GAMLAFALUKAMRATER

FO-IO A-BILD AR FOTOBUTIKIN MIIT ICENTiiUM

Vi har eget ferglotolab, dar v: giir diha fergkopio. med hiigakvalitelskrav, d, fAr dom dessutom ldrdiga pa nagon timme.

Stor sortering avKameror Proiektorer ' Kikare mm

Til lbeh6r ' Album' Ramar

Valkommen ir l l oss. Vr kan Jolo

Glasdqon\-)

Kontaktlinser

Omunos oPTtr{$svnsnmStora torget79171 Falua

Te:efon: 023-10283

II

INNEHALL

OrdfdGnden ' sid.

Redaktdren

Arsstamman

SIut pe fitljetongen

De slar eft slag f6r treden

Pet Gezeliusa 3 genger Andets Vikar

Stortreiffen

E. Bdrje Bergsman: Tve nission{rsaspihnterf hundm et sedanGFK:S grundarc och dennes vAn

Stodraffen i bilder

Sofi Bergkvist DGF ocl, Siodrdtren

Erik [.4. Yrgard: H6lsrin9 fmn 31-oma

Sextiofemarsjubilarer"De flesta har jag inte sett pa femfio ar"

Paul Dubois: Radionyheter och nusik

Allan Rostvik Yikarlget

E. Bdrje Bergsman: M/ke, Vlilkensons vision om en svensk bilindustrififti Gullander Brev fmn Ronneby

Klipp ur Falu Kuriren

Dalalitteratur

Atersamling efter 25 arlsista dagen i skolan"

Forskning

Styrelsen

4

6

7

I

'10

1 1

20

24

25

28

29

30

32

35

37

39

40

40

41

ARSSKRIFT 1999

OrdfiirandenK:im Kanarater,

Naf jag skriver detta har vi iagitoss en bit in i det nya sekler, och jagbitrjar vanja mig vid de konstigasitTerkonbinationerna som dalumennu utgdr.

Datorerna sliillde aLdrig till dedar stom problemen som det vamadesfitr- Deremol har jag fttrstefi at deastadkomnit sme fttrtretligheter somdatakonsulterna fortfarande jagar ochfijnitker rafta dll. I sjalva verket iirjudatom eti fijtuafiligt redskap. Tdnk atrkunna arbeta om en !ext, suga pdadj€ktiven, byta v€rb, leka medr briker. Rattstavnjngskortroll ar intesi dun!heller, ner man fir ordningpA

Tank vilken lid man sparar.Adresser, utskifter, haDdel, kon-munikation. De! ar klarr an det blif felibland. Oftast ar det manniskan somhar varit liamme. Det talas jLr om atldatorema skall bli menskligar€. Jag iirinte saker pe att det nr eftershavans-vart. Tanken pe en dalor som kan vaml;ka inkonsekvent och irrationell somjag, och vara dct dygnet run! ulan attlrdttas bara kontakten silter i, iir liteskr?tnmande. Det air biist attteknikema vdl.jer en ainan fijrebild.

I st.relsen har vi talat om altsdka dra annu mer tbdel av de systenvi nu har lillgang till. Till detMidvinlerblot som nyligen avhellirs(en stor succ€ som tal att upprepasl)fick medlemrnama mdjlighel at!anmAla sig via email. Det visade sigvara mycket lyckat. Manga har ocksepassat pa ati kommunicera belt andm

saker. Detta har surkt oss i tanken attvi ska upprata ctl enailregister.

Med ett sadant register vid sidanav der rradirionella adressregistret ftirpostfijrsnDdcls€r kan vi kommuniceraoftare, billigare, snabbare sami ldramer av en d;alog ned vemmedlemmar. Vi skulle kunna skicka ut$rvamingar n?ir datum lorevenenang fastsriills eller tesra id€erfitr nya verksamheler. Med hjalp avldreningens ftjrtriiffliga djungel-telegraf skulle ju aven de som inr€ ar"uppkopplade" l.jiina pa ioformai;onsfltidet.

D€ av er som lrar en enailadress,och somvillta del av information f.inFdreningen Gamla Falulamrater padet saftet kan maila nis pa iiiljande

ann,lewis-lloyd@ibs.se

I Ar ryll€r ffireningen 80. Det skall vifira i samband med arsmijtet paStallmastaregarden den 10 april. Jag

H;c Haec Hoc'halsn;ngar

I

.'lii,.iil';.,.lrt:i.llli,ll :'ll1i:9..

rF

1. ,t:a: ar.'

RedaktiirenI ftfl! ersskiften utlovade jag enltrteckning itvef innehellet i Atgnng-anra 198811999 men vid n:irmareeftenanke finner st}Telsen del lamp-l igare att denna kommer inasta

Arets Stortr:iff, den sjutionde ochseklets sista, dominerar isiellet dettanummer. Vi bar $tsat pA bilder ochhoppas att igenkAnnande leenden blirmenga och stora. tuen gir nen hjiirtari en sann sludenl bestir. Fitr aft intesaga att hj:irtat blir annu stdne ochvannare med nren, en varmc somrydligr kants under erets triiffar. Del nrnegot speciellt med en ftjrening somkan samla kamrater med slldent-ergnng ftan 1928 Nils Yngslrdn -till 1983 Svante Wednan pe sinamdtenl Och det finns hopp on eter-vaxlen, att d6na av DcF-ordftirandeSofi Bergkvists bidrag.

E. Bdrje Bergsman har bygst utsitt hdgtidsial till ett omi-attandeponrati av ftiren;ngens grundareWilken Wilkenson och hans viinCoulrid Tiller. Bdrjes foftkningar haraven lett honom til1 volvo och slartenav svensk b;lindusri.

Text och bilder speglar avenjubileer, mttten och triidplanteringson :igt rum under ere!. Det aktuellavaNas n€d det historiska. Skol-

;nnen saknas ;nte och Anders Vikarlever sriindigt vidare.

Trliffsaikra karikatyrer av OveDahlsirnd, student-49, smyger sig in

Sj:llv efterlyser jae bidras i formav saval enskilda minnen som

dverbl;ck eller sammanfattning av1900-tal€t, l;v€t i Laroverket och dessefterfttl.jare samt v6r 80-arisafirening, att starta det nya millemietmed. Jag kan inte heller slappaMagnus Hjelms vision i Arsskiften1996r "Det vore tevligt om vi sAsmeningon kunde ga tillItp/uulgerdddqkqqAtelfe tijr attuppleva historiens vingslas i ord,bild och ljud, kanske aven den samlaskolan som 'rdd1'?ar'q,: S! kan vifortsatt knyta samman aldre och yngresludenler fren en skola vi kan varostoita dver." Vem kanner s;gtnanad?

Gitt Rosander

DalagirdenMitt hjarto bor i engommol gdrdnara skogen, utidalen,med timmergrdttoch folurottoch dalmdlningor isalen.

Dalat)esion dD skdnediktLennaft Frdnzan

ArsstiimmanFdreningens ersstimma inleddes pa-passligt med en guidad visning pANordiska Museet av Kadn och CarlLarsson-utstillningen, som sAkert

veckte minnen hos manga. SApromenerade vi till Hasselbacken ochstammofijrhandlingarna, som ftjljdes

runt niddagsborden.

En uppnarksan grupp lyssnar tillguiden iNardiska Museets stora hatt. Btand andrasyns: Anita Hedenstrbn, Ulta Lindgrcn, Kann MaNick, Ulf Hedberg ach Lennan

Sekreterarc UIa Lundquist ach Ordrdtande Ann Lewis Ltayd

Ovan: Skattn1stare Benil LindenLv: Birger Gezelius och L|ats Lageruall

Ane Lundberg, E. Bdtje Bergsnan, Sttna Bergsnan ach alaf Sundstdtm.Fotagraf: G itt Ros ander

Slut pi ftiljetongenLaErarka kaiyren i a6sktiften 1996fodsaiter a1t fenga lntresset. Borieostbery, stijdjande sig pa Lannemark,konpet le ar Fr l Tbergs uooo: ler .Bilden foresialbr Ragnar OscarReinhold Alvin, 1883-1959, la€rc imodeEmAlet och hisloia. Han blevfil.dr 1915, tjanslgjorde i Falun 1917 21och flltade sedan som leklor lillLinkdping.

De slir ett slag fcir trddenDen 10 maj 1999 bidrog foreningengenom Lennad Franz6n lill att fdrskonaL6rcverkspaften, Falu bolaniska park,genom alt doneraP ett t€d nnr Falukommun for foEla gangen satsade paalt planie|a minnestdd i en pa*. PerMalmberg skriver i Falu Kurircn 10 maj1999:

Gomla FatutunraEr ar en samnan-stutning son bestdr av gnhasisterson ek gdng gdtt i Faluskolor.

Foreningens ninnestrdd Ar en klibbal.-Vi Lignar trddet en

biolosibarc pa Laroverket son viht ade "Klibben". Ddt , blev det enklibbal, sager Franzen.

Ujroverk:parken dr redan en oasi FalM. Med d6sa elva ryplanterudetrdd och kommande planterinsar avbuskar taer parken a tner och blirstans sjalvklara botaniskr park

under ovennseende av

Tre girnger Anders VikarPer Gezelius, studenl -50, har slnaminnen av rektor Vikar.vintervndcrNar jag droe upp gddinen i mittsovrum pa Lilk Halla seg jag att detlag €$ par decimeter snd pe Skueg-arvsvagen. Det skull€ iDte gA an somvanligt cykla till skolan. Det fick bliskidor i stallet. A$ eka skidor innebaratt jag inte kunde hinna hem och etapa fiukostrasten. Jag fick pengar avmor fdr att i suillet ata pa Stads-hotellet. Und€r fiirden till skolantankte jag pe de ordn;ngsfttreskriftefsom rektom brukade lAsa upp. Var detinte negot on an "Det vare larjungestriingeligen fijrbjudei au bev;stalokaler d?ir rusdrycker serveras sevidadet ej sker i mehnds nararo ellermed rektors sarskilda dllstind"?

"Det var ba$ att ta rektorssarskilda tilhtend", t?iilde jag ochstegade upp till rektorsexpeditionenpa msten. "Jag anhaller om tillstandatt fe ata ftukost pa Stadshotellef'.Efter att ha fitrklamt vad,r fick jas japa Inin anhalhn. Pa vagen ur g€nomddnen kom den vikarianska slangen"Du tar vail ingen sup till maten?"

