1

UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Examensarbete, C Författare: Tobias Norder Handledare: Yngve Andersson Vårterminen 2006

Global frihandel i en regional värld – Hur påverkar frihandelsavtal möjligheterna att nå global frihandel?

2

Abstract How does the recent wave of preferential trading arrangements affect, the incentives for further trade liberalization of member states, and the possibility of obtaining global free trade? And are there any differences in this aspect between custom unions and other forms of preferential trading arrangements? These questions are well debated and have divided international trade researchers into two camps, one in favour for preferential trading arrangements and the other side against them. I have used well acknowledged researchers in the area of international trade theory to make a literature study of the above mentioned key elements in the debate. When comparing the two sides I have focused mainly on their differences, assumptions and results. I have come to the conclusion that there is nothing to be alarmed by of the wave of regionalism that’s occurring in the world today, but caution should be applied and more research in this area is necessary before any certain conclusions can be drawn. Free trade association seems to be welfare enhancing in general, with a few exceptions. I have found that the crucial points of what affect Free Trade Agreements will have on trade liberalization seems to be whether they are open or closed, how asymmetric the world is and the size of the trading blocs. The matter concerning custom unions are more alarming and seems to harm further trade liberalization in many aspects but this area also needs more research to give more reliable answers. Keywords: Free Trade Agreements, Multilateral Trade Liberalisation, Global Free Trade, Custom Unions.

3

Innehållsförteckning:

1. Definitioner............................................................................................................................ 4

2. Inledning................................................................................................................................ 5

3. Syfte och frågeställning......................................................................................................... 6

4. Metod och disposition............................................................................................................ 7

5. Inledande teori....................................................................................................................... 8 5.1 Handel ökar välfärd.................................................................................................................. 10 5.2 Handelns effekter på inkomstfördelning ................................................................................ 10 5.3 Politik bakom handelstrategi ................................................................................................... 11 5.4 Effekter av tullar....................................................................................................................... 11

5.4.1 Litet land kontra stort land.................................................................................................................. 12 5.5 Dynamiska fördelar .................................................................................................................. 14 5.6 Varför protektionism?.............................................................................................................. 14 5.7 Frihandel idag ........................................................................................................................... 15

6. Tullunion kontra frihandelsområde ................................................................................... 15 6.1 Frihandelsområde:.................................................................................................................... 16 6.2 Tullunion.................................................................................................................................... 16 6.3 Skillnader................................................................................................................................... 16

7. Sammanfattning .................................................................................................................. 17

8. Påverkar frihandelsavtal incitamenten för medlemsländer att vilja nå global frihandel?.................................................................................................................................................. 18

8.1 Öppna kontra slutna frihandelsavtal ...................................................................................... 18 8.1.1 Slutna avtal ......................................................................................................................................... 18 8.1.2 Öppna avtal......................................................................................................................................... 20

8.2 En jämförande analys av Baldwin och Krishna..................................................................... 22 8.3 Förekommer öppna frihandelsavtal i verkligheten?.............................................................. 23

9. Bör frihandelsavtal förbjudas? ........................................................................................... 24 9.1 Skillnader i produktionskostnader mellan medlemsländerna, en avgörande faktor? ....... 24 9.2 Påverkas möjligheterna att nå global frihandel av faktorer som storlek och form av frihandelsavtal?............................................................................................................................... 27 9.3 Analys: Riezman kontra Saggi och Yildiz: ............................................................................. 31 9.4 Tillämpning av handelsregler efter teoretiska resultat ......................................................... 32

10. Slutsatser: .......................................................................................................................... 33 10.1 Egna reflektioner..................................................................................................................... 34 10.2 Avslutning................................................................................................................................ 35

11. Litteraturförteckning: ....................................................................................................... 36 11.1 Ej tryckta källor:..................................................................................................................... 37

4

1. Definitioner Bilaterala handelsavtal: Ett frihandelsavtal1 mellan endast två nationer.

Regionala handelsavtal: Ett område med flera länder som ingått avtal om frihandel2 med

varandra. Är oftast geografiskt närbelägna men behöver ej vara det.

Tullunion: Frihandelsområde som också innehar gemensam handelspolitik och samma yttre

tullar.

Multilaterala handelsavtal/förhandlingar: Sker inom ramen för WTO i form av

överenskommelser om sänkta tullar bland samtliga länder, vilket var vanligt under

efterkrigstiden. På senare år har dock den enskilt största handelsliberaliserande faktorn varit

MGN3 klausulen inom GATT.

GATT avtalets artikel XXIV: Stadgar att länder får ingå i förmånliga handelsavtal med

varandra om; 1) Den förmånliga behandlingen är tullfrihet 2) Den täcker i huvudsak all

handel 3) Tullar mot tredje land får inte bli högre efter skapandet av frihandelsavtal eller

tullunion än innan.4

1 Eller sänkta tullar gentemot varandra och med en tidsplan om att bli ett frihandelsområde (för att vara förenliga med GATT avtalets artikel XXIV) 2 Ibid 3 MGN- Mest Gynnade Nation - reglerar att om något medlemsland inom WTO sänker tullar mot något annat medlemsland måste samma sänkning gälla mot alla andra medlemsstater. Se GATT-avtalet 4 GATT avtalet, artikel XXIV

5

2. Inledning Frågan om frihandel kontra protektionism är en av de äldsta inom nationalekonomin och de

senaste 50 åren har de flesta ekonomer varit ense om frihandelns överlägsenhet. Men frågan

är på nytt aktuell trots att grundtanken att frihandel är det mest fördelaktiga på aggregerad

nivå för länder samt på global nivå för världsekonomin fortfarande gäller. Diskussionen

handlar istället om vilken väg mot frihandel som är den mest lämpliga och fördelaktiga. Den

tidigare rådande dogmen angående vägen mot frihandel har varit multilaterala förhandlingar

inom ramen för GATT och på senare år med World Trade Organisation (WTO) som verktyg.

De multilaterala förhandlingarna inom WTO har senaste tiden gått mycket trögt och har vid

flera tillfällen strandat, speciellt när de rör jordbruksstöd och jordbrukstullar. Den djupaste

dispyten handlar om handelshinder rörande jordbruksprodukter. Frågan brukar dyka upp i

förhandlingar när främst EU och USA vill sänka importtullar på industriprodukter från mindre

utvecklade länder. Som motprestation vill u-länder att handelshindren på jordbruksprodukter i

EU och USA ska sänkas eller slopas helt. Tullar på industriprodukter är redan nere på låga

nivåer medan jordbruksprodukter belastas av tullar, subventioner och kvoter. EU och USA

har traditionellt i princip vägrat att sänka handelshindren rörande jordbruket och därmed

brukar förhandlingarna också gå i stöpet. Parallellt med att förhandlingarna inom WTO gått

allt trögare har antalet frihandelsavtal som sluts bilateralt eller regionalt ökat markant. Som

exempel på regionala frihandelsavtal kan nämnas:

*MERCOSUR bildades 1991 som ett samarbete mellan Argentina, Brasilien, Paraguay

och Uruguay. Ett typiskt exempel på ett sk syd-syd avtal5.

* AVS-staterna i Afrika, Västindien och stillahavsregionen

* NAFTA bildades 1993 och trädde i kraft året därefter i USA, Kanada och Mexiko.

* FTAA, Free Trade Association of America. Det omfattar USA och stora delar av

central och Sydamerika. Där avtal inte är träffat pågår förhandlingar. Exempel på ett

nord-syd avtal.

* EU som förutom att vara ett frihandelsavtal också är en tullunion och mycket mer. Ett

bra exempel på ett nord-nord avtal.

5 Ett vanligt sätt inom utrikeshandels teorin att klassificera regionala frihandelsavtal beroende på var medlemsnationerna geografiskt är belägna. Syd-syd avtal syftar i regel på utvecklingsländer medan nord-nord syftar på industrialiserade länder. Det återstående nord-syd avtalet är ett frihandelsavtal mellan ett u-land och ett i-land.

6

* APEC Asia-Pacific Economic Cooperation grundades 1989. Sedan dess har

organisationen växt till att idag omfatta 21 medlemmar. Ska successivt utvecklas till ett

frihandelsområde.

* Den centralamerikanska gemensamma marknaden (CACM) Bildades 1960 av

Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua.

Fortsättningsvis i uppsatsen kommer jag att vid benämningen av frihandelsavtal inkludera alla

former av frihandelsavtal (regionala, bilaterala och tullunioner) förutom vid de tillfällen när

jag specifikt anger vilken form av frihandelsavtal det är frågan om. Vid skapandet av ett

frihandelsavtal, sker förhandlingarna bara mellan de potentiella medlemsländerna. Skillnaden

mellan förhandlingar i WTO och när ett frihandelsavtal skapas är alltså stora, inte minst

eftersom inom WTO gäller den sk mest gynnad nationsklausulen vilken i korthet innebär att

när ett land minskat ett handelshinder mot ett annat land måste detsamma gälla gentemot alla

övriga länder inom WTO. Minskning av handelshinder inom ett frihandelsavtal innebär bara

att övriga medlemmar inom frihandelsområdet åtnjuter fördel av de minskade handelshindren.

Viktigt att notera är att det också förs en diskussion om att dessa frihandelsavtal egentligen är

en form av protektionism, där medlemsländerna selektivt väljer vem som får vara med. I

många fall, främst i FTAA, är det en drivande aktör, i detta fall USA, som ingår avtal med

flera mindre länder. Man kan då fråga sig hur frivilligt dessa avtal träffas och hur mycket

påtryckningar som finns med i förhandlingarna. Fokus i min uppsats kommer dock att ligga

på den senaste tidens markanta ökning av FTA och dessas påverkan på global frihandel.

Frågan mer precist är om regionala handelsavtal är ett hinder för eller underlättar vägen mot

att nå fri internationell frihandel.

