geta kommun · 2015. 2. 4. · budget 2015 ekonomiplan 2016-2017 3 1. ekonomisk Översikt 1.1...

GETA KOMMUN

B U D G E T 2 0 1 5

Fastställd i kommunstyrelsen 8.12.2014

Fastställd i kommunfullmäktige 18.12.2014

Budget 2015 Ekonomiplan 2016-2017

2

Innehåll B U D G E T 2 0 1 5 ............................................................................................. 1

1. EKONOMISK ÖVERSIKT ................................................................................. 3

1.1 EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN ........................... 3

1.2 GETA KOMMUNS SITUATION ................................................................... 4

2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER ................................................... 5

2.1 STADGANDEN OM BUDGET ...................................................................... 5

2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER .................................................. 6

2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN ..................................................................... 6

2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN .......................................................................... 6

2.5 FINANSIERINGSDELEN ........................................................................... 7

2.6 INVESTERINGSDELEN ............................................................................. 7

3. BUDGETEN 2015 .......................................................................................... 9

3.1 BUDGETENS BINDANDE NIVÅER .............................................................. 9

3.2 DISPOSITIONSPLANER ........................................................................... 9

3.3 ÄNDRING AV BUDGETEN ......................................................................... 9

4. RESULTATRÄKNINGSDELEN ..........................................................................11

4.1 RESULTATRÄKNINGEN ...........................................................................11

4.2 DRIFTSEKONOMIDELEN .........................................................................11

5. UPPGIFTSOMRÅDEN ....................................................................................12

5.1 KOMMUNLEDNING .................................................................................13

5.2 SOCIALNÄMNDEN ..................................................................................15

5.3 SKOLNÄMNDEN .....................................................................................28

5.4 BIBLIOTEK OCH KULTUR ........................................................................37

5.5 BYGGNADSINSPEKTION .........................................................................39

5.6 BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR ..........................................................41

5.7 TRAFIKLEDER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN ................................................43

5.8 VATTEN OCH AVLOPP ............................................................................45

5.9 AVFALLSHANTERING .............................................................................47

5.10 BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN .......................................................49

5.11 LANTBRUKSNÄMNDEN ...........................................................................52

6. FINANSIERINGSDELEN ................................................................................54

7. INVESTERINGSDELEN ..................................................................................55

8. BALANSRÄKNINGSDELEN .............................................................................56

9. EKONOMIPLANDELEN...................................................................................58

10. INVESTERINGSPLANEN ................................................................................59

11. PERSONALÖVERSIKT ...................................................................................60


3

1. EKONOMISK ÖVERSIKT

1.1 EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN

Nedan en sammanfattning av ÅSUBs rapport ”Ekonomisk översikt hösten 2014”.

Ålands ekonomi

Den åländska ekonomin är pressad - men ljuspunkter saknas inte helt. Företagen är

överlag solida och motståndskraftiga, men den utdragna lågkonjunkturen ökar nu

sannolikheten för friställningar och andra strukturåtgärder. Vi ser vissa ljuspunkter, som

exempelvis att kostnaden för den lågsvavliga marindieseln, som de flesta åländska fartyg

kommer att köra på efter årsskiftet, inte ser ut att bli lika hög som vi trodde i våras. Man

kan även notera att vissa branscher, i synnerhet bankerna och personliga tjänster, ser ut

att klara lågkonjunkturen förvånansvärt bra. Dessutom ser befolkningsökningen ut att bli

större i år än i fjol.

Den offentliga sektorn

Skatteintäkterna ger facit på riktningen i den ekonomiska utvecklingen. Enligt ÅSUB:s

beräkningar minskade samfundsskatterna med cirka 2 procent 2012-2013, men man ser

en viss ljusning för 2014. Förvärvsinkomstskatterna växte under samma period med

drygt 5 procent, att jämföra med 3,8 procent i hela Finland. Drygt hälften av skillnaden

berodde på minskade avdrag, vilket gör att ålänningarna betalat mer i skatt. Åland hade

en något bättre tillväxt än hela Finland, trots att man inte höjde skatterna. För 2014 och

2015 beräknas skatterna från förvärvsinkomsterna öka något långsammare.

Enligt prognosen i ÅSUB:s senaste arbetskraftsbarometer kommer den offentliga sektorn

vid utgången av 2014 att sammanlagt ha minskat sin personalvolym med motsvarande

76 helårsverken. När den offentliga sektorn krymper minskar bidraget till BNP, vilket i sin

tur betyder att den totala efterfrågan i ekonomin sjunker, allt annat lika. Med

sitt starka beroende av såväl den finländska exportmarknaden som den finländska

statens tilldelning av offentliga medel ser den åländska ekonomin nu ut att definitivt ha

dragits med i landets ekonomiska tillbakagång.

De privata och offentliga sektorerna tillsammans ser inte ut att de närmaste två åren

kunna vända stagnationen i tillväxten. Så länge sjötransportsektorn seglar i motvind är

det mycket svårt att få fart på den totala tillväxten, inte enbart genom de direkta

effekterna, utan även indirekt när en svag konjunktur i branschen ger försvagade

kringeffekter.

Den som söker ljuspunkter kan, förutom bankerna och branschen personliga tjänster,

peka på att kapital, arbetskraft och kompetens fortfarande finns kvar på Åland, trots den

allt mer utdragna lågkonjunkturen.


4

1.2 GETA KOMMUNS SITUATION

Geta kommun lyckas framställa en budget med positivt resultat trots att skatteintäkter

och landskapsandelar inte ökar i paritet med verksamhetens kostnader. Resultatet är

dock kraftigt försämrat i och med kostnadsökningar vilket inte täcks upp av andra

intäkter.

Resultatet dras även ner av engångsposter så som budgeterad nedskrivning av

kommunkansliet om €30 000. Detta är en riskhanteringsåtgärd då det i dagsläget är

oklart ifall byggnaden kan användas eller ej.

Befolkningstillväxten har stagnerat på en nivå mellan 490 och 500 personer vilket är

positivt ur perspektivet att Geta kommun behåller sin position i befolkningsstrukturgrupp

1 men negativt då det hämmar skatteutvecklingen för kommunen.

Investeringarna är fortsatt höga där de största projekten för nästa år innefattar byte av

värmeanläggning på skolan, renovering av lägenhet på hemgården,

brandlarmsanläggning på daghemmet samt vägförbättringar. Därtill en mängd mindre

investeringar så som bostadsplanering i Vestergeta, uteplatser på hemgården,

köksrenovering, ommålning av Geta skola. Totalt budgeteras för en investeringsnivå i

linje med tidigare år om nästan €300 000.

Trots att resultatet försämras har någon skattehöjning inte rekommenderats.

Kommunens likviditet har stärkts under 2014 och det finns inget behov av extern

finansiering för de investeringar som planeras under 2015.

Kommunens finansiella situation är i dagsläget svårbedömd på medellång sikt i och med

landskapsregeringens planerade reformer inom den kommunala sektorn där

kommunernas socialtjänst tillsammans med översynen av landskapsandelssystemet

utgör de mest centrala. Geta kommun har dock en förhållandevis robust bas att hantera

samhällsreformer med i och med sin likviditet samt en skattetrycksnivå i linje med snittet

för Åland.

Mathias Styrström, kommundirektör, 26.11.2014


5

2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER

2.1 STADGANDEN OM BUDGET

Kommunerna följer fr.o.m. 1999 i tillämpliga delar den privata sektorns bokföringslag.

Handels- och industriministeriets bokföringsnämnds kommunsektions anvisningar har

följts vid uppgörande av budgeten.

Budgeten för 2015 har uppgjorts enligt bestämmelserna i kommunallagens 10 kapitel 64

§:

Kommunen skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Förslaget till

budget skall upprättas av styrelsen och överlämnas till fullmäktige före utgången av

november månad. Fullmäktige skall anta budgeten före utgången av året.

Budgeten skall innehålla målen för kommunens verksamhet och ekonomi samt

föreslagna ändringar i verksamheten och skall göras upp så att förutsättningarna för

skötseln av kommunens uppgifter tryggas.

Av budgeten skall framgå de anslag och beräknade inkomster som

verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven skall täckas. Anslag

och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten skall

bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och

finansieringsdel.

Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Beslut om

ändringar i budgeten fattas av fullmäktige.

Viktiga bestämmelser finns även i kommunens förvaltningsstadga:

96 § Budgetens förverkligande

Kommunfullmäktige godkänner i budgeten verksamhetsmål, anslag och beräknade

inkomster för de enskilda organens uppgifter och projekt.

Kommunstyrelsen, nämnder och direktioner godkänner dispositionsplaner som

grundar sig på budgeten. Dessa organ kan överföra rätten att godkänna

dispositionsplaner på underlydande tjänstemän.

Kommunstyrelsen utfärdar vid behov verkställighetsdirektiv. Nämnd kan också

utfärda dylika direktiv till nämnden underlydande förvaltning.

97 § Ändringar i budgeten

Eventuella ändringar i budgeten skall föreläggas kommunfullmäktige under

budgetåret. Efter budgetåret kan ändringar i budgeten behandlas endast i

undantagsfall. Efter det att bokslutet har undertecknats kan förslag till ändringar i

budgeten inte föreläggas kommunfullmäktige.

Vid förslag till ändringar i anslagen bör det organ som äskar om ändringar utreda

vilken verkan ändringar får på målen för verksamheten och på de beräknade

inkomsterna. Likaså måste man, innan ändringar görs i målen för verksamheten

eller i de beräknade inkomsterna, utreda ändringarnas inverkan på anslagen.

Målen styr anslagens användningsändamål, kvantiteten eller kvaliteten hos de tjänster

som skall produceras eller anger den riktning i vilken verksamheten skall utvecklas.

Verksamhetsmålen kan uppdelas på

Kvantitet - stycketal, vikt, mått m.m.

Kvalitet - förbättrande av varans och tjänstens kvalitet, helhetskvalitet

Effektivitet - euro/prestation


6

Dessa kan vara bindande eller enbart som motivering. Fullmäktige fastställer vilka mål

som är bindande.

2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER

Budgetens struktur år 2015 är densamma som för år 2014.

I kommunens budget för år 2015 anges både externa och interna utgifter och inkomster.

Internt är det främst kostnaderna för fastighetsskötseln, matservicen och interna hyror

som fördelats.

Kommunallagen förutsätter inte någon formell balansering av inkomsterna och utgifterna

på årsnivå, det vill säga att kommunerna skall sträva efter att årligen uppvisa nollresultat.

Räkenskapsperiodens resultat enligt budgeten kan visa över- eller underskott. I

verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige skall

kommunstyrelsen föreslå åtgärder som gäller disponeringen av räkenskapsperiodens

resultat samt balanseringen av ekonomin.

2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN

Resultaträkningsdelen visar hur väl inkomstfinansieringen räcker till för att täcka de

utgifter, räntor och övriga finansiella utgifter som den kommunala servicen medför samt

de planenliga avskrivningar som egendomens förslitning förutsätter.

Verksamhetsbidrag

Verksamhetsbidraget anger hur mycket av driftsekonomins kostnader som skall täckas

med skatteintäkter och landskapsandelar.

Årsbidrag

Årsbidraget, som är den viktigaste posten, är ett mellanresultat som beskriver

kommunens totala inkomstfinansiering. Av årsbidraget framgår huruvida kommunens

inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorer med lång

verkningstid, dvs. avskrivningarna på anläggningstillgångar. Före årsbidraget anges

intäkter och kostnader för den regelbundna verksamheten. Genom att de extraordinära

posterna och avskrivningarna placerats efter årsbidraget garanteras att årsbidraget för

olika år och olika kommuner är jämförbart.

I en kommun där ekonomin är i balans täcker årsbidraget avskrivningarna enligt plan.

Avskrivningarna enligt plan bör motsvara det genomsnittliga årliga behovet av

reinvesteringar. Ett årsbidrag som täcker reinvesteringarna innebär att kommunen inte

behöver skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller minska sitt rörelsekapital för

att hålla produktionsmedlen funktionsdugliga.

Årets resultat och överskott/underskott

Årets resultat visar verksamhetens resultat när även extraordinära poster och

avskrivningar beaktats och överskott/underskott när även bokslutsdispositionerna (bl.a.

ändringar i reserveringar och fonder) medtagits.

2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN

Geta kommuns driftsekonomidel består av 13 uppgiftsområden enligt följande:


7

Kommunledning

Allmän social verksamhet

Hemservice och äldreomsorg

Barnomsorg

Undervisningsverksamhet

Bibliotek och kulturaktiviteter

Byggnadstillsyn (ej längre gemensam nämnd med Finström)

Byggnader och anläggningar

Vatten och avlopp

Avfallshantering

Trafikleder och allmänna områden

Brand- och räddningsnämnden, gemensam för Ålands landskommuner

Lantbruksnämnden, gemensam för Norra Åland

Kommunens verksamhet styrs genom de planer som ingår i driftsekonomidelen. I

budgetens driftsekonomidel ställer fullmäktige upp målet för verksamheten samt anvisar

ifrågavarande organ de anslag och beräknade inkomster som behövs för skötseln av

uppgiften eller uppgifterna. Kommunen definierar själv de uppgiftshelheter för vilka

fullmäktige ställer upp verksamhetsmål och godkänner anslag och beräknade inkomster.

