JMG – INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

FOLLOW YOUR INSTINCTS!

- en studie där utbildning i nyhetsvärdering analyseras utifrån normativa demokratimodeller

Författare: Amanda Waldenström

Uppsats/Examensarbete: 30 hp

Program och/eller kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap

Nivå: Avancerad nivå

Termin/år: Vt-2016

Handledare: Nicklas Håkansson

Kursansvarig: Malin Sveningsson

Abstract

Titel: Follow your instincts! - en studie där utbildning i nyhetsvärdering analyseras

utifrånnormativademokratimodeller

Författare:AmandaWaldenström

Programoch/ellerkurs:Examensarbete imedie-ochkommunikationsvetenskap (30

hp)Institutionenförjournalistik,medierochkommunikation,Göteborgsuniversitet

Termin/år:Vt-16

Handledare:NicklasHåkansson

Kursansvarig:MalinSveningsson

Antalord/sidor:30368/98

Syfte:Attkartläggahurjournalistutbildningarnapresenterarbegreppetnyhetsvärdering

samt journalistikens relation till begreppet demokrati för sina studenter. Detta för att

vidare söka svar på vilken demokratisyn som journalistutbildningarna därmed ger

uttryckför.

Metod:Tematiskinnehållsanalys

Material:Kurs- och utbildningsplaner för journalistutbildningarmed kandidatexamen

samtkurslitteraturochföreläsningariurval.

Huvudsakligt resultat: Journalistutbildningarna utbildar studenterna i att

nyhetsvärderasåsomjournalistergöripraktikenochpresenterarförstudenternaattde

kan använda sin magkänsla för att göra detsamma. Journalistutbildningarnas

presentation av nyhetsvärdering indikerar en nyhetsvärdering som ger publikstyrd

information,vilketisigärettuttryckfördemokratisynenprocedurdemokrati.

Nyckelord: nyhetsvärdering, demokrati, journalistutbildning, professionalisering, tyst

kunskap,socialisering

�2

Executivesummary

This master´s thesis is situated in the context of several scienti[ic perspectives. The

knowledgeofhowsocializationprocessesoperateinhighereducation,therelationship

ofjournalistsandprofessionalisation,thecitizen´sandjournalism´ssocialcontractand

the concept of news values form the platform for this study. The study is conducted

inductively, however theoretical frames such as theories of professionalism, tacit

knowledge,newsvaluesandnormativemodelsofdemocracywilldeepentheresultsand

thusmakeacontributiontothe[ield.Theaimofthestudyisspelledoutas:

To map out the education in the process of value possible news and the relation of

journalism and democracy at journalist educations in Sweden, how this education is

presented and further analyze what idea of democracy the journalism educations

accordinglyexpress.

Thefollowingresearchquestionsareposedinordertoaddresstheoverallaim:

–Howistheprocessofvaluepossiblenewspresentedbythejournalisteducations?

–Howistherelationofjournalismanddemocracypresentedbyjournalisteducations?

–What is therelationbetweenhowjournalisteducationspresent theprocessofvalue

possible news and the role of journalism according to different normative models of

democracy?

InordertoanswermyresearchquestionsIhaveusedthequalitativemethodofthematic

analysis, following the systematics of Braun and Clarke (2006). I have used the same

method for all the collected data. The data consists of syllabus and educational plans

from every journalist education with a bachelors degree, course literature and

observations from lectures from two educations in selection; JMG in Gothenburg and

JMK in Stockholm. The data is analyzed inductively in order to develop themes that

contribute, in them selves and together with other themes, with results addressing

researchquestiononeandtwo.

Havingconductedthethematicanalysisanotherstepistakentowardsthelastresearch

question,whichaswellformstheoverallaimofthestudy.Forthepurposeofbeingable

�3

toanalyzethepresentationoftheprocessofvaluepossiblenewsfromtheperspectiveof

normative models of democracy, following Strömbäck´s model (2005), I made a

contributiontothemodel itself.Thus, IdevelopedanextendedversionofStrömbäck´s

(2005)model focusingontheprocessofvaluepossiblenews. Icreatedcategoriesthat

functionas indicators, constitutingofdifferent shapesof theprocessofvaluepossible

news,forthedifferentnormativemodelsofdemocracy.

Themainresultsforthisstudyarethatthejournalisteducationspresenttheprocessof

valuepossiblenewsaccordingtohowthejournalistsdoinpracticetoday.Further,how

thejournaliststudentsareabletousetheirgutfeelingtodothesame.Whenitcomesto

theanalysisofnormativemodelsofdemocracy the result indicateshow the journalist

educations,throughtheirpresentationoftheprocessofvaluepossiblenews,expressthe

model procedural democracy. Interestingly, in an ideal procedural democracy the

demandsonjournalismarealmostnone.

�4

Innehållsförteckning

1.Inledning 7

1.1Syfte 9

1.2Frågeställningar 9

1.3Disposition 10

2.Tidigareforskning 10

2.1Högreutbildning–ensärskildkontext 10

2.2Rolluppfattning–attvarajournalist 13

2.3Nyhetsvärdering-ochett(o)likartatbegrepp 15

2.4Journalistiken–ochmedborgarna 17

3.Teoretiskreferensram 22

3.1Professionalisering 22

3.2Nyhetsvärdenochtystkunskap 24

3.3Demokratimodeller 25

4.Designochmetod 30

4.1Metodval 30

4.2Metodologiskautgångspunkter 32

4.3Urval 33

4.4Operationalisering 35

5.Demokratimodeller-envidareanalys 40

5.1Operationaliseringavteoretiskade[initioner 40

5.2Operationellaindikatorer 41

5.2.1Nyhetsvärderingsomgerpublikstyrdinformation 42

5.2.2Nyhetsvärderingsomgerpassivinformation 43

5.2.3Nyhetsvärderingsomgeraktiverandeinformation 44

5.2.4Nyhetsvärderingsomgerförenandeinformation 45

6.Metoddiskussion 46

6.1Snårigheterochsvårigheter 46

6.2Validitetochreliabilitet 47

7.Resultat 49

7.1Kurs-ochutbildningsplaner 50

7.1.1Beskrivningavteman 50

�5

7.1.2Tematiskarelationer 54

7.2Kurslitteratur-JMGochJMK 56

7.2.1Beskrivningavteman 56

7.2.2Tematiskarelationer 67

7.3Observationer-JMGochJMK 69

7.3.1Beskrivningavteman 69

7.3.2Tematiskarelationer 76

7.4Hurförhållersigresultatentillvarandra? 77

8.Demokratimodeller-resultat 79

9.Sammanfattning-resultat 83

9.1Studiensbidrag-ensammanfattning 84

9.Diskussion 88

9.1Slutsatser 88

9.2Diskussion 89

9.2.1Intehelautbildningenochinteallautbildningar 89

9.2.2Indikatorföridealet 90

9.2.3Egenkritik 91

9.3Vidareforskning 91

9.4Avslutandeord;Detärvälintesåkonstigt? 93

10.Litteraturhänvisning 94

�6

1.Inledning

Under denna rubrik presenteras uppsatsens bakgrund, syfte, forskningsfrågor och

disposition.Därtillmotiverasinomvetenskapligrespektiveutomvetenskapligrelevans.

Fråganhuruvidadenfornalärlingsutbildningentillattblijournalistskulleersättasmed

enformaliseradjournalistutbildninggavibörjanpå1900-taletupphovtillendiskussion

mellan pressens organisationer, en diskussion som varade i över 50 år. Synen på hur

journalistyrkethandladeomattdet[innsvissamänniskorsomhartalangförattbedriva

journalistikgenomsyrademotståndettillenformelljournalistutbildning.Slutligenefter

tvåinternautredningarbildadesettjournalistinstitut,år1959,förattnågraårsenarebli

ett statligt sådant.År1977 integrerades journalistutbildningenheltmeduniversiteten

(Gardeström, 2011). Idag [inns det [lera journalistutbildningarmed kandidatexamen i

Sverige. 1

Diskussionen som journalistutbildningens utformning var föremål för väcker

elementära frågorom journalistikensnatur, förattkunna läraut journalistikmåsteen

veta(habestämt)vadjournalistikär.Fråganblirsärskiltrelevantirelationtillidénom

journalistiken som demokratins väktare, vilket journalistiken så ofta titulerats med. I

1994årspressutredningfastlåshurjournalistikenbörsyftatillattuppfyllatreuppdrag:

Informera,granskaochskapaforumfördebatt(SOU1994:94).Demediersomharvalt

att följa de av pressens organisationer egenskapade spelreglerna har formuleringar

såsom ”Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessamedier

kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling” att förhålla sig till (Pressens

Samarbetsnämnd, 2010, s. 7). Denna typ av uppdrag och spelregler är tydliga, tills de

hamnarunderlupp.Vadinnebärexempelvisallsidignyhetsförmedling?Detärsvårtsom

bådemediekonsument och publicist att svara på, hur svårt är det då inte att lära ut?

Intressant i sammanhanget är också att enskilda journalister säger att det som är

grundentillnyhetsvärderingeninteärnågraallmännaprinciper,utandethandlaromen

sorts professionell känsla (Strömbäck och Nord, 2005, s. 20). Det faktum att staten

utbildar studenter till att ha en roll i demokratin väcker frågor dels om hur sådan

Göteborgsuniversitet,Stockholmsuniversitet,Södertörnshögskola,Lundsuniversitet,1

LinnéuniversitetetochMittuniversitetet.

�7

kunskap ser ut dels vad begreppet demokrati egentligen betyder i en kontext av

journalistutbildning.

För att änmer närma oss syftet för denna uppsats bör begreppetnyhetsvärdering

introduceras. Nyhetsvärdering innebär att journalister i en redaktionell process

värderarmöjliganyheter(NordochStrömbäck,2005).Nyhetsvärderingärattbetrakta

som centralt i en journalists arbete, och kan därmed förväntas ingå i en

journalistutbildning. Relevant för det ”demokratiska uppdraget” är bland annat hur

journalistergenomvaddeväljerattpublicera(vilketdelvisberorpånyhetsvärderingen)

somennyhetpåverkarvadmänniskoruppfattarsomviktigasamhällsfrågor(McCombs,

Shaw&Weaver,2014,s.782.SeocksåMcCombs&Shaw,1972).Detärikombinationen

av hur journalister förväntas fylla en demokratisk roll och hur journalistutbildningar

utbildar studenter i nyhetsvärdering, vilket jag i förlängningen argumenterar för kan

påverka hur demokratin ser ut, som studien tar sitt avstamp. Hur hanterar

journalistutbildningarna denna delikata uppgift? I relation till teorier om sekundär

socialisering,därstudenterlärsigvilkanormativaförväntningarsom[innsgällandeden

framtidarollen(Wiedman,Twale&Stein2001,s.13),fårfråganänmerrelevans.Vadär

det för förväntniingar som presenteras för studenterna? Dessutom, journalistikens

strävanefterenprofessionaliseringinnebärtillexempelhurjustgemensammanormer

ochenformelljournalistutbildningharvaritviktigtförattgradvisstärkaen(iallafall)

semi-profession(Nygren,2015,s.65).

Närdetgällerbegreppetdemokratianvändsdetoftaslarvigtsomettentydigtbegrepp.

Tvärtomärsåklartdemokratiettbegreppsomrymmerolikavarianter,ettdemokratiskt

styrelseskick kan se olika ut (Held, 1987). Dessa olika varianter ställer vidare olika

normativa krav på samhällsaktörer, såsom journalistiken, vilket implicerar att för att

resonerakringjournalistikenskvalitetiendemokratikrävsenutgångspunktförvilken

demokrati en menar (Strömbäck, 2005, s. 332). Denna studie är också intressant i

relationtillteorieromdenalltmerkommersialiseradejournalistiken,medblandannat

ett minskat utrymme för politisk nyhetsjournalistik till förmån för underhållande

nyheter (Strömbäck,2015, s. 302). Fråganomhuruvida journalisterutbildas för att få

jobb eller examineras som idealister, och huruvida det är motsägelsefullt, kryddar

studienspraktiskarelevans.Denutomvetenskapligarelevansenunderstrykshärmedav

vikten av att studera vad journalistutbildningar lär ut kring vad det innebär att vara

journalist(medfokuspånyhetsvärdering).Jagargumenterarförattdetiförlängningen

�8

kanhapåverkanpåvilkendemokratimedborgareiSverigeleveri.Dettaeftersomolika

typeravjournalistikleverupptillolikademokratierskrav(Strömbäck,2005,s332).

Studien avgränsas till journalistutbildningarnas kommunikation i sig. Det kan

komplettera studier som har fokuserat på journaliststudenter och deras attityder till

exempelvis olika professionella värden (Bjørnsen,Hovden&Ottosen, 2007). Unikt för

denna studie är att forskningen fokuserar på ruta ett. Hur ser utbildningen ut när en

journaliststudent förväntas gå från icke utbildad journalist till utbildad journalist?

Forskare har tidigare studerat exempelvis socialiseringsprocesser på redaktioner där

journalistpraktikanter blir socialiserade till en viss professionskultur (Gravengaard &

Rimestad,2014).Vadjournalistutbildningarpresenterarförsynpåvilkenjournalistsom

studenten är tänkt att bli är tidigare inte undersökt och motiverar därmed studiens

inomvetenskapligarelevans.

1.1 Syfte

Attkartläggahurjournalistutbildningarnapresenterarbegreppetnyhetsvärderingsamt

journalistikensrelationtillbegreppetdemokrati försinastudenter.Dettaförattvidare

sökasvarpåvilkendemokratisynsomjournalistutbildningarnadärmedgeruttryckför. 2

1.2 Frågeställningar

Hurpresenterarjournalistutbildningarnabegreppetnyhetsvärdering?

Hurpresenterarjournalistutbildningarnajournalistikirelationtilldemokrati?

Hur ser relationen ut mellan journalistutbildningarnas presentation av

nyhetsvärderingocholikanormativademokratimodellerskravpåjournalistiken?

Medpresenteraravserjagdetsomjournalistutbildningarnakommuniceraruttill2

studenternaikurs-ochutbildningsplaner,kurslitteraturochpåföreläsningar.

�9

1.3 Disposition

Härnästkommer tidigare forskningpåvaldarelevantaområdenattpresenteras i syfte

attpositionerastudien.Därefterredogörsförochmotiverasdenteoretiskareferensram

som resultatet sedan kommer att analyseras utifrån. Sedan presenteras hur studiens

syfte kommer att operationaliseras följt av en re[lektion kring vad detta innebär för

studiensresultatochicke-resultat.Efterdennadelpresenterasresultatetavanalysenav

varjematerial.Dessutom, för att kunnabesvara frågeställningenomrelationenmellan

journalistutbildningarnas presentationer och normativa demokratimodellers krav på

journalistiken har jag utvecklat en analysram, vad denna analys har gett presenteras

därmedhär.Vidareföljerensammanfattningavresultatetisinhelhet.Enavslutandedel

syftartillattlyftaresultatetiendiskussionkringvadresultatetegentligeninnebär,och

inteinnebär.Jagkommerävenattsekritisktpåhelaforskningsprocessenförattbelysa

bristersomdeninnebärochävenblickaframåti formavattpresenteraförslagpåhur

studienkanutvecklas,replikerasochförhoppningsvisinspirera.

2.Tidigareforskning

Under denna rubrik positioneras studiens syfte genom att tidigare relevant forskning

presenterasochdiskuteras.

2.1 Högre utbildning – en särskild kontext

Analysenheternafördennastudieäralltsådenutbildningsomjournalistutbildningarna

förmedlartillsinajournaliststudenter.Detäralltsåintehurstudenternasedanpåverkas

avdennautbildning somundersöks i justdenna studie.Det ärdockav intresseatt ge

�10

förståelseförhurkontextenförhögreutbildningnärdetgälleröverföringavnormerhar

beskrivitsitidigarestudier.

Journaliststudenternagåriniutbildningensomicke-journalister(utbildningsmässigti

alla fall) och tanken är att de ska gå ut utbildningen som journalister. När det gäller

utbildning på universitetsnivå har studier visat på hur en process äger rum vilken

formar studenterna i en viss riktning, och det handlar inte enbart om

kunskapsöverföring.Dethandlaromensocialiseringsprocesssombeskrivssomgenom

vilkenstudenterfårkunskap,färdigheterochvärderingarsomärnödvändigaförattpå

ett bra sätt nå den profession som utbildningen avser (Weidman et al., 2001 s. 3).

Socialiseringsprocesser hos exempelvis medicinstudenter har studerats mycket och

länge och studier indikerar hur studenter inom medicinprofessioner tenderar att få

sammavärderingarsomden institutionsomundervisardem.Deverkarocksågå ifrån

en idealistisk bild av yrket till enmer pragmatisk sådan (Ondrack, 1975, s. 97). I en

socialiseringsprocesstillenprofessionpåhögreutbildningärknowledgeacquisitionett

viktigt element för att studenten sedan ska identi[iera sig med den framtida

professionella rollen. Begreppet knowledge acquisition beskriver både hur studenten

erhåller kunskap och färdigheter för att kunna utföra det yrket avser och dessutom

kunskap om vilka normativa förväntningar som [inns på studenten för att nå sin

profession(Weidmanetal.,2001,s.16).Dettaelementförsocialiseringärrelevanthär

av [lera anledningar. I denna studie är det nämligen någonstans i dessa vatten som

intresset riktas, om än dock utifrån vad journalistutbildningarna kommunicerar i sig.

Dessutom, med utgångspunkt i hur kunskap och normativa förväntningar med blotta

ögat kan vara svåra att skilja ifrån varandra och hur de också kan tänkas påverka

varandra,harjaginspirerats.Förattkonkretisera:Omenstudentgenomutbildningfår

kunskapomvadjournalisteroftastväljerattrapporteraompåsinförstasida,hurskiljer

dennastudentpåvadsomärkunskapochvadsomärnormativaförväntningar?

Vadsomsärskiltharinspirerattilldennastudieärdetfaktumattsocialiseringpåhögre

utbildning ofta inom tidigare forskning beskrivs som någonting eftersträvansvärt. Att

utgångspunkten är att studenterna just ska socialiseras. En sådan ståndpunkt verkar

rimlig. Men det implicerar en intressant aspekt vilken inte alltid tas i beaktning,

nämligenfrågansomdennastudiessyftehandlarom.Fråganomhureninstitutionväljer

attutformasinutbildning får, enligt socialiseringsteorier,konsekvenser för studentens

utveckling till den tilltänkta professionen. Av intresse är då att inte enbart undersöka

�11

hur processen går till och hur studenter upplever den, utan också vad det är för

profession som institutionen vill (i alla fall möjliggöra för att) forma. Vad är det för

journalist som institutionengeruttryck förattvilja skapa?Dettaär särskilt intressant

närdetgällerjustyrketjournalist.Här[innsdetinte,omenfårlovaattsägaså,självklar

kunskapatt lära sig. Istället framhållsansvarigpublicistiskhållningofta somett ideal.

Om en går med på att en socialiseringsprocess är av godo kan en med fördel också

fundera kring vilken journalist processen leder till. Detta för att ställa sig frågan

huruvida en betraktar också den idén om en journalist som en bra variant av den

tilltänkta professionen. Även om studier också indikerar hur till exempel studenters

tidigareerfarenheterpåverkarhurdesocialiserasienprofessionsutbildning(Howkins&

Ewens,1999,sid.1)utformasenutbildningisyfteattförverkligasistudenterna.

Förattförankradennastudienågotmeripraktikenärdetavintresseattlyftaframvad

statenanseromvadenkvalitativjournalistutbildningärförnågot.Detgårattgöra(och

bör kanske göras) en egen studie på vad staten genom Högskoleverkets

kvalitetsutredningde[inierarenkvalitativjournalistutbildningsom.Vadsomemellertid

enkelt går att utläsa av den senaste kvalitetsutredningen är att det som framförallt

(utöver självutvärderingar och studentintervjuer) utgör materialet för

kvalitetsutredningen är studenternas uppsatser (Högskoleverket, 2012). Det är lika

enkeltattdraslutsatsenattdetinteärdärsomjournaliststudenternavisarpåuppnådda

kunskapsmålavmerpraktiskkaraktär,såsomattpåvisahurdeharlärtsigatthittaoch

värderanyheter(Stockholmsuniversitet,2016).

Närdetgäller journalistikochsocialiseringärdetontomstudiersomfokuserarpå

socialiseringijournalistutbildningar.Ettanalogtangreppssätthardockgjortsienstudie

av danska journaliststudenter som gör sin redaktionsförlagda praktik, där forskarnas

fokus är att studera socialiseringsprocessen på en nyhetsredaktion (Gravengaard &

Rimestad,2014).Journalistpraktikantenbeskrivssomthenoviceochsomnågonsomska

lära sig att blimedlem av den professionella kultur som råder. Bland annat indikerar

studien hur en hierarkisk ordning råder mellan redaktör och praktikant och en

asymmetri när det gäller påverkan ochmakt (Gravengaard & Rimestad, 2014, s. 86).

Forskarna påvisar hur deras resultat speglar en sorts tyst kunskap som överförs, den

uttrycks genom praktik men inte genom ord. Forskarna beskriver vidare hur

praktikanternauppleverenstörrefrihetövertid,ochforskarnagersjälvaperspektivpå

resultatetgenomattställafråganomhuruvidadenökadefriheteniställetindikerarhur

�12

praktikanterna har internaliserat de normer, värderingar och den kunskap som råder

(Gravengaard & Rimestad, 2014, s. 92). En annan intressant vinkel på temat är hur

journalisteriNorgevittnaromenstörreidenti[ikationmedenmindreidealistiskattityd

till sitt yrke efter att ha arbetat i några år än vad de gjorde under sin

journalistutbildning, och att dennamindre idealistiska attityd redan infann sig under

utbildningstiden.Fråganomhuruvidapedagogikenpåjournalistutbildningenförmycket

svararmot de behov som branschen efterfrågar aktualiseras därmed (Bjørnsen et al.,

2007, s. 398). Jag argumenterar för att analysera hur journalistutbildningar väljer att

utbildasinastudenterkanberättaommeränjustsjälvautbildningenisig,varfördenna

studieärmotiverad.

2.2 Rolluppfattning – att vara journalist

Det är rimligt att anta att journalister efter en journalistutbildninghar enuppfattning

omvadrollenattvarajournalist innebär,ochutifrånteorieromsekundärsocialisering

är utbildningen med och bidrar till det. Det är därför av intresse att rikta

uppmärksamhetåtrelevansenipraktikenförensådanrolluppfattning;spelardetnågon

roll för innehålletvem journalistenuppfattaratthenär?Finnsdetenkopplingmellan

rolluppfattningochvad journalistensedangörsomjournalist?Enstudiehar fokuserat

påfråganomrelationenmellanhurjournalisteriettvisstlandbeskriversinrollochhur

deutförsittarbeteserut.Resultatet indikerarhurrolluppfattningardelsvarierarmer

mellan länder än inom länder och hur dessa skillnader också ibland åter[inns genom

olika sätt att rapportera politiska nyheter på (van Dalen, 2012, s. 916). Kopplingen

mellan innehåll och rolluppfattning verkar alltså [innas, även om det verkar svårt att

beläggavilketsomärhönanochvilketsomärägget.Detindikerardockattdethänger

ihop, vilket betyder att i ochmed att journalistutbildningar kan argumenteras utbilda

journaliststudenteribåderolluppfattningochhurenskaparinnehållsåärenstudiehur

dehanterarutbildninginågotsåfundamentaltsomnyhetsvärderingochjournalistikens

samhällsrollrelevant.

Atten journaliststudent tarsinrolluppfattningmedsig in iarbetslivetärrimligtatt

anta. Det ska dock nämnas hur forskning på utbildningens roll i att forma en

professionell roll hos journalister ger oss olika typer av slutsatser (Mellado,Hanusch,

�13

Humanes, Roses, Pereira, Yez, De León, Márquez, Subervi & Wyss, 2013, s. 858).

Exempelvis, en kinesisk studie visar på hur kinesiska journaliststudenters vistelse på

universitetetpåverkarderasprofessionellavärderingar(Wu&Weaver,1998,s.526).En

annan studie indikerar hur journaliststudenters uppfattningar av vad som motiverar

demtillattbli journalist inteförändrasunderutbildningen(Hanna&Sanders,2007,s.

416).Dessaslutsatserfrågarefter[lerstudierpåtemat.

Det är också intressant att lyfta aspekten mångfald i relation till profession och

rolluppfattning,skaallablilikadanajournalister?Glasser(1992)skriver:

”Asitiswidelyandgenerallyunderstood,professionalismisthequiteoppositeofdiversity.

Whereasthegoalofdiversityistofosteranappreciationfordifferencesinexperienceand

thereforedifferences inknowledge, thegoalofaprofessionaleducation is– ineffectand

usuallybydesign–tounifyknowledgebyglossingoverdifferencesinexperience.”

(Glasser,1992,s.134)

Kopplat till idén om att socialisering inom utbildning är något eftersträvansvärt blir

tanken än mer intressant, det verkar indikera att alla ska få samma idé om vad en

journalist är. Uttryckt på ett annat sätt: om journalistutbildningar syftar till att ge

studenterenviss (likadan)professionärdetavviktatt studeravaddekommunicerar

vadgällernormer, värderingarochbild avprofessionen.Dessutomär fråganhuruvida

detäreftersträvansvärtattallafårsammaidéomprofessionenintressantisig.

Vadgällerjustnormerochprofessioniutbildningärdetrelevantattfunderakringdet

som inledde denna text, nämligen journalistikens professionaliseringsprocess. Som

nämntovanbeskrivs justgemensammanormer för journalister somenviktigdel i att

gradvisnärmasigenstatussomiallafallensemiprofession.Detärsvårtattlevaupptill

sociologins klassiska de[initioner av profession med exempelvis legitimation som

kriterium. Det skulle strida mot yttrandefriheten, lyder argumentet (Nygren, 2015, s.

66).HallinochMancini(2004)[innerhurgemensammatydliganormerärviktigtföratt

upprätthålla statusavenprofession.Detkanhandlaomgemensammasystemnärdet

gäller frågor av moralisk karaktär men de lyfter också särskilt fram gemensamma

normer för nyhetsvärdering som viktigt (Hallin och Mancini, 2004, s. 34-36).

Utvecklingenavgemensammayrkesidealochyrkesnormerbeskrivsutgörakärnanijust

journalistikensprofessionalisering.Uppfattningarnaomvilkadessaidealochnormerär

�14

harsedanblivitnormerandeochfångatsienprofessionellidentitet,vilketisigbeskrivs

somenföreställningblandjournalisteromjournalistyrketskaraktär,enföreställningav

sig själva somgruppsamten föreställningavvilkensamhällsroll journalistikenskaha

(Djerf-Pierre&Wiik,2012,s.182-183).

2.3 Nyhetsvärdering - och ett (o)likartat begrepp

Isyfteattpositionerastudiensspeci[ikaintresseförbegreppetnyhetsvärderinggeshär

enbakgrundtillhurbegreppetkanförstås.Dessutombehandlashurdetärrelevantför

studiensövergripandesyfte,därdetkopplastillbegreppetdemokrati.

