fokus bygg 16-03-11

GRÖNT ANSVARNär vi bygger våra nya fina bostadsrätter vill vi även värna om eftersmaken. Vi vill ta ansvar för den miljöpåverkan vårt byggande medför. Därför klimatkompenserar* vi från och med nu för alla bostadsrätter vi säljer. Vi gör det för miljöns skull - och för vår egen. Vi vill kunna vara stolta över Hökerum Bygg. Grönt är skönt säger vi!* Miljökompensationen består i investeringar i bevarande av regnskog i Zimbabwe och distribution av fantastiska matlagningsspisar till familjer i Indien. Spisarna ger en hälsosammare miljö för kvinnor och barn och dessutom behövs betydligt mindre bränsle för att laga mat.

www.hokerumbygg.se

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FÖR MORGONDAGENS PROJEKTERING MARS 2016

”Skärpta byggregler är en drivkraft för klimatsmarta hus”Energieffektiva byggnader, s. 6

”Det är fart på byggandet även på mindre orter”Framtidsregioner, s. 16

”Tåget med destination framtiden avgår strax”Evelina Strandfeldt, s. 22

Mälardalen – en framtidsregionsidan 14

Bostäder ska vara energisnåla och finnas där vi vill bo. Går det?sidan 4

”För att byggbranschen ska utvecklas krävs fler kvinnor”

Profilintervju

FOKUS

OLA MÅNSSON

Läs intervjun i mobilen! FOKUSBYGG.SE

BYGG

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledaren Monica von Schmalensee FOKUSBYGG.SE

04 Aktuellt Bostadsfrågan

06 Fördjupning Energieffektivabyggnader

08 FördjupningPassivhus

10 Aktuellt Lean construction

12 ProfilenOlaMånsson

14 AktuelltStadsbyggnation

16 Aktuellt Framtidsregioner

18 Fördjupning Kompetensutveckling

20 Fördjupning Arbetsmiljöochsäkerhet

22 KrönikanEvelinaStrandfeldt

”Vid nästa klimattoppmöte förväntar jag mig sällskap av fler branschföreträdare”

Trevlig läsning!Niklas Jangtorp

Projektledare

06 14

FOKUS BYGGProjektledare Niklas [email protected] LagergrenRedaktionschef CindyAhrnewald

Text Anders Edström Frejman, AnnikaWihlborg,Carl-AxelFall, CindyAhrnewald,PontusFallOmslagsbild Rosie Alm Grafisk formgivning SmartMediaPublishingAB

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan17,11457Stockholm Tel 08-12203221Email [email protected]

Läs mer om...Läsledarenimobilen!FOKUSBYGG.SE

För mig som arkitekt handlar hållbarhet om att ta ansvar. Men jag kan inte minska bygg-

branschens klimatpåverkan på egen hand. Det största hindret för ett mer hållbart byggande är politikens och näringslivets kortsiktighet.

2015 var ett viktigt år för alla som är engagerade i en mer rättvis ut-veckling. I september ställde sig FN:s medlemsstater bakom 17 globala mål som tar sikte på år 2030. I december samlades världens länder i Paris för COP21. Vid klimatmötet enades länderna om ett globalt klimatavtal som gäller från år 2020. Världen har enats om vad man vill åstadkomma. Nu är det upp till alla stater, städer, civilsamhällen och näringsliv att ta fram strategier för att vi ska nå det gemensamma målet att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader.

Jag deltog själv på en konferens inför toppmötet i Paris i november som arrangerades av de nordiska ambassaderna. White närvarade även med representanter på en rad möten under själva klimatmötet. Vi medverkade eftersom vi arbetar i en bransch som påverkar klimatet negativt. Tyvärr konstaterar jag att få ledande företrädare för byggbran-schen var på plats.

Det kommer kräva stort ansvars-tagande, förändrade livsstilar, ny teknik, nya affärsmodeller. White står väl rustat för detta med en hållbar affärsplan som grundar sig på starka värderingar väl förankrade i verksamheten.

Bostadsbyggandet ökar med 25 pro-cent i år. Trots det konstaterar Boverket att byggandet inte når de nivåer som krävs. Sverige behöver över 75 000 bostäder varje år.

Behovet av nya bostäder och väx-ande städer erbjuder en möjlighet att förändra sättet vi bygger på. Men hållbart byggande handlar idag lika mycket om social hållbarhet som klimatanpassning. Det handlar om att motverka segregation och om att bygga bostäder som människor har råd med.

Det finns flera hinder för att föränd-ra sättet vi planerar våra städer och bygger bostäder på. Inom näringsli-vet är det höga avkastningskrav och ett kvartalsperspektiv som motver-kar långsiktig, hållbar produktion. Inom politiken är det fokus på nästa opinionsundersökning som styr beslutsfattare fel.

Vill vi få till stånd en mer hållbar bostadsproduktion? Idéerna finns, men sammantaget saknar samhället och näringslivet mod.

Vägen framåt stavas nya affärs modeller och nya material, återvinning och återbruk. Minskade transporter och minskad använd-ning av naturresurser.

Jag vill påverka vår bransch i rätt riktning. Därför ställer sig White arkitekter bakom regeringens ini-tiativ ”Fossilfritt Sverige”. Initiativet har som mål att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. Här kan vi och andra aktörer visa hur vi bidrar till klimatarbetet och inspirera andra att ta steg mot minskade utsläpp.

Vid nästa klimattoppmöte förväntar jag mig att jag får sällskap av fler ledande företrädare från vår bransch. Johan Karlström, Peter Wågström, Tomas Carlsson, Johanna Frelin, Fredrik Wirdenius, Kerstin Gillsbro… Jag räknar med er. ■

Vill vi få till stånd en mer hållbar bostadsproduktion? Idéerna finns, men sammantaget saknar samhället och näringslivet mod.

Monica von Schmalensee, vd White arkitekter

Layout och repro JohanUmenius Distribution DagensNyheter,mars2016Tryck BOLDStockholm,BOLDBorås,BOLDMalmö,DailyprintUmeåWebb www.fokusbygg.se


4 Aktuellt Bostadsfrågan FOKUSBYGG.SE

PATENTERAD KISELTEKNIK • NATURLIG SILVERGRÅ PATINA

LENA OCH STICKFRIA YTOR • MINIMALT UNDERHÅLL

HELT MILJÖVÄNLIG • LÄS MER PÅ SIOOX.SE

Hållbart träskydd på naturlig väg

D

ESIGNED BY NATUR

E

DESIG

NED BY NATU

RE

Hållbara och smarta städer. Miljöansvar. Vartenda styrdokument från FN, EU talar om detta. Alla bostäder, särskilt här i norr, ska vara energisnåla och ligga på ställen där människor vill bo. Går det nu när byggandet ska upp i rekordfart?TEXT CARL-AXEL FALL

ILLUSTRATION SABO

Utmaningen:Bygga snabbt och hållbart

För ett år sedan satte regeringen upp ett bostadspolitiskt mål om 250 000 nya bostäder till år 2020. Nu skruvar bostadsminister Mehmet Kaplan upp målet till 700 000 nya bostäder till år 2025, Boverkets behovsprog-nos. Orsakerna är många. En är att bostadsbyggandet har släpat efter länge. En annan är att flyktingvågen tillkommit.

Bygg-Sverige är ställt i stressläge. Kommer då bostadsbyggandet att kunna hålla de höga ambitioner med hållbara städer och energieffektiva hus som det talats så länge om?

– Ja, inget motsäger det. Och vi kan bygga mycket och inte ge oss in på att bygga tillfälliga lösningar, säger Peter Wågström, vd och kon-cernchef för NCC, Sveriges största byggföretag som också är verksamt i Europa.

Att bygga billigt kan bli långsik-tigt dyrt, menar Peter Wågström och betonar att man måste se till husens hela livscykel vad gäller driftskostna-der och energianvändning. Vi måste dessutom bygga rätt typ av bostäder.

– Billigt får inte gå ut över den hänsynen, det vore inte bra för Sve-rige och svensk ekonomi.

Att få fram 700 000 nya bostäder till år 2025 tror han dock inte är möjligt.

– Min bedömning i dag är att vi hamnar strax under 200 000 nya bostäder till år 2020. Ska vi klara 250 000 bostäder måste det hända saker på marksidan och på beskatt-

ningen på nyproduktionen och boendet som sådant. Vi måste kunna säkerställa att vi kan bygga hus som folk har råd med.

Sverige har, menar Peter Wågström, ett stort byggbehov för en grupp som har en bra och stabil inkomst, men också för mindre bemedlade och då krävs stöd över det offentliga.

NCC satsar nu allt mer på snabbproducerade hus som byggs

om och om igen. Det är framför allt i Tyskland som det industriella bygg-andet utvecklats. I Berlin har man pressat byggkostnaden rejält genom serieproduktion av hus.

– Och det är hus som håller högsta kvalitet och är långsiktigt hållbara. Vi tar nu hit lärdomar från det och har avtal med SABO om så kallad e Kombohus plus i Sverige. Det är serietillverkade höga punkthus som blir långt billigare än normala bostadsrätter.

Hittills har NCC byggt cirka 1 300 sådana lägenheter i Sverig e. Många fler är på gång. Peter Wågström är noga med att påpeka att sådant byg-gande också ska fogas in i en spän-nande och dynamisk stadsutveckling.

– Det är inte frågan om att rulla ut en matta med enkla bostäder, utan vi ska kunna bygga med serieeffekter och samtidigt få bra städer.

Politikerna måste våga ta i alla frågeställningarJust nu sitter regeringen i samtal med de fyra borgerliga partierna och vänsterpartiet för att hitta breda och långsiktiga politiska lösningar på bostadskrisen. Hur det går i de blocköverskidande samtalen blir sannolikt avgörande för framtiden.

– Äntligen får vi breda samtal om bostadsfrågan, det är så komplexa frågor att det kräver rejäla grepp, säger bostadsforskaren Anna Granath Hansson på KTH. Nu finns ett krismedvetande. Det bara måste komma något positivt ur det, annars kraschar allt. Nu börjar de stora par-tierna intressera sig för frågorna, ti-digare har det bara varit de små och de förmår inte flytta positionerna.

Hon ser dock en risk i att miljö-ambitionerna kan blir nedprutade.

– Det brukar ju bli så när man ska bygga billigt. Vi får kanske inte så många nollenergihus, men det finns ju en norm som måste följas, säger Anna Granath Hansson.

Peter Wågström menar att allt från skattefrågor till handläggningen av plan- och bygglagen och en del annat måste ses över. Han oroas av att politikerna inte vill röra vissa frågeställningar.

– Man måste våga ta i alla frågor och diskutera dess för- och nackdelar. Vi har redan sett för många posi-tioneringar från partierna. De ska hålla tyst och diskutera mellan sig. Och utan att finansdepartementet är med kommer man inte kunna lösa frågorna. Det handlar så mycket om omfördelning och sociala frågor.

Det finns ingen quick-fix, men Peter Wågström nämner kravet på att lyfta bort momsen i nyproduktionen.

