VALTESER INFÖR RIKSDAGSPERIODEN 2015-2019PAINOPISTEET EDUSKUNNAN

VAALIKAUDELLE 2015-2019

Folktingets valteser inför riksdagsperioden 2015-2019Finland har från början av sin självständighet varit ett föregångsland genom att definiera sig som ett öppet land med två nationalspråk. Som ett land med två likvärdiga nationalspråk bär Finlands regering ansvar för att båda språken är livskraftiga också i framtiden.

Inför riksdagsvalet 2011 presenterade Folktinget den sk. Ahtisaari­rapporten, som lyfte fram behovet av en nationalspråksstrategi för att värna om och stärka nationalspråkens ställning i Finland. Beslut om detta ingick i regeringsprogrammet, och i december 2012 fick Finland sin första nationalspråksstrategi.

Finlands kommande regering måste förlänga nationalspråksstrategins ikraftvarande och presentera en handlingsplan med konkreta åtgärder för regeringsperioden 2015­2019. Det här för att garantera det långsikti­ga arbetet för att trygga och stärka landets två nationalspråk. Samtidigt måste den kommande regeringen garantera att de grundläggande språkliga rättigheterna inte äventyras när eventuella nedskärningar görs inom olika förvaltningsområden.

Inför riksdagsperioden 2015­2019 lyfter Folktinget fram tio teser att beaktas i nästa regeringsprogram:

Folktingetin painopisteet eduskunnan vaali­kaudelle 2015­2019Suomi on itsenäisyytensä alusta asti ollut edelläkävijämaa avoimena kahden kansalliskielen maana. Koska maassamme on kaksi yhden-vertaista kansalliskieltä, Suomen hallitus vastaa siitä, että kummat-kin kielet ovat elinvoimaisia myös tulevaisuudessa.

Ennen vuoden 2011 eduskuntavaaleja Folktinget esitteli ns. Ahti-saari-raportin, jossa korostettiin kansalliskielistrategian tarvetta kansalliskielten aseman vaalimiseksi ja vahvistamiseksi Suomessa. Asiasta päätettiin hallitusohjelmassa, ja joulukuussa 2012 Suomi sai ensimmäisen kansalliskielistrategiansa.

Suomen seuraavan hallituksen on pidennettävä kansalliskielistra-tegian voimassaoloaikaa ja esitettävä konkreettisia toimenpiteitä sisältävä toimintasuunnitelma hallituskaudelle 2015-2019. Tällä taataan pitkän aikavälin pyrkimykset maamme kahden kansallis-kielen turvaamiseksi ja vahvistamiseksi. Tulevan hallituksen on myös taattava, että kielelliset perusoikeudet eivät vaarannu, kun mahdollisia leikkauksia tehdään eri hallinnonaloilla.

Eduskunnan vaalikaudelle 2015-2019 Folktinget nostaa esiin kym-menen teesiä otettavaksi huomioon seuraavassa hallitusohjelmassa:

Finland 100 år tillsammansRepubliken Finland har byggts upp tillsammans, och landets två nationalspråk och Ålands särställning har gett vårt land internationell erkänsla. Ålandsmodellen är än i dag en fungerande och flitigt använd modell för lösande av internationella tvister. I samband med 100-årsjubileet av landets självständighet bör arbetet med att utveckla nationalspråkens ställning intensifieras. Två nationalspråk är ett uttryck för jämlikhet mellan språkgrupperna också i framtiden, och det fungerar som grund för ett öppet och tolerant Finland som vill ta sitt internationella ansvar och välkomna nya invånare.

Fördjupa det nordiska samarbetetFinland hör till Norden och våra länder har en gemensam historia, samhällssyn och värde-grund. Folktinget efterlyser klara strategier för att möjliggöra ett allt djupare nordiskt samar-bete inom alla samhällssektorer. Eftersom kunskaper i svenska ger klara fördelar i kontakten med de nordiska länderna och öppnar dörrar till arbetsmarknaden, är det av yttersta vikt att regeringen aktivt lyfter fram detta.

Garantera likvärdig utbildning på båda nationalspråkenSkolsystemet i Finland bygger på att vi har en finskspråkig skola och en svenskspråkig skola. Barnen ska ha rätt att få sin grundutbildning på sitt eget språk, finska eller svenska, även i fortsättningen. Staten ska trygga utbildning på finska och svenska på alla utbildningsnivåer. Undervisningen i de två nationalspråken ska vara obligatorisk i den grundläggande utbild-ningen och på andra stadiet också i fortsättningen.

Tidigarelägg språkundervisningenUndervisningen i det andra inhemska språket bör inledas redan i de första årskurserna. Barnen bör redan i daghemmen ha möjlighet till språkduschar, och språkbadsverksamheten ska stegvis utvidgas till att omfatta hela landet. Utbildningen av klasslärare för språkbadet bör fortsätta och medel anvisas för utbildning av ämneslärare och barnträdgårdslärare för språkbadet.

