fjortonåriga från hela Åland. 29 december 2009 nr 259 pris...

TISDAGTISDAG

29 DECEMBER 2009 NR 259 PRIS 2,00 €

folkfolk 14-1514-15Företagsam Skärgård ord-nade studieresa till Dalarna där man bland annat träffade på den här fi guren.

sportsport 1818 Judokan Samuel Mäki kom nyligen hem från ett landslags-läger i Korea.

åland 24 ikvällåland 24 ikväll

”Rödlack och Blåljus” av Teater-föreningen i Mariehamn.

KULTUR. Fjortonåriga Malin Sandstedt ägnar en del av jullovet åt en skrivkurs i fantasy och horror i Ålands litteraturförenings regi.

I kursen deltar tjugo barn och unga från hela Åland.

SIDAN 9

Tränar på attskriva fantasy

folkfolk 2424Dagens ålänning Jonathan Karlsson är sju år och har jullov.

NYHETER. De har samma utbildning, sam-ma kunskaper. Ändå får närvårdarna i kom-munerna inte utföra samma sysslor som närvårdarna anställda av Ålands hälso- och sjukvård. I kommunerna fi nns inga sjukvår-dare som kan delegera ut uppgifter och när-

vårdarna får därför hålla sig till att mata och duscha sina klienter.

– Vi kan också ta blodprov och göra sårom-läggningar, men om vi inte får användning för våra kunskaper kommer vi att glömma dem, säger närvårdaren Jenny Gustafsson.

Landskapsregeringen har påbörjat en ut-redning för att se vilka möjligheter som fi nns för så kallad sammanhållen hemvård. Enligt lagtingets social- och miljöutskott har åtgär-derna dröjt och behöver skyndas på.

SIDAN 10

Närvårdare nekas använda sina kunskaper

Kan mer. Närvårdaren Elisabet Överström hjälper Katarina Mattsson upp ur sängen. Hon skulle gärna få mer användning för sin tvååriga utbild-ning än hon får i dag. Foto: ERKKI SANTAMALA

NYHETER. Till nästa lagtingsval kan nya partier uppstå. Det är Åke Mattsson som i Nya Ålands halvtidspejling inför lagtingsvalet 2011 avslöjar att han inte vet vilket parti han kommer att kan-didera för, samt att spekulationer fl orerar kring eventuella nya partier.

– Man vet inte ens vilka partier det fi nns då,

det kan ju fi nnas helt nya partier, det fi nns ju spekulationer kring det också, säger Mattsson.

Ålands framtids Anders Eriksson är inne på samma linje:

– Om du med nya partibildningar menar fusioner och sammanslagningar, så kan det kanske bli så.

Nya Ålands pejling visar även att nästa val kan

bli nykomlingarnas, då hälften av de tillfrågade lagtingsledamöterna inte är säkra på om de stäl-ler upp i nästa val.

För Liberalernas del kommer förändringens vindar blåsa extra hårt, då endast en av tio lag-tingsledamöter klart och tydligt säger ja till att ställa upp för omval. SIDORNA 12-13

Det kan bli nya partiertill nästa lagtingsval

NYHETER. En pensionär som förlorade10.000 euro genom en placering i Nordeas Mermaid-masslån får pengarna tillbaka.

Värdepappersnämnden i Finland anser att bankens muntliga information i det här fallet inte har varit tillräckligt tydlig och rekommen-derar därför att Nordea betalar tillbaka insatsen minus ränteintäkterna. Nordea har meddelat att man följer rekommendationen.

Det aktuella fallet är det första i den så kallade Mermaid-härvan som behandlats i värdepappers-nämnden. Tiotals klagomål har lämnats in men nämnden betonar att varje klagomål behandlas som ett enskilt fall och att man därför inte skall dra några slutsatser efter det första fallet. SIDAN 3

Mermaid-pengarbetalas tillbaka

Unikt fall kring spelbolag NYHETER. Ett spelbolag har gått med på att betala tillbaks 4,9 miljoner kronor till en svårt skuldsatt, spelberoende kvinna. Något liknande har aldrig inträffat förr, och fallet kan få konsekvenser för spelbolagen, menar insatta inom spelbranschen. Nya Åland har kontaktat PAF:s vd Anders Ingves för en kommentar. SIDAN 4

Färjförslag var oväntatNYHETER. Trafi kministern Veronica Thörn-roos (C) var inte förberedd på att fi nansmi-nistern Mats Perämaa (Lib) skulle lansera ett eget förslag till besparingar i skärgårdstrafi -ken. SIDAN 5

KULTUR. Bandet The Onefl ower Tribes första cd handlar inte bara om musik. I skivans häfte presenteras varje låt med bilder som Bo Söder-lund har målat. Bilderna fungerar utmärkt i det lilla formatet men också som stora tavlor på Pub Bastuns väggar. Söderlunds musikkonst hade vernissage i går. SIDAN 7

Små konstverkvisas som stora

Glada tekannor. Detalj ur Bo Söder-lunds tavla ”22 Teapots With Legs”. Foto: STEFAN ÖHBERG

husdjurhusdjurTISDAGEN DEN 29 DECEMBER 20092 MILJÖ

Titte Törnroth-SarkkinenEpost: titte tö[email protected] Telefon: 528 452

Helårs15 % Rabattpå Fotoböcker

Gäller vid uppvisande av Nyan kortet!

Ladda ner programmet via:

Följ instruktionerna och gör din egen fotobok!

Biluthyrning-15% rabatt

på ordinarie pris

RundbergsBil & Service

10% rabattpå hela sortimentet

LemlandsbokenFamiljer och gårdar

i Lemland

SkogsjöMediaRing tel.21204

50€ rabatt(ord.pris 270€)

Nyankortet är fyllt av erbjudanden, upp-levelser och annat matnyttigt. Helårserbjudandena kan du ut-nyttja så många gånger du vill under året och de gäller mot uppvisande av Nyankortet.

Med Nyankortet kan du också deta i utlottningen av biljetter och få rabatter på många olika evenemang under året.

erbjudanden

ortet är fyllt avyanko är fyllt avNy

.........................................

Du loggar också in på eNyan med de koder som i nns på kortet. Då kan du läsa och söka i tidningar och temabila-gor sedan mars 2006. Som trogen prenumerant läser du hela Nya Åland på nätet var du än bei nner dig i världen, helt utan kostnad.

Många tama och vilda djur reagerar med obehag och till och med med skräck vid fyr-verkerier. Hästar och kor kan drabbas av panik i ladugår-dar och stall och många mat-tar och hussar vittnar om hur ederas hundar och katter lider av nyårsfi randet.

Vad kan man då göra för att lindra djurens obehag?

Det fi nns speciella tränings-program för hundar men ef-tersom de tar cirka en månad att genomföra är de inte läng-re aktuella för det här nyåret. Det kan dock vara bra att ha programmen i åtanke inför nästa år och att i god tid kon-takta en hundkonsult eller en veterinär för att få veta mera.

På nätetPå den svenska sajten vovve.net fi nns ett forum där hundä-garna diskuterar just nyårsaf-tonens våndor.

Många i forumet vittnar om att de lugnande mediciner som fi nns antingen inte har någon verkan alls på hunden eller att hunden inte har mått bra av preparatet.

Några rekommenderar DAP, en spray som består av

doftferomoner som är hun-dens lugnande dräktighets-hormon. DAP säljs på apote-ket. Andra har hittat på egna ”huskurer” som till exempel att täppa till hundens öron med vadd och halsduk.

Kennelklubbens rådSvenska kennelklubben har gett följande råd till de som har rädda hundar:� Res bort till glesbefolkade områden om det är möjligt.� Motionera hunden ordent-ligt under dagen och se till att den är rastad i god tid innan den värsta tiden.� Håll hunden inomhus, dra för gardinerna och sätt på musik för att dölja ljudet från raketerna. Lämna den inte ensam!� Om hunden blir orolig - ömka eller bestraffa den inte. Försök istället avleda upp-märksamheten med en rolig leksak eller ett tuggben till ex-empel. Om den gömmer sig, så låt den vara.� Om hunden ändå är utom-hus - håll den alltid kopplad under nyårsfi randet så att den inte kan rusa iväg i panik.� Är problemen allvarliga – uppsök veterinär i god tid för eventuell medicinering.� Kom ihåg att även om din hund inte tidigare har visat några obehag vid smällare bör du hålla din hund borta från det värsta smällandet på ny-

årsnatten. Det kan räcka med en obehaglig upplevelse för att hunden ska problem för

livet.TITTE TÖRNROTH-SARKKINEN [email protected]

Nyårsafton är en plåga för många djurTill nyårsfi randet hör smäl-lar och raketer.

Men för många betyder fyrverkeriet en natt med ett husdjur som skälver av skräck.

Skrämmer djur. Vi människor gillar raketer men många djur gör det inte. Foto: ERKKI SANTAMALA

� Ålands retrieverförening påminner om att det är dags att ansöka om föreningens vandringspriser. På hemsidan, www.alandsretriever.com, hit-tar man följande information under rubriken vandringspri-ser: Alla områden fi nns repre-senterade: lydnad, jakt, spår och utställning och det fi nns pris för valp, unghund och mer erfaren hund.

Ibland kan det räcka med endast en bedrift för att kam-ma hem priset, ibland är kon-kurrensen hårdare. Det gäller bara för matte eller husse att skriva ner uppgifterna, skicka iväg dem och sedan att hålla tassarna tills styrelsen går ige-nom de inskickade bidragen. Eftersom föreningens med-lemmar under året visat att det fi nns många aktiva ekipage, så tycker vi i styrelsen att ni kan löpa hela linan ut och delta även här.

Lycka till!ÅRF:s vandringspris till

bästa unghund på utställning Priset utdelas till den retrie-

ver som under utställningstill-fället ännu ej fyllt 24 mån, gäl-ler offi ciell utställning.

Essies vandringspris till årets allround meriterade unghund

Alla provresultat inom varje område räknas. Hunden får vara högst 22 månader gam-mal under provtillfällena.

Billowhiz vandringspris till aktivaste ekipage

Alla former av deltagande

i retriever-relaterade kurser (även andra än ÅRF), jakt-prov, spårprov, utställning, också ögonlysning och höft-ledsröntgen värdesätts.

Eckerölinjens vandrings-pris till bästa spårhund

Priset gäller för offi ciella spårprov.

Tidningen Ålands vand-ringspris till bästa jakthund

Priset gäller för offi ciella jaktprov.

ÅRF:s vandringspris till bästa brukshund

Priset gäller för offi ciella anlags-, jakt-, lydnads-, och spårprov.

ÅRF:s vandringspris till bästa utställningshund

Priset gäller offi ciella utställ-ningar.

Ålands ömsesidiga försäk-ringsbolags vandringspris till bästa lydnadshund

Priset gäller för offi ciella lydnadsprov.

För alla priser gäller att priset tillfaller den hund som enligt en given poängskala fått fl est poäng.

Skicka hundens namn, fö-delsetid och ägare; tävlingstyp, ort, datum och resultat, rönt-gen- och ögonlysningsdatum till [email protected] (E-posta-dressen är skyddad från spam-robotar och kräver Javascript) eller till Marlene Lundberg, Torpvägen 82, 22240 Ham-marland.

Marlene Lundberg svarar också på eventuella frågor på telefon 040 549 88 84.

Dags att söka retrieverpriser

Min hund är vanligtvis nöjd med vad jag gör eftersom hon inte är infekterad med föreställningen av vad jag borde göra. LORENZO IDOLSWINE”

3TISDAGEN DEN 29 DECEMBER 2009 NYHETER

Vid årsskiftet inleder tre av re-deriets fartyg, Transporter, Ex-porter och Shipper, trafi k för svenska skogsbolaget Holmen paper Ab. Då avslutas enligt planerna det tvååriga avtalet

med Finnlines. Birka och Hol-men ingick avtalet våren år 2008 och nu sätts alltså trafi ken igång.

– Vårt bolag har klarat fi -nanskrisen ganska bra men det är självklart jätteroligt ur ett åländskt perspektiv att sådana här avtal kan ingås i dessa tider, säger vd Stefan Axberg.

Till att börja med löper avta-let fyra år, utöver detta har par-

terna kommit överens om ett fortsatt samarbete till år 2016.

– Att Holmen vill basera hela sitt sjötransportsystem på våra fartyg är både glädjande och fö-pliktigande, säger Axberg.

Trafi ken kommer att ske ut-gående från Holmens produk-tionsanläggningar i Norrköping och Hallstavik till hamnar i Öst-ersjön, kontinenten och Eng-land. (tl)

Birka Cargo i nytt samarbeteNästa år inleds Birka Cargos samarbete med svenska Holmen paper. Avtalet räcker åtminstone fyra år.

Mer last. Birka Cargos Exporter är ett av fartygen som kom-mer att vara sysselsatt för Holmen.

Värdepappersnämnden i Hel-singfors har behandlat det första klagomålet mot Nordea i den så kallade Mermaid-här-van.

Klagomålet hade lämnats in av en 73-årig pensionär som sannolikt har förlorat de 10.000 euro som han eller hon år 2006 tecknade i Nordeas Mermaid-masslån. Pensionä-ren anser att banken inte in-formerade om de risker som placeringen kunde innebära.

Värdepappersnämnden konstaterar att det inte fi nns några brister i det skriftliga

material som Nordea har gett ut om Mermaid. I bankens broschyrer framgår det, enligt nämnden, tydligt och på fl era ställen att det inte fi nns någon kapitalgaranti och att det som satsas därför kan förloras.

Får tillbakaMen värdepappersnämnden är däremot inte lika nöjd med den muntliga information som banken i det här enskilda fal-let har gett till kunden.

Nämnden beskriver Mer-maid som en placeringspro-dukt med en komplicerad terminologi och konstruktion och anser att Nordeas person-liga rådgivare inte förklarade Mermaids egenskaper eller risker tillräckligt tydligt och noga för pensionären.

En enhällig nämnd anser därför att Nordea bör betala tillbaka pengarna. Om Mer-maid-lånet helt har förlorat sitt värde då det förfaller i fe-bruari 2010, vilket man anser att är sannolikt, bör pensionä-

ren alltså få tillbaka de place-rade pengarna minus räntein-täkterna.

Respekterar nämndenVärdepappersnämndens utlå-tanden är rekommendationer och de har inte samma juri-diska dignitet som domstols-beslut. Bankerna, inklusive Nordea, har dock förbundit sig via avtal att följa nämn-dens rekommendationer.

Det gör också Nordea i det här fallet.

– Nordea är delvis av an-nan åsikt gällande nämndens rekommendation men res-pekterar nämndens rekom-mendation och handlar enligt den, skriver banken i en kom-mentar.

Enskilda fallHittills har tiotals klagomål kring Mermaid lämnats in till värdepappersnämnden.

Nämnden betonar att samt-liga klagomål i Mermaid-här-van kommer att behandlas

som enskilda fall. Det beslut som har fattats nu betyder alltså inte att Nordea måste betala tillbaka alla placering-ar som har gjorts, beslutet kan inte ses som ett prejudikat.

På Åland har fl era tecknat Mermaid-lån. Placeringar-nas belopp varierar kraftigt i storlek från minimisumman 10.000 euro till de 300.000 euro som Sture Carlson pla-cerade och förlorade.

Finanskrisen problemMan uppskattar att ungefär 1.500 personer i hela Finland har tecknat Mermaid-lån.

– Åren 2002–2007 emitte-rade Nordea sammanlagt 12 Mermaid-masslån, av vilka merparten har gett placerar-na en god avkastning. Två av lånen har redan förfallit och kapitalet har betalats till pla-cerarna i sin helhet med god avkastning. I och med fi nans-krisen råkade en del av Mer-maid-lånen emellertid ut för problem som medförde för-

luster för placerarna, skriver banken.

De totala förlusterna i Fin-land handlar om cirka 140 miljoner euro.

Utreder ärendet– Nordea beklagar verkligen att vissa kunder har förlorat pengar på Mermaid-place-ringar. Om man misstänker att det skett misstag i enskil-da servicesituationer utreder man ärendet grundligt. Detta ligger i både kundens och Nordeas intresse. Om Nordea har begått ett misstag bär ban-ken också ansvar för det, skri-ver banken.

– Förlusterna för Mermaid-placeringarna berodde på fi -nanskrisen, som ingen kunde förutse. För allmänna risker i anslutning till placeringar kan Nordea naturligtvis inte bära ansvar.

TITTE TÖRNROTH-SARKKINEN [email protected]

Nordea förlorare i detförsta Mermaid-fallet

Nordea bör betala tillbaka de 10.000 euro som en pensionär sannolikt har förlorat i samband med en placering i Mermaid-mass-lånet.

Det anser värdepappers-nämnden med motivering-en att bankens personliga placeringsrådgivare inte har varit tillräckligt tydlig mot kunden.

Betalar tillbaka. En pensionär i Finland får tillbaka de 10.000 euro som han eller hon placerade i Nordeas produkt Mermaid - Sjöjungfrun. Återbetalningen sker på rekommendation av värdepappersnämnden. Fotomontage: SEBASTIAN BOMAN

MÅNDAGEN DEN 9 NOVEMBER 2009

4 NYHETER

Kvinnan är varken rik eller van

penningplacerare. När Chips

såldes till norska Orkla i mitten

på 2000-talet frågade hon runt

på de olika bankerna vad de

hade att erbjuda för de 10.000

euro som hon fi ck efter försälj-

ningen och som hon ville inves-

tera.– Det var stora pengar för mig,

och jag ville ha något bättre än

ett vanligt bankkonto där räntan

ju är låg. På Nordea blev jag fö-

reslagen det här Mermaid-mas-

skuldebrevslånet. Räntan var

bra, och därför valde jag det.

Hon har inget minne av att

rådgivaren informerade om att

det fanns några risker för att ka-

pitalet skulle naggas i kanten el-

ler att det helt kunde försvinna.

– Det hade jag ingen aning

om. I så fall skulle jag ju aldrig

ha valt Mermaid.

Började ana oråd

Under de två första åren var

räntan bra, berättar hon. Men i

somras började hon ana oråd.

– När jag frågade om lånet

kunde inte bankrådgivaren för-

klara för mig hur det fungerar.

Hon sa själv att hon inte förstod

och var tvungen att kalla in en

annan. Det han sa var att det

hade gått dåligt, att si och så

många banker hade gått omkull

men att kapitalet fortfarande

fanns kvar. ”Det tål att några

banker till går omkull innan

man börjar ta av kapitalet”, var

hans förklaring. Jag frågade

min bankrådgivare igen om hon

förstod nu, och hon sa ja, nu

förstod hon.Samtidigt fi ck kvinnan veta

att det skulle komma ett

nytt erbjudande i slutet på

oktober där man kunde

säkra kapitalet.

– Så för en och en halv

vecka sedan ringde bank-

rådgivaren upp mig och

undrade om jag kunde

komma till banken följande dag

före klockan 12 för att teckna

om min placering. Jag erbjöds

5.000 euro plus några procent

högre än dagens kurs. Jag blev

helt överrumplad. Jag funde-

rade över natten och mitt svar

blev nej. Att få 5.000 euro i stäl-

let för 10.000 är ett dåligt erbju-

dande, och det sa jag.

Vart försvann pengarna?

Hon frågade vad kursen var på

Mermaid-placeringen den ak-

tuella dagen och fi ck svaret att

det inte fanns någon kurs.

– Hur kunde de då veta vad

de skulle erbjuda mig? Jag frå-

gade också vem som tagit mina

5.000 euro och bankrådgivaren

svarade ”ja inte är det vi på ban-

ken”.Från banken har hon fått be-

skedet att kapitalet fi nns kvar

när placeringstiden går ut 2011.

– Hur kan det göra det? Det

fi nns ju inga sådana garantier.

Det beror ju på om det börjar

gå bättre. Och det ska gå rysligt

bra om man ska få igen alla för-

lorade pengar fram till 2011.

Det var först när hon läste

Nya Ålands artiklar utgående

från den granskning den fi nska

samhällsredaktionen gjort i tv-

programmet MOT som hon

förstod hur det hängde ihop,

berättar hon.– Då begrep jag vilken hög-

riskplacering det här är. Jag

förstod också varför bankråd-

givaren sagt fl era gånger att det

här Mermaid-lånet är mycket

speciellt.

Känner sig lurad

Hennes förtroende för banken

är allvarligt rubbat.

– Jag har alltid trott att man

kan lita på bankerna där det ju

alltid har varit säkert att förvara

pengar. Jag känner mig lurad,

absolut. Nu litar jag inte på ban-

kerna längre. Nu vet jag att man

måste vara kunnig själv eller ha

expertis med sig.

”För banken kanske 10.000

euro är en liten placering, men

för mig som pensionär är det en

stor summa”, säger hon.

– Utav skadan blir man vis,

men inte rik. Jag ser fram emot

rättsprocessen mellan

Sture Carlson och Nord-

ea. Om han vinner så blir

det ju ett prejudikat. Det

handlar om pengar som

jag förtjänat och skat-

tat för i fl era omgångar,

och jag tycker inte om att

behöva polemisera om en själv-

klar sak.

Finns det andra?

Hon vill gärna veta om det fi nns

fl er som placerat pengar i Mer-

maid-lånen.– Det var många som hade

pengar att placera efter Chips-

försäljningen, så vi måste ju

vara fl era. Kanske kan vi agera

tillsammans.

ANNIKA ORRE

[email protected]

tfn 528 450

Fotnot: Mermaid = sjöjungfru.

Pensionär på landsbygden satsade Chips-pengar i Nordeas Mermaid-lån

NORDEA OCH SJÖJUNGFRUN

”Jag har inget minne alls

av någon riskinformation”

”Det hade jag ingen aning

om. I så fall skulle jag ju

aldrig ha valt Mermaid.”

– Jag har inget minne alls

av att jag skulle ha fått

någon information om

riskerna med placeringen.

Det var goda tider och rän-

tan var huvudsaken, säger

en kvinna som för tre år

sedan valde Nordeas

Mermaid-masskuldebrevs-

lån när hon skulle placera

pengar som hon fi ck för

aktierna när Chips såldes.

Öppnade ögonen. En åländsk kvinna som placerade 10.000 euro Chipspengar i Nordeas Mermaid-masslån tog kontakt efter Nya Ålands artiklar förra veckan om

högriskplaceringen. -För första gången förstod jag var det här handlar om. Jag hade ingen aning om riskerna, säger hon. Bilden är arrangerad. Foto: JONAS EDSVIK

Kritisk till direktörens insändare

Jan-Erik Rask skrev bland an-

nat att Mermaid-masslånen är

en specialprodukt som i tiden

riktades till en liten, specifi k

kundgrupp. Själva försäljning-

en och marknadsföringen av

lånen har enligt honom varit

synnerligen begränsad.

Det här reagerar den drab-

bade kvinnan mot.

– Jag förstod inte alls hans

sätt att uttrycka sig, att det var

ett lån som inte alla fi ck er-

bjudande om. Vad är det för

en ”liten, specifi k kundgrupp”

han talar om? Är det för att

det var en så bra placering el-

ler en grupp som var så dum

att den valde den här place-

ringen?I Nya Ålands tidigare artik-

lar har det sagts att marknad-

föringen har riktats till vana

placerare med över 250.000

euro i kapital eftersom lånen

har en speciell uppbyggnad.

Det stämmer inte alls in på

kvinnan som kontaktat Nya

Åland.Beteckningen på det aktu-

ella Mermaid-masslånet är

Mermaid CDO Teho (Effekt).

CDO står för Collateralized

Debt Obligation som normalt

inte säljs åt vanliga bankkun-

der. Enligt uppgift har de tolv

olika Mermaid lånen sålts var-

ken i Norge eller Sverige.

Kvinnan hörde sig förra

veckan för om vad hennes

10.000 eurosplacering nu är

värd. Svaret var 4.200 euro.

(ao)

Kritisk. Kvinnan i artikeln

känner inte igen sig i Nordeas

kontorsdirektör Jan-Erik Rasks

insändare förra veckan.

Arkivfoto: MALIN SVEGEMO

� Kapitalet i Mermaid 6 var

uppbyggt i fyra delar: 1) en

buffert, 2) Nordea Dubbelef-

fekt, 3) Effekt och 4) Avkast-

ning. Avkastningen var högst i

Dubbeleffekt.

� Om några av de 100 bola-

gen i referensportföljen skulle

gå i konkurs så skulle först

bufferten ätas upp, sedan

kapitalet i Dubbeleffekt, och

när det var uppätet skulle

kapitalet i Effekt ätas upp. Till

sist skulle kapitalet i Avkast-

ning gå förlorat.

� Två bolagskonkurser

krävdes för att bufferten skulle

konsumeras, ytterligare två

för att kapitalet i Dubbeleffekt

skulle ätas upp och ytterligare

två för att kapitalet i Effekt

skulle vara förbrukat. Ytter-

ligare två konkurser, det vill

säga sammanlagt åtta av de

hundra bolagen, krävdes för

att kapitalet också i Avkast-

ning skulle vara uppätet.

Så byggdes Mermaid-lånen

– Jag är kritisk till Nordeas

kontorsdirektör Jan-Erik

Rask i insändaren i Nya

Åland i onsdags, säger

kvinnan i artikeln här intill.


4 NYHETER

I början av september av-

slöjade Nya Åland att Sture

Carlson stämt Nordea inför

rätta efter att ha förlorat det

kapital han satsat för tre år

sedan, nästan 300.000 euro, i

Nordeas masskuldebrevslån

Mermaid. Han hade senare

satsat ytterligare nästan

200.000 euro i ytterligare ett

Mermaid-masskuldebrevs-

lån och räknar med att också

det kapitalet är försvunnet.

Sture Carlson hävdar i sin

stämningsansökan att han

uppfattat placeringen som

säker så till vida att han

skulle få tillbaka det sat-

sade kapitalet om Nordea

inte gick i konkurs fram till

utbetalningsdagen. Nordea

har fått förlängd tid med en

månad för att svara.

