försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av...

58
Försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB Test method for automating the quality assurance of SCC Författare: Niloofar Yazdani, Samir Ekasriouen Uppdragsgivare: Betongindustri AB Handledare: Mats Emborg, Christer Hedin, Betongindustri AB Peter Eklund, KTH ABE Examinator: Sven-Henrik Vidhall, KTH ABE Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Programmet Byggteknik och Design Godkänd: 2012-06-20 Serienummer: 2012; 5

Upload: trinhanh

Post on 14-Dec-2018

232 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Försöksmetod för automatisering av

kvalitetssäkring av SKB

Test method for automating

the quality assurance of SCC

Författare: Niloofar Yazdani, Samir Ekasriouen

Uppdragsgivare: Betongindustri AB

Handledare: Mats Emborg, Christer Hedin, Betongindustri AB

Peter Eklund, KTH ABE

Examinator: Sven-Henrik Vidhall, KTH ABE

Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Programmet Byggteknik och

Design

Godkänd: 2012-06-20

Serienummer: 2012; 5

iii

Sammanfattning

Inom alla branscher kräver förändringar av arbetsmetoder tid, detta gäller även inom byggsektorn. Dock så skiljer sig byggsektorn genom att nya arbetsmetoder allt för ofta inte får möjlighet att prövas. Syftet med examensarbetet som vi gjort i samarbete med Betongindustri var att undersöka möjligheterna att utveckla en automatiserad metod för kvalitetssäkring av SKB på byggarbetsplatsen. Idén är att den s.k. O-tratten ska kunna utnyttjas och därmed säkerställa att rätt betongkvalité är tillhandahållen, vilket leder till en utveckling inom produktionsarbetet. Projektet har bestått av teoretiskt arbete och laboratorieförsök. Det teoretiska arbetet gav oss en bra grund att stå på vid början av projektet. Efter insamling av information och material påbörjades laboratorieförsök med SKB i deras laboratorium i Hammarby. Insamlade data från de olika laboratorietesterna ligger till grund för att försöka relatera mätmetoder för konsistens av SKB med varandra och ta reda på hur mätresultat från O-tratten varierar med olika betongblandningar. En stor del av arbetet genomfördes i laboratoriet där provningsmetoderna T50, flytsättmått och O-tratten utnyttjades. Dessa provningsmetoder skulle ge oss betongens viskositet och flytförmåga samt samband mellan dessa parametrar. Resultat av testerna visade att försök med O-tratten inte stämmer överens med teorin. O-tratten svarar på ett tydligt sätt vid separerad betong, i detta fall fastnar betongen i O-tratten eller ger väldigt höga utrinningstider. Men om betongen är för styv kan O-tratten ge falska värden. O-tratten fångar inte flytsättmåttens variation tillräckligt bra men den beskriver viskositeten bäst, dvs. T50-värdet. Vad detta berodde på är svårt att säga men en anledning kan vara att receptet från första delen gav väldigt låga T50 värde.

iv

v

Abstract

Within all industries, there is a change in working time required; this also includes the construction sector. However, the way construction sectors are differentiated is by not having been given the opportunity to be practiced or tested. The aim of this thesis that we have done in collaboration with the Concrete Industry was to investigate the possibility of developing an automated method for quality assurance of SKB at the site. The idea is to make the O-funnel to be more utilized and therefore ensuring that the appropriate concrete quality is provided which eventually would lead to a better development in the production process. The project has involved theoretical work and laboratory experiments. The theoretical work gave us a good foundation at the beginning of the project. After gathering the information and material, the laboratory experiments began by SCC in their laboratory in Hammarby. The collected data from the various laboratory tests formed the foundation for trying to relate measurements for consistency of SCC with each other and therefore find out how measurements from O-funnel varies with different concrete mixtures. A big part of the work was performed in the laboratory where the test methods T50, slump flow, and O-funnel were used. These measurement methods would give us concrete viscosity and slump flow, and correlation between these parameters. The result of these tests showed that the O-funnel is not consistent with the theory. O-funnel showed a clear respond with the separation in the concrete. In this case, the concrete was stocked in the O-funnel or was constantly giving very high outflow times. However, if the concrete is too stiff, the O-funnel can give false values. O-funnel does not capture variations of floating-way measurements well enough but it does describe the viscosity of the best, meaning the T50-value. It is difficult to say what this was dependent on but one reason may be that the recipe from the first part gave very low T50 values.

v

vii

Begreppsförklaring

Arbetbarhet Arbetbarhet eller också gjutbarhet beskriver betongens flytegenskaper i färska stadiet i relation till betongens beteende i produktionsprocessen.

Ballast Sten- och bergartsmaterialet vid betongtillverkning kallas för ballast. Cementpasta Blandning av cement och vatten Filler Finkornigt naturligt ballastsmaterial med en partikelstorlek <0,125 mm Flytsättmått Flytsättmått ger ett mått på betongens konsistens som mäts med hjälp av en sättkon. Denna fylls med betong och lyfts sedan bort. Flytsättmåttet anger hur mycket betong flyter ut och mäts i millimeter. Flyttillsatsmedel Flyttillsatsmedel påverkar betongens rörlighet. Frostbeständighet Betongens förmåga att klara frysningen. Reologi Läran om materials deformationer och flytegenskaper i färskt tillstånd. SCC självkompakterande betong, ofta benämnd vibreringsfri betong, som internationellt förkortas SCC, Self- Compacting Concrete. SKB Självkompakterande betong. Stabilitet Den färska betongens förmåga att bibehålla homogeniteten under transporten, under gjutprocessen och när betongen har kommit till vila. Stenseparation Stenseparation förorsakas av skillnader i densitet mellan grov ballast och cementpasta. De tyngre ballastkornen sjunker och samlas i botten av betongmassan vilket gör att de finare partiklarna koncentreras i ytskiktet.

viii

T50 Tiden från lyft av sättkonen vid flytsättsmåttsmätning tills betongen passerar en diameter på 500mm. Tillsatsmaterial Finfördelat material som används i betong för att förbättra och erhålla vissa egenskaper. Vattenseparation Leder till att vatten separeras från cementpastan. Det separerade vattnet samlas i ytan under ballastkorn och armering. Vct-tal Vattencementtal, mängd vatten i förhållande till mängd cement. Viskositet Kvoten mellan skjuvspänning, τ(Pa), i ett material och den skjuvhastighet, γ(s-1), som materialet utsätts för. Beteckning för viskositet är µ med enhet Pascalsekund (Pa∙s).

ix

Förord

Vi har skrivit detta examensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan på uppdrag av Svensk Betongindustri AB, under våren 2012. Vi har gått högskoleingenjörsutbildning byggteknik och design, där examensarbetet är en avslutning på utbildningen. Vi skulle vilja tacka vår handledare på Svensk Betongindustri AB Christer Hedin och Mats Emborg, som bidragit med support, vägledning och engagemang. Vi vill även tacka vår handledare på Kungliga tekniska högskolan Peter Eklund. Dessutom vill vi tacka vår examinator Sven-Henrik Vidhall och utbildningsledare Sten Hebert. Stockholm Mars 2012. Niloofar Yazdani Samir Ekasriouen

Innehållsförteckning Sammanfattning .......................................................................................................................... iii

Abstract ....................................................................................................................................... v

Begreppsförklaring ...................................................................................................................... vii

Förord .......................................................................................................................................... ix

1 Inledning ................................................................................................................................... 1

1.1Bakgrund ........................................................................................................................................ 1

1.2 Målformulering.............................................................................................................................. 2

1.3 Avgränsningar ................................................................................................................................ 2

1.4 Lösningsmetoder ........................................................................................................................... 2

2 Nulägesbeskrivning .................................................................................................................... 3

3 Teori ......................................................................................................................................... 5

3.1 Betong ........................................................................................................................................... 5

3.2 Självkompakterande betong ......................................................................................................... 6

3.2.1 Beståndsdelar av SKB ............................................................................................................. 7

3.2.2 Drivkraft till utveckling av SKB .............................................................................................. 10

3.2.3 SKBs egenskaper i färskt stadium ......................................................................................... 11