Låtossbörjamedattredautbegreppet.Begreppetnyhetsvärderingärinteattlikställa

med det närbesläktade begreppet nyhetsurval. Nyhetsvärdering innebär hur möjliga

nyheter värderas och nyhetsurval handlar om vad som sedan faktiskt blir en nyhet.

Dessabegreppanvändsiblandfelaktigtsynonymtiforskningen(Strömbäck,Karlsson&

Hopmann, 2012, s. 719). En studie gjord av Strömbäck et al. (2012) fungerar som en

konkretvattendelaremellanbegreppennyhetsvärderingochnyhetsvurval.Studienvisar

på hur det är en tydlig skillnad mellan vilka faktorer svenska journalister anser bör

påverka huruvida något blir en nyhet (nyhetsvärdering) och vilka de tror påverkar

huruvida det blir en nyhet (nyhetsurval) (Strömbäck et al., 2012, s. 725). Det är

värderingensomäravintresseidennastudie,ochdetkaninvändasattdetärirrelevant

attvidareåtergeforskningsominteheltochhålletgrundarsig isammade[initionoch

utgångspunkt; begreppsförvirringen kring nyhetsvärdering och nyhetsurval. Det går

dockattargumenteraförattdetidennastudiejustärrealvärldensomäravintresse.Ett

ganskaokontroversiellt antagande är att lärarepå journalistutbildningar inte kommer

attbrysigomattgöraenbegreppsanalysavforskningsomhargjortspåområdet,när

inte ens forskare själva alltid gör det. Därav är det den reella forskningen som är av

intresse att förstå här, inte hur den kunde ha sett ut. Alltså, även om det är

nyhetsvärderingsomäravintressefördennastudiesåkrävsdetenlitteraturgenomgång

som inkluderarävennyhetsurval.Dettapågrundavattalla integörochhargjortden

uppdelningen. Nyhetsvärdering vävs ibland in i nyhetsurval och behandlas inte alltid

separat.

�15

Det [innsoändligamängdernyhetervardagvilka journalister skullekunnavärdera

som en nyhet. Processen har av journalister beskrivits genom metaforen att möjliga

nyheterslåssmotvarandra(Gravengaard,2012,s.1069).Mendetäralltsåsåattdetinte

enbart är nyhetsvärderingen som påverkar vad som blir en nyhet, vad som blir

nyhetsvurvalet,utanandrafaktorer,såsomorganisatoriska,gördetockså(Hanitzsich&

Mellado,2011,s.419).Medutgångspunktenatt(blandannat)nyhetsvärderingpåverkar

vilkanyhetersommänniskor sedanmöterisinmediekonsumtionbetraktasdetsomett3

viktigt begrepp. Varför då? Den etablerade och mångfaldigt empiritestade teorin

Dagordningsteorinärrelevantisammanhanget.Dagordningsteorin(påengelska:agenda

setting theory) i dess första dimension handlar om hur vilka nyheter som medier

publicerarfårpåverkanpåvadmedborgareuppfattarsomviktigt.Dessandradimension

handlar om hur vilka attribut hos dessa objekt som medier väljer att fokusera på

kommeratt påverkavadmedborgareuppfattar somdemest framträdandeattributen.

Effekternasomkommeruragendansommediersättergenomvalgrundarsigivadsom

beskrivs som ett behov hosmedborgare att orientera sig. Därtill, bland annat normer

ochvärderingarinomjournalistikenpåverkardenagendasommediersätterochsomdå

sedan publiken uppfattar (Mc Combs et al., 2014, s. 782). Att studera hur

journalistutbildningarutbildarjournaliststudenterinågotsomiförlängningenärtänkt

attanvändas(ochdärmedvaramedochsättaagendanförmedborgare)verkardärmed

relevant.Vadsomaktualiseraslängreframiuppsatsenärperspektivpåhuruvidaenviss

typ av nyhetsvärdering är bra eller dålig, nämligen beroende på vilken normativ

demokratiteoridetärsomtalar.

Det[innsmångalistorövervilkakriteriersomökarsannolikhetenförattnågotskabli

ennyhet.EnklassisksådanärGaltungochRuges(1965)studiedärdepresenterar12

faktorer som ökar sannolikheten för om något ska bli en nyhet eller inte. Det är en

modell som har inspirerat andra forskare att söka efter faktorer som påverkar

nyhetsurvalet.Demångalistorsomförekommerkansammanfattasitionyhetsfaktorer:

o Juviktigareochmerrelevantenmöjlignyhetupplevsvara

o Justörrepublikensintresseförenmöjlignyhetansesvara

o Jumer enmöjlig nyhet handlar omkända, statusfyllda ellermäktigapersoner,

organisationerellernationer

Människorbenämnsvidaresommedborgare,medtankepåstudienssyfte.3

�16

o Junärmaretidsmässigt,geogra[isktellerkulturelltenmöjlignyhetutspelarsig

o Ju mer en möjlig nyhet kan rapporteras med hjälp av berättartekniker som

tillspetsning, förenkling, polarisering, konkretion, personi[iering, intensi[iering

ochstereotypisering

o Jumerenmöjlignyhetpassarmediernasformat

o Jumernyhetskällor har subventionerat enmöjlig nyhet så att den är billig att

bevakaochpassarmedielogikenochnyhetsmediernasformat

o Jumerenmöjlignyhetpassarde frågor,processerellerberättelser somredan

be[innersigpånyhetsmediernasdagordningar

o Jumindrekravenmöjlignyhetställerpåpublikensförkunskapersamtidigtsom

denkanfångamänniskorsintresse

o Jumindre resurser i form av arbetstid, personal eller pengar det krävs för att

bevakaellergranskaenmöjlignyhet

Destostörreärsannolikhetenattnyhetsmediernaskarapporteraomden.

(Strömbäck,2015,s.164-165)

Den ifrågavarande studien är intresserad av hur journalistutbildningarna hanterar

denna typ av kunskap. Det är såhär det sägs gå till i verkligheten, hur hanterar

utbildningendet?

2.4 Journalistiken – och medborgarna

Journalistikenochmedborgarnaharen lång relation.Föratt kommaåtkärnanavvad

somhållerdem ihopbrukar ett samhällskontrakt illustreras.Ett samhällskontraktdär

liberalaidéerompressfrihetgermedierdesslegitimitetochdärjournalistikensuppdrag

vilarpårepublikanskaidéerdärprinciperomthecommongoodvägleder,idéersomhar

sitt ursprung i klassiker av Jean-Jacques Rousseau, John Locke och Thomas Hobbes

(Sjøvaag,2010,s.878).Påfråganomvadjournalistikenssamhällsrollärskulleettsvar

som liknar dessa idéer säkert komma ifrån de [lesta. Högtravande och vagt. Det är

okontroversielltatthävdaattdennatypavresonemang,liksommedhänvisningspeci[ikt

�17

tilldemokratibegreppet,alltföroftayttrasutanattkonkretabeskrivningaravvaddetta

innebär [inns med, särskilt i den journalistiska praktiken. I en krönika i

JournalistförbundetstidningJournalistenskriverJournalistförbundetsordförandeJonas

Nordling:

”Viharuppenbarligenenstorpedagogiskutmaningattförklarajournalistikensuppgiftför

allmänheten.Attfåvarochenattförståattvijournalisterinteärspeciellapånågotsätt.

Men vårt uppdrag är det i allra högsta grad. Därför är det viktigt att varje enskild

medborgareförstårvaddethandlarom.Attviallamåsteförsvarademokratin,varjedag.

Sådärför:Ståuppförjournalistiken!”

(Nordling,2011)

Analogkritikharriktatsmothurforskareistudieravnyhetsjournalistikintetarhänsyn

tillhurdemokratiärettmångfacetteratbegreppsominteharendastenmöjligde[inition

ochskepnad,attjournalistikochmedieroftakritiserasföratterbjudainnehållsomhar

ennegativpåverkanpådemokratinsamtidigtsomdennakritikinteärklargörandenär

detgällervilkendemokratistandardsomärutgångspunkten(Strömbäck,2005,s.332).

Utifrån denna kritik analyserar Strömbäck vad olika typer av normativa

demokratimodeller implicerar för krav på journalistiken, låt oss återkomma till det i

nästaavsnittdärteoretiskautgångspunkterintroduceras.

Med fokus på nyhetsjournalistik, den form av journalistik somkanske ter sigmest

relevantiettdemokratisammanhang,såbeskrivsoftahurjournalistikenbe[innersigien

komplex situation.Dettamed tankepå ”uppdraget” i kombinationmedhurdenoftast

produceras inom ramen för kommersiella syften. Samtidigt som medier är en av de

viktigastekällornaförinformationompolitikochdärmedenviktigaspektnärdetgäller

attbidratillmedborgarespolitiskakunskap(Albæk,vanDalen&deVreese,2014,s.94)

såbeskrivskommersialiseringavnyhetsjournalistiken,avmångamenintealla,somen

faktor som försämrar dess kvalitet (Strömbäck, 2015, s. 32). Journalistiken beskrivs

be[inna sig i ett förhållandemellan privatekonomiska och samhälleligamålsättningar.

Fråganomvadsomprioriteras,pengarellerpublicistiskamålsättningar,ochnärdessa

målsättningarinteärförenliga,diskuteras(Allern,2012,s.236).

Närdetgällernyhetsvärderingirelationtillhurmedieroftaärkommersiellaföretag

ledergärnadenekonomiskamålsättningentillattnyhetersomärbilligaattproducera

�18

väljs framför andra. Allern (2012) kompletterar ”traditionella och journalistiska

nyhetskriterier”medmer”kommersiella”sådana,desammanfattas:

o Ju större resurser i form av arbetstid, personal och pengar som krävs för att

bevaka,följauppelleravslöjanågot,destomindreärchansenattdetblirtillen

nyhet.

o Ju bättre källan, det vill säga avsändaren, har tillrättalagt en berättelse på ett

journalistiskt sätt (ochkostnadernabetalasavkällan),desto störreär chansen

attdenprioriterassomennyhet.

o Ju mer exklusivt ett sådant nyhetserbjudande delas ut, exempelvis om

journalisten kan presentera det som sin egen nyhet med en personlig byline,

destoenklareblirdettillennyhet.

o Jumer den redaktionella strategin bygger på att väcka sensation för att fånga

publikensuppmärksamhet,destostörreärsannolikhetenfören”medievridning”

därunderhållningselementblirviktigareänkriteriersomrelevans,saklighetoch

grundlighet.

(Allern,2012,s.245)

Journalistutbildningskontexten i relation till nyhetsvärdering är intressant på många

sätt.Fråganomhuruvidadessanyhetskriterierärbraellerdåligaärenöppenfråga,för

journalister.Detärupptillvarpublicist(ochmaktenöverpublicisten)attbestämmavad

somärvärtnyhetsetiketten(såvidainomramenförlagarochegenskapaderegler).Låt

oss sehur justdeegenskapadereglerna i formavpressens spelregler förhåller sig till

spänningsfältet, när det [inns ett sådant, mellan kommers och samhällsuppdrag. Tre

artiklar(1,7&15)iurvalfårageraexempelpåhurjournalisterkanfåvägledning.

Gekorrektanyheter

1.Massmediernasrollisamhälletochallmänhetensförtroendefördessamedierkräver

korrektochallsidignyhetsförmedling.

�19

Respekteradenpersonligaintegriteten

7.Övervägnogapublicitetsomkankränkaprivatlivetshelgd.Avståfrånsådanpublicitet

ominteettuppenbartallmänintressekräveroffentligbelysning.

Varförsiktigmednamn

15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor.

Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn

anges.

(PressensSamarbetsnämnd,2010,s.7-8)

Det är inte svårt att dra slutsatsen att ode[inierade begrepp som korrekt och allsidig

nyhetsförmedlingsamtallmänintressegerpublicisterettstortspelrum.Vadbetyderdet

egentligen? Detta spelrum bekräftas också i och med hur det är meningen att var

publicistskaförstå”etiken”intesomenformellregeltillämpningutansomen”ansvarig

hållning inför den publicistiska hållningen” (Pressens Samarbetsnämnd 2010, s. ). En

liknande syn på journalistens ansvar åter[inns i Kovach´s och Rosenstiel´s (2014)

beskrivning:

”Everyjournalist,fromtheoccasionalcitizensentinelorfreelancertothenewsroom,tothe

managerwhovisitstheboardroom,musthaveapersonalsenseofethicsandresponsibility

–amoralcompass.”

(KovachochRosenstiel,2014,s.272)

Allmänhetens pressombudsman, Ola Sigvardsson, ger uttryck för en liknande

beskrivning.Hanmenarattdetinte[innsettobjektivtallmänintresseochattkontrasten

viktigtochny[ikenhetkansättasemotvarandraförattgevägledning,attdetkanfungera

�20

som en kompass (Waldenström, 2014, s. 16). Allmänhetens pressombudsman säger4

ocksåattmåletmedpublicitetsreglernainteärensamstämmigsyn:

”Nej, målet är att pressen ska hålla sig inom anständighetens ramar. Men en ansvarig

hållningärintenågotsommankanslåinmedenspikihjärnanpåenansvarigutgivare.

Utandetärupptillvarochenattutvecklaettförhållningssättochenpraxis.Görmandeti

diskussionmedvarandrasåärnogsannolikhetenganskastorattmanrörsigmotungefär

sammasättattsepåsaken.”

(Waldenström,2014,s.17)

Syftetmedatt redovisadessaexempelärattpåvisahuren journalistkan förväntasha

skaffatsigenformavtolkningsramnärdenneutövarsinjournalistikförattkunnafölja

eller förhålla sig till reglerna. Detta då de inte uttrycks i explicit form, varför

journalistutbildningarhärkanargumenterasspelaenrollihurjournalistersedanväljer

attförståochutövasinpublicistiskahållning.

Somillustrationfördetkomplexaförhållandetmellankommersochsamhällsroll,och

hurdetbindssammanäveniforskning,kanstudienavAlbæketal.(2014)fungera.Det

ärenstudieavhuruvida journalistik ienlighetmedthewatchdogrole(vilken föredras

vid förfrågan hos journalister) är journalistik som gör medborgare nöjda. Studien

indikerarenkorrelationmellanmerpolitiskjournalistikavwatchdog-karaktärochmer

nöjdhet hos mediekonsumenter (Albæk et al., 2014, s. 160). Detta vittnar om det

komplexaochambivalentaförhållandetmellanjournalistikochmedborgare,ellerskaen

sägamediekonsumenter?Hur ska en journalist betrakta sinmottagare av text?Ärdet

relevanthuruvidamottagarenuppskattarinnehållet?Ochvarförmottagarenuppskattar

innehållet? Det är i teorin en öppen fråga vilken journaliststudenter sedan förväntas

utövaipraktikensomyrkesutövandejournalister.

Attdennastudiefokuserarpåjustnyhetsvärderingsbegreppetochjournalistikensrolli

endemokrati i relation till journalistutbildningar är ett resultat avbland annat denna

ambivalens.Det[inns(minst)ettstortvägskälförjournalistiken,nämligendenklassiska

frågan om huruvida mediekonsumenten ska få det hen vill ha eller det hen behöver

(Kovach & Rosenstiel, 2014, s. 213), och när detta är motsägelsefullt. Det inspirerar

positionen för att söka svar på hur begreppet nyhetsvärdering kommuniceras på

Jagvillförtransparensensskullkommenteraattjagsjälvärförfattaretilldennaartikel.4

�21

journalistutbildningar,ochhuruvidadet[innsennormativdimension.Vidaretardenna

studie ett steg till; nämligen att studera hur förhållandet ser ut mellan vad som

kommuniceras från journalistutbildningarna och vad det innebär i relation till

demokratibegreppet.Medandraord, vadbehövermedborgareutifrånolikanormativa

modeller?

3.Teoretiskreferensram

Under denna rubrik ges förståelse för, motivering till och beskrivning av teoretiska

perspektivsominduktivtanalyseraddatakommerattrelaterastill.

Som framgår av ovanstående avsnitt om tidigare forskning är syftet för denna studie

positioneratinom[leraområden.Dethandlaromvadkontextenhögreutbildningnärdet

gällerattutvecklaenyrkesroll innebär,hurjournalistersrolluppfattningfungerarsamt

hurnyhetsvärderingkanförståsdelsisigsjälvtdelsirelationtillmediernasrelationtill

medborgarna. Ambitionen har varit att ge förståelse för hur de olika områdena

tillsammans, tillika den tvärvetenskapliga ansatsen, utgör syftets relevans. Med

utgångspunkten att vetenskaper berikar varandra har studiens litteraturgenomgång

inspirerats. Att ha med sig [lera typer av perspektiv tror jag kan bidra till en mer

intressantstudie,detgermer förståelsenavenhelhetänavvissa isoleradeaspekter. I

detta avsnitt har jag för avsikt att zooma in på de teoretiska perspektiv som studiens

empiriskaresultatkommerattrelaterastill.Valdaperspektivpresenterashärmed.

3.1 Professionalisering

Föratt få ett relevant,utifrån studiens syfte,perspektivpådedata somsamlas inoch

analyseras kommer teorier om professionalisering att vara med och driva analysen

framåt. I och med att studien söker svar på hur journalistutbildningarnas

kommuniceradeutbildningtersigirelationtilldemokratiteorierskravpåjournalistiken

ärperspektivetrelevant.Dettadådetbehandlarfråganomhurenprofessionellidentitet

�22

skapas,vilkenjagargumenterarförföljermedstudentenutiarbetslivetochdemokratin.

Den brittiske sociologen Julia Evetts´s (2003) artikel The sociological analysis of

Professionalism fångar denna ansats väl. Med beskrivningen att begreppet

professionaliseringintealltidärde[inieratiforskningengerEvettsenförståelseförhur

honsjälvanvänderbegreppet:”Thispaperdoesapproachprofessionsasagenericgroup

of occupations based on knowledge both technical and tacit” (Evetts, 2003, s. 397).

Viktigt fördenna studie är att inkludera tyst kunskap,dådet ärnågonting somskulle

kunna överföras i en utbildningssituation. Det går i alla fall inte att utesluta och kan

förhoppningsvis,omdet[inns,nåsianalysarbetet.Evetts(2003)harutifråndenuppsjö

av tolkningar av begreppet professionalisering som har utvecklats formulerat två

perspektiv vilka särskilt kommer att användas för att studera empirin. Dessa är:

professionalisering som a normative value system och professionalisering som an

ideology of occupational power. Dessa två perspektiv kan förstås operera på samtliga

nivåernamacro(t.ex.stat),meso(t.ex.institution)ochmicro(t.ex.grupperochaktörer).

Det[innsenstorskillnadmellandessaperspektivpåtolkningaravprofessionalisering.

Det är att professionalisering som ett värderande normsystem betraktat innebär att

professionen internt bidrar till en normativ social ordningmedan professionalisering

som ideologi betraktat mer handlar om ett upprätthållande av ett sorts hegemoniskt

system ochmekanismer för en social kontroll av de som utövar professionen (Evetts,

2003, s. 399). När det gäller de olika nivåerna är mikronivån den som ter sig mest

relevantfördenifrågavarandestudien.Iochmedintressetförhurinstitutionerutbildar

journaliststudenter blirmikronivån det underförstått intressanta, även omdet inte är

detsomstudienundersökerisig.

När det gäller professionalisering har Nygren (2015) gjort en tolkning av Evetts´s

uppdelning i profession som normativt värdesystem och ideologi; nämligen i ett

värdesystem respektive ett organisationssystem. Journalister har grundläggande

värderingarattlutasigmotnärtryckutifrånkommer,medanteorinomprofessionsom

ett organisationssystem mer syftar till hur en kontrollmekanism, såsom en chef, kan

berättafördenenskildajournalistenvadsomärattbetraktasomprofessionelltnärhen

tvekar (Nygren, 2015, s. 68). Vad som särskiltmotiverar denna teoretiska ansats kan

fångasavhurNygren(2015)beskriverhurdessatvåolikaperspektivpåjournalistikens

professionaliseringaktualiserarfråganomjournalistikensautonomiochsjälvständighet,

dettabåde fören journalist i sigmenockså förhela journalistiken. Journalistikensom

�23

profession grundar sig i en blandning av perspektiven och den enskilde journalisten

grundarsinautonomipåvärderingar.

Detärav intresse fördennauppsatsärattstuderavilkentypavprofessionalisering

som journalistutbildningarnaspresentationer indikerar. Jagargumenteraralltså föratt

Evetts´s (2003) teori går att applicera på även journalistutbildningar. Det är därför

relevant att i resultatet söka efter indikatorer för om journalistutbildningarna

presenterarutbildningenpåettsättsomgeruttryckfördenenaellerandraidénomvad

professionaliseringinnebär.Dessutom,värtattnämnaigenärhurgemensammanormer

inom journalistiken är viktigt för yrkets status som profession. Det är därför

okontroversiellt att anta att en journalists påbörjade professionalisering på

journalistutbildningen också följer med till yrkeslivet och kan argumenteras påverka

självayrket.

3.2 Nyhetsvärden och tyst kunskap

Ett citat av endansk redaktör somåter[inns i Schultz´s (2007) studie av journalisters

magkänslafårfungerasomintroduktiontilldettaperspektiv:”Formeithastodowitha

feeling. Can I picture the story? Can I see the headline? Then I'll believe in the

story” (Schultz, 2007, s. 190). Schultz menar att detta citat väl illustrerar det som i

hennes studie kallas för journalisters magkänsla. Hon menar att den journalistiska

praktiken innehåller, med utgångspunkt i Bourdieus re[lexiva sociologi, två typer av

nyhetsvärden.Dessa är delsdoxic news values: ”For instance ”newsworthiness”,which

are silent and belong to the universe of the undisputed” (Schultz, 2007, s. 204) dels

orthodox/heterodox news values: ”Which are explicit and debatable to the sphere of

journalisticjudgement”(Schultz,2007,s.204).Journalisteruppleverattmagkänslanför

nyhetsvärdering innehåller båda dessa dimensioner (Schultz, 2007, s. 204). Särskilt

doxicnewsvaluesärrelevantfördennastudie.Dettadåjagvillfåmedperspektivetmed

nyhetsvärderingsomnågontingunderförstått,vilketärnågotsomgårattkopplatilltyst

kunskapsöverföring. Att söka svar på hur journalistutbildningar hanterar utbildning i

nyhetsvärderingochijournalistikensrolliendemokratibörinnefattaintebaraattsöka

eftervadsomundervisasexplicitutanocksåeftervadsomförmedlassomsjälvklartoch

underförstått.DetärdärförrelevantatthamedSchultz´s(2007)studiehär.Vadsomär

�24

outtaladenyhetsvärdengåralltsåatt relateraockså till vad sombrukarbeskrivas som

tystkunskap.Detäralltsåensortskunskapsomkanbeskrivassomsvårattsättaordpå,

ensortskunskapsomharvisatsigvarauppenbarredanietttidigtstadiumiutbildade

journalisters karriär (Kronstad, 2014, s. 187). Kronstads (2014) studie visar på hur

journaliststudentermederfarenhetavattarbetasomjournalistharsvårtattverbalisera

sinkunskap,ochattbeskrivavadsomstyrettbeslut.Iställethänvisardetillenintuition

ochenkänslaförsituationen.Studenternamederfarenhetavattarbetasomjournalist

gavexempelpåyrkesrelateradehändelser istället förattgemotiveringnärdeombads

attförklarasinkänsla(Kronstad,2015,s.185).IsinstudieutgårKronstad(2014)ifrån

Schon´s (1992) begrepp knowing-in-action. Kronstad (2014) citerar Schon (1992):

”[The]capacitytodotherightthing(…)exhibitingthemorethatweknowinwhatwedo

bythewayinwhichwedoit,iswhatwemeanbyknowing-in-action”(citeradiKronstad

2015,s.185)

Dessutom, journalisters professionella normer beskrivs som att vara ”tysta”,

underförstådda (Gravengaard och Rimestad, 2012, s. 468). Det är något som jag

argumenterarförärrelevantävennärenjournalistformaspåenjournalistutbildning.I

ochmed att gemensamma normer för journalister är en viktig aspekt i yrkets (semi)

professionalisering kan detta perspektiv söka efter tyst kunskapsöverföring som ger

uttryckförvissanormeridetsomjournalistutbildningarnapresenterar.

3.3 Demokratimodeller

Som har beskrivits ovan är syftet att söka svar på hur relationen ser ut mellan den

utbildning som journalistutbildningarna presenterar och de krav som olika

demokratimodeller ställer på journalistiken, detta utifrån begreppet nyhetsvärdering.

För att kunna göra det krävs en tydlig teoretisk ansats när det gäller vilka krav olika

demokratimodellerställerpåjournalistiken.Beroendepåvilkendemokratimodellsåhar

journalistikenolika rollerochkvalitet attuppfyllahar tidigare slagits fast (Strömbäck,

2005,s.132).Denteoretiskautgångspunkten[innsiStrömbäcks(2005)artikelInsearch

ofastandard:fourmodelsofdemocracyandtheirnormativeimplicationsforjournalism.

DettaävenomStrömbäcks syfteäretthelt annatändet fördennastudie. Strömbäcks

�25

utgångspunkt handlar om att [inna en standard med vilken nyhetsjournalistikens

kvalitetkanmätas:

”Underlying the question about what obligations media and journalism have toward

democracy,however,isanevenmorefundamentalquestion:whatismeantbytheconcept

ofdemocracy?Consequently,inordertoclarifyourexpectationsofmediaandjournalism,

aswellasthediscussionaboutproperstandardsbywhichtoevaluatenewsjournalism,itis

necessarytospecifyunequivocallythemodelofdemocracyinvolvedwhenusingtheword

“democracy”.”

(Strömbäck2005,s.333)

Fördennastudieanvändsiställetperspektivetförattbakvägenfåindikationerpåvilken

demokrati som journalistutbildningarna, igenom sin presentation av begreppet

nyhetsvärdering,indirekt/direktåsyftar.Dettaärsärskiltintressantdåutbildningarnai

sinakurs- ochutbildningsplanerocksåutlovarutbildning av journalister i aspekter så

som journalistikens roll i en demokrati. Perspektivet kan fungera klargörande för hur

utbildningendelsinyhetsvärderingdelsijournalistikensrolliendemokratiförhållersig

till etablerade normativa demokratiteorier. Strömbäcks (2005) analys beskriver de

huvudsakliga och särskiljande kraven på journalistiken från respektive vald normativ

demokratiteori:

Normativ demokratiteori

Procedural democracy

Competitive democracy

Participatory democracy

Deliberative democracy

Distinguishing and core normative demands upon news

journalismn

Respect the democratic

procedures; act as a watchdog or as a Burglar Alarm exposing wrong-

doings

Act as a watchdog or a

Burglar Alarm; focus on the record of office-holders and the

platforms of the political candidates and parties; focus on the political

actors

Let the citizens set the

agenda; mobilize the citizens’ interest, engagement and

participation in public life; focus on problem solving as well as

problems; frame politics as a process open for principally everyone and

citizens as active subjects; link active citizens together

Act for inclusive

discussions; mobilize citizens’ interest, engagement and

participation in public discussions; link discussants to each

other; foster public discussions characterized by

rationality, impartiality, intellectual honesty and equality

�26

(Strömbäck,2005,s.341)

Dennastudiessyfteanslutersig tillhurStrömbäck(2005)beskriver journalistikens

ochmediernasrollnärdetgällervilkensortsdemokrativileveri:

”Whichmodelofdemocracyacountryresemblesorisstrivingtobecomeisnotdependent

onlyonitscitizensandtheirrepresentatives.Ofequalorlargerimportanceiswhatkindof

democracymediaandjournalismcontributeto.”