3. Syfte och frågeställning Senaste tidens ökning av antalet frihandelsavtal sker både oreglerat och relativt outforskat

men de har helt säkert stor påverkan på världsekonomin. Därför är det mycket viktigt att

förstå hur frihandelsavtal påverkar världsekonomin idag samt hur de kommer att prägla

framtidens handel. Hur påverkar frihandelsavtal möjligheterna att uppnå global frihandel? Är

de ett hinder eller möjliggör frihandelsavtal en snabbare väg att nå global frihandel?

De tre frågorna jag valt för att utröna effekterna av regionala frihandelsavtals påverkan på

handel och möjligheter att nå global frihandel är följande:

7

* Påverkar frihandelsavtal incitamenten för medlemsländer att nå global frihandel?

* Bör frihandelsavtal förbjudas?

* Är det skillnad mellan tullunioner och regionala frihandelsavtal ifråga om de är

stabila jämviktslösningar?

Naturligt framkommer i litteraturen två sidor, en sida som är för och en som är emot

frihandelsavtal. Under dessa sidor finns mindre grupperingar som baseras på varför forskare

är för eller emot frihandelsavtal. Jag ska illustrera de två sidorna genom att besvara frågorna

med båda sidornas argument. Jag ska således ge en beskrivning av hur de olika sidorna svarar

på samma fråga.

4. Metod och disposition Uppsatsen är en litteraturstudie där jag kommer att använda några kända och framstående

forskare inom utrikeshandelsteori. Jag inleder uppsatsen med att redogöra kortfattat för

grundläggande teorier som visar att handel mellan länder skapar välfärdsvinster och att

protektionism skapar välfärdsförluster. Jag avser ej att ge en komplett bild utan syftet är

endast att påminna läsaren om kursinnehållet i A- och B kurserna i nationalekonomi.

Huvuddelen av uppsatsen kommer att fokusera på två motsatta slutsatser som kan skönjas

inom forskningen. Den ena sidan kommer fram till att regionala frihandelsområden minskar

globala handelshinder och är en effektiv väg mot frihandel. Den andra sidan ser regionala

frihandelsområden som stabila konstruktioner som begränsar frihandeln i världen och gör

handelshindren permanenta.

För att belysa denna kontrovers som finns i den nationalekonomiska forskningen om huruvida

regionala frihandelsavtal är ett hinder eller en språngbräda mot global frihandel behövs

konkretisering. Jag ska således göra en begreppsutredande studie av hur de olika sidornas

författare svarar på frågan hur regionala frihandelsavtal påverkar möjligheterna att uppnå

global frihandel. Jag ska med denna uppsats försöka avgöra och om möjligt visa vilken sida

som har rätt eller vilket kanske är troligare komma fram till att de har svarat på samma fråga

under olika förutsättningar.

För att kunna klargöra vilka skillnaderna är kommer jag att jämföra vad litteraturen säger på

tre centrala punkter om hur frihandelsavtal påverkar medlemsländer och handelsmönster. För

8

att klargöra vilken effekt regionala frihandelsavtal har på möjligheten att nå global frihandel

är det viktigt att undersöka hur frihandelsavtal påverkar aktörernas incitament att vilja nå

global frihandel för aktörerna. När detta är gjort ska jag klargöra om det är en snabbare väg att

nå global frihandel genom att förbjuda regionala frihandelsavtal eller inte. Till sist vill jag

klargöra om det finns någon skillnad mellan tullunioner och frihandelsavtal. I litteraturen

behandlas de ofta utifrån att de är i princip samma sak medan det finns fundamentala

skillnader som kan vara avgörande.

Mitt bidrag till forskningen är att analysera hur två så olika resultat kan nås genom att jämföra

författarnas antaganden, metoder och analyser.

Urvalet av författare har bestämts utifrån hur bra de kan användas för att vid sidan av

varandra belysa båda sidor i en så pass laddad och kontroversiell fråga som frihandelsavtals

påverkan på frihandel faktiskt är. De är alla framstående forskare som alla gjort bidrag till

teorin för internationell handel.

5. Inledande teori För att kunna avgöra om regionala frihandelsavtal påverkar möjligheter till multilaterala

förhandlingar och om detta i så fall är skadligt behövs först en genomgång av den teori och

argumentation som ligger till grund för påståendet att global frihandel är det bästa möjliga

systemet för internationell handel.

En bra utgångspunkt är den specifika faktormodellen som utvecklades av Paul Samuelson och

Ronald Jones utifrån Ricardos klassiska teori om komparativa fördelar enligt vilken fördelar

med internationell handel grundar på relativa skillnader i arbetsproduktivitet mellan länder.

Specifika faktormodellen är en av de enklare modellerna på detta område. Den lämpar sig väl

att den visa varför handel är lönande och vilka konsekvenser handel får för inkomstfördelning

och välfärd. I modellen antas att det bara finns två produkter som produceras av tre

produktionsfaktorer varav två är specifika för en produkt medan den tredje kan användas vid

produktion av båda varorna.6

6 Krugman Obstfeld (2000) s 38

9

Produktionsfunktionen för produktion av varorna vapen och mat ser ut som följer:

Qmat= Qmat (T, Lmat)

Qvapen= Qvapen (K, Lvapen)

Q är produktionen av varje produkt. L är landets totala arbetskraft och kan fördelas genom att

antingen arbeta med produktion av mat eller vapen. T som är totala utbudet av land kan bara

användas i produktionen av mat och K som är kapital kan bara användas i produktionen av

vapen.7

Anta nu att världen består av två länder. Det ena har relativt mycket land, det andra är relativt

kapital rikt. Denna olikhet mellan länderna, allt annat lika, avspeglas i att de båda ländernas

form på produktionsmöjlighetskurva ser olika ut.

Handel uppkommer om ländernas prisrelationer i autoarki skiljer sig åt. Vid handel mellan två

länder kommer det land som producerar vapen relativt billigare att bli exportör av vapen och

importör av mat som det andra landet producerar relativt billigare.8

Källa: Omarbetad graf från Krugman Obstfeld (2000) s 55

7 Ibid s 38 f 8 Krugman Obstfeld (2000) s52 ff

Pm Pv

-linjen

C

Indifferenskurvor

B

Vapen

Produktionsmöjlighetskurva

A

Mat

Figur 1 Produktionsmöjlighetskurvan visar hur landet kan allokera sina resurser för att producera mat eller vapen. Indifferenskurvorna visar landets preferenser. Ju längre bort från origo en indifferenskurva ligger desto högre välfärdsnivå. I en sluten ekonomi skulle produktion och konsumtion sammanfalla där en indifferenskurva tangerar produktionsmöjlighetskurvan (Punkt C). Om landet öppnar sig för handel medför det att landets produktion fortfarande bestäms av produktionsmöjlighetskurvan (i punkt A) där Pm/Pv -linjen tangerar produktionsmöjlighetskurvan. Konsumtionen däremot bestäms där Pm/Pv –linjen tangerar en indifferenskurva (punkt B).

10

5.1 Handel ökar välfärd

Handel gör det alltså möjligt för ett land att producera en mix av varor medan landet kan

konsumera helt andra mixar av varorna. Punkten C i grafen ovan visar vad landet skulle

konsumera och producera om handel ej var möjligt. Vid handel producerar landet varumixen i

punkt A medan landets konsumtion skulle kunna nå punkt B. Därmed nås en ökning i

konsumtion av båda varorna vilket illustrerar en reell välfärdsökning i landet av handel.

I framställningen hittills har avtagande marginalavkastning förutsatts vilket inte alltid är fallet.

Inom många industriella branscher är stordriftsfördelar påtagliga och således råder tilltagande

marginalavkastning. Om båda varorna produceras med tilltagande avkastning skulle

produktionsmöjlighetskurvan få en konkav form9

Stordriftsfördelar talar dock ej emot att handel ökar välfärden i landet. Handeln skulle då leda

till total specialisering. Det ena landet producerar mat, det andra vapen. Slutsatsen om att

handel medför en real välfärdsökning påverkas således ej om stordriftsfördelar föreligger.

5.2 Handelns effekter på inkomstfördelning

Handel gör det möjligt att konsumera mer av båda varorna och ökar landets välfärd jämfört

med en sluten ekonomi. Detta innebär en ökad välfärd för landet som helhet. Men alla

individers välfärd ökar inte, vissa individer får det faktiskt sämre. Handel uppfyller alltså ej

paretokriteriet för en välfärdsförbättring. De parter som påverkas mest av handel är ägare av

de specifika faktorerna i modellen ovan. När ett land inleder handel kommer exportindustrin

att få höjda relativ priser på sina varor medan de som producerar importkonkurrerande varor

kommer att få lägre relativpriser än vid autoarki. Ägarna till den specifika faktor som ett land

har relativ fördel av i produktionen kommer således att bli vinnare medan ägare till den

specifika faktor som landet ej har relativ fördel av i produktionen kommer att bli förlorare.

Eftersom landet som helhet får höjd välfärd är det teoretiskt möjligt att omfördela dessa

vinster till ett läge där faktiskt alla får det oförändrat eller bättre.10

9 Krugman Obstfeld (2000) 119ff 10 Ibid 53-56

11

5.3 Politik bakom handelstrategi

Förutom att handel ökar konsumtionsmöjligheter för ett land, som visats ovan, är den mest

grundläggande tanken bakom frihandel att slippa de effektivitetsförluster som är förknippade

med protektionism. Emellertid finns det fall när protektionism kan gynna ett land under vissa

omständigheter. Teorin för optimala tullar är endast giltig för stora länder som kan påverka

världsmarknadspriset genom sitt eget agerande. Dessa omständigheter är dock komplicerade

att finna, varför den enda hållbara policyn ändå blir frihandel.11

5.4 Effekter av tullar

Konsument förlust: a, b, c, d

Producent vinst: a

Statens skatteintäkt: c

Vid frihandel skulle det inhemska priset vara samma som världsmarknadspriset och importen

bli D1-S1. Tullen medför att importen istället bara blir D2-S2 vilket betyder att producenter

som egentligen inte är effektiva och därmed inte heller konkurrenskraftiga skyddas och kan få

avsättning för sin ineffektiva produktion (S2-S1). För att bestämma välfärds- och

effektivitetsförlusten av en tull måste vi beräkna nettoeffekten:

11 Ibid S 218 ff

d b c a D

1

Pris S

Källa: Omarbetad från Krugman Obstfeld (2000) sid 196

S1 S2 D2 D1 Kvantitet

Figur 2

Världsmarknadspris

Världsmarknadspris plus tull

Här illustreras vilka effekter en tull har på inhemsk konsumtion och inhemsk produktion i ett litet land utan möjlighet att påverka världsmarknadspriser. Utan handel skulle utbud och efterfrågan mötas i punkt 1, vilket då skulle bestämma pris och kvantitet. Vid frihandel däremot skulle kvantitet (D1) bestämmas av världsmarknadspriset. Vid tull skulle kvantitet (D2) bestämmas av tull plus världsmarknadspriset.

