Götalandsbanan och Rv 40Rapport 2012-08-14

InnehållGötalandsbanan och Riksväg 40.............................................................................................................3

Götalandsbanan.....................................................................................................................................3

Tillväxt och konkurrenskraft...............................................................................................................3

Effekter av Götalandsbanan...............................................................................................................4

Nuläge................................................................................................................................................6

Behov i regionerna – Västra Götaland och Småland..............................................................................7

Relationen infrastruktur och BNP...................................................................................................7

Finansiering....................................................................................................................................8

Kapacitetsutredningen...................................................................................................................8

Göteborgs Hamn............................................................................................................................9

Göteborg Landvetter Airport..........................................................................................................9

Västra Stambanan..........................................................................................................................9

Behov i Sverige.......................................................................................................................................9

Minska flyget - Miljö.....................................................................................................................10

EU – höga målsättningar...............................................................................................................10

RV 40....................................................................................................................................................11

Funktionella regioner.......................................................................................................................11

Trafikmängd.....................................................................................................................................11

Vägstandard.....................................................................................................................................12

2

Götalandsbanan och Riksväg 40

Götalandsbanan och Riksväg 40 är projekt som först och främst måste ses som samhällsutvecklingsprojekt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling med en kraftigt ökad tillgänglighet, regionförstoring, större arbetsmarknad och tillväxt både utmed banans sträckning och i dess omland.

Götalandsbanan

Tillväxt och konkurrenskraftGötalandsbanan är en ny dubbelspårig järnväg för moderna, snabba tåg som ska sträcka sig mellan Stockholm och Göteborg via Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås.

Trafikverket beskrivet Götalandsbanan som ett projekt vars omfattning blir tydligast när man ser på målet: att föra miljoner människor närmare varandra. Götalandsbanan ska med snabba och energieffektiva transporter knyta samman Sveriges två största städer och mellanliggande befolkningstäta regioner. Genom det ska näringslivets konkurrenskraft stärkas och fler människor ska få tillgång till arbete, utbildning och kultur. Den helt nya banan kommer att frigöra kapacitet på befintliga banor.

Trafikverket har nått olika långt i utredningarna för olika delsträckor på den framtida banan. I den nationella planen för transportsystem 2010–2021 sattes det stopp för fortsatt planering då inga medel avsattes för fortsatt planering av Götalandsbanan. Utredningarna är nu vilande.

Riksväg 40 är en del av en alternativ vägsträckning mellan Göteborg och Stockholm. Efter att redan beslutade satsningar är färdiga kommer vägen Riksväg 40/E4 sakna endast 45 kilometer innan hela sträckan Göteborg-Stockholm är utbyggd som motorväg.

Den regionala pendlingen

Götalandsbanan möjliggör en ökad regional pendling mellan några av Sveriges mest folkrika regioner.

Mellan Göteborg, Borås och Jönköping finns en stor potential för regionalt resande. En utbyggnad av järnvägen för ökad kapacitet och högre hastigheter skapar förutsättningar för en bättre rörlighet och en effektiv pendling. Göteborg–Borås har Sveriges tredje största resandeutbyte.

På sträckan Borås-Göteborg går idag tågen långsammare än bussen. Idag går 100 dubbelturer om dagen med buss och 13 med tåg mellan Borås och Göteborg. Många av bussarna (inte bara i högtrafik) är överfulla.

Knyta samman Stockholm och Göteborg

Satsningarna knyter samman Sveriges två största städer med dels en sammanhängande motorväg samt med en modern järnväg som möjliggör personresor som på allvar kan konkurrera med flyget.

3

Trafikverket konstaterar att nya järnvägar mellan storstadsområdena anpassade för höga hastigheter förväntas ge förutsättningar för större arbetsmarknadsregioner och minska efterfrågan på flygresor mellan storstäderna.

Utbyggnad av den sista biten 2+1 väg till motorväg mellan Borås och Jönköping innebär fullt utbyggd motorväg på hela sträckan mellan Göteborg och Stockholm.

Det finns inget motsatsförhållande mellan de nämnda investeringarna och behovet av att investera för Västra stambanan och E20. Götalandsbanan möjliggör nödvändig avlastning och omfördelning av resandet.

Effekter av GötalandsbananInternationellt skall banan bidra till att öka Sveriges konkurrenskraft genom att

koordinera och stimulera nya utvecklingsmiljöer, för stora delar Sverigeskunskapsaxel i form av FoU centra, universitet och högskolor

öka tillgängligheten via ny direkt koppling med två internationella flygplatser; Göteborg Landvetter Airport och Skavsta Airport

utgöra en magnet för en tilltagande internationell turism- och besöksindustri skapa kapacitet för miljövänliga internationella godstransporter på järnväg till

och från Göteborgs-, Norrköpings-, Oxelösunds- och Stockholms hamnar samtstrategiska godsterminaler som t ex Torsvik i Jönköping.