(Strömbäck2005,s.338)

LåtossstuderaStrömbäcks(2005)modellmeridetalj:

Procedurdemokrati (proceduraldemocracy):Demokratimodellenbeskrivs somatt inga

som helst krav ska ställas på medborgare när det gäller att gå och rösta, att delta i

samhällsdebatt,atthakunskapomdetpolitiskalivetellerattfördendelenläsanyheter.

Det som krävs är att ingen kränker de demokratiska fri- och rättigheter som alla

medborgarehar.Strömbäck(2005)analyserarmodellensomattnärdetgällernormativ

förmedier och journalistik så [inns det inga sådana, förutom att likt förmedborgare

respekterademokratiskafri-ochrättigheter.Enligtdennamodellärkommersialisering

avnyheteringetproblemutansnararesådetbörgåtill,enligtteorinsåbehövsingakrav

påjournalistikeniochmedattefterfråganhosmedborgarekommerattledatillattdefår

vaddebehöver(Strömbäck,2005,s.334).

Konkurrensdemokrati (competitive democracy): Demokratimodellen beskrivs som att

medborgare ska agerapassivamottagare av vaddenpolitiska eliten levererarochhar

levererat.Detgåratt liknavidenmarknadsidédärpolitiskaalternativutgörvaroroch

medborgare ska passivt välja och vraka. För detta krävs att medborgare är insatta i

samhällsproblem,hurolikapolitiskaalternativserpålösningar,hurpolitiskaalternativ

harageratiolikafrågorochsåvidare.Förattkunnagöraettbraköpkrävsliteresearch.

Detta ställerkravpåmedieroch journalistik i formavattde ska leverera information

somärsann,journalistikenskavaraproportionerligpåsåsättattdeninteskaresulterai

att medborgare riktar sitt fokus åt fel håll och journalistiken ska fokusera på vad

�27

politiskaalternativgörochsäger.Dessutom,journalistikenskaberättaomdenpolitiska

elitenutifrån[leraaspekter;vadpolitiskaalternativhargjort,vaddeharlovatattgöra

och såklart vad de vill göra i framtiden. Journalistiken förväntas informera om hur

samhälletochdetpolitiskasystemetfungerar(Strömbäck,2005,s.334-335).

Deltagardemokrati (participatory democracy): Demokratimodellen beskrivs som att

demokratinblomstrarommedborgareäraktivaochengageradeidetoffentligalivet,om

medborgare möter varandra i sitt engagemang och om medborgare får så kallade

demokratiskaattityder.Därförbördettaocksåske.Dettaärattjämföramedföregående

modelldärmedborgareskavaraendastpassivamottagareavpolitiskinformation.Detta

betyderattmedborgarebörhainformationomhurdekanvaramedidetpolitiskalivet,

hur de kan varamed och påverka och hur de kan hitta sätt att träffamänniskor som

tycker likadant. Medborgare behöver också kunskap om vilka samhällsproblem som

landetstårinför,hurdeolikapolitiskaalternativenståriolikafrågorochsistmeninte

minstocksåkunskapomvartdesjälvastår.Deimplikationerförmedierochjournalistik

som detta får menar Strömbäck (2005) är att ge information om samhällslivet och

information om hur medborgare kan engagera sig. Journalistiken ska också låta

medborgare få tala fördemsjälvaochdäravbörmedborgarnaockså få sättaagendan.

Journalistiken ska även fylla funktionenatt gestaltapolitik somnågot somär relevant

ochöppetförallaattdeltai(Strömbäck,2005,s.335-336).

Samtalsdemokrati (deliberativedemoracy):Demokratimodellenbeskrivs av Strömbäck

(2005) som en demokrati där politiska beslut bör föregås av rationella och opartiska

diskussioner i små och stora sammanhang samt genom intellektuell välvillighet och

jämlikhet bland diskussionsdeltagarna. Diskussionerna ska också ses som både ett

medelförattnåenighet(elleriallafallökadförståelseförolikaargument)ochsomett

mål i sig själv. Utöver att ge medborgare information om samhälle och politik ska

journalistikenuppmuntratillpolitiskadiskussionerbeskrivetovan.Sommotsatstillatt

rapporteraompolitiken somett spel så ska journalistikengestaltapolitik somattdet

handlaromatthitta lösningarpåproblemsomvialladelar,ochattmåletärattdessa

lösningarocksåskabliåtminstoneaccepteradeavallamedborgare(Strömbäck,2005,s.

336-337).

�28

Vidare, Zaller (2003) har också ställt frågan om vad för standard som

nyhetsjournalistikenskvalitetskamätasutifrån.Hankommerframtillattdenklassiska

standardhankallarFullNewsstandard(attnyheterskagemedborgaredeninformation

de behöver för att kunna ta politisk ställning) ställer alldeles för höga krav påmånga

medborgare. IställetpresenterarZallerenalternativstandard:TheBurglarAlarmnews

standard. Den innebär att nyheter ska erbjuda information på ett sätt som fångar

medborgarnas uppmärksamhet om akuta samhällsproblem (Zeller, 2003, s. 110). The

burglar alarm standard har blivit kritiserad, bland annat för att den beskriver

nyhetsjournalistiken precis såsom den har sett ut de senaste 20 åren. Dessutom,

nyhetsundvikare motiverar sitt avståndstagande ifrån nyheter med att

nyhetsjournalistikenblandannatärjustföralarmerande(Bennet,2003,s.131).

Vaddennadiskussiontjänartillattbelysaärhurdetävenomensökersvarpåvilken

demokratienvissnyhetsjournalistikadresseraräravviktatt inkluderadet faktumatt

andra faktorer såsom hurmedborgare sedan hanterar den output som olika typer av

nyhetsjournalistik levererar påverkar hur samhället sedan faktiskt ser ut. Alltså detta

ävenomjournalistikenskulleföljavissaideal.Enanalogbetraktelseövermedborgares

roll:

”Thequality of our democratic life depends, in short, on the public having the facts and

beingabletomakesenseofthem.Andthat,eveninanetworkedage,requiresjournalists.

Whether we have them increasingly will depend on whether citizens can recognize the

differencebetweenpropagandaandnews–andwhethertheycare.”

(Kovach&Rosenstiel,2014,s.9)

Dettaärgivetvisettviktigtperspektivatthamedsig,attjournalistikenisigärenfaktor

och den faktor som adresseras i just denna studie. Med det sagt kommer alltså

Strömbäcks (2005) modell över demokratimodellers normativa krav på medier och

journalistik att fungera grundläggande för analysen av resultatet ifrån den empiriska

studien.

�29

4.Designochmetod

Studienstvåförstafrågeställningarbesvarasinduktivtgenomattlåtainsamladdatavara

grund för de teman som utvecklas genom tematisk analys. Den tredje frågeställningen

besvaras genomatt analyseradessa temanutifrånnormativademokratimodeller.Under

dennarubrikspeci[icerasochmotiverasdessatillvägagångssätt.

4.1 Metodval

Jag inledermedattmotiverametodvalet föratt inästa steggå in speci[iktpådeolika

operationaliseringarna.

För denna studie har ett kvalitativt förhållningssätt antagits, en övergripande

motiveringtilldetärförståsnödvändigt.Detsomfrämstmotiverardettaförhållningssätt

ärhurdet fenomensomstudienfokuserarpå intetidigareärundersökt;attsökaefter

svar på vilken demokratimodell som journalistutbildningens undervisning i

nyhetsvärderingsbegreppet ger uttryck för. Därav är studien att betrakta också som

explorativ. Dessutom är studiens syfte av deskriptiv karaktär, och just denna

kombination kan väl argumenteras peka på det fruktbara i att då anta ett kvalitativt

förhållningssätt(Marshall&Rossman,2011,s.92).

Efterattenkvalitativansatsharmotiveratsochslagitsfasthardenspeci[ikametoden

kvalitativinnehållsanalysvaltssomanalysmetod.Detsomfrämstmotiverarenkvalitativ

innehållsanalys framförenkvantitativsådanärattvissadelar idessadokumentäratt

betraktasomviktigareänandradelar;”(…)helhetenitexten,detcentralasomforskaren

är ute efter att fånga in, antas vara något annat än summan av delarna” (Esaiasson,

Giljam,Oscarsson&Wägnerud,2012,s.235).Jagargumenterarävenförattenkvalitativ

innehållsanalys är att föredra framför en kvantitativ då en kvantitativ ansats med en

förde[inierad kodram riskerar att missa värdefulla insikter. Detta eftersom den

applicerarenbegränsadvärldsbildpåstudieobjektet(Marshall&Rossman,2011,s.91).

Detta särskiltmed tanke på kombinationen syftets karaktär och hur området tidigare

inteärundersökt.Detärocksåsåattfråganomhurjournalistutbildningarpresenterar

begreppetnyhetsvärderingochjournalistikenirelationtilldemokratikanargumenteras

�30

ligga dold under den uppenbara ytan, varför en mer intensiv genomgång av data i

enlighetmedkvalitativinnehållsanalysärlämplig(Esaiassonetal.,2012,s.237).

Som sagt är denna analys explorativ och därav kommer den kvalitativa

innehållsanalysenattutförasutan förde[inierade typerav svar.Esaiassonet al. (2012)

lyfter en fara med denna typ av förhållningssätt, nämligen att ”(…) slutsatserna blir

alltförberoendeavvadsområkaråter[innasimaterialet”(Esaiassonetal.,2012s.246).

Dennaaspektsom lyfts framsomensvaghetär fördennastudie iställetenytterligare

motivering till det öppna förhållningssättet. Det är just vad som ”råkar” stå i dessa

dokument som är av intresse, det betraktas inte som godtyckligt utan just som den

presentationförstudentersomutbildningarnafaktisktger.

Det[innsolikatyperavkvalitativinnehållsanalysochenmotiveringtillvalavvilkenär

därav nödvändigt. Jag har valt att använda tematisk innehållsanalys. I ett första steg i

speci[ikt metodval har jag placerat studien utifrån Marshall och Rossman´s (2011)

uppdelningiolikagenrerförenstudie(Marshall&Rossman,2011,s.93).Jagtyckeratt

detärettbrasättattpositionerastudien,detkanhjälpatillattvägledatillvilkenmetod

somärlämplig.Dåjagendastärintresseradavvadjournalistutbildningarnapresenterar

i sigpositionerar jagstudien inomramenförgenren languageandcommunication.För

dennagenreäranalysavtextiformavinnehållsanalyslämpligt.(Marshall&Rossman,

2011,s.93).Detsomsärskiltmotiveraranvändningavtematiskanalysfördennastudie

ärhursyftetkräverenanalyssomförmåranalyserabådedelarförsigmenframförallt

hur relationen mellan olika intressanta meningsbärande enheter ser ut. Jag

argumenterarförattjusttemanärenpassandeformfördetta.Dettasärskiltpågrundav

att materialet inte är särskilt uttömmande på svar på frågeställningarna om inte en

djupare analys görs än att exempelvis kategorisera vad som står. Braun och Clarke

(2006)beskriverbegreppettemasåhär:

”Athemecapturessomethingimportantaboutthedatainrelationtotheresearchquestion,

andrepresentssomelevelofpatternedresponseormeaningwithinthedataset.”

(Braun&Clarke,2006,s.82)

Detsomsärskiltharfångatmittintressefördennametodärovanståendede[inition.När

jaginnanjagsatteigångmedstudienskummadeigenomendelmaterialsåresonerade

jag att syftet i förhållande till materialet kräver en metod som kan fånga mönster i

�31

materialet. Dessutom en krävs en metod som inte värderar hur många gånger något

nämnsutandetfaktumattdetnämns,hurdetnämnsochirelationtillvaddetnämns.

Dettaärdethuvudsakligaargumentettillvaletavtematiskinnehållsanalyssommetod.

Jagvillsamtidigtunderstrykahurjagintehävdarattdettaärdetendasättsomdetgår

attgörapå,menjagargumenterarförattdettaärettinformeratvalnärdetgällerhurjag

kanbesvarajustdetsomjagutifråndennastudiessyftevilltaredapå(Braun&Clarke,

2006,s.80).

4.2 Metodologiska utgångspunkter

Innan jag går in på operationaliseringarna för de olika materialen vill jag kort

kommenteraminaegnametodologiskautgångspunkter.Närdetgällerval avmetod så

bärallasådanaantingenisigellerikombinationmedforskarensvalpåantagandenav

ontologisk och epistemologisk natur. Vissa val av metoder innebär i sig sådana

antaganden, såsom att exempelvis diskursanalys bär med sig antaganden om hur

verklighetenskapasdiskursivt.Närdetgällermetodvalettematiskinnehållsanalyssågår

den att kombinera med olika sådana antaganden. Därför behöver forskaren explicit

berätta vilkadessa är (Braun&Clarke, 2006, s. 81) för att transparent sätta studien i

dessrättavetenskapsteoretiskasken.Jagskakortredogörafördetta.

För att göradetpå ett tydligt sätt har jagutgått ifrånBurrell ochMorgan´s (1979)

modellöverantagandenisamhällsvetenskapligforskning.Debeskriverhurberoendepå

vilka antaganden en gör angående ontologi, epistemologi ochmänniskans natur så är

vissametodologiskaansatsermerlämpligaänandra.

Utifrånmodellensåansluterjagminstudietillrealismennärdetgällerontologi,alltså

att det existerar en värld oberoende av vår uppfattning av den. Realismen tillhör den

objektivasidanavdennasubjektiv-objektiv-modell,menresterandeantagandenhamnar

på den subjektiva sidan. Dessa är anti-positivism när det gäller epistemologi och

voluntarismnärdet gällermänniskansnatur (Burrell&Morgan, 1979, s. 1-3).Utifrån

dessa antaganden hamnar min metodologiska ansats inom ramen för idiogra[isk

metodologi.Fokushärär:”Theprincipalconcerniswithanunderstandingofthewayin

whichtheindividualcreates,modi[iesandinterpretstheworldinwhichheorshe[inds

himself.” (Burrell&Morgan, 1979, s. 3)Här blir det tydligt att jag inte helt ochhållet

�32

köperdenidiogra[iskametodologin,attjagansluterstudientillrealismenlyserigenom.

Detta särskilt genommitt fokus på journalistutbildningarnas presentationer i sig och

intehurstudenternauppleverdem.Detindikerarhurjagtrorattdet[innsenverklighet

(materialet isig)oberoendeavhurenexternt(jagochstudenterna)uppfattarden. Jag

gårdock,ienlighetmedhermeuneutiken,medpåatttolkningärcentraltnärdetgäller

att uppnå förståelse för vad världen (materialet) innebär (Føllesdal, Walløe & Elster,

2009s.136).Detsomgörattjagtrotsdettaanslutermigtillenidiogra[iskmetodologiär

hurjagtrorattmänniskanmerärskapare avsinmiljöänskapadochhurjagintetror

att den kunskap jag når med studien är att betrakta som objektiv i enlighet med

positivismen(Burrell&Morgan,1979,s.1-3).

Denteoretiskareferensramsomharpresenteratsovanärienlighetmedvoluntarismen.

Dettadådethandlaromattmänniskoraktivtkanskapaolikatyperavprofessioner.Även

kultur för hur olika nyhetsvärden blir tagna för givna anser jag vara i enlighet med

voluntarism.Ävenomvissamänniskorharmermaktänandra.Tillsist, teorinomhur

journalistikenserolikautiolikaidealademokratierindikerarhärhurdetärmöjligtför

människan att genom att påverka journalistikens innehåll också skapa en annan

verklighet.Detärmotbakgrundavdessaantagandensomstudienärskapad.

4.3 Urval

I detta avsnitt presenteras det urval som ligger till grund för studien, och varför. Det

material jagharvalt fördenempiriskaundersökningenärkurs-ochutbildningsplaner,

för samtliga journalistutbildningar med kandidatexamen samt kurslitteratur och

föreläsningariurval.Låtossbörjameddetförstnämnda.

Enmotiveringtillvaletattstuderakurs-ochutbildningsplanerärattjagvillkunnase

hurrelationenserutmellankurs-ochutbildningsplanerochhurdetgårtillipraktiken.

Praktiken representeras av vidare analyser av kurslitteratur och föreläsningar. Därav

behövdesdettaförstasteg.Dessutomanserjagattdetfyllerenintressantfunktionattha

både den teoretiska idémässiga informationen (kurs- och utbildningsplaner) och vad

somfaktisktpresenterasipraktiken.Detgerenhelhetsbildsomtjänarsyftetväl.Detger

också en rättvis inställning gentemot utbildningarna, de får så att säga chansen att få

fram också vad som är tänkt att undervisas om det är så att helt andra saker skulle

�33

kommaframipraktikenänvadsomståridokumenten.JagdrarhärparallellertillMiles

ochHuberman´s(1994)redovisningavtypicalcasesomurvalstyp.Detbeskrivssomett

urvalsomsyftartill:”Highlightswhatisnormaloraverage”(Miles&Huberman,1994,s.

28). Jag vill kartlägga hur en ”normal” journalistutbildning med kandidatexamen

presenterarvaldaområdenförsinastudenter.Entankemeddesignenfördennauppsats

harvaritattiettförstastegkartläggautbildningarnautifrånenbredd.

EftersomjagärsärskiltintresseradavHögskoleverketskvalitetsgranskningsmetodså

harjagriktatmittfokuspådejournalistutbildningarsomgerenkandidatexamen(vilka

ärdemsomHögskoleverketkvalitetskontrollerar).Jagvaldedäravbortdeutbildningar

som ges på landets folkhögskolor. De utbildningar som då ingår i materialet är: JMG

(Göteborg), JMK(Stockholm),Linnéuniversitetet (KalmarochVäxjö),Lundsuniversitet

(Lund), Södertörns högskola (Stockholm) samt Umeå universitet (Umeå). 5

Mittuniversitetet(Sundsvall)[icktasbortfrånurvaletdåinstitutionenhållerpåmeden

uppdatering av kursplanerna för en ny journalistutbildning, och alla kursplaner för

utbildningen [inns inte färdiga. Eftersom jag ville studera kurs- och utbildningsplaner

som gäller nu, för samtliga, så valde jag att ta bortMittuniversitetet ifrån urvalet. Jag

valdeatt studera samtligadessautbildningar för att i kartläggande syftegeenbildav

hurdet serut generellt i kurs-ochutbildningsplanerpå journalistutbildningarnamed

kandidatexameniSverige.

RestenavmaterialetkommerifrånendastJMGiGöteborgochJMKiStockholm.Valet

avdessatvåutbildningaravallamöjligamotiverashärmed.Medutgångspunktenattjag

villgå ifrånhurde teoretiskaresonemangenserutnärdetgällernyhetsvärderingoch

journalistikens relation till demokrati till praktiken var valet ganska givet att jag inte

hade möjlighet att gå vidare med alla utbildningarna. Detta med hänvisning till

tidsbegränsningen.Valetav JMGoch JMKskadock intebetraktassomattdevaldespå

grund av att de är annorlunda än de andra utbildningarna. Kurs- och

utbildningsplanerna förallautbildningar skiljer sig inteåtpånågot radikalt sätt.Utan

jagvaldeJMGförattdetvarpraktisktochJMKförattjagvillehatvåutbildningarmedi

studien.Det [innsalltså inget somsägerattdet intehadevarit lika intressantattgöra

samma studie av två av de andra, vilket såklart skickas vidare till framtida

forskningsidéer. Jag vill också vara tydlig med att jag inte valde att studera två

Jagvillförtransparensensskullkommenteraattjagsjälvhargått5

journalistutbildningenvidLundsuniversitet.

�34

utbildningarisyfteattjämföradem,utanförattfårikaredataänomjaghadevaltendast

en.

Närdetgällerurvalavvilkenkurslitteraturharsyftetsfokuspånyhetsvärderingvarit

vägledande.Jagharundersöktvilkenkurslitteratursomstudenternaharochsedansökt

svar på vilken litteratur som särskiltmotsvarar studiens intresse för nyhetsvärdering.

Jag landade i boken Reporter (2009) av Björn Häger och kapitlet Nyhet. Detta med

motiveringen att bokenbeskrivs somen handbok och kapitlet presenteras somatt ge

svar på hur nyhetsvärdering går till. Inledningsvis upplevde jag hur endast ett kapitel

kändes lite lite, men då metoden som användes är väldigt tidskrävande blev den

avgränsningen helt rimlig och samtidigt ändå givande i förhållande till syftet. För att

förtydliga så valde jag inte kurslitteratur som speci[ikt behandlar journalistikens

relation till demokrati, utan det är när den relationen behandlas i anslutning till

presentationeravnyhetsvärderingsomdetärrelevantförstudien.

När det gäller urval av föreläsningar ville jag att det skulle representera hur

journalistutbildningarna i urval faktiskt presenterar nyhetsvärdering för studenterna.

Förattdåfådetbästaurvaletsåmejladejagstudierektorernaförrespektiveutbildning

ochfrågadeomvilkenföreläsningsomvarrelevant förmigattgåpå. Jagupplevdedet

somenbra urvalsmetod för att undvika kritiken att de har bättre ellermer relevanta

föreläsningar om detta vid andra tillfällen. Metoden resulterade i att jag gick på två

föreläsningar på JMG i Göteborg och en föreläsning på JMK i Stockholm. På JMG hade

första föreläsningen rubriken Nyhetsjakt och den andra var ett seminarium där

studenternapresenteradenyhetsreportagesomdesjälvahadeskapat.IStockholmhade

föreläsningenrubrikenVadärennyhet?.Urvaletbaserasalltsåpåvadsomgerdetmest

uttömmandematerialetiförhållandetillsyftetochtidsbegränsningen.Jagvillänengång

understrykahurstudiensintresseförjournalistikenirelationtilldemokratiendast[inns

närdetförekommerianslutningtilldetsomärifokus,nyhetsvärderingen.

4.4 Operationalisering

Ävenomfrågeställningarnaskabesvaras induktivtkrävstydligaochvägledandefrågor

sompåett tydligtsättskakopplaempirintillsyftet.Frågeställningarnaärdetcentrala

men för att kunna operationalisera dessa krävs ett förtydligande av vad

�35

frågeställningarnainnebär,dettamedhjälpavettantalvägledandefrågor.Tankenäratt

undersökningen ska styras av vaddokumenten innehåller,men för att hjälpa att hålla

fokus på det som studien faktiskt ska undersöka, en validitetsfråga, har ett antal

vägledandeanalytiska frågor tagits fram(Esaiassonetal.,2012, s.245).Frågornasom

jagharutvecklatärsammaförvarjematerial:

Vadsägermaterialetomhurbegreppetnyhetsvärderingärbeskaffat?

Vad säger materialet om vad studenternas relation till nyhetsvärderingsbegreppet ska

varaefteravslutadutbildning?

Vadsägermaterialetomvilkenrolldenenskildajournaliststudentensuppfattningspelar/

skaspelaiutövandetavnyhetsvärdering?

Vad säger materialet om hur/huruvida journalistik och demokrati är relaterade till

varandra?

Vadsägermaterialetomhurbegreppetdemokratiärbeskaffat?

Vadsägermaterialetomvadstudenternasrelationtilldemokratibegreppetskavaraefter

avslutadutbildning?

Vadsägermaterialetomvilkenrolldenenskildajournaliststudentensuppfattningspelar/

skaspelanärdetgällerjournalistikensrolltilldemokratin?

Det ska understrykas hur det alltså inte, med vald ansats, på förhand ska de[inieras

något av begreppen nyhetsvärdering eller demokrati. idén är istället att låta dessa

de[initioner komma ifrån innehållet i dokumenten utan att applicera en extern

de[inition. Detta då det är just utbildningarnas presentation av begreppen som är av

intresse för denna studie, jag vill att resultatet ska komma enbart ifrån materialet.

Ovanstående frågor fungerar alltså vägledande för studien och i enlighet med den

tematiska innehållsanalysenkommerprocessengåvidaregenomattefteratthakodat

meningsbärandeinnehållsökaeftertemansomadresserarfrågeställningarna.

Nedan följer en beskrivning av det tillvägagångssätt som metodvalet att använda

tematisk innehållsanalys i enlighet med Braun och Clarke (2006) innebär. Denna

beskrivninggälleralltsåförsamtligamaterialmenpresenterasendastengång.Analysen

utgårifrånBraunochClarke´s(2006)process,enanalysgångisexfaser:

a) Familiarizingyourselfwithyourdata.

b) Generatinginitialcodes

�36

c) Searchingforthemes

d) Reviewingthemes

e) De[iningandnamingthemes

f) Producingthereport.

Eftersomfrågeställningenhärsökerefterenkartläggningavhurjournalistutbildningar

presenterar för studien viktiga begrepp (eftersom detta sedan når studenterna)

informerar det om ett metodologiskt val att söka meningsbärande innehåll som

åter[innsexplicit i texten.BraunochClarke (2006)gör indelningen semantic (explicit)

och latent(interpretive). Idensemantiskatematiska innehållsanalysenärdetvadsom

synsexplicitsomanalyseras,detsomeventuellt[innsbortomdennaytaärinterelevanti

ensådananalys.(Braun&Clarke,2006,s.84)Vadjagvillunderstrykahärärattävenom

det handlar endast om det semantiska så behöver det inte vara enbart ordet

nyhetsvärderingellerordetdemokratisomnämns.Närdetexplicitauppenbarthandlar

omdessaordsåbetraktasävendessasomexplicita.

Den semantiska analysen tillämpas här genom att gå ifrån en beskrivande nivå

(tematisk analys av materialen) till en tolkande nivå (relateras till teorier samt

analyserasutifrånnormativademokratiteorier).BraunochClarke (2006) refererar till

(Patton,1990)ochskriver:

”Ideally,theanalyticprocessinvolvesaprogressionfromdescription,wherethedatahave

simply been organized to show patterns in semantic content, and summarized, to

interpretation,wherethere isanattempttotheorizethesigni[icanceof thepatternsand

their broader meanings and implications (Patton, 1990), often in relation to previous

literature.”

(Braun&Clarke2006s.84)

Enviktigdelianalysenharvaritattsträvaefterattförekommadenkritiksomoftariktas

motkvalitativforskning;anythinggoes-kritiken(Antaki,Billig,Edwards&Potter,2003).

Jag har strävat efter att undvika att återge resultat genom att hänvisa till att teman

passivt framträderur texten framförmig (Braun&Clarke2006, s. 80).De framträder

inteutanattjagaktivtanalyserarframjustdem.Ettsättattförekommaensådankritik

kan vara transparens och visa hur de olika analysstegen konkret går till: I det första

�37

steget(a)hardokumentenlästsigenomett[lertalgånger,ochinteallagångerpåendag.

Detta i hopp om att lära känna hela dokumenten och inte bara det som vid en första

anblickupplevssomintressant.Visstärdettidskrävande,menmedövertygelsenomatt

det ger en viktig grundförståelse för den vidare analysen är argumentet att tiden har

spenderatsväl(Braun&Clarke,2006s.87).Idennafasharanteckningaravintressanta

formuleringarförts.

