framtidsveckan och miljövänliga veckan...framtidsveckan och miljövänliga veckan är en...

Keep my earth clean

Framtidsveckan och Miljövänliga veckanEn sammanställning av Framtidsveckan och Miljövänliga veckan i Örebro län 2015

Niklas Högberg

Länsbygderådet Örebro län

Örebro län

Denna rapport finansierades av Hela Sverige ska leva – Länsbygderådet i Örebro län

Framtidsveckan och Miljövänliga

veckan är en manifestation för en

hållbar framtid.

Det är en inbjudan till en ny

spelplan för att på 10–15 år skapa

blomstrande lokalsamhällen med

hållbar miljö, levande demokrati och

fossilfri matsäkerhet.

De problem vi möter kan inte lösas

med samma tänkande som skapade

dem. Därför visar Framtidsveckan hur

man kan tänka och agera på nya sätt.

Välkommen till framtiden!

Framtidsveckan och Miljövänliga veckan 2015 – för en hållbar framtid!

____________________________________________________________________________________________________________ Sid 3

Budskap till aktörer i Örebro län för en hållbar framtid!

Solel hos SMÅ IF. Bild: Mirja Mattsson, ETC Örebro.

Vecka 40 genomfördes Framtidsveckan i Öre-‐bro län för fjärde året, i samarbete med Miljö-‐vänliga veckan. Över 200 evenemang i hela lä-‐net visade att det är möjligt att ställa om till en hållbar framtid och att det redan görs mycket av privatpersoner, föreningar, företag och myndigheter. Det sprider hopp, framtidstro och handlingskraft. Omställningsrörelsen är idag den snabbast växande folkrörelsen.

Bland årets samarbetspartners fanns flera kommunorganisationer: Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Örebro samt Askersund och Lekeberg genom Sydnärkes mil-‐jöförvaltning. Regionalt engagerade sig länets energirådgivare och från den privata sektorn märktes bl a WSP, konsultföretag inom sam-‐hällsbyggnad. Inför nästa år har fler aktörer signalerat intresse.

I år togs ett nästa steg då erfarenheterna från tidigare veckor samlades ihop i Framtidsmöten med kommuner, företag, föreningar och all-‐mänhet. Dessa dialogmöten visade med all önskvärd tydlighet att existerande planer och strategier inte räcker för att möta de globala ekologiska, sociala och ekonomiska utmaning-‐arna. Idag ser det ut som om 14 av 16 miljömål inte kommer att uppnås till 2020. Samtidigt behöver vi utöver klimat-‐ och miljöutmaning-‐arna säkerställa en hållbar livsmedelsförsörj-‐ning när oljeimporten halveras om 10-‐15 år – en ännu mer närliggande utmaning.

Forskare vid statliga Jordbrukstekniska Institu-‐tet (JTI) beräknar att det behövs minst en halv miljon nya småbrukare till 2030. Det innebär enorma utmaningar men även verkliga möjlig-‐

heter att förverkliga blomstrande lokalsam-‐hällen med en mängd nya arbetstillfällen – i Örebro län motsvarar det 15 000 nya jobb bara i livsmedelsproduktionen. Med detta följer nya försörjningsmöjligheter inom övriga led i ked-‐jan ”från jord till bord” samt inom utbildning, service och andra områden. En hållbar framtid innebär alltså en vitalisering av lokalsamhället!

För att möta utmaningarna och ta vara på möj-‐ligheterna behövs ett nytt tänkande, nya syn-‐sätt som möjliggör bred samverkan, innovativi-‐tet, mobilisering och engagerad handling där allas erfarenheter bidrar till att möta utma-‐ningarna med nya former av planering och ge-‐nomförande. Civilsamhället och folkbildningen har omfattande erfarenheter av att samverka över gränser, främja innovativa idéer och lä-‐rande, mobilisera allmänheten och samhällets informella nätverk liksom skapa synergieffek-‐ter. Erfarenheter som behövs mer än någonsin.

Framtidsveckorna visar på kraften i såväl civil-‐samhället som i en sektorsövergripande sam-‐verkan. Med ideellt engagemang når man en viss bit på vägen, men med tanke på de utma-‐ningar samhället står inför behövs nu ett nästa steg där civilsamhället får både mandat och resurser för att kunna ge sitt fulla bidrag. Då kan man på bred front skapa och genomföra lokala och regionala omställningsplaner för att förverkliga ”cirkulärsamhällen”, liksom bygga en kraftfull plattform för arbetet i form av ROS-‐centrum – Regional Omställning i Samverkan.

I årets framtidsvecka medverkade bl a politiska par-‐tier som arrangörer. Miljöpartiet anordnade ett se-‐minarium om grönare städer och Centerpartiet ar-‐rangerade ett besök hos en ekobonde i Kumla.


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 4

Tack till alla medskapare under Framtidsveckan!

Bild: Framtidsveckans och Miljövänliga veckans bud-‐skap nådde ut i flera mediainslag, som här i Karlskoga tidning. Tack alla som möjliggjorde det! Så överväldigande och glädjande att ta del av allt som har hänt under Framtidsveckan och Miljövänliga veckan i Örebro län! På mycket kort tid mobiliserades alla goda krafter och medskapade en stark manifestation med hund-‐ratals evenemang i länet. Oavsett storlek så blev varje evenemang del av en större berät-‐telse om en hållbar framtid i länet. Budskapet nådde ut genom bl a flera mediainslag i radio och tidningar, sociala medier och i mängder av möten och samtal under veckan. Att det gick så snabbt ger hopp – samma energi och engage-‐mang behövs för att kunna ställa om våra sam-‐hällen till en hållbar framtid.

De stora kriserna innebär samtidigt stora möj-‐ligheter. För att klara av omställningen har statliga forskare beräknat att det behövs en halv miljon nya småbrukare i landet om 10-‐15 år. Inga arbetsmarknadsinsatser kommer i närheten av de möjligheter som öppnas på detta område! Och det är inte bara enskilda som får möjlighet till försörjning, de samman-‐lagda insatserna handlar om att blåsa nytt liv i lokalsamhällena i alla bemärkelser och på alla områden. Vi kan ge vind i ryggen till våra be-‐slutsfattare att våga vilja ta detta steg!

Tillsammans kan vi skapa samhällen som ger verklig livskvalitet, delaktighet, mening, ge-‐menskap – allt det som mänskligheten alltid har strävat efter även om vi har använt verktyg och måttstockar som visat sig vara återvänds-‐

gränder då det har saknats viktiga pusselbitar. Nu har vi kunskapen, erfarenheterna och möj-‐ligheterna att vända utvecklingen rätt igen, ge-‐nom samverkan där alla krafter behövs. Detta har Framtidsveckan än en gång visat, och på denna grund kan vi ta nästa steg och på sikt föra samman alla goda krafter kring visionen om en hållbar framtid för våra barn!

