forskning för livet

Välkommen till Medicinteknikdagarna i Lund, 2-3 oktober 2012! www.medicinteknikdagarna2012.se

Välkommen till Medicinteknikdagarna i Lund 2-3 oktober, 2012!MEDICINTEKNIKDAGARNA är den nationella mötesplatsen inom medicinsk teknik för aktörer verksamma inom sjukvård, forskning och industri. Under årets dagar kommer extra utrymme ges åt den aktivitet runtom i landet som nu fokuseras för att befrämja innovationer inom medicinsk teknik. Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik, MTF, är huvudarrangör.

Skynda dig att lämna in abstract och att anmäla dig på hemsidan! OBS reducerad avgift vid tidig anmälan.Vill du som företag ställa ut, kontakta [email protected]

GENUSMEDICINNy kunskap om genetiska skillnaden

mellan män och kvinnor.

ALZHEIMERSSvenska forskare leder nätverk

i jakten på svaren.

ALLERGIFORSKNINGBanbrytande ny princip för utveckling

av mediciner.

Protesoperation i tidig ålder innebär 100 procents sannolikhet för omoperation

Varje år ersätts ca 1,2 miljoner knän med en protes. I vissa fall lossnar proteserna och i andra fall slits protesterna sönder och ibland uppstår det infektioner. I samtliga dessa fall tvingas patienten att genomgå en så kallad protesrevision, d.v.s. att den gamla protesen ersätts med en ny och större protes om möjligt.

För patienter över 55 år fungerar knäproteser relativt bra, i vart fall under de första 20 åren. Men för patienter som är i 40-årsåldern är sannolikheten för protesbyte genom ny operation 100 procent, förutsatt att de lever normallänge.

Med hänsyn till operationskostnaderna, som bärs av samhället, och knäledsprotesers livslängd är det i regel patienter som fyllt 60 år som erbjuds knäersättnings-operationer. Patienter som befinner sig i 40-årsåldern får därför ofta leva med smärtor i ca 20 år innan operation blir aktuell för deras del. För dem i åldersgruppen 40-60 år kan Episealer Knee® vara ett behandlingsalternativ i framtiden. Behandling av skadorna sker med en mindre invasiv metod i ett tidigare skede, utan att möjligheterna till en eventuell framtida knäprotesoperation försämras.

Episealer® - individanpasade implantatEpisealer® är små individanpassade implantat för behandling av lokala broskskador i människors leder. Ett litet implantat som enkelt kan sättas in med maximal precision medför minimalt trauma på kringliggande vävnad och kräver mindre komplicerad rehabilitering.

Förplanerad individanpassad kirurgi ger repeterbart resultat Genom att erbjuda ortopeder ett kirurgiskt kitt som är unikt anpassat till varje patient skapas förutsättningar för en bred användning.

Implantaten kan sättas in med mycket hög precision genom Episurfs individanpassade kirurgiska borrguider, Epiguide®. Detta minimerar riskerna för felaktig insättning av implantat.

Implantaten och de kirurgiska mallarna designas pre-operativt av Episurfs bildanalyscenter baserat på patientspecifika bilder (MR eller CT). Implantaten designas för att enbart ersätta den skadade broskytan, vilket beräknas bidra till snabbare återhämtning för patienterna och längre livslängd för implantaten. Det dagskirurgiska ingreppet är säkrare och enklare att använda jämfört med nuvarande metoder för insättning av implantat.

Vår vision är att kunna behandla patienter med broskskador i ett tidigare skede och även kunna stoppa vidare artrosutveckling i knäet.

Episurfs implantatkoncept:• Implantaten anpassas perfekt till det skadade området• Det kirurgiska ingreppet är minimalt invasivt• Det kirurgiska ingreppet genomförs med hög precision• Det kirurgiska ingreppet är enkelt att genomföra• Patienten kan lämna kliniken samma dag

Kliniska prövningarEpisurfs kliniska prövningar genomförs tillsammans med två ortopediska kliniker i Sverige under 2012.

Episurf Medicals nya implantatkoncept för lokala broskskador i leder beräknas finnas tillgängligt för patienter i slutet av 2013.

www.episurf.com

Untitled-7 1 2012-02-28 12.07

TITELANSVARIGFredrik Ekström

072 015 87 [email protected]

REDAKTIONSCHEFMartin Hagwall


PRODUKTIONSCHEFFilip Lindén070 438 13 68

[email protected]

KORREKTURStefan Andersson


ILLUSTRATÖROliver Wisseng


REDAKTÖRChristian Hermansson


ANNONSFÖRSÄLJNINGRebecca Larserö


OMSLAGSFOTOFilip Enström070 465 28 25

[email protected]

WEBBUTVECKLINGChristian Ålander


Kristofer Carlsson070 488 34 58

[email protected]

EKONOMIKjell W Andersson


PREPRESS & TRYCKStefan Jönsson

Exakta Printing, Malmö 2012

Svenska Branschforum utvecklar och driver ämnesspecifika mötesplatser.

Läs mer på www.svenskabranschforum.se

0046 (0)8 753 19 00Soltorpsvägen 16

18233 [email protected]

Välkommen, till den nya mötesplatsen för den svenska forskningen som räddar liv. Här är arenan där lovande svenska forskningsprojekt möter vården, näringsliv och finansiä-rer. Detta är vårt lanseringsnummer och vi hoppas att ni finner läsningen intressant och framöver kommer följa vår kontinuerliga utgivning.

I Forskning för Livet kommer du kunna läsa intervjuer med ledande forskare som presenterar deras senaste projekt, nya forskningsrön och de stora finansiärernas tankar om framtiden. Här hittar vi nya samarbetspartners och knyter nya kontaker.

Genom hela tidningen finns kontaktuppgifter till de projekt och cen-trum som berättar om sin verksamhet. Detta för att du som läsare enklare ska kunna lyfta luren och få mer information om det som intresserar just dig.

Trevlig läsning // Fredrik Ekström

Astrazenecas nedläggning i Södertälje - ett dråpslag för svensk forskning inom Life Science eller en möjlighet till nya projekt och innovationer?Som ett led i omorganisa-tionen av forskningen inom neurovetenskap fattade läkeme-delsföretaget Astrazeneca nyli-gen ett beslut om att lägga ner sin forskningsenhet i Södertälje, vilket innebär att över 1000 tjänster försvinner.

På kort sikt kommer detta att få stora konsekvenser i Mälardalsområdet. Påverkan för Sverige inom Life Science kan bli att tyngdpunkten för-skjuts mot Öresundsregionen och Danmark. Det är synd då mycket värdefull kompetens och strukturer riskerar att gå förlorade i Sverige.

På andra håll, som t.ex. i Lund, så har nedläggningar lett till att många forskare och annan personal har bildat flera olika nya företag och skapat en kreativ företags- och forsk-ningsmiljö. Man har lyckats ta tillvara delar av kompetensen och tagit över vissa av de an-läggningar som fanns.

Södertälje ligger lite sämre till än Lund pga. sitt geografis-ka läge. Det som ändå kan vara positivt med nedläggningen är att stora företag har svårt att fungera som innovativa moto-rer. Innovationer kräver snabba riskvilliga och kreativa miljöer och stora läkemedelsbolag är of-tare långsamma, riskaverta och processtyrda. Här ser jag möj-ligheten att man frigör kreativ kraft inom Life Science. Om det ska fungera så måste vi dock ta hand om den kompetens som finns, tillvarata strukturer och erbjuda kreativa miljöer så att de kan verka inom rätt kontext. Risken är annars att folk för-svinner utomlands eller sadlar om. Om vi kan minska barriä-rerna och öka utbytet mellan aktörer som industri, akademi och sjukvård så kan vi skapa en bra mix.