IdrottslovEfter morgonbdnen kungjorde rekromatt del en dag senare skulle bli vad vibllade idrottslov. Av negon anled-ning viliejag slippa delta. Fdljaktlisengick jag till rektorsexpeditionen ochs6llde mig i den lensa kijn av eleversom var ute i samma iirende. N?ir detbiev nin tur gick jag fram till rekiornoch sa: "Jas skall be a$ fa lov fr.enidrottslovet." Det blev tyst en stund,

sedan tittadeAnders Vikar upp pA migoch sa: "Lov fren lov - det gar inte.Du far ge ut och fdrstjka igen." Detvar bara att ge ut och suilla sig sist ikdn. Nar d€t se sman;ngom blev minlur igen hade fdgan ornformuleratstill "Jag ber att fa ledigr fian frilutu-iivningen." "Det var bAtFe. Du farledigt."

Ping-pongDet var mrndag morgon och lektion iengelska fitr rektor Vikar. Pa sitn-dagen hade jag spelat ping-pons mednegm karffater. Ping-pongbollen Egkvar i byxfickan. Und€r leklionenandrade jag sttillning i den inte alltfttrbekvama skolb?inken. Da tr;lladeping-pongbouen ur fickan, studsandeut i gengen m€llan bankradema ochlill slut rulland€ ftam mo! katedem.Allt tystnade i klassllnnei Sa hdrdesrektoms rdsl "V€m Zir det som barleksaker n€d sig till skolan?" Det varbam att erkiinna. "L:igg fram den pakatedern." Jag la fram bollen pakatedem. Rektom rog bollen,stoppade den i kavajfickm och sa:"Aterfts pa rektorsexpeditionen motbeskivning."

Pet Gezelius

1 0

StortrdffenGamla kamrater hiller stortraff iFalun- l6d rubriken i Falu KuriGn 10 maj1999. Per i/almbeG skriver:

Fdreningen Gamla Falukamrater i'et| av stans stiirsta - och dl*ta -

lijreninsar. Detl bildades 192A ochhar 550 nedlemuar I slutet a., mqjhar nan stortrdff i Falun - en fafsom baru sker wrt fitirde Ar.

Fareningen bildades fid ett makpA Stallmtistarcguden i StockholmJdr 79 b sedan. Anledningen 'm qtlen del ftrc deta ldowrtcsele|er iFalun inte i e nista krntahen nedsin sknla och sina sanla skol-

I .las gd er att llircningen skaye*afjt sannanhAlnihs ne an deusan varit eleyer - eller ansttildaldngre e et kotarc tid \ridLdrcverkzt, Valha a eller ndeotl a\)stans g)mnasielkolor.

Fljrcningen arrangerar hdst- ochvAnftlfa4 sant d/snoten ochstortri:fat. OJta sker trdfama iStockholm. Det senaste bsmttet, sonhd s i mars i Stockhold, om|aldeo fbranden Ann Lewis Llord.

Men nu nlstar albsa fjreningenfir en stotrdf, son hd s i Falah den29 naj- Prcsranhet f, trdlfen - somar den sjuttonde i ordninqen och sonbatu ha4s yart ltbde dr - bli enrukdran.lins pa DabeaedekteL diznedlenmama ska nfta pA oiicqentissen och haee' Pa kvAllen blirdet sedan niddag, underha ning ochdans pi Kristrneskolan. Naturligtt is,ddl Dsju ganla H8siska Ldroyerker.

Bettre kan det val inte siigas. Det soninte var mijjligr att beskdva i ftnvagvar den kansla av viirme, tilthiirigheroch nostalgi som jag och sakerrmenga fler upplevde under deninnehelkrika dagen.

Artikeln pryds av bilder pa negraav vam mest k,inda m€dlenrnar,Ingvar Gullnas och Hans Werth6n.Tyvan delrog ingen av dem iStortraffen. H?ir konrmer i srilllet ensnakprov pa alla de fotos som toes paDahegemeni€t och i Kristineskoian.Ovriea bilder jtrvaras i arkivet.

Srudentargangama -39, -49 och-59 vald€ au fftrlegga sitt firande tiuStortreffen, 39-oma pe Dalregenentetoch de itvriga pa Kristineskolan. Soniianger pa annan plats i areskrift€nfirade 34-oma sanridigt hos HitdurKrantz-Jensen i Sollentuna.

E.BOrje Berysnan, he.letsledanot och

Tvi missiondrsaspiranter fiir hundra irSedan. cFK:s grundare och dennes ven

Beaftetning av hdgtidstalvid GFK:sslodEiff29 maj 1999.

Den 4juni I898 htjlls muntlig mogen-hetspr6vning ('\tudentexanen") vidFalu hijgre allm:tnna lziroverk. Det varen liten kull, bara 16 elever. Attalatinare och etta realare.

En av latinama, Karl Kling, blevprcfessof och internationellr berttmdbakleriolog. Av realama fanns ettsyskonpar v. Koch frAn Halla, Richetoch Jane. Som flicka ma$e Jnne tastud€nten som privatis!. llon blev den

{erde flickan, som tog student€n iFalun. Jane har skrivit om sin skoltid ivar ersskift ffjr 1958 (s.112-ll5). Ddtfinns ocksa bilder av h€la student-kullen. Jane gifte sig med friheneJoseph Hennelin och blev mor tilllektor Inseborg Ilernelin vid vartliiroverk.

Bland realarna fanns ockseGottfrid Eriksson fran Grasala iSvardsjtt och Hanses VilkenAndersson ften Rdjeres€n i Raittvik.Senare bytt€ de tam;ljenallnl och blevkiiid^ som Gottfrid Ti et ochWilken

Biigge var av bondesltik. Vadsom drev dem an ge studievagen a.oklan, men Wilkens studieheg var sAslark, att han avstod fren siltkonmande ar"/ mot att han fick sinastudi€r bekostade fren hemmet.

Av studentbetyget att dijma hadeGottfrid och wilken olika l:iggning.Gouffids styrka leg a! det human-istiska, Wilk€ns ai det naturvelen-skapliga hallet. Det son fttrenade dem

var atr de tillhiirde en liten krets avtrcen.le gnhasister. cottfrid har isina minnesmteckningar namnt om enbroschyr, som han tog intyck av. Denherre "Yad ar Din liwuppgift? Enltusfidga f, ktistna st*lenter". Dengallde narmast Kinamissionen.

Wilken kom in i kftts€n ffirstunder s;sta tenninen. Han var lbrutm€d i ett siing soln spelade kort,brukade svordonar och festade litetsmatt. Efter juuovet kom han tillbakafrllstandigt lirvandlad. I sambandmed sin fars sjukdon och d6dgenomgick han en hastig och patagligrcligiijs kis. Hans r€ligiijsa varme iftjrening med ungdomlig hiinfttrelsegiorde eti starkt intryck, beriittarSamuel cabrielsson i sin bok "Fiin

ralun till Canterbury" (1935), s.75.De tva vacke viss upp-

marksamh€t genom att inte vilja varaned pe studentfesten pe Kull€n. Ist:illet bl€v de och en iredje kamrat,Karl Ldnnqvisl, bjudna hem tillkomministem Cel Adolf Adde.Enligt Samuel Gabrielsson skalldenne ha varit straing och bokstavs-troende. En annan havdatecknarc (1)beskriver honom emellertid sasom ensjalasit{are, som levd€ ftir evighetenoch som vande hes och sinne not enannan och hogre viirld.

MissiotrskrllelsenNu hende det sig att en karismatiskpredikant och missionsvan, FredrikFranson (1852-1908), bcsitkte Falunaret darpe, alltse 1899. Han var ubend

1 2

frnn'Smnlands Jerusalem', Jitnkdping,och titretiidde Skandinaviska Allians-missionen (sedermera SvenskaAllimsmissionen) d:ir. Med Fransonsom ledare arbetade man fbr gtt sandamissioniircr li]l Kina (2).

Franson hade siktet instiill! pe attverva mission?irskaldidater med vissgNndutb i ldning, ;n1e minst i spdk.Fdr atl m rnt pa sadana ynglingarsijkte han upp adjunkten i kisiendomvid l:iroverket, regementspastom CarlAron Borelius (3). Denne mindesfiira arels studeDter, Cotifrid ochWilken, som hade vah Adde i st:illetliir Ku]]en.

Gonfrid har i sina minnenberattat hur Fmnson helt oftinnodatdaik upp nAr han arbetade hemma irddgarden i crAsala. Han hade redans6kt plats som elev vid enlanlbruksskola men skickade aterbudsedan F|anson fiti honom au tackajalill atr bli ission:ir pe Kinaeilkr. Andet blev ett ja berodde ocksi pA attWilken Wilkenson redan hade

Gotlliids far, Anders Edksson,Jiidd l84l - en driftig aff;asme ochenlreprendr - hade ddtt 1896. Modem,Tilles Greta Andersdouer (1847-1932), blev inte glad ijver sonens ja1ill missiona.skallelsen. Hon hademed oro markt sonens sjailskamperunder gynnasietiden. Praslbanan,menade hon, hade varit batte.

Gottfrid och Wilken baidade sinskolnins som blivande Kinamis-sion:irer med att gijra missionstureruppitver Vasterdalana. Efter enavskiljningshijgridliehet i Missions-kyrkan i Falun baf det av till Allians-miss;on€ns hdgkvater i Jiinkdping

den 28 okt. 1899. Pn egen hand fickde rva sedan gdra besttk vid skildalaroverk inom landet. Om denaskriver Gottfrid i sina ninnes-anteckningar: "lag kan iinnu bava ndrjag tanker tillbaka pn den liden".

Resan till Kina skulle ge ijverDanmark, England och Amerika.Sehelskiftet passerades i London. Paamerikanska ostkusten besdkre deIned vexlande framging nagra svensk-talande lbrsamlingar. En pastor Pohlhade merkt dcras omogenhet och villehAlla dem kvar. Men Franson hadebesumt annat iiir dem. De skulle tillen bibelskola i Chicago. Moody BibleInstilute. D?ir fick de inge i e$ stort,intemationellt blandat hushill.Gottfrid och Wilken fick dela rummen deras gemensamma rid blev intelAng.

Om detta skriver cottfrid i sinamiDnen: "Dessutom blev jag snadensam pe mitt rum, dA rnin kamratawek ften tron ocb kallelsen, blevfarmardr:ing en tid i Wisconsin fbr attomsider, vingklippt, Aie(anda rillhernlandet, dar han dock med tidenblev en bemarkt man is!aren".