3.2.4 SKBs egenskaper i hårdnat stadium ..................................................................................... 11

3.2.5 Mottagningskontroll av SKB idag ......................................................................................... 12

3.3 Provningsmetoder ...................................................................................................................... 13

3.3.1Flytsättmått med T50 ............................................................................................................ 13

3.3.2 O-tratt ................................................................................................................................... 14

4 Faktainsamling ........................................................................................................................ 15

5 Genomförandet ....................................................................................................................... 17

6. Analys .................................................................................................................................... 19

6.1 Framtagning av recept................................................................................................................. 19

6.1.1 Recept, Husbyggnadsbetong ................................................................................................ 19

6.1.2 Recept, Anläggningsbetong .................................................................................................. 20

6.2 Laboratorieförsök, Del1 ............................................................................................................... 21

6.2.1 Laboratorieförsök, Husbyggnadsbetong .............................................................................. 22

6.2.2 Laboratorieförsök, Anläggningsbetong ................................................................................ 30

6.3 Laboratorieförsök, Del2 ............................................................................................................... 35

6.3.1 Laboratorieförsök, Husbyggnadsbetong .............................................................................. 35

6.3.2 Laboratorieförsök, Anläggningsbetong ................................................................................ 40

7 Diskussion och Slutsatser ......................................................................................................... 43

8 Referenser ............................................................................................................................... 45

8.1 Litteratur & tryckta källor ............................................................................................................ 45

8.2 Elektroniska källor ....................................................................................................................... 45

1

1 Inledning

1.1Bakgrund Självkompakterande betong (SKB) - den största betonginnovationen under senaste 10 åren - ger tydliga förutsättningar för ökad effektivitet vid gjutning, bättre arbetsmiljö och hög kvalitet på slutresultat. Den utvecklades i Japan i slutet av 1900-talet och kom till Sverige några år senare. I Sverige utförs i nuläget ca 10-15% av gjutningar med SKB. Det är en produkt som går att använda för alla olika typer av konstruktioner även tätt armerade. Flytförmågan hos SKB är mycket god. Därigenom fyller den ut gjutformen och omsluter armerings-järnen med hjälp av sin egen tyngd och utan vibrering.

Självkompakterande betong har flera fördelar jämfört med traditionell betong som dessutom är vibreringskrävande. (Betongrapport nr10, 2002)

• Bättre ekonomi och ökad kostnadseffektivitet.

Processen blir effektivare genom att SKB inte kräver någon vibreringsprocess och/eller förflyttning av material. Dessutom blir det mindre efterarbete och kostnaderna för utrustning minskar. Gjutningen kan fullföljas på kortare tid jämfört med normal betong.

• Bättre arbetsmiljö

Med hjälp av SKB blir arbetsbelastningen mindre på personalen som utför arbetet. Genom att det tunga arbetet med vibrering inte är nödvändigt och gjutningen kan göras utan onödig buller.

• Bättre formutfyllnad och bra resultat

Den självkompakterande betongens rörlighet och flytförmåga tar fram ett mycket bra gjutresultat även vid trånga gjutningar. SKB fyller ut formen bättre än normal betong och kan omsluta armeringen enklare särskild vid stark armerade konstruktion. Vid mottagning av betong på en byggarbetsplats görs i många fall en provtagning för att dokumentera betongens egenskaper. Ett av hindren i användandet av SKB är denna kvalitetssäkring på byggarbetsplatsen som idag sker genom manuell resurs- och kostnadskrävande konsistensmätning. Denna görs med fältmetoder som även används på betongfabrik och i laboratorium t.ex. flytsättmått, V-tratt och L-box. Anledningen till att konsistens har valts är att det är den parametern som är enklast att mäta och som ger tydligaste avvikelserna.

2

1.2 Målformulering Projektet syftar till att undersöka möjligheterna att utveckla en automatiserad metod för kvalitetssäkring av SKB på byggarbetsplatsen. Idén är att den s.k. O-tratten ska utnyttjas. Betongen får rinna ut ur ett munstycke och tiden för utrinning mäts. Denna teknik gör så att försöken kan göras mer operatörsoberoende och kan ske automatiskt. Följande delsyften finns: • Försök att relatera mätmetoder för konsistens av SKB med varandra • Ta reda på hur mätresultat från O-tratten varierar med olika betongblandningar O-tratt ska kunna detektera bra respektive dålig SKB i färskt tillstånd. Det innebär att underkänna och godkänna en betong med för låg- eller för hög flytbarhet, samt underkänna separerad betong. Man vet kriterier för flytbarhet mätt med flytsättmått och T50, dvs. att man kan med dessa metoder underkänna respektive godkänna betongen. Vår frågeställning är om O-tratten kan relateras till flytsättmått och T50. Och om vi med O-tratten kan underkänna respektive godkänna SKB med denna.

1.3 Avgränsningar Självkompakterande betong och betong i sig ska uppfylla flera krav vid leverans. Ett av dessa krav är konsistens, och det är vad den tänkta mättekniken skall kunna underlätta för de två olika parterna, leverantör och konsument. Projektet fokuserar bara på mätningstekniken eftersom det är denna som skall testas och redovisas. Vi har valt att begränsa oss till att mäta; konsistens, dels för att det är enklast att mäta men också för att det ger de tydligaste avvikelserna. Med det menas att man sparar en hel del tid då man slipper vänta på resultat och att metoden som används är enkel men också lätt att styra som man själv önskar. Vi har gjort tester på O-tratten inom en ram, vilka är två bestämda recept varav ett är husbyggnadsbetong för väggar samt anläggningsbetong för broar. 1.4 Lösningsmetoder Som metod för genomförandet av projektet så delas projektet in i laborativt arbete samt skrivbordsarbete. I det laborativa mäter vi egenskaper för två olika betongkvaliteter. Vi testar mätaren i jämförelse med sättkons metod och det man vill frambringa är att hitta ett samband mellan dessa två metoder. Sambandet ligger i T50 och flytsättmåttet för sättkonen och utrinningstiden/flyttiden för O-tratten. Reliabiliteten antas vara relativt låg då mättekniken tidigare testats men man inte lyckats hitta något samband. Vi blir de första att prova vidare på detta. Validiteten antas dock vara hög då vi bara mäter flytsättmåttet och flyttiden, dessutom i flera repetitioner. Styrkan i metoden uppnås efter mättekniken testas i full skala för de olika recepten. Svagheten i metoden har varit att det i början var tänkt att testa denna för fyra olika betongkvaliteter men två av dessa har inte alls gett något lyckat resultat och uteslutits helt. Detta har medfört att det blivit svårare att relatera mätmetoderna med varandra.

3

2 Nulägesbeskrivning Vårt arbete genomförs på Betongindustri AB. Företaget bildades 1932 och är ledande inom tillverkning och leverans av färdig betong på byggarbetsplatser. De var först i Sverige med tillverkning av fabriksbetong och idag har dem 32 fabriker i hela landet, se figur 2.1

Figur 2.1 32 fabriker i hela landet.

4

Huvudkontoret finns i Stockholm. Var du än befinner dig i Stockholm är det aldrig längre än 25 meter till en konstruktion som Betongindustri har varit engagerad i, därför sägs att Betongindustri har i princip "byggt Stockholm". (betongindustri.se) Betongindustri hör till HeidelbergCement-koncernen, som är marknadsledande och världsomfattande när det gäller ballast och en betydelsefull aktör inom cement, betong och olika betongprodukter. Detta gör HeidelbergCement till en av världens största byggmaterialfabrikanter. Den betongfabrik som vi genomför vårt examensarbete i ligger i Hammarby. Där arbetar vi i ett laboratorium som är utrustad med betongblandare, digital våg, sättkon och alla andra verktyg och material som behövs för vårt arbete.

