försvarsutbildaren nr5-2011

Försvarsutbildaren 5/2011 1

försvars

nr 5 · 2011

Pilotkurs i Umeå sidan 18

Militärt höstlov i Halland sidan 14

Brytningstid sidan 9

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 1 2011-11-29 13:21:40

2 Försvarsutbildaren 5/2011

ledare

Från Svenska FörsvarsutbildningsförbundetAnsvarig utgivare: Generalsekreterare Leif Tyrén

Chefredaktör: Informationschef Per Klingvall e-post: [email protected]

Redaktör:Tommy Jeppsson

Annonschef: Kontakta 08-587 742 00 eller [email protected]

Omslagsbild:Soldater på grundkurs jägare vid övning i skogarna runt Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur. Foto: Kim Svensson/Combat Camera

Adress:Karlavägen 65, Stockholm

Postadress: Box 5034, 102 41 Stockholm

Telefon08-587 742 00

Telefax 08-587 742 90

Postgiro: 69310-1

E-post:[email protected]

Hemsida:www.forsvarsutbildarna.se

Originalframställning/TryckTryckerigruppen AB

Adressändringar:[email protected]

Manusstopp för Försvarsutbildaren nr 1/12 är den 19 dec-11. Nr 1 kommer ut den 10 feb 2012.

Upplaga 33 700 ex/utgivning, 5 nr under 2011. Tidningen är TS-kontrollerad.

försvars

nr 5 · 2011

Utan ideella funk-tionärer stannar kugghjulen

När jag tillfrågades för snart ett halvår sedan om befatt-ningen som generalsekreterare måste jag erkänna att jag först reagerade avvaktande. Efter att ha gjort en del efter-forskningar ersattes den känslan snart av nyfikenhet - vad står förbundet för, vilken roll spelar frivilligrörelsen, vilka

framtidsfrågor och utmaningar står för dörren och inte minst vilket utrymme och jord-mån finns för att driva verksamheten vidare? Efter att sökt svaren kände jag att jag ville vara en del av detta och tror mig också kunna bidra till den fortsatta utvecklingen.

Det är många frågor som behöver diskuteras inom förbundet men av bl a utrymmes-skäl är denna sida inte rätt fora. Jag kommer därför att utveckla mina tankar och lyssna på Er medlemmar under de besök jag redan påbörjat på regional och lokal nivå. En av de strategiskt viktigaste frågorna som jag kommer att lyfta vid våra möten är det som jag uppfattar som en av nycklarna till att Svenska Försvarsutbildningsförbundet utvecklas till att bli det naturliga valet för såväl den potentielle medlemmen som för uppdragsgi-varna - nytändning och rekrytering av funktionärer utgör för mig kärnan som behövs för att upprätthålla en bred folkförankring, lösa uppgifter åt beställande myndigheter och för att genomföra efterfrågade medlemsaktiviteter. Utan kunniga, villiga och ideellt arbetande funktionärer stannar Försvarsutbildarna och därmed ett av de viktigaste kugghjulen i frivilligrörelsen.

Det går inte att slå sig till ro i en säkerhetspolitiskt dynamisk värld, då förlorar vi snabbt vår betydelse. Vi står inför spännande utmaningar och mångfacetterade uppgif-ter och för att nämna några:

- Hur skapar vi mervärden för Försvarsmakten, inte minst i miljöer där uniformsyr-ken är ett diffust begrepp?

- Hur antar vi utmaningen med krisberedskap och kompetenspooler visavi Försvars-utbildarnas traditionella expertområden?

- Hur kan vi kompetensförsörja främst markarenans insatsorganisation utöver de uppgifter vi idag löser för hemvärnet?

Jag vet att det finns många goda idéer ute bland Er medlemmar och tillsammans med Överstyrelsen formar vi framtiden i dialog med våra uppdragsgivare.

Syns man inte synes man inte finnas. Jag uppmanar Er därför att i alla lägen synlig-göra förbundet och vad vi står för. Vi får ofta uppskattande ord från våra uppdragsgi-vare; de vet att vi både vill och kan - känn stolthet över det! Vi är en pigg och ytterst relevant 100-åring som ser på framtiden med tillförsikt.

Avslutningsvis vill jag tacka Er alla som hälsat mig välkommen in i förbundet, inte minst kansliet som varit mig så behjälplig den här första tiden – jag känner mig verkli-gen väl mottagen!

Jag vill också önska min företrädare lycka till i vad helst han nu i sin nya roll som pensionärsavgången väljer att engagera sig i.

Med tillönskan om En God Jul och Ett Gott Nytt År med många mil i skid- och löparspåret eller begränsat till promenadstråket

Bengt SandströmGeneralsekreterare



chefredaktören har ordet

Etthundra år100 år är en aktningsvärd ålder men ål-dern har inget eget värde. Det är vad man gjort som betyder något, eller kanske än viktigare, det är vad man kommer att göra som är allra viktigast.

Om vi lutar oss tillbaka och tar en titt i backspegeln så inser vi att vi genom åren åstadkommit en hel del. Vårt ursprung ligger i det svenska folkets folkrörelsetanke under 1800-talets senare hälft. Landstor-men grundades som en värnpliktsliknande företeelse och i samband med den ålagda övningsverksamheten så insåg man att det befäl som fanns inte klarade av de uppgifter man hade. För att råda bot på det så bildade landstormsbefälet fören-ingar där man frivilligt organiserade olika utbildningar.

Under olympiaden i Stockholm 1912 så bildades ett riksförbund som därmed markerar starten på det som numera är Svenska Försvarsutbildningsförbundet. Under årens lopp har vi svarat för utbild-ning av tusentals befäl ingående i Land-stormen och från 1942 det värnpliktiga befälet i samband med att landstormen blev ett hemvärn. Vi har också möjliggjort för ytterligare tusentals medlemmar att

fortbilda sig inom det försvars- och säker-hetspolitiska området och i samband med det kunna ge röst åt deras intressen.

Vägen har inte alltid varit rak utan vi har i omgångar tvingats omvärdera vår verksamhet i samband med stora yttre förändringar. Det har inte alltid varit självklart att vi haft en uppgift men orga-nisationen och medlemmarna har alltid haft en vilja till förändring, vilket gjort oss mycket livskraftiga även när ”marknaden” har försvunnit. Vi har haft en inneboende trygghet som gjort at vi kunnat förändra oss och jag upplever starkt att den förmå-gan finns kvar när nu värnpliktsförsvarets kapitel är avslutat.

Under ett par år har vi på olika sätt sökt lösningar och utveckling för att kunna tillgodose både medlemmarnas och totalförsvarets behov. Vi har idag en stabil grund med utbildningar men vi har fortfarande kvar ett ordentligt arbete med att få en trygghet i hur både nya och framtida medlemmar skall vilja vara en del av Försvarsutbildarna. Det är där som fokus måste läggas framöver och det är där nyckeln till våra kommande 100 år ligger. Att skapa en organisation som är attraktiv

och öppen för alla. Vi skall vara det natur-liga valet för alla de som är intresserade av Försvarsmakten och samhällets krishante-ringsförmåga.

Det här är något som vi vill spegla även i tidningen. I det här numret finner ni en kort exposé över våra första 100 år och nästa år kommer vi också att återknyta till historien på olika sätt men framförallt skall vi vara framåtblickande och lyfta fram dagens och morgondagens verksam-het. Vi skall vara lite som Jonas Jonassons karaktär i boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. En hund-raåring med fantastiska erfarenheter men som inte slagit sig till ro utan söker nya utmaningar. Vi skall dock inte försvinna utan vara än mer synliga än tidigare. Medan vi väntar på jubileumsåret och alla nya ut-maningar så vill jag önska alla en God jul och ett Gott nytt år.

Per KlingvallChefredaktör

Vill du vara med och förändra?Under höstkonferensen i Karlstad har Ungdomsrådet jobbat med att förbättra rå-dets rutiner och diskuterat hur ungdoms-verksamheten ska förbättras. För att få bästa resultat vill vi ha era idéer och för-slag. Just ditt förslag kan leda till en bättre, roligare och mer lärorik verksamhet!

Besök oss på hemsidan: www.forsvarsutbildarna.se/ungdomsradet eller skicka dina frågor och förslag till: [email protected]

Från vänster: Robbin Wiss (Stockholm), Joakim Alm (Norra Småland), Daniella Stridsberg (Skåne), Jörgen Fagerström (Östergötland/Överstyrelsen), Elma Norberg (Västerbotten) och Dmitri Zernov (Stockholm). Foto: Johan Nydén


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETERCBRN-utbildning i Kalixfors

Dålig uppslutning i Vårgårda

Elever lärde sig presentera i TylebäckUNDER EN kURS i Tylebäck som förbundet Miljö och Hälsa anordnade fick eleverna lära sig presentera de frågor som förbundet arbetar med.

Henrik Wapen som är ut-bildningsansvarig på Miljö och Hälsa är nöjd med kursen.

– Jag tycker att eleverna gjorde bra ifrån sig och nu kan de åka ut till hemvärnsförband och prata om det vi jobbar med, säger han.

Eleverna använde sig av den handbok som förbundet tagit fram. När de övade presenta-tion hade de också nytta av ett PowerPoint-underlag som är tänkt att användas i detta sam-manhang. Frågorna är bekanta; hygien, livsmedelshantering och miljö.

Kurschef var Hans Flyman från Miljö och Hälsa.

Glömde informera om övning

CBRN STOD På SCHEmAT under en grundkurs i Kalixfors utanför Kiruna i slutet av oktober. Tolv elever, de flesta hemvärnssoldat-er fick under 20 timmar bekanta sig med ämnet CBRN.

Den som höll i trådarna var Sö-ren Niva som är förbundsstyrelse-ordförande i Försvarsutbildarnas Norrbotten Norra. Han hade hjälp av instruktörerna Mathias Määttä

och Johanna Darehed, som båda är utbildade vid Skyddsskolan i Umeå.

Under utbildningen fick eleverna lära sig indikering, vad olika agens innebär liksom skydd. De testade autoinjektorn och skyddsmask 90. Enligt Sören Niva var eleverna mycket nöjda med utbildningen.

NäR HEmVäRNET i GäVlE-BORG övade strid i bebyggelse fungerade inte informationsplik-ten. Det var i samband med en större övning där strid i bebyg-gelse var ett moment som auto-mateld avgavs. Det uppskattades inte av boende i Mackmyra, strax utanför centrala Gävle. De hade inte informerats om övningen.

Ulrica Hörberg som bor vid öv-ningsområdet fick ett annorlunda uppvaknande.

– Jag vaknade av automateld och kikade försiktigt i fönstren. Sedan ringde jag 112, berät-tar hon för Sveriges Radio P4 Gävleborg.

Hemvärnet bad om ursäkt.

Strid i bebyggelse. Foto: Alexander Gustavsson/Combat Camera

ViD EN kURS för blivande ungdomsinstruktörer blev inte uppslutningen vad Arne Ekberg, vice förbundsstyrelseordförande och utbildningsledare i Älvsborg, hade hoppats på. Till den kurs som vanligen är central och i aktuellt fall regionalt anordnad hade tio elever anmält sig. Men dagen före hoppade fem av. Arne Ekberg är inte nöjd.

– Det finns anvisningar om minsta antalet elever men vi valde att genomföra kursen ändå, säger han.

Instruktörer var bokade, liksom logi och mat.

– Då var det inte bra att ställa in.Arne Ekberg har diskuterat

problemet, senast på höstkonfe-rensen i Karlstad.

– Man kan ju använda an-tingen moroten eller piskan. I mitt civila liv vet jag att det kan kosta att inte dyka upp på en utbildning. Det är nog svårt i försvarsutbildarsammanhang.

Han tror mer på någon sorts premie för de som kommer till en kurs.

– Utbildningspremier används inom hemvärnet och det är en idé som jag tycker att vi ska använda, säger han.

Men de elever som var med på instruktörskursen fick en gedigen utbildning på Vårgårda och två har redan en vecka efter kursen använt sina kunskaper som ung-domsinstruktörer.

Hemvärnet fann – för sentDEN 63-åRiGE mAN som kom-mit vilse på väg till en stuga i Muddus nationalpark och som sökts av ett stort uppbåd hittades död av hemvärnet en kilometer från stugan.

Mannens kamrat slog larm då 63-åringen inte kommit till stugan.

– Av någon anledning pas-serade han stugan, säger Odd Fischer, polisens insatsledare vid eftersöket.

Polisen började söka man-nen efter kamratens larm. En helikopter med värmekamera sattes in liksom 22 man från hemvärnet med fem hundar, två hundekipage från polisen och fyra fjällräddare. Hemvärns-soldaterna hittade mannen, då avliden, en kilometer söder om stugan.

– Han hade gått av leden och lämnat ryggsäcken i skogen. De hittade kroppen en bit från ryggsäcken, säger Odd Fischer.

Svenska jägare övade med norrmänUNDER TVå VECkOR har Arméns jägarbataljon övat i området kring Abisko, Nikkaluokta och Kalixfors. Övningen skedde inom batal-jons ram och jägarbataljonen fick understöd av norska försvarets helikopterskvadron från Bardufoss. Samövningen omfattade taktisk trupptransport, luftburen försörjning och evakuering av skadade.

Under övningen ingick förutom helikopterinslagen också verksam-het med passage uppför och nerför berg. Bataljonen tog sig över glaciärer på 1 400 till 1 750 meters höjd. Övningen avslutades med en flera timmar lång stridsinsats på Kalixfors skjutfält.

Jägarsoldat i bergsterräng. Foto: kim Svensson/Combat Camera


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETERNYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER


70 öre i månadslönDET BlEV DROPPEN för en flygvapenofficer som just kommit från Libyeninsatsen: I lönekuvertet fick han 70 öre för en månads jobb.

Förklaringen till den magra lönen stavas Prio, Försvars-maktens resurs- och ekonomi-ledningssystem. Officeren beskrev i ett blogginlägg under pseudonymen ”Lt M” alla turer runt löneutbetalningarna. ”Lt M” berättade om löner, utlands- och jourtillägg som ibland kom delvis, ibland inte alls.

Problemet är bekant i hela Försvarsmakten. Soldater i den nu upplösta nordiska strids-gruppen fick vänta i månader på semesterersättningar och ersättningar för övningsdygn och övertider.

Projekt Prio inleddes 2004 och målet är att det ska bli ett enhetligt system för resurs- och ekonomihantering. Införandet av Prio sker stegvis, steg 1 och 2 är genomförda, steg 3 har påbörjats och steg 4 där all personalinformation ingår ska vara slutförd 2012.

Fortsatt GMU vid Arméns jägarbataljonARméNS JäGARBATAlJON har fått klartecken för att nästa år genomföra GMU.

– Vi räknar med att vi kan er-bjuda alla de som är lämpliga och

klarar våra slutliga tester för konti-nuerlig tjänst en anställning, säger förbandets chef Urban Edlund.

Fram till nyligen var det oklart om jägarbataljonen också 2012 skulle genomföra GMU.

– Vi är glada och tacksamma för beskedet. Det innebär att vi kan fullfölja det vi börjat och det är viktigt för jägarbataljonen att vi kontinuerligt får genomföra GMU.

Exakt hur många utbildnings-platser jägarbataljonen får 2012 är inte bestämt.