Ettmetodologisktvalsomgjortsförstudienärattienlighetmedstudienskartläggande

syfte och studiens utställda frågeställningar sträva efter att ge en detaljerad bild av

utvalda(förstudien)relevantateman.Dettaattjämföramedattgeenbeskrivningavalla

temansomenkananalyseraframurdokumenten(Braun&Clarke,2006,s.83).Detär

temansomärrelevantaförfrågeställningarnasomäravintressehär.

Inästafasavanalysen(b)harinitialakoderutvecklatsurdokumenten.Iochmedvalet

av induktiv ansats har inga förde[inierade koder använts utan koder har bestämts

utifrånvaddokumentenvisar.Kodningenhargjortsgenomattläsaigenomdokumenten

pånyttochattgealltextlikamycketuppmärksamhet(Braun&Clarke,2006,s.89).Med

frågeställningarna i bakhuvudet har texterna sökts igenom för att anteckna relevanta

aspekter i förhållande till frågeställningarna. Tillvägagångssättet har varit att utveckla

koderochgedemvarsinsiffra, förattsedankodaallt innehållengångtill,genomatt

markerasiffran i texten,utifråndeutveckladekoderna.Ensträvan ianalysenharvarit

att vara öppen inför så många olika mönster som möjligt och att vara generös med

omgivandetextkringdedatasomharkodats,dettaföratt inteförlorasammanhanget.

Dessutomatttillåtaattsammautdragurdokumentenfåranslutastill[leraolikakoder,

baraenelleringenalls(Braun&Clarke,2006,s.89).

I nästa fas (c)har listanavkoder formerats till en fysisk tankekarta sommöjliggör

analysarbetetiattsorterakodertillövergripandeteman.Analysarbetetharsträvatefter

attanalyseradeolikakodernaochsökaeftertemanblanddessasomadresserarsyftet

pånågotsätt.BraunochClarke(2006)skriver:

”Athemecapturessomethingimportantaboutthedatainrelationtotheresearchquestion,

andrepresentssomelevelofpatternedresponseormeaningwithinthedataset.”

(Braun&Clarke,2006s.82)

�38

Detemansomutvecklasidettastadiumharbetraktatssompreliminäraochenöppenhet

införförändringarharvaritnärvarande(Braun&Clarke,2006,s.89-90).

Nästa steg i analysen (d), som följer den process som Braun och Clarke (2006)

argumenterar för, är att ifrågasätta processens utveckling genom att dels se över

huruvida de teman som utvecklats fungerar i förhållande till de textutdrag som ingår

delsseöverhuruvidadetemansomutvecklatsrepresenterartexten(irelationtillsyftet)

elleromdokumentenberättarom[lerellerannorlundateman(Braun&Clarke,2006,s.

91). För att förtydliga här handlar det alltså inte om att utvecklade teman ska

representera dokumenten, litteraturen eller föreläsningarna som helhet utan styrs av

relevansutifråndegivnafrågeställningarna:

”Furthermore, the ‘keyness’ of a theme is not necessarily dependent on quanti[iable

measures/butratheronwhetheritcapturessomethingimportantinrelationtotheoverall

researchquestion.”

(Braun&Clarke,2006,s.82)

Inästasteg(e)ärdettidförattför[inadetemansomnuärutvecklade,attstuderadem

i förhållande till vad de i sig och vad alla teman tillsammans berättar för historia i

förhållande till studiens frågeställningar. Hur besvarar de teman som utvecklats

frågeställningen? (Braun&Clarke,2006, s.92) ”What is theoverall story thedifferent

themesrevealaboutthetopic?”(Braun&Clarke,2006,s.94).

Idetavslutandestegetsomdenvaldaprocesseninnebär(f)handlaromattskrivaut

resultatetavanalysen ienrapport.Detsomsärskiltefterfrågashärärensträvanefter

att inte fastna i att återge utdrag ur texter, utan att med hjälp av utvecklade teman

utforma ett narrativt argument som erbjuder läsaren ett svar på given frågeställning

(Braun&Clarke,2006,s.93).

När det gäller kurs- och utbildningsplaner framgår det tydligt att det är text som

analyseras.Jagvillkommenteraanalysenavföreläsningarnaattdeninteärattbetrakta

som en etnogra[isk observerande studie. I och med min avgränsning till att studera

endast journalistutbildningarnas presentationer så är inte kommunikationen mellan

eleverochlärareellerresponsifråneleverrelevant.Dessutom,eftersomsyftetintesöker

eftervadsomskeriklassrummetutanendastdetsompresenterasavlärarensåharjag

studerat denna presentation som vore det en text. Jag har använt en diktafon och

�39

fokuserat endast på den ”text” som har presenterats på föreläsningarna. Detta för att

operationaliseraienlighetmedstudiensavgränsning.

5.Demokratimodeller-envidareanalys

5.1 Operationalisering av teoretiska definitioner

Vid detta stadium är frågeställning ett och två besvarade genom att teman har

analyserats fram ur insamlad data. Men för att söka svar på studiens sista, och

övergripande, frågeställning behöver det som har kommit fram nu analyseras utifrån

normativa demokratiteorier. Den teoretiska ansatsen beskriven i teoriavsnittet ger

förståelsen att beroende på vilken normativ demokratimodell så ställs olika krav på

medier och journalistik. För att kunna operationalisera den sista frågeställningen så

behövsentydligkopplingmellandeteoretiskade[initionernasomutgördenteoretiska

ansatsenochdenempiriskadelendärsvareneftersöks.

Som Esaiasson et al. (2012) beskriver så handlar detta om studiens validitet. De

beskriverövergångenmellandet teoretiskaspråkettilldetoperationellasomdetmest

centrala och svåraste problem som forskare inom samhällsvetenskapen står inför

(Esaiasson et al., 2012, s. 57). I detta fall utgör Strömbäcks (2005)modell över vilka

implikationer för journalistik ochmedier somolika normativa demokratimodeller ger

det teoretiska språket. Därtill är intresset för denna studie fokuserat till, det så

fundamentala i en journalists arbete, begreppet nyhetsvärdering. Frågan om

operationalisering handlar här om vad som kan indikera den ena eller den andra

demokratimodellen.Utgångspunkten fördennaanalysärattde indikatorernasomhar

tagits fram är särskilda (nödvändiga) för respektive demokratimodell, även om [lera

modellerharaspektersomdedelarmedvarandra.

De teoretiska de[initioner som utgör ansatsen för studiens tredje del är alltså

Strömbäcks (2005)modell. I syfte att hamöjligheten att hitta relevanta operationella

indikatorer(Esaiassonetal.,2012,s.58)ochsåledesbesvaradentredjefrågeställningen

harjagutvecklatStrömbäcks(2005)modelltillatthandlaomspeci[iktnyhetsvärdering:

�40

5.2 Operationella indikatorer

Som är väl känt är det inte uppenbart vilka operationella indikatorer som en ska

användaförenvisskopplingmellanteoriochempiri.Dethandlaromattlärakännasin

teoretiskaansatsvälochresonerasigframtillsådanaindikatorersomenargumenterar

förärdemestlämpade(Esaissonetal.,2012,s.55&58).

Nedan speci[iceras indikatorer, i form av typer av nyhetsvärdering, som jag har

utvecklaturdenteoretiskaansatsen.DetärkategoriersomförlängerStrömbäcks(2005)

modell och är därmed också att betrakta som krav utifrån de olika

demokratimodellerna. Det är spännande att analysera just journalistutbildningars

presentationavbegreppetnyhetsvärderingdådetäretttillfälledåävenmotivföreller

kommentarer kring varför en viss nyhetsvärdering ska göras kan komma till uttryck,

eftersomdetärienkontextavutbildning.

Normativ

demokrati-

modell

Procedur-

demokrati

Konkurrens-

demokrati

Deltagar-

demokrati

Samtals-

demokrati

Utmärkande

ochsärskilda

implikationer

förkriterierför

nyhets-

värdering

Nyhets-

värdering

somger

medborgare:

publikstyrd

information

Nyhets-

värdering

somger

medborgare:

passiv

information

Nyhets-

värdering

somger

medborgare:

aktiverande

information

Nyhets-

värdering

somger

medborgare:

förenande

information

�41

5.2.1 Nyhetsvärdering som ger publikstyrd information För att de empiriska teman som utvecklats ska indikera kategorin den normativa

demokratimodellen procedurdemokrati ska det handla om hur journaliststudenter får

undervisning i hur det är vad som säljer/går hem som ska tas i beaktning när

nyhetsvärderinggörs.Härblirgivetvisdenkomplexarelationenvadmedborgarevillha

(ochdäravfår)–vadmedborgarebehöver(ochdäravfår)aktuell.Förattförtydligadetta

såbedömsnyhetsvärderingsomsyftartillattgemedborgaredetdemvillhanär ingen

vidare motivering för detta anges, som att ingå i denna kategori. Denna typ av

nyhetsvärdering kopplas till hur inga normativ när det gäller journalistikens innehåll

[innshosmodellenprocedurdemokrati,iställethandlardetomattgepublikenvadden

villha,ochattdetenligtmodellenslogikävenkommerattresulteraiattpublikenfårdet

denbehöver.Viktigtfördennakategoriärocksåhurdetinte[innsnågonsträvanefteratt

ge journalistik av god kvalitet utifrån vissa kriterier, det ärmarknaden som ska styra

nyhetsvärderingen(Zaller2003). Detäravdenanledningensomjagförtydligarattdet

handlaromettsättattbeskrivanyhetsvärderingdärmanintevidareangervarförenviss

nyhetskavärderasochpublicerastillpubliken,utanendastattdenskavärderashögtför

att publiken vill ha den. Att det inte [inns några krav när det gäller vad som är bra

journalistikäralltsåennödvändigindikatorförprocedurdemokrati.

Vadjagvillpåminnaomhärärattdethandlaromnormativademokratiteorierochinte

hurdetserutnärdessatillämpas.Exempelvisskullenyhetsvärderingsomsyftartillatt

ge publikstyrd information indikera procedurdemokrati, men tillämpad i praktiken

skulle denna typ av nyhetsvärdering kunna ge medborgare information som i sig

indikerarenannanmodell.Dettaomexempelvispublikenvillhanyhetersomfårdematt

engagerasigpolitisktochdäravfårdentypenavjournalistikavmedierna.Ävenomdet

resulteradeiattnyhetsvärderingengavupphovtillattmedborgarnaengageradesig,så

vardetintedärförsomnyhetenvaldesut.

Jagargumenterarförattnärnyhetsvärderingpresenterassomattjournalistervärderar

nyheterendastutifrånhuruvidadetärnågotmediekonsumenternavillhaindikerardet

en syn på hur det antingen inte [inns något ideal för journalistisk kvalitet eller att

journalistiken blir av god kvalitet närmediekonsumenterna får det dem vill ha. Både

dessapassarvälinijournalistikensnormativarollienprocedurdemokrati.

�42

5.2.2 Nyhetsvärdering som ger passiv information För att de empiriska teman som utvecklats ska indikera den normativa

demokratimodellen konkurrensdemokrati ska det handla om att journaliststudenter får

undervisning i att nyhetsvärdering innebär att värdera nyheter som ger medborgare

information som kommer ifrån den politiska sfären, om samhälle och politik. Det

handlar om ett informerande perspektiv där nyhetsvärderingens roll är att se till att

denna information når medborgare. Eftersom denna demokratimodell innebär att

politiker tävlar om att få medborgares röster måste denna teori indikera en typ av

nyhetsvärdering där medborgare får politikerna och deras idéer och gärningar

uppvisadesomvaror.Iendemokratimodelldärmedieruppfyllersindemokratiskaroll

när de germedborgare information ompolitiker och politiska beslut indikerar det en

nyhetsvärdering där nyheter som germedborgare denna typ av information värderas

högt.Medborgaresrollärattvarapassivamottagareavdennainformation,pågrundav

attde inteär rustade förattdelta iden typenavpolitiskadiskussioner.Detbeskrivs i

den här typen av demokratimodeller vara naturligt och önskvärt att medborgare är

passiva och istället tar emot den diskussion som förs av eliten (Ferree, Gamson,

Gerhards & Rucht 2002, s. 291). Eftersom konkurrensdemokrati innebär krav på

journalistikensomhandlaromattgemedborgareinformationomdetpolitiskalivetför

att de ska kunna välja och vrakamellan vad de tycker är det bästa alternativet utgör

denna kategori en nödvändig indikator. En nyhetsvärdering som innebär att ge

medborgare information utan ett syfte att få dem engagerade, utan istället passivt

informeradeochdärmedansesvararedoförvaldagen.Detärilinjemedtankenomatt

medierskaverkaförattuppmuntratillenpolitiskdialogmellandeinformerade,ochhur

medborgaredäremotinteansesvaratillräckligtinformeradeförattfåvaramed(Ferree,

etal.,2002,s.292).

Vadsommerringarindennakategoriärhurkonkurrensdemokratikanseutpåolika

sätt,tvåärvärdaattnämnahär.Isanktionsmodellenskajournalistersättaagendanför

den politiska rapporteringen och i mandatmodellen är det politikerna själva som ska

sättaagendan(Strömbäck,2005,s.339).Dettapåverkarsåklartocksåinställningentill

nyhetsvärdering. Det nödvändiga kriteriet för denna kategori är alltså att

nyhetsvärderinginnebärattgemedborgareinformationompolitiskaalternativsåattde

kanväljavilketalternativdevillskarepresenteradem.

�43

Jagargumenterar förattnärnyhetsvärderingpresenteras somatthandlaomattge

medborgareinformationomhurdenpolitiskamaktenserutochskötersigutanattha

somfunktionattävenpåverkamedborgareattblipolitisktaktivaellerfördendelenutgå

ifrånvadmedborgarnavillattmediernaskarapporteraom,så indikerardetensynpå

journalistiken som är synonym med de krav som demokratimodellen

konkurrensdemokratiställerpåjournalistiken.

5.2.3 Nyhetsvärdering som ger aktiverande information För att de empiriska teman som utvecklats ska indikera den normativa

demokratimodellen deltagardemokratin ska det handla om att journaliststudenter får

undervisningiattnyhetsvärderinginnebärattvärderanyhetersomfårmedborgareatt

viljaengagerasig ipolitikochsamhälle.Detskaunderstrykashärhurdet intehandlar

omattvärderanyhetersom iallmänhet fårmedborgareatt reagera,utandet skavara

tydligtattdethandlaromattvärderanyhetersomfårmedborgareattviljavaraaktivai

det politiska livet. För att deltagardemokratin ska leva upp till sina ideal måste

medborgare vara aktiva i det gemensamma politiska samhället och vara engagerade i

beslutsfattande(Strömbäck,2005, s.339).Deltagardemokratinkrävernyhetsvärdering

somgenererarnyhetersomutgår ifrånvadmedborgarnavillattnyheternaskahandla

om,vilketunderlättar fördetviktiga, enligtmodellen, i att vanligamänniskor fårvara

medochuttryckasigimedierna(Strömbäck,2005,s.339-340).DetärilinjemedCurran

´s(2005)tankeomattmedierskarepresenteraallaviktigaintressenisamhället,vilket

beskrivsunderlätta förattmedborgarnaskakunnavaramedochdelta idetoffentliga

rummet(Curran,2005,s.29-30).Dethandlardåomnyhetsvärderingsomgernyheter

somuppmuntrarmedborgaretillattbidratilldenoffentligadebattenochvaramedoch

påverka hur samhället ser ut. Detta i kontrast till konkurrensdemokrati där

nyhetsvärderinginnebärattbaragemänniskorvaddevillha.Härhandlardetiställetom

attmedborgareskablipåverkadeattviljaengagerasig.

Jagargumenterarförattnärnyhetsvärderingpresenterassomattinnebäraattvärdera

denyhetersomkanaktiveramedborgareidetpolitiskalivetsåindikerardetensynpå

journalistiken som är synonym med de krav som deltagardemokratin ställer på

journalistiken.

�44

5.2.4 Nyhetsvärdering som ger förenande information För att de empiriska teman som utvecklats ska indikera den normativa

demokratimodellen samtalsdemokrati ska det handla om att journaliststudenter får

undervisning i att nyhetsvärdering innebär att värdera nyheter som bidrar till att

medborgareärmedochdiskuterarpolitikochsamhällemedvarandrapåett sätt som

gör att de snarare än att polariseras skapar förståelse för varandras argument. Det

handlar om att värdera nyheter som bidrar till mer sådana typer av diskussioner i

samhället(diskussionerprägladeavrationalitet,jämlikhet,opartiskhetochintellektuell

ärlighet).Dennatypavdemokratimodellbeskrivsfungeravälompolitiskadiskussioner

inte ärbegränsade till demsom tillhördenpolitiska eliten, utannärmedborgare från

civilsamhället också deltar (Feerre et al., 2002, s. 300). Vad som särskilt är viktigt att

lyfta fram i denna kategori är att i en ideal deliberativ demokrati ärdialogen av stort

värde, attmedborgarepresenterar sina argument och tar in andras för att utifråndet

utvecklasittegetargumentigen.Denenandeaspektenliggermycketiattintestruntai

andramedborgaresargumentsomentyckerärdåligt,ochiställetförsökaattmotbevisa

dem (Feerre et al., 2002, s. 303). En deliberativ demokrati ställer krav på att

nyhetsvärdering dels inte värderar vissa människors argument högre än andras dels

uppmuntrar medborgare till att utmana sig själv och andra, i strävan efter de goda

argumenten i politiska frågor. Det handlar då om att utföra nyhetsvärdering som inte

gestaltarpolitikensomettspelomattvinnaväljarnasröst,utanomattvärderanyheter

sombidrartillattmedborgareuppfattarpolitiksomenprocesssomhandlaromattsöka

efter det bästa svaret på ett för samhället gemensamt problem (Strömbäck, 2005, s.

341).

Jagargumenterarförattdetsomärsärskiltrelevantförnyhetsvärderinghärärattdet

innebärenpresentationavbegreppetdärnyhetervärderassomkanfrämjaenfruktbar

diskussion och som inte spär på kon[likter och polariseringar. Om nyhetsvärdering

presenterassomattinnebäraattvärderanyhetersomkanfåmedborgareattviljaförstå

”denandrasidan”bättreochdärmedviljahaendialogsomsträvarefterettbrabeslut

iställetförentävlanivemsomharrätt,argumenterarjagförattdetärsynonymtmed

samtalsdemokratinskravpåjournalistiken.

�45

6.Metoddiskussion

Idettaavsnittdiskuterasdetmetodvalochdeoperationaliseringar som ligger till grund

förstudiensresultat.Diskussionenpresenterasundertvåunderrubriker:

6.1 Snårigheter och svårigheter

Jagvillinledadettaavsnittmedattlyftaframettparsakersomharvaritsärskiltsnåriga

eller svåra under arbetets gång. Något som har varit utmanandemed att arbetamed

kvalitativtematiskinnehållsanalysärhurdetärensåpassöppenmetod.Detharvarit

krävande på så sätt att ingenting har givits mig gratis. Snarare så kräver den att en

skaparmetodenienlighetmedsittsyfte,ochdetharkrävtmångavalsommåstevaraväl

informerade.Dethargjortatt jagmångagångerharfåttbådeifrågasättametodenisig

och de val som jag har gjort angående densamma. Detta är såklart något som kan

argumenteras stärka denmetodologiskamedvetenheten.Men, det har inte kommit av

sigsjälvutanmångagångerharjagkäntmigsåfriiförhållandetillempirinattjagnästan

hartappat fotfästet.Detärenoangenämkänsla ienuppsatsprocess.Men,myckettack

vareBraunochClarke´s(2006)gedignaochuttömmandebeskrivningavmetodensåhar

jaghittattillbaka.

Menvadjagvillunderstrykameddennautmaningärattdensomväljer(ellerupplever

att henmåste välja) dennametodmåste vara beredd på en intellektuell utmaning då

väldigt liteärengivet, särskiltviden induktivansats.Ettkonkretexempelpådettaär

hurdetinte[innsnågra”regler”kringexempelvisvadetttemainnebär.Dettasamtidigt

som det är vad själva analysen går ut på, att utveckla teman som adresserar

frågeställningarna och därmed syftet. Det som dock gör att denna analys fungerar så

passkomplextärhursjälvatillvägagångssättetärsåväldigtsystematiskt.Dettaävenom

detråderensortsanarkinärdetgällerattskapasjälvatillvägagångssättet.Detgörockså

attnärenvälhargjortallavalsåkännsdetsomettväldigtsystematisktochvälavvägt

sättattarbetapå.

Jagvillävenlyftatidsaspektensomensvårighetatt förhållasigtill.Detärenmetod

som kräver en koncentrerad, fokuserad och noggrann läsning. Det tar tid. Dessutom

�46

valde jag att sträva efter en relativt rik empiri med tre olika sortersmaterial. Så, att

sträva efter att verkligen ge sitt material den uppmärksamhet som syftet kräver i

kombinationmedentidsplansomskahållasharvaritenutmaning.Fråganomhuruvida

teoretiskmättnadhar”nåtts”harvaritenutmaningattförhållasigtill.Men,jagvillänen

gångriktaentacksamhetgentemotBraunochClarke´s(2006)informativabeskrivningar

och tips kring hur en kan uppnå känslan av att vara ”färdig” med sin analys. Deras

beskrivninggårattrelateratillhurMarshallochRossman(2011)beskriverhurnären

somforskare[innerkategorierochmönsteridetmaterialsomundersökssåskadessa

ifrågasättas och utmanas med alternativa idéer (Marshall & Rossman, 2011, s. 220).

Dettaharvaritvägledande.

6.2 Validitet och reliabilitet

Idettaavsnittkommenterashuruvida jagverkligenharundersöktdetsomsyftet lovar

och huruvida jag har gjort det tillräckligt noggrant. Låt oss börja med validiteten.

Esaiassonetal.(2012)gerriktlinjenatt”validitetsproblemetökarmedavståndetmellan

denteoretiskade[initionenochdenoperationellaindikatorn”(Esaiassonetal.,2012,s.

59).Detharvaritvägledandeförmigiminsträvanattuppnågodvaliditet.Ettargument

för att studien har god validitet är hur studien har fokuserat på det semantiska

(explicita)innehålletimaterialet.Detsomharingåttianalysenärendastdetimaterialet

somexplicitbehandlarnyhetsvärderingoch journalistiken i relation tilldemokrati.Ett

sökandeefterlatentinnehållskullevaraenstörreutmaningnärdetgällerattuppnågod

validitet.Såävenomexempelvisdemokratiärettkomplextbegreppsåargumenterarjag

förattjagharlyckatsattundersökadet.

Jag vill även lyfta fram valet att låta studien fokusera på dokument, litteratur och

föreläsningar som journalistutbildningen tillhandahåller och inte på exempelvis

studierektorerellerlärare.Enskullekunnatänkasigenalternativmetodiformavdjup-

intervjuermedansvarigrektorochansvarigalärarepåjournalistutbildningar.Detskulle

helt säkert ge oss mer uttömmande information och motiv där bakom, men jag

argumenterarförattviskullemissadetsomden”rena”informationenharatterbjuda.

Vadjagsärskiltvilleundersökaärhurdetfaktisktserutidokument,kurslitteraturoch

på föreläsningar. Jag ville inte få kunskap om detta igenom berättelser ifrån personer

�47

som har skapat de samma. Det menar jag skulle störa validiteten då studien istället

skulleundersökavadansvarigapersonersägerattjournalistutbildningarnapresenterar

förutbildninginyhetsvärderingochjournalistikensrelationtilldemokratiochintevad

materialetisigsäger.Detskulleskjutaivägmaterialetettstegförlångtbortifrånsyftet.

På samma sätt menar jag att den avgränsning som jag har gjort gällande att enbart

fokusera på journalistutbildningarnas output och inte på hur densamma uppfattas

bidrartillgodvaliditet.Detsomäravintresseenligtsyftetärjournalistutbildningarnas

presentationerisig,vilketjaganserattvaldoperationaliseringharbidragittillattlyckas

med. Vad en skulle kunna argumentera för som alternativ operationalisering är en

kombinationmellandessatre;attutövervaltmaterialfördennastudieintervjuarektor

och läraresamtstudenternasomtaremotutbildningen.Men, jagargumenterar föratt

jagharskapatenstringensnärdetgällerfokussomtjänardiskussionenomvilkaidéer

om journalistiken som utbildningarna har och ska ha. Jag tror att för att den

diskussionenskablisåintressantsommöjligtsåkrävsettresultatsomhandlaromvad

sompresenterasisig.

Jagvillävenkommenterakvantitativ innehållsanalyssomenalternativmetod. Ioch

medatt jagharvaltattanalyseraendastdetexplicita innehållet imaterialetsåhar jag

funderat på varför inte kvantitativmetod lika väl kan tjäna det syftet. Jag tror att en

operationalisering genom kvantitativmetod skulle kunna ha lyckats att ge syftet sina

resultat. Det skulle kunna ge indikationer om hur ofta och på vilka sätt som valda

begrepp och relationer har presenterats. Det är uppenbart intressant. Men jag vill

förtydliga att anledningen till att valet istället föll på det kvalitativa förhållningssättet

genomtematiskinnehållsanalyshandlaromhurjagutgickifrån,blandannatgenomatt

förhandstittapåmaterialet,attsyftetkräverenmetodsomvärdesätterhelhetenmerän

delarna.Jagförstodattmaterialetiförhållandetillsyftetkräverenmetoddärjagkors-

ochdjupanalyserar, ett temagerettmer intressant svaränkategoriermedsiffrorhär.

Ävenomettkvantitativtsvarutifråneninnehållsanalysinteskullevaraettfelsvar.

Låtossgåvidaretillhuruvidadenutfördaoperationaliseringenärienlighetmedgod

reliabilitet.SomnämnttidigaresåharuppskattningriktatsåtBraunochClarke´s(2006)

beskrivningavhurenpåettsystematisktsättgårtillvägamedtematiskinnehållsanalys.

Esaiassonetal.(2012)skriverombristandereliabilitet:”Bristandereliabilitetorsakasi

första hand genom slump- och slarvfel under datainsamlingen och den efterföljande

databearbetningen” (Esaiasson et al., 2012, s. 63). Frågan om huruvida jag har varit

�48

tillräckligtnoggrannbesvararjagmedattdetsåklartverkligenharvaritenambitionjag

har haft. Exempel som illustrerar den ambitionen är hur jag har analyserat samtliga

material [lertalet gånger, och dessutom inte på samma dag. Jag spelade in

föreläsningarnamedargumentetattdetkanfrämjareliabiliteten.Dettaävenomrisken

att äktheten störs fannsmed i beräkningen. Det är för övrigt något som kan ha stört

validitetennärdetgällerföreläsningsmaterialet;hurhadelärarenpratatomjagintevar

där?Men,jagvillgesjälvkritiknärdetgällerdenouppnåddaambitionenattuppnådet

somMarshallochRossman(2011)kallarintercoderreliability.Detärenstrategisomär

inspirerad av den kvantitativa grenen och handlar om att be någon annan koda sitt

materialutifråndede[initioneravkoderoch teman somenharutvecklat (Marshall&

Rossman,2011,s.221).Jagtrorinteattdet[innsettsvarpåminafrågeställningarutan

attienlighetmedhermeuneutikensåärtolkningarcentralaianalysarbetet(Føllesdalet

al.,2009,s.136).Mendetsomjagtrorattensådanåtgärdskullekunnabidramedäratt

säkerställasåattjagianalysarbetetharhållitmigtilldetsemantiskainnehålletochinte

ramlatöver tilldet latenta innehållet.Tiden förensådanstrategi fannsemellertid inte

därattprioritera,ochmöjligenvardetenorealistiskambition.