I samhällsprogram

För ett par veckor sedan togs

Nordeas Mermaid-karusell

upp i samhällsprogrammet

MOT i finska Yle. Redak-

tören Magnus Berglund

intervjuade företrädare för

Nordea, Finansinspektionen

och Värdepappersnämnden,

men lyckades få bara en av

de totalt 1.500 personerna

som placerat kapital i Mer-

maid att uttala sig inför ka-

meran.Programmet hade titeln

”Sjöjungfrun och Nordeas

pojkar” och innehöll mycket

intressant.Privatpersonen som fram-

trädde berättade att Nordea

sålt Mermaid-produkten på

en kundbjudning som banken

ordnade. Kunderna måste be-

stämma sig fort, annars skulle

den nya produkten ta slut, de

utlovades 6 procent årlig ränta

och fi ck informationen att ka-

pitalet var säkrat. Prospektet

fi ck de se först i samband med

att de tecknade under place-

ringsavtalet.Ungefär samma sak berät-

tade andra som redaktören

talat med men som valde att

inte framträda.

CDO-lån

I prospektet nämndes inte

att Mermaid – bankens eget

namn – i själva verket var

ett så kallat CDO-lån (Col-

lateralized Debt Obligation)

som normalt inte säljs åt

vanliga bankkunder utan en-

bart åt placeringsproffs som

är införstådda med risken.

I just det här ”paketet”

hade pengar placerats i

hundra olika bolag. Sju av

bolagen försattes i likvida-

tion i och med finanskri-

sen, och det ledde till att

hela det placerade kapitalet

gick förlorat. Bland bolagen

fanns de isländska banker-

na Landsbanki, Glitnir och

Kaupthing och de amerikan-

ska bolåneinstituten Freddie

Mac och Fannie Mae.

MOT-redaktionen har kon-

sulterat branschproffs för att

få veta hur de sammanlagt

tolv Mermaid-produkterna

är uppbyggda. Men inte ens

för proffsen öppnar sig kon-

struktionen och det går inte

att få reda på hur långt lå-

nekedjan sträcker sig. Deras

bedömning är att CDO-lån

inte över huvud taget ska

säljas åt vanliga placerare.

Sture Carlsons fall

Det framgår att målgruppen

med Mermaid var personer

med mer än 250.000 euro i

förmögenhet. Om någon till

exempel fick ett större arv in

på sitt konto erbjöds Mer-

maid som en trygg och riskfri

placering med 4-6 procents

ränta. Också pensionsstiftel-

ser och företag gjorde stora

placeringar, heter det i pro-

grammet där Nordea uppre-

par sin version gång på gång

– att banken har förklarat

vilka riskerna var innan pla-

ceringsavtalen ingåtts.

1.500 fi nländare och ålänningar

satsade på ”riskfri” kapitalplacering

Falska Nordea-sjöjungfrun snodde NO A OCH ÖJUNGFRUNNORDEA OCH SJÖJUNGFRUN

Chipskoncernens förra

chef Sture Carlson är långt

ifrån ensam om att ha sat-

sat pengar i Nordeas mas-

skuldebrevslån Mermaid,

sjöjungfrun.I hela landet har 1.500

placerare satsat – och

förlorat totalt 140 miljoner

euro.

I djupet. De pengar som placerades i Nordeas produkt Mermaid - Sjöjungfrun - försvann i

utfärdade fi nansinspektionen förbud mot Mermaid-marknadsföringen.

Inte ensam. Sture Carlson har sällskap av långt över tusen

andra placerare i Finland och på Åland som förlorat pengar på

Mermaid-placeringarna i Nordea. Arkivfoto: JONAS EDSVIK

Nya Åland har talat med Vesa

Sainio, avdelningschef på

Fine (Försäkrings- och fi nans-

rådgivning) i riket.Nämnden har som uppgift

att ta sig an klagomål i olika

ärenden, och under den se-

naste tiden har många ilskna

placerare hört av sig och be-

rättat om det förlorade Mer-

maid-kapitalet.Hittills har ett 20-tal lämnat

in klagomål som nämnden ska

behandla.– I tisdags hade vi det första

ärendet på föredragningslis-

tan. Men vi fattade inget be-

slut.Vad handlar fallet om?

– Eftersom ärendet inte är

färdigt behandlat kan jag inte

säga något.

Rekommendationer

Vad innebär ett beslut i

nämnden?

– Nämnden ger rekommen-

dationer som inte är rättsligt

bindande. Men alla företag

som är medlemmar i Finans-

branschens centralförbund

brukar följa rekommendatio-

nerna, hittills till så gott som

100 procent.Vilka är de tänkbara

rekommendationerna,

teoretiskt sett?

– Ärendena behandlas i skrift-

lig form. Broschyrer och av-

tal granskas. Frågan är vad

banken sagt i samband med

att Mermaid marknadsfördes

och såldes.

Pengarna tillbaka?

Kan nämnden besluta

att Nordea måste be-

tala tillbaka de förlorade

pengarna?

– Det lönar sig inte att speku-

lera. Nämnden har ännu inte

fattat något beslut.

I MOT-programmet

framgick att det var

bråttom för kunderna

att bestämma sig och

att broschyren i åtmins-

tone vissa fall visades

först när avtalet skrevs

under. Granskas också

sådant?– Vi går in också på det. Det

fi nns möjlighet att kontrollera

också sådant.Det sades också att

Värdepappersnämnden i

allmänhet avgör nästan

alla ärenden till banker-

nas fördel?

– Man måste komma ihåg att

det kommer endast sådana

ärenden till oss där banken

och kunderna inte har kommit

överens. I många fall har ban-

ken och kunden förlikts efter

att vi har startat processen.

Bara i början

Är det annorlunda med

Mermaid?

– Det är svårt att säga. Vi är

bara i början av processen.

På basis av argumentationen

i det första Mermaid-beslutet

kan bankerna bestämma hur

de ska göra. Det är inte bra

för någon om vi får hit över

tusen ärenden för avgörande.

I så fall bör man hitta en an-

nan utväg.Den som är missnöjd med

Värdepappersnämndens av-

görande kan gå vidare till

tingsrätten.ANNIKA ORRE

[email protected]

tfn 528 450

Första fallet väntar

på ett avgörandeI Värdepappersnämnden,

bankernas eget självreg-

leringsorgan, ligger det

första Mermaid-ärendet

och väntar på avgörande.

När det har avgjorts står

ytterligare ett 20-tal Mer-

maid-fall på tur.

Beslut i höst. Värdepap-

persnämnden i riket ska under

hösten fatta beslut i det första

Mermaid-klagomålet. Ytterligare

ett 20-tal väntar.

Arkivfoto: MALIN TILLSTRÖM

Också Sture Carlsons fall

refereras i programmet.

”För fyra år sedan lockade

Nordea åländska Chipsmil-

jonären Sture Carlson som

kund. Placera 6 miljoner

euro så bygger vi en riskfri

portfölj, uppges lockropet

ha ljudit. Som avkastning lo-

vades 7 procent per år. Den

trygga halvan av portföljen

var Mermaid. men till lycka

för både Nordea och Carlson

placerade han bara 300.000

euro”, sades i programmet.

Direktören visste inte?

Av stämningsansökan får man

intrycket att också den lokala

bankdirektören trodde att ka-

pitalet var säkrat, löd fortsätt-

ningen.”I det skede när Mermaid

förlorat bara en del av kapita-

let lugnade Nordeas direktör

Carlson med att kapitalet var

säkrat. Carlson placerade yt-

terligare 200.000 euro i Mer-

maid”.Också andra ålänningar

som Nyan har talat med har

placerat pengar i Mermaid-lå-

nen och förlorat dem.

I programmet får Finansin-

spektionen kritik för att först

i juni i år skicka ut ett press-

meddelande som allmänt ta-

lar om att allt tal om riskfria

värdepapper är vilseledande.

Den avslutande frågan i

programmet var: Hur vilsele-

dande ska det vara innan Fi-

nansinspektionen tar tag i det

och gör en brottsanmälan?

ANNIKA ORRE

[email protected]

tfn 528 450

Han menar att Nordeas

marknadsföring av Mer-

maid-produkterna har be-

stått till 80 procent av för-

säljning och bara 20 procent

av rådgivning.– Det är ett tecken på att

man inte fått tillräckligt bra

skolning inom organisatio-

nen och att man inte har känt

till de totala riskerna. För

många av Mermaid-produk-

terna har utlovats en ränta

på 8-10 procent, och då bör

en seriös rådgivare inse att

här finns det riskmoment in-

bakade på något sätt.

Han tycker inte att man

ska belasta ”säljarna som

har gjort jobbet på de olika

Nordea-kontoren runtom i

Finland”.– Jag tycker man ska titta

högre upp i organisationen.

”Inte säljarna som har felat”Johan Hultcrantz, pri-

vat placeringsmäklare

i Helsingfors, sa i MOT-

programmet att varken de

som sålt eller de som köpt

Mermaid-lånen verkar ha

förstått vad de har handlat

om.


140 miljoner euro

djupet. 1.500 fi nländare har förlorat 140 miljoner euro. I Norge

Fotomontage: SEBASTIAN BOMAN

MOT-redaktören Magnus

Berglund är kritisk mot Nordea,

Finansinspektionen och Värde-

pappersnämnden efter att ha

arbetat med programmet som

sändes i Finlands tv den 12 ok-

tober.Andra frågor är vilket ansvar

banken har för sin marknadsfö-

ring och sina försäljningsargu-

ment och hur det är möjligt att

en produkt där kapitalet är säk-

rat går helt förlorad och banken

lägger all skuld på kunden.

Tre orsaker

Så här tycker Berglund på sin

blogg:� Finansinspektionen. Tandlös,

använder inte de sanktioner

som står till buds. Om den vär-

sta sanktionen för Nordea är ett

allmänt hållet pressmeddelande

så fortsätter hanteringen.

� De fi nländska spararnas lägg-

ning. ”otroligt att 1.500 kunder

har förlorat 140 miljoner euro och

ingen larmar om det. När kun-

derna väljer att lida i tysthet kan

Nordea fortsätta på sin försälj-

nings- och marknadsföringslinje”.

� Värdepappersnämnden. ”Av

de fall nämnden behandlar av-

görs mindre än 5 procent till

kundens fördel. Skulle kunden

nästan alltid ha fel om nämnden

var ett oberoende organ under

fi nansministeriet?”

”Äntligen gräns”

Magnus Berglund hoppas att

Värdepappersnämnden kom-

mer till att begreppet ”kapi-

talsäkerhet” verkligen betyder

något.”Då blir det dyrt för både

Nordea och andra banker. Då

skulle en gräns äntligen dras för

bankernas ansvarslösa försälj-

ningssnack”, skriver han. (ao)

MOT-redaktören

mycket kritiskHur kan det vara möjligt

att Nordea sålde så riskab-

la produkter som riskfria,

och till på köpet till kunder

som uttryckligen inte ville

ta risker?

Magnus Berglund. Foto: YLE

Den frågan ställer Asko

Keränen, advokat och vice

häradshövding, i sin blogg

efter att ha sett tv-program-

met om Nordeas Mermaid-

lån.Han vill att polisen startar

en granskning av hur det har

kunnat gå likadant för över

tusen placerare på grund av

en och samma produkt.

Keränen påpekar att den

norska fi nansinspektionen

inte gav marknadsförings-

tillstånd för Mermaid-lånen

– enligt honom var en av

orsakerna att prospektet var

otydligt.Också han säger, efter att

ha pratat med många place-

rare, att det gemensamma

för alla som tecknat var att

Mermaid-lånen enligt ban-

ken var riskfria vad gäller

kapitalet.Han funderar på varifrån

Nordea har fått Mermaid-

konceptet. Antingen har

banken köpt och betalat för

det, eller fungerat som för-

medlare. I det första fallet

har 1,4 miljoner euro gått

till Nordea, i det andra fallet

har någon annan fått peng-

arna som fi nländare och

ålänningar har betalat in.

Detta är ett uppdrag för po-

lisen att utreda, hävdar han.

Ett fall för polisen

Advokat:

Hur mycket pengar mås-

te vanliga människor

förlora till banken innan

tröskeln för brottsunder-

sökning överskrids?

Nya Åland ställde frågan till

ordförande Folke Sjölund,

som svarar att föreningens

fokus ligger på aktier och

fonder, inte på placeringar

av Mermaid-slag.– Det fi nns folk som har

hört av sig till oss. De som

känner sig drabbade kan

rimligen försöka hitta var-

ann och göra något tillsam-

mans. Det skulle säkert ha

större effekt.Ett sätt, säger han, skulle

vara att någon efterlyser an-

dra drabbade via tidningen.

Andra kanske förhand-

lar direkt med banken om

kompensation för det förlo-

rade kapitalet.– Banken borde ju ha ett

intresse av att försöka kom-

ma överens med sina kun-

der. Det är i alla fall bankens

produkt det handlar om.

Inget för aktiesparar-föreningDen åländska aktie-

spararföreningen har

inga avsikter att samla

ihop de ålänningar som

tecknat Nordeas mas-

skuldebrevslån Mer-

maid för en gemensam

aktion.

Med avstamptilläggsbudgeen arbetsgruÅlands hälso(ÅHS) styreett förslag ominom hälso- som styrelsesitt möte i fr

Man förespå sådant savgiftsfritt, besök på ningen ochkolog.

Högkostn

Högkostnavill säga dden överskhet för reockså övner i ålden höjnineuro. Förår och övfrån 125

Men inkludertidssjukpsom harnadsskyd

I förfram hföretagstandvårinte mrelativtgjordes

Med

ÅHShöjdHöjda avgifter,

kostnadsskydd

avgifter. Men ä

ning av gruppfå det lägre hö

skyddet.Så ser försla

styrelsen för Å

och sjukvård.get kan man öterna med upeuro.

SoLaläÅvmuÅad

Hög� höålde� hund� äheltnadHö� afrå�

de�

Här tern

FAK

Nya Åland har tidigare berättat om Sture Carlsons förlust och ett annat fall.

MARIEHAMN. Minnesmärket” Mannen vid ratten” fl yttas till Kättingparken strax söder om Sjöfartsmuseet under den tid museets ombyggnad varar. Mu-ren med minnesplattorna över dem som omkommit på haven har dessutom satts i lager, med-delar stadens markavdelning.

Ankaret som nu fi nns invid Mannen vid ratten fl yttas till parken nordväst om gatuköket Draken och midsommarstång-en fl yttas från Engelska parken till Badhusparken strax öster om Pub Bastun.

– Alla förfl yttningar är tem-porära under byggtiden för nya Sjöfartsmuseet och nya bestående placeringar för alla dessa föremål och anläggningar kommer att planeras. Förhopp-ningsvis skall den processen bli klar under 2010, säger plane-ringsingenjör Håkan Lindén på stadens markavdelning. (jk)

Ny plats för”Mannenvid ratten”

Mannen vid ratten fl yttas. Foto: STEFAN ÖHBERG

� Flera anmälningar om miss-handel har inkommit till poli-sen i juldagarna. Den 23 de-cember anmäldes att en man misshandlat två kvinnor i en hytt ombord på en kryssnings-färja. Mannen ska ha tagit strupgrepp på kvinnorna, kas-tat dem på golvet och därefter hoppat på dem.

En man har anmält att han blivit misshandlad på Nygatan i Mariehamn på julafton. Han uppger att han blivit slagen i ansiktet av tre eller fyra andra män.

På en färja ska en man ha slagit en annan man upprepade gånger med knytnäven i ansik-tet. Även detta anmäldes på julafton.

På juldagen har ett gräl mel-lan en man och en kvinna över-gått i fysiskt våld. Den miss-tänkta misshandeln ägde rum i deras gemensamma bostad i Mariehamn.

På söndagen fi ck ordnings-vakter avvisa en person från en restaurang i Mariehamn. Avvi-sandet föregicks av att personen slagit en av vakterna med arm-bågen. (tl)

Flera fall avmisshandel i jul

� En man har av Ålands tings-rätt dömts till 300 euro i böter för rattfylleri. Mannen körde från Silja Serenade den 30 juli och blåskontrollen i Väster-hamnen visade att han hade 1,10 promille i blodet. Det fanns tre passagerare i bilen.

Mannen, som också fi ck körförbud, ska även ersätta kostnaderna för rusmedelsun-dersökningen, ett belopp på 64 euro. (tl)

Körde full medpassagerare i bilen

TISDAGEN DEN 29 DECEMBER 20094 NYHETER

– Förvaltningsdomstolens nej leder inte till några omedelbara problem för oss. Antalet barn har förvisso stigit, men det är inte extremt högt, säger kom-mundirektör Kurt Carlsson.

Det var alltså ingen akut situ-ation som föranledde kommu-nens beslut om att höja antalet platser på Klaralund, utan det

handlar om en strävan att effek-tivisera barndagvården, menar Carlsson.

– Beläggningen har varit rela-tivt låg de senaste åren, och det fi nns ett behov av att använda de dagvårdsplatser som fi nns mer effektivt

Marginell betydelseI det besvär som kommunfull-mäktigeledamot Jan Mattsson (S) lade in, kritiserades kom-munfullmäktiges beslut i fl era avseenden. Besväret förkasta-des dock på alla punkter utom en – den som gällde platsanta-let.

Carlsson poängterar att det

antal dagvårdsplatser som kom-munfullmäktige beslutade om endast var en aning för högt i förhållande till lokalernas stor-lek.

– Hade det gällt 68 platser istället för 70, så hade besväret förkastats även på den punkten, säger Carlsson.

Tror du att antalet platser på Klaralund blir 68 istäl-let?

– Det kan jag inte säga än, utan vi får avvakta till efter nästa kommunstyrelsemöte. Men det är en tänkbar möjlighet. För kommunen vore en sådan änd-ring av marginell betydelse.

LINNEA TILLEMA

Klaralundsbeslutet ger inteHammarland akuta problemDet blir inga omedelbara problem för Hammarland trots att Ålands förvalt-ningsdomstol upphävt kommunfullmäktiges beslut om att utöka antalet platser på daghemmet Kla-ralund från 55 till 70.

Daghem. Om fullmäktige beslutat om 68 istället för 70 platser i Klaralund hade det godkänts, säger kommundirektören. Arkivfoto: ANDREAS DIENERT

Fallet med landskapsreger-ingens giftiga asfaltshögar som förvaras på Ab Rafaels områden ska tas upp i Åbo hovrätt. Sammanlagt har lr fört cirka 18.000 ton re-turasfalt till Ab Rafael, i efterhand har det visat sig att delar av asfaltsmassorna innehåller giftig stenkols-tjära.

Ålands tingsrätt gav den 19 november Ab Rafael rätt i att lr har kört giftig asfalt till förvaringsplatsen, men menade vidare att möjlig-heterna för att flytta mas-sorna till en annan plats är för tidskrävande och att till-stånd behöver sökas.

Blandade massorAb Rafael har tagit ärendet vidare till hovrätten och har dessutom begärt att land-skapsregeringen ska flytta på de totala, ospecificerade massorna. Enligt landskaps-regeringen borde båda dessa yrkanden förkastas eftersom det är företaget Ab Rafael som har blandat ihop de giftiga och de ogiftiga mas-sorna på förvaringsplatsen, och eftersom det enligt avtal mellan de båda parterna är Ab Rafael som har ansvar för innehållet i högarna.

Ab Rafael är i dag den enda entreprenör som har tillstånd att förvara den här typen av massor på Åland. Bortforslande av massorna till en godkänd mottagare i riket skulle kosta en miljon euro och möjligheten att återvinna massorna skulle då dessutom uteslutas.

Fyra alternativLr anser sig nu ha fyra alter-nativ:� att forsla bort massor som innehåller högre halter sten-kolstjära än 1000 ppm till riket� att kräva att Ab Rafael se-parerar ren asfalt från giftig så att den är i samma skick som då lr först forslade den till uppbevaring, och därmed ha möjlighet att föra den till en annan mottagare i land-skapet� att forsla bort samtliga massor och kräva Ab Rafael på ersättning� att komma överens med entreprenören om fortsatt förvaring tills man får ett eget miljötillstånd.

TANJA LÖ[email protected]

Asfalthögarblir fall förhovrättenAb Rafael fortsätter kräva att landskapets giftiga asfaltshögar ska bort från deras område. Men enligt landskapsregeringen är bortforslandet inte deras ansvar.

Vems ansvar? Hovrätten ska försöka lösa asfaltstvisten. Bortforslandet är både en kost-nads- och en miljöfråga. Arkivfoto: JONAS EDSVIK

I gårdagens Upsala Nya Tid-ning (UNT) kunde man läsa om en unik uppgörelse mel-lan ett spelbolag och en svårt skuldsatt privatperson.

Kvinnan i fråga, som var ekonomiansvarig vid ett fö-retag i Uppsala, förskingrade företagets pengar för att kun-na fortsätta spela. Åklagare i målet, Kenneth Brattström, menar att spelbolaget måste ha insett att det rörde sig om ett spelmissbruk.

Kvinnan kunde göra av med en miljon på en kväll. Enligt henne själv fi ck hon bonus-pengar från spelbolaget och en egen kontaktman, som ringde och gratulerade eller hörde av sig om hon var sjuk.

– Det är uppenbart att spel-bolagen förstått att allt inte stått rätt till. Om kvinnans uppgifter stämmer om hur spelbolagen agerat har hon defi nitivt blivit utnyttjad och då är det rimligt att det sker en återbetalning, säger Bratt-ström till UNT.

Att ett spelbolag betalar tillbaks pengar som en spe-lare förlorat har nog aldrig hänt förr, säger Kim Grahn, förbundsordförande för Spelberoendes riksförbund, till TT.

Thomas Nilsson ifrån Spe-linstitutet uppger för FNB att han tror att det inträf-fade kommer kunna stärka spelarnas makt och förbättra situationen för spelare som befi nner sig i riskzonen för missbruk.

Vad säger PAF?PAF:s vd Anders Ingves väljer att inte kommentera den arti-

kel som Nya Åland hänvisar till.

– Jag anser att man måste känna till mer om bakgrunden till domen för att kunna tolka den. Det lilla som stod i UNT säger inte så mycket.

Man kan förmoda att många ålänningar kom-mer fråga sig ifall PAF varit inblandade på något sätt.

– Jag svarar inte på någonting angående fallet. Men PAF var inte representerade i artikeln, så utgående från det är det ju lätt att läsa ut att det inte gällde oss.

Skulle ni göra likadant som spelbolaget ifråga – betala tillbaks pengar – i en motsvarande situation?

– Det är en hypotetisk fråga som jag inte kan svara på.

Thomas Nilsson ifrån

Spelinstitutet har sagt till FNB att åtminstone ett utländskt spelbo-lag närvarade vid rät-tegången. Han menar att de såg det ”som en viktig rättegång, som

kan ge en fi ngervisning om vad som kan anses vara etik och moral i spelbranschen.” Var PAF där?

– Offi ciellt var vi inte repre-senterade där. Men jag kan

inte säga ifall någon av mina anställda valt att vara med vid rättegången.

Thomas Nilsson menar vidare att fallet kan re-sultera i fl era stämningar och att det kan tvinga spelbolag att skärpa sina rutiner. Hur vill du kommentera det?

– Några fl er stämningar tror jag inte det kommer leda till. Vad gäller ansvar, så är det viktigt att framhålla att PAF arbetar mycket medvetet med spelan-svarsfrågan. Vi vill ge möjlig-het till spelarna att själva be-gränsa sina insatser, att stänga av sig själva och så vidare. Jag tror det är viktigt att man möj-liggör att individen själv kan begränsa sitt spelande. Det är så PAF jobbar, säger Ingves.

LINNEA [email protected]

Paf vill inte kommentera fallet

Skuldsatt kvinna fi ck tillbaks4,9 miljoner av spelbolaget

Ett spelbolag har i en unik uppgörelse gått med på att betala tillbaks 4,9 miljo-ner kronor till en spelbe-roende kvinna, som har skulder på femton miljoner kronor.

Fallet kan resultera i fl er stämingar mot spelbolag tror en expert. Åländska Paf vill inte kommentera fallet.

Unikt fall. Enligt insatta i spelbranschen har det aldrig hänt förr att ett spelbolag fått lov att betala tillbaks pengar som en spelare förlorat. Fallet, som UNT berättade om igår, kan få konsekvenser för spelbolagen, i form av skärpta rutiner och stämningar, menar Tho-mas Nilsson från Spelinstitutet. Men PAF:s vd Anders Ingves är inte orolig för några sådana följder.

Anders Ingves. Foto: JONAS EDSVIK


– Jag visste att han inte tyck-te att mitt förslag var allde-les fantastiskt, och det har jag full respekt för, säger Thörnroos.

Men att Perämaa lade fram ett eget förslag, och att

regeringen efter omröstning gick in för det – det var en prestigeförlust för trafikmi-nistern.

– Den här frågan har man jobbat med sedan juni. Nu lade jag ett kompromissför-slag som skulle ha inneburit stora besparingar. Visst kän-ner jag besvikelse för att det inte mottogs fullt ut.

Få reaktionerDet handlar bland annat om Töftöfärjans trafi k. Thörn-roos föreslog att landskapet

skulle införa matpauser på färjan på veckosluten, men med det sparförslag som li-beralerna röstade igenom blir det matpauser på Töftöfärjan alla veckodagar.

Centerns lagtingsledamöter var informerade om Thörn-roos förslag i förväg och hon hade deras fulla stöd. Men i regeringen fälldes förslaget med liberalernas fyra röster mot centerns tre.

Har det hörts några reak-tioner från centerfältet?

– Ganska litet, faktiskt. Vi

har fi rat jul, säger Veronica Thörnroos.

Centerns gruppledare Gun Carlson vill tona ner bety-delsen av omröstningen. Det handlar inte om förtroendet för trafi kministern, anser hon.

Vad de andra centerleda-möterna tycker klarnar vid ett möte den här veckan. I går kunde Thörnroos, som också är centerns partiledare, inte säga när det mötet skall hål-las.