Goltfrid vinkade adjij pa enjamvagsstalion ; Chicago. De tvavannena kom at! etenes lij|st mengatu senare de Gotfrid bestikr€ Wilken iRnuv;k samr vid 50-irs studenrjubileet 1948. conliid var ockse medpe Wikens.jordfiistning I 955.

Enligt vad Wilken Wilkensonsjailv beraftde hade "avfallet tren tronoch kallelsen" en trist orsak - en avlArarna skall ha gjort otillbitdiganarmanden. Detta gjorde honom selitrskrackt att han l:imnade bAdeskolan och viljan att blim;ssionar.

Detta var alltse prelud;et. Jag kombernu ati fijrs! beratb hur det gick fbr

Wilken WilkensonBeretrelsen om Mlken blir delvis enuppfriskning av sedant som redan airskrivet ; ersskriftema frin b1.5. 1923(apri l ) , 1936, 1945, 1955. 1970 och1975.

Wi lken Wi lka n san ( 1 879- I I 55)

wilken ville eka tiilbaka till Sverigeoch kunde gijra det etter a!! han tj:inarihop till biljetten hem. Han hamnadeda i GnGborg d?ir han skaLl haimpodemt och selt japanska cyklar.Si snari han kunde aterbetalade hanpengar till den frikyrkonj$anlinssom bekostat hans missionsresa.

Tillsammans med en annandttvikar€ drev han sedan under 15 areft konst{brlag och fl}'tiade d:irefterhen till Riiltvik.

Det stora scoopet: MULTI-DIVIUnder mitten av l0{alet gjorde hansili livs stora scoop. Han utveckladesin MULTI-DIVI, etl komplement till*iknenaskinen och en {inegensare tilldagens miniriiknare. Den rillverkadesi Rattvik och fick avsiftning bade iSverige, uie i Europa och i Amerika.Dcl blev en av familjens ftjdkrokartill1960-talet, da den slogs ut av mini-riiknaren. MLrI-TI-DIVI ar ett tabell-verk, som Ar lterst vAl genomianktockse ergonomisk. Boken anv:indesframftir aut i butiker.

Vid bediimningen av MULTI-DIVI bdr man tlinka pe afi varje siffrasatres fitf hand, med blytyper. Yngstesonen Mats Wilkenson har med hjelpav ett datorprogram fastst:illt, attantalel tecken till och med den {iirdeoch sista utgavan i enbartrakneiabellema uppgick rill ofattbda2 0l I 337. Uliiver de ege liga *ikne-labellema kommer 16 sidor medr:intetaheller, tekniska tabeller m.m.,vilka sammanlagt onfattar cirka70 C00 tecken.

Allt salles fbr hand av upphovs'nannen sjalv, Wilken Wilkenson,son alltse i och med ll;irde llgivanhade satt narmare 2 100 000 blytyper.Enbari satrningen av MULTI-DIVIvar sAlunda ett mastodontarbete. Mendet fantastiska var inte bafa satrningcnsom sadan, utan att alla sifftor ocksesatles ditll De! lrir ha saats att WilkenWilkenson hade lovat i000 kronortill den som kunde pAvisa raknefel iMIJLTI-DIVI. Manga trodde sake(ockse att har verkligen fanrs pengarat tjana. I en sedan oerhijrd mangd avsifftorl'undeju dmligen int€ alla vara

Anasm$ss|r-d,h[&bt6edMbF4udFd

Del av introduktionen tiu labellve*etMULTI-DM (1:a upplagan 1916)

llistorien om Wilken Wilk€nsonsMIILTI-DIVI skulle fitrtj?ina ettserskilt kapitel i ver svenska teknik-h;stor;a, likavtil som hans vision omen svensk bilindustri.

Wilken Wilkensons vision om ensversk bilindutriWilken Wilkenson hade en vision:irfijrmega i fttrening med ett vaketsinne. Om detia viihar hans i vararssldft 1975 etergivna fiamtidsper-spehiv om Sverige som en stormaktpe biltillverkningeN omrade, vilkahade publicerats i en svensk ddnirg inovember 1923. I en sepdat ardkellianl?tggs det dagsaktuella laget iforskningen kring VOLVO-bilenstillkomst.

Wilken Wilkenson grundar verkamratfbrening (GFK)Redan tidisare (1920) hade wilkenvisat sin ftamsynthet. Om dettaberattas i elsskiften fitr 1936 dar KarlMagnus Elandsson skriver nostalgiskom sina skolmidnen och ofitrglijmligtglada ungdonsdagar. Han hade utanframgens sitkt fr reda pe on det fams

en sammanslDtning av f.d. el€ver vidFalu Hit$e AllmaDna Laroverk. Jagciterar ur Erlandssons artikel:

"...Son a tid i Dalamas hktoriakon till slut initiatiret frdnSilja8bygden. Den dj.ine ochaf)nagne Rdttvik:naer, grots-hahdlare Wilken Wilkebson, sdnde ijanuari Ar 1920 ut kalelse ti sd Eottson alla I Stoctr]nln boende falu-pojkar. I bade hunoristiska ocht'ann ordalaE inbjdd han santligatil mote pd Rataurang Klonptihsenden 31 januati f, diskussion odbildandet ay eh kanrudbrenins a|f.d.eleyer vid Falu HAgre A mtinnaLdroverk."

Pa detta sett ftiddes alltsaFdreningen Gamla Falukamrater Rjrsnart 80 ir sedan. D€n niimndarundskivelsen har eftersitle menB.v?irr inte e&rtunnits. Den efterlyseshitrned.

Ingeborg Hermelin berai$ar, aithennes mors studentklass kanne-tecknades av en fin sammanhalhing.Den hade sina studentjubileer lhgt inpa l950laiet. Den sanmanhalande ikretsen var Wilken Wilkenson.

DltermnletWilken Wilkenson avled en augusti-dag 1955 i sitt hem i Rattvik. ProstenSanuel Gabrielsson i REuvik skrev iGFK:S ersskrift I 955 negra personligaminnesord om Wilken Wilkenson -den niira v?lrmen iinda sedan skoltidenvid Falu Hitgre Allmainna Laroverk.Negra ord i artikeln: "ritrlig intel-ligens", "€n fruktbar v€tenskapligfantasi och en utomordendig praktiskl5ggning", "fasta livsrdtter i f:idemasgonineserund", "en gener6s och

15

grcningsgrund", "en genertjs ochtrofs$ ven", "en naslan religiits hen-givenhel till sin hemby".

Denna sin hangivenhei omsattehan ocksA l praktisk handling. Enutsiktslom i Ritjernsen, en basiu ochen bystuga vittnar om omsorgen lbrlrem-byn, inom vilken han ocke bleven "klockarfar son skulle alit

Gottfrid TillerVi liinnade feskamraten GottfridTiller nar denne i bitrjan av er 1900vinkade av sin vdn Wilken pA enjamvagsstalion i Chicago.

Sitt Ar pA Moody Bible Insdtuteskildrar Gottfrid i ljusa Qirger. Devikligaste inslagcn i undervisningenvar bibelstudier och obligatodskasjalavinnararbeten i staden.

M€n utbildningstiden nalkadessiti sLul och Franson pressade pA atthan skuue fortsalia till nissionsfiilter.I.tan var didd fiir an Cotlfrid skullestanna som prest i Anerika.lnmaningarna fran uppdragsgivaren,Alliansmiss;onen, bl€v ocksa pe-triingande. Resmelet maste dockAndras. KiMvdstangt fiir utlanningargenom det ar 1900 staftade s.k.boxarupproret, de inga vita g;ck sAkra.Del blev Japan i stallei.

Fijr att gitra en leng histoda kort:tiden i Japan blev ide lyckosam. Denviktigaste orsaken var att Oottfridblev sjuk. Det blev iiven distraherandelir Gotifrid att han som 'ntressemdsprakman kom att grava ner sig i dejapanska och kinesiska skri\.lecknen.Fredrik Franson tog ocksi pe sig endel av ansvarcl fttr att det inte gick snbm. Cottliid hade inle lat! negot eget

ansvarsomrade och inte heller negrarikdinjer Rjr sitt arbete.

Gottfrid iterviinder till sin h€nbyGrisrhGottfrid meste ta den billigasr€resvaigen hem, v;lken var med bat tillVladivostok och danfien dll Moskvamed den Transsibiriska jamvagen.Denna var inte helt fiirdigbygd, vilketinnebar att fiirden ijver Bajkalsjdngjordes med hiist och s]?ide. Via Rigaoch Helsingfors tog han sis sedanhem till Sverige och Grnsah. Omdennr .esa, som log flcrr veckor ochom mycket annat, befainar han i entidningsintervju I 969 (4). I en hstor;kom " Svenska Alliansmissionen genom100 er" utgiven 1953 iignas Gottfridfttljande mder:

"...Yistades en tid i Chicago idMoody's Bibelitrstitut. Utreste tillJapan l90l pA nyAreL yistatlet d.irti l9B, da han p'I gund ar sjtk.lonnAsrc nbryta missiansarbetet. Bat iToftbyn, Dalama och dgnar sig dlsktgsbruk".

Och "agna sig At skogsbruk" varjust vad han gjorde. Egendomen hadeskog, som dels gav bransle, delspergar. Gottfrid trivdes uiomordent-lgt vel med det friska urelivet. Medintresse egnade han sig av€n at sintriidg6rd.

Ar 1912 gifte han sig m€d ,AnnaAndersdotter (1888-1965) frenAbboffgarden, Backan,is, Svardsjit.Donem Evetyne fijdd€s 1 924.

Vid 30 Ars alder blev Gottfrid illakhmd vid en timmerk{trning och fickGoltfrid etl ben krossat- Olyckangjorde honom handikappad lirr restenav livet, men inie vare an alt han

1 6

kundera sig fram med sin cykel. Andain i8o-e$eldern siorde han l insacykelturer, blaDd annat till Falun. AttAka till Falun gick viil an. Men viircvar det ati komma hem. Molbackamafram rill Rostberg er inre latta.