Tack alla arrangörer, samarbetspartners och övriga medskapare som har möjliggjort detta! Utmaningarna är stora, men ger oss samtidigt möjligheten att leva verkligt meningsfulla liv, som delaktiga i "den stora vändpunkten". När tillräckligt många omfattas av det nya tänkan-‐det når vi en kritisk massa då förändringen kan ta fart på allvar. Det ger mig nytt hopp, fram-‐tidstro och handlingskraft.

Till sist ett varmt tack till alla som varit del av samordningen av veckan: Kajsa Grebäck som var huvudansvarig för Naturskyddsföreningens räkning; Anne Helgesson, Ewa Overmeer och Lasse Carlsson från Länsbygderådet; Ankie Rauséus från Föreningarnas Hus; Jane Carlsson från länsbildningsförbundet, praktikanterna Sarah Nilsson och Linda Johansson samt ”webmaster” Eva Sääv. Samt ett stort tack till övriga i ROS-‐samarbetet som bistått med vär-‐defulla tankar i den övergripande planeringen.

Niklas Högberg, samordnare av Framtidsveckan

Avslutning av kursen Natursnokarna som arrangera-‐des av Naturskyddsföreningen, representerad av Kajsa Grebäck till vänster på bilden.


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 5

Vad hände på Framtidsveckan/Miljövänliga veckan 2015?

Marknadsdag i Latorp.

Snabb mobilisering av ett smörgåsbord av omställningsaktiviteter

Trots en mycket kort startsträcka blev det i slutänden över 200 evenemang som genom-‐fördes under veckan. Detta berodde dels på att flera arrangörer från tidigare år ville delta även i år, dels på att det gick enkelt och smidigt att uppdatera deras deltagande med hjälp av Framtidsportalen – det senare var i själva ver-‐ket en nyckel till den snabba mobiliseringen, en viktig lärdom för framtiden. Flera annonsö-‐rer/sponsorer ställde också upp trots den korta framförhållningen, andra ville åter-‐komma nästa år då budgeten inte räckte i år.

Som vanligt blev det ett smörgåsbord av aktivi-‐teter: Hemma hos-‐visningar av höns och solel, naturvandringar, öppet hus hos ekologiska bönder, ekofika på en mängd platser, bytarda-‐gar och återbruksarrangemang, lokala mark-‐nader, äppelfestivaler, konserter och stå-‐uppkomik, pröva på-‐meditation eller punk-‐yoga samt kurser och seminarier kring t ex för-‐nybar energi, det posturbana samhället, berät-‐

telser som förändrar eller Framtidsmöten och dialoger med deltagare från kommuner, all-‐mänhet, föreningar och företag.

Veckan uppmärksammades i media över hela länet, med totalt ett 15-‐tal inslag i tidningar, webbtidningar och radiointervjuer. Berättel-‐serna spreds även genom Framtidsportalens nyhetssida, genom Framtidsveckans Facebook-‐sida och andra sociala media.

Centrala arrangemang under veckan

Ett antal nyckelarrangemang bidrog till att Framtidsveckan och Miljövänliga veckan blev en framgång även i år. En röd tråd blev Fram-‐tidsmötena, dialogmöten som tog upp behovet och möjligheten att med avstamp i framtids-‐veckorna ta nästa steg och föra samman alla goda krafter i helt nya former av regional sam-‐verkan med radikalt nya sätt att tänka och agera på, för att på kort tid kunna ställa om våra samhällen.

Flera arrangemang under veckan byggde på Ekofika, Naturskyddsföreningens kampanj som


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 6

med hjälp av de lokala kretsarna genomfördes i flera kommuner för att förmå människor att välja ekologiska alternativ till fikapausen och till matbordet. Folkbildningen med studieför-‐bund och folkhögskolor bidrog med ytterligare en röd tråd genom att arrangera flera semi-‐narier och evenemang som förmedlade det nya lärande som behövs för en hållbar omställning. En glädjande utveckling var att flera politiska partier anslöt sig till skaran av arrangörer un-‐der veckan.

Visning på Coop Konsum i Fjugesta av ekologiska varor med samtal om ekofika, natursnokar och quiz. Framtidsmötena: En hållbar framtid för våra barn!

På sju framtidsmöten och dialogsamtal runt om i länet berättade Anders Persson, Framtids-‐veckans grundare, om hur man nu har tagit nästa steg i Hälsingland på vägen mot hållbara lokalsamhällen genom att starta SNOC – Södra Norrlands Omställningscentrum. Om framtids-‐veckorna har visat alla goda krafter som verkar för en hållbar framtid, så är syftet med SNOC att stödja dessa krafter i att samarbeta, dra åt samma håll och skapa synergieffekter. Ett sätt är att genomföra regionala och lokala omställ-‐ningsplaner som engagerar alla i bygden för en gemensam vision och startar de nödvändiga lär-‐ och förändringsprocesserna.

SNOC har fått Vinnova-‐stöd och utvecklat nära samarbete med Region Gävleborg i projekt Norrskenet som går ut på att ställa om en stadsdel i Söderhamn, utveckla en modell för omställning samt förnya planeringsprocesser för samhällsutveckling för att kunna möta da-‐gens kriser och ta vara på möjligheterna – en

liknande ambition som finns hos ROS i Örebro län med visionen att förverkliga lokala och långsiktigt hållbara ”cirkulärsamhällen”. Målet är en hållbar framtid för våra barn!

Framtidsveckans samordnare Niklas Högberg medverkade på mötena och berättade om det regionala arbetet samt det nya tänkande som möjliggör en ny form av planering och mobili-‐sering för att bl a förebygga risken för akut matbrist när oljeimporten halveras om 10-‐15 år. Forskare vid statliga Jordbrukstekniska In-‐stitutet (JTI) har beräknat att det behövs en halv miljon nya småbrukare fram till dess – en stor utmaning men också en oerhörd möjlighet att vitalisera lokalsamhället i alla bemärkelser!

På Framtidsmötena deltog företrädare för myndigheter, näringsliv, föreningar och lokala omställningsgrupper. Ett centralt tema var just hur lokal och ekologisk livsmedelsproduktion revolutionerar lokal utveckling och förvandlar utflyttningsorter till inflyttningsorter. I Söder-‐hamn har SNOC visat att omställningen till hållbarhet kan ge 1500 nya jobb – bara i livs-‐medelsproduktion. Motsvarande för Örebro län är 15 000 nya jobb, plus alla som tillkommer i spinoff-‐effekter.

Inbjudan till Framtidsmöten med bl a Anders Persson. Några lokala ”epicentra” och aktörer med extra stort engagemang

Extra många aktiviteter genomfördes kring några lokala ”epicentra”. Ett exempel var Karlskoga där studieförbunden genomförde en gemensam satsning på biblioteket, tillsammans


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 7

med Möckelnföreningarna som marknadsförde veckan på sin hemsida. De hoppas att åter-‐komma även nästa år. Ett lokalsamhälle som utmärkte sig även i år var Latorp i Örebro kommun, med en mängd aktiviteter som för-‐verkligades med hjälp av det lokala byla-‐get/omställningsgruppen.