– Vi tror att det blir ungefär som nu, det vill säga trettio till femtio. Vi får det slutliga beske-det i november-december.

GMU:n vid jägarbataljonen nästa år pågår mellan 2 april och 29 juli. De som genomför utbild-ningen och bedöms som lämp-liga och klarar jägarbataljonens tester erbjuds en anställning med början av augusti 2012.

Försvars-makten bloggarFÖRSVARSmAkTEN HAR lan-serat blogg.forsvarsmakten.se där alla som är intresserade kan följa Försvarsmaktens medar-betare i när och fjärran. På blog-gen ges enskilda medarbetare möjligheten att berätta om sin vardag och diskutera det som händer i myndigheten.

Försvarsmakten är redan Sveriges största myndighet på Facebook och har en egen kanal på YouTube med filmer från Sverige och världen.

Besökarna på bloggen kan följa allt från en hemvärnsba-taljon till ett skyttekompani i Afghanistan. Genom att an-vända taggen #SVFM kan den intresserade skicka inlägg till portalen från egna bloggar och Twitterkonton.

Äntligen – en behå!FÖRSVARSmAkTEN HAR NåTT en milstolpe i jämställdhetsarbe-tet: Nu finns en militär behå.

Dagens behå uppfanns 1889. Då bestod den av en undre och övre del, där den nedre delen var en korsett. 1905 började den övre delen säljas separat. 1922 kom den första behån med kupor för brösten. Nu kan kvinn-liga rekryter tilldelas behå och dessa kan bytas vid tvättbyte.

Blev rekrytUNDER TVå DyGN bytte Catharina Henriksson, politiskt sakkunnig, skrivbordet mot två dygn i skogarna runt Eksjö. Hon deltog i en överlevnadsövning med rekryterna på Ing2 och dess GMU.

Catharina Henriksson har ansvar för militära personalför-sörjningsfrågor och ville se hur verksamheten ”fungerar i prak-tiken”. Det fick hon göra under de två dygnen tillsammans med de soldater på GMU-plutonen som då gjorde sin tolfte utbild-ningsvecka.

Satsning på varumärketFÖRSVARSmAkTEN SATSAR På sitt varumärke och har lagt 100 miljoner kronor på marknadsföring i år. Det är fem gånger så mycket som spenderades 2009. Pengarna har gått till reklamtid, sponsring av sportaktiviteter och annan varumärkesbyggande verksam-het. Målet är att framstå som en attraktiv arbetsgivare och att stärka förtroendet för Försvars-makten.

Den röda vargen på F21FilmBOlAGET yEllOW BiRD har ansökt hos Försvarsmakten om att få spela in en scen ur filmatiseringen av Liza Marklunds bok ”Den röda vargen”. Scenen utspelar sig utanför gamla Kallax flygplats avgångshall.

Filmbolaget har tidigare producerat de framgångsrika Milleniumfilmerna. Nu planeras sex filmer om kriminalreportern Annika Bengtzon. Huvudrollen ska spelas av Malin Crepin. Inspel-ningarna startar i februari 2012.

Älvsborg: detta har häntiNOm älVSBORGSFÖRBUN-DET har flera händelser ägt rum. Bland andra säkerhetsföredrag, överlevnadsutbildning ungdo-mar och en ”Path Finder”-kurs, också denna för ungdomar.

Glenn Altsten på Älvsborgsför-bundet informerar om föredra-get som major Gerhard Ittner, från Säksam i Göteborg höll. Itt-ner pratade om säkerhetstjänst, hur den är organiserad, skydds-värda tillgångar, säkerhetsplane-ring och skyddsåtgärder. Föga förvånande sa han att det är vi själva som är största hotet mot de skyddsvärda tillgångarna, inte minst när vi mailar eller talar i vår mobiltelefon. Tolv intresserade

medlemmar lyssnade uppmärk-samt.

På överlevnadsutbildningen som också anordnades av för-bundet fick ett tiotal ungdomar under ledning av Torbjörn Sellin från Arméns överlevnadsskola prova på att leva i naturen och ta tillvara på vad den erbjuder.

”Path Finder”-kursen eller Stigfinnarutbildningen var riktad mot ungdomar. De fick lära sig vad man bör veta om man är i naturen och ska gå från A till B. Det var karta och kompass, men det var också samband, signale-ring, marschkunskap, kniv och yxa. Plats: Bråts skjutfält utanför Borås.

Soldater på grundkurs för jägare under övning i skogarna runt Ar-méns jägarbataljon i Arvidsjaur. Foto: kim Svensson/Combat Camera


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER

Försvarsutskottet gör nedslag i SkåneSÖDRA SkåNSkA REGEmEN-TET har övat två av de fyra hemvärnsbataljoner som stöds av förbandets utbildningsgrupp. Under övningen gästades bataljonerna av Allan Widman (fp) och Claes-Göran Carlsson (s), bägge verksamma i riksda-gens försvarsutskott. Hemvärnet genomförde då en av sina KFÖ:er som kulminerade i skarpskjut-ning, stabsövning, sjukvårdstjänst och förplägnadstjänst.

Övningen var en funktionsöv-ning som för deltagarna innebar att de tränades i sina befattningar.

– Det är otroligt viktigt med hög kvalitet i övningarna för hem-värnets personal. Deras kontrakt kräver att de är med på en KFÖ per år och då ska vi hinna med allt från kompletteringsutbild-ning till grundutbildning på ny

materiel, säger Ove Tirud, chef för Skånska gruppen, till mil.se.

Hundförarna övade med skarp ammunition i kort patrullslinga där hundföraren eller hunden upptäcker målet. Skarpskyttarna övades i avståndsbedömning, att göra skisser över terrängen och målen, samt skytte.

– Förberedelserna är A och O, både att man anpassat vapnet och att man gör rätt inställningar innan man skjuter, sa Allan Wid-man efter att han provskjutit ett av prickskyttegevären.

Han sköt också Ksp58 och fick tillsammans med Claes-Göran Carlsson godkänt för detta. Det blev också ett interimskontrakt som Claes-Göran Carlsson under-tecknade och lämnade över till regementschefen överste Jan Pålsson.

Amfibiesoldat med ksp 58D. Allan Widman och Claes-Göran Carlsson fick också prova på. Foto: Försvarsmakten

Granat- tillbud i KvarnNåGOT GiCk SOm det inte skulle under en officersutbildning på Markstridsskolan i Kvarn. En gra-nat briserade i ett rum där flera elever befann sig.

Det var under en stridsövning i slutet av oktober som skarpa granater kastades genom en dörröppning. Vid tre tillfällen träffade granaten dörrkarmen. En gång studsade den tillbaka och briserade i det rum där eleverna befann sig.

Ingen skadades svårt, men två elever kände mindre smärta i skinka och ben. På Markstrids-skolan ser man allvarligt på det inträffade.

– Det som sker nu är att vi tar reda på vad som hänt, varför det har hänt och gör en undersök-ning så att det inte händer igen, säger informationschefen Maria Kvarnmarker till mtv.se.

Markstridsskolan har anmält händelsen till Arbetsmiljöverket.

Jubileum för regementeNORRA SkåNSkA REGEmEN-TETS 200-årsjubileum har firats i Kristianstad med uppmarsch av fem musikkårer, ÖB-besök och nostalgisk uppvisning av hästanspända artilleripjäser.

För många som gjort sin värnplikt vid regementet och deras anhöriga blev detta en ljus händelse. Intresset var stort, det visade publikskarorna utmed marschvägen och på Stora Torget.

Efter avlämning till ÖB Sver-ker Göranson, som började sin militära bana på P6 1977, vände han sig till kamratföreningen Norringarna och uttryckte sin glädje över att vara på hemmaplan. Han underströk värdet av att hålla traditionerna levande och gratulerade till 200-årsjubileet.

En konsert följde där vardera musikkår spelade ett nummer. De fyra svenska kårerna spe-lade, under ledning av Torbjörn Bengtsson, Norra Skånska Regementets ”På marsch” och Försvarsmaktens ”Under blågul fana”. Eslövs hemvärnsmusikkår hade dessförinnan spelat en P6-anknuten marsch ”Gripen”.

Filmer från regementets arkiv visades under dagen på museet, där chefen för Malmö museer, Göran Larsson, berät-tade om tiden för regementets tillkomst.

Yrkesarmé dyrare

Handskas varsamt med granater. Foto: mikael Hörnlund/Försvars-makten

VäRNPlikT äR klART billigare än en yrkesarmé. Övergången från en svensk armé som bygger på allmän värnplikt till en profes-sionell och frivillig organisation kommer att innebära stora ökade kostnader. Totalt rör det sig om omkring en och en halv miljard kronor för dyrare rekrytering, utbildning och tjänstgöring, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– Värnpliktiga är billigare än fast anställda soldater. Normalt

finansierar man det genom att ett större antal värnpliktiga ersätts av ett färre antal anställda soldater men det gör man inte nu, säger Peter Nordlund på FOI.

Han konstaterar att de sista kul-larna av värnpliktiga motsvarade det antal soldater som Försvars-makten kommer att ha anställda.

– Sedan finns det tecken på att övnings- och utbildningskostna-der kan bli dyrare än vad de var i pliktförsvaret.

FOI föreslår nu att försvarsde-partementet ser över rekrytering och andra områden för att hitta mer kostnadseffektiva lösningar.

Soldater i yrkesarmén – dyrare än värnpliktiga. Foto: kim Svensson/Combat Camera


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETERNYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER


Lottor i bunkern

Lunds stift drar in fältpastorer

kn Jerker Schmidt, fältpastor under kS18, kan räkna med att få åka ut igen. Hans kollegor som jobbar inom Försvarsmakten i Sverige får i stället räkna själar på söndagsgudstjäns-ten. Foto: Försvarsmakten

Norska cybersoldateri NORGE äR nästan var tionde soldat sysselsatt med att förhin-dra cyberangrepp. Även om Nor-ges cyberförsvar inte jämställs med armén eller flyget, så rör det sig om utvecklingen av en ny försvarsgren, skriver Aftenposten.

Antalet anställda i norska Försvarsmaktens Informasjonsin-frastruktur (NI) har vuxit från 400 under 2009 till 1 100 i dag. Därtill kommer befattningshavare som arbetar med datasäkerhet för försvarsgrenarna.

Norsk skoterburen trupp. På tio norska soldater går en cybersol-dat. Foto: Torbjörn F Gustafsson/

Försvarsmakten

Soldathemmet ger närstöd

Svenska stridsjukvårdare övar medevac. Foto: Henrik klingberg FS21/Försvarsmakten

SOm FÖRSTA STiFT i Svenska kyrkan drar Lund in bidragen till militärpastorerna från 2014. Mo-tiveringen är att värnplikten är avskaffad och att församlingarna inte längre har själavårdsansvar.

Stiftens bidrag till kyrkans verksamhet inom försvaret har hittills motiverats av kyrkoord-ningens vistelsebegrepp. Detta innebär att församlingarna inte bara har själsligt ansvar för de boende inom församlingen utan även för den som vistas där under stor del av sin tid. Men med värnpliktens avskaffande

upphörde denna ordning.Nu drar Lunds stift in sina

bidrag till verksamheten på de tre regementena i stiftet. Sammanlagt handlar det om en besparing på 270 000 kronor om året och pengarna avses spen-deras på andra ändamål.

– Vår uppfattning är att det är onödigt med militärpastorer, förutom de som följer med ett förband på utlandsmission. Då är det en angelägenhet för kyrkan på nationell nivå, säger Bo Larsson, chef för utvecklings-avdelningen i Lunds stift. DET äR iNTE bara soldaterna

som kan behöva stöd. Lika viktigt är att anhöriga hemma får det. I slutet av oktober certifierades den ideella organisationen Soldathemmet som ett Familje-stödcentrum. Det innebär bland mycket annat att det finns tele-fonjour dygnet runt. Under 2011 har Försvarsmakten förstärkt stödet till veteraner. I de förband som är insatta utomlands finns soldater och hemma finns deras anhöriga som kan vara i behov av stöd.

På Luftvärnsregementet Lv6 i Halmstad, liksom på många andra regementen, kommer före årets slut att finnas en psykolog på plats. Dessutom har förban-den utsett veteranansvariga och kontaktpersoner för de ideella organisationer som stöder vete-

raner, bland dem Soldathemmet. Rollen har förändrats.

– Vårt åtagande är inte längre riktat enbart mot soldaten, utan också familjen runt honom eller henne, säger Mikael Larsson som är föreståndare för Soldathem-met i Halmstad.

För förbanden är det viktigt att det finns stöd för soldaternas anhöriga. Certifieringen som Familjestödcentrum innebär bland annat anhörigträffar inför och under en utlandstjänst, nätverksbyggande och aktivite-ter för hemmavarande familjer, telefonrådgivning och möjlighet till familje- och parrådgivning. Soldathemmet i Halmstad går före jul in i ett förberedelseskede inför förbandets insats i Afghanis-tan 2012. Då ska nätverk skapas för anhöriga.

EN ONSDAGSkVäll i slutet av oktober genomförde Svenska Lottakåren en kväll med föreläs-ning på temat ”Mindfulness” i samarbete med företaget Sensus. Plats: Bunkern i Karlslundsparken, Landskrona. Talare: Coachen Bo Andersson.

Bunkern fylldes snabbt av lottor från Vellinge i söder till Höganäs i norr. Medlemmar från Försvarsutbildarna hade också

anslutit. Alla lyssnade till ett föredrag om positivt tänkande, medveten närvaro, om att bryta mönster och fokusera. Diskus-sioner blandades med praktiska övningar som att knäcka en blyertspenna med ett pekfinger. Deltagarna fick också praktisera konsten att förflytta en fullvuxen man genom att endast använda pekfingrarna. Bo Andersson me-nade att det gäller att fokusera.



L

För leif Tyrén började engagemang-et i frivilligförsvaret med en idé om att han skulle skjuta pistol. Det ledde efter många frivilliga timmar till posten som generalsekreterare i Försvarsutbildarna. Nu går han i pension.

TEXT: PER LUNQE

FOTO: PER LUNQE OCH ULF HAMMARLUND

eif Tyrén kom med i frivilligrörelsen 1972. Vi sitter i hans rum på Karla-vägen och ljudupptagaren plockas

fram, jag vill inte missa Leifs nyanser som kommer på hans trygga östgötska.

– Hur långt räcker den? frågar han.Svaret blir 234 timmar. Vi kan ha ett

långt samtal. Det östgötska skrattet mullrar. Leif berättar om de steg som ledde in honom i Centralförbundet för Befälsutbild-ning och till dagens Försvarsutbildarna. Det har varit nya bud och nya förutsättningar. Leif tycker på en direkt fråga att han är en förändringsbenägen person. Något han haft nytta av när mattan ryckts bort under föt-terna på förbundet.

Hur var det året 1972, under ett årti-onde som präglades av devalveringar, hög inflation och oljeprischocker? Då jobbade Leif på Norrköpings Hamn och upptäckte att han hade fritid. Att jobbet började en tid på dagen och tog slut en annan och att han inte förväntades arbeta övertid. Han började skjuta pistol, men fick rådet att i stället för att gå med i Norrköpings pistolskytteklubb, vända sig till stadens luftvärnsförening. Detta var förstås en av livets tillfälligheter utan vilken detta samtal inte hade förts.