7.Resultat

Underdennarubrikredovisasstudiensresultat.Detredovisasutifrånrespektivematerial

somharanalyserats,ävenomdessaresultattillsammanssvararpåfrågeställningarna.En

vidareanalysavderesultatsomharframkommitkommerattknytaihopochavslutadetta

kapitel.

Resultatetkommerattpresenterasutifråndetemansominduktivtharanalyseratsfram

urmaterialet. Ienlighetmedvaldmetodsåharmaterialetanalyseratssåattde teman

sompresenterasintevarförsigbesvararfrågeställningarnautansåattdetillsammans

berättarenhistoriaommaterialetutifrånstudienssyfte(Braun&Clarke,2006,s.93).

De temansompresenterassomsvarpå frågeställningarnaärattbetraktasomjustdet

ochinteenrepresentativbildavmaterialetisinhelhet.

�49

7.1 Kurs- och utbildningsplaner

Resultatredovisningen inleds med utvecklade teman för kurs- och utbildningsplaner.

Varje materialavsnitt avslutas med en analys av de teman som har utvecklats.

Genomgående gällande för resultatdelen är att det inte presenteras exempelvis vilken

kursplanellervilkenföreläsningsomcitatetkommerifrån.Dådetinteärenjämförande

studieanserjagdettavarairrelevant.

7.1.1 Beskrivning av teman

1. Utbildninginyhetsvärdering

Journalistutbildningarnapresenterarnyhetsvärdering somnågot som studenterna kan

lärasigochskalärasigattkunnautföra.Dettaformuleraspåolikasättochjaghardärför

utvecklattreunderteman:

1.1Attkunnavärderanyheter

I analysen av dokumenten utifrån frågeställningarna har jag utvecklat ett tema där

nyhetsvärderingsbegreppetpresenterasdelssomenviktigdeliattbli(nyhets)journalist

delssomnågotstudenternakanlärasig.Journalistutbildningarnapresenterarbegreppet

som att det är något som studenterna kan förvänta sig att genom att öva få lära sig.

Begreppet presenteras som en kunskapsdel i journalistiskt nyhetsarbete, att

nyhetsvärderingärnågotsomdetgårattfåkunskapiattutföra.Följandetvåtextutdrag

illustrerardettatemaväl:

”Delkursengergrundernaidaglignyhetsproduktionpåwebbenochpappretochhandlar

om att träna journalistiskt nyhetsarbete; hitta nyheter, värdera nyheter, skriva

nyhetstexter,väljabilder,textredigeraochgöralayout.”

(utdragurkursplan,under”Delkursbeskrivning”)

”Ha grundläggande kunskaper i det journalistiska nyhetsarbetets organisation och

funktion,vadgällerintervjuteknik,stilistik,källkritikochnyhetsvärdering.”

�50

(utdragurkursplan,under”Kunskapochförståelse”)

Låtossgåvidaretillnästaundertema.

1.2Nyhetsvärderingutankontext

Vadjaganserframgårtydligtidokumentenochutgördettaundertemaärhurbegreppet

nyhetsvärderingpresenterasutanattdetpreciseras i relationtillvadsomstudenterna

ska nyhetsvärdera. Det presenteras också som att det inte [inns olika typer av

förhållningssätt till nyhetsvärdering, utan det dras paralleller till hur det faktiskt

fungeraripraktiken:

”Eftergenomgångendelkursskastudenten:Förståochredogöraförprinciper,praxisoch

rutineridaglignyhetsproduktionpåenredaktion.”

(utdragurkursplan,under”Förväntadestudieresultat”)

I detta tema ingår att nyhetsvärderingsbegreppet presenteras somett förhållningssätt

somjournaliststudenterförväntaskunnalärasigochlärasig.Dethandlaromettsättatt

värderapåsåsomjournalistergör:

”Efter kursen ska studenten kunna analysera samt teoretisera kring journalistiskt

nyhetsarbete.Studentenskaävenhautvecklatenförmågaattpåettgrundläggandeplan

bedöma och värdera källor, nyhetsvärdera, producera artiklar och praktisera

grundläggandejournalistiskaarbetsmetoder.”

(utdragurkursplan,under”Kursinnehåll”)

Nyhetsvärderingsbegreppetpresenterasalltsåutankontext,detbeskrivssomatthandla

om att lära sig att värdera, att värdera i sig och alltså inte i relation till speci[icerade

principerattutgåifrån:

”Efteravslutadkursskadenstuderandekunnaorganiseraettnyhets[lödegenomadekvat

nyhetsvärdering samt ha förmåga att presentera journalistik på ett genomtänkt och

överskådligtsätt.”

(utdragurkursplan,under”Färdighetochförmåga”)

�51

1.2Kritiskanvändningavkunskap

Detemansomharutvecklatsochbeskrivitsovanbeskriverhurjournalistutbildningarna

presenterar begreppet nyhetsvärdering somnågot som studenter kan lära sig och ska

lärasigattutföraochsomnågotsom journalisteranvändersigavnärdearbetarmed

nyheter. Detta sista undertema innefattar en bild av hur journalistutbildningarna

presenterarenutbildningdärstudenternaskalärasigatt,utövernyhetsvärdera,förhålla

sig kritisk till detsamma. Det är en komplex bild som framträder, där det framgår av

dokumenten att studenten både ska lära sig att nyhetsvärdera och varamedveten om

vaddettainnebärienvidarekontext:

”Efter avslutad kurs ska studenten tillämpa principer för nyhetsvärdering och samtidigt

kunnaförhållasigkritiskochre[lekterandetilldessa”.

(utdragurkursplan,under”Förväntadestudieresultat”)

”Hagrundläggandeinsikterinyhetsvärderingenskonsekvenserpåettsamhälleligtplan.”

(utdragurkursplan,under”Värderingsförmågaochförhållningssätt”)

”Eftergenomgångendelkursskastudentenpåettkritisktsättdemonstrerakunskaperom

nyhetsvärderinggenomegenpraktisktillämpning.”

(utdragurkursplan,under”Förväntadestudieresultat”)

Det framstår som att journalistutbildningarna presenterar en utbildning i

nyhetsvärdering som är passiv, där det [inns ett sätt att göra på som

journaliststudenterna ska lära sig. Dessutom att det [inns kunskap om vilka

konsekvenserdettafår,vilketstudenternaocksåskalärasigochre[lekterakring:

”Efter genomgången kurs kan studenten självständigt re[lektera över den journalistiska

yrkesrollenochöverjournalistikensnormerochrutiner,samtjournalistikensuttryck,form

ochinnehåll.”

(utdragurkursplan,under”Värderingsförmågaochförhållningssätt”)

�52

Journalistutbildningarna presenterar alltså nyhetsvärdering på ett sätt som både

informeraromattstudenternaskalärasigattutföradenochförhållasigkritiskatilldet

sättsomdenutförspå.

2.Journalistikensroll

Journalistutbildningarna presenterar i kurs- och utbildningsplaner att journalistiken

fyller/skafyllaendemokratiskroll,hurdemokratirespektiverollpresenterasutgörtvå

underteman.

2.1Ospeci[iceraddemokrati

Genomattanalyseradokumentenutifrånfrågeställningarnaidenti[ierarjagettmönster

när det gäller presentationen av journalistikens relation till begreppet demokrati.

Journalistutbildningarna presenterar relationen som att medierna, och därmed

journalistiken,harenuppgiftidemokratinochdemokratisomettentydigtbegrepp:

”I delkursen studeras de samhälleliga villkoren för medierna och för det journalistiska

arbetet. Delkursen tar upp mediernas betydelse i samhället och för demokratin,

medieutvecklingochägarstruktur.”

(utdragurkursplan,under”Innehåll,delkurserochexaminationsmoment”)

Journalistutbildningarna presenterar också mediernas, och därmed journalistikens,

funktioniendemokratisomattdet[innsenbestämdsådan:

”Redogöra för samtida strukturer och förhållanden i det svenska massmediesamhället

samtförmediernasdemokratiskafunktion.”

(utdragurkursplan,under”Förväntadestudieresultat”)

Detta temasbidrag till svarpå frågeställningarna är alltså att journalistutbildningarna

presenterar journalistiken i relation tilldemokrati somatt journalistiken fyllerenviss

funktionienviss(ospeci[icerad)demokrati.

�53

2.2Deskriptivroll

Ettmönster jaghar identi[ierat i journalistutbildningarnaskurs-ochutbildningsplaner

äratt journalistikenbeskrivshaenbestämdroll isamhälletochattstudenternaskafå

kunskap om denna. Det framgår hur kunskap om journalistrollen presenteras kunna

erhållasgenomatttatillsigavforskningkringdensamma:

”Förstå och redogöra för journalistikens samhällsroll med utgångspunkt i områdets

centralateoretiskaperspektiv.”

(Utdragurkursplan,under”Förväntadestudieresultat”)

Ettokontroversielltpåståendeärattmerpartenavrelevant forskningfokuserarpåhur

det ser ut när det gäller journalistikens roll i samhället, inte till exempel hur forskare

anser att det bör vara. Den roll som journalistutbildningarna presenterar som

journalistikensverkarinnebäradensomforskningenvisarpåattdenfaktiskthar:

”Eftergenomgångenkursskastudentenhaenfördjupadkunskapomjournalistikensrolli

samhället, i ett såvälnationellt somett internationelltperspektivmed tonvikten lagdpå

aktuellforskning.”

(utdragurkursplan,under”Mål”)

Detta temasbidrag till svarpå frågeställningarna är alltså att journalistutbildningarna

presenterarjournalistikensrollsomdensomforskningenvisarpåattdenfaktiskthar.

7.1.2 Tematiska relationer Som avslutning på resultatredovisningen av analysen av kurs- och utbildningsplaner

presenterasenkortsammanfattanderedogörelseförhurjagargumenterarförhurovan

nämnda teman förhåller sig till varandra och hur de formar ett svar på

frågeställningarna.

Journalistutbildningarnapresenterarenbildavattnyhetsvärderingäreninställning

tillnyhetersomensomjournaliststudentkanlärasigochskalärasig.Detförefallervara

detöverordnadetematiförhållandetilldeandra.Anledningentilldet,menarjag,äratt

även om andra teman representerar en presentation av nyhetsvärdering utan att

�54

speci[icera utifrån vilka parametrar, eller att demokratibegreppet presenteras som ett

entydigtbegrepp,såblirändåkontentantydlig.Presentationenberättarförstudenterna

attdekommerattlärasigattnyhetsvärdera,ävenomdeninteberättarompåvilketsätt.

Dessutomberättardeattstudenternaävenskalärasigattförhållasigkritiskatillsamma

nyhetsvärdering. Jag ser paralleller till hur Evetts (2003) beskriver ett hegemoniskt

systemsomkontrollerardemsomutövar envissprofession. Samtidigt är jag försiktig

medattdraförstoraväxlarpådetsomframkommerursåväldigtkortfattadedokument

såsomkurs- och utbildningsplaner.Men ett sätt att tolka hur journalistutbildningarna

presenterarhurjournaliststudenternakommerattlärasigattnyhetsvärderaochattveta

vilkensomärjournalistikenssamhällsrollochdemokratirollvittnaromattdet[innsen

idéomhurdettagårtillochvaddettainnebärsomärtänktattöverföraspådeblivande

studenterna.Jagdrarparallellertilljustdethegemoniskasystemetdåstudenternaännu

inteärendelavprofessionenutanärpåvägattbli,dekanännuinteinterntpåverkahur

journalistiken ska formas. Det är också relevant att notera hur nyhetsvärdering och

journalistikirelationtilldemokratipresenteraspåettsättsomvittnaromhurdet[inns

en idé och att det inte direkt är en idé som studenterna förväntas utmana med en

(eventuellt) bättre idé. Samtidigt är det såklart inte så konstigt att det i kurs- och

utbildningsplaner för en yrkesutbildningpresenteras hur studenterna ska lära sig hur

yrket skautövas.Mendet som jagmenarär speciellt just för journalistutbildningarär

hurfråganomhuryrketskautövasiteorinärganskaöppetförtolkning,ipressfriheten

liggerattjournalisterfår(omdeintebrytermotlagarochegenskapaderegler)göravad

devill.OmmerpartenavSverigesmedierskullepublicerajournalistikmedenbartroliga

kattvideossåskullereaktionenpådetbarakunnavaraattdetärsynd, ingenkangöra

någotåtdet(utövarattutövakonsumentmakt).Ingenkanställanågrakravpådenfria

journalistiken(undantagetpåstatligPublicservice)attdenskavarapåettvisstsätt,just

därförmenar jag att professionalisering i journalistutbildningskontext är speciell. Det

blirextra intressantvadutbildningarnapresenterarnyhetsvärderingsomatt innebära,

eftersom det inte [inns något objektivt rätt och fel och det är därför intressant att

studeravadutbildningarnagöravdennafrihet.

Påmotsvarandesättgör jag tolkningenattävenomtemanrepresenterarenotydlig

bild av exempelvis vilken demokrati eller vilken samhällsroll som åsyftas, så säger

presentationen att studenterna kommer att få lära sig journalistikens demokratiska

funktionochvilkensamhällsrolldenhar.Detblirettöverordnat temapåmotsvarande

�55

sätt.Förväntningarnasomutbildningarnapresenterarärattdet [innskunskapomhur

nyhetsvärdering går till och vilken roll journalistiken ska fylla, vilket studenterna ska

lärasig.

Låtosssevadresultatenavanalysenavvadsomsedanpresenterasipraktikenvisar.

7.2 Kurslitteratur - JMG och JMK

Nedanpresenteras resultatet för analysen avkapitletNyhet i bokenReporter avBjörn

Häger.Avsnittetavslutasmedenanalysavutveckladeteman.

7.2.1 Beskrivning av teman

1. Nyhetensmångsidigafunktion

Relevant för frågeställningarnaärhur journalistutbildningarnagenomkurslitteraturen

presenterarvadsomärnyhetensfunktion,dettaeftersomdetkanantasspeglavadsjälva

värdethandlarominyhetsvärderingen.Jagharutvecklattemansomjagmenarvisarpå

ett mönster där nyhetens funktion presenteras som att handla om olika saker, dessa

utgörföljandetreunderteman:

1.1Nyheterskavaraintressanta

Nyhetensfunktionbeskrivsvaranågotsomskavaraintressantfördemsomenskriver

för.Det beskrivs också somnågot somär intressant i sig, utan hänvisning till speci[ik

målgrupp.

”Ennyhetärnågotsomtidigareinteharpubliceratsochsomharintresseförläsekretsen.”

(utdragurkurslitteratur,sid.92)

Följandeutdragillustrerarocksåtematväl:

”Alltsomkommerattvaramindreintressantimorgonänidag.”

(utdragkurslitteratur,sid.92)

�56

Kon[liktengällandehuruvidaenskagefolkvaddevillhaellervadentyckerattdeborde

vilja ha, som också behandlas tidigare i denna uppsats, presenteras också i

kurslitteraturen. Kon[likten beskrivs lösas genom att medier strävar efter en balans

mellanviktigtochintressant.

”Därförsträvarde[lestamedierefterenbalansmellanviktigtochintressant,mellanlätt

ochtungt,mjuktochhårt.Ochdetärdärsomyrkesutövningengårpågehör.”

(utdragurkurslitteratur,sid.93)

Ovanstående utdrag är intressant också genom användningen av ordet gehör. Det

presenterasattmedierbalanserarmellanviktigtoch intressantochattanvändagehör

kanhjälpaförståhuruvidaenlyckasmeddenbalansen.Det indikerarnågothurdetär

mediekonsumentensomkommerattstyradennabalans.

Följandecitatillustrerarsammasträvan:

”Villmedborgarnaläsa48sidoromkronprinsessansförlovningförattkunnaprataomdet

påkafferasten,såskadefådet.Åandrasidanblirdetbekymmerfördemokratinominget

blir sagt om försöken att lösa framtidens energipolitik, eller något annat som ingår i

pressensrollsomdentredjestatsmaktenattberättaom.”

(utdragurkurslitteratur,sid.93)

1.2Nyhetertillkafferasten

Journalistutbildningarnapresenterargenomkurslitteraturenhurnyheterävenfylleren

funktionnärdetgällerdetsocialalivet.Somcitatetovanillustrerarärkronprinsessans

förlovningensådansak,omdetärvadmänniskorvillprataompåsinkafferastsåska

nyheter om det levereras. Det är en presentation av nyheter som implicerar hur det

handlaromattgenyhetersompassarallaskafferaster,attgefolkdetdevillha.Nedan

följertvåutdragsomillustrerartemat:

”Nyheter är att ge folk något att prata om på kafferasten, att ge dem underlag och

argumentilivetsallasituationer.”

�57

(utdragurkurslitteratur,sid.93)

”FörvissaärdetviktigtattvetavadsomhändepåDramatenigår.Förandraärdetviktigt

attvetavadsomhändepå Jägersro.Detärviktigtattveta föratthanågotatt tillföra i

snacketpåkafferastennästadag.”

(utdragurkurslitteratur,sid.97)

Tematbidraralltsåmedattnyheterharfunktionenattgemänniskorvaddevillha.

1.3Dendemokratiskanyhetsrollen

Detpresenterasocksåhur,utöverovanståendefunktioner,nyheterfyllerendemokratisk

roll. Nyheter presenteras som att de ska ge publiken vad den vill ha samt att ge dem

underlagförattvarafriaochsjälvstyrande.

”Mendetkanocksåvaranågotmer,somkanuttryckasmerhögstämteftersomdethandlar

omjournalistikensrolliendemokrati.Journalistikärettsamhällessamtalmedsigsjälvt.

Nyheter handlar om att gemänniskor den information de behöver för att vara fria och

självstyrande.”

(utdragurkurslitteratur,sid.93)

Detta tema bidrar alltså med bilden att nyheter har en demokratisk funktion, utöver

andrafunktioner.

2.Attvärderadetavvikt

Kurslitteraturenpresenterarhurviktochviktighetär faktorer somhöjernyhetsvärdet

på en nyhet. Det är tydliga exempel på hur det beskrivs fungera i verkligheten som

presenteras:

”Ju[leravtidningensläsaresomberörsavennyhet,destostörrenyhetsvärde.”

(utdragurkurslitteratur,sid.95)

Detärettsamspelmellankvantitetochsärskildaegenskapersompresenteras:

�58

”Om nyheten bara berör några få, så ska de beröras extremtmycket för att det ska bli

nyhet.Ellersåskadet[innasnågotsensationellt,ömmandeellerallmängiltigtöverderas

öde.”

(utdragurkurslitteratur,sid.95)

Följande utdrag illustrerar hur det inte konkret presenteras vad samhällsrollen för

nyheterär,ochhurdetärenav[lerafunktioner:

”Nyhetermätsocksåutifrånderasbetydelseförsamhället.”

(utdragurkurslitteratur,sid.95)

Dettatemagerenbildavhurkurslitteraturenrepresenterarhurnyhetsvärdetbeskrivs

öka ju [ler somberörs av nyheten. I relation till ovanstående tema, där journalistiken

blandannatskageunderlagförattmänniskorskavarafriaochsjälvstyrande,blirfrågan

huruvidadetsomberör[lestmänniskorocksågör[lestmänniskorfriaochsjälvstyrande

eller om detta handlar om nyhetens andra beskrivna funktioner. Detta tema

kompletterar det förra väl på så sätt att det blir tydligt att det ofta är oklart vilken

nyhetsfunktiondethandlarom,dettadådetbeskrivssomjustbaranyheter.

2.1Vadärdetviktiga?

Et t tema som är intressant för f rågestä l ln ingarna handlar om hur

journalistutbildningarna, genom kurslitteraturen, presenterar viktighet på ett både

abstrakt och konkret vis. Viktighet presenteras dels som det som public service

prioriterar i sina publiceringar dels som att vara vad människor tycker är viktigt

(bestämtutifrånvaddeläser).Detverkarockså[innasenunderförståddidéomattvissa

sakerärviktigareänandra,ochattmediekonsumenternaintealltidhållermedomdet.

”Ennyhetsviktärganskalättatträknaut,menvadsomärviktigtförmänniskorattveta

kandetrådadelademeningarom.”

(utdragurkurslitteratur,sid.95)

�59

”Regeringen må ha lagt fram ett ekonomiskt prispaket på femtioåtta miljarder, men

kvällstidningarnas löpsedlar handlar ändå om såpastjärnan som visade trosorna i Let´s

dance.”

(utdragurkurslitteratur,sid.95-96)

”I Sverige hör framför allt Public service till dem som prioriterar det viktiga.

Medieforskarnabrukarsägaattettsådanturvalärmeranormativt,detvillsägadetstyrs

avvadmanpåredaktionenanserattpublikenbörvaraintresseradav.”

(utdragurkurslitteratur,sid.96)

Temat jag har utvecklat här handlar alltså om hur viktighet har [lera olika typer av

dimensioneriundervisningeninyhetsvärdering.Citatenovanbelyserhurvadsomanses

varaviktigtbådekanhandlaomvadensommediekonsumentväljerattkonsumeraoch

politiskafrågorperse,ordetviktigtanvändspåettsättsåattdetframstårsomattdet

[innsolikasättattde[inieraviktigtpåsamtidigtsomdetpresenteras [innasen idéom

vadsomfaktisktärviktigt.

2.2Göradetviktigaintressant

Dettatematarviddärdetförraslutade.Dethandlaromhurjagharutvecklatetttema

som berättar om hur kurslitteraturen presenterar för studenterna hur de ska locka

människorattläsaomdetsomär”viktigt”:

”Så länge folk inte kan tvingas till tidningar och teveapparater får vi försöka göra det

viktigasåintressantochrelevantattpublikenlyssnar.”

(utdragurkurslitteratur,sid.97)

Det är ett tema som är intressant för frågeställningarna på så vis att det både

presenterassomattdetärunderförstått/upptillvarochenvadviktigtbetydersamtatt

journalisterbeskrivshaenrollattpåverkamänniskoratttadelavviktigjournalistik.

�60

3.Känslaförnyheter

Genom kurslitteraturen presenterar journalistutbildningarna för studenterna hur

nyheterärnågotsomjournalistervetochkännervaddetärförnågot.Detkanbeskrivas,

menarjag,somennästanmytiskbildavnyhetensnatursompresenteras.Attnyheterär

ett fenomensomen som journalist kommeratt lära sig, ochhärbehandlasheller inte

vilkenfunktiondennatypavnyheterskafylla.

”Ochkanskeärdetintekonstigareänså.Vikännerigenennyhetnärviträffarpåden.Det

sitter i ryggmärgen.Att välja vaddet ska såpåAftonbladets löpsedel byggerpå samma

grundinstinktsomvaletavvadsomföljernärduträffarengammalvänochsäger:”Hardu

hörtatt?””

(utdragurkurslitteratur,sid92)

Kurslitteraturen ger också bilden av att nyhetsbegreppets innerbörd är kopplat till

kulturenpåredaktioner,följandecitatfångarvälbildenavattdetpresenteras[innasen

kulturförvadsomärnyheterochinte:

”Journalisterblirsnabbtbekantameddetdäröverjagetsomalltidvetvadpublikenvillha.

Det sätter sig i väggarna på redaktionen, och alla vet ungefär hur de ska skriva för att

hamnapåettanpålöpet.”

(utdragurkurslitteratur,sid94)

Kurslitteraturen presenterar faktorer som påverkar det urval som journalister gör i

nyhetsarbetetochhänvisaräventillenkänsla:

”Enannan faktor - somdet inte talas såhögtom -ärattdet skakännasnyhetsmässigt.

Fenomenetmärkssärskiltimediersomvillverkaseriösa.Därkansvårtillgängliganyheter

om inrikespolitik, ekonomi eller krisen i Mellanöstern hamna i topp även om det rent

händelsemässigt inte alltid är motiverat, särskilt om redaktören som gör

nyhetsvärderingenärnyochliteosäker.”

(utdragurkurslitteratur,sid.112)

�61

Citatet fångar väl in detta tema, där känsla för nyheter är något som en kan få som

journalist,med tiden.Denpresenteras också somatt denna känsla gäller över tid och

generationer:

”Idenprofessionellaideologinliggerettsättattsepåvärldensomoftasitteriväggarnapå

redaktioner.Det[innsintenedskrivetmenärunderförstått.”

(utdragurkurslitteratur,sid.21)

4.Nyhetsvärdering-sågårdettill

Jag har i analysen utvecklat ett tema som handlar om hur journalistutbildningarna,

genom kurslitteraturen, presenterar nyhetsvärdering såsom det beskrivs gå till i

verkligheten. Det beskrivs på ett sätt som varken explicit säger att det är så en som

journalistmåstegöraellerattdetärsåeninteskagöra.Detärentypavnyhetsvärdering

som presenteras, och den utgår ifrån hur journalister gör. Följande utdrag illustrerar

dettaväl:

”Detta sammanfattar i huvudsak de principer för nyhetsvärdering som tillämpas på

redaktionerna. Ungefär så beskrivs också nyhetsvärdering i de [lesta handböcker i

journalistik,påbådesvenskaochengelska.”

(utdragurkurslitteratur,sid108)

Låtossgåvidaretilltematsunderteman.

4.1Nyhetsvärderingensprinciper

Kurslitteraturenpresenterarnyhetsvärderingsomattbyggapåen formel,därdetsom

beskrivs som viktigast presenteras genom V (vikt - och viktighet) I (icke-normalt) N

(närhet) K (kon[likt) E (elitpersoner) L (lättbegripligt) N (nytt). Det presenteras hur

nyhetsvärderinggörsienlighetmeddessafaktorer,ochhärföljerenillustrationavhur

varfaktorrepresenteras:

V:”Attmannendogökadenyhetsvärdet.Såserräkneläranut.Nyhetermätsidödstal.”

(utdragurkurslitteratur,sid.95)

�62

I: ”Ett pågående krig slutar efter ett tag att vara ennyhet. Avvikelsen fråndet normala

skulle vara att det blev fred, och först då blir det en nyhet igen. En nyhet speglar en

förändring.Justörreförändring,destostörrenyhet.”

(utdragurkurslitteratur,sid.98)

N:”Nyhetergåruppivärdejunärmareossdekommer.Detgällerialladimensioner,såväl

itidochrumsomikänslomässigidenti[ikation.”

(utdragurkurslitteratur,sid.101)

K:”Hanhadeintegjortnågotolagligt,mentilltagetnyhetsvärderadesändåhögteftersom

detansågsståikon[liktmeddenmoralhanförväntashasompolitiker.”

(utdragurkurslitteratur,sid.103)

E:”Enförklaringtillattvissakändapersonerharhögtnyhetsvärdeär förståsattdehar

maktochdärförfaktisktpåverkarmångamänniskorsliv.”