Vi måste kunna säkerställa att vi kan bygga hus som folk har råd med.

Peter Wågström

Peter Wågström, vd och koncernchef NCC

FOTO

HÅ

KA

N L

IND

GR

EN

Kombohus plus är industriellt byggda punkthus och ett exem-pel, enligt NCC, på att det går att bygga billigt och samtidigt värna om ett hållbart stadsbyggande.


FOKUSBYGG.SE Aktuellt Bostadsfrågan 5

Vi hjälper dig att visa upp vad dina kunder tycker om dig!

getflowbox.com

We help brands tell stories through User Generated Content in order to drive awareness, engagement, and conversions.

flowbox Kontakta oss så berättar vi hurJonatan Söderlund

073-762 70 [email protected]

Anna Granath Hansson, bostadsforskare KTH

– Det är oerhört tungt för de boende att det tas ut så mycket som 25 pro-cent av byggkostnaden långsiktigt.

När det gäller planeringen tycker han att Sverige borde titta mer på Finland. Där finns en modell för hur staten, regionerna och kommunerna får planeringen att hänga ihop.

Fria investeringar medger klokt stadsbyggandeEn som satt nya siffror på den svenska utmaningen är Micael Nils-son, expert på bostadssociala frågor på Boverket. Han har beräknat att det finns nära en miljon hushåll i Sverige som inte skulle bli godkända som hyresgäster i allmännyttan.

Han tycker sig se en rädsla i bygg-branschen för att man nu måste prioritera ned ambitionerna i stads-byggandet och på energieffektivitet. Ändå tycker han att läget borde kunna vara en utgångspunkt för en nystart.

– Det borde vara en chans för

kommunerna att återta initiativet. Om staten kunde begära undantag i konkurrenslagstiftningen för att allmännyttan ska få jobba i en sub-ventionerad sektor skulle den bli fri att göra de investeringar den vill. Vi skulle inte behöva göra om 60-talets missar. Vi skulle kunna gå i bräschen

för energismarta hus och klokt stads-byggande.

Han menar att det går att bygga subventionerat för svaga utan att skapa utanförskap.

– Se på Tyskland, Belgien och Holland. Diskussionen om detta har kommit mycket längre där, särskilt i Holland.

Hur upplever då arkitekter situationen? Belatchew arkitekter har kommit med en rad djärva förslag bland annat för studentboende på vatten inom Boverkets utlysning ”innovativt boende för unga”.

– Vi får kanske acceptera en differentiering av standard, så ser samhället ut. Men vi får inte skapa

FOTO

KTH

Rahel Belatchew, vd Belatchew arkitekter

FOTO

CA

MIL

LA

LIN

DQ

VIS

T

Micael Nilsson, expert bostadssociala frågor Boverket

FOTO

MO

RG

AN

KA

RL

SS

ON

Vi får kanske acceptera en differentiering av standard, så ser samhället ut. Men vi får inte skapa enklaver av enklare boende.

Rahel Belatchew

enklaver av enklare boende. Vi ska ha det sida vid sida. Social Housing av en typ som finns i exempelvis England är inte vägen framåt, säger Belatchew arkitekters vd Rahel Belatchew.

Hon understryker att vi inte får tumma på energistandarder och inte tappa fokuset på god stadsplanering.

– Det finns ingen given motsätt-ning mellan god arkitektur och billig produktion. Att enbart fokusera på produktion är dock riskabelt. Platsanpassning och gestaltning är det som gör en bostad långsiktigt hållbar. På 60-talet trodde man på en och samma lösning överallt. I dag behöver vi tvärtom en mångfald av lösningar, avslutar Rahel Belatchew.


6 Fördjupning Energieffektiva byggnader FOKUSBYGG.SE

Utifrån målet att halvera energiförbrukningen i byggnader till år 2050 så har EU utformat krav som säger att samtliga nybyggda fastigheter ska vara nära-nollenergibyggnader år 2021. De nya kraven, i kombination med en växande efterfrågan på miljömärkta byggnader, bidrar till fler energieffektiva byggnader i Sverige. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO NIKLAS DAHLSKOG ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

Sverige rustar för framtiden

Alltflerbyggherrarväljerattmiljöcertifierasinafastigheter.

DevanligastemiljömärkningarnaiSverigeärMiljöbyggnad,LEEDochBREEAM,mendetfinnsflermiljöcertifieringarattväljamellan.

CertifieringenMiljöbyggnadssesjustnuöver.Miljöcertifieringensprinciper,metoder,vägledningarochindikatorerskagörasom,vilketsåsmåningomkommerattresulteraiMiljöbyggnad3.0.

Smart fakta

Sverige är relativt väl rustat för att kunna möte EU:s mål om en halv-erad energiförbrukning i byggnader. Dels ligger Sverige långt fram vad gäller forskning kring energieffek-tivt byggande, Energimyndigheten driver exempelvis flera forsknings-program där akademi och näringsliv kan ansöka om medel. Dels så väntas Boverket skärpa energikraven efter sin nuvarande utredning om hur de kommande energieffektivitetskraven ska utformas. Därmed väljer många byggföretag redan nu att rusta sig för framtiden genom att stärka sin kompetens med fokus på energief-fektivt byggande.

– En anledning till att Sverige kommit långt vad gäller energieffek-tiva byggnader är att det är krav för byggherrenatt kunna verifiera bygg-nadens energiprestanda vilket också är ett krav i flera miljöcertifieringar. Verifiering och uppföljning av upp-nådd energiprestanda och genom-förda energieffektiviseringsåtgärder samt erfarenhetsåterföring är mycket viktigt för att bygg- och fastighets-

bolag ska kunna dra lärdom inför kommande byggprojekt, säger Roger Eriksson, handläggare på enheten för resurseffektiva byggnader på Energimyndigheten.

Miljonprogrammets fastigheter energieffektiviserasEtt av de forskningsområden som svenska forskare fokuserar på är framtidens energismarta isolerings-lösningar, utveckling av tekniska lösningar, demonstration av energi-

Även om antalet energieffektiva byggnader har ökat på senare år så finns en stor potential för att bygga fler lågenergihus i Sverige.

Roger Eriksson

Ett av de forskningsområden som svenska forskare fokuserar på är framtidens energismarta isoleringslösningar.

smarta tekniker samt belysnings-frågor.

– Merparten av de miljömärkta fastigheter som finns i Sverige idag är nyproducerade. De kommande åren ser vi dock ett stort behov av att renovera miljonprogrammets fastigheter. I samband med att nödvändiga moderniseringsåtgärder genomförs passar många fastighetsä-gare på att även energieffektivisera sina fastigheter, exempelvis genom förstärkt isolering eller nya effektiva ventilationssystem.

– Många kommunala fastighets-bolag har ambitiösa mål för sitt hållbarhetsarbete och vill minska framtida driftskostnader, vilket driver på energieffektiviseringen av det befintliga fastighetsbeståndet, fortsätter Roger Eriksson.

Ytterligare en trend är att intres-set för att bygga passivhus och noll-energihus ökar. Samtidigt påminner Roger Eriksson om att antalet hittills varit relativt blygsam sett till det totala antalet fastigheter som byggts i Sverige de senaste åren.

Roger Eriksson, handläggare enheten för resurseffektiva byggnader, Energimyndigheten

– Även om antalet energieffektiva byggnader har ökat på senare år så finns en stor potential för att bygga fler lågenergihus i Sverige. Skärpta byggregler är en drivkraft för energieffektivare byggnader, men även en ökad användning av miljö-certifieringar av byggnader bidrar. Jag tror att marknaden kommer att präglas av en mångfald av olika miljöcertifieringar även framöver. De befintliga miljöcertifieringarna kommer successivt att utvecklas i takt med att kraven i byggreglerna skärps, avslutar Roger Eriksson.

Eskilstuna planerar 5 000 nya bostäderEskilstuna är en tillväxtkommun som ökar sin befolknings-mängd med mer än 1 000 nya invånare per år. Fram till år 2025 planeras för drygt 5 000 nya bostäder samt fl era spännande byggprojekt. Ett nytt resecentrum planeras, en arena och ett badhus är under byggnation, och Mälardalens Högskolas nya campus påbörjas inom kort.TEXT ANNIKA WIHLBORG

ILLUSTRATION 3XN

– Eskilstunas snabba tillväxttakt ställer förstås höga krav på en stadsplanering som länkar samman stadsdelar, utvecklar det o� entliga rummet och förser Eskilstunaborna med nya bostäder, rekreationsmöj-ligheter och mycket mer. Mycket talar för en fortsatt hög tillväxttakt i Eskilstuna. I en nära framtid väntar ännu snabbare och smidiga-re tågförbindelser till Stockholm, Västerås och andra städer i Mälar-dalen, säger Per Haupt, stadsarki-tekt i Eskilstuna.

Han understryker vikten av helhetstänk och övergripande perspektiv i stadsplaneringen. Es-kilstunas översiktsplan, som sträcker

sig fram till år 2030, präglas av visio-nen att ”läka” och förtäta stadens be� ntliga delar samt att överbrygga fysiska barriärer och tra� kmiljöer. Läkningsprocessen länkar samman stadsdelar och bidrar bland annat till ett ökat utbud av bostäder, stärkt ser-vic e samt förbättrad kollektivtra� k.

Nytt campus mitt i centrala staden– Vår ambition är att bland annat komplettera ett antal av stadens miljonprogramsområden med nya bostadstyper med varierande upp-låtelseformer. Det ger boende som vill byta boendeform � er valmöjlig-heter. Samtidigt utvecklas centrala

Eskilstuna med nya bostäder, loka-ler och o� entliga byggnader, vilket bidrar till en levande och dynamisk stadskärna. Mälardalens Högsko-las nya campus vid Eskilstunaån, bidrar exempelvis till ett ökat � öde av människor som kommer att stu-dera, arbeta och röra sig i centrum, säger Per Haupt.

Munktellområdet är ett exempel på centrala Eskilstunas nya karak-tär. I området, som tidigare inrymt industrier, � nns bland annat en science park, Eskilstuna konstmu-seum samt ett antal företag med varierande branschtillhörighet. Stadens nya badhus och arena och Mälardalens högskolas nya campus

Eskilstuna kommun ingår, tillsammans med Strängnäs, Enköping och Västerås, i fyra Mälarstäder som är en sam-manhållen region med 320 000 invånare. För att läsa mer om Eskilstuna besök eskilstuna.se

ska göra stadsmiljön ännu mer va-rierad och levande. I den pågående stadsplaneringen ingår även ett nytt resecentrum som kommer att underlätta resor i hela regionen och öka stationsområdets attraktivitet.

– Det är roligt att se hur Eskilstuna borna tagit till sig det nya Fristadstorget, som invigdes år 2014 och berikade staden med en ny mötesplats. I vår påbörjas ombygg-nationen av handelsgatan Kungs-gatan. Omvandlingen, som bland annat inkluderar ny markbelägg-ning, ny belysning och möblering, genomförs i nära samverkan mellan fastighetsägarna och Eskilstuna kommun, säger Per Haupt.