12

Konsumentförlust – producent vinst – statens skatteintäkt

(a + b + c + d) – a – c = b + d

Av detta följer att en tull medför en nettokostnad och välfärdsförlust för landet som

representeras av trianglarna b och d.12

5.4.1 Litet land kontra stort land

Grafen ovan visar vilka effekter en tull har på litet land utan möjlighet att påverka

världsmarknadspriset. Om det istället skulle visa ett stort land som t ex USA eller EU13 skulle

en tull kunna påverka världsmarknadspriset eftersom att det stora landet står för en betydande

del av efterfrågan på världsmarknaden. Välfärdseffekten på det stora landet illustreras i figur

3 nedan.

På samma sätt som i figur 2 kommer tullen att medföra en välfärdsförlust, trianglarna b och d.

Men skillnaden är att även världsmarknadspriset ändras pga att landet står för en stor del av

efterfrågan i världen. Vid positiv lutning på världsmarknadens utbudskurva kommer

prisökningen på hemmamarknaden att bli mindre än tullen eftersom även 12Krugman Obstfeld (2000) 190-199 13 EU kan i detta fall räknas som ett land eftersom de tillämpar en gemensam tullmur mot omvärlden.

D

S

Hemmamarknad för ett stort land Pris, P

Kvantitet, Q D2

Figur 3

Ph Pw0

Pw1

D1 Q1 Q2

f

d b

Innan tullen införs är världsmarknadspriset Pw0 och landets produktion är Q1 och importen är D1-Q1 på samma sätt som i figur 2. När landet inför en tull kommer det att skapa ett efterfrågebortfall på världsmarknaden eftersom priset på hemmamarknaden blir högre. Detta medför att priset på världsmarknaden minskar till Pw1 medan tullen medför att priset på hemma marknaden ökar till Ph. Jämför skillnaderna mot figur 2, där effekten av en tull i ett litet land utan möjlighet att påverka världsmarknadspriset illustreras.

Källa: Omarbetad graf från Krugman Obstfeld (2000) sid 252

13

världsmarknadspriset sjunker (i ett litet land är prisökningen på hemmamarknaden alltid lika

stor som tullen). Rektangeln f illustrerar vinsten för det stora landet som baseras på att

världsmarknadspriset blir lägre än innan tullen. Nettoeffekten på välfärd blir således:

f - (b + d) = ?

Om f > (b + d) = högre välfärd

Om f < (b + d) = lägre välfärd

När en (optimal) tull införs, av ett land som kan påverka världsmarknadspriset, kommer

prisökningen på hemmamarknaden att bli mindre än tullen eftersom världsmarknadspriset

också sjunker. Tullintäkten kommer dock att vara lika stor för både små och stora länder men

priset på hemmamarknaden kommer inte att öka lika mycket som tullen i ett stort land. Därför

blir också konsumentförlusten mindre i ett stortland än i ett litet. Eftersom

konsumentförlusten blir mindre, vilket representeras av (b+d), medan tullintäkten (f) är

densamma kommer nettoeffekten på landets välfärd att bli positiv. Således kommer det stora

landets välfärd att bli högre än innan tullen. Enligt figur 3 skulle då området f att vara större

än (b + d). Men eftersom tullar aldrig kan medföra någon positiv välfärdsförbättring för

världen som helhet är vinsten (f) en förlust för övriga världens producenter.14

Att faktiskt tillämpa strategin om optimala tullar för stora länder skulle göra den politiska

situationen komplicerad för landets regering. De branscher som skyddas kommer troligtvis att

bli de med mest politiskt inflytande vilket öppnar upp för fördelningsfrågor om vilka som

borde få dela på överskottet.15

Men figur 3 visar hur det är möjligt för stora länder att utnyttja sin ställning och öka sin

välfärd på andra länders bekostnad. Användningen av tullar på detta sätt är dock högst

kontroversiellt och skulle förmodligen skapa strafftullar från omvärlden vilket skulle kunna

vara starten på ett handelskrig vilket inte ligger i någons intresse.16

14 Krugman Obstfeld (2000) 196 f 15 Ibid s 221 16 Ibid s 224

14

5.5 Dynamiska fördelar

Att inte tillämpa frihandel är mycket kostsamt, som visats ovan. Det finns stora fördelar som

inte är medräknade i ovanstående beräkningar. Dynamiska fördelar gäller främst för mindre

stater eftersom de får tillgång till en större marknad och då de kan utnyttja skalfördelar i

produktionen. Även det faktum att en marknad är skyddad av protektionism gör att den är mer

lukrativ än den egentligen borde vara vilket skapar många företag inom de skyddade

sektorerna som egentligen är ineffektiva och som försvinner vid frihandel. Frihandel skapar

också större möjligheter att öka kunskapsutbyte mellan länder eftersom den tillåter import och

export obehindrat och all industri som skapas under dessa förhållanden blir konkurrenskraftig.

Om dessa mer dynamiska fördelar, som är svåra att beräkna värdet på, inkluderas i kostnader

för protektionism blir fördelarna med frihandel än större.17

5.6 Varför protektionism?

Trots de fördelar som beskrivits med frihandel är fortfarande protektionism i högsta grad

närvarande i världen. Genom att titta tillbaka på figur 2 ser vi att protektionism är förknippad

med välfärdsförluster och ineffektivitet. Men varför använder sig inte beslutsfattare av denna

kunskap? Svaret ligger i att ett lands handelspolitik ofta formas utifrån intressegrupper inom

landet snarare än med världen och landets egen välfärd i fokus.18 En av de viktigaste

anledningarna är det faktum att handel skapar vinster för nationen som helhet medan ett fåtal

men ofta mycket kapitalstarka grupper blir stora förlorare. Ägare av den specifika faktor19

som landet kommer att importera vid handel kommer att använda all sin möjlighet att påverka

handelspolitiken för att skydda sin industri. Konsumenter är de största förlorarna vid

protektionism men pga att deras förluster blir utspridda på alla blir förlusten för var och en

inte så stor. Detta gör dem splittrade och det finns ingen organisation som för deras talan

ifråga om frihandel och resultatet blir således ett politiskt tryck för protektionism trots att

frihandel är mer gynnsamt.20

Även möjligheten för stora länder som EU och USA att öka sin välfärd på andra länders

bekostnad som redovisats i figur 3 kan vara en anledning. Fast den kan anses vara av mindre

17 Ibid s 219-221 18 Krugman Obstfeld (2000) s 5 f 19 Se inledande teori 20 Läs mer under Negativa effekter av handel

15

betydelse med tanke på svårigheter i tillämpning samt att det är en uppenbart fientlig handling

mot dagens handelssystem.

5.7 Frihandel idag

WTO anger att det idag finns 170 regionala handelsavtal varav 130 har ingåtts under de

senaste 10 åren och ett land är i medeltal medlem i 6 stycken frihandelsavtal21. Det innebär en

explosionsartad utveckling och idag är i princip alla världens länder involverade i någon form

av frihandelsavtal.

Regionala handelssamarbeten har ofta större begränsningar än tullunioner och kan ibland bara

involvera vissa sektorer medan en tullunion ger frihandel mellan alla medlemsländer.22

Vid skapandet av handelsavtal mellan stater finns regler enligt GATT-avtalet inom WTO. För

att ett handelsavtal eller en tullunion ska få skapas i enlighet med WTO måste detta leda till

att tullar och restriktiva handelsregleringar minskar jämfört med innan.23

6. Tullunion kontra frihandelsområde När ett land ingår något av ovanstående arrangemang kommer det att ge upphov till två

effekter på handelsmönstret med omvärlden och de nya medlemsländerna. Beroende på vilken

av nedanstående effekterna som blir dominant kommer det att leda till olika välfärdseffekter

på medlemslandet och världen som helhet.

