regionens grundläg-gande uppdrag som: samhällsaktör, demokratiaktör, välfärdsaktör och arbetsgivare och hur dessa uppdrag kopplas till säkerställandet av mänskliga rättigheter. Plattformen prövas nu av kommuner och regioner och utvecklas efterhand. Representanter från SKL, forskargrupper, förtrondedevalda, tjänstepersoner och re-presentanter från civilsamhället som har deltagit i framtagandet av MR-plattformen sammanfattar erfarenheter från kommunernas och landstingens praktiska arbete med mänskliga rättigheter med följande slutsatser:

• Arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige behöver konkretiseras och syste-matiseras för att genomsyra verksamheten, oavsett om avsikten är att mer formellt åta sig att bli en MR-kommun, ett MR-landsting eller en MR-region eller inte.

• Även om det i många kommuner, landsting och regioner pågår ett aktivt ar-bete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter, skiljer sig sy-nen på vad mänskliga rättigheter är och hur man kan arbeta utifrån ett rättig-hetsperspektiv.

• Kartläggningar visar att MR-arbetet ofta är splittrat och ses som något extra, istället för att utgöra en del av ordinarie verksamhet. Synsättet gör det svårt att förverkliga människors rättigheter och kvalitetsbrister, ojämlikhet och diskriminering riskerar att missas.

Viktiga principer vid ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella och får aldrig fråntas någon människa. De är också ömsesidigt beroende av varandra och odelbara, det vill säga ska inte rangordnas eller behandlas isolerat. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska enligt FN vidare respektera ett antal genomförandeprinciper. Tre viktiga sådana principer är: 1. Icke-diskriminering/jämlikhet– ingen person får behandlas sämre än någon annan, eller mötas av regler och kriterier som gör det svårare för en grupp, utan att dessa krav har relevans för utförandet av en uppgift. Det är också ̊ viktigt att komma ihåg att olika grupper inte är homogena utan består av individer som skiljer sig åt.

2. Deltagande/inkludering – kartläggningar, analyser, planering, genomförande och uppföljning måste garantera att samtliga personer/grupper som utgör målgruppen också ̊ inkluderas. Deltagande ger möjlighet för personer och grupper som särskilt berörs av planering, beslut eller liknande att delta i och påverka arbetet.

3. Transparens/ansvar – för att veta om, och i så fall hur, myndigheter arbetar med att garantera de mänskliga rättigheterna behöver det finns en genomskinlighet i be-slutsvägar och beslut. Om rättighetsbäraren inte vet vilka beslut som har fattats och 2 www.skl.se/mr

http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/manskliga-rattigheter-pa-lokal-och-regional-niva-2.html

5

vem eller vilka som är ytterst ansvariga har denna ingen möjlighet att framföra in-vändningar till dessa beslutsfattare. Kriterier, vad kännetecknar en MR-stad? Några kännetecken för en Human Rights City/MR-stad:

• Arbetar för att säkerställa att alla oavsett tid och plats har samma rättigheter. • Arbetar utifrån att alla rättigheter är lika viktiga och en del av samma helhet. • Tar hänsyn till kravet att respektera, skydda och främja alla rättigheter i sina

olika uppdrag och aktiviteter. • Skyddar de mänskliga rättigheterna genom oberoende mekanismer och förfa-

randen. • Medvetandegör sina medborgare och medarbetare om deras rättigheter och

hur man kan efterfråga dem. • Strävar efter att förverkliga mänskliga rättigheter för samtliga medborgare lik-

väl som alla andra som påverkas av lokala och regionala beslut. • Säkerställer att förbudet mot diskriminering implementeras och att medbor-

gare inkluderas i planering, genomförande och uppföljning av verksamheter. • Ser arbetet med mänskliga rättigheter som ett långsiktigt åtagande som kräver

en bred politisk förankring. Mänskliga rättigheter i styrning och ledning När människorättsstandard och principer används systematiskt i styrning och ledning kan detta ses som en rättighetsbaserad, eller människorättsbaserad, styrning och led-ning. Med utgångspunkt i en internationell beskrivning av ett rättighetsbaserat arbete kan ett sådant arbete karaktäriseras av att: 1. verksamheternas mål tydligt kopplas till de olika mänskliga rättigheterna och de olika ansvarsdimensionerna; 2. nulägesanalyser också undersöker skillnader mellan olika gruppers möjlighet att åtnjuta olika mänskliga rättigheter; 3. särskilda ansträngningar görs för att inkludera individer och grupper som historiskt har diskriminerats och/eller osynliggjorts (till exempel personer med funktionsned-sättning, romer och HBTQIA-personer). 4. människorättsprinciperna icke-diskriminering, jämlikhet, inkludering, deltagande, transparens och ansvarighet är vägledande för arbetet genom hela processen, från planering och genomförande till uppföljning och utvärdering; 5. arbetet särskilt prioriterar utsatta gruppers rättigheter; 6. att enskilda och grupper ges reella möjligheter att delta i formulering av mål och arbetsmetoder för verksamheter som påverkar dem; 7. att enskildas möjligheter att utkräva sina mänskliga rättigheter utvärderas och stra-tegier för att stärka dem formuleras och genomförs; 8. att möjligheten för tjänstemän och förtroendevalda att efterleva de mänskliga rät-tigheterna utvärderas och stärks och att ansvar kan utkrävas när företrädare för det allmänna åsidosätter de mänskliga rättigheterna; 9. att insatser övervakas och utvärderas i förhållande till de mänskliga rättigheterna, både vad gäller process och resultat; 10. att situationen för de mänskliga rättigheterna utvärderas och att brister i efterlev-naden av rättigheterna identifieras och åtgärdas i nästa planeringsomgång Erfarenheter från MR-städer i världen

6

Ett antal städer runt om i världen har utnämnt sig till MR-städer, till exempel Graz och Wien i Österrike, York i Storbritannien, Utrecht och Middelburg i Nederländer-na, Montreal i Kanada och Eugene i USA. Det finns ingen internationell standard för MR-städer. Initiativet att utnämna sig till en MR-stad har också tagits av olika intres-senter, som exempelvis företrädare för det civila samhället eller enskilda politiker. Att göra ett åtagande om att vara en MR-stad har efter beslutet använts lokalt som utgångspunkt för styrning och ledning, verksamhetsutveckling, medborgardialoger, föreningar och näringsliv. I de städer där den politiska ledningen har tagit åtagandet på allvar upplevs resultatet från städernas sida ha blivit en ökad grad av attraktivitet som arbetsgivare, som plats för företagsetableringar samt att man har sett en ökad tillit mellan medborgare och mellan medborgare och myndigheter. Inspiration och vägledning med handfasta råd kring hur ett rättighetsbase-rat arbete kan integreras i ordinarie styrning- och ledningsprocesser, till exempel mål och budgetarbete, uppföljning/utvärdering Alla de exempel som lyfts ovan kan ge både inspiration och vägledning för att inleda en diskussion kring hur ett rättighetsbaserat arbete kan integreras i ordinarie styrning- och ledningsprocesser, till exempel mål och budgetarbete, uppföljning/utvärdering. Att utgå ifrån styrning och ledningsprocesser innebär att varje verksamhet måste be-akta mänskliga rättigheter i samtliga tre processer nämligen både i planering/ målformulering, genomförande och uppföljning/utvärdering. Det visar också på nödvändigheten att vara ödmjuk för att det ständigt behövs bredare deltagande, data-insamling som ställer nya frågor och analyser som ser på verksamheter och datain-samling från nya perspektiv. Styrning och ledning ur ett rättighetsperspektiv behöver en direkt koppling till mänskliga rättighetsstandarder och principer i datainsamling, analys, planering, prioriteringar, uppföljning, granskning och kompetenshöjande åt-gärder. Ur exemplen från MR-städer ovan kan flera tips och framgångsfaktorer hämtas för olika kommuner och landsting/regioner som ska integrera mänskliga rättigheter i styrnings- och ledningsprocesser. Det är naturligt att inte alla punkter kan passa varje kommun eller landsting, men de kan leda till vidare reflektion i arbetet.

• Inled arbetet med att identifiera allt som ni redan arbetar med som berör mänskliga rättigheter. Många verksamheter har kommit långt i arbetet med jämställdhet, barnperspektiv, tillgänglighet, likabehandling, social hållbarhet, diskriminering och så vidare.

• Undersök hur ni kan använda redan framtaget material/verktyg som barnkon-sekvensanalyser, jämlikhetsanalyser och använd all kunskap för att utveckla och förstärka det arbete som redan pågår.

• Beskriv allt det pågående arbetet utifrån rättighetsstandarder, vilka rättigheter ni ansvarar för, och på vilket sätt ni arbetar med att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

• Fundera på hur ni idag använder olika MR-principer även om det inte explicit nämns i pågående arbete.

• Tydliggör kopplingen till mänskliga rättigheter i verksamheternas styrdoku-ment. Tydliggör varför ni ska arbeta med mänskliga rättigheter, vad ska ni uppnå och hur ska ni följa upp att ni gör det ni skriver att ni ska göra. Det är viktigt att innehållet i dessa dokument också kopplas samman med grundla-garna och speciallagstiftningar.

• Synliggör samtliga målgrupper i planering, genomförande och uppföljning. Det finns grupper i samhället som på olika sätt är marginaliserade och står långt ifrån den samhällsservice de har rätt till. Det kan röra sig om nationella minoriteter, nyanlända, personer med funktionsnedsättning, HBTQIA-personer och så vidare. På grund av olika hinder som bristande tillit och in-

7

formation riskerar samhällsservice och stöd att inte nå hela sin målgrupp.

• Ställ frågor om hur verksamheten kan undanröja olika hinder (bland annat ge-nom bemötande, tolkar, tillgängliga lokaler och bredare kontaktyta till olika grupper). Det är viktigt att arbeta proaktivt med att nå alla grupper som be-rörs av olika insatser och skapa en plattform för inflytande och delaktighet. Detta både för att individer har rätt att få den samhällsservice som offentliga aktörer tillhandahåller, men också för att en aktiv dialog minskar risker för att göra samma misstag flera gånger. På detta sätt sparas resurser, arbetet med att tillhandahålla samhälls-service effektiviseras och vi lever upp till åtagandet att respektera, skydda och uppfylla alla individers mänskliga rättigheter.

• Inled ett aktivt samarbete med civilsamhället och med både ideell och privat sektor. Samverkan bör leda fram till att mål, aktiviteter och indikatorer för ar-betet utvecklas i nära samarbete med alla dem som ska utnyttja samhällsser-vice och på det sättet minimera risker för att felprioriteringar görs och att fel-aktiga beslut tas. Samarbete med andra aktörer öppnar upp möjligheten att tillsammans med nyckelaktörer i samhället utbilda invånare i deras rättigheter och vilket ansvar det offentliga har för att uppfylla dessa rättigheter.

• Ställ tydligare rättighetsbaserade krav på aktörer som vill samarbeta med/ till-handahålla tjänster/produkter till kommunen, landstinget eller regionen, så att ni kan garantera att era samarbets-partner hjälper er att leva upp till era åta-ganden att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheter.

• Skapa en organisation med tydligt mandat och legitimitet i frågan som kan ar-beta strukturerat och långsiktigt. Många så kallade ”mjuka” frågor som inte har kvantitativt mätbara mål och som inte följs upp regelbundet tenderar att knytas till enskilda personer, istället för en verksamhet och vara en del av ett uppdrag. Ingen verksamhet skulle lägga budgetplaneringen, ekonomin eller HR-frågor på en enskild tjänsteman. Arbetet med att driva mänskliga rättig-heter behöver också en struktur som möjliggör för enskilda tjänstemän och hela verksamheter att uppnå uppsatta verksamhetsmål.

• Samverka mellan olika verksamheter för att säkerställa att individer inte faller mellan stolarna. Samtliga insatser, åtgärder, uppföljningar ska utgå ifrån de olika individer/grupper i samhället som verksamheten möter. Samverkan mel-lan verksamheter har stor betydelse för individer som har rätt till service/stöd från olika instanser samtidigt.

• Ta fram en långsiktig plan kring kompetensutveckling och integrera delar som handledning, lärande seminarier, kunskapsinhämtning. Det handlar om ett strukturerat arbete kopplat till det som sker i vardagen. Kollegial handledning kan vara ett bra sätt för att utveckla en verksamhet och stärka medarbetarna i en förändringsprocess. Medarbetarna läser, diskuterar, prövar i sitt arbete – och diskuterar igen. Modellen bygger på tanken att all personal har tid avsatt för kompetensutveckling. Resultat av detta arbetssätt kan leda till öppnare klimat, ökat förtroende kollegor emellan och transparens för de prioriteringar och beslut som tas. För att detta ska fungera krävs det gemensamma värde-ringar och gemensamt ansvar inom kollegiet. Alla måste ta sitt ansvar för att respektera, skydda och uppfylla alla individers mänskliga rättig-heter. Genom reflekterande och professionellt utforskande dialog och observation kan med-arbetare göra den tysta kunskapen gemensam. Samarbetet måste gå utöver ett

8

ytligt utbyte av hjälp och stöd. Därför måste ledningen skapa ett kollegium som ser olikheter, debatt och oenighet som en grundpelare för förbättring.

Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms innebära ekonomiska konsekvenser för Borås. En budget behövs göras för omvärldsbevakning (se goda exempel), utbildningsinatser för personal och politiker (för att fördjupa kompetensen kring mänskliga rättigheter och hur dessa kan integreras i all kommunal verksamhet samt i befintliga styrnings- och ledningsproces-ser som finns i kommunen), budget för medborgardialoger (för att skapa delaktighet kring frågan och nå alla grupper i samhället, främst de svara grupperna som inte hörs), informationsmaterial för verksamheter och allmänhet, informationskampanjer för allmänheten att staden arbetar med mänskliga rättigheter och vad det innebär i praktiken. Det behövs också processtöd för implementering av ett rättighetsbaserat arbetssätt inom kommunal verksamhet. Borås 2025 Socialt perspektiv Att göra ett åtagande om att vara en MR-stad har efter beslutet använts lokalt som utgångspunkt för styrning och ledning, verksamhetsutveckling, ökat medborgarinfly-tande, utökat samarbete med föreningar och näringsliv. Andra effekter är en ökad grad av attraktivitet för kommuner som arbetsgivare, som plats för företagsetable-ringar samt att man har sett en ökad tillit mellan medborgare och mellan medborgare och myndigheter. GRUNDSKOLENÄMNDEN Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

MOTION Mänskliga rättigheter är en kommunal angelägenhet - gör Borås till en MR-stad De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter. Arbete för mänskliga rättigheter kan konkret handla om att motverka rasism och diskriminering, om jämställdhetsarbete, barns rättigheter och om nationella minoriteters rättigheter. Rättighetsperspektivet får inte hamna vid sidan om och ses som något extra, arbetet för mänskliga rättigheter bör vara en naturlig del i kommunens ordinarie verksamhet. I Sverige, precis som i andra länder, ligger ansvaret för att respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna på flera nivåer. Den nationella nivån är avgörande för att de nationella och internationella åtaganden som Sverige har gjort gällande mänskliga rättigheter säkerställs. Samtidigt implementeras dessa åtaganden i hög grad på lokal och regional nivå. Rätten till exempelvis hälsa, utbildning, delaktighet och inflytande konkretiseras i mötet mellan lokala myndigheter och invånarna. Kommunerna, regionerna och landstingen spelar därmed en viktig roll för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. För att stärka det lokala och regionala MR-arbetet har Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat en plattform för policy- och verksamhetsutveckling. Ambitionen är att den ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik och förvaltning vill stärka det egna arbetet med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Utgångspunkten i plattformen är kommuners, landstings och regioners grundläggande uppdrag som samhällsaktör, demokratiaktör, välfärdsaktör, arbetsgivare och hur dessa uppdrag kopplas till säkerställandet av mänskliga rättigheter. MR-plattformen är utformad med inspiration från de städer som internationellt utropat sig till MR-städer. Vänsterpartiet menar att Borås Stad genom ett systematiskt arbete med Mänskliga rättigheter baserat på den plattform som SKL tagit fram ytterligare ska utveckla arbetet med mänskliga rättigheter och med det bli en MR-kommun. Med hänvisning till ovanstående yrkar Vänsterpartiet att Borås Stad inleder ett arbete utifrån den plattform som Sveriges kommuner och landsting antagit för att bli en MR-kommun Borås 2017-03-16 Ida Legnemark (V)

BESLUT 1(3) Emil Persson Torgerson 2017-09-18 Dnr 2017/GRN0171 609 Utredare Grundskoleförvaltningen Grundskolenämnden

Kvalitetsrapport undervisning och resultat 2017 Kvalitetsrapport om Grundskolan och Grundsärskolan i Borås Stad Beslut Grundskolenämnden beslutar: Godkänna rapporten Kvalitetsrapport undervisning och resultat 2017 för Grundskolan och Grundsärskolan i Borås Stad samt översända densamma till Kommunstyrelsen. Ärendet Kvalitetsrapport Undervisning och resultat upprättas varje år. Rapporten består av två separata delar: • Grundskolan;

betygsresultat för årskurs 6 och 9 samt omdömen för årskurs 1 och 3 samt betygsresultat för A-resursgrupper och kommunikationsklasser. Grundsärskolan; Omdömen i årskurs 1,3, 6 och 9.

• Utvald redovisning av grundläggande verksamhet enligt styrdokument Årets betygsresultat för årskurs 6 och 9 visar på en förbättring både gällande gymnasiebehörighet och meritvärden jämfört med föregående år. De senaste årens mottagande av nyanlända har över tid sänkt stadens resultat, men i år kom ett trendbrott. Sedan betygen i årskurs 6 infördes har resultaten alltid varit bättre i årskurs 6 än i årskurs 9. Detta har sannolikt har berott på att bedömmarkompetensen behövt utvecklas för årskurs 6. I år har årskurs 9 dock bättre resultat än årskurs 6, vilket får anses bra. Lärarnas omdömen för årskurs 3 i svenska och matematik ligger i linje med resultaten i de nationella proven. Samtidigt är skillnaden mellan skolorna när det gäller andel elever som klarar alla ämnena är betydligt mindre i årskurs 3 än motsvarande för årskurs 6 och 9. Grundsärskolornas måluppfyllelse är fortsatt mycket hög.


Borås Stad har gått från allmänt riktade insatser till mer specifikt riktade insatser till enskilda skolor. Utifrån förra årets resultatanalys har fyra skolor med låga resultat fått extra stöd av huvudmannen för att arbeta med skolutveckling kring matematik och/språkutvecklande arbete. Tre av skolorna har väsentligen förbättrat sitt resultat, vilket visar att insatsen antagligen varit framgångsrik. Resultaten har särskilt förbättras för de nyanlända eleverna, vilket Borås Stad bedömer delvis bero på att de två senaste två årens nyanlända haft en bättre skolbakgrund än åren dessförinnan. Men vi bedömer också att den allt mer strukturerade studiehandledningen som bedrivs av Centrum för flerspråkigt lärande (CFL) gett resultat. Efter granskning av antal insatser inom studiehandledningen per nyanländ elev, bedöms antalet insatser över lag vara rimligt. Att rekrytera behöriga lärare upplevs åter bli svårare och kraftfulla åtgärder vidtas därför för att öka Borås Stads attraktivitet som arbetsgivare, underlätta arbetssituationen för lärare samt öka likvärdigheten när det gäller tillgången till kompetenta lärare på skolorna då detta varierar mer än önskvärt. Även om resultaten har förbättrats något från föregående år finns det anledning för huvudmannen att fortsätta vidta kraftfulla åtgärder för att öka måluppfyllelsens och utjämna skillnaderna mellan skolorna. Ett axplock åtgärder som vidtas under 2017 är;

• Varje skola skall under året ta fram en verksamhetsplan utifrån lokala förutsättningar men där för samtliga gäller att beskriva Skolans verksamhetsidé och profil, Skolans organisation och Skolans processer när det gäller

• Förvaltningen tar fram en kompetensförsörjningsplan. • Resursfördelningen mellan skolor ses över i budgetprocessen för att öka

likvärdigheten • Ökade löner på skolor i utsatta områden • Satsning på studiecoacher • Kompetensutveckling av elevhälsan och rektorer för att arbeta med

särskilt stöd


• Huvudmannens Systematiska KvalitetsArbete (SKA), ska mer än tidigare bygga på skolenheternas SKA

Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Det ekologiska perspektivet påverkas inte direkt av ärendet. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Åtgärder som redovisas i ärendet ligger inom tilldelade resurser. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Ärendet redogör för Grundskolors och Grundsärskolors betygsresultat under 2017. Analyserna av dessa resultat och åtgärder som presenteras syftar till att öka kvalitén och måluppfyllelsen i Boras Stads skolor gällande nationella- och kommunfullmäktiges satta mål. Likabehandling Det aktiva arbetet för att exempelvis minska skillnaderna mellan flickor och pojkars betygsresultat, en systematiserad studiehandledning för nyanlända elever samt riktade insatser till särskilda skolor generellt sett låga betygsresultat syftar till att nå en ökad Jämställdhet, jämlikhet och främja mångfald i Borås Stads skolor. Det framgår av rapporten att skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat blivit mindre. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp 2017-09-12. GRUNDSKOLENÄMNDEN Per Carlsson (S) Pär Arvidsson Fäldt Ordförande Förvaltingschef

Uppdragsgivare: Grundskolenämnden

Utredare Emil Persson Torgerson, 033-35 37 08 [email protected]

RAPPORT Sida

1(36)

Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609

Grundskolenämnden

Undervisning och

resultat 2017

Kvalitetsrapport om Grundskolan och

Grundsärskolan i Borås Stad

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

2(36)

Undervisning och resultat 2017

Sammanfattning

Årets betygsresultat för årskurs 6 och 9 visar på en förbättring både gällande

gymnasiebehörighet och meritvärden jämfört med föregående år. De senaste

årens mottagande av nyanlända har över tid sänkt stadens resultat, men i år

kom ett trendbrott. Sedan betygen i årskurs 6 infördes har resultaten alltid varit

bättre i årskurs 6 än i årskurs 9. Detta har sannolikt har berott på att

bedömmarkompetensen behövt utvecklas för årskurs 6. I år har årskurs 9 dock

bättre resultat än årskurs 6, vilket får anses bra. Resultaten på de nationella

proven i årskurs 9 överensstämmer inte fullt ut med slutbetygen. I såväl riket

som i Borås Stad finns variation med både högre och lägre betyg, det är dock

vanligare att eleven får ett högre slutbetyg än provbetyg. Dessa skillnader kan

förklaras av att det nationella provet bara är en del av allt en elev presterar och

att läraren har ett större bedömningsunderlag än så vid betygssättning.

Lärarnas omdömen för årskurs 3 i svenska och matematik ligger i linje med

resultaten i de nationella proven. Samtidigt är skillnaden mellan skolorna när

det gäller andel elever som klarar alla ämnena är betydligt mindre i årskurs 3 än

motsvarande för årskurs 6 och 9.

Grundsärskolornas måluppfyllelse är fortsatt mycket hög.

Borås Stad har gått från allmänt riktade insatser till mer specifikt riktade insatser

till enskilda skolor. Utifrån förra årets resultatanalys har fyra skolor med låga

resultat fått extra stöd av huvudmannen för att arbeta med skolutveckling kring

matematik och/språkutvecklande arbete. Tre av skolorna har väsentligen

förbättrat sitt resultat, vilket visar att insatsen varit framgångsrik.

Resultaten har särskilt förbättras för de nyanlända eleverna, vilket Borås Stad

bedömer delvis bero på att de två senaste två årens nyanlända haft en bättre

skolbakgrund än åren dessförinnan. Men vi bedömer också att den allt mer

strukturerade studiehandledningen som bedrivs av Centrum för flerspråkigt

lärande (CFL) gett resultat. Efter granskning av antal insatser inom

studiehandledningen per nyanländ elev, bedöms antalet insatser vara rimligt.

Att rekrytera behöriga lärare upplevs åter bli svårare och kraftfulla åtgärder

vidtas därför för att öka Borås Stads attraktivitet som arbetsgivare, underlätta

arbetssituationen för lärare samt öka likvärdigheten när det gäller tillgången till

kompetenta lärare på skolorna då detta varierar mer än önskvärt.

Även om resultaten har förbättrats något från föregående år finns det anledning

för huvudmannen att fortsätta vidta kraftfulla åtgärder för att öka

måluppfyllelsens och utjämna skillnaderna mellan skolorna.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

3(36)


Innehållsförteckning

1 Inledning och/eller bakgrund .......................................... 4

2 Betyg .................................................................................. 5

Terminsbetyg årskurs 6 ......................................................................... 6

2.1.1 Kommentar ............................................................................................ 7

Betyg årskurs 9 ...................................................................................... 7

2.2.1 Kommentar ............................................................................................ 9

Genomsnittligt meritvärde i de olika årskurserna, Borås Stad

vårterminen 2017 ................................................................................. 10

2.3.1 Kommentar .......................................................................................... 10

Resultat efter sommarskola ................................................................. 11

2.4.1 Kommentar .......................................................................................... 12

Fristående skolor ................................................................................. 12

Omdömen årskurs 1 ............................................................................ 13

2.6.1 Kommentar .......................................................................................... 13

Omdömen årskurs 3 ............................................................................ 14

2.7.1 Kommentar .......................................................................................... 15

Grundsärskola ..................................................................................... 15

2.8.1 Kommentar .......................................................................................... 15

Kommunikationsklass .......................................................................... 16

A-resursgrupp ...................................................................................... 16

Analys .................................................................................................. 16

3 Nationella prov ................................................................ 19

Årskurs 3.............................................................................................. 19

3.1.1 Analys .................................................................................................. 20

Årskurs 6.............................................................................................. 20

3.2.1 Analys .................................................................................................. 21

Årskurs 9.............................................................................................. 21

3.3.1 Analys .................................................................................................. 23

4 Utvald redovisning av grundläggande verksamhet

enligt styrdokument ....................................................... 25

4.1.1 Kommentarer ....................................................................................... 27

4.1.2 Analys .................................................................................................. 28

5 Slutsatser och åtgärder ................................................. 31

Slutsatser ............................................................................................. 31

Åtgärder ............................................................................................... 33

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

4(36)


1 Inledning och/eller bakgrund

Kvalitetsrapport Undervisning och resultat upprättas varje år. Rapporten består av två separata delar:

Grundskolan; betygsresultat för årskurs 6 och 9 samt omdömen för årskurs 1 och 3 samt betygsresultat för A-resursgrupper och kommunikationsklasser. Grundsärskolan; Omdömen i årskurs 1,3, 6 och 9.

Utvald redovisning av grundläggande verksamhet enligt styrdokument

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

5(36)


2 Betyg

I denna rapport redovisas vårterminens betyg i årskurs 6 till 9. I och med

införandet av läroplanen LGR11skärptes behörighetskraven till gymnasiet.