// Jens Morgensen

JENS MORGENSENVD för Scientific Solutions. Företaget är ett konsult- och rekryteringsföretag specialiserat på att hjälpa Life Science-industrin med professionell naturveten-skaplig kompetens. Läs mer på:www.scientificsolutions.se

Minska barriärerna och öka utbytet mellan aktörer

FORSKNINGf;r livet

FORSKNING FÖR LIVET 3

Kombinationen av industri, akademi och forskning har gett bioteknikföretaget Kan-cera en unik position. Här skapar man förutsättning-arna för nästa generations läkemedel mot cancer. Re-sultatet av deras forskning kan revolutionera cancer-vården.

- Vi driver två högintressanta projekt just nu. Det ena riktar sig

mot cancerns ämnesomsättning. I vårt andra stora projekt forskar vi på cancercel-lernas starka överlevnadssignal, ROR-signa-len. Förhoppningen var att vi skulle kunna bidra till att bota eller bromsa leukemi, men nu har vi förstått att det även kan omfatta andra svåra cancerformer, berättar Thomas Olin, VD på Kancera.

ROR-signalen som är måltavlan i forsk-ningsprojektet har även identifierats i cancer i bukspottskörteln, lung-, bröst- och prostatacancer.

- Vårt projekt har visat sig ha potential att bota eller bromsa två av våra största can-cerformer samt två av de absolut svåraste cancersjukdomarna. Trots att vi bara är i utvecklingsfasen ser det lovande ut.

Kanceras koncept är att bedriva forsk-ning som leder fram till läkemedelskan-didater, som sedan säljs vidare till mer etablerade läkemedelsföretag. Där fortsät-ter sedan utvecklingsarbetet mot färdiga botemedel. Affärsmodellen är vanlig bland innovativa biotechföretag i USA och håller

på att växa även i Europa. Fördelen är att de är specialister på att utveckla forsknings-upptäckter till produkter, vilket gynnar utvecklingen. Kanceras framgångsrecept vilar på att forskningen bedrivs nära det kliniska arbetet.

- Tillsammans med kliniska forskare utför vi tester på cancerceller som kommer direkt från patienten. Den kliniska delen finns med från start och närheten till vårt laboratorium gör att vi snabbt kan se vad som effektivt slår mot cancercellen och vad som inte fungerar. Våra robusta analysme-toder och stora bibliotek av 300 000 läke-medelslika substanser gör att vi effektivt kan ta fram olika substanser som är direkt riktade mot måltavlan i cancercellen. Företaget går bra och har vuxit fort sedan starten 2010. Det har varit möjligt tack vare den kunskap och erfarenhet som har sam-lats i bolaget. De anställda har lång erfa-renhet från olika forskningsområden från både industrin och akademin. Gränsytan mellan industri och akademi berikar arbe-tet, som blir både kreativt och konstruktivt vilket bidragit starkt till framgången.

- Kancera står för det prekliniska arbetet i värdekedjan. Efter tre till fem år kan vi leverera en läkemedelskandidat. Att vi leve-rerar en kandidat som redan testats på can-cervävnad från människa bidrar förhopp-ningsvis till att minska risken och påskynda utvecklingen av nya effektiva läkemedel. Det är en utmanande bransch, tekniskt svår och riskabel, men grundkänslan är att det vi gör kan betyda mycket för andra.

Utvecklar framtidens läkemedel mot cancer

2006 startade företaget iNovacia AB av tidigare anställda på Pharmacia och Biovitrum. Tillsammans med en grupp experter från Karolinska, investerare samt företaget Sprint Bio Bioscience, bildade iNovacia företaget Kancera 2010. Företaget har fyra patentansök-ningar i dagsläget.Företaget finns i specialdesignade toppmoderna lokaler i Karolinska In-stitutet Science Park i Solna. För övrigt i samma lokaler där en stor medicinsk innovation togs fram – pacemakern.

Genom att samordna resurser och knyta både framstående kliniska och prekliniska forskare till sig har temacentrumet BRECT skapats. Dess mål är ökad förståelse av och bättre behandlingsmetoder av bröstcancer.

BRECT är ett temacen-trum för bröstcancer

vid Karolinska institutet vars mål är att öka kunskapen kring bröstcancerns utveckling och terapi.

- Det handlar om att sam-ordna resurser för att ha de bästa experimentella undersök-ningsmetoderna och de bästa strategierna för att förstå mer varför bröstcancer utvecklas, varför den sprider sig och hur den bäst behandlas, säger Jonas Bergh, professor i onkologi och föreståndare för BRECT.Han berättar att man använder avancerad preklinisk kunskap, prekliniska modellsystem och analyser människor med bröst-cancer i olika situationer

BRECT:s verksamhet har varit igång i två år och centret har många kompetenta och världs-berömda prekliniska forskare knutna till sig.

- Den kliniska forskarmiljön är också bra. Hur bra den kliniska miljön är ser man inte minst genom att titta på diagnosen för bröstcancer i Sverige. Progno-sen för bröstcancer i Sverige är bland de bästa i världen, kanske bäst i Europa. Stockholmsre-gionen är bäst i Sverige, säger Jonas Bergh.

- Syftet med att forma ett tema-centrum är att få ihop grund-forskning och klinisk forskning. Det vi har valt att satsa på är att finansiera viss gemensam infrastruktur och bidra till samarbetsprojekt och stödja kliniska forskare för att få tid till forskning och kliniskt verk-samma forskare, säger Staffan Strömblad, professor i klinisk

molekylärbiologi och biträdan-de föreståndare för BRECT.

En central del är nätverkan-det som kan ske inom ramen för centret.

- Det är en mycket viktig kom-ponent att skapa en plattform för interaktion mellan forskar-grupperna och att detta sker genom regelbundna seminarier och möten, säger Staffan Ström-blad.

- Flera av våra forskare är de bästa på KI. De har specialkun-skaper inom olika områden. Nettoeffekterna av samverkan blir i bästa fall mycket bättre än om enskilda personer arbetar för sig, säger Jonas Bergh.

När det gäller resultatet av BRECT:s arbete menar Staffan Strömblad att det kan vara väl tidigt att peka på något speci-fikt:

- Vi startade för två år sedan och vi har inte jobbat tillsam-mans tidigare. Att starta nya studier, genomföra dem och publicera dem på hög nivå tar lång tid.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen och har också blivit vanligare i länder i Asien där den tidigare var ovanligare.

- Om var tionde kinesisk kvinna får bröstcancer under sin livstid motsvarar det sex svenska befolkningar i behov av vård för bröstcancer. Då är det bra om man förstår varför man får sjukdomen och hur man be-handlar den, säger Jonas Bergh.

Om BRECTBRECT är ett temacentrum för bröstcancer hos Karolinska Insti-tutet. Målet för verksamheten är att öka förståelsen för bröstcan-cers utveckling och terapi. Forskningen omfattar grundläggande studier med cellinjer, djurmodeller och patientbiopsier såväl som kliniska studier och prövningar. Att förbättra behandlingen av sjukdomen och förhindra dess utveckling är slutmålet.

Samarbete för bättre bröstcancervård

JONAS BERGH

Professor i onkologi och föreståndare för BRECT

STAFFANSTRÖMBLAD

Professor i klinisk molekylärbiologi och biträdande föreståndare för BRECT

THEODOROSFOUKAKIS

Vetenskaplig Manager på Institutionen för onkologi-patologi

4 FORSKNING FÖR LIVET FORSKNING FÖR LIVET 5

Ett samarbetsprojekt mellan olika cancercentra i Europa koordineras av Karolinska Institutet. Antalet nyinsjuk-nande och döda i cancer beräknas öka med 60 procent de kommande 20 åren och antalet patienter som lever med en cancersjukdom med över 300 procent. Nuvarande stra-tegier vad gäller forskning, förebyggande verksamhet och sjukvård är otillräckliga för att balansera detta problem. Enskilda länder måste samordna sina resurser och samar-beta för att möta denna utmaning.

EurocanPlatform är ett EU-projekt där 28 europeiska cancerforsknings-

centra och organisationer har gått samman i ett unikt samarbete. Projektet samordnas av Karolinska Institutet (KI).

- Komplexiteten när det gäller en innova-tiv cancerforskning kan man inte komma åt med mindre än att man får skapa nya former av samarbete mellan akademiska centra, industri och sjukvårdssystem. Av-sikten är att skapa en forskningsplattform för utveckling av individualiserad cancer-behandling och innovativ prevention, säger Ulrik Ringborg som är professor vid KI och koordinator för EurocanPlatform.

Projekttiden är fem år och man befinner sig fortfarande i början av processen. Även efter projekttidens slut är ambitionen att ha en fortsatt samarbetsstruktur när det gäller cancerforskningen inom EU.

- Vi har en utveckling där inget center kan täcka cancerforskning fullt ut. Inget land kan det heller, även om vi har stora länder i Europa. Man måste ha internationella samarbeten. Vi måste vara klara över att Sverige är ett litet land och kan inte stå utanför internationellt samarbete, säger Ulrik Ringborg.

Inom den translationella cancerforsk-ningen – en effektiv process från basal och preklinisk forskning, vidare in i klinisk forskning och sjukvård – har Sverige problem.

- Den kräver god interaktion mellan aka-demisk verksamhet och sjukvården, vilket saknas i svenska universitetssjukhus. Cent-ra inom EurocanPlatform utgörs huvudsak-ligen av ”Comprehensive Cancer Centers”, organisationer där forskning, utbildning och sjukvård är integrerade vilket skapar goda förutsättningar för den translationella forskningen, säger Ulrik Ringborg. Internationella analyser visar att utveck-lingen in cancerbiologin har stora förutsätt-ningar att bryta nuvarande negativa tren-der genom bättre utnyttjande av biologisk information för nya preventionsstrategier, tidig upptäckt och individualiserad cancer-behandling.

- Med tusentals undergrupper av cancer-patienter och dyrbara teknologier fordras internationell samverkan mellan centra som har ändamålsenliga forskningsmiljöer. Dessa saknas i Sverige, som i framtiden ris-kerar att falla utanför innovativa, interna-tionella forskningssamarbeten.

Om EurocanPlatformEurocanPlatform är ett samarbete mellan 28 cancercentra och organisa-tioner i Europa. Målet för projektet är att minska sjukdom och död orsakat av cancer av olika former. Fokus är tre forskningsområden: prevention, tidig upptäckt och förbättrad behandling. Koordinator för EurocanPlatform är Ulrik Ringborg, professor vid KI.

Läs mer på: http://eurocanplatform.eu/

Genom att utveckla små och flexibla elektroder inplanterade i djurs hjärnor har man inom Neu-ronano Research Center (NRC) vid Lunds univer-sitet skapat nya sätt att lyssna på och interagera med hjärnan på nervcellsnivå. Detta öppnar för nya möjligheter att förstå hjärnans funktioner och för utveckling av nya terapeutiska metoder.

NRC startade 2006 och involverar fyra fakulte-

ter: medicin, LTH, naturveten-skap och humaniora.

- Vi arbetar interdisciplinärt; projektgrupperna innehåller specialister från olika områden. Målet är att hitta ett biovänligt sätt att interagera med nervcel-ler i hjärnan och ryggmärgen och på så vis kunna hjälpa per-soner med till exempel kronisk smärta och neurodegenerativa sjukdomar, säger professor Jens Schouenborg, koordinator för NRC.

NRC, tillsammans med nano-meterkonsortiet i Lund, har arbetat med att utveckla väldigt små nano-wire-elektroder som inplanteras i djurs hjärnor för att kunna lyssna på små nerv-celler eller till och med grenar av nervceller.

- Tidigare elektrodkonstruk-tioner som kunde inplanteras hade kort livslängd och var

stela, vilket irriterar vävnaden, säger Schouenborg.

NRC:s elektroder är flexibla och följer hjärnans rörelser och skadar den därmed inte. De är stabilt positionerade i förhål-lande till de hjärnceller som man lyssnar på och interagerar med. Ett problem har varit att implantera elektroder i hjärn-vävnaden, men har lösts genom att bädda in elektroderna i ett hårt biovänligt material som bryts ner inne i hjärnvävnaden. Metoden möjliggör kombina-tioner med lokal distribution av till exempel läkemedel och öppnar för nya möjligheter för avancerade farmaceutiska studier.

Tekniken är inte är fulländad, men många forskningstil-lämpningar för de utvecklade elektrodkonstruktionerna finns redan

- För att utveckla metoder för att förstå mekanismerna bakom

Neuronano Research Center (NRC) är ett interdisciplinärt forsk-nings- och innovationscenter vid Lunds universitet. Arbetet syftar till att skapa sätt att läsa av och kommunicera med hjärnan på nervcells-nivå. Koordinator för NRC är professor Jens Schouenborg.

http://www.med.lu.se/nrc

EurocanPlatform samordnar Europascancerforskning

ULRIKRINGBORG

Professor vid KI och koordinator för EurocanPlatform

Vilka är Regeringens främsta satsningar för svensk forskning inom livsvetenskaperna?

- Det är en lång rad satsningar. Vi har ökat anslagen för medicinsk forskning med cirka 20 procent på bara fyra år. Exempel-vis har särskilda strategiska forskningsom-råden, där bland annat stora folksjukdomar ingår, pekats ut och kliniska forskarskolor har startats för att fler ska gå forskarutbild-ning inom dessa områden. I Stockholm och Uppsala byggs nu ett nationellt forsknings-institut – Sweden Science for Life Labora-tory upp. Den ska bli världsledande inom sitt fält och förhoppningsvis innebär den, tillsammans med andra satsningar vi gör, att Sveriges attraktionskraft förblir hög för duktiga forskare inom det här området.Framöver måste vi göra tre saker: förbättra kvaliteten på forskningen, öka utrymmet för klinisk forskning och kliniska pröv-ningar i sjukvården och skapa incitament i skattesystemet för forskning och utveck-

ling. Det innebär alltifrån att rekrytera duktiga utländska forskare till att se över företagsskatter.

Hur kan Regeringen stötta vid omställ-ning av svenska forskningsmiljöer inom hälsa som vid nedläggningen av AstraZe-necas forskningsenhet i Södertälje?

- Det är viktigt att delar av den kompetens som finns vid Astra Zeneca i Södertälje blir kvar i Sverige. Regeringen har tillsatt en särskild samordnare.

Många forskare saknar resurser för att kunna satsa fullt ut på sina idéer, hur kan man utveckla nätverk och samarbe-ten för att främja synergier inom forsk-ningen?

- Sverige ligger på topp-tre i världen när det gäller satsningar på forskning och ut-veckling i förhållande till BNP. Men själv-klart kan våra system utvecklas. Samverkan

mellan stat, akademi och näringsliv är nöd-vändigt för att Sverige ska kunna behålla vår topposition. Hur arbetar Regeringen för att öka ande-len forskningsprojekt som når fram till en kommersialisering?

- Forskare ska kunna få stöd i arbetet med att omsätta sina forskningsresultat, vi har satsat på att inrätta innovationskontor och holdingbolag vid universiteten. På det medicinska området är tillgång till kliniska studier en avgörande faktor – detta är något vi tittar i samband med att det så kallade ALF-avtalet mellan staten och de landsting som har läkarutbildning och forskning omförhandlas.

kronisk smärta har vi precis slutfört ett projekt där vi använt tunna elektroder för att registrera smärtsignalen i hjärnbarken hos vakna djur, säger Schouen-borg.

Regeringen vill se ökad forskning inom sjukvården

Nya möjligheter att studera hjärnans kommunikationJENSSCHOUENBORG

Koordinator för NRC

- Vi vet mycket lite om vad som sker på nervcellsnivå i en vaken individs hjärna. Imageing-tekni-ker, till exempel magnetkame-ror, som kan användas på vakna människor har lett till framsteg i förståelsen av hjärnans över-gripande aktivitetet, men har inte tillräcklig upplösning för att visa funktioner på nervcells-nivå eller hur hjärnans nätverk förändras vid exempelvis inlär-ning, säger Schouenborg.

Med NRC:s elektroder kan normalt informationsflöde på nervcellsnivå studeras under lång tid hos vakna individer medan de utför normala bete-enden eller lär sig nya.

- Hittills har vi främst försökt hitta nya metoder för att förstå hur hjärnan fungerar, men vi har också haft visst fokus på klinik och terapi, till exempel behandling av kronisk smärta, depression och neurodegenera-tiva sjukdomar.

Därför är enligt Schouenborg också etiska frågor inbäddade i projektet sedan starten.

- Vi studerar bland annat vilken typ av nya etiska problem den nya teknologin kan leda till i framtiden.

Forskning för livet ställer frågor till statssekreterare Peter Honeth.

PETERHONETHStatssekreterare på Utbildningsdepartementet sedan 2006. Innan dess var han under många år universitetsdirektör för Lunds Universitet

Foto

: Jan

n Li

pka

FORSKNING FÖR LIVET 76 FORSKNING FÖR LIVET

Hos det tvärvetenskapliga forskningscentret UFBI bedrivs en mängd olika studier med hjälp av magnetkamera. I Betula-projektet har man lyckats kartlägga flera av de fak-torer som påverkar minnet när man blir äldre.

Umeå center for Functional Brain Imaging (UFBI) utvecklar och driver

hjärnavbildningsstudier vid Norrlands Uni-versitetssjukhus (NUS) och Umeå universi-tet. Lars Nyberg är föreståndare för UFBI som har funnits i ett drygt decennium.

- Idén med centrumbildningar är att de ska vara tvärvetenskapliga och att man ska få ihop forskare med många olika bakgrunder. I vår centrumbildning samlas vi främst kring magnetkameran. Med den utrustningen gör vi våra studier, säger Lars Nyberg.

Olika grupper forskare kan med hjälp av magnetkameran se hur hjärnan reage-rar då den utsätts för utmaningar som att exempelvis minnas, uppmärksamma eller behandla språk, visuella bilder och olika lukter. Det är många och mycket skiftande projekt som bedrivs.

Men UFBI är inte bara en serviceinstitu-tion utan driver också egna projekt. Betula-projektet är ett sådant. Det är en studie av åldrande, minne och demens som har drivits i drygt 20 år i Umeå. Vid fem tillfäl-len har deltagarna i projektet intervjuats, testats, och undersökts både medicinskt och psykologiskt.

- Vi har drivit dettta för att se på riskfakto-rer för demens, hur skallskador påverkar hjärnans funktioner, livsstilsfaktorer och genetik kopplat till de här sakerna. Vi har mer och mer kopplat hjärnavbildning till Betula-projektet, säger Lars Nyberg.

Genom dessa studier har man kunnat undersöka riskfaktorer som finns för både demens och försämrat minne. Men även att omvänt titta på vilka faktorer som kan kopplas samman med bibehållet minne högt upp i åldrarna. Vad är då avgörande?

- Det är både ärftliga faktorer och livsstil som spelar in. Ungefär 50 procent av indi-viduella skillnader i kognitiv prestation har nog genetiska (ärftliga) kopplingar, men kanske 50 procent är icke-ärftliga faktorer. Flera livsstilsfaktorer påverkar. Ett exempel är att personer som har välbevarat minne högt upp i åldrarna är mer fysiskt aktiva än de som får försämrat minne. Det är även högre andel kvinnor i den högpresterande gruppen, säger Lars Nyberg.

Enligt Lars Nyberg är denna typ av kun-skap mycket viktig eftersom vår befolkning blir allt äldre. Att många får sämre minne och tappar kognition vet man eftersom så-dana personer ofta uppmärksammas inom sjukvården, men ser man på befolkningen som helhet finns också många som har väl fungerande minne högt uppe i åldrarna.

En stor fördel med Betula-projektet är den stora mängd personer som ingår i data-basen, hela 4 500 stycken.

- Betula är en guldgruva eftersom stu-dien omfattar så många individer vi kan studera. När man forskar har man olika många pusselbitar. I det här projektet har vi väldigt många, säger Lars Nyberg.

Inom ramen för ett internationellt samarbetsprojekt som heter LUPAS, vilket är en för-kortning för Lumi-niscent Polymers for in vivo imaging of Amyloid Signa-tures, bedriver Per Hammarström och Peter Nilsson vid Linköpings univer-sitet forskning för att hitta orsaken till neurologiska sjukdomar.

De analyserar så kalla-de amyloida plack som

bildas när vissa proteiner klum-par ihop sig och dödar nervcel-ler i hjärnan. Detta fenomen kan bland annat ge upphov till Alzheimers sjukdom. Syftet med projektet är att utveckla nya redskap för att kunna diagnosticera och behandla Alzheimers sjukdom och andra så kallade prionsjukdomar, där bland annat Creutzfeldt-Jakobs sjukdom ingår. Per och Peters forskning har kretsat mycket kring så kallade LCP- molekyler (LCP står för lu-miniscent conjugated polymers) som fungerar som en markör och ett sök-verktyg genom att binda sig till det plack som bildas av proteiner. Dessa mole-kyler formar sig efter det de binder till och har en kontrasterande effekt som gör att man med hjälp av ljus kan se den totala mängden plack och vilka typer av plack det rör sig om. Detta är en metod som innebär att man kan upptäcka

Magnetkameran visarhur minnet fungerar

Om UFBI

Umeå center for Functional Brain Imaging (UFBI) etablerades 2001. Centret är knutet till Umeå Universitet och Norrlands Universitetssjukhus (NUS) och bedriver och utvecklar hjär-navbildningsstudier. Främst används magnetkamera i studierna men även andra tekniker förekommer. Centrets föreståndare är Lars Nyberg.Verksamheten stöds bland annat av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Centrets hemsida: www.umeabrainimaging.com

LARS NYBERG

Föreståndare för UFBI

Alzheimer i ett tidigare stadium än vad som är möjligt med de metoder som används idag och nu försöker man utveckla mo-lekylerna så att de ska kunna se dem med magnetröntgenka-mera.– Vi har haft som mål att ut-veckla ett sökverktyg för tidig diagnostik med hjälp av mole-kyler som fungerar som fluores-cerande proteinmarkörer och som dessutom kan observeras med magnetröntgenkamera. Vi har fokuserat på att utveckla en metod som kan användas med magnetröntgenkamera eftersom det är en teknik som idag finns på samtliga sjukhus.

Vi har även haft som mål att identifiera molekyler

som eventuellt kan fungera

som läkemedel, säger Per Ham-marström. – Vi känner att det vi har kommit fram

till har stor po-tential då Alzhei-

mers sjukdom är ett stort samhällsproblem och som dessutom kommer bli större i framtiden i takt med att många blir allt äldre. Tester på djur har uppvisat positiva resultat

men för att ta det hela till nästa nivå så krävs patientstudier och annat som det skulle behövas en industriell partner för att genomföra, säger Peter Nilsson.

LUPAS-projektet tar slut i år 2012 men Per och Peter kom-mer att fortsätta med sin forsk-ning. – Akademiskt kommer vi att fortsätta. Vi är framförallt aka-demiker och forskare och det finns mycket kvar att forska om, även om kontinuerlig finansie-ring kan vara svårt att få, säger Per och Peter.

Internationellt samarbetsprojekt koordineras från Linköping

LUPAS är ett EU-projekt inom det sjunde ramprogrammet och består av forskare från sex olika länder samt ett par företag. I projektet ingår forskare inom flera olika vetenskapliga områden.Läs mer på: www.lupas-amyloid.eu/

Peter Nilsson och Per Hammarström på sitt laboratorium på Linköping universitet.


Alzheimer är en av vår tids största folksjukdomar. Så många som 25 miljoner beräknas ha sjukdomen runt om i världen. Sjukdomen innebär en tragedi för den drabbade och dennes familj och samhällets kostnader är skyhöga. På Karolinska Institutet har man utvecklat en metod för tidig upptäckt, vilket är A och O för att ge den drabbade effektiv lindring.

- I dag finns ingen bot, endast symtomlindrande

läkemedel. Just därför är den forskning vi bedriver så viktig, säger Agneta Nordberg, över-läkare och chef för Alzheimer Neurobiologi Centrum, Karolin-ska Institutet.

De senaste tio åren har Alz-heimerforskningen tagit stora kliv framåt och Karolinska In-stitutet hör till de världsledande inom området. Tidigare kunde man bara studera hjärnor på avlidna personer. I dag finns metoder för att mäta hjärnans aktivitet på levande patienter och Karolinska Institutet har ut-vecklat en teknik där man kan se hjärnan i detalj med hjälp av PET-kamerateknik.

- Att vid obduktion analysera hur hjärnan fungerat, var som att studera en öken för att be-skriva en prunkande trädgård. Nu kan vi direkt mäta förekom-sten av amyloid, det vill säga det protein som bildar plack på hjärnan, som förmodligen är huvudorsaken till sjukdomen. Vi kan även mäta hjärnans ak-tivitet som styr hur mycket en-ergi, glukos, hjärnan förbrukar

och vi kan mäta förekomsten av inflammatoriska celler. Dessa metoder tillsammans hjälper oss att förstå tids- och händelse-förloppet i sjukdomen och ger oss ovärderlig information och ökad kunskap.

Att amyloid orsakat Alzhei-mer har man trott länge. Nu inser man att det är mer komplicerat än så, att det sna-rare handlar om en kaskad av orsaker och händelser. Bland alla dessa variationer har man hittat samband mellan före-komsten av plack, hjärnans aktivitet, ämnesomsättning eller inflammation i hjärnceller och utvecklandet av Alzheimer, vilket nu är möjligt att studera tack vare de nya metoderna.

De allra flesta som insjuknar i Alzheimers har förändringar i hjärnan långt innan de får sin diagnos, vilket nu kunnat visas med PET -teknik Det är inte ovanligt att patienter också har lättare kognitiva störningar i 10 – 20 år innan sjukdomen är ett faktum.

- Om framtida läkemedel ska kunna hindra sjukdomsförlop-

Använder döva språkcentrum för att förstå tecken-språk? Hur ser tin-nitus ut i hjärnan? Och hur påverkas minnet av en hörsel-skada? Det är några av alla de frågor som Linnécentrum HEAD forskar kring.

Linnécentrum HEAD har lanserat ett helt

nytt vetenskapsområde, näm-ligen Kognitiv hörselvetenskap. I praktiken handlar det om hur en hörselskada påverkar våra hjärnor. Normalhörande använ-der i första hand språkcentrum, placerat i vänster tinninglob, när vi hör tal, men om ljudet vi uppfattar inte är tillräckligt bra måste hjärnan gissa för att pussla ihop ett budskap. - Hjärnan är plastisk och den strävar alltid efter att förstå, be-rättar Jerker Rönnberg, profes-sor i psykologi med inriktning på handikappvetenskap. Det har visat sig att vi kompenserar för en hörselskada genom att aktivera våra kognitiva förmå-gor, som är placerade i andra delar av hjärnan.Arbetsminnet är ett exempel på en viktig kognitiv förmåga. Det ger oss överblick över vad som sagts tidigare i samtalet vilket gör att vi får lättare att förstå. En annan kognitiv förmåga är den så kallade exekutiva förmågan, vilken hjälper oss att fokusera på det vi tycker är vik-tigt och utesluta störande ljud i en stimmig miljö.

På Linnécentrum HEAD har man utvecklat ett test för kog-nitiva förmågor som har blivit mycket efterfrågat. På gång är också ett träningsprogram för arbetsminnet. Våra kognitiva förmågor har alltså stor betydelse för hur väl vi uppfattar tal trots hörsel-skadan. Men när vi tar denna reservkapacitet i anspråk för att höra, innebär det då att vi kanske får svårare att förstå

och memorera det vi hör? Det är ett annat forskningsområde på HEAD. Andra projekt hand-lar om hur tinnitus påverkar hjärnan, vad Cochleaimplantat får för effekt på läsinlärningen och hur minnet påverkas om hörseln försämras.

- Vi har sett att långtidsminnet ofta blir sämre av en hörselska-da, berättar Jerker Rönnberg. Ännu har vi inga bevis, men det finns tecken som tyder på att även risken för demens skulle kunna vara högre om man drabbats av en hörselskada.

Ytterligare ett forskningspro-jekt har visat att döva personer som kan teckenspråk använder språkcentrat i hjärnan när de kommunicerar. Men om en döv svensk ser någon prata brittiskt teckenspråk (som helst skiljer sig från det svenska) aktiveras inte språkcentrum. Allt som allt har Linnécentrum HEAD 22 olika forskningspro-jekt igång. Jerker Rönnberg och hans kollegor har märkt av att det finns ett stort intresse för deras forskning. - Vi har blivit lite av en kelgris för industrin, berättar Jerker Rönnberg. De bistår oss gärna med både kunskap och pengar och de är väldigt intresserade av vad vår forskning ger för resultat.

Foto

: Joh

nér

Bild

byr

å A

B

pet måste vi hitta dessa per-soner och riskgrupper tidigt i förloppet så att sjukdomen inte hinner framskrida. Personer som tillhör familjer med kända Alzheimer -mutationer deltar i lpngitudinella PET- under-sökningar för att vi skall förstå tidsförloppen för patologiska förändringar i hjärnan. Vi fors-kare arbetar med att få fram ef-fektivare behandlingsmetoder.

Det finns ett stort intresse av att utveckla läkemedel som kan stimulera nya nervceller och på så sätt reparera hjärnan. Denna forskning inkluderar även forskning med stamceller. Dessa studier kommer sannolikt inte leda till att vi transplante-rar nervceller men vi hoppas få fram läkemedel som stimulerar nervcellerna att nybildas. Det pågår en intensiv jakt på läke-medel inom forskningen och det brådskar.

Forskning som

ger hopp

Sektionen för Alzheimer Neurobiologi Center är stationerade vid Karolinska Institutet i Huddinge. Sektionschef är Agneta Nordberg.

Vill du veta mer kontakta oss på: [email protected] eller 08-585 854 67

AGNETA NORDBERGÖverläkare och chef för Alzheimer Neurobiologi Centrum på Karolinska Institutet

FAKTA:Mer än 1000 patienter

världen över har genomgått PET-undersökningar för mät-

ning av amyloid i hjärna.Den genomsnittliga livsläng-den efter diagnos är sju år.

År 2050 räknar man med att omkring 80 miljoner män-niskor kommer att ha sjuk-

domen. Alzheimers sjukdom har fått sitt namn efter psy-

kiatern och neuropatologen, tysken Alois Alzheimer, som

var först med att beskriva sjukdomen 1906.

De forskar kring hörande och dövhet

Fakta om HEADLinnécentrum HEAD är ett tvärveten-skapligt projekt med fokus på hörsel och dövhet. HEAD står för HEaring And Deafness.Centrat startade 2008 med pengar från Vetenskapsrådet. När centrat utvärderades efter 1,5 år uppgra-derades anslagen. Organisatoriskt lyder HEAD under institutet för handikappvetenskap vid Linköpings universitet. Ett sextiotal personer arbetar på Linnécentrum HEAD. Allt som allt har man 22 olika forsknings-projekt igång.I juni 2013 arrangerar man för andra gången en internationell konferens, CHSCOM, där man kommer att pre-sentera forskningsresultat för hörsel-industrin och forskningskollegor från hela världen.www.headcentre.se


Alois Alzim

er

Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet var Europas första center. I dag, tio år efter invig-ningen, är både kunskapen och acceptansen större för genusperspektiv inom medicinen.

Nu förstår kollegor och samhället i stort att det finns både biologiska

och kulturella skillnader när det gäller kvinnor och mäns sjukdomar. Fast det åter-står fortfarande mycket innan vården och forskningen är jämställd.

- Mitt intresse för de här frågorna började när jag arbetade som överläkare på hjärtin-tensiven. Det ansågs att hjärtinfarkt enbart var en manlig sjukdom, men varannan patient var kvinna. Jag insåg att det inte alls var en enbart manlig sjukdom, utan bör-jade intressera mig för hur man bemötte kvinnor med hjärt- och kärlproblematik, berättar Karin Schenk-Gustafsson, profes-sor i kardiologi och grundare av Centrum för genusmedicin.

Det finns flera företeelser man kan koppla till kön och hälsa. Till exempel är fler män överviktiga, men det är kvinnor som äter bantningsmediciner och går på dieter, eftersom samhället ställer krav på att kvinnor ska vara smala. - Just nu pågår ett läkemedelsprojekt där vi studerar all läkemedelsanvändning och vi ser omotiverade skillnader mellan könen. Män drabbas av magsår oftare än kvinnor, ändå äter fler kvinnor magsårsmedicin. Kvinnor får oftare sömnmedel, trots att sömnproblem är ungefär lika vanligt hos båda könen. Även antibiotika skrivs oftare ut till kvinnor, kanske finns det en koppling till att kvinnor i större omfattning tar hand om barn, det är spännande att försöka se orsakerna, tycker hon.

Både biologi och den kulturella, samhäl-leliga aspekten har stor betydelse för hur våra kroppar reagerar på sjukdom, hur de uppstår, vilka symtom som uppträder, hur prognosen ser ut och vilken behandling vi behöver. Trots det var kunskapen om könsskillnaderna oerhört begränsade när

centret drog i gång 2002. Inte minst när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, men detta område är nu ett av de mest genomlysta..

- En stor studie på 1.2 miljoner ameri-kanska patienter visade nyligen att fler kvinnor än män drabbas av hjärtinfarkt utan bröstsmärta. Dödligheten är större bland framförallt yngre kvinnor, jämfört med yngre män. Studien fastställer alltså att kvinnor inte behöver ha de typiska bröstsmärtorna vid hjärtinfarkt. Kvinnor har inte heller alltid kranskärlsförträng-ning, utan kan ha förändringar mycket långt ut i kranskärlen, vilket inte syns på röntgen. Fördomar, föreställningar och förväntningar, på hur vi ska vara som man respektive kvinna, hindrar oss ofta att få likvärdig och relevant vård.

Det är viktigt att agera och informera. Som en del i det arbetet samarbetar Cen-trum för genusmedicin med 1,6 miljoners-klubben för att bland annat informera om hjärt- och kärlsjukdom bland kvinnor.

- Det är sjätte året i rad som vi driver kampanjen ”Women in red”. Bland annat delar vi ut forskningsstipendier till unga forskare. I år gick 50 000 kronor till en av de fyra stipendiaterna, som i sin forskning

Hos Centrum för Al-lergiforskning (CfA) är nätverkandet cen-tralt. En av de upp-täckter detta resul-terat i är potentiellt en helt ny princip för utvecklingen av läke-medel mot astma.

Centrum för Allergi-forskning (CfA) är en

centrumbildning inom Karo-linska Institutet (KI); resultatet av ett samarbete mellan KI, Stockholms Läns Landsting och Vårdalstiftelsen. CfA:s syfte är att utveckla och stödja allergi-forskning på regional och na-tionell nivå med långsiktigt mål att förbättra livskvaliteten för personer med allergi och annan överkänslighet.

- CfA är en samverkansorgani-sation. Vi bildades för tolv år sedan när en tävling utlystes för att inrätta ett nationellt center för allergiforskning. Vi vann och fick basresurser från Vår-dalstiftelsen som matchades av KI och Stockholms läns lands-ting, säger Sven-Erik Dahlén som är föreståndare för CfA.

För att nå sina mål har CfA satsat på en rad aktiviteter för att främja samarbete mellan olika discipliner och på olika forskningsnivåer. CfA består av över 35 forskargrupper på KI som utför allergiforskning från molekyl till människa. Sven-Erik Dahlén menar att arbetet i nätverk är centralt för de framgångar man haft. Det har bland annat möjliggjort en stor upptäckt som nyligen gjorts.

- I undersökningar hos barn

med svår astma, lindrigare astma och hos friska barn upptäckte vi att barnen med svår astma hade mycket högre uttryck av en särskild grupp gener. Vi fann en grupp gener som inte tidigare kopplats till astma, nämligen receptorerna för bitter smak: bitter taste-receptorerna.

Samtidigt som detta gjordes upptäckte en grupp i USA att dessa receptorer kunde påverka luftvägarna på ett fördelaktigt sätt. Hos CfA testades ämnen som aktiverar dessa receptorer.

- Vi visade att en maximalt sammandragen luftväg, resi-stent mot vanlig astmamedicin, kunde nå full avslappning genom behandling med bitter-ämnet. Det är samma typ av ämne som placeras på barns naglar för att de inte ska bita på dem.

- Vi har funnit en potentiellt helt ny princip för att utveckla astmamediciner. Det hade inte gått utan nätverket inom CfA, det vill säga kliniker som samlar in patientdata, genetiker som genomför tester och oss fysiologer och farmakologer som utvärderar mekanismerna. Det är ett exempel på varför nätverk och den här typen av centrumbildningar behövs.

Hur långt är man då från ett nytt läkemedel?

- Normalt vid en sådan här upptäckt kan ett läkemedel ligga fem, tio år fram i tiden. Sven-Erik Dahlén hoppas dock att man ska kunna dra nytta av andras upptäckter.

- Läkemedelsbolag inom om-rådet har redan har nappat på

Centrum för Allergiforsk-ning (CfA) bildades 1999 och startades som ett samarbete mellan Karolinska institutet, Stockholms Läns Landsting och Vårdalstiftelsen. Målet för verksamheten är att utveckla och stödja en internationellt konkurrenskraftig allergiforsk-ning, på både regional och nationell nivå. CfA:s förestån-dare är Sven-Erik Dahlén och Gunilla Hedlin.

http://ki.se/cfa

funnit att havandeskapsförgiftning ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom senare i livet. Det händer tyvärr fortfarande att vi inom medicinen vet irriterande lite om sjukdomar utifrån ett genusperspektiv. Det vill vi ändra på.

Skillnaden mellan könen, avgörandevid val av behandling

KARINSCHENK-GUSTAFSSONProfessor i kardiologi och grundare av Centrum för genusmedicin

Centrumbildningen hör till Institutionen för medicin, Karolinska Universitets-sjukhuset, Solna. Här bedrivs forskning och utbildning inom flera olika specialite-ter, till exempel genusaspekter på smärta, sambandet mellan njursjukdomar och manligt könshormon, liksom orsaker till varför kvinnor med bröstsmärta oftare har så kallad normal krans-kärlsröntgen utan förträngningar.

detta. Jag tror att man inom en tre, fyra år vet om det blir något av det här.

CfA har även gjort stora in-satser i primärvården, genom allergicentrum Stockholm, för att öka kunskapen hos vårdper-sonal om allergier och därmed förbättra patienters omhänder-

Nätverkandet ger framgångar inom astmaforskningen

tagande. Vidare har CfA stött många unga forskare för att ge de bästa förutsättningarna för nästa generations allergifors-kare. Verksamheten har skapat intresse internationellt och 2010 fick man en stor donation från Sandler Foundation i USA för att starta ett postdoc-program om svår astma.

Sven-Erik Dahlén är centrumföreståndare och Gunilla Hedlin föreståndare för klinisk forskning och ni ser dem på eventet som CfA höll på Centralen för två år sedan i samband med Världspirometridagen.

Nätverkande mellan CfA forskare på Allergy Research Day.

Karins forskning har väckt intresse på många håll, här syns hon med Drottning Silvia.


Kvalitetengår före kvantitet

2001 inrättades Vetenskapsrådet och uppdraget är att finansiera

grundläggande forskning av hög kvalitet på en rad olika områden. Årligen fördelar Vetenskapsrådet 4,35 miljarder. Men det är ändå långtifrån alla ansökningar som beviljas.

- Granskningen är tuff, säger Mille Mill-nert. Vetenskapsrådet tittar i första hand på den vetenskapliga kvaliteten när vi bedö-mer vilka forskningsprojekt vi vill stödja. Kvalitet går före kvantitet.Det har stor betydelse hur framgångsrika medlemmarna i forskargruppen tidigare har varit i sitt arbete. Däremot måste inte forskningsprojektet ha någon omedelbar praktisk tillämpning.

- Exempelvis kan det vara svårt att se vilken nytta vi skulle ha av att lösa ett av matematikens stora problem, påpekar Mille Millnert. Men forskning på det området är förstås ändå berättigad.

Det bedrivs forskning på många håll i Sverige, men större delen av alla anslag hamnar på något av våra tio största och mest väletablerade universitet. Vetenskaps-rådets pengar går till forskningsprojekt inom alla vetenskapliga områden. Störst är naturvetenskap, teknik och medicin, men mycket medel går även till humaniora, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och konstnärlig forskning. Med tanke på vår storlek hävdar sig svensk forskning väl i den internationella konkurrensen, menar Mille Millnert.

- Här finns bra forskare, bra utbildning och ett universitetssystem som erbjuder goda villkor för forskning, säger han. Som forskare har man därför alla möjligheter att lyckas.Men inget är förstås så bra att det inte kan bli bättre. Många forskare efterlyser mer långsiktiga villkor i sitt arbete. Att forsk-ningen är framgångsrik har stor betydelse för samhället, framhåller Mille Millnert.

- Grundforskningen är intressant för en lång rad företag, säger han. Och det är väldigt viktigt för hela näringslivet att vår svenska forskning håller världsklass. Det är en garant för att vi har en utveckling på lång sikt.

Att få in utländska stjärnforskare till svenska universitet är bra; det

vitaliserar universiteten, vi får tillgång till deras kontaktnät, det är stimulerande och kan verkligen lyfta ett forskningsområde.Problemet är bara att det inte räcker med att SSF ger pengar.

- Våra bidrag sträcker sig bara över några år. Menar svenska universitet allvar med att få hit utländska toppforskare måste uni-versiteten avsätta ordentligt med resurser, och det långsiktigt, och prioritera den här typen av satsning. Vilket mycket väl kan innebära smärtsamma omprioriteringar och nedskärning av annan, befintlig verk-samhet, säger Lars Rask.

Lars Rask menar att det är meningslöst att ge ett bidrag som finansierar en topp-

forskare under bara några år, då har vederbörande inte hunnit sätta tillräckligt med avtryck. Det är inte heller tal om att en forskare på den här nivån ska dra in sin egen lön. Och löneanspråken är som regel betydligt högre än vad en ”vanlig” svensk professor får, vilket i sig kan leda till att den svenska avundsjukan blommar upp på sina håll. Då mås-te universitetsledningen klara av att hålla emot.

Dessutom måste uni-versitet vara berett att avsätta pengar för utrustning i den om-fattning som krävs. Just utrustning är ett område som är svagt finansierat i det svenska forskningssystemet. Tidigare har SSF t ex inte finan-sierat utrustning, men framö-ver kommer man att göra det, dock med maximalt 10 procent av bidraget.

- Det räcker inte att bara locka med en hygglig lön för de här forskarna. De för-väntar sig välutrustade labb, personella forskningsresurser som doktorandtjänster och så vidare. Men jag tycker universiteten ska se den här kostnaden som en investe-ring, eftersom tunga forskare också har en förmåga att dra till sig finansiering.