ESKILSTUNA KOMMUN

ANNONS

Mälardalens högskola planerar för ett samlat och modernt campus intill ån i centrala Eskilstuna. Det nya campus Eskilstuna beräknas stå klart 2019.

Byggspecialister i samverkan

• Fasad

• Balkong

• Dörr & fönster

• VVS

• Plattsättning

• Bygg & fastighetsservice

www.interoc.se08-20 05 10

Ny viktig kurs för alla som bygger stad!

OBS! Begränsat antal platser. Läs mer och ansök på kth.se/byggastad

8 8kursen startar kursen startar

Det här är kursen för dig som redan bygger stad men inser att den enorma expansionen kräver ett helt nytt tänk och nätverkande över yrkesgränser. I kursen Bostadsbyggande från ax till limpa medverkar några av branschens mest tongivande:

Anette Scheibe LorentziStellan LundströmErik StenbergOla MånssonHans LindTove MalmqvistOla Nylander


8 Fördjupning Passivhus FOKUSBYGG.SE

Kisel impregnering – för miljöns skullFör att trämaterial ska hålla länge krävs ofta impregne-ring. På senare år har allt fler börjat föredra kisel-baserad impregnering, ett miljövänligt och vattenbase-rat alternativ till traditionell tryckimpregnering.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Allt annat än passivaHur bygger man så energisnålt som möjligt? Frågan är inte minst relevant för oss i den kalla Norden där uppvärmningen utgör en stor del av vårt belastningskonto på miljösidan.

Passivhus är en arkitektonisk inriktning som tar frågan på största allvar och är en energieffektiv nyproduktion som med stor sannolikhet kommer att få draghjälp av EU-direktivet nära-nollenergihus. Men även befintliga byggnader kan välja energisnåla vägar.TEXT PONTUS FALL

I ett passivhus står solstrålning, kroppsvärme och husets ordinarie apparater, som kyl, spis och datorer för en stor del av uppvärmningen och värmesystemet är förenklat. Principerna är enkla; det handlar i grund och botten om att minimera värmeutsläppen. Utsläppen kan delas upp på tre poster: ventilation, varmvatten och ledning genom hu-sets skal (transmissionsförluster).

För att bygga energieffektivt är isoleringen avgörande. Tillsammans med moderna fönsterkonstruktioner och värmeväxlare för ventilatione n innebär det en sammantagen mer-kostnad på cirka fem procent för flerbostadshus.

– Den investeringen bär sig efter-som räntan på extrainvesteringen betalas av de minskade energikost-naderna, säger arkitekten Hans Eek, som till sammans med den tyske byggnadsfysikern och forskaren Wolfgang Feist räknas som passivhu-sets upphovsman.

På frågan om vad som är viktigast i byggprocessen för att bygga energi-effektivt så svarar Hans Eek att alla inblandade måste ha rätt kunskaper och vara medvetna om vikten av att bygga tätt. Annars släpper man ut värme och riskerar att få in fukt och mögel.

– Det händer att snickarna gör täta lösningar, som sedan skadas när elektriker ska installera sladdar och funktioner. För att lyckas krävs det samarbete och samverkan mellan alla aktörer.

Cathrine Bülow, grundare av nät-guiden Ekobyggportalen, företräder ekobyggrörelsen som betonar vikten av ett byggande som samspelar väl med både människa och miljö.

Rörelsen föredrar naturmaterial och vill minimera plast och kemikalier samt använda förnyelsebara energi-lösningar.

– Energieffektivitet är viktigt men måste ses i ett helhetsperspektiv och gå hand i hand med gröna material-val och en sund inomhusmiljö. Det går inte att ställa om från fossilsam-hället med energislukande, petro-kemiska och miljöskadliga material som till exempel cellplastisolering, säger Cathrine Bülow

Ju mer energieffektiva fastigheterna blir, desto större relevans finns det för att tala om den stora energi-åtgång som sker under bygg- och materialprocessen, framhåller hon. Tidigare kunde husen använda 20 gånger så mycket energi under driftsfasen jämfört med bygg- och tillverkningsprocessen. Nu närmar sig förhållandena varandra. Cathrine Bülow anser därför att det finns fler anledningar än någonsin att välja skonsamma byggmaterial.

– Det gäller att se till energiåt-gången och miljöbelastningen för hela livscykeln, från byggnadsprocess och drift till återvinning.

Förbättrad energieffektivitet i befintliga byggnaderDet mesta tyder på att passivhusen kommer att få draghjälp från EU. Om fem år gäller EU-direktivet om att alla nyproducerade hus som byggs från och med år 2021 ska vara nära-nollenergihus. För nya byggna-der som används och ägs av offentlig verksamhet gäller kraven från och med år 2019.

Men kraven kommer inte se exakt likadana ut för alla medlemsländer. I somras levererade svenska Boverket förslag på en definition av nollener-gihus som motsvarade en skärpning på 30 procent gentemot tidigare krav. Juridiskt bindande krav kom-mer dock troligtvis först nästa år.

Högre byggstandarder kom-mer naturligtvis att innebära större energieffektivitet i framtida nybyg-gen. Men vad ska man göra åt redan befintliga hus?

– En viktig tumregel är att använda material som kan renove-ras och inte måste bytas ut, säger Cathrine Bülow. Tjocka parkettgolv kan slipas om – det är inte möjligt om golven är gjorda i laminat. Av samma anledning är det ett misstag att riva ut äldre köksinredningar i massivt trä. När det gäller gamla fönster är det inte heller alltid bättre ur ett livscykelperspektiv att ersätta dem med nya som kräver transpor-ter, energi och kemikalier. Då kan det istället vara bättre att sätta in en extra ruta.

Hans Eek har goda erfarenheter av att förbättra energieffektiviteten i äldre hus. I Alingsås renoverades miljonprogrammet Brogården i början av år 2008 och man sänkte energianvändningen för uppvärm-ningen med cirka 80 procent. Vill man utvärdera energiförbrukningen i sin egen bostadsrättsförening rekommenderar Hans Eek en energi-inspektion där värmeförlusterna för varmvatten och ventilation kartläggs.

– Det gäller att ta ett detaljerat grepp, inte bara se till fjärrvärmen. Då kan man se var man kan spara och göra en ekonomisk kalkyl uti-från det.

Som intresserad lekman kan man göra det grundläggande själv, menar Hans Eek. Andra moment – som att

Se till energiåtgången och miljöbelastningen för hela livscykeln, från byggnadsprocess och drift till återvinning.

Cathrine Bülow

exempelvis bilda sig en uppfattning av ventilationsflödet – kan kräva ett proffs.

Alternativa föbättringar för ett minskat svinnEn energiinspektion är särskilt intressant om man står inför ett större underhåll då det ändå krävs investeringar i fastigheten.

I bostadsrättsföreningar är det of-tast omöjligt att göra större ingrepp och renoveringar eftersom fören-ingens medlemmar måste kunna bo kvar i sina lägenheter. Om fastighe-ten ska renoveras kan det vara en idé att installera värmeväxlare. När avloppssystemen behöver bytas ut kan det vara läge att satsa på mer energieffektiva konstruktioner. Med varmvattenväxlare och snålspolande armaturer kan man minska svinnet.

När det är dags att byta fönster ska man välja dem som isolerar bäst, även om prislappen är högre än för vanligt glas.

– Det spar mycket energi. Dess-utom blir det större komfort med mindre kallras, säger Hans Eek.

Det gäller att ta ett detaljerat grepp, inte bara se till fjärrvärmen. Då kan man se var man kan spara och göra en ekonomisk kalkyl utifrån det.

Hans Eek

Hans Eek, arkitekt

Cathrine Bülow, grundare Ekobyggportalen

FOTO

GU

NIL

LA

WE

LIN

FOTO

JO

NA

S L

AR

SS

ON

Aktuellt

Trämöbler och andra träföremål som står utomhus utsätts för slitage från bland annat vind, regn och sol. Den som är rädd om sin altan, sina trämöbler och liknande gör därför klokt i att välja kiselimpregnering.

En kiselbaserad impregnering bevarar trämaterialets naturliga känsla och ger träet en ljus, fin och len yta som är lätt att under-hålla. Den kiselbaserade impreg-neringen kostar ofta lite mer än biocid-impregnering, men har i gengäld längre livslängd.

– En fördel med kisel baserad impregnering är dess långa livslängd. En altan som oljas eller laseras behöver ofta förnya behandlingen varje år, medan en kisel-kalium impregnering av en altan kan hålla i uppemot tio år. På en fasad är den beräk-nade livslängden minst femton år. Ytan blir ren, len, vatten-avvisande och stickfri eftersom kisel absorberas och binder ihop träets ytstruktur, vilket jämnar ut eventuella ojämnheter, säger Herje Boström, vd på Sioo Wood Protection och fortsätter:

– Kisel-kalium tekniken kan dessutom användas på alla trä-slag ute, nytt som gammalt.

Herje Boström, vd Sioo Wood Protection

En fördel med kisel baserad impregnering är dess långa livslängd.

Gnesta kommun är en attraktiv boendekommun på bekvämt pendlings-avstånd till såväl Stockholm som fl era andra städer i Mälardalen. Gnesta har en levande stadskärna med ett brett utbud av handel, service, kultur- och föreningsliv i kombination med närheten till Sörmlands fantastiska natur.TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Gnesta kommun be� nner sig mitt i en expansiv fas. Intresset för att � ytta hit ökar kontinuerligt. Allt � er upptäcker vår närhet till natur, handel, arbetsmarknad och ett

dynamiskt föreningsliv. Vi siktar på att öka kommunens invånarantal med mellan 30 och 40 procent fram till år 2030 och samtidigt värna om vår unika livskvalitet, säger Johan Rocklind (S), kommunstyrelsens ordförande i Gnesta.

– Gnesta kommun kan erbjuda attraktiva boendemöjligheter till en rimlig kostnad. Från Gnesta station når man dessutom Stockholms Central på drygt en halvtimme, det gör att våra invånare har korta av-stånd till en stor del av Mälardalens arbetsmarknad. Vi har dessutom en mångfacetterad stadskärna med många små personliga butiker, tillägger Ann-So� e Lifvenhage (M), kommunstyrelsens 1:a vice ordfö-rande i Gnesta.

En ny stadsdel – Frösjö StrandDe kommande åren kan Gnesta kommun erbjuda ett stort utbud av

Gnesta – en urban småstad med goda pendlingsmöjligheter

Total yta: 540 km2

Sjöar: 180

Invånare: 10 600

Företag: 1 200

Barnomsorg: 16

Grundskolor: 6

Föreningar: 79

På plats nr 40 av Sveriges 290 kommuner i Svenskt Näringslivs senaste ranking.

gnesta.se

GNESTA KOMMUN

ANNONS

attraktiva centrumnära villatomter mellan 600 och 1200 kvadratmeter. Ett av de mest expansiva områdena är Frösjö Strand, en ny stadsdel som växer fram i anslutning till Frösjöns strandlinje, med ett par minuters gångavstånd från Gnesta centrum. Här byggs hyresrätter och bostads-rätter i såväl � erfamiljshus som villor och radhus, med närhet till naturen, centrum och tågstationen.