Tidigare krävdes endast godkända betyg i engelska, matematik och

svenska/svenska som andraspråk. För att få gymnasiebehörighet till

yrkesförberedande program krävs nu att eleven uppnått kunskapskraven i

engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt ytterligare fem

ämnen. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs lägst

betyget E i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och minst

nio andra ämnen. För ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen samt det

humanistiska programmet ska fyra av de ytterligare nio ämnena vara geografi,

historia, samhällskunskap och religion. För naturvetenskaps- och

teknikprogrammen ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och

kemi. För det estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Här kan även

färdighetsprov förekomma.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

6(36)


Terminsbetyg årskurs 6

Terminsbetyg per skolenhet Skola Antal Meritvärde Behörighet Yrkesprogram

Alla elever Varav antal nyanlända % alla elever

% nyanlända borträknade Antal

% alla elever

% nyanlända borträknade

Aplaredskolan F-6 11 1 214,5 215,8 10 90,9 100,0

Asklandaskolan F-6 32 0 208,9 208,9 29 90,6 90,6

Bergdalskolan F-6 48 3 213,1 221,1 40 83,3 88,9

Bodaskolan F-6 22 6 169,3 184,1 13 59,1 62,5

Borgstenaskolan F-6 8 0 205 205 5 62,5 62,5

Bredaredskolan F-6 8 0 214,1 214,1 8 100,0 100,0

Byttorpskolan F-6 27 6 170,8 187 13 48,1 52,4

Dalsjöskolan 4-9 59 2 200,3 204,3 48 81,4 84,2

Daltorpskolan F-6 27 2 168,7 172,4 17 63,0 64,0

Dannikeskolan F-6 5 0 220,5 220,5 4 80,0 80,0

Ekarängskolan F-6 49 10 193,6 198,3 30 61,2 64,1

Engelbrektskolan F-6 79 6 207,1 212 60 75,9 79,5

Erikslundskolan F-6 17 6 154,3 202,5 9 52,9 81,8

Fjärdingskolan F-6 44 9 178,2 181,9 22 50,0 51,4

Gula skolan F-6 20 1 231,8 233 20 100,0 100,0

Gånghesterskolan F-6 25 0 244,6 244,6 25 100,0 100,0

Hestra Midgårdskolan F-6 29 3 215,8 217 25 86,2 88,5

Kinnarummaskolan F-6 10 0 220 220 9 90,0 90,0

Kristinebergskolan F-6 55 5 191,5 201,3 45 81,8 88,0

Myråsskolan F-6 61 2 232,6 235,3 55 90,2 91,5

Målsrydskolan F-6 19 2 198,6 207,5 16 84,2 94,1

Rångedalaskolan F-6 7 0 227,5 227,5 7 100,0 100,0

Sandaredskolan F-6 44 0 213,6 213,6 39 88,6 88,6

Sandhultskolan F-6 23 0 210,1 210,1 20 87,0 87,0

Sjöboskolan F-6 31 6 194,1 209,5 26 83,9 92,0

Sjömarkenskolan F-6 51 0 230,8 230,8 46 90,2 90,2

Sparsörskolan F-6 28 1 228,8 230,9 25 89,3 92,6

Svaneholmskolan F-6 11 0 219,8 219,8 11 100,0 100,0

Särlaskolan F-9 34 23 91,1 178,2 9 26,5 63,6

Trandaredskolan F-6 52 7 207,7 210,2 46 88,5 93,3

Viskaforsskolan F-9 36 1 215,6 216,5 31 86,1 85,7

Äsperedskolan F-6 13 0 216,2 216,2 12 92,3 92,3

Totalt alla elever 987 202 775 78,5

Totalt nyanlända borträknade 884 211,6 84,0

Årsserie Borås stad terminsbetyg åk 6 VT

År Antal Meritvärde

Behörighet Yrkesprogram

Antal %

2017 alla 987 202 987 78,5

2017 utan nyanlända 884 211,6 884 84

2016 alla 1033 199,3 803 77,7

2016 utan nyanlända 942 209,2 781 82,9

2015 954 204,5 785 82,3

2014 943 201 787 86,5

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

7(36)


2.1.1 Kommentar

Genomsnittliga meritvärdet

Det genomsnittliga meritvärdet för kommunen gällande alla elever i årskurs 6 är

202 vilket är högre än 2016 då motsvarande siffra var 199,3. Räknar bort

nyanlända elever är det genomsnittliga meritvärdet för kommunden 211,6 vilket

även det är högre än 2016 då meritvärdet var 209,2. Spridningen i meritvärdet

är mycket stor mellan skolorna, även om skolor med mycket få elever räknas

bort.

Gymnasiebehörighet

Även spridningen när det gäller gymnasiebehörighet (betyg i engelska,

matematik, svenska/svenska som andraspråk samt minst fem andra ämnen) är

stor mellan skolorna. Genomsnittet för gymnasiebehörighet för 2017 för alla

elever ligger på 78,5 procent och 84 procent om nyanlända räknas bort. Likt

meritvärdet är detta högre än 2016 års resultat då motsvarande resultat var 77,7

procent för alla elever och 82,9 procent om nyanlända räknas bort.

Största andel av det ökade resultatet

Största ökningen av det genomsnittliga meritvärdet för hela kommunen har

skett i gruppen alla elever med 2,7 poäng motsvarande 2,4 poäng om nyanlända

räknas bort. Detta innebär att gruppen nyanlända under 2017 står för den

högsta ökningen av meritvärdet jämfört med 2016.

Betyg årskurs 9

Slutbetyg åk 9 VT 16 per skolenhet

Skola Antal Meritvärde Behörighet

Högskoleförberedande Behörighet Yrkesprogram

Alla

elever

Varav antal

nyanlända Alla elever Nyanlända

borträknade Antal % alla elever

% nyanlända

borträknade Antal % alla elever

% nyanlända

borträknade

Bodaskolan 7-9 139 23 188,4 199,8 86 61,9 68,1 86 61,9 68,1

Dalsjöskolan 7-9 125 5 222,3 228,1 102 81,6 85,0 103 82,4 85,8

Daltorpskolan 7-9 155 18 191,9 188,9 119 76,8 76,6 122 78,7 78,8

Engelbrektskolan 7-9 111 6 226,8 233,8 100 90,1 93,3 100 90,1 93,3

Erikslundskolan 7-9 67 11 212,4 225 54 80,6 87,5 55 82,1 89,3

Fristadskolan 7-9 110 9 208,2 217,6 84 76,4 82,2 85 77,3 83,2

Sandgärdskolan 7-9 110 0 236 236 104 94,5 94,5 106 96,4 96,4

Särlaskolan F-9 72 16 185,9 213,6 41 56,9 67,9 42 58,3 67,9

Viskaforsskolan F-9 54 1 201,3 205,1 40 74,1 75,5 43 79,6 81,1

Totalt 943 89 208,1 215,9 730 77,4 81,7 742 78,7 83,0

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

8(36)


Betyg åk 9, historik

Meritvärde alla elever

Meritvärde nyanlända borträknade

% behöriga till gymnasiet alla elever

% behöriga till gymnasiet nyanlända borträknade

% fullständiga betyg alla elever

% Fullständiga betyg nyanlända borträknade

Ej nått kunskapskraven i ett ämne alla elever

Ej nått kunskapskraven i två el. flera ämnen alla elever

Saknar betyg i alla ämnen alla elever

Saknar betyg i alla ämnen nyanlända elever borträknade

Bodaskolan 7-9 2017 188,4 199,8 61,9 68,1 56,1 62,1 7,9 36,0 0,0 0,0

2016 163,1 201,4 60,9 77,8 49,2 62,2 7 30,47 13,3 0

2015 204,2 76,1 65,8 9,4 24,8

2014 200,6 74,4 65,8 6,8 25,6

2013 198,8 81,2 64,7 4,5 30,8

Dalsjöskolan 7-9 2017 191,9 188,9 78,7 78,8 75,2 78,3 8,8 14,4 1,6 0,0

2016 201,9 228,2 77,4 88 71,8 81,5 3,2 12,1 12,9 2,8

2015 226,8 90,3 76,6 10,5 12,9

2014 222,3 90,4 80,9 7,8 11,3

2013 210 80,2 71,9 11,5 16,7

Daltorpskolan 7-9 2017 222,3 228,1 82,4 85,8 61,9 61,3 8,4 25,2 4,5 5,1

2016 183,2 206,2 74,9 85 58,9 67,4 8,6 22,9 9,7 3,4

2015 222,7 86,3 78,6 .. 15,3

2014 211,6 87,6 79,3 6,2 11,7

2013 193,5 80,4 63 10,9 25,4

Engelbrektskolan 7-9 2017 226,8 233,8 90,1 93,3 82,9 86,7 5,4 9,9 1,8 1,0

2016 194,8 240,5 72,2 89,9 67,6 84 2,7 12,6 17,2 0

2015 250,2 92,2 90,2 .. ..

2014 242,5 92,9 87,6 5,3 3,5

2013 222,6 91,7 86,7 2,5 10

Erikslundskolan 7-9 2017 212,4 225,0 82,1 89,3 71,6 80,4 13,4 11,9 3,0 1,8

2016 181,4 210,2 63,8 76,7 57,5 71,7 10 21,3 11,3 3,3

2015 195,7 59,6 48,9 .. 31,9

2014 201,5 73,6 62,3 7,5 30,2

2013 192,8 85,9 71,9 3,1 23,4

Fristadskolan 7-9 2017 208,2 217,6 77,3 83,2 70,0 75,2 7,3 20,0 2,7 3,0

2016 222,7 228,2 89,4 92,6 79,7 82,4 8 10,6 1,8 0

2015 223,2 90,3 81,6 .. 10,7

2014 221,6 90,3 81,7 8,6 9,7

2013 207,9 91,5 80,9 8,5 9,6

Sandgärdskolan 7-9 2017 236,0 236,0 96,4 96,4 92,7 92,7 0,0 7,3 0,0 0,0

2016 226,1 237,7 92,7 97,4 87,1 91,5 3,2 4,8 4,8 0

2015 240,1 100 93,5 .. ..

2014 223,9 94,9 83,7 8,2 8,2

2013 224,8 97,3 85,7 6,3 8

Särlaskolan F-9 2017 185,9 213,6 58,3 67,9 50,0 62,5 11,1 30,6 8,3 3,6

2016 160,8 188,3 60,7 72,6 47,6 58,1 9,5 33,3 9,5 3,2

2015 189,5 67,2 58,2 .. 29,9

2014 203,5 81,6 64,5 9,2 23,7

2013 195,8 73,5 64,7 5,9 26,5

Viskaforsskolan F-9 2017 201,3 205,1 79,6 81,1 64,8 66,0 9,3 24,1 1,9 0,0

2016 192,3 217,4 73,9 83,3 60,9 68,3 10,1 17,4 11,6 1,7

2015 209,5 71,6 64,9 .. 28,4

2014 203,3 75,8 69,4 9,7 21

2013 195 86,2 67,7 10,8 21,5

Totalt Kommunala 2017 208,1 215,9 78,7 83,0 69,8 74,2 7,5 20,3 2,4 1,6

2016 191,4 219,7 74,2 86,2 64,7 75,6 6,4 17,9 10,9 1,5

2015 220,5 83,8 75,5 6,7 14 2,4

2014 216,1 85,8 76,5 7,5 14,7 1,6

2013 205,7 85,6 73,3 7,1 19 0,7

Källa: Siris 2013-2015 samt Lokal statistik 2016-2017

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

9(36)


2.2.1 Kommentar

Genomsnittliga meritvärdet

2017 års resultat för det genomsnittliga meritvärdet för kommunen gällande alla

elever i årskurs 9 är 208,1 vilket är betydligt högre jämfört med 2016 då

motsvarande siffra var 191,4. Räknar man bort nyanlända är det genomsnittliga

meritvärdet dock lägre 2017; 215,9 jämför det 2016 års resultat; 219,7.

Gymnasiebehörighet

En högre andel elever har nått gymnasiebehörighet 2017 jämfört med 2016;

78,7 procent jämfört med 74,2 procent blev behöriga till yrkesprogram, räknat

på alla elever. Om nyanlända räknas bort höjs andelen behöriga till gymnasiet

2017 till 83 procent vilket dock är lägre än motsvarande resultat för 2016 som

var 86,2 procent. Till högskoleförberedande program blev 77,4 procent av

samtliga eleverna behöriga. Om nyanlända räknas bort höjs resultatet till 81,7

procent

Fullständigt betyg

Andelen elever som fått fullständiga betyg för samtliga elever har även det ökat

då 2017 års resultat är 69,8 procent jämfört med 64,7 procent 2016. Räknar

man bort nyanlända höjs resultatet till 74,2 procent. Dock är detta lägre än

motsvarande siffra 2016 som låg på 75,6 procent.

Ej nått kunskapskraven i ett, två eller flera ämnen

Det är fler andel elever som ej nått kunskapskravet i ett ämne 2017; 7,5 procent

jämfört med 2016; 6,4 procent. Samma gäller för andelen elever som ej nått

kunskapskraven i två eller flera ämnen 2017; 20,3 procent jämfört med 2016;

17,9 procent.

Saknar betyg i alla ämnen

Andelen av samtliga elever som helt saknar betyg i alla ämnen har 2017 kraftigt

minskat då resultatet är 2,4 procent jämfört med 2016 då det var 10,9 procent.

Räknar man bort andelen nyanlända elever är resultatet 2017;1,6 procent vilket

kan likställas med motsvarande resultat för 2016, vilket var 1,5 procent.

Största andel av det ökade resultatet

Ser man till 2017 års resultat och räknar bort de nyanlända eleverna kan man

konstatera högre betyg i samtliga bedömningsområden. Om man däremot

jämför 2017 års resultat med 2016 års resultat ser man att det är just för de

nyanlända eleverna som resultatet ökat mest.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

10(36)


Genomsnittligt meritvärde i de olika årskurserna, Borås Stad vårterminen 2017

Meritvärde är summan av 17 betyg där E är 10, D 12,5, C 15, B 17,5 och A 20 poäng.

Årskurs Meritvärde

2017 alla elever

2017 utan nyanlända

2016 alla elever

2016 utan nyanlända 2015 2014

6 202,4 211,8 199,3 209,2 204,5 201,0

9 208,1 215,9 191,4 219,7 213,9 216,1

Årskurs Meritvärde Flickor Meritvärde Pojkar

2017 alla

flickor 2017 utan nyanlända

2016 alla flickor


2017 alla pojkar


2016 alla pojkar


6 210,4 221,6 211,9 220,1 195,7 203,6 188,8 199,9

9 221,2 227,2 222,4 240,1 197,0 205,9 165,2 200,4

Spridningen i resultat i Borås Stads kommunala skolor åk 9 vårterminen

2017 Meritvärde alla elever

Behörighet till gymnasiet % alla elever

Fullständiga betyg % alla elever

Helt utan betyg % alla elever

185,9 - 236,0 58,3 - 96,4 50,0 - 92,7 8,3 - 0,0

Meritvärde nyanlända borträknade

Behörighet till gymnasiet % nyanlända borträknade

Fullständiga betyg % nyanlända borträknade

Helt utan betyg % nyanlända borträknade

188,9 - 236,0 67,9 - 96,4 61,3 - 92,7 5,1 - 0,0

2.3.1 Kommentar

Utifrån årskurser

Det genomsnittliga meritvärdet om man ser till samtliga elever för 2017 är

högre i både årskurs 6; 202 och 9; 208,1 jämfört resultatet för 2016 årskurs 6;

199,3 och 9; 191,4. Lika så gäller för årskurs 6 om man räknar bort nyanlända

elever då resultatet 2017 är 211,6 jämfört med 2016; 209,2. Dock är resultatet

2017 för årskurs 9; 208,1 lägre jämfört med 2016; 219,7.