2.5 FINANSIERINGSDELEN

Finansieringskalkylen utgör en central del av kommunernas budget och bokslut. Med hjälp

av den samlas internt tillförda medel, investeringar och andra kapitalutgifter samt

kapitalfinansiering i en enda kalkyl.

Finansieringen av verksamheten presenteras i budgetens finansieringsdel, som skall ingå i

kommunens budget vid sidan av resultaträknings-, driftsekonomi- och

investeringsdelarna.

2.6 INVESTERINGSDELEN

Kostnadskalkylen anger projektets totala beräknade, återstående investeringskostnad,

oberoende av hur denna kostnad fördelas över olika år.

Om förverkligandet av ett projekt eller en del av ett projekt försenas jämfört med den

tidtabell som man har räknat med i budgeten, skall anslagen för denna investering

periodiseras om. Kommunen kan reservera medel för kommande investeringar genom att

göra en investeringsreservering av räkenskapsperiodens överskott. Användningen av en

investeringsreservering eller -fond för finansieringen av ett projekt eller en projektgrupp

skall framgå separat i en bindande motivering. Däremot kan kommunen inte reservera

medel för pågående eller kommande investeringar genom att omvandla outnyttjade

anslag till reservationsanslag.

Gränsen mellan investeringar och driftsanskaffningar

Gränsen för småanskaffningar ändrades från och med 2014 från 3.500 euro till 5.000

euro. Beloppet utgör gränsen mellan driftsekonomidelen och investeringsdelen. Här finns

även undantag från regeln till exempel ifall man anskaffar en särskild grupp inventarier i

vilken olika inventarier ingår, var för sig till mindre belopp, men deras sammanräknade

anskaffningsvärde överstiger gränsvärdet. I dylika fall kan totalanskaffningen räknas ihop

och budgeteras i klump under investeringsdelen.


8

Att märka är att till exempel årsunderhåll inte skall aktiveras trots att beloppet klart kan

överstiga gränsen för småanskaffning, medan en ombyggnads- eller

grundförbättringsutgift som överstiger gränsvärdet är en investering.

OBS: För år 2015 är samtliga investeringar bundna till kommunstyrelsenivå, vilket

innebär att varje enskilt projekt måste få styrelsens godkännande innan det påbörjas. I

projektplanen skall ingå sammanlagda kostnader och inkomster, tidsplan, inverkan på

framtida drift och på personalbehov samt redogörelse för eventuell specialfinansiering i

form av landskapsstöd, anslutningsavgifter, extern delfinansiering eller lån etcetera.


9

3. BUDGETEN 2015

3.1 BUDGETENS BINDANDE NIVÅER

Driftsekonomidelen I driftsekonomidelen finns som tidigare den löpande verksamhetens kostnader, intäkter

och nettobelopp angivna. Anslagen och de beräknade intäkterna (exkl. interna poster) per

uppgiftsområde föreslås för år 2015 vara bindande gentemot kommunfullmäktige till

nettobelopp. Givna mål anses som riktgivande om fullmäktige inte beslutat annat.

Kommunfullmäktige beslutar således skilt vilka mål som är bindande.

Investeringsdelen Bindningsnivån inför kommunfullmäktige gäller såväl de beräknade inkomsterna som

utgifterna per projekt.

Resultaträkningsdelen Följande poster är bindande till nettobelopp:

Skatteintäkter

Landskapsandelar för driften

Ränte- och övriga finansiella intäkter och kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader

Finansieringsdelen Anslaget för ökning eller minskning av långfristiga lån är bindande.

3.2 DISPOSITIONSPLANER

Sedan fullmäktige godkänt budgeten, förser kommunstyrelsen den med verkställighets-

direktiv och ger den till nämnderna och övriga enheter som skall följa den.

Härefter fastställer kommunstyrelsen eller ifrågavarande nämnd en dispositionsplan,

genom vilken den preliminära dispositionsplanen justeras till att motsvara

fullmäktigebesluten. Samtidigt fattar organet sina egna beslut om hur uppgifterna skall

utföras och anslagen användas. Utgående från de mål som fullmäktige godkänt ställer

organet i dispositionsplanen upp exaktare mål.

3.3 ÄNDRING AV BUDGETEN

Om ändring i budgeten beslutar fullmäktige. Rätten och skyldigheten att föreslå ändringar

i budgeten gäller på samma sätt både anslagen och målsättningarna. När ett anslag höjs

eller en beräknad inkomst sänks skall behovet att ändra målsättningarna för

verksamheten bedömas. Bestämmelser om tilläggsbudget finns inte längre.

Ändringar i budgeten skall man sträva efter att göra omedelbart under

budgetåret, genast när det blir klart att en ändring är nödvändig. Om

överskridningen av ett bindande anslag eller underskridningen av en beräknad

inkomst väsentligt inverkar på räkenskapsperiodens resultat, skall den såsom

ändring föreläggas fullmäktige för godkännande innan bokslutet överlämnas till

revisorerna för granskning.


10

Delanslagen under respektive anslag omdisponeras av kommunstyrelsen vad gäller

anslaget för Kommunledning och anslagen under resultaträkningsdelen. Nämnderna har

rätt att inom ramen för sina anslag omdisponera medel mellan delanslag. Såvida

kommunstyrelsen eller nämnden ej annorlunda förordnat omdisponerar

avdelningscheferna medlen på kontoslagsnivå. Överföring av medel mellan

personalutgifter och övriga utgiftsslag avgörs dock i regel av respektive nämnd eller

kommunstyrelsen.


11

4. RESULTATRÄKNINGSDELEN

4.1 RESULTATRÄKNINGEN

Alla kostnadställen BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER Försäljningsintäkter 98 732 103 509 101 817

Avgiftsintäkter 103 432 101 300 106 255

Övriga verksamhetsintäkter 102 685 101 704 118 532

INTÄKTER Totalt 304 849 306 513 326 604

KOSTNADER Personalkostnader -1 236 325 -1 329 204 -1 370 321

Köp av tjänster -1 083 579 -1 194 803 -1 180 006

Material, förnödenheter och varor -213 096 -235 902 -226 153

Understöd -154 201 -218 115 -187 457

Övriga verksamhetskostnader -2 650 -2 621 -3 341

KOSTNADER Totalt -2 689 852 -2 980 644 -2 967 278

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt -2 385 003 -2 674 131 -2 640 674

SKATTEINKOMSTER Kommunal inkomstskatt 987 535 1 087 701 987 535

Fastighetsskatt 80 159 91 700 80 159

Andel av samfundsskatt 2 511 4 169 2 511

Källskatt 11 677 10 000 11 677

SKATTEINKOMSTER Totalt 1 081 881 1 193 570 1 081 882

LANDSKAPSANDELAR Allmän landskapsandel 196 532 197 731 203 526

Kompensation för skatteavdrag 10 677 17 150 13 825

Landskapsandel för social- och hälsovård 714 753 761 727 757 743

Landskapsandel för undervisning och kultur 464 205 479 663 469 124

Finansieringsunderstöd 364 207 375 226 399 616

Kompensation för kapitalinkomstskatter 27 137 24 354 30 250

Övriga landskapsandelar -69 830 -66 075

LANDSKAPSANDELAR Totalt 1 777 511 1 786 021 1 808 009

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 1 236 3 000 1 224

Övriga finansiella intäkter 1 044

1 107

Räntekostnader -7 736 -6 000 -7 720

Övriga finansiella kostnader -1 977 -1 874

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt -7 434 -3 000 -7 263

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan -132 150 -135 558 -150 876

Nedskrivningar -37 828

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt -132 150 -135 558 -188 704

RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt 334 805 166 902 53 250

Årsbidrag (Årets resultat exkl. av- & nedskrivningar) 466 955 302 460 241 954

Verksamhetsintäkter/kostnader -11 % -10 % -11 %

Årsbidrag/Avskrivningar -353 % -223 % -128 %

Skattebidrag/Invånare 2 164 2 382 2 186

Årsbidrag/Invånare 934 604 489

Invånarantal 500 501 495


12

4.2 DRIFTSEKONOMIDELEN

KOSTNADER FÖR UPPGIFTSOMRÅDENA SAMMANLAGT

C10 Driftshushållning BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 304 849 306 513 326 604

KOSTNADER -2 689 852 -2 980 644 -2 967 278


AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -132 150 -135 558 -188 704

RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt -2 517 153 -2 809 689 -2 829 378

INTERNA POSTER INTÄKTER 518 016 440 214 587 268

KOSTNADER -518 016 -440 214 -587 268

Interna totalt 0 0 0

Totalt -2 517 153 -2 809 689 -2 829 378

Kostnad per invånare -5034 -5608 -5716

PER SEKTOR

VERKSAMHETENS KOSTNADER BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

Driftshushållning -2 689 852 -2 980 644 -2 967 278

Kommunledning -226 771 -240 106 -228 577

Socialnämnden -1 111 862 -1 254 955 -1 303 077

Allmän social verksamhet -548 338 -628 028 -639 840

Hemservice och äldreomsorg -563 524 -626 928 -663 238

Skolnämnden -983 202 -1 066 988 -1 025 682

Undervisningsverksamhet -686 730 -736 068 -732 495

Barnomsorg -296 472 -330 920 -293 187

Biblioteks- och kulturnämnd -42 237 -42 994 -44 566

Byggnadstekniska nämnen -295 843 -346 139 -334 533

Byggnadstillsyn -30 692 -30 200 -44 599

Byggnader och lokaler, uthyrning -147 746 -187 339 -175 529

Avfallshantering -25 763 -28 300 -26 450

Vatten och avlopp -55 396 -59 150 -51 705

Trafikleder och allmänna områden -36 247 -41 150 -36 250

Gemensamma brand- och räddningsnämnden -24 626 -23 962 -25 142

Lantbruksnämnden -5 312 -5 500 -5 700

Totalt -2 689 852 -2 980 644 -2 967 278


13

5. UPPGIFTSOMRÅDEN

5.1 KOMMUNLEDNING

C110 Kommunledning BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 4 273 4 016 6 749

KOSTNADER -226 771 -240 106 -228 577

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt -222 498 -236 090 -221 828


RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt -231 273 -241 995 -227 656


KOSTNADER -9 813 -6 574 -40 268

Interna totalt 161 554 142 731 139 704

Totalt -69 719 -99 264 -87 952


Verksamhetsområde

Kommunledningen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommundirektör och

kommunkansli. Uppgiftsområdet omfattar huvudområdena allmän förvaltning, samhälls-

planering, rättsväsende och säkerhet samt näringsliv. Kommundirektören och kommun-

kansliet förbereder ärendena inför styrelse och fullmäktige. Kommunkansliet stöder och

koordinerar övriga förvaltningsfunktioner.

Till allmän förvaltning hör resultatenheterna val, revision, kommunfullmäktige,

kommunstyrelse, kommunkansli, beskattning och övrig allmän förvaltning samt fritids-

och ungdomsverksamhet. Hit hänförs även försäkringsutgifter, utgifter för

företagshälsovård, personalrekreation, stipendium för eftergymnasiala studier, samt

understöd till samfund och representation.

Till rättsväsende och säkerhet räknas resultatenheterna konsumentrådgivning och

förmyndarverksamhet. Samhällsplanering utgör en egen resultatenhet, liksom näringsliv.

Området fritids- och ungdomsverksamhet omfattar kommunens idrotts- och friluftsliv

samt ungdomsarbete. Samarbete med befintliga föreningar i kommunen för ungdomarnas

bästa.

Kommunledningens huvudsakliga fokus ligger på att, för en fortsatt positiv ekonomisk

utveckling, arbeta för att främja möjligheterna att bo och verka i Geta. En fortsatt stor

inflyttning skall säkras genom en attraktiv miljö för boende och företagande.

Kommunledningen strävar efter en fortgående utveckling av kommunens organisation

och verksamhetsformer för att åstadkomma en så effektiv förvaltning som möjligt, och

en förvaltning som snabbt kan anpassa sig till förändrade behov och krav.

Geta kommun ska i all verksamhet beakta sparsamhet med naturresurserna,

kretsloppsfrågor och att en ekologiskt hållbar utveckling främjas. Kommunen avser också

att främja produktion av och handel med lokala varor och tjänster.


14

Verksamhetsmål

Analysera kommunens organisation gentemot verksamhetsmålen i syfte att hitta

effektiviseringsmöjligheter eller tydliga omorganiseringsbehov.

Bevaka och planera inför större förändringar hos samarbetskommuner,

kommunförbund eller landskapsregeringen.

Upprätthålla dialog gentemot landskapet i syfte att förbättra kommunens

utveckling vad gäller infrastruktur och lagstiftning.

Öka kommunens attraktivitet genom kostnadseffektiva lösningar.

Åtgärder

Färdigställa arbetet med bostadsplanering i Vestergeta

Fortsatt arbete med upprustning av kommunens byggnader och anläggningar

Upprätta arbetsgrupp för analys av kommunens organisation

Skapa ett samarbetsklimat över organisationen för en gemensam vision

Ökad satsning på utbildning hos personalen

Investeringar

Det finns för 2015 inga investeringar planerade. Containerkontoret samt inköp av

inventarier för €75 000 vilket planeras vara färdigställt i december 2014 kan delvis

hamna inom 2015 beroende på eventuella projekthinder.

Detta budgeteras dock ej för utan löses genom begäran om tilläggsmedel på

investeringssidan för 2015 av kommunfullmäktige om det uppstår behov.

Verksamhetsplan 2016-2017

Implementering av arbetsgruppens åtgärder kring kommunens organisation.