I Kumla kommun tog Naturskyddsföreningens lokala krets initiativet till flera arrangemang inom ramen för Naturvänliga veckan. Före-‐ningarnas hus i Örebro var också engagerat, delvis beroende på Naturskyddsföreningens närvaro i huset samt att den nya verksamhets-‐ansvariga Ankie Rauséus tidigare har arbetat med Framtidsveckan. Ytterligare exempel är Tegelbruket i Örebro med ett antal arrange-‐mang, vilket man hoppas ska växa ytterligare nästa år.

Spridning i media, annonsering, finansi-‐ering, fördelar för samarbetspartners

Framtidsveckan och Miljövänliga veckan upp-‐märksammades med ett 15-‐tal inslag i tidning-‐ar och radio. Naturskyddsföreningens region-‐ala samordnare Kajsa Grebäck intervjuades i början i radio i början av veckan, och Annelie Jansson på Sensus fick berätta om folkbild-‐ningens satsning i Karlskoga. Artiklar täckte bl a in Framtidsmötet i Nora, skördemarknader i Åsbro och Järle, Energidagen i Olshammar, Öp-‐pet hus på finngården Rikkenstorp i Koppar-‐berg, studieförbundens olika arrangemang run-‐tom i regionen liksom klimatsmarta lösningar i länets föreningar och kommuner, som t ex hos idrottsföreningen SMÅ IF.

Bo Johansson, SMÅ IF, intervjuades om hur solel hal-‐verat elkostnader. Foto: Mirja Mattsson, ETC Örebro.

En halvsida infördes i Nerikes Allehanda den första lördagen i veckan (en ”vecka” som för övrigt pågick under nio dagar…) och följdes upp av mindre påminnelser varje dag under hela veckan. Dessutom införde Tegelbruket en helsidesannons med bl a en inbjudan till Fram-‐tidsmötet och övriga arrangemang under veck-‐an genom att hänvisa till Framtidsportalen. Portalen och andra sociala medier var som vanligt viktiga i spridningen som skedde med allas gemensamma krafter. Räckvidden för in-‐läggen på Facebook-‐sidan ökade under veckan från 500 till 1000. Folk märkte att något var på gång, tog del av inslagen och delade dem.

Samarbetspartners syns på www.framtidsportalen.se men får även andra möjligheter som t ex seminarier om hållbar omställning till förmånliga villkor. Annonseringen möjliggjordes genom de sam-‐arbetspartners bland kommuner, företag och föreningar som bidrog ekonomiskt till genom-‐förandet av veckan, genom att själva synas på Framtidsportalen och i andra kommunikat-‐ionskanaler liksom till det långsiktiga hållbar-‐hetsarbetet i länet. Trots en mycket kort start-‐sträcka valde åtta aktörer att bli samarbets-‐partners i den här formen. Flera ville komma tillbaka nästa år, då de har mer utrymme i bud-‐geten. Själva ”grundplåten” till veckan kom från Hela Sverige ska leva/Länsbygderådet i Örebro län. Även Naturskyddsföreningen avsatte me-‐del för veckan i sin budget.

Samarbetspartners i Framtidsveckan har bl a fått möjlighet att annonsera på Framtidsporta-‐len, synas i övrig annonsering under veckan, ta del av seminarier till förmånliga villkor mm.


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 8

Ett team med värdefulla resurspersoner

Arrangörer och andra engagerade under Framtids-‐veckan och Miljövänliga veckan medskapade ett ”om-‐ställningskonstverk” på Framtidsfesten i november. En viktig framgångsfaktor under åren har varit att samköra Framtidsveckan och Miljövänliga veckan. På så sätt har alla goda krafter kunnat samverka optimalt och dra åt samma håll, trots varierad tillgång till resurser. Teamet har haft värdefulla kompetenser när det t ex gäller att kontakta tidigare arrangörer, engagera dem och hjälpa till att lägga upp deras arrangemang på Framtidsportalen. De olika kontaktnäten har mobiliserats och flera i teamet har engage-‐rat sina hembygder i veckan. I teamet finns även kompetens när det gäller kommunikation, marknadsföring och design av trycksaker mm.

Under hösten förstärktes teamet med två prak-‐tikanter på Naturskyddsföreningen. De kontak-‐tade bl a att kontakta tidigare arrangörer och lokala kretsar för att engagera dem även i år. Under själva veckan reste båda runt och be-‐sökte arrangemangen, vilket var uppskattat. Att det fanns en sammanhållande kraft i form av en betald projektledare var också värdefullt.

Vad händer nästa år?

ROS-‐gruppen har som avsikt att satsa på Fram-‐tidsveckan även nästa år, som en av flera stra-‐tegier för att bygga en regional plattform för omställning i länet. Målsättningen är att komma igång tidigare med förberedelser. I år blev det en kort startsträcka då det in i det sista var osäkert huruvida det skulle gå att få loss ekonomiska resurser. Den saken behöver lösas tidigare nästa år. Återigen aktualiseras behovet

av att det civila samhället får mandat och re-‐surser för att ge sitt fulla bidrag till en hållbar framtid. Andra förbättringar gäller bl a att op-‐timera Framtidsportalen.se så att den blir ett ännu enklare och smidigare verktyg för att stödja arrangörer och deltagare.

Ytterligare en målsättning inför nästa år gäller den bredare satsningen på att bl a ta fram reg-‐ionala och lokala omställningsplaner, samt lägga grunden till ROS-‐centret – ett regionalt lärcenter för omställning till hållbarhet! Sats-‐ningen går under namnet Cirkulärsamhället och har fyra effektmål: Att utveckla organise-‐ringen av omställningsarbetet inklusive ett center, att ta fram program för omställningens ledarskap och lärande med hjälp av folkbild-‐ningen, att möjliggöra effektiv planering och mobilisering med hjälp av omställningsplaner samt att på sikt starta upp tio pilotområden. Finansering kommer bl a att sökas via Vinnova och liknande instanser, men även från lokala aktörer.

I början av 2016 genomförs återigen ett Fram-‐tidsforum, ett regionalt möte för alla intresse-‐rade med samtal om lokala cirkulärsamhällen och hur det arbetet kan sättas igång. Inspirat-‐ionen kommer från tidigare års erfarenheter från länets omställningsarbete, samt från SNOC i Hälsingland som fått Vinnova-‐bidrag för sin satsning på att utveckla regionala och lokala omställningsplaner.

På många omställningsarrangemang står det goda samtalet i centrum, som här på ett seminarium i Öre-‐bro om en grönare stad. Det är i sådana samtal som omställningen till hållbarhet påbörjas!


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 9

Berättelser från arrangörer och eldsjälar

Föreläsning om ekologisk odling, Växthuset i Kumla.

Hjulsjö, Hällefors kommun: Stor upp-‐slutning på Framtidsmötet!