5

3 Teori

3.1 Betong Betong är ett av våra viktigaste byggnadsmaterial och är dominerande för hus-, industri- och anläggningskonstruktioner. (Byggnadsmaterial, 2001). Materialet betong tillverkas av cementbaserat bindemedel, bergartsmaterial, vatten samt eventuella kemiska tillsatsmedel. Blandning av bindemedel och vatten kallas för cementpasta som fungerar som ett lim för att sammanbinda sand- och stenkornen. Bergartsmaterial såsom sand och sten benämns ballast. En formbar massa fås när dessa material blandas och kommer i efterhand att tillstyvna och få en betydande tryckhållfasthet. (Betongteknik, 1991). Cementpastans egenskaper bestäms av vattenmängd i förhållande till cement vilket kallas vattencementtalet och förkortas vct. (Byggnadsmaterial, 2001). Vattencementtalet är den viktigaste faktorn för betongens hållfasthet och täthet. Ett högre vct ger mer utspädning av cementpastan vilket ger en lägre hållfasthet och sämre täthet. (Byggnadsmateriallära, 1983). Betongtillsatsmedel är ett kemiskt medel som används för att anpassa dess egenskaper för olika önskemål. Tillsatsmedel grupperas beroende på deras effekt på betong (Betongteknik, 1991): Luftporbildande (L) Vattenreducerande (V) Flyttillsatsmedel (F) Accelererande (A) Retarderande (R)

6

3.2 Självkompakterande betong Självkompakterande betong kallades förr i tiden för vibreringsfri betong, men för att den svenska översättningen skulle passa bättre med det internationella namnet Self Compacting Concrete (SCC), döpte man produkten till Självkompakterande betong. (Billberg, 1996).

SKB är en betongmassa med en mycket god flytförmåga. Den flyter ut gjutformen och omsluter armeringsjärnen med hjälp av sin egen tyngd och utan vibrering. Betongen måste vara mycket lättflytande men stabil på samma gång från fabrik till byggarbetsplatsen, utan någon separation av sten, vatten eller bruk. När SKB hårdnar blir betongen tät samt bevarar dess homogenitet och därtill även har samma egenskaper och beständighet som traditionell betong.(Betongrapport nr10, 2002). Självkompakterande betong (SKB) är en vidareutveckling av traditionell betong. Det är ett separationshindrande medel och dels ett effektivt flytmedel som skiljer SKB från traditionell betong. (Billberg, 1996). SKB utvecklades i Japan i slutet av 1990-talet och kom till Sverige några år senare. Idag används SKB som konstruktionsmaterial, armerad, spännarmerad eller fiberarmerad, men också som fyllnadsmaterial och andra enklare bruk. (Betongrapport nr10, 2002). SKB har ofta tixotropa egenskaper vilket betyder att den ska vara flytande vid blandningen men geléaktig i viloläge, så att stenarna ska kunna ”flyta” i betongmassan. För att SKB ska uppfylla kraven på flytbarhet och stabilitet kan den tas fram på några olika sätt. Ett sätt är att blanda och tillsätta flytmedel, som gör att betongen får en lättflytande konsistens samt tillsätts en viss mängd filler för att öka pastamängden och på så sätt blir betongen stabil. Ett annat sätt att öka mängden pasta är att öka mängden cement. (Retelius, 2003).

7

3.2.1 Beståndsdelar av SKB Till skillnad från konventionell betong så krävs förutom ballast, cement och vatten även tillsatsmaterial och tillsatsmedel vid tillverkning av SKB. Detta förklaras mer grundligt i detta avsnitt.

3.2.1.1 Cement och anläggningscement Cement är volymmässigt den största industriprodukten och går att finna över hela världen. (cementa.se). Det är ett hydrauliskt bindemedel som tillverkas ur krossad kalksten och mald lermineral. Från detta bildas ett torrt pulver som kallas för råmjöl. Sedan fås cementklinker efter att råmjölet bränns i en roterande ugn. Därefter mals dessa ned tillsammans med gips, vilket ger cementet en långsammare reaktion vid användandet. Den färdiga produkten blir ett grått pulver. (Betonghandbok, 1995).

Den kemiska sammansättningen hos cementet och dess partikelstorlek påverkar avsevärt reaktionshastigheten. Med hänsyn till reaktionshastigheten klassas cementen enligt följande

• Snabbt hårdnande (SH) • Standard (Std) • Långsamt hårdnande (LH)

Det vanligaste portlandcementet idag i Sverige är standardcementet (Std) (Betongteknik, 1991). Cementet påverkar den färska betongens egenskaper, konsistens och tillstyvnad och är således viktigt att veta vid gjutningar. Det finns olika cementsorter som är rådliga att använda beroende på vad för betongegenskaper denna bör uppfylla samt hur fort den ska hårdna. Vid krav av god beständighet hos betongen så används i princip alltid anläggningscement eftersom denna kräver mindre vatten och har en långsam värmeutveckling. Den goda beständighet som ges med denna cementsort lämpar sig därför för medel grova som grova konstruktioner. Däremot ger anläggningscement en snabbare konsistensfördelning och kan bli svår hanterbar i gjutskedet. Något som Retelius (2003) rekommenderar för detta är följande; att inte vattenreducera för kraftigt, utprova lämpliga tillsatsmedel samt välja ballast med jämn kvalitet beträffande kornkurvor, kornform och finmaterialhalt.

Man måste vara noga med att hålla en konstant blandningsordning, blandningstid och betongtemperatur. Tiden för omhändertagande på arbetsplatsen ska också vara kort. SKB med Anläggningscement ställer alltså höga krav på betongrecept, provning och planering (Retelius, 2003).

8

3.2.1.2 Tillsatsmaterial, filler Filler är ett tillsatsmaterial som är ämnade för självkompakterande betong och bör väljas noggrant. Ett material som prövats och är väl fungerande är kalkstensfiller. Med kalkstensfiller som tillsatsmaterial ökas mängden pasta, vilket är en lämplig egenskap för att skapa rörlighet och stabilitet hos betongen. Beroende på vald kalkstensfiller fraktion så påverkas betongens viskositet och stabilitet. Grundläggande är att ett finare malt tillsatsmaterial är lämpligare för en vattenrikare betong med relativt högt vattenpulvertal medan ett grövre malt material är lämpligare för betong med lågt vattenpulvertal. Orsaken till detta är för att en vattenrik betong på någorlunda sätt behöver en större partikelyta (vid förutsättning att fillermängden hålls konstant) för att kunna binda vattnet så att när man i nästa skede tillsätter flytmedel inte skall leda till en separerad betong innan den tillräckliga flytförmågan uppnåtts (Betongrapport nr 10, 2002).

3.2.1.3 Ballast Ballast är bergsmaterial som är avsedda att användas vid betongtillverkning. Den ballast som används för vanlig betong består av naturliga bergarter och används antingen direkt som de utvinns eller som krossas före användning. Skulle man ta material direkt ur ett grustag och sedan blanda detta i betongen så skulle det vara omöjligt att styra egenskaperna hos denna i det färska- och hårdnade stadiet. Ballasten i betongen innehåller därför partiklar med olika kornstorlek från siktkurvans alla skikt. Följande benämningar används:

• Filler (≤ 0,125 mm) • Sand (≤ 4 mm) • Fingrus (≤ 8 mm) • Sten (> 8 mm)

Sten kan vara makadam eller singel. Makadam har blivit krossat vid framställning och är det helt dominerade stenmaterialet. Singel är okrossat med rundade korn och är naturligt utvunnet från t.ex. rullstensåsar. Vid betongtillverkning undersöker man ballastens kornfördelning kontinuerligt eftersom den inverkar på många betongegenskaper. De hålrum som finns vid tät packning mellan de största kornen skall utfyllas av de mindre kornen för att få rörlighet i det färska tillståndet. De mindre kornens hålrum ska i sin tur fyllas av ännu mindre korn osv. Återstående hålrumsvolym av den finaste fraktionen fylls av cementpastan som ger kornen ökad rörlighet och dessutom ska fungera som ett lim (Byggnadsmaterial, 2007). I Sverige är bergarter som man utvinner ballast ifrån bra för betongillverkning. Däremot så finns dock vissa undantag då det kan förekomma skadliga ämnen i ballasten som organiskt material, för mycket slamhalt, klorider samt vissa olämpliga mineraler och bergarter. Dessa har en inverkan på fördröjning av betongens hårdnande och dess sluthållfasthet blir lägre. Således måste ballasten vara av god kvalitet (Betongteknik, 1991).