Handelsalstring

Handelsalstring är den positiva statiska effekt som uppkommer vid en integration vilken

skiftar handeln för ett medlemsland från en inhemsk och dyrare produktion till import från ett

mer kostnadseffektivt medlemsland.24

Handelsomfördelning

21 World bank 2005 22 http://www.kommers.se/templates/Standard2____544.aspx 23 GATT avtalet artikel 24 24 Viner s 43

16

Handelsomfördelning är den negativa effekt som uppstår då en kostsam import från

medlemsländer ersätter import som produceras mer kostnadseffektivt i tredje land dvs ett land

utanför frihandelsområdet eller tullunionen.25

6.1 Frihandelsområde:

Länder som mellan varandra avskaffat tullar och andra handelshinder för inbördes handel

bildar ett frihandelsområde. Varje land i ett frihandelsområde behåller sina egen yttre tullmur

gentemot länder utanför samarbetet. Att länderna inte har en gemensam tullmur innebär att

tullkontroller fortfarande finns mellan länderna för att kontrollera ursprung på varan.26

6.2 Tullunion

Till skillnad från frihandelsområde måste alla länder som är medlemmar av unionen tillämpa

samma handelsregim (tullar, kvantitativa importrestriktioner etc. mot omvärlden). Det finns

inga krav på att de inre tullarna ska vara lägre än inom ett frihandelsområde men inom EU

som är det bästa exemplet på en fullgången tullunion tillämpas total handelsfrihet.27

6.3 Skillnader

Båda arrangemangen har fördelar och nackdelar. I korthet kan det sägas att frihandelsavtal är

politiskt okomplicerade medan de skapar mycket administration och byråkrati. En tullunion är

tvärtom en politisk process som är både laddad och komplex medan den rent administrativt är

mycket enklare än ett frihandelsavtal. Att inte tillämpa samma tullar mot omvärlden som är

fallet inom frihandelsområden skapar problem vid handel mellan dess medlemsstater. Med

dagens specialiserade värld är det ibland svårt att bestämma ursprung för en vara. Anta att

Mexico exporterar en skjorta till USA inom ramen för NAFTA, skjortans tyg är tillverkat i

Thailand, knapparna tillverkade i Kina och skjortan slutligen hopsydd i Mexico. Frågan är

vilket ursprungsland skjortan kommer ifrån? Om dess ursprung finns inom området erhåller

varan tullfrihet annars tillämpas yttre tullen av importlandet. Därför måste tullinspektioner

och strikta regelverk om ursprung tillämpas. Detta skapar en komplicerad byråkrati om

ursprungsregler och ursprungsbevis som måste finnas i ett frihandelsavtal. Liknande problem 25 Ibid 26 http://www.kommers.se/templates/ABCterm____193.aspx 27 http://www.kommers.se/templates/ABCterm____455.aspx

17

kan undvikas inom en tullunion. Frihandelsområden skapar mycket pappersarbete vilket kan

vara ett handelshinder i sig även om det inte är i form av en tull.28

Det kan finnas politiska motiv eller påtryckningar som gör att ett land väljer det ena eller

andra av dessa alternativ. Men de rent ekonomiska motiven kan sägas bero till stor del på om

medlemskapet är handelsalstrande eller handelsomfördelande vilket bland annat beror på

landets ursprungliga tullar och de tullar som tullunionen har gentemot omvärlden.

7. Sammanfattning Frihandel medför en reell välfärdsökning för ett land. Välfärdsförbättringen uppfyller dock ej

paretokriteriet. Ägare av de specifika faktorer som importeras kommer att få det sämre.

Avvikelser från frihandel skapar också problem och ett politiskt spel då särintressen kommer

att lobba för att just deras sektorer ska skyddas. Att protektionismen ändå är relativt utbredd i

världen beror just på att handelspolitik tenderar att skapas av grupper inom landet, vilka

givetvis ser till sina egna intressen istället för landet som helhet.

Stora länder kan genom höjda tullar, sänka sin inhemska efterfrågan och därmed minska

världsmarknadspriset. I teorin kan de skapa välfärdsvinster på omvärldens bekostnad. Men

med tanke på att landet är beroende av låga tullar inom andra sektorer är det ingen långsiktig

lösning.

Idag finns ett stort antal frihandelsavtal, frihandelområden och tullunioner. Anledningarna

bakom skapandet av dem kan vara politiska eller rent ekonomiska och effekterna av

frihandelsavtal på globala handelsmönster och global välfärd är svåra att förutse. Tullunioner

är fördjupade samarbeten med enhetlig handelsstrategi medan regionala handelsavtal är

ekonomiska samarbeten med en avsevärd byråkrati men de tillåter länderna inom avtalet att

tillämpa sin egen handelspolitik.

Frihandel handlar egentligen om att allokera världens resurser på effektivast möjliga sätt och

detta kan endast göras utan handelshinder. Idag präglas handelssystemet av hinder som gör att

28 Krugman Obstfeld (2000) s 242

18

det land som producerar en vara mest kostnadseffektivt inte därför också är en stor producent

av varan pga att priset på varan påverkas av andra länders tullstrukturer.

8. Påverkar frihandelsavtal incitamenten för medlemsländer att vilja nå global frihandel? Det var Bhagwati, när han gav ut The world trading system at risk (1991), som på allvar satte

fokus på en gammal fråga som fått förnyat intresse pga den senaste vågen av regionala

frihandelsavtal. Han frågade sig vilken effekt regionala frihandelsavtal har på världshandeln.

Är de ”building blocs” eller ”stepping stones”29 för global frihandel? Bhagwati har en uttalat

negativ inställning till regionala frihandelsavtal och efter Bhagwatis artikel tog debatten

verkligen fart vilket också blev kontroversiellt med tanke på det växande antalet regionala

frihandelsavtal i världen samt att även WTO har en positiv syn på frihandelsavtal. Men den

bilden är således inte alla utrikeshandelsforskare eniga om.

8.1 Öppna kontra slutna frihandelsavtal

Frågan om vilka effekter ett frihandelsavtal har på medlemsländernas incitament till

ytterligare handelsliberalisering är svår att mäta men en bra start är att undersöka vilka

effekter ett avtal medför.

8.1.1 Slutna avtal

Krishna undersöker i artikeln Regionalism and Multilateralism: A Political Economy

approach (1997) under vilka förutsättningar ett bilateralt handelsavtal kommer att stödjas av

medlemsländer och vilken effekt ett sådant avtal har på incitamenten för multilateral

handelsliberalisering dvs en utökning av de bilaterala avtalen att gälla för utomstående länder.

Huvudpoängen och slutsatsen är att bilaterala frihandelsavtal kan utgöra ett reellt hot mot

multilaterala förhandlingar.

29 Building blocs betyder att frihandelsavtal skulle vara ett hinder på vägen (väg block), dvs. negativ inverkan på möjligheterna att nå global frihandel medan stepping stone syftar på att frihandelsavtal skulle fungera som en språngbräda, dvs. positiv inverkan på att nå global frihandel.

19

Krishna använder sig av en imperfekt konkurrensmodell, där marknaderna anses

segmenterade30, som analyseras utifrån politisk teori i vilken handelspolitik formas av

koncentrerade särintressen. I korthet är det producenter som påverkas mest av ett lands

handelspolitik31 och således har mest att vinna/förlora och därför kommer att lobba för hur

handelspolitiken styrs och utvecklas32.

Modellen baseras på att det finns en vara som produceras av alla världens länder.

Marknaderna karaktäriseras av imperfekt konkurrens där oligopolistiska företag producerar

perfekta substitut. Länders marknader förutsätts vara segmenterade och jämvikt uppstår av

Nash33 och Cournot typ34. Konstant skalavkastning förutsätts. Inhemska producenter kan vara

antingen för eller emot ett bilateralt avtal och kommer att basera sin inställning på en rationell

kostnadskalkyl. Det faktum att kostnader vid produktion är konstanta samt att marknaderna är

segmenterade medför att vinster kommer vara oberoende av hur det går på andra marknader

vilket betyder att det går att beräkna kostnader för importsidan separat från intäkter från

exportsidan. Eftersom det är samma företag som står för både import och export går det att

räkna ut om frihandelsavtalet kommer att vara en nettovinst eller nettoförlust och det kommer

också att avgöra huruvida det blir ett bilateralt avtal eller inte.

Det faktum att inhemska producenter formar ett lands handelsstrategi medför instinktivt att

producenter skulle kunna försöka påverka i olika riktningar beroende på om de är ägare av

den specifika faktor som kommer att utsättas för import eller export35. När två länder skapar

ett frihandelsavtal mellan varandra kommer dessa länders företag att få en fördelaktigare

kostnadssituation än resten av världens företag på varandras marknader. Detta faktum medför

att handeln med resten av världen kommer att omfördelas och en större del kommer att bestå

av handel mellan partnerländerna än före avtalet. Om frihandelsavtalet däremot är 30 Marknader anses segmenterade i modellen och transportkostnader anses försumbara vid export men transportkostnaderna förhindrar däremot arbitrage vinster mellan marknader därav är marknader segmenterade. 31 Se effekter av handel ovan 32 Detta antagande har starkt stöd i litteraturen för mer information se (tex olson 1965, stigler 1971) 33 Nashjämvikt: uppnås i ett spel där varje aktör handlar rationellt, med tanke på sin egen situation, när ingen aktör kan uppnå en bättre ställning givet att ingen annan aktör ändrar strategi. I korthet blir det en mängd omgångar där varje förändring någon aktör gör medför att alla andra aktörer får omvärdera sin strategi tills inte någon aktör är villig att ändra strategi. Se: http://economics.about.com/cs/economicsglossary/g/nashequilibrium.htm 34 Definition: Förenkling som beskriver industristruktur i modeller. Det finns givet antal företag, N, vilka alla kommer att välja en viss produktionskvantitet. Priset kommer att minska i takt med ökade total produktion, vilket alla är medvetna om. Alla företag har kunskap om N och har samma kostnadsfunktion c(q). Kombineras med Nash jämviktsläge för att välja vilken kvantitet företagen ska producera. Se: http://economics.about.com/library/glossary/bldef-cournot-model.htm 35 Se specifika faktormodellen ovan

20

handelsalstrande och handel ej omfördelas till förmån för medlemsländerna kommer varje

lands producenter visserligen att få fördelar på partnerlandets marknad men de kommer också

att åtnjuta mindre skydd mot partnerlandets producenter och dessa två effekter kommer att ta

ut varandra och således kommer ingen av producenterna att stödja avtalet. Vid formandet av

ett bilateralt frihandelsavtal är det avgörande om avtalet huvudsakligen är

handelsomfördelande. Om detta är fallet kommer avtalet att stödjas av producenter oavsett

vilken faktor de är ägare till. Om avtalet däremot är handelsalstrande kommer det inte stödjas

av producenter.

Krishna kommer fram till två slutsatser.

1. Frihandelsavtal som till största delen omfördelar handel kommer att stödjas av särintressen.

2. Ju större handelsomfördelande effekt ett handelsavtal har desto större sannolikhet är det att

incitamenten minskar för fortsatt multilateral handelsliberalisering.