PATRIK [email protected]

Motförslag överraskade ministerNär trafi kminister Veronica Thörnroos (C) lade fram sitt besparingsförslag för skärgårdstrafi ken visste hon inte att fi nansminis-tern Mats Perämaa (Lib) skulle komma med ett motförslag.

Omstridd färja. Regeringspartierna kan inte enas om hur mycket landskapet skall spara på Töftöfärjan. För trafi kministern Vero-nica Thörnroos innebär det en prestigeförlust. Arkivfoto: CECILIA LINDVALL / JONAS EDSVIK

Decenniet fram till EU-an-slutningen var en period av stark tillväxt, i synnerhet för den åländska passagerarsjö-farten. Åren 1995 – 2005 vann Åland, tack vare EU:s tullu-nion, också i förhållande till övriga landskap när det gäller BNP-tillväxten.

Under år 2006 börjar konse-kvenserna av utfl aggningarna och sjunkande kapitalinkom-ster att märkas i den åländska tillväxten och Åland hamnar på sista plats i tabellen. Åsub skriver: ”Tiden under EU-medlemskapet har alltså inte varit särskilt gynnsam för den åländska tillväxten men det har vad vi kan bedöma litet att göra med EU i sig, utan beror i första hand på strategiska företagsekonomiska beslut tagna av ledande åländska re-derier”.

Utan skattefri försäljning ombord på färjorna skulle Åland efter EU-inträdet och under överskådlig framtid hamnat i ekonomiskt bak-vatten, konstaterar Åsub.

Det åländska näringslivet är starkt inriktat på hemma-marknaden. I dag säljs hälften av de varor och tjänster som produceras i landskapet på Åland. En fjärdedel går till den fi nländska marknaden och 19 procent till Sverige. Till övriga EU går endast 4 procent av den totala försälj-ningen.

EU-medlemskapet har inte inneburit att Åland utökat sitt handelsutbyte med den ut-ländska marknaden. 2002 var

Åland det fi nländska landskap som har minst internationellt handelsutbyte och någon stör-re förändring har inte skett de senaste åren. Däremot har in-tegrationen med den fi nländ-ska ekonomin stärkts.

Åsub ser fl era orsaker till att näringslivet inte förmår expandera på EU-markna-den. Näringslivets struktur är en avgörande faktor. Tjänste-sektorn dominerar – och tjäns-terna som produceras är inte lika lämpade för internatio-

nell handel som varor är.Dessutom utgörs ryggraden

i den åländska ekonomin av sjötransporter – med en mark-nad i närområdet, framförallt i Finland och i Sverige.

ANNIKA [email protected]

tfn 528 455

EU-marknaden inte viktig för näringslivetEU:s inre marknad har haft en marginell betydelse för den ekonomiska tillväxten, handeln och hushållens välfärd på Åland. Det visar en ny rapport från Åsub.

Hemmamarknad. Det åländska näringslivet är starkt in-riktat på hemmamarknaden. En fjärdedel av de varor och tjänster som produceras i landskapet går till den fi nländska marknaden och 19 procent till Sverige. Till övriga EU går endast 4 procent av den totala försäljningen. Foto: FREDRIK TÖRNROOS

� Åland blev medlem i EU:s inre marknad 1995. Numera ingår, förutom samtliga EU-länder, även Norge, Island och Liechtenstein. Tillsam-mans bildar länderna ett område där avsikten är att det ska råda fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer.� Åland fi ck vid inträdet egna regler. Det skapades fortsatta möjligheter till tullfri skatteförsäljning ombord på färjorna, dessutom infördes en skattegräns som innebär handelshinder för det land-baserade näringslivet. � Målet med Åsubs rapport är inte att utvärdera Ålands EU-medlemskap. Man har istället granskat frågor kring vad den inre marknaden har betytt för åländska företag. Källa: Åsub

Fakta/Fakta/EU:s inre marknadEU:s inre marknad

För 49 euro kan ungdomar upp till 26 år från och med januari fl yga mellan Arlanda och Ma-riehamn. Motsvarande biljett-pris på Helsingforsrutten blir 59 euro.

Ungdomsrabatten är en av fl era rabatter som Air Åland lanserar inför 2010. Seniorer, pendlare och sjömän hör till dem som erbjuds biljetter till el-ler från Arlanda för 79 euro och till eller från Helsingfors för 98 euro.

– Även de som åker vidare med charterfl yg från Arlanda gynnas av det nya rabattsyste-met. Charterresenären kan nu fl yga till eller från Arlanda för 79 euro, säger Air Ålands vd Jan Erik Sundberg i ett press-meddelande.

Större kundgruppSundberg säger att anledningen till rabatterna är att man vill göra fl yget till ett attraktivt alternativ för en större kundgrupp.

Den nya biljetten för pend-lare riktar sig till dem som i början och slutet av veckan re-gelbundet fl yger till eller från Åland. Biljetten gäller inte mitt i veckorna.

Vad sjömansrabatterna be-träffar krävs det en registrering.

– Genom att registrera sig hos Air Åland erhåller sjömannen en personlig kod som ger mel-lan 40 och 50 procent rabatt mot ordinarie priser, säger Jan-Erik Sundberg.

Begränsat antalDe nya billigare biljetterna fi nns i begränsat antal och på turer som brukar ha lägre beläggning. De kan ombokas mot en extra avgift.

– Ordinarie biljettpris ligger kvar på 145 euro till Arlanda och på 170 euro till Helsingfors. Med en sådan fullprisbiljett är det fritt fram att ändra bokning-en eller namnet på biljetten hur många gånger som helst under ett år, säger Sundberg.

Han meddelar att Air Åland kommer att utvärdera efterfrå-gan på de rabatterade biljet-terna.

– Möjligen kan ännu fl er ra-batter införas senare.

TITTE TÖRNROTH-SARKKINEN [email protected]

Air Åland erbjuderbilligare biljetterAir Åland möter det nya året med ett försök att nå en större kundgrupp.

Det görs genom att införa fl era nya rabatter, bland annat för ungdomar, sjömän och veckosluts-pendlare.

Möter framtiden. Pre-cis som de fl esta andra fl ygbo-lag sänker nu också Air Åland biljettpriset för vissa målgrup-per. Ungdomarna gynnas mest av de nya rabatterna. Foto: ERKKI SANTAMALA

– De fl esta bagerierna uppvi-sade en god hygienisk standard, säger miljöskyddsinspektör Christel Mattsson.

Ålands miljö- och hälsomyn-dighet, ÅMHM, har besökt de mindre bagerierna på Åland för att kontrollera den hygieniska standarden i bagerilokalerna och utförandet av egenkontrol-lerna. Total ingick sju bagerier, tre på landsbygden och fyra i skärgården, i projektet.

Enligt ÅMHM fanns ett visst slitage i själva lokalerna i några av de äldre bagerierna och i några bagerier, där den enda kylkrävande ingrediensen är jäst, har dokumentationen av egenkontrollen glömts bort.

”Egenkontrollen är i de fl esta livsmedelsverksamheter viktig för att påvisa att man har goda hanteringsrutiner av livsmedlen så att inte någon riskerar att blir sjuk av mat som hanterats på ett dåligt sätt. De fl esta bagerierna hade egenkontrollprogrammet på plats och utförde tempera-

turkontroller främst i kylenhe-terna.” skriver ÅMHM.

I två bagerier saknades intyg i livsmedelshygienisk kompetens, så kallade hygienpass. Dessa pass ska alla personer ha som arbetar med oförpackade eller annars känsliga livsmedel.

Därtill saknade så kallade friskintyg hos två personer i ett bageri.

”Personer som misstänks ha en sjukdom som kan överföras till livsmedel, som till exempel salmonella, får inte hantera oförpackade och lättfördärvliga livsmedel” noterar ÅMHM i sitt pressmeddelande.

ANNA BJÖ[email protected]

tfn 528 463

God hygien i bagerierDe åländska småbage-rierna är i gott skick och egenkontrollen fungerar. Det visar en granskning som ÅMHM gjort.

Gott betyg. De åländska småbagerierna får godkänt av ÅMHM i hygien och skötsel av verksamheten. På bilden från 2006 bakar Ålands hotell- och restaurangskolas konditorklass. Foto: STEFAN ÖHBERG

� Airis gårdsbageri, Kumlinge.� Kristinas hembageri, Brändö.� Maries Tårtor, Kattnäs, Ham-marland.� Ingeborgs hembageri, Brändö Torsholma.� Ninas Café och bageri, Föglö.� Överängs kvarn och hemba-geri, Saltvik.

� Petta Öb ekologiskt hemba-geri, Geta.Därtill fi nns tre nybyggda bage-rier som därför inte inspektera-des i detta projekt:� Annikas hembageri, Jomala.� Mamma Mias godsaker, Vårdö.� Anderssons gårdsbageri, Eckerö.

Fakta/Fakta/Dessa kontrollerades 2009Dessa kontrollerades 2009

familjenfamiljenTISDAGEN DEN 29 DECEMBER 20096 FAMILJEN

FRIDA

Dagens namn

Dop

Gratulerar 60 år

Gratulerar 80 år NygiftaDöda

Vi firar 1-15 år

Patrik DahlblomEpost: [email protected]: 528 451

JOMALAFÖRSAMLING

Nyårsdagen kl. 18.00Nyårsmässa, Andersson, Sandholm, Siv Ekström och Ida Kronholm, violin och sång. Textläsare Pär-Olof Jansson.

Söndag 3.1 kl. 11.00Gudstjänst, Syrén, Sand-holm. Erica Granlund och Sara Standberg, sång.

GUDSTJÄNSTER

Edit Agnes Sylvia Virta döptes söndagen den 27 december i morföräldrarnas hem i Ma-riehamn. Föräldrar är Sara Nikander och Mikael Virta. Familjen bor i Mariehamn. Dopet förrättades av Martin Lindholm.

Benjamin Forselius i Saltvik Kroklund fyllde tre år i går, måndagen den 28 december. Moffa gratulerar.

MARIE-LOUISEBJÖRKLUNDNamn: Ingrid Marie-Louise BjörklundFödd: Den 3 januari 1950 i Geta.Bor: I Saltvik Ödkarby.Yrke: Postiljon.Familj: maken Richard, sonen Christian med fru Inger och barnen Philip och Axel, dottern Ann-Sofie med make Mats och bar-nen Wilma och Tilde, och sonen Fredrik med sambon Mathilda.Intressen: Promenader, sommarstugan i Geta, barnbarnen, resor, korsord, böcker med mera.Firar: Med öppet hus på Soltuna i Geta mellan kl.14.00-18.00 den 3 januari dit all släkt och vänner är hjärtligt välkomna.

DISAFÖRBOMNamn: Disa Förbom, f An-dersson.Född: Den 1 januari 1930 i Lemland Norrby.Bor: i Lemland Hellestorp.Familj: Tre barn, två barn-barn och ett barnbarnsbarn.Intressen: Blommor, handar-bete och målning.Födelsedagen: Jubilaren bju-der på kaffe på födelsedagen mellan kl 13.00 och 16.00.

BÖRJELINDHOLMNamn: Anders Börje LindholmFödd: Den 2 januari 1930 i Vårdö Mickelsö.Bor: Mickelsö.Gör: Pensionerad jordbrukare.Intressen: I sin ungdom sysslade han på fritiden med oljemålning. Nuförtiden är det mest dragspel som gäller (han är medlem i Ålands dragspels-klubb) och dagliga cykelturer.Födelsedagen: Firar han endast med de närmaste

Namn: Yngve Hägerstrand.Född: Den 4 januari 1930 i Yt-ternäs.Bor: I Ytternäs.Yrke: Pensionerad sjökapten.Familj: Hustrun Estrid och bar-nen Lars, Mikael och Maria samt sonhustrun Gunilla och svärsonen Göran, barnbarnen Anders, Olof, Axel, Emil, Joel och Ellen samt barnbarnsbar-net Oskar.Firar: Endast inom familjen, ingen mottagning.

YNGVE HÄGERSTRAND

SONJAPAULSONTisdagen den 22 december av-led Sonja Paulson från Marie-hamn i en ålder av 73 år. Sonja var född Kiviö den 20 juli 1936 i Saltvik Haraldsby och var gift med Stig Paulson.

Sonja började arbeta redan som 14-åring vid Ålands allmän-na sjukhus i Godby. År 1957-58 genomgick hon en barnskötar-utbildning vid Tölö Barnhem i Helsingfors. Därefter arbetade hon som laboratoriebiträde vid Ålands Centralsjukhus labora-torium. Sonja drabbades tidigt av reumatism, en sjukdom som gjorde att hon blev sjukpensio-när redan under 1970-talet.

Trots sin svåra sjukdom tog Sonja hand om hemmet och familjen under många år. Kän-netecknande för henne var att hon alltid satte andras behov framom sina egna och hade en positiv livssyn.

De sista åren sköttes Sonja om i hemmet av maken samt vistades på en periodplats på Gullåsen.

Närmast sörjande är maken Stig, barnen Ulrica och Robert med familjer i vilka ingår barn-barnen Vincent, Vilma och Si-mon, samt övrig släkt och vän-ner. De anhöriga

JUSTUSHARBERGSjökaptenen och diplomekono-men Justus Harberg från Ma-riehamn och född i Lemland, Hellestorp har den 27 december 2009 lättat ankar från Trobergs-hemmet i Mariehamn där han vårdats med trygg och god om-sorg i sina sista 2 ½ år. Justus blev 84 år och har inlett sin allra sista seglats för att förenas med sin kära hustru Ebba, f. Nordberg, som avled i september 2007.

Den blyge torpargossen Jus-tus började redan som 13-åring sin sjömansbana som mässkalle och matros 1939 på Algot Jo-hanssons ss Advance, en kol-tramp. Han hade då varken gått ut folkskolan eller konfi rmerats. Efter avslutad skolgång fortsatte han till sjöss som matros på olika ångfartyg 1942-1944. Utbildning ledde till understyrman 1945, överstyrman 1948 och sjökapten 1950 från Ålands Sjöfartsläro-verk.

In memoriam

Åren 1946-1958 tjänstgjorde han på åtta av Rederi Ab Gustaf Eriksons fartyg som styrman el-ler befälhavare. Utomlands har Justus senare skämtsamt kall-lats för ”Justice of the Court” i sin kamp för att vinna gehör för rederinäringens synpunkter. Han myntade även uttrycket ”navigare utile est” – sjöfarten gör nytta – som en variant av det mer kända sjöfartscitatet ”navi-gare necesse est” - det är nöd-vändigt att segla .

Efter kompletterande själv-studier läste han 1958-60 till dip-lomekonom vid Svenska Han-delshögskolan i Helsingfors. Nu kunde han stanna på land och blev avdelningschef på Ålands Turistförening för ett år.

Åren 1961-66 ledde han re-deribolagen Tessy, Anita, Stina, Elena och Helene samt Rederi-aktiebolaget Ledsund.

En tid var Justus anställd vid Ålandsbankens notariat. Han tillhörde Ålands Handelskam-mares styrelse 1966-1992 och var dess ombudsman 1967-1972. Justus Harberg var också om-budsman för Ålands redarför-ening 1967-1974 då han utsågs till dess vd och verkade till 1989.

Under 17 år var Justus re-daktör för tidskriften Åländsk Sjöfart. Han tillhörde Ålands Nautical Clubs styrelse 1971-91 och var dess ordförande 1984-90. Han var medlem i talrika statliga och landskapliga kom-mittéer, styrelser och delegatio-ner inom ramen för tjänsten i Ålands Redarförening.

Den egentligen rätt anspråks-löse och hovsamme Justus stack aldrig under stol med att det ib-land fanns tuffa förhandlingar då det var viktigt med en klar profi l och att inte hemfalla åt att använda överord. Detta resulte-rade i en stor mängd förtjänst-tecken, medaljer och utmärkel-ser.

Från början var Justus med och hjälpte till för att få fram boken ”Sjöhistorisk årsskrift för Åland”. Pensionärstiden gav möjlighet till mer forskning och författarskap. Han skrev Ålands Handelskammares 50-års histo-rik och författade historiken över Ålands Redarförenings 50 år.

Boken ”Åländsk sjöfart med maskindrivna fartyg” blev hans verkliga skötebarn och den fi ck stora lovord av till exempel tid-ningen Helsingin Sanomat som jämförde den med Navis Fenni-ca i fyra band. Smaka på orden: ”Sjöfart är en kamp mot såväl natur- som marknadskrafter, och lågkonjunktur kan vara en hårdare prövning än en orkan”.

Justus var medarbetare för boken ”Åländska sjömän un-der andra världskriget” och han författade många maritima och sjöfartshistoriska artiklar i olika publikationer. Ålands kultur-stiftelse förärade honom kul-turpriset för år 2000 med moti-veringen ”Justus Harberg är en kunnig och engagerad forskare och skribent i fråga om sjöfart och rederiverksamhet”.

Hembygden Hellestorp och Lemland höll han alltid kärt. Vistelserna vid stugan med fi s-ke och skogspromenader som rekreation betydde mycket för Justus och hans Ebba.

Vi är många släktingar, vän-ner och andra bekanta som kommer att sakna och minnas Justus och hans alltid väl valda och uppmuntrande ord. När-mast sörjande är syskonen som från början var tio syskon, varav i dag ännu Anton, Jens, Gerda, Joel och Karl-Johan lever.

Ralf Johansson

Clara Eriksson och Ulf Weman vigdes söndagen den 27 december i Lumparlands kyrka. Vigselförrättare var kyrkoherde Sirkka-Liisa Enqvist. Bruden tar efternamnet Weman. Foto: EMIL WEMAN

� � Folkhälsan i Mariehamn: Lekparkerna i Mariehamn börjar vårter-minen torsdag 7.1. I lekparken får barn från två år och uppåt leka utomhus i ur och skur, tillsammans med andra barn och Folkhälsans personal. För informa-tion och anmälningar ta kontakt med kansliet må-to kl 9-14 på telefon 14 777 eller e-post [email protected]. Se även vår hemsida www.folkhal-san.fi /mariehamn Väntar du gäster till julhelgen? Vi hyr ut resesängar, barnmatstolar, babysitter och fl ytvästar för barn och vuxna.

� � Mellersta Finströms Martha-förening: Finströms Marthor och Finströmare möt upp till gudstjänsten söndag 3.1 kl 11.00 då 2009-års Fanny Sundström stipendiat Doris Sundström hyllas.

� � Retrieverföreningen: Kom ihåg att söka om årets vandringspriser. Mer info på vår hemsida www.alandsre-triever.com Uppgifterna skickas till [email protected]

TISDAG 29.12NÖJE� � Arkipelag nattklubben kl 22.00. Bar-dj.

ONSDAG 30.12NÖJE� � Arkipelag nattklubben kl 22.00. Dj Tony.� � Dinos bar kl 22.00. Berry High, vinnarna i Unga Band 2009.� � Parks bar kl 22.00. Trubadur.

ÅLÄNDSKA HBT-FÖRENINGENREGNBÅGSFYRENJulfest fi ras på Fyren ikväll, 29.12, kl 19. Alla gamla och nya medlemmar är varmt välkomna med. Anmäl dig per telefon på 040 595 7065 eller skicka e-post till [email protected] så att vi vet hur många som kommer. Ta gärna med en liten julklapp värd högst fem euro. Glöm inte heller Filmfest Fyr Alle II - återkomsten som går av stapeln 15-17 januari på Alandica. Mer info på www.regnbagsfyren.ax Varma jul- och nyårshälsningar från styrelsen.

Kom ihåg

OBS! Det händer

� HELSINGFORS. Manner-heims Barnskyddsförbunds (MLL) stödtelefon får nytt nummer från årsskiftet. Tjäns-ten, som är till för barn och unga som behöver tala anonymt med en vuxen, nås från och med nästa år på numret 116111.

Samtal till telefonen är kost-nadsfria och konfi dentiella. De som svarar är utbildade, frivil-liga vuxna med tid att lyssna.

Tjänsten är huvudsakligen fi nskspråkig och MLL rekom-menderar Folkhälsans sam-talsjour 0800151100 som ett alternativ för svenskspråkiga. Den är öppen måndag–onsdag 14.30–18.30.

MLL erbjuder också e-servi-ce på webbadressen http://www.mll.fi /nuortennetti och där ga-ranterar man svar på svenska inom två veckor.

Nummerbytet beror på att EU vill att vissa grundläggande tjänster kan fås på samma tele-fonnummer i alla EU-länder. Numret 116111 är reserverat för stödtelefoner för barn. (FNB)

Stödtelefonför unga får nytt nummer

FAMILJENTISDAGEN DEN 29 DECEMBER 2009 7

www.nyan.ax

Torget publiceras endastpå nätet denna vecka.

Stopptid till nästa veckas Torgär tisdag 5 januari kl 12.

Vecka 53 utkommer

Nya Ålandmåndag – onsdag

Gott Gott nytt nytt år!år!

www.mariehamn.ax

Nyårsafton på torget i Mariehamn23.30 Programmet inleds Konferencier: Katarina Gäddnäs Sång: Johnny Ahlström Piano: Emanuele Ferrari

24.00 Fyrverkeri

GOTT NYTT ÅR önskar Mariehamns stad

Tel 24020 www.hotellarkipelag.com24020 www.hotellarkipelag.com

Supé

Räk- och avocadobakelse med rotsakssallad ochlime-senaps vinägrette

***

Örtmarinerad oxfilé med pepparrotssås,champinjoner och grönsakspytt

***

Jordgubbsmousse, havreflarn,marinerade färska jordgubbar

***

Kaffe

Köp din supébiljett 45 och ditt danspass 20

i vår reception. Åldersgräns 20 år.

Varmt välkommen!

€ €

Supé

Räk- och avocadobakelse med rotsakssallad ochlime-senaps vinägrette

***

Örtmarinerad oxfilé med pepparrotssås,champinjoner och grönsakspytt

***

Jordgubbsmousse, havreflarn,marinerade färska jordgubbar

***

Kaffe

Köp din supébiljett 45 och ditt danspass 20

i vår reception. Åldersgräns 20 år.

Varmt välkommen!

LIONS DANSGALAlördag 6 februari

Kvällens artister:Sten & Stanley, Grevens Karaoke,rockkaraokebandet Hub Caps,och Sunrize

NONSTOP UNDERHÅLLNING,NONSTOP UNDERHÅLLNING,4 SCENER OCH 3 DANSGOLV4 SCENER OCH 3 DANSGOLV

VÄSTERNÄS TFN 16 220Öppet: vard. 9-18, lörd. 9-14

www.mathispunkten.ax

GOTTGOTTNYTT ÅR!NYTT ÅR!

önskar vi på

Öppettider i nyår:Nyårsafton 31.12 9-14Nyårsdagen stängt

st49595

RÄKOR MED SKAL90/120, 1 kgRoyal Greenland

st08585RUCCOLA

70 g

st64949

MINIORCHIDEi keramikkruka&

NYÅRSBUKETT

BLOMMOR TILL NYÅR!

BLOMMOR TILL NYÅR!

st15959BAGUETTE

Ålandsbagarn

� Åland har fått en ny GRM-revisor. Mats Engblom vid Posten Åland avla-de GRM-tentamen i augusti och resultatet tillkänna-gavs av Centralhandelskamma-rens revisionsnämnd i decem-ber. Senaste gången detta hände var år 2007 då Jan Kangashaka vid Ålands Företagsbyrå avlade GRM-examen.

– Åland har i och med detta elva stycken aktiva GRM revi-sorer, men återväxten är fortfa-rande osäker då ett fl ertal går i pension inom en snar framtid, sägs i ett pressmeddelande från Posten Åland.

Mats Engblom är född 1978 och bosatt i Finström. Han arbe-tar som ekonomichef vid Posten Åland och har tidigare jobbat vid Lundqvist Rederierna.

Ekonomichefblev GRM-revisor

Lysande färger, granna färger, många färger. Detaljer, sinnes-stämningar, rörelser, spänning, glädje, livsglädje, drama...

Många associationer föds vid första mötet med Bo Sö-derlunds originaltavlor och det trots att jag redan ingående har studerat de små miniatyrversio-nerna som fi nns i bandet The Onefl ower Tribes cd-fodral.

Att se konstverken i naturlig storlek är en helt annan sak.

Genre? Orientaliska infl uen-ser, spår av popkultur, graffi ti, serieteckning... Det är svårt att avgöra vad man egentligen tit-tar på.

Om kommunikationBo Söderlund vill själv inte pla-cera sina tavlor i någon bestämd genre.

– Jag har inspirerats av ele-ment från de tv-spel som fanns i min barndom. Pappas teck-ningar är också en förebild, sä-ger han.

Men mest handlar det om musik eller rättare sagt om kommunikation mellan musik och bild. Tavlorna kom till för att illustrera var och en av de sammanlagt 13 låtar som fi nns på The Onefl ower Tribes första cd.

– Musiken var den drivande kraften, jag har i tavlorna sökt efter en gemensam ådra.

Medvetet valDet är också bildernas ändamål som har påverkat Bos val av fär-ger.

– Utgående från det lilla for-matet i bookleten i cd-skivan valde jag lysande färger så att bilderna skall synas, berättar han.

Tavlorna är målade i gouache och olja och också det är ett medvetet val som Bo har gjort utgående från cd:n.

– Färgerna i sig kan knyta ihop en hel serie målningar utan att motiven nödvändigtvis behöver göra det.

Bo, som har studerat konst vid Gerlesborgsskolan i Bohus-län, målar med allt han kommer över.

– Jag har alltid ritat och må-lat. Att måla och teckna är mitt sätt att tala. Konst är för mig snarare ett språk än ett intresse, säger han.

Nästa projekt handlar i allra högsta grad om relationen mel-lan språk och konst.

– Jag har blivit inbjuden av Ålands konstmuseum att pre-sentera dikter som jag har skri-vit. De skall ackompanjeras av egna målningar. Så jag sitter nog och målar hela våren...