Gunilla Josefsson från Bredsjö kulturkooperativ berättar:

Vi i kulturkooperativet har ett stort samhällsen-‐gagemang. Omställning är en viktig fråga och därför fångade vi bollen och tog vara på möjlig-‐heten att skapa ett framtidsmöte här i bygden tillsammans med Anders Persson. Jag hade egentligen inga timmar över, men jag ville ändå ta tiden att marknadsföra detta och sprida i våra nätverk. Jag lade 1,5 dagar på det eftersom det är viktigt med en hållbar framtid för våra barn.

Det blev en fantastisk uppslutning till dialogmö-‐tet med bl a politiker, kulturarbetare och många andra. Fick också till fina samarbeten med Häl-‐lefors kommun och även Nora med Naturskydds-‐föreningen liksom med Studiefrämjandet och ABF och givetvis Länsbygderådet i Örebro län. Vi var extra glada över samarbetet med kommu-‐nen som visade så stort intresse för omställ-‐

ningsfrågor -‐ hela den nystartade berednings-‐gruppen för kommunens hållbarhetsfrågor kom, liksom ett av kommunalråden.

Vi har haft några möten efteråt där människor uttryckt sin uppskattning och påtalat vikten av detta. Jag har överlämnat studiematerialet ”Kraft att förändra" till beredningsgruppen och hoppas de nappar på att ha det som en cirkel. Vi har reflekterat mycket över det faktum att olje-‐importen snart börjar sina och vilka konsekven-‐ser det får för vår region. Vi vill gärna bilda en omställningsgrupp i vår bygd, det finns många duktiga människor här.

Det är en process där det gäller att både våga se fakta och känna smärtan, samtidigt som man tar tag i möjligheterna att skapa något mycket bättre -‐ vi kan skapa ett samhälle med bättre kvalitet än idag med hjälp av synvändor och nya tankar. Allt behöver inte gå fortare. Vi i bygder-‐na behövs för att skapa nya lösningar.


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 10

Fullsatt på Framtidsmötet i Hjulsjö i Hällefors (sid 9). Karlskoga: Folkbildningen tog ett sam-‐lat grepp

Emil Lundkvist, Möckelnföreningarna:

Det här var första året som folkbildningen i Karlskoga tog ett samlat grepp kring hållbar-‐hetsfrågor, tidigare har Naturskyddsföreningen här varit engagerad i Framtidsveckan och Miljö-‐vänliga veckan. Vi har haft fantastiska männi-‐skor på de områden som berörts. Sex dagar med inspirerande föreläsare där hållbarheten har stått i centrum. När ståupparen Staffan Lind-‐berg gav sin show om klimat och konsumtion kom ca 40 personer. Det blev inte lika fullsatt varje gång, men vi hoppas på fler personer till nästa år.

De aktörer som på olika sätt har belyst frågorna om en hållbar framtid har varit Örebro läns bildningsförbund, Bilda, Möckelnföreningarna, ABF Karlskoga, Sensus, Studieförbunet Vuxens-‐kolan, Karlskoga folkhögskola, Karlskoga kom-‐mun och föreningen Funkis som drev Världsbu-‐tiken under veckan. Hela veckan samordnades i samarbete med Möckelnföreningarna, och ar-‐rangemangen marknadsfördes på vår hemsida.

Det blev mycket nätverkande för att få ihop pro-‐grammet vilket bl a resulterade i att flera av Karlskogas politiker fanns på plats i Bibliotekets hörsal vid invigningen i början av veckan. Hela veckan har visat hur mycket vi kan åstadkomma med begränsade resurser. Till nästa år vill vi gärna arrangera en ny vecka som vi hoppas når ut ännu mer.

Prova på återbruk med Johanna Rieback på Karlskoga bibliotek. Kumla: Fokus på ekofika och ekologisk mat gav ökad kunskap och gemenskap Ingalill Teljå från Kumlakretsen av Natur-‐skyddsföreningen berättar:

I Kumla genomförde vi flera arrangemang som hade koppling till Miljövänliga veckans budskap om ekologisk mat. Före framtidsveckan deltog vi i höstmarknaden i Växthuset i Kumla, vartannat år brukar den sammanfalla med veckan. Då hade vi ett eget bord med information om eko-‐mat. Jag bjöd in lokalproducenter, det kom flera tusen besökare.

Inför veckan besökte vi pressen och bjöd på eko-‐fika. Först var på Nerikes Allehandas lokal-‐redaktion i Kumla och bjöd på 11-‐kaffe/te, macka och hembakt. 2-‐3 journalister deltog. Se-‐nare blev det även kaffe med macka och hem-‐bakt hos webbtidningen www.kumlanytt.se med 2 deltagare, också ett positivt mottagande. Gi-‐vetvis fick de också skrivet pressmeddelande.

Vi ställde upp en utställning och affisch på biblioteket, där strömmar det ständigt igenom besökare. En måndagkväll stod vi fyra timmar på ICA Maxi och bjöd på ekokaffe. Då kommer alltid folk och vill smaka och prata, vi delade ut flera foldrar. Vi träffade säkert ett hundratal människor och många såg affischerna. ICA var mycket positiva, de bjöd på kaffet och ekokakor.

På onsdagskvällen hade vi en ekoföreläsning på Växthuset i Kumla, i samverkan med Växthuset. Ekobonden som pratade är ordförande i Växthu-‐sets förening som hjälper arbetslösa och förenar nytta med nöje. Under fredagen besökte en grupp från Naturskyddsföreningen södra Närkes


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 11

ekobönder och gårdsbutiker. Resorna blev jätte-‐trevliga, alla var positiva. Det stärkte både ge-‐menskapen och kunskapen. Vi blev inspirerade och gjorde fler resor efteråt, både västerut och österut.

Jag tycker att Framtidsveckan och Miljövänliga veckan sprider ringar på vattnet hela tiden. Fler och fler anammar budskapet, andra märker att det är mer på gång. Man märker att konsumt-‐ionen av ekovaror ökar.

Latorp, Örebro kommun: Ett smakrikt lokalt smörgåsbord av omställningen

Ewa Overmeer från Latorps byalag berättar:

Latorps byalag genomförde en Framtidsvecka med fullspäckat program, bybor bjöd på sin tid och engagemang, besökare kom och trivdes. Nya arrangemang planerades och har även genom-‐förts, t ex vegetarisk matlagningskväll, ullprat, lagalappakväll inklusive ulltovning mm. Vårt mål med ett mer sammanhållet samhälle där vi hjälps åt med vad vi kan bidra med, dela kun-‐skap och lära av varandra uppfylldes. Fler har anslutit sig till omställningsgruppen, många in-‐tresserade och ytterligare kompetens finns att tillgå. Dvs ett led i ekologiskt, socialt, mänskligt och ekonomiskt hållbart samhälle.

Många arrangemang handlade om lokal och ekologisk mat. På det sättet blev Framtidsveck-‐an ett riktigt smakrikt smörgåsbord även i La-‐torp! Några exempel är en kurs i gröna smoot-‐hies, en marknadsdag med en välsmakande soppa lagad av traktens grönsaker och serverad med saftigt surdegsbröd och hummus, äppel-‐mustning med vår gemensamhetsägda äppelriv & press, svampkunskap med insaltade riskor som smakprov, honung från bivänliga topplist-‐kupor samt ägg från fria hemmahöns.

