foretagsamt nr 3

4
Från textilproducent till mode- och designstad. Borås tog sig ur teko- krisen genom att hitta nya vägar. Den 22-24 september var 40 tjänstemän från EU:s länder på besök för att lära av Borås. – Man måste försöka ta sig ur varje kris och hitta nya lösningar. Jag är stolt över den vilja som finns i Borås att ta del av och vara aktiv i omställningen, sa kom- munstyrelsens ordförande Ulrik Nilsson. Han invigningstalade för STIS- kommittén, ett EU-organ för tex- til- och stålfrågor, som kommit för att lära av Borås framgångar. Samtliga städer som var repre- senterade har det gemensamt att de haft en höjdpunkt inom sin industri och behöver göra en transformering av något slag. – Det är väldigt intressant det ni presenterar för oss, vi är mycket imponerade av det arbete ni gör, konstaterade Tysklands representant Josef Schraven. Socialt ansvar Under onsdagsförmiddagen fick deltagarna bland andra lyssna till Ingrid Schullström, CSR-chef på H&M. Hon talade om hur före- taget arbetar med socialt ansvar och långsiktighet hos sina leve- rantörer. – Vi har en god inblick i villko- ren på fabrikerna och kan se till att förbättringar inte bara görs kosmetiskt utan genomsyrar hela verksamheten. CSR står för Corporate Social Responsibility och är ett begrepp det talas allt mer om bland före- tag. – Att ta socialt ansvar är vik- tigt. Det påverkar företagets värde, ger en hållbar utveckling, är positivt för de anställda och ger kunder och investerare en positiv bild av företaget som de gärna vill bli förknippade med. System på export Fredrik Sätradal och Ann-Heléne Sörbö från Eton Systems berät- tade om det produktionssystem företaget tagit fram för textil- företag, ett system som man nu exporterar till flera länder i Europa. – Vi transporterar alla kom- ponenter som behövs för att till exempel sy en skjorta i en sär- skild hängare i taket. Den åker automatiskt till arbetsplatsen och fungerar som en hjälpande hand för den som syr, sa Ann-Helén Sörbö. Fördelen är att man minimerar materialhanteringen, att produk- tiviteten ökar, att ledtiderna blir kortare och att företaget har full kontroll över processen. – Och det är inte bara led- ningen som är vinnare, även de anställda får en bättre ergonomi, de blir mindre trötta, stressen minskar och därmed skadorna, sa Fredrik Sätradal. Visa upp Boråsregionen Att det blev just Borås som fick ta emot EU-besöket förklarar Martin Rahm, kansliråd på UD:s enhet för internationell handels- politik och den som varit med och ordnat besöket, så här: – Det är en möjlighet att visa gruppen hur Borås och regio- nen har utvecklats och moder- niserat sin textilindustri. Vi vill också visa Boråsregionen som en intressant plats för ländernas företag att etablera sig i. – Borås visar hur komplex textilindustrin har blivit. Det handlar inte längre om att pro- ducera och exportera, utan om att importera, skapa ett mervärde på plats och sedan exportera, fortsätter han. Visning av Abecita På eftermiddagen gjorde kom- mittén studiebesök hos Eton och Gina Tricot innan dagen avslutades med guidad rund- vandring och middag Abecita Konstmusem. Innan hemfärd på torsdagen besökte man Textilhögskolan och Smart Textiles. borås 1 nr Januari 2006 Företa samt g 3 nr Oktober 2009 TEMA : B ORÅS EXPORT EU lär av Borås EU-kommittén gjorde ett studiebesök hos Eton i Gånghester där xx berättade om företaget. Deltagarna fick även se hur produktions- systemet fungerar på plats.

Upload: boras-stad

Post on 09-Mar-2016

213 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

Publikation om Borås Näringsliv

TRANSCRIPT

Från textilproducent till mode- och designstad. Borås tog sig ur teko-krisen genom att hitta nya vägar.Den 22-24 september var 40 tjänstemän från EU:s länder på besök för att lära av Borås.