Gottfrid - sprnkmitrnen. Piskolbnnken vid 91 nrs ilderGottfrids stora intresse var dockfrlmmande sprik samtidigt som hanville trtinsa pe djupei med livs-fiAgoma. I-Ian larde sig grekiska sA auhan l'unde lasa Nya Teslamentet padetta sprik. Etl tummat exemplar avhans "Novum Testamentum Creace"

fijf att kvalificera sig lblhrartjzlnsi€r i skolof ftjr blivandemissionalrer vidareulbildade han siggenom kurser i Oxibrd och Paris. Vid9l ers elder satie ban sig peskolbanken igen lbr at! lera sig nya.nodema utlD,ck ftjr ati kunna hsaengelska och amcikanska tidningar.Esperanio larde han sig ockse.

11,8i r9,1t. llaag Pdpanq

ei& !i or!, nia.!4 4iro , ,G( €i\- erc 4idrc. d!r.

Faksimil ut Gattfrid Tillers "NovunTestanentun Greace". Det Atergivnastallet isvensk Aversa ning:'36. Ty avhanon och genom hanon ar allting.Hans At hadighelen ievighet, anen. .(Ram. 11:36)

En ensling - och dock inte cnsanMed sin ovanliga bakgrund, med sittspeclalinbesse ftir sprak och genomsitt ftjrsynta $itt lycks han ha blivitnegot av en eDSIing isin bygd. Auhanvar detta antyds kanske av eit brevsoll1 han fick fr6n Wilken Wilkenson iaug. 1947 med inbjudan ait ireffanegra av de gamla kamraterna. Brevetavslutades med "ellersom Du sam-vetsgranr hillit Dig borla vid ridigare .samnanMffanden, se skulle det nuvara dubbelt se roligt au 1i se D;g".Gonlrid tufann sig dock till 50-arsfesten. T),.,'err stanDade han intehela kvallen, varftir han saknas pe detfblo som togs vid tillni et ifrega.

Tillet ned sina narnaste efler ebrkomslen frtn Japan (19A3). Modem Greh Enksson.f.1847, anglven av sina ban (tren vensbr) Alna, f. 1888, Jenny, t. 1885, Anna, r.18A2, Gattnd, f.1879 och Eik,t.1877. Fologrcf:akand

Negn av 1898 erc studentersanlade ti Sq"ersjublleun. ldentinetbara petsoner mednumner fiAn vanste!: 1 . Dr Ing. Richen v. Koch, atfarsnan, Belin, 2. H,mclshdvdingEnil Dahl, Hedenarc, 3: Fiheninnan Jane v. Koch-Hemelin, Gipenbery, S|r,el€nd, 7.Gnsshandlarc Wken V,"tilkercon, Ratb/ik. l"an nagon av lasama ge namnen pA nr 4, 5och 6? Folograt: okand

Om GottFid var en ensling i sin bysdse var han Bngt ifren en sadd i ettintemationellt perspekiv. Han hadeen omfattande konespondens medviinner i Tyskland, Frankrike,England, USA och Japan. Hanintresserade sie aven ftjr Oststats- ochjudemissionen. Undei en period hadefamiljen tve jrdiskn flickof som

Bchijll liveligenom sin kristna troGottfdd kand€ samvetsfiirebrAelserft'r att inte ha motsvalai FredrikFmnsons och All;ansmissionens fitr-v:intningar. Han hdll dock fortsatt-ningsvis kontakt ned dem. Han deltogocks! vid 10O-ersminnet av Fransonsftidelse i Pershyttan 1952.

Gottfiid overgav aldrig s;nkristna tro eller sitt intresse lbr detkristna missionsarbetet. Hans givinild-het fiir det sistnAnnda va( stort - sestort alt ansvask?innande slakingar

seg sig rvingade att be honom h:lladema i.on rimliga granser.

Efter nagra :r ansliJt ha! sig tillSvardsjij sijdra missionsftjrsamling.Sin kistendom omsatte han i nagotsom skulle kunna kallas frivilligdiakoni. Han besdkte paiienter peHitgbo, som de var de lunesjukaslasarett och han halsade pe hosbortglomda eldringar.

Under de hArda aren krins l9l0medverkade han till att arbetsldsa ficken meningstull sysselsattring genomgallring och awerkning pe den egnaskogen. Under andra varldskrigetbesokte han flyktingliigren i ochomk;ng Falun. Han var en flitigskibent och skrev artiklar bland amatftir Svenska Joumalen och Allians-nissionens iidning "Trosvittnet".

Pamar med handskrivna itversat-ringar av utHndska p.edikningar ochbefaktelser viltnar om en osedvanlieflir.

En post m hyllnins till den tijntesvenska missioniiren i JapanGottfrid blev 94 ar och dog 1973. EnpostuF hyllning fick han fen ir eftersin dijd genom ett besdk av enkvinnlig japansk forskare i detTillerska hemnet i Sviirdsjit. FIon ochhenrcs make fonkade om den krishamissionens historia i Japan. Nu konhon 6i att se platsen dAr Gotiftidlevat och verkat. I gestboken star {br 8aug. 1978 delta:

SlutordUnder arbetet med dessa pelson-skildringar har jas geng pA seng kiintsuset av historiens vingslag. Ett exem-pel ar Gottfr;ds och Wilkens studentbetyg med rektor Carl Johan Dahl-becks nanmteckning. Tankama gliderdn itver till sonen Sigurd Dal back,son skev den av Fredrik B6dk rosade(men ack sa svdlnstal) nyckel-romanen Firma Abers$on. och tillInengs andla inon det rikapersongallefi, som var skolas historiagdmmer.

Till sist ett tack till medlemmar avfamiljen Wilkenson och till GottftidTille$ dotter Evetyne fiir dems hjalpatt g ftam dokument ochminnesbilder. Den hjelp€n har varitovafderlig.

E.Baiie Berysnan

Tryckta kiillor utitver de i textenn:inndal. MeMn, Pet: En ldsaryrdsttrio.

Fran gamla prdsthem i Ydsturasstifi. Minnen sanlade och utgivnaa1, Joel Olsson Garye (1936). OmCart tdol.f ̂ d.de. s. t02-107.

2. ArtiHat on Fredrik Frunson:Srensk Uppslassbok (1932) santS'emka Folkrirelser, I. Mb-sionssnllsktp. Sven:ka lqrkansfri.li isa atbete. FtilqakosanlundQ937), s. 490/491.

3. Upryiliet on Carl Arcn Borelius:Dalrcgenentets personalhistoriaI (t993), s. 406 sant Supp-lenent (u.d.), s. 121.

4. Edvardsen, Anntl: En av de1000/Andesr Gotfiid Ti e,'/ tillKika. Falu Kurircn 20 nor. 1969,

Tt --L I* - *..L f^att e e.t t+v *7a

t*, *r;"1 *'t1.'L e + 1 4 # % 7.+L +:/"4 ara;r4/+ t u t e r u k n / . - . /

0 , e , n t t , * t ' - ' L t ' "

' t - - t - 1 :

>c,1.3 F/nso /JAPAM

T.v. Faksinil w den Tille8kagadboken den 20 augBti 1978.Dan japans*a texten tydet iengelsk dvercafning: "Ronans

Chaptet 11:36: The Uniie6ecnes out of God, E eated WGact, an t kdebts to Go.l. Gloryforaver and jn God . Enligtdvarcaftaren, of Naoya Yada,IoWo, dt texten dverslt fftnWkiskan och er en av trcAvorc'ttningat titt iapanska.Molsvarande bibelslele pegrekiska: se ovan elergivellaksinil ur Gotlfrid nbBq eki ska I'ty a t 6 s,l a n en l e.

< r 1 ; '

> l '' . 9

1 9

Stortrdffen i bilder

DGF och StortrdffenBland de inbjldna illl siortraffe. fannsSofi Bergkvist och Oscar SehbersVesiergerd, ordfdrande respektivekassdr i DGFS siyrelse 1998-99. Sonbeskrver sina intryck och ber,nar om

ErbjudandeL att fi koln a pi CamlaFalukamraters Stonraff kom son cndverraskring ftjI mig och Oscar' Viseg cFK son elt skyddshelgon somlialpi oss i mensa kiser men hade

aldrig haft nigon direkt kontakt medEr. Vi satte pe oss l,ra DGF-xnifonner och gick med nyfikna menocksi litet nendsa steg motLiiroverket. NAf vi kom in nailles viav minga jgenkanlandc blickar ochlccnden Jeg antar atl vi gav ennosraLgisk kiinsla till mingn somsjalva varit nedlc mar i DGF. Vikiinde oss liter vilsna tills Ann Lewis

Lloyd kon fram och hiilsade ossvailkomna. Det kom ner och mer folki alh ikhar 6ver 30 och vi seg snartatt vr var sa gott sorn ensammarepresentanter ftir var generation.Trols detta var de! inte sver! att takontakt, alla var liLlmiitcsgaendc ochtrevliga. Under m;ddagen stegstamningen i 1akl tned sengema ochskalama.

Menga undrade vad DGF gcjr nufijr tiden och jag unkte bera$a litetkod vad som itrsiggnr. Fd6t har viinsparken fijr alla de nya elevema pagynnasiet, sen kommer hdslbal,tomlefest, luciafest, kalkbacksrace,ve$al, srlrdenrfester, studentbal ochavslulningsvis har vi fanborg€D, dar vitackar av och gratulerar den gamlastyrelsen. Viger aven ut skoltidningenGalder Ne genger pe. ir.

Fof mig har DGF inneburitmyclet arbete men Aven menga nyav?inner och massor med skoj. Jag har

nu l:imnal 6ver ordftinndeklubbnn tillPetler Cohen och hoppas atr :iven dennya styrelsen (by1s ut va{e ar) kom-mer att |a lika roligt.

Jag vet jnte rikigr hur vi skatacka Gamla Fahkamrater somgenom sitt stdd har raddat DGF minst1va ginger i vissa ckonomiskasvirigheter och vi vill aven framftjravAft tack for den nya fanan som vifick :imn atl inviga under fanborgen1999. Jag ijnskar att det godasamarbetet tb saller. Jag hoppas atrfler DGF:are tar steget till GfK iframtiden ftir ait starka banden nellan

Slulligen villjag och Oscar tackai6r en mycker rrevlig kvaLl med godmat och underhellande sallskap.

Pe eterseendel Med viinlighalsning

DGF-ordtg&99

Aldst a& yngst. Ascar Sehlberg Vesteryetu, E. Bdie Berysman och Soti BeryqvislFotagraf: Gitt Rasander

23

Hdlsning frin 31-ornaTill var seketeta e ljlla Lundquisi kornett brev fren Erik [,1. Yrg:rd -31, somhon foredrcg pe Sbrtdffen:

Ul laminUl la."den (Nordan) manar dalasyn-nasister, oss till strid, den kallar ossi helig ungdomstid".