Hantering av reformer så som KST, landskapsandelsöversyn och liknande.

Kostnadsfokus om avmattningen för skatteutvecklingen fortsätter.

Uppföljning och intern kontroll

Budget, kassaflöde, investeringar och befolkningsutveckling följs upp vid respektive

kommunstyrelse och kommunfullmäktigemöte.

Statistik levereras till ÅSUB och andra institutioner regelbundet.

Inspektioner utförs av tillsynsmyndigheter och deras rekommendationer implementeras.


15

5.2 SOCIALNÄMNDEN

Socialnämnden handhar uppgiftsområdena 1. Allmän social verksamhet samt 2.

Hemservice och äldreomsorg.

C300 Socialnämnden BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 104 350 99 700 122 402

KOSTNADER -1 111 862 -1 254 955 -1 303 077



RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt -1 034 649 -1 179 847 -1 205 848


KOSTNADER -144 655 -123 776 -147 853

Interna totalt -117 595 -106 286 -125 720

Totalt -1 152 243 -1 286 133 -1 331 568


Allmän Social Verksamhet

C310 Allmän social verksamhet BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 1 455 1 700 1 484

KOSTNADER -548 338 -628 028 -639 839


INTERNA POSTER KOSTNADER -8 925 -7 777 -9 374

Interna totalt -8 925 -7 777 -9 374

Totalt -555 808 -634 105 -647 729


Verksamhetsområde

Allmän social verksamhet omfattar resultatenheterna socialnämnden och -kansliet,

individ- och familjeomsorg, handikappservice, specialomsorgen, missbrukarvård och

övrig socialvård.

Verksamhetsmål

Det centrala målet är att kommuninvånarna skall ha tillgång till likvärdig och

trygg socialvård. Vid givandet av socialvård bör klientens egen åsikt beaktas och

självbestämmanderätt respekteras i enlighet med lagen om klientens ställning och

rättigheter

Att tillförsäkra god personalkompetens inom alla yrkesgrupper i den sociala

förvaltningen genom fortbildning och professionell handledning.

Att ta initiativ till mer samarbete med andra kommuner.


16

Att anpassa den sociala servicen till ny lagstiftning.

Åtgärder

Att fortsätta samarbeta med bl.a. skolor och daghem, ÅHS, polis, frivilliga

organisationer, kommunförbund, AMS för att skapa bästa möjliga förutsättningar

till konstruktiva lösningar för klienten i enlighet med social lagstiftning.

Att uppmuntra personalen till kursdeltagande och att ha ordnad handledning.

Att fortsättningsvis vara positiva till samarbete med övriga kommuner.

Att skapa förutsättning för att anpassa verksamheten till ny lagstiftning.

Att arbeta förebyggande.

SOCIALNÄMNDEN OCH KANSLIET

Ekonomi

Samarbetsavtalet mellan Geta och Finströms kommuner har beaktats. Mindre justeringar

har gjorts på personalkostnaderna i enlighet med budgetdirektiven gällande

lönejusteringar.

Verksamhetsområde

All social verksamhet i Geta kommun sköts genom ett samarbetsavtal mellan Geta och

Finström. I detta anslag ingår kostnaderna för samarbetet samt även socialnämndens

arvoden.

Verksamhetsmål

Målsättningen är att ge en god service till kommuninvånarna i Geta. Målsättningen är att

även förbättra informationen om den sociala verksamheten och sociala förmåner.

Åtgärder

Att ge regelbunden information i kommunbladet och på kommunens hemsidor.

Uppföljning

Utvärdering sker med stöd av statistiska uppgifter till ÅSUB och Stakes.

INDIVID OCH FAMILJEOMSORG

Ekonomi

Servicen inom individ – och familjeomsorg består oftast av köptjänster. Kommande

lönejusteringar samt förhöjningar p.g.a. av levnadskostnadsindex har beaktats i

förslaget. Detta gäller även familjehemmens arvoden och kostnadsersättningar.


17

Verksamhetsområde

Resultatenheten Individ- och familjeomsorg omfattar familjerådgivning, Tallbackens

barn- och mödrahem, vård i familjehem, förebyggande arbete bland barn och ungdomar

inklusive fältarverksamheten, barnskyddsjouren samt övriga öppenvårdsåtgärder inom

barnskyddet.

Verksamhetsmål

I enlighet med barnskyddslagen bör kommunen vidta åtgärder för tryggande av barns

och ungas uppväxt genom förebyggande barnskyddsåtgärder samt öppenvård i

överenskommelse med familjen. Placering med boende utanför hemmet är ibland en

nödvändig åtgärd och som en följd av detta finns en skyldighet att ordna eftervård som

ett stöd för ung person.

För att ge stöd till familjer i förebyggande syfte bör det finnas en möjlighet att anlita

stödpersoner. Lagstadgad familjerådgivning erbjuds från Folkhälsans familjerådgivning.

Kommunen deltar i bekostandet av fältarverksamheten enligt befolkningsantal. För akuta

placeringar på Tallbacken finns ett litet anslag. Ekonomisk beredskap för köp av juridisk

experthjälp, familjearbete samt barnskyddsjour enligt lagstiftningen finns i anslaget.

Tyngdpunkten i socialt arbete och barnskyddsarbetet i Geta kommun är att arbeta

förebyggande med olika former av öppenvård.

Uppföljning

Uppföljning av barnskyddsärenden sker genom regelbunden uppdatering av individuella

vårdplaner, genom t.ex. hembesök och nätverksmöten och samarbete med andra

myndigheter.

Nyckeltal

Barnskydd 2015

2014 30.6.

2013

Antal vårddygn, Tallbacken 4 4 0

Antal klienter inom barnskyddet

- familjevård 2 2 2

- institutionsvård 0 0 0

- stödåtgärder inom öppenvården 3 2 4

- eftervård 0 0 0

Familjerådgivning

2015 2014 30.06

2013

Kostnad/besök 120,00 * 112,17 102,75

Antal besök 40 20 54

*Beräknas bli 120,00 € år 2015

HANDIKAPPSERVICE

Verksamhetsområde


18

Handikappservice regleras i Lag och Förordning om service och stöd på grund av

handikapp. Det finns vissa serviceformer i Lag om service och stöd p g a handikapp som

beviljas såsom subjektiva rättigheter, d v s tjänster för gravt handikappade som under

förutsättning att lagens krav uppfylls, medger rättigheter för klienterna oberoende om

det finns budgeterade medel eller inte. De subjektiva rättigheterna är färdtjänst,

serviceboende, ändringsarbeten i bostaden, dagverksamhet samt personlig assistans.

Därutöver finns det anslagsbundna rättigheter och dessa beviljas om lagens krav uppfylls

och det finns budgeterade medel. De anslagsbundna rättigheterna är

rehabiliteringshandledning, anpassningsträning, delvis anskaffning av nödvändiga kläder

och specialkost samt delvis anskaffning av maskiner, redskap och anordningar för att

klara de dagliga funktionerna.

Verksamhetsmål

Att kommunens invånare ska erhålla de stöd som man är berättigad till för att

uppfylla lagens syfte.

Att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som

jämbördiga medlemmar av samhället samt att förebygga och undanröja

olägenheter och hinder som handikappet medför.

Att beviljandet av service stöds av individuella serviceplaner.

Åtgärder

Att bistå med olika stödformer, t ex personliga assistenter, ändringsarbeten i bostaden,

färdtjänst och serviceboende.

Ekonomi

Handikappservicen budget omfattas av kostnader för understöd till hushåll och färdtjänst

som är beviljad i enlighet med Lag om service och stöd p g a handikapp. Största delen av

kostnaden för understöd till handikappade består av ersättning för assistentlöner och

stödpersoner.

Uppföljning

Uppföljning av stöd som beviljas följs upp av socialarbetaren i kontakt med stödtagare.

SPECIALOMSORGEN

Verksamhetsområde

Specialomsorgen regleras i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och är

i kommunen inrättad som en köptjänst/förmedlingstjänst från Ålands Omsorgsförbund k.f

och De Utvecklingsstördas Väl r.f.

Specialomsorgen omfattar Ålands Omsorgsförbunds boendeservice, stödboende,

korttidsvård, daglig verksamhet, fritidsverksamhet samt DUV:s fritidsverksamhet.


19

Verksamhetsmål

Att kunna bevilja efterfrågad service samt vid behov ge utökad service.

Anslaget utgår från specialomsorgens uppskattning av behov av tjänster, men det

är socialnämnden, som beviljar individuell service inom omsorgens verksamhet.

Att beviljandet av service stöds av individuella serviceplaner.

Åtgärder

Att i samråd med klienterna, anhöriga och Ålands Omsorgsförbund tillgodose behovet av

stöd utgående från Lag om specialomsorger om utvecklingsstörda.

Ekonomi

Specialomsorgens budgetförslag görs utgående från Ålands Omsorgsförbund k.f:s

budgetförslag till kommunen. Kostnaden för specialomsorg som köps via Ålands

Omsorgsförbund k.f såsom service som Ålands Omsorgsförbund k.f producerar eller

såsom förmedlingstjänst.

Uppföljning

Uppföljning sker kontinuerligt i samråd med klienterna och deras anhöriga samt

samarbetspartners.

Uppskattade kostnader för service från Ålands Omsorgsförbund utgående från

budgetförslag från Ålands Omsorgsförbund för åren 2013, 2014 och 2015.

År Dagl.verks/timme Boende/dygn

2013 28,32 222,34

2014 28,10 228,95

2015 23,80 221,64

NÄRSTÅENDEVÅRD

Ekonomi

Stöd för närståendevård betalas som ett arvode utgående från tre vårdnivåer. Inför

budget 2014 godkändes att budgetmedel för närståendestöd tas upp dels såsom

närståendestöd för äldre, dels närståendestöd för yngre. Budgeteringen för

närståendestöd för yngre var således ny inom ramen för socialvård inför år 2014, men

motsvarande budgetbelopp har frigjorts från verksamhetsområdet Äldreomsorg och

Hemservice. Denna fördelningsmodell fortsätter i budget 2015.

Verksamhetsområde


20

Närståendevård regleras i Landskapslag nr 111/2007, Lag om stöd för närståendevård

och Socialvårdslagen. Verksamheten syftar till att möjliggöra vård i hemmet och

handläggs genom att bevilja ett arvode för närståendevårdaren samt stöd och tjänster

för både den vårdbehövande och närståendevårdaren.

Verksamhetsmål

Bevilja stöd för närståendevård utgående från efterfrågan och kommunens

fastställda kriterier för beviljande och uppfölja beviljad vård.

Informera om rätten till närståendestöd för vård av anhörig.

Åtgärder

Stöd för närståendevård är en lagstadgad social service som möjliggör kvarboende i det

ordinarie hemmet även då ett hjälpbehov uppstår. Aktivt sprida information om

möjligheten att ansöka om närståendevård som ett alternativ till annan lagstadgad

service.

MISSBRUKARVÅRD

Ekonomi

Kostnaderna för missbrukarvården har under de senaste åren sjunkit. Besöken på

Alkohol – och Drogmottagingen har sjunkit och ingen har heller varit i behov av Pixnie –

klinikens tjänster under de senaste åren. Budgetförslaget inför år 2015 har minskats för

att bättre motsvara realiteten.

Verksamhetsområde

Resultatenheten omfattar öppenvård inom missbrukarvården, förebyggande

nykterhetsarbete samt köp av institutionsvård.

Verksamhetsmål

Att ge lagstadgade öppenvårdstjänster till personer med alkoholproblematik och deras

anhöriga. Att bevilja vård på behandlingshem vid behov samt att ombesörja en god

eftervård. Att utveckla förebyggande åtgärder bland ungdomar.

Åtgärder

För att tillgodose öppenvård köps tjänster från Alkohol- och Drogmottagningen i

Mariehamn. År 2015 antas antalet klienter och besök bli 3 klienter och 10 besök. Under

åren har det visat sig att ingen kommuninvånare utnyttjat sig av Pixnekliniken för att få

hjälp med missbruksproblematik varför inget budgeteras för detta ändamål 2015. Som

en förebyggande åtgärd för ungdomar, ersätts en del av kostnaden för Eos-tidningen till

låg- och mellanstadieelever.


21

Uppföljning

Uppföljning av åtgärder sker genom regelbunden kontakt mellan berörda myndigheter,

klienter och socialkansliet.

Nyckeltal

2015 2014 2013

budget 30 juni bokslut

Antal klienter 3 1 3

Antal besök 10 1 5

Avgift/besök ej fastställd 117,60 145

Kalkyleras

till 125,00

Pixne

Avgift/dygn 0 0 2,70

Kostnad 0 0 1 329

ÖVRIG SOCIALVÅRD

Ekonomi

Föreslås en ökning av anslaget, motiverat främst av hur situationen ser ut i dagsläget.

Antalet klienter förväntas öka eftersom detta varit trenden under 2013 och hittills under

2014. Ytterligare motiveras höjningen av den årliga indexförhöjningen.

Verksamhetsområde Resultatenheten omfattar utkomststöd och förebyggande utkomststöd.

Verksamhetsmål

Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården i syfte att trygga en persons

eller familjs utkomst i sista hand i situationer där personens eller familjens inkomster inte

räcker till för att täcka de nödvändiga dagliga utgifterna. Utredningar visar att personer

som tvingas leva en längre tid utan andra inkomster än utkomststödet samt de med

särskilda behov och förhållanden får en problematisk situation. Syftet med det

förebyggande utkomststödet är därför att på ett mer flexibelt sätt och med en mindre

engångshjälp förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd.