– I Frösjö Strand bygger tre olika byggföretag nya bostäder med varie-rande upplåtelseformer. I december 2015 var det dags för in� yttning i kommunägda Gnestahems sjönära bostadshus med 42 hyreslägenheter som håller en hög arkitektonisk och materialmässig kvalitet, säger Chris-tina Hedberg, kommunchef i Gnesta.

Totalt byggs närmare 200 nya bostäder i Frösjö Strand fram till 2019. Göteborgsbaserade Ereim, som vann kommunens

markanvisnings tävling för radhus-området, påbörjar i mars 2016 en första etapp och senare i höst ytterligare en etapp med samman-lagt ett fyrtiotal radhus. Våren 2016 påbörjar även byggföretaget Nokon byggandet av ett åttiotal lägenheter i bostadshus i fyra våningsplan.

Närhet till allt som behövs– En faktor som bidrar till vår attraktiv itet är ett gediget utbud av fritidsaktiviteter, från ett fräscht badhus till en nybyggd sport-hall som snart står klar, utegym, motionsspår och frilu� sområden. Här är det två minuters gångväg från tågstationen till Frösjön, där man kan bada sommartid och åka skridskor vintertid. Natursköna bo-endemiljöer med genuin småstads-känsla kombineras med närhet till ett mysigt och funktionellt centrum, säger Christina Hedberg.

Kommunalråden Johan Rocklind och Ann-Sofi e Lifvenhage tillsammans med kommunchefen Christina Hedberg har stora planer för befolkningstillväxten.

Sågverksvägen 10A • SE-716 93 FjugestaTel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59

[email protected] • www.kabe-mattan.se

...vi har lösningarna!

...vi har lösningarna!

Kåbe OriginalSvensk originalprodukt i mer än 70 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination avskrapgaller och torkmatta i ett för inom- ochutomhusbruk. De vågformade gummikurvornaböjs lätt från trycket av foten när man passerarmattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycketminskar igen vilket gör att grus, sand, smutsoch väta sveps bort från skorna bara genomatt man går över mattan.

Kåbe KombiPerfekt där trafik från tyngrevagnar ej kan undvikas!

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slit-starka och rullbara entrémattan som är ett braalternativ till Kåbe Originalmatta.Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textileller gummi. Dessa kan även kombineras medvarandra i samma matta.

Stoppa smutseni entrén...

Stoppa smutseni entrén...

AnnDI1508_Layout 1 2015-08-27 08:10 Sida 1


10 Aktuellt Lean construction FOKUSBYGG.SE

FÖNSTER I DÖRRAR

Kvalitet sedan 1956.

skaala.se

Har Er fastighet onödigt höga energikostnader?Då är det dags att byta till nya energisnåla, underhållsfria och ljuddämpande fönsterfrån Skaala, Finlands marknadsledande fönstertillverkare!

I ett hus sker ungefär en tredjedel av energiförlusterna genom fönstren och för varjegrad inom- hustemperaturen kan sänkas minskar den totala energikostnaden meddrygt 5 procent.

Med vårt unika kondensfria energifönster, Skaala FrostFree får ni ett mycket lågtU-värde utan att riskera kondens på utsidan av glasen. Det innovativa glaset fi nnstillgängligt för alla våra fönstermodeller.

Skaala grundades år 1956 och hör till de ledande serviceleverantörernai Norden som har specialiserat sig på fönster-, dörr- och glaslösningar.

Besök oss på Nordbygg 5-8 April!

Ni hittar oss i monter C18:44

I Norrbyvägen 2 I 168 69 BROMMA I Tel. 020 10 00 25 I [email protected] I

Effektiva byggprocesser moderniserar byggbranschen

Byggbranschen har inte varit lika snabb som industrin när det gäller att implementera lean. Effektiviseringspotentialen är dock hög och på senare år har allt fler byggföretag anammat lean construction som arbetssätt. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Lean construction är en överföring av begreppet lean production, som i många år använts inom industrin. En av de viktigaste principerna i lean construction är att eliminera icke värdeskapande aktiviteter genom att ständigt förbättra arbetsprocesser och rutiner genom att åtgärda de bakomliggande orsakerna till fel och ineffektivitet.

– Viktiga hörnstenar i arbetet med lean construction är standardisering, att skapa jämna flöden och att göra rätt från början. En förutsättning för att skapa effektiva processer är ett jämnt flöde av material, personer och information. En noggrann planering och projektering ger en väl förberedd, kort och effektiv produktionstid utan störningar, säger Per Linder, mark-nadschef på Arcona.

Effektiv och samordnad logistikprocessBranschstudier visar att drygt fyrtio procent av en byggarbetares arbetstid indirekt består av planering och förberedelser. Mindre än tjugo procent av sin arbetstid går till direkt

värdeskapande arbete. Resterande 40 procent är, enligt Per Linder, ren slöseri med tid och består av att exempelvis invänta leveranser eller att omorganisera material. Anländer byggmaterialet samma dag som det ska användas så kan byggnadsarbe-tarna montera mer effektivt och utan att behöva avbryta arbetet för att leta, flytta eller vänta in materialet.

– För att lyckas med det används en logistikcentral dit huvuddelen av leveranserna till byggarbetsplat-sen transporteras. Därifrån styckas dagens samlade behov av material upp och samlevereras till respektive byggarbetsplats, ofta utanför ordi-narie arbetstid. På logistikcentralen kan även byggkomponenter förmon-teras för ett snabbare montage ute på byggarbetsplatsen, säger Per Linder.

Slipning effektiviserar golvbeläggningsprocessSlipning och polering av betongplat-tor till en färdig golvlösning i sam-band med nyproduktion har ökat då man ser många långsiktiga fördelar, både ekonomiska och miljömässiga.

Det kan även löna sig att slipa bort gamla ytskikt i befintliga fastigheter och slipa och polera den underlig-gande betongplattan vilket minime-rar behovet av att ytbeläggningar på betongen som riskerar spricka eller släppa i framtiden.

I dagsläget är blästring och fräs-ning fortfarande vanligast, men på senare tid har allt fler byggföretag börjat använda sig av slipning. Att slipa gjutna betongplattor innan de får en ytbeläggning istället för att fräsa eller blästra, kan även bidra till en effektivare byggprocess.

– En gjuten betongplatta som sli-pas med diamantverktyg innan man applicerar en beläggning som ex-empelvis flytspackel eller epoxy ger betydligt bättre vidhäftning eftersom slipningsprocessen avlägsnar den tunna betongyta som uppstår när en gjuten golvplatta torkar. Slipningen bidrar dessutom till en effektivare användning av golvbeläggningsma-terial eftersom slipningen resulterar i en betydligt jämnare yta med färre ojämnheter, säger Per Sandström, affärsområdeschef på HTC Sweden.

En förutsättning för att skapa effektiva processer är ett jämnt flöde av material, personer och information.

Per Linder

En gjuten betongplatta som slipas med diamantverktyg innan man applicerar en beläggning som exempelvis flytspackel eller epoxy ger betydligt bättre vidhäftning.

Per SandströmIL

LUS

TRA

TIO

N S

HU

TTE

RS

TOC

K

Per Linder, marknadschef Arcona

Per Sandström, affärsområdeschef HTC Sweden


12 Profilen Ola Månsson FOKUSBYGG.SE

Österåkers kommun har en vision om att bli länets mest attraktiva skärgårdskommun. Centralorten Åkersberga ligger cirka tre mil nordost om Stockholm. Det finns en stor variation av bostäder och attraktiva natur- och kulturmiljöer. Kommunen är i stark tillväxt och nyföretagandet hör till det starkaste i landet. 2015 ökade antalet invåna-re med cirka 950 invånare 2015 och det tillkom cirka 430 bostäder.

Utveckling i kollektivtrafiknära lägen Kollektivtrafikmöjligheterna är goda, det finns direktbussar till bland annat Stockholm och med Roslagsbanan nås Stockholm Östra på 30 minuter. Österåker satsar på nya bostäder i kollektivtrafiknära lägen, i Åkersberga och västerut. Österåker arbetar tillsammans med övriga kommuner i Stockholm

Österåkers kommun i stark tillväxt

Nordost för förbättrad kollektiv-trafik i regionen genom att bland annat delta i Sverigeförhandlingen. För kommunens del är en förläng-ning av Roslagsbanan till Stock-holm City det som bedöms vara till störst nytta. I Åkersberga och längs Roslagsbanans stationer västeru t planeras cirka 5 000 bostäder tillkomma till 2035 och ytterligare cirka 1 600 bostäder kan tillkomma vid en förlängning av Roslagsbanan in till city!

Ny översiktsplanHur kommunen ska utvecklas långsiktigt, när det gäller mark- och vattenanvändning, diskuteras för närvarande i samband med att en ny översiktsplan för kommunen tas fram. Översiktsplanen sträck-er sig till 2040 med utblick 2060. Under hösten 2015 genomfördes en medborgar dialog i samband med

arbetet med en ny översiktsplan. Dialogen bestod av att samla in för-slag och synpunkter om framtidens Österåker. Samråd kring planen kommer att ske i höst, planen ställs ut för granskning 2017 och förvän-tas antas vid årsskiftet 2017/2018.

Utveckling av Åkersberga stad En utveckling pågår i centrala Åkersberga genom att centrum-området håller på att utvecklas till en modern stad, både inom de befintliga områdena och genom nya stadsdelar västerut kring kanalen

och havet. Det pågår arbetet med att ta fram ett program för Åkersberga stad som ett första steg för att möjlig-göra fler bostäder, lokaler för service och handel och andra verksamheter. En målsättning är att tillvarata områ-dets goda kommunikationsläge och centrala placering i kommunen samt göra Åkersberga till en mer attraktiv och levande småstad.

I direkt anslutning till centrala Åkersberga växer Kanalstaden fram, en helt ny stadsdel som stär-ker Åkersbergas koppling till vatt-net och skärgården. Fullt utbyggt

planeras Kanalstaden rymma cirka 2 500 lägenheter, verksamheter, arbetsplatser och allmänna platser. Östra Kanalstaden som rymmer 300 lägenheter håller på att byggas ut just nu. En utveckling av Täl-jöhalvön pågår också och kommer att länkas samman med Åkersberga stad via Kanalstaden.

ANNONS

Intill Söraskolan i centrala Åkersberga bygger Armada, det kommunala bostadsbolaget, cirka 150 hyresrätter. Källa: Tengbom

Östra Kanalstaden, i centrala Åkersberga intill Åkers kanal, bygger JM cirka 300 bostadsrätter. Källa: JM

Som vd för Sveriges Byggindustrier är han en nyckelperson när det gäller att lösa byggkrisen i Sverige. Möt Sveriges Byggindustriers vd Ola Månsson, civilingenjören som bor på bondgård och som listar jämställdheten som en ödesfråga för branschen. TEXT PONTUS FALL FOTO ROSIE ALM

Ola Månssons far, Kurt Månsson, var utbildad civilingenjör från Kungliga tekniska högskolan och vd för Ohls-son & Skarne. Ola Månsson följde sin pappas fotspår och familjetradi-tionen fortsätter, Månssons dotter och son är bägge i byggbranschen.