Utställningen i Pub Bastun är öppen dagligen mellan klockan 11 och 16 fram till den 7 janu-ari.

TITTE TÖ[email protected]

Foto: STEFAN Ö[email protected]

”Konst är för mig snarareett språk än ett intresse”Bilder som hittills bara har funnits i liten storlek i ett cd-häfte täcker nu en hel vägg i Pub Bastun i Marie-hamn.

I går var det vernissage för Bo Söderlunds utställ-ning med originalen till 13 musikaliska miniatyrmål-ningar.

Tretton original. Bo Söderlund visar sin suggestiva musikkonst i Pub Bastun i Mariehamn.

Intimt i blått. I tavlan Gossip Garden, skvallrets trädgård, för-enas närhet med ödslighet genom skicklig användning av färger.

Lumberjacka. Brända och naturnära färgtoner har använts i illustrationen av låten The Lumberjack, lumberjackan.

Rusar vilande. Låten Siesta at Full Speed, siesta i full fart, har illustrerats med den här tavlan.

kulturkulturTISDAGEN DEN 29 DECEMBER 20098 KULTUR

”Katarina GäddnäsEpost: [email protected]: 528 466

ETT HUS AV ORD

Skrivarkurspå Umbra medSanna Tahvanainen

Arr: Ålands litteraturförening

30-31 januari kl 13.00 - 17.00.

Kursavgift: 70 euro. Mat + kaffe ingår.

Anmälan senast den 11 januari till Nina,[email protected], tel 0457 343 0774.

Badhotellet 16 & 82

Badhusläka-ren 180

Badrestau-rationen 22

Kamrerar-ekontoret 72

Läkarevil-lan 73

Barck, A., trävaruhandl. 129

Bergroth, A., kronofogdeBergroth, I., rektor 27Bockström, E. 170Bokhandelsfi lialen i Bad-

husparken 179Borenius, E., bagare 7Bores kontor 53Brandmästaren 49Visst är det härligt läsning!

Telefonabonnenter i Marie-hamn anno 1911 i nytrycket av Ålands telefonkatalog från samma år.

”Allmänna regler för be-gagnandet af telefon” är inte dumma de heller:

Svara med namnet eller numret å egen apparat, icke med ”Hallå”. Härigenom vinnes tid.

MÅRTEN SUNDBERG

Härliganummeri gammalkatalog

”Telefon-Katalog 1911”Nytryck utgivet av Ålands telehistoriska förening.

LitteraturLitteratur

Nyårspsalm,Dopvisaoch Sommarpsalm från Åland av Göran Andersson och Knut Grüssner fi nns med i den nya boken ”Våra andliga önskesånger” utgiven av Notfabriken i Sverige.

Boken innehåller förutom de tre åländska sångerna många traditionella andliga klassiker. �

Största delenav fi nländarnaskulle ändra de absoluta åldersgränserna på fi lmer och dvd-skivor till rekom-mendationer. Det framgår av konsumentbarometerns undersökning, berättar ny-hetsbyrån FNB..

I undersökningen som genomfördes av Statistikcen-tralen skulle en rekommen-dation räcka för 57 procent av de intervjuade. 39 procent var för absoluta gränser. I gruppen 15–20 år var hela 72 procent för rekommendatio-ner.

Cirka 80 procent av fi nländarna tycker ändå att åldersgränserna som Statens fi lmgranskningsbyrå sätter är bra. Nio av tio 15–20-åringar anser att åldersgränserna är okej även om denna ålders-grupp går mest på bio och hyr fl est dvd-skivor.

Mest kritiska är 51–74-åringarna, även om nästan två tredjedelar av dem ansåg att gränserna är på sin plats.

Nästan 1400 personer i åldern 15–74 deltog i undersökningen. �

Den traditionella konserten till förmån för den åländska am-nestygruppen hålls på måndag den 4 januari klockan 19 i Sankt Görans kyrka i Mariehamn.

– Vi tror det är för artonde gången, säger Amnesty-med-lemmen Isa Hällström

Som vanligt är det Johanna Grüssner som håller i trådarna. Uppträder gör bland annat Red Beans & Rice, WhatClub of Mariehamn, Torbjörn Engman, Fredrik Erlandsson, Anders Hallbäck, Cajsa Hallbäck, Guy Karlsson, Sara Kemetter, Eivor Lindström, Linda Pussinen, Per-Arne Sondell, Kaj Sund-blom, Aino Waller, Robert Zet-terquist.

Fängslad igenDen åländska amnestygruppen som länge arbetat för frigiv-ningen av den palestinska män-niskorättsaktivisten Saed Yassin fi ck i oktober i år glädjebeske-det att han frigetts ur israelisk fängelse. Där hade han suttit i tre år utan vare sig anklagelse eller rättegång.

– Tyvärr hann han bara vara fri i en månad innan han på nytt greps, denna gång av pa-lestinska myndigheter, säger Isa Hällström.

Inte heller nu fi nns det någon uttalad anklagelse mot honom

och ingen rättegång har hållits.– Men jag har förstått att det

är ganska vanligt att det går till så här. Han har suttit så pass länge i israeliskt fängelse att det kan hända att de vill få nå-gon upplysning ur honom. De palestinska myndigheterna kan också tro att han värvats till is-raelisk spion.

Isa Hällström har dock goda förhoppningar om att han snart igen skall friges.

– Vi har inte själva haft direkt-kontakt med honom, men hans hustru har kontakt med Amnes-tys huvudkontor i London. Han har studerat människorättsfrå-gor under tiden i fängelset och tydligen också tagit någon sorts examen.

Kinesisk poetDen åländska amnestygrup-pen har nu fått en ny fånge att arbeta för. Det är den kinesiske journalisten och poeten Shi Tao, född 1968.

– Han är dömd till 10 års fäng-

else för att han sänt e-post till USA där han beskrev hur det kinesiska propagandadeparte-mentet hade sänt en kommu-niké rörande hur journalister skulle handla i samband med 15-årsminnet av massakern på Himmelska fridens torg 1989. Hans text publicerades där på en webbsida för demokrati i Kina. Han greps i oktober 2004 och sitter fängslad sedan dess.

Amnesty anser att han fängs-lats i strid mot internationella lagar om åsiktsfrihet.

– Vår avsikt är att ta hjälp av lokala medier och författare, skicka tidningsklipp och så vi-dare för att påverka myndighe-terna.

På konserten på måndag säljs programblad för 10 euro styck, alla pengar går direkt till den åländska amnestygruppens arbete, man får givetvis också skänka mer pengar.

KATARINA GÄDDNÄ[email protected]

tfn 528 465

Amnestykonsert för kinesisk poet

Den åländska amnesty-gruppen börjar jobba för frigivningen av den kine-siska poeten och journa-listen Shi Tao. Nästa vecka hålls Amnestykonserten i Mariehamn.

Tradition. Det torde vara artonde gången som konserten till förmån för Amnesty ordnas. Arkivfoto: FREDRIK TÖRNROOS

Arbetar för ny fånge. Amnestymedlemmen Isa Hällström är glad över den traditionella konserten till förmån för Amnesty som hålls nästa vecka. Nu arbetar man för en fängslad, kinesisk poet och journalist. Arkivfoto: ERKKI SANTAMALA

Seg start blir vacker kärlekssaga

Den franska för fa t taren Anna Gavalda slog igenom internationellt med romanen Tillsammans är man min-dre ensam, som också fi lmatiserats.

Gavaldas nya roman Lyckan är en sällsam fågel berättar om den franske arkitekten Charles, snart 50 år, som lever i Paris i en relation med en kvinna som han inte längre har känslor för. Det

som håller honom på fötter är kvinnans tonårsdotter, som han blivit som en far för.

När Charles nås av ett med-delande om att en kvinna från hans förgångna dött rasar allt. Charles känslor och dåliga sam-vete får honom att leta reda på kvinnans son för att reda ut sitt förfl utna. På den vägen kom-mer han i kontakt med en an-nan desillusionerad människa, amerikanskan Kate. Kate lever på en stor bondgård med sina föräldralösa syskonbarn, två fosterbarn, deras vänner och en massa djur.

För mycket eländeDet är först när Charles och Kate träffas som berättelsen blir intressant. Charles före Kate känns som Henning Mankells polis Kurt Wallander när hans diabetes gjorde sig påmind. Det

är alldeles för mycket elände och introvert analyserande, som gör att man bara vill bläddra vidare tills man hittar ett talstreck.

Men när Kate träder in i be-rättelsen får Charles annat att tänka på. Här blir berättelsen vacker och man dras med i den lantliga franska idyllen. Före Kate förstår man att Charles kvinna vill lämna honom, men efter Kate vill man själv ha ho-nom.

Gavalda använder mycket ... i sitt språk. Som ofta i romaner uttalas inte allt tydligt och för en inbiten deckarläsare, som håller ögonen efter varje ledtråd, tar det ett tag att vänja sig. Men om man orkar ta sig igenom första halvan av boken vill man sedan inte lägga den ifrån sig.

NINA [email protected]

tfn 528 451

”Lyckan är en sällsam fågel”Ny bok av Anna Gavalda. Albert Bonniers förlag 2009. Roman.

LitteraturLitteratur

Palestinska Saed Yassin sitter åter fängslad.

HORACE ENGDAHL i senaste numret av 00-tal.

Litteraturkritikens defekter är kroniska, /.../ den låt-sade sakkunskapen, den nedlåtande välviljan och det taktiska förtigandet var precis desamma på 1750-talet

9TISDAGEN DEN 29 DECEMBER 2009 KULTUR

Det är alldeles tyst i Källbo skola i Finström Godby när Nyan besöker Ålands littera-turförenings skrivarkurs. Ut-spridda här och där i skolan sitter nitton barn och ungdo-mar koncentrerat och skriver. De har alla kommit hit frivil-ligt på jullovet för att ägna sig åt att skriva fantasy och hor-ror under ledning av Anna Rydén.

På en soffa sitter fjorton-åriga Malin Sandstedt från Godby.

– Jag gillar att skriva fantasy och skriver annars också en del, fastän jag varit lite seg un-der julen.

Det här tycker hon inte alls känns som att gå i skola på jul-lovet.

Grönt monsterAlice Mattsson, snart 12 år, från Eckerö och Abigil Berndtsson, 11 år, från Geta sitter tillsammans och skriver.

Alice skriver om ett grönt monster.

– Jag är inte världsbäst på att skriva, så det här är ett sätt att träna det.

Hon har läst en del fantasy-böcker och drömmer om att bli författare, hon tycker det är lätt att komma på något att skriva om.

– Det är också kul att ha nå-got att göra på jullovet.

Också Abigil gillar att skriva och hitta på historier.

– Just nu skriver jag en his-

toria om två stycken, Johan-nes och Cecilia som stöter på varandra på stan.

Pennorna glöderRunt ett annat bord längre bort i korridoren sitter Amanda Haupt och Hanna Portman båda tio år och från Godby till-sammans med Felicia Sarling från Pålsböle. De skriver så pennorna glöder.

Felicia brukar skriva rätt mycket.

– Fast när jag skrivit några si-dor på en saga kommer jag på nåt annat jag vill skriva om istäl-let. Nyligen skrev jag en historia om en som hittade en utomjor-ding.

Hennes mamma hade satt upp annonsen från tidningen på kylskåpsdörren och Felicia blev intresserad av att komma.

– Fast det är synd att kursen bara är två dagar, den kunde vara lite längre.

Ingen av tjejerna har gått nå-gon skrivarkurs tidigare. Aman-da har kommit direkt från Hel-singfors på morgonen.

– Vi har varit i Lappland.Hanna sover helst till tolv när

hon är ledig, men tycker ändå det är värt att stiga upp lite tidi-gare för att få skriva.

Från hela ÅlandKursledaren Anna Rydén kan berätta att kursen är fullsatt.

Det fi nns glädjande nog del-tagare från hela Åland, också från skärgården och i hela ål-derspannet 10-20 år, både killar och tjejer.

– Det är bra att det ordnas ak-tiviteter på lovet också för dem som inte är sportintresserade.

Fantasy-temat ligger i tiden.– I Ålands litteraturförening-

en är kassören Katarina Norr-gård en riktig fantasyentusiast.

Anna menar ändå att själva temat fantasi och skräck inte styr utformningen av kursen särskilt mycket.

– Fast vi har haft genomgång-ar där vi diskuterat vilka olika ingredienser som fi nns i fantasy- och skräcklitteratur.

Annars utgår Anna, till var-dags lärare i Geta, från två enk-la litterära knep.

– Vi försöker få med alla sin-nen i det vi skriver och så har vi funderat på olika sätt att ge-stalta känslor, genom färger, former och olika fantasifi gurer.

Hon är väldigt nöjd med kur-sen.

– Det är fantastiska lokaler här i Källbo, synd om de skulle stå tomma över jullovet. Jag har också haft väldigt fi n hjälp från Victoria Lundgren här på Fin-ströms bibliotek.

KATARINA GÄDDNÄ[email protected]

tfn 528 465

Fantasyfantaster skriver på lovetGröna monster, svarta pärlor och utomjordingar. I Källbo skola sitter tjugo barn och unga och skriver så pennorna glöder fast det är jullov.

Skrivklåda. Amanda Haupt, kursledaren Anna Rydén, Felicia Sarling och Hanna Portman njuter av att hitta på historier, i bakgrunden Jonte Hollsten.

Alster. Alice Mattsson från Eckerö och Abigil Berndtsson från Geta drömmer båda om att bli författare.

Koncentrerat. Malin Sandstedt gillar att skriva fantasy.

Skrivinspiratör. Anna Rydén drar skrivkursen för Ålands litteraturförening.


För närvårdare på Åland be-ror sysslorna man får utföra på vem man är anställd av. När-vårdare anställda av kommu-nen har socialvården som sitt område, medan närvårdare anställda av Ålands hälso- och sjukvård även får ta blodprov, göra såromläggningar, ge in-sulinsprutor med mera. Att de alla har samma utbildning spelar ingen roll.

– Nu måste vi be hemsjuk-vården från ÅHS komma ut och lägga om lättare sår, något vi lika bra kunde göra själva när vi ändå är hos klien-ten och städar, säger ansvarig närvårdare på äldreboendet

Hammargården i Hammar-land, Jenny Gustafsson.

I riket och Sverige är det möjligt för hemsjukvård och hemtjänst att dela på sysslor-na genom att de kan stå under samma nämnd. Problemet på Åland är alltså att det fi nns två olika huvudmän och att när-vårdarna ute i kommunerna därmed inte har någon sjuk-vårdspersonal som kan dele-gera ut uppgifter åt dem.

– Det beror lite på vilken

hemsjukvårdare som jobbar också, ibland får vi tillåtelse att göra enklare vårdsysslor, säger Jenny Gustafsson.

Delade uppgifterÅr 2006 kom ett förslag om sammanhållen hemvård och år 2008 lät landskapsregeringen utreda vilka möjligheter som fi nns för en sådan. I samband med utredningen presentera-des även en lagändring som i så fall skulle vara nödvändig att göra.

Sammanhållen hemvård innebär att hemtjänst och hemsjukvård helt eller del-vis kombineras. Kommunens hemtjänst kunde alltså i sam-band med tillsynsbesök även ge insulininjektioner och ut-föra sårvård. Personal inom hemsjukvården skulle i sin tur kunna värma mat eller städa om behovet fi nns vid den tid-punkt man besöker patienten.

I samband med utredningen begärde landskapsregeringen

in utlåtanden från bland annat kommunerna.

– Men dem har vi inte fått någon respons på ännu, säger Gustafsson.

Samarbete välkommetJenny Gustafsson har tidigare jobbat på Ålands centralsjukhus medicinska avdelning och på labbet. Hennes kollega Elisa-beth Överström jobbade inom hemsjukvården innan hon bör-jade på Hammargården.

Så kunskapen har de, men är rädda att förlora den om de inte får användning för den.

– Varför värdesätts närvår-dare så olika? undrar Elisabeth Överström.

De tror båda att det fi nns en risk att unga människor slutar utbilda sig till närvårdare och blir sjukskötare i stället.

Hemvårdens klienter är äldre och sjukare än de var för tio år sedan och ett samarbete skulle därför vara välkommet. Hem-sjukvårdens börda är redan

tung och hemtjänstens bidrag skulle vara värdefull.

”Höj rösten”Anita Karlsson, studiehand-ledare på Ålands vårdinstitut, tycker att det är bra att närvår-darna höjer rösten. Hon har själv jobbat som hjälpskötare, som det tidigare hette.

– Jag kan känna igen känslan av att något tas bort från en. Närvårdarna ska vara stolta över den kunskap de har, säger Anita Karlsson.

Hon säger att alla närvårdare har samma grundutbildning och den ska vara en garanti för ar-betsgivaren. Ett samarbete över gränserna tycker hon att vore önskvärt.

– Men man måste hitta en bra organisation för att få det att fungera, säger hon. En åländsk lösning.


tfn 528 463

Foto: ERKKI [email protected]

Kommunala närvårdare fårinte använda sina kunskaperDe har fullvärdig utbild-ning, ändå får de inte göra mer än att duscha och mata sina klienter.

– Vi tappar våra kunska-per om vi inte får använd-ning för dem, säger Jenny Gustafsson på Hammar-gården.

Behövs. Jenny Gustafsson är rädd att det kommer bli brist på närvårdare om inte reglerna ändras.

Kompetent. Elisabeth Överström jobbade inom hem-sjukvården innan hon började på Hammargården och besitter alltså kunskaper hon enligt reglerna inte får använda.

Landskapsregeringen undersö-ker för tillfället möjligheten att initiera ett pilotprojekt under år 2010. I projektet ska några kom-muner tillsammans med ÅHS arbeta utgående från principen om sammanhållen hemvård.

Lagtingets social- och miljö-utskott konstaterar att både pi-lotprojektet och lagstiftningsåt-gärderna som utarbetades 2008 har skjutits fram och att de nu behöver skyndas på.

Ärendet debatterades i lag-tinget inför klubbandet av bud-geten.

– Det fi nns en jättebrist i det nuvarande systemet, säger lag-tingsledamot Carina Aaltonen.

Enligt Aaltonen skulle för-ändringen innebära en ekono-misk vinning, även för de äldre. I dagsläget måste de betala både för hemsjukvård och hem-tjänst. Det blir även billigare för landskapet att sätta resurser på att vårda de äldre i hemmen än på institutionerna.

Aaltonen har förståelse för hemvårdarnas situation.

– Det borde vara helt själv-klart att alla närvårdare skulle få utföra samma sysslor, säger hon.

Frågan är om sjukvårdsperso-nalen är beredd att städa, laga mat och sätta på stödstrumpor.

Gör ett valSyftet med sammanhållen hem-vård är att förbättra för den enskilda klienten och Maj-Len Österlund-Törnroos, landska-pets äldreomsorgsutredare, betonar att klientens säkerhet också måste vara utgångspunk-ten.

Hon menar vidare att närvår-darna ju faktiskt själva kan välja arbetsplats, beroende på om de vill jobba inom social- eller sjukvård. Men om man vill göra både och?

– Kanske får man då fun-dera på utbildningarnas inne-

håll, säger hon. Utredningen har påbörjats

tillsammans med tillsynsmyndig-heten för social- och hälsovård, Valvira. Men enligt hälsovårds-inspektör Eivor Nikander är en sådan här förändring mycket svår att göra

– Det är väldigt strikt reglerat i lagstiftning och rekommenda-tioner vad olika yrkesgrupper får och inte får göra, säger Ni-kander.

Ett sådant här projekt bygger på frivillighet. En lagändring är lätt att göra men både ÅHS och kommunerna ska vara villiga att sammarbeta.


tfn 528 463

Förändring är på gångPlanerna på sammanhål-len hemvård har dragit ut på tiden men är nu aktuel-la igen. Ett pilotprojekt ska påbörjas och lagtingets social- och miljöutskott vill se en lagändring.

För förändring. Lag-tingsledamot Carina Aaltonen hoppas att landskapsreger-ingen följer upp planerna för sammanhållen hemvård. Arkivfoto: ERKKI SANTAMALA

Att Ålands miljö- och hälso-skyddsmyndighet (ÅMHM) godkänt Neurocitys tidigare lokaler på Enklinge ser Kari Kärki som ett steg på vägen mot ett nytt behandlingshem på Enklinge. Men innan Land-skapsregeringen gett tillstånd för privat social verksamhet händer ingenting.

– Landskapsregeringen vill att att vi ska anställa personal innan vi kan få tillstånd. Men vi är ett privat företag så vi törs inte anställa folk innan vi vet att vi har tillstånd att be-driva verksamheten. Vi befi n-ner oss i ett slags moment 22, säger Kari Kärki.

I första hand ålänningarEnligt Kari Kärki kommer man att ha plats för mellan 14 och 18 klienter i lokalerna på Enklinge.

– Det är för personer över 18 år med missbrukarproble-matik. I första hand kommer vi att ta emot ålänningar, men även folk från svensktalande Finland.

Kommer det här att inne-bära nya arbetsplatser på Enklinge?

– Ja det gör det säkert.Vilka detaljer fi nns klara för verksamheten i övrigt?

– Allt är klart.– Vi satsar för fullt och vän-

tar just nu bara på att få till-stånd av Landskapsregering-en, säger Kari Kärki.

JOHN [email protected]

ÅMHM-grönt förbehandlings-hem påEnklinge

Nu har ÅMHM godkänt Neurocitys gamla lokaler på Enklinge som behand-lingshem för missbrukare över 18 år.

Men fortfarande saknas tillstånd från Landskapsre-geringen innan verksam-heten kan dra igång.

– Vi befi nner oss i ett mo-ment 22, säger Kari Kärki, vd för bolaget Enklingekol-lektivet ab.

Kari Kärki menar att ÅMHM:s godkännande av Neurocitys gamla lokaler på Enklinge är ett steg på vägen mot ett behandlingshem för personer över 18 år. Men fortfa-rande väntar Enklingekollektivet ab på tillstånd från landskapet. Arkivfoto: JONAS EDSVIK

� En man har dömts i Ålands tingsrätt för sjöfylleri. Den dömde körde sin fritidsbåt i Österhamn med 1, 48 promille i blodet den 19 juli. Tre passa-gerare fanns med i båten.

Straffet blev 40 dagsböter á 65 euro, sammanlagt 2.600 euro. (tl)

Fick böterför sjöfylleri


www.em.com0% ränta i 6 månader, 0:- upplägg.avg., 0:- adm.avg. Kreditgivare är Handelsbanken Finans.Erbjudandet gäller så långt lagret räcker t o m 2010-01-11.

I 6 MÅNADER

599,-(Ord. pris 869,-)

MELLANDAGSKLIPP

499,-(Ord. pris 749,-)

3-SITS SOFFA MED VÄNDBAR DIVAN I TYG NANTES I GRÅTT ELLER

SVART L 214 CM D 92/140 CM

BREMEN

KONTINENTAL-MADRASS INKLUSIVE BÄDD-

MADRASS B 9100, 8 ST STAR BEN H 10 CM

CUMULUS K1200

PÅSLAKANSSET INGÅR EJ

ÖPPETMellandagsöppetMån–Ons ............ 09.00–19.00Nyårsafton ............ stängtLördag 2/1 ............ 10.00–14.00

EM ÅlandDalkarby, Godbyvägen 184Tel 32 940

www.em.com


Sannolikheten för det är stor, ja.

JOHAN EHN F. 1975

Frågan är för tidigt ställd. Jag har inte bestämt mig.

JÖRGEN STRAND F. 1962

Jag börjar bli lite till åren, men nog hade jag tänkt det. Det är så trevligt att syssla med det här när man varit med så länge, då är det lättare.

ROGER JANSSONF. 1943

FRISINNAD SAMVERKAN

STÄLLER DU UPP I NÄSTA LAGTINGSVAL?STÄLLER DU UPP I NÄSTA LAGTINGSVAL?

Ja, det räknar jag med att göra.

MATS PERÄMAA F. 1962

Har inte gått att nå.

ROGER ERIKSSON F. 1960

Det har jag inte tagit ställning till ännu. Jag vet faktiskt inte.

KATRIN SJÖGREN F. 1966

Det är högst sannolikt, ja.

VIVEKA ERIKSSONF.1956

”Högst

sannolikt”

Jag har nog tänkt ställa upp om de vill ha mig. Det är inte det lättaste att sitta i lagtinget när det är sån spariver, men som det ser ut i dag ställer jag upp.

TORSTENSUNDBLOM F. 1951

Nej. Med ålderns rätt kommer jag inte att göra det.

LEO SJÖSTRAND F. 1944

Det är en fråga. Jagrar på ompensioneeller inte.

FOLKE SJÖLUNF. 1943

Ja det kommer jag nog att göra.

BRITT LUNDBERG F. 1963

Ja, som det ser ut nu gör jag det.

ROGER NORDLUND F. 1957

Jag är bara ersät-tare, så det kan hända vad som helst. Men förmod-ligen ställer jag upp.

JAN SALMÉNF. 1952

”För-modligen”

Det får man se då förstås. Men i brist på bättre säger jag ja.

SLOTTE ROGER F. 1944

”Det får

man se”

Som jag ser på saken nu så är jag beredd att ställa upp.

HENRY LINDSTRÖM F. 1956

Jag har inte funde-rat så långt, men visst lär jag göra det.

RUNAR KARLSSON F. 1953

Jag har inte bestämt mig ännu. Som kom-mundirektör får man vara ledig en period, så jag ska avvakta med att ta ställning till om jag står till förfogande eller inte. Men i dagsläget lutar det åt att jag inte ställer upp.

HARRY JANSSON F. 1959

Nej. På grund av åldern. Jag anser att jag har gjort mitt.

GUN CARLSON F. 1939

Det lutar åt ja. Därmed inte sagt att jag ställer upp, det beror på hur jag mår och känner mig.

TORBJÖRN ELIASSON F. 1947

Ja det harinte vet jagheller.