– Man måste försöka ta sig ur varje kris och hitta nya lösningar. Jag är stolt över den vilja som finns i Borås att ta del av och vara aktiv i omställningen, sa kom-munstyrelsens ordförande Ulrik Nilsson.

Han invigningstalade för STIS-kommittén, ett EU-organ för tex-til- och stålfrågor, som kommit för att lära av Borås framgångar. Samtliga städer som var repre-senterade har det gemensamt att de haft en höjdpunkt inom sin industri och behöver göra en transformering av något slag.

– Det är väldigt intressant det ni presenterar för oss, vi är mycket imponerade av det arbete ni gör, konstaterade Tysklands representant Josef Schraven.

Socialt ansvarUnder onsdagsförmiddagen fick deltagarna bland andra lyssna till Ingrid Schullström, CSR-chef på H&M. Hon talade om hur före-taget arbetar med socialt ansvar och långsiktighet hos sina leve-rantörer.

– Vi har en god inblick i villko-ren på fabrikerna och kan se till att förbättringar inte bara görs kosmetiskt utan genomsyrar hela verksamheten.

CSR står för Corporate Social Responsibility och är ett begrepp det talas allt mer om bland före-tag.

– Att ta socialt ansvar är vik-tigt. Det påverkar företagets värde, ger en hållbar utveckling, är positivt för de anställda och

ger kunder och investerare en positiv bild av företaget som de gärna vill bli förknippade med.

System på exportFredrik Sätradal och Ann-Heléne Sörbö från Eton Systems berät-tade om det produktionssystem företaget tagit fram för textil-företag, ett system som man nu exporterar till flera länder i Europa.

– Vi transporterar alla kom-ponenter som behövs för att till exempel sy en skjorta i en sär-skild hängare i taket. Den åker automatiskt till arbetsplatsen och fungerar som en hjälpande hand för den som syr, sa Ann-Helén Sörbö.

Fördelen är att man minimerar materialhanteringen, att produk-

tiviteten ökar, att ledtiderna blir kortare och att företaget har full kontroll över processen.

– Och det är inte bara led-ningen som är vinnare, även de anställda får en bättre ergonomi, de blir mindre trötta, stressen minskar och därmed skadorna, sa Fredrik Sätradal.

Visa upp BoråsregionenAtt det blev just Borås som fick ta emot EU-besöket förklarar Martin Rahm, kansliråd på UD:s enhet för internationell handels-politik och den som varit med och ordnat besöket, så här:

– Det är en möjlighet att visa gruppen hur Borås och regio-nen har utvecklats och moder-niserat sin textilindustri. Vi vill också visa Boråsregionen som

en intressant plats för ländernas företag att etablera sig i.

– Borås visar hur komplex textilindustrin har blivit. Det handlar inte längre om att pro-ducera och exportera, utan om att importera, skapa ett mervärde på plats och sedan exportera, fortsätter han.

Visning av AbecitaPå eftermiddagen gjorde kom-mittén studiebesök hos Eton och Gina Tricot innan dagen avslutades med guidad rund-vandring och middag på Abecita Konstmusem. Innan hemfärd på torsdagen besökte man Textilhögskolan och Smart Textiles.

borås � 1nr

Januari 2006

Företa samtg3nr

Oktober 2009

t e m a : B o r å s p å e x p o r t

EU lär av Borås

EU-kommittén gjorde ett studiebesök hos Eton i Gånghester där xx berättade om företaget. Deltagarna fick även se hur produktions-systemet fungerar på plats.

Next Textile Borås i juni öppnade nya möjligheter till affärer med Australien.- Vi vill gärna fortsätta samarbetet med er, sa Jo Kellock från TFIA, en sammanslutning för textil- och modeindustri i Australien.

Tanken med Next Textile Borås är att skapa en interaktiv mötesplats för viktiga textila aktörer, både nationellt och internationellt. Ofta är avståndet mellan den aka-demiska och den kommersiella världen för långt.

– Vi vill verka för att sudda bort avståndet och skapa ett forum där forskning och innovation möter marknaden och dess kommer-siella krafter, säger näringslivs-sekreterare Nelly Hayek, Borås Stad.