Nationellt skall banan även bidra till att skapa ekonomisk tillväxt i en hållbarutveckling genom att:

skapa fyra kraftfulla och kraftigt utvidgade lokala arbetsmarknadsregioner med drygt fyramiljoner innevånare

knyta samman landets storstadsområden med varandra och knyta flernationella stödjepunkter i mellanliggande stora städer till en växande bandstadmed

i. moderna tåg och nya inter-regionala snabbtåg som angör nya ochombyggda reseterminaler i förtätade stadsutvecklingsområden

ii. kapacitetsstark och mer kostnadseffektiv godstrafik som också får ökadkapacitet för genomgående godstransporter i strategiska godstråk

iii. ett transportsystem som reducerar sårbarheten i vår energiförsörjningoch reducerar koldioxidutsläppen

4

Figur 1 – Källa: Fler Regional Systemanalys för Götalandsbanan - Ett nationellt huvudstråk (2008-05-14)

Storregionalt skall banan bidra till ett betydligt starkare näringsliv, högrehushållsinkomster och effektivare samhällsservice genom att

skapa hållbara pendlingsomland med tät, snabb och bekväm tågtrafik säkerställa nya utvidgade funktionellt hållbara, och i en EU jämförelse

tillräckligt stora, tillväxtregioner omkring Borås, Jönköping, Linköping -Norrköping som i sin funktionalitet nästan kan mäta sig med storstädernas

Lokalt skall samtliga större tätorter och städer i det nationella Götalandsbanestråketkunna dra nytta av en ökad tillgänglighet genom att

näringslivet ökar sitt omland och får en större marknad, hushåll ökar sin förvärvsfrekvens hushåll och företag erhåller ett ökat utbud för sina inköp förmodligen till lägre

kostnad med rimlig tillgänglighet samhällsservice kan bli mer fullständig och bedrivas effektivare med en större

massa

Götalandsbanan tillför för överskådlig framtid: kapacitet för både gods- och persontrafik på järnväg att kunna växa med nästan 50 %

sett över hela järnvägsnätet i Sverige1

tillgänglighet för regioner att växa och storstadsregioner att närma sig varandra kvalitet med nya förutsättningar för punktlighet och flexibilitet i valet av resealternativ och

transportvägar en kraftigt reducerad sårbarhet i det svenska transportnätets energianvändning

1 Fler Regional Systemanalys för Götalandsbanan - Ett nationellt huvudstråk (2008-05-14)

5

effektivitet i resursutnyttjande genom betydligt snabbare genomströmningshastighet Götalandsbanan kommer att väl passa in i ett befintligt järnvägsnät och också kunna kompletteras med en utbyggnad söderut

NulägeVissa av Götalandsbanans delsträckor är väl utredda. Ostlänken2 och Mölnlycke – Bollebygd är i princip planerade standardmässigt så att de utan stora merkostnader kan bli en del i framtida höghastighetsbanor. Båda dessa sträckor har varit föremål för järnvägsutredningar, vilket innebär att de är väl utredda.

Götalandsbanan är en satsning på modern samhällsutveckling. Det är en satsning som inte kan få full effekt fören alla delar finns på plats även om varje del ger stora positiva effekter för respektive region. Planeringsarbetet för samtliga delsträckor borde snarast återupptas.

Figur 2 Planeringsläget för Götalandsbanans olika delsträckor

2 Ostlänken är en ny planerad dubbelspårsjärnväg som ska gå från Linköping i söder till Järna och Storstockholm i norr, via Norrköping, Nyköping/Skavsta och Trosa. Idag har den här sträckan stora kapacitetsproblem och det är fullt på spåren, och med Ostlänken skulle kapaciteten fördubblas och spåren bli mindre belastade. Ostlänken förstorar hela regionen och skapar både ekonomisk och kulturell tillväxt, eftersom människor snabbt kommer att kunna röra sig mellan jobb, studier, bostad, fritid och kultur. Med Ostlänken expanderar vi regionen och rustar oss för framtiden – med miljön i centrum.