9

3.2.1.4 Vatten Drickbart vatten är lämpligt för betongtillverkning, t.ex. kommunalt vatten, icke förorenat brunnsvatten, vatten i insjöar mm. Det som bör undvikas är avloppsvatten, havsvatten och vatten i mossar och kärr då en bristfällig vattenkvalitet framför allt kan försämra betongens hållfasthet och beständighet. För spännbetong, dvs. betong med spänd och höghållfast armering, bör endast sötvatten användas (Betongteknik, 1991).

3.2.1.5 Tillsatsmedel Tillsatserna är medel av kemiska substanser som ger produktionstekniska, ekonomiska och miljömässiga fördelar. Med olika typer av tillsatsmedel i betongen så får denna förbättrade egenskaper och gör så att den kan hanteras på ett mer flexibelt sätt. Utan dessa medel i betongen så skulle den moderna, tekniskt avancerade byggtekniken idag inte vara möjlig (starka.se)

Tillsatsmedel, Flyttillsatsmedel Flyttillsatsmedel är det vanligaste använda tillsatsmedlen. Den ger en kraftig effekt på betongens konsistens, d.v.s. att den gör betongen mer lättrörlig och näst intill självkompakterande utan någon form av separation. Detta medför att den kan användas i trånga och hårt armerade konstruktioner. Den lösa konsisten som fås med dessa medel går även att få enbart genom ökad vattenhalt, men detta ger inte de egenskaper som fordras för betongen utan leder till större risk för separation, hållfasthetsförlust och ökad krympning (Byggnadsmateria, 2006). Flyttillsatsmedel används främst inom tre områden: • Vid tillverkning av flytbetong för arbetsbesparande syfte och där väldigt fin

ytjämnhet önskas. • Vid tillverkning av högpresterande och hållbar betong som inte kan tas fram

endast genom utökning av cementinnehållet. • Reducera vattenhalten med 10 – 30 % vilket medför minskning av krympning vid

gjutning av hårt armerade produkter där vibrering inte är möjlig. Alternativet är att höja cement- och vattenhalten men då blir krympningen alltför kraftig (Day, 2006).

10

Tillsatsmedel, Luftporbildande Luftporbildande medel används i syfte att ge betongen ökad frostbeständighet. Den ökade frostbeständigheten beror på att det i cementpastan bildas stora mängder av mycket små och finfördelade blåsor. Dessa små hålrum finns kvar under obegränsad tid och motsvarar några procent av den totala betongvolymen. Luftporerna ger vattnet i betongen en expansionsmöjlighet då isbildning sker och hindrar därför frostskador. Luftporbildande medel används således alltid i betong som utsätts för frysning kombinerat med kraftig nedfuktning. En annan anledning vid användandet av medlet är att förbättra betongmassans gjutegenskaper (Byggnadsmaterial, 2006).

3.2.2 Drivkraft till utveckling av SKB I Sverige har flytbetong som har mycket lättflytande konsistens använts sedan 1970-talet. (Flytbetong, 1982). Självkompakterande vibreringsfri betong är ytterligare ett steg närmare industriellt platsgjutet byggande. Denna utvecklades i Japan i slutet av 1980-talet och användes för första gången i slutet av 1990-talet i Sverige. Användning av produkten har sedan dess ökat stabilt. Förbättring av produktivitet spelar ett betydande mål i utveckling av betongbyggandet. Bättre ekonomi och ökad kostnadseffektivitet samt kortare byggtid eftersträvas inom användning av betong i byggbranschen. Användningen av SKB leder till en snabbare gjutprocess. SKB fyller ut formen bättre än normal betong och kan omsluta armeringen enklare särskild vid stark armerade konstruktion. (Betongrapport nr 10, 2002). Behovet att förbättra arbetsmiljön för betongarbetarna har också varit en viktig orsak för teknikutvecklingen. Bullerskador, skador på blodkärl vid vibrering och belastningar vid tunga lyft kan minskas väsentligt genom att använda SKB. Ett annat skäl för utvecklingen av SKB har varit behovet av förbättrad kvalitetssäkring vid svåra och invecklade gjutningar. Till exempel vid tät armering och trånga sektioner i formar kan det vara svårt att få god utfyllnad med vanlig vibrerad betong. Detta kan leda till försämrad beständighet och bärförmågan minskar. (Betongrapport nr 10, 2002)

11

3.2.3 SKBs egenskaper i färskt stadium Färsk SKB kan beskrivas som partiklar fördelade i en vätskefas. Denna skall när den övergår till hårdnande betong uppfylla de fordringar som ställs. Dessa relateras till tre olika gjutegenskaper vilka är flytförmågan, passeringsförmågan och dess stabilitet. Flytförmågan uppdelas i utbredningens slutmått, flytsättmått och dess utbredningshastighet. Passeringsförmågan anger den flytande betongens förmåga att flyta genom trånga öppningar, fylla ut formen och omsluta armeringen på ett tillfredsställande sätt. Stabiliteten beskriver förmågan att undvika separation. Dessa gjutegenskaper utmärks ofta med begreppet arbetsbarhet som ger ett mått på den energi som behövs för att packa betongmassan. (Betongrapport nr 10, 2002) Kravet på önskad flytförmåga och stabilitet utan vibreringsinsats innebär att andra reologiska egenskaper behövs än för konventionell betong. Widegren, 2000). För att åstadkomma detta användas tillsatsmedel, så kallade flytmedel samt genom större finmaterialmängd filler. Det typiska för SKB är att ballastmaterial i hög grad styr materialsammansättningen och att ännu större hänsyn tas till konstruktionens utformning och den tänkta gjuttekniken vid betongens sammansättning. En väsentlig förutsättning är att betongen bibehåller sin homogenitet, d.v.s. att ingående material såsom grova partiklar eller komponenter i det färska stadiet inte separeras. (Elofsson, 2066).

3.2.4 SKBs egenskaper i hårdnat stadium SKB med god flytförmåga, god stabilitet, hög finmaterial halt som dessutom inte har vibrerats erhåller en homogen mikrostruktur. Konventionell betongs mikrostruktur har stor inverkan på dess täthet och hållfasthet så den utelämnade vibreringen samt den utökade mineralytan skapar goda förutsättningar för en tät fasgräns mellan ballast och cementpasta. SKB kan således förväntas få högre täthet och hållfasthet än traditionell betong vid samma vattencementtal. Förbättrad täthet och ökad hållfasthet är erfarenheter som ofta redovisas från forskning och utvärdering av konstruktioner gjutna med SKB. (Betongrapport nr 10, 2002). Luftporsystemet påverkas heller inte av någon vibrering och med detta kan ett jämnare luftporsystem behållas. Detta innebär att betongen efter pumpning förväntas ha ett väl fungerande luftporsystem även i färdig konstruktion. (Widegren, 2000).

12

3.2.5 Mottagningskontroll av SKB idag Mottagningskontroll på byggplatsen utförs enligt BBK 04 och SS-EN 13670 oavsett konsistens. SKB är ju egentligen en betong med en annan konsistensklass än konventionell betong. I praktiken utförs dock nästan alltid en utökad mottagningskontroll vad gäller att mäta betongens konsistens och speciellt vid gjutning av anläggningskonstruktioner. Orsaken till den utökade kontrollen är ju att betong med avvikande lass kan justeras eller kasseras. Detta på grund av att det skett en konsistensförlust. Skulle betong med felaktig konsistens användas kan det uppenbart få stora konsekvenser på gjutresultatet. För betong med ”normala konsistenser” anpassas kompakteringen med hänsyn till bl.a. konsistensen så då är risken för nedsatt gjutresultat mycket mindre. Med öppenhållandetid avses den tid från blandning under vilken konsistens ändras (styvnar till) ett visst antaget, rimligt mått, så att konsistensen fortfarande kan accepteras.