Åtgärder

Med hjälp av rådgivning till klienter i fråga om deras livssituation strävar man till att

minimera behovet av utkomststöd under längre perioder. Behov av utkomststöd

föranleds oftast av att övriga bidrag såsom arbetslöshetsersättning, sjukdagpenning och

pension inte är tillräckliga för hushållets försörjning. Ett nära samarbete med AMS, övriga

berörda parter samt Folkhälsans ekonomiska rådgivning är viktigt för att stöda klienter i

att få ett eget arbete och få en hållbar ekonomi. Anslaget för förebyggande utkomststöd

kvarstår som förut liksom anslaget för inkomster, då förväntade förmåner, såsom

arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag etcetera kan återkrävas.


22

Uppföljning

Statistik inlämnas årligen till STAKES.

SYSSELSÄTTNINGSVERKSAMHET

Ekonomi

Tidigare hörde sysselsättningsverksamheten till Handikappservice men bröts ut inför

2014. Det finns en större tydlighet i upplägget med en egen ekonomi.

För verksamheten Pelaren gavs inför år 2014 medel från kommunstyrelsen för detta

ändamål. Eftersom verksamheten skall fortgå tas nu även medel för Pelarens verksamhet

till kontot.

Verksamhetsområde

Resultatenheten omfattar verksamhet i sysselsättningssyfte enligt socialvårdslagen § 27

d samt arbetsverksamhet för handikappade enligt socialvårdslagen § 27 e.

Med verksamhet i sysselsättningssyfte enligt § 27 d avses ordnande av särskilda

rehabiliteringsåtgärder och andra stödåtgärder för att främja en persons möjligheter att

få arbete. Verksamheten ordnas för personer som på grund av handikapp, sjukdom eller

någon annan motsvarande orsak under lång tid har svårigheter att klara de funktioner

som hör till normal livsföring och som utöver arbetsförvaltningens tjänster och åtgärder

behöver stödåtgärder för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Arbetstagaren

kan stå i ett anställningsförhållande till serviceproducenten enligt arbetsavtalslagen.

Med arbetsverksamhet för handikappade enligt § 27 e avses verksamhet i syfte att

bevara och främja en persons funktionsförmåga. Arbetsverksamhet ordnas för

arbetsoförmögna personer som på grund av handikapp inte har förutsättningar att delta i

arbete enligt § 27 d och som får sin huvudsakliga försörjning av förmåner som beviljas

på grund av sjukdom eller arbetsoförmåga. Den som deltar i arbetsverksamhet för

handikappade står inte i ett anställningsförhållande till serviceproducenten. Den som

anordnar arbetsverksamhet för handikappade skall teckna en försäkring för den som

deltar i arbetsverksamheten.

Gällande verksamhetskostnaderna för Pelaren har följande information erhållits:

Hittills har 2 besök från Geta gjorts per 30.6.2014.

Verksamhetsmål

Att stödja handikappade och övriga som under lång tid har svårigheter att klara de

funktioner som hör till normal livsföring till en meningsfull sysselsättning, främja och

bevara funktionsförmågan hos dessa personer och hjälpa dem att komma ut på den

öppna arbetsmarknaden.

Åtgärder

Verksamhetsmålen för verksamhet i sysselsättningssyfte enligt § 27 d uppfylls genom

samarbete med AMS. Man hittar en lämplig arbetsplats för klienten med lämpliga


23

arbetsuppgifter. Kommunen anställer klienten och betalar kollektivavtalsenlig lön varpå

AMS betalar sysselsättningsstöd till kommunen. Gällande arbetsverksamhet för

handikappade enligt § 27 e försöker man tillsammans med den stödbehövande hitta en

arbetsplats som har en verksamhet som möjliggör sysselsättningsverksamhet och som

passar personen ifråga så att denne kan känna sig behövd och att arbetet är

meningsfullt.


24

Hemservice & Äldreomsorg

C320 Hemservice och äldreomsorg BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 102 895 98 000 120 918

KOSTNADER -563 524 -626 928 -663 238





KOSTNADER -135 729 -115 999 -138 479

Interna totalt -108 669 -98 509 -116 346

Totalt -596 435 -652 029 -683 838


HEMSERVICE OCH HEMGÅRDEN

Verksamhetsmål

Att utgående från individuell behovsprövning erbjuda kommunens äldre och

vårdbehövande omsorg och vård i den egna kommunen.

Att fortsättningsvis ge kvalitativt god vård och omsorg dygnet runt till boende i

Hemgården och att fortsättningsvis utveckla hemservicen och stödåtgärder för att

garantera ett tryggt boende och ett gott omhändertagande.

Att tillämpa Lag och Förordning om klientavgifter inom social- och hälsovård.

Verksamhetsområde

Hemgården omfattar idag omsorgsboende med 9 rum samt närliggande

pensionärslägenheter, sammanlagt 11, varav 8 är enrumslägenheter och 3

tvårumslägenheter. En av tvårumslägenheterna är ombyggd till handikappbostad. Därtill

finns ekonomibyggnad samt samlings- och serviceutrymmen. Ytterligare finns duschrum

för sängliggande samt allrum.

Fastigheten Hemgården hör till kommunstyrelsen.

Till hemvårdsverksamheten hör hemservice och stödtjänster i form av bad-, städ-, och

måltidsservice samt färdtjänst som kan beviljas enligt socialvårdslagen.

För alla hemservicens klienter uppgörs individuella vård- och serviceplaner för att

garantera att vård- och omsorgsinsatser upprättas utgående från klienternas egna

önskemål och behov och med beaktande av de resurser kommunen kan erbjuda.

Personal

Personalgruppen består av en delad heltidstjänst som föreståndare/närvårdare, 5

anställningar heltids närvårdare med arbetstid dag och kväll, 3 deltids anställningar

omfattande 64 % av heltid vardera med arbetsuppgifter natt, samt en tidsbunden deltids


25

anställning omfattande 78,4 % av heltid som köks- och städbiträde. Därtill anställs ett

tidsbundet köks- och städbiträde omfattande 50% för 2015.

Köks- och städbiträdena har anställts på årsbasis från år 2014 respektive 2015 till följd

av ökat vårdtryck inom Hemgården. Det ökade vårdtrycket kräver mer närvaro av

närvårdarna i verksamheten tillika som det är olämpligt att närvårdarna arbetar i köket.

Övriga personalkostnader är sjuk- och semestervikarier för närvårdare och

föreståndaren, tillfällig kock i juli månad då centralköket är stängt samt extra personal

vid utökat behov samt för föreståndarens kanslidagar.

Ledningsuppgifterna och administrationen för hemservicen sköts av föreståndaren för

Geta Hemgård med kanslitid två dagar per vecka samt av socialarbetaren med ansvar

över äldreomsorg på det gemensamma socialkansliet för Finström och Geta med

arbetstid för detta ca 1 timme per vecka. Övergripande ansvar har socialchefen för det

gemensamma socialkansliet för Finström och Geta.

Åtgärder

Åtgärder som bidrar till att stöda målen är:

Att utveckla hemvårdsarbetet på fältet samt att bevilja närståendestöd och

avlastning till anhöriga enligt behov.

Att utveckla Hemgårdens boendeservice med betoning på vård- och hjälpinsatser

samt social aktivitet

Att upprätthålla personalresurser och lägenheter enligt vårdbehov vid Hemgården

för att kunna minska kostnaderna för institutionsvård.

Ekonomi

Den största kostnaden inom hemservicen är lönerna, vilka inför år 2015 budgeterades

utgående från en 1 % allmän löneökning.

Kostnaden för vård på institution, d v s De Gamlas Hem har inför år 2015 budgeterats på

basen av budgetförslaget inför år 2015 från De Gamlas Hem k.f och att Geta kommun

skulle nyttja en plats på årsbasis.

Det pågår ett förändringsarbete inom kommunalförbundet för De Gamlas Hem, vilket kan

leda till förändringar i behovet av budgetmedel.

Uppföljning

Uppföljning sker kontinuerligt av föreståndaren för Hemgården och socialarbetaren

tillsammans med övrig personal samt klienter och deras anhöriga samt övriga

samarbetspartner.

STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Verksamhetsområde

Stöd för närståendevård är en social service som kommunen är skyldig att ordna. Lagen

om stöd för närståendevård (937/2005) trädde i kraft den 01.01.2006 i Finland och den

åländska lagen om stöd för närståendevård trädde i kraft den 01.01.2009.


26

Stöd för närståendevård är en lagstadgad serviceform som utbetalas till anhöriga för att

trygga vård eller omsorg i det egna hemmet. Närståendestöd kan beviljas anhöriga till

äldre, handikappade eller sjuka personer som p g a nedsatt prestationsförmåga, sjukdom

eller handikapp eller någon annan motsvarande orsak behöver sådan vård eller omsorg

som kan ordnas hemma hos den vårdbehövande. Behovet av närståendestöd bedöms

utgående från läkarintyg och en vård- och serviceplan.

Verksamhetsmål

Stöd för närståendestöd utgör ett arvode till närståendevårdaren. Arvodet betalas

utgående från tre olika nivåer av vårdtyngd. Den högsta vårdtyngden kan

motsvara ett behov av institutionsvård och är kostnadsbesparande i förhållande

till befintliga institutionsvårdsalternativ.

Att uppmuntra närståendevård som ett alternativ till hemservice, vård på

servicehus eller institutionsvård. Speciellt vid vård av en anhörig i hemmet i livets

slutskede, utgör närståendestödet ett gott alternativ till sjukhusvård.

Att bevilja avlastning till närståendevårdare i enlighet med lagstiftning och behov.

Uppföljning

Socialarbetaren följer kontinuerligt upp närståendevårdarens och vårdtagarens situation.

Avlastning för närståendevårdare kan vid behov ordnas t ex vid Hemgården i Geta eller

på De Gamlas Hem k.f.

ANSTALTTJÄNSTER FÖR ÅLDRINGAR

Verksamhetsområde

Verksamhetsområdet anstaltstjänster för åldringar omfattar kommunens platser på De

Gamlas Hem k.f som är ett samkommunalt äldreboende där kommunen har två

platsandelar. Målsättningen är att vård och omsorg ska kunna erbjudas på De Gamlas

Hem för getabor utgående från vårdbedömning och behov.

Verksamhetsmål

Att nyttja platser vid De Gamlas Hem i den mån det är motiverat utgående från

vårdbehov. Att bevilja plats utgående från individuell behovsbedömning i samråd med

klienterna, anhöriga, läkare och övrig sjukvårdspersonal.

Att följa upp förändringsarbete som pågår inom kommunalförbundet för De

Gamlas Hem k.f speciellt avseende nytt grundavtal.

Åtgärder

Att erbjuda vårdplatser för äldre upp till servicehusnivå. Att sträva efter

samplaneringsmöten med klienter, anhöriga, personal från De Gamlas Hem k.f för att

uppnå bästa möjliga vårdplanering och resultat.


27

Ekonomi

Budgeten för anstaltsvård vid De Gamlas Hem k.f utgår från uppgifter från

kommunalförbundet och beräknas på basen av kända kostnader inför år 2015. Budgeten

omfattar dels investeringskostnader, dels driftskostnader. Båda har budgeterats

utgående från kommunalförbundets förslag till budget för år 2015, men driftskostnaden

utgående från att Geta nyttjar 1 plats under hela året, således hälften av den

uppskattade totala bruttokostnaden för Geta kommun som äger två platsandelar vid De

Gamlas hem k.f.

Uppföljning

Uppföljning sker kontinuerligt av socialarbetaren och föreståndaren för Hemgården.


28

5.3 SKOLNÄMNDEN

C400 Skolnämnden BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 39 074 37 197 36 867

KOSTNADER -983 202 -1 066 988 -1 025 682

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt -944 128 -1 029 791 -988 815


RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt -949 039 -1 040 124 -1 004 735


KOSTNADER -265 324 -220 703 -280 294

Interna totalt -171 126 -125 903 -186 326

Totalt -1 120 165 -1 166 027 -1 191 061


Verksamhetsområde

Skolnämnden handhar övervakningen av barnomsorgen och grundskoleverksamheten i

åk 1-6. I Geta skola finns kommunens centralkök och fritidshemsverksamhet som bägge

hör till skolnämndens ansvarsområde. Dessutom ingår köptjänster från

kommunalförbundet NÅHD beträffande grundskolans högstadium, elevvård och

träningsundervisning i skolnämndens verksamhetsområde.

Verksamhetsmål 2015

Genom att skapa en bra pedagogisk situation i skola och barnomsorg kan vi hjälpa till att

öka kommunens attraktionskraft. Skolnämnden kommer särskilt att jobba med att möta

behoven för skolan, centralköket och barnomsorgen med de resurser som finns att tillgå.

Åtgärder uppföljning och ekonomiplan återfinns under respektive resultatenhet.

1. Barnomsorg

2. Geta skola

3. Godby högstadieskola

4. Träningsundervisningen

5. Centralköket


29

Barnomsorg

C420 Barnomsorg BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 33 006 34 000 33 670

KOSTNADER -296 472 -330 920 -293 187


AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -872 -6 911 -4 837



Interna totalt -82 897 -78 558 -96 168

Totalt -347 236 -382 389 -360 522


Verksamhetsområde

Barnomsorgen innefattar daghemsverksamheten och hemvårdsstöd för vård i hemmet,

av barn under 3 år.