En riktig höjdpunkt var när förskoleklassen i Latorp fick fyra pallkragar och färghinkar för att tillverka leksakslådor med återbrukstänk. Här kan urvuxna sandleksaker läggas så att alla kan använda dem. Vid invigningen serverades lokalodlade morötter, gurka och squash med dipp. Ekologiska grönsaker är väl kända hos

barnen och flera har erfarenhet av att odla. Några kommentarer från barnen: ”Man kan ju inte äta giftmat.” ”De här grönsakerna är go-‐dare än chokladbollar.” Dessutom fick barnen med sig Ekomellis, ett arbetsmaterial från Na-‐turskyddsföreningen.

Latorpsbarn bygger lådor för leksaksåterbruk! Vid ett annat tillfälle berättades det om vår stu-‐diecirkel i omställning, med visning av vår lilla demoanläggning för solel. Veckan inleddes med en loppis hos Elim som också hade ett café med mängder av hembakt. En cafékväll gästades vi av Anders Persson och Niklas Högberg som höll ett framtidsmöte på temat ”En hållbar framtid för våra barn.” Något som var extra roligt för oss i omställningsgruppen var slutligen ett stort collage som vi visade upp med alla aktiviteter som ägt rum under senare år -‐ oerhört inspire-‐rande att inse hur mycket vi har fått att hända!

Nora: Inspirerande möten med olika grupper – äldre, forskare och barn

Kajsa Grebäck från Naturskyddsföreningen och Omställning Nora berättar:

Under Framtidsveckan i Nora var vi bland annat med på Seniormässan och hade ett utställnings-‐bord där, bjöd in till filmvisning om berättandets kraft, serverade ekofika med tipspromenad mm. Sen hade vi ett möte med Anders Persson och eldsjälarna i Nora, tillsammans med en journa-‐list som skrev en artikel i NA. Vi hade dessutom en föreläsning och samtal om det posturbana samhället med forskare från Örebro universitet. Slutligen serverade vi också ekofika på konsum, som del av Miljövänliga veckan.


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 12

På Seniormässan i Nora berättade äldre bl a om sina minnen kring hållbar självhushållning på 50-‐talet. En höjdpunkt var filmvisningen på Seniormäs-‐san, eller rättare sagt det faktum att filmen inte fungerade vilket gjorde att samtalen kom igång istället. Niklas Högberg, som var ciceron i filmen om berättandets kraft, var även närvarande un-‐der mötet så han kunde ha ett direkt samtal med deltagarna som delade med sig av sina berättel-‐ser och hur de har påverkat t ex barn och unga att engagera sig. Det mest spännande var att höra vad dessa äldre kom ihåg från 50-‐talet, när det gäller att hitta hållbara vardagslösningar. När deltagarna gick från mötet var de riktigt inspirerade. Det är precis så jag tänker mig en lyckad framtidsvecka.

Föreläsningen om det posturbana samhället var väldigt givande. Intressant att få vända och vrida på frågor om det urbana samhället, hur det kan se ut i framtiden och hur stor en stad kan vara för att fortfarande vara hållbart. Ett perspektiv handlade om hur man har tagit fram tekniska lösningar som skulle underlätta för oss människor, men som istället har skapat mer stress. Ökade möjligheter till kommunikation har inte lett till att fler bor på landet, tvärtom. Sådant är spännande att fundera på.

Engagerade Norabor deltog också i Natur-‐skyddsföreningens ledarkurs för ”natursnokar”. Där lär man sig inspirera barn till att upptäcka naturen. Den verksamheten kommer att fort-‐sätta växa!

Framtidsmöte med Anders Persson på Tegelbruket. Tegelbruket i Örebro: Början på en större hållbarhetssatsning!

Annelie Jansson på Sensus sammanfattar Fram-‐tidsveckan på Tegelbruket:

På Framtidsveckan arrangerade vi ett hållbar-‐hetsseminarium med flera spännande föreläsare från både kommunen, företag och föreningar, bl a Anders Persson från Söderhamn som berät-‐tade om deras Vinnovaprojekt för regional om-‐ställning. Många deltog från företaget WSP som sysslar med samhällsbyggnad i alla former, Lars Gustafsson därifrån berättade om “Social housing” och vi diskuterade hur sådana projekt kan integrera odling. Från kommunen kom Hanna Arneson och berättade om hemligheten bakom att Örebro blev årets miljökommun.

Seminariet slog väl ut, vi fick en väldigt positiv respons från de som var där, bland annat ett av kommunalråden i Örebro kommun. Vi hade även utställningar om ekologisk mat, Framtidsveckan och Omställning Sverige i biblioteket. Servering-‐en bjöd på ekokaffe och ekokakor. Inför veckan annonserade vi med en helsida i NA.

Vårt fokus på hållbarhet kommer att stärkas framöver. Engagemanget i Framtidsveckan är helt i linje med vad vi vill utveckla i framtiden, inte bara under Framtidsveckan utan löpande. Vi hoppas kunna vara med och göra Framtids-‐veckan till något ännu större. Vi har beslutat om fem målområden inom det som vi kallar för Des-‐tination Framtid -‐ hållbarhet, mänskliga rättig-‐heter, kultur, livsfrågor och bildning. Nästa år kommer vi att kompetensutveckla oss inom de här områdena, inte minst hållbarhet.


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 13

I Karlskoga deltog vi med övriga studieförbund och planerade en gemensam satsning, det var första gången vi gjorde det tillsammans -‐ väldigt roligt! Alla är intresserade av att göra det igen, utvärderingen gav ett positivt gensvar. Det var ett gediget program med en stark invigning och visning av filmen ”Story Telling” om länets om-‐ställningsarbete.

Linda Johansson, praktikant på Natur-‐skyddsföreningen

Linda kom in som praktikant i Naturskyddsför-‐eningen strax innan Framtidsveckan och Miljö-‐vänliga veckan, och bildade ett starkt team till-‐sammans med Sarah Nilsson som praktiserat under hela förberedelseperioden och bl a hjälpt till att mobilisera arrangörer.

Det var glädje och stort engagemang som jag mötte från alla de som jag träffade under veck-‐an. Från de aktiva i Naturskyddsföreningen och arbetsgruppen, men framförallt från besökarna på eventen. De har visat ett stort intresse för frågorna och många gånger har jag sett enga-‐gemang och idéer väckas under eventen. Idéer om hur vi lokalt kan arbeta för en hållbar fram-‐tid. Har även varit otroligt kul att träffa alla eldsjälar som varit en del av veckan.

Genom mitt arbete den här veckan har jag sett resultat! Ett lokalt initiativ som stärks och ut-‐vecklas. Engagemang sprider sig och alla kan vara med och bidra med sin kunskap. Bredden på eventen har också talat för just varje persons möjlighet till att bidra för att bygga en hållbar framtid! En sådan blandning visar några av alla de sätt som vi kan engagera oss på. Ett konkret resultat av veckan blev att grunden lades för att starta upp Fältbiologerna i Örebro!

De event som jag har varit på har handlat om allt från sömnad, odling, energi och naturupple-‐velser och alla har gett mig kunskaper om hur hållbarhet kan byggas.

Framtidsmötena med Anders Persson handlade om hur just varje enskild individs bidrag gör skillnad. Det är det budskapet jag tar med mig från veckan tillsammans med den glöd och glädje jag har mött från alla inblandade! Det känns som om arbetet går åt rätt håll och att det är viktigt att sprida det positiva arbetet som sker lokalt. De positiva tankar och initiativ som kan skapa en hållbar framtid för oss alla. Jag känner stor tacksamhet till alla medverkande för en fantastisk vecka i hållbarhetens tecken!

I början av veckan tyckte jag att det var väldigt mycket att göra. En del saker var lite nya för mig också, som att arbeta med webbsidan. Men när veckan väl drog igång tyckte jag att det flöt på smidigt. Det gick bra att ta den första kontakten med arrangörerna. Det märktes också att alla som jag besökte var väldigt glada för att jag kom ut. De berättade om sina event och om sin bakgrund. Det har gjort att jag lärt mig massor av arrangörerna. Dokumentationen har också gått väldigt bra och spridningen på Facebook har varit över förväntan. Under veckan var det kul att se hur mycket inläggens räckvidd ökade, från runt 500 till 1000. Det märktes att männi-‐skor såg att det hände något och tittade och de-‐lade inläggen. Det tycker jag visar att just Fa-‐cebook är ett bra forum för att sprida och mark-‐nadsföra event.

All förändring börjar med engagerade människor! Tv Linda Johansson och Sarah Nilsson, praktikanter un-‐der Framtidsveckan som här har blivit natursnoksle-‐dare för att inspirera barn att upptäcka naturen.


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 14

Några huvudteman under Framtidsveckan

Naturvandring i Degerfors, del av tema 4 (Nya välfärdsmått – mening och livskvalitet).

Ett sätt att få en överblick över alla veckans arrangemang är att organisera dem efter de huvudstrategier som behövs för hållbara lokal-‐samhällen: Lokal ekologisk livsmedelsprodukt-‐ion, förnybar lokalt ägd energi, förverkligande av kretsloppssamhällen, mångfald (såväl eko-‐logisk, social som ekonomisk) samt nya mått på välfärd som mer betonar livskvalitet och me-‐ning än ekonomisk utveckling.

Hela veckan kan sägas symbolisera temat ”mångfald” genom sitt smörgåsbord av om-‐ställningsaktiviteter som berör såväl ekologisk, social, ekonomisk som mänsklig utveckling. Därför tas detta inte upp som ett eget tema ne-‐dan. Däremot lyfts konst, kultur och kreativitet fram som ett tema då det är viktiga verktyg för att bygga en stark samhällsgemenskap och in-‐spirera till engagemang, drömmar och visioner.

Tema 1: Hållbar mat – lokal (ofta ekolo-‐gisk) livsmedelsproduktion

Ett centralt tema handlar om lokal, ekologisk livsmedelsproduktion – hållbar mat -‐ och hur

den kan starta en god spiral av nya möjligheter som kan revolutionera den lokala utvecklingen och i längden förvandla utflyttningsorter till inflyttningsorter. När kedjan ”från jord till bord” förkortas skapas mängder av lokala spinoff-‐effekter i alla samhällsområden.

Här är några exempel på hur den ”goda spira-‐len” kan utvecklas med hållbar mat:

• Lokal produktion reducerar drastiskt långväga, resurskrävande transporter.

• En kraftigt expanderad lokal livsme-‐delsproduktion kan ge många arbeten, i Söderhamn har man beräknat 1500 nya jobb inom matproduktion och andra områden som stimuleras som en spinoffeffekt.

• Utbildnings-‐ och folkbildningssektorn expanderar när fler vill lära sig odling.

• Närodlat möjliggör närmare kontakt mellan producenter och konsumenter som också kan bli delägare i odlingen.

• Närheten ger bättre kontroll och upp-‐muntrar kvalitet och ekologisk odling.


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 15

• Med en säker tillgång kan kommunerna välja mer närodlat, vilket stimulerar yt-‐terligare lokal tillväxt.

• Integration och mångfald stimuleras, många invandrare har odlarbakgrund.

• Den lokala samhörigheten i de nya nät-‐verken förstärks ytterligare genom t ex lokala skördefester och samodling.

• Starkare lokal ekonomi, näringsliv och gemenskap attraherar nya boende och utökad service i lokalsamhällen på landsbygden.

Skördemarknad i Järle. Foto: Birgitta Carlsson Exempel på evenemang med hållbar mat på temat var Naturskyddsföreningens satsning på ekofika i olika kommuner, föreläsningar om stadsodling och ekoodling i Karlskoga respek-‐tive Kumla, öppna trädgårdar och hemma hos-‐besök på ekologiska odlingar i bl a Östansjö trädgård och Rikkenstorp i Kopparberg, kurser i äppelodling i Örebro, äppelpressning och bi-‐odling i Latorp, skördemarknader i Åsbro och Järle samt en höstfestival i Himmelslund.

Tema 2: Hållbar energi – förnybar (ofta lokalt ägd) energi

Hållbar energi innebär inte bara att vi kan ställa om till förnybar energi, utan att den också kan få fart på våra lokalsamhällen. För-‐nybara energikällor finns att tillgå lokalt i form av sol, vindkraft och även biobränsle om den produceras på rätt sätt. Allt fler skaffar egna solceller. I förlängningen finns det möjlighet för

små lokala energiproducenter att sälja av sitt överskott.

Lokalt, gemensamt ägd energiproduktion gör att pengarna stannar i lokalsamhället. Mer de-‐centraliserad energiproduktion skapar mindre sårbara samhällen. Hållbar energi innebär sam-‐tidigt att vi lära oss använda energin mer effek-‐tivt, och även inser att vi behöver minska ener-‐giförbrukningen i det fossilfria samhället. Så-‐dant är lättare att förverkliga när man samar-‐betar i lokalsamhället.

Johan Ehrenberg berättar om solcellsrevolutionen på Föreningarnas hus.

Exempel på evenemang kring hållbar energi var en föreläsning med Johan Ehrenberg om solcellsrevolutionen i Örebro, en introduktion till att göra egen solel med Alf Nilsson i Halls-‐berg, Energispardagen i Olshammar med de senaste värmepumparna, Öppet hus hos Små IF och Nora IF som presenterar sig som energis-‐marta idrottsföreningar, en utställning om energitjuvar i Laxå samt presentation av Öre-‐bro kommun om framtidens energiförsörjning.