ANDERSENGLUNF. 1957

LIBERALERNA

CENTERN

Det är Liberalernas Åke Mattsson (Lib) som med hänvisning

till sin time out och sitt miss-nöje med hur partiet och regeringen hanterat drog-frågorna flaggar för att nya partibildningar kan komma ifråga inför valet 2011.

Ställer du upp för om-val 2011?

– Ingen aning. Det är en öp-pen fråga, säger Mattsson, och tar upp de frågor som nämns ovan.

Är det Liberalerna du ställer upp för i så fall?

– Det är fullständigt öppet, man vet inte ens vilka par-tier det finns då, det kan ju finnas helt nya partier, det finns ju spekulationer kring det också.

– Men svaret är ja, jag stäl-ler upp, men i vilket parti det är, det är öppet, säger Åke Mattsson.

Även Anders Eriksson (Åf) tror att nya partier kan uppstå till nästa valrörelse, åtminstone genom om sam-manslagningar och fusioner.

– Om du med nya parti-bildningar menar fusioner

och sammanslagningar, så kan det kanske bli så. Jag vet ju att flera övriga partier står och väntar och den da-gen opinionen är tillräckligt stark kommer de också bör-ja prata om ett självständigt Åland.

Om sin egen eventuella kandidatur säger han:

– Det beror på lite hur sa-ker och ting utvecklar sig.

Finns Ålands framtid representerat i nästa lagting?– Det hoppas jag. Det

skulle vara ett väldigt stort

bakslag om Ålands framtid inte skulle vara med.

Osäkra kandidaturerAtt 14 av 30 lagtingsledamö-ter är osäkra på sin kandida-tur eller har bestämt sig för att sluta med lagtingspolitiken har fl era förklaringar, bland annat att många ledamöter närmar sig pensionsstrecket samt att tjänstledighet från de ordinarie arbetsplatserna endast tillåts under en lagtingsperiod.

– Jag vet inte, man måste ju tänka på fördelarna och nack-delarna i och med att jag blir av med min tjänst som kurator på sjukhuset i så fall, svarar Sirpa Eriksson (Lib) på frågan om hon kommer att ställa upp för omval.

Obundnas Mika Nordberg sä-ger att som det känns i dag stäl-ler han upp igen, men om två år kan läget vara annorlunda.

Du sitter din första period, hur har det varit hittills?

– Jag tycker det har varit väldigt intressant och lärorikt. Man har

fått en ny dimension på många ärenden som har med samhälls-strukturer och samhällsbygge att göra. Sen utöver det har jag fått väldigt många nya kontak-ter, vilket egentligen är det mest intressanta, att lära känna nya människor.

Veteraner slutarFör Raija-Liisa Eklöw (Lib), Ulla-Britt Dahl (Lib), Leo Sjö-strand (Lib) och Gun Carlson (C) är det åldern som anförs som orsak till att inte ställa upp för omval.

– Jag tippar att jag slutar. Jag har varit med så länge och tyck-er man måste släppa fram yngre förmågor, säger Raija-Liisa Ek-löw (Lib).

Beroende på hur de ”osäkra” kandidaterna beslutar sig för att agera kan valet 2011 innebära att halva lagtingskåren byts ut, vare sig väljarna vill eller inte.


Hälften av lagtingsledamöterna osäkra på om de ställer upp för omval

LAGTINGSVALET 2011LAGTINGSVALET 2011

Med halva lagtingsperioden kvar ser valrörelsen 2011 ut att bli nykomlingarnas. Enligt Nya Ålands pejling är 14 av 30 lagtingsle-damöter osäkra på om de ska ställa upp i nästa lagtingsval. Fyra ledamöter meddelar redan nu att de inte ställer upp för omval.

Dessutom talas det om nya partier.– Man vet inte ens vilka partier det fi nns då, det kan ju fi nnas helt

nya partier, säger Åke Mattsson (Lib).

Funderar. Åke Matts-son (Lib) ställer upp i nästa lagtingsval, men för vilket parrti - kanske ett helt nytt - grunnar han på. Foto: JONAS EDSVIK

Nya partier kan uppståNya partier kan uppst

NYHETERTISDAGEN DEN 29 DECEMBER 2009 13

öppen g funde-

m jag ska ra mig

ND

Ingen aning, det är en öppen fråga.Men ja, jag ställer upp, i vilket parti det är sen, det är öppet.

ÅKE MATTSSON F. 1955

Det har jag nog inte bestämt ännu. Det beror lite på hur det ser ut med lite annat också, på den privata sidan.

MARGARET LUNDBERG F. 1955

Det får vi se när den dagen kommer. Jag vet mycket väl vad jag kommer att göra men det är inte läge att alls gå ut med sådana saker i det här skedet.

GUNNAR JANSSON F. 1944

Det vet jag inte. Jag har inte tänkt på det.

OLOF ERLAND F. 1944

Jag vet inte än, man måste ju tänka på fördelarna och nackdelarna i och med att jag blir av med min tjänst som kurator på sjukhu-set i så fall.

SIRPAERIKSSON F. 1959

Nej. Jag har varit med så länge och tycker man måste släppa fram yngre förmågor. Men man ska aldrig säga aldrig.

RAIJA-LIISA EKLÖW F. 1947

Nej. Jag tror knappast det. Jag känner att jag ska ha pension, jag är i den åldern.

ULLA-BRITT DAHL F. 1946

Ja tack.

VERONICATHÖRNROOS F. 1962

”Ja tack””Ja tack”

Ja, det har jag tänkt göra.

JAN-ERIK MATTSSONF. 1949

r jag tänkt, g annat

S ND

Ja, det tror jag nog att jag gör.

CARINA AALTONEN F. 1964

Ja det är klart det. Jag tror jag har många år kvar.

GUNELL CAMILLA F. 1970

Det är lite tidigt för att ta ställning till det. Jag måste fun-dera på den saken. I mina år tar man en dag i sänder. Åt vil-ket håll lutar det just nu? Inget speciellt just nu. Vi lämnar det öppet.

BARBRO SUNDBACK F. 1945

”Måste fundera”

Det kan jag inte sva-ra på nu. Det beror på lite hur saker och ting utvecklar sig. Detta att ett av våra mandat försvann på ett ganska fult sätt i höstas, klart det är sådant som påverkar också, det sticker jag inte under stol med.

ANDERSERIKSSON F. 1960

Jag brukar ta så-dana beslut när det är dags att ta dem, men inget talar emot det just nu. Om det inte händer något drastiskt stäl-ler jag upp. Sen får man se vad folket anser, i lagtinget fortsätter man inte bara.

DANNE SUNDMAN F. 1973

Ja, blir svaret i dag. Men jag garanterar inte att jag ställer upp om två år.

MIKA NORDBERGF. 1973

Jo, det har jag tänkt göra.

GUN-MARI LINDHOLM F. 1962

Ja, vill folk att jag ska vara kvar och rösta på mig så stäl-ler jag upp.

FREDRIK KARLSTRÖM F. 1973

Jag kommer att ställa upp. Jag fi ck ju en unik chans att prya, som ersättare åt Danne Sundman under tre månader och det var mycket intressant och lärorikt.

JOHN HILANDER F. 1979

”Fick unik chans”

”Hemligt””Hemligt”

”Vet ”Vet

inte än”inte än”

CENTERN

SOCIALDEMOKRATERNA ÅL. FRAMTID OBUNDEN SAMLING

LAGTINGSVALET 2011LAGTINGSVALET 2011

För Liberalerna och Viveka Eriksson är den kommande omsättningen av ledamöter inte någon överraskning.

– Jag vet inte vem som säger ja och nej men jag har räknat med att fl era kommer att dra sig tillbaka, jag vet att många som varit med länge funderat på att sluta. Det är alltid ett personligt val hur man väljer att göra.

Intern nyrekryteringEnligt Viveka Eriksson har partiet redan nu satt igång en intern nyrekrytering.

– Vi sätter igång med valar-bete redan i januari då vi bju-der in alla gamla kandidater. Vi har ganska mycket folk runt om i kommunerna och hade

över 60 kandidater i senaste val.

– Det är helt naturligt att några tycker man ska göra an-nat. Det är sådant man måste kalkylera med och räkna med, säger Viveka Eriksson.

”Hans personliga val”Att Åke Mattsson är osäker på vilket parti han ska kandidera för är inte något hon känner till.

– Det är ju hans personliga val i så fall. Det har han inte sagt något till mig om. Han är ju med i liberala gruppen och något annat vet inte jag om, sä-ger Viveka Eriksson.


Nio av tio liberaler osäkra på omvalI den liberala lagtingsgrup-pen är det endast en leda-mot som tydligt bestämt sig för att ställa upp för omval. Övriga är osäkra på sin kandidatur eller har bestämt sig för att sluta.

– Har man varit med länge och känner att man har gjort sitt är det ens en-sak att ta ett sådant beslut, säger partiledare Viveka Eriksson (Lib).

Viveka Eriksson säger att ar-betet inför kommande val drar igång redan i januari. Foto: ERKKI SANTAMALA

pstå till nästa valtå till nästa val


Lokalproducerad mat. Viktigt att ha lokalbe-folkningen med sig i

olika satsningar. Vargproblem. Långa avstånd.

Personligt bemötande och företagsamma präster.

Ja, så kan man kort samman-fatta intrycken av studieresan.

Undertecknad i regi av Fö-retagsam skärgård arrange-rade nyligen en studieresa till Dalarna.

Låga priserFörsta stoppet gjordes i Kni-va, strax utanför Falun där en traditionell julmarknad på Bergsmansgården Gamla Sta-berg besöktes. Vi förvånades över de låga priserna på alla sorts hantverk och produkter i form av hemstickat, hemlagat och hemslöjd, med god kvali-tet.

Lunchen intogs på Stabergs restaurang som drivs av Hans Jacobsson som också är ord-förande i Slow Food Dalarna. Gott, rent och rättvist är hans motto och det märktes av lun-chen.

Sedan åkte vi till Idre sam-ecentrum, där vi checkade in hos samefamiljen Jonsson, en samisk familjeanläggning med restaurang och logi mitt i Idre by.

Efter middagen fi ck vi en samisk bildspels- och berätta-rafton. Den samiska familjen tillsammans med Idre samebys renägare kontrollerar i dag hela livsmedelsprocessen från ren i vilt tillstånd till tallriken i deras restaurang. Renägarna slaktar även hela sin produk-tion själva i samebyns EU godkända slakteri och förädlar köttet själva.

By med 4 invånareNästa morgon åkte vi upp till Idre fjällanläggning som hun-nit öppna för säsongen. Vi fi ck information och en rund-

visning av anläggningen. Idre fjälls pågående investeringar uppgick till 60 miljoner kro-nor.

Därefter åkte vi till Husvalls-gölen, en by med 4 invånare strax utanför Sörsjön. Vi be-sökte företaget Nordic foot-prints som drivs av ett ungt infl yttat par i 25-årsåldern. Paret erbjuder välpaketerade naturupplevelser med fokus på jakt, fi ske och vandringar och det har lycktas bra för det unga paret. Paret arbetar hela tiden med att minimera mil-jöpåverkan och håller på att certifi era sig enligt Naturens Bästa.

Nästa stopp gjorde vi i Horrmund där vi åt lunch. Den smala grusvägen upp till Horrmundsgården var så hal att vi klarade oss med nöd och näppe från att köra i diket.

Busschauffören, Sven-Erik Öman som var rädd om oss (eller bussen) sade åt ägarna att vägen måste sandas innan vi skulle åka därifrån. Ägarna ringde vägverket och fi ck till svar att det skulle ta minst fem timmar innan sandbilen kunde komma. Dom ringde istället till en bonde i grann-byn som kom och sandade med sin traktor.

Vi fi ck veta att i Sörsjön med omnejd, har befolkningen enorma problem med vargar. I en by hotade invånarna att

fl ytta om inte skyddsjakt till-läts av myndigheterna.

Anpassat kyrkanSenare på eftermiddagen be-sökte vi Lindvallens anlägg-ning i Sälenfjällen och fi ck ta oss en titt på deras senaste storsatsning: Experium, en investering på cirka 500 mil-joner kronor, som är ett upp-levelsecentrum och Sveriges nya nöjesarena

Vi åkte vidare till nya torget i Sälenfjällen där Linnea från Sälen-Malung turism berät-tade om barmarksprojektet vars syfte är att förlänga vin-tersäsongen.

På kvällen anlände vi till Skiers in i Lima som drivs av ett yngre par från Stockholm och som lyckats livnära sig på sitt företag tack vare att våga satsa.

Efter middagen åkte vi till Lima kyrka och fi ck ett inspi-rerande föredrag av kyrkoher-den och entreprenören Arne Söderbäck som berättade bland annat hur han anpas-sat kyrkan så att den ska passa människorna.

Ett samlingsrum med kök hade byggts i första delen av kyrkan, där fanns trådlöst internet som ungdomar och övriga hade tillgång till. Arne

berättade hur han ibland fått kämpa för att få igenom sina idéer.

Hans budskap var att tror man på något och vill det, då ska man ge sig på det.

Kyrkan ordnade även ut-fl ykter och studiebesök för befolkningen och hade öppet hus med fi ka varje månad.

En mysig läshörna hade in-retts uppe på läktaren.

Dialog med ungdomarnaArne hade även ökat antal konfi rmander med 90 %, som var på väg att minska. Han bildade intressegrupper som bland annat motorgruppen.

Då fi ck konfi rmanderna meka med folkracebilar och mop-par, umgås, känna gemenskap och diskutera.

Arne förklarade att det är mycket värt att få en dialog med ungdomarna istället för att kräva att de ska kunna de tio budorden utantill, det är viktigare att de förstår inne-börden och det kommer na-turligt genom samtal och ge-menskap.

Han berättade också om sin tid som fjällpräst, när han chockerade halva församling-en genom att öppna en ung-domsmottagning i fjällkyrkan. Några gick i taket över tanken

Skärgårdsbor fi ck gå på Ett trettiotal skärgårdsbor var på studieresa till Dalarna för en tid sedan.

Bland annat fi ck de bekanta sig med Vild-Hasses korvmuseum.

Lis Karlsson från Företagsam skärgård rapporterar i ord och bild:

Museum. Vild-Hasse Bengtsson handlar med korv och har till och med ett museum.

Hela gänget. Här är alla som var med på resan. Namnlista hittar ni här intill.

Kommundirektör. Nik-las Eriksson fi ck jobba också under resan när kommunstyrel-sen höll möte i Malung.

Tunna bröd. På Stabergs julmarknad fi ck man pröva på tunnbrödsbakning.

NYHETERTISDAGEN DEN 29 DECEMBER 2009 15

DECEMBER MÅNADS

PLUSSA ERBJUDANDEN

• Mariehamn: Citylivs

• Brändö: Einar Holmberg

• Geta: Getaboden

• Föglö: Föglöbutiken

• Jomala: Sven Mattsson

• Lumparland: Matboden

• Vårdö: Vårdö Närbutik

• Saltvik: Kvarnbo Butiken

God betjäning. För dig.

Aino glass0,9 l, olika smaker

MED PLUSSAKORT

(3,43/l) ................... st 3,09UTAN PLUSSAKORT

(3,88/l) ................... st 3,49

Taffel SnacksMegapåsar 275-350golika smaker

MED PLUSSAKORT

(5,69-7,24/kg) ........ st 1,99UTAN PLUSSAKORT

(7,63-9,71/kg) ........ st 2,67

ToalettpapperLambi 12 rl

MED PLUSSAKORT

(0,38/rl)............ ...... pkt 4,50UTAN PLUSSAKORT

(0,45/rl) .................. pkt 5,35

Castello mögelostar150 g

MED PLUSSAKORT

(12,60/kg)..................st 1,89UTAN PLUSSAKORT

(14,33/kg) .............. ...st 2,15

Coca-Cola 0,33lBurk, 12-pack, Inkl.pant 1,80

MED PLUSSAKORT

(1,82l) ...................låda 8,99UTAN PLUSSAKORT

(2,07l). ................... låda 9,99

Coca-Cola1,5l2-pack, Inkl.pant. Max 2x2/hushåll

MED PLUSSAKORT

(0,38/l) .......................st 1,95UTAN PLUSSAKORT

(0,79/l) ................... ...st 3,18

Kiwi500 g

MED PLUSSAKORT

(1,58/kg)................. kg 0,79UTAN PLUSSAKORT

(2,00/kg) ................ kg 0,99

Nöt inre fi lé

Hel/halv ........................ kg 28,90

Nöt yttre fi lé

........................ kg 18,80

Räkor med skal 1 kg

Royal Greenland ..... påse 5,29

Vitlökspotatis

750 g (2,60 kg) ........... påse 1,95

Gris yttre fi lé

(7,49 kg) ................ kg 7,49

Marli glögg

0,5l, koncentrat (6,78l) ..... st 3,39

Skärgårdswienerkorv

...............................kg 7,90

Vitlöksbatong

(4,86 kg) ...... st 0,85

Blåmögelost

125 g, (11,04 kg) .............. st 1,38

Jätte-/rasker, franska

1 kg .................. st 2,85

Kastelholm ost

ca 800 g ....................... kg 10,95

Sill

560/250 g (7,60 kg) .....burk 1,90

Kallrökt/gravad lax

150 g, skivor (19,27 kg) . pkt 2,89

Kaaaall

Alltid nära dig29.12.09-4.1.10

korvmuseum

Nya grepp. Kyrkoherden Arne Söderbäck har fått konfi r-manderna att bli fl er igen.

Marknad. Gun-Britt och Kurt Gullbrandsson på marknaden i Staberg. De låga priserna förvå-nade ålänningarna.

Maria Svedmark, Föglö.Gun-Britt Gullbrandsson, Föglö.Kurt Gullbrandsson, Föglö.Torsten Nordberg, Brändö.Margareta Nordberg, Brändö.Birgitta Gran, Brändö.Åke Karlsson. Brändö.Niklas Eriksson, Föglö.Katarina Mörn, Föglö.Florence Palman, Sottunga.Nisse Karlsson, Föglö.Ethel Sundblom, Föglö.Benita Björklund, Vårdö.Stig Fellman, Föglö.Dorita Fellman, Föglö.Håkan Sundelin, Föglö.Marina Sundelin, Föglö.Sigurd Söderlund, Kum-linge.Anneli Koskinen, Kumlinge.Christer Eriksson, Föglö.Margaretha Svensson, Mariehamn.Margareta Karlsson, Föglö.Lars-Åke Karlsson, Föglö.Roger Helin, Föglö.Linnea Lehto, Föglö.Håkan Lehto, Föglö.Lis Karlsson, reseledare, Företagsam SkärgårdSven-Erik Öman, buss-chaufför Sundqvist buss

Deltagarna

att både han en predikstol och en gynstol i kyrkan.

Men efter en tid ändrade sig motståndarna och insåg att kyrkan var den enda som kun-de stötta och hjälpa de 2000 ungdomar som jobbar i Sälen-fjällen varje säsong. Många av dessa fl yttar dessutom hemi-från för första gången och kan ha långt till närmaste föräld-rar, släktingar och vänner.

SkinnfolketNästa dag åkte vi till Malung och besökte Malungs närings-livscenter där näringschefen och turistchefen berättade om sina respektive områden.

Dom poängterade att det vik-tigaste i alla satsningar är att ha ortsbefolkningen med sig.

Efter informationen höll Föglö kommunstyrelse möte på centret medan resten åkte till Pg-Elfströms skinnfabrik som också är medlem i samar-betsorganet Skinnfolket.

På eftermiddagen åkte vi till fi nnmarken i tiomilaskogen där vi besökte en lamagård som också hade en web-butik eftersom företaget ligger vid sidan om tätbebyggelsen. Kaf-fe fi ck vi på värdshuset i Fat-tigskogens vildmarksby, (en trepersoners by mitt i ursko-gen, med en mil till närmsta granne).

Vindarnas tempelPå vägen tillbaka till Lima gjorde vi ett besök hos korv-handlare Bengtsson alias Vild-Hasse som avbröt prästbanan för att bli korvhandlare.

Vi togs emot i hans lada som

han kallar vindarnas tempel.Vi fi ck även besöka hans

korvmuseum. Vild-Hasse är välkänd för marknadsbesö-kare runt om i hela Sverige. Speciellt för hans egen stil och hans ramsor.

Sista dagen åkte vi till Ris-berg och stannade till vid va-saloppskontrollen där Agneta från Älvdalens kommun ser-verade oss blåbärssoppa och berättade om Vasaloppet och vasaloppsleden.

Därefter åkte vi till Everts-berg, en by mitt i Vasaloppet med 300 invånare. Bygdegår-den har öppet året runt med matservering, fester, turistinfo och vandrarhem.

Agneta hade ordnat en ba-gerska som bakade kavelgris i bagarstugan utanför bygde-gården. Vi fi ck se hur brödet bakades och gräddades i den vedeldade bakugnen.

Kavelgris är ett tunt tunn-brödsliknande mjukt bröd som innehåller kokt potatis, olika mjölsorter och kryddor.

Älvdalens kommun bjöd alla deltagare på lunch i byg-degården.

Sedan var det dags för oss att åka vidare mot Kapell-skär.

Vi hann med ett stop i Valbo köpcentrum i Gävle, på väg mot färjan.

TEXT & FOTO:LIS KARLSSON

Världen just nu

riksnyttriksnyttTISDAGEN DEN 29 DECEMBER 200916 RIKSNYTT

!!

Året 2009 var rekordlugnt fram till julafton, men på juldagen in-leddes en tre dagar lång storm-period. Även om det skulle bli ytterligare stormar innan års-skiftet blir året ovanligt lugnt. Under de två senaste decen-nierna har det i snitt stormat under 23 dagar om året. Under rekordåret 1995 mättes storm-vindar under 38 dagar.

– Vindarna under 2000-talet har varit svagare än under de fö-regående tre årtiondena, säger meteorologen Niina Niinimäki vid Meteorologiska institutet.

Ändrat rutterNiinimäki säger att orsaken till det lugnare vädret är att låg-trycken börjar röra sig längs an-dra rutter. Hon förklarar att till exempel de västliga luftström-marna från Atlanten verkar ha ändrat till en något mer sydlig riktning.

– På 1990-talet rörde sig stor-mar från Atlanten ofta över södra Finland. Under 2000-ta-let har det inträffat mer sällan.

Niinimäki säger att det inte fi nns orsak att lita på att änd-ringen är bestående. Men hittills har inte tecken på att klimatför-ändringen orsakar fl er stormar i Finland upptäckts. Niinimäki förutspår att ändringarna i väd-ret inte kommer att påverka Finland direkt.

– Varmare havsvatten på-verkar de tropiska stormarna, de kan bli fl er och kraftigare. Hos oss är stormarna rörliga lågtryck. Det är inte fråga om samma sak och därför går det inte att dra direkta slutsatser på samma vis.

– Hos oss beror det på vilken rutt lågtrycken drar förbi längs, säger hon.

Inga orkanerI Finland börjar stormsäsong-en i september och de värsta ovädren inträffar oftast under november till februari. April är i regel en relativt lugn må-nad.

De starkaste medelvindstyr-korna i Finland mäts på väder-stationerna vid havet. År 1995 mättes till exempel en med-elvindhastighet på 31 meter i sekunden i Hangö. Rekordet i

inlandet är 20 meter i sekunden som mättes på Helsingfors-Van-da fl ygplats.

Enligt Meteorologiska insti-tutets statistik har inga stormar i Finland uppnått egentlig or-kanstyrka (över 32 meter i se-kunden). Men det är inte hela sanningen.

– På 1800-talet drog en myck-et stark storm över Helsingfors. Man antar att vindhastigheten kan ha varit 33 meter i sekun-den. Det fi nns ingen statistik men en studerande har forskat i saken. Det kan ha varit Finlands enda orkan. (FNB)

Rekordfå stormar under 2009HELSINGFORS. Det ser ut att bli nästan rekordfå stormar i år.

Meteorologiska institutet uppger att man i år upp-mätt vindar med storm-styrka under endast elva dagar. Det här tangerar rekordåret 2002 då det uppmättes färre stormar än någonsin tidigare. Ett dygn räknas som stormigt om vindstyrkor på över 20 sekundmeter uppmätts i tio minuter i sträck.

Inte så vanligt. De få stormarna förklaras med att lågtrycken har börjat röra sig längs andra rutter. Bilden är från juli i år. Foto: ANDREAS DIENERT

Jämfört med jämnåriga som får en anställning löper den utan jobb sex-sju gånger hö-gre risk att bli långvarigt ar-betslös.

En tiondel av dem som är arbetslösa under längre perio-der i början av 20-årsåldern är utan jobb även tio år senare, visar en doktorsavhandling i sociologi som forskaren Anna Angelin gjort vid Lunds Uni-versitet.

70-talisterAngelin har studerat en års-kull av 70-talister, de som var på väg att etablera sig på arbetsmarknaden under Sve-

riges förra omfattande låg-konjunktur på 1990-talet, och hur deras livssituation ser ut i dag.

– Det är oroväckande siffror eftersom ungdomarna i den nuvarande lågkonjunkturen är betydligt fl er och det för-stärker effekterna, säger hon till TT.

Hon tycker att situationen på 90-talet är jämförbar med den i dag, och att man kan ta lärdom av vad som då hände.

– Något man gjorde som i efterhand inte visade sig vara bra var massvolymprogram-men, säger hon och syftar på de kommunala program som till låg kostnad skulle aktivera ungdomarna med praktik.

– Praktik kan vara positivt, men det måste fi nnas en tan-ke bakom den så att man inte bara placerar ut folk. Då fi nns en risk att de känner sig ut-

nyttjade och att praktiken blir kontraproduktiv, säger Anna Angelin.

Studier viktigtI stället poängterar hon betydel-sen av en fullständig gymnasie-kompetens och möjligheterna att annars komplettera.

– Just kombinationen av fl era års arbetslöshet och ofullständig gymnasiekompetens är förö-dande ur anställningssynpunkt.