13

3.3 Provningsmetoder

3.3.1Flytsättmått med T50 Horisontell utflytning av SKB fylld i sättkon efter lyftning av konen kallas flytsättmått. Detta registreras med en vanlig sättkon som fylls med betong utan att kompaktera och det som mäts är betongens utbredning, se figur. Flytsättmått kompletteras med mätning av flyttiden-T50- genom tidtagning från lyft av konen tills betongens utbredning når en cirkel med diameter 500 mm på underlagsplatta, se figur 3.1. Detta ger information om betongens viskositet d.v.s. hur trög- eller lättflytande betongen känns. Flytsättmått och T50 är enkla men mycket användbara sätt att utvärdera den självkompakterande betongens flytbarhet och stabilitet (reologi).

Figur 3.1 princip för mätning av flytsättmått

Genomförandet: i. Underlaget ska vara av stål alternativ plyfabplatta med tjocklek > 2 mm och minst

0,8 x 0,8 m. Det ska vara en cirkel markerade på ytan med diameter 500 mm och det är viktig att konen placeras i mitten och att den ställas på samma plats i efterföljande försök.

ii. Underlagsplattan och insidan av konen ska vara fuktig. Det får inte förekomma pölar av vatten.

iii. Sättkonen placeras i mitten av plattan. iv. Sättkonen fylls med betong. v. Konen lyfts vertikalt och tidtagningen påbörjas samtidigt.

vi. Tiden noteras då betongen når 500 mm cirkeln, detta är T50 måttet. vii. När betongen avstannat mäts diametern dels i x-led, dels i y-led. Medelvärdet ger

flytsättmåttet.

14

3.3.2 O-tratt O-tratten är uppbyggd som en kon med en avsmalnande form från topp ner till öppningen. I botten används inte en rektangulär form som för V-tratten utan en cylindrisk, vilket är det typiska för O-trattstesterna, se figur 3.2. Testresultaten visar flyttiden (den tid som det tar för betongen att flyta ut genom öppningen). Tratten är konstruerad för fraktioner upp till 25 mm maximal storlek. För att fylla tratten med den färska betongen erfordras en blandning mellan 12-15 liter. Samma blandning kan snabbt omprövas då det bara är att fylla tratten och låta den rinna ut igen. För att kunna värdera resultaten på bästa möjliga sätt så behövs nödvändigtvis minst två, helst tre repetitioner för samma blandning genom tratten. Det har förr testats andra geometrier för V-tratten, och vid nya tester krävs en försiktighet och noggrannhet när man jämför resultaten. (Technical Guide No.7, 2005)

Figur 3.2 O-tratt

15

4 Faktainsamling Efter att ha upprättat en problemformulering så påbörjades en bred litteraturstudie i väntan på O-tratten som skulle skickas från Luleå Tekniska Universitet. Syftet var att öka och fördjupa författarnas kunskaper kring ämnet SKB och att skapa en bas att arbeta vidare på. När O-tratten väl anlänt påbörjade laboratorieförsöken vid Betongindustri. I samband med laborationsförsöken utformades även en rapport mall. Det finns två olika typer av data, primär- och sekundärdata. Primärdata har i detta examensarbete insamlats genom laboratorieförsök och rapporter. Insamling av sekundärdata har skett i form av litteraturstudier samt artiklar från internet och databaser.

16

17

5 Genomförandet Från företaget Betongindustri har Mats Emborg och Christer Hedin varit våra handledare och hjälpt oss med informationsinsamling. Tillsammans med Peter Eklund vår handledare på skolan har dessa personer väglett oss genom arbetet. Utifrån problemformuleringen kom vi fram till en slutgiltig frågeställning. Val av metod föll på litteraturstudie och laborationer. Under arbetets gång har vi haft möte med våra handledare på Betongindustri och skolan, där vi utbytte tankar och idéer samt såg till att vi behöll oss inom våra avgränsningar. Utifrån litteraturstudierna, laborationerna samt föreläsningar har vi kunnat redovisa en teoribakgrund inom ämnet. Som vi sedan använt som grund för att skriva resultat och diskutera kring frågeställningen.

Figur 5.1 visar vårt tillvägagångssätt schematiskt.

1• Ide & Förstudie

2• Möte med Svensk Betongindustri & handledare

3• Problemformulering

4• Litteraturstudier & Laboration

5• Rapport

6• Analys

7 • Slutsats

18

19

6. Analys I detta kapitel presenteras och analyseras insamlade data med utgångspunkt från den

preciserade uppgiften.

6.1 Framtagning av recept Den laborativa delen har gjorts inledningsvis av arbetet och pågått i flera veckor. Syftet har varit att mäta på två olika betongkvaliteter varav ett för husbyggnad i väggar och det andra för anläggning i broar för att se hur resultat varierar i O-tratten med olika betongblandningar. Det var tänkt att göra tester för fyra olika blandningar, ett till för husbyggnadsbetong i bjälklag och ett annat för anläggningsbetong i tjocka hus element. Dessa visade sig vara svåra att mäta på och gav inte alls några lyckade resultat. Det var tveksamheter av framtagaren om grundrecepten var godkända eller inte. Grundrecepten som projektet har utgått från är framtagna av Betongindustri i Hammarby där vi fick förslag på betongsammansättningar med materialdata och informativa produktstandarder.

6.1.1 Recept, Husbyggnadsbetong Självkompakterande husbyggnadsbetong är betong där vibrering eller annan bearbetning till största del kan utelämnas och kvaliteten motsvarar minst den för vibrerad betong. Betongen har med sin sammansättning givetvis förmåga att fylla ut formar, omsluta armering och ingjutningsdetaljer och skapa ytor med få ytporer. Självkompakterande husbyggnadsbetong levereras med cementtyperna bygg- och anläggningscement och kan även levereras med plast-, resp. stålfiber och som TorkBI när krav på uttorknings finns. Grundreceptet avser husbyggnadsbetong i väggar med konsistensklass SF 2, vilket bör uppfylla konsistenskravet inom intervallet 660-750 millimeter. betongen levereras med maximal stenstorlek, 16 mm. (heidelbergcement.com) Receptet avser kvalitet för väggar och pelare. Tabell 6.1 Betongssammansättning för självkompakterande husbyggnadsbetong, vikterna

redovisas i kg/m3 och avser torra material.

Delmaterial Husbyggnad C28/35 SF2 16

Fabrikat

Byggcement 350 Cementa Kalkstensfiller 130 Limus 40 0/8 Löten 1067 8/16 Löten 575 Flyttillsatsmedel 4,7 S5650 Vatten 214 Kranvatten

20

6.1.2 Recept, Anläggningsbetong Självkompakterande anläggningsbetong är betong där vibrering eller annan bearbetning till största del kan utelämnas och kvaliteten motsvarar minst den för vibrerad betong. Betongen har med sin sammansättning givits förmåga att fylla ut formar, omsluta armering och ingjutningsdetaljer samt att skapa ytor med få ytporer. Anläggningsbetongen levereras i hållfasthetsklass lägst C 32/40, med anläggningscement och max stenstorlek 16 mm. Konsistensen anges i flytsättmått och varierar beroende på om man gjuter vertikala eller horisontella konstruktionsdelar. Skillnaden mellan anläggnings- och husbyggnadsbetong är att den förstnämnda har ett luftporbildande medel som tillsätts för att uppnå frostbeständigheten och även i vissa fall cementtyperna. Även husbyggnadsbetongen kan levereras med anläggningscement (heidelbergcement.com). Receptet avser kvalitet för broar. Tabell 6.2 betongssammansättning för självkompakterande anläggningsbetong, vikterna

redovisas i kg/m3 och avser torra material.