Utifrån kön

Jämför man det resultatet av det genomsnittliga meritvärdet mellan flickor och

pojkar visar det att flickor i årskurs 6 oavsett om man räknar alla eller räknar

bort nyanlända elever har ett högre resultat 2017 jämfört med 2016. Skillnaden i

flickors och pojkars meritvärde är i årskurs 9 2017; 24,2 poäng. Vilket kan

jämföras med de kommunala huvudmännen i riket där skillnaden 2016 var 33,6

poäng.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

11(36)


Utifrån spridning

Skillnaderna mellan Borås Stads skolor är fortsatt stora. Högst meritvärde i åk 9

fanns på Sandgärdskolan och även högst behörighetsgrad fanns på

Sandgärdsskolan oavsett om man räknar alla elever eller räknar bort nyanlända.

Lägst meritvärde finns på Särlaskolan och samma skola har även lägst

gymnasiebehörighet. Även om man räknar bort nyanlända elever så har finns

den lägsta behörighetsgraden på Särlaskolan, dock är det istället på Dalsjöskolan

som det lägsta meritvärdet finns.

Resultat efter sommarskola

En kommungemensam sommarskola har bedrivits i Brygghusets lokaler i sex

dagar under veckorna 25-26. åtta behöriga lärare från Borås Stads 7-9-skolor

har undervisat och bedömt eleverna. Två elevassistenter har också stöttat

eleverna och en SYV har gett eleverna stöd vid några tillfällen.

Undervisningen har bedrivits i ämnena: svenska, svenska som andraspråk,

matematik och engelska. Sommarskolan riktade sig till elever i åk 9 som vid

terminsslutet inte var behöriga till ett nationellt gymnasieprogram och där lärare

och rektor bedömde att det fanns en möjlighet för eleverna att nå behörighet

under sommarskolan.

2015 2016 2017

Antal elever som deltagit 57 53 38

Totalt antal betyg 56 44 28

Antal lever som fått betyg 37 34 26

Antal elever på kommunala skolor som blivit behöriga 27 22 18

Andel elever på kommunala skolor som blivit behöriga (%) 47,4 43,4 50,0

Antal elever på friskolor som blivit behöriga 1 1

Antal elever som blivit behöriga till IMPRO 7 5 5

38

2826

18

1

5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Antal eleversom deltagit

Totalt antalbetyg

Antal lever somfått betyg

Antal elever påkommunalaskolor som

blivit behöriga

Antal elever påfriskolor som

blivit behöriga

Antal eleversom blivit

behöriga tillIMPRO

Sommarskola 2017

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

12(36)


2.4.1 Kommentar

Totalt har 38 elever deltagit på sommarskolan varav 4 elever från friskolor.

Totalt har 20 elever av 38, vilket är 52 procent, blivit behöriga till gymnasiet. 3

av dessa 19 elever blev endast behöriga till yrkesprogram. Ytterligare 5 av

eleverna har gjort sig behöriga till IMPRO. IMPRO är ett programinriktat

individuellt val som ska ge eleven en utbildning som är inriktad mot ett

nationellt yrkesprogram och så snart som möjligt ge dem plats på det

programmet.

Antalet elever som deltog i sommarskolan 2017; 38 var lägre jämfört med 2015;

57 och 2016; 53. Dock var det en större andel under 2017; 50,0 procent, av

dessa som blev behöriga till ett gymnasieprogram jämfört med 2015; 47,4

procent och 2016; 43,4 procent.

Fristående skolor

Slutbetyg åk 9 VT 17

Skola Antal Meritvärde Behörighet

Högskole- förberedande Yrkesprogram

Borås kristna skola 2017 20 190,8 70,00 70,00

2016 16 219,2 93,8 93,8

2015 20 232,9 85,0 85,0

Engelska Skolan 2017 89 270,4 100,0 100,0

2016 80 276,3 100,0 100,0

2015 111 276,8 100,0 100,0

Kunskapsskolan 2017 96 262,1 96,9 97,9

2016 105 260,8 97,1 97,1

2015 97 249,7 92,8 92,8

Malmen 2017 18 272,1 100,0 100,0

2016 26 236,0 88,5 88,5

2015 20 243,9 90,0 90,0

Totalt Fristående 2017 223 259,8 96,0 96,4

2016 227 260,5 96,9 96,9

2015 248 260,0 95,2 95,2

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

13(36)


Omdömen årskurs 1

Godtagbara kunskaper i läsförståelse (%)

Enhet Åk 1 VT 2017

Aplaredskolan F-6 100,0

Asklandaskolan F-6 100,0

Bergdalskolan F-6 99,5

Bodaskolan F-6 93,5

Borgstenaskolan F-6 100,0

Bredaredskolan F-6 88,4

Byttorpskolan F-6 93,5

Daltorpskolan F-6 93,7

Dannikeskolan F-6 91,7

Ekarängskolan F-6 94,5

Engelbrektskolan F-6 100,0

Erikslundskolan F-6 96,2

Fjärdingskolan F-6 99,3

Kerstinsgårdskolan F-3 99,0

Kinnarummaskolan F-6 98,2

Kristinebergskolan F-6 98,5

Myråsskolan F-6 99,2

Målsrydskolan F-6 98,5

Rångedalaskolan F-6 100,0

Sandaredskolan F-6 97,3

Sandhultskolan F-6 95,7

Sjöboskolan F-6 99,3

Sjömarkenskolan F-6 99,5

Sparsörskolan F-6 100,0

Svaneholmskolan F-6 100,0

Svedjeskolan F-3 98,5

Särlaskolan F-9 90,3

Trandaredskolan F-6 99,1

Tummarpskolan F-3 98,8

Viskaforsskolan F-9 93,2

Äsperedskolan F-6 96,6

Totalsumma 97,2

2.6.1 Kommentar

Jämför man medelvärdet av godkända kunskaper läsförståelsen årskurs 1 mellan

samtliga skolor i Borås Stad varierar resultatet mellan 88,5 procent till 100

procent. Av 31 skolor är det 7 stycken som uppnått ett resultat på 100 procent.

Det är första gången som inrapporteringen i Dexter har fungerat och därmed

också första gången som Borås stad har kunnat synliggöra resultatet på

huvudmannanivå.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

14(36)


Omdömen årskurs 3 Medel av Godtagbara kunskaper i samtliga ämnen med

kunskapskrav (%)

Enhet Åk 3 VT 2017

Aplaredskolan F-6 98,4

Asklandaskolan F-6 98,0

Bergdalskolan F-6 97,1

Bodaskolan F-6 93,7

Borgstenaskolan F-6 100,0

Bredaredskolan F-6 98,4

Byttorpskolan F-6 88,1

Daltorpskolan F-6 95,1

Dannikeskolan F-6 90,8

Ekarängskolan F-6 94,5

Engelbrektskolan F-6 90,7

Erikslundskolan F-6 92,4

Fjärdingskolan F-6 98,0

Kerstinsgårdskolan F-3 100,0

Kinnarummaskolan F-6 93,7

Kristinebergskolan F-6 99,5

Myråsskolan F-6 100,0

Målsrydskolan F-6 94,2

Rångedalaskolan F-6 99,1

Sandaredskolan F-6 85,4

Sandhultskolan F-6 100,0

Sjöboskolan F-6 100,0

Sjömarkenskolan F-6 95,0

Sparsörskolan F-6 100,0

Svaneholmskolan F-6 95,7

Svedjeskolan F-3 80,0

Särlaskolan F-9 98,1

Trandaredskolan F-6 94,6

Tummarpskolan F-3 98,2

Viskaforsskolan F-9 95,9

Äsperedskolan F-6 98,2

Totalsumma 95,6

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

15(36)


Medel av Godtagbara kunskaper per ämne (%)

Ämne Åk 3 VT 2017

Bild 93,9

Engelska 95,5

Idrott och hälsa 98,6

Matematik 89,5

Modersmål 100,0

Musik 99,0

Naturorienterande ämnen 94,6

Samhällsorienterande ämnen 97,0

Slöjd 100,0

Svenska 85,0

Svenska som andraspråk -

Teknik 97,0

Totalsumma 95,1

2.7.1 Kommentar

Jämför man medelvärdet av godkända kunskaper i samtliga ämnen mellan

samtliga skolor i Borås Stad varierar resultatet mellan 80 procent till 100

procent. Av 31 skolor är det 6 stycken som uppnått ett resultat på 100 procent.

Jämför man medelvärdet av godkända kunskaper mellan respektive ämne

varierar resultatet mellan 85 procent och 100 procent. I ämnena Modersmål och

Slöjd har samtliga skolor uppnått ett resultat på 100 procent.

Det är första gången som inrapporteringen i Dexter har fungerat och därmed

också första gången som Borås stad har kunnat synliggöra resultatet på

huvudmannanivå.

Det framgår av tabellerna att skolor som i de högre årskurserna normalt

presterar mycket höga eller låga resultat, visar omvända resultat i årskurs 1 och

3.

Grundsärskola Medel av Godtagbara kunskaper i samtliga ämnen %

Skola Årskurs 1 Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9

Erikslundskolan, Sär 100 100 98 97

Fjärdingskolan, Sär 100 100 100 100

Totalt 100 100 99 98,5

2.8.1 Kommentar

De båda grundsärskolorna präglas av mycket hög måluppfyllelse.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

16(36)


Kommunikationsklass

I Kommunikationsklass går 35 elever av dessa går 2 stycken i årskurs 6 och 4

stycken i årskurs 9. Ingen av eleverna har fått betyg motsvarande

gymnasiebehörighet. Eleverna får överlag betyg i de praktisk- estetiska ämnena.

I de teoretiska ämnena ges betyg åt endast hälften. I engelska har två betyg

getts, i svenska har ett betyg getts och i matematik har inga betyg getts.

Resultaten har sett ut så här över tid.

A-resursgrupp

I A-resursgruppen går endast 6 elever. Det är vanskligt att redovisa resultat per

årskurs. Hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. Verksamheten är relativt

ny och historiskt underlag saknas.

Analys

Lågstadiet

Då inmatningen av omdömen för lågstadiet i Dexter fungerat för första gången

i år är det vanskligt att dra slutsatser kring hur utvecklingen har skett på

skolorna. Det vi kan jämföra med är gamla resultat i nationella prov, men dessa

gäller endast matematik och svenska. Lärarnas omdömen för årskurs 3 i dessa

ämnen ligger i linje med resultaten i de nationella proven. 85 % av eleverna når

målen i svenska och 89,5 % når målen i matematik. Här kan en klar förbättring

av matematikresultaten skönjas. För övriga ämnen varierar resultaten mellan 95

% och 100 %, vilket anses vara goda resultat. Skillnaden mellan skolorna när

det gäller andel elever som klarar alla ämnena är betydligt mindre i årskurs 3 än

motsvarande för årskurs 6 och 9. Ingenting i materialet tyder på att

huvudmannen skulle behöva rikta några särskilda insatser för lågstadiet utöver

att implementera åtgärdsgarantin för läsa, skriva och räkna.

Mellanstadiet

Sedan betygen i årskurs 6 infördes har resultaten alltid varit bättre i årskurs 6 än

i årskurs 9. Detta har sannolikt har berott på att bedömmarkompetensen

behövt utvecklas för årskurs 6. I år har årskurs 9 dock bättre resultat än årskurs

6, vilket får anses bra.

Det är en stor spridning mellan skolorna när det gäller meritvärde och

motsvarande gymnasiebehörighet i årskurs 6. Högst meritvärde har även i år

Gånghesterskolan, 2017; 244,6 poäng och lägst har Särlaskolan med 2017; 91,1

poäng. En förklaring till de stora skillnaderna kan vara att några skolenheter är

väldigt små; där får en enskild elevs resultat stort genomslag procentuellt. Flera

nyanlända på en liten enhet kan också göra att skillnader i resultaten blir stora.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

17(36)


Det råder dock ingen tvekan att skillnaderna i resultat inte endast kan förklaras

av statistiska förutsättningar, utan förklaringen måste sökas i skolornas olika

förutsättningar att bedriva god undervisning. Under året har ett arbete gjorts för

att kartlägga skillnader i behörighetsgrad för lärare och kompetens. Slutsatsen

som har dragits är att Borås Stad måste vidta åtgärder för att bättre kunna

rekrytera utbildade lärare samt behålla de som vi har. Dessutom har analysen

visat att förstelärarna kommit att bli synnerligen ojämnt fördelade mellan

skolorna. En längre beskrivning av planerade åtgärder finns under rubriken

”Slutsatser och åtgärder”.

Ett område som utifrån förra årets kvalitetsrapport analyserats är de 1-6 skolor

med få elever som har 100 procents måluppfyllelse och hur dessa elever klarat

sig när de gått vidare till högstadiet. Det visade sig att de goda betygen höll i sig

till årskurs 9, vilket innebär att betygen var korrekt satta i årskurs 6.

Högstadiet

Årets resultat visar på en liten förbättring gällande gymnasiebehörighet och en

stark förbättring gällande meritvärden jämfört med föregående år. De senaste

årens mottagande av nyanlända har över tid sänkt stadens resultat, men i år

kom ett trendbrott.

Borås Stad har gått från allmänt riktade insatser till mer specifikt riktade insatser

till enskilda skolor. Utifrån förra årets resultatanalys har fyra skolor med låga

resultat fått extra stöd av huvudmannen för att arbeta med skolutveckling kring

matematik och/språkutvecklande arbete. Tre av skolorna har väsentligen

förbättrat sitt resultat, vilket visar att insatsen antagligen varit framgångsrik.

Resultaten har särskilt förbättras för de nyanlända eleverna, vilket Borås Stad

bedömer delvis bero på att de två senaste två årens nyanlända haft en bättre

skolbakgrund än åren dessförinnan. Men vi bedömer också att den allt mer

strukturerade studiehandledningen som bedrivs av Centrum för flerspråkigt

lärande (CFL) gett resultat. Samtliga studiehandledare har under läsåret

genomgått en utbildning om 7,5 hp som Borås Stad anordnat tillsammans med

Borås Högskola. Detta bedöms ha ökat kvalitén.