Det var da, det! Hene, signe Du ochradel Mol dalagymnasisten BenilLund€lls hurtiga maning stiiller jag ettpar rader av Georg Stiemhielrn tienKniva i hans Herculesl"Alderen har sin wank. .Gestebud, harpor och dans hdrer op".

vi i Slgang 3l ivingas av "Alderen"

afi husella m€d kaftema Att ta sigupp till Fablun och tillbaka och detta idei digra programn€t skulle ta halt peden spande orken bade hos oss sjalveoch vara rnedfama vetdare (=husrrur).Hos negra av oss har dessutom - somnlinnda S-m utrycker det ' "Orone

ddha sin Koos" - sa att vi inte kanfiira ett bordssamtal under s.k. festsorl(det konmer att vara dronbedijvandeunder middagen). Vi har mast"prioritera' och valt aft inte delta iSronraffen m€n i suillet samna daghalh ver egen li a efftraff iStookholn. Vi har med Aren tunnit attd€t roligasle :ir att traffa kamraierna -kar atskap har utvecklats till

I min sons onodema rynligavaning pe dfre Ostermaln kommer viafi triiffas under et! Par, tre timmar,sjunga de gamla Jobssengema, pratagarnla skolminnen och skila fiir FaJuskola och GFK. Som av bifogade fotoftanser, finns skolan med J.O. Wallini baksrunden.

Med HIC I{AEC Hoc-hakningoch en varm itnskan om en tulltrafftill StorrefT.

Erik Mattias YIgArdMembrun honorarium som vilatinde sager.

Halsa d€m son minns oss

(Och det .jt nog ndnsa!Reds anmd.kning)

24

Sextiofemirsj u bi larerSamiidigt som StorilAfien ligde rum iFalun samlades -34 drs jubiarer hosHildur Kranlz-Jensen i Sollenluna. Darsjong man enyo den Bodsvisa somBirgit Tomeman diklade tili 34:ohasstudenljubileum den 28 maj 1944 paKullen i Falun,lill melodin Skrattvisan ur

Till flydda tider eterger vinar vi nu fira 10-ersdan,och manga glada litjen fer vint minnena fran kopparstan.Hoppsansa, Lalala, skel fijr gamlagoda tiderna ifalu sta'.

I Falu skolahar vi pluggailatin och malte och fysik.Sen dess har eren sakta duggat,ver vila mossa blin antik.

Huna ldr Klibben, PAlle, Hellmanoch Sjddahl, wlnsardh och Ahlinoch Kcnilin, som var en snaill manoch kalla' tlickoma kanin.

Emil Herlenius on kyrkanoch kistendomen massade,men gav betyg lijr nuskelstyrkanoch slipsarna pe gossama.

En speciellhonntlr fiir Mumma-vivarjust ej latinska Ijus,men minns, nar vi dig hitrde brunmaal! "nemo sallai sobrius".Hoppsansa, tralala, skel lijr ganlagoda tidema i Falu sta'.

Vi fick ej chans att konv€rseramed negra kanadensarcsi Rakel, Enlundjamte flerapa verat sprakuttal saB B.

Fdrftjljelsen mellan kdnenoch sndbollskrig fijrbjuds av nie,sa Vikar under morgonbonen,ni mende vandm dygdens srig.Hoppsansa, tralala, det,ir annan taktoch ton ida'iFalu sta .

PA srrdget gick vi helibeskedligr.Det var lijrbjudet se "Ex!as".

K:irleksmaltider avlopp ftedligtmed bara svagdricksryllda glas.

Och tiint pi skilrncn niit i salendar man i tintal skev ned flit.Man hellre utstod avgrundskval anman vagade alt tmska dit.Hoppsansa, tralala, det ?1r annan takroch ron ida' iFalu sra' .

Till klang av "Im Zigennerlagel'pe D.G.F:bal gick vi king.Nu faluflickan ftjredmceren yankee-doodle-dandy-swing.Hoppsansa, lralala, det ar annan taktoch ton i da i Falu s!a'.

Ja skil fbralla slada minnen,nen ock fitr framtiden en skAl.An har vi unsdomsfriska sinnenocb annu ouppneddamel.Hoppsansa, tralala, skel fijrjub'larema igamla Falu sta'.

Birgit Tanenan

Jubilarema avlet aven etl postoglam tillSioirdffen:

En lil€n men glad skara 65-ersjubilarer ,samlade i Sollentunasatuterar siortraffsfirama i skolsladen:

Hic, haec, hoc.Vi i Falu skoh getMinns det an.

Georg BlonqvistGudrun (He sten) HettmanMay (Hedtund) HesstandInsa (Hildineet)IsberyIlil.lt Kruntz-Jehsenbe (Pettetson)BoryenstehB i rgi t (Riinstr6n) Tdmen an

FrAnre nden ftn vanster: Gudrun (Heqsten) He|nan, Bitgil (R'nstrct'}) Tdnenan,May (Hedlund) Hessland och Hildur Kranz-Jensen. Bonre raclen: Georg Blonqvist,Janhekan AbeA, lnga (Hildinger) Isbery, Even ee orson) Boryensten.Fotao raf : L i sb et C h n sI a n se n

"De flesta har jag inte sett pi femtio ir"1949 var vi 53 studenter som avlademogenhetsexamen.. vid Falu HitgreAllmanna Laroverk. Vi skulle allrsefira 50-4ts jubileum 1999. EftenomGamla Falukanraier hade Stofriiff1999 var det lanpligt afi sU ihop vartfirande med Stortreffen. Jag biirjade tareda pe adresser och eft€r l;tedetektivarbete och ned god hjalp av

nigra kamrater fick jag kontakt tnedde 41 som var i livet. Av dessa kom27 stcken till venjubileum, atta med

TvA av kamntema bor i Amerika.Bida kom. De var Mats Viggh ochGunnil Sjijberg, fijdd Kronbors, dottertill adjrnkt Kronbors ochgymnastikdirekrttr Kronborg som

26

bida var lairare under var tid vidliiroverket. Mats delbg Aven vid ve10'e|s jubileum ocksisammanliill med en sioftrelt

De flesla av oss hade inte settsunder dcssa femtio tu och diirliir blevdei en angenem upPlevelse at! sesigen och efter alh nr utblaa minaeDfrin liiroverkstiden. Vi passade pi altia en bild av oss, nagm ikhddanycket urblekta srudentmijssor, pltrappan ftamjijr liiroverkel. Sammahappa som vi menga genger nedandan i halsen 1os i ive spdng jnnan

vaktmlistare Johansson liste !o enntu det ringde till morgonbijn. Jagmissade denna erha en gnng med ca50 mele. och det var den l7 nove ber1945. Det linns registrerat i nrin

anmi i rkn ingsbok son'Bi jn f t j rsum-

Vaktis Viktor "N apaleon" Johansson

F6tjande kan til jubiteet: ln7tid Backstrdm (Ostlund), Latslnge Aacksftjn, ErikCangren, Ake Cadstrdm, Kadn Cederberg Gnkssan), O\te Dahlslrand, Stig Enbatg, AlfEiksson, U a Btitl Kaulich (Beryes6l), Olaf Larchans, Bo Lindgren, Per'Olaf Lindqvist,LennanLundqvist Hans Mamer(Percsan), stis absren, Gdrcn oskarsson, PerSanuetsan, Benst sjbberg, Gunnil sidbery Krcnborlt), Ba s/dgr€r, /rga Sve,ssor,Torbjon hon^g. Eivar t \ el'rds f,(adssonr Mdls Vilgh B rgtI /Vtttegaa, d (rnd) Har'A\?td\d ach Sten Osttund Pe biben d. intc Sry rnDorg och Len1ad Lundotislt '.d.F atosrat: Per l\1 a ln berg

Radionyheter och musikPaul Dubois, student -45, forlsatier sinaminnen fdn krjgets 4o{al.

Kdget nedjdrde att inrresset fttradions nyherssandningar "fran TT",med meddelandet pa finska attnyhetema senare skull€ upptepas padetta sprak, var $on. Fonetiska rcsterav denna finska mening sitter iinnukvar i miit huvud. Hade nan tiugengtill en mdio med kodvagband kundeen rnangd sandningar fren dekigfiinnde landema hitras. "Snuviga

Sixten" pe svenska fran Moskva, denlyska radions svensksprekigasendningar fiin Kijn;gsberg medWarszawakonserten som sigmtur-melodi, sendningarna pe tyska fiensiationersom Kdnigwusterhausenetc.

Senare kom "Kuzwellensender

Atlantik', som till min och ninakamral€rs ofijrsieuda gladje endastspelade amerikansk swingmusik nedBenny Goodman, Artie Shaw,Tommy Do$ey, Count Basie, JimnieLunceford etc. Stationen var brittiskmen ville ge sken av atr vam en lskmotstends$indare. Vidar€ bjitd BBCpe regelbundna sandningar lned€ng€lska orkestrar son Genldos, JoeLoss', the Squadronaires, The RAFOrchestra m.fl. Senare tillkom sta-donema i Th€ Allied ExpeditionaryForces Network eller AFN.

De som inte hade ndjligher attspela skivor hernna gick till MorAnnas kaf6, som leg dar Lansmoseet

ligger idag. Eiablissemanget varvelutrustai med sav?jl jazzskivor somuppspelningsapparatur. Det gzilldebara att fr "en k5ffe" att recka lzinge -utan att bli utkiird.

Med samlade veckopengar ellerpe annat satt Iltrvervade kontantergick vi till Ann€rstedtska Kompanietpa Hohgaian eller eventu€lltHedbergs pi Falugatan fdr att ffir 2,50k. inhandla en i Sveige pa delgshellek pressad "Sugarfoot Stomp"m€d Bemy Goodman eller "Song oflndia" rned Tomny Dolsey. Detraspiga ljudet blev tinnu raspigaregenom att skivoma spelades av pa envevgrammofon, dar i besta fall ljud-dosan hade byits ut mot en s.kpickup, som ofta vagde ett par hektooch d;imed bidrog till ett snabbtskivslitage. Med pickup'en omvand-lades de n€kaniska sviingningama tillelekrriska sedana, som i en radiokunde fifst?irkas och i viss menlj odkonholleras. Vilka fransleg!