Delmaterial Anläggning C 32/40 SF2 16

Fabrikat

Anläggningscement 430 Cementa

Kalkstensfiller 160 Limus 40

0/8 Löten 1009

8/16 Löten 593

Flyttillsatsmedel 7,3 S5650

Luftporbildare 1,2 MicroAir

Vatten 174 Kranvatten

21

6.2 Laboratorieförsök, Del1 Laboratorieförsök Del1 gjordes i ett större laboratorium inne på Betongindustrin. Där fick vi själva blanda betongen enligt recepten. Vi hade tillgång till de nödvändiga materialen för att kunna utföra arbetet. Vi började med att ta fram ett blandningsrecept från grundreceptet. Arbetsblandningen var 15 liter, se tabell 6.4 och 6.8. Blandningsprocessen inleddes med att först väga och lägga i de stora fraktionerna i blandaren och de mindre efter dem. Det torra materialet cement, kalkstensfiller samt ballast blandas under 30 sekunder. Därefter tillsattes vatten och tillsatsmedlet under ytterligare 240 sekunders blandnings tid. Istället för att avslutningsvis blanda i hela flyttillsatsmedlet på en gång så tillsattes 3/4 av detta vid första försöket och därefter tillsattes successivt en del av resterande flytmedlet vid de övriga försöken.

Figur 6.1 Efter blandning av torra materialet

och tillsättning av vatten tillsätts flytmedel

Figur 6.2 När blandningen är klar fylls sättkonen

med betongmassan och T50 och flytsättmåttet

mäts

22

Figur 6.3 Till sist så fylls O-tratten med samma

betongmassa och en utrinningstid mäts i två repetitioner

6.2.1 Laboratorieförsök, Husbyggnadsbetong Laboratorieförsöken avser tre betongprover för samma betongsammansättning med olika antal försök i de olika proverna. De olika försöken för enskilt prov visar resultat efter mer tillsättning av flytmedel, se tabell 6.5–6.7. För tillsättning av medlet har samma material använts, det är en process som repeteras vid varje försök. Först görs en mätning av flytsättmått och T50, sedan läggs den massan över i O-tratten och utrinningstiden mäts i två repetitioner. Där avslutas ett försök och samma procedur upprepas efter att betongen lagts i blandaren igen för tillsättning av mer flytmedel. Ett prov avser en blandning tills hela flytmedlet är tillsatt eventuellt mer tillsättning av medlet tills betongen separeras och inte längre är duglig.

23

Betongprov 1

Tabell 6.4 arbetsberedning betongprov1

B

Beräkningar gjorda för en arbetsblanding på 15 liter och beräknas enligt tabell ovan.

Tabell 6.5 betongprov1.1

Betong prov 1.1

Försök F-medel [g] T50 [s] Fsn [mm] O-tratt [s]

1 40 0 450 4,5

2 +21,5 0,9 690 4,3

3 +9 0,7 740 4

4 +13 0,93 740 4,8

5 +20 0,7 780 0

Material Kg/m3 Fukt[%] Fukt[kg]

Cement

350·0,015=5,25 3,1%

Kalkstensfiller

130·0,015=1,95

0/8 Löten

1067·0,015=(16,005)·1,031=16,50 0,496

8/16 Löten

575·0,015=8,625

Flyttillsatsmedel

4,7·0,015=0,0705

Vatten 214·0,015=3,21-0,496=2,714

24

Punktnumrering i diagram visar de olika försöken i nummerordning;

Figur 6.4 Flytsättmått/T50-diagram för betong prov 1.1

Figur 6.5 Flytsättmått/O-tratt-diagram för betong prov 1.1

2

3 4

5

400

450

500

550

600

650

700

750

800

0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

T50 - [s]

Husbyggnad, C28/35 16 [SKB]

1

2

3 4

400

450

500

550

600

650

700

750

800

2 3 4 5

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

O-tratt - [s]

Husbyggnad, C28/35 16 [SKB]

25

Figur 6.6 T50/O-tratt-diagram för betong prov 1.1

Försök 1 ger inget T50 värde och hamnar därför utanför området.

Det är svårt att tolka resultaten eftersom T50 tiderna är mycket korta. Egentligen är detta en betong som har för låg viskositet för att vara lämplig vid gjutning. Sambanden Flytsättmått (Fsm) och O-tratt blir otydliga pga. de låga T50 värdena, dvs den låga viskositeten. Således blir sambanden T50 och O-tratt också otydliga. Det man kan se från ett av försöken är att trots en styv betong fås en snarlik flödestid i O-tratten som för en betong med god flytförmåga. Det man kan tillägga är att i försök 5 har betongen separerats och resultatet i O-tratten visar på att betongen fastnar i denna. Tabell 6.6 betongprov 1.2

Betong prov 1.2

Försök F-medel [g] T50 [s] Fsn [mm] O-tratt [s]

1 40 1 500 4,52

2 +10,4 0 450 5,9

3 +9,6 1,35 540 5,3

4 +10 0,9 610 5,8

5 +10 0,7 680 6

6 +10 0,65 750 14,1

1

2

3

4

5

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1

0 1 2 3 4 5

T5

0 -

[s]

O-tratt - [s]

26

Figur 6.7 Flytsättmått/T50-diagram för betong prov 1.2

Figur 6.8 Flytsättmått/Otratt-diagram för betong prov 1.2

1

3

4

5

6

400

450

500

550

600

650

700

750

800

0,5 0,75 1 1,25 1,5

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

T50 - [s]

Husbyggnad, C28/35 16 [SKB]

1

2

3

4

5

6

400

450

500

550

600

650

700

750

800

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

O-tratt - [s]

Husbyggnad, C28/35 16 [SKB]

27

Figur 6.9 T50/O-tratt-diagram för betong prov 1.2

Försök 2 ger inget T50 värde och hamnar därför utanför området.

På samma sätt som Prov 1.1 är det svårt att få samband beroende på dem låga T50 värdena. Här kunde vi även på samma sätt som prov 1.1 indikera separation i försök 6 vilket gett en längre flödestid i O-tratten men dock utan att betongen stockat sig i denna.

1

2

3

4

5 6

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

T5

0 -

[s]

O-tratt - [s]

28

Tabell 6.7 betongprov 1.2

Betong prov 1.3

Försök F-medel [g] T50 [s] Fsn [mm] O-tratt [s]

1 +25 0 280 0

2 +15,5 0 360 8,42

3 +18,5 2 510 6,25

4 +11 1,6 510 6,4

5 +11 1,6 600 8,9

Figur 6.10 Flytsättmått/T50-diagram för betong prov 1.3

Figur 6.11 Flytsättmått/Otratt-diagram för betong prov 1.3

34

5

250

300

350

400

450

500

550

600

650

700

0,5 1 1,5 2 2,5

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

T50 - [s]

Husbyggnad, C28/35 16 [SKB]

2

34

5

250

300

350

400

450

500

550

600

650

700

2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

O-tratt - [s]

Husbyggnad, C28/35 16 [SKB]

29

Figur 6.12 T50/O-tratt-diagram för betong prov 1.3

Försök 1 och 2 ger inga T50 värden och hamnar därför utanför området.

För resterande försök skulle man approximativt kunna dra en linje som visar på ökande O-tratt vid ökade T50 värden. Beträffande Fsm och O-tratt är det svårt att hitta några samband.

1 2

3

4 5

0

0,5

1

1,5

2

2,5

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

T5

0 -

[s]

O-tratt - [s]

30

6.2.2 Laboratorieförsök, Anläggningsbetong Tillvägagångssättet är detsamma som för testerna på husbyggnadsbetongen, se kapitel 6.2.1. Två tester har gjorts för samma kvalitet se tabell 6.9 och 6.10 varav ett av detta inte testats i full skala, dvs. att inte många försök har gjorts på denna. Det som skiljer detta test från tidigare är enbart sammansättningen, för övrigt har samma rutin följts.