I flera år har meritvärdespoängen för flickor och pojkar skiljt sig åt till fördel

för flickorna. Länge har skillnaderna varit orimligt stora. Mot bakgrund av detta

genomförde huvudmannen en kort utbildningsinsats inför läsåret. Samtliga

rektorer deltog i utbildningen som syftade till att problematisera denna skillnad

och leda till att lämpliga åtgärder vidtogs på skolorna. Förra året var skillnaden

mellan flickors och pojkars meritvärde 57,2 poäng och i år skiljer det endast

24,2 poäng. Det förefaller som att utbildningsinsatsen haft god effekt.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

18(36)


Det är positivt att sommarskolan har resulterat i fler behöriga till gymnasiet,

inte minst är det en framgång för de 20 elever som efter avslutad sommarskola

får möjlighet att börja på gymnasiet. Målet bör ändå framöver vara att alla

elever klarar kunskapskraven på sin egen skola under läsårets gång.

Även om resultaten har förbättrats något från föregående år finns det anledning

för huvudmannen att vidta nya kraftfulla åtgärder för att öka måluppfyllelsens

och utjämna skillnaderna mellan skolorna. Precis som för låg och

mellanstadieskolorna avser Borås Stad satsa för att rekrytera och behålla

personal samt sprida särskild kompetent personal på ett genomtänkt sätt.

Samtliga stadier

Huvudmannens analys har vidare visat på att för de flesta skolor finns brister i

det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare har den nya förvaltningschefen

identifierat ytterligare två områden som vi ska arbeta med, nämligen bilden av

skolan samt relationer och processer. Hur detta arbete ska planeras beskrivs

under rubriken ”Slutsatser och åtgärder”. Kvalitet på arbetet och rutinerna för

ansvar och mottagande i Kommunikationsklass och A-resurs behöver en

särskild översyn.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

19(36)


3 Nationella prov

Under detta avsnitt tas resultaten på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 upp. I

årskurs 3 görs prov i matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs

6 genomförs prov i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk.

I årskurs 9 görs prov i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk,

NO och SO. I NO genomförs provet i antingen biologi, fysik eller kemi. I SO

genomförs proven i antingen geografi, historia, religionskunskap eller

samhällskunskap. I denna rapport redovisas enbart provresultat i engelska,

matematik och svenska/svenska som andraspråk, dels för att uppnådda

kunskapskraven i dessa tre ämnen i mycket stor utsträckning korrelerar med

gymnasiebehörighet, dels på grund av att det är svårt att göra en rättvisande

jämförelse av provresultaten i SO och NO där skolorna inte gör samma prov.

Ämnesproven i årskurs 3 är inte tänkta att vägas samman ämnesvis, utan varje

delprov mäter olika aspekter av ämnet. Syftet med ämnesproven i denna årskurs

är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning. De ska ge läraren stöd vid

bedömning av om eleven uppnått de kunskapskrav som finns för ämnena i

kursplanen. Proven har också ett diagnostiskt syfte, vilket innebär att de

kartlägger elevens kunskaper i respektive ämne och kan vara ett underlag när

det gäller att uppmärksamma behov av särskilt stöd. I årskurs 6 och 9 redovisas

däremot de sammanvägda provbetygen.

Årskurs 3

I årskurs 3 görs olika delprov i matematik och svenska varje år och därför är det

svårt att göra en exakt jämförelse av resultaten mellan de olika åren. I

matematik har delproven tidigare rubricerats med vilken eller vilka matematiska

förmågor som prövas men i årets prov bedöms istället olika matematiska

förmågor på de olika delproven. Sammantaget mäter samtliga delprov alla de

matematiska förmågorna.

För 2017 finns ännu ingen nationell statistik tillgänglig, därför redovisas lokal

statistik för Borås kommunala skolor. Provresultaten redovisas också uppdelade

på kön för att synliggöra flickors och pojkars resultat.

Matematik

Andel (%) som uppnått kunskapskraven

NP Matematik åk 3 2016

Andel (%) flickor

2016

Andel (%) pojkar

2016 2017

Andel (%) flickor

2017

Andel (%) pojkar

2017

Delprov A 86,9 88,2 85,7 88,97 89,85 88,05

Delprov B 89,2 90,5 88,0 89,76 91,54 87,92

Delprov C 85,0 85,8 84,4 86,62 87,15 86,07

Delprov D 80,0 78,2 81,8 91,49 91,87 91,11

Delprov E 81,6 82,7 80,6 77,13 79,35 74,83

Delprov F1 82,7 82,2 83,1 89,02 90,73 87,25

Delprov F2 74,1 75,5 72,7 78,20 81,46 74,83

Delprov G1 85,9 87,7 84,2 83,48 82,28 84,73

Delprov G2 84,1 84,2 84,1 87,70 86,50 88,93

Sammantaget mäter samtliga delprov i matematik de olika matematiska förmågorna.

Källa: Lokal statistik

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

20(36)


Svenska


NP Svenska åk 3

2016

Andel (%) flickor

2016

Andel (%) pojkar

2016 2017

Andel (%) flickor

2017

Andel (%) pojkar

2017

Tala 91,7 92,5 91,0 93,99 95,25 92,67

Läsa – berättande text 82,6 86,7 78,7 86,54 90,73 82,21

Läsa – faktatext 83,9 85,7 82,1 83,65 87,97 79,19

Läsa – elevens högläsning 88,9 91,3 86,6 92,57 94,60 90,46

Läsa – elevens textsamtal 88,1 90,3 86,0 93,16 94,27 91,99

Skriva – berättande text 82,9 89,2 77,0 83,14 89,53 76,49

Skriva – stavning och interpunkt- ion 80,1 86,8 73,8 85,48 91,82 78,88

Skriva – faktatext 83,1 85,0 81,4 83,39 89,36 77,17

Sammantaget mäter samtliga delprov i matematik de olika matematiska förmågorna.


3.1.1 Analys

Resultaten i matematik framstår som låga, endast på delprov D når över 90

procent av eleverna målen. Dock är 2017 års resultat på 8 av de 9 delproven

högre än föregående år. Flickor presterar bättre än pojkar på alla delprov utom

1. Delproven i det nationella provet i matematik växlar innehåll från år till år

och därför är det svårt att dra några slutsatser om årets resultat jämfört med

tidigare års. Det är stor skillnad mellan de olika skolornas resultat och därför

behöver varje skolenhet granska och analysera de egna resultaten.

Endast på 3 av de 8 delproven i nationella proven i svenska når fler än 90

procent av eleverna målen. Resultaten är högst på Tala-delen, högläsning och

textsamtal, precis som förra året, även om resultatet i år. Dock är 2017 års

resultat högre på 7 av de 8 delproven samt i 1 fall likartat med föregående års

resultat. Flickornas resultat är bättre än pojkarnas på samtliga delar av det

nationella provet i svenska. Det kan i sammanhanget vara värt att påminna om

att det är vanskligt att jämföra resultaten mellan olika år eftersom proven är

olika och att det är först när det finns siffror för riket som vi kan se en verklig

trend för resultaten i läsning.

Årskurs 6

För 2016 finns ännu ingen nationell statistik, därför redovisas lokal statistik för

Borås kommunala skolor. Vi har inte någon lokal statistik för svenska som

andraspråk utan det redovisas tillsammans med svenska. En jämförelse mellan

flickors och pojkars provresultat presenteras. Elever har uppnått

kunskapskraven om de fått lägst provbetyg E.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

21(36)



NP åk 6 2016

Andel (%) flickor 2016

Andel (%) pojkar 2016

2017

Andel (%) flickor 2017

Andel (%) pojkar 2017

Engelska 87,7 88,4 87,1 90,86 91,29 90,48

Matematik 86,2 87,2 85,4 88,08 89,02 87,24

Svenska/Svenska som andra- språk 83,6 90,1 78,1 87,34 91,43 83,71


3.2.1 Analys

Den lokala statistiken som återges i tabellen över resultaten på nationella

proven i årskurs 6 visar högre siffror för år 2017 än 2016. Fullständiga slutsatser

kring detta kan dock ännu inte dras eftersom proven ser olika ut från år till år

och det är först när siffrorna för riket presenterats som vi kan se om det skett

en höjning eller sänkning i jämförelse med landets alla elever. Tabellen visar

emellertid att flickor presterar bättre än pojkar på nationella proven i alla de tre

ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Störst

skillnad mellan pojkars och flickors provresultat är det i svenska/svenska som

andraspråk.

Årskurs 9

För årskurs 9 redovisas provresultaten i de olika ämnena skolvis i en årsserie

fyra år bakåt i tiden, en jämförelse mellan flickor och pojkar samt en jämförelse

mellan prov- och slutbetyg.

Nationella provresultat utifrån lokal statistik


*ej satta

**kan inte anges då underlag saknas från en skola

***underlag saknas

NP åk 9 Engelska Andel (%) elever som:

2014 2015

2016

2017

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Skola

Bodaskolan 7-9 87,5 7,1 *** 5,4

84,6 4,3 2,6 8,5 71,3 19,4 5,4 3,9

83,6 7,4 0,8 8,2

Dalsjöskolan 7-9 94,7 5,3 *** 0,0

87,3 11,9 0,0 0,8 58,1 10,9 27,1 4,1

86,9 12,3 0,0 0,8

Daltorpskolan 7-9 92,3 8,4 *** 0,7

86,0 11,8 0,0 2,2 74,0 22,6 0,0 2,8

83,7 14,2 0,0 2,1

Engelbrektskolan 7-9 96,3 1,9 *** 1,9

92,2 5,9 0,0 2,0 76,8 23,2 0,0 0,0

91,6 6,5 0,9 0,9

Erikslundskolan 7-9 92,2 0,0 *** 7,8

73,9 17,4 0,0 8,7 59,8 36,6 0,0 3,7

90,7 7,4 1,9 0,0

Fristadskolan 7-9 94,6 4,3 *** 1,1

93,3 3,8 0,0 2,9 72,6 7,1 16,8 3,5

88,9 3,0 0,0 8,1

Sandgärdskolan 7-9 93,9 2,0 *** 4,1

100 0,0 0.0 0,0 71,2 6,4 20,8 1,6

94,3 0,9 0,0 4,7

Särlaskolan F-9 83,8 10,8 *** 5,4

76,5 8,8 0,0 14,7 67,0 19,3 9,1 3,4

84,9 5,7 3,8 5,7

Viskaforsskolan F-9 87,1 12,9 *** 0,0

90,8 2,6 0,0 6,6 * 8,6 91,4 *

87,5 12,5 0,0 0,0

Borås Stad 91,8 5,6 *** 2,6 88,1 7,2 0,3 4,4 ** 17,2 15,0 ** 87,8 8,0 0,6 3,6

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

22(36)


NP åk 9 Matematik

Andel (%) elever som:

2014 2015

2016

2017

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Skola

Bodaskolan 7-9 64,3 17,0 *** 18,8

58,1 10,3 0,9 30,8

57,4 27,1 2,3 13,2

63,1 15,6 0,8 20,5

Dalsjöskolan 7-9 72,6 6,2 *** 21,2

80,2 5,6 0,0 14,3

75,2 8,5 9,3 6,2

68,0 4,9 0,0 27,0

Daltorpskolan 7-9 86,0 7,7 *** 6,3

76,5 11,0 0,0 12,5

74,0 16,9 0,0 9,0

59,6 14,2 5,7 20,6

Engelbrektskolan 7-9 98,1 0,0 *** 1,9

88,2 2,9 0,0 8,8

72,8 25,2 0,0 2,0

84,1 5,6 0,9 9,3

Erikslundskolan 7-9 66,7 19,6 *** 13,7

54,3 13,0 0,0 32,6

58,5 25,6 0,0 15,9

61,1 3,7 5,6 29,6

Fristadskolan 7-9 91,4 4,3 *** 4,3

77,9 1,9 0,0 20,2

85,0 4,4 0,0 10,6

74,7 3,0 0,0 22,2

Sandgärdskolan 7-9 89,8 5,1 *** 5,1

79,6 2,2 0,0 18,3

82,4 8,0 0,8 8,8

85,8 2,8 0,0 11,3

Särlaskolan F-9 78,4 6,8 *** 14,9

60,3 6,6 0,0 32,4

63,6 15,9 9,1 11,4

75,5 9,4 0,0 15,1

Viskaforsskolan F-9 67,7 17,7 *** 14,5

72,4 6,6 0,0 21,1

50,0 11,4 31,4 7,1

78,6 10,7 0,0 10,7

Borås Stad 80,8 8,4 *** 10,8

73,6 6,5 0,1 19,7

70,4 16,2 4,4 8,9

71,6 8,1 1,5 18,7


***underlag saknas

NP åk 9 Svenska/ Svenska som andraspråk

Andel (%) elever som:

2014

2015

2016

2017

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Nått A-E

Ej deltagit

Ej satt

Ej upp- nått mål

Skola

Bodaskolan 7-9 78,6 7,1 0,0 14,3 74,4 6,0 0,9 18,8

47,3 20,2 19,4 13,2

*** *** *** ***

Dalsjöskolan 7-9 93,8 3,54 0,0 2,8 83,3 10,3 0,0 6,3

76,7 10,1 10,1 3,1

91,8 1,6 0,0 5,7

Daltorpskolan 7-9 96,5 2,8 0,0 0,7 86,0 8,8 0,7 4,4

76,8 18,1 0,0 5,1

75,2 12,1 0,9 12,1

Engelbrektskolan 7-9 97,2 0,0 0,0 2,8 94,1 2,0 0,0 3,9

71,5 21,9 0,0 6,6

97,2 0,0 1,9 1,9

Erikslundskolan 7-9 72,5 11,8 0,0 15,7 71,7 21,8 0,0 6,5

62,2 28,0 0,0 9,8

75,9 7,4 0,0 14,8

Fristadskolan 7-9 95,7 3,2 0,0 1,1 95,2 1,9 0,0 2,9

57,5 4,4 35,4 2,7

90,9 2,0 0,0 7,1

Sandgärdskolan 7-9 93,9 1,0 0,0 5,1 94,6 0,0 0,0 5,4

91,2 6,4 0,8 1,6

86,8 0,9 32,1 11,3

Särlaskolan F-9 50,0 10,8 31,1 8,1 80,9 5,9 4,4 8,8

61,4 11,4 9,1 18,2

49,1 5,7 0,0 13,2

Viskaforsskolan F-9 82,3 11,3 0,0 6,5 89,5 1,3 0,0 9,2

* 8,6 91,4 *

87,5 8,9 2,6 3,6

Borås Stad 87,0 4,8 2,7 5,5 86,2 5,8 0,6 7,4 ** 14,6 14,3 ** 84,0 4,6 2,3 8,4


*ej satta

**kan inte anges då underlag saknas från en skola

*** Bodaskolan har rapporterat att man ej deltagit i provet

Den lokala statistiken som presenteras i tabellen ovan inkluderar samtliga elever

på skolan. Som framgår av tabellerna ovan är andelen elever som inte deltagit i

nationella proven betydligt högre än tidigare år för samtliga tre ämnen. Den

vanligaste anledningen till det är att eleverna är nyanlända. Det är dessutom en

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

23(36)


avsevärt större andel nationella provbetyg som inte satts i år jämfört med

tidigare år. Dessa båda procentsatser utgör tillsammans 20-30 procent och har

därför mycket stor påverkan på de övriga procentsatserna och gör det svårt att

dra några slutsatser av den lokala statistiken.