6

Behov i regionerna – Västra Götaland och SmålandBansträckningens betydelse för den ekonomiska utvecklingen i regionerna (sträckning från Göteborg till Jönköping) är mycket stor. Den ekonomiska integration som projektet kan antas leda till förväntas innebära effekter som kommer att kunna synas i form av näringslivsutveckling, pendlingsmönster, lokaliseringsmönster för företag, arbetsplatser och bostadsområden mm. Handel, service och kulturutbud mm, dvs. näringar som är beroende av geografisk närhet till efterfrågan och då framförallt när företagen har hushåll och privatpersoner som kunder.

Samtidigt måste en investering i Götalandsbanan i första hand ses som ett samhällsutvecklingsprojekt med förstorade arbetsmarknadsregioner som följd.

Figur 3 Dagens arbetspendling mellan kommuner. Källa: Fler Regional Systemanalys för Götalandsbanan - Ett nationellt huvudstråk (2008-05-14)

Näringslivet lever under stark press i internationell konkurrens. Transportsystemens förmåga att tillgodose näringslivets behov påverkar lokaliseringen av verksamheter. Sveriges geografiska läge med stora avstånd till andra marknader innebär ökade transportkostnader. Detta måste kompenseras med hjälp av väl fungerande infrastruktur för både person och godstransport. Effektiv logistik för människor och för gods är en viktig framgångsfaktor inom industri och handel. Detta innebär behov av både väg och järnväg som komplement till varandra.

7

Relationen infrastruktur och BNPDet enskilda företagets möjligheter att utföra sin produktion under lönsamhet bestäms inte enbart av företagets eget kapital. Infrastruktur i form av transportsystem och nätverk för dessa system utgör ett samhällsgemensamt kapital, som kan betraktas som en kollektiv nyttighet fram till den punkten då kapacitetsbrist och trängselfenomen uppstår, fenomen som i sig är kollektiva.

Ett vägsystem är kollektivt på flera sätt. I varje given företagslokalisering bestämmer det (tillsammans med andra transportsystem) företagets tillgänglighet till arbetskraft med olika utbildningar och kvalifikationer. Samma vägsystem påverkar också varje enskilt hushålls tillgänglighet till arbetstillfällen, givet hushållets lokalisering. Ett annat exempel på vägsystemets kollektiva natur är en motorväg som passerar genom en urban region, där vägen dels kan utnyttjas för lokala pendlingsresor, dels för långväga transporter in till och ut från den urbana regionen.

Infrastrukturnätverk och system för transporter skiljer sig från enskilda verksamheters produktionskapital i flera avseenden. För det första fattas beslut om infrastruktur på grundval av kollektiva/politiska överväganden, vilket betyder att infrastrukturens anpassning till andra förändringar i ekonomin tenderar att ha lägre anpassningshastighet (större fördröjningar) än vad som gäller de flesta andra investeringar. För det andra är tidsåtgången för att bygga och förnya nätverk ofta stor, vilket också påverkar anpassningshastigheten i negativ riktning. För det tredje har transportnätverk ofta en mycket utdragen livslängd, vilket också har betydelse för hur transportnätverks utveckling kan anpassas till övrig ekonomisk utveckling.

Ökad ekonomisk aktivitet stimulerar de ekonomiska flödena i den svenska ekonomin i enlighet med följande exempel:

När BNP-tillväxten medför ökat antal arbetstillfällen, då växer även pendlingsresorna mellan bostad och arbetsplats.

När BNP-tillväxten medför att hushållens inkomst ökar, då växer hushållens konsumtion av transporttjänster i form av inköpsresor, fritidsresor för besök av släkt och vänner, resor i samband med turism, mm.

När BNP-tillväxten medför ökad produktion av tjänster, då växer efterfrågan på tjänsteresor, där ett tjänsteföretag säljer tjänster till andra företag och organisationer.

När BNP-tillväxten medför att produktionen av insatsleveranser ökar, då växer volymen av godstransporter.

När BNP-tillväxten medför att konsumtionen av varor ökar, då växer volymen av godstransporter.

FinansieringNu finns det förutsättningar att börja tänka om och börja investera inom infrastruktur. Ett antal aviseringar kring satsningar är att vänta i höstbudgeten. Frågan borde vara okomplicerad. Det är praktiskt taget gratis för staten att låna, alldeles för många svenskar är arbetslösa och det finns gott om angelägna framtidsinvesteringar att göra. De låga räntorna gör det extra angeläget att sätta i gång infrastrukturprojekt som bedöms som samhällsekonomiskt lönsamma. Staten kan till en historiskt låg kostnad se till att väg- och järnvägsnätet uppgraderas

KapacitetsutredningenTrafikverket har på regeringens uppdrag analyserat åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. När det gäller Götalandsbanan hanteras den inte i sin helhet i

8

kapacitetsutredningen. Delsträckorna analyseras var för sig med en kommentar att de i en förlängning kan vara en del av en framtida Götalandsbana.