The Arny Air Force Bmd utanclenn Miller, sorn antas ha fijljt ettlitet flygplan ned i djupet i EnselskaKanalen, hiirdes pe kortvag fren Paris

r€iiiat dver BBc-saindar€, meda[man sentpekve en pe Hngveg kund€hijra "Die Luftlagemeldung", somenstaka sanser l6d: "Uber demReichsgebiet befindet sich keinfeindliches Fluszeug".

PaulDubois

Vikar igenAllan Roslvik av samrna siudentargang,-50, som Pef cezelius, bldrar medytledigare Vikam innen

Efier srudenlexamen 1950 ryckte jagin pe I 13, "Sveriges biisla Dalrege-n1ente', som dverste Hager uhrycktesig i ett hdglidligt och kanslosantsamnanhang. Man talar ju om ati"ligga i lumpen", och lag &iorde jag,n:irmare tf€ menader av tio, pe rege-mentets sjuksiuga. Undei en av minasejoure. pa sjukan ltyttade nrin familjfren Enviken. SA smanineon visadedet sig ati en del av mina papperkommit borr i flytten, d?iribland mlusrudentbetyg i original.

Det fanns ju bara en sak alt gdra- att borsta av pemissionsunifomenoch med extra blanka skor uppsokarektor Vik&s mottagning. Niir lranfick situationen klar 1br sig fbll hdihop dver siu skrivbord som en titmd

ballong. I'Ian vred sig i andlig smiiria,lran stiinade med slocknad blick.Nigot liknande hade han aldrigupplevt eller ens hort talas om. Ins6gkandidaten vidden av den katastrofsom hotade honon? -Den ftjrsra jlliger jag i pension. Hade kandidalenkomnit efter den dagen hadekandidaren fAt ga igenom liver pi ettprotokollsutdragl

Varcfter han samlade sig,plockade fram alla liggare amne ftjr.imne och skrcv ut ert nytroriginalbetyg, ftjrseg det med srrimpcloch sisillum scolae Fahluensis ochdveffiiclde det med en faderligfitrmaning ati aldrig, aldrls lera nagotliknande ske I forrsiftlningen. Ochkandidaten njuier fodfarande iosrunnad sliidje mellificium

FIRSf 'OT:L GRAND

M.d Elilte.mtdle ocn innov.rion rr ri!a&l on vrra g;i$-- vi lar ljl nora lufritlrh rrd sriin! i:inrar, p.ol,l1$u, solariun

o.h ratun! Lr.i*. IruL*6!t16. Hos .$ hr Dunitt i enr.nr, rar. ,ll alli cnnd Vj.rkrlrr re$aurang !fi n.nklrlib, scrs nar

nra instnation frin b:d! d. *.nsklo.L inr.maibnell. kii|rr.

vilkomn.n. rill !ii.r I rotcl cnnll.

?drIRSTH O f ! a

11,i0:r.79 { 30 rix0:3111.'

Wilken Wilkensons vision om en svenskbilindustriUnder lgo0ialels fii€ia ardondenolodes liirsdk at fe igang en svenski;rindlsti. FoBdken blev inie tram-oanosrika. Professorn i Eran omiijrb-ftjnnlnssmeloder vid TekniskaHdqskolan 1Siockholm E Hubendlck,sk; i Teknisk Tidskrifr en anikel omautomobilulstaflninsen ] Goteborg 1923I denna havdade han att Sveige var fdrlitei ldr en framgengs k salsning pa

Med het puls och fitr att letta pi ctt

Men Wilken Wilkenson lyckte annor-

lunda. Han var httsten 1923 i New

York och skrev d:irifren en arlikelson publicerades i StockholmsDagblad den 28 november 1923Obsevera darrm: narenber I 923

Han sk€v den, beriillar han, zed

het puls och IAr at lAna PA ett nlre

rry"t. e'rit tn finns atergiven ; rninuppsats om Wilken Wilkenson i varirsskrift 1975. Hans ftjrslag st:immerdverens med hur VOLVO sedan komatt byggas upp. En av id6ema var at!ulnyllja underleveraniorer i lhbrikcfsom redan fams. Genom att satsa Pamasstillverkning skulle man kunna fifram en svensk bil lill koskurlens-kaftigl pris.

Wilken har berathr (GFK:Sersskrift 1945, s 16) att hanfoftfarande kvar i USA - i enancrikansk lidning la$e en notis'erligt v;lken en svensk-amefikan,d.v.s. han sjalv, i €n tidningsartikeLpivisat miijlighe&ma att g6ra Sverigetill en stormakt pe biltillverkningensomride. Artikeln hade gAtt genom

svenska pressen och tilldragit sig

aiskillig uppDarksamhet. Bland annatskuLlc uppslaget ha diskuterats pa ettmote inom Svenska Teknolog-fijLeninsen (STF). Diirv;d skulle nesraki!1da, namngivna man ha talat fttr

ftjrslaget son nycket vzil realiserbart.Det kan rillfogas an den svenska

dagspressen och der lekniska pressenfrtu den aktuella tiden iycks innehellanycket litet om bilar' WilkenWilkensons anikel frarntradef dzlrtirrsom en solit;ir. Den av Wilkenson

namnda nolisen i den amerikanskatidningen har cftersdkts, dock ulanrcsultar. Eftersiikningen h:r avnarurliga skail nesi begriinsas till dennest samolika tidDingen med nyheierfren Sverige, den anlu idag utkom-mande "Nordsljernan".

Dc gingse historiebeskrivningarna

Oln wilkensons vision finns ingeniingnamnl i giingse hisioriebeskrivningarom VOLVOS iillkonsl De$a bijrjarmed att de ivi vnnnerna AssarGabLielsson och Gusiaf Larsonsonnaren 1924 - drygt ett halvar efterWilkensons adikel - lraffades tiir attskissa pA en svensk biltillverkningmed VOLVO sotn fijljd AssarGabrielsson var ftrsaljn;neschef vidSKF (Svelska Kullagerrabriken) iGijtebora, Guslaf Larson verkstads_chcf iStockholm. I december aretdarpa (1925) bckziftades skiftlisenfilregiende 6ts iiverenskom'nelse.Den uppgjorda plan€n visar inga sonhelst tecken pA att de liist eller :in

30

dndre lagit intryck av wilkensonsartikel. I stAllet tankt€ de gijra aut -

konstruera, tillverka och montera - iegen regi. D:irftir slutade den ftjrstakoshadskalkylen pe en fijr den tid€navskackande sun1na - 8,2 niljoner

De rvingades tanka om oahutarb€ta €n ny stmtegi, som alllsedandess varit bolagets grundl?iggandeaffrirs;dd. Denna stammer ; principdverens med tankama i wilk€nsonsartikel fren novembef 1923.

Om detta och mera dartill kanIasas i tv: p: fakta grundade verkl

Lin.lh, Bjorh-Eric:YOLYO. Pcrconrasnarna - fidn20'tal till 80-tal (1981)Sfilbrand, Gunnar & Ekstbh,Gert: Svenska Bilor 1842-1997.15 t olika tud*en (1997)

Hur omliinkandet gitt till liirefaUer idet niiflnrste oinbjligt att faststiilla.Enligt en uppfathing skalldct ha varilKF chefen, Albin Johansson (1886-1968), sonl varit iddeivaren. Se hiilsags dc1 i Eriks Swartlinss afikel"Albnr Johansson som uppfimare",Induslrifidningen NORDEN nr 3,1956, s .341

"Det wt Albin Johan:jsat1 son

ftrst Irankaltade tinken att nansku e bygga bilar har i $efiBe enLiqtnetoden att cletaljema skulle bestdllashos alika fretds och hah sku e haeh hopsdttninssfabrik Jijr sjdlwftirdigstdllahdet. Det ldndel dircktjrAssar Gabtielssah till heder at hahhar ftnerHigat den tanker pd eu

fr)ndhlig sat nen uppslaget, utanfilket volro-kohcemen kanske aldriskon it ti, dr Albih Johdhssahs..."

Det anftjrda stycket ar f.ij. ordagrantciterat i Herman och Sven Stolpes"Boken om Albin Johansson" (1969,del ll, s. 228). Arsdkxaden avtidsangirelser ninsk$ yardet aynannda uttalanden. Jag vill dock*ima n.o pe niijligheten att Wilken-sons artikel lasts av Albin Johanssonoch att denne tagit intryck av den ochatt den sedan kom att passa som handi handske i ridgivningen rill Gabriels-

FitrklnriDg till kyligt mottagrndeFramhavandet av Albin Johessonsroll kan e andra sidan kasta ljus ijvefdet kylisa mottagande, son Wilken-son enligr min artikel 1975 fick dahan negon geng pA 1930-talet sdkteupp Gabrielsson "ftir ati hiira efter hurdet gick". Gabrielsson kan ha varithelt ovetande om Wilkensons tid-ningsartikel tren november 1923. Hankan Lo.m. ha sett Wilken som enlycksijkare, som velat ha nigon formav ekononisk ersalhing ftjr enfbmeni roll i sammanlanget. Sidanauppvakhingar kan ftamgangsrikaindrtriledare inka ut fit.

Ur eft brev frin Amcrika augtrsti1999

Under alla omstandigheter visarWilken Wilkensons artikel inovembef 1923 .rti han hijll sig v:iljlamme vid teknikfronten. Jag harblivit styrkt i den uppfattningengenom ntgr3 rader ur ett brev ffan enfalustudent ersans 1933, T. OlofOlsson-Dormsj6, som sedan mer anfemtio Ar vistas i USA. Han har tagildel av tillgiingligt underlag ochmedverkat i ovan namnd sdkn;ng i"Nordstemans" arkiv. Ur ett brev fran

31

Olof Domsjit den 24 aug 1999citeff jag:

"...Yotr article 6 \,rtttekaccurutely sh?ws that WilkenWilkenson indeed had the rieht ideasabat stoblishinE a camPetitiwatuonobil industty in Sweden ltl thatrcspect he w6 ahead afhis tine, andin his StD letteta icle ihtroduce.lnne nerr thinkinE which later was

ad.)ptect by the founders of Yoba.There is na prcren connectian

betw@n Wilken Wilken-san's lefiaand the action by Gabrielsson/Ldrsan.But, who knovs? Maybe laterresearch will be oble to lit1d the as yet

discussion atTeknolasjlbreningeh, or same reporlih the Swedish newspapers of thatlong ago period in 1921...".