Men karriären kunde ha tagit en annan vändning. Med lantbrukare och veterinärer i släkten var bonde ett reellt alternativ.

På sätt och vis kan man ändå säga att Ola Månsson har tagit fasta på den drömmen. Han bor på en gård utanför Uppsala där det både finns får och hästar. Hustrun Anna driver uthyrning av hästnära boende och är även hon i byggbranschen som projektledare för utbildningar inom Bygg- och fastighetssektorns fortbildningsinstitut, BFAB.

”Remissförfarandet kan kortas ner”När Ola Månsson tillträdde år 2011 som vd för Sveriges Byggindustrier, bransch- och arbetsgivarorganisa-tionen för byggentreprenörer och specialister inom byggbranschen, så deklarerade han att han skulle ta bort epitetet ”sega gubbar”. Uttrycket syftade på en rapport från Statskon-toret som kritiserade branschen för låg produktivitetsutveckling.

Idag är den diskussionen avslutad enligt Ola Månsson, då byggbran-schen producerar allt mer på färre antal medarbetare, vilket ju är själva definitionen av produktivitetsutveck-ling. Och uttrycket sega gubbar har fallit i glömska – med rätta, säger han.

Och seghet finns det hursomhelst inget utrymme för när rekordmånga bostäder ska tas fram på kort tid. För ett år sedan satte regeringen som mål att det ska byggas 250 000 nya bo-städer till år 2020. Nu har det målet skruvats upp rejält. 700 000 bostäder ska stå färdiga till år 2025, vilket är i linje med Boverkets behovsprognos. Med andra ord står Sverige inför sin största satsning på bostadsbyggande sedan miljonprogrammens tid under 60- och 70-talet – en tydlig värdemä-tare på produktiviteten.

Hur ska man få fram så många

bostäder på kort tid? Byggandet kan underlättas på flera sätt. Kom-munerna kan hantera bygglov både snabbare och effektivare. En idé är även att ett typgodkännande i en kommun bör gälla för hela landet, Boverket skulle kunna utfärda ett sådant nationellt godkännande.

– De demokratiska spelreglerna får aldrig sättas åt sidan, men remiss-förfarandet kan kortas markant ner i tid, säger Ola Månsson.

”Skjut upp reavinstbeskattningen”Att bygga storskaligt bidrar natur-ligtvis till att hålla nere kostnaden. Men i praktiken är det svårt att hitta större sammanhängande tomter i storstäderna så den vägen är, till skillnad från miljonprogrammets tid, begränsad på gott och ont.

En stor del av det ökade behove t av bostäder har att göra med flyktingströmmen. Men Sverige har också byggt alldeles för lite under för lång tid. Bruksvärdessystemet gav så pass låga hyror att det inte lönade sig att bygga hyresrätter. I samverkan med byggsubventionerna innebar det också att byggbolagen byggde fastigheter utifrån maximala statliga stöd, och inte alltid utifrån de boendes önskemål, sammanfattar Ola Månsson.

De demokratiska spelreglerna får aldrig sättas åt sidan.

Ingen seg gubbe


FOKUSBYGG.SE Ola Månsson Profilen 13

www.arcona.se | [email protected] Stockholm tel 08-601 21 00 | Uppsala tel 018-24 77 40

Bygg tryggt, effektivt och lönsamt i samverkan!Arcona har över 25 års erfarehet av att med Lean Construction genomföra komplexa byggentreprenader och fastighetsutvecklings-projekt.

Tillsammans projekterar vi fram lösningarna som skapar bäst värde. Kostnaderna säker-ställs tidigt.

Med hög precision i planering och logistik bygger vi snabbare och till lägre kostnad.

Vill du veta mer om modernt byggande? Läs mer på www.arcona.se

Läsintervjunimobilen!FOKUSBYGG.SE

Bostadsbristen förvärras därtill av bristande rörlighet på bostadsmark-naden. Många fortsätter att bo i stora villor och lägenheter även efter att barnen är utflugna. Att skjuta upp reavinstbeskattningen skulle kunna förbättra rörligheten, framhåller han.

”Utvecklingen måste ske i företagen”Ola Månsson menar att många av de förslag som lyfts fram för att reformera bostadsmarknaden ofta slår mot de svagaste. Amorterings-krav och högre bostadsinsatser drabbar exempelvis främst de unga som ännu inte hunnit bygga upp sin ekonomi. Bosätter de sig i hyresrät-ter är hyrorna så höga att de aldrig kan spara ihop till en insats. Han vill hellre se statliga incitament till ökat bosparande, vilket är en modell som tillämpas ibland annat Tyskland och Norge.

Som ung utbildade Ola Månsson sig under två och ett halvt år till reservofficer. Han har kallat det för den bästa ledarskapsutbildningen och man får anta att han haft nytta av den i sina tidigare chefsroller på Skanska, HIFAB-gruppen och NVS Installation.

Ola Månsson brinner för utbild-ningsfrågor. För att byggbranschen

ska utvecklas krävs det att utbild-ningen lockar till sig fler kvinnor, menar han. Målarprogrammen har lyckats med detta och han vill se fler insatser för att nå ut till unga kvinnor. Att skapa lockande arbetsplatser för alla handlar också om att förända den förekommande föråldrade stämning-en på byggena, det vill säga att skapa en positiv och välkomnande attityd.

– Yngre killar vill inte jobba i en bransch som inte är jämställd. Den stora utvecklingen måste ske i företa-gen. Det är ledningens agerande som ger tydliga signaleffekter.

Inkluderande byggarbetsplatser handlar även om att få nyanlända svenskar till arbetsplatserna. Ola Månsson vill se ett samarbete med arbetsförmedlingen som kan identi-fiera nyanlända med erfarenhet från bygg- eller hantverksyrken. Vissa kan erbjudas möjlighet till kompe-tenskompletteringar som ger dem möjlighet att snabbt komma i arbete. Han hoppas även att nyanlända och långtidsarbetslösa ska kunna erbjudas en ny form av introduk-tionsanställning på arton månader som Sveriges Byggindustrier verkar för inom ramen för de kommande avtalsförhandlingarna.

– Arbetsplatserna måste väl-komna alla, säger Ola Månsson.

Yngre killar vill inte jobba i en bransch som inte är jämställd.


6

14 Aktuellt Stadsbyggnation FOKUSBYGG.SE

PÅ RAMBÖLL ARBETAR 13 000 SAMHÄLLSRÅDGIVARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGN OCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDER OCH SAMHÄLLET I STORT.

LEVANDE STADSMILJÖER KRÄVER ERFARNA SAMHÄLLSRÅDGIVARE(OCH STORA VISIONER)www.ramboll.se

Illus

trat

ion:

EG

A E

rik

Giu

dic

e A

rchi

tect

s

PÅ RAMBÖLL ARBETAR 13 000 SAMHÄLLSRÅDGIVARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGN OCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDER OCH SAMHÄLLET I STORT.

1

2

3

4

Mälardalen – en framtidsregionVi har sammanställt några av vad vi anser vara Mälardalens mest intressanta byggprojekt just nu. Nya skolor, bostäder och arenor är några av de byggprojekt vi tycker förtjänar att uppmärksammas lite extra. Projekten kan vara byggstartade, planerade och kommande byggprojekt. Gemensamt för dem alla är att de ska underlätta för områdets invånare.TEXT CINDY AHRNEWALD

5

7

8


FOKUSBYGG.SE Aktuellt Stadsbyggnation 15

Visste du att Laholm är en av Sveriges mest spännande och framåttänkande före-tagskommuner? Eller att vi har 7,5 miljoner kunder inom 30 mil och bästa skyltläget på E6:an? Inte? Ja då är vi glada att dela med oss av några av anledningarna var-för du som företagare borde titta närmare på Laholm. Förutom vårt gynnsamma och intressanta geografi ska läge i närheten av andra expansiva regioner kan Laholm erbjuda ett mycket spännande företagsklimat. Varje år fl yttar det in drivna och ambitiösa människor till Laholm med intressanta idéer och en vilja att lyckas med sitt företagande. Borde inte du vara en av dem?www.laholm.se/lagelaholm

Sveriges bästa laxfi skeSveriges längsta sandstrandDet är bara två av många anledningar till att du borde besöka Laholm. Gå in på visitlaholm.se och navigera dig fram i storslagna 360-gradersbilder, tagna 50 meter över havet, och upptäck vad Laholm har att erbjuda. Den unika destinationssajten är full av upplevelser och inspiration.

BYGGKLART

Läge:LaholmBästa skyltläge på E6:an 7,5 miljoner kunder inom 30 mil

Stockholm växer och med det också Upplands Väsby. Och i takt med att Upplands Väsby växer krymper avstånden – idag tar det inte mer än en halvtimme att ta sig in till Stockholm central.

Väsby Entré är ett viktigt projekt för kommunens och regionens utvecklingsmöjligheter. Med hjälp av Väsby Entré och andra stadsplaneringsprojekt försöker Väsby att bygga bort trafikinfark-ten och minska trösklarna in på bostadsmarknaden. Med Väsby Entré vill kommunen få tillstånd nya resefunktioner och så många bostäder som möjligt i det kollektivtrafiknära läget och totalt ska runt 1 000 bostäder byggas. Först ut är cirka 160 student- och ungdomsbostäder i området runt Järnvägsparken. Därefter kommer nya resefunktioner med bland annat ny bussterminal, på den planeras ytterligare 40-50 bostäder men det är väster om Ostkustbanan som den stora satsningen sker; cirka 800 bostäder och nya verksamheter ska byggas ovanpå ett nytt parkerings-däck i slänten upp mot Runby.

I Örebro hittar man stark tillväxt, en kraftig befolknings-ökning, attraktiva processer och en hög ambition att skapa hållbar utveckling. Just nu växer bland annat två nya aktiva stadsdelar fram, Södra Ladugårdsängen och Österport.

Södra Ladugårdsängens 230 000 kvadratmeter åkermark ska förvandlas till gröna, naturnära bostadsomgivningar med direkt närhet till city. Cirka 2 000 nya bostäder med integrerade aktivitetsytor och bilfria innergårdar är planerade med stora ambitioner kring social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Österport erbjuder storstadens puls med närhet till universitet och idrottsarenor. Den nuvarande 90 000 kvadratmeter stora historiska in-dustri- och handelsmarken kommer att transformeras till en attraktiv boendemiljö med kontor och handel i en effektiv del av staden. Målet är att byggnationen ska ge kvaliteter som passar alla ålderskategorier.

Två nya stadsdelar, Södra Ladugårds ängen och Österport

1 000 nya bostäder en halvtimme från Stockholm

Det händer mycket i Eskilstuna. Bland annat pågår en unik stadsbyggnadssatsning med ett nytt badhus, arena och campus som tillsammans bidrar till en mer attraktiv och levande stad.

Den nya högskolebyggnaden byggs där Sporthal-len och Vattenpalatset står i dag. Den gamla delen av Vattenpalatset kommer delvis att bevaras och anpassas till högskolans verksamhet. Samtidigt byggs en ny arena och ett nytt badhus på andra sidan ån i Munktellstaden. Badhuset beräknas stå klar redan i år medan arenan färdigställs under nästa år.

Mälardalens högskola finns i dag i flera industrilokaler från 1800-tale t i centrala Eskilstuna. Nu planeras för ett mer samlat och modernt campus intill ån i centrala Eskilstuna. Det nya campus Eskilstun a beräknas stå klart år 2019.

Utöver de tre stora projekten byggs centrala Kungsgatan om i samfinansiering med Fastighets ägarna.

Projektet Frösjö Strand omfattar nära 200 lägenheter på en yta av tre fotbollsplaner. Det centralt belägna markområdet vid Frösjöns strand ligger på fem minuters promenadväg från Gnesta centrum med regionaltåg, pendeltåg och bussanslutning.

Förutom nya lägenheter ska projektet utveckla strandområdet med strandpromenad, badplats och bryggor. I december 2015 skedde inflyttning i de första 42 hyreslägenheterna.

Under våren 2016 påbörjas byggnationen av 24 radhus. Radhusen, som byggs av Ereim AB, sålde slut på två veckor. Ereim kommer även bygga nästa etapp med 18 radhus som beräknas påbörjas hösten 2016.

Nokon, ett byggföretag från grannkommunen Trosa, vann anbuds-tävlingen om fyravånings flerbostadshus längs Margretedalsvägen med cirka 80 lägenheter, vilka kommer att påbörjas efter sommaren 2016. Frösjö Strand beräknas vara helt färdigt år 2019.

Nytt campus, badhus och arena Frösjö Strand

1 2

3 4

I Uppsala bygger man ---nya bostäder

55 pendeltågsminuter från Stockholm, närmare bestämt i Uppsala, projekteras det för fullt. Under 2015 beviljade Uppsalas plan- och byggnadsnämnd bygglov för 2 600 bostäder, samtidigt som 16 detaljplaner godkändes för ytterligare cirka 4 000 lägenheter, och i september 2016 startar nybyggnationen av multiarenan vid Gränby centrum. Och detta är bara några av Uppsalas flera stora och spännande projekt.

Enköping satsar på barn och kultur

I Enköping hittar man en levande landsbygd på pend-lingsavstånd till Stockholm, Uppsala och Västerås. Den charmiga småstadsatmosfären till trots, här satsar man stort. Varje år ökar invånarantalet och flera stora byggprojekt är i full gång. Bland annat planeras för en ny ishall såväl som simhall, Joar blå byggs om till kulturhus och den nya Munksundsskolan som ersätter den nu rivna Munksundsskolan får sällskap av en förskola, Munk-källans förskola. Dessutom kommer en nybyggnad av köpcentrum ske, ett byggprojekt som fått arbetsnamnet Enköpings Handelstorg och som startar under 2016.

Hållbar, ekonomisk stadsutveckling i Haninge

Även i Haninge satsar man på bostäder men de största projekten utgörs framförallt av Haninge regionala stads-kärna och den nya stadsdelen Vega. Vega ligger vid natur-reservat med Haninge köpcentrum i närområdet och med närhet till Stockholms innerstad. Här kommer boendemil-jön att utvecklas och anpassas efter den nya tidens behov; med hållbar utveckling i centrum och möjligheten att vara både ekonomisk och miljövänlig på en och samma gång. Haninges nya stadskärna, Haningeterrassen, kommer att kunna erbjuda invånarna en modern bussterminal, 450 nya lägenheter, vårdlokaler, biograf och plats för service och handel.

Nya skolor och industribyggnader i Västerås

Vid byggnadsnämndens sammanträde i slutet av januari i år togs beslut om flera spännande byggprojekt i Västerås. Bland annat diskuterades en ny förskola, skola och 18 studentlägenheter – alla i en och samma trevåningsbygg-nad vid Kristiansborgsskolan. Det planeras även för en ny industribyggnad i Hackstaområdet samt en ny skatean-läggning på Lögarängen, Löga skejtpark. På längre sikt planeras en utveckling av stadsdel med resande anlägg-ning med projektnamnet Stationsområdet 3B. Planerad start är år 2018.

5

6

7

8

ILLUSTRATION LILJEWALL ARKITEKTER ILLUSTRATION AQ ARKITEKTER


16 Aktuellt Framtidsregioner FOKUSBYGG.SE

Byggproduktionen fortsätter att ökaDet är fart på byggandet i Sverige. Även ställt i relation till invånarantalet. Storstadsregionerna står för de stora volymerna, men i färsk jämförande statistik överraskar även flera mindre orter.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN, CINDY AHRNEWALD

ILLUSTRTAIONER MALMÖ STAD, EGA ERIK GIUDICE ARCHITECTS

– Byggstartsindex ligger just nu på plus 13,5 procent för hela Sverige om man tittar på en löpande tolvmå-nadersperiod från mars 2015 till februari 2016, och det är nybyggna-tion som står för ökningen, säger Peter Åhs, marknadschef på Sverige Bygger, som har sammanställt data ur landets största databas med historiska, aktuella och planerade byggprojekt nedbrutet på kategori.

– De största byggvolymerna räknat i kronor och även ökningarna av volymer finns inom bostadsbygg-nation. Anläggningsbyggandet ökar också och står efter bostadsbyg-gandet för den största volymen. Mer oväntat är kanske att byggandet av skolor och förskolor står för så pass stora volymer. Där syns också en kraftig ökning av byggande.

Storstadslänen står för de största volymernaPeter Åhs har även rankat kom-muner utifrån fyra perspektiv för tolv rulland e månader. Kategorierna är total byggvolym byggstartad, bostadsbyggande byggstartad, total kommande byggvolym projekte-ringsstartad samt bostadsbyggande projekteringsstartad. I alla fyra fallen sker rankingen utifrån byggvoly-mer räknat i kronor och det är de

tre storstadslänen som står för de absolut största volymerna. Även den här ökningen är förväntad, menar Peter Åhs.

Det finns även andra län som sticker ut om man ser till bygg-startsvolymer. Inte minst Örebro, som ökat med hela plus 87 procent i byggstartad volym.

– I total byggvolym ligger Örebro på plats fem efter Uppsala och de tre storstadslänen. Även Östergötland och Halland sticker ut med förhål-landevis höga byggvolymer.

Kommuner i framkantStockholm toppar kommunrankingen i alla kategorier följt av Uppsala, Göte-borg och stockholmsförorten Nacka.

– Att Uppsala slår sig in före både Göteborg och Malmö visar hur hett Uppsala är och ser ut att bli framö-ver, säger Peter Åhs.

Även som kommun utmärker sig Örebro och ligger högt upp i rankingen totalt sett. Liksom Nacka kommun, som placerar sig högt när det kommer till framtida byggvolym under projektering eller planering. Byggvolymen motsvaras av bostäder men även reningsverk och tunnel-bana är under planering.

– Några kommuner att hålla ett extra öga på framåt – förutom Stockholm, Göteborg och Malmö – är Uppsala, Örebro och Nacka, samt Solna och Järfälla, berättar Peter Åhs och fortsätter:

– Luleå och Umeå sticker ut i norr vad gäller byggstartad volym. Framöver ligger Sundsvall före med en större kommande byggvolym un-der projektering. Kiruna ligger också högt strax utanför topp-15 listorna.

Norrlandskommunerna placerar sig dock betydligt högre upp i ran-kingen räknat per capita.

– Det är inte så konstigt med tanke på deras relativt lilla befolk-ning i kombination med ibland

stora industri-, anläggnings- eller till exempel vindkraftsparker. Tittar vi på just bostadsbyggandet så faller norrlandskommunerna i stort sett bort från topplistorna helt.

I kommande bostadsbyggande som projekteras eller planeras nu så toppar Båstad tack vare planerna på ny stadsdel. Detaljplanen beräknas bli klar våren 2016.

– Kommuner som känns igen från den tidigare rankingen på byggvolym är till exempel Nacka, Uppsala, Solna, Järfälla och Upp-lands Väsby. Dessa rankar högt både sett till total byggvolym och räknat per capita, säger Peter Åhs.

Kommande stadsomvandlingsprojekt – Nyhamnen i MalmöEtt konkret exempel på kommande bostadsbyggande i lite större format är stadsomvandlingsprojektet Ny-hamnen i Malmö som ligger i anslut-ning till det pågående projektet Västra Hamnen. Fullt utbyggt kommer Ny-hamnen i Malmö rymma cirka 6 000 nya bostäder. Här ska också finnas möjligheter för ett varierat näringsliv med runt 13 000 sysselsatta.

Översiktsplanen för Nyham-nen befinner sig i ett samråds-skede, då det finns möjligheter att lämna synpunkter på förslaget, men enligt Johan Emanuelson, chef

Peter Åhs, marknadschef Sverige Bygger

Johan Emanuelson, chef strategiavdelningen Malmö Stadsbyggnadskontor

för strategiavdelningen på Malmö Stadsbyggnadskontor, så handlar Ny-hamnen om att göra om ett tidigare hamnområde till en blandad stad. Närheten till hav, hamn och gamla industrimiljöer ska kombineras med närhet till centralstationen där även den kommande höghastighetsbanan kommer att passera.

Bakom projektet står Wihlborgs

De största byggvolymerna räknat i kronor och även ökningarna av volymer finns inom bostadsbyggnation.

Peter Åhs

Nyhamnen handlar om att göra om ett tidigare hamnområde till en blandad stad.

Johan Emanuelson

Erik Giudice, teamledare EGA/Ramböll

Visionen som vi har tagit fram är unik. Vi har tagit ett helhetsgrepp på stadsutvecklingen.

Erik Giudice

Översiktsbild som visar Nyhamnens läge i Malmö och kopplingen till stadskärnan.

Förslaget med Hamnstaden och Kanalstaden, som togs fram i det parallella arkitektuppdraget, visar hur en genomtänkt blå-grön struktur kan ge höga stadskvaliteter.

FOTO

BO

JAN

A L

UK

AC

FOTO

SV

ER

IGE

BYG

GE

R

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSBYGG.SE

flowbox

Make your fans photos shoppable and display them on your website

073-762 70 78

Kontakta oss så berättar vi hur

[email protected]

Jonatan Söderlund

get� owbox.com


KOMMUNRANKING utifrån fyra perspektiv på byggvolymer

Total byggvolymByggstartadsenaste12mån

BostadsbyggandeByggstartadvolymsenaste12mån

Totalt kommande byggvolymProjekteringsstartad senaste12mån

Kommande bostadsbyggande Projekteringsstartad senaste12mån

1 Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

2 Göteborg Uppsala Nacka Uppsala

3 Uppsala Göteborg Uppsala Göteborg

4 Malmö Malmö Göteborg Nacka

5 Örebro Örebro Nyköping Örebro

6 Lund Linköping Malmö Malmö

7 Luleå Norrköping Helsingborg Varberg

8 Norrköping Nacka Solna Solna

9 Linköping Helsingborg Örebro Järfälla

10 Solna Umeå Järfälla Sundbyberg

11 Helsingborg Lund Norrköping Karlstad

12 Umeå Växjö Varberg Jönköping

13 Järfälla Västerås Jönköping Österåker

14 Södertälje Solna Värmdö Norrköping

15 Nacka Järfälla Sundsvall Upplands Väsby

KOMMUNRANKING utifrån fyra perspektiv på byggvolymer per capita

Total byggvolymByggstartadsenaste12mån

BostadsbyggandeByggstartadvolymsenaste12mån

Totalt kommande byggvolymProjekteringsstartad senaste12mån

Kommande bostadsbyggande Projekteringsstartad senaste12mån

1 Timrå Borgholm Nyköping Båstad

2 Kiruna Trosa Timrå Österåker

3 Ljusdal Sundbyberg Nacka Sundbyberg

4 Askersud Uppsala Söderhamn Varberg

5 Luleå Örebro Ånge Nacka

6 Överkalix Sotenäs Värmdö Upplands Väsby

7 Danderyd Mölndal Knivsta Tierp

8 Solna Strängnäs Solna Värmdö

9 Borgholm Järfälla Båstad Uppsala

10 Härjedalen Nacka Järfälla Solna

11 Filipstad Solna Varberg Järfälla

12 Järfälla Tanum Österåker Enköping

13 Övertorneå Växjö Sundbyberg Partille

14 Uppsala Mellerud Upplands Väsby Knivsta

15 Lund Sigtuna Uppsala Kiruna

Bostadsbyggandedominerarbyggstartadbyggvolymochkommandeprojekteringsstartadbyggvolym.FörutomdetrestorstadsregionernasåhittasblandannatkommunernaUppsalaochÖrebroitoppenavdeolikarankingarna.

Smart fakta

Fastigheter som i samarbete med Malmö Stad inbjöd till ett parallellt arkitektuppdrag hösten 2015. Tre arkitektkontor valdes ut, däribland EGA Erik Giudice Architects i samarbete med Ramböll och flera specialistkonsulter. Enligt Stephan Schumpp, landskapsarkitekt och stadsplanerare på Ramböll, så har man utvecklat områdets befintliga värde och tillfört nya i syfte att skapa sammanhängande blå-gröna stråk på ett naturligt och attraktivt sätt och därmed tillföra stadskvaliteter som ger ökade fastighetsvärden.

− Visionen som vi har tagit fram är unik. Vi har tagit ett helhetsgrepp på stadsutvecklingen med ett nära samspel av tjänster inom olika kompetensfält. Vi vill göra området till en plats att trivas på, både nu och i framtiden, avslutar Erik Giudice,

Stephan Schumpp, landskapsarkitekt och stadsplanerare Ramböll

Sammanhängande blågröna stråk tillför stora stadskvaliteter.

Stefan Schumpp

ledare för teamet EGA/Ramböll, som bland annat arbetat tillsammans med utvecklingen av en liknande stadsdel i Göteborg, Gullbergsvass och nu i ett pågående uppdrag om Skär-holme n i Stockholm.

Källa: Sverige Bygger


18 Fördjupning Kompetensutveckling FOKUSBYGG.SE

Utbildning för en växande stad

De närmaste åren kommer det att byggas som aldrig förr i Stockholm, som redan i dagsläget är en av Europas snabbast växande regioner.

Den nya magisterutbildningen Design och byggande i staden på Kungliga tekniska högskolan, KTH, ska höja samhällsbyggnadskompetensen under expansionen. TEXT PONTUS FALL ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

Städer blir allt mer komplexa vilket ställer allt högre krav på dem som ska planera utbyggnaderna. Utbildnings-programmet för Design och byggande i staden på KTH behandlar allt från bostadsbyggande och resurssnålt byg-gande till komplexitet och konflikter.

– Man kan säga att livscykeln för kunskap blir allt kortare. Då gäller det att tanka på kunskap i tid och det innebär även stora utmaningar

för högskolorna. Utbildningen har utformats i samarbete med närings-livet för att den ska ha ett relevant innehåll, säger Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekono-mi och dekan för skolan Arkitektur och samhällsbyggnad på KTH.

Stadsbyggnadsfrågor ligger i tidenUnder sina 25 år på KTH har Stellan Lundström sett hur byggbranschen förändrats och utvecklats. Numera befolkas den av allt fler nya yrkeska-tegorier och specialister.

Den nya utbildningen är i viss mån även ett utryck för att stads-byggnadsfrågor blivit allt viktigare, menar Stellan Lundström.

– Det ligger i tiden. Nu talar man allt mer om hur staden ska byggas ut och hur man kan skapa ekologiska städer. Då är helhetsgreppet viktigt.

Lars Benton är vd på Byggnads-firman Viktor Hanson AB och med-lem av Stockholms Byggarförening som donerat tio miljoner för att utbildningen ska komma till stånd. Han menar att en av utbildningens styrkor är att den riktar sig till både ingenjörer och arkitekter.

– Nu finns det en större fysisk möjlighet att samla arkitekter och ingenjörer på campus. Och de man lär känna får man respekt för. Man får vänner för att uttrycka det enkelt. Då anstränger man sig mer i samarbetet och bygger bort en massa onödiga skyttegravar.

På frågan vad det är för kom-petens som saknas så svarar Lars Benton att kompetensen inte bara är eftersatt i numerär, stadsbyggnads-kontoren är också i mycket stort behov av folk.

– Utbildningen ger arkitekter och ingenjörer med grundkompe-

Man kan säga att livscykeln för kunskap blir allt kortare. Då gäller det att tanka på kunskap i tid och det innebär även stora utmaningar för högskolorna.

Stellan Lundström

tens möjlighet att bli specialister. En annan viktig del är att kunskapen sipprar in på grundutbildningen i form av enskilda kurser.

Fler insatser krävsDen alarmerande bostadsbristen kommer inte att lösas med fler spe-cialister inom samhällsbyggnad, även om utbildningen är ett kompetent steg på vägen. Vilka andra insatser krävs för att kunna bygga tillräckligt många bostäder på kort tid?

– En massa saker, säger Lars Ben-ton. Vi behöver hitta byggbar mark och vi måste se på problemet med nya ögon. Med respekt för demokrati och handläggningsprocesserna kan vi inte vara allt för protektionistiska när det gäller att få använda mark.

– Vi behöver även fler duktiga

yrkesarbetare och tjänstemän för att klara expansionen. Ska vi bygga 700 000 nya bostäder krävs det stora insatser i nivån med dem under miljonprogrammet. Vi har inte den kapaciteten ännu. Den här kursen löser några av problemen men långt ifrån alla, fortsätter Lars Benton.

Utbildningen är ett ettårigt magisterprogram som betalas av arbetsgivaren. Gensvaret från arbets-givarna har varit god men samtidigt är byggmarknaden glödhet. Så det återstår att se om arbetsgivarna i praktiken väljer att avvara personal för att sätta dem i skolbänken.

– Jag tycker att alla som har fallen het och kvalifikationer ska gå utbildningen. Den har potential att bli väldigt bra och ge eftersökt kun-skap, säger Stellan Lundström.

Ska vi bygga 700 000 nya bostäder krävs det stora insatser i nivån med dem under miljonprogrammet. Vi har inte den kapaciteten ännu.

Lars Benton

Stellan Lundström, dekan skolan Arkitektur och samhällsbyggnad, KTH

Lars Benton, vd Viktor Hanson AB

upplandsvasby.se • 08-590 970 00

Zaha Hadid Architects

Väsbys stationsområde genomgår en renässans där en modern station, bostäder, kontor, handel och service i kollektivtrafiknära läge planeras. Projektet Väsby Entré skapar förutsättningar för en levande stadsdel, en attraktiv station och en stärkt kollektivtrafik.

Projektet Väsby Entré är en viktig pusselbit för Väsbys utveckling och tillväxt. Kombinationen av stations- och stadskvaliteter skapar mervärden för såväl väsbybon, pendlaren, som den regionala och internationella besökaren.

www.vasbyentre.se

VÄSBY ENTRÉ

www.htc-floorsystems.com www.htc-floorsystems.com

HTC Superfloor™

Världens bästa golvlösning från marknadsledaren

MiljövänligtEkonomisktLånglivatErgonomisktEnergieffektivt

Förbättrad arbetsmiljö på BT Products ABBT Products AB som ingår i Toyota Industrial equipment har över 60.000 kvm av slipade golv enligt HTC Superfloor konceptet. Några skäl till varför BT valde HTC Superfloor™ är:

- Oslagbar totalekonomi långsiktigt- Ett golv för både truckgångar och kontor- Lättstädat och representativt- Inga truckmärken på golven- Miskat underhåll på truckar

HTC Sweden ABPhone +46 (0)121-294 00E-mail [email protected]

Shoppingcentrum, retail, lager ... Offentliga miljöer, skolor, flygplatser ... HTC Superprep™ - Sanering, Avjämning

HTC - en leverantör av helhetslösningar

HTC ger professionella kunder över hela världen en enkel, miljövänlig och lönsam vardag genom hög servicenivå och marknadens bästa och mest innovativa helhetslösningar inom slipning av betong, natursten och andra hårda ytor.


20 Fördjupning Arbetsmiljö och säkerhet FOKUSBYGG.SE

Då verksamheter förändras över tid bör stor vikt läggas på ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att löpande kunna hantera de risker som kan finnas på en arbetsplats. Detta är extra viktigt inom byggbranschen då arbetsmiljöarbetet måste omfatta alla förhållanden på alla byggarbetsplatser. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

Systematiskt arbetsmiljöarbete förebygger olyckor

”Certifierad brunns borrare är en investering i kvalitet”Branschorganisationen för borrentreprenörer, Sveriges Avanti-Borrare Förening, betonar vikten av certifierad kompetens vid brunnsborrning efter vatten och geoenergi.TEXT REDAKTIONEN

Arbetsmiljöarbete är reglerat i arbetsmiljölagen som är den lagtext som i grunden reglerar säkerheten på arbetsplatser. Förutom lagen finns det ett stort antal föreskriftshäften som preciserar lagen inom ett antal områden och konkretiserar hur man ska arbeta med säkerhet på arbetsplat-sen, till exempel när det kommer till utformning, lokaler, personlig skydds-utrustning och arbeten med kemi-kaler. Det finns även mer generella branschföreskrifter som till exempel för bygg- och anläggningsarbeten.

Kontinuerligt arbetsmiljöarbete är av stor viktEn grundbult i lagstiftningen är arbetsgivarens skyldighet att syste-matiskt arbeta med arbetsmiljön. I praktiken innebär detta ett förebyg-gande arbete där arbetsgivaren regel-

bundet identifierat potentiella risker, även om dessa inte specifikt finns reglerade i lagtexten, gör en riskbe-dömning och vidtar åtgärder som minimerar möjligheten till eventuell olycka alternativt begränsar den potentiella olyckans omfattning.