Den allmänna målsättningen är att i enlighet med barnomsorgslagen bereda alla barn

under skolåldern barnomsorgsplats enligt vårdnadshavarens och barnets gemensamma

behov och önskemål, samt att alla barn med särskilda behov får det stöd och omsorg

som de är i behov av.

Barnomsorgen i Geta kommun skall bidra till att barnen får goda uppväxtvillkor i en trygg

och pedagogisk miljö genom att erbjuda god omvårdnad och goda lekmöjligheter i en

stimulerande miljö. Detta mål kommer lättare att uppfyllas i och med den nya

utbyggnaden som bland annat möjliggör för att åldersseparera grupperna. Målet är också

att tillsammans med vårdnadshavarna sätta barnet i fokus och utifrån dennes ålder och

individuella förmåga utarbeta en plan för att stärka barnets utveckling, vilket sker genom

daglig kontakt, barnobservationer och utvecklingssamtal.

Åtgärder

Under verksamhetsåret 2015 strävar vi mot att behålla, och ytterligare öka, trivseln på

daghemmet för både barn och personal. Med en lugn och rogivande, men också

stimulerande miljö är det lättare för gruppen att verka för en sympatisk och trivsam

anda. Daghemmets personal skall under året fortsätta att kartlägga arbetsprocesserna

vid daghemmet med mål att stärka personalgruppen och kvaliteten inom barnomsorgen.

Detta sker genom regelbundna personalmöten och dagliga samtal. Ytterligare

uppmuntras personalen att ta del av aktuella föreläsningar, litteratur och ny information

för att hela tiden vidareutveckla sin kompetens.


30

Hemvårdsstöd för vård av barn i hemmet

Vårdnadshavare som inte nyttjar den kommunala barnomsorgen har enligt lag rätt till

stöd för vård av barn i hemmet. I stödet ingår en grunddel, en syskondel och en

tilläggsdel samt ett tvillingtillägg. I de fall en vårdnadshavare har förkortad arbetstid

utgår ett partiellt stöd, till barn som ej ännu fyllt 3 år. Sedan 2006 har även

vårdnadshavare till barn som går i första och andra årskurs i grundskolan rätt till partiellt

stöd.

Ekonomi

Daghemmet Kotten har idag två hel- och halvtidsavdelningar med totalt 33 platser för

barn i åldern 1-7 år. Personalen som är anställd på daghemmet är 100 %

daghemsföreståndare, 100 % barnträdgårdslärare, 200 % barnskötare, 90%

gruppassistent samt en köks- och lokalvårdsansvarig om 100 %. Den angivna

personalstyrkan innebär att daghemmet bör kunna tillgodose kommunens behov av

barnomsorgsplatser samt att det goda pedagogiska arbetet försäkras.

Barnantalet inför år 2015 tros vara ganska oförändrat från vår- till hösttermin, och

beräknas vara kring 25 barn, men med en sjunkande medelålder i och med flera barn

under 3 år.

Daghemmet har varje år barn med behov av extra stödinsatser. Detta tillgodoses genom

ett avtal med NÅHD (Norra Ålands Högstadiedistrikt) om del av en tjänst som

specialbarnträdgårdslärare.

Investeringar

Under år 2014 har vi arbetat mycket med att höja trivseln och standarden med en del

nya inventarier. Vidare under år 2015 siktar vi på att förbättra mindre inventarier och

material. Under året planeras även bl.a. renovering av köket, byte av ventilation samt

installering av automatiskt brandlarm.

Uppföljning

För att hålla budgeten under kontroll skickar kommunens ekonomiansvarige uppdaterade

budgethändelser med jämna mellanrum. Ansvarig vid daghemmet stämmer sedan av

denna innan vidare inköp och funderar tillsammans med övrig personal, vid behov, på

åtgärder för att hålla de olika kostnadsställena under kontroll.

Nyckeltal

Barnomsorg 2015 2014 2013 2012 2011 2010

Daghemmet Kotten 26,5 25,5 22,5 24,5 22,5 17,5

Fritidshemsverksamhet - - 0-9 1-2 3-4 2

Daghemmet

Kotten

VT

2015

HT

2015

HT

2014

VT

2014

HT

2013

VT

2013

HT

2012

VT

2012

HT

2011

VT

2011

Barn under

3 år

3 3 5 4 2 4 3 5 5 3

Barn över 3 22 22 18 20 23 23 24 18 18 19


31

år

Totalt 25 25 23 24 27 27 27 23 23 22

Förundervisning 2015 2014 2013 2012 2011 2010

Antal barn VT 5 3 9 1 3 3

Antal barn HT 5 5 4 9 1 3

I begreppet förundervisning ovan ingår barn året före skolstart. Barn under 3 beräknas

som 1,5 barn i sammanställningen då de kräver mer personal (26,5 vs 25).

Hemvårdsstöd 2015 2014 2013 2012 2011 2010

Antal hushåll 9 9*1 10+3* 10 7 5

*hemvårdsstöd + partiella hemvårdsstöd

Ekonomiplan 2016-2017

Målsättningen är att kunna behålla en kvalitativt god barnomsorg med behörig personal

och tillräckliga resurser. Som det ser ut i dagsdato verkar det som att antalet barn

kommer att minska något under de närmaste åren. Däremot antas antalet barn under 3

år vid Kotten hålla sig relativt oförändrat, vilket påverkar medelåldern och nyckeltalen.

Geta skola

C410 Undervisningsverksamhet BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 6 068 3 197 3 197

KOSTNADER -686 730 -736 068 -732 495





KOSTNADER -182 426 -142 145 -184 126

Interna totalt -88 229 -47 345 -90 158

Totalt -772 929 -783 638 -830 539


Ekonomi

Elevantalet är under 2015 23 elever. Eleverna undervisas läsåret 2014-15 i två

huvudundervisningsgrupper, åk 1-2 och åk 4-6 och läsåret 2015-16 i tre

undervisningsgrupper åk 1-2, åk 3 och åk 5-6. För att skapa en fungerande

inlärningssituation behövs en genomsnittlig timresurs för 2015 om ca 82 vt. I

timresursen ingår allmänundervisning, valbara språk, specialundervisning och data.

Förmågan att utnyttja ny teknik, arbeta självständigt, vara företagsam, ta ansvar och

samarbeta är en förutsättning för god framgång i både studielivet och arbetslivet. För att

eleverna ska få den tidsenliga undervisning de har rätt till vill vi skapa en pedagogiskt

relevant undervisningsmiljö med modern utrustning och teknik. I budget finns medel

upptaget för bärbara elevdatorer.


32

Skolan har elever med rekommenderade behov av extra stödinsatser. I budgeten har

upptagits anslag för assistenter.

Verksamhetsområde

Geta skola svarar för undervisningen i åk 1-6 för Geta kommun. Skolan erbjuder den

grundutbildning som varje barn enligt styrdokumenten (grundskollag, förordning,

skolstadga och läroplan) har rätt till.


Forskning förespråkar idag vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att

utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. LR har hösten 2014 startat ett

projekt för läsfrämjande i skolorna. Målet är att öka elevernas läsförståelse och

läsintresse.

Varje elev ska utveckla sin förmåga att använda sig av modern teknik som redskap för

skapande, kommunikation och lärande Vi lär oss mer om och utökar användningen av

digitala verktyg i undervisning. I skolans IT-strategi finns målen preciserade.

Eleverna skall, med stöd och uppmuntran från skolan, i takt med sin ålder och mognad ta

ett allt större ansvar för sin skolgång och ges medinflytande vad gäller undervisningen

och skolmiljön.

Vi upprätthåller ett gott samarbete mellan skolan, elevvården, elever och föräldrar.

Alla skall trivas, ha arbetsglädje och känna sig stolta över att arbeta och verka i Geta

skola. Personalen skall ges möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll.

Åtgärder

Vi gör en extra satsning på läsning och arbetar efter rekommenderade modeller i syfte

att utveckla en mångsidig läs- och skrivfärdighet hos eleverna.

Genom att använda IT i undervisningen ökar vi elevernas motivation och förstärker

lärandet. Ett sätt bland många är att använda surfplattor med ”appar” för att underlätta

yngre elevers lärande. För de äldre fungerar surfplattan som ett komplement till datorn.

Varje elev skall ha en dokumentation kring sin egen kunskapsutveckling i vilken

föräldrarna skall göras delaktiga. Veckodagböcker, individuella utvecklingsplaner och -

samtal samt elevportfolion i Fronter är några av de verktyg vi använder. Vi har

elevaktiva utvecklingssamtal en gång per termin.

Vi fortsätter arbeta med materialet i KiVa Skola-programmet, ett åtgärdsprogram med

målsättning att förebygga och minska förekomsten av mobbning. Vi deltar i Skolfreden

och projektet ”Schysst på nätet”.

Vi uppdaterar vårt samverkansdokument. Den nystartade Hem och skola-föreningen är

en viktig samarbetspartner under året.

För att öka trivsel och medinflytande träffas all personal som verkar inom skolans väggar

regelbundet. Medarbetarsamtal hålls minst en gång per läsår. All personal erbjuds

adekvat fortbildning.


33

Uppföljning

Den pedagogiska verksamheten uppföljs och utvärderas enligt de direktiv som anges i

skolans arbetsplan. Den ekonomiska uppföljningen sker kontinuerligt utifrån

budgetjämförelserna.


Målsättningen är att kunna erbjuda en modern och kvalitativt god undervisning med

behörig personal och tillräckliga resurser.

Vad gäller utvecklingen inom undervisningsområdet följer vi de övriga skolorna på norra

Åland så att våra elever garanteras en likvärdig kompetens inför högstadiet.

Elevstatistik

2014 – 2015 23 elever

2015 – 2016 23 elever

2016 – 2017 25 elever

2017 – 2018 28 elever

2018 – 2019 33 elever

Använd timresurs

Allmän Språk Spec. Data Totalt Elevantal Årskurser

2010-2011 76 2 7 1 86 27 1-6

2011-2012 75 2 6 1 84 24 1-6

2012-2013 69 4 6 1 80 21 2-6

2013-2014 75 2 8 1 86 26 1, 3-6

2014-2015 66 4 7 1 78 23 1-2, 4-6

Fritidshemsverksamhet

Ekonomi

Fritidshemsverksamheten för kommunens lågstadieelever är inrymd i Geta skola. En

personal finns anställd med en arbetstid om 56,21 %. Centralköket ansvarar för

mellanmålet.

Verksamhetsområde

Fritidshemsverksamheten riktar sig i första hand till elever i åk 1-2 och öppnar vid

skoldagens slut och stänger 17.00. Gemensamma aktiviteter såsom inne- och utelekar,

pyssel och spel varvas med egna lekar, vila och för de som önskar, läxläsning.



34

Målet är att ge de barn som behöver eftermiddagsvård en mångsidig och trygg

verksamhet efter skoldagens slut. Verksamheten ska stödja barnets växande och

utveckling, skapa grund för goda fritidssysselsättningar och hjälpa familjerna i sitt

fostrande arbete.

Åtgärder

Fritidshemsverksamheten har en arbetsplan där verksamheten beskrivs mer ingående.

Norra Ålands Högstadiedistrikt

Verksamhetsområde

Kommunalförbundet Norra Ålands högstadiedistrikt (NÅHD) består av

medlemskommunerna Finström, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö.

Verksamhetens uppgifter är att erbjuda undervisning för medlemskommunernas elever i

grundskolans årskurser 7-9 samt för eleverna i distriktets specialklasser årskurserna 1-9

i enlighet med grundskolelag, grundskoleförordning, grundavtal, skolstadga och andra

styrdokument.

Kommunalförbundet handhar på medlemskommunernas vägnar:

NÅHD:s förvaltning och samordnad verksamhet mellan lågstadiet och högstadiet

och mellan skolorna skolförvaltningen för medlemskommunerna Finström, Geta,

Sund och Vårdö

Grundskolans högstadieundervisning

Specialklassundervisningen i grundskolan

Elevvården

Annan verksamhet enligt särskilda avtal som godkänts av förbundsstyrelsen

Specialbarnträdgårdslärartjänster

Budgeten fastställs av förbundsfullmäktige.


Fr.o.m. hösten 2015 kommer specialklassverksamheten inom NÅHD:s lågstadieskolor att

bestå av två olika enheter. Sunds skola kommer att vara den skola som undervisar

specialklasselever från Sund och Vårdö och Källbo skola kommer att undervisa

specialklasselever från Geta och Finström. I Ödkarby skola är det meningen att

specialklasselever från Saltvik skall få sin undervisning men eftersom det från

höstterminen 2015 inte finns några specialklasselever i Saltvik så är inte någon

verksamhet planerad där ännu.

NÅHD strävar efter att bibehålla en god standard på alla verksamhetsområden. För att

bibehålla en god standard på de tjänster kommunen tillhandahåller jobbar NÅHD särskilt

med följande:

• Tillräckliga personalresurser för att möta högstadiets och specialklassens behov.

• Följa utvecklingen inom skolan med regelbunden fortbildning av distriktets

personal.

• Bibehålla en god service genom effektiv kostnadsstyrning och bra

informationsflöde till kommunen.


35

• Geta har under budgetåret 2015 totalt 16,5 elever i Godby högstadieskola och

lågstadiets specialklasser. Vilket är en ökning med en och en halv elev.