Stark frammarschAustralien är på stark fram-marsch inom textil forskning. Dr Olga Troynikov från RMIT University berättade om pågå-ende forskningsprojekt för att ta fram ergonomiska sportkläder utan sömmar, skyddskläder för polis, brandmän och motorcyk-lister och aerodynamiska kläder för höghastighetssporter.

– Vi fokuserar på kommersiali-sering och jobbar nära industrin, sa hon.

Jo Kellock från TFIA berättade att Australien nu går igenom en liknande utveckling med out-sourcing av produktionen som Borås gjort. Det gäller att utveck-

la den textila industrin och hitta nya marknader.

– Det vi nu behöver göra är att se till Europa och Asien. Vi omges av textil, det är en så viktig del av våra liv. Jag tror att det blir en växande marknad.

Studiebesök hos företagNext Textile 2009 arrangerades av Borås stad tillsammans med FutureLab och FutureDesign-Days, i nära samarbete med Australian Trade Commission, Textilhögskolan och Smart Textiles.

– Next Textile 2009 förstärkte bilden av Borås som textilsta-den och har öppnat dörrar för nya samarbetsmöjligheter, säger Nelly Hayek om resultatet.

Ett exempel är att professor Mohammad Taherzadeh, som föreläste om textile waste på Textilhögskolan, har blivit inbju-den att besöka Australien senare i år.

Next Textile 2010Nu är siktet ställt på Next Textile 2010, som kommer att ha samma inriktning som årets evenemang.

De frågor som behandlades på seminarierna 2009 är nu aktuella att fördjupa.

Vill du veta mer kontakta näringslivs-sekreterare Nelly Hayek, telefon 033-35 71 33.

Kent Olsson, docent i ekonomisk his-toria vid Göteborgs universitet, är en av författarna till böckerna Borås stads historia II och III. Böckerna behandlar stadens historia från 1860 fram till idag. Under den här tiden har Borås genomgått en framgångsrik omställning från textilproducent till mode- och designcentrum.

Hur kommer det sig att Borås har varit så fram-gångsrik och vad kan omvärlden lära av Borås?

– Borås har gått igenom en tung och hänsynslös process när tillverkningen försvann till låglöneländer. Men Borås lyckades omorientera sig, hitta nya vägar och är nu ett europeiskt modecentrum. – En anledning till varför Borås varit framgångsrik är att handeln hela tiden har spelat en stor roll. Andra städer som genomgår liknande förvandlingar har ingenting kvar när tillverkningen försvinner. I Borås har det alltid funnits en levande handel som är viktig och som bär upp staden.

– Många företag i Borås har visat att det går att bygga upp en textilindustri där man har tillverkning någon annan-stans medan design och marknadsföring finns kvar. Att göra på liknande sätt inom exempelvis verkstadsindustrin är mycket svårare.

– De företag som har lyckats med det här konceptet för textil handel är ofta grossister med egna affärer. Man satsar på korta perioder och täta byten vilket gör att man inte ris-kerar att stå med stora lager som inte går att sälja. Det krävs inte heller stort kapital eftersom omsättningen är snabb.

– Det finns också utvecklingsmöjligheter inom den textila sektorn som inte finns inom andra branscher. Det handlar om att hitta vägen vidare, att hitta möjligheterna i systemet. Borås har till exempel modern konfektion och konstsilke. Borås har också kunnat höja kompetensen genom utbild-ning, tack vare textilhögskolan.

– En viktig fråga för framtiden är vad som sker med impor-ten från Kina. Den bygger på att det är stora skillnader i kostnader mellan länderna. När den skillnaden minskar kanske en möjlighet är att börja tillverka igen.

Företagsamt Oktober 2009

F r å g a1

Next Textile banade väg för Australien

Namn: Kent OlssonTitel: Docent, ekonomisk histo-ria, Göteborgs universitet

Jo Kellock från TFIA berättade att Australien nu går igenom en liknande utveckling som Borås gjort. Moderator på Next Textile 2009 var Marcus Bergman.