När ska vi börja skjuta?Leif engagerade sig i Norrköpings Luftvärnsförening. Det var övningar och utbildningar och det passade bra eftersom han var grundutbildad luftvärnare.

– Men när ska vi börja skjuta pistol? frågade han.

Generalsekreterare i brytningstid – Leif Tyrén går i pension



avgående GS

Jodå. Pistolskyttet kom igång efter ett halvår. Men så dök ett tillfälle att bekanta sig med Ak-4:an upp och då blev det också en kväll med sjukvårdstjänst. Det blev flera kvällar med sjukvårdstjänst. Och det blev några kurser med FBU. Det blev styrelsemö-te i luftvärnsföreningen inramat av kräftor. Här dök några frågetecken upp men Leif hade pärmen i väskan som rätade ut dessa.

Satte fart– Då var det en som tittade upp. Han kan ju hantera en pärm. Det blir en bra sekreterare.

Det blev mycket praktiskt arbete, att skriva kuvert, kallelser och protokoll. Det blev att veva stencilmaskiner. Föreningen hörde till Östanstångs FBU-förbund som täckte halva Östergötland. Förbundet hade problem med funktionärer och Leif till-frågades om han inte kunde hoppa in som förbundssekreterare. Tillsammans med an-nat friskt blod i förbundets styrelse var Leif med om att sätta fart på verksamheten.

Efter några år, 1982, blev Leif uppringd av Torsten Andersson, en major på I4 som arbetade med repetitionsutbildning.

– Kan du hjälpa mig? frågade han.Självklart kunde Leif hjälpa till. Saken

var den att en krigsförbandskurs skulle genomföras för värnpliktigt befäl i ett värnförband på Kungsängens flygplats i Norrköping.

krigsförbandskurser– De säger här på regementet att du har pengarna, fortsatte Torsten Andersson. Jaha. För det hade vi inte. Jag sa åt honom att vi skulle reda ut det, säger Leif.

Leif ringde kansliet på Karlavägen och resten är historia. En framgångsrik verksamhet med krigsförbandskurser hade startat. Under ett möte på Arméstaben med Rikshemvärnschefen och frivilligav-delningen berättade Leif om verksamheten. Det ledde till ytterligare möten där Leif pratade om krigsförbandskurser. Nu talade han på chefen för Arméns idékonferens.

– Ekonomin svarar vi för från frivillig-sidan, sa Leif.

På våren 1984 blev Leif invald i Över-styrelsen. Han fortsatte i Östanstång och kände att han hade mycket att tillföra. Krigsförbandskurserna var en lyckad sats-ning. Detta var knappt 20 år innan han fick anställningen som generalsekreterare.

Då började det bli ont om tid. Det var mycket resor och året har ju bara 52 veckoslut.

Leif blev vice ordförande i Överstyrelsen och jag frågar honom vad som drev på att fortsätta.

Leif menar att det ideella har faser.– Man kan gå med för att det finns så

mycket roligt att göra. Då gör man det för sin egen skull. Men för att det ska kunna fortgå måste jag göra det för att jag tillför nytta för andra.

Vill du bli generalsekreterare?Leif tycker att han är resultatorienterad och inte minst krigsförbandskurserna gjorde att han blev kvar i förbundet. Dessa kurser göt liv i verksamheten och spred sig över lan-det. Kontakterna blev nära med förbands-cheferna. Regementena visade respekt och respons.

2002 tillfrågades Leif om han var intres-serad av att bli generalsekreterare. Det är en post där det brukar sitta överstelöjt-nanter och överstar. Leif var värnpliktig överfurir. Men han fick anställningen på andra kriterier.

Såg du några utmaningar?– Det var att verksamheten skulle rulla

på i spåret. Det var till en början lite av förvaltande.

mattan rycktes undanMen det var en roll som snart skulle förändras. Kategorin värnpliktigt befäl som förbundet levde på var på väg att avvecklas. Förbundets namn började också bli otids-enligt och varumärket FBU hade ingen större lyskraft. Ett stort arbete sattes igång för att hitta något bättre.

Generalsekreterare i brytningstid – Leif Tyrén går i pension

– Vi hade 300 namnförslag. Vissa var helt oanvändbara. Försvarsutbildarna var då inte med. Av en tillfällighet föreslogs det.

2004 ändrades namnet till Svenska Försvarsutbildningsförbundet, i dagligt tal Försvarsutbildarna, ett namn som inte ska förkortas. Det speglar också förbundets nya verksamhet. 2004 till 2006 började också, som Leif säger, ekonomin styras om och nu var det bra att vara en förändringsbenägen person, även om Försvarsutbildarna då som nu har god ekonomi.

Vi pratade fusion– Det var flera frivilliga försvarsorganisatio-ner som var intresserade av att ansluta sig till oss men de var också lite skräckslagna, att vi skulle äta upp dem, säger Leif.

2006 var en brytpunkt då tilldelningen av medel och uppdrag minskade. Krigs-förbandens verksamhet minskade kraftigt. Nya konstellationer kom upp som förslag. Fem organisationer med Försvarsutbildarna i ledartröjan pratade fusion.

– De ringde på och sa att vi klarar inte året ut. För de andra fyra organisationerna var det katastrofläge.

Det började med leif Tyréns intresse för pistol-skytte och slutade med posten som general-sekreterare i Försvarsutbildarna.



avgående GS

n

Man kom på att ÖB Håkan Syrén skulle uppvaktas i Sälen. I samband med sälenkonferensen uppvaktades ÖB om frivilligorganisationernas oro.

– Vi tyckte att vi vunnit slaget och åkte hem och Flygvapenfrivilliga tog fram ett förslag till utredningsdirektiv.

När Försvarsutbildarna och de andra frivilligorganisationerna fick ett möte, inte med Håkan Syrén utan med chefen Hög-kvarteret, chefen Prod och chefen FRIV var tongångarna helt annorlunda.

– De sa med en mun, nej, nej och nej. Statliga medel i enlighet med regelverket.

Vi måste konsolidera ossLeif borstade av sig besvikelsen och en utredare, Björn Anderson, skulle utreda frivillighetens villkor inom försvaret. Han gjorde ytterligare en utredning med start 2008 där den bärande idén var att flera frivilligorganisationer skulle ansluta sig till en nystartad frivillig försvarsorganisa-tion. Den landade heller inte i det önskade resultatet.

– Min övertygelse är och har länge varit att förr eller senare måste det bli en ändring i frivilligheten. Den måste konsolideras.

Här ser Leif olika scenarier. Ett är att frivilligorganisationerna härdar ut så länge de kan. Risken är då att de dör långsamt.

– Det sättet är det sämsta att struktur-rationalisera. Det andra är att man sätter sig ner och analyserar situationen för organisationerna. Det har vi gjort själva. Vi gjorde helt om. Ända fram till 2010 var det varmhållning av värnpliktiga.

Nu driver Försvarsutbildarna omfattan-de verksamhet med rikstäckande förbund som Kriskommunikatörerna, Fältartis-terna, Tolkarna, Miljö och Hälsa med flera. Och förbundet vände upp och ner på utbildningen. Istället för att repetitions-utbilda genomförs nu grundutbildning, GU-F.

Hur är proportionen?Nya uppdragsgivare som MSB är intres-santa, nyligen var Kriskommunikatörerna anlitade för att driva en stor del av med-iespelet under övningen Barents Rescue i Norrbotten.

– Men jämfört med Försvarsmakten kommer MSB att vara en mindre upp-dragsgivare, säger Leif.

Hur han ser förbundets identitet:– Svårigheten i framtiden kommer att

vara att bibehålla Försvarsutbildarna som en ideell, allmännyttig, demokratisk och rikstäckande organisation med ett tillräck-ligt stort medlemsantal.

Ungdomarna är en fråga som ofta kom-mer upp inom Försvarsutbildarna. Leif ser som en poäng av ungdomsverksamheten att den genererar soldater, befäl och of-ficerare till Försvarsmakten, men frågar sig hur proportionen av satsade medel för rekrytering till Försvarsmakten ser ut.

– Vi får 3.1 miljoner kronor för vår ungdomsverksamhet samtidigt som Högkvarteret lägger ner 300 miljoner på marknadsföring.

Leif lämnar posten som generalsekre-terare med pension och med passion för frivilligheten i försvaret.

När leif Tyrén 2002 blev generalsekreterare var det bara att köra på i spåren. men snart skulle det ändras.

Detta blir vår jubileumslogotype

under jubileumsåret

• Dokumenterar rörelsens 100-åriga historia

• Författare; den välkände militär-historikern Lars Ericson Wolke, generallöjtnant Carl Björeman, förre generalsekreteraren Björn Orward, tidigare informationschefen Bert-Olof Lax och journa-listen Per Lunqe

• Utkommer i juni 2012• Cirkapris 250:-• Våra förbund kommer att få två

exemplar var, men är du person-ligen intresserad, sänd ett mail till [email protected] bindande att köpa

•

•

•••

FÖRSVA

RSUTBI

LDARNA

100 ÅR

BOKEN OM VÅRA FÖRSTA 100 ÅR

annons jub.boken_v5.indd 1 11/24/2011



historia

n Från Landstorm till FBUGenom riksdagsbeslut 1885 och 1892 skapas förutsättningar för att organisera en landstorm utformat som ett värnpliktsuppbåd avsett för lokalförsvaret och för bevakningsuppgifter.

Det kommer dock att dröja till 1904, tre år efter att indelningsverket slopats genom härordningen 1901, innan landstormen får en utformad organisation. Deltagande i övningar är frivilligt och skall bestå av skjutövningar inom det frivilliga skytteväsendet samt av kurser för landstormens befäl. Den första

försökskursen för landstormsbefäl genomförs 1905 i luleå. Efter kursen bildas den första frivilliga landstormsorga-nisationen, en klubb i luleå.TEXT: BERT-OLOF LAX

edan 1909 föds tanken på att organisera de efterhand bildade landstormsföreningarna till ett

riksförbund. Under de kommande åren uppstår många landstormsföreningar, ofta efter genomförda befälskurser. Befälsförhål-landena inom landstormen regleras först 1911. De som tas ut till befäl är män som man anser ha yrkesvana att leda folk. Men de flesta har inte någon militär befälsut-bildning.

Vid en landstormskongress i Stockholm 1912, där 19 av landets 25 landstormsför-eningar deltar, beslutas den 5 juli att bilda Sveriges Landstormsföreningars Central-förbund. Från detta år räknar dagens Försvarsutbildarna sin födelse. Året därpå fastställdes de första grundstadgarna.

I augusti 1914, vid 1:a världskrigets utbrott, mobiliseras landstormen. Den ut-rustas med den trekantiga grå och blå hat-ten, armbindel och gevär m/96. I övrigt är utrustningen spartansk. Bristen på befäls-förmåga är än mer besvärande. Efter kriget, vid 1925 års försvarsbeslut, dras de statliga medlen till landstormen in. Nedrustningen kommer att få konsekvenser som tydligt märks vid nästa mobilisering 1939.

R

Under beredskapen 1939–1945 fick land-stormen efter hand bättre och modernare utrustning . Foto: Försvarsstaben/krA



n

historia

Efter försvarsbeslutet 1936, förstär-ker Sverige försvaret mot bakgrund av utvecklingen i Centraleuropa. Intresset för landstormen och de frivilliga befälskurser-na ökar. Två år senare införs obligatoriska övningar för landstormen. Riksdagsbeslu-tet 1936 innebär också att landstormsoffi-ceren får en fastare ställning inom försvaret då han nu konstitueras i sin grad i stället för som tidigare förordnas. Bestämmelser för befordran till landstormsofficer regleras också.

Sedan 2:a världskriget brutit ut och för-stärkt försvarsberedskap anbefallts, inkal-lades 32 000 man ur landstormen. Armén, som mobiliserar 1939, kan nu räkna med över 1 900 landsstormsofficerare, som ut-bildats genom Centralförbundets försorg. Utbildningen av landstormsbefäl ökar efter 1936 års försvarsbeslut, men tillgången till utbildat befäl är trots detta för liten.

I 1942 års försvarsbeslut fastslås begrep-pet värnpliktigt befäl. Detta täcker in officerare, underofficerare och underbefäl. Repövningar skall dessutom genomföras med jämna mellanrum. Man börjar också tillämpa den nya värnpliktslagen. Staten tar över ansvaret för utbildning till befäl, vilken skett på frivillig väg inom landstor-men. Landstormsbefälen blir efterhand värnpliktiga befäl.

Landstormsrörelsen får som uppgift att ansvara för en frivillig, fortsatt utbildning av värnpliktsbefälet, vilka åläggs att inom landstormen genomföra minst två kurser, varierande mellan 60 och 90 timmar. Det ska ske inom en fyraårsperiod; under den tid befälsförordnadet gäller. Om dessa kur-ser inte genomförs förlorar vederbörande befäl sin grad. Utöver dessa kurser, inrättas särskilda befordringskurser för värnpliktigt befäl.

Centralförbundet för befälsutbildningEfter landstormens upplösning 1942 då landstormsförbanden blir en del av armén finns behov av nya grundstadgar. I juni 1943 fastställer Kungl. Maj:t grundstadgar för den nya organisationen med namnet: Centralförbundet för befälsutbildning (CFB), att gälla från och med den 1 juli detta år. I grundstadgarna bestäms att förbunden skall benämnas befälsutbild-ningsförbund, (Bfb), och föreningarna kallas befälsutbildningsföreningar, (Bf ). 1940 organiseras hemvärnet vars personal rekryteras bland landstormsmännen.

FBU under kalla krigetI CFBs verksamhetsberättelse för 1964/65 sägs ”att den frivilliga befälsutbildningen i framtiden mer konsekvent än hittills bör inriktas på att förbereda det värnpliktiga befälet för krigsförbandsövningarna.”

Det nya system av kurser som nu börjar byggas skall omfatta: kompletteringsutbild-ning, repetitionskurser med bl.a. beford-ringsutbildning och korrespondenskurser genom Försvarets brevskola. Man skapar även särskilda kurser riktade för krigsför-banden (Kfk). Den centrala kursverksam-heten för enskilda medlemmar ökar också.

CFB får fler och fler medlemmar under hela 70-talet, dels genom att nya organisa-tioner tillkommer, dels genom en fortlö-pande anslutning av medlemmar till FBU – främst till specialförbunden men även till FBU-förbunden. När 70-talet går ut har FBU-rörelsen ca 30 000 medlemmar.

1975 anger CA i en särskild order anvis-ningar för hur den frivilliga utbildningen skall bedrivas. För FBU anges: ”Den nuvarande frivilliga befälsutbildningen och ungdomsutbildningen bör öka.” Inom Armén myntas begreppet ”Krigsförbandet i centrum”. Inom FBU görs en omfattande satsning på krigsförbandskurser.

BrytningstidInom FBU-förbunden ökar antalet vuxna medlemmar fram till 1983. Ökningen be-ror sannolikt på den spänning, som råder i världen under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. En bidragande orsak torde också vara de ubåtsincidenter som inträffar under 80-talet.