Fokus kommer att ligga på att följa med i utvecklingen och utrusta såväl skola som

personal för att bibehålla en hög standard på distriktets undervisning och elevernas

välmående. Getas andel av eleverna inom GHS och lågstadiets specialklass kommer

under 2016 och 2017 att minska. Målsättningen är att höja kunskapen kring barn med

speciella behov på dessa lågstadieskolor.

Fördelning av elever i medlemskommunerna

Träningsundervisning

Getas elevantal i träningsundervisningen kommer att vara 1 elev under år 2015.

Centralköket

Ekonomi

Centralköket lagar lunch måndag-fredag. Utifrån enheternas uppskattningar är antalet

portioner 2015 beräknade till 18066 st. I budget finns upptaget medel för komplettering

av matlagningskärl, nytt bett till skärmaskinen samt en frys modell mindre.

Verksamhetsområde

Kommunens centralkök är inrymt i Geta skola. Köket levererar mat till skolan,

daghemmet Kotten, äldreomsorgen och hemservicen. Centralköket hålls stängt i juli

månad.


Vi strävar efter att laga vällagade och näringsriktiga måltider till de olika målgrupperna.

Vi prioriterar ekologiska råvaror producerade med sunda odlingsmetoder.

GHS och lågstadiets specialklass

2014 2015 2016 2017

Finström 102 44,06 % 95 42,60 % 89,5 41,82 % 88,5 41,84 %

Geta 15 6,48 % 16,5 7,40 % 15,5 7,24 % 13 6,15 %

Saltvik 66,5 28,73 % 66 29,60 % 64 29,91 % 66,5 31,44 %

Sund 32 13,82 % 28 12,56 % 25,5 11,92 % 27 12,77 %

Vårdö 16 6,91 % 17,5 7,85 % 19,5 9,11 % 16,5 7,80 %

totalt 231,5 100,00 % 223 100,00 % 214 100,00 % 211,5 100,00 %


36

Måltiderna ska ge det rekommenderade behovet av energi och näringsämnen enligt

kostcirkeln.

Måltiderna skall utgöra en del i det pedagogiska arbetet med att grundlägga och främja

goda matvanor samt ge kunskap om matens betydelse för hälsa och välbefinnande. Vi

vill att måltiden ska präglas av matglädje som ger alla sinnen en upplevelse av smak,

syn, doft och gemenskap i en trevlig miljö.

Den personal som tillagar maten ska ha god kännedom om nya rekommendationer och

forskningsrön vad gäller matlagning, special- och allergikost.

Åtgärder

Vi anpassar menyerna så långt det går till de olika målgrupperna. Pensionärer och

förskolebarn har sällan samma önskemål med undantag för att det ska smaka bra och

vara vällagat.

Vi eftersträvar en god hushållning både vad gäller ekonomi och val av råvaror. Vi

prioriterar inköp av ekologiska och lokalproducerade varor.

Skolans elever får under de s.k. önskematveckorna vara med och planera

veckomatsedeln utifrån personalens direktiv. Vi dukar extra fint vid festliga tillfällen.

Personalen erbjuds fortbildning inom sitt område.

Uppföljning

Personalen upprätthåller kontinuerlig kontakt med de olika målgrupperna och är lyhörd

och öppen för synpunkter och önskemål.


Ingen större förändring av verksamheten planeras.

Nyckeltal

Antal levererade portioner Budget

2015

Budget

2014

Bokslut

2013

Geta skola (elev, lär, kök, städ) 6034 6449 5521

Daghemmet Kotten 6975 6750 4853

Äldreboendet Hemgården 2233 2040 1983

Matlådor pensionärer 2444 2304 1592,5

Kommunens personal 380 570 402

Övrigt 131

Totalt 18066 18113 14482,5


37

5.4 BIBLIOTEK OCH KULTUR

C500 Biblioteks- och kulturnämnd BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 42

41

KOSTNADER -42 237 -42 994 -44 566



Interna totalt -10 913 -7 670 -11 427

Totalt -53 108 -50 664 -55 952


Verksamhetsområde

Verksamheten handhas av bibliotekssekreteraren med anställningsgrad om 44%.

Till bibliotekets uppgifter hör även att tillhandahålla möjlighet för kommunens

innevånare, sommargäster och besökare att få tillgång till internet.

Inom den allmänna kulturverksamheten beräknas bibehållen summa för posten

utbildnings- och kulturtjänster. Detta för att fortsättningsvis ha möjlighet att

professionella kulturutövare till olika kulturevenemang.

För Getadagen och midsommarfirandet föreslås liknande arrangemang som under 2014.

med samarbete mellan frivilliga föreningar och Geta kommun. Medel avsätts för

annonskostnader till dessa arrangemang.

Verksamhetsmål

Att driva ett trivsamt bibliotek och att ordna kulturaktiviteter. Så långt det är möjligt ska

biblioteket tillfredsställa läsarna med material från de egna hyllorna, eller via fjärrlån.

Biblioteket ska vara en möjlig studieplats med tillgång till datorer. Biblioteket fungerar

som skolbibliotek och skall uppmuntra barnen till läsning och lärande. Verksamheten ska

stöda och uppmuntra vuxenutbildningen genom Medborgarinstitutet.

Att med känsla och omsorg stödja bevarandet av sådant som är viktigt för Geta såsom

byggnader, föremål, skogsstigar, naturmiljöer och berättelser. Arbeta för att Geta skall

vara en attraktiv kommun att bo i.

Åtgärder

Anordna utställningar med konst och hantverk

Anordna kulturkvällar och kulturvandringar

Erbjuda kontakt med författare för stora och små

Stödja föreningar, grupper och individer som arbetar för bevarandet av

lokalkulturen

Hålla nära kontakt med kommunens Medis-kontaktperson

Upprätthålla en kontakt med Leader Åland r.f.

Utgivare av Getabladet

Betala medlemsavgift till Föreningen Norden


38

Stödja midsommarfirande och/eller Getadagen medels annonsering.

Intern kontroll

Verksamheten följs upp regelbundet mot budget och detta rapporteras även till

kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Förutom detta, följs verksamheten slutligen

upp genom verksamhetsberättelse och bokslut.


Några större ekonomiska åtgärder planeras inte de kommande åren.


39

5.5 BYGGNADSINSPEKTION

C611 Byggnadstillsyn BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 7 512 8 300 9 192

KOSTNADER -30 692 -30 200 -44 599



Interna totalt -5 355 -4 666 -5 624

Totalt -28 535 -26 566 -41 031


Verksamhetsområde

Verksamheten har 1 januari 2015 flyttat från en gemensam funktion, mellan Finström

och Geta kommun där Finström agerat huvudman, till Geta. Byggnadsnämnden fungerar

som övervaknings- och tillståndsmyndighet för byggnads- och miljöärenden i Geta.

Nämnden behandlar även byggnadsplanefrågor.

Bör noteras att den tekniska delen inte rapporterar till byggnadsnämnden utan direkt till

kommunstyrelsen.

Verksamhetsmål

Effektivt och utan driftsproblem återflytta byggnadsinspektionsverksamheten från

Godby till Vestergeta.

Konstruera en effektiv och samhällsstödjande byggnadsinspektionsverksamhet

Etablera en god, proaktiv och konstruktiv samarbetsmiljö mellan myndigheten,

entreprenörer och kommuninvånare.

Utreda lagstiftningen kring avlopp och kartlägga kommunens åtgärdsbehov.

Inköp av program och IT utrustning

Ekonomi

En byggnadsinspektör anställs från december 2014 på 40% av heltid. Samtidigt stöds

verksamheten av 30% kanslisekreterare tidsbundet till utgången av 2015.

Sammantaget innebär detta en kraftig ökning i kostnaderna för verksamheten under

2015. Intäkterna förväntas dock öka under 2015 till följd av mer bygglovsansökningar

och syner.

Uppföljning

Verksamheten följs månatligen upp mot budget och därutöver upprätthålls ett nära

samarbete mellan byggnadsinspektören, kommundirektören och kommunteknikern.

Åtgärder

Då byggnadsinspektionen etableras i Geta under 2015 går åtgärderna för året i linje med

verksamhetsmålen.


40


2015 kommer troligen vara ett relativt kostsamt år för byggnadsinspektionen i och med

det extraarbete som krävs för att bygga upp verksamheten. Planen för 2016 är att

kostnaderna bör kunna minskas både för personalkostnader och köp av tjänst.


41

5.6 BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR

C612 Byggnader och lokaler, uthyrning BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 61 724 61 800 61 725

KOSTNADER -147 746 -187 339 -175 529


AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan -56 674 -60 039 -70 520

Nedskrivningar

-30 000 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Totalt -56 674 -60 039 -100 520


KOSTNADER -60 531 -56 606 -74 242

Interna totalt 151 232 109 205 203 325

Totalt 8 536 -76 373 -10 999

Kostnad per invånare 17 -152 -22

Verksamhetsområde

Uppgiftsområdet omfattar skötsel av kommunens byggnader och anläggningar,

innefattande skola, daghem, hyreshus, serviceboende, kanslibyggnad samt till

båthamnar och andra allmänna områden anknytande anläggningar.

Verksamhetsmål

Att arbeta för att kommunen skall göras mera attraktiv att leva, bo och arbeta i för en

bred målgrupp. För tillfället ligger mycket av det rutinmässiga underhållet efter och

kräver därför större investeringar. En stor del av 2015 års investeringsbudget kommer

därför att gå till att säkerställa och modernisera befintliga byggnader och anläggningars

funktioner samt uppnå ett läge där normalt driftsunderhåll tryggar funktionen.

Åtgärder

Upprättandet av drifts- och underhållsplaner fortsätter. Daghemmets

brandlarmanläggning och ventilationssystem uppdateras.

Ekonomi

Inga större förändringar inom verksamheten jämfört med 2014 men driftskostnaderna

ligger på en högre nivå än vad som långsiktigt bör vara att anse som normalt.

I och med mögelproblematiken av gamla kommunkansliet har € 30 000 lagts in som

nedskrivning vilket inte är en återkommande kostnad utan en engångsföreteelse i det fall

att byggnaden bedöms som otjänlig.


42

Investeringar

- Nya gungställningar, automatisk brandlarmanläggning, en industridiskmaskin

samt förbättrat ventilationssystem till daghemmet.

- Ommålning av skola

- Attraktivitetshöjande åtgärder görs i bycentrum samt vid idrottsplanen

- Ny fyrhjulsdriven gräsklippare till fastighetsskötseln

Uppföljning

Kommunteknikern anhåller hos kommunstyrelsen om frigörelse av pengar för

investeringsprojekt. Successiva uppföljningar görs av kommunteknikern som rapporteras

regelbundet till kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

Nyckeltal 2013 2014 2015

(förväntad)

Investeringsbudget inom

verksamhetsområdet

72 000 € 80 000 €

Procentuell andel av total

investeringsbudget

23 % 25 %

Kostnad per innevånare (495

personer)

145,45 € 161,62 €

Elförbrukningsstatistik 128 082

kWh

128 000

kWh

(förväntad)


- Ny brandbil införskaffas och brandstation eller vagnhall byggs.

- Bostadsområdet i Vestergeta exploateras.

- Kommunkansli byggs/renoveras


43

5.7 TRAFIKLEDER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN

C615 Trafikleder och allmänna områden BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER

500 KOSTNADER -36 247 -41 150 -36 250





Interna totalt -8 174 -7 769 -10 691

Totalt -63 670 -64 244 -66 863


Verksamhetsområde

Skötsel, anläggande och underhåll av kommunens vägnät samt de allmänna områdena.

Verksamhetsmål

Vägunderhållet i kommunen är eftersatt och stora investeringar krävs för att återsätta

dem i skick. Ambitionen är att årligen grundförbättra skicket på en väg samtidigt som

normalt underhåll görs på övriga vägar. Kommunen äger även en bro som dömts ut –

finansieringsfrågan är under utredning i dialog mellan kommunen och landskapet.

I övrigt planeras de allmänna områdena i kommunen göras trevligare genom att t.ex.

flytta midsommarstången, förbättra eller anlägga lekplatser och andra förskönande

projekt.

Åtgärder

Underhållsplaner behöver upprättas. Väg i störst behov grundförbättras och övriga vägar

underhålls. Eventuellt anläggs någon form av aktivitetsanläggning i Vestergeta med

fokus på sport och fritid.

Ekonomi

Vägarna är kostsamma och det är svårt att bedöma hur mycket som behöver budgeteras

på driften eftersom snömängden varierar kraftigt mellan år. Driftsbudgeten hålls på

samma nivå som tidigare.

Investeringar

Under 2015 upptas €40 000 för investeringar jämnt fördelat mellan allmän uppfräschning

och bostadsplanering i Vestergeta.


44

Uppföljning

Budgeten följs successivt av kommunteknikern och det ekonomiska utfallet rapporteras

regelbundet till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Nyckeltal

Längd [m] Belagda

Kommunalvägar 13 062 44,3 %

Byggnadsplanevägar 1 282 100 %

GC-vägar 210 100 %


Grundförbättring, dikning och asfaltering av vägarna bör göras. Om möjligt fokuseras

delar av investeringsmängden på attraktivitetshöjande anordningar i Vestergeta.

Prioritering görs mot samhällsviktiga funktioner och således genomförs endast

attraktivitetshöjande investeringar om och när medel finns tillgängliga.