Företagsamt Oktober 2009

I 2 500 år har bönderna odlat bomull i Peru. De senaste 50 åren med jordbrukskemikalier.– Och så kallas vårt sätt att odla för alternativt, säger Marcus Bergman, vd för Ecocotton Com-pany, boråsföretaget som odlar ekologisk bomull utan bekämp-ningsmedel eller konstgödsel.

För ett år sedan flyttade Eco-cotton Company in i nybygget vid Viskan, ett hus i modern design med svartgrå fasad och stora fönster. Sedan dess har det gått uppåt.

– Vi hade det tufft förra året på grund av konjunkturen, hela världen var lamslagen. Men kri-sen har lett till att vi nu hittat ett bra sätt att jobba på. I dagarna lanserar vi vår nya babyserie Babygreen med lakan, täcken och kuddar för små barn, säger Marcus Bergman.

Odlat bomull i 20 årEcocotton Company, känt för varumärket Bergmans, har odlat ekologisk bomull i Peru i över 20 år. Det hela började med att Marcus pappa, Stephan Bergman, tog över ett textilföretag som redan var etablerat.

- Jag ville förändra produktio-nen i mer miljövänlig inriktning. Men att odla ekologisk bomull var på den tiden både svårt och ifrågasatt, säger han.

Trögt första årenDe första åren var det trögt att hitta kunder. Lösningen blev miljöorganisationer som Världs-naturfonden och Greenpeace. De upptäckte Bergmans ekologiska textilier, och på det viset hittade man ut på den europeiska mark-naden och så småningom till de tyska postorderföretagen.

Även bönderna i Peru var tveksamma. Stephan löste det genom att övertala tre bönder att pröva några år mot löfte om full betalning även om det inte skulle

bli någon skörd.– Så blev det också de första

åren, men sedan återhämtade sig jorden och skörden blev nästan likvärdig.

Efter det var det lätt-tare att engagera fler bönder, och nu har man totalt 255 bönder som finns under ett systerbolag i Peru.

– Bönderna får en bonus för att odla eko-logiskt och dessutom slipper de kemikalierna som gjorde dem sjuka och som förorenade vattnet.

Över hela världenKunderna finns över hela värl-den och de flesta är mode- och textilföretag som köper garn och tyg producerat av den ekolo-giska bomullen. Men Ecocotton Company har även en egen bas-

kollektion av kläder.– Vi är det enda textilföre-

taget som håller i hela kedjan, från fröet i jorden till den som

använder plagget. Det gör att vi kan ha hyfsade priser. Det är mellanhänderna som kostar, säger Marcus Bergman.

Priset för den eko-logiska bomullen är högre än för bomull som odlas med kemi-kalier. Men det beror inte enbart på den

ekologiska odlingen.– Det är också en skillnad i

kvalitet. Vår bomull är en lång-fibrig bomull som är mer håll-bar.

Köper en historiaNumera är det inte svårt att sälja ekologisk bomull, menar Marcus

Bergman. För många kunder finns det ett värde i att bomullen har odlats på sätt som är bra för miljön och bra för bönderna.

– De köper inte bara bomullen av oss utan även en historia. Man pratar mycket om storytelling i marknadsföring, det gäller att ha något att berätta om skjor-tan man säljer, var den kommer ifrån, hur den har tillverkats.

Prata jobb vid julmiddagenMarcus är andra generationen i familjeföretaget och har nyligen tagit över vd-posten.

– Det kan vara svårt att låta bli att prata jobb vid julmidda-gen. Men det är helt normalt för mig, det är roligt att ha företaget gemensamt och det gör att vi träffas oftare än vi annars skulle ha gjort.

Odlar bomull enligt tusenårig tradition

Marcus Bergman är stolt över det nya huset vid Viskan, som förutom butik, designcenter och kontor inhyser restaurang och bostäder. Ecocotton Company har byggt huset, som nu ägs av ett lokalt fastighetsbolag.– Målet när det här området planlades var att skapa ett hus där man både kan roa sig, bo, arbeta och besöka.

Vi håller

i hela kedjan,

från fröet i

jorden till den

som använder

plagget

Kanadabesök på Sobacken

Hur får man en fossilbränslefri stad? Den frågan fick en kana-densisk delegation att resa till Borås.