I Olof Dormsjijs blev ligger enstinulerande utmaning att sijka

E. Bajie Bergsnan

Den fatrsb VALVO-bilen (1927)4'cytidig notor. 28 hastknfter. MaBchfan ca 6a knnm. Fotogmf: Gunnar Ridderstedt

Brev frin RonnebyVintern 1999 kom ett brev ftan Tifiicullander (westman), student -46, tillv6r ordforande med manga rninnen fran

Slumpen ville att senaste h:if!€t GamlaFalukamraier konl rill mis nedan jag

packade ftjr en resa till FaLun. Intetkunde ha varit liimpligare. Arr;klarnaoch szirskilt ver ordfiirandesinledningsord om 3tt vi var lyckligtloltade som fa$ gA i Falu Hdgre

Allm:inna Lafoverk, gjorde att jagkande mig speciellt p vilegierad, dajag dessutom fortfarande har kvar iFalun min basta van alltsedanskoltiden och har haft mdjligheten attaven urdef mina urlandsar atervAndatill Falun sa gon son erligen. Vi harunder erens lopp standigt abrkommittill vira lyckliga skolir i laroverket,1940-46. Foto-albumet kon1ner framoch "minns du nar..?"

32

Rektor Vikar naimns med rzitta pe alla

Falubmraiem sammankomster' Hansoersonljshet har fdr alltid mArk! oss.

iug ,ui t''ono- farnfijr mis vidupptAget till aulan fir morgonbdn,lAnga rader av norgonsdmntga ereverhasande uPpfttr de ndtta stentr'P-poma, och rektom firll av energi och

med kappen i hiJgsta hueg rusande I

trappans mitt. uppftir eller nerlijr'

stitndigt itvervakande.Den enda malilrten i biigarcn

under min skoltid var str?ingt tagetmatematiken - och ldljakdigen harjar, inga gladare minnen frd delii.ama. Att vid dverg6ngen bLlgymnasiets latinlinj€ fe valja bod

matemaiiken raknar Jag som en 3vmiit livs hitjdPunker' I de fijrctaklasserna var Forsslina vir larare i

fdrdas not varandral Det tilltaladenin fantasi och jag larde nig r:iknasedana ial. Jag kallades ftam iilltavlan ffjr att visa att jag inte tuskatoch tittat pe negon annan. Jag kanamu i dag kanna min harn 6verdenna behandling!

Minns nagon Robert "Tjafsen"

Thomell? Han var ver tysklarare ir€alskolan. Han hade nedsatt hdrseloch hiirappant, modell A Nu efteretkdnner jag medk?insla med honom'ner nsdonen ar qYarr ganskaokanslig ffir eldems tillkorra-konmande. En av vara "elakare'

klasskamrater fick en gang ftagan Pade nodala hjalp-verben. Han reste sisoch rabblade: "wissen, wrsen,wissen, wissen, wissen' wissen'."Bra", sade Tjafsen "men det fattaset!'. "Wissen', svarade den ftjrhopP-ningstulle. En aman gang hade hanen battediadio med sig i ett brunlDaket som sattes under banken Viuppbyggdes med glad musik och denarme lararen k?inde oron i klassen menkunde inte setta fingret pa orsaken'

Abilurientbal€ma - kelh tillgladje och sor8. Inte blev Inan alltiddoobiuden av den man ville, om nanUiev" uppUluaen al ls och- dans-Drosrammen, vilken grym upprrnnrngbft alatt ifrjr eskadarcnl minne fran en

bal i gymnastiksalen: Rektot Vikarbiod upp slitidlararinnan till hamboFion blev rdd och ivrie och vi hdrdehur hon PeP, niir hon virvlade ft,rbii"lbland set det och ibland gar detinte". D;a blev nagot av ett ordsPrekffir oss. Pt Ungsidan ville det sig intebaftre An att hela ekiPaget dansadeomkull. ViLken skam mette det ;nte bavarit fiir henne som vederfors :iran att

bede rysik och

friga pe ett, r.ex.

"3/4", "Av digeller mig eller avverun gamla moster?" Dei tungerade'On man var en snali liten flicka sornflitigt ftrkovrade sig i hans emnenkunde man fa sitta i hans kni underlaborationema. Det var nan inte Hanenertraddes av Riivlaippen se ka ad pn

srund av sin borstiga rOda mustasch'Itoe k"nae han val ha gjonmat€natiken liret roligate? Minakunskaper och rnitt intresse var somsast skrala, och han blev med ratta

mtcket paffd6jas vid en p'ovrakninghade riknat ra pe det svaraste tder'Ni vet sAdana dAr tal med tva teg som

dansa hambo med rektorn! Det blevdiidstyst runloln dem, men vad somfttrsiggick i vert inre kan bara tiinkas.

Minns ni att rektom en geng ftanpredikstoleni hadejas se nar sagt, frenpulpeten i aulan pabjitd att elever intefick ge armkok pa sra'n? ReslauranS-besijk var inte hellef an tinka pa Inendet ffirbudet var inte relevanr medvara vanligtvis anstrangda ekono-miska situationer.

Festum Festorum - et! antal foto-grafier fran diverse framtradandenfar/normor d€llog i, gliider barn-bamen. "SA roiigt ni had€ i er skola!"

Festun Festarun 1 944.'Florcs" - BritaEksfiin, Kcki Janssan, Anne MaieDicknan, Asttid Lundgren, jag ochValborg Sandgrcn Falognf: okand

Ja, det vilLjas lova. Vi dansade balelt,"Flores"-vi varju latinare utkladdaliLl divene blommo! jag till en ros,bevars. En annan gang hade vijazzorkester, "B1ack Rbtl1m Band",helt svanmahde och a.nu en annangang hade vi en swingorkester,"Stenka och bi;s" och jag och minbastis dansade jirterbug. Tiink on detfunnits videokameror pa den liden Enkonisk opera uppfiirdes en gang mender svik€r minnet och titeln saknas.

En strof dyker up! "Ack hor hurm;n kiasosmg ljudelist skar. Ack

ECon, ackEgon, han boI1 mig nu bal"Minns nagon?

Fesurn Festarun 1944. "abck RhylhnBand". Folagrat: akdnd

Flisiorie- och svensklarar€ i gymnasietvar Pliggen (S.jitdahl). Han had€ d€notrevliga egenheten att han bijrjadealla historiefij.httr ned mig men detdaig inte ati bda lasa pe bdrjan avliixan, ry han ve lisrig och fregadelika ofta pa mitlen eller slutei. Hanstudemde noga sin lilla svarta bokinnan han valde ofiiet, men det blevalltid jag!

lag och min basia kamrat satisimtegiskt bredvid varandm, vilketinbjiid till nycket fniss och prat. Engeng hdll vi pA med den grekiskatragedin Fedra. Jag vantade freganoch fick snabbt ut den Pix jag sttg peoch lade den i blzickhorner. Det lyckt€nlin kamnt seg sa roligt ul att honbijrjade fnissa nenjust dn sick fregantjver till henne. Obrmdgen att slutaftissa, omvandlade hon sirategisktskrat!€t till Akta gret och Pliggentriistade henne, "Detta med Fedra varju sa Hnge senoch barapahittat".

IitiGulandel

T.v: Festun Feslorun,naj 1945. "StAnka och

T.h: Kass 3:4,1942

Klipp ur FalukurirenStympld byggrad mitt i FalunAv och till dryftas en pietelsfirllrcstaurering av Centralpalatset vidStora Torger i Falun. En viixandeop;nion vill aterge exteriitren dess

jusendstil. Det bo{ar bli hijs rid fiirhandling. Fasiighetsbolaget, somliirvaltar huset, overvager renoveringutan restnuredng av byggnadens fomajusendexteriijr. (20l3)

Fijrening litr trivsel i Falun.Lennart Franz6n ny ordftirandc.

Hembygds{dreningar :ir inte enbannegot ffjr srpAbyar. De finns i $aderocksa. Som I Falun. Hembygds-fijreningen Kultut och Miljij i Falun aren av stans st6rsta fitreningar, med900 medlemmar. (2613)

Stor fru mtidssatsning. Ny stiftelsened forsknitrgscentra kan bli ettlyft fijrFalun.En av de sttjrsta frantidssaisningamai Falun pa myckel, mycket lange! Deiar kommunahader Ulf Elgenyrsonditne om stiftelsen fiir Falu gruvasbevarande och utveckling. (5/5)

Vakna upp, studenterUNc-redakionen har snokat rett pade vanlisaste traditionerna i Falun,infijrda av Dala Gymnasisrffirening,landets naist aldsta studenlJitreningoch aven traffat ett par studentef fijrau hdra vad de tycker och tanker.(11/s)

Han har 270 miljoncr sknl att vrranitjdDet ar den stdrsla donationen iSverises historia. Bo Berggren skcn ikapp m€d junisolen nar han i snrpresent€rade Stiftelsen Stora Koppar-b€rget. Det ska bli fantastiskt stinu-lerande. Jag kanner starkt ftjr det hiir.Jag arju fitdd i FalL'n.

Vid sitt sista styrelsemoie iFalun, den 28 november 1998, togStora Kopparbergs Bergslags ABsmett otroliga 100 niljoner kronor avvinsten ffir att sAkra bevarandet avindustrihistorien i viirldens iildstabolag och ftir at ge pA offensiven medati itppna aryet ftjr forskama och

allmanheten. Utitver kontanternabeslutade Stora sk:inka byggnaderm.m. till ett ffjrsakringsvatde om 170niljoner. (19/6)

Inte ett viirldsarv ... :innuFalu gruvas ansttkan till FN om att bliklassad som vatldsarv fdrdriijs ett Ar.Regeringen slitdel isleller SitdraOlands nominering. -Det karnNsnopet. Dei har ve*ligenjobbats hartmed dei her, sager Orjan Hanrin peDalamas museum. (2316)

Hundra Sr av ssgor. JubilerandeEinar Norelius hyllrs med fantasi-spelet "Sagoliv"

Per-Ola Bjitrklunds teaterprojekt iBjurses bdrjar ta form. Det handlarom fantasispelet Sagoliv, inspirerat avEinar Norelius stora vaggmelningSaga. Ar 2000 skulle Einar Noreliusha fyllt 100 ar si spelet liegermycke! val i tiden. Om allt gnr somplanerat konner det au bli 12 litrc-$a ningar pe Ddssbergets stora scenunder juli-augusti. (2/9)

Fdrnemlig donation till Dalarnas

Dalamas museum har berikats med enftjmamlig gava, en donation av en storsamling verk av konstnaren AxelFridell. 3l srafiska blad, traoljemehingar och en akvarell ;nsar idonationen. (16/12)

Cad Bolt alle' Ragberg

DalalitteraturDen ritda fiirgenRedakt.it Maryareta Kjellin, fotaNina Ericson. Prisna och StoruKopparberys Bergslag ABHognird och storbetsmani eller nytiakoinbinerat med ndje? Omddmena omvamir man btt{rr rtjdffirga hus :irmenga, och skiftande.Jan Broman FK23/4 och 26/5 1999

Skriv kvinnohistoria!Rapport jlan en forskningscirkel kringkvinnors liv och arbete i Dalama.Redakt Anna Gaiind och HelenaKdk:. Dalarnas furskningsrdd, arbets-rapport 1999Ttink hur fijrunderligt rcligt det kanv3ra aft Lisa historia nar kvinnor arhuvudpersonerna. Det blir sA att narmiinnen blir periferiska bihsng tiltkvinnorna, fttrstar man pe ett biittresatt hur historieb6ckema fungerar.Diir zir ju kvinnoma bakgrundsfigurer.