Arbetslösheten påverkar sto-

ra delar av livet. I de intervjuer Anna Angelin gjort säger många att den ständiga fattigdomen är ett av de största problemen.

Men även den maktlöshet de arbetslösa känner inför myndig-heterna.

– På frågan vad det värsta är svarade de skammen, och att känna sig värdelös. Att folk har en attityd mot en och tror att man inte vill jobba – men så är inte fallet, säger Anna Angelin. (FNB)

Större risk att unga utan jobb blir långtidsarbetslösaSTOCKHOLM. Den som är arbetslös som ung riskerar att fortsätta att vara det även som vuxen.

Det visar ny svensk forskning. I väntan på jobb. En tiondel av dem som är arbetslösa

under längre perioder i början av 20-årsåldern är utan jobb även tio år senare, visar en doktorsavhandling i sociologi som forska-ren Anna Angelin gjort vid Lunds Universitet. Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: ANDREAS DIENERT

Ekonomi

Tyskland har godkänt gasledning� STOCKHOLM. Tyska myndigheter gav på måndagen sitt andra godkännande för byggandet av gasledningen Nord Stream i Östersjön. Tillståndet gäller konstruktionen av 31 kilometer rörledning genom Tysklands ekonomiska zon.

Det andra och slutgiltiga tyska godkännandet gör att endast ett andra fi nska godkännande återstår, skriver Nord Stream-konsortiet i ett pressmeddelande. Gasledningen ska kunna frakta 55 miljarder kubikmeter gas per år från Ryssland till Tyskland när den är slutförd 2012. I Tyskland ska den anslutas till det europeiska energinätet, skriver Nord Stream. (FNB–TT)

Barn dödade i fl ygräd� KABUL. Åtta skolbarn och två andra civila har dödats i västlän-dernas militära operationer i nordöstra Afghanistan, meddelade landets president Hamid Karzais kontor på måndagen.

Karzai fördömde attackerna i provinsen Kunar vid gränsen till Pakistan i lördags.

– Enligt preliminära rapporter har tio civila, åtta av dem skolbarn, dödats i internationella styrkors operationer i Kunar, heter det i ett uttalande från Karzais kontor.

Enligt bybor var det fråga om en fl ygräd. De Natoledda styrkorna i Afghanistan sade att de ska undersöka rapporten. (FNB–AFP–Reuters)

Attentatsman hade inreseförbud� LONDON. Den nigerianske mannen som misstänks ha försökt spränga ett amerikanskt passagerarplan på väg till Detroit i luften fanns på en brittisk lista över personer som inte får komma in i landet, sade Storbritanniens inrikesminister Alan Johnson på måndagen.

Johnson sade till BBC att Umar Farouk Abdulmutallab, 23, placerades på listan redan i maj sedan de brittiska myndigheterna vägrat förnya hans studentvisum.

– Om man befi nner sig på en övervakningslista kommer man inte in i det här landet, sade Johnson.

Den brittiske inrikesministern tror inte att Abdulmutallab handlade ensam. Den brittiska polisen och säkerhetstjänsten utreder om han radikaliserades under sin studietid vid University College i London åren 2005–2008. Den brittiska utredningen utgår ifrån att Abdulmutal-lab hade medbrottslingar.

Utredarna har genomletat ett antal fastigheter i centrala London där Abdulmutallab tros ha vistats eller där han haft bekanta.

Han misstänks ha försökt spränga Northwest Airlines plan från Amsterdam till Detroit i luften på juldagen. Planet hade 278 passage-rare ombord. Nyhetskanalen CNN, som hänvisar till en anonym källa, uppger att mannen bar på ett så starkt sprängämne att han kunde ha förstört hela planet. (FNB–AFP–DPA)

Försvaret polisanmäler Expressen� STOCKHOLM. Försvarsmakten i Sverige polisanmäler Expres-sen för att tidningen har fotograferat och publicerat en bild på Luft-stridsskolan i Uppsala. Det är enligt militären ett klart brott mot lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar.

– Rent formellt är det solklart, man får inte ta bilder utan tillstånd. Det går inte att missa fotoförbudet, säger major Mats Gyllander, informationschef på Luftstridsskolan till TV 4.

Bilden togs och trycktes i samband med att ett svenskt sjukvårds-plan i november lyfte från Ärna fl ygplats för att hämta hem skadade svenska soldater i Afghanistan. (FNB–TT)

Förödande bombattentat i Pakistan� KARACHI. Minst 20 personer dödades i en bombattack mot en religiös procession i Pakistans största stad Karachi på måndagen, meddelar pakistansk polis. Över 60 personer skadades i attacken.

Självmordsattacken riktade sig mot den största processionen i landet med anledning av den shiamuslimska högtiden ashura.

Pakistan hade placerat ut tiotusentals polismän och halvmilitära styrkor för att skydda shiamuslimerna under högtiden.

Attacken ledde till tumult när arga sörjande kastade sten och sköt i luften. Myndigheterna vädjade om lugn.

– Det var en självmordsattack. Bombaren gick med i processionen och sprängde sig i luften, sade Pakistans inrikesminister Rehman Malik.

Enligt inrikesministern ser det ut som om två av landets farligaste militanta grupper Tehreek-e-Taliban och Lashkar-i-Jhangvi stod bakom attacken. (FNB–AFP)

Strandade grindvalar dog� WELLINGTON. Över 120 grindvalar har dött i Nya Zeeland sedan de strandat. Valarna strandade på två olika stränder under julhelgen. I lördags strandade över hundra valar vid Farewell Spit på Sydön. När naturskyddsmyndigheterna kom till platsen var endast cirka 30 av valarna vid liv, och de var i så dåligt skick att myndigheterna tvingades avliva dem. På söndagen strandade tiotals valar på halvön Coroman-del på Nordön. Av dem kunde 40 räddas medan 21 dog. (FNB–DPA)

60 evakuerade efter radhusbrand� STOCKHOLM. En kraftig brand härjade i ett radhusområde i Nynäshamn i Sverige på måndagen. 60 personer fi ck lämna sina hem, men ingen uppges ha blivit skadad.

– Sex lägenheter är i princip totalförstörda. Fyra klarar sig från brandskador, men kan få vattenskador. Just nu håller vi på med eftersläckning i de som är totalförstörda, sade Björn Westerberg, stabsbefäl på Södertörns brandförsvarsförbund till TT vid lunchtid på måndagen. (FNB–TT)Förbundet beräknar att in-

komstbeskattningen av en månadslön på 2947 euro sti-ger med 0,3 procentenheter, från 29,3 till 29,6 procent.

I beräkningarna har förbun-det beaktat vilken effekt in-komstutvecklingen väntas få på skatterna, den genomsnitt-

liga höjningen av kommunal-skatten och ändringarna i so-cialförsäkringsavgifterna.

År 2010 förutspår man att inkomsterna ökar med tre procent medan socialförsäk-ringspremierna för under 53-åriga löntagare stiger med

0,82 procent. Kommunalskat-ten höjs i snitt med 0,39 pro-centenheter, från 18,59 till 18,98 procent.

Det kompenseras av att sta-ten lättar på inkomstskatte-skalan och ökar avdraget för arbetsinkomsten. (FNB)

Inkomstskatten hålls på samma nivå nästa årHELSINGFORS. Inkomst-beskattningen för löntaga-re hålls under nästa år på ungefär samma nivå som tidigare, enligt Skattebeta-larnas centralförbund.

Julen var i år ovanligt vit i hela landet. Landets södra delar hade på julaftonen mer snö än på många år. Till och med i Åbolands skärgård låg det över fem centimeter snö på marken.

Nyårsfi randet sätter fart på försäljningen av mousserade vin. Alko uppger att försäljningen ökar med cirka 250.000 liter under mellandagarna. Det innebär att man då säljer över tolv gånger så mycket bubbel som under en genomsnittlig vecka.


OM

BU

DGODBY TEL 43 250VARD 09-20, LÖRD 09-16, SÖND 12-16BYGGLAGRET: VARD 09-17, LÖRD 09-14, SÖND STÄNGT

D 12 16

Nyårsafton 9-15

Nyårsdagen stängt

Bygglagret stängt

31/12 t.o.m. 3/1

du behöver – ändå klöver över!allt

GÄLLER t.o.m. 5/1 2010Inre fi léav gris ................................... kg 9,95LeverpastejSohlbergs ............................. kg 6,50Kalkonfi lé i skivorOravais rökeri .................... kg 14,90KamwienerbrödÅlandsbagarn ...................... st 0,83Baguette320 g, Ålandsbagarn (5,00/kg) st 1,60Creme Bonjour färskost100 gr ................................... st 1,25Kastelholm ostca 800 g bit, ÅCA .............. kg 10,80ApelsinerGrekland .............................. kg 0,99Bladsallad i krukaFinland .................................. st 0,69Vitlökspotatis750 g, Oolannin (2,52/kg) ... påse 1,89Batonger vitlök eller örtsmör175 g, Pirkka ..................... 2 st 1,50

KG

Soft tortilla original336 g, Santa Maria ............... pkt 0,95utan Plussa-kort 1,71/st

Coca-Cola1,5 liter ............................. 2-pack 1,95utan Plussa-kort 3,18/2-pack

Taffel Megapåsar275-350 g ............................ påse 1,99utan Plussa-kort 2,67/påseBegr. 2x2-pack/husåll

SUPERSALUTE 85,-25 skott med 50 mm kaliber

vilket ger rejält tryck och stor-

slagna effekter

SPREAD 65,-49-skotts funcake med ovanligt

elegant effekt- sammansättning

CARRIBBEAN 24,90Exotisk 13-skottslåda med grov kaliber,

stora färggranna palmeffekter

CRESENDO 14,9025 skott med

snurreffekter,

silversvansar

och fi nalknall

Nyårsafton 999-15

N å dagen stängt

MELLANDAGS-

REAKLÄDER

-40%-40%

Gäller ej underkläder, strumpor, regn- och

arbetskläder

Hummer kokt

300 g (19,97/kg) ................. st 5,99

Räkor med skal

strl 50-70 st/kg50-70 st/kg ....... kg 12,95

underller ej uMånga fi na set med smällare

och raketer från 9,-

GGÄnrv g

evoh

KaOra

KKKKKKKaÅÅÅÅÅÅÅÅllaa

GInav

LeSo

INRE FILÉ

av nöt, hel och halv

24,9024,90KG

INRE FIv nöt, hel o

-FÖRMÅN

ApGGre

BBlaFin

Vit750

Ba175

YTTRE FILÉav nöt

12,9012,90

g0

rrrrree00000

ass888

pe

BBBBaaaaaa3222220000

CrrreCrrr100

KKKaaacaaa 888

AAp

Crrr

RE FILÉv nötE FILÉ

Soft tortilla original

-

Vi önskar

alla våra kunder och

leverantörer ett

GOTT NYTT ÅR!

ch

R

UDDDDDD

U

R

hch

R!

1,9999sar

1 99

sportsportTISDAGEN DEN 29 DECEMBER 200918 SPORT

Malin LundbergEpost: [email protected]: 528 462

Nyss hemkommen från ett träningsläger i Korea är Samuel Mäki mer inspirerad än på länge. Tre och en halv vecka i landet som spottar ur sig världsmästare efter världsmästare har satt sina spår och Mäki har tagit ett steg till i sitt sökande efter den ultimata judoträningen.

– Mycket av den teknik-träning de körde där tänker jag anamma. De använde ett slags gummiband som gjorde deras teknikträning väldigt realistisk, varje gång de drog i banden motsvarade det en människa som håller emot. Det var verkligt tung teknik-träning, säger han.

All träning han såg under lägret kommer han dock inte att ta efter.

– Vi bodde på ett universi-tet och de som går där har judo som huvudämne. De började sina dagar klockan sex på morgonen med 45 minuters löpning, vid halv elva hade de ett styrketrä-ningspass på en timme och vid klockan tre körde de ett två timmars judopass. Sedan hade de en timme teknikträ-ning på kvällen. Och det där gjorde de fem dagar i veck-an. Killarna där hade väldigt mycket slitskador, kroppen tar mycket stryk om man trä-nar så hårt som de gör.

TräningssugenSkador till följd av hård trä-ning är något Mäki känner väl till. Under Finnish Open i november skadade han lå-ret vilket ledde till att han fick stå över en Grand slam tävling i Japan i december, och det var bara en i raden av alla de skador han dragits med under senare år.

– Att jag varit så mycket skadad beror på att jag gör något fel i träningen och för-beredelserna, så är det bara. Nu gäller det att analysera var felet ligger.

Mäki tror sig veta varför kroppen inte håller.

– Om man inte får tillräck-ligt med tid för vila och åter-hämtning så håller man inte. Jag både tränar och jobbar nu och jobbet stör ju alltid återhämtningen lite grann.

För tillfället försöker Mäki lägga om sin träning så att träningsfria dagar verkligen blir vilodagar – inte dagar för lättare träning.

– Men det är svårt för jag är väldigt träningssugen.

Evigt sökandeMäki behöver också bli bätt-re på att hålla sig till de trä-ningsplaner han lägger upp.

– Eftersom jag inte har nå-gon tränare blir det lätt så att jag gör små förändringar, att jag inte följer planen så strikt. Det är något jag mås-te förändra.

Varför skaffar du ingen tränare?

– Om jag skulle ha en träna-re vill jag ha en som vet vad han eller hon pratar om, en som är beredd att lägga ner lika mycket tid som jag gör och en som har samma mål-sättningar som jag. En sådan tränare går det inte att hitta i Finland.

Utan någon som berättar vad han ska göra, när han ska göra det och hur han ska göra det får Mäki själv leta efter svaren.

– Det är ett evigt sökande

för mig att hitta vad som är riktigt bra träning. Därför tar det lite längre tid också. Det såg man ju i Korea där de har väldigt många bra tränare, de killarna kom fram mycket tidigare.

Paris nästaMäkis stora mål är som be-kant OS 2012. Men innan dess avgörs flera VM och EM och mängder av världs-cup-, grand slam- och grand prix tävlingar.

– Närmast ligger en tävling i Paris i februari. Det är en

av de tuffaste tävlingarna förutom VM i år. Det ska bli roligt, jag är alltid mest taggad inför de tuffa tävling-arna.

Under 2010 tänker Mäki ställa upp i så många tävling-ar han kan. På det sättet vill han testa vad kroppen orkar med för att sedan veta hur han ska lägga upp tävlandet under de två åren före OS.

Och letandet fortsätter, för att hitta den komponent som gör att han inte bara går jämna matcher med de killar som ligger i topp i 90-kilos-

klassen, utan att han också lyckas vinna över dem.

– Det finns hopp men jag har inte riktigt träffat rätt ännu. Exakt vad det hänger på vet jag inte. Men jag tror att det gäller att hitta en jäm-vikt mellan vila och träning, det mentala och det fysiska. Det är massor av delar som ska stämma.

MALIN [email protected]

tfn 528 462

Foto: JONAS [email protected]

tfn 528 471

Mäki lär sig koppla avJUDO. Skador, skador och åter skador. Så har judo-kan Samuel Mäkis tillvaro sett ut de senaste åren.

– Nu måste jag försöka hålla tillbaka mig själv. Jag måste låta kroppen åter-hämta sig mellan träning-arna.

Inspirerad. Samuel Mäki kom nyligen hem från ett landslagsläger i Korea. Nästa utmaning blir en tävling i Paris i februari. Foto: JONAS EDSVIK

� TRAV. Ghost of Space vann på juldagen sitt tredje lopp för året då hästen sprang ett Mon-télopp på Bergsåker. I sulkyn satt Camilla Skoglund och sam-manlagt har Ghost of Space travat in 116.771 kronor under 2009.

Mikael Petterssons häst stäl-ler närmast upp i lördagens V75 på Axevalla.

Ghost of Space är anmäld till ett stolopp vilket är den femte avdelningen i V75.

Det är årets första lopp och prischecken är värd 100.000 kronor. (ne)

Ghost of Spacei V75-lopp påBergsåker

� FOTBOLL. IFK Mariehamns nyförvärv Petteri Forsell spe-lade i söndags futsalmatch med sitt TP-Kaarle.

Forsell stod för tre mål och en målgivande passning i 7-5-segern över Sievi.

TP-Kaarle toppar serien på 27 poäng medan Sievi behåller andraplatsen med sina 22 inspe-lade pinnar. (ne)

IFK-nyförvärvmålade i futsal

�� IF Åland-orientering: Julfest söndag 3 januari kl. 16.00 i Ålands Lyceum. Anmäl er på förhand till ÅID:s kansli senast tisdag 29december. Mera information fi nns på hemsidan.

�� Joker dart: Raket cupen tisdag 29 december kl. 18.30, anmälningar senast 18.15. Ett raketpaket till bästa dam och ett till bästa herre samt ett som lottas ut bland samtliga deltagare.

�� Midgårds Islandshästklubb: Julfest söndag 3/1 2010 kl. 16.00 i ridhuset. Klubben bjuder på glögg, pep-parkaka och grillad korv. Tag med om ni vill ha mera att äta och dricka. Jul-klapp medtages värde 5 euro. Anmäl till Tove senast 1/1 2010, 04570947490 eller [email protected]

�� Taekwondo: Tisdag 5.1 klockan 20.30 drar vi igång vårens taekwondo-träningar på Uncan (OBS! Ny tid). Nya medlemmar är varmt välkomna. Vid frågor: [email protected]

�� Ålands volleybollförbund: ÅM i volleyboll spelas i Vikingahallen på trettondagen den 6 januari (OBS nytt datum!), inte den 2 januari som tidigare aviserats. Klasser: Herrar och damer. Anmälan senast 30.12 till Josefi n Lindblom, tel 0405020786 eller per mejl [email protected]. Anmälningsavgift 30 euro betalas till JIK-volley 660100-2306330. Se även http://www.jik.ax/start/volleyboll_start/.

�� ÅSSF skytte: Rörligt mål 10 m. 20+20 skott cup 4. Tisdagen den 29 december kl. 18.30 i Bredmo skyttehall.

Sportens kom ihåg

Lotto 27.1214, 18, 19, 20, 30, 32, 39Tilläggsnummer: 11, 22, 27Vinstprognos: 7/-, 6+1/28.278,60 (7), 6/2.471,40, 5/66,20, 4/15,10Extravinster: 4+3/5.541,10 , 4+2/49,10, 4+1/6,50, 3+3/129,60, 3+2/5,60, 3+1/1,00

Joker2 9 3 4 8 6 9Vinstprognos: 7/-, 6/41.074,10 (5), 5/815,70, 4/53,80, 3/7,40, 2/2,50.

Rätt tips

NHL-SPELAREN MIKAEL SAMUELSSON TILL SVERIGES FÖRBUNDSKAPTENER EFTER PETNINGEN UR OS-TRUPPEN” Dom kan dra åt h-lvete.

SPORTTISDAGEN DEN 29 DECEMBER 2009 19

FYRVERKERIER!FYRVERKERIER!

DIN SPORT &

FRITIDSBUTIK!

Norrag. 9, tel 16 489. Öppet vard 9-17.30, lörd 10-14, nyårsafton 9-14

Priser från 15,-

P åPriser från 15,-

Enligt hemsidan fotbollska-nalen.se är IFK Göteborgs sportchef Håkan Mild inte längre intresserad av Djurgår-dens Daniel Sjölund.

– Vi söker inte aktivt längre. Vi har fått in den kraft vi vill ha, säger Mild till fotbollska-nalen.se

Klubben sägs ha värvat klart inför nästa säsong i och med den avslutade affären då Pär Ericsson köptes från rivalerna GAIS.

– Vi har fått den spelare som passar oss bäst och tyck-er att vi har det bra förspänt med 23-25 spelare i vår A-trupp och ett gäng underifrån. Normalt sett är det lite fl er än önskvärt men med tanke på vår skadesituation och att vi börjar redan 15 mars så..., sä-ger Mild vidare.

Konkreta anbudSjölunds agent Stefan Petters-son menar däremot att man fortfarande ska föra diskus-sioner med IFK Göteborg och att det återstår att se om det blir någon affär.

– Jag kan inte bekräfta upp-gifterna eftersom jag inte har talat med IFK under julhel-gen, säger Pettersson.

Hur ser du på uppgif-terna i media?

– Om man ska fundera på vad som skrivs i media så får man inte göra annat. Samtidigt fi nns det konkreta anbud från fl era klubbar.

Kan du säga vilka?– Nej, det tänker jag inte göra eftersom det bara skapar onö-

diga spekulationer och ryktes-spridning. Inte ens hur många klubbar det rör sig om tänker jag berätta.

”Innan nyår”Pettersson berättar att det inte alls är omöjligt att Sjölund och DIF ska kunna nå en lösning.

– Daniel har varit i Djurgår-den sedan 2003 och de gillar

varandra. Vi för samtal även med dem, säger han.

När kan en överenskom-melse vara nådd?

– Vår förhoppning och ambi-tion är att Daniel ska kunna ta ett beslut innan nyår. Men det är svårt att få tag på folk efter-som många är bortresta.

NIKLAS E.W. ERIKSSON [email protected]

Sjölund inte längre aktuell för Göteborg

Uppgifter i svensk media:

FOTBOLL. Fotbollskana-len.se skriver att Daniel Sjölund inte längre är aktuell för IFK Göteborg på grund av klubbens se-naste miljonvärvning Pär Ericsson.

– Jag kan inte bekräfta uppgifterna eftersom jag inte har talat med IFK under julhelgen, säger Sjölunds agent Stefan Pet-tersson.

Före nyår. Stefan Pettersson, Daniel Sjölunds agent, menar att ambitionen är att ett beslut om framtiden ska vara taget innan nyår. Frågan är om han fortsätter att vara Djurgården trogen eller om det blir en ny klubbadress. Bilden är från ett allsvenskt möte med Brommapojkarna. Arkivfoto: ANDREAS DIENERT

SKYTTETävling om julskinka 22 december20+20 skott, 10 m. luftgevär, rörlig grisfi gur.1) Ted Holmström 362 p, 2) Jan Malmberg 355 p, 3) Ralf Lindholm 332 p, 4) Håkan Lindroos 298 p, 5) Adam Jansson 282 p, 6) Jens Harberg 257 p, 7) Peter Hellsten, 238 p, 8) A-B.Harberg/Lindroos 235 p, 9) Roger Lindblom 197 p.

� TRAV. Ailanthe, som ägs av Kjell Mattsson, följde upp förra årets andraplats med en seger då det handlar om vilken häst som springer in mest pengar under travåret.

Ailanthe slog till och inbringade sammanlagt 308.000 kronor, det vill säga drygt 30.000 euro.

Davidov, som har domine-rat penningligan under se-nare år, hamnade långt ner i resultatlistan.

Under årets tio starter lyckades Davidov bara gene-rera 32.000 kronor. (ne)

Ailanthe Ålands mestframgångsrika

TISDAGEN DEN 29 DECEMBER 200920 DEBATT

Ålands yrkesskola behöver snarast en

ASSISTENT-LÄRARE

till hotell- och restau-rangprogrammet, med tillträde snarast fram till den 4.6.2010. Lön enligt lkl C38/25.

Är du intresserad skall du skicka in din ansö-kan, som skall vara direktionen tillhanda senast 7 januari 2010 kl 15.00.

Har du frågor kontak-tar du rektor Lasse Selander, tel 532300. Adress: Direktionen vid Ålands yrkesskola, PB 70, AX-22101 Marie-hamn.

Mariehamn den 29 december 2009.

Direktionen vid Ålands yrkesskola.Rektor Lasse Selander.

LÄGENHET SÄLJES3 r o. k 68 m² på markplan

i Mariehamn.

Nyrenoverad bl.a. nytt kök o. vitvaror.

Nära till dagis o. skola.

Visning enligt överenskommelse.

Tel. 0400 464135

ÄLGAUKTIONOnsdagen den 30 december 2009, kl 14 i Dahlmans slakteri, Norrböle.

Kontant betalning.

Ålands polismyndig-het.

AUKTIONER�

� Att de som anlitar skär-gårdsfärjorna representerar två olika trafi kantgrupper, dels fast bosatta skärgårdsbor och dels semesterfi rande fastålänningar berördes enligt tidningsrefe-raten inte alls vid LR:s möte 22/12, då ett vettigt förslag av Veronica Thörnroos röstades ner av Liberalerna.

De fast bosatta skärgårds-borna är inte många och inbesparingar görs, nya varje år. Färjornas vinterturlistor krymper, hälsovården är i fara och så vidare. Men till somma-ren sparas det inte på färjkapa-citeten.

Då ska sommargästerna kunna röra sig, helst utan att köa alls. Det fi nns plötsligt pengar till extra färjturer, nya färjor och t.o.m. ett tunnelprojekt har redan förorsakat stora utgifter.

Det konstateras ideligen att uttryckligen skärgårdsborna är dyra i drift, fast kostnaderna sommartid inte förorsakas endast av dem.

Därför är det upprörande att ett sparförslag görs beträf-fande Embarsundsfärjan, som berör ortsborna, medan mycket annat tydligen får fortsätta som förr. Alla borde delta i spa-randet, det är klart, men inte främst de som ”seglar för sitt bröd”.

Inför man turlista på Embar-sundsfärjan i stället för behovs-anpassad trafi k drabbar det främst skolskjutsar, postutdel-ning, mejeribilen o.s.v. Därige-nom sparar man kanske knappt 10.000 euro i året, tror man. Konsekvenserna för bygden blir emellertid förödande och ligger fjärran från Lantrådets konstaterande i ÅLAND 28/12: ”Så här blir inbesparingarna någorlunda rättvist fördelade” (!!!)

Tidtabell över Embarsund kan jämföras med att hålla ron-dellerna i Mariehamn öppna 2 ggr i timmen.

En liten grupp människor, redan utsatt, får betala. Det måste ideligen påminnas om, att skärgårdsborna är de enda på Åland som måste betala vägavgift för att ta sig till och från den egna kommunen: färjorna är ju landsvägarnas förlängning, sägs det i festtalen. Varje år betalar man allt mera för att leva här ute, medan LR ständigt kommer med nya förslag om nedskärningar.

Okunskapen om förhållan-dena i skärgården är stor på fasta Åland. Där jag bor fi nns det varken gratis stadsbus-sar eller ens avgiftsbelagda bussar. Man kör bil. Och tar färjan om man måste, vilket

dock är möjligt bara då färjan går. Att stadsborna måste köa i 5 minuter vid Svibybron var en allvarlig sak för de hade ju bråttom - en skärgårdsbo som får köa i fl era timmar för att komma hem är något helt an-nat. Och alla måste vi kunna försörja oss, alla betalar vi skatt.

Jag hoppas att liberalerna kan ompröva sitt motstånd mot förnuftig, behovsanpas-sad trafi k över Embarsund. Även om det kanske är en prestigesak torde Lib vinna mera på fl exibilitet än på att svika unga familjer och före-tagare som i god tro har eta-blerat sig här ute. Lib vill väl

inte sakta men säkert strypa den här delen av landskapet?

Också sommarborna vill väl ha en livskraftig skärgård att komma ut till, ett fungerande samhälle med service och ett pålitligt trafi knät?

Karin Fyrvall

Rondeller öppna två gånger i timmen?

Jämförbart. Tidtabell över Embarsund kan jämföras med att hålla rondellerna i Mariehamn öppna 2 ggr i timmen, skriver insändarskribenten. Foto: ERKKI SANTAMALA

� Nedräkningen för 2009 kan börja. Vi lägger ett hän-delserikt år bakom oss.

2009 kanske borde utses till idrottsevenemangens år där Öspelen på Åland blev en succe och där Åland fi ck stå värd för beachvolleytur-neringen Paf Open på nytt. Fotbollsdamernas FM guld och avancemang till euro-paspel kommer vi aldrig att glömma.

För kulturens räkning tror jag vi vågar utse Alandica till det bästa som hänt på länge. Många nya kulturevenemang har satts upp på Åland och fl era stora artister har gästat och kommer att gästa oss. De kulturaktiviteter som funnits

sedan tidigare har också fått plats - en del har valt en ny arena andra har valt att fort-sätta på de scener där de kän-ner sig hemma. Så var också tanken - Alandica skulle ge kulturåland den scen som inte hittills har funnits.

Ålands Emigrantinsti-tut har arrangerat ett stort släktforskarseminarium och även arrangerat en fantastisk utställning med amerikanska konstnärer med åländska rötter. Spännande seminarier kombinerades med utställ-ningen som även resulterade i en värdefull donation till Ålands kostmuseum. En sats-ning som givit Åland mycket tillbaka!

Som utbildnings- och kulturminister har det funnits många utmaningar under året. Intensiv lobbying har genomförts för att övertyga den svenska regeringen om att Åland borde undantas från att studerande från icke svenska gymnasier skulle placeras i en utlandskvot.

Det är härligt att kunna konstatera att det lönar sig att argumentera och ihärdigt och systematiskt kontakta alla tänkbara personer som kunde tänkas hjälpa oss att föra frågan i rätt riktning. För våra studerandes del skulle en utlandskvot kanske inte nöd-vändigtvis gjort det svårare att bli antagna men däremot skulle det bli mycket svårt att kunna förutse möjligheterna att få studieplats.

Det skall också fi nnas tillräcklig konkurrens inom utlandskvoten - så de ut-bildningar som inte lockar tillräckligt många studerande från utlandet skulle inte anta utländska studerande alls, vilket skulle ha beskurit utbudet för våra studerande rejält. Det är med stor lättnad och glädje vi strax innan jul mottog beskedet att svenska

regeringen tagit till sig av vår argumentering och beslutat att utfärda ett undantag för de åländska studerandena.

Jag vill särskilt rikta ett tack till allt stöd och hjälp vi fått av Sveriges generalkonsul Bertil Jobeus som tagit alla tillfällen i akt att arbeta för att frågan skall få en lösning.

Under året har vi även fun-nit lösningar för fl era infekte-rade frågor som stannat upp och kommit av sig. Vi har nu tillsammans lyckats hitta en

form för gymnasialstadiesko-lonas utveckling som vi tror att hela lagtinget står bakom. Nu arbetar vi intensivt med att formulera ny lagstiftning - en lagstiftning som inte bara behövs för att omorganisera gymnasialstadiet utan bl.a som behövs för att klar-göra studerandes rättigheter - frågor som inte tillräckligt berörs i vår idag ganska för-åldrade lagstiftning.

Under 2009 har vi också haft mycket arbete med att få igång Sjöfartsmuseets

utbyggnad. Många frågor be-hövde fi nna en lösning innan vi slutligen kunde bjuda ut projektet. Nu har vi fattat be-slut om att teckna kontrakt! Spaden kommer i marken i mitten på januari. Vi hoppas på en succe även här. Museet nyöppnas hösten 2011.

Det här är ett litet axplock av vad vi arbetat med och åstadkommit under 2009. Tack alla tjänstemän och kol-legor!

För min egen del präglades

våren och försommaren av europa parlamentsvalet. Va-let som inte räckte hela vägen fram men som resulterat i att Åland i varje fall har fått en medarbetare till i Bryssel och en parlamentarieker som lo-vat att bevaka våra intressen.

Nu ser vi framemot 2010 – ett minst lika händelsrikt nytt år med många nya möj-ligheter.

Britt Lundberg (C )Vicelantråd

Utbildnings- och kulturminister

Vi lägger ett händelserikt år bakom oss

Magi. För kulturens räkning tror jag vi vågar utse Alandica till det bästa som hänt på länge, skriver utbildnings- och kulturministern. Bland andra Joe Labero uppträdde där. Foto: MALIN TILLSTRÖM

21TISDAGEN DEN 29 DECEMBER 2009 TV

TV-programmet tisdag 29 decemberTV-programmet tisdag 29 december16.20 Räddad

av djur (R) [968455]

16.45 Miljöresan (R) [5870726]17.10 Percy, Buffalo Bill och jag

¿ [7798349] Svensk-danskt äventyr från 2005. I rollerna: Börje Ahlstedt, Niklas Hjul-ström.

18.35 Nyhetstecken [7414981]18.45 Uutiset [157707]

Finskspråkiga nyheter. 19.00 Indien – ett land i föränd-

ring (R) [59392] Dokumentär-serie. Del 4 av 4. Bollywood-drömmar.

19.55 Stuckatur (R) [1028523]Norskt reportage från 2007.

20.00 Kexi [4146]Del 3 av 3. Tioårsjubilerande tornedalsfinska programmet Kexi presenterar tre halvtim-mar med den bästa musiken från Tornedalen.

20.30 London Live [3417]Del 9 av 22. I kväll med The Enemy, Lady GaGa, Red Light Company och James Morrison. Programledare: Sara Cox.

21.00 Seriestart: Förnuft och känsla [88417] Brittisk dra-maserie från 2008. Del 1 av 3. Systrarna Elinor och Marianne Dashwood lämnas helt medel-lösa när fadern dör, och tvingas lämna familjeegendomen Nor-land Castle. Elinor och Mari-anne måste nu gifta sig rikt om de ska kunna fortsätta att leva ståndsmässigt. Efter Jane Aus-tens klassiska 1800-talsroman om kärlek och giftermål

22.00 Aktuellt [7610]22.30 Romanifolkets visa [6981]

Musikern Ralf Novak Rosen-gren tillhör den etniska minori-tetsgruppen romanifolket, även kallade resande.

23.00 Sportnytt [79788]23.15 Regionala nyheter

[1894558]23.25 Rapport [8914287]23.30 Gavin och Stacey [1691]

Del 5 av 7. Om relationer. Sta-cey och Gavin grälar om var de ska bo, och Gavin vägrar att ens diskutera en flytt till Barry. Även 31/12.

0.00 Männen bakom prostitu-tionen (R) [31059]

1.00–2.10 Alzheimers: Forsk-ningen tar fart [2520301]

7.30 Funniest pets and people [106504]

8.00 Funniest pets and people [152558]

8.25 Spin city [1753829]8.55 Alla älskar Raymond

[6744287]9.25–9.50 How I met your mot-

her [2168981]10.40 Oprah Winfrey show

[3517894]11.30 Våra bästa år [2984813]12.25 Top model 5 [4108875]13.20 How I met your mother

[8084639]13.45 Alla älskar Raymond

[559368]14.15 Oprah Winfrey show

[847184]15.10 Extreme home makeover

[8307184]16.05 Funniest pets and people

[5175349]16.35 Funniest pets and people

[6400441]17.00 Top model 5 [441748]18.00 Du är vad du äter [841784]

Svensk livsstil från 2009. Del 2 av 10. Pernilla Karlsson är ambulanssjukvårdare. En rejält överviktig sådan.

19.00 Navy CIS [126368]Amerikansk kriminaldrama-serie från 2005. Del 15 av 24. NCIS-teamet hittar ett avhug-get huvud på en olaglig bilskrot.

20.00 2 1/2 män [899261]Amerikansk komediserie.

20.30 2 1/2 män [249702]21.00 Svenska Hollywoodfruar

[757252] Realityserie. Del 2 av 4. Anna Anka som fått stora pro-blem med sin gräsmatta. Hon är allt annat än nöjd med sin trädgårdsmästare.

22.00 Legally blonde [390691]¿ Amerikansk komedi från 2001. Elle Woods har allt. I rollerna: Reese Witherspoon, Luke Wilson, Selma Blair. Regi: Robert Luketic.

23.50 Navy CIS [7861165]0.50 2 1/2 män [7710160]1.15 2 1/2 män [7734740]1.40 Spin city [9782092]2.05 Trauma [2471158]3.00 The producers [96495189]

¿ Amerikansk musikalko-medi från 2005. I rollerna: Nat-han Lane, Matthew Broderick.

5.10–5.55 Kill point [3381295]

6.15 Veterinärerna (R) [52799813]

6.50 Nyhetsmorgon 10.55 Doctors 11.50 Nigellas julstök (R)

[28944726]12.25 Tjorven och Mysak

[5517875]¿ Svensk familjefilm från 1966. I-rollerna: Louise Edlind, Torsten Lilliecrona.

14.00 Trav [8802165]14.40 Utmaningen – ung mot

gammal [7241184]15.55 Ghostbusters [72807829]

¿ Amerikansk action-komedi från 1984. I rollerna: Bill Murray, Dan Aykroyd.

18.00 Förkväll [9118097]19.20 Keno [420955]19.30 Lokala nyheter [572558]19.35 Lokalt väder [8751558]19.40 Ekonominyheterna 19.50 Vädret [4574875]20.00 Nyheterna [699243]20.30 Programstart: Dagens

man [808564] Svensk under-hållningsserie. Del 1 av 8. Fram-för tjejerna står i dag Henrik, en 35-årig operasångare som äls-kar att fota och den gotländske brandmannen Patrik.

21.00 Programstart: Vinter-krysset med nyårskaramel-ler [755894]Del 1 av 4. För musikunder-hållningen står Darin, Linda Sundblad, Marie Serneholt och Sebastian Karlsson.

22.00 Jag ska bli stjärna [751078]Svensk dokumentärserie från 2009.

23.00 Nyheterna [549875]23.25 Sporten [7581726]23.35 Vädret [4141504]23.38 Lokalt väder [304141504]23.40 Efterfest med Ledin

[545349] Svenskt musikprogram från 2009.

0.35 Nätet [13397547]¿ Amerikansk thriller från 1995. I-rollerna: Sandra Bullock, Jeremy Northam.

2.45 Aeon Flux [9541653]¿ Amerikansk action från 2005. I-rollerna: Charlize The-ron, Marton Csokas.

4.25 Dawson’s creek (R) [1506276]

5.10 Dawson’s creek (R) [3389837]

5.55–6.50 Popular (R) [5315740]

Se det med egna ögonwww.24.ax

7.00 Rapport 7.07 Regionalt7.28–10.30 Go-

morron Sverige 11.00 Expedition Tangaroa (R) 12.00–13.00 Mitt nya liv i

Skottland (R) [98320]13.00 Rapport [81287]13.05 Barnmorskorna – Norge

(R) [402165]13.35–14.35 Jul i folkton

[4947707]14.55 Under solen [19010441]

¿ Svenskt drama från 1998. I rollerna: Rolf Lassgård, He-lena Bergström.

17.00 Rapport [79875]17.05 Gomorron Sverige

[768542]18.00 Bara blåbär (R) [10955]

Norskt vildmarksäventyr. 18.25 Mitt i naturen (R) [96523]

Del 16 av 16. Läxförhör. 18.55 Sportnytt [2708078]19.00 Rapport med A-ekonomi

[88356]19.10 Regionala nyheter

[1451097]19.15 Minnenas television

[3186436]20.20 Regionala nyheter

[2929146]20.30 Rapport med A-ekonomi

[639]21.00 Allsång på Skansen: Det

ska vi fira! [23078]I somras fyllde Allsång på Skansen 30 år i TV och det fira-des rejält från Sollidenscenen.

22.00 Collision [91287]Brittisk kriminalserie från 2009. Del 2 av 5.

22.45 Kommissarie Lewis [7544233]Brittisk kriminalserie från 2008. Del 2 av 4. En professor i tysk historia stryps i sitt hem efter en blöt kväll.

0.20 Gilbert och George (R) [1388653]K special.

2.05 Epitafios – besatt av hämnd (R) [1651450]

2.50 Kongo: Våldtäkt som va-pen [6481924]

4.10 Blue collar comedy tour [1012295]¿ Amerikansk långfilm från 2003. I rollerna: Jeff Fox-worthy, Bill Engvall.

5.55–6.35 Helen Thomas, ve-teranen i Vita husets press [5364818]

6.00–10.00 Vaken! 16.25 Dok: Mumins memoarer

En liten krumelurs väg till be-römmelsen.

17.25 Mitt Paradis Lyrikern Thomas Brunells trädgård i Helsingfors. Över-bytipset: Sticklingar! Fransk visit i De fem sinnenas träd-gård. Redaktör: Eva Vikstedt.

17.55 TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Dok: Kärlek i 50 år

Sagor slutar med att de levde lyckliga i alla sina dagar, men ingenstans kan du lära dig om hur man håller ihop ett äktenskap. En underhållande och rörande dokumentär om par som har varit gifta i mer än 50 år.

19.23 5 minuter 19.30 TV-nytt 19.45 Sportnytt 19.50 Stockholmspärlor

Jan Bergmans serie om Stock-holm åren 1939-49.

20.00 20 sekunder av lycka Karina Hollekim är en av värl-dens främsta Base-hoppare. Hon lever på den yttersta gränsen i en högrisksport, ända tills olyckan är framme. En prisbelönt dokumentär av Jens Hoffmann om en unik idrottare.

21.00 Sportåret 2009 En tillbakablick på sportåret 2009, ett år som ur finländsk synvinkel genomsyrades av motgångar och misslyc-kanden.

22.00 Snusdosan ¿ Brittiskt drama från 1964. Den genialiska Miss Marple kallas in när en rik förtroendeman för en välgö-renhetsorganisation mördas. Regi: George Pollock.

23.30–0.00 Kulturprofilen: Erik Söderblom Från teaterhögskolan till Helsingfors festspel. Erik Söderblom lämnade Teater-högskolan i november för sitt nya jobb och mycket i hans liv präglas av förändringar.

8.00 Tv-nyheter [74900]8.05 En fascinerande värld:

Palins nya Europa [2928368]Del 2 av 7.

9.00 Tv-nyheter [28707]9.05 Naturstund: Geladaba-

bianens dag [8933455]9.30 Nya vyer [6764271]10.15 Det förflutna hälsar på

1809 [3640349]10.45–10.54 Finland 2009:

Tiggeri [8651097]11.00 Tv-nyheter [95455]11.05 YLE News [3179894]11.10 Hettys mysterier

[4772184]12.00 Finländarna i arkipela-

gen av fångläger (R) [90788]13.00 Tv-nyheter [81405]13.05 Gudstjänst [2881726]15.00 Tv-nyheter [79813]15.05–15.51 Antikviteter och

mysterier [8917271]Del 1 av 2.

16.00–16.23 Uteliv: Jaktfalk med okänd adress [33097]

16.30 I historiens rum [3338]Del 8 av 8.

17.00 Tv-nyheter [70558]17.08 Hettys mysterier

[300753610]18.00 Tv-nyheter och väder

[93894]

18.20 Finland 2009: Arbete [4799702]

18.30 Tio nya bud [3542]

19.00–19.50 En fas-cinerande värld: På sju hav [24962]Del 6 av 8. Indiska oceanen, del 2. Kusterna vid Indiska oceanen är tätt bebyggda. Hur utsatta är de för katastro-fer förorsakade av väderfe-nomen?

20.00 En sann historia: Diako-nissan i Utsjoki [436]

20.30 Tv-nyheter och väder [47078]

20.55 Sportrutan [5697829]21.00 Emma [14523]21.55 Kriminalhistorier på

spåren [1503368] Med vilka ingredienser skapas en bra deckare?

22.55 Wah-Wah [349356]¿ Brittiskt drama från 2005. Berättelse om en brit-tisk familjs skeden i en afri-kansk kolonistat på 1960-ta-let. Regi: Richard E.

0.30 Nyhetsfönster [49766108]4.00–8.00 Nyhetsfönster

[26889818]

6.00 Tellus-frågesport [4615523]

6.50 Lilla tvåan [69472523]9.07 Det förtrollade trädet:

Två bröder [259602078]9.36 Aladdins äventyr: Alad-

din och det hemliga palat-set [107138441]

9.50 Mire bala kale hin [3934875]

10.00 Orangutangcentret [3610]

10.30 Pat & Stan [6963726]10.35 McLeods döttrar

[9196691]11.25 Smakresa: Äkta Asien

[2801610]11.50–12.39 På riskgränsen:

Världens hetaste ställe [8263691]

12.40–12.50 Nyhetsåret [678875]

12.55 Pigga pensionärer [5349417]¿ Finskt drama från 1936.

14.25 Där björkarna susa 15.15 Treklövern: Remix

2009 [8882252]15.40 Turer till gränstrakter 16.10 Mannen från Snowy Ri-

ver [2906875]16.55 Så mycket liv i naturen

[2268252]

17.00 Klip-ska Kajsa [75338]

17.23 Lilla tvåan [300286504]

18.00 Smultronstället [88287]18.50 Tv-nyheter [7428184]19.00 Regionala nyheter

[79165]19.10 Sportrutan [8849894]19.15 Tvåans vinterväder

[8846707]19.20 Neil Hardwick – alltid

vid sidan om [5915097]20.10 Ungkarlarna (R)

[3994639]21.00 Aktuella Tvåan [92813]21.50 Tv-nyheter [1021252]22.05 Den svarta dahlian

[6890558]¿ Amerikansk kriminal-fim från 2006.

0.00 IT-gänget [40740]Män utan kvinnor. Den nye chefen befordrar Jen till sin assistent och i källaren blir det tomt och ödsligt.

0.25 Dolt ord [8585818]1.00 Tellus-frågesport

[6815818]2.00 Frågespel [6154924]3.00 Dolt ord [6158740]4.00–5.00 Sudoku [6134160]

6.00 Den rätta [88636981]8.35 Hello Kitty [5752078]8.45 Hello Kitty [1575610]9.00 Abe och Ken [334610]9.25 Yin, Yang och Yo [9799523]

Yangs mjukare sida / Shoppa och förstör.

9.45 Fan Tzu [9781504]10.05 Vad ska vi äta i dag?

[4564691]10.10 Känslor och dofter

[8542504]Shiloh upplyser musikerns musa.

10.55 Emmerdale [9100788]Pollard och son. Om livet i byn Emmerdale.

11.20 Emmerdale [3128225]Luftgitarristerna. Om livet i byn Emmerdale.

11.50 Köpkanalen [4420639]12.50 De vackra och de djärva

[211320]13.15 De vackra och de djärva

[6133436] 13.40 Vad ska vi äta i dag? [5835078]

13.45 Alpint: Världscupen [7150417]

15.15 Alf [8619368]Slagkämparna.

15.45 Läkarna [3314417]16.35 Eurojakten [3690252]17.00 Nyheter [293184]

17.05 Vad ska vi äta i dag? [1330726]

17.10 Backhopp-ning: Världscupen [5534707]

19.15 Sjuans nyheter [735981]19.25 Backhoppning: Världs-

cupen [999271]19.45 Dagens väder [9939707]19.55 Grönt guld [199875]20.25 Golden League [236455]21.00 Flykten [940469]

Amerikansk thrillerserie. Alla för en.

22.00 Tians nyheter [669558]22.15 Dagens väder [4851165]22.20 Resultatrutan [4043900]22.30 C.S.I. New York [263639]

Kunderna. Amerikansk polis-serie.

23.25 Förhandlarna [1075455]Amerikansk serie om FBI:s krisförhandlare.

0.25 Tredje stenen från solen [147566]Korthuset. Amerikansk kom-edi.

0.55 Eurojakten [8439112]1.55–6.00 MTV3 Chat

[10915905]

ÅLANDS RADIO 91.3 MHZ6.45–9.00 Gomorron. Med Elin Willows. 6.45 Betraktelse. 6.55 Ålandsnytt. 7.00 Aktuellt. 7.30 Ålandsnytt. 8.00 Aktuellt. 8.30 Ålands-nytt. 9.00–11.30 Förmiddax. Med Ann-Chris-tine Karlsson. 9.00 Faster Nadjas gata. 9.15 Dagens väder. 9.30 Ålandsnytt. 9.40 Musik för öppna öron. 10.30 Ålandsnytt. 10.33 Min musik. Med Emelie Svedjer. 11.30– 15.00 Lunchdax. 11.30 Ålandsnytt. 11.45 Sportnytt. 12.00 Aktuellt. 12.10 Musik. 12.15 Kulturen. 12.30 Gomorron. 12.55 Ålandsnytt. 13.00 Så minns vi sommaren. 14.30 Musik. 14.55 Ålandsnytt. 15.00–16.00 Firardax. Firarpro-gram, ring direkt till programmet på tel. Med Al-fons Röblom. 15.55 Ålandsnytt. 16.00–18.00 Åland i dag. Nyhetsmagasin med reportage, intervjuer och debatter. Med Albin Dahlin. 16.00 Aktuellt. 16.15 Nyårspanel. Nyårspanel med in-bjudna gäster. Sänds i repris på söndag kl 16:00. 16.55 Ålandsnytt. Sänds även kl 18:55. 17.05 Sportnytt. Sänds även kl 19:05. 17.10 Åland i dag fortsätter. 17.55 Ålandsnytt. Sänds även kl 19:55. 18.00–21.10 Kvällsdax. Dagens bästa i repris. 18.00 Aktuellt. 18.05 Kulturen. Repris. 18.20 Gomorron. Repris. 18.55 Ålandsnytt. Repris från kl 16:55. 19.05 Sportnytt. Repris från kl 17:05. 19.10 Åland i dag. Repris från kl 16:15. 19.55 Ålandsnytt. Repris från kl 17:55. 20.00 Åland i dag. 20.45 Faster Nadjas gata. 21.00–21.10 Betraktelse.

ÅLANDSKANALENKl 20.00-22.00. Teaterföre-ställningen ”Rödlack & Blåljus” av teater-föreningen i Mariehamn.

Kostymdrama av Jane Austen

Klassiskt kostymdrama

blir det när ”Förnuft och

känsla”, efter Jane Austens

1800-tals-roman, startar.

Elinor och Marianne Dash-

wood lämnas barskrapade

när fadern dör, och de

tvingas lämna familje-

egendomen. För att kunna

fortsätta att leva stånds-

mässigt måste de försöka

gifta sig med rika män.

SVT2 21.00

debattdebatt

HÄLGE ZITS

TISDAGEN DEN 29 DECEMBER 200922 DEBATT

MESSA NYANSänd SMS/MMS till 0457-3234444

Dagens MMS-bild

NYANS ROS

”

�� Vi kaffesugna från rektangu-lära runda bordet tackar Jill för att hon var så snäll och serverade kaffe åt Fjalars anhang. 0457.

�� Har MCA verkligen ingen helgjour. Varje gång en kanal för-svinner på helgen får man vänta till nästa vecka. Nu i julhelgen har vi inte haft SVT2. Men betalt ska dom ha! Försök bli lite proffsigare! 040.

�� En handfull fruntimmer på-stod att jag var en bättre älskare, när jag var full, konstigt det har jag inget minne av. KE HUD FLE.

�� Ge mera bidrag till bön-derna. Så att dom kan ha fyra traktorer på deras småa gårdar. För nu har dom bara tre. Åke.

�� Håller helt och hållet med om att fylla inte hör ihop med futsal. Men hoppas arrangörerna straffar det lag det gäller inte dom andra. Ta avstånd direkt och visa att det inte är okej genom att utesluta dom från nästa års cup annars kommer detta beteende bara att öka. 0457.

�� Ni som tycker barn och ung-domar ska käka smörfett, varför är ni inte oroliga över exempelvis bussåkningen istället för bra motion att gå eller cykla till skolan. Redan här påbörjas starten till sjukdomar senare i livet. Och en annan sak, när era smörätande barn kommer upp i tonåren, ser ni mellan fingrarna då barnen har sina regelbundna fyllor. Detta om oron inför barn och ungdomars hälsa. 040.

�� Varför har man just 7 ljus i julljusstaken? 0457.

�� Läser i Nyan att Elgiganten har samma pris här som i Sverige. För mig är inte 399 euro samma pris som 3.333 kr, men jag kanske är dålig på att räkna! 0457.

�� Kan man vara med på no-terna fast man är tondöv då? 050.

�� Prat, inget bevis på politisk aktivitet läser jag! Det är ju Ob och Åf bevis på jo... 050.

�� Varför blir Ålands flitpeng mindre? För att betala svart är numera en ”regel” bland åländska företagare och kunder! 050.