Som VD för SSF, Stif-telsen för strategisk forskning, en av Sveri-ges större forskningsfi-nansiärer får Lars Rask ibland en förfrågan om att finansiera utländ-ska toppforskare.

Det finns ett annat sätt för Sverige att få hit riktigt duktiga forskare, och det är genom att se till att vi har många postdocs-tjänster för utländska forskare. Många träffar en svensk, gifter sig här och bildar familj.

- För den här gruppen unga fors-kare har Sverige en hel del positivt

att erbjuda, säger Lars Rask. Att stanna i Sverige när man bildar familj har många fördelar, jämfört med andra intressanta forskningsländer, som USA och Japan. Här finns en ordnad barnomsorg, generösa regler kring föräldraledighet, och ett gratis skolsystem. Det är väldigt attraktivt, det har vi sett. Alla unga forskare utvecklas

självfallet inte till lysande stjärnor, men några kan mycket väl göra det. Att medvetet rekrytera etablerade toppforskare till Sverige är dock en

helt annan sak, men det ena utesluter inte det andra…

Våra universitet borde investera

i utländska toppforskare

LARSRASK

VD för Stiftelsenför strategisk forskning (SSF)

Elektronisk näsa för framtidenDen elektroniska näsan utvecklades på 1990-talet

med idén att efterlikna det mänskliga luktsinnet. Då användes den för att identifiera sprängämnen, något som näsan fortfarande lämpar sig väl för.– I en tid där vi lever med en rädsla för terrorhot ställs det höga krav på säkerheten på våra flygplatser. Näsan kan, till skillnad från hundar, identi-fiera vilken typ av sprängämnen det rör sig om, säger Thomas Lindblad, professor emeritus vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och innovatören bakom näsan.

Näsan består av känsliga senso-rer, signalbehandlingssystem och

En näsa som visserligen inte kan mäta sig med en hunds nos när det gäller känslighet, men som i stället är mer differentierande och som dessutom är både uthålligare och mer robust, används snart av flera stora internationella bolag. Dess möjligheter är nästintill obegränsade.

avancerade algoritmer. Tillsammans samverkar de för att identifiera olika lukter. I och med att nästan allt avger en doft kan näsan tillämpas på en mängd olika användningsområden.– Vi har bland annat använt näsan för att diagnostisera äggstockscancer, en sjukdom som ofta upptäcks sent eftersom ingen effektiv screeningme-tod finns på området. Med vår näsa lyckades vi klassificera över 90% av både friska och sjuka vävnader. Näsan har också använts för att skilja dyra viner och whisky från billigare alternativ med goda resultat, berättar Tomas Lindblad.

NoseLabs AB letar nu efter nya spännande användnings-områden för näsan. På www.noselabs.com hittar du några existerande tillämpningar.

THOMASLINDBLADProfessor Emeritus vid KTH

Vetenskapsrådet finansie-rar en betydande del av all grundläggande forskning i Sverige.

Vi premierar i för-sta hand kvalitet.”

Säger Mille Millnert, general-direktör på Vetenskapsrådet.”

Stöttar nytänkande

forskning

Vårdalstiftelsen är en oberoende stiftelse som stödjer forskning

inom vård och omsorg, visionen är att förbättra människors hälsa och livsvillkor. Under åren har forskningsprogram som Vinnvård och REHSAM startat. Vinnvård handlar om att skapa ständiga förbätt-ringar inom vård och omsorg och att forskningsresultat snabbare ska omsättas till praktik. REHSAM är forskning inom re-habilitering, syftet är att hitta och utveckla metoder för att återställa arbetsförmåga och återgång till arbete.

- Vårdforskning handlar om metoder och förhållningssätt till vårdens vardag, säger Thorbjörn Larsson. De program vi finansie-rar försöker ta ett helhetsgrepp på ämnet.

Satsningen Idéprovningen står i fokus när det gäller att identifiera och stödja nyska-pande forskning. De områden man inriktar sig på är: åldrande, barn och ungas hälsa samt organisation och politisk styrning inom vården. Thorbjörn Larsson framhål-ler särskilt det sistnämnda som ett eftersatt område.

- I Sverige har vi inte för vana att ifrågasät-ta och utvärdera sjukhusens organisation, säger han. Vi betraktar ofta det rådande systemet som norm, vilket skapar en gan-ska rigid organisation.

Idéerna som kommer till Idéprovningen ska vara nya, samhällsrelevanta och resul-taten ska snabbt kunna omsättas i prakti-ken.

- Vi vill uppmuntra forskare att tänka nytt, säger Thorbjörn Larsson. Att gå utanför ramarna innebär risktagande, men erfa-renheten visar att utdelningen blir mycket större om man vågar satsa på nytänkande.

Vårdalstiftelsen har även varit viktig för vårdforskningen i stort, menar Thorbjörn Larsson. Både kvalité och status höjts, tvär-vetenskapligheten och antalet publicerade forskningsartiklar har ökat och doktoran-der, professorer och disputerade lärare har mångdubblats.

- Vi har lyckats höja vårdforskningens an-seende, säger han. Idag är det ett attraktivt område som många vill ägna sin karriär åt.

Vårdalstiftelsen grundades 1994, sedan dess har man delat ut 870 miljoner till vårdforskning av olika slag.

Vi har höjt vårdforsk-ningens status.”

Säger Thorbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen.”

MILLEMILLNERT

Generaldirektör på Vetenskapsrådet

Foto: Jyrki Siikanen

THORBJÖRNLARSSONVD för Vårdalstiftelsen


CO2-INKUBATOR MED3 x KONTAMINATIONSSKYDDMCO-19AIC med energi- & tids-besparande kemiskt steriliserings-program.

www.LabRumKlimat.com

INGA ARBETSMILJÖRISKER SOM DU HAR MED FLYTANDE KVÄVEHANTERING

-150°C FRYS ISTÄLLET FÖR DYR & FARLIG

INGA EXPLOSIONSRISKER SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

INGEN SMITTO-/KONTAMINATIONSRISK SOM DU HAR MED PROVFÖRVARING I FLYTANDE KVÄVE

FÖRVARING AV PROVER I FLYTANDE KVÄVE !

Det firar vi med kampanjpriser !

byter namn till:

Biomedical Equipment

56.900:- (ord. 72.500:-)MCO-19AIC (170 liter)

139.900:- (ord. 187.200:-)MDF-C2156VAN 231 liter)

109.900:- (ord. 152.600:-)MDF-1156VAN (128 liter)

97.970:- (ord. 110.670:-)

MDF-U700VX (728 liter)

86.980:- (ord. 99.180:-)

MDF-U500VX (519 liter)

Erbjudandet gäller t o m 2012-09-30 LabRum Klimat

• HÖGEFFEKTIV V.I.P- ISOLERING: ger stor innervolym i kombination med små yttermått samt minimal effektförbrukning.

• ECO MODE OPERATION: minskar effektförbrukningen med 30%.

• INTELLIGENT MEDIAPANEL: med dataregistrering (loggning).

Vid ev. kompressorhaveri kan frysskåpet upprätthålla ca -70°C med hjälp av den andra kompressorn.

LabRum Klimat Ab, STOCKHOLM / SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. [email protected] Klimat Ab, MALMÖ / LUND Tel: 08- 50 55 78 50. [email protected]

VÄRLDENS SÄKRASTE FRYSSKÅP MED RESERVKOMPRESSOR

Det nya namnet för SANYO

forskning för livet

Documents