Merparten av den utbildning som genomförs i FBU-förbunden och dess föreningar är hemortsutbildning. Den centrala utbildningen på kursgårdar och kursplatser visar i slutet av tioårsperioden en ökning. Utbildningen, som komplet-terar kunskaper från grund- och repeti-tionsutbildning, samlar liksom tidigare, flest deltagare. Dock sker en minskning av kompletteringsutbildningen i förbund och föreningar. Däremot finns en tendens att denna utbildning ökar på centrala kurser. Ledarskapsutbildningen utökas under 80-talet, förutom UGL finns fem ytterli-gare kurser i ledarskap.

Från invasionsförsvar till insatsförsvarDen snabba utrikes- och säkerhetspoli-tiska utvecklingen sätter av naturliga skäl

sin prägel på de försvarsbeslut som fattas 1992, 1996 och 2000. Försvarsbeslutet 1992 innebär en minskad krigsorganisa-tion och att antalet värnpliktiga som grundutbildas minskar. Försvarsbeslutet kan sammanfattas som att försvaret nu blir ”smalare men vassare”.

I 1996 års försvarsbeslut inriktas Försvarsmakten mot att kunna anpassas till olika, i framtiden möjliga situationer. Försvarsbeslutet innebär ytterligare stora neddragningar i krigsorganisationen och därmed även i grundorganisationen. Oba-lans i försvarets ekonomi leder till inställda repetitionsövningar och förkortning av grundutbildningen. Stora besparingar görs inom alla områden. Den frivilliga försvarsverksamheten är, trots försvarets försämrade ekonomi, prioriterad och kan med vissa inskränkningar upprätthållas på en normal nivå.

En arbetsgrupp inom FBU lämnar förslag till inriktningen av frivillig befälsut-bildning inför 2000-talet. Man betonar i sin slutrapport att utbildning för krigsför-banden skall prioriteras. Arbetsgruppens olika förslag införs efterhand och påverkar CFBs verksamhet under 1990-talet. CFB sluter med CA, (Åke Sagrén) en överens-kommelse, vilken innebär att den frivilliga befälsutbildningen i ännu högre grad skall anpassas till krigsförbandens behov. Med denna målsättning skall territorialförsvars-förbandens behov prioriteras.

De centrala kurserna får nu en ännu klarare inriktning mot krigsförbanden. De särskilda krigsförbandskurserna är en klar inriktning mot krigsförbandens behov av utbildning. Antalet deltagare är under början av 1990-talet omkring 1 000 per år. De ständiga förändringarna av krigsorga-nisationen gör emellertid det svårare för förbandscheferna att genomföra krigsför-bandskurser. Samtidigt deltar fler och fler hemvärnsbefäl i FBU-kurserna.

Under 1990-talet utvecklas även stridskurserna och anpassas efterhand till Försvarsmaktens krav. Kurserna i ”Strid i bebyggelse” inriktas för personal krigs-placerade i stadsskyttebataljoner. När Försvarsmakten inriktas mot fredsbeva-rande uppgifter utomlands skapar CFB, i samverkan med SWEDINT, kurser i ”Internationella uppdrag”.

Källor: Svensk försvarsvilja del 1–2, 90-års jubileumsskriften och CFBs årsredovisningar.



reportage

n

reportage

När Criscom laddar med journalister under mSBs övning Barents Rescue övas befattningshavare i Norrbotten i att hantera media.

TEXT: PER LUNQEFOTO: OLE HARALD FLåTEN

tt tjugotal journalister från Criscom med vässade pennor, kameror och bandspelare under ledning av Anders

Gummesson åkte runt i mobila team och jobbade i motspelets centralredak-tion, radio och teveredaktioner, allt för att övade myndigheter skulle få en realistisk mediebild.

Tempot under övningen var högt och tillsammans med journalister från kommu-nikationsbolaget Rejäl och Kalix folkhög-skola producerades under två dagar 200 artiklar, 35 radio- och 2 teveinslag.

Dammbrott i PorjusFör MSB som övade beredskapen i Boden, Luleå och Jokkmokk var journalisterna ett bra verktyg och MSBs Gabriella Rentsch, som ledde mediemotspelet samt planerat övningen under ett år, var mer än nöjd med journalisternas insatser.

– Jag är nöjd med kvalitén på det journa-listerna tog fram. Jag är också nöjd med hur alla i mediemotspelet jobbade, hur de löste problem och att journalisterna köpte det faktum att detta var en övning, säger hon.

Under övningen spelades med damm-brott i Porjus och att Lule älv svämmade över. Flera olyckor följde och övade myn-digheter hade inte bara att hantera dessa utan även media. För räddningstjänsten i Luleå visade det sig vara en ny erfarenhet när journalister tryckte på samtidigt som en räddningsinsats genomfördes. Men Kaj Nyström, räddningschef i Luleå, höll ihop sina brandmän, sjukvårdare och polis. Han hade även stöd av en rysk enhet eftersom övningen också var en test av myndigheter från Barentsregionen där också norska och finska aktörer var med såväl i den övade delen som i motspelet.

Högt mediatryck under Barents Rescue

Criscom levererade verklighetenUppgiften för Criscom och media var att stärka illusionen av verklighet under övningen som drevs av inspel. De initiera-des som order eller önskemål från spel-ledningen, önskemål från de övade eller situationsanpassade jobb som journalisterna själva grävde fram.

Medieövningen drev fyra mobila team

runt i Älvdalen. Tekniken trim-mades in och flöt bra under andra övningsdagen. För de mobila teamen kulminerade övningen med en presskonferens på länsstyrelsen i Lu-leå. Här fick övade befattningshavare en bra möjlighet att hålla ihop in-formationen under trycket av taggade journalister.

Som ett brev på posten gick också

Trafikverket ut med varningar om höga vattenflöden i fyrkanten Piteå-Älvsbyn-Boden-Luleå dagen efter att övningen av-slutats. En bro vid Nybyn var bortspolad. Detta var verklighet och underströk vad MSBs generaldirektör Helena Lindberg sa kvällen före – hon såg ett mönster i att myndighetens övningar brukar följas av verkligheten.

Journalister i mediemotspelet ger räddningsledaren kaj Nyström övning i att svara på frågor samtidigt som han ska leda räddningsinsatsen.

Criscommedlemmen Staffan Schmidt bakom ratten i ett mobilt team på väg mot en tågolycka.

E



ungdom

Det är morgon, andra dagen. i matsalen på luftvärnsregementet i Halmstad sitter instruktören Johan Vallström, klockan är sju och han kän-ner livsandarna återkomma. Bredvid honom sitter två andra ungdomar från Norrtälje. Här genomförs en luftvärnskurs för ungdomar.

TEXT OCH FOTO: PER LUNQE

– Det är fullspäckat nu, säger John Pet-tersson och menar då verksamheten för ungdomar i Försvarsutbildarna och Luft-värnsförbundet.

– Först den här veckan, den här helgen och nästa.

mörkerorienteringI dag fortsätter ungdomskursen med luftvärnsinriktning. De har ett välmatat program och kursen har kommit till stånd

Matat program i Halmstadmycket genom den regionala ungdoms-ledaren, Ulf Hammarlund och kurschefen Anders Folkesson på Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS. De har i sin tur haft gott stöd av Hallandsgruppen och ungdomshandläggaren Ulf Gustafsson.

Kvällen före har de 20 ungdomarna efter inryckning och information om luftvärnsregementet sprungit en två och en halv kilometer lång sträcka, med karta, kompass och pannlampa. Det är mörker-orientering. Alla gick i mål. Efter tapto 22:00 på logement och revelj 06:30 påföl-jande morgon lotsar Ulf Gustafsson dag två troppen till en lektionssal där Mathias Johansson från regementet ger en oriente-ring om luftvärnet.

luftvärn lockarUngdomarna är inte bara intresserade av att vara ungdomar i gröna kläder utan även av luftvärn.

– du... du... Svaren ramlar in. Halm-stad, Göteborg, Stock-holm, Härnösand... Bra. Hela landet, summerar Mathias Johansson. Han fortsätter: koppling till

luftvärnet? Även här får han svar: vår kom-panichef är med i luftvärnet. Vår ungdoms-avdelning hör till luftvärnet.

Mathias presenterar sig: jobbar på en luftvärnsbataljon och han började på en ra-darstation. Han berättar om en KFÖ i bör-jan av hösten och om Luftvärnets strids-skola. Nu tittar och lyssnar 20 ungdomar uppmärksamt. Mathias noterar intresset och börjar prata teknik. Störutrustning är en viktig del i det nollsummespel luftvärns-strid handlar om.

– När jag pratar med er och min röst ligger på kanske 60 decibel, vad händer om jag slår på musik i en radio och den musi-ken ligger på 140 decibel? Frågan är förstås retorisk och ingen räcker upp handen. Det är på samma sätt med radar, fortsätter Mathias Johansson. Upptäcka och dölja är grunden i luftvärnets strid.

PionjärkursUngdomarna lyssnar. De är i 15–17-års-åldern och kanske har de fått upp ögonen för en spännande karriär. Här, denna vecka i Halmstad kanske ett frö har såtts. Regementschefen på Luftvärnsregementet Lennart Klevensparr prioriterar ungdoms-arbetet och på Hallandsgruppen ser man också vikten av detta.

– Detta är för vår del en pionjärkurs. Det är första gången vi är med och genom-för en luftvärnskurs för ungdomar, säger Ulf Gustafsson.

En höjdare under kursen var att skjuta Robot 70-simulator. karl Hallkvist från Västanstångs ungdomsav-delning ser för första gången in i cockpit på en JAS39 Gripen.

Unni lundgren från Försvarsutbildarna i Väster-norrland och hennes kamrater bekantar sig med pulsspaningsradar.

För Ulf Gustafsson, ungdomshandläggare på Hallandsgruppen, var detta en pionjärkurs. Han ser fram emot fortsättningen.



n

ungdom

Han säger att ungdomsverksamheten fungerar bra i Halland och att utbildningsle-darna gör sitt bästa för att det ska fortsätta. Hemvärnsungdomen i Halland har gått upp i Försvarsutbildarnas ungdomsverksamhet så nu stöttar utbildningsgruppen det arbetet. Ungdomarna får stöd genom instruktörer, fortbildning, materiel, fordon eller medel för hyrbilar och mycket mer.

– Det viktigaste är att ungdomarna på den här kursen får prata med alla katego-rier som jobbar på regementet. Det här är vår chans att ge dem en bra bild, säger Ulf Gustafsson.

Han ser också att ungdomarna senare i valet av yrke kommer att fundera vidare. Allt är inte bara arbete. Det är mycket om-kring. Trivs jag i den här staden? Kan jag skaffa boende och till vilken kostnad?

Robot 70-simulatorDe 20 ungdomarna går i snygg kolonn till officersmässen. Där är det bara att lassa in. På faten ligger kupoler av kokosbollar, muffins och kexchoklad. En officer visar sedan runt bland mässens inventarier. Ungdomarna fortsätter till en stridsträ-ningsanläggning. Där får de sitta i moduler och prova på pulsspaningsradar. Det som verkligen får igång pulsen är den simulator där ungdomarna kan skjuta Robot 70 mot tre jättelika skärmar. Stefan Hennius som jobbar med anläggningen nickar bifall när Johan Valström får fullträff på en helikop-ter som knappt syns vid en skogsrand.

Galtar och leoparderKursen fortsätter med förevisning av luftvärnsregementets materiel. Och sedan kommer något verklig spännande. På Anders Folkessons arbetsplats, Försvars-maktens tekniska skola, får de klättra runt på en JAS39 och här råder bara en begräns-ning, trampa inte upp på vingarna. De får simulatorflyga en SK60. Det gillar alla, inte minst Marcus Larsson från Västanstångs Försvarsutbildarungdom och Linköping. Han har suttit i simulator förr så nu går det riktigt bra. Och han har varit med i ungdomsverksamheten i ett år.

– Det val jag gjorde när jag gick med är det bästa jag gjort, säger han.

Han jobbar extra som kock på värdshu-

20 nyfikna ungdomar fick ett välmatat program på luftvärnsregementet.

Eleverna fick på FmTS gå runt och klättra på Försvarsmaktens fordon, inte minst 122:an.

Johan Valström, ungdomsledare i

luftvärnsförbundet såg till att det var ordning och reda.

set i Gamla Linköping och kan mycket väl tänka sig att bli fältkock. Att han anmält sig till kursen i Halmstad beror på att han helt enkelt fick ett mejl och svarade på det. Han ångrar sig inte och gillar Försvarsutbildarna.

– Jag har alltid varit intresserad av det militära och har fått jättebra kompisar, säger han.

På den andra stationen visar Christer Selin alla fordon, från Galten till stridsvagn 122. Ungdomarna får klättra omkring lite som de själva vill. Tiden går fortare när man har roligt och snart är det tapto.



personalförsörjning

N

Tidvis anställda soldater – inget för företagenFörsvarsmakten hoppas att tidvis anställda soldater ska bli attraktiva för näringslivet. men intresset bland personalcheferna är ljumt.


är soldater som tjänstgör del av året i Försvarsmakten ska sysselsätta sig med något annat resten av året

blir det mindre troligt att det då blir som anställd inom näringslivet eller någon myndighet.

Försvarsutbildaren gick ut med frågor till personalchefer på sju stora företag och myn-digheter. Svaren uteblev, med ett undantag. Ann Lapidus som är personalchef på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, hade svar. Men inga som skulle glädja Försvarsmak-tens HR-avdelning (Human Research).

”Vi vill inte ha folk som går in i och ut ur jobbet”Ann Lapidus tycker visserligen att frågan om tidvis anställda soldater är intressant.

– Och säkert ett dilemma för Försvars-makten, säger hon.

Hon gav sig tid att fundera och diskutera med sina kollegor.

– Men vi har inget behov av anställda med den profilen – folk som jobbar viss del av året.

På FOI arbetar till största delen akade-miker och Ann Lapidus tror inte att soldater har en sådan utbildning att de passar in på institutet. Det finns dock ett forskningsstöd där soldaterna skulle kunna finna arbete.

– Här skulle vi inte vilja ha personer som går in i och ut ur verksamheten. De flesta arbetsuppgifterna kräver en inkörningspe-riod och det gör att personer som försvinner efter ett halvår inte hunnit bli självgående och lönsamma.

Enklare arbetsuppgifter har FOI lagt ut på bemanningsföretag.

– Så. Tyvärr, intresset från vår sida är mycket lågt, säger Ann Lapidus.

Ann Lapidus svarade på frågorna. Det gjorde inte personalcheferna på Google, IKEA, Strålsäkerhetsmyndigheten, MSB, AstraZeneka eller Ericsson trots två måna-ders påstötningar. IKEAS presschef Ylva Magnusson meddelade att ärendet varit uppe, men att intresse inte fanns för frågan. De tillfrågade företagen och myndigheterna har hög status bland unga och lovande arbetssökande.

FRåGOR UTAN SVAR

Vi ställde följande frågor vilka inte rönte något intresse:Försvarsmaktens (FMs) HR-chef hoppas att soldater som är anställda av FM ska finna annan sysselsättning mellan perioderna av tjänstgöring i FM. Det är studier eller anställning av företag.

• Om den tidvis anställde soldaten tjänstgör halva året i FM finns det då utrymme för ditt företag (din myndighet) att anställa honom eller henne andra halvåret?

• Ser du något värde i att anställa en soldat som varit eller kommer att vara ute på utlandstjänstgöring inom FM?

• Vad kan han eller hon tillföra?

• Ser du något problem med anställda som på deltid tjänstgör i FM?

• Ser du någon poäng?

• Vilken blir din policy?

Soldat på deltid i försvaret - inte intressant för arbetsgivaren.



S

n

Stormstyrka i byarna. Till maritime Rescue Coordination Centre (mRCC) i Göteborg kommer nödanrop från en Very large Crude Carrier (VlCC). Tan-kern British Respect på 278 000 ton på väg in till Brofjorden: maskinha-veri, strömmen utslagen, nödankrat men driver mot land.TEXT: SVANTE ULLERFOTO: KUSTBEVAKNINGEN OCH SVANTE ULLER

å kan situationen vara när Kustbevak-ningens stoltheter, kombinationsfar-tygen eller som det heter på engelska,

multi-purpose vessel, KBV 01 Poseidon och hennes systerfartyg KBV 02 Triton och KBV 03 Amfitrite får rycka ut för att göra ett av de jobb de byggts för.

Försvarsutbildarna Älvsborg gjorde ett besök ombord på m/s Poseidon för att informera sig om vilka resurser som Kustbevakningen har att sätta in inom ramen för uppdraget att rädda och hjälpa i nödsituationer.

Benämningen kombinationsfartyg innebär att fartygen tjänstgör som miljö-

skydds- och övervakningsfartyg med alla de uppgifter som Kustbevakningen har i dag, till exempel sjötrafik- och miljöövervak-ning, gräns-, fiske-, tull- och polisiära kon-troller till sjöss, berättar styrman Raymond Englund som guidar oss på däck.

Att nödbogsera är en viktig uppgift men inte KBV 001-003:s huvuduppgift. Fartyget ska kunna koppla, hålla och förflytta ett havererat fartyg till skyddad plats, tills en bärgare kan ta över. Maskinist 2 Magnus Hansson, som är vår guide i maskin, framhåller att KBV 001-003, är ett kombinationsfartyg, vilket betyder att förmågan till storskalig oljeupptagning och brandbekämpning är lika viktig som bogseringsförmågan och framför allt är det oljeskyddet som man räknar som en huvuduppgift.

M/s Poseidon är 81 m lång, 16 m bred och från köl till masttopp 37 m hög. Hen-nes deplacement är 3 760 ton. Hon har dieselelektrisk drift och det är 6 Caterpil-larmotorer som producerar strömmen, som kan ge henne en fart på 16 knop men framför allt en dragkraft för bogsering på 120 ton. Detta kan jämföras med Göte-borgs hamns största bogserare som har en

dragkraft på 70 ton. Trots sin storlek kan hon köras i 10 knop på en maskin och då förbrukar hon bara 150 liter diesel/imme.

Raymond Englund berättar att hon är ritad i Sverige men byggd på rumänskt varv. Man har två besättningar som alternerar och man är ombord en vecka åt gången och har 155 tjänstgöringstimmar i månaden.

Eftersom hon ska kunna göra hastig-hetsmätning och andra kontroller av olika båtar är hon utrustad med två snabbgående räddningsbåtar som på 30 sek. kan vara i sjön. Allt arbete på däck, säger Raymond, övervakas av totalt 18 kameror från bryggan.

Ombord för man med sig 60 m3 vatten men om det inte skulle räcka så kan man i en egen reningsenhet producera 8 m³ dricksvatten/dygn, säger Magnus Hansson. Man har också 60 m³ tekniskt vatten med ombord, alltså vatten som inte kan använ-das som dricksvatten.

Allting är stort, framhåller han vidare, de två propellrarna är 3 m i diameter och kan vridas 360 grader, man har ca 140 km kabel dragen ombord och använder 5 000 l smörjolja i växellådan.

Av arbetsmiljö- likväl som säkerhetsskäl så är personalens kläder i naturmaterial, inga konstfibermaterial får förekomma för att undvika statisk elektricitet och skyddar om man skulle få brand ombord. För att ytterligare förstärka kompetensen har ett par i varje arbetslag en sjukvårdsutbildning motsvarande en akutsjukvårdssköterskas, för att kunna göra insatser på skadad perso-nal samt på andra som man ska bistå som råkat ut för olycka eller blivit akutsjuka.

En intressant och lärorik inblick i uppdraget för Kustbevakningens nyaste stoltheter var omdömet från alla deltagare när Tove Otterborg på förbundets vägnar tackade våra värdar för deras mycket per-sonliga omhändertagande av oss.

Kustbevakningens frontlinjefartygEn stolthet för kustbevakningen – kBV Poseidon. i den rymliga styrhytten är alla funktioner dubblerade.

Nöjda Försvarsutbildare med sina värdar.



ungdom

N

När Försvarsutbildarna genomför ett pilotprojekt, förberedande grund-utbildning, i Umeå rullar det enligt plan. 21 elever får prova på livet i uniform.


ovemberdimman når ända ner till asfalten på kaserngården vid Skyddscentrum i Umeå. På denna

asfalt har stolta jägarelever avlagt krigsmans erinran för drygt 30 år sedan. Nu är 21 elever här på ett pilotprojekt, Förberedande grundutbildning för frivilliga.Det är i första hand ett projekt som ska visa hur ungdomar kan testa på det gröna under några dagar och se om de passar för mili-tärt liv. Eleverna på kaserngården hälsar Ulf Konradsson en riktigt god morgon unisont och med tryck.

Här ger eleverna, som med undantag av två aldrig tidigare klätt sig i militär uniform, ett intryck av känsla för det kol-lektiva, att tillhöra en enhet, en kurs. Ulf Konradsson fortsätter och visiterar. Han går igenom vad som ska avhandlas under förmiddagen, värdegrund, sjukvård, kniv-utbildning och exercis.

Tar itu med kärnverksamhetenDet börjar med Försvarsmaktens värde-grund, ett ämne som dyker upp tidigt på all utbildning för ungdomar. Carina Staaf från Svenska Lottakåren har lett flera sådana övningar. Hon visar broschyren ”Det här står Försvarsmakten för”. Och allt hon säger känns så självklart nu, sju år sedan ämnet kom upp på initiativ av dåvarande ÖB Håkan Syrén.

Eleverna är nu beredda att ta itu med kärnverksamheten i det val de kan fatta inför GMU eller GU-F. På schemat är det sjukvård och grundläggande exercis, och

på eftermiddagen förevisning av sambands-tjänst, stationer som visar på transportme-del och inte minst har sergeanten Christer Viltstig från Arméns jägarbataljon i Arvids-jaur ett mera praktiskt inslag. Han berättar vad jägare gör, och kanske finns någon här i Umeå på denna kurs som senare kom-mer att söka till hans GMU? Det tycks dock som om många känner sig kallade till jägarbataljonen men få som löper linan ut. Vid förra GMU:n i Arvidsjaur antogs ett 40-tal. Till slut blev 19 anställda. Men Christer Viltstig har åkt de 27 milen till Umeå – och det gäller för alla som förevisar sin verksamhet under dessa dagar – att de verkligen ställer upp för att visa sin del av verkligheten i Försvarsmakten.

SambandTony Johansson är ledningsbefäl vid 13:e hemvärnsbataljonen i Västerbotten. Han är avtalspersonal via FRO och han fångar kursdeltagarnas intresse för en bandvagn 206 som används för sambandstjänst. Frågorna regnar över honom om vad det innebär att jobba med samband i hemvär-net och hur man kommer dit. Han svarar. Först hemvärnssoldat. Sedan påbyggnads-kurser. Och så ut på övningar och sköta radioutrustningen.

Bra ordning och vakna elever i Umeå

Rebecca Cederström från Stockholm lägger förband på maria Nyström, Uppsala.

Ulf konradsson, utbildningsledare i region Norr, var kurschef.



n

Anders Gustafsson, utbildningschef på Försvarsutbildarna, är med. För honom är det spännande att se hur idén faller ut.

– Tankar och diskussioner dök upp för ett par år sedan. Vi hade en dialog med Frivilligavdelningen på Högkvarteret. Det skulle vara en kort kurs, lära sig hälsa, klä sig och gå i takt inför vidare utbildning på GU-F.

– Vi har framför allt kontakt med Svenska Lottakåren. Efter att idén kom upp blev det lite av på stället marsch. Men så bestämde vi oss för en rekryteringshelg med i första hand våra instruktörer och Lottornas, säger Anders Gustafsson.

Denna rekryteringshelg blev verklighet efter det koncept som Anders Gustafsson jobbat fram.

Hemvärnet på huggetPilotkursen tycks röna stort intresse ute bland utbildningsgrupperna. Hans Håkansson som är chef för Gotlandsgrup-pen är angelägen om att försöket perma-nentas.

– Vi kommer att ha mycket stor nytta av det här. Det är en bra rekryteringsmöjlighet att på detta sätt få in unga i vår verksamhet. Rekrytering är avgö-rande för hemvärnet och avtappningen från nuvarande utbildningar kan vi få först om flera år. Vi måste övervintra till dess, säger Hans Håkansson.

Den första dagen avslutas med en natt i skogen, eleverna sover

i tält 20 och fortsätter på morgonen och förmiddagen med skytte, överlevnad och de får en smak på jägartestet. 20 benlyft med 25 kilo på ryggen. Christer Viltstig tycker att de klarar sig riktigt bra även om det i verkliga jägarlivet är 80 benlyft.

Vid lunchen på söndagen när kursen närmar sig slutet tycker Ulf Konradsson att det mesta löpt på enligt plan. Han måttar mellan tumme och pekfinger och menar att kursen är ett kostnadsmässigt effektivt sätt att rekrytera. Det blir ungefär 2 000 kronor per elev på den här kursen med 21 elever.

Ulf Konradsson och hans fyra medhjäl-pare har skött allt från A till Ö. Rekryte-ringen till denna kurs har till stor del byggt på personliga kontakter. Natalie Nilsson har suttit vid telefonen och ringt.

För Christer Viltstig är inställningen att även om hans jägarbataljon inte får några sökande från denna omgången så sprider den de välbekanta ringarna på vattnet.

– De kommer att bära med sig en posi-tiv bild av försvaret, säger han.

Handen mot skärmen. Robin Nilsson, instruk-tör från Hemvärnet i Västerbotten rättar till hälsningshanden på Anna lindström, märsta.

Sergeant Christer Viltstig kom från Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur och berättade om sin verklighet.

Tony Johansson, ledningsbefäl på 13:e hemvärns-bataljonen i Västerbotten förevisar en bandvagn 206 med radioutrustning.

Observation och målupptäckt på

Christer Viltstigs station.

Halva kursen ställer upp - ordnat och bra.



n

T

Lära ledare ledaklockan är sju på morgonen en vacker septemberdag och solens strålar tränger sakta undan dimman på Tånga hed, dit jag är på väg för att följa en dag med utbildningen av ungdomsinstruktörer.

TEXT OCH FOTO: GLENN ALTSTEN

ånga hed utanför Vårgårda är en gammal militär övningsplats. Här övade Kgl Göta Artilleriregemente

(A2) mellan 1862 och 1962. Därefter har platsen använts av andra förband i västra Sverige och även av frivilligorganisationer-na, oftast som förläggning medan verk-samheten i övrigt har skett på närliggande Remmene skjutfält.

Teori Det är första gången som Försvarsutbil-darna Älvsborg har fått förtroendet att genomföra denna kurs och man förlade den under två veckoslut, torsdag-söndag. Ett tiotal elever hade anmält sig till kursen.

Efter avlämning och flagghissning bör-jade dagen med teorilektioner inomhus. Målet för kursen är att eleverna självstän-digt skall kunna planera, genomföra samt följa upp enstaka utbildningar/övningar inom ramen för ungdomsverksamheten.

Kurschef var fk Fredrik Nilsson, Bohus-län-Dals Försvarsutbildningsförbund, med Per-Rune Andersson som medhjälpare och lt Arne Ekberg som kvartermästare. Kursen omfattade förbundskunskap, styrdoku-ment, instruktörens roll och pedagogik, övningsplanering, uppföljning och rappor-tering, TU-uppgift samt fysisk träning och försvarsupplysning.

Kursen bestod till stor del av utbild-ningsmetodik såsom;

¤ problembaserad metodik¤ upplevelsebaserad metodik¤ förmedlad metodik,

inlärningsstilar såsom;¤ idégivare, ”varför”¤ förklarare, ”vad är detta”¤ prövare, ”om”¤ sammanställare, ”hur då”.

Eleverna fick lära sig olika frågeställ-ningar, öppna, stängda/slutna och ledande frågor. Hur de besvaras och hur de kan upplevas som bra och dåliga/olämpliga frågor. Det går till exempel inte att besvara frågan ”Har du slutat slå din fru än?” med Ja eller Nej.

Eleverna fick lära sig olika begrepp såsom HBI, helhetsbaserad inläsning och HBL, helhetsbaserat lärande samt grunder-na i pedagogik = vetenskapen om lärande, undervisning och personlig utveckling.

lektion utomhusEn stor del av tiden fick eleverna själv-ständigt förbereda sina egna lektioner. Det kunde vara två-tre timmars förberedelse för en lektion på en timme. Fredagens första lektion var intern, d.v.s. kursledningen inklusive undertecknad var övningstrupp. Detta följdes av feedback där alla felak-tigheter, och det var ganska många, kom fram, vilket eleverna själva var medvetna om. Men de var ju på kurs för att lära sig och det visade sig vid dagens andra lektion där ”skarp” övningstrupp fanns att tillgå. Det var några ungdomar från Vårgårda Försvarsungdom som välvilligt ställde upp. Denna lektion bestod dels i att göra upp eld i en tältkamin och dels att ta isär och

sätta ihop en tältlykta och därefter tända den. Det var enkla övningar för ungdo-marna men syftet med lektionen var ju att öva eleverna och inte huvudsakligen att lära ungdomarna hur en tältkamin och en tältlykta fungerar. Men ingen klagade och ungdomarna uppskattade också övningen.

Fokusera måttligtEn intressant iakttagelse gjordes då en av eleverna med stor entusiasm och iver hade lektion med tältlyktan för tre av ungdomarna. Han stod på knä framför ungdomarna, de också knästående och var så fokuserad på sin uppgift att beskriva tältlyktans konstruktion och handhavande att han inte märkte att en fjärde ungdom infunnit sig och också ställt sig på knä bredvid de andra. Först efter fem minuter observerade eleven/instruktören till sin överraskning den fjärde ungdomen till kursledningens munterhet. Det kan löna sig att hålla lite koll på omgivningen och inte ha ett för skarpt tunnelseende.

GenomgångVid genomgången efter lektionerna med övningstrupp fick eleverna mycket bra om-dömen. Det var en väsentlig skillnad mot dagens första lektion med kursledningen som övningstrupp. Alla hade tagit till sig den kritik de tidigare fått och genomförde sina lektioner utomordentligt väl. Det visade sig att de tidigare dagarnas teore-tiska övningar gett ett mycket bra resultat. Kursen visade också vilken stor betydelse den har för att vi skall få välutbildade ung-domsledare och instruktörer. Det borde vara ett krav att alla genomgår denna utbildning för att få verka som ledare eller instruktör för ungdomar.

ungdom

Stämningsbilder från Tånga Hed. En klassisk övning för de flesta som kommit i kontakt med militär verksamhet – hand-

havande av tältlykta.



n

K

KARASKOGEN, MÄSTOCKA ÖVNINGSFÄLT

Sakta strilar regnet ned, men som på ett trollslag ökar styrkan till skyfall, dränker fältet och bildar glittrande sjöar på marken. Dagen är råkall. kraftiga vindstötar driver fukten in mot kroppen som förvandlas till en drypande trasa. TEXT OCH FOTO: LASzLO KOVACS

araskogen på övningsfältet Mästocka på Hallandsåsen visar sig från sina allra sämsta sidor. Anläggningen är

specialbyggd för att träna olika stridsmo-ment i bebyggelse och som nu vecka 38, Överlevnad – urban miljö.