(utdragurkurslitteratur,sid.104)

L: ”Viktiganyheterkanhasvårtatthävdasigdärförattdeär förkrångligaattberätta,

något som bland annat kan märkas i rapporteringen från EU:s komplicerade

beslutsapparat.”

(utdragurkurslitteratur,sid.106)

N:”Inyhetsvärldenhandlardetomattvaraförst-ochatthelstvaraensamomnyheten.

Mensedanärdetviktigtattandramedierhängerpå.”

(utdragurkurslitteratur,sid.108)

Presentationernasägeralltsåvarkenattdetärsåsomstudenternabörgöra,ellerattdet

ärsåsomdeintebörgöra.

Låtossgåvidaretillpresentationenavnyheternasrelativitet.

�63

4.3Nyheterärrelativa

Kurslitteraturenpresenterarhurvärdetpåennyhetärrelativandranyhetersvärde.Det

är ett tema som är intressant då det beskriver hur det till slut ändå handlar om

blandningenavnyheter.Ävenomennyhetbeskrivshaetthögtnyhetsvärdesåkommer

den kanske ändå inte med. Det presenteras vara överordnat de värden som nyheter

tillskrivsisig.

”Nyhetsbegreppetärrelativt.Detäravhängigtvilkaandrasakerochhändelsermedierna

kanväljamellan.Ochdetsomärsårättendagkanvarasåfelenannan.(…)Reportaget

ombortsprungnakatterkanknuffautdenseriösarapportenomkriseniAlgeriet,eftersom

utrikeskvoten,såattsäga,redanvarfylld.Detäringetkonstigtmeddet.Dethändervarje

dagpålandetsredaktioner.”

(utdragurkurslitteratur,sid.111)

Ävenomvissanyheterändåtrotsdettaståröverdennatypavrangordningssystem:

”Destoranyheternakommeralltidmed.Mendetärdemindreviktiganyheterna,därdet

stårochväger,somkanåkainochuturtidningenellernyhetssändningenberoendepåvad

sompassariblandningen.”

(utdragurkurslitteratur,sid.111-112)

Detärett spännande temagenomattdet indikerarensorts förväntanatt studenterna

ska veta hur denna relativa relation fungerar, utan att den beskrivs explicit och med

motiveringartillvarför.

5.Journalistikenochuppdragen

Det sista tema som jag har utvecklat ur kurslitteraturen handlar om hur relationen

journalistik och dess uppdrag presenteras. Vad som utgör detta tema med dess

undertemanärhurkurslitteraturenpresenterarenbildavjournalistikensuppdragsom

tvådelat. Det presenteras ofta tydliga skiljelinjer mellan marknad och public service,

mendenbildenär intealltidkonsekvent.Följandecitat fångarhurdetäroklartvilken

typavjournalistikdethandlarom:

�64

”Riktigareportrarkämparhårt förattslåkonkurrenterna,attkommaförstochattvara

ensammaomennyhet.”

(utdragurkurslitteratur,sid.25)

Följandeundertemanharutvecklatsfördettaövergripandetemaomjournalistikenoch

uppdragen:

5.2Journalistikenidemokratin-hurdå?

Detta tema utgörs av hur kurslitteraturen explicit presenterar journalistikens

demokratiskarollpåettsättsom integerkonkret information.Detärenpresentation

somkombinerarenmarknadssynmedensåkalladansvarssynochdärpresentationen

avvadrollenfaktisktinnebärärabstrakt.

”Tillskillnadfrånandraföretagsmedarbetareharjournalistikenensedanlängede[inierad

demokratiskroll,grundadiliberalismensfrihetsideal.(…)Journalistenskasökasanningen

ochförmedladentillläsarna,utanattstyrasavvadpolitikernatyckerattdeskafåveta.

Idén utgår ifrån marknadens kraft. Tidningarna som sköter sin granskande uppgift får

publikensstödochöverlever.”

(utdragurkurslitteratur,sid.28)

Denna presentation appellerar till en marknadsidé om att huruvida journalistiken

uppfyllersindemokratirollellerintegårattsepåhurmångamediekonsumentermediet

har. Kurslitteraturen presenterar också hur det idag i Sverige inte råder en

samstämmighetomattmarknadentarhandomjournalistikentilldetbästa:

”Därför har de liberala idealen kombinerats med något som kallas den sociala

ansvarsteorin. Journalisterna får behålla sin frihet, så länge de sköter sig. Lagstiftarna

ordnar journalistik som de inte tror att marknaden kan åstadkomma, genom att till

exempeldelautpresstödochskapapublicservice-medier.”

(utdragurkurslitteratur,sid.29)

�65

En bild av hur medierna ska bete sig för att uppfylla sin roll presenteras, där

information,granskningochforumfördebattbeskrivssomfundamentala.Vilkentypav

information,exempelvis,behandlasinte.

Så,detoklara jagmenar representerardetta temaäralltsåhurdet integesnågon

konkretutbildningivaddetinnebärattgemänniskorexempelvisinformation, vaddet

innebärattsökasanningenellerfördendelenvaddetinnebärattvaraledarhund:

”Men uppdraget handlar inte bara om att vara vakthund, utan också om att vara

ledarhund,atthjälpafolkattförståvärlden.”

(utdragurkurslitteratur,sid.29)

5.3Journalistikenochägarna

Vadsomutgördettatemaärhurjournalistikenoftapresenterasirelationtillattägarna

ska tjäna pengar, och hur ideal beskrivs kunna hamna i kon[likt med ägares

pengaintresse.

”Och som journalist kan du ibland slitasmellan brödföda och ideal.Drar ägarna inte in

pengar, [inns det ingen som betalar din lön. Men om allt bara handlar om trivialiteter,

lättsamheten och skvaller, är du till slut bara underhållare och sagoberättare - inte

journalist,ochdåärde[inaidealenintemeränensamlingtjusigaord.”

(utdragurkurslitteratur,sid.30)

Det är en tydlig utgångspunkt i verkligheten som förmedlas till studenterna, med

referenstillmedieforskningen:

”Nyheter är en vara som varje dag bjuds ut på en kommersiellmarknad. För att kunna

sälja dem till en brokigmasspublik prioriterarnyhetsbyråer och redaktioner ”objektiva”,

neutraltutformadenyheter,gärnaomsådantsomäravvikandeochsensationellt.”

(utdragurkurslitteratur,sid.128)

Låtossgåvidaretillanalysenavdessatemansrelationer.

�66

7.2.2 Tematiska relationer Som avslutning på resultatredovisningen av analysen av kurslitteratur presenteras en

kortsammanfattanderedogörelseavhurjagargumenterarförhurovannämndateman

förhållersigtillvarandraochformarettsvarpåfrågeställningarna.

Journalistutbildningarna presenterar begreppet nyhetsvärdering genom

kurslitteraturen genomatt hänvisa till hur det går till i praktiken.Att kurslitteraturen

beskrivernyhetsvärderingutifrånhurdetgår tillpåredaktionerna ikombinationmed

attnyhetsbegreppetbeskrivssomettbegreppsomjournalisterinternaliserargenomatt

arbeta på en redaktion, gör att jag drar slutsatsen att journalistutbildningarna

presenterarförstudenternaattdeskalärasigdennyhetsvärderingsomjournalistergör

idag.Detärmöjligensvårtattkonstateraattensådantypavundervisningärattbetrakta

somnormativperse, iställetdrar jagslutsatsenattdenärbeskrivandepåettsättsom

gör att den kan få konsekvensen av att vara fungera normativt. Särskilt då det är en

lärobok som i förordet presenterar hur boken kommer att besvara frågan: ”Hur går

nyhetsvärdering till?” Även här drar jag paralleller till Evetts´s (2003) teori om

professionalisering somattupprätthålla etthegemoniskt system,där imotsats till det

normativa systemet (där normer och värderingar växer fram inom yrket) normerna

redan är givna. Än en gång går det att kommentera analysen med att det ju är en

yrkesutbildningdärlärareskalärauthuryrketfungerar,menjagmenarattiochmedatt

detinte[innsnågrarättochfelhärharlärarnaocksåexempelvismöjlighetenattutbilda

studenternaattsjälvatänkaochbestämmavadgodnyhetsvärderingär.

Dettemasombeskriverhurjournalisterfårenkänslaförvadsomärnyheterbidrartill

att kunna få normativa konsekvenser, detta på så sätt att den nyhetsvärdering som

beskrivsdärinteäruppdeladiolikatyperavnyheter.Somdetemanjagharidenti[ierat

visar så beskrivs nyheter fylla olika typer av funktioner, men nyhetskänslan framstår

somatthandlaomettsättatt förstånyheter.Attdetsättetbeskrivssitta iväggarnapå

redaktionernastödjer tankenomattdetärnyhetersomkommerav justden typenav

nyhetsvärdering som det handlar om. Jag drar här paralleller till det som kallas tyst

kunskap (Kronstad, 2015). Här är det tydligt att det inte presenteras explicit vad

journaliststudenternasjälvaskakännaärnyheter,mendetförmedlasattdekankänna

det.Det[innsenkunskap,mendenärinteuttalad.JagdrarparallellerhärtillKronstads

(2014)studiedärstudenternamederfarenhetavattarbetasomjournalistbeskrivsveta

hur en gör utan att kunna motivera varför; in-action-learning (Schon, 1992). Att

�67

kunskapenomvaddennakänslainnebärförde[initionavnyheterochnyhetsvärdering

intepresenterasger,menar jag,uttryck för ävende ”tysta”professionellanormer som

GravengaardochRimestad(2012)beskriver.

Hur journalistutbildningarna, genom kurslitteraturen, presenterar nyhetsvärdering

såsom den fungerar på redaktionerna får en överordnad status i svaret på

frågeställningarna.Detberorpåatt [leraaspekter tillika temankansammanfattas iatt

andranyhetsaspekter,såsomviktiganyheterochnyheterfördemokratin,presenterasså

vagt att det inte går att tala om någon explicit kunskapsöverföring angående dessa.

Journalistikenpresenterashaenrollidemokratinmenbeskrivningaravvaddetinnebär

[inns inte beskrivet på ett konkret sätt utan hänvisas till funktionen av att ge

medborgare den information de behöver för att kunna vara fria och självständiga. På

sammasättärhurvadsomansesvaraviktigtochintressantattrelateratilldessateman.

Kurslitteraturenpresenterarhurdetråderolikauppfattningaromvadsomärviktigtpå

samma gång som viktigt de[inieras som det som journalister ska försöka få

mediekonsumenteratttadelavsamtdetsompublicserviceprioriterar.Iskenetavhur

kurslitteraturen presenterar hur nyhetsvärderingen går till på redaktionerna hamnar

nyhetsvärderingutifrånvilkanyhetersomsyftartillatt fyllaendemokratiskfunktioni

skuggan. Utifrån det gör jag tolkningen att det som blir överordnat allt annat är hur

nyhetsvärderingengårtillipraktikenochattdetärnågotsomdetgårattfåenkänslaför,

ävenomkonsekvensernaförensådantypavnyhetsvärderingocksåpresenteras.

Enligt de teman som jag har identi[ierat i materialet presenterar

journalistutbildningarna journalistik i relation till demokrati som att det [inns en

relation.Vaddennarelationinnebärpresenterassomatthandlaomattgemänniskorde

nyheter de behöver för att vara fria och självstyrande och att journalistiken ska göra

sådantsomingår ipressensrollsomdentredjestatsmaktenattgöra.Vaddettavidare

innebärpresenterasinte.

Vad jag dock identi[ierar som relevant vidare är att ordet viktigtpresenteras som

kopplad till dendemokratiska rollen,menattdet intepresenterasvadviktigt innebär.

Detta samtidigt som det presenteras hur journalister ska göra det som är viktigt

intressant, så att publiken lyssnar. Vad som är överordnat här är hur journalistiken

beskrivshaenrollidemokratinochattvadrolleninnebärochvadbegreppetdemokrati

innebärintebehandlas.

�68

Detärintehellerbeskrivetsomattdet[innsolikafunktionerförjournalistiken,såsom

genomnyhetsvärdering,attfyllaiendemokratiutanfunktionenpresenterassomattdet

ärnågotsomintebehöveruttalas.Ävendettaargumenterarjagärettuttryckförensorts

tystkunskapliktstudenternasiKronstads(2014)studie.Dettaärnågotsomjagockså

relaterartillGravengaardochRimestad(2012)då jagmenarattdet faller inomramen

för vad som är journalistiska normer; att veta sin demokratiska uppgift. Dessutom

relaterarjagdettaoutsagdatillSchultz´s(2007)studierkringsåkalladedoxicvalues,hur

vissasakerharettodiskutabeltnyhetsvärdesomdetintepratasom.Detfaktumattdet

intepreciserasipresentationenvaddetinnebärattförmedlainformationidemokratins

tjänstliggerdetnäratillhandsattresoneraliktSchultz´s(2007)isinstudie.Attdet[inns

nyhetsvärden som är både uttalade och som en kan tycka olika om och, som här,

nyhetsvärdensomärouttaladeochsombaratasförgivet.Dessutom,attdetgårattfåen

känslafördetta.

7.3 Observationer - JMG och JMK

NedanpresenterasresultatetföranalysenavtvåföreläsningarpåJMGiGöteborgochen

föreläsningpåJMKiStockholmAvsnittetavslutasmedenanalysavutveckladeteman.

7.3.1 Beskrivning av teman

1.Nyheterutifrånjournalistiken

Journalistutbildningarna, JMG och JMK, presenterar begreppet nyhetsvärdering på

föreläsningarna på ett sätt som har fått mig att skapa temat: Nyheter utifrån

journalistiken.Dethandlaromattdenkunskapsompresenteraspånågotsätthänvisas

tilljournalistikenisigochintemedhänvisningtillnågotvidare.Dettatemautgörsavtvå

underteman:

�69

1.1Verkligheten

Journalistutbildningarna,JMGochJMK,presenterarförstudenternahurnyhetsvärdering

går till i verkligheten. Det presenteras på ett sätt som inte talar om huruvida det

presenteras för att studenterna ska lära sig att göra så, eller för att de bara ska ha

vetskap om hur det går till i verkligheten. Det presenteras hur vissa speci[ika

nyhetskriterierstyrjournalisternaiderasnyhetsvärdering.Etttydligtexempelpådetta

ärnärettklippifrånterrorattentateniUSA2001visasuppmedpresentationenattdet

är ”nyheternas nyhet”. Det beskrivs som en nyhet som uppfyller alla kriterier som

studierharvisatpåtillämpaspåredaktionerna.Detärenpresentationsominteexplicit

berättarhuruvidadetocksåäreneftersträvansvärdbedömningellerbaraenhänvisning

tillverkligheten.

Ett annat tydligt exempel på hur nyhetsvärdering presenterasmed hänvisning till

verkligheten är hur ett nyhetsinslag som studenterna har skapat och redovisat får

omdömetattdetärett”normaltochhabiltnyhetsinslag”.Alltsåentydlighänvisningtill

verkligheten. Ett annat intressant inlägg på en av föreläsningarna är hur föreläsaren i

presentationenavnyhetsvärderingskriterierförtydligarattdetinteärhurhentyckeratt

detskafungerasompresenteraspåföreläsningenutanattdetärhurdet,enligtstudier,

faktiskt fungerar. Det är en kommentar som väl belyser det utrymme som blir

okommenteratavenpresentationavhurdetfungeraridenverklighetsomstudenterna

sedan ska arbeta i. Budskapet till studenterna om vad de ska lära sig från

undervisningenblir likaoklart som intressant.Ett analogt exempel ifrånmaterialet är

hur det presenteras att om en händelse uppfyller alla kriterier för en Hollywood[ilm

ökarnyhetsvärdet, detpresenterasmed tillägget attdet inte ärnågot som föreläsaren

självargumenterarförärnågotbra.

Låt oss gå vidare till nästa tema, ett tema som handlar om det som känns

”journalistiskt”.

1.2Professionen

Journalistutbildningarna,JMGochJMK,presenterarnyhetsvärderingävenpåettsättdär

inte någon de[inition eller hänvisning ges utöver att det ska kännas journalistiskt. Ett

exempelärhurutbildningenpresenterassomattsyfta tillattutbildastudenterna iatt

”lära känna en journalistisk grej när de ser en”. Ett annat exempel är när studenterna

presenterarennyhetdeharhittatochfåromdömetattdetärenmotiveradnyhet,utan

�70

enmotivering till varfördet är enmotiveradnyhet.Det är ett spännande exempel för

dennastudiepåsåsättattdetärenpresentationavnyhetsvärderingsomsägerattvissa

sakerärmotiveradeochandrainte,mendetsägeringentingmer.

Ikombinationmedattstudenternafårpresenteratförsigattutbildningengårutpåatt

lära studenterna att känna igen en journalistisk grej när de ser en blir det teoretiska

utrymmet för vad som styr huruvida det är journalistiskt eller inte tomt, och därmed

ocksåanledningentillvarförnågotstyrnågotåtdetenaellerandrahållet.

2.Nyheterutifrånmediekonsumenten

Ett tema som jag har utvecklat ur materialet handlar om hur det många gånger i

presentationerna avnyhetsvärdering görshänvisningar till dem som tar del av/ska ta

del av det journalistiska innehållet. Vad som är kärnan i detta tema är hur denna

hänvisninggörsutantydligakonkretionerochskiljelinjer.Jaghardelatuppdettatemai

tvåunderteman,detförstahandlaromdetunderförstådda:

2.1Detunderförstådda

Detta tema representerar hur journalistutbildningarna presenterar nyheter och

nyhetsvärderingi förhållandetillvadmediekonsumentensägsbehöva.Detpresenteras

en skiljelinjemellan det somPublic service ägnar sig åt i kontrast till demedier som

värderarnyhetereftervadsomsäljer.Detärenbildsompresenterastydligt.Samtidigt

så i vidare presentationer av vad som styr nyhetsvärdering är uppdelningen inte lika

stringent.Etttydligtexempelifrånminaobservationerärhurföreläsarenställerfrågan

tillklassenomvarförvikonsumerarnyheter.Fråganomvarförvikonsumerarnyheter

kompletterasavföreläsarensjälvdirektmeddeefterföljandefrågorna:”Varförvillviha

nyheter?Varförbehövervinyheter?Vadärdetvikollar?Varförvillvikollanyheter?”På

sinafrågorgerföreläsarenettförslagpåett(påallafrågor)svar:”Vivillvetaattvärlden

stårkvar”.Frågornasomställs,menarjag,äravskildkaraktärochverkaradresserabåde

klassiskaPublicservice-normerochkvällstidningsnormer.Depresenterassomatthöra

ihop,somattkunnafåettgemensamtsvar.Dettaexempelillustrerarocksåhurdetinte

ges några konkreta riktlinjer omhur en nyhetsvärdering ska gå till, att nyhetsvärdera

utifrånattmediekonsumentenvillvetaattvärldenstårkvargermycketspelutrymmeför

denenskildaframtidajournalisten.

�71

Vadsomkompletterardennabildärhurdetpresenterasförjournaliststudenternahur

en bedömning av vad som är relevant att nyhetsvärdera högt utifrån

mediekonsumentens behov är något som de faktiskt redan kan göra. På en av

föreläsningarnauppmanasstudenterna(ienintroduktiontillennyhetsövning)attgåpå

känslaochresonera:”Serninågotsomnitrorattandraintevetom/skullebehövaveta-

dåärdetförmodligennågotsomärvärtattberätta”.Detärenspännandepresentation

somimplicerarattdetgårattanvändaendastsigsjälvivärderandetavnyheterutifrån

människorsbehov.Fråganomvilkenfunktionsomutbildningeninyhetsvärderingdåska

fylla,omdetärnågotsomstudenternaredankan,ärrelevant.

Vad detta tema representerar är hur journalistutbildningarna hänvisar till

mediekonsumentersbehovdelsutanattpreciseravaddetärdelspåettsättsomgördet

underförståttattstudenternaharmöjlighetattvetadetändå.

2.2Typavbehov?

Detta temakompletterardetovanståendepåså sättattdet lyfter framhurdetoftaär

oklarthuruvidanyhetenskaappelleratillmediekonsumentensdemokratiskabehoveller

ny[ikenhet/önskemåliallmänhet.Jagharutvecklatdettatemasomenrepresentationav

hur den klassiska skiljelinjen mellan viktigt och intressant är oklar. Det framgår inte

vilkentypavnyhetsförmedlingdethandlarom.Mångagångerpresenterasettpotentiellt

motsägelsefullt sätt att nyhetsvärdera. Ett exempel som illustrerar det väl är hur en

föreläsareanvänderbådeentypavbegreppsomintuitivtverkarhandlaomkommersiell

verksamhetochentypavbegreppsomoftaanvändsimer”seriösa”nyhetssammanhang

där den samhällsinformerande funktionen är viktig. Orden jag syftar till ärmålgrupp

respektiveintressantaochformuleringenlyder:”Vadkanblinyhetersomärintressanta

förvårmålgrupp?”Allanyhetersomhandlarompolitiskaprocesserärinteintressanta

för alla människor och en målgrupp kan innebära både grupp av kunder som

kommersiellamedieföretagvänder sig till ochpotentielltmedborgare i landet Sverige.

Dennatypavpresentationärrelevantförresultatet,menarjag,dådetocksåintuitivtär

ettvanligtsättatttalaomnyheterpå.

En parallell till branschverkligheten är hur exempelvis publicitetsskada i pressens

egenskapade etiska regler vägsmot just intresse; ”allmänintresset”. Ordet intresse är

lika oklart här. Mot bakgrund av hur det ofta i teorin görs en skiljelinje mellan

exempelviskommersiellt styrd journalistikoch ”samhällsviktigt” styrd journalistikblir

�72

detrelevantattvisapåenotydlighetsomåter[innsimaterialetjagharanalyserat.Vilken

typavjournalistikhandlardetom?Ettanalogtexempelärhurenföreläsarepresenterar

en hypotes för studenterna om att journalistiken kommer att behövas i framtiden,

apropå hur vi lever i över[löd av information. Kompetensen som sägs komma att

behövasbeskrivs:”Någonsomhittardetsomärrelevant, intressantochsammanfattar

detförenpublikpåettsäljandeochintressantsätt.(…)Detutbildarviertillhär.”Denna

typavformuleringärintressantutifrånaspektenutbildninginyhetsvärdering.Handlar

det om att hitta och värdera det som är relevant för en visst kommersiellt syfte eller

handlardetomatthittadetviktigaochförsökasäljaindethosmänniskor,eftersomdet

ärnågotsomärviktigtfördemattveta?

Detsomdettatemafångarinärhurdetipresentationenavbegreppetnyhetsvärdering

intealltidframgårmedvilketmotivennyhetsvärderar,ocheftersomdet[innsmotivsom

ärpotentielltmotsägelsefulla(ochiallafallsomgerolikatyperavjournalistik)blirdet

änmerintressant.

3.Nyheterochsamhället

Ianalysenav föreläsningarnahar jagutvecklatett temasomövergripandehandlarom

hurnyhetsvärderingbeskrivsutifrånolikaaspektersomharmedsamhälletattgöra.Det

somutmärkerdettatemaärattnyhetenssamhällsrollbeskrivspå[leraolikasätt,vilkai

sigärintressantaförstudienssyfte,ochformardärmedfyraunderteman:

3.1Demokratin

Det är få gånger som begreppet demokrati nämns på de föreläsningar som jag har

observerat.Mennärdetnämnssåärdetpåettsättsomärhögstrelevantförstudiens

syfte,detkopplastilljustnyhetsvärdering.Föreläsarenpresenterarförstudenternavad

hen tycker nyhetsförmedling handlar om, att journalistiken har en de[inierad roll i

demokratin: ”Journalistiken ska visa på vilka sätt som samhället är trasigt”. Det

presenterashurjournalistikenskafyllafunktionenattförauppproblemtilldiskussion,

attjournalistikenskaberättaomdeproblemsomsamhälletbrottasmedutanattlägga

sig i hur det ska lösas. Denna presentation av hur journalistiken ska berätta om hur

samhälletärtrasigtkompletterasavhurjournalistikenbeskrivssomattdenskafungera

som vakthund. Att det innebär att granska makten så att den sköter sig gentemot

�73

medborgare och således värdera nyheter högt som är av sådan natur att det [inns

människorsomintevillattdenpubliceras:”Förekomstenattdet[innsduktigagrävande

journalisterärenförutsättningföratthållatillbakamaktmissbruk”.

Dettatemarepresenterarhurnyheterbeskrivshaenrollidemokratinpåsåsättattde

förframproblemochresultatavgranskningtillmedborgarna.

3.3Engagera

Detta temarepresenterarhurdetpresenterasenuppmaning till journaliststudenterna

atttasiganämnensombeskrivssomviktigamensommänniskorintebryrsigom.Det

är i anslutning till när närhetsprincipen som nyhetsvärderingskriterium presenteras

somföljandepresenteras:”Jagsägerinteattniskabörjarapporteraomtråkigaländeri

Afrika som ingen bryr sig om, och komplicerade politiska skeenden långt borta. Det

skulleblialldelestråkigatidningar.(…)Finnsdetettsättattberättadethärsåattäven

en svensk publik blir engagerad och intresserad?” Journalistutbildningarna sägermed

sinpresentationattdet[innsvissanyhetersomärviktigaförmänniskoratttadelavoch

indikerar hur det är journalisters roll att genomnyhetsvärdering fåmänniskor att bli

intresserade av ämnen som journalister tycker är viktiga. Just detta utgör en bra

övergångtillnästatema:

4.Nyheterutifrånjournalisten

Dettatemaharutvecklatsförattrepresenterahurjournalistutbildningarnapresenterar

hurensomjournalistskautgåifrånsigsjälvsomjournalist/somenpersonsomarbetar

på ett medieföretag när en nyhetsvärderar. Här handlar det inte alls om varför vissa

nyheterärmervärdaänandra,utanomheltandrasaker.

4.1Magkänsla

Journalistutbildningarnapresenterarförstudenternaattdeskaanvändasinmagkänslai

sitt yrkesutövande. Ett exempel som påvisar detta tema på ett bra sätt är hur en

föreläsare presenterar hur en kan göra för att hitta egna nyheter istället för att göra

samma sak som andramedier: ”Det handlar väldigtmycket om att lyssna, nosa, titta,

spanaochattlitapåmagkänslan-followyourinstinctsheltenkelt.”Detärenspännande

formulering utifrån studiens forskningsfrågor på så sätt att frågan om vad

�74

journaliststudenternaegentligenskalärasignärdetgällernyhetsvärderingaktualiseras.

Omdeskalärasignågot(vilketantashär)såärfrågornaomallaharsammamagkänsla

och vad denna magkänsla innebär för journalistik relevanta. Vad som väver samman

dettatemaärhurdetocksåpresenterasförstudenternahurjournalistutbildningengår

ut på att: ”Vi ska vässa era näsor, att ni ska lära er att lita på att ni känner igen en

journalistiskgrejnärdendykerupp”.

Dettatemahandlaralltsåomattendelavundervisningeninyhetsvärderinginnehåller

enförmedlingavattjournaliststudenternaskaanvändasinmagkänslaivärderingenav

olikatyperavinformationsomkanblinyheter.