�� Är det okej att äta röror fast man är vän av ordning? 050.

Hej på dej Kramiz! Jag är nästan beredd att hålla med dej;) Kram.

�� Gott Nytt År till alla läsare och trevlig midsommar. Om ni vill leasa mitt nyårslöfte att lova er själva att aldrig ge nyårslöfte, det är lätt att hålla. Manolito med sitt elastiska samvete.

�� Tänk på vad mycket pengar du slösar på julklappar, de är borta från din semesterresa. Markku.

�� Jag tycker att Lantrådet borde ge ett nyårslöfte. Fös ihop hela trafikavdelningen på Skarven och skicka iväg allt ihop till Litauen. 0457.

�� Du sökte hjälp till slut K?! 040.

Vi kaffesugna från rektangulära runda bordet tackar Jill för att hon var så snäll och serverade kaffe åt Fjalars anhang. MESSARE

Man ska ta det lugnt på julen. Eller? Från 040.

...till Lantrådet Viveka Eriksson. Lycka till. Åke.

...vill jag ge till Fredrik Lagergren på Elgiganten för sitt alltid så trevliga

bemötande och engagemang.

...till hotell Elvira för mycket god julmat och fi n service. Eckerö pen-sionärsförening.

� För ungefär ett år sen var jag en av många som med tända facklor vandrade från biblioteket till Mariehamns kyrka, och lyssnade till bl a Lotta Angergårds ord om läget i Palestina och i Gaza. Just nu (i skrivande stund 27/12) är det exakt ett år sen Israel ”sköt till-baks mot Hamas” och inledde 22 dagars ihärdigt bombade av Gaza då både skolor och sjukhus förstördes och upp mot 1400 civila palestinier och ett tiotal israeler fi ck sätta livet till.

Gaza är idag, i och med Israels blockad, som ett stort utomhusfängelse som är svårt att lämna och svårt att ta sig in i. Människor lever i en fruk-tansvärd inhuman situation och väldigt lite förnödenheter, byggnadsmaterial och humani-tär hjälp når dit. Detta gör det närapå omöjligt för människor som bor där att bygga upp sina liv igen.

För ett år sen blev jag berörd men fattade inte så mycket av det hela och glömde det strax. I oktober, detta år, fi ck jag dock en oväntad möjlighet att arbeta en månad i Jerusalem med lek med palestinska barn. Från att situationen i Västbanken och Gaza var något diffust som jag hade ytterst lite koll på och inte egentligen fanns i mitt liv, blev det något verkligt som berörde mej djupt, mer än jag någonsin kunde ha anat.

I Jerusalem och på Väst-banken mötte jag människor som själva blivit skjutna och skadade eller hade nära familj som dött av oväntade kulor. Jag fi ck höra om pales-tinier som blivit vräkta från hem de bott i i generationer. Barn som kom för att leka med oss släpptes vissa dagar inte in genom ”checkpoints” och jag hade palestinska ar-betskollegor som mitt i natten blev väckta av soldater som utan orsak vände ut och in på deras hus.

Jag fi ck också själv uppleva hur det kändes att ha stora lysande automatvapen riktade mot mitt ansikte i kontrol-ler av israelisk militär och se muren som Israel byggt som ”separerar bror från bror”. Detta, tillsammans med andra upplevelser, gav mej en välbe-hövlig omskakning, gjorde mej oerhört tacksam över livet och gav perspektiv på vad som är viktigt.

Ja, jag var tacksam och åter-vände sedan hem och återgick sakta till vardag här. Ett tag med ögon som efter hemkom-sten trodde att biljettkontrol-lanterna på tunnelbanan var soldater och att bilköerna vid broarbetet vid Svibybron ledde till en checkpoint. Men de för-väntade soldaterna uteblev och allt var ”tryggt” och stilla.

De fl esta palestinier lever dock fortfarande, precis nu i detta ögonblick inte allt för långt bort ifrån oss (blott ett par timmar med fl yg...), i en helt annan verklighet. De lever under israelisk ockupation i sitt eget land. Barn behöver på vissa ställen följas till skolan för att inte bli attackerade och Israel fortsätter med olaglig bosättningspolitik på palestin-ska områden.

Byggandet av muren fortgår, trots att FN fördömer det, och israeliska soldater utövar sin makt över vanliga palestinska invånare vid checkpoints och i alldagliga situationer. Är du palestinier, ta inte förgivet att du ska släppas igenom en checkpoint fast du ligger i en bil och ska föda och behöver ta dig till sjukhuset. Ta det inte för givet att dina barn kommer hem efter att de varit ute och lekt.

I Gaza är läget ännu mer extremt än på Västbanken och de områden jag rörde mej på. Därför tycker jag det är viktigt att uppmärksamma att det just nu i dessa områden fi nns över 1350 fredsaktivister från 42

olika länder som är där för att genomföra ”Gaza Freedom March”.

Det är en historisk interna-tionell icke vålds protest och deras plan är att ta sig till Gaza genom Egypten och den 31/12 marschera arm i arm med upp-skattningsvis 50.000 palestinier bakom sig till den israeliska gränsen. Inför ögonen på in-ternationell media kommer de kräva att blockaden av Gaza ska upphöra en gång för alla. De kommer också lämna nöd-vändiga mediciner och förnö-denheter till Gazas befolkning.

Gazas Frihets-marsch, och tanken på många av de männis-kor (både israeler, palestinier och från resten av världen) jag mötte som arbetar för fred på olika plan och för att ockupa-tionen av de palestinska områ-dena ska upphöra, ger mej idag rysningar och gåshud.

Många är mycket yngre än mej, men deras ögon starka och klara som sett saker jag aldrig behövt se.

Våld sker från båda håll, och historien bakom det är kom-plex, men vad Israel systema-tiskt gör mot den palestinska befolkningen är inte okej och ”tryggt” för någon. När jag leker med barn som slåss och någon vill hålla fast den andra, så slår jag inte tillbaka och det hjälper inte heller att döma för alla har sina orsaker. Men jag tar mej in emellan och hindrar saker med min kroppsvikt och närvaro från att fortsätta. Ofta

fi nner det då nya vägar.Gazas frihetsmarsch, liksom

situationen i Palestina-Israel, behöver idag all hjälp den kan få från världen runt omkring. Egypten har på grund av ”de ökande oroligheterna vid gränsen” meddelat att de kommer låta gränsen till Gaza att vara stängd de kommande veckorna. Egypten har dock öppnat sina gränser förut efter allmänhetens påtryckningar.

Vi kan alla därför hjälpa till med det om vi vill. Vi kan till exempel skriva till den egyptis-ka ambassaden och kräva att de ska låta Gaza Freedom march fortsätta och den internationel-la delegationen komma in. Det fi nns en färdig mall till brev på facebookgruppen ”Gaza free-dom march 31/12 - For Swedish supporters of the March on Gaza, Dec. 31st” som är enkel att maila vidare. Gör det nu, så det hinner fram i tid.

Du kan också uppmana den fi nska eller svenska regeringen att kräva av Israel att bryta blockaden av Gaza och upp-höra med ockupationen av de palestinska områdena.

Eller stödja på något helt an-nat vis som hjärtat vill....

Jorden är en... och allt är möjligt!

Jennie Elevall

För mer info om Gaza free-dom march, se www.gazafree-dommarch.org eller facebook gruppen: March on Gaza - Dec. 31st, 2009 - Sweden Sup-porters

Stöd frihet för Gaza

Mer info. På www.gazafreedommarch.org kan man läsa mer.

� Mika Nordberg har före-slagit att Jomala kommuns kultursekreterartjänst ska dras in. Han fi ck mycket stöd

för sitt förslag också, men ärendet var inte berett i laga ordning och måste tas upp igen.

Kommunfullmäktige ville lägga ner hela biblioteks-verksamheten redan 2004, utan att lyckas. Man kan bara

undra varför Jomala kommun har blivit så kulturfi entlig?

Kari Niskanen

Jomala kommun kulturfi entlig?

Grundad 1981.Utkommer måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag.

Medlem av Tidningarnas förbund. Kontrollerad upplaga 2008: 7.349 ex.

FÖRLÄGGARENya Ålands TidningsaktiebolagADRESSPb 21, 22101 MARIEHAMNUppgårdsvägen 6Öppet mån-fre kl 8.30-16.15KONTAKTERTfn (018) 23 444 (kl 8.30-16.15)Nyhetstips: Ring, skicka SMS eller MMS 0457 323 4444e-post: [email protected] Ålands hemsidawww.nyan.ax

Annonsavdelning och administration: fax (018) 23 450Redaktion: fax (018) 23 449DISTRIBUTIONVid utebliven tidning ring Posten tfn 22 777 vard kl 7-14 övriga tider telefonsvarare.Nya Åland: tfn 23 444 vard kl 8.30-16.15. REDAKTIONENChefredaktör & ansvarig utgivare: Nina Fellmanfn (018) 528 [email protected]

Nyhetschef: Anna Björkroos/Malin Tillström tfn (018) 528 [email protected] redaktör: Annika Kullmantfn (018) 528 [email protected]ör: Patrik Dahlblom/Nina Smedstfn (018) 528 451Kulturredaktör: Jan Kronholmtfn (018) 528 [email protected]

Sportchef: Maria Nykvisttfn (018) 528 [email protected] Lindegrentfn (018) 528 [email protected]: Stefan Norrgranntfn (018) 528 [email protected]: Katrin Lindqvist tfn (018) 528 446

Prenumerationer: Margareta Sävstrandtfn (018) 528 [email protected]

TRYCKERI Consa Print Ab, Mariehamn, ISSN 0359-1414

PRENUMERATIONSPRISER Fortlöpande helår............... 198 €halvår.................................. 101 €kvartal .................................. 51 €

23TISDAGEN DEN 29 DECEMBER 2009 LEDARE

ledareledare

STOPPTIDER FÖR ANNONSERPublicer- Efter text Annonser Färg-ingsdag & mindre större än annonser annonser 600 mm Månd fre kl 12 tor kl 14 tor kl 14 Tisd mån kl 12 fre kl 14 fre kl 14Onsd tis kl 12 må kl 14 må kl 14 Torsd ons kl 12 tis kl 14 tis kl 14Fred tor kl 12 ons kl 14 ons kl 14

Torget: onsdagar kl 12.00.Tel. 0600-9-1219. 5,05 €+lsa

Kartorna i Nya Åland är publicerade med tillstånd av Lantmäteriverket.

© lantmäteriverket, tillstånd nr 364.

Nya Åland

Brist på förtroende mellan regeringsparterna

Mitt i allt Nina Fellman

”

nyannyan.ax.axKOMMENTERA LEDAREN PÅ

Nina FellmanEpost: [email protected]: 528 441

Charlie Sheen gjorde det. Matti Nykänen gjorde det. Tiger Woods gjorde det. Och gud vet hur många

fl er.Vadå, undrar ni som inte läser skvaller.De slog sina fruar. På fyllan. Eller hade

sex med andra kvinnor. Eller både och.

Skvaller om kändisar som bär sig illa åt är numera så vanligt att man knappt ens höjer på ögonbrynen. Särskilt inte när det handlar om stackars misslyckade bråk-stakar som Matti Nykänen, vars claim to fame ligger åratals fyllor tillbaka i tiden.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Är det bara sorgligt att människor som är bra på en sak hängs ut för att de är usla på att leva sina liv? Eller är de avskräckande exempel. Eller ska man se det som kän-disskapets pris, som det åligger alla som är exceptionellt bra på något att bära?

Det verkar inte som om procenten skitstövlar bland kändisar är varken större eller mindre än bland andra delar av be-folkningen. Den bara syns bättre.

Dessvärre är procenten män som miss-handlar sina fruar, fl ickvänner och sambor avskräckande stor i alla samhällsklasser, således också bland kändisarna. Och andelen otrogna karlar betydligt större än andelen otrogna kvinnor.

Personligen bryr jag mig inte ett smack om hur många kvinnor Tiger Woods haft sex med, och jag tycker inte det har med hans golfande att göra, men tänk om An-nika Sörenstam gjort samma sak. Tänk om hon haft en liten cocktail-värd på lut vid varje större golfturnering och roat sig med att skicka pilska mess till dem när hon hade hemmavecka med gubben på ranchen?

Vad hade man tyckt då?

I söndags såg jag på tv ett program om den brittiska konstnären och fi lmskaparen Derek Jarman. När han pratade var det svårt att komma ihåg att han är död, så relevant kändes det han sade.

Han pratade mycket om sex, sin egen homosexualitet och hur inställningen till sex förändrats under hans livstid. Där fanns inte minsta utrymme för det där föraktfulla fl inet man får i ansiktet när man läser om Tiger och Charlie och grabbarna.

Jarman lurade ingen. Han var den han var, promiskuös, chockerande, till och med grotesk, men ärlig.

Vad lära vi därav? Tiger är bara patetisk. En bollfjant som ertappats med byxorna nere. Den som vill ha respekt ska inte ljuga.

Ingen respektför lögnare

Inte turerna och turlistorna i sig, själv-klart, utan de pengar man kan tänkas spara på olika manövrar med dem.

Det är inte värdigt en (landskaps)regering att ödsla så mycket tid och energi på sådant som egentligen är verkställighetsfrågor, när verkligt stora problem väntar.

Ända sedan sommaren har vi nu i fl era omgångar följt med och diskuterat turerna kring Töftö-färjans matpauser – en fråga som egentligen borde avgjorts internt inom cen-tern redan när Runar Karlsson lade sitt för-slag. Nu dansar partiet och dess ordförande efter Anders Englunds pipa, för att med allt våld undvika de beramade matpauserna på Töftö-färjan. Måhända fortfarande av rädsla för att Englund ska packa Bryssel-väskan.

Och Liberalerna är inte ett dugg bättre. De blåste till strid i landskapsregeringen och dissade trafi kminister Thörnroos totalt – för vadå? Ett eget förslag som inte är bättre, men som kanske plockar tillbaka några skär-gårdspoäng till minister Perämaa, som an-nars lever farligt på hemmaplan i Kumlinge.

Det vi nu ser i landskapsregeringen är något som annars mest brukar förekomma i lagtinget, att landskapspolitiken reduceras till kommun-, by- och till och med personpo-

litik. Det allmänna bästa får stå tillbaka för särintressen och stödgrupper, dessutom utan att man någonsin tycks få saken ur världen.

Kort sagt, det är självmål efter självmål för landskapsregeringen. Oppositionen kan bara luta sig tillbaka och betrakta skådespelet, när regeringen slits sönder av internt käbbel om saker som med lite god vilja, lite ryggrad och lite respekt och förtroende borde gå att lösa snabbt och smidigt.

Hur ska man komma vidare? Jaa. För det första få ordning på centern, får man väl säga. Just nu är centern ett parti som spre-tar i så många olika riktningar och med så många olika formella och informella ledare att det omöjligt går att agera med den be-stämdhet och pondus som ett stort parti ska ha.

Ett enigare centerparti skulle för det första ställa sig bakom sin partiledare, för det andra disciplinera sina frifräsare och för det tredje prata allvar med sin regeringspartner om hur man gör och inte gör med centerministrarna.

Liberalerna tycks inte ha samma problem internt, men däremot med förmågan att bygga broar och ha/skapa förtroende gente-mot andra partier. Efter två gemensamma år vid makten agerar man fortfarande som om

centern var huvudmotståndaren, inte den hu-vudsakliga allierade gentemot oppositionen.

Något av den värme i relationerna som ändå brukar uppstå i en regering som jobbar tätt tillsammans tycks inte ha uppstått, och det är synd.

För Åland vore det nämligen förödande med en regeringskris just nu, oberoende av orsaken. Nu behövs handlingskraft och gemensam ansträngning, inte veckor och månader förlorade på regeringsbildning med blott två år kvar till valet.

Kom igen.

Med all tänkbar respekt för Vårdöborna och Föglöborna och alla andra skärgårdsbor och det omak förändrade turlistor och matpauser kan för-orsaka: Snälla landskapsregeringen, skärp er! Det här är en struntfråga, åtminstone att ställa till regeringskris för.

I givakt. En landskapsregering som verkligen drar åt samma håll tycks inte vara vad Åland har i dag. Foto: STEFAN ÖHBERG

Den Frankfurt-baserade banken konstaterar att länder där det är vanligt med ”svart” arbetskraft, skattefusk och olaglig verksamhet som knarkhandel drabbats mindre av den ekonomiska krisen än europeiska länder överlag. DEUTSCHE BANK, ENLIGT DAGENS NYHETER.

TIPSA 0457 313 4444 MESSA 0457 323 4444 RING 018 23444

dagens ålänning vädret dagens rätt

TISDAG 29 DECEMBER 2009TISDAG 29 DECEMBER 2009

METEOROLOGISKA INSTITUTET Vädertjänsten Tel.060010600 3,95 /min +lsa

Åbo

Stockholm

Åbo

Stockholm

Åbo

Stockholm

Utomlands i går

Upp NerSolen i dag

temp. vind m/s

temp. moln.

temp. moln.För ett år sedan

max. datum min. datum

=Dagar saknas*

Max/min temp. 21.12 - 28.12. klo 8

temperaturen på dagen/nästa natt

våghöjden

Tisdag

-2/-9

-2/-9-1/-1

-12/-18

-1/-1

7

1,0m

6

0,7m

7

0,5m

6

0,7m

8

1,3m

Onsdag Torsdag-8/-11

-5/-8

-14/-17

-11/-12

-5/-8

-11/-11

69

7 9

76

7 6

1,2m0,6m

1,0m 1,5m

I går kl 14

Jomala +3Åbo +2Helsingfors +1Stockholm +2

Nyhamn +4 SSV 10Märket +3 S 8Kumlinge +3 SSV 6

Vattenståndet i går kl 14

Föglö -6 cm Åbo -7 cm

Mariehamn 9:44 15:40Helsingfors 9:25 15:20Stockholm 8:45 14:55

Köpenhamn +4Oslo -8Bryssel +4Moskva -1London +5Paris +6

Madrid +9Rom 13Aten 17Las Palmas 24Phuket 32Peking -4

Jomala +1,1 25.12. -11,4 22.12.Åbo -2,5 24.12. -16,6 22.12.H:fors +2,8 23.12. -11,6 22.12.

Jomala -1Åbo +2Helsingfors +1

Möckelörondellen tfn 16 216 Öppet: vard 8-17.30, lörd [email protected] Nyårsafton öppet 10-14

NYHET!NYHET! Amica bordsgrillAmica bordsgrillStartpaketStartpaket

119119€€• med grillchips + tändgel• med grillchips + tändgel

• för inomhus- och• för inomhus- ochutomhusbrukutomhusbruk

• rökfri• rökfri

Grillgaller, grillplattorGrillgaller, grillplattoroch grilltängeroch grilltänger ingår. ingår.

Bokning: tel. 28 300, växel 28 000 Grisslehamn tel. 0175-258 00Bokning även på www.eckerolinjen.ax Torggatan 2, 22100 Mariehamn

Buss: Till Stockholm Cityterminalen vid alla båtankomster. Från Stockholm Cityterminalen 2 timmar och 15 minuter före alla båtavgångar. Till Uppsala 13.30- och 18.30-turen. Från Uppsala Hjalmar Brantings-gatan (Willy’s) kl. 8.00 och 13.00 till 10- resp. 15-turen. Från Mariehamn, Bussplan 1 timme före båtavgång. Till Mariehamn efter båtankomst.

Turlista t.o.m. 27/5 2010 (lokala tider)

Från Eckerö Alla dagar 13.30 18.30 Fredag–måndag 8.30 13.30 18.30

Från Grisslehamn Alla dagar 10.00 15.00 Torsdag–söndag 10.00 15.00 20.00

Extratur onsdag 23/12 kl. 20.00 från Grisslehamn

Ej trafik torsdag 24/12 samt fredag 25/12 fredag 1/1 kl. 8.30 från Eckerö samt kl. 10.00 från Grisslehamn

Kontakta Ålandsresor tel 28 040 www.birka.se

BÄRGARN AB 21400”Ring så

drar vi”

DANSGALA

MED

TOMMYSi Vikingahallen

30 januarij

Arr: Dansens vänner

t o m 31.12.2009

08.00 09.1516.00 17.3015.30 12.0022.00 19.00

M:hamn Kapellskär

ROSELLAmåndag–torsdag

12.00 13.1518.30 19.3017.30 14.0023.00 20.00

M:hamn Kapellskär

söndag

07.30 08.3012.45 14.0018.30 19.3012.00 09.0018.00 15.0023.00 20.00

M:hamn Kapellskär

fredag–lördag

Buss Sto–Kap avg. Cityterm. 1h 50 min före fartygets avg. Buss Norrtälje–Kap ca 55 min före fartygets avg. Även buss Kap–Sto (ca 1h 20 min) efter fartygets ank. Bussen går via Norrtälje.Kontakta vår resebutik för bussanslutning till Uppsala.

ÅLAND STOCKHOLM

Åland–Stockholm dagligen

01.10 L 06.3004.35 M 09.4009.55 M 15.3014.25 M 18.5514.10 M 07.45

23.40 M 16.4507.45 M 18.00

03.20 L 20.10

ÅLAND ÅBO/H:FORS

Åland–Finland dagligen

03.30 L 07.35 Åbo14.25 M 19.40 Åbo23.45 M 09.55 Hel14.10 M 08.45 Åbo01.00 L 21.00 Åbo04.25 M 17.30 Hel

M = Mariehamn L = Långnäs

Biljettförsäljning, incheckning och ombordstigning avslutas 10 min före ord avgång.Bokad bil skall vara incheckad och klar att köra ombord senast 30 min före ord avgång.

Storagatan 2, tel 260 11, bokn 262 11www.vikingline.ax

Nyårsafton Mar–Kap 8.00, Kap–Mar 12.00. Nyårsdagen Mar–Kap 18.30, Kap–Mar 20.00.

Avvikelser i januari 2010: Söndag 3.1 avgång från Mariehamn: 7.30, 12.45 och 18.30. Avgång från Kapellskär: 9.00, 15.00 och 20.00.ROSELLA trafi kuppehåll 7–27.1, åter i trafi k 28.1 kl 08.00.

ROSELLAS NYÅRS- OCH JANUARITRAFIK:

Vardagar 9-18, lördagar 9-15Tel. 34 015, www.kea.fi

Vi har ettstort sortiment

raketeroch

smällare!KEA-Market

TORGGATAN 4 TEL 23 360 TORGGATAN 4 TEL 23 360 Öppet MÅ-ON 9-20, TO 9-15, LÖ 10-15 Öppet MÅ-ON 9-20, TO 9-15, LÖ 10-15

Duktyg150 cm bred

14,95€/m

ALLA

CHAMPAGNEGLAS

-20%

Till nyårsdukningenTill nyårsdukningen

100 kg majs för 20Inbetalning på konto:203218-21939

€

Märk: MajsTillstånd 271 K14

Du kan förändraDu kan förändraafrika.ax

www.djurskydd.net

Tel 0457 343 5254E-post: [email protected]

Alcolock V3 – den

senaste tekniken

inom alkolås. Som

tillbehör fi nns nu

även den unika

GSM/GPS-modulen

NU ÄVEN PÅ DELBETALNING

Dagens ålänning, Jonat-han Karlsson, kom-mer ut från Elgiganten

tillsammans med sin mamma. Jonathan är sju år och njuter av jullovet. På dagarna spelar han spel, kollar på TV eller leker med kompisar. Men han erkänner att han längtar efter sina klasskompisar i Ytternäs skola.

Hej! Har ni shoppat loss på mellandagsrean?

– Nej, vi bytte ut en äggkoka-re. För ljudsignalen funkade inte, den pep inte.

Hade du köpt den till mamma?

– Nej, tomten kom med den.Ja just det. Vad kom han med till dej då?

– En massa saker. Men min fa-voritjulklapp var Scooby-Doos spökhus. Det är ett spel!

Ett TV-spel?– Nej det är ett helt vanligt spel. Vi testade det med fa-miljen på julafton. Man ska gå med spelpjäser upp till top-pen av ett hus. Där ska man ta bort spökdräkten från en skurk som sitter på taket. Det

är spännande. Det fi nns till exempel fällor som kan fånga en.

Är det skönt att ha jul-lov?

– Jo, jag har mest varit hemma och softat. Jag ligger helst och ser på TV.

Brukar du leka med nå-gon?

– Jag leker med mig själv. Och med min kompis Alma Ölander som jag tycker om att vara med. Vi går i samma klass. Och hen-nes morfar bor på min gata! Vi brukar spela TV- spel.

Längtar du inte tillbaks till skolan då?

– Nej, det är jobbigt att vara i skolan, särskilt på onsdagar-na. För då slutar vi klockan två istället för klockan ett! Jag tycker det är skönt att vara le-dig och att vara hemma med mamma och pappa. Men jag längtar efter mina klasskom-pisar.

Vem vill du hälsa till?– Jag vill hälsa Hej! till min mormor Eter Larpes. Och till alla andra jag känner.

LINNEA TILLEMA

”Min favoritjulklapp var Scooby-Doos Spökhus”

Blöta snöbol-lar. Jonat-han Karlsson är sju år och har jullov. Han gillar att vara hemma och softa med mamma och pappa. Foto: ERKKI SANTAMALA

BroccolisoppaSom lunch eller förrätt1 gul lök1 potatis, ca 100 g250 g broccoli 10 dl grönsaksbuljong (vatten och fond eller tärning)salt, peppar1 dl matlagningsgräddehyvlad parmesan, krutonger och räkor

Skala och skiva lök och potatis. Skär hela brocco-lin i bitar. Koka upp bul-jongen, lägg i lök, potatis och broccoli och låt koka ca 10 minuter. Mixa sop-pan. Smaka av med kryd-dor, tillsätt grädde och låt soppan koka upp. Serve-ra med hyvlad parmesan, krutonger och räkor.

fjortonåriga från hela Åland. 29 december 2009 nr 259 pris...

Documents