Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Utredningar och

rapporter från

Övergripande planering

nr 5 2015

www.umea.se/kommun

Besök vår hemsida: www.umea.se/statistik Kontaktpersoner:Anna-Lena Löfgren, Övergripande planering, tel. 090-16 12 42, annalena.lofgren@umea.seGunnar Hedin, Statistiska centralbyrån

InnehållsförteckningFortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 3

Hotell- och restaurangverksamhet hade den bästa branschutvecklingen 4

Förvärvsintensiteten i Umeå kommun fortsatte att öka under 2013 4

Fler äldre i sysselsättning 6

Tio procent av de förvärvsarbetande är födda i andra länder 6

Varierad sysselsättningsutveckling inom Umeåregionen 8

Splittrad branschutveckling 8

Branschutveckling i enskilda kommuner i Umeåregionen 9

2Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Efter den kraftiga nedgången i sysselsättningen år 2009 som orsakades av finanskrisen i USA, har utveck-lingen på arbetsmarknaden i kommunen var mycket god och nästan 6 000 nya arbetstillfällen har tillkom-mit. Under år 2013 ökade antal förvärvsarbetande i kommunen med 1 110 personer eller med 1,8 procent, vilket var en dubbelt så hög ökning som för riksgenomsnittet.

Diagram 1: Sysselsä�ningsutvecklingen i antal förvärvsarbetande i Umeå kommun 1990–2013

40 000

45 000

50 000

55 000

60 000

65 000

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Bland de stora och medelstora kommuner som Umeå jämför sig med var det endast Stockholm, Västerås och Luleå som hade något större ökning. Sysselsättningsökningen i Umeå låg på samma nivå som för Upp-sala och Linköping. Kommuner som Malmö, Lund, Örebro, Jönköping hade blygsammare ökningar. Även Gävle och Sundsvall hade en mindre ökning än Umeå.

Diagram 2: Sysselsä�ningsförändring i procent för större kommuner i Sverige under 2013

Antal personer ne�o

JönköpingSundsvall

ÖrebroMalmö

LundGöteborg

GävleUppsala

UmeåLinköping

Luleå Stockholm

Västerås0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5

3Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Hotell- och restaurangverksamhet hade den bästa branschutvecklingenHotell- och restaurangverksamheten i Umeå kommun ökade sysselsättningen under 2013 med 164 per-soner motsvarande 10 procent. Även Företagstjänster, Finans- och försäkringsverksamhet och Transport och magasinering hade en bra utveckling med en ökning på omkring 5 procent. Även Offentlig förvaltning och Byggverksamhet hade en gynnsam utveckling med en ökning med drygt 2,5 procent. Sysselsättnings-utvecklingen inom Handel var fortsatt svag i likhet med Utbildning och Fastighetsförvaltning. Tillverknings-industrin minskade sysselsättningen med 2,9 procent, vilket låg i nivå med utvecklingen i riket.

Diagram 3: Branschvis sysselsä�ningsutveckling i Umeå kommun och riket under år 2013

Antal personer ne�o

Tillverkning och utvinning

Fasghetsverksamhet

Utbildning

Handel

Kulturella och personliga tjänster m.m.

Informaon och kommunikaon

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Energiförsörjning; miljöverksamhet

Vård och omsorg; sociala tjänster

Byggverksamhet

Offentlig förvaltning och försvar

Transport och magasinering

Finans- och försäkringsverksamhet

Företagstjänster

Hotell- och restaurangverksamhet

-4 -2 0 2 4 6 8 10 12

RiketUmeå kommun

Förvärvsintensiteten i Umeå kommun fortsatte att öka under 2013Under år 2013 ökade andelen förvärvsarbetande 20–64 år i kommunen med 0,3 procentenheter från 75,7 till 76,0 procent. För kvinnor uppgick ökningen med 0,2 och för män med 0,4 procentenheter. I Umeå kommun har andelen förvärvsarbetande fortsatt att öka medan den stagnerat i riket och låg fortfarande ligger under 2007 års nivå. Trots den gynnsamma utvecklingen i kommunen var förvärvsnivån något lägre än för riksgenomsnittet, vilket beror på att Umeå har så stor andel heltidsstuderande i vuxen ålder.

4Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Diagram 4: Andel förvärvsarbetande i procent i Umeå kommun åren 2004–2013

7071727374757677787980

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Riket Umeå

De åldersgrupper som hade den högsta andelen förvärvsarbetande år 2013 var män i åldern 40–49 år med drygt 90 procent. Även för kvinnor låg motsvarande åldersgrupp i topp med 87 procent. Kvinnor hade något högre andel förvärvsarbetande än män endast i åldrarna 16–24 och 55–59 år medan den var högre för män i övriga åldersintervall. Skillnaden var särskilt stor till mäns fördel i åldersgruppen i åldrarna 25–29 år och åldrarna över 60 år. Se diagram 5.

Diagram 5: Andel förvärvsarbetande i procent e�er kön och ålder i Umeå kommun år 2013

0102030405060708090

100

16–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60–64 65–69 70–74 20–64

Män Kvinnor

5Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Fler äldre i sysselsättning Andelen förvärvsarbetande 20–64 år i Umeå kommun ökade mellan åren 2008 och 2013 med 1,3 procent-enheter för kvinnor och minskade med 0,2 procentenheter för män. Bland kvinnor ökade åldersgrupperna över 60 år mest med ca 5 procent. Samma förhållande gällde män där det var framför allt gruppen 70–74 år som hade den största ökningen med 8,7 procent. I jämförelsen mellan åren 2008 och 2013 har i diagram-met justerats för den förändringen i definitionen av förvärvsarbetande som gjordes år 2011 och som avser företagare i åldersgruppen 65 år och däröver.

Diagram 6a: Utvecklingen av förvärvs-intensiteten e er ålder och kön i Umeå kommunKvinnor

16–19

20–24

25–29

30–59

60–64

65–69

70–74

20–64

0102030405060708090

100

2008 2013

Diagram 6b: Utvecklingen av förvärvs-intensiteten e er ålder och kön i Umeå kommunMän

2008 2013

0102030405060708090

100

16–19

20–24

25–29

30–59

60–64

65–69

70–74

20–64

Tio procent av de förvärvsarbetande är födda i andra länderI Umeå kommun hade 5 550 förvärvsarbetande annat födelseland än Sverige, vilket motsvarar knappt 10 procent av de som förvärvsarbetade i Umeå kommun år 2013. 1 250 av dem var födda i övriga Norden, 850 i EU 28 utom Norden, 407 i övriga Europa och 3 058 utanför Europa. I kommunen var andelen förvärvs-arbetande som var födda utomlands betydligt lägre än i riket, där motsvarande andel var 15 procent.

6Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Diagram 7: Antal förvärvsarbetande i Umeå kommun år 2013 födda utomlands

55 %

7 %

15 %

23 %

Norden utom SverigeEU28 utom NordenEuropa utom EU28 och NordenUtanför Europa

Andelen utrikes födda 20–64 år med förvärvsarbete i Umeå kommun var 56,9 procent år 2013 jämfört med 78,8 procent för personer födda i Sverige. Motsvarande andel för kvinnor var 55,4 procent och för män 58,3 procent. I diagram 9 redovisas andelen förvärvsarbetande för-delad efter födelseregion. För kvinnor födda utanför Norden låg andelen förvärvsarbetande mellan 49,2 och 56,6 procent och för män mellan 53,5 och 66,8 procent. Att notera är att den största skillnaden mellan kvinnor och män fanns i grup-pen födda i länder i Europa som ligger utanför Norden och inte ingår i EU 28. I den gruppen var andelen förvärvsarbetande kvinnor 54,4 procent och män 66,8 procent. En skillnad på 12,4procentenheter medan den för övriga grupper var 2–4 procentenheter.

Diagram 8: Andel förvärvsarbetande i åldern 20–64 år 2013 i Umeå kommun e�er födelseregion och kön

40455055606570758085

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

79,877,874,573,7

66,8

54,460

56,653,5

49,2

Övriga världen EU28 utom Norden Europa utom EU28och Norden

Norden utom Sverige

Sverige

7Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Varierad sysselsättningsutveckling inom UmeåregionenI Umeåregionen ökade sysselsättningen under år 2013 med 1 190 personer, vilket utgör en relativ ökning med 1,2 procent. I Vännäs kommun var ökningen 78 personer, vilket motsvarar en ökning med 2,6 procent. I Örnsköldsvik ökade sysselsättningen med 0,6 procent, i Bjurholm med 1,0 procent. I Vindelns, Roberts-fors och i Nordmalings kommuner bröts den positiva trenden sedan tidigare år, då sysselsättningen under år 2013 stagnerade eller minskade. I Vindeln ökade sysselsättningen med endast 0,1 procent medan den minskade med 3,2 procent i Robertsfors och 3,6 procent i Nordmaling. De två senare kommunerna tillhör de femton kommuner i landet som hade den svagaste utvecklingen på arbetsmarknaden under år 2013.

Diagram 9: Sysselsä�ningsförändring i procent för kommuner i Umeåregionen under 2013

-4,0-3,5-3,0-2,5-2,0-1,5-1,0-0,5

00,51,01,52,02,53,0

Nordmaling

Robertsfors

Vindeln

Örnsköldsvik

RiketBjurholm

Umeåregionen

UmeåVännäs

Splittrad branschutveckling Branschutvecklingen i Umeåregionen var mycket splittrad under året. I Umeå och Örnsköldsvik hade Hotell- och restaurangverksamheten den bästa utvecklingen medan branschens utveckling i de små kommunerna i regionen var negativ. Företagstjänster och Finans- och för-säkringsverksamhet hade en gynnsam utveck-ling i alla tre kommungrupperna. De mindre kommunerna i regionen hade även en god utveckling inom Energiförsörjning och miljöverksamhet samt inom Fastighetsverksamhet. Inom Tillverkning och utvinning minskade sysselsättningen i alla tre kommungrupperna och även i riket. Även Handeln hade en svag ut-veckling i de tre kommungrupperna.

8Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Diagram 10: Braschvis sysselsä�ningsutveckling i procent i Umeåregionen under år 2013

Hotell- och restaurangverksamhet

Företagstjänster

Finans- och försäkringsverksamhet

Transport och magasinering

Offentlig förvaltning och försvar

Byggverksamhet

Vård och omsorg; sociala tjänster

Energiförsörjning; miljöverksamhet

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Informa�on och kommunika�on

Kulturella och personliga tjänster m.m.

Handel

Utbildning

Fas�ghetsverksamhet

Tillverkning och utvinning

12 9 6 3 0 3 6 9 12 15 18

Umeå Örnsköldsvik Mindre kommuner

Branschutveckling i enskilda kommuner i UmeåregionenI Bilagan nedan redovisas branschutvecklingen för Örnsköldsviks kommun och de fem mindre kommuner som ingår i Umeåregionen. Redovisningen sker dels för år 2013 och för perioden 2008–2013. I alla kommu-ner sticker Jordbruk, skogsbruk och fiske ut med en mycket stor ökning under perioden 2008–2013. Den stora ökningen i diagrammen beror dock till stor del på att fler egna företagare i åldern 65 år och däröver klassificeras som förvärvsarbetande från och med 2011. I kommuner med stort antal egna företagare inom ”Jordbruk, skogsbruk och fiske” blir jämförelser därför med åren före 2011 till stor del missvisande för branschen. Diagrammen nedan har inte justerats med hänsyn tagen till den förändringen som infördes 2011, vilken syns i diagrammen.

Observera att diagrammet för Örnsköldsvik redovisar utvecklingen i procentuella tal. I de mindre kommu-nerna redovisas förändringen i antal förvärvsarbetande. Branscherna är sorterade i fallande ordning efter utvecklingen under år 2013.

9Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Diagram 11: Branschvis sysselsä�ningsutveckling under år 2013 och åren 2008–2013 i procent för Örnsköldsviks kommun

Energiförsörjning; miljöverksamhetUtbildning

Fas�ghetsverksamhetTransport och magasinering

Kulturella och personliga tjänster m.m.Byggverksamhet

Tillverkning och utvinningHandel

Vård och omsorg; sociala tjänsterJordbruk, skogsbruk och fiske

Offentlig förvaltning och försvarFinans- och försäkringsverksamhet

FöretagstjänsterInforma�on och kommunika�on

Hotell- och restaurangverksamhet

-20 0 20 40 60 80

2008–2013 2013

Diagram 12: Branschvis sysselsä�ningsutveckling under år 2013 och åren 2008–2013 i antal förvärvsarbetande i Nordmalings kommun

Transport och magasineringTillverkning och utvinning

UtbildningHandel

Vård och omsorg; sociala tjänsterHotell- och restaurangverksamhet

Offentlig förvaltning och försvarInforma�on och kommunika�on

Finans- och försäkringsverksamhetFas�ghetsverksamhet

Energiförsörjning; miljöverksamhetByggverksamhet

Kulturella och personliga tjänster m.m.Jordbruk, skogsbruk och fiske

Företagstjänster

100 50 0 50 100 150

2008–2013 2013

10Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Diagram 13: Branschvis sysselsä�ningsutveckling under år 2013 och åren 2008–2013 i antal förvärvsarbetande i Bjurholms kommun

Jordbruk, skogsbruk och fiskeVård och omsorg; sociala tjänster

Kulturella och personliga tjänster m.m.Offentlig förvaltning och försvarInforma�on och kommunika�on

Hotell- och restaurangverksamhetFinans- och försäkringsverksamhet

Fas�ghetsverksamhetFöretagstjänster

Energiförsörjning; miljöverksamhetUtbildning

Tillverkning och utvinningByggverksamhet

HandelTransport och magasinering

60 40 20 0 20 40 60

2008–2013 2013

Diagram 14: Branschvis sysselsä�ningsutveckling under år 2013 och åren 2008–2013 i antal förvärvsarbetande i Vindelns kommun

ByggverksamhetHandel

Vård och omsorg; sociala tjänsterJordbruk, skogsbruk och fiske

Informa�on och kommunika�onHotell- och restaurangverksamhet

Offentlig förvaltning och försvarEnergiförsörjning; miljöverksamhetFinans- och försäkringsverksamhet

Fas�ghetsverksamhetTillverkning och utvinning

FöretagstjänsterKulturella och personliga tjänster m.m.

Transport och magasineringUtbildning

50 0 50 100 150 200 250

2008–2013 2013

11Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Diagram 15: Branschvis sysselsä�ningsutveckling under år 2013 och åren 2008–2013 i antal förvärvsarbetande i Robertsfors kommun

FöretagstjänsterTillverkning och utvinning

UtbildningTransport och magasinering

HandelJordbruk, skogsbruk och fiske

ByggverksamhetOffentlig förvaltning och försvar

Kulturella och personliga tjänster m.m.Informa­on och kommunika­on

Vård och omsorg; sociala tjänsterEnergiförsörjning; miljöverksamhet

Fas­ghetsverksamhetFinans- och försäkringsverksamhetHotell- och restaurangverksamhet

100 50 0 50 100 150

2008–2013 2013

Diagram 16: Branschvis sysselsä�ningsutveckling under år 2013 och åren 2008–2013 i antal förvärvsarbetande i Vännäs kommun

2008–2013 2013

HandelUtbildning

Hotell- och restaurangverksamhetFas�ghetsverksamhet

Tillverkning och utvinningEnergiförsörjning; miljöverksamhetFinans- och försäkringsverksamhet

Informa�on och kommunika�onKulturella och personliga tjänster m.m.

Vård och omsorg; sociala tjänsterOffentlig förvaltning och försvar

Jordbruk, skogsbruk och fiskeTransport och magasinering

FöretagstjänsterByggverksamhet

60 40 20 0 20 40 60 80

12Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015

Övergripande planeringBesöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 APostadress SE-901 84 UmeåTelefon +46 (0)90 16 10 00E-post umea.kommun@umea.se

www.umea.se/kommun

Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 2015