45

5.8 VATTEN OCH AVLOPP

C614 Vatten och avlopp BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 50 031 56 000 51 028

KOSTNADER -55 396 -59 150 -51 705

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt -5 364 -3 150 -677




KOSTNADER -10 702 -10 029 -13 536

Interna totalt 2 927 2 779 92

Totalt -14 102 -15 820 -18 271


Verksamhetsområde

Uppgiftsområdet omfattar skötsel och underhåll av kommunens vattennät och

avloppsverk.

Verksamhetsmål

Ledningsnätet har under 2014 digitaliserats. Utifrån detta kan man nu börja upprätta

underhållsplaner och komplettera detta material för att få bättre översikt över

ledningsnätet. Ett privat initiativ är på gång med bygge av en närmare två km lång

vattenledningsetapp. Under 2013-2014 gjordes relativt stora insatser för att täta

vattenledningsnätet, målet för 2015 är att fortsättningsvis hålla nätet tätt.

Åtgärder

Underhållsplaner upprättas utgående från det digitaliserade kartmaterialet. Det privata

utbyggnadsinitiativet övervakas.

Ekonomi

Resultatenheterna förväntas långsiktigt i stort vara ekonomiskt självbärande, vilket

förutsätter att utbyggnad och andra åtgärder bekostas av anslutnings-, grund- och

bruksavgifter. En relativt stor del av omsättningen fördelas internt på kommunens egna

enheter.

Investeringar

Under 2014 byggdes en ny ledningsetapp mellan Lökholmen och Snäckö. Investeringar

planeras inte att genomföras under 2015.


46

Uppföljning

Budgeten följs successivt upp av kommunteknikern och uppföljning rapporteras

regelbundet till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Nyckeltal

2010 2011 2012 2013 2014 (förväntat)

2015

Inköpt [m³] 21 032 26 054 29 393 30 707 22 271 22 400

Debiterat [m³] 14 358 21 121 21 360 21 269 21 400 21 900

Differens [m³] – 6 674 – 4 933 – 8 033 – 9 438 – 871 -500

m³/person (inköp) 42 53 59 62 45 45

m³/person (debit) 29 43 43 43 43 44


Vattenledningsnätet är förhållandevis väl utbyggt om än vissa sträckor fortfarande

saknar täckning.


47

5.9 AVFALLSHANTERING

C613 Avfallshantering BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

INTÄKTER 37 842 39 000 38 600

KOSTNADER -25 763 -28 300 -26 450

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt 12 080 10 700 12 150


RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt 8 339 7 285 8 996


Interna totalt -2 549 -2 421 -3 333

Totalt 5 791 4 864 5 663

Kostnad per invånare 12 10 11

Verksamhetsområde

Uppgiftsområdet omfattar kommunalt renhållningsansvar i enlighet med landskapslagen

om renhållning. Verksamheten regleras även i lokal renhållningsplan och –föreskrift.

Verksamhetsmål

Responsen på kommunens renhållningssystem har överlag varit positiv. Målet för 2015

är att fortsätta hålla återvinningscentralen (ÅVC) tillgänglig och välfungerande.

Åtgärder

Öppethållningstiderna samt behovet av förbättrade mottagningskärl för ÅVC ses över

under 2015.

Ekonomi

Verksamhetsområdet uppvisar ett positivt resultat för 2015 men bör i ett längre

perspektiv vara kostnadsneutralt.

Investeringar

Inga investeringar planeras under 2015.

Uppföljning

Det avgiftsbelagda avfall som tas emot vid ÅVC redovisas och sammanställs. Statistik

över avfallsmängderna jämte uppgift om destination och sluthantering begärs in från den

entreprenör som handhar borttransporten. Systemet följs upp och utvärderas vidare år

2015.


48

Nyckeltal 2012 2013 2014

(förväntad)

Mottagen mängd sopor 67 264 kg 87 985 kg 90 000 kg

Mängd sopor per innevånare

(495 personer)

135,9 kg 177,7 kg 181,8 kg

Elförbrukning 175 kWh 221 kWh 200 kWh


Verksamhetsområdet fungerar bra ekonomiskt, avgifterna kan komma att ses över.


49

5.10 BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN

C700 Gemensamma brand- och räddningsnämnden BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

KOSTNADER -24 626 -23 962 -25 142


AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

-500


Totalt -24 626 -23 962 -25 642


Verksamhetsområde Enligt Ålands författningssamling 106/06 skall kommunen trygga kommuninvånarnas

säkerhet genom att ansvara för att det upprätthålls beredskap för räddningsinsats samt

bedriva förebyggande verksamhet bland annat genom att utföra brandsyner, besluta om

sotning, intern utbildning och information till företag och organisationer samt för

allmänheten.

Geta kommun samverkar med nio landskommuner med Jomala som huvudman över en

gemensam räddningschef, en brandinspektör och gemensam räddningsnämnd - vilket

också numera innefattar befolkningsskyddet där tjänstemännen inom brand- och

räddningsväsendet utgör en koordinator.

Geta kommuns andel 2015 beräknas till 3,67 % (3,66 %).

Verksamhetsmål 2015 Att med beviljade medel på bästa möjliga sätt kunna hantera olyckor som uppstår inom

kommunen samt att hjälpa samarbetskommunerna och övriga samarbetspartners i

enlighet med uppgjorda avtal.

Att understöda kommunens brandkår på så sätt att dess verksamhet kan fortgå och

återväxten kan tryggas. Bibehålla brandkårernas utryckningsnivå och kompetens.

Att eleverna i kommunens skola erhåller vetskap och kunskap om utrymning av byggnad.

Utbilda personal inom kommunens dagis-, skol- och omsorgsverksamhet.

Utföra syneverksamheten till fullo. Beslut i samråd med kåren angående ändamålsenliga

utrymmen för brandstation.

Åtgärder Att i samarbete med övriga kommuner och dess byggnadsinspektioner förnya

registreringsregistret då ADAM upphör.

Att utreda och besluta med samarbetskommunerna huruvida en räddningsmyndighet för

Åland kunde verkställas.

Uppföljning och intern kontroll Verksamhetsberättelse och bokslut.


50

Ekonomiplan 2016-2017 2016 är Geta, enligt gällande fordonsplan, fastslagen av landskapsregeringen 30.6.2014,

i tur att utbyta sin släckningsbil. Stödandelar enligt kommunens

bosättningsstrukturgrupp 1 (prognos 2015) och ÅFS räddningslag 106/06 § 75 uppgår till

65 %.

Drift i enlighet med den ökade aktiviteten hos kåren, lönekostnader justeras enligt avtal.

Befolkningsskyddet

Verksamhetsområde Ansvara för de övergripande och förebyggande samt skolningsverksamheten i

kommunerna och uppföljning av beredskapsplaner.

Personal Räddningsområdets tjänstemän utgör en koordinator inom samarbetet för brand- och

räddningstjänst.

Verksamhetsmål 2015 Uppföljning av beredskapsplaner fortgår.

Åtgärder Vid behov revidering av befintliga beredskapsplaner. Bistå de kommunala

verksamhetsområden vid planering av oförutsedda händelser som kan påverka dess

verksamhet.

Uppföljning Verksamhetsberättelse och bokslut

Geta Frivilliga Brandkår

Verksamhetsområde Geta FBK har i avtal med kommunen förbundit sig att upprätthålla vad som avses i ÅFS

109/06 gällande brand- och räddning samt oljeskydd.

Alla i kommunerna befintliga personer, inrättningar och företag skall få snabb och effektiv

hjälp vid olyckor.

Verksamhetsmål 2015 Bibehålla brandkårernas utryckningsnivå och kompetens.

Under 2015 erhålla beslut angående ändamålsenliga utrymmen.

Personal Frivilliga brandmän 10 + 1 befäl i avtal med kommunen


51

Åtgärder Nämnden skall övervaka kommunernas brand- och räddningsväsende.

Uppföljning Verksamhetsberättelse och bokslut.

Investering 2015

I samråd med kommunen beslut och en plan om ändamålsenliga utrymmen för

verksamheten beaktande ny brandbil under 2016.


52

5.11 LANTBRUKSNÄMNDEN

C800 Lantbruksnämnden BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015

KOSTNADER -5 312 -5 500 -5 700


Totalt -5 312 -5 500 -5 700


Sköta den kommunala servicen för jordbrukarna vilket omfattar bl.a. allmän

administrativ rådgivning och handledning i frågor som berör lantbruksstöd.

Ansvara för uppgifter inom förvaltningen av jordbruksstöd dvs. mottagning,

handläggning och ut-betalning av EU- och nationella stöd till jordbruket

Handläggning av kartmaterial

Kontroller i enlighet med kommissionens fastställda kontrollförteckningar

Handräckning, utlåtanden och utredningar åt statens ämbetsverk och

landskapsregeringen

Registerföringsuppgifter

Kontrollskyldighet vid skördeskada och skador förorsakade av älg och hjortdjur

Rådgivning i anslutning till ansökningsförfarandet som gäller systemet med

avträdelsestöd och pensionssystemen inom jordbruket


2015 träder EU:s reformerade jordbrukspolitik i kraft. De nuvarande stödsystemen, såväl

EU:s som de nationella jordbruksstöden, kommer att ändras. Nya stödsystem och ändrat

regelverk kommer att innebära ökat behov av rådgivning. Saklig information och

handledning till jordbrukarna kommer därför vid sidan av snabba och korrekta

stödutbetalningar att utgöra de viktigaste verksamhetsmålen. En viktig målsättning är

även att andelen elektroniska ansökningar utökas.

Motivering och åtgärder

Ett av de viktigaste verktygen för att kunna ge sakkunnig rådgivning och handledning är

att personalen själv håller sig ajour med gällande lagar och förordningar som berör

stödsystemen. Det uppnås genom aktivt deltagande i kurser och utbildningstillfällen som

berör förnyade stödformerna inklusive datasystemen som kommer att tas i bruk.

Personlig handledning i elektroniska ansökningsförfarandet har visat sig vara ett

fungerande koncept för att förbättra jordbrukarnas kunskap om elektroniska

ansökningsförfarandet varför det är en åtgärd som kommer att prioriteras i mån av tid.

Personal En heltidstjänst (100 %) som lantbrukssekreterare och en deltidstjänst (60 %) som

lantbrukskanslist. För att uppfylla kraven på åtskiljande av arbetsuppgifter vid

handläggning av stödärenden samt vid handläggning av ärenden vid tjänstemannajäv, har

avtal ingåtts år 2012 med Jomala och Hammarlands kommuner om utbyte av tjänster

mellan lantbruksförvaltningarna.


53


Förverkligandet av EU:s nya jordbruksreform kommer att vara avgörande för hur jordbruket och

därmed även den kommunala lantbruksförvaltningen utvecklas kommande åren. Administrationen

kring stödförvaltningen kommer högst troligt inte att förenklas och behovet av rådgivning och

handledning kommer fortsättningsvis att vara stort.


54

6. FINANSIERINGSDELEN

FINANSIERINGSANALYS BOKSLUT 2013 BUDGET 2014 BUDGET 2015

Kassaflöde i verksamheten

Årsbidrag 466 955 312 460 241 954

Extraordinära poster 0 0 0

Korrektivposter till internt tillförda medel 0 0 0

SUMMA 466 955 312 460 241 954

Kassaflödet för investeringas del

Investeringsutgifter -272 420 -312 000 -298 000

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 5 600 40 000 0

Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 0 0 0

SUMMA -266 820 -272 000 -298 000

VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE 200 135 40 460 -56 046

Kassaflödet för finansieringens del

Förändring i lånebeståndet

Ökning av långfristiga lån 0 0 0

Minskning av långfristiga lån -15 997 -127 000 -24 000

förändring i kortfristiga lån (exkl räntefria skulder) 16 368 0 0

SUMMA 371 -127 000 -24 000

Förändringar i eget kapital 0 0

Övriga förändringar av likviditeten

Förändringar av förvaltade medel och kapital 224 0 0

Förändringar av fodringar 24 088 0 0

Förändringar av räntefria skulder -75 069 0 0

SUMMA -50 757 0 0

KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL -50 386 -127 000 -24 000

Förändring av likvida medel 149 749 -86 540 -80 046

Förändring av likvida medel

likvida medel 31.12 589 054 502 514 422 468

likvida medel 01.01. 439 304 589 054 502 514

FÖRÄNDRING 149 750 -86 540 -80 046

Under 2015 kommer primärt kommunens investeringar påverka likviditeten negativt. Därtill görs

mindre amorteringar enligt plan för lån som kommunen har via Landskapsregeringen. Årsbidraget

är i sig gott om nästan €242 000 och motsvarar en sådan nivå som genererar ett positivt

överskott i likviditeten när kommunen lyckats genomföra de investeringsprojekt som blivit

eftersatta till följd av tidigare ekonomsikt svårare perioder.