Krishna visar att stor handelsomfördelning inom ett frihandelsavtal kan hota hela det

multilaterala förhandlingssystemets överlevnad.36

Eftersom Krishna studerar effekterna av ett (1) frihandelsavtal medför det att frågan om att

handelsavtal kan vara öppna eller slutna inte berörs. Att inte analysera effekterna av flera

frihandelsavtal medför att Krishna betraktar frihandelsavtal som slutna. Under dessa

förutsättningar påverkar regionala frihandelsavtal incitamenten att nå global frihandel mycket

negativt.

8.1.2 Öppna avtal

Efter att sett effekterna hos medlemsländerna vid skapandet av ett frihandelsavtal kommer vi

logiskt vidare till Baldwin som studerar en mer komplicerad värld där effekterna av flera

frihandelsavtal analyseras, ifråga om kostnader och incitament till ytterligare

handelsliberalisering.

Baldwin visar i artikeln A domino theory of regionalism tvärtemot Krishna att frihandelsavtal

leder till global frihandel. Han följer sedan upp sin teori i The Causes of regionalism (1997) 36 Krishna 1997

21

där han argumenterar för att senaste årens ökade regionalism och EUs utvidgning är

ytterligare bevis för hans tes. Där avfärdar han också att vågen av regionala frihandelsavtal

inte alls beror på frustration över att multilaterala förhandlingarna under senare år har

strandat. Regionala frihandelsavtal är inte ett substitut för multilaterala handelsförhandlingar

utan, hävdar han, snarare ett starkt verktyg för multilateral liberalisering av handelshinder.37

En väsentlig del av dominoteorin är att handelspolitik bestäms endogent. De grupper som har

mest att vinna på ett frihandelsavtal är nationella företag som exporterar till det potentiella

landet eller området ifråga och de kommer också att bedriva mest lobbying för frågan.

Teorin är relativt enkel och bygger på en dominoeffekt 38 som utlöses när ett nytt

frihandelsavtal ingås eller ett befintligt frihandelsavtal fördjupas. När ett nytt frihandelsavtal

skapas eller fördjupas leder detta till en handelsomfördelning. Handelsomfördelningen39 leder

till att medlemsländernas producenter gynnas på bekostnad av alla världens producenter som

står utanför frihandelsavtalet. Producenter i länder som inte är med i frihandelsavtalet får

relativt högre kostnader vid export, pga att de måste betala tullar, på de marknader som

omfattas av frihandelsavtalet. Företag är vinstmaximerande och det lättaste sättet att öka sin

vinst är att minska sina kostnader. Det är uppenbart att producenter kommer att vilja ingå i

frihandelsavtal för att dra nytta av den exportfördel detta innebär. Det är

handelsomfördelningen som ger upphov till strävan hos producenter att vilja ingå

frihandelsavtal. Omfördelningen skapar ett ”tryck” från producenter i länder som icke är

medlemmar att gå med eftersom det är kostsamt för dessa intressegrupper att inte vara med.

Ju större block som bildas desto större blir kostnaderna för producenter som står utanför

avtalet och i takt med att kostnaderna ökar, ökar också trycket på medlemskap från

producenter i länder som inte är medlemmar. Även om Baldwin inte antar att det är

producenter som styr ett lands handelspolitik menar han att deras agerande kan få vågen att

tippa över till fördel för medlemskap om regeringen är indifferent. Ett fördjupat

frihandelsavtal ökar trycket på länder som icke är medlemmar och ju fler frihandelsavtal som

skapas desto större blir trycket denna effekt gör att frihandelsavtal kommer att spridas som

ringar på vatten och därav liknelsen med ett dominospel.

37 Baldwin 1997 38 Syftar på traditionellt spel där serier av brickor staplas efter varandra och när en bricka faller kommer dess tyngd falla på nästa bricka som också faller osv. 39 Se handelsomfördelning

22

Vägen till frihandel går således inte genom multilaterala förhandlingar utan genom regionala

frihandelsavtal, som blir katalysatorer och en språngbräda mot global frihandel.

Baldwin erbjuder också en förklaring till varför företag inte lobbar för multilaterala

handelsliberaliseringar. Företag är mer intresserade av att minska befintliga kostnader än att

jaga eventuella vinster. Eftersom utanförskap innebär avläsbara direkta kostnader kommer

företag i länder utanför att agera för ett medlemskap istället för att agera för multilaterala

handelsförhandlingar.40

8.2 En jämförande analys av Baldwin och Krishna

Både Baldwin och Krishna använder sig av liknande sätt att undersöka huruvida det är troligt

att frihandelsavtal kommer att leda till global frihandel. Båda förutsätter att det är inhemska

producenter som formar ett lands handelspolitik men skillnaden är hur dessa producenter

kommer att agera under deras olika antaganden. Det är följaktligen väsentligt hur

producenterna påverkas av frihandelsavtal och hur de agerar. Båda kommer fram till att

frihandelsavtal till viss del är handelsomfördelande, vilket är väsentligt för deras resultat.

Baldwin och Krishna visar även på hur producenter har mer att vinna på frihandelsavtal än

multilaterala handelsliberaliseringar. Detta kommer att bidra till att producenter alltid väljer

frihandelsavtal framför global frihandel.

Baldwin antar att frihandelsavtal är öppna för alla och kan skapas av vilka länder som helst

medan Krishna enbart undersöker effekten av ett frihandelsavtal, vilket blir i princip samma

sak som att anta att frihandelsavtal är slutna eftersom befintliga avtal inte kan utökas och inga

fler kan skapas. Denna skillnad leder till att deras resultat om huruvida frihandelsavtal är en

väg mot global frihandel blir helt motsatta. Att Krishna inte behandlar effekten av flera

frihandelsavtal resulterar i slutsatsen att frihandelsavtal blir en återvändsgränd, eftersom det

tvingar företag att välja mellan global frihandel eller ett frihandelsavtal. Som tidigare påpekats

medför global frihandel lika stor vinst för alla världens producenter, dvs ingen fördel för

någon specifik producent, medan ett frihandelsavtal medför minskade kostnader för

producerande företag inom medlemsländerna och således en konkurrens fördel gentemot

övriga världens producenter. Vid valet av frihandelsavtal eller global frihandel blir således

valet lätt för producenter som väljer ett frihandelsavtal eftersom det ger dem en fördel. Detta 40 Baldwin 1993

23

betyder enligt Krishnas angreppssätt att frihandelsavtal genom sin blotta existens hotar att

underminera hela den multilaterala handelsliberaliseringen. Baldwin som istället antar att

frihandelsavtal är öppna når totalt motsatt resultat eftersom producenter hela tiden kommer att

sträva efter att öka sina vinster. Genom att minska sina kostnader för export vilket minskade

tullar medför kommer producenters vinster att öka. Enligt samma resonemang kommer

producenter följaktligen hela tiden att lobba för utökade och nya frihandelavtal. Denna strävan

kommer att skapa en dominoeffekt och effekten blir att när alla världens länder slutligen

bildat ett frihandelsområde med varandra kommer resultatet att vara det som verkligen inte

var det ursprungliga målet för producenterna men det slutliga målet för jordens välfärd, dvs.

global frihandel.

8.3 Förekommer öppna frihandelsavtal i verkligheten?

Den springande punkten är således om frihandelsavtal de facto är öppna eller slutna. Det är

ganska uppenbart att inget av dessa extrema antaganden föreligger i världen idag. Sanningen

ligger troligtvis någonstans mittemellan. Det faktum att frihandelsavtal skapas i stort sett över

hela jorden och den lavinartade ökningen de senaste 15 åren ger bevis för att det inte är

omöjligt att skapa avtal i alla fall. Om alla länder har lika stora möjligheter att skapa

frihandelsavtal är emellertid inte lika lätt att avgöra, frihandelsavtal är vanligare i

industrialiserade länder och mindre vanliga i utvecklingsländer. Det är för dominoteorin

mindre viktigt eftersom producenter hela tiden kommer att söka nya avtalspartners och är

således inte en avgörande fråga för om frihandelsavtal ökar eller minskar incitamenten för

handelsliberaliseringar. Frågan om utökade frihandelsavtal är mer komplex. Det

uppenbarligen inte möjligt för länder att ansluta till vilket frihandelsavtal de önskar. Men det

finns helt klart en ökande trend även ifråga om utökning av befintliga avtal. Som exempel kan

nämnas EU, som nyligen fått tillskott i form av baltstaterna, Tjeckien, Slovakien, Slovenien,

Polen, Ungern och Malta men även FTAA41 har utökat sitt medlemsantal kraftigt på senare år.

Sammantaget framträder bilden av att frihandelsavtal är mer öppna än slutna och frågan om

de här presenterade teorierna skulle få mer fotfäste i makthavares tänkande skulle kanske även

den aspekten vägas in och leda till en mer öppen syn på nya medlemmar inom befintliga

frihandelsavtal. Det borde ligga i länders intressen också eftersom alla befintliga tullar medför

kostnader för ett land och ett minskande av dessa även om det skedde för få utvalda är alltid

bättre än att inte göra det. De enda förlorarna ifråga om handelsliberaliseringar är som tidigare 41 Free Trade Association of America med nya medlemmar från stort antal Sydamerikanska länder.

24

fastslagits ägarna till specifika faktorer som kommer att drabbas av import. Baldwins

dominoeffekt är åtminstone mer applicerbar även om den inte fullt kan förklara varför

frihandels avtal ökat markant på senare tid så ger den en fingervisning om vilken strategi som

ska förordas för framtiden.

9. Bör frihandelsavtal förbjudas? Krishna och Baldwin visar att frihandelsavtals påverkan på incitament till ytterligare

handelsliberaliseringar till stor del beror av om avtalen är öppna eller slutna. En annan fråga

som kan ställas, för att ytterligare illustrera effekten av frihandelsavtal, är följande: Hur skulle

ett förbud mot regionala frihandelsavtal påverka det långsiktiga jämviktsläget. Om

möjligheten fanns, skulle ett förbud mot frihandelsavtal påverka det långsiktiga

jämviktsläget? Skulle detta leda till global frihandel eller inte?