Andel flickor och pojkar som nått kunskapskraven på nationella proven

NP åk 9 Borås Stad 2017

Andel (%) elever som nått A-E

Andel (%) flickor som nått A-E

Andel (%) pojkar som nått A-E







Skola Engelska Matematik Svenska/Sva

Bodaskolan 7-9 83,6 85,1 81,8 63,1 62,7 63,6 * * *

Dalsjöskolan 7-9 86,9 87,3 86,6 68,0 60,0 74,6 91,8 92,7 91,0

Daltorpskolan 7-9 83,7 85,7 82,6 59,6 63,3 57,6 75,2 83,7 70,7

Engelbrektskolan 7-9 91,6 89,8 93,1 84,1 81,6 86,2 97,2 95,9 98,3

Erikslundskolan 7-9 90,7 93,1 88,0 61,1 75,9 44,0 75,9 82,8 68,0

Fristadskolan 7-9 88,9 95,5 83,6 74,7 75,0 74,5 90,9 95,5 87,3

Sandgärdskolan 7-9 94,3 96,2 92,5 85,8 90,6 81,1 86,8 90,6 83,0

Särlaskolan F-9 84,9 91,7 79,3 75,5 70,8 79,3 49,1 45,8 51,7

Viskaforsskolan F-9 87,5 88,0 87,1 78,6 76,0 80,6 87,5 88,0 87,1

Borås Stad 87,8 89,9 86,0 71,6 72,2 71,2 84,0 87,2 81,5


* Bodaskolan har rapporterat att man ej deltagit i provet

Andel elever som nått kunskapskraven för nationella prov och slutbetyg

2017 Engelska Matematik Svenska/SVA

Andel % som uppnått kunskapskraven NP Slutbetyg NP Slutbetyg NP Slutbetyg

Bodaskolan 7-9 83,6 82,0 63,1 69,8 * 79,1

Dalsjöskolan 7-9 86,9 92,0 68,0 87,2 89,3 95,2

Daltorpskolan 7-9 83,7 85,8 59,6 82,6 70,9 85,8

Engelbrektskolan 7-9 91,6 94,6 84,1 92,8 96,3 92,8

Erikslundskolan 7-9 90,7 89,6 61,1 86,6 66,7 88,1

Fristadskolan 7-9 88,9 84,5 74,7 83,6 89,9 88,2

Sandgärdskolan 7-9 94,3 97,3 85,8 96,4 81,1 100,0

Särlaskolan F-9 84,9 69,4 75,5 66,7 43,4 73,6

Viskaforsskolan F-9 87,5 87,0 78,6 81,5 80,4 88,9

Borås Stad 87,8 87,4 71,6 83,2 80,1 88,2


* Bodaskolan har rapporterat att man ej deltagit i provet

3.3.1 Analys

Resultaten på de nationella proven överensstämmer inte fullt ut med

slutbetygen. I såväl riket som i Borås Stad finns variation med både högre och

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

24(36)


lägre betyg, det är dock vanligare att eleven får ett högre slutbetyg än provbetyg.

Dessa skillnader kan förklaras av att det nationella provet bara är en del av allt

en elev presterar och att läraren har ett större bedömningsunderlag än så vid

betygssättning.

Sett till andelen elever som nått kravnivån på nationella provet och andelen som

fått slutbetyg i samma ämne är det på de flesta skolor fler elever som fått

slutbetyg än som klarat nationella proven. Störst skillnader finns i ämnet

matematik. Exempelvis klarade 61,1 procent av eleverna på Erikslundskolan de

nationella proven i matematik, medan 86,6 procent fick ett slutbetyg i samma

ämne. På Daltorpskolan var skillnaden nästan lika stor då 59,6 procent klarade

proven och 82,6 fick betyg i ämnet.

Huvudmannen har särskilt uppmärksammat Sandgärdskolan som under flera år

haft påfallande hög skillnad mellan provresultat och betyg för de som nått

kunskapskraven. Rektor har noga redogjort för hur de nationella proven i

årskurs 9 används för att i detalj identifiera de bristområden som varje enskild

elev har i förhållande till kunskapskraven. Skolan arbetar där efter systematiskt

för att åtgärda de kunskapsluckor som framkommit hos varje elev under

återstående av läsåret. Betygen är därmed kvalitetssäkrade. En sådan

uppföljning bör genomföras med varje skola där stora skillnader mellan

provbetyg och betyg finns över tid.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

25(36)


4 Utvald redovisning av grundläggande verksamhet enligt styrdokument

Grundskola

Skola

Andel

behöriga

lärare (%)

Har digitala

scheman

Använder Dexter

(Verksamhetssystem)

Registrerar

frånvaro

digitalt i

Dexter

Aplaredskolan F-6 100,0 Ja Ja Ja

Asklandaskolan F-6 100,0 Ja Ja Ja

Bergdalskolan F-6 100,0 Ja Ja Ja

Bodaskolan 7-9 95,1 Ja Ja Ja

Bodaskolan F-6 100,0 Nej Ja Ja

Borgstenaskolan F-6 75,0 Ja Ja Ja

Bredaredskolan F-6 87,5 Ja Ja Ja

Byttorpskolan F-6 100,0 Nej Ja Ja

Dalsjöskolan 4-9 74,9 Nej Ja Ja

Daltorpskolan 7-9 93,9 Ja Ja Ja

Daltorpskolan F-6 82,9 Ja Ja Ja

Dannikeskolan F-6 75,0 Ja Ja Ja

Ekarängskolan F-6 88,9 Ja Ja Ja

Engelbrektskolan 7-9 100,0 Ja Ja Ja

Engelbrektskolan F-6 96,0 Ja Ja Ja

Erikslundskolan 7-9 92,2 Ja Ja Ja

Erikslundskolan F-6 90,0 Ja Ja Ja

Fjärdingskolan F-6 84,0 Ja Ja Ja

Fristadskolan 7-9 73,3 Ja Ja Ja

Gula skolan F-6 100,0 Ja Ja Ja

Gånghesterskolan F-6 100,0 Ja Ja Ja

Hestra Midgårdskolan F-6 75,9 Ja Ja Ja

Kerstingårdskolan F-3 100,0 Ja Ja Ja

Kinnarummaskolan F-6 100,0 Nej Ja Ja

Kristinebergskolan F-6 96,3 Nej Ja Ja

Myråsskolan F-6 91,1 Ja Ja Ja

Målsrydskolan F-6 90,9 Ja Ja Ja

Rångedalaskolan F-6 83,3 Nej Ja Ja

Sandaredskolan F-6 88,3 Ja Ja Ja

Sandgärdskolan 7-9 73,1 Ja Ja Ja

Sandhultskolan F-6 91,3 Ja Ja Ja

Sjöboskolan F-6 93,9 Ja Ja Ja

Sjömarkenskolan F-6 92,0 Nej Ja Ja

Sparsörskolan F-6 94,4 Ja Ja Ja

Svaneholmskolan 81,8 Nej Ja Ja

Svedjeskolan F-6 100,0 Nej Ja Ja

Särlaskolan F-9 82,9 Ja Ja Ja

Trandaredskolan F-6 96,8 Ja Ja Ja

Tummarpskolan F-3 100,0 Ja Ja Ja

Viskaforsskolan F-9 67,0 Ja Ja Ja

Äsperedskolan F-6 100,0 Ja Ja Ja

Totalt 89,0 33 av 41 41 av 41 41 av 41

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

26(36)


Grundsärskola

Skola

Andel behöriga lärare (%)

Har digitala scheman

Anväder Dexter (Verksamhetssystem)

Registrerar frånvaro digitalt

Erikslundskolan Sär 89 Ja Ja Ja

Fjärdingskolan Sär 90 Nej Ja Ja

Totalt 1 av 2 2 av 2 2 av 2

Andel utförda insatser inom studiehandledning per nyanländ elev (maj

2017)

Radetiketter

Antal Ej nyanlända elever (maj 2017)

Antal nyanlända elever(maj 2017)

Antal elever totalt (maj 2017)

Antal utförda insatser inom studiehandledning (maj 2017)

Andel utförda insatser inom studiehandledning per nyanländ elev (maj 2017) (%)

Aplaredskolan 71 11 82 7 63,6

Bergdalskolan 307 24 331 10 41,7

Bodaskolan 508 127 635 73 57,5

Borgstenaskolan 92 5 97 5 100,0

Byttorpskolan 197 52 249 50 96,2

Dalsjöskolan 520 35 555 27 77,1

Daltorpskolan 629 91 720 91 100,0

Dannikeskolan 60 11 71 10 90,9

Ekarängskolan 273 73 346 52 71,2

Engelbrektskolan 773 53 826 23 43,4

Erikslundskolan 310 61 371 61 100,0

Fjärdingskolan 279 66 345 66 100,0

Fristadskolan 341 25 366 25 100,0

Gula skolan 186 5 191 0 0,0

Hestra Midgårdskolan 414 14 428 14 100,0

Kerstinsgårdskolan 96 2 98 0 0,0

Kinnarummaskolan 92 1 93 0 0,0

Kristinebergskolan 319 64 383 54 84,4

Myråsskolan 479 17 496 9 52,9

Målsrydskolan 107 8 115 5 62,5

Rångedalaskolan 57 1 58 1 100,0

Sandaredskolan 398 1 399 0 0,0

Sandgärdskolan 382 1 383 0 0,0

Sandhultskolan 152 1 153 0 0,0

Sjöboskolan 301 53 354 43 81,1

Sjömarkenskolan 402 7 409 5 71,4

Sparsörskolan 279 7 286 0 0,0

Svaneholmskolan 115 14 129 0 0,0

Särlaskolan 287 125 412 107 85,6

Trandaredskolan 455 31 486 17 54,8

Tummarpskolan 149 7 156 4 57,1

Viskaforsskolan 516 38 554 20 52,6

Totalsumma 10378 1043 11421 779 54,2

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

27(36)


4.1.1 Kommentarer

I tabellerna ovan redovisas ett antal områden som huvudmannen utifrån

tidigare systematiskt kvalitetsarbete identifierat som viktiga rutiner för att

säkerställa att skolgången följer styrdokument och att elevers skolgång samt

utveckling mot målen dokumenteras.

Behöriga lärare

Huvudmannen arbetar för att alla skolor skall ha behöriga lärare som

undervisar. Det är därför viktigt att systematiskt känna till andelen behöriga

lärare på skolorna för att löpande kunna vidta åtgärder samt strategiskt kunna

bedriva ett bra rekryteringsarbete.

Digitala scheman

Huvudmannen har de senaste åren arbetat med att införa digital

schemaläggning även på låg-och mellanstadieskolor. Detta för att kunna

säkerställa att garanterad undervisningstid läggs ut samt för att i

frånvaroregistreringen också kunna urskilja mönster ned på ämnesnivå.

Användandet av Dexter för skriftliga omdömen mm

Huvudmannen har de senaste åren arbetat med att samtliga skolor skall

använda Dexter omdömen för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling på

alla skolor. Framför allt är det viktigt i årskurserna 1-5 där betyg inte ges och

där huvudmannen annars har svårt att följa upp detta. Förra läsåret är första

gången detta lyckat fullt ut.

Användandet av Dexter för registrering av frånvaro

Huvudmannen har de senaste åren arbetat med att samtliga skolor skall

använda Dexter frånvaro för att öka kvalitet i arbetet med att säkerställa

skolgången för alla elever. På sex skolor har dessutom ett särskilt projekt

genomförts de senaste två åren för att i samverkan med BUP och IFO kunna

göra tidiga insatser för ökad skolnärvaro i lågstadiet.

Korrelation mellan andel nyanlända och utförd studiehandledning

Sedan 2011 har studiehandledningen organiserats under Centrum för

flerspråkigt lärande. Rektorer beställer utifrån sina bedömda behov. Någon

uppföljning gällande korrelationen mellan antal nyanlända från huvudmannen

har tidigare inte gjorts men efter Skolinspektionen granskning av mottagandet

av nyanlända har det blivit tydligt att frågan bör ägnas uppmärksamhet. Därför

presenteras en kartläggning i tabellen ovan.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

28(36)


4.1.2 Analys

Behöriga lärare

Att rekrytera behöriga lärare upplevs åter bli svårare. Det verkar finnas en

variation över åren som hänger ihop med demografin och hur denna påverkar

elevkullar inom lärarutbildningen och pensionsavgångarna. En tillbakablick

visar att vi 2004 endast hade 83 procent behöriga lärare men att detta ökat

väsentligt sedan dess. De tre senaste åren tyder dock på ett trendbrott.

En viss lärarflykt har debatterats det senaste året i Borås Stad och kraftfulla

åtgärder vidtas därför för att öka Borås Stads attraktivitet som arbetsgivare,

underlätta arbetssituationen för lärare samt öka likvärdigheten när det gäller

tillgången till kompetenta lärare på skolorna då detta varierar mer än önskvärt.

En längre beskrivning av planerade åtgärder finns under rubriken ”Slutsatser

och åtgärder”.