Tjugotvå elever varav sex från Estland/Tallinn och två från Holland/Rotterdam deltar i utbildningsäventyret ledd av en kompetent trio instruktörer.

Praktiska övningar – dystra förhållan-denDeltagarna, som är delade i två grupper, försöker göra det bekvämt och hemtrevligt i ett naket betongskal som avslutar spök-staden mot öster. Det liknar en utdömd förortskåk, med tomt gapande fönsterglug-gar. På insidan forsar regnvattnet in mellan takfogarna och korsdraget härjar fritt i de mörka rummen. Kampen att skydda sig är hopplöst för regnet vill aldrig ta slut, och även om plastfolier täcker några av fönster-hålen, flödar vattnet hela tiden in.

Efter första nattens vila i betong- anläggningen börjar eleverna komma i gång tidigt på morgonen. I köksavdel-ningen puttrar dagens lunch på den ynka, tvålågiga gasspisen. Kocken Peter Jansson lagar laxgryta, kokt potatis och skär upp färsk sallad. Det råder ordning och reda på den minimala bordsytan som Peter huserar på.

Framför den ena dörröppning gräver To-bias Anderson, kallad Junior, tillsammans med gruppchefen Fredrik Nilsson dräne-ringskanaler för vattnet tar sig över tröskeln och rinner in i ”matsalen”. Träpallen som de hittar senare löser problemet bättre och det är bara att göra om allt från början.

I ett av husskeletten kämpar hollän-

Överlevnad – urban miljö



n

darna med att färdigställa toaletten. Christo Motz och Damy van der Waal, båda lärare i det civila, tar uppdraget på stort allvar. Sittramen spikas ihop kring den plastklädda pappbehållaren, och nu är det bara att testa.

På väg tillbaka till förläggningen visar de duchen. På väggen hänger en backspe-gel, nedmonterad från bilvraket som finns uppställd för ”återvinning” längre bort.

Det sjuder av verksamhet och trots den tristgråa himlen ser man bara glada ansik-ten. Dags för lunch.

matplats – kök/skafferi – AllrumHögergruppens vardagsrum är dukat för tolv personer. Sallad och en jättetomat pry-der tallrikarna och i mitten ångar laxgrytan och de kokta potatisarna. Här bänkar sig, förutom estländarna som röker sin lax över brasan, en hungrig skara, våta elever. Rum-met är dragigt och i ena hörnet vadar man i en djup vattenpöl när man hämtar något från skafferiet.

Sex estländare från Tallinn – tuffa arbetsmyrorUmgängesspråket är engelska, och pro-blemlösningarna bygger på samarbete. Estländarna går fram som en virvelvind, reser bastutältet och hugger ved till elden. Övriga lägger stenar kring eldstaden medan regnet gör det hela jobbigare. Men det blir också tid för avkoppling och snabbfika och förberedelser för kvällsmålet.

Camilla och Maria som är köksansva-riga för den andra gruppen kämpar med kvällsmaten på två pyttelågor. Det blir pannkakor. Ett antal har redan staplats på hög och jag blir bjuden. Tjocka och mät-tande men lite för väl svart gräddade.

Bastudags. Vinden tilltar och regnet

smattrar mot tältduken. Skönt att somna från verkligheten.

Två från Rotterdam – mycket obser-vanta deltagareTill vardags lever Christo och Damy i en av Europas farligaste städer. Hit skeppas och bearbetas nästan all råolja som kontinenten behöver. Inslaget av immigranter är mycket påtagligt. Staden hyser också Hollands största moské. Risken för terrorangrepp, oroligheter och konfrontationer har redan visat sig vara påtaglig. Målet för Christo och Damy är att starta undervisning kring krishantering och att sprida överlevnads-kunskap bland den yngre generationen. Allt fotograferas och antecknas. Det är Chris-tos andra besök här. Han har tidigare i år genomgått fjällkursen, och kommer gärna med goda ideér. Damy är händig. Hans lille oljelampa gör succé och väcker beundran.

Plundra bilen på allt användbartEn frenetisk nedbrytning av ”återvin-ningsbilen” pågår för fullt. Fredrik, Junior, Damy med flera av båda grupperna tar för sig av godsakerna. Framlykta, blinkers, bilbatteri, kablage samt sittsarna formligen slits ur för hand för att tjäna som nattbelys-ning och sittplatser i förläggningarna.

De övriga byter ut fotogenkaminerna till fast bränslekälla dvs ved. Kaminer installeras och ved hämtas. Eldstaden kräver en ständig passning men värmen är behaglig, med hög mysfaktor.

Gruppuppgift. ”Gör upp en inköpslista,

baserad på tre olika postorderkataloger på en summa av tio tusen kronor. Syftet är att täcka basbehovet av utrustning på tre månader på övningsplatsen. På kvällen de-monstrerar Lennart olika metoder att göra upp eld. Mest spännande är att hetta upp en ståltråd genom att gnida den ihärdigt och snabb mot spadhandtaget. Den upp-hettade metallen tänder sedan minikruthö-gen vid beröring.

Regnet och kvällsmörkret smyger inte på, det rasar ned över en.

Avveckling i ordnade former, avmarschSolen strålar in genom den nakna fönster-gluggen då grupperna redovisar sina lösning-ar. Inköpslistorna är långa och genomtänkta. Estländarna är tuffa. De tycker att det räcker långt med en kniv som alla har.

Det man har byggt på tre dygn rivs och bränns på några timmar, utrustning rengörs och läggs i lådor. Materialen langas upp på lastbil. Lunchen serveras på papperstallri-kar. Kursutvärderingen fylls i och klockan 13.00 är det avmarsch mot bussen som tar eleverna till Tylebäck och civilisationen.

Tjugotvå taggade deltagare från tre länder och tre instruktörer samt en vatten-dränkt spökstad är allt som behövs för en lyckad, veckolång överlevnadskurs. Solen går i moln. Det knackar på vindrutan.

Hej, det är regnet…

Ett sätt att laga mat under svåra förhållanden.

Både svenska och utländska elever deltog i kursen.



n

Bengt Sandström avslutade konferensen med att ge sin personliga syn på Försvars-utbildarnas framtid.

Barbro isaksson från lottakåren. Ungdomsrådet berättade om sin verksamhet.

n

säkerhets- och försvarsfrågorna är förank-rade i det svenska samhället.

Konferensdeltagarna fick tillfälle att komma med värdefulla inspel kring bland annat hur försvarsinformationen bör struk-tureras på utbildningsportalen. Många av dessa var av karaktären att de direkt kunde arbetas in i den tidigare nämnda arbets-gruppens underlag.

Verksamhet och ekonomiUlf Hammarlund, som är utbildningsle-dare i syd kunde meddela att all utbildning som planerats också genomförts. Hans kollega i norr, Ulf Konradsson, redovisade den förestående prova-på-helg för ung-domar som skulle genomföras i Umeå. Om den går det att läsa på annan plats i tidningen. Det efterlängtade tillskottet av en utbildningsledare i mitt är nu löst och Ulf Rogemar presenterade sig.

Administrative chefens, Leif Gyriz, re-dovisning av Försvarsutbildarnas ekonomi kändes lugnande och Överstyrelsens ord-förande Bertil Garpland kunde presentera anvisningar som kändes framtidsinriktade.

Bengt Sandström övertar som Generalsekreterare Vår tillträdande generalsekreterare har nyttjat den senaste tiden till att sätta sig in i sin nya verksamhet. Under höstkonfe-rensen hann han träffa representanter från förbund och föreningar och det var nog ingen deltagare som han inte hälsade på och växlade några ord med.

Bengt Sandström var konferensens siste talare och hans budskap var inriktade på en framtid som onekligen innehåller en spännande blandning av utmaningar och möjligheter. Han såg som ett riktmärke för vår verksamhet att varje individ som önskar göra en aktiv insats i det svenska krishan-teringssystemet skall se Försvarsutbildarna som det naturliga valet då det gäller organi-sationstillhörighet.

årets evenemang ägde rum i karl-stad fredag 28:e till och med söndag 30:e oktober. Värmlandsförbundet hälsade oss konferensdeltagare med välkomstord som innehöll både humor och värme följt av smattrande trumpetfanfarer som markerade starten på höstkonferensen.

TEXT: TOMMY JEPPSSONFOTO: PER KLINGVALL

Programmet innehöll ett brett register av frågor som skulle behandlas. Försvars-utbildarnas huvuduppgifter utbildning, rekrytering och försvarsinformation var tämligen naturligt sammanlänkande för de olika ämnen som behandlades under konferensdagarna.

Vår generalsekreterare Leif Tyrén, som inför sin pensionering genomförde sin sista höstkonferens, var mer framåt- än tillba-kablickande och talade under konferensen mycket om vår ändrade roll. Från fokus på vidmakthållande av kunskaper och beford-ringsutbildning av det värnpliktiga befälet samt krigsförbandskurser till rekrytering och grundutbildning av personal för såväl frivil-ligorganisationerna som Försvarsmakten.

Ungdomar och utbildningNärvarande medlemmar av ungdomsrådet presenterade sig och ordföranden Jörgen Fagerström framhöll rådets betydelse för att få gehör för ungdomarnas idéer och behov liksom för att bidra till rekryteringen. Ingen av de närvarande konferensdeltagar-na verkade tveka över budskapet som gavs från flera talare, bland andra tillträdande generalsekreteraren Bengt Sandström, att ungdomsverksamheten är ett tydligt nu- liksom framtida satsningsområde.

Hemvärnets Stridsskola representerades av Marianne Hultman som berättade om de nya kurser och utbildningskoncept som

är under framtagande vid skolan. Samtliga syftande till förbättrad chefsförsörjning för hemvärnet. Barbro Isaksson som är vice förbundsordförande i Svenska Lottakåren redogjorde mycket engagerat för deras nya huvudmannaskap avseende ledarskapsut-bildning och välkomnade här medverkan från bland andra Försvarsutbildarna. Örebrogruppens representant Lennart Pet-tersson gav en bild över ett verksamhetsfält som har mycket stor betydelse för frivillig-arbetet i länet.

Vi är väl seddaMajor Stefan Törngren som arbetar med frivilligfrågor i Högkvarteret hade många berömmande ord över samarbetet med För-svarsutbildarna. Han gav en eloge till vår utbildningschef Anders Gustafsson för hans positiva och engagerade ledarskap i utveck-landet av bland annat GMU och GU-F.

Stefan Törngren tryckte också på betydelsen av att Försvarsutbildarna fått huvudmannaskapet för ämnet försvars-information, ett projekt som nu börjar konkretiseras genom en arbetsgrupp som skall presentera ett första resultat före jul.

leif Tyrén hedradesVår avgående generalsekreterare blev föremål för många värmande ord och många gåvor från förbunds- och föreningsnivå. Många var de som ville hylla honom för hans lång-variga och positiva insatser för rörelsen.

Leifs år som generalsekreterare har karakteriserats av ett öppet och lyssnande ledarskap liksom ett nydanande arbete som varit en förutsättning för att Försvarsutbil-darna skall vara efterfrågade i framtiden.

Bidrag från konferensdeltagarnaInformationschefen Per Klingvall talade över ämnena rekrytering och försvarsin-formation. Två ständigt aktuella områden som är en förutsättning för att vi skall kunna verka och synas liksom bidra till att

HÖSTkONFERENSEN 2011



hemvärnet

K

Hemvärnet utgör med 40 bataljoner nära hälften av Sveriges Försvars-makt. Detta är en historisk omställ-ning för organisationen. Föränd-ringen innebär också ett ökat krav på förmåga och kunskap att arbeta i större förbandsenheter. Försvars-utbildarnas förbund och föreningar stödjer denna kunskapsuppbyggnad med efterfrågande kurser.TEXT: JOHAN NYSTRÖM FOTO: PETER WALLENBERG

rigsförbandsövning (KFÖ) är inte bara en övning som skall träna hem-värnsbataljonerna i väpnad strid,

utan även identifiera soldaternas utbild-ningsbehov. Ordinarie hemvärnssoldater skall varje år genomgå 40h utbildning som motsvaras av KFÖ. Vecka 34 genomförde Södertörns bataljon sin årliga KFÖ. På övningen deltog ett flertal Förbandsin-struktörer (FbI) från Försvarsutbildarnas Kavalleri- och Jägarförbund bl.a. som stöd i bataljon- och kompanistaber samt i rollen som plutonchef. På erfarenhetsseminariet efter övningen framkom ett behov av att fördjupa kunskaperna i stabstjänst inom bataljonens kompanier. Med erfaren-heterna färskt i minne och på begäran av såväl bataljons- som kompanichefer sammanställde FbI ett utbildningspaket

som startade vecka 42 för ett av kompani-erna. Styrelseordförande i Kavalleri- och Jägarförbundet (Kav-Jf ), Johan Nyström, ansvarade för att utforma en grundläggan-de kompanistabsutbildning och agerade som lärare under första delkursen.

Hemvärnets KFÖ-vecka bör betrak-tas som en del av en mer omfattande utbildningsinsats som fortgår under hela utbildningsåret. KFÖ-veckan är ett värde-fullt instrument som skall utnyttjas för att identifiera utbildningsbehov hos enskilda och förband.

Ett utökat ansvar för Sveriges territori-

ella integritet och förmåga att verka i större förbandsenheter kräver enligt mina obser-vationer mer utbildning än de nuvarande 40h utbildning som är obligatoriska. För tillräcklig förmåga i befattning rekom-menderas upp till en månads utbildning per hemvärnssoldat inom sin befattning. För denna kompletterande utbildning kan Försvarsutbildarna göra en värdefull insats.

Stabsutbildning för kompanistabKav-Jf kommer att stödja bataljonen med stabsutbildning för kompanistaberna. Först ut var 22. kompaniet under led-ning av kompanichefen Ingvar Nordqvist. Efter den inledande utbildningen kommer kompanistaben att följa upp med flera helgkurser i syfte att samträna och utveckla stabsmetodiken. Kompaniet har fått ett nytt verktyg som kommer att förändra förutsättningarna för både ledningsdelarna och plutonerna. Strävan är att staben skall fungera även mellan övningarna som förbandens ledningsinstrument.

Kurspaketet, om över 30h, innehöll bl.a. utvecklingen av en stående stabsorder (SSO), grundläggande utbildning i stabs-metodik, utbildning i taktiskt bedömande av en motståndare och en orientering om Försvarsmaktens planeringsmodell PUT (planering under/utan tidspress) samt en

Stabsutbildning för hemvärnet

Utbildningen omfattade både praktiska och teoretiska moment i syfte att öka förståelsen för stabens betydelse.

lägesuppfattningen i staben är viktig för att snabbt kunna tillföra resurser till plutonerna.



n

värdegrundsutbildning. Under hösten och våren kommer staben att fortsätta med en fördjupad utbildning inom de olika om-rådena. Målet är att kompanistaben skall kunna utöva en bra ledning av kompaniets plutoner under KFÖ 2012.