Betong prov 2 Tabell 6.8 Blandnings recept, anläggningsbetong prov2

Material Kg/m3 Fukt[%] Fukt[kg] A-Cement

430·0,015=6,45 3,1%

Kalkstensfiller

160·0,015=2,4

0/8 Löten

1009·0,015=(15,135)·1,031=15,6 0,469

8/16 Löten

593·0,015=8,895

Flyttillsatsmedel

7,3·0,015=109,5 g

L-medel

1,2·0,015=18 g

Vatten 174·0,015=2,61-0,469=2,141

31

Tabell 6.9 betongprov 2.1

Betong prov 2.1

Försök F-medel [g] T50 [s] Fsn [mm] O-tratt [s]

1 74,5 4 530 17,65

2 +25,5 1,2 800 12,8

Figur 6.13 Flytsättmått/T50-diagram för betong prov 2.1

Figur 6.14 Flytsättmått/Otratt-diagram för betong prov 2.1

1

2

400

450

500

550

600

650

700

750

800

850

0,5 2,5 4,5

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

T50 - [s]

Anläggningsbetong, C32/40 16 [SKB]

1

2

400

450

500

550

600

650

700

750

800

850

2 4 6 8 10 12 14 16 18

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

O-tratt - [s]

Anläggningsbetong, C32/40 16 [SKB]

32

Figur 6.15 T50/O-tratt-diagram för betong prov 2.1

Nu har vi fått T50 värden som är tillräckligt stora så att samband lättare skulle kunna observeras. Vid försök 1 är betongen egentligen inte självkompakterande än. För detta fall kan till exempel en acceptabel O-tratt gräns vara vid 15 sekunder. För Fsm > 650 mm och T50 < 3sek

1

2

0

1

2

3

4

5

0 5 10 15 20

T5

0 -

[s]

O-tratt - [s]

33

Tabell 6.10 betongprov 2.2

Betong prov 2.2

Försök F-medel [g] T50 [s] Fsn [mm] O-tratt [s]

1 60,3 0 290 0

2 +19,8 2,35 530 9

3 +10 2 620 9,15

4 +10 1,4 750 5,8

5 +8,7 0,9 800 8,75

6 +10 0,9 850 28,6

Figur 6.16 Flytsättmått/T50-diagram för betong prov 2.2

Figur 6.17 Flytsättmått/Otratt-diagram för betong prov 2.2

2

3

45

6

250300350400450500550600650700750800850900

0,5 1 1,5 2 2,5

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

T50 - [s]

Anläggningsbetong, C32/40 16 [SKB]

2

3

4

56

400

450

500

550

600

650

700

750

800

850

900

2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

O-tratt - [s]

Anläggningsbetong, C32/40 16 [SKB]

34

Figur 6.18 T50/O-tratt-diagram för betong prov 2.2

Försök 1 ger inga T50 värden och hamnar därför utanför området.

För samma som prov 2.1 accepteras en betong med Fsm > 650 mm. Här kan man i viss mån relatera O-tratt till T50 och kunna sätta gräns för acceptabel T50 dvs acceptabel O-tratt. Men till exempel försök 2 där betongen egentligen är för styv, visar inte på någon lång flödestid. Man kan alltså inte genom O-tratt underkänna betongen. Försök 6 indikerar tydligt på separerad betong med en utrinningstid i O-tratten på 28.6 sek.

0

2

3

4

5 6

0

0,5

1

1,5

2

2,5

0 5 10 15 20 25 30

T5

0 -

[s]

O-tratt - [s]

35

6.3 Laboratorieförsök, Del2 Laborationsförsök del2 gjordes i ett mindre laboratorium i anknytning till de två stora fabriksblandarna på fabriken i Hammarby. Det finns en lista på de leveranser som skall göras för dagen så det gällde att stämma av när den skulle levereras samt vilken betongkvalitet som beställts. Sedan var det bara att gå in till rummet där betongblandarna fanns och hämta den färdiga betongen. Skillnaden från del 1 i genomförandet var att istället för att successivt tillsätta flytmedel så låter vi betongen stå i 10-15 minuter mellan varje försök. På så sätt förlorar den sin flytförmåga och blir styvare. Vi behövde varken blanda betongen eller tillsätta flyt. Resterande steg som mäta flyttiden, utbredningsmåttet och utrinningstiden för O-tratten har gjorts precis som innan.

6.3.1 Laboratorieförsök, Husbyggnadsbetong I detta moment har vi försökt testa det här på liknande grundrecepten, skillnaden för denna betong är att det gäller en annan exponeringsklass C 32/40 eftersom C28/35 kvaliteten inte levereras så ofta denna tid på året, dessutom med ett snabbt hårdnande cement (SH), se tabell 6.11. Eftersom man låter betongen stå och därigenom låta den förlora sin flytförmåga var förväntningarna att efter mellan varje mätning få en försämrad flytbarhet genom längre T50 tider och mindre utbredningsmått samt att detta i sin tur skall ge längre utrinningstider för O-tratten.

Tabell 6.11 Grundrecept, husbyggnadsbetong

Tabell 6.12 Betongprov 1, husbyggnad

SH 410.000 VIB

0-8 B 491.512 VIB

0-8 A 536.952

8-16 A 365.124

8-16 B 322.169

KV 200.743

Flyt2 1.500%

4R 0.200%

Betongprov 1

Försök Tid mellan mätningar [min] T50 [s] Fsm [mm] O-tratt [s]

1 - 0,6 530 3,5

2 30 0 470 7,25

3 15 0 450 8,1

4 15 0 420 13,2

36

Figur 6.18 Flytsättmått/T50-diagram för betong prov 1

Figur 6.19 Flytsättmått/Otratt-diagram för betong prov 1

1

2

3

4

350

375

400

425

450

475

500

525

550

575

600

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

T50 - [s]

Husbyggnadsbetong, C32/40 16 [SKB]

1

2

3

4

350

375

400

425

450

475

500

525

550

575

600

2 4 6 8 10 12

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

O-tratt - [s]

Husbyggnadsbetong, C32/40 16 [SKB]

37

Figur 6.20 T50/O-tratt-diagram för betong prov 1

Försök 2-4 är egentligen inte självkompakterande betong längre eftersom T50�∞

Här kan man definiera en gräns för O-tratt på tillexempel 5 sekunder för att vara godkänd.

1

2 3 4

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

T5

0 -

[s]

O-tratt - [s]

38

Tabell 6.13 grundrecept, husbyggnad prov2

STD 410.000 VIB

0-8 B 494.354 VIB

0-8 A 523.690

8-16 A 367.222

8-16 B 324.013

KV 200.743

Flyt2 1.400%

4R 0.150%

Tabell 6.14 Betongprov 2

Figur 6.21 Flytsättmått/T50-diagram för betong prov 2

1

2

3

4

350

400

450

500

550

600

650

700

0 0,5 1 1,5 2

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

T50 - [s]

Husbyggnadsbetong, C32/4016 [SKB]

Betongprov 2

Försök Tid mellan mätningar [min] T50 [s] Fsm [mm] O-tratt [s]

1 - 0,7 660 2,94

2 15 0,8 640 4,45

3 15 1,7 550 8,56

4 20 0 460 15

39

Figur 6.22 Flytsättmått/Otratt-diagram för betong prov 2

Figur 6.23 T50/O-tratt-diagram för betong prov 2

Enbart försök 1 och 2 är en betong som är duglig och acceptabel vid gjutning. Således kan tillexempel en O-tratt gräns på 8 sekunder kunna sättas och Fsm > 600 mm och T50 <1,5 sek. Det man kan se från laboratorietesterna för husbyggnadsbetong är att minskad flytbarhet ger längre utrinningstider precis som förväntat och att T50 karaktäriserar utrinningstiden på ett relativt bra sätt.

1 2

3

4

350

400

450

500

550

600

650

700

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

O-tratt - [s]

Husbyggnadsbetong, C32/4016 [SKB]

12

3

40

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

1,6

1,8

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

T5

0 -

[s]

O-tratt - [s]

40

6.3.2 Laboratorieförsök, Anläggningsbetong Testet gjordes på anläggningsbetong som skulle levereras till Arlanda. Således var betongen när man tog ut den från blandaren väldigt lättflytande, eftersom man räknar med att den förlorar en del av flytförmågan under transport. På samma sätt var förväntningarna att efter mellan varje mätning få en försämrad flytbarhet genom längre T50 tider och mindre utbredningsmått samt att detta i sin tur skall ge längre utrinningstider för O-tratten. Sammansättningen är likt grundreceptet för anläggningsbetongen i del1, se tabell 6.15.