9.1 Skillnader i produktionskostnader mellan medlemsländerna, en avgörande faktor? I artikeln Bilateral Trade Agreements and the Feasibility of Multilateral Free Trade (2005)

undersöker Saggi och Yildiz i en modell bestående av tre länder, som skiljer sig åt ifråga om

produktionskostnad, möjligheterna att nå global frihandel under två olika förutsättningar. I

ena fallet får frihandelsavtal skapas, i det andra får det inte skapas. Att de använder länder

med olika produktionskostnad i undersökningen är centralt eftersom det möjliggör att

analysera vilken betydelse symmetri (länder med liknande produktionskostnad) och

asymmetri (länder med signifikant olika produktionskostnad), bland medlemsländerna, har på

möjligheterna att nå global frihandel. Resultatet är att möjligheten att skapa frihandelsavtal

påverkar utsikterna att nå global frihandel, positivt eller negativt beroende på om världen är

symmetrisk eller ej. Saggi och Yildiz behandlar ej möjligheten att skapa tullunioner. När

frihandelsavtal nämns syftas enbart på bilaterala frihandelsavtal.

Mer specifikt undersöker de om det långsiktiga jämviktsläget kommer att bli global frihandel

eller om jämvikt nås före global frihandel under två scenarier.

1) Minskade tullar kan åstadkommas genom antingen multilaterala förhandlingar eller

bilaterala frihandelsavtal.

2) Minskade handelshinder kan bara ske genom multilaterala förhandlingar.

25

Modellen bygger på intraindustriell42 handel och därmed oligopolistisk konkurrens samt

vilket jämviktsläge (”Nashjämvikt”43) som uppkommer under dessa förutsättningar. Vidare

finns det endast tre länder och två varor, konsumenters preferenser är kvasilinjära. Varorna är

producerade av ett vinstmaximerande företag från varje land med konstant skalavkastning.

Företag konkurrerar med kvantiteter enligt Cournot44 modellen och gör oberoende beslut av

försäljning i respektive marknader (eftersom marknader förutsätts vara segmenterade).

Under scenario 1 kommer alla länder i första steget att välja vilka länder de vill forma

frihandelsavtal med. Om två länder vill skapa ett frihandelavtal med varandra kommer ett

avtal att skapas. Om alla länder vill ha frihandel med varandra kommer således global

frihandel att uppkomma. I scenario 2 kan länder bara annonsera om de är för frihandel eller

inget avtal alls. Om alla är för frihandel kommer global frihandel att vara jämviktsläget annars

inte.

När ett frihandelsavtal skapas kommer varje medlemsland att få sänkt inhemsk välfärd

jämfört med att tillämpa optimala tullar (pga minskade tullintäkter). Frihandelsavtalet medför

å andra sidan att landet kommer att få ökade exportintäkter på andra medlemmars marknader.

Dessa två effekter är avgörande för hur länder kommer att agera ifråga om

handelsliberalisering. Beroende på vilken av dessa två effekter som är störst kommer länder

att välja att ingå frihandelsavtal, frihandel eller behålla optimala tullar. Länders vilja att ingå

avtal baseras på maximering av nedanstående ekvation med avseende på t (tull), där

ovannämnda effekter illustreras.

Källa: Saggi & Yildiz 2005, sid 9 42 Intraindustriell handel uppkommer med industriprodukter som karaktäriseras av monopolistisk konkurrens och skalfördelar som kommer att ge upphov till handel oavsett skillnader i arbetsproduktivitet pga att länder producerar differentierade industriprodukter t ex bilar mot bilar. Intraindustriell handel är ett resultat av skalekonomi eftersom inget land kan producera hela varuutbudet själva. Se Krugman Obstfeldt sid 135 ff 43 Se not 33 44 Se not 34

26

1: u(xi)- pixi representerar konsumentöverskott i land i.

2: ti ∑zxzi vilket representerar den totala tullintäkten, positiv effekt på välfärd därav plus

tecknet.

3: (pi- ci) xii produktion minus konsumtion i ett land är export, vilket också är en positiv

effekt.

Effekterna som ovan nämndes är 2 och 3. I detta fall är effekt 1 inte relevant när ett land ska

utvärdera vinster och kostnader med att ingå ett frihandelsavtal. Om vinsten av exporten (3)

ökar mer än tullintäkten (2) minskar är det mer fördelaktigt för ett land att ingå ett

frihandelsavtal än att stå utanför.

När länder är symmetriska kommer dessa effekter att vara liknande för alla och länderna

kommer att gynnas av handelsliberaliseringar pga minskade handelshinder45. Vid asymmetri

kommer förlusten på hemmamarknaden och vinsten på export marknaden att skilja sig mellan

de asymmetriska länderna vilket medför att frihandelsavtal kommer att påverka länderna

olika.

Högkostnadsländer i en asymmetrisk värld har starka incitament att behålla tullar. Eftersom

deras produktionskostnad är högre än övriga länders medför det en liten export och en stor

import. Den högre importen relativt de andra länderna medför att de drabbas hårdast om de

måste sänka tullar samtidigt som låg export gör högkostnadsländer mindre känsliga för andra

länders tullar.

Om symmetri råder mellan de tre länderna kommer global frihandel att vara det bästa valet för

alla om bilaterala frihandelsavtal inte är tillåtna. Om alla länder har liknande

produktionskostnad är allokeringen av produktion oviktig och alla former av handelshinder

medför mindre produktion i världen (pga. effektivitetsförluster46) vilket också ger lägre

välfärd i världen. Detta medför också att i en symmetrisk värld är det bättre att förbjuda

bilaterala frihandelsavtal eftersom resultatet då med säkerhet blir global frihandel. Men att

tillåta bilaterala frihandelsavtal i en värld bestående av symmetriska länder kan också leda till

global frihandel även fast även andra koalitioner uppfyller kriterierna för jämvikt. Därför blir

45 Se Effekter av en tull 46 Se Effekter av en tull

27

slutsatsen att bilaterala frihandelsavtal vid en symmetrisk värld har en svag men ändock

negativ effekt på att nå global frihandel.

I en asymmetrisk värld kommer möjligheten att skapa frihandelsavtal att leda till frihandel.

Om frihandelsavtal inte är tillåtna kommer världen inte att nå global frihandel. I detta scenario

har bilaterala frihandelsavtal en stark positiv effekt på möjligheterna att nå global frihandel.

Ett undantag är dock om asymmetrin är mycket stor, då kommer bilaterala frihandelsavtal att

få negativ effekt på möjligheterna att uppnå global frihandel.

Grad av kostnadsasymmetri mellan länder är en avgörande faktor för huruvida global

frihandel är möjligt och om bilaterala handelsavtal är önskvärda eller inte.47

När länder är relativt symmetriska verkar frihandelsavtal göra mer skada än nytta och således

är scenario 2 (förbud av frihandelsavtal) att föredra i en symmetrisk värld. Emellertid i en

asymmetrisk värld är global frihandel svårare att uppnå och är endast möjligt i scenario 1

(frihandelsavtal är tillåtna). I de fall där global frihandel inte är möjlig är det ändå bättre att

tillåta bilaterala frihandelsavtal eftersom de i alla fall möjliggör viss handelsliberalisering och

följaktligen en välfärdshöjning.

Saggi och Yildiz visar på att huruvida bilaterala frihandelsavtals ökar eller minskar

möjligheterna att uppnå global frihandel beror av om symmetri eller ej råder mellan

medlemsländerna. Finns det någon annan tolkning på samma problem och är det någon

skillnad om vi undersöker tullunioner och bilaterala frihandelsavtal separat? Här kommer

Riezman med ett svar.

9.2 Påverkas möjligheterna att nå global frihandel av faktorer som storlek och form av frihandelsavtal? Riezman visar i artikeln Can bilateral trade agreements help induce free trade?(1999) att

möjligheterna att nå frihandel beror av handelsblockens (stora frihandelsavtal) storlek48. Att

fokusera på just block av frihandel motiveras genom att det finns stort stöd i tidigare

forskning om att världshandeln till största delen redan pågår inom och mellan tre block samt

47 Saggi och Yildiz 2005 48 Syftar inte på geografisk storlek utan hur stor del av världshandeln som finns inom respektive block.

28

att blocken kommer att bli mer formaliserade i framtiden49. Riezman studerar också vilka

skillnaderna är mellan tullunioner och frihandelsavtal till skillnad mot Saggi och Yildiz, vilket

läsaren måste uppmärksamma.

Riezman frågar sig huruvida bilaterala handelsavtal är en bra väg att gå för att nå frihandel i

världen eller om de är ett hot och hur skulle världen se ut om de var förbjudna? För att

besvara frågan söker Riezman om det långsiktiga jämviktsläget50 kommer att bli global

frihandel eller om jämvikt nås före global frihandel under två antaganden. I antagande 1 är

alla former av frihandelsavtal förbjudna. I antagande 2 är frihandelsavtal tillåtna. Riezman

analyserar också om antagande 2 skulle visa annorlunda resultat om enbart tullunioner

förbjuds medan frihandelsavtal var tillåtna.

Modellen bygger på två steg, där handelsblock i det andra steget väljer vilka tullar de optimalt

vill ha beroende på vilka koalitioner som finns. I det första steget använder sig handelsblock

av information i det första steget för att välja vilka koalitioner de vill ingå i eller stå utanför.

”Spelet” fortsätter tills antigen frihandel uppnås eller världen når ett jämviktsläge som

uppfyller Nash51 kriterier för jämvikt. Handelsblocken väljer strategi utefter vilket som ger

dem den största nyttan i enlighet med Cobb-Douglas funktionen där alla individer har

identiska preferenser:

Där Ui är välfärden för handelsblock i, och βi

j är hur viktig vara j är för handelsblock i. Xij är

den aggregerade konsumtionen av vara j i handelsblock i. Handelsvolymen blir då Z=X-Y52,

positivt värde betyder import och negativt värde medför export. Optimal tull används på

import vilket för vara j och handelsblock i blir, tij. Världsmarknadspriset på vara j betecknas

som Pj och priset inom ett handelsblock blir Pij =(1+ ti

j) Pj. Aggregerad efterfrågan fås genom

att maximera nyttofunktionen i förhållande till budgetlinjen, där Ii är inkomsten i

handelsblock i och består av inkomsten för produktionen (värdet) plus tullintäkt.

49De tre som åsyftas är EU, NAFTA och ett asiatiskt t ex en utveckling av ASEAN eller något nytt samarbete som involverar framförallt Japan men även Kina. För mer läsning se t ex Frankel, Stein, Wei 1996 50 Nash se ovan 51 Ibid 52 Y står för den givna kvantiteten i varje land. Alltså ingen produktion som kan förändras. Riezman sid 4

i,j=1,2,3 (1)

29

Strategi avgörs av varje handelsblock efter att optimera (1) under villkor (2). Varje

handelsblock exporterar en vara medan det importerar de övriga två.

Modellen förutsätter att tullar sätts endogent, att varje block agerar rationellt samt att handel

sker interindustriellt53. Blocken svarar på utomstående förändringar rationellt och kan ändra

tullar tills ett jämviktsläge uppnås. Det finns heller ingen produktion utan en summa för

värdet på varor förutsätts. Den tar heller ingen hänsyn till hur inkomstfördelning sker eller hur

politiska faktorer skulle spela in. Analysen angriper frågan utefter tre steg

1. Hur sker interaktionen mellan blocken tills ett jämviktsläge uppnås.

2. Hur förändras policy om inga bilaterala avtal tillåts.

3. Vilka skillnader finns mellan frihandelsavtal och tullunioner ifråga om blockens agerande.

För att kunna jämföra vilket jämviktsläge som uppstår av olika stora handelsblock antar

Riezman att det finns två fiktiva ekonomiska världar.

Ekonomi A består av ett stort block, som står för 43 % av värdet för världens samlade

produktion, och två mindre, som båda har 28 % av värdet på världens produktion.

Ekonomi B är mer jämnt fördelad där det finns ett mindre block, som står för 30 % av

världens produktion, och två större med 35 % av världens produktion var.

I ekonomi A kommer det stora handelsblocket att få en högre välfärd om de tillåts att använda

tullar. De två mindre blocken uppnår då lägre välfärd än vid frihandel och kommer att

använda hotet om att skapa en tullunion med varandra vilket kommer att medföra ett scenario

som ej är fördelaktigt för det stora blocket som under dessa förutsättningar kommer att välja

53 Interindustriell handel är den i litteraturen klassiska beskrivningen att handel sker i form av att olika produkter handlas mot varandra t ex mat mot industri produkter, detta sker om skalfördelar ej råder. Handeln mellan stater skulle karaktäriseras av att länder specialiserade sig på få produkter och dessa var deras export medan allt annat skulle importeras. Se Krugman Obstfeld sid 135 ff

(2)

30

frihandel. Trots att det stora blocket helst vill ha kvar tullar blir resultatet frihandel eftersom

hotet om en tullunion är ett än värre scenario.

Skulle alla former av frihandelsavtal vara förbjudna skulle det stora blocket fortsätta att

tillämpa tullar eftersom de får högre välfärd vid tullar än vid frihandel. Resultatet skulle

således inte bli en värld med global frihandel.

Om frihandelsavtal är tillåtna medan tullunioner är förbjudna skulle det stora blocket tjäna

mest på att stå utanför frihandelsavtal (genom att de tillämpar tullar som ovan) medan de två

mindre skulle ingå ett frihandelsavtal med varandra (mer gynnsamt än ingen frihandel alls).

Vid detta scenario skulle det stora blocket gynnas på bekostnad av de två mindre eftersom

frihandel ej uppnås. Även här skulle jämvikt uppnås innan global frihandel är åstadkommen.

Men de mindre handelsblocken uppnår här högre välfärd än om alla former av frihandelsavtal

är förbjudna eftersom frihandel mellan de små blocken är bättre än ingen frihandel alls.

Slutsatsen av ekonomi A är att tullunioner, men även frihandelsavtal, gör det möjligt för

mindre handelsblock att bli större och kunna konkurrera mer effektivt mot stora handelsblock.

Att handelsblocken blir mer jämbördiga kan resultera i att frihandel väljs framför ett

jämviktsläge med tullar. Ett förbud mot frihandelsavtal generellt medför högre protektionism

och lägre välfärd i världen.

I ekonomi B, under förutsättning att alla avtal är tillåtna, kommer de två större blocken att

uppnå högst välfärd om de formar en tullunion medan det mindre blocket kommer att stå

utanför, utan möjlighet att påverka situationen. Frihandel kommer därför ej att uppnås.

När alla former av frihandelsavtal är förbjudna kommer alla block att uppnå högre välfärd vid

frihandel. Därför kommer frihandel att vara det långsiktiga jämviktsläget.

Om bara frihandelsavtal är tillåtna, medan tullunioner är förbjudna, kommer alla block ändå

att åtnjuta högre välfärd vid frihandel än något annat alternativ.

Slutsatsen av ekonomi B är att den inte påverkas av om frihandelsavtal är tillåtna eller ej och

kommer att uppnå global frihandel ändå medan att tillåta tullunioner är skadligt och kommer

att resultera i att global frihandel ej uppnås.

31

Riezman visar att möjligheter att nå global frihandel påverkas av om frihandelsavtal och

tullunioner är tillåtna eller ej och vad resultatet blir under de olika förutsättningarna beror av

storleken på handelsblocken. Generellt medför inte bilaterala frihandelsavtal något hot utan de

tillåter mindre block att växa, för att de ska kunna utnyttja handelsfördelen som det medför

gentemot omvärlden för att kunna konkurrera med större block. Men ett totalförbud mot alla

former av frihandelsavtal kan faktiskt resultera i högre protektionism och lägre välfärd i

världen.

Tullunioner är mer komplicerade och medför att global frihandel inte uppnås om de får träda

ikraft (se ekonomi B). Däremot kan de fylla en funktion i form att mindre block kan hota om

att skapa en tullunion om inte frihandel tillämpas av alla (se ekonomi A). Tullunioner

påverkar dock alltid möjligheterna att nå global frihandel negativt när de väl är ikraft.

Riezman ser risker med frihandelsavtal och att de kan bidra till att skapa incitament mot

frihandel men han visar att det skulle vara ännu större risker förknippade med att förbjuda

frihandelsavtal helt. Därför blir slutsatsen att frihandelsavtal gör mer nytta än skada. En

relevant fråga är då, vilken värld lever vi i, ekonomi A eller ekonomi B? Riezman menar att

det krävs mer forskning för att kunna fastställa vilket men mycket tyder på att det inte är

ekonomi A. Han påpekar också att även om det skulle visa sig att tillåta frihandelsavtal idag

skulle medföra högre välfärd på inga sätt garanterar att världen utvecklas i sådan riktning att

detsamma gäller i framtiden.54

9.3 Analys: Riezman kontra Saggi och Yildiz: Saggi och Yildiz tillåter att länder får ingå bilaterala handelsavtal och att de ej behöver

samarbeta inom större regioner som Riezman förutsätter. Riezman huvudantagande består i

att han ser frihandelsavtal/frihandelsregioner i form av block och han tar sig an problemet

utifrån att samarbete mellan länder på vägen mot frihandel är en förutsättning. Riezman

förutsätter att handel sker interindustriellt medan Saggi och Yildiz förutsätter intraindustriellt

vilket gör att Saggi och Yildiz kan fokusera på kostnadsasymmetri mellan länder vilket ej

Riezman kan göra under sina antaganden.

54 Riezman 1999

32

Riezmans poäng är att beroende på hur världen ser ut får frihandelsavtal olika effekt på om

jämvikt nås vid frihandel eller inte. Slutsatsen om frihandelsavtal är ändå att de verkar göra

mer nytta än skada medan tullunioner har en direkt skadlig effekt på möjligheten att nå global

frihandel. Saggi och Yildiz betonar istället att det är hur symmetriska medlemsstaterna är som

kommer att avgöra om jämvikt kommer att nås vid global frihandel eller inte. Ju mer

symmetriska medlemsstaterna är desto större skada gör frihandelsavtal men de betonar ändå

att tillåtelse för frihandelsavtal är att föredra eftersom de ändå medför viss

handelsliberalisering om inte global frihandel är möjligt och de har således en positiv

inverkan på världens välfärd. Både Riezman och Saggi & Yildiz tillåter länder att tillämpa

optimala tullar vid icke frihandel, en förutsättning som inte är vanligt i världen55 pga av att det

är svårt samt politiskt vanskligt, men det gör deras resultat är än mer anmärkningsvärda.

Vinsten av att ha tullar är således större i modellen än vad som ofta är fallet i verkligheten.

Frågan om att förbjuda frihandelsavtal är egentligen mer av retorisk karaktär eftersom de

finns och av allt att döma är de här för att stanna. Men frågan ger ändå ledning i vilken effekt

avtalen har på möjligheterna att nå global frihandel. Den centrala frågan för både Riezman

och Saggi och Yildiz är att olika jämvikt kommer att nås beroende på hur världen ser ut,

symmetri eller icke symmetri samt storleken på handelsblock. Eftersom denna fråga är svår

för att inte säga omöjlig att ge ett entydigt svar på blir slutsatsen att eftersom frihandelsavtal

inte är ett direkt hot mot multilateral handelsliberalisering är riskerna mycket mindre än de

möjligheter som frihandelsavtal innebär. Distinktionen mellan frihandelsavtal och tullunioner

som Riezman gör visar på att tullunioner kan innebära att global frihandel aldrig kommer att

uppnås är dock viktig och säger om inte annat vilka sorts frihandelsavtal som inte är att

föredra.