Tema 3: Kretslopp, cirkulär ekonomi, återbruk, redesign mm

En hållbar framtid handlar om att skapa krets-‐loppssamhällen. Vi lär oss av naturens krets-‐lopp där det inte finns något avfall, utan allt blir näring för något annat i ekosystemen. Cirkulär ekonomi innebär en ekonomi där flera aktörer och producenter samverkar och drar nytta av varandra. Man ger draghjälp åt varandra när restprodukten från en industri blir grunden för


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 16

en annan verksamhet, inom ekologiska ramar. På samma sätt sprider sig nu delandets eko-‐nomi som en löpeld genom samhället, där människor samarbetar genom t ex samåkning och bytardagar med kläder och annat. Återbruk och redesign av t ex textilier är andra uttryck för ett kretsloppstänkande som många redan tillämpar.

Några exempel på evenemang med anknytning till kretsloppssamhället var t ex framtidsmö-‐tena med Anders Persson som handlade om att ta ett helhetsgrepp i regionen för att starta lo-‐kala omställningsplaner och processer för att förverkliga ”cirkulärsamhället”, en föreläsning i Nora om det posturbana samhället, bytardagar i Baptistkyrkan i Stora Mellösa och Pingstkyr-‐kan i Örebro, Återbruk hos Fyra systrar samt bokbytardag i Mullhyttan, höstmarknad och återbruk hos Ekobutiken i Stadsträdgården, prova-‐på återbruk på Karlskoga bibliotek, återbruk av leksaker i Latorp, Linneskåpets skatter i Östansjö, en föreläsning arrangerad av Handelskammaren Mälardalen och Örebro kommun om minskat matsvinn i restauranger, tipspromenad med sopor i Östansjö samt eko-‐dagar på butiken Stjernsund, en gård med kretslopps-‐tänkande i Askersund.

Klädbytardag i Baptistkyrkan i Stora Mellösa. Tema 4: Nya välfärdsmått – livskvalitet och mening

Vi behöver nya sätt att mäta välfärd på för att ställa om till hållbarhet, måttstockar som inte bara ser till BNP utan också mäter livskvalitet, delaktighet, känslan av mening. Idag diskuteras på högsta nivå att införa ”lyckoindex” som väl-‐

färdsmått. Det är folkhälsa till kropp & själ som behövs för att motverka den stress som driver på en ohållbar utveckling. För att ställa om till en hållbar framtid är det viktigt att vi männi-‐skor tar en titt på våra egna beteenden och ohållbara konsumtionsmönster. Vi behöver tid för reflektion och en fördjupad naturkontakt.

Punk-‐rock-‐yoga i Örebro med insamling till Natur-‐skyddsföreningen. När vi ändrar våra värderingar, synsätt och världsbilder så ändrar vi också våra beteenden. När vi förstår hur världen hänger samman i kretslopp kan vi själva göra oss till delar av dessa kretslopp. Som Einstein beskrev det kan vi inte lösa de problem vi möter med samma tänkande som skapade dem. För att kunna tänka på nya sätt är det viktigt med pauser och stillhet genom t ex en naturvandring eller ge-‐nom meditation och mindfulness. När vi blir mer närvarande här och nu och ser skönheten i vår värld, blir det lättare att ta hand om oss själva, varandra och våra livsmiljöer – naturen med alla dess invånare. Det kallas ”inre om-‐ställning”, en värld för både kropp och själ.

Några exempel på evenemang med nya väl-‐färdsmått som tema: Natursnoksutbildning i Naturskyddsföreningens regi som inspirerar barn att upptäcka naturen, ”Börjar hållbarhet-‐en i hjärtat?” – workshop om människors och naturens hållbarhet med naturvandring i Tive-‐den, After work naturguidning i Örebro, Den blå tråden – en upplevelseresa i Kils socken, ett uppstartsmöte för Fältbiologerna i Örebro, en prova på-‐kurs om livet, inre styrka och en känsla av sammanhang i Karlskoga, invigning


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 17

Mötesplatser skapar gemenskap och nya kontakter. Höstmarknader i Åsbro (överst tv) respektive Svinnersta där lokalt och ekologiskt såldes av entreprenörer. Foton Svinnersta: Anders Foglander.

av utsiktstornet i Skagershultamossen, mas-‐sage och ekobehandlingar i Örebro, Punk-‐rock-‐yoga i Örebro, Falun Gong – en Qi gong-‐metod för kropp & själ i Hallsberg, samt Människor för ändring – en filmkväll om Raoul Wallenberg.

Tema 5: Konst, kultur och kreativitet

Kultur och konst är viktiga verktyg för att skapa gemenskap, de bidrar till det samman-‐hållande kittet i samhället. Genom kulturen kan vi inspireras till nya sätt att tänka och handla på. När vi berörs genom musik-‐ och konstupp-‐levelser, eller genom skratt, kommer vi utanför våra vanliga ramar. Vi kan känslomässigt ta till oss det som först är en intellektuell förståelse. När vi inspireras till att använda vår egen krea-‐tivitet förstår vi hur vi kan påverka världen som medskapare och inte bara konsumenter.

Här följer några exempel på evenemang med konst-‐ och kulturtema: Ståuppföreläsningen

”Moder jord – för god att kolsyra” med Staffan Lindberg, Blå trådens välgörenhetsgala i När-‐kes Kil, Höstfestival på Himmelslund, Konstut-‐ställning om hållbarhet i Karlskoga samt Konst runt Möckeln i Karlskoga och Degerfors.

Ståuppföreläsaren Staffan Lindberg med sin show ”Moder jord – för god att kolsyra” i Karlskoga.


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 18

Varför genomför vi Framtidsveckan? Sju målsättningar

Framtida generationer – Framtidsveckans uppdragsgivare! Mustning på äpplefest i Latorp förevigad i vinnarbilden från förra årets fototävling, tagen av Emma Crommert på hennes dotter Signe.

1. Vi visar på civilsamhällets och folk-‐bildningens styrkor

Den situation vi befinner oss i som mänsklighet är milt sagt alarmerande, med utmaningar som på sikt kan hota de framsteg vi har skapat som civilisation. För att vända utvecklingen behövs allas bidrag och ett radikalt nytänkande när det gäller gränsöverskridande samverkan mellan sektorer. I denna samverkan har civilsamhället och folkbildningen unika styrkor. Myndighet-‐ernas planer och strategier räcker inte till för de hållbarhetsmål som är helt nödvändiga att uppnå för att våra barn ska ha en framtid. Ge-‐nom Framtidsveckan och Miljövänliga veckan visar civila samhället och folkbildningen att man sitter med viktiga nycklar för att bidra till att vända utvecklingen. Fortfarande har man dock varken mandat eller resurser för att fullt ut bi-‐dra med sin kompetens och erfarenhet, som bl a handlar om att samverka över gränser, starta en lärrevolution i samhället som möjliggör det innovativa tänkande som behövs, mobilisera allmänheten med hjälp av levande och inklude-‐rande visioner samt vara katalysator för kon-‐kret handling och förändring lokalt.