Tabell 6.15 Grundrecept, prov 3

Tabell 6.16 Betongprov3

Figur 6.24 Flytsättmått/T50-diagram för betong prov 3

1

2

34

350

400

450

500

550

600

650

700

750

0,5 0,7 0,9 1,1 1,3 1,5

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

T50 - [s]

Anläggningsbetong, C32/40 16 [SKB]

ANL 410.000 VIB

Filler 131.768 VIB

0-8 B 440.837 VIB

0-8 A 578.395

8-16 A 271.263

8-16 B 275.978

KV 180.357

Flyt2 1.700%

Luft 0.300%

Betongprov 3

Försök Tid mellan mätningar [min] T50 [s] Fsm [mm] O-tratt [s]

1 - 0,7 700 5,25

2 15 1,45 560 6,9

3 10 1,4 540 7,8

4 10 1,52 500 7,15

5 15 0 460 7,95

6 15 0 410 8,6

41

Figur 6.25 Flytsättmått/Otratt-diagram för betong prov 3

Figur 6.26 T50/O-tratt-diagram för betong prov 3

Försök 1 är egentligen det försök som är acceptabel vid gjutning således är

resterande försök inom ett oacceptabelt område, dvs att betongen inte längre är

självkompakterande. Således kan en O-tratt gräns sättas på 6 sek med Fsm > 600 mm och T50 < 1 sek. Testerna visar inledningsvis att en betong med god flytförmåga fås en snabbare flödestid i tratten. Som tidigare resultat från O-tratten så har resultat för betong med sämre flytförmåga en snabbare utrinningstid är en betong med bättre flytförmåga. Detta stärker bevisen för att O-tratten inte riktigt kan fånga upp resultat av en oduglig betong om denna inte separerats.

1

2 3

4

5

6

350

400

450

500

550

600

650

700

750

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Fly

tsä

ttm

ått

-[m

m]

O-tratt - [s]

Anläggningsbetong, C32/40 16 [SKB]

1

2 3

4

5 6

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

1,6

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

T5

0 -

[s]

O-tratt - [s]

42

43

7 Diskussion och Slutsatser Syftet med examensarbetet var att undersöka möjligheterna att utveckla en automatiserad metod för kvalitetssäkring av SKB på byggarbetsplatsen. Idén var att den s.k. O-tratten skulle utnyttjas. Vi försökte att relatera mätmetoder för konsistens av SKB med varandra och ta reda på hur mätresultat från O-tratten varierar med olika betongblandningar. Man vet kriterier för flytbarhet mätt med flytsättmått och T50, dvs. att man kan med dessa metoder underkänna respektive godkänna betongen. Det vi har undersökt är ifall O-tratten kan relateras till flytsättmått och T50. Och om vi med O-tratten kan underkänna respektive godkänna SKB med denna. Genom laboratorietester i Betongindustri har recept för två olika betonger tagits fram. Dessa tester har även hjälp oss för att få en bra bild av det betongrecept som används vid husbyggnad och anläggning. De blandningar som gjordes visade på betongens flytförmåga och viskositet. Med laboratorieförsök uppkommer även felkällor som främst påverkas av den mänskliga faktorn. Resultaten från T50 är ett bra exempel på det där det var svårt att kunna få fram exakt tid med hjälp av ett tidtagarur. I synnerhet när det är väldigt låga T50 värden som vi fått arbeta med. En annan orsak till resultaten kan vara den äldre blandaren som vi använt oss utav. Denna medförde spill av cementpasta och med den lilla arbetsblandningen på 15 liter så kan detta ha påverkat flera resultat en aning. De tre testerna flytsättmått, T50 och O-tratt gjordes alla från samma blandning och det kan givetvis ha påverkat resultaten, speciellt det försök som gjordes sist som i detta fall var för O-tratten. En klar slutsats för de två olika betongblandningarna i O-tratten är att anläggningsbetongen med en högre fillerhalt är segare än husbyggnadsbetongen med lägre fillerhalt i O-tratten. Grundrecepten som tagits fram har resulterat i väldigt låga T50 värden och därför har de flesta resultat hamnat inom ett ”dåligt” område, dvs. att betongen inte varit tillräckligt optimal för dessa undersökningar på grund av dess låga viskositet. En betong med låg viskositet borde resultera i snabbare flödestid i O-tratten men testerna visar på att trots en betong med hög viskositet fås approximativa flödestider i O-tratten för betong med låg viskositet. Av detta skäl är en annan slutsats att om betongen är för styv, dvs. har för hög viskositet kan O-tratten ge falska värden. Det går alltså inte att underkänna en betong med O-tratten. Av resultaten framgår att flytsättmåttsvariationen är något som O-tratten inte fångar upp tillräckligt bra, däremot tyder flera resultat på att O-tratten beskriver T50 värdena bäst.

44

Flera resultat visar på att O-tratten reagerar bra på separerad betong, följden blir att betongen antingen stockar sig i tratten eller att man får långa utrinningstider genom denna. Som en följd av detta indikerar O-tratten på att det går att underkänna en betong som är separerad. Vad gäller tester på den färdiga betongen som skall köras ut så har sambanden lättare kunnat hittas och en acceptabel gräns har kunnat sättas. Det är till stor del för att man fått jobba med en ”bättre” betong, dvs. en betong med längre T50 värden samt minimering av felkällor vid blandning eftersom betongen är färdig för leverans. Betong med hög viskositet erhåller som tidigare skrivet en snarlik flödestid som en betong med låg viskositet. Man vill att en styv betong ska fastna i O-tratten. Det man skulle kunna utveckla med tratten är att konstruera den på ett sätt så att det går att applicera munstycken på denna, dvs. minska mynningsdimensionen. Följden skulle kunna bli att den styva betongen då inte rinner igenom O-tratten. Det man också skulle kunna prova för att utveckla denna metod är att testa denna för flera andra recept inom ett acceptabelt område, dvs. en optimal betong med längre T50 värden. För det vi tror på är sambandet mellan T50 och O-tratt.

45

8 Referenser

8.1 Litteratur & tryckta källor Carlsson, Curt Arne. Tuutti, Kyösti.(1991). Betongteknik. ISBN Burström, Per Gunnar. (2001). Byggnadsmaterial, andra upplagan. ISBN 978-91-44–02738-8 Ljungkrantz, Christer. Möller, Göran. Petersons, Nils. (1997). Betonghandbok-Material. ISBN 91-7332-799-9 Betongrapport nr.10, Självkompakterande betong Rekommendationer för användning(2002). Svenska Betongföreningen. ISBN 91–973445-3-2 Billberg, P. (1999). Self-compacting concrete for civil engineering structures – the Swedish experience. CBI rapport 2:99. Cement och betonginstitutet, Stockholm. ISRN CBI/R-99/2-SE Retelius, A. (2003). Självkompakterande betong. Cementa Heidelberg Cement Group. Andersson, R. (1983). Byggnadsmateriallära-grundläggande materialkunskap. ISBN 99-0808864-5 Day K W. (2006). Concrete Mix Design, Quality Control and Specification. 3. Uppl., Taylor & Francis. Johansson, A. (1982). Flytbetong- egenskaper, användning, erfarenheter. CBI rapporter. ISSN 0346-8240 CBI rapporter Widegren, T. (2000). Användning av vibreringsfri betong vid brobyggnad, examensarbete Luleå tekniska universitet, Luleå. Elofsson, A. Hallin, M. (2006). Självkompakterande betong- Ytjämnhet utan efterbehandling, examensarbete Karlstads universitet, Karlstad. Bartos, Peter J M. (2005). Self-compacting Concrete in Bridge Construction-Guide for design and construction – Technical Guide No.7. ISBN 1-904482–20-1

8.2 Elektroniska källor Flexibla systemlösningar i betong. (2004). Hämtat från http://www.starka.se/hamta_material/Element_Flexibla_systemlosningar.PDF 2012-02-05

Vibreringsfri husbyggnadsbetong(2006). Hämtat från http://www.heidelbergcement.com/NR/rdonlyres/A8AF3E98-BBD2-41F8-AEC4-3EDC2AB7BCF5/0/Vibreringsfrihusbyggnadsbetong.pdf 2012-03-06 Bild (Nulägesbeskrivning). Hämtat från http://www.heidelbergcement.com/se/sv/betongindustri/om_oss/vara_fabriker/index.htm 2012-02-16

46