9.4 Tillämpning av handelsregler efter teoretiska resultat

Även om det fanns ett sätt att avgöra hur världen såg ut, är världen under ständig förändring

och att tillämpa ett regelsystem om handelsavtal vore tillåtna eller ej utefter de omständigheter

som råder idag är inte en bra lösning eftersom dagens förhållande kan vara tvärtemot i

framtiden. Slutsatserna av Saggi och Yildiz och av Riezman är därför svåra att applicera på

55 Se ovan Politik bakom handelstrategi samt Litet kontra stort land

33

världen som helhet. Den enda hållbara strategin är då att anta det alternativ som gör minst

skada oavsett förhållanden i världen. Saggi och Yildiz menar att bilaterala frihandelsavtal inte

är något direkt hot mot att nå frihandel, de kan dock ha viss negativ effekt under vissa

omständigheter. Att totalt förbjuda bilaterala frihandelsavtal skulle däremot kunna resultera i

hög protektionism så oavsett hur världen ser ut är riskerna mindre med att tillåta bilaterala

frihandelsavtal än att förbjuda dem. Det är emellertid möjligt att utifrån Saggi och Yildiz

slutsatser, om hur viktig frågan om symmetri är mellan länder, att analysera effekterna av

olika frihandelsavtal. I slutsatsen aktualiseras effekterna av de inom litteraturen benämnda

syd-syd, nord-nord och syd-nord frihandelsavtal56. Vid symmetri påverkas ländernas vilja att

nå global frihandel negativt och då kan både syd-syd och nord-nord avtal vara skadliga, vilket

dock är alarmerande eftersom de är i särklass de vanligaste formerna av frihandelsavtal. Den

bästa formen för bilaterala frihandelsavtal skulle således vara nord-syd avtal, eftersom

industrialiserade länder och utvecklingsländer torde kunna klassas som asymmetriska. Även

Riezman visar på hur resultatet beror av omvärlden vilket som tidigare påpekats inte är en

anledning för regeländring av GATT-avtalets artikel 24. Det bästa möjliga är följaktligen att

tillämpa den väg som gör minst skada och det är samma som Saggi och Yildiz resultat visar,

att tillåta frihandelsavtal. Riezmans distinktion mellan tullunioner och frihandelsavtal visar på

att tillåta tullunioner inte ger någon fördel utan endast medför risker. Varför man kan fråga sig

om tullunioner borde vara tillåtna eftersom de inte erbjuder någon positiv effekt som inte

frihandelsavtal kan ge.

10. Slutsatser: Huruvida frihandelsavtal kommer att påverka vägen mot frihandel positivt eller negativt beror

således på två centrala punkter. Den första; Är frihandelsavtal öppna eller slutna? Medför ett

medlemskap till största delen handelsomfördelning eller handelsalstring? Vid studier av

öppna frihandelsavtal verkar den sistnämnda frågan inte vara avgörande. Därför är det

centrala huruvida regionala frihandelsavtal är öppna eller ej. Slutsatsen är att öppna

frihandelsavtal medför ökade incitament för länder att genomgå ytterligare

handelsliberaliseringar och i förlängningen betyder det att öppna frihandelsavtal leder till

global frihandel. Medan slutna frihandelsavtal påverkar medlemsländernas incitament att

genom gå ytterligare handelsliberaliseringar negativt.

56 se inledning

34

Den andra punkten som är central är att frihandelsavtals effekt på möjligheterna att nå global

frihandel beror av hur världen ser ut. Det finns således ingen universell strategi som gäller för

alla lägen. Både symmetri mellan länderna samt storleken av handelsblocken är viktiga

aspekter när man ska utvärdera frihandelsavtal effekter på världshandeln och om de medför

att det slutliga jämviktsläget blir global frihandel eller inte. Men även om inte global frihandel

är möjligt att uppnå kommer frihandelsavtal, om tillåtna, ge högre grad av frihandel än om de

inte var tillåtna.

10.1 Egna reflektioner I takt med att handelsblock växer och att det även sker utökningar av befintliga avtal som t ex

fallet med EU kommer denna förändring rimligen också att påverka EUs handelspolitik.

Ursprungligen bestod EU av relativt små stater57 som alla ensamma skulle vara högst

beroende av frihandel. Detta på grund av att protektionism skulle skapa stora

välfärdskostnader58, små stater kan ej påverka världsmarknadspriset59, samt att företag ej

skulle få tillgång till en stor marknad för att kunna utnyttja stordriftsfördelar och således tappa

konkurrenskraft. Men EUs utveckling till en av de största handelsaktörerna i världen har

medfört att staternas ursprungliga ideologi nog har ändrats i takt med att förutsättningarna har

ändrats. Länderna inom EU är inte längre lika beroende av frihandel som tidigare och detta

kan medföra att EU blivit en mer inåtriktad marknad som inte längre är lika beroende av

frihandel.

Utvecklingen mot större handelsområden som Baldwin (men även Riezman, Saggi och

Yildiz)60 ser som en förutsättning för fortsatt handelsliberalisering verkar med tanke på

ovanstående resonemang inte lika självklart leda till global frihandel. I takt med att blocken

ökar i storlek kommer också medlemsländernas handelspolitik att förändras eftersom de blir

en del i något större och får andra förutsättningar än om de skulle vara ensamma. Den ändrade

handelsstrategi är något som är mest påtagligt inom tullunioner eftersom de måste tillämpa

samma handelspolitik och följaktligen är också samarbetet mer utvecklat och länderna är mer

57 Jämfört med världen som helhet och främst med USA. 58 Se ovan Effekter av en tull 59 Se ovan i litet land kontra stort land 60 Förutsättningar för att frihandel måste börja utifrån större block använder sig också Riezman av. Saggi och Yildiz använder sig också av liknande resonemang om att länder kan skapa flera bilaterala frihandelsavtal vilket också medför att handelsblock kommer att växa.

35

integrerade i varandra. Av samma anledning är också tullunioner mer stabila och att överge en

tullunion kräver en större insats än att överge ett frihandelsavtal vilket talar för att tullunioner

är mindre benägna att avvecklas till förmån för en multilateral handelsliberalisering.

Det finns således en strukturell fara med tullunioner medan frihandelsområden är instabilare,

de vill enbart främja handel mellan varandra. Medan tullunioner måste formulera en mer

långsiktig handelsstrategi och därmed blir de strukturellt en hållbar långsiktig lösning och

således inte ett steg mot frihandel.

10.2 Avslutning De slutsatser som kan skönjas generellt är att bilaterala frihandelsavtal inte är något direkt hot

mot möjligheterna att nå global frihandel. Däremot skulle ett förbud av frihandelsavtal

medföra en värld med högre protektionism. Bilaterala frihandelsavtal verkar därför göra mer

nytta än skada och således vara en väg mot global frihandel. Det uppstår dock vissa

tvivelaktiga former av frihandelsavtal när storlek och symmetri vägs in i bilden. Tullunioner

verkar kunna hota möjligheterna att nå global frihandel och de uppfyller ingen funktion i

realiteten som inte andra former av frihandelsavtal kan fylla. Även vissa former av regionala

frihandelsavtal bör ifrågasättas, när länderna är alltför symmetriska, de sk syd-syd samt nord-

nord avtalen men det bör påpekas att resultaten är mycket specifika och därför är det svårt att

uttala sig med säkerhet i den frågan.

Det finns även strukturella faror med tullunioner eftersom de är stabilare konstruktioner och

mer långtgångna samarbeten som inte kan avvecklas lika lätt, vilket borde gör dem än mer

ifrågasatta än frihandelsavtal. Slutsatsen är således att frihandelsavtal inte medför något direkt

hot mot ytterligare handelsliberaliseringar och i väntan på ytterligare forskning finns det

således inget som talar för ett förbud. Frihandelsavtal borde till och med uppmuntras under

förutsättning att de är öppna. Frihandelsavtals effekter på möjligheten att nå global frihandel

är något oviss även om mina studier visar på att de har en övervägande positiv effekt. Den

ökade trenden om frihandelsavtal är således inte något direkt alarmerande, men dess effekter

bör utredas mer. Det slutgiltiga svaret om vilken sida som bäst besvarar frågan om

frihandelsavtals vara eller icke vara kan endast framtiden utvisa.

36

11. Litteraturförteckning: Baldwin, Richard E. (1993). "A Domino Theory of Regionalism." NBER Working Paper No.

4465, September.

Baldwin, Richard E. (1997) ‘‘The Causes of Regionalism.’’ World Economy 20: 865–88,

November.

Bhagwati, Jagdish, (1991) The world trading system at risk, Princeton University Press,

Princeton, New Jersey

Frankel, Stein, Wei (1996) “Regional trading agreements: natural or super-natural?”

American Economic Review 86. 52-6

GATT avtalet, artikel XXIV

Krishna (1997) “Regionalism and Multilateralism: A Political Economy approach“

The Quarterly Journal of Economics, 1998 - MIT Press

Krueger A.O. (1997) “Free trade agreements versus customs unions” Journal of

Development Economics, Volume 54, Number 1, October, pp. 169-187(19)

Krugman, P & Obstfeld (2000) ”International Economics – Theory and Policy”, Addison-

Wesley Publishing Company. Fifth edition.

Olson, M (1965) The Logic of Collective Action: Public goods and the Theory of Groups,

Cambridge, Harvard University Press,

Riezman, R (1999) “Can bilateral trade agreements help induce free trade?”

The Canadian Journal of Economics,

Saggi, K. & Yildiz, H.M., (2005) “Bilateral Trade Agreements and the Feasibility of

Multilateral Free Trade,” Mimeo, Southern Methodist University and Ryerson University.

37

Stigler, G (1971 )“The theory of Economic Regulation”, Bell Journal of Economic and

Management Science, II 3-21

Viner, Jacob (1950). The customs union issue. New York: Carnegie Endowment for

International Peace; London: Stevens & Sons Limited

World Bank (2000). Trade Blocs, Policy Research Report, Washington DC.

11.1 Ej tryckta källor:

http://economics.about.com/cs/economicsglossary citerad: (2006-05-10)

www.kommers.se citerad: (2006-05-08)

www.ne.se citerad: (2006-05-02)