Högre kvalitet krävs i stabstjänsten Hemvärnsförbanden behöver en förbätt-rad kvalitet i stabstjänsten. Staben arbetar under kompani- och stabschefens ledning. Kompanistaben är kompaniets hjärna och hjärta. Staben ansvarar ytterst för att kom-paniets stridskrafter har de bästa tänkbara förutsättningar för att lösa sina uppgifter. Planering av väpnad strid för över 150 människoliv tillsammans med andra samhällsviktiga uppgifter vilar i stabs-medlemmarnas händer. Alla processer vid kompaniet skall börja och sluta vid kom-panistaben – planering av uppgifter som plutonerna skall lösa jämte uppföljning och kontroll – efter det att uppdraget har fullföljts. Jag vill även understryka vikten av att kompaniets stridledningsbefäl följer genomförandet i syfte att snabbt kunna omfördela ytterligare resurser, exempelvis

Boff, boff, boff! Tre kraftiga dunsar – från de tre stridsbåtarna av typ 90 H som landstiger – signalerar att den operativa delen av årets krigsför-bandsövning har inletts. 22. skär-gårdsbevakningkompaniet urlastar med fart och genomsöker ön märs-garn som skall utgöra bas under de tre fältdygnen. TEXT: JOHAN NYSTRÖMFOTO: MIKAEL KLEIN OCH BJÖRN KAGGER

en tredje plutonen som rekryte-rades under 2010 har som för-stahandsuppgift att genomsöka

Ramsholmen. Hundar, kulsprutor och radioapparater görs raskt iordning för att

transporteras vidare i skärgården. Plu-tonchefen Nils Östman ger några snabba direktiv till gruppcheferna som genast tar itu med uppgiften att leta rätt på eventuella obehöriga vid de militära skyddsobjekten.

Rapport från 223e plutonen KFÖ 2011

– Ett konkret exempel på Försvarsutbildarnas stöd till hemvärnet

Nils är nöjd med vad plutonen har åstadkommit.Efter 12 månader av rekryte-ring, utbildning, övning och förberedelse tränar plutonen nu i en skarp miljö under ”realistiska förhållanden”.

lyckad modellPlutonen är ett resultat av en riktad rekrytering bland jägarut-bildade soldater till hemvärnet. Rekryteringen har genomförts av Försvarsutbildarnas Kaval-leri- och Jägarförbund (Kav-Jf ). Pluto-nens medlemmar har huvudsakligen sitt ursprung i kavalleriets förband. Kav-Jf

Förbanden disponerar moderna stridsbåtar. Foto: Björn kagger

Stabsutbildning för hemvärnet

kurschef Johan Nyström (t.h) och kompanichef ingvar Nordqvist.

kav-Jf fastställda logotyp.

sjukvård, till en pågående insats. Kompani-staben är plutonernas stöd och trygghet.

Nöjda deltagare Kursdeltagarna var nöjda efter den inten-siva helgen:

– När vi listat alla uppgifter som staben hade såg man tydligt hur mycket vi ansva-rar för och hur viktiga vi är! I och med att vi skrivit alla befattningsbeskrivningar är

jag nu mer trygg i min roll/befattning. Jag vet vad som förväntas av mig och jag kan släppa uppgifter som egentligen legat på en annan funktion. Att skriva en SSO har gjort att alla i staben/stabsmedlemmar fått vara delaktiga i att skapa grunden som vi ska bygga vidare på. Vi har blivit ett team nu, säger stabsexpeditionschef Åsa Ekring, med nära 20 års tjänst inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna.

D



har stöttat plutonen med utbildning i Försvarsutbildarnas regi. Det märks att utbildningsståndpunkten och fältmässighe-ten hos förbandet är hög. När det är dags för lunch intar plutonen spontant igelkott försvar och äter därefter i sina strids-ställningar. Hela tiden bibehålls de låga ställningarna. De spanar längs horisonten och signalerar till varandra genom diskreta nickningar. Nils berättar att gruppchefer, hundförare och soldater håller hög stan-dard. Det som saknas i plutonen är solda-ter med signalistkompetens. ”När vi fått in två signalister i plutonen är den komplett”, säger Nils som under hösten kommer att gå vidare mot nya uppgifter.

Övningen bedrivs under fyra dygn med stegrad intensitet och ett flertal skär-gårdsöar genomsöks, bevakas och försvaras. Vid stridsmomenten prövas metodiken. Den viktigaste sensorn i denna miljö är hundekipagen. De har stor uthållighet och kan spåra en ensam människa eller en tänkt angripare över stora ytor i alla

väderförhållanden. Dock vill man skydda hunden när momenten övergår i att utnyttja vapenverkan. Plutonen förfogar över fyra kulsprutor och eldkraften måste användas med förnuft så att ingen oavsedd skada sker. Därför övas tempoväxlingen mellan genomsök och strid tills grupperna behärskar tekniken.

Första dygnet präglas av mobilisering och tagande av terräng under fredsförhål-landen. Dygn två och tre eskaleras läget genom en angripare och plutonen får slut-ligen i uppgift att ta stridsställning tillsam-man med kompaniets två övriga plutoner. Under hot om angrepp från subversiva grupper med landstigningsförmåga intas försvarspositioner och när mörkret lägger sig över skärgården har kompaniet bildat en komplett enhet.

Samarbete som fungerarSå här långt har rekrytering och utbild-ning fungerat över förväntan. Intresset att tjänstgöra inom hemvärnet är stort.

Soldaterna har ett professionellt upp-trädande som baseras på goda soldategen-skaper och motivation. Utbildningsbak-grunden är likartad hos soldaterna, vilket har skapat förutsättning för att snabbare kunna förbereda förbandet för deras upp-gifter. Hemvärnets uppgifter i marin miljö erbjuder en kvalificerad utmaning. Den enda begränsningen är budgeten samtidigt som det gäller att leva upp till soldaternas förväntan.

Plutonen utgör ett konkret exempel på Försvarsutbildarnas stöd till hemvärnet.

Kav-Jf utvärderar sina rekryterings-metoder kontinuerligt. Rekryteringen kommer att fortsätta och förhoppningsvis kan Kav-jf leverera ytterligare högpreste-rande plutoner till hemvärnet.

Under hösten sker chefsbyte i plutonen och ny plutonchef är fk Daniel M Peterson med erfarenhet från hv-undkompani. Daniel är grundutbildad på K3 och har under flera år verkat i hemvärnet.

Hög professionalitet kännetecknar plutonen. Foto: mikael klein

hemvärnet

n



LAN

DET

RU

NT

Lär dig att möta mediaEN VikTiG PUSSElBiT för den som vill vara med och utveckla frivilligorganisationerna. Så beskriver Anders Gummesson kursen Mediarelationer.

– Den kanske inte löser allt, men den hjälper till.Gummesson är mycket nöjd med helgens elever:– De har varit aktiva, vi har haft en bra blandning av elever

som gett en spännande prägel, då blir det också roligt som instruktör.

Behovet är stortAtt media är viktigt är man ense om, men hur man hanterar dessa på ett bra sätt brister ofta. Under en helgkurs på Tylebäck kursgård har 14 elever tränats i Mediarelationer hos Försvars-utbildarna. Söktrycket har varit högt, kursen är eftertraktad av både elever och Försvarsmakten. Det har länge funnits ett be-hov av att träna personal inom detta område och så länge detta behov inte sinar kommer kursen att finnas kvar, tror kurschefen

Anders Gummesson.

Hantera mediaEleverna får lära sig hur man skapar goda relationer till olika media och hur man sedan drar nytta av detta. En bra kontakt kan vara avgö-rande då man ska hantera en

besvärlig situation. Det är också bra att veta hur media arbetar och att träna sig i att både intervjua och bli intervjuad. Under ett övningsmoment filmas elev-erna där en rutinerad funktionär frågar ut dem. Den intervjuade får sedan se resultatet tillsammans med gruppen och diskutera detta.

En elev säger sittIra Gustafsson är med i Bilkåren och Försvarsutbildarna och hon går kursen för andra gången.

– Mediaträning behövs alltid, säger hon, det är som höjd-hopp, man blir bättre om man tränar. Man är mest kritisk till sig själv menar Ira och hon säger att hon vid det filmade momentet går in i en roll, det blir lättare då. Nästa steg blir en kurs i krishantering eller kursen Public Affairs Officer.

FramtidenI dagsläget behöver inte Criscom kämpa för att få elever till kursen, före detta elever agerar som ambassadörer och man har god hjälp av Försvarsutbildarna som sprider informationen. Tid är alltid en faktor och Anders Gummesson hade önskat att man kunde lagt in fler moment.

– Ett förslag kanske hade varit att hålla i fortsättningskurser och att aktivt se till att elever som visar framfötterna får utveck-las vidare för att i sin tur bli instruktörer och agera figuranter för att träna andra.TEXT: MALIN MAGNUSSON FOTO: JOHAN K. PERSSON

EN AV TRE SPECiAlkURSER som genomfördes i Tylebäck en helg i oktober var Miljö och Hälsas kurs ”Instruktör Miljö och hälsoskydd”. En utbildning för hälsoinspektörer som skall jobba inom hemvärnet.

Kraven för att få delta är att man är civilt utbildad miljö- och hälsoskyddsinspektör eller motsvarande. Kursen är en instruktörskurs, inriktad på preventiv medicin och miljöskydd.

Eleverna skall efter kursen kunna utbilda i livsmedels-, vat-ten-, drivmedels- och avfallshantering vid hemvärnsförbanden.

Från pizzeria till fältkokkursen är utvecklingsbarIntresset för kursen är stort och intagningskraven är höga. Tio elever antogs.

Kursen startar med en teoridel som blandades med erfaren-heter från lärare och elever, följt av grupparbeten där man övade i att utbilda varandra varvat med feedback från kursledningen.

Tiden är kort – 2,5 dagar. Det fungerar, tycker kurschefen Hans Flyman, men han vill förlänga kursen till en vecka och få med mer praktiska moment, till exempel en kokgrupp där man får möjlighet att jobba skarpt.

mot grön miljöEn av eleverna, Anna Ljung, tycker att kursen var lärorik. Eleverna får grunderna för att kunna förmedla den kompetens man har civilt avseende inspektion av restauranger och pizzerior – här anpassat till den militära miljön med kvartermästare och fältkok.

Anna är med i hemvärnet där hon för några veckor sedan genomfört Grundutbildning för Frivilliga (GU-F). Målet är att komma med i Göteborgs CBRN-pluton där hon får möjlighe-ten att omsätta sina nyvunna kunskaper. I denna pluton jobbar man med skydd mot kemiska, biologiska och radioaktiva vapen där även hälsoskyddet ingår. TEXT: KAY ANDREASSON OCH FREDRIK NILSSONFOTO: JOHAN K. PERSSON

miljö och Hälsa inom Försvarsutbildarna utbildar för att förbättra hygienen i hemvärnets fältkök.

Erfaren lärare som drar elever: Anders Gummesson, även för-bundsordförande i Criscom.

mediaträning är som ett höjdhopp, man blir bättre om man tränar.



LAN

DET

RU

NT

Förverkliga dina författardröm-mar – en elevröstUNDER EN HElG i Tylebäck fick vi lära oss grunderna i skrivandets konst. De två erfarna journalisterna Ulf Ivars-son och Torkel Ivarsson guidade oss varsamt igenom ämnena som stod på schemat. Vad stod då på programmet? Olika journalistiska gener, nyheter och reportage. Hur du på bästa sätt förbereder en intervju, samt stilfrågor och fallgropar. Många bra tips och erfarenheter delades av kursdeltagarna under helgen.

Vi som samlats för att finputsa våra skrivartalanger var en blandad skara med erfarenheter från både det civila och militära livet. Skrivarglöden var det inget fel på. Det som var nytt denna gång var att Försvarsutbildarna hade samordnat tre olika kurser på samma plats, mediaträning, miljö och hälsa samt en skrivarkurs. Det gjorde att vi kunde dela erfarenheter mel-lan kurserna och sedan ha en trevlig gemensam middag på lördagskvällen. I framtiden är visionen att boka ge-mensamma föredragshållare som berör alla gruppers inriktning. Jag kan varmt rekommendera skrivarsugna medlem-mar att gå denna kurs.TEXT: ELISABET FORSMANFOTO: STURE TERSAEUS

Spola bygdejournalistikenende för skribenten berättar mer än en misstänksam. En bra intervju bygger på denna enkla psykologi, avslöjade Torkel Ivarsson, som har mer än 40 år bakom sig i dagspressen.

Förstör stilenSjälva skrivandet är svårt att förbättra under ett par dagar, men lärarna visade hur upprepningar och mångordighet, särskrivningar och kanslisvenska kan förstöra stilen. Med andra ord måste man arbeta länge med sin text innan den ”känns som att gå i ett par väl ingångna skor” som en mediaforskare uttryckt saken. Texten ska alltså inte störa läsningen, hjärnan ska enbart notera innehållet. Överdrivet bruk av versaler, utropstecken och kursiveringar är därför en styggelse.

Bästa hjälpen om man är osäker på skrivreglerna är TT-språket, som finns på nätet. Översättningar av besvärliga myndighetsord hittar vi på svarta listan, utgiven av regeringskansliets språkvår-dare.

ingen skillnadMåste man skriva på ett annat sätt på de sociala medierna? Nja, koncentra-tion är nödvändig, men för stilen är det ingen skillnad, anser lärarna.

Facebook och Twitter växer mest. Deras betydelse ökar från dag till dag. De har en enorm demokratisk sprängkraft genom att internet inte går att stänga av. Opinioner mobiliseras snabbt – och dör ut lika snabbt.

Tidningar på nätet kan förr än vi tror bli papperstidningarnas död. De goda journalistiken måste dock leva vidare, höll kursen med om.TEXT: ULF IVARSSON FOTO: JOHAN K. PERSSON

HJälP VARANDRA ATT läsa manus. Med några enkla grepp kan man höja kvalitén på artiklar i organisationstid-ningar och elektroniska medier.

Man måste inte i detalj berätta om resor till kurser och övningar och istället för verkliga nyheter räkna upp programpunkter, meddela vad man fick till middag och avsluta med ett tack till instruktörerna. Försök istället att lyssna, observera och anteckna fli-tigt. Vad är det egentligen som sägs och lärs ut? Vad är nytt eller annorlunda mot tidigare? Vad kan vara så allmänt intressant att många vill läsa om det?

NyhetsträdEn journalist rör sig i en skog av ny-heter, där en otränad skribent inte ser några träd alls eller blundar för dem av bekvämlighetsskäl eller dolda lojaliteter i lokalsamhället. Utvägen är så kallad bygdejournalistik. Denna ”returinfor-mation” är en svårutrotad textgenre som lever kvar sedan årtionden.

Under kursen för skribenter på lokal och regional nivå, som gick i Tylebäck i oktober blev både lärare och elever ganska snabbt överens om att bygde-journalistik måste undvikas. Istället ska vi försöka jobba som proffsen, alltså skildra verkligheten som den är.