55

7. INVESTERINGSDELEN

Plats Projekttyp Projekt Kostnad [€]

Hemgården Byggnader Uteplatser till lägenheterna 15 000

Hemgården Inventarier Köksrenovering - luckbyte & kyl o frys 8 000

Hemgården Byggnader Lägenhetsrenovering Hemgården 35 000

Dagis Byggnader Plattläggning och uppfräschning på gården 10 000

Dagis Byggnader Ventilationsanläggning 15 000

Dagis Inventarier Industridiskmaskin, köksrenovering 23 000

Dagis Inventarier Nya gungställningar 5 000

Dagis Inventarier Brandlarmanläggning 30 000

Skolan Inventarier Köksinventarier 5 000

Skolan Byggnader Ommålning 15 000

Skolan Byggnader Värmeanläggning 40 000

Allmänna områden Anläggningar Allmänna attraktivitetshöjande åtgärder 20 000

Allmänna områden Anläggningar Bostadsplanering vestergeta 5 000

Övrigt Inventarier Gräsklippare fastighetsskötsel 7 000

Övrigt Anläggningar Vägförbättringar (Snäcköv. & Ramsdalsv.) 30 000

Övrigt Byggnader Brandstation - bilhallsprojektering 20 000

V/A Anläggningar Utbyggnad Vatten & Avlopp 15 000

SUMMA 298 000

Investeringarna är fortsatt höga för 2015. Värmeanläggningen planeras att uppgraderas i Geta

skola under 2015, lägenhetsrenovering vid Hemgården planeras fortsätta enligt plan,

Vägförbättringar genomförs samt en grupp mindre projekt så som ommålning, byte av

ventilationsanläggning med mera.

Observera att investeringarna är bundna till kommunstyrelsenivå så som tidigare år.


56

8. BALANSRÄKNINGSDELEN BESTÅENDE AKTIVA Ing.balans Ökning Minskning Avsk. Utg.balans

2015 2015

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Finansieringsand. i kom.förb.

NÅHD+träningsskolan* 0 0

De Gamlas Hem 0 0

Övriga utg med lång verkningstid

Stamvattenledning hos Ål Vatten 0 0

Immateriella tillgångar

totalt 0 0 0 0 0

MATERIELLA TILLGÅNGAR Mark- och vattenområden

Markområden 116 192 0 0 0 116 192

Byggnader

Bostadsbyggnader

Tallgården 97 225 7 039 90 186

Engården 167 994 9 856 158 138

Hemgården I 106 439 50 000 7 243 149 196

Hemgården II 226 143 9 368 216 776

597 802 50 000 0 33 505 614 297

Förvaltnings- och anstaltsbyggnader

Kanslicontainer 64 906 6 832 58 074

Geta skola och kommunkansli 1 099 425 55 000 30 000 33 557 1 090 868

Daghemmet Kotten 284 479 83 000 10 936 356 543

1 383 905 138 000 30 000 51 325 1 440 579

Fabriks- och produktionsbyggnader

Avloppsreningsverket, gamla 3 146 2 097 1 049

Avloppsreningsverket, nya 83 827 3 899 79 928

Övriga byggnader

Magasin vid Lökholmen 29 29 0

Hällö omkl. hus 596 359 237

Tornet 10 990 500 10 490

98 587 0 0 6 884 91 703

Byggnader sammanlagt 2 080 293 188 000 30 000 91 714 2 146 579

Fasta konstruktioner och anläggningar

Soptippen 366 59 307

Soptippens upprustning* 4 913 983 3 931

Brygga Lökholmen 24 688 1 250 23 438

Vestergeta Centrum 29 625 40 000 1 250 68 375

Vattenförsörjningsprojekt 68 608 4 209 64 399

Vattenutbyggnad etapp 1* 206 867 4 903 201 964

Vatten och avlopp 1 898 219 1 679

Avloppsledning Östergeta 53 783 1 110 52 673

Trafikleder 72 856 30 000 16 348 86 508


57

Vägbelysning 933 187 747

464 538 70 000 0 30 517 504 021 Maskiner och inventarier

Övriga maskiner och inventarier

Avfallshanteringens inventarier 3 169 2 113 1 056

ADB-utrustning 12 904 2 403 10 501

ADB-utrustning, ek.förv.system 5 599 5 599

Kansliets inventarier 11 988 3 425 8 563

Skolans inventarier 5 849 5 000 3 255 7 594

Daghemmets inventarier -4 876 4 837 -9 713

Hemgårdens inventarier 13 607 8 000 4 557 17 050

Hemservicens bil 6 008 4 005 2 003

Engården Inventarier 4 375 1 250 3 125

Inventarier Vatten & Avlopp 4 375 1 250 3 125

Inventarier fastighetsskötsel 0 7 000 1 050 5 950

57 136 20 000 0 28 145 48 991

Pågående nyanläggningar

Branddepå II 2 665 20 000 500 22 165

0 20 000 0 500 19 500

Materiella tillgångar totalt 2 720 824 298 000 30 000 150 876 2 837 948

PLACERINGAR Ing.balans

Aktier och andelar 2015

Aktier

Ålands Kraftverks Ab 3 633 3 633

Norra Ålands Industrihus Ab 16 865 16 865

Ålands Vatten Ab 32 810 32 810

Ålands Idrotts-o. Motionscenter 8 000 8 000

61 308 61 308

Andelar

Ålands Telefonandelslag 8 536 8 536

Ålands Vindenergiandelslag 336 336

Andelar i Hällö brygga 1 682 1 682

10 554 10 554 Aktier och andelar sammanlagt 71 862 71 862

Andelar i kommunalförbund

De Gamlas hem k.f. 40 216 40 216

Norra Ålands Högstadiedistrikt 118 683 7 828 110 855

Ålands Omsorgsförbund k.f. 207 207

159 106 159 106

Placeringar sammanlagt 230 968 0 7 828 0 223 140

BESTÅNDE AKTIVA TOTALT 2 951 792 298 000 37 828 150 876 3 061 087


58

9. EKONOMIPLANDELEN

Alla kostnadställen BOKSLUT 13 BUDGET 14 BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017

RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN INTÄKTER 304 849 306 513 326 604 329 870 333 169

KOSTNADER -2 689 852 -2 980 644 -2 967 278 -3 026 623 -3 056 889

VERKSAMHETSBIDRAG Totalt -2 385 003 -2 674 131 -2 640 674 -2 696 753 -2 723 721

SKATTEINKOMSTER 1 081 881 1 193 570 1 081 882 1 103 520 1 114 555

LANDSKAPSANDELAR 1 777 511 1 786 021 1 808 009 1 844 169 1 862 611

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -7 434 -3 000 -7 263 -7 263 -7 263

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -132 150 -135 558 -188 704 -150 876 -155 402

Övriga Totalt 2 719 808 2 841 033 2 693 924 2 789 550 2 814 500

Totalt 334 805 166 902 53 250 92 797 90 780

FINANSIERINGSANALYS BOKSLUT 2013 BUDGET 2014 BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017

Kassaflöde i verksamheten

Årsbidrag 466 955 312 460 241 954 243 673 246 182

Extraordinära poster 0 0 0 0 0

Korrektivposter till internt tillförda medel 0 0 0 0 0

SUMMA 466 955 312 460 241 954 243 673 246 182

Kassaflödet för investeringas del

Investeringsutgifter -272 420 -312 000 -298 000 -300 000 -230 000

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 5 600 40 000 0 0 0

Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 0 0 0 0 0

SUMMA -266 820 -272 000 -298 000 -300 000 -230 000

VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE 200 135 40 460 -56 046 -56 327 16 182

Kassaflödet för finansieringens del

Förändring i lånebeståndet

Ökning av långfristiga lån 0 0 0 0 0

Minskning av långfristiga lån -15 997 -127 000 -24 000 -24 000 -24 000

förändring i kortfristiga lån (exkl räntefria skulder) 16 368 0 0 0 0

SUMMA 371 -127 000 -24 000 -24 000 -24 000

Förändringar i eget kapital 0 0

Övriga förändringar av likviditeten

Förändringar av förvaltade medel och kapital 224 0 0 0 0

Förändringar av fodringar 24 088 0 0 0 0

Förändringar av räntefria skulder -75 069 0 0 0 0

SUMMA -50 757 0 0 0 0

KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL -50 386 -127 000 -24 000 -24 000 -24 000

Förändring av likvida medel 149 749 -86 540 -80 046 -80 327 -7 818

Förändring av likvida medel

likvida medel 31.12 589 054 502 514 422 468 342 141 334 323

likvida medel 01.01. 439 304 589 054 502 514 422 468 342 141

FÖRÄNDRING 149 750 -86 540 -80 046 -80 327 -7 818


59

10. INVESTERINGSPLANEN

INVESTERINGSPLAN

BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017

Hemgården 58 000 35 000 70 000

Daghemmet 83 000 10 000 30 000

Skolan 60 000 15 000 30 000

Kansli 0 0 0

Hyreshus 0 15 000 15 000

Brand & Räddning 20 000 200 000 0

Allmänna områden 47 000 0 40 000

V/A 0 5 000 15 000

Vägar 30 000 20 000 30 000

SUMMA 298 000 300 000 230 000


60

11. PERSONALÖVERSIKT

Typ av tjänst Omfattning Period om visstid Titel Kostnadsställe Typ av tjänst Omfattning Period om visstid Titel Kostnadsställe

Tillsvidare 44 % Bibliotekssekr. Bibl. 5111 Tillsvidare 44 % Bibliotekssekr. Bibl. 5111

Tillsvidare 100 % Bespisningschef Centralkök 4114 Tillsvidare 100 % Bespisningschef Centralkök 4114

Tillsvidare 60 % kock Centralkök 4114 Tillsvidare 60 % kock Centralkök 4114

Tillsvidare 40 % kommuntekniker Fast.sk 6121 Tillsvidare 40 % kommuntekniker Fast.sk 6121

Tillsvidare 2 h/ 7-10 dagar städare Fast.sk 6121 Tillsvidare 1 fastighetsskötare Fast.sk 6121

Tillsvidare 100 % fastighetsskötare Fast.sk 6121 Tillsvidare 100 % städare Fast.sk 6121

Tillsvidare 89,50 % städare Fast.sk 6121

Tillsvidare 40,00 % Byggnadsinspektör Bygg.tills. 6111

Visstid 30,00 % 2015 Byråsekreterare Bygg.tills. 6111

Tillsvidare 100 % föreståndare Hemg. 3131 Tillsvidare 100 % föreståndare Hemg. 3131

Tillsvidare 64 % närvårdare, natt Hemg. 3131 Tillsvidare 64 % närvårdare, natt Hemg. 3131



Tillsvidare 100 % närvårdare Hemg. 3131 Tillsvidare 100 % närvårdare Hemg. 3131




Viss tid 100 % 2014 närvårdare Hemg. 3131 Tillsvidare 100 % närvårdare Hemg. 3131

Viss tid 78 % 2014 städ/kök Hemg. 3131 Visstid 78 % 1.1.2015-31.12.2015 köks- och städbiträdeHemg. 3131

Viss tid 50 % 2014 närvårdare (palliativ vård)Hemg. 3131 Visstid 50 % 1.1.2015-31.12.2015 köks- och städbiträdeHemg. 3131

Tillsvidare 100 % kommun direktör Kansli 1133 Tillsvidare 100 % kommun direktör Kansli 1133

Tillsvidare 60 % ekonomiesekreterare Kansli 1133 Tillsvidare 60 % ekonomiesekreterare Kansli 1133

Tillsvidare 70 % byråsekreterare Kansli 1133 Tillsvidare 70 % byråsekreterare Kansli 1133

Tillsvidare 100 % föreståndare Kotten 4121 Tillsvidare 100 % föreståndare Kotten 4121

Tillsvidare 100 % barnträdgårdslärare Kotten 4121 Tillsvidare 100 % barnträdgårdslärare Kotten 4121

Tillsvidare 100 % barnskötare Kotten 4121 Tillsvidare 100 % barnskötare Kotten 4121

Tillsvidare 100 % barnskötare Kotten 4121 Tillsvidare 100 % barnskötare Kotten 4121

Viss tid 90 % 2014 assistent Kotten 4121 Viss tid 90 % 2015 assistent Kotten 4121

Viss tid 100 % 2014 städ/kök Kotten 4121 Viss tid 100 % 2015 städ/kök Kotten 4121

Tillsvidare 100 % föreståndare Skolan 4112 Tillsvidare 100 % föreståndare Skolan 4112

Tillsvidare 24h/v klasslärare Skolan 4112 Tillsvidare 100 % klasslärare Skolan 4112

Tillsvidare 24h/v klasslärare Skolan 4112 Tillsvidare 100 % klasslärare Skolan 4112

Viss tid 24h/v 01.08.2013-31.07.2014 timlärare med klassläraruppg.Skolan 4112 Viss tid 16 h/v 01.01.2015-31.07.2015 timlärare med klassläraruppg.Skolan 4112

Viss tid 3h/v 01.08.2013-31.07.2014 timlärare Skolan 4112 Viss tid 100 % 01.08.2015-31.12.2015 timlärare med klassläraruppg.Skolan 4112

Viss tid 56,21 % 15.08.2013-31.07.2015 Fritidshemsledare Skolan 4112 Viss tid 3h/v 1.1.2015-31.7.2015 timlärare Skolan 4112

Viss tid 56,21 % 15.08.2013-31.07.2015 Fritidshemsledare Skolan 4112

Viss tid 26 t/ v 01.01.2015-31.12.2015 assistent Skolan 4113

Viss tid 21 t / v 01.01.2015-31.12.2015 assistent Skolan 4114

Viss tid enl. timlista 31.7.2015 familjedagvårdare Övr. Bandagvård 4122 Viss tid enl. timlista 31.7.2015 familjedagvårdare Öv.Barnd.v. 4122

2014 2015

geta kommun · 2015. 2. 4. · budget 2015 ekonomiplan 2016-2017 3 1. ekonomisk Översikt 1.1...

Documents