4.2Konkurrens

Vad som får avsluta denna presentationsdel är hur det går att [inna ett tema i dessa

föreläsningar som handlar om att journaliststudenterna ska ha konkurrensaspekter i

åtankevidnyhetsvärdering.Dethandlaromhur studenternakan tänka för att vinna i

konkurrensmedandrajournalisterochmedier.Etttydligtexempelpådettahandlarom

hur föreläsaren presenterar (i sambandmed en övningsintroduktion där studenterna

skapublicerasigmotenpubliknyhetssajt)olikatyperavdatabasersomkananvändas

för ”nyhetsjakt” ochkommenterarArbetsmiljöverketshemsida: ”Hur vi hardet utepå

våraarbetsplatserärjustnuinteriktigtettämnesomärjättestorti journalistiken,och

detinnebärattniharenfördeldär”.Ettannatexempelärhurenföreläsareuppmuntrar

studenterna till att varaaktiva journalisterochexempelvis ringaochundersöka saken

omdecyklarförbietthåligatanpåvägtilljobbet:”Såkanskenikommerframtillattdet

inteär ennyhet, ellerockså såkommerni fram till attdet ärdetoch så spöarniupp

konkurrenternameddendärnyhetensomdeandraintehar”.Tematharenspännande

aspekt i förhållandetillstudiensfrågeställningar,nämligenattdet intehandlaromvad

som nyhetsvärderas i sig utan om att nyhetsvärdera på ett sätt som gynnar det

medieföretagsomenarbetarförellerdetvarumärkesomensjälvutgör.

Nästaavsnittbehandlarrelationenmellandetemansomjagharpresenteratovan.

�75

7.3.2 Tematiska relationer Somavslutning på resultatredovisningen av analysen av observationer presenteras en

kortsammanfattanderedogörelseförhurjagargumenterarförattovannämndateman

förhållersigtillvarandraochformarettsvarpåfrågeställningarna.

Jagmenarattdenberättelsesomdessautveckladetemantillsammansberättarutifrån

frågeställningarna handlar om en presentation av nyhetsvärdering som ger stort

utrymmeåtdenenskilde journalistenatt tolkavadutbildningeninnebär.Det förefaller

ettsortsförtroendeförattstudenternavetvaddetkonkretinnebäratttautbildningen

defårvidare,attexempelviskunnaavgörahuruvidanågotärennyhetellerinte.Detär

enspännandeaspektsomkommerframurdetanalyseradematerialetdärstudenterna

får en sortsuppmuntranatt självaavgöra inyhetsvärderandet.Men, jagargumenterar

förattdetintehandlaromenfrihetutanomensortstystkunskapävenhär,därdetär

outtalad men givet vilken kunskap som förmedlas. Jag drar paralleller till Kronstads

(2014)studiedärstudenternamederfarenhetavattarbetasomjournalistbeskrivsveta

hurengörutanattkunnamotiveravarför.Påettmotsvarandesättappellerarlärarnatill

attstudenternakanförståhurengör,utanattdefårenbeskrivning.Påsammasättär

detmedstudenternaiKronstads(2014)studie,fastifråndetandrahållet.Deharlärtsig

i praktiken hur en gör, men kan nu inte ge någon motivering till varför. Lärarna på

utbildningarna, somär eller har varit journalister, har kanske samma förhållningssätt.

Lärarna har lärt sig hur en gör, men kanske inte varför. Dessutom, när en konkret

presentationavvaddetinnebärattvetavadennyhetäruteblirmenarjagattdeteman

som tar vid och vägleder denna frihet är dem som handlar om hur det går till i

verkligheten. Om studenterna uppmuntras att följa sin instinkt är det ganska

okontroversielltatttänkasigattdedåtänkerpånyheterutifrånhurdetserutimedier

idag.Detärjuocksådärsomdeskaarbeta.

Jagargumenterar för attnär läraredirekt eller indirekt appellerar till studenternas

känslaförvadsomärjournalistikochnyheterochinteinnebärdetensortsförväntanpå

studenterna, eftersom de genom antagning till utbildningen är utvalda. Hur en som

journaliststudent enklast lever upp till en sådan förväntan är kanske att tänka och

värdera så som journalister gör idag. Men när presentationen av hur en

Hollywood[ilmsnyhet har högt nyhetsvärde också får en vag kritik av föreläsaren blir

bilden avhur en skanyhetsvärderaoklar igen.Men, jag argumenterar för att det som

vägertyngstavvadföreläsarekommunicerarpåenyrkesutbildningmycketvälkanvara

�76

det underförstådda som studenterna förväntas förstå. Friheten att de[iniera det som

utbildningarna inte de[inierar i kombinationmed hur utbildningarna förväntar sig att

studenterna ska förstå är,menar jag, enuppmuntran till att träda in i professionen så

somdenserutidag.ÄnengångrelaterarjagtillhurGravengaardochRimestad(2012)

beskriverhurnormerfördenjournalistiskaprofessionenoftaärtysta.

Argumentationen blir tydligare om en tänker sig att en av studenterna skulle ställa

fråganomhurhenkanvetahuruvidaomhålet igatanärennyheteller inte.Ensådan

fråga skulle potentiellt kunna undergräva hens (känsla för) legitimitet att ens få gå

journalistutbildningen. Djerf-Pierre och Wiiks (2012) beskrivning av journalistikens

professionalisering är en relevant parallell här. De manar att professionaliseringens

kärnahosjournalistikenutgörsavengemensambildavhurjournalistikskagåtilloch

hur detta sedanhar blivit normerande: ”En föreställning bland journalister omyrkets

karaktär,sigsjälvasomgruppochvilkenrolljournalistikenskaspelaisamhället”(Djerf-

Pierre&Wiik,2012,s.183).Jagmenarattpresentationenattstudenternaskaföljasin

magkänsla appellerar till just denna idé om professionalisering, att de normer och

värderingar som råder idag är tänkta att reproduceras på ett självklart sätt också i

utbildningen. Än en gång, vad skulle hända om en av studenterna skulle fråga ”vad

innebärdetattnyhetsvärderautifrånsininstinkt?” Deföreläsarevarsföreläsningarjag

harobserveratärellerharvaritjournalister,vilketbidrartillresonemangenovan.Detta

gör också att jag drar paralleller även här till Schultz (2007) studie och hur det [inns

nyhetsvärderingarsomärouttaladeochtillhördetodiskutabla.Iochmedattnormerna

för den journalistiska professionen ofta är tysta så är det inte så okontroversiellt att

tänkasigattdenkunskapsomförmedlasär,isigsjälv,avsammanatur.

7.4 Hur förhåller sig resultaten till varandra?

Eftersom samma frågeställningar har ställts till både kurs- och utbildningsplaner,

kurslitteratursamtföreläsningarkandetvaraintressantattstuderahurdessamaterial

förhåller sig till varandra. Även om detta inte är en jämförande studie så är det av

intresseattseresultateniperspektivetavvarandra.

Resultaten ifrån kurs- och utbildningsplanerna visar att journalistutbildningarna

presenterarhur journaliststudenternakanoch ska lära sigdels attnyhetsvärderadels

�77

vad som är journalistikens samhällsroll och demokratiska roll. Jag argumenterade i

analysen för att presentation i dokumenten indikerade hur det [inns en idé om hur

nyhetsvärderinggårtillochomvadsomärjournalistikensdemokratiskaroll.Vadsomär

intressanthärärattdetocksåideandraresultatenvisarsigattjournalistutbildningarna

presenterarsammatypavindirektabudskap,studenternaägerintemaktenattde[iniera

fritt vad som är exempelvis en nyhet. Det [inns redan oskrivna regler för det. När

föreläsarenuppmuntrarstudenternaattanvändasinmagkänslaså[innsdet”rätta”men

outsagdasvaretändåattförhållasigtill:”Serninågotsomnitrorattandraintevetom/

skulle behöva veta - då är det förmodligen något som är värt att berätta” (utdrag

föreläsning).Bådadeandraresultaten,ifrånkurslitteraturochföreläsningar,visarpåen

utbildning i nyhetsvärdering och journalistikens relation till demokrati genom att

hänvisadirektellerindirekttillhurdetgårtillibranschenidag.Jagharargumenteratför

hurdetoftaäroklartvilkentypavnyhetersomdetrefererastill.Men,ikraftavhurdet

ävenoftarefererastillenkänslaförnyheterhosstudenternasåharjagargumenteratför

att det gör att kontentan blir att det handlar om den typen av nyhetsvärdering som

användsibranschenidag.

Det är spännande att här dra paralleller till hur det i kurs- och utbildningsplaner

presenterashurjournaliststudenternakanlärasigattnyhetsvärderaochattdet[innsett

förhållningssätt.Ibådekurslitteraturochpåföreläsningarsåbekräftasalltsådenbilden.

Även om det presenteras hur till exempel kommersiella medier gör en annan typ av

bedömning än andramedier så slätas den skillnaden över. Detta när det så ofta,med

hjälpavattappelleratillkänslor,talasomentypavnyheterochdessnyhetsvärdering.

Dessutom går det att dra paralleller mellan hur samtliga material indikerar att

studenterna förbereds förattarbeta ibranschen.Detär intesåkonstigt isig.Menvad

som är spännande är att de förbereds genom att få utbildning i att göra såsom

journalistergöridag.Dettagenomettslagsförtroendesomhandlaromattstudenterna,

utan speci[ika riktlinjer eller motiveringar, både ska förstå hur och varför en som

journalistväljerblandallamöjliganyheter.Jagargumenterarförattdetgårattseenröd

tråd genom de tre olika resultatdelarna, som har analyserats utifrån samma

frågeställningar. Den röda tråden är att journalistutbildningarna presenterar hur det

[inns en idé om vad nyhetsvärdering innebär och vad journalistikens demokratiska

funktion är. Vaddetta vidare innebär konkret presenteras inte på ett sätt somdels är

tydligt dels inkluderar en motivering bakom. Att journalistutbildningarna därtill

�78

appellerar till journaliststudenternaskänslor förvadsomärennyhet(och intevaden

själv tyckerärennyhet) förstärkerbildenavatt journaliststudenternaskautbildas till

attblisomjournalisteräridag.

Som framgår av syftet så vill jag studera vilken demokratimodell som

journalistutbildningarnageruttryckför.Inästastyckepresenterarjagresultatetavden

utvecklademodellen.

8.Demokratimodeller-resultat

Underdennarubrikpresenterasanalysensomhargjortsavdetempiriskaresultatetavhur

nyhetsvärderingpresenteras.Dettautifrånmodellendärnyhetsvärderingensfunktionhar

preciseratsutifrånnormativademokratimodeller.

I denna analys har jag alltså sökt efter de eventuella empiriska indikatorerna:

nyhetsvärdering som ger publikstyrd information, passiv information, aktiverande

information samt förenande information. Utifrånmin analys drar jag slutsatsen att de

kategorier av empiriska indikatorer som förefallermig vara demest framträdande är

nyhetsvärdering som ger publikstyrd information (procedurdemokrati) respektive

nyhetsvärdering som ger passiv information (konkurrensdemokrati). De två resterande

kategorierna nyhetsvärdering som ger aktiverande information respektive

nyhetsvärderingsomgerförenandeinformationindikerasinteallsimaterialetenligtmin

analys.Förattpåvisadettaresultatiempirinutgårjagifrånettparbelysandeexempel.

Det första exemplet är ett tema som har utvecklats i analysen av kurslitteraturen,

nämligen 1.1 ”Nyheter ska vara intressanta”. Det är ett tema som representerar hur

nyhetensfunktionpresenterasattvaranågotsomäravintressefördemsomenskriver

för:

”Ennyhetärnågotsomtidigareinteharpubliceratsochsomharintresseförläsekretsen.”

(utdragurkurslitteratur,sid.92)

”Alltsomkommerattvaramindreintressantimorgonänidag.”

�79

(utdragkurslitteratur,sid.92)

”Nyheter är en vara som varje dag bjuds ut på en kommersiellmarknad. För att kunna

sälja dem till en brokigmasspublik prioriterarnyhetsbyråer och redaktioner ”objektiva”,

neutraltutformadenyheter,gärnaomsådantsomäravvikandeochsensationellt.”

(utdragurkurslitteratur,sid.128)

Vad detta, menar jag, indikerar utifrån analysmodellen om demokratiteorier är

procedurdemokrati. Anledningen till det är hur nyhetens funktion, och därav

nyhetsvärderingensmåttstock, beskrivs som att den varierarmed vad dem som läser

tyckerärintressant.Det[innsingen,liktbeskrivningenavkategorinföraktuellindikator,

vidarepreciseringavpåvilketsättsomdetskavaraintressant,ellervarfördetskavara

intressant.Det ärheller inteutifrånnågon sortskvalitetsstämpel somdetpresenteras

att nyhetsvärdering ska utföras. Det är endast en hänvisning till hur nyheten ska

adresseraettintresse,ocheftersomdetintressetstyrsavpubliken(ochsåledesinteär

något konstant) så argumenterar jag för att detta indikerar nyhetsvärdering som ger

publikstyrdinformationochdärmeddemokratimodellenprocedurdemokrati.

För att förekomma invändningar att detta också skulle kunna vara indikatorn

nyhetsvärdering som ger aktiverande information vill jag understryka hur det för en

sådankategoriseringkrävsmer.Detkrävsattdetbeskrivshurnyhetsvärderingenutförs

justsåförattnyhetenskafåmänniskorattengagerasig.Härutgårenifrånnågotsomen

vetäravintresseförmottagarenmenvärderarintenyhetenförattnyhetenskaledatill

att denne engagerar sig. Jag vill lyfta ett exempel som kom närmast att innebära

indikatorn för deltagandedemokrati för att förtydliga mitt resonemang kring vad i

presentationernaavnyhetsvärderingsomärdetsomstyrvadsomindikeras:

”Så länge folk inte kan tvingas till tidningar och teveapparater får vi försöka göra det

viktigasåintressantochrelevantattpublikenlyssnar.”

(utdragurkurslitteratur,sid.97)

Detta exempel ur empirin är intressant på så vis att det beskrivs hur journalister ska

påverka mediekonsumenterna, vilket är en aspekt som skulle kunna indikera

deltagardemokratin. Men vid noggrann läsning av denna formulering framkommer

�80

ocksåhurdetärjournalisternasom”vet”vaddetärsomärviktigt,vilketärnågotsom

motsägerkravenpåjournalistikenideltagardemokratin.Därhandlardetsomvivetom

attrapporteraomdetsommedborgarnatyckerärviktigt,såattdeocksåskaengagera

sig.

Nedan presenteras ett exempel på hur jag menar att presentationen av

nyhetsvärdering indikerar både procedurdemokrati och konkurrensdemokrati. Ett

exempel där jag alltså gör tolkningen att det indikerar både kategorin publikstyrd

informationochpassivinformation.Däruttrycksdetbådehurmediekonsumenternaska

fådetdemvillhasamthurjournalistikenocksåskagemedborgare(passiv)information

omhurdetgårmedenergipolitiken:

”Villmedborgarnaläsa48sidoromkronprinsessansförlovningförattkunnaprataomdet

påkafferasten,såskadefådet.Åandrasidanblirdetbekymmerfördemokratinominget

blir sagt om försöken att lösa framtidens energipolitik, eller något annat som ingår i

pressensrollsomdentredjestatsmaktenattberättaom.”

(utdragurkurslitteratur,sid.93)

Jag argumenterar för att denna tolkningen, att båda förekommer, är symptomatisk för

stora delar av materialet. Det är mer ofta än sällan som, vilket har påvisats i

resultatredovisningen,detäroklartvadförtypavnyhetsvärderingsomdethandlarom.

Vadjagemellertidharkommitframtillidennaanalysärattattdenindikatorsomväger

tyngst imaterialetärnyhetsvärderingsomgerpublikstyrd information.Detsomgöratt

jagtolkardennaindikatorsomattdominerahandlar inteomattdenförekommer[lest

gånger. Då detta är en studie med kvalitativ ansats har jag gjort andra typer av

observationer imaterialet än att räkna. Det som gör att procedurdemokrati indikeras

mest är på grund av hur dess indikatorer ofta förekommer tillsammans med när

presentationenappellerartilldenjournalistiskaprofessionen.Vadjagmenarmeddetär

attdetgårattseimaterialethurnärdettalasomjournalistenskänslaelleromvadsom

ärjournalistisktsåförekommerdetirelationtilljustindikatorerförprocedurdemokrati.

Etttydligtexempelpådetta:

�81

”Journalisterblirsnabbtbekantameddetdäröverjagetsomalltidvetvadpublikenvillha.

Det sätter sig i väggarna på redaktionen, och alla vet ungefär hur de ska skriva för att

hamnapåettanpålöpet.”

(utdragurkurslitteratur,sid94)

Låtossåterknytatillhurjagibörjanavdettastyckeargumenteradeförhuretttema

representerarenpresentationsomhandlarenbartomattnyhetenskavara intressant,

ochattdetindikerarprocedurdemokrati.Dettagenomenuteblivenhänvisningtillnågon

formav(extern)kvalitetsstämpelpå journalistiken. Jagharävenargumenterat förhur

när indikatorer för denna demokratimodell åter[inns i anslutning till hänvisningar till

journalistens känsla för journalistik ger det dem en större tyngd. På samma sätt

argumenterar jag för hur presentationen av de olika nyhetskriterier som beskrivs

användsavjournalisteridagvägertungtisig.Dettapågrundavdennormativanaturjag

argumenterar att de i kraft avprofessionaliseringsmekanismer får.Närdessakriterier

dessutomindikerarennyhetsvärderingsomgerpublikstyrdinformationblirdetänmer

intressant. Det är kriterier som inte presenteras som baserade på en journalistisk

kvalitet utan snarare med en underförstådd hänvisning till vad som går hem hos

publiken. Det är något som appellerar väl till kategorin nyhetsvärdering som ger

publikstyrdinformation.

Ettexempelifrånresultatetochsåledesmaterialet:

”Viktiganyheterkanhasvårtatthävdasigdärförattdeärförkrångligaattberätta,något

somblandannatkanmärkasirapporteringenfrånEU:skompliceradebeslutsapparat.”

(utdragurkurslitteratur,sid.106)

Detuttrycks inte envärderingkring journalistiskkvalitetutanhärhandlardetomatt

publikenintevillhanyhetersomärförsvåraattförståochfårdäravintedet.

Vadjagdrarförslutsatsidennaanalysärattjournalistutbildningarnaspresentationav

nyhetsvärdering inte indikerar någon av kategorierna nyhetsvärdering som ger

aktiverande information respektive nyhetsvärdering som ger förenande information.

Enligt min analys är indikationer för publikstyrd information respektive passiv

informationdeframträdande.Jaghartilldelatdenförstnämndamertyngdianalysenpå

�82

grundavhurdenpresenterasikontextenavstudenternaskänslaförjournalistikochden

journalistiskaprofessionen.

Förattavslutadennadelvill jagrelateradettaresultattillsvaretpåfrågeställningen

omhurjournalistutbildningarpresenterarjournalistikirelationtilldemokrati.Somhar

redovisats i resultatdelen är presentationen av vad journalistiken har för relation till

begreppetdemokrativag.Detbeskrivsattdet[innsenrelationmenvaddennainnebär

presenteras inte explicit i utbildningen utan lämnas mycket därhän som att vara

underförstådd.Detpresenterasendelformuleringaromrelationensomhandlaromatt

gemedborgare information så att de kan vara fria och självstyrande, och även en del

konkreta exempel på detta i farten. Men i kontexten för utbildning i nyheter och

nyhetsvärderingsågesingameringåendebeskrivningarutandetförefallersomattden

demokratidethandlaromärdensomvileveridag.Dentolkningengörsbådepågrund

avattdemokratioftauttrycksibestämdformochförattdiskussionerkringolikatyper

av demokratier inte [inns alls. Jag argumenterar alltså för att journalistutbildningarna

utgårifråndendemokratisomSverigeharidagmenattutbildningeninyhetsvärdering

istället främst indikerar den demokratimodell som beskrivs som att vara den modell

varsidealleverupptillendastminimumavdekravsomställspåettlandföratträknas

somdemokratiskt.

9.Sammanfattning-resultat

Dåmetoden i den empiriska studien kräver att resultatet presenteras på ett tydligt och

utförligt sätt kommer inte denna sammanfattning att vara så uttömmande som annars

krävs. Istället fokuserar jag på att presentera resultatet i relation till den teoretiska

kontextsomstudienärpositioneradinom.Jaghariresultatredovisningenlöpandeknutit

antilldenteoretiskaramenförattvisapåvartiresultatetjag[innerstödfördetbidrag

jagmenar att studien gör. I detta stycke sammanfattas detta bidrag.Detta tillsammans

medbidragetgenomanalysenutifråndemokratimodeller.

�83

9.1 Studiens bidrag - en sammanfattning

Jagkommerattpresenteradehuvudpunkterfördebidragsomjagargumenterarföratt

dennastudieger.

Somjaglöpandegenomresultatredovisningenharpåvisatsårelaterarjagsättetsom

journalistutbildningarnaöverföridéeromjournalistikentillstudenternapåtillEvetts´s

(2003) teori om hegemoniska system. Där är det inte tänkt att journaliststudenterna

självaärmedochskaparnormerochvärderingar för journalistyrket,utande fårdetta

serverat. Hegemoniskt är det på så sätt att det råder en hierarki mellan

journaliststudenterochlärarepåutbildningen.Vadsomblirdennastudiesbidragäratt

pådeutvaldajournalistutbildningarnapresenterasnyhetsvärderingochjournalistikens

relationtilldemokratipåettsättsominteuppmuntrarstudenternatillattbidratillde

normer som utgör professionen. De får höra vilka normer som råder och att de ska

användasinmagkänslaföratthittadit.

I och med att denna studie fokuserar endast på vad journalistutbildningarna

presenterar och inte hur journaliststudenterna upplever detsamma så drar jag inga

slutsatser om konsekvenser för en sådan utbildning. Istället argumenterar jag för att

självapresentationentersigpåettsättsomjagmenarärienlighetmedetthegemoniskt

system,därenideologikontrollerardesomutövarprofessionen.Detäralltsåensynpå

professionaliseringgenometthegemonisktnormsystemochenmekanismsomsyftartill

att kontrollera dem som arbetar som journalistutbildningarnas presentation kan ses

somattgeuttryckför.Evetts(2003)beskriversomsagtdettahegemoniskasystemsom

atthandlaomattnär journalister isinprofessiontvekar införettbeslutkanhenfråga

chefenomvägledning.Vadjagargumenterarförärattjournaliststudenterperde[inition

ärinågonslagsteoretiskttvekandetillståndpågrundavattdegårenutbildning.Deska

lärasigeftersomdeintekan.Eftersomjournalistutbildningarnaberättarattdeskagöra

som journalister gör i branschen idag så menar jag att det hegemoniska systemet

sträckersigutanförutbildningen.Depåutbildningen”frågar”praktikenomhurdegör

ochfördetsedanvidaretillstudenterna.Detindikerarattdetdärmedinteärtänktatt

journaliststudenternaärmedochformarnormerochvärderingarförprofessionen,utan

professionen (auktoriteten) [innsdärute.Vaddenna studiedärmedbidrar till närdet

gäller synen på professionalisering är att journalistutbildningar inte uppmuntrar

journaliststudenter till att vara med och forma professionen. Istället frågar

�84

journalistutbildningarna,ienlighetmedetthegemonisktsystem,chefen.Idethärfallet

utgör chefen branschen i stort. De ”frågar” hur en gör och för det vidare genom sin

kontrolliformavutbildning.

Dettateoretiskaresonemangknyterantilldenfrågeställningsomjagresoneradekring

ikapitletomsocialisering.Jagbeskriverhurjagärintresseradavattnärmamigfrågan

om huruvida ett påstående från journalistutbildningarna till studenterna om hur

journalisteridagensbranschgörärattbetraktasomnormativellerdeskriptiv.Iochmed

hur jag relaterar utbildningens presentation till Evetts (2003) beskrivning av

professionaliseringsometthegemonisktsystemsåmenarjagattdetdessutomindikerar

hurpresentationernaärattbetraktasombådedeskriptivaochnormativa.Iochmedatt

utbildningenpresenterarnyhetsvärderingochjournalistikenirelationtilldemokratipå

ettsättsomgeruttryckförenprofessionaliseringdärnormerkontrollerasinnebärdet,

menar jag, att det som sägs också är att betrakta som normativt. Hade jag gjort

tolkningenattpresentationengeruttryck förprofessionalisering somettvärdesystem,

vilketmedlemmaravprofessionen själva säger att de föredrar (Evetts, 2003), såhade

det varit en annan grund att bedöma. Då skulle det exempelvis kunna vara så att det

presenterades olika förhållningssätt. Exempelvis att en som journalist kan ha olika

intuitivakänslorförvadsomärennyhet(medenundertonav:bestämvemduvillvara

ochdärmedvadduvill formadinprofession till att vara).Dessaolika förhållningssätt

ochkänslorsomdåpresenterasskulleantagligendåvaraattbetraktasomdeskriptiva.

Eninvändningmotattenpresentationavettbegreppsåsomnyhetsvärderingenskan

varanågotannatännormativtpåenyrkesutbildningärrimlig. Jagharutgått ifrånden

tankenoch landat i enannan.Detärnågot jagmenarattdenna studiebidrarmedatt

visapå.EnligtWiedmanetal. (2001) så tar studenten inkunskapomvilkanormativa

förväntningarsomställs.Iavsaknadav[leraalternativsåblirdetalternativetsom[inns

ennormativpresentation.Annarsindikerarpresentationenattstudenternainteskalära

sig något (vilket skulle vara absurt). Men, om utbildningarna presenterar [lera olika

typeravexempelviskänslorochinstincts(ordifrånutdragurföreläsning)såmenarjag

att i kraft av justdenmångfalden såblirpresentationernadeskriptiva.Dennormativa

dimensionen blir då istället att studenterna ska re[lektera kring sin yrkesroll utifrån

dessa deskriptiva presentationer. Mot bakgrund av detta resonemang, som i sig är

sammanfattatutifrånanalysenidetematiskarelationerna,bidrarstudientillattvisapå

hurjournalistutbildningarnasdeskriptivapresentationeravhurjournalisteribranschen

�85

idaggörisigärnormativa.Dettaoavsettmedvilketmotivdepresenterasellerhurdet

uppfattas.

Detärintressantattlyftainvadjagmenarärytterligareenaspektsomdennastudie

bidrarmed förståelse för.Dethandlarom justprocessenatt journalistbildningarna för

kunskapvidare. Jagharargumenterat förattstudienvisaratt journalistutbildningarna

presenterarnyhetsvärderingoch journalistikensrelation tilldemokratipåett sätt som

innebär att studenterna ska göra såsom journalister gör. Jag har också beskrivit hur

dettainteexplicitbeskrivsmedmotiveringarochbakomliggandeprinciper.Jagharäven

beskrivit hur journalistutbildningarna appellerar till journaliststudenternas känsla för

vadsomärennyhetochsåledesnyhetsvärdering.Dettaärnågotjagmenarärienlighet

medSchultz´s(2007)studie,därjournalisterskänslaförnyheterinnebärbådeuttalade

nyhetsvärdensomäröppnafördiskussionoch,här,outtaladenyhetsvärdensombaraär

(Schultz, 2007). Jag menar att denna studie bidrar med att visa på att

journalistutbildningarna presenterar den typen av nyhetsvärden, de som är

underförstådda,outtaladeochsomskatasförgivet.Dessutom,motbakgrundavattde

aktuella lärarna också är eller har varit journalister så har jag dragit paralleller till

Kronstads (2014) studie. En studie som visar på hur journaliststudenter som har

erfarenhetavattarbetasomjournalistharentystkunskap.Blandannatsåmotiverarde

intesinabeslututanhänvisartillenspeci[ikjobbsituation.Jagdrarparallellertillteorin

då jag argumenterar för att det kanske är så att den uteblivna motiveringen till hur

journaliststudenternaskanyhetsvärderakommerurattengenomattarbetaipraktiken

(som lärarna har gjort) lär sig hur en gör, men inte varför. Det är också det som

Gravengaard och Rimestad (2012) menar är tysta professionella normer hos

journalistiken.