BortskämdaDe gamla journalistiska idealen från 1960-talet vädrades sålunda ordentligt, och kursen gav en inblick i yrkets skif-tande metoder och verktyg. Fakta skaf-fas fram på olika sätt och i Sverige är vi bortskämda med offentlighetsprincipen som öppnar många dörrar. Det gäller bara att vara medveten om sina rät-tigheter, till exempel att papperen ska fram utan krångel och fördröjning.

En avspänd person som får förtro-

Skrivarkursen lyssnar spänt på Torkel ivarsson, lovordad föreläsare.

lärerteamet och bröderna Torkel (t.v) och Ulf ivarsson. Foto: Sture Tersaeus

kursens lärare och elever samlade efter en bra kurs.



LAN

DET

RU

NT

GU-F i Umeå

Rekrytering på BulidDEN åRliGA SATSNiNGEN på att rekrytera till ungdomsverk-samheten i BohusDal löpte enligt plan.

– Av 54 besökande ungdomar på Bulid blev 40 medlemmar, säger ungdomsledaren David Hassel i Uddevalla.

Ungdomsledarna och ungdomarna som planerade och genomförde rekryteringen hade alla tagit tid från studier eller jobb. Det var tid som gav utdelning. De nya medlemmarna har nu kommit med i verksamheten och var nyligen med på en helg med skjututbildning.

Rekryteringen som ledde fram till denna uppslutning genomfördes i ett samarbete mellan Försvarsutbildarnas ung-domsavdelning i Uddevalla och hemvärnets ungdomsavdelning i Trollhättan.

– Utbildningsgruppen i BohusDal var ett bra stöd med deras ungdomshandläggare, säger David Hassel.

Samarbete som ger mersmakHemvärnsungdomen kom från Stenungssund, Trollhättan, Strömstad och Lysekil. Försvarsutbildarna i huvudsak från Uddevalla. Förra året var det första gången då gemensam sak gjordes mellan Försvarsutbildarna och hemvärnet i länet med sikte på att rekrytera ungdomar. Det gick bra och gav mersmak.

– Nu har vi öppnat samarbetet och det löper på bra.Hur gick rekryteringen till? Först fick 1000-talet 15-åringar

ett brev. Det följdes upp med besök på skolor, där rektorerna tyckt att det var en bra idé.

– Antingen gillar de försvaret eller inte alls, säger David Hassel.

Breven ledde till att 54 ungdomar hämtades med bussar från Trollhättan, Stenungssund, Lysekil, Strömstad och Bäckefors för transport till Bulid. Där dukades ett stationssystem upp. Vid en station förevisades 22-Long, Ak4 och Ak5. Vid en an-nan sambandsutrustning där besökarna fick prata i radio. En förläggning med tält 20 var rest. Vid en station förevisades delar av överlevnadsteknik och hur man renar vatten.

En Observationsplats var byggd och ungdomarna som kom-mit fick krypa in och känna på fast spaning. Som avslutning genomfördes en förevisningsskjutning med lös ammunition.TEXT: PER LUNQE FOTO: ULLA REIMERS

EN AV DE STORA UTmANiNGARNA som Försvarsmakten och frivilligorganisationerna står inför är att rekrytera och utbilda speciallister till hemvärnsförbanden. Speciallister kan exempelvis vara Hundförare eller sjukvårdare. I Umeå genom-fördes under veckorna 37–38 en Grundläggande utbildning för 20 frivilliga som kommer att bli blivande speciallister inom hemvärnet.

De tjugo blivande hemvärnssoldaterna kommer från stora delar av Sverige. Från Västerbotten kommer tio stycken, varav sju är hundförare. Hunden är en av de absolut viktigaste senso-rerna som finns inom hemvärnet. Men att hitta bra hundar och hundförare är en stor utmaning eftersom det ställs höga krav på dessa ekipage.

Sjukvårdarna har en viktig funktion. De som väljer att utbilda sig tilll sjukvårdare har ofta en tidigare erfarenhet. Allt ifrån sjukvårdsman under värnplikten till narkossjuksköterskor. Även ett fåtal läkare har sökt sig till hemvärnet. Efter denna introduktionsutbildning väntar en längre sjukvårdsutbildning

Tre elever som genomförde GU-F:en. På bilden syns från vänster mathias Plane, Anna ljung och Veronica Vartanian.

i röda korsets regi. Utbildningens längd varier utifrån tidigare kunskaper. Grundutbildningen till sjukvårdare kan variera från en vecka upp emot tio veckorTEXT OCH FOTO: JOHAN SJÖDIN

En av grupperna med intresserade ungdomar anländer till rekry-teringsdagen. Ungdomarna blev upphämtade genom BohusDal-gruppens försorg.

Calle och Nathalie från Orust serverar granbarrste till Anders från BohusDalgruppen.



LAN

DET

RU

NT

Kurs i självinsiktFÖRSVARSkViNNOR i VäSTERNORRlAND genomförde en helg i oktober en kurs i SDI.

SDI – Strength Deployment Inventory, är ett kartläggnings-instrument utvecklat av Dr Elias Porter och bygger på en teori om mellanmänskliga relationer. Teorin utgår ifrån att vårt bete-ende drivs av motivation och att denna motivation förändras i konflikt. SDI kan ge en förståelse för de värden och behov som ligger bakom vårt och andras beteende, och är en kurs FÖR människor och inte OM.

Huvudsyftet med kursen var att ge deltagarna en ökad självinsikt och förståelse för vad som ligger bakom situationer där allt fungerar bra i möten med andra människor, och när det uppstår problem.

Vår kursledare, Nina Åkerstedt, var som några av deltagar-nas utvärdering uttryckte det: ”Helt suverän, går inte att ge henne något annat än toppbetyg, finns inte ord för hennes professionalitet”. Nina lotsade oss igenom kartläggningen av de värderingar som motiverar oss, våra styrkor, våra svagheter samt vad som orsakar konflikt för oss och vilka konfliktbeteenden vi använder.

Kursens två dagar gav en ökad självkännedom och delta-garna fick ett bra instrument för att använda sina starka sidor för att förbättra relationer till andra människor.TEXT: BRITT-INGER WIKLUND FOTO: NINA åKERSTEDT intresse och motivation var på topp under de två kursdagarna.

TORSDAGEN 28 OkTOBER höll Försvarsutbildarna i Kalmar län tillsammans med Allmänna Försvarsföreningen i

länet ett försvarsupp-lysningsseminarium med ställföreträdande insatschefen, general-major Anders Bränn-ström. 54 personer från Försvarsutbildarna, AFF och inbjuden allmän-het deltog. Under det inledande föredraget inledde generalen med att kort beröra bakgrun-den till Försvarsmaktens nuläge, det kalla krigets slut, liksom de strategis-ka förändringarna under senare år berördes. Huvuddelen av föreläs-ningen ägnades sedan åt hur Försvarsmakten är tänkt att utvecklas i

framtiden, med fokus på Insatsorganisation 2014.Ett särskilt moment ägnades åt effekter av begrepp som

”strategisk time-out” och ”Afghanistandoktrinen” och följder för svensk säkerhetspolitisk analys av Georgienkriget 2008. Som ett resultat, bland annat av det senare, har ett ökat intresse igen förmärkts för det nationella försvaret. I detta sammanhang har den svenska solidaritetsförklaringen kommit att spela en betydande roll. Föredragshållaren betonade att denna även får konsekvenser för vår förmåga till nationellt försvar.

Vidare informerades om att Försvarsmakten nu igen inför ledningsnivåer, där de regionala staberna främst kommer att arbeta med civil-militär samverkan på regional och lokal nivå, leda insatser med hemvärnsförband och leda den regionala säkerhetstjänsten. Förbanden kommer även att få kortare mobi-liseringstider och ett nytt planverk kommer att utformas.

Efter föreläsningen diskuterade de närvarande frågor som bland annat rörde sig kring volymer i de mobiliserande förban-den, kvalitet och kvantitet i olika avgörande materielsystem och olika beredskapsförmågor. Kvällen avslutades med en enkel måltid, vid vilken ytterligare diskussioner fördes, varefter del-tagarna skildes åt efter en mycket intressant kväll tillsammans med generalmajor Brännström och stort tack framfördes för hans engagemang och vilja att besöka oss.TEXT OCH FOTO: PATRIC LINDGREN, STYRELSEORDFÖRANDE I FÖRSVARS-UTBILDARNA KALMAR LÄN

Föredragshållaren generalmajor Anders Brännström

Information om framtidens nationella försvar



Det händer i förbunden 14/12 – 15/2

Region SydRegional utbildningskonferens 28 januari Halmstad

Försvarsutbildarna i Bohuslän-DalVinterövning (ungdom) 20–22 januari UddevallaTing (ungdom) 11 februari Uddevalla

Försvarsutbildarna i HallandJulavslutning (taktik) 14 december Tylebäck

Försvarsutbildarna i Norra SmålandVapentjänst AK4B (Fältskjutning) 08 januari SkillingarydUngdomsledarträff 28 januari EksjöUngdomsutbildning, vinter 24¬25 februari Eksjö

Region Mitt Försvarsutbildarna i StockholmRekryteringsdagar Högvakt decemberSlagfjädern 4 med kursprogram för våren 2012 utkommer 15 decemberVintergatan mörkerfältskjutning 29 januari(öppet även för andra förbund)

Försvarsutbildarna i SödermanlandVinterkurs (ungdom) 10–12 februari SträngnäsÅrsstämma, 100-årsjubileum 24 mars Strängnäs

Försvarsutbildarna i VästmanlandMörkerfältskjutning 21 januari Norberg

Region NorrFörsvarsutbildarna i Norrbotten norraVapentjänst, mörker 13 december PajalaFörsvarsinformation, Finska vinter kriget 15 december KirunaSoldaten och kartan, GPS 19 januari Vittangi

Planering vinterövning, sjukvård 9 februari Gällivare

Försvarsutbildarna i VästernorrlandUtbildningskonferens 13–14 januariIntroduktionsutbildning (ungdom) 27–29 januari Härnösand

Rikstäckande förbundLuftvärnsförbundetKvällslektion (ungdom) 18 januari NorrtäljeHelgövning (ungdom) 27–29 januari KungsängenFältskjutning markmål mörker 28 januari StockholmKvällslektion (ungdom) 15 februari NorrtäljeFörsvarsinformation februari

Försvarsutbildarna Halland deltog i KFÖFÖRSVARSUTBilDARNA HAllAND deltog i början av oktober i KFÖ. Av över 400 deltagare deltog unge-fär 100 medlemmar från Försvarsutbildarna Halland.

Programmet för årets KFÖ var intensivt. Övning-en började med skarpskjut-ning med pansarskott och granatgevär på ett skjutfält. Tolv utvalda skyttar fick testa på att skjuta skarpt. På fredagen gick övningen in i skarpt läge.

Lena Dahlgren, ställföreträdande plutonchef på Norra Bevaknings-kompaniet, var en av medlemmarna som deltog i krigsförbandsöv-ningen. Hon anser att årets KFÖ har fungerat bra och att hon fått lära sig mycket nytt.

– Det har varit väldigt roligt och vi hade en fin gemenskap under övningen. Det är också viktigt att vi har fått öva med hela plutonen, säger Lena Dahlgren.

Kay Rönn som är ställföreträdande bataljonschef för Hallands hemvärn och även styrelseordförande för Försvarsutbildarna Halland, är väldigt nöjd med årets övning.

– I botten är vi ett krigsförband. Det är viktigt att vi övar och utvärderar vår förmåga. Jag är mycket nöjd med årets KFÖ, säger Kay Rönn.

Antalet kvinnor var underrepresenterade vid årets KFÖ. Lena Dahlgren var en av fem kvinnor vid Norra Bevaknings-kompaniet. Hon och Kay Rönn hoppas att fler kvinnor kommer att delta i nästa KFÖ.

– Jag hoppas att vi kan rekrytera fler kvinnor. De kvin-nor som har varit med i årets övning har visat framföt-terna. Det är bra för förbandet att både ha kvinnor och män, säger Kay Rönn.TEXT OCH FOTO: ANNICKA ERICSSON


i årets kFÖ i Halland deltog ca 100 med-lemmar från Försvarsutbildarna Halland.



POSTTIDNING

2 0 2 7 3 8 7 0

Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du får ditt nummer av Försvarsutbildarna utan avbrott! Gå in

på www.forsvarsutbildarna.se – leta upp ”Min medlemssida” och gör dina ändringar direkt på hemsidan.

Anmäl ändradadress!

Grundläggande soldatutbildning för frivilliga (GU-F) 2012GU-F är en obligatorisk tvåveckorsutbildning på cirka 135 timmar för de som vill tjänstgöra på specialistbefattningar i hemvärnet och som saknar militär grundutbildning sedan tidigare.

FAKTA:

GU-FFörsvarsutbildarna har huvudmanna-skapet för utbildningen vilket innebär att de leder, samordnar och genomför den tillsammans med Svenska Lotta-kåren, Bilkåren och Flygvapenfrivilliga. Utbildningen kraftsamlas framför allt till vapentjänst (40 tim), sjukvård (20 tim), CBRN (10 tim) och strid (10 tim). Övriga moment är bland annat fysisk träning, soldatregler och Försvarsmaktens värdegrund. Kursen avslutas med en tillämpningsövning under cirka ett dygn som också är en kontroll av att uppsatta mål nåtts. Ut-bildningen är fysiskt och psykiskt an-strängande. Krav: Den sökande ska ha fyllt 18 år, vara folkbokförd i Sverige och vara svensk medborgare samt medlem i en frivillig försvarsorganisation. Utbild-ningen kräver god psykisk balans och god fysik. Ansökan: OBS, den sökande skickar sin ansökan till den organisation han eller hon är medlem i, efter kontroll av medlemskap skickas ansökan sedan vidare till den organisation som ansva-rar för den utbildning/de utbildningar som sökts. Läs mer på www.frivilligutbildning.se

ÅnnVecka 34-35

VillingsbergVecka 27-28

SåtenäsVecka 11-12

KarlskronaVecka 31-32

RonnebyVecka 16-17

RonnebyVecka 44-45

UmeåVecka 44-45

BodenVecka 19-20

FalunVecka 23-24

HärnösandVecka 18-20

VäddöVecka 16-17

Revingehed Vecka 26-27

Revingehed Vecka 34-35

HalmstadVecka 40-41

RonnebyVecka 20-21

HalmstadVecka 32-33

Försvarsutbildarnawww.forsvarsutbildarna.se

Flygvapenfrivilligawww.fvrf.se

Bilkårenwww.bilkaren.se

Svenska Lottakårenwww.svenskalottakaren.se

Kursansvariga

Box 5034 • 102 41 Stockholm • Tel 08-587 742 00 • Fax 08-587 742 90 • www.forsvarsutbildarna.se

Kiruna Vecka 19-20

GävleVecka 35-36

Uppsala/LSS Vecka 21-22

GöteborgVecka 16-17

HalmstadVecka 12-13

KarlskronaVecka 39-40

Gotland Vecka 19-20

EksjöVecka 42-43

Karta t tidningen_nov11_v2.indd 1 11/23/2011 3:18:17 PM


försvarsutbildaren nr5-2011

Documents