2. Vi stärker människor genom att tala klarspråk om utmaningarna

Att hävda att det brådskar om vi ska förverk-‐liga en hållbar framtid är idag nästan ett un-‐derstatement. Fortfarande går utvecklingen åt fel håll: Man räknar med att 14 av 16 miljömål inte uppnås till 2020. Sveriges ekologiska fotavtryck motsvarar 3,7 jordklot. Hälften av jordens arter riskerar att utrotas pga vår kultur och levnadssätt. Men den utmaning som ligger närmast i tiden för Örebro län gäller troligen livsmedelsförsörjningen. Under Framtidsveck-‐an förmedlades att statliga forskare beräknar att det behövs en halv miljon nya småbrukare inom 10-‐15 år för att klara en nära halvering av oljeimporten när Danmark och Norge slutar exportera. Det går inte längre att fortsätta med ”planning as usual” om vi ska säkra en hållbar livsmedelsförsörjning. Dessa kunskaper saknas nästan helt i samhället, något som Framtids-‐veckan åtgärdar genom såväl seminarier och möten som skriftlig kommunikation. När man förstår utmaningarna kan man tydligare se vad som saknas och behövs för att förverkliga de lika reella möjligheterna av en hållbar framtid.


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 19

”Utan drömmar händer ingenting”. Det var rubriken när Finngården Rikkenstorp i Kopparberg höll öppet hus och berättade om sin strävan mot ett småskaligt ekojordbruk. Nerikes Allehanda rapporterade.

3. Vi stärker människor i att förstå sin egen påverkanskraft

För att möta de komplexa utmaningarna behö-‐ver samhällets traditionella planeringsverktyg (t ex regionala utvecklingsstrategier och pla-‐ner) kompletteras. Anledningen till att så många förändringsprocesser i företag, organi-‐sationer och samhällen inte fungerat är att man inte tagit hänsyn till de informella nätverks-‐strukturerna. Hållbara förändringar kan inte kontrolleras eller styras fram ”uppifrån”. De behöver möjliggöras genom att mobilisera samhällets informella nätverk, vilket sker när människor upplever förändringen som me-‐ningsfull och relevant för den egna verklighet-‐en. Mening är hårdvaluta. Att stödja människor i att uppleva mening och sammanhang – att påverka, känna delaktighet, gemenskap och tillhörighet – hör till civilsamhällets och folk-‐bildningens styrkor. Ett huvudsyfte med fram-‐tidsveckorna har varit att mobilisera allmänhet-‐en genom en anda av delaktighet och menings-‐full påverkan. När man förstår hur mycket man kan påverka känns det meningsfullt att delta.

4. Vi stärker människor genom att be-‐rätta om möjligheterna

Mitt i de stora kriserna finns ett djupt hopp om att kunna förverkliga ett bättre samhälle än det vi har upplevt hittills. Ett samhälle som var och en upplever som genuint meningsfullt och

glädjefyllt, där människor kan leva i harmoni med sig själva, varandra och våra naturliga livsmiljöer. Ett samhälle där den mänskliga närvaron på planeten inte är destruktiv utan ömsesidigt givande. Framtidsveckans syfte är att visa på dessa hoppfulla möjligheter, de goda nyheterna om människor, grupper, föreningar, företag och myndigheter som redan är del i de nya lösningar som växer fram – lösningar base-‐rade på en förståelse för de levande naturliga system som vi är del av, ett systemtänkande. Det är lösningar som var för sig kan tyckas enkla och otillräckliga, men som i ett större perspektiv bär på fröet till en ny framtid. Ge-‐nom Framtidsveckan kan man förstå dessa lös-‐ningar som del av något större.

5. Vi lyfter fram en ny världsbild, en ny berättelse om en hållbar framtid

Framtidsveckan bidrar till att förändra männi-‐skors tänkande, synsätt och världsbild, så att man förstår hur allt hänger samman i levande system. Det är en revolution i tänkandet från det synsätt som vägledde framväxten av det moderna industrisamhället, där man såg på världen som ”en stor maskin” som människan var tillsatt att styra. Idag visar vetenskapen oss att vi är del av naturens kretslopp och måste bygga in detta i våra samhällsstrukturer. Som Einstein förklarade kan vi inte lösa de problem vi möter med samma tänkande som skapade dem. När vi väl förändrar vårt tänkande, för-‐


____________________________________________________________________________________________________________ Sid 20

ändringar vi också vårt agerande och beteende. Då visar det sig att alla människor vill vara med och skapa en hållbar värld för framtida gene-‐rationer, bara vi har en korrekt förståelse för världen. Därför sprider Framtidsveckan en ny berättelse om en hållbar framtid i Örebro län, en berättelse som alla medskapar i sina handling-‐ar. Inga insatser ger större hävstångseffekter än att förändra människors tänkande.

6. Vi visar att lokalsamhället är nyckeln till en hållbar framtid

Faktum är att de lösningar som behövs för att vända utvecklingen, är exakt samma lösningar som förverkligar blomstrande lokalsamhällen i alla bemärkelser, med en mängd nya arbeten och försörjningsmöjligheter liksom en vitali-‐sering av lokala ekonomier, marknader och näringsliv. Framtidsveckan visar att alla lös-‐ningar som bidrar till en hållbar framtid, hand-‐lar om att stärka lokalsamhället: Några huvud-‐strategier gäller lokal ekologisk matprodukt-‐ion, förnybar lokalt ägd energi, genomförande av kretsloppssamhällen, mångfald (såväl eko-‐logisk, social som ekonomisk) samt nya mått-‐stockar på välfärd där ”lyckoindex” som mäter

livskvalitet och mening får starkare inflytande än antalet ekonomiska transaktioner (BNP). I grunden gäller det att skapa samhällen där ekonomisk hållbarhet är underordnad och stödjande till social hållbarhet som i sin tur underordnas ekologisk hållbarhet.

7. Vi skapar mötesplatser som bygger ge-‐menskap, visioner, handling och lärande

En viktig poäng med Framtidsveckan är att man lär känna nya människor som delar nya värderingar och föreställningar om framtiden. Tillsammans utvecklar man de visioner som inspirerar och vägleder de gemensamma an-‐strängningarna. I samtalen växer de nya berät-‐telserna om en hållbar framtid fram. Man lär av varandras initiativ och exempel och idéerna sprider sig som ringar på vattnet.

Den nya folkrörelse som växer fram är en in-‐kluderande gemenskap, som välkomnar nya ansikten, nyfikna och intresserade från alla de-‐lar av samhället. Utgångspunkten är att alla behövs om vi ska lyckas ställa om i den hastig-‐het och omfattning som är nödvändig för att möta de globala utmaningarna med lokala möj-‐ligheter att skapa blomstrande samhällen.

För ytterligare information om ROS och länets omställningsarbete, se: www.helasverige.se/orebro eller www.framtidsportalen.se

framtidsveckan och miljövänliga veckan...framtidsveckan och miljövänliga veckan är en...

Documents