Göteborgs Hamn

För Göteborgs Hamn är det av yttersta vikt att det finns fungerande järnväg. Göteborg Hamn är Nordens största hamn med 11 000 fartygsanlöp om året. En tredjedel av svensk utrikeshandel går via Göteborgs Hamn och 65 procent av all containertrafik. 26 tågpendlar med dagliga avgångar gör att företag i hela Sverige och Norge kan ha en miljöklok direktlinje till Nordens största hamn. I Göteborgs Hamn finns terminaler för olja, bilar, ro-ro, containrar och passagerare. Givet omfattning av tågpendlar går inte allt på västra stambanan. En väl fungerande länk mellan Göteborg och Stockholm via Borås – Jönköping kan skapa ytterligare möjligheter för Göteborgs hamn att växa och att fler marknader öppnas upp för företag i västra, södra och östra Sverige.

Uppgifter 2011 om Göteborgs Hamn3:

Godsomsättning: 42 miljoner ton godsContainrar: 887,000 containrar TEURo/ro-enheter: 549,000 ro/ro-enheterNya bilar: 227,000 nya bilarPassagerare: 1,7 miljoner passagerareOlja: 20,4 miljoner ton olja

Göteborg Landvetter AirportFlygplatsen kollektivtrafikförsörjs idag av bussar från Göteborg och Borås. I nuläget åker cirka 7 procent av flygplatsens anställda kollektivt med buss, och av passagerarna åker cirka 16 procent kollektivt. Flygplatsen saknar idag tåganslutning. Här finns en stor potential för en överflyttning till tåg så snart infrastrukturen möjliggör ett konkurrenskraftigt tågsystem.

I planeringen för en ny järnväg mellan Göteborg och Borås ingår det i planen att etablera en station under Göteborg Landvetter Airport. För etappen via flygplatsen har en järnvägsutredning genomförts.

Västra StambananVästra stambanan lider av stor kapacitetsbrist vilket medför svårigheter att utöka den viktiga godstrafiken, framförallt till och från Göteborgs hamn.

Västra Stambanan är så hårt belastad att tågtrafiken i närtid kan komma att behöva minskas för att klara punktligheten. En utökning av trafiken med bland annat 15-minuterstrafik för pendeltågen (Alingsås- Göteborg) förutsätter fyra spår mellan Floda och Aspen. För att klara högre frekvens för pendeltågstrafiken krävs ytterligare kapacitetsförbättringar. Den avlastning av godstrafik som pågående utbyggnad av dubbelspår på Norge/Vänernbanan ger på Västra stambanan balanserar de närmaste årens ökade efterfrågan här. En Götalandsbana skulle avlasta Västrastambanan från persontrafiken för sträckan Göteborg till Stockholm vilket ökar kapaciteten för den regionala tågtrafiken samt godstågen.

3 Göteborgs Hamn

9

Behov i SverigeI dag är Västra Stambanan den enda järnvägslänken mellan Göteborg ochStockholm. Det finns ingen motsättning för en bred satsning på både Götalandsbanan och Västra Stambanan. Tvärtom, båda behövs i det nationella järnvägssystemet. Idag finns det en stor efterfrågan på både utökad gods- och persontrafik mellan Göteborg och Stockholm. Behoven är akuta och kapacitetsbristerna behöver åtgärdas snarast.

Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping är städer som tillsammans har drygt en halv miljon invånare. Både Götalandsbanan och en fullt utbyggd motorväg mellan Göteborg och Stockholm skulle innebära stora vinster för städerna och regionerna utmed sträckningen.

Minska flyget - MiljöSwedavia har gjort prognoser för utvecklingen om Götalandsbanan skulle färdigställas till 2025. Med moderna snabba tåg antas inrikesresandet med flyg mellan Göteborg och Stockholm minska kraftigt fem år efter färdigställandet.

EU – höga målsättningarTEN-nätet har definierats inom EU och består av ett antal vägar, järnvägar och sjöfartsstråk som är särskilt viktiga för transport av gods och människor i det europeiska transportnätverket.

EU reviderar med jämna mellanrum prioriterade vägar och järnvägar inom EU, kallat TEN-T (Trans European Network). I det senaste förslaget finns Rv 40 med, vilket innebär att kraven ökar på att vägen ska ha en bra framkomlighet och en god standard.

10

RV 40Tillsammans med E4:a utgör Rv40 en av huvudförbindelserna mellan landets två största regioner och städer, Göteborg och Stockholm.