Digitala scheman

Det kan konstateras att ett antal låg och mellanstadieskolor saknar digitala

scheman. Huvudmannen arbetar med stödjande insatser från systemansvariga

som hjälper skolorna att komma igång med detta. En svårighet är att de små

skolorna ofta har begränsade resurser och kompetens för schemaläggning. Det

har dock varit en positiv utveckling de senaste åren och pågående stöd- och

utvecklingsinsatser fortsätter därför tills samtliga skolenheter har digitala

scheman.

Användandet av Dexter för skriftliga omdömen mm

Samtliga skolor använder nu Dexter till skriftliga omdömen. Utvecklingsarbetet

har haft full effekt. Huvudmannens systemansvariga kommer dock att i

fortsättningen stötta skolorna för att se till att detta sköts framgent.

Verksamhetschefer kommer att använda resultaten i uppföljningsarbetet.

76,0

78,0

80,0

82,0

84,0

86,0

88,0

90,0

92,0

94,0

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Andel behöriga lärare (%) och trend sedan 2004

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

29(36)


Användandet av Dexter för registrering av frånvaro

Samtliga skolor registrerar nu frånvaro i Dexter. Dock saknar några koppling till

digitalt schema vilket gör det svårt att se mönster i frånvaro kopplat till ämnen

och tidpunkter. Huvudmannens systemansvariga fortsätter därför det pågående

stöd- och utvecklingsarbetet.

Korrelation mellan andel nyanlända och utförd studiehandledning

Av tabellen framgår att det finns en stor variation när det gäller andelen

nyanlända elever mellan skolorna samt att det också är stor skillnad när det

gäller hur stor andel av dessa som erbjuds studiehandledning. När det gäller

variationen av andelen nyanlända förklaras denna främst av den

boendesegregation som föreligger. De nyanlända är inte heller en homogen

grupp utan det finns stora skillnader var gäller skolbakgrund beroende från

vilket land eleven kommer ifrån. Det faktiska behovet av studiehandledning

varierar därför med detta och dessutom påverkar själva andelen nyanlända

också behovet på så vis att en ensam nyanländ elev i en klass med bara svenska

klasskamrater i allmänhet klarar studierna bättre och snabbare än den som

hamnar i en klass med väldigt många andra nyanlända. På individnivå kan Borås

Stad se att denna så kallade kamrateffekt finns även om forskningen på

nationell nivå inte entydigt ger stöd för detta.

Mönstret i tabellen är tydligt. Skolorna utanför centrum har med några få

undantag en låg andel nyanlända och vi vet också att i de flesta fall består dessa

av elever med relativt god skolbakgrund och socialt etablerade

hemförhållanden. För dessa skolor är också andelen som får studiehandledning

betydligt lägre vilket förefaller motiverat. Skolorna i de centrala delarna av

staden har en betydligt högre andel nyanlända vilket framgår av tabellen nedan

där skolor med mer än 10 procent är listade i fallande ordning.

Särlaskolan 32 (%)

Byttorpskolan 23

Ekarängskolan 22

Bodaskolan 21

Fjärdingskolan 20

Erikslundskolan F-9 18

Kristinebergskolan 18

Dannikeskolan 17

Sjöboskolan 16

Daltorpskolan 14

Aplaredskolan 13

Svaneholmskolan 11

Övriga skolor varierar mellan 0 – 8 %.

Det som framgår av tabellen gällande studiehandledningen är att siffrorna med

ett undantag verkar rimliga. Bodaskolan som har samma förutsättningar som

många av de centrala skolororna vad gäller andel nyanlända och deras

skolbakgrund ger endast 58 procent av sina nyanlända elever studiehandledning

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

30(36)


när de övriga ger 100 procent. Verksamhetschef för Bodaskolan skall därför

under höstterminen året följa upp Bodaskolans studiehandledning och om det

är motiverat säkerställa att denna håller tillräcklig nivå.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

31(36)


5 Slutsatser och åtgärder

Slutsatser

Gymnasiebehörigheten har de senaste åren försämrats väsentligt vilket kan

hänföras till en stor ökning av nyanlända. Om dessa räknas bort ligger

gymnasiebehörigheten i stort sett oförändrad. Resultatet har förbättrats något i

förhållande till riket. Årets resultat är ett litet trendbrott där en förbättring på ett

par procentenheter gjorts.

När det gäller meritvärden har dessa också minskat de senaste åren men om

nyanlända räknas bort har det tvärtom ökat betydligt de senaste åren. Dock

ökade meritvärdena kraftigt i åk 9 i årets slutbetyg särskilt när det gäller

nyanlända.

Resultat på Nationella prov i åk 3, 6 och 9 har också försämrats de senaste åren.

Här finns inte statistik med och utan nyanlända men det är rimligt att tro att de

nyanlända även här gör det svårt att hålla uppe resultaten.

Det finns stora skillnader mellan skolors resultat vilket tyder på att

resursfördelningen måste ses över.

Det finns också stora skillnader inom skolor. Generellt gäller att flickor

presterar väsentligt bättre än pojkar och detta är något som skolenheterna

måste arbeta mer aktivt med. Skillnaden i meritvärde hos pojkar och flickor har

dock i år minskat väsentligt jämfört med föregående år och skillnaden är också

betydligt lägre än riket. Den utbildningsinsats som gjorts verkar ha fått god

effekt.

I den nationella statistiken (Salsavärdena) kan dock avläsas att Borås Stads

skolor nästan samtliga presterar något bättre än de statistiskt borde vilket

möjligen kan vara ett resultat av de senaste årens utvecklingsarbete inom ett

flertal områden.

De senaste årens utvecklingsarbete och kvalitetsredovisningar visar att vi nått

långt inom följande områden:

Andelen skolor som uppger att undervisningen bygger på de nationella

styrdokumenten har ökat kraftigt.

Andelen skolor där lärarna enligt rektorerna i stor eller mycket stor

utsträckning uttrycker höga förväntningar på eleverna är nu 100

procent. (Dock instämmer endast drygt 90 procent av eleverna i åk 4-9.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

32(36)


Bedömning för lärande har fått stort genomslag i

matematikundervisningen.

En allt större andel (84 procent) av skolorna uppger att de lässtrategier

som Borås Stad arbetet med de senaste fem åren nu används inom

matematikundervisningen.

De av Borås Stad framtagna rutinerna för matematikutveckling inom tal

och tals användning används i mycket hög grad och screeningar

genomförs, analyseras och återkopplas. Rutinerna för att fånga upp

elever med matematiksvårigheter används och fungerar.

Genomförda kompetensutvecklingsinsatser har fått god effekt på

undervisningen.

Inför omorganisationen från Stadsdelsförvaltningar till Grundskoleförvaltning

genomfördes ett stort analysarbete där det konstaterades att Borås Stads

mångåriga mycket breda utvecklingsarbete gällande bl.a. ovanstående punkter

kan avvecklas och ersättas av ett nytt sätt att arbeta som istället går ut på att

stärka varje skolas förmåga till självförnyande arbete. Anledningen till detta är

att det i kvalitetsrapporterna framkommit ett antal brister som lämpligen

behöver hanteras mer på enhetsnivå än övergripande. Huvudmannens arbete

skall således inriktas mot att skapa strukturer och rutiner för enheterna samt

följa upp varje enhet med betydligt mer resurs samlat i linjeorganisationen

under verksamhetschef.

Ett par punkter från föregående kvalitetsarbete behöver vi arbeta vidare med.

Den gamla utvecklingsenheten har också förra året undersökt hur

arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerar. I rapporten

konstateras att detta arbete brister i många delar. Det görs för få

utredningar och det skrivs för få åtgärdsprogram. Ett stort antal elever

går ut utan fullständiga betyg utan att det har funnits något

åtgärdsprogram. Införandet av begreppet ”extra anpassningar” i

skollagen verkar ha gjort att man ofta nöjer sig med att hänvisa till

sådana istället för att ge särskilt stöd. Här behövs kraftfulla

kompetensutvecklingsinsatser för elevhälsa, rektorer och även

lärarpersonal.

En majoritet av skolorna skattar sig på de två högsta nivåerna när det

handlar om regelbunden uppföljning och analys av varje elevs resultat,

samt förändringar utifrån analysen. 26 procent anser dock att detta

fungerar i liten utsträckning och detta ger anledning till ett fortsatt starkt

fokus på systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå.

Ett annat problemområde som lyfts i denna och föregående

kvalitetsrapport är svårigheten att rekrytera och behålla behöriga lärare.

Här behöver huvudmannen vidta kraftfulla åtgärder.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

33(36)


Ytterligare områden som under arbetet med den nya förvaltningen identifierats

är att Borås Stad måste arbeta med ”Bilden av skolan”. Det handlar både om

den externa bilden där de senaste årens negativa fokus i media ibland skapat

negativa förväntningar på skolorna men också den interna bilden där det allt för

ofta diskuterats svårigheter och hinder istället för att se utvecklingsmöjligheter

och därmed förbättra resultaten. Detta hänger också tätt ihop med rektors

kompetens att styra och leda sin verksamhet där förmågan att odla och

upprätthålla goda relationer till personal, elever och vårdnadshavare är av

största vikt samt rektors förmåga att driva utvecklingsprocesser på ett bra sätt.

Åtgärder

Kvalitetsrapporten visar på nödvändigheten av åtgärder på flera nivåer. På

skolnivå är det tydligt att det behövs ett större ansvarstagande för det egna

systematiska kvalitetsarbetet. För att komma till rätta med detta arbetar

förvaltningen med att utveckla rektorernas förmåga att ansvara för detta.

Förvaltningen har därför organiserat verksamheten i fyra områden med

verksamhetschef, verksamhetsutvecklare och IKT-utvecklare för att aktivt

kunna stötta denna utveckling.

Förvaltningschef och verksamhetschefer utbildar regelbundet rektorerna i att ur

ett systemteoretiskt perspektiv leda skolverksamheten med fokus på tre

områden;

Bilden av skolan: – PR - för att skapa attraktivitet

Relationer och processer: gruppens potential - mötestekniker

Systematiskt kvalitetsarbete (SKA): nuläge – åtgärder – uppföljning

Varje skola skall under året ta fram en verksamhetsplan utifrån lokala

förutsättningar men där för samtliga gäller att beskriva Skolans verksamhetsidé

och profil, Skolans organisation och Skolans processer när det gäller:

Undervisning och lärande

Extra anpassningar och särskilt stöd

Bedömning och betygssättning

Trygghet, studiero och åtgärder mot diskriminering och kränkande

behandling.

Förutsättningar för lärande och trygghet

Styrning och utveckling av verksamheten

Utifrån verksamhetsplan och SKA ska dessutom varje skola ta fram en egen

utvecklingsplan med ett litet antal prioriterade områden

Detta sker under ett antal halv- och heldagar under 2017.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

34(36)


Utöver de generella åtgärderna kring skolenhetsvis verksamhetsplan följer en

redovisning av ett antal olika åtgärder som nu vidtas under 2017. Borås Stad

satsar 25 miljoner extra utöver tilldelad ram.

Förvaltningen tar fram en kompetensförsörjningsplan. Klart i augusti.

Resursfördelningen mellan skolor ses över i budgetprocessen för att öka

likvärdigheten. Borås Stad avser ansluta sig till SKL:s modell för

likvärdig skola. Modellen skall vara fullt ut genomförd inför 2018.

Satsning på löneökningar och utveckling av en mer genomtänkt

lönestruktur. För att öka attraktiviteten och komma till rätta med en

upplevd orättvis lönestruktur satsades i lönerevisionen 2017 1000 kr

extra på de lärare som inte tagit del av lärarlönelyft eller blivit

förstelärare. Kostnad 6 367 200 kr. Ett arbete med att skapa

”löneboxar” har inletts och skall vara klart till lönerevision 2018.

Ökade löner på skolor i utsatta områden

Åtta identifierade skolor i utsatta områden behöver kunna locka till sig

duktiga lärare därför kopplas ett lönetillägg på 1000 kr per månad för

lärare som arbetar på dessa skolor. Genomfört i lönerevisionen 2017.

Kostnad 3 595 200 kr.

Satsning på ökat antal lärare. Femton extra tjänster har inför läsåren

17/18 tillsats på totalt sexton låg-och mellanstadieskolor där

personalsituationen upplevts som bristfälligt och försvårat en god

undervisning och arbetsmiljö. Kostnad 8 190 000 kr.

En tätare uppföljning av bemanningen i de olika skolformerna införs

från läsåret 17/18 för att säkerställa likvärdighet mellan skolorna. Data

från personalsystemet Heroma med faktisk arbetad tid skall användas.

Satsning på 25 procent studie på betald arbetstid. Tolv lärare på utvalda

skolor. Inleds läsåret 17/18. Kostnad 1 638 000 kr.

Fortsatt satsning på AST 2-skolor. Tre skolområden skall fortsatt ha

extra resurser och kompetens att ta emot elever med

funktionsnedsättningar inom AST. Kostnad 720 000 kr

Framtid tillsammans. Ett projekt för att stärka vuxennärvaron på tio

utvalda skolor i utsatta områden. I samverkan med

Arbetslivsförvaltningen och IF Elfsborg ska tio vuxna arbeta för att

identifiera och fånga upp elever som befinner sig i eller är på väg mot

utanförskap för att ge dem en meningsfull tillvaro i och efter skolan.

Genomförs under läsåret 17/18. Kostnad 250 000 kr.

Bra kompis. På två skolor åker samtliga åk 9 elever under höstterminen

17 till koncentrationsläger för studiebesök och värdegrundsutbildning.

Kostnad 1 000 000 kr.

Satsning på studiecoacher. På fem högstadieskolor anställs totalt tio

studiecoacher för att bedriva ett socialpedagogiskt arbete för att

förstärka skolornas arbete med att få alla elever att nå målen. Kostnad

5 460 000 kr.

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

35(36)


Satsning på att tillsvidareanställa förstelärare på samtliga skolor samt

fördela dessa utifrån resursfördelningsmodell. Samtliga förstelärare har

sagts upp från sina visstidsanställningar. Nya tjänster har inrättats på

samtliga skolor och på. Varje skola samt CFL har en förstelärare i

grundresurs, 44 st. 55 tjänster har fördelats i förhållande till elevantal. 24

tjänster har fördelats till skolor med låga resultat. Genomfört inför

höstterminsstarten.