Stärk språkens ställning i studentexamenErfarenheten visar med all tydlighet att valfrihet inte har gynnat språkinlärningen. Allt färre studerande skriver svenskan i studentexamen, och antalet som läser tyska eller franska har halverats under det senaste decenniet. Därför är det dags för mera radikala metoder. För att höja språkkunskaperna bör studentexamen reformeras så att två språk, utöver modersmålet, blir obligatoriska.

Suomi 100 vuotta yhdessäSuomen tasavalta on rakennettu yhdessä, ja maamme kahden kansalliskielen ja Ahvenan­maan erityisaseman ansiosta maamme on saanut kansainvälistä tunnustusta. Ahvenanmaan malli on edelleen toimiva ja laajalti käytetty malli kansainvälisten kiistojen ratkaisemisessa. Suomen 100­vuotisjuhlavuoden yhteydessä on tehostettava työtä kansalliskielten aseman kehittämiseksi. Kaksi kansalliskieltä ilmentää kieliryhmien välistä tasavertaisuutta myös tulevaisuudessa ja toimii perustana avoimelle ja suvaitsevalle Suomelle, joka haluaa kantaa kansainvälisen vastuunsa ja toivottaa uudet asukkaat tervetulleiksi.

Pohjoismaisen yhteistyön syventäminenSuomi kuuluu Pohjoismaihin ja maillamme on yhteinen historia, yhteiskuntanäkemys ja arvopohja. Folktinget peräänkuuluttaa selkeitä strategioita entistä syvemmän pohjoismaisen yhteistyön mahdollistamiseksi kaikilla yhteiskunnan aloilla. Koska ruotsin kielen taito on selvä etu pohjoismaisissa yhteyksissä ja avaa ovet työmarkkinoille, on ensiarvoisen tärkeää, että hallitus aktiivisesti nostaa tämän esiin.

Yhdenvertaisen koulutuksen takaaminen kummallakin kansalliskielellä Suomen koulujärjestelmä perustuu siihen, että meillä on suomenkielinen koulu ja ruotsinkie­linen koulu. Lapsilla tulee olla oikeus saada peruskoulutuksensa omalla kielellään, suomeksi tai ruotsiksi, myös jatkossa. Valtion on taattava suomen­ ja ruotsinkielinen koulutus kaikilla koulutustasoilla. Kahden kansalliskielen opetuksen on oltava pakollista perusopetuksessa ja toisen asteen koulutuksessa myös jatkossa.

Kielenopetuksen varhaistaminenToisen kotimaisen kielen opetus on aloitettava jo ensimmäisillä vuosiluokilla. Lapsilla tulisi jo päiväkodeissa olla mahdollisuus kielikylpyihin, ja kielikylpytoiminta tulisi asteittain laajentaa koko maahan. Kielikylpyopetuksen luokanopettajien koulutuksen on jatkuttava ja aineen­opettajien ja lastentarhanopettajien kielikylpykoulutukseen on osoitettava varoja.

Kielten asemaa ylioppilaskirjoituksissa on vahvistettava Kokemus on osoittanut selvästi, että valinnanvapaus ei ole edistänyt kielten oppimista. Yhä harvempi opiskelija kirjoittaa ruotsin kielen ylioppilastutkinnossa, ja saksaa tai ranskaa lukevien määrä on puolittunut viime vuosikymmenellä. Tämän takia on aika ottaa käyttöön radikaalimmat menetelmät. Kielitaidon parantamiseksi ylioppilastutkinto on uudistettava niin, että äidinkielen lisäksi kaksi kieltä tulee pakollisiksi.

Garantera svensk service i social- och hälsovårdsreformenNär reformen av social- och hälsovårdsstrukturerna genomförs, är det viktigt att säkerställa att individens rätt till service på eget språk förverkligas i praktiken. Det här förutsätter att det finns klara system för hur den svenska servicen ska produceras och anskaffas. Samtidigt måste det skapas rutiner för hur tillgången till vård på eget språk följs upp och övervakas.

Förtydliga de språkliga rättigheterna vid upphandling och bolagiseringNär tvåspråkiga myndigheter upphandlar tjänster som riktar sig till individer, är det viktigt att redan i upphandlingsförfarandet säkerställa rätten till service på eget språk. När kommunal eller statlig verksamhet bolagiseras, ska individens språkliga rättigheter tillgodoses också inom bolagets serviceverksamhet. Bestämmelser om hur språklagstiftningen ska tillämpas måste därför framgå också av den lagstiftning som reglerar upphandlingen och bolagiseringen.

Utred språkliga konsekvenser vid förvaltningsreformer Var och en har rätt att använda finska eller svenska i kontakter med tvåspråkiga myndigheter, och myndigheternas skyldighet att trygga dessa rättigheter ska beaktas i reformprojekt och lagberedning. Beredningen bör därför redan i början av reformprocessen bedöma vilka språkliga konsekvenser förslagen får och välja de förslag som bäst tryggar de språkliga rättig-heterna både på kort och på lång sikt.