Jag vill gå vidare till att sammanfatta journalistutbildningarnas presentation av

begreppetdemokrati.Dennastudiebidrarmedförståelsenatt journalistutbildningarna

presenterar journalistikens relation till demokrati på ett sätt där både rollen och

begreppet demokrati framstår som vagt. Med utgångspunkt i den teoretiska

referensramenochStrömbäcks(2005)modellövernormativademokratimodellerskrav

på journalistiken så drar jag slutsatsen att journalistutbildningarna explicit behandlar

demokrati som ett entydigt begrepp, och presenterar inte journalistikens uppgift i en

demokratiutifrånolikaperspektivliktStrömbäck(2005).Medhjälpavdenmodellsom

jagharutvecklat,därnyhetsvärderingrelaterastilldeolikamodellerna,sågårdetattse

�86

hur journalistutbildningarnas presentation av nyhetsvärdering ger uttryck för

demokratimodellenprocedurdemokrati.

Förtydlighetensskullkommerbidragenpresenteradeovanattsammanfattasutifrån

respektiveteoretisktområde:

Professionalisering

Denna studie b idrar t i l l förståelsen av profess ional iser ing med at t

journalistutbildningarnas presentationer indikerar hur studenterna inte ska varamed

och forma vad professionen innebär. Det är en idé om professionen, när det gäller

journalistiken i relation till demokrati och nyhetsvärdering, som överförs till

studenterna.Detta ienlighetmedEvetts´s (2003) teoriomprofessionaliseringsomett

hegemonisktsystem.Utifråndennaslutsatssåbidrarstudienmedförståelsenatt ioch

medattjournalistutbildnigarnaspresentationerärienlighetmedenprofessionalisering

sometthegemonisktsystemsåärpresentationernaattbetraktasombådedeskriptiva

ochnormativa.Dettadådethegemoniskasystemethär innebäratten idépresenteras,

och inte [lera att välja mellan, när det gäller att forma professionen. I kraft av hur

Wiedmanetal.(2001)beskriverattstudentenlärsigvilkanormativaförväntningarsom

ställs,såblirbidragettydligare.

Nyhetsvärdenochtystkunskap

Dennastudiebidrartillförståelsenavnyhetsvärdenochtystkunskapmedattdentypav

nyhetsvärdensombeskrivs,blandandragenomSchultz´s(2007)studie,somouttalade

och odiskutabla förmedlas genom tyst kunskapsöverföring till studenterna på

journalistutbildningarnasomharstuderats.Dessutom,eftersomnyhetsvärderingenofta

presenterasutanattrefereratillbakomliggandeprinciperochförklaringarbidrardenna

studietillförståelsenattdetystaprofessionellanormersomGravengaardochRimestad

(2012) menar [inns i praktiken föds på nytt på utbildningarna. Förståelsen som

Kronstad´s (2014) studie ger, att de journaliststudenter som har arbetslivserfarenhet

harsvårtattmotiverasinajournalistiskaval,indikerarattdetkanvaraennaturligföljd

attbakomliggandeprinciperochmotivoftauteblirocksåpåutbildningarna.

Demokratimodeller

�87

Dennastudiebidrar till förståelsenavdemokratimodeller i förhållande till journalistik

påtvåolikasätt.Delsärstudiensbidragattdenpresentationavdemokratiirelationtill

journalistik, som förekommer i kontexten för nyhetsvärdering, relateras direkt eller

indirekttillpraktiken.Journalistutbildningarnapresenterardemokratisomettentydigt

begrepp.Depresenterarintedemokratisomettbegreppmed[leraolikabetydelseroch

därmedolikarollerförjournalistikenattfylla,liktStrömbäck(2005).Delsbidrardenna

studie också till förståelsen av demokratimodeller i förhållande till journalistik, med

hjälp av den modell som jag har utvecklat ur Strömbäcks (2005), med att

journalistutbildningarnas presentationer av nyhetsvärdering ger uttryck för den

normativademokratimodellsomställerlägstkravpåjournalistiken,procedurdemokrati.

9.Diskussion

Underdennarubriksammanfattasochdiskuterasderesultatsomharpresenteratsovan.

Fråganomvadresultatetinnebärärvägledandefördiskussionen.

9.1 Slutsatser

Syftet med denna studie var att kartlägga hur journalistutbildningar presenterar

nyhetsvärderingochjournalistikenirelationtilldemokratiförsinastudenter,dettaföratt

sedan analysera vad denna presentation kan säga om vilken typ av demokrati som

journalistutbildningarna ger uttryck för. Sammanfattningsvis visar studien att

journalistutbildningar presenterar nyhetsvärdering på ett sätt som ger stort

tolkningsutrymme kring vad det konkret innebär. Kombinationen att

journalistutbildningarnaocksåoftarefererartillhurdetgårtilliverklighetenochattde

oftaappellerartillensortskänslahosstudenternaförvadsomärennyhetellerintegör

att jag har dragit slutsatsen att det som är överordnat i presentationen av

nyhetsvärderingär:görsomjournalistergör.

Idetandrasteget,där jagharanalyseratpresentationenavnyhetsvärderingutifrån

framtagen analysmodell, visar studien att nyhetsvärderingen inte indikerar någon av

�88

modellerna deltagardemokrati eller samtalsdemokrati utan procedurdemokrati och

konkurrensdemokrati.Jaghardragitslutsatenattdenindikatorsomäröverordnadden

andraärhurnyhetsvärderingpresenterassomattgepublikstyrdinformation,dettapå

grundavattkombinationenattdetofta förekommerenpresentationdärvadpubliken

vill ha/är intresserad av styr nyhetsvärderingen (utan hänvisning till andra

kvalitetssäkringar) och att denna indikator presenteras i anslutning till när det också

appellerastillenkänslaförjournalistikhosstudenterna.

Samtidigtsomjournalistutbildningarnapresenterarrelationenmellanjournalistikoch

demokrati som väldigt abstrakt ochmed en indirekt hänvisning till den demokrati vi

lever i här i Sverige idag så indikerar presentationen av nyhetsvärdering en

demokratimodelldärkravenpåjournalistikennästanärobe[intliga.

9.2 Diskussion

Idettaavsnittkommerresultatetattdiskuterasutifrånaspektersomsyftartillattgeen

djupare förståelse för vad resultatet innebär och kanske framför allt, vad det inte

innebär.

9.2.1 Inte hela utbildningen och inte alla utbildningar Jag vill börja med att kommentera resultatet utifrån studiens design, något som jag

menarärdenviktigastepunktenattunderstrykaförattpresenteraresultatetidessrätta

dager. Studiens utformning innebär att jag studerade, utöver kurs- och

utbildningsplaner, kurslitteratur och observationsstudier som är relevanta för just

utbildning inyhetsvärdering.Detärnågotsombörunderstrykasmed tankepåattdet

mycketvälkanvarasåatt journalistutbildningarnaiannankurslitteraturochpåandra

föreläsningar presenterar till exempel nyhetens funktion eller journalistikens

demokratiskafunktionpåettheltannatsätt.Men,detsomdennastudieharfokuseratpå

har varit det som handlar om just nyhetsvärdering, och inte allt det andra som

journalistutbildningarna erbjuder i sin utbildning. Detta betyder att även om det på

andra föreläsningarpresenterashur journalistikensuppgift är att fåmänniskor att bli

�89

engagerade samhällsmedborgare och nyhetsvärdera därefter så kommer fortfarande

utbildningeninyhetsvärderingsomjaghartagitdelavattpresenterasförstudenterna,

och är därför av intresse att studera. Vad den nyhetsvärdering som

journalistutbildningarnapresenterarimplicerarharocksåenbetydelse,oavsettomden

motsäger eller är synonym med vad övriga exempelvis föreläsningar ger för

presentationomnyhetsvärderingellerjournalistikenirelationtilldemokrati.

Jagvillocksåkommenterahurresultatetgällerfördeutbildningarsomingåriurvalet.

En del av resultatet är också direkt relaterat till endast två av utbildningarna. Men,

eftersom kurs- och utbildningsplanerna är så pass lika så menar jag att det [inns

anledning att tro att det fungerar på liknande sätt också på de resterande

utbildningarna.Dettavetvisåklart inteutifråndennastudie.Men, ienlighetmed idén

om att det är eftersträvansvärt att ha generaliserande ambitioner, att i alla fall inte

studeranågotförattdetärintressantbaraisig,såvillejaginämnadennaaspekt.Detta

ävenomjaginteutgerstudienförattvarageneraliserbar.DetjagsägeräratturvaletJMG

ochJMKinteärsåsärskildaattdennastudieendastkanhandlaomjustdessatvå.Men

studien är inte utformad så att den möter de krav som [inns när det gäller

generaliserbarhet.

9.2.2 Indikator för idealet Enannanaspektsombörbehandlasidennadiskussionsdelhandlaromvaddetinnebär

att studien visar att presentationen av nyhetsvärdering, utifrån analysmodellen,

indikerar procedurdemokrati. Det jag vill understryka här är att vad det innebär att

presentationen indikerar en viss demokratimodell handlar om att presentationen,

medvetet eller omedvetet, ger uttryck för en viss demokratisyn. Denna demokratisyn

som jagmenar att jagmedmin operationalisering har lyckats få framhar analyserats

utifrån hur en ideal situation (när det gäller nyhetsvärdering) av respektive

demokratimodell ser ut. Detta betyder inte att resultatet för studien innebär att

journaliststudenternaperautomatiknukommerattförändravårtdemokratiskasystem

ipraktiken.Dethandlaromenjämförelsemellanvaddemedsinpresentationmenaratt

nyhetsvärdering syftar till och vad olika ideala normativa demokratimodeller har att

sägaomsammasak.

�90

Men,jagargumenterarförattävenomjournaliststudenternaintekommerattförändra

vårdemokratipågrundavutbildningeninyhetsvärdering(iochmedattdemokratiärså

mycketmer än journalistik) så kan det påverka vilkamöjlighetermedborgare har att

uppleva olika typer av demokratimodeller när det gäller just journalistik. Eftersom

journalistik ofta framhålls som viktig för demokratin påverkar nyhetsvärderingens

utformningkanskemeränvitror.

9.2.3 Egen kritik Somavslutningpådennadiskussionvill jagsärskilt lyftaettparkritiskakommentarer

gentemotminstudieochdevalsomutgörden. Jagvillbörjamedattkommenteraden

analysmodell som jag har utvecklat utifrån Strömbäcks (2005)modell över normativa

demokratimodellers kravpå journalistiken.Enkritiskkommentar tillmodellen ärhur

jag har beskrivit de olika kategorierna utifrån vad de i sig ger för information, att

exempelvisdeltagardemokratinsnyhetsvärderinggeraktiverandeinformation.Detsom

kaninvändashärärattenvethuruvidadetfaktisktäraktiverandeinformationförstnär

en vet att den faktiskt aktiverar. Det jag med denna kritik vill understryka är hur

modellen är av teoretisk karaktär och det sistnämnda en empirisk fråga. Min teori

handlarominformationenisig,ominformationenäratttolkasomaktiverandeisig.Men

jag vill ändå lyfta denna kritik som handlar om att en sådan modell kanske bara är

intressantomdetärsåattaktiverandeinformationfaktisktgeraktiverandeinformation.

Jag vill också kommentera det faktum att endast ett kapitel i endast en bok utgör

materialet för kurslitteraturanalysen. Även om jag har motiverat valet utifrån främst

tidsbegränsningar och tidskrävande metod så är kritiken att det är ett litet material

enligtmigrimlig.Möjligenhadedetvaritbättreattiställetbesöka[lerföreläsningaroch

hoppaöverkurslitteraturen.Dettatilltrotslandadejagiattenbreddärmerintressant

änmängd.

9.3 Vidare forskning

�91

Som jag har beskrivit tidigare så har jag avgränsat studien till endast det som

journalistutbildningarna presenterar, deras output. Jag har dessutom analyserat allt

material som ett textmaterial. I enlighetmed den hermeneutiska idén om tolkning så

trorjagattdenpresentationsomjournalistutbildningarpresenterarbådekantolkasoch

dessutomtasemotsubjektivt.Jagtyckerattdimensionenkringhuruvidautbildningenär

normativ eller enbart deskriptiv skulle vara intressant att studera utifrån ett

konsekvensperspektiv,attstuderadetempiriskt.Vad jagmenarmeddetärheltenkelt

attdetskullevara intressantomnågontogsiganattstuderahurutbildningen faktiskt

tas emot och sätta det i relation till hur den presenteras. Att som ett komplement till

dennastudiejämförapresentationeravnyhetsvärderingochjournalistikensrelationtill

demokratimedhurstudenternauppfattardemsamma.Påsåvisskullevi få förståelse

förhuruvidautbildningenfaktisktfungerarnormativt.

Enannanaspekt somskullevara intressantatt studeraärhurdeansvariga förhur

journalistutbildningarnaserutresonerarkringtankenbakomdensamma.Dethadevarit

en annan intressant jämförelsepunkt, att studera journalistutbildningarnas

presentationer av nyhetsvärdering och journalistikens relation till demokrati utifrån

uttalademålochvisionerfråndemsomdesignarutbildningarna.Fungerardetsomdet

ärtänkt?

Jagvillslutligenlyftaytterligareettperspektivsomjagtrorskullegeökadförståelsepå

området.Dethandlaromkommersialiseringenavjournalistikenochfråganomhuruvida

dendelspåverkaridénomjournalistiksomprofessionochdärmed,menarjag,ocksåhur

utbildningen presenterar viktiga begrepp för studenterna. Även om jag ovan har

beskrivithurjagmenarattdenpublikstyrdainformationendominerarsåärdetänmer

intressant att studera detta över tid. Detta för att utröna vad som skulle kunna vara

orsaken, har en ökad kommersialisering påverkat journalistutbildningarna åt samma

hållnärdetgällerutbildning ivadsomärnyheteravhögtvärde?Detkrävsensådant

studieförattbefästadet.Idagkanjagbaradraparalleller.

Detsomalladessa förslag tillsammansmedminegenstudiehargemensamt ären

form av underton av en frågeställning. Den frågeställningen handlar om huruvida

undervisningen på journalistutbildningarna är presenterade i enlighetmed en idé om

journalistikistortochkanskehuruvidadetens[innsensådanidé.Jagargumenterarför

att detta är av särskilt intresse när det gäller journalistutbildningar. Detta då

Högskoleverkets kvalitetskontroll av utbildningen inte ser till något annat innehåll

�92

utöver den akademiska uppsatsen som skrivs av studenterna. Hur undervisning i

nyhetsvärdering bedrivs kvalitetskontrolleras inte. När ingen extern kvalitetskontroll

görs kan ovan nämnda typer av studier uppmuntra utbildningarna att själva utveckla

kvaliténävenomdetinte”behövs”.

9.4 Avslutande ord; Det är väl inte så konstigt?

Enaspektsomhardrabbatmigett[lertalgångerunderanalysensgång,särskiltnärjag

har förklarat syftet för andra, handlar om det resultat som visar att

journalistutbildningarnapresenterarnyhetsvärdering såsomdet går till i verkligheten.

Dettillsammansmeddenefterföljandetankenattdetvälinteärsåkonstigt.Vadskade

annars göra? Kanske är det här som jag själv har haft störst förhoppningar om att,

genom min analysmodell, få bidra också med en uppmuntran till en grundläggande

diskussion. En diskussion som handlar om just det, ska journalistutbildningar utbilda

sina studenter så att de passar in i hur journalister arbetar i branschen? Eller, ska

journalistutbildningarna mer bygga på självständiga ideal om hur journalistiken gör

mest nytta för demokratin? Nej, inte för demokratin. Utanmest nytta för den typ av

demokrati som en tycker är eftersträvansvärd. De skiljer ju sig verkligen åt, och

journalistikens uppgifter däri likaså. Om journalistiken ska hedras med epitetet

demokratinsväktare tycker jag attdet förpliktigar attutbildningarna tardessaordpå

störreallvar.

�93

10.Litteraturhänvisning

Albæk,E.,vanDalen,A.,Jebril,N.,deVreese,C.H.(2014).PoliticalJournalismin

ComparativePerspective.Cambridge:CambridgeUniversityPress.

Bookdoi:http://dx.doi.org.ezproxy.ub.gu.se/10.1017/CBO9781139567367

Allern,S.(2012).Journalistikenochkommersialiseringen.IL.Nord,ochJ.Strömbäck.

(Red.),Mediernaochdemokratin.2.uppl.(s.233-262),Lund:

StudentlitteraturAB.

Antaki,C.,Billig,M.,Edwards,D.&Potter,J.(2003).DiscourseAnalysisMeansDoing

Analysis:ACritiqueOfSixAnalyticShortcomings.Loughborough:

Loughboroughuniversity.Hämtadfrån:http://extra.shu.ac.uk/daol/articles/

open/2002/002/antaki2002002-paper.html

Bennet,W.L.(2003).TheBurglaralarmthatkeepsringing:aresponsetoZaller.

PoliticalCommunication,20(2),131-138.doi:10.1080/10584600390211145

Bjørnsen,G.,Hovden,J.F.&Ottosen,R.(2007).JOURNALISTSINTHEMAKING.

JournalismPractice,1(3),383-403.doi:10.1080/17512780701505085

Braun,V.&Clarke,V.(2006).Usingthematicanalysisinpsychology.Qualitative

ResearchinPsychology,3(2),77-101.doi:10.1191/1478088706qp063oa

Burrell,G.&Morgan,G.(1979).SociologicalParadigmsandOrganisationalAnalysis.

Burlington:AshgalePublishingCompany

Cotter,C.(2010).Newstalk:investigatingthelanguageofjournalism.Cambridge;New

York:CambridgeUniversityPress.

Djerf-Pierre,M.,Wiik,J.(2012)Journalistikenochjournalisterna.IL.Nord,ochJ.

Strömbäck.(Red.),Mediernaochdemokratin.2.uppl.(s.175-203),Lund:

StudentlitteraturAB.

Esaiasson,P.,Giljam,M.,Oscarsson,H.,&Wägnerud,L.(2012)Metodpraktikan:

konstenattstuderasamhälle,individochmarknad.4.uppl.Stockholm:

Norstedtsjuridik.

Evetts,J.(2003).TheSociologicalAnalysisofProfessionalism:OccupationalChangein

theModernWorld.InternationalSociology,18(2),395-415.doi:

10.1177/0268580903018002005

Ferree,M.M.,Gamson,W.A.,Gerhards,J.,&Rucht,D.(2002).Fourmodelsofthe

�94

publicsphereinmoderndemocracies.TheoryandSociety,31(3),289-324.

doi:10.1023/A:1016284431021

Føllesdal,D.,Walløe,L.,&Elster,J.(2001).Argumentationsteori,språkoch

vetenskaps[iloso[i.Stockholm:Thales.

Galtung,J.,Ruge,M.H.,(1965).TheStructureofForeignNews.JournalofPeace

Research,2(1),64-91.

Gardeström,E.(2011).Attfostrajournalister:Journalistutbildningensformeringi

Sverige1944-1970(Avhandling,Skeptronserien)Göteborg:Daidalos.

Glasser,L.Theodore.(1992).ProfessionalismandtheDerisionofDiversity:TheCase

oftheEducationofJournalists.JournalofCommunication,42(2),131-140.

doi:10.1111/j.1460-2466.1992.tb00785.x

Gravengaard,G.(2012).Themetaphorsjournalistsliveby:Journalists’

conceptualisationofnewswork.Journalism,13(8),1064-1082.doi:

10.1177/1464884911433251

Gravengaard,G.&Rimestad,L.(2012).ELIMINATIONOFIDEASANDPROFESSIONAL

SOCIALISATION.JournalismPractice,6(4),465-481.doi:

10.1080/17512786.2011.642243

Gravengaard,G.&Rimestad,L.(2014).SocializingJournalistTraineesinthe

Newsroom,OnHowtoCapturetheIntangiblePartsoftheProcess1.

NordicomReview,35(specialissue),81-95.

Hallin,D.C.,Mancini,P.(2004).ComparingMediaSystems,ThreeModelsofMediaand

Politics.Cambridge:CambridgeUniversityPress.Bookdoi:

http://dx.doi.org.ezproxy.ub.gu.se/10.1017/CBO9780511790867

Hanitzsch,T.,Mellado,C.(2011).WhatShapestheNewsaroundtheWorld?How

JournalistsinEighteenCountriesPerceiveIn[luencesonTheirWork.The

InternationalJournalofPress/Politics,16(3),404-426.doi:

10.1177/1940161211407334

Hanna,M.,Sanders,K.(2007).JOURNALISMEDUCATIONINBRITAIN.Journalism

Practice,1(3),404-420.doi:10.1080/17512780701505093

Held,D.(1997).Demokratimodeller:frånklassiskdemokratitilldemokratiskautonomi.

2.uppl.Göteborg:Daidalos.

Howkins,E.J.,Ewens,A.(1999),Howstudentsexperienceprofessionalsocialisation.

InternationalJournalofNursingStudies,36(1),41-49.doi:10.1016/

�95

S0020-7489(98)00055-8

Högskoleverket.(2012).Kvalitetsutvärderingavjournalistikochnärliggande

huvudområden.Stockholm:Högskoleverket.Tillgänglig:

http://www2.uk-ambetet.se/download/kvalitet/journalistik-2011.pdf

Kovach,B.&Rosenstiel,T.(2014).Theelementsofjournalism:whatnewspeople

shouldknowandthepublicshouldexpect.NewYork:ThreeRiversPress(CA).

Kronstad,M.(2014).Usingthegutfeeling–makingsenseofpracticalknowledgein

journalismeducation.JournalofMediaPractice,15(3),176-189.doi:

10.1080/14682753.2014.1000041

Marshall,C.&Rossman,G.B.(2011)Designingqualitativeresearch.5.uppl.Los

Angeles:Sage,cop.

McCombs,MaxwellE.ochShaw,DonaldL.(1972).TheAgenda-settingFunctionof

MassMedia.ThePublicOpinionQuarterly,36(2),176-187.

McCombs,M.E.,Shaw,D.L.,Weaver,D.H.(2014).NewDirectionsinAgenda-Setting

TheoryandResearch.MassCommunicationandSociety,17(6),781-802.doi:

10.1080/15205436.2014.964871

Mellado,C.,Hanusch,F.,Humanes,M.L.,Roses,S.,Yez,L.,DeLéon,S.,Márquez,M.,

Subervi,F.,Wyss,V.(2013).ThePre-SocializationofFutureJournalists.

JournalismStudies,14(6),857-874.doi:10.1080/1461670X.2012.746006

Miles,M.B.,&Huberman,A.M.(1994).AnExpandedSourcebook.QualitativeData

Analysis.2.Uppl.ThousandOaks:Sagepublications.

Nord,L,&Strömbäck,J.(2005).Hotpåagendan.Enanalysavnyhetsförmedlingomhot

ochkriser.Västerås:Krisberedskapsmyndigheten.

Nordling,J.(2011,november).Ståuppförjournalistiken!Journalisten.Tillgänglig:

http://www.journalisten.se/debatt/sta-upp-journalistiken-0

Nygren,G.(2015).Journalistiksomprofession.IM.Karlsson,&J.Strömbäck(Red.),

Handbokijournalistikforskning(s.63-77),Lund:StudentlitteraturAB.

Ondrack.D.A.(1975)SocializationinProfessionalSchools:AComparativeStudy.

AdministrativeScienceQuarterly,20(1),97-103.doi:10.2307/2392126

Patton,(1990).Qualitativeevaluationandresearchmethods.2.uppl.London:Sage.

Pressenssamarbetsnämnd.(2010).Spelreglerförpress,tv,radio.Stockholm:TU

serviceAB.

Schon,D.A.(1992).Designingasre[lectiveconversationwiththematerialsofa

�96

designsituation.ResearchinEngineeringDesign,3(3),131-147.doi:10.1007/

BF01580516

Schultz,I.(2007).THEJOURNALISTICGUTFEELING.JournalismPractice,1(2),

190-207.doi:10.1080/17512780701275507

Sjøvaag,H.(2010).THERECIPROCITYOFJOURNALISM'SSOCIALCONTRACT.

JournalismStudies,11(6),874-888.doi:10.1080/14616701003644044

SOU1994:94.Dagspresseni1990-taletsmedielandskap.Stockholm:Norstedtstryckeri

AB.

Stockholmsuniversitet.(2016).Kursplan.Nyhetsjournalistik,15hp.Stockholm:

Stockholmsuniversitet,Institutionenförmediestudier.

Strömbäck,J.(2005).InSearchofaStandard:fourmodelsofdemocracyandtheir

normativeimplicationsforjournalism.JournalismStudies,6(3),331-345.doi:

10.1080/14616700500131950

Strömbäck,J.,Karlsson,M.&Hopmann,D.N.(2012).DETERMINANTSOFNEWS

CONTENT.JournalismStudies,13(5-6),718-728.doi:10.1080/1461670X.

2012.664321

Strömbäck,J.(2015).Journalistikensnyhetsurvalochnyhetsvärderingar.IM.

Karlsson,&J.Strömbäck(Red.),Handbokijournalistikforskning(s.151-166),

Lund:StudentlitteraturAB.

Strömbäck,J.(2015).Politisknyhetsjournalistik.IM.Karlsson,&J.Strömbäck(Red.),

Handbokijournalistikforskning(s.299-311),Lund:StudentlitteraturAB.

vanDalen,A.,deVreese,C.H.,Albæk,E.(2012).Differentroles,differentcontent?A

four-countrycomparisonoftheroleconceptionsandreportingstyleof

politicaljournalists.Journalism,13(7),903-922.doi:

10.1177/1464884911431538

Waldenström,A.(2014,jan-feb).Jaktenpåallmänintresset.Journalisten,jan-feb,

14-18.

Weidman,J.C.,Twale,D.J.,Stein,E.L.(2001).SocializationofGraduateand

ProfessionalStudentsinHigherEducation:APerilousPassage?(Jossey-Bass

HigherandadulteducationSeries,2001:vol.28(3)),SanFrancisco:Jossey-

Bass.

Wu,W.,Weaver,D.H.(1998).MakingChineseJournalistsfortheNextMillennium,The

�97

ProfessionalizationofChineseJournalismStudents.International

CommunicationGazette,60(3),513-529.doi:

10.1177/0016549298060006004

Zaller,J.(2003).Anewstandardofnewsquality:burglaralarmsfortheMonitorial

citizen.PoliticalCommunication,20(2),109-130.doi:

10.1080/10584600390211136

�98