Arbetsmiljöronder, medarbetar-undersökningar och mätningar är tre exempel på förebyggande arbete. Arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsträf-far och vid utvecklingssamtal är två andra sätt att arbeta proaktivt.

Vid en olycka föreskriver lagen att det ska finnas en beredskap för att hantera situationer och kriser som uppstått. Inte heller här detalj-styr lagstiftningen arbetsgivarens handlingssätt, men det ska finnas en ansvarsfördelning hos arbetsgivaren. I ansvarsfördelningen ska tillväga-gångssätt vid en olycka såväl som

det mer långsiktiga efterarbetet vara specificerat.

Ett säkerhetstänk som håller över tidOrganisationens kanske allra största utmaning när det kommer till en säker arbetsmiljö är att säkerställa

en levande säkerhetskultur – ett gemensamt sätt att tänka och agera i säkerhets- och arbetsmiljöfrågor.

Ett av de klassiska dikena är att en machokultur börjar utvecklas i en organisation. Jargong i stil med att man måste ta lite skit ”för att det kommer med jobbet” är ett exempel på detta. Även känslan av att inte kunna påverka en situation kan också vara direkt skadligt.

Arbetsmiljöpolicyn på en arbets-plats är ett verktyg som ska ange riktningen och det långsiktiga målet för arbetsmiljöarbetet. Om företaget har minst tio anställda ska policyn dokumenteras skriftligen.

Hur säker arbetsmiljön blir är mycket avhängigt den rådande säkerhetskulturen. Delaktighet är med andra ord a och o för att alla ska förstå och känna igen sig i arbetet.

En grundbult i lagstiftningen är arbetsgivarens skyldighet att systematiskt arbeta med arbetsmiljön.

Efterfrågan på egenproducerad energi hos fastighetsägare växer. Det säger Dominika Rydel, vd för branschorganisationens servicebo-lag Avanti System AB.

– En orsak till det ökade intres-set är att fler vill vara med och bidra till en hållbar utveckling.

”Jämför olika system”Enligt Dominika Rydel tillåts inte fastighetsägare att fritt välja energi-källa i alla kommuner. Hennes tips är att jämföra olika energisystem. Geoenergi (bergvärme) innebär en besparing från dag ett och kan generera både värme och kyla från ett och samma system.

– Minst två tredjedelar av ener-gin från exempelvis ett bergvärme-system är gratis och förnybar.

För fastighetsägare som funde-rar över om det är värt att använda en certifierad brunnsborrare för bästa kvalitet, är svaret tveklöst ja.

– Våra medlemmar har minst en certifierad Ansvarig Borrare (AB-certifikat) och många års erfarenhet. För att få ett certifikat måste borra-ren ha genomgått kurser och avlagt examina i bland annat hydrogeologi, juridik samt utfört svetsprov och ha en bra heltäckande företagsförsäk-ring, avslutar Dominika Rydel.

Dominika Rydel, vd Avanti System AB

Aktuellt

Älskar dina kunder dig?Låt dem berätta det för andra!

getflowbox.com


flowbox Kontakta oss så berättar vi hurJonatan Söderlund

073-762 70 [email protected]

www.investium.se

Världsledandeinnovativa lösningarpå de globalaklimat- och miljö-utmaningarna.Klimatförändring och miljöförstöring är två av de största hoten mot mänskligheten.Näringslivet har här den viktigaste rollen att skapa och erbjuda lösningar med teknik och metoder som är kommersiellt konkurrenskraftiga. Därför utvecklar, förädlar och investerar vi i smart teknologi som ger global miljö-, -klimat- och välståndsnytta. Våra lösningar kan minska de fossila CO2-utsläppen med 100-tals miljarder ton, baserat på energieffektivi-sering med återvinning och naturens egen energi.

Återvinning avvärme frånvatten

www.evertech.se

Evertech återvinner och distribuerar lågvärdig värme från sjöar, vattendrag och spillvatten till fastigheter. Den omvandlas till högvärdig termisk energi med hjälp av våra världsunika ETX-kollektorer.

Distribution av värme/kylai fastigheter

www.ecoclime.se

Världens skönaste inomhuskomfort utan drag, oljud, kallras och luftföro-reningar. Ecoclimes patenterade ETX-komfortpaneler för termisk rumsstyrning ger även den mest energieffektiva fastighetskomforten.

Återvinning avstamved frånklenträd

www.cintoc.se

Ny teknologi för att röja och transportera klenträd energieffektivare avsedd för biobränsle och biomassa, utvecklas av Cintoc tillsammans med skogs-bruket och Energimyndigheten.

Miljösaneringav förorenadebottensediment

www.scandecon.se

Scandecon erbjuder miljösanering av förorenade bottensediment i sjö- och havsområden med hjälp av innovativ och unik frysmuddringsteknologi.


22 Krönikan Evelina Strandfeldt FOKUSBYGG.SE

Läskrönikanimobilen!FOKUSBYGG.SE

Hur ser ett hus ut egentligen?

Hur fungerar en dusch? Det kan tyckas vara konstiga frågor att ställa, speciellt

om man jobbar i byggbranschen. Frågorna är ändå i allra högsta grad befogade i och med de snabba förändringarna vi ser idag inom hållbart byggande.

Faktum är att nästa genera-tions hus och städer – och duschar med för den delen – redan håller på att planeras och byggas. I nästa generations dusch behövs bara fem liter vatten, och sådana duschar finns redan installerade på ett gruppboen-de i Malmö. I nästa generations stad finns det planer på att göra Stock-holms invånare självförsörjande på protein genom att odla insekter vid Vanadisplan. Tillvaron blir minst sagt annorlunda och det går inte längre att bara att bygga vidare som vi alltid gjort.

Det är inte bara tekniken och bygg-andet som ändras, utan också beteenden och affärsmöjligheter. Den som inte följer med i utveck-lingen kan lätt tro att ett hotell är en byggnad med många små rum att hyra och där frukost serveras i restaurangen mellan klockan sju och tio på morgonen. I dagsläget heter världens största hotellkedja Airbnb. De äger inte ett enda rum själva, men kan ändå erbjuda över en mil-jon rum i mer än 34 000 städer runt om i världen.

Nu jobbar framsynta IT-entrepre-

nörer på att ta samma koncept vidare till bland annat kontorsuthyrning och parkeringsplatser. Affärsmöjlig-heter utmanas och förändras i hög takt, så det gäller att hänga med. Hur anpassar du dig för nästa generations företagande?

Nästa generations invånare och hyresgäster kommer att vara svåra att tillfredsställa. Nästa generations föräldrar vägrar låta sina barn gå i fuktskadade skolor från 70-talet med dålig ventilation och golvmattor av PVC. Nästa generation har höga krav och är medvetna individer. För att inte tala om nästa generations pensionärer. Hur vill du att ditt äldreboende ska se ut i framtiden? Vi misstänker att du inte ser en efter-middag med bingo och dragspels-musik framför dig i ett mörkt allrum från år 1992.

Nej, det är dags att hoppa på tåget att bygga framtiden så som vi vill att den ska se ut. Vi styr kursen mot en hållbart byggd miljö, ett litet steg i taget. Vi som brinner för bättre byggnader och platser som ger människor sundare och ljusare miljöer att leva, arbeta och leka i. På vägen måste vi inspireras, pröva, göra om och förhoppningsvis göra rätt. I alla fall mer rätt än vad vi gjort tidigare för att så småningom uppnå den hållbart byggda miljön. Det är en lång resa vi måste ut på tillsammans. Tåget med destination framtiden avgår strax. Du hänger väl med? ■

I nästa generations stad finns det planer på att göra Stockholms invånare självförsörjande på protein genom att odla insekter vid Vanadisplan.

Evelina Strandfeldt, chef policy och marknad, Sweden Green Building Council

FOTO

JA

SH

AR

GH

AVA

MP

OU

R

Hållbart byggande för framtidenMimer är det största bostadsbolaget i Västerås med omnejd. Vi äger och förvaltar cirka 11 300 bostäder. Över 22 000 västeråsare bor i våra hus. Vår vision är att bli Sveriges bästa bostadsföretag. Mimer är en av Stockholm-Mälarregionens största hyresvärdar med ett brett utbud av hyreslägenheter i Västerås. Vi ägs av Västerås stad och erbjuder trygga, trivsamma bostäder med hög kvalitet. Vi bygger bostäder för framtiden och tillhandahåller bostäder för livets alla skeden. I vår bostadskö väntar cirka 40 000 personer på att få flytta in hos oss. Vårt mål är att färdigställa minst 1 000 inflyttningsklara lägenheter till 2020. Vi bygger hyresrätter som ger fler människor chansen att få en bostad. En bra dag börjar hemma brukar vi säga.

Attraktivt område vid MälarenMimer har nyligen köpt fastigheten Förseglet på Öster Mälarstrand i Västerås. Området beräknas ge plats för minst 700 lägenheter. Det sjönära läget och närheten till Västerås centrala delar gör att intresset för att bo i området är stort. Genom köpet ökar vi andelen hyresrätter i området vilket gör det möjligt för bredare grupper att kunna få en bostad i området.

Västerås högsta trähus

På Öster Mälarstrand bygger vi Mesanseglet, Västerås högsta trähus i sex våningar. Genom att husets stomme enbart består av förnyelsebart material bidrar vi till minskad miljöpåverkan. Trähus ger bättre inomhusklimat och minskar dessutom energianvändningen.

Socialt engagemang

För oss är det viktigt att bidra till samhälls- utvecklingen i de områden där vi har våra fastigheter. Vi driver och deltar i ett stort antal sociala projekt. Bland annat läxhjälp i socialt utsatta områden, Summer works – sommar-jobb för ungdomar i våra bostadsområden, fotbollsträning för nyanlända ungdomar och Mimerklubben – en meningsfull sysselsätt-ning efter skolan i Rocklundaområdet.

Framtidsgränd

Välkommen till Framtidsgränd. Här har Mimer tillsammans med Mälarenergi skapat bostä-der med fokus på klokare energianvändning. Smarta elnät, minskad energiförbrukning och ökad medvetenhet hos hyresgästerna är viktiga inslag. Projektet följs av forskare som studerar hur ny teknik kan användas för att minska energiförbrukningen i lägenheterna.

Vi bygger Västerås största trähus på Öster Mälarstrand. Husets stomme består enbart av förnyelsebart material.

Mimer bygger offensivt och hållbart för framtiden

#Csaga

Det är inte raketforskning. Det är Active Life Cycle

Management.

Active Life Cycle Management är vårt sätt att säkra det långsiktiga

värdet i era fastigheter och industrianläggningar. Oavsett fastighet eller

anläggning, kan Caverion ansvara för dess framtid... långt in i framtiden.

Läs mer på caverion.se/Csaga

Ventilation ochluftbehandling

El

Värme och sanitet

fokus bygg 16-03-11

Documents