Inför språkbestämmelser i lagstiftningenDet behövs specifika språkbestämmelser i lagstiftningen för att främja myndigheternas lag-stadgade skyldighet att säkerställa språkliga rättigheter. Avsikten med detta är att tjänstemän och andra anställda inom olika förvaltningsområden lättare finner de språkbestämmelser som uttryckligen gäller dem, vilket gynnar en effektiv tillämpning av lagstiftningen.

Förverkliga invandrares rätt att integreras på svenska Invandrare som vill integrera sig på svenska ska ha en reell möjlighet att göra det. Detta förut-sätter tillgång till integrationsutbildning på svenska, samt möjlighet för barn med annat mo-dersmål än svenska eller finska att få svenskspråkig dagvård och grundläggande utbildning. För att behovet av integration på svenska ska kunna tillgodoses, behövs mera information om möjligheten och nyttan av att lära sig svenska, samt praktiska lösningar för hur integrering på svenska ska förverkligas.

Ruotsinkieliset palvelut turvattava sosiaali­ ja terveydenhuollon uudistuksessaKun sosiaali­ ja terveydenhuollon rakenteiden uudistus toteutetaan, on tärkeää varmistaa, että yksilön oikeus saada palvelua omalla kielellään toteutuu käytännössä. Tämä edellyttää, että on olemassa selkeät järjestelmät siitä, miten ruotsinkieliset palvelut tuotetaan ja hanki­taan. Samalla on luotava toimintamenetelmät, joiden avulla hoitoon pääsyä omalla kielellä voidaan seurata ja valvoa.

Hankintoihin ja yhtiöittämiseen selkeät kielelliset oikeudet Kun kaksikieliset viranomaiset hankkivat palveluita, jotka kohdistuvat yksilöihin, on tärkeää jo hankintamenettelyssä varmistaa oikeus omakielisiin palveluihin. Kun kunnallista tai valtion toimintaa yhtiöitetään, yksilön kielelliset oikeudet on turvattava myös yhtiön palvelutoimin­nassa. Kielilainsäädännön soveltamista koskevien säännösten on tämän vuoksi käytävä ilmi myös hankintoja ja yhtiöittämistä koskevasta lainsäädännöstä.

Kielelliset vaikutukset selvitettävä hallinnollisissa uudistuksissa Jokaisella on oikeus käyttää suomea tai ruotsia kaksikielisissä viranomaisissa ja viranomaisten velvollisuus turvata nämä oikeudet on otettava huomioon uudistusprojekteissa ja lainvalmis­telussa. Valmistelussa on siksi jo uudistusprosessin alussa arvioitava ehdotusten kielelliset vaikutukset ja valittava ne ehdotukset, jotka parhaiten turvaavat kielelliset oikeudet sekä lyhyellä että pitkällä aikavälillä.

Kielisäännökset mukaan lainsäädäntöönLainsäädäntöön tarvitaan erityisiä kielisäännöksiä, jotta voidaan edistää viranomaisten lakisääteistä velvollisuutta turvata kielelliset oikeudet. Tämän tarkoituksena on se, että virka­miehet ja muu henkilöstö eri hallinnon aloilla löytävät helposti nimenomaan heitä koskevat kielisäännökset, mikä edesauttaa lainsäädännön tehokasta soveltamista.

Maahanmuuttajien oikeus ruotsin kielellä tapahtuvaan kotoutumiseen on toteutettavaMaahanmuuttajilla, jotka haluavat kotoutua ruotsin kielellä, on oltava siihen todellinen mahdollisuus. Tämä edellyttää ruotsinkielisiä kotoutumiskoulutusmahdollisuuksia sekä niiden lasten osalta, joiden äidinkieli on joku muu kuin ruotsi tai suomi, mahdollisuutta päästä ruot­sinkieliseen päivähoitoon ja perusopetukseen. Jotta ruotsinkielisen kotoutumisen tarpeeseen voidaan vastata, tarvitaan enemmän tietoa ruotsin kielen oppimisen mahdollisuudesta ja hyödystä sekä käytännön ratkaisuja siitä, miten ruotsinkielinen kotoutuminen toteutetaan.

snellmansgatan 13 a, 00170 helsingfors • tfn +358 (9) 6844 250folktinget@folktinget.fi • www.folktinget.fi

Folktinget är ett samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland och som fungerar över politiska gränser. Alla riksdagspartier med svensk verksamhet deltar i arbetet och verksamheten styrs av lagen om Folktinget. Vi arbetar för att stärka det svenska språkets ställning och kulturen på svenska i Finland. Det betyder samtidigt att vi verkar för en levande tvåspråkighet och för ett tolerant språkklimat.

Folktinget om Suomen ruotsinkielisen väestön yhteistyöelin ja tomii yli poliittisten rajojen. Sen työhön osallistuvat kaikki eduskuntapuolueet, joilla on ruotsinkielistä toimintaa. Toimintaa ohjaa laki Folktingetistä. Teemme työtä ruotsin kielen aseman ja ruotsinkielisen kulttuurin vahvistamiseksi Suomessa. Samalla se tarkoittaa, että toimimme elävän kaksikielisyyden ja suvaitsevaisen kieli-ilmapiirin puolesta.