I slutet på september besökte en kanadensisk delegation Borås Stad för att få veta mer om sats-ningarna på fossilbränslefri stad. Delegationen bestod av represen-tanter från både näringsliv och kommuner samt media.

Olika företagBesöket ägde rum på Sobacken och innehöll både en rundvis-ning och presentationer av olika företag. Dessutom besökte man Gässlösa reningsverk.

Gruppen var även intresserad av hållbar stadsplanering, energi och utveckling av infrastruktur.

Genom ExportrådetUnder vistelsen i Sverige besökte delegationen Göteborg, Stock-holm, Malmö och Borås.

Besöket genomfördes inom ramen för Exportrådets satsning på SymbioCity.

Vill du veta mer kontakta Daniel Wennerlund, telefon 033-35 70 54, e-post [email protected].

Seminarium om kreativitetDen 1 december är det semi-narium om hur kreativitet kan bidra till att utveckla en stad och dess näringsliv. Seminariet är ett samarbete med Ada, en mötesplats för design och marknadskommunikation i Göteborg.

Mer information kommer på www.boras.se under Näringsliv.

Catarina Frisk vikarie-rar för Nanna Siewertz Tulinius under hennes föräldraledighet. Hon hål-ler bland annat i projek-ten Generationsskifte och Generation 7-härad.

Tidigare har hon jobbat på Student Consulting i Borås och på Manpower.

Företagsamt ges ut av: Borås Stad, Näringslivsenheten, 501 80 Borås • ansvarig utgivare: anders glemfeltgrafisk form: Dana reklambyrå • Text, bild och layout: Ordmakarna • Tryck: Bording

L O K A L T & g l O B a l T

p å a g e N D a N

Företagsamt Oktober 2009

k O N Ta k Ta O S S

Anders GlemfeltNäringslivschefTelefon 033-35 70 [email protected]

Hans NyhlénNäringslivsutvecklare Telefon 033-35 70 [email protected]

Nelly HayekNäringslivsutvecklare Telefon 033-35 71 [email protected]

Ulrika ArturssonNäringslivsutvecklare Telefon 033-35 71 [email protected]

Daniel WennerlundInternationell näringslivssamordnareTelefon 033-35 70 [email protected]

Catarina FriskNäringslivsutvecklareTelefon 033-35 70 [email protected]

Fax 033-35 73 20

www.boras.se/naringsliv

Lyckad satsning på generationsskiften

Företag får hjälp att överleva och regionen får behålla jobb. Borås fortsätter sin unika satsning för att underlätta generationsskiften i företag.

– Att sälja sitt företag är inte som att sälja bilen eller huset, det är en mycket mer komplex process.

Det konstaterade Lars Rosén från Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers på konferensen Genera-tionsskiften i Borås.

– Efter ett år har totalt 15 före-tag varit till salu på webbplatsen Företagsbörsen och 75 köpare har registrerat intresse. Hittills har det resulterat i tre slutförda före-tagsköp, säger näringslivsutveck-lare Nanna Siewertz Tulinius.

Under året har Näringslivsen-heten kontaktat 300 företag med ägare över 60 år för att informera

om den hjälp som finns att få när man ska genomföra ett genera-tionsskifte i företaget.

– På webbplatsen kan den som vill sälja registrera sitt företag. Här finns även en rad experter, som banker, revisorer, advoka-ter och företagsrådgivare, säger Nanna Siewertz Tulinius.

Stort intresseIntresset för Företagsbörsen är stort och nu pågår diskussion med flera sjuhäradskommuner om att ansluta sig.

– Det finns ingen annan kom-mun som jobbar så konkret som vi gör, säger Nanna Siewertz Tulinius.

Vill du veta mer kontakta Catarina Frisk, telefon 033-35 70 09.

Första året med Företagsbörsen summerades på konferensen Genertionsskiften i Borås den 8 september.

N ya p å N ä r I N g S l I V S e N H e T e N

Ulrica Artursson vikarie-rar för Emilia Weijmer under hennes föräldra-ledighet.

Ulrica håller bland annat i projektet Bli en till. Hon har tidigare job-bat på Manpower som personalansvarig och på Ericsson.