Anna Gattlind och Helena KAkspe Dalamas Forskningsrnd he sjorten verklig insars nar de uppmDntmtkvinnor att fonka och skriva omkvinnor. An samtliga kvinnor iir franDalarna gijr boken annu m€rav;irdefirlt.Ircne Ljltlgk|ist FK 4/5 |999

Vilhelm Clelbers- en vresie manmed ett hjnrta.v gtrldLinus Holn. Bjorn Lindttvist, Ma*u:Nor.], Mats Nefiaue\ Jenky Ptitu,Olle Redhe, Tohny Spating ach

Jag dnskar att negon kunde ta med sigelt exemple av boken "Vilhelm

Cl€fberg - €n vresig man med €tthjzirta av guld" upp till det noh darVilhelm nu sitt€r och ldser teologiskaproblem, spelar orgel fijr Sankte Peroch fijrsijker fa sina gullriskvastarprec;s sa fina son1 pa 1960-talet.Jah Brcman FK22/5 1999

Dalahestar - Frin trnbit tillnationrlsynbolChlis Mosey, text, Michel Hjoi,foto"Dahhesten skapades i hjadat avSverige, av mater;al som viixle i dedjupa banskogama. De! kom tillunder miirka vinlerkvallar, nermAnnen som hade a$etat hela dagenbehijvde nieot att gUra m€d sinah:inder medan sndn fttll d:irute. Denftjddes ur manniskans uppfidnings-rikedom, ur den gnista som iirgrunden lirr allt skapande".Jan Brcnan FK 27/5 1999

Tro och helgels€. En snalys avJohan Olof Wallins morrluppfstt-ning.

Johan Olof Wallin, dalkarl, ftidd i St.Tuna med en fitrsta skolgang i Falun,hijr till tidemas store, "en av de inomsvensk kristenhet och kulturg:irningmest k:inda och infl'telserika

Inglid Thol FK 28/5 1999

Carl Lirsson. Signerat ned pcnsel

Ul|| a Neergaar d. Na rs I ed IMillenniets sista praktverk- Okdntnalerial om Carl Larsson i gigantiskrarbete. SaDnolikt har inget ftjrlagunder de senaste Atta decenniemagivit ur ett sa praktfullt verk.Marianne Tar"er FK B/14 1999

Falun igimln vykortBjbrn Dybeck. Ewapeiskt Bibliotek

Med hjalp av gamla vykod ochfbrklafande texter fir hsaren citintryck av hur det seg u1 i Falun ffan1900 t i l l 1920.Lillis lkefibm ItK 24/ll 1999,Dagsrerker 4/)999

Stinr

Fijr eft ar sedan figurerade en lirencharmis tjej, Kickan, i bokfonn och iradio, "Kickan - Barnbok fir iildre."Hennes ijden och dvenryr fascinerademanga. Nu har forBettningen kommit,dar Kickan bytt namn till Stina ochblivit lite! iildre. Vi f6r ftilja henne

f.An smaskolan i Falun rill en tid efter

Jan Brc an FK 15/12 1999

Glintar lrin Frlun genom etthrlvsek€lMikael ach Leif FotrlundEn bok i ord och bild son speslarlivet i Falun fran 1949 till 1999.Lillis Akerblon FK20/ta 1999

Matbok€r DALMAL - franbarkhrild till bjttrnstekRe.lahiir Jan Brcnah, MakicdElnquist-Brchan och Elizabet Sfihl.Dalamas MBeuns Fdtlag

lln krlturhisror;skt inriktad kokbokmed avstamp i 1700{alet.DaEsrerket 4/1999

DalanijjenPer-Ola Bjdrkluh.l. Dalalnd

En bok om revt, teaief och filn und€r102 ar. I boken m6ter du Bjitrn Skifs,Gunnar llellslriim, Irma Christensson,Barbo Hjort afOmas m.fl.Dagsve*et 4/1999

R:\ffi*,

Sr;liorenings

Sla;banken

38

Atersamling efter 25 ir24 augusli 1999 atergavs denna bild 'Falu Kuiren med texte.

Klassjubilcum

1974 gick de fi gnh \iet i Fdlun. Ildftlags hacle de dtetsamlins, 25 arefierAr Sannisa a,)sdnsslclassersdnla.les i Krislineskolan, d.t rcktorKarin Michols hade en kort titlbaka-

Fatogtat: KjeI lansson

blick, .lehdgama dt lunch och pratadeninnen ochpa b.i en avjdts en ntpe

ed .{ans. Bland de nest kdndadehagama n.nkks Benst Lundholm,hockq,prcfr och nunerc boende iStackhaln, och ftre detta bandy,spelaren Haw Hagdahl

Edvin "Keniandersson" och Abf Leander"Mag.AIe Otssan

39

Sista dagen i skolan

Agneta lansson, Mana Anderssan, Kann Michals, Gunnel Ni/sson, Anita ChrislerseDoch AIe Ahlander avtackas efter att ha gjort sin sista skaldag pe Lugnelgynnasiet.

ForskningVan irsskilier innehnller mycketmaterial sotn redan ar och kanske iinner kommer alt bli intressant ftirforskning. Personportretten ochbeslcivningarna av skollijfhillaidenoch liver i Falun har mycket att ge tillkommande generationet.

Till en redaktdrs svera uppgifte.hof att srryka s:idant i manus, somkanske i sig dr inaessant ochvardefullt att bevara men sotn inreriktigt hdr lill :imnet. Den so]n arspecielh ;ntresserad av nagon adikel iarsskiften skall vela, ati allaoriginalmanus till de skifier jae aransvarig fbr finns ivAI1 arkiv. Diir kdalltsi finnas yllerligare uppgilter.

Ratt skall ockre vara ratl och lillmin k:inncdom haL kominir lbi.jandefeiaktigheter i lidigare numrnef:

sid.26. Bild€n ftiresHller klass 45aned Olle Hillner son liirare.

Arsnng r998sid.7 Cymnastikdirektitr Kron-

bo€s lirrnamn ar Andriette.

sid. 13 Bildiexten skall vara: Greteoch amcrikanska ambassa-ddren Fo6berg med utbytes-elever bland dalabj.trkar.

sid. 14 De aktiva organisationemahetef AFS och lTU.

Hiltar negon fler fel, it jag1i.l-cim fi rF;a n4 tci

Red

Arging 1997sid.22 RubrikcD:Ingeborg Herme-

se och ingenling

Fiiren i n gen Gam la Fal u kafit rdter ro.tgi.o zsa:-:Hedersledamdter (,Irtalet fdr utnd]nninlen iham pdrentes)E. Bijie Berssman (79). Lala Hed (95), Anders Johansson (84), lMats Lagervall(87),Valler Lannermark (87), Ula Lndgrcn (87), Chistina Nodell (87) Rune sjdden(98) och Eik L{. Yryad (93).Stvrelse

790 31 DJURATfn bosl.0247 922 00arb 08-627 25 62mobil 470 212 25 62e-post ann.lewis-llovd@ibs se

Olle Ek undKapiiolvagen 42165 5S HASSELBYTln bosi 08-38 47 97mobil 0705-30 36 86e-posi o le.ekh nd@ home se

,j 75 64 JARFALLATin 08'36 78 94e'post inqemar.lundqu sl@swionei.se

181 46 LtDtNGOrh 08 767 62 77

Berril LindenVaLlmovdgen 16 B191 43 SOLLENTUNATin bosi. 08'96 25 78arb. 08 55 53 30 35e-post bcdiLl!.d9!@se aaa!ec.!!4

Bi&agatan 25113 39 STOCKHOLI\,1Tfn bosl. 08'30 07 46arb. 08-616 40 02e-postkain maNick@sachsska.sos sl.se

167 73 BROt\4t\4ATfn & fax 08-25 53 11

Trollesundsvagen 52 5 ir124 32 BANDHAGENTfn 08 647 13 73

Suppleantoch redakldrGitl RosanderFridshyddevagen 5191 36 SOLLENTUNATfn & fax 08 92 02 66sommarbosl. 023-263 7le post ojil. rosande r@swienei se

S!ppleant och annonsakvisitor

791 45 FALUNTfn 023 253 84e-post mspah rlofesiry. seru ces@le la. com

Per Hakan Abenius, Tore sve.sso.

Bielita Nordling, Kjell Angelid

Bircltia Fryking-Larsson, Birgit Wendt, vakant

Erlk Gannedahl, Ma. anne Lissdanlels

Slaggaian 21791 70 FALUNTfn 023-283 25sommarbost. 023'440 41

::"#:;:l"ffta'ationer wr$4414

r \ | / z\ Zrr r, , . \ \

/ \v./tMIEFNSH / H.

Tel. 023-2& 40

FoUFal*

,t't eAl\*'t'tn'e.tv4"ftfraf

'1./t^,*

falul(urirenDalarnas SfOnSfe {dning

Ring Abonnentservice Q23-975 Al

;\r\c'

17

Excellent - ett bdttre resultatVi vill ge dig en b1ttre lAsning

An vad nagon annan kan. Vi fitrbdttrar och uthkat vera pro-

dukter och tjAnster under namnet Excellent- Allt med melet -

ett enklare och liinsammare skogsAgande fdr dig,

www. stor a e ns o. com/s kog ,ro*or*rS