Kompetensutveckling av elevhälsan och rektorer för att arbeta med

särskilt stöd. De skolor som fått kritik för sitt arbete med extra

anpassningar och särskilt stöd har under vårterminen och början av

höstterminen fått stöd av ett ambulerande från den centrala elevhälsan

för att komma till rätta med bristerna. Arbetet organiseras så att akut

stöd ges samt kompetensen hos skolans elevhälsoteam ökas.

Omfördelning av elevhälsans personal utifrån resursfördelningsmodell.

Elevhälsans personella resurser har inför höstterminsstarten fördelats

enligt resursfördelningsmodell uppdelat i en basresurs 90 procent i

förhållande till elevantal och 5 procent som omfördelats utifrån antal

nyanlända samt 5 v i förhållande till antal lågutbildade vårdnadshavare.

Omorganisation av mottagandet av nyanlända där elever kommer i

vanlig skola inom två veckor. Utifrån kritik som Skolinspektionen gav

efter granskning av mottagandet av nyanlända har CFL avvecklat sin

egen förberedelseklassverksamhet. Från höstterminsstarten 2017 tas

eleverna emot i skolorna i enlighet med skollagen.

Huvudmannens Systematiska KvalitetsArbete (SKA), ska mer än

tidigare bygga på skolenheternas SKA. Genom att följa upp varje skolas

arbete med sin verksamhetsplan och SKA ska huvudmannens

kvalitetsarbete bygga mindre på inrapportering av självskattningar och

mer på skolenheternas identifierade områden. Huvudmannen kommer

att hämta det mesta av data som behövs ur verksamhetssystemen.

Genomförs under 2017.

Införandet av ett obligatoriskt och aktivt skolval kan komma att minska

skolsegregationen. En central placeringsenhet har inrättats. Inför läsåret

18/19 skall alla vårdnadshavare till elever som börjar i förskoleklass eller

årskurs 7 aktivt välja skola. Arbetet genomförs under september till

februari.

Avveckla de generella utvecklingsinsatser som alla skolor fått inom

matematik och läsutveckling för att skapa mer utrymmer åt lokalt

utvecklingsarbete. Genomfört under våren 17.

Stödja de skolor som fått vitesföreläggande genom att under våren 2017

omfördela elevhälsans och huvudmannens utvecklingsresurser till dessa.

Genomfört.

Granska verksamheten vid Kommunikationsklassen för att säkerställa

förutsättningar för måluppfyllelse och att verksamheten bedrivs i

enlighet med skollagen. Låg måluppfyllelse och oklarheter i ansvar och

mottagande har föranlett en utredning. En delrapport har tagits fram

Borås Stad Datum

2017-09-18 Referens

2017/GRN0171 609 Sida

36(36)


men arbetet fortsätter under läsåret 2017/2018. Huvudmannen har

tillsatt en särskild ledningsresurs på 50 procent för att stödja en god

utveckling.

Utreda återinförandet av särskilda undervisningsgrupper för elever med

svår social problematik. En utredning med förslag att starta en särskild

undervisningsgrupp för yngre elever från ht 18 har behandlats av

Grundskolenämnden i augusti. Grundskolenämnden beslutade att

genomföra förslaget.

Emil Persson Torgerson

Utredare

Joakim Cannerfors

Chef för Kvalitet och Utveckling

Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Annette Antonsson

Sida 1(1)

2017-09-04 Dnr 2016/KS0820

Ert dnr

POSTADRESS 501 80 Borås

BESÖKSADRESS Kungsgatan 55

WEBBPLATS boras.se

E-POST [email protected]

TELEFON 033-35 70 00 vx

FAX 033-35 32 00

Grundskolenämnden Fritids- och folkhälsonämnden Lokalförsörjningsnämnden

Anslagsframställan för ombyggnad av Dal-torpskolan g:a gymnastiksal, Stora Tvärgränd 1, Kv Vallmon, 504 33 Borås. Lokalförsörjningsnämnden föreslår den 13 juni 2017 att Kommunstyrelsen beslutar, under förutsättning att Grundskolenämnden och Fritids- och folkhälsonämnden till-styrker förslaget, att godkänna anslagsframställan avseende ombyggnad av Dal-torpskolans g:a gymnastiksal, Stora Tvärgränd 1, kv Vallmon, 504 33 Borås. I anslagsframställan är projektet beräknat till 13 400 000 kr vilket överensstämmer med det belopp om är avsatt i Kommunfullmäktiges investeringsbudget 2017. Ombyggnaden utförs för att kunna gå ur en hyrd fastighet samt att få en högre nytt-jandegrad på befintlig skola. Kommunstyrelsen har den 4 september beslutat, under förutsättning att Grundskole-nämnden och Fritids- och folkhälsonämnden tillstyrker förslaget, godkänna anslags-framställan avseende ombyggnad av Daltorpskolan g:a gymnastiksal, Stora Tvärgränd 1, Kv Vallmon, 504 33 Borås. KOMMUNSTYRELSEN Malin Carlsson Kommunalråd Magnus Widén Ekonomichef

BESLUT

Sida 1(2)

Cathrine Kristoffersson

Lokalsamordnare

Magnus af Klint

Ekonomichef GRF

2017-09-18 Dnr 2017/GRN0163 009

Lokalförsörjningsnämnden

Tillstyrka anslagsframställan för om- och tillbygg-nation av Sjömarkenskolan, Ljungvägen 14, Lindebergshult 1:104. Beslut Grundskolenämnden beslutar:

1. Tillstyrka Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan, för om- och tillbyggnation av Sjömarkenskolan, Ljungvägen 14, Lindebergshult 1:104

2. Översända upprättad skrivelse till Kommunstyrelsen och Lokalförsörjningsnämnden.

Yttrande i sin helhet Grundskolenämnden tillstyrker Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan, för om- och tillbyggnad av Sjömarkenskolan. Stadsdelsnämnden Väster hemställde 2016-01-08 till Lokalförsörjningsnämnden att starta en förstudie för tillbyggnad av Sjömarkenskolan. Lokalförsörjningsnämnden öppnade ett förstudiekonto 2016-02-23. Projektet finns upptaget i Borås Stads investeringsbudget för 2018 med en projekt-budget om 103 900 000 kronor. Sjömarkenskolan är idag för liten i förhållande till dagens elevantal samt kommande elevströmmar. Skolan använder flertalet moduler för att täcka lokalbehovet som finns. Skolan ska efter förstudien byggas som en 3 parallell F-6 skola, där fritids och skola samutnyttjar lokaler för att få optimalt utnyttjande av lokaler. Totalt ska skolan byggas för att rymma 630 elever, med plats för 30 elever per klass samt cirka 60 lärare. Skolan ska ha 4 fritidshemvister integrerade i arbetslagen. Den gällande detaljplanen har medfört vissa begränsningar i möjligheten för skolan att växa både gällande byggrätt och till byggnadshöjd, där tomten är främst planerad för enplansbyggnad med en högsta byggnadshöjd på 5 meter. Tillbyggnaden kommer därför att både vara i två plan, där de nya klassrummen skapas, och i ett plan för administrationen. Det möjliggör även en ny idrottshall med en högre byggnadshöjd. Skolans tillbyggnad kommer innehålla 7 nya klassrum, en ny del för administrationen, ytor för fritids, lärararbetsplatser, en ny idrottshall, inklusive omklädesrum och förråd, med en spelyta på cirka 18 m*24 m, utökning av matsal samt utökning av kapprum. Total tillbygd del 2860 kvm BTA. Total befintlig yta som berörs av ombyggnad är 1314 kvm. Under om- och tillbyggnad kommer skolan att tömmas och flyttas till till-fälliga ersättningslokaler.

2

Projektering hösten 2017. Byggstart sommaren 2018 med inflyttning januari 2020. Ekonomiska effekter för Grundskolenämnden: Hyresförändring för GRN År 2020 Ny hyra 5 962 000 kr Befintlig hyra 2 386 871 kr Avgående hyra för lokaler som lämnas 761 652 kr Netto Hyresförändring 2 813 477 kr Med 2017 års hyresläge. GRUNDSKOLENÄMNDEN Per Carlsson (S) Pär Arvidsson Fäldt Ordförande Förvaltningschef

BESLUT Sida 1(2)


Lokalsamordnare

Magnus af Klint

Ekonomichef

2017-09-18 Dnr 2016/GRN0037 610


Skrivelse med begäran att LFF ska anpassa Daltorpskolans lokalbehov till tillgänglig lokal på Druveforsvägen 33

Nämndens beslut

Grundskolenämnden beslutar:

1. Tillstyrka förslaget att Lokalförsörjningsförvaltningen anpassar Daltorpsko-lans lokalbehov till tillgänglig lokal på Druveforsvägen 33 samt godkänner den utökade lokalkostnader 2017 med 1 758 256 kr som ska fi-nansieras ur nämndens buffert.

2. Översända upprättad skrivelse till Lokalförsörjningsnämnden.

Yttrande i sin helhet

Efter att Skolinspektionen i sin rapport vid inspektion av Daltorpskolan VT2017 ansåg att skolan inrymde för många elever i de befintliga lokalerna tillhörande skolan så begär Grundskolenämnden att Lokalförsörjningsförvaltningen anpassar behovet av expansion av lokaler till Daltorpskolan. Skolinspektionen menade att avsaknaden av tillräckligt med loka-ler vid skolverksamheten på skolan leder till bristande studiero på skolan som påverkar ele-vernas utbildning negativt.

Grundskolenämnden begär härmed att Lokalförsörjningsförvaltningen anpassar Dal-torpskolans lokalbehov till en tillgänglig lokal på Druveforsvägen 33. Lokalen ligger i när-heten av (230 meter mätt på karta) Daltorpskolan.

BESLUT Sida 2(2)


Lokalsamordnare

Magnus af Klint

Ekonomichef

2017-09-18 Dnr 2016/GRN0037 610


Daltorpskolans gamla idrotthall ska byggas om och anpassas till nytt elevcafé, uppehålls-rum, skolbibliotek samt fritidsgård. I denna lokal har i dagsläget Daltorpskolan sin försko-leklassverksamhet, en fritidsavdelning samt elevhälsan. De verksamheterna behöver eva-kueras när ombyggnaden ska ske under hösten, v.45. Förskoleverksamheten och fritids flyt-tar då in Daltorpskolans huvudbyggnad. Detta medför att högstadiet 7-9 får överlåta sina lokaler till de yngre eleverna och får istället evakueras till nya lokaler på Druveforsgatan 33. Även elevhälsan evakueras till denna lokal. Omorganisationen som detta medför måste verksamheten göra pga. att lokalerna på Druveforsvägen 33 passar bättre till de äldre ele-vernas behov.

Total yta på Druveforsvägen 33 är 1330 m², fördelat på 6 lektionssalarna samt biytor. Avtalstiden är på 18 månader med start 15/8-17 men Grundskolenämnden förbinder sig på 12 månader med möjlighet till förlängning. Planen är att Daltorpskolan i juni istället flyttar in i moduler på Hedvigsborgs IP. De moduler flyttas från Fristadskolan då de verkat som deras evakueringslokal under renovering. Götaområdet är i behov av en ny skola och denna evakuering får tillfogas tills det byggts en ny. Förutsättningar Total yta Grundhyra/m² Årshyra Tillägg ombyggnad/år 1330 m² 661 kr 879 130 kr 780 kr/m² Del av investering som punktbetalas: 800 000 kr Hälften av kostnaderna tas som evakuering dvs. 439 565 kr + 518 700 kr, hanteras av Lokalförsörjningsförvaltningen. Hyra för GRF augusti 2017 till och med december 2017: 958 265 kr + investering. År 2018 faller evakueringen bort och Grundskoleförvaltningen hanterar hela hyreskostna-den. Samverkan

Information i LSG 2017-08-28.

BESLUT Sida 3(2)


Lokalsamordnare

Magnus af Klint

Ekonomichef

2017-09-18 Dnr 2016/GRN0037 610


GRUNDSKOLENÄMNDEN

Per Carlsson (S) Pär Arvidsson Fäldt

Ordförande Förvaltningschef

Anmälningsärenden Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser

Beslut Grundskolenämnden godkänner redovisningen av anmälningsärenden och lägger dessa till handlingarna.

a) Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2016 av grundskola, gymnasium och

vuxenutbildning, Dnr 2017/GRN0004 610

b) Inkomna synpunkter till Grundskoleförvaltningen för perioden 2017-01-01-2017-06-30, Dnr 2017/GRN0011 610

c) Beslut från Skolinspektionen gällande anmälan om skolsituation för elev vid

Byttorpskolan Dnr 41-2016:9049, Dnr 2017/GRN0010 606

d) Beslut från Barn- och elevombudet om avskrivning av ärende gällande anmälan om kränkande behandling av elev vid Myråsskolan Dnr 45-2017:6667, Dnr 2017/GRN0178 606

e) Beslut från Skolväsendets överklagandenämnd Dnr 2017:414, Dnr 2017GRN0144

f) Beslut efter uppföljning från Skolinspektionen vid Svedjeskolan Dnr 43-2016:4692,

Dnr 2017/GRN0004 610

g) Beslut från Skolinspektionen gällande Vitesföreläggande för Erikslundskolan efter uppföljning för förskoleklass och grundskola, Dnr 2017/GRN0004 610

Delegationsbeslut 2017-09-18 Beslut Grundskolenämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut och lägger dessa till handlingarna. Listor med delegationsbeslut från verksamheterna SEKRETESS

1. Grundskola Anmälningar kränkande behandling perioden 2017-08-22—2017-09-18, Dnr 2016/GRN0038 (lista)

2. Överklagande av skolplaceringsbeslut perioden 17-08-23—17-09-18 Dnr 2017/GRN0072 600

3. Avslagsbeslut på önskad skolplacering perioden augusti 2017 Dnr 2017/GRN0072 600 (lista)

4. Beslut om avstängning perioden 2017-08-22—2017-09-18 Dnr 2017/GRN0147 002

5. Personal

Övriga delegationsbeslut

6. Avslagsbeslut skolskjuts juli-augusti 2017 Dnr 2017/GRN0053

grundskolenämnden kallas till sammanträde måndag den 18 ... · för uppdragsdialogen med varje...

Documents