Stråket har en god standard med motorväg och 110- eller 120 km/h längs största delen av sträckan.

De återstående flaskhalsarna återfinns mellan Borås och Jönköping. Delen mellan Borås och förbi Ulricehamn kommer under de närmaste åren att byggas om till motorväg. Därefter finns det en sammanhängande motorväg mellan Göteborg och Stockholm förutom den återstående flaskhalsen mellan Ulricehamn och Jönköping där vägen har lägre hastighet och till stor del 2+1 standard. Lägre hastigheter förekommer på många ställen främst i samband med trafiksäkerhetsmässigt farliga korsningar.

Funktionella regionerInfrastrukturen har en stor betydelse för arbetsmarknadsregionernas funktion. Bristerna i kommunikationerna längs stråket Borås-Ulricehamn-Jönköping syns tydligt i pendlingsstatistiken för Jönköpings kommun.

Inpendling UtpendlingTotalt Totalt

Habo 2 545 Nässjö 988Nässjö 1 549 Habo 857Vaggeryd 1 136 Vaggeryd 667Mullsjö 965 Stockholm 505Aneby 420 Göteborg 357Värnamo 330 Mullsjö 352Eksjö 282 Värnamo 292Göteborg 274 Eksjö 257Stockholm 233 Aneby 198Tranås 229 Linköping 166

Figur 4 Största pendelströmmarna 2010

Avståndet mellan Ulricehamn och Jönköping är ungefär 5 mil, betydligt kortare än mellan exempelvis Jönköping och Värnamo (7 mil) eller Jönköping och Eksjö (6 mil). Ulricehamn finns dock inte med som en av de tio största pendlingsrelationerna med Jönköpings kommun trots det relativt korta avståndet. Avsaknaden av järnvägskommunikationer och bristande vägstandard är en viktig förklaring till varför arbetsmarknaderna i Ulricehamn och Jönköping är så dåligt integrerade.

TrafikmängdTrafikmänden längs stråket Göteborg-Borås-Jönköping-Stockholm är självklart högst i och kring storsstadsområden. Delen Ulricehamn-Jönköping, där motorväg saknas, har förhållandevis höga trafikvolymer. Trafikvolymen är ungefär 8 500 fordon per dygn på sträckans minst trafikerade delar och närmare Jönköping och Ulricehamn ökar trafiken till över 12 500 fordon per dygn. Enligt Trafikverkets tumregel klarar en 2+1 väg uppemot 15 000 fordon per dygn, vid högre trafikvolymer ökar störningskänsligheten drastiskt och framkomligheten försämras därmed.

11

Med en årlig trafiktillväxt på några procent kommer det inte dröja mycket mer än 10 år innan trafikmängderna på stora delar av sträckan närmar sig 15 000 fordon per dygn.

För sträckan Ulricehamn-Jönköping finns i dagsläget ingen pågående fysisk planering för en höjning av standarden och ombyggnad till motorväg. Beaktat den långa tid det tar att planera en väg är det helt uppenbart att problemen med vägens framkomlighet är ett allt mer akut problem att lösa.

Vägstandard

Delsträcka Hastighet Sträcka Vägstandard

Göteborg(E6/E20 Kallebäcksmotet)

Göteborg(Delsjömotet)

3 kmMotorväg (3+2). km/h i

Kallebäcksmotet.

Göteborg(Delsjömotet)

Borås(Tullamotet)

55 kmMotorväg (2+2). 3+2 väster

om Landvetter.

Borås(Tullamotet)

Borås(Kyllaredsmotet)

6 kmMotorväg (2+2). km/h mellan Brodalsmotet och

Hultamotet.

Borås(Kyllaredsmotet)

Rångedala(Dållebo)

16 kmMotorväg

(2+2)

Rångedala(Dållebo)

Ulricehamn(Stockahult)

8 kmLandsväg (tvåfältsväg). km/h genom korsningen vid Tolkabro.

Ulricehamn(Stockahult)

Jönköping(väster om Göteborgsbacken)

48 km

2+1-väg (trefältsväg) med

plankorsningar. km/h

genom Ulricehamn samt km/h genom vissa korsningar.

Jönköping(väster om Göteborgsbacken)

Jönköping(trafikplats Ekhagen)

5 km

Motorväg

(2+2). Göteborgsbacken är 3+2 och inte skyltad motorväg. Sträckan trafikplats Ljungarum - trafikplats Ekhagen är

gemensam med E4.

Jönköping(trafikplats

Nässjö 38 km 2+1-väg (trefältsväg). Närmast

12

Ekhagen) Jönköping där det finns plankorsningar.

13