fishing in swedish lapland

1

SWEDISH LAPLANDfishing in

SVERIGES NORDLIGASTE DESTINATION

Maxade laxarutforska älvarna

VI LISTAR TIO SKÖNA

FISKAR SOM DU

HITTAR I REGIONENArtkollen

Världens bästa fiskeHåkan Stenlund förklarar vad du missat och varför

skönheter& ODJURatt omvända en inbiten ädelfiskare

2 FISHING IN SWEDISH LAPLAND

En hemlighet vi gärna delar med oss avr i kt i gt b r a f i s k e stä l l e n håller man för sig själv. Precis som kantarell-ställen och de bästa off-piståken om man föredrar skidåkning. Men, efter noga övervägande, så har vi insett att med fyra nationalälvar och otaliga biflöden, tusentals bäckar och jokkar från fjäll till kust, över 30 000 sjöar och en kuststräcka på 30 mil så finns det utrymme för några sportfiskare till i Swedish Lapland. Vi har insett att du, utan större bekymmer, kan fiska varje dag resten av ditt liv utan att behöva doppa draget i samma pöl. Måndag: havsöring i Byske. Tisdag: bäcköring i Råneå. Onsdag: fjällröding i Nikkaluokta. Torsdag: abborrmete i fjällskärgården i Arje-plog. Fredag: efter att du fiskat storlax i Torneälven, stannar du till och kollar sikhåvningen från patorna i Kukkolaforsen. Lördag: harrfisket är som bäst i Kalixälven. Söndag: gäddfiske i Burträsk. Ja, jag antar att du greppar bilden.

Som alltid ligger nyckeln i att hitta rätt vatten – det enklaste är att ta hjälp av en fiskeguide. Minsta möjliga slöseri med tid per napp. Eller så väljer du att koppla på charmen och snicksnackar med butiksbiträdet eller närmaste medmänniska på macken där du köper fiskekort. Ett annat tips är att fråga den lokala turistinformationen eller de som jobbar där du valt att sova (inte tillbringa natten då midnattssolen är fiskarens bästa vän). Du kanske inte tror att de bästa tipsen lurar här, men kom ihåg – de är i din tjänst och kommer göra sitt yttersta för att du ska tycka att Swedish Lapland har världens bästa fiske, och komma tillbaka hit nästa gång. Och innan du vet ordet av så är det Ted eller Håkan som du träffat på, och deras tips är garanterat initierade. Några bjuder vi på här som förhoppningsvis gör dig hungrig på mer.

Och apropå hunger så passa på att njuta av alla lokala råvaror regionen bjuder på. Vilt, ren, bär, örter och fisk förstås. Alla fulla med naturlig energi som gör att du orkar lite extra. Och oavsett om du vill ha full- serviceboende eller enklare standard så finns det gott om valmöjligheter. Alltid nära ett fiskevatten. Nästan omöjligt att inte ha det med alla sjöar, jokkar, bäckar, älvar och havet. Kom och dela vår fiskevardag, och å alla nya fiskevänners vägnar önskar vi dig ett riktigt skitfiske ;)

Foto

: Ted

Log

ardt

3Foto

: Ted

Log

ardt

5

Laxtrippin’ i Swedish Lapland

Text & Foto: Ted LogardtEn fulltankad bil, rejäla spöhållare och några sjukt drivna laxfiskare som sällskap är bra ingredienser om man tänker ägna sig åt seriös Laxtrippin’ i Swedish Lapand. Här är historien om tre högintensiva dagar i fyra vildlaxälvar i vad som ibland kallas Europas sista vildmark.


h u n d r a sj u t to n , h u n d r atj ug ot vå , hundraåtta, hundratjugonio…

Ronny Landin och Erling Holmström scrollar bland de fiskar som registrerats av kameran i fisk-vägen i Kalixälven de senaste dygnen.

– Shit, säger jag utan att hälsa. Stora firrar.– Hmm, säger Ronny. Han lyfter inte blicken

från skärmen.Erling, som ansvarar för arbetet med fiskvägen,

säger ingenting. Minuterna går. Vi är trollbundna av det vi ser på skärmen. Den ena storlaxen efter den andra uppenbarar sig i listan.

– Den största, säger jag och harklar mig. Hur stor?

Erling svarar inte, men det syns att han söker efter något.

– Där, säger han till slut. 137 centimeter. Störst hittills. Men det är bara juli och laxen är sen i år. Nog kommer det någon större innan isen lägger sig.*

Han klickar på 137:an och en kort filmsekvens med en enorm lax dyker upp på skärmen.

– Och den mäter rätt den där, säger jag skep-tiskt.

– Det vi har märkt, säger Ronny, är att den kan mäta någon eller några centimeter i underkant på riktigt stora fiskar.

– 137 plus några centimeter då, säger jag och låter fantasin skena.

TAFSBROTTTanken är att vi ska fiska tre älvar på lika många dagar. Kalix-, Torne- och Lainioälven. Om det är effektivt? Kanske inte. Det kommer att innebära en hel del mil i bilen. Minst 30 – enkel väg. Och i bilen nappar det som bekant dåligt.

– Vad tror du om att först åka till Ängesån? säger Ronny.

Ängesån ligger egentligen inte med i planering-en, men det syns att Ronny gärna vill dit.

– Ok, men då är vi uppe i fyra laxälvar på tre dagar, säger jag och skrattar. Ängesån är ett biflöde och rinner in i Kalixälven vid Överkalix.

För ett tiotal år sedan var Ängesån ett förnäm-ligt laxvatten, perfekt anpassat för flugfiske. Men hårt fisketryck och avsaknad av vettiga regler var några av faktorerna som gjorde att bestånden kraschade. Idag är laxfisket bara en spillra av vad det en gång var. Men på bättringsvägen.

– Men älven är otroligt fin, säger Ronny och berättar att han, trots att fisket ofta är rätt kasst, ibland hellre fiskar Ängesån än Kalixälven.

Vi gör verkligen heder av skogsvägarna i Norr-botten. Vägbanorna dammar. Ibland tar vi av åt höger, ibland åt vänster.

Med flera spön riggade kan du snabbt och enkelt variera ditt fiske.

*) Erling fick rätt angående de stora fiskarna, 3:e augusti gick nämligen en gigant på 151 centimeter genom Jockfall.

7

Jockfall var en av Europas bästa laxpooler – om inte den bästa.

– Ser man till fiskkontakter är nog det här fort-farande en av de bästa poolerna i Skandinavien. Men det är många fiskar som går lös. Särskilt om de är stora.

Innan vi styr norrut hinner Ronny guida mig till en 86 centimeter blank norrbottenslax. Bara sådär. Det hela är rätt odramatiskt och det är min första norrbottenslax på säkert tio år.

Laxen gör oss sena. Vi har nämligen bestämt träff med Ronnys laxbro-der Lars Munk i Kengis bruk, Torneälven. Förutom att fiska lax driver Munken butiken Vildmarkmekka i Pajala, guidar laxfiskare i Swedish Lapland och har

arrende på nästan en mil Lainioälv samt förvaltar fisket i Kengisforsen. Dessutom är han certifierad instruktör (EFFA/FFF) och har, som Ronny ut-trycker det, ett jävla klipp i kastet.

– Torneälven går bra i år, säger Ronny upp-muntrande. Nästan lika bra som i fjol.

Det vet man bland annat för att det finns en fiskräknare i Kattilakoski. År 2012 stannade den officiella laxuppgången på närmare 60 000 fiskar och i år ser det fortsatt bra ut. (2014: 100 000 fiskar red.anm.)

När vi kommer fram till Kengis är Munken re-dan på plats. Han har gjort upp eld och vill bjuda på lunch. Men jag vill inte äta. Jag vill hellre fiska.

Vår guide, Ronny Landin fiskar i Jockfall som bland vissa anses vara Europas bästa pool för laxfiske.

– Här, säger Ronny plötsligt och kastar upp bildörren.

Vi kommer ner till en fantastisk pool. Det är inte svårt att förstå att Ängesån skulle kunna vara något alldeles extra med lite lax i sig. Solen står lågt. Jag försöker hitta en bra vinkel att ta några snygga kastbilder medan Ronny sveper iväg det ena 40-meterskastet efter det andra.

Genom sökaren ser jag plötsligt hur han sakta höjer spöet och sekunden senare exploderar ytan. En sällsynt Ängesålax har gått och blivit förbannad på Ronnys fluga. Jag kra-mar kamerans avtryckare. Tyvärr varar fighten inte länge. Tafsen ryker.

– Va fan, säger Ronny när han inspekterar nylonen. Jag kollade ju den precis innan.

– Det var det där med stora, tappade fiskar, säger jag beklagande.

– Den var ju inte ens skadad. Frånvarande drar han fingrarna fram och åter

över den brustna nylonlinan.

NORRUTDagen efter turen till Ängesån hinner vi lägga några kast i Kalixälven, nedanför det väldiga Jock-fall. Fallhöjden är nästan tio meter. Att Jockfall är en populär fiskeplats är inte så konstigt. Förra gången laxtåget gick, under andra halvan av 90- talet, var det många oberoende auktoriteter inom laxfiskevärlden som menade att poolen nedan

Genom sökaren ser jag plötsligt hur han sakta höjer spöet och sekunden senare exploderar ytan.

”


URLADDNINGJag står längst upp på nacken i Kengisforsen. Tor-neälven är bred. Den får till och med Kalixälven att se liten och oansenlig ut. Lyckligtvis ligger en ö knappa 100 meter ut och skärmar av det enorma vattendraget. Sekunderna innan Ronny skriker förstår jag att det är nå-got på gång. Jag ser hur Munken rör sig bakläng-es upp mot ängen med spöet högt. Uppskatt-ningsvis sjuttiometer ut i älven går en lax högt upp i luften. Trots avståndet ser den stor ut. Enormt stor. Jag kastar spöet i buskarna och börja springa.

Munken sätter sten-hård press på fisken. Lite för hård tycker jag och ber honom att ta det för-siktigt, men han fräser åt mig att det är han som drillar. Och nog vet han vad han gör. Fighten blir inte lång. I alla fall inte så lång som den skulle kunna bli om jag drillat.

Ronny kliver ner i vattnet. Han får snabbt fatt om stjärtspolen. Kastfantomen från Överkalix ser märkbart liten och tanig ut i jämförelse med den stora fisken. Men han lyckas lägga upp laxen på den lilla gräs-

kanten. Fisken knycker till och Ronny flyger iväg som en vante.

– Släpp den inte, skriker Munken till Ronny och kastar sig över fisken och tillsammans lyckas de hålla den. Laxen är stor. Riktigt stor. Ja, det är den största vältrimmade lax jag någonsin sett i

det vilda. – Fy fan vilken fisk, säger jag. – Ja, fy fan, säger de två lax-

bröderna i mun på varandra. Vi fotar och mäter. Jag är helt

utmattad. Trots att jag bara stått bredvid och fotat.

Fisken är 117 centimeter lång. Den är, som Munken uttrycker det, semiblank och i toppkon-dition. En norrländsk jätte, som hämtad från vinterns vidlyfti-gaste fiskehistorier. Tagen på flytlina och med en fyra centi-meter kort Willie Gunn på tub.

Efter återutsättning slår euforin i taket. Alla kramas. Ryggdunkarna haglar. Någon skickar MMS, någon annan ringer släkt och vänner. Någon öppnar dammluckorna till de innersta känslorna och skriker rakt ut precis hur det känns att landa en drömfisk.

– Kolla, säger Munken och visar stolt upp tele- fonen. Det är hans svärmor som besvarat MMS:et han skickat. HELVETE VILKEN LAX, skriver hon. Med versaler.

De behöver inte vara stora – liten Willie Gunn bunden på tub.

Torneälven är en majestätisk laxälv med ungefär 50 000 vandrande laxar varje år.

9

Drömfångst i Swedish Lapland – 117 cm lax.

Lars Munk i sitt livs fajt.


LAINIOÄLVENMunken strålar som en midnattssol när jag slår upp ögonen morgonen efter. Vi har sovit som kungar på Pine Tree Lodge i Kangos, en knapp kilometer från laxälv nummer fyra.

– Nu åker vi till Onka, säger han och räcker mig en kopp morgonkaffe. Onka är en klassisk fiskeplats som alla som fiskat lax i Swedish Lap-

land har en speciell relation till. Munken har en liten tältcamp i Onka. Vi har det oförskämt bra. Vi äter burkmat med grönsaker och dricker riktigt kokkaffe och avslutar med torkat renkött. Och kanske är det därför vi inte förtjänar någon lainiolax.

Munkens vän däremot, Kricka, ringer med jämna mellanrum och av-lägger rapport. Tre fiskar hinner han redogöra för innan vi fiskat klart och är tillbaka i verkligheten. I den laxfiskande verkligheten som präglas av bilåkande, tomkastande, konservburksätande men också av gott sällskap och möjligheten att glädjas med andra även om det bara är via ett norr-ländskt, korthugget MMS.

– Du vet, det är inte helt enkelt att ladda om efter gårdagen, säger Munken.

– Som laxfiskare får man inte överträffa förväntningarna, säger jag. Inte så mycket som igår.

– Det är lite som att man siktar mot trädtopparna och ofrivilligt når stjärnorna, säger Ronny.

Vi enas i alla fall om att det inte får upprepas. Vi får inte tappa fokus bara för att EN jättefisk råkar hamna på land.

– Man får inte bli mätt, säger Ronny och jag håller med. – Nästa sommar kör vi fem laxälvar på fyra dagar, säger Munken, och

vi ska ha minst en lax i varje älv.

Om du har tillgång till båt kan du maximera dina

chanser genom att prova ett antal kast från den

andra sidan älven också.

Nedtonade flugor på tub är ofta ett framgångsrikt vapen i Swedish Lapland.

11

Kort fiskefaktaFISKELICENSERFiskekorten i norr är inte dyra. Runt en hundring per dygn. Fiskekort till Kangos FVO samt Lars Munks vatten i Lainioälven löser man på butiken i Kangos. Klassiska Onka är kvoterat och begränsat till max 8 spön per dygn. Plats bokas via [email protected]. Fiskekort till Jockfalls FVO kan man lösa på Jockfall Turist och Konferens.

BO OCH ÄTVi bodde furstligt på Pine Tree Lodge i Kangos samt på Jockfall Turist och Konferens längs Kalixälven. Men det finns andra alternativ också, som Wärdshuset och stugor i Kangos (samtliga boenden kan bokas via Lars Munk). Det har en tendens att bli en hel del bananer och burk-mat på mina fiskeresor. Främst för att det brukar vara långt till bra matställen. Men så behöver det inte vara. Inte här, i alla fall. Vi åt ett varmt och vällagat mål mat per dag där vi bodde och det gjorde oss gott.

Onka är en klassisk ”laxpool” med dramatiskt branta klippor i Lainoälven.

LAXTILLGÅNGENÅr 2013 steg drygt 50 000 laxar i Torneälven (enligt uppskattningar ska drygt 60 % av Torneälvens laxar välja att gå upp i Lainioälven vid sammanflödet i Junosuando). 2014 steg närmare 100 000 laxar. Kalixälven hade också ett bra år 2013 med närmare 15 000 laxar som passerade fiskvägen i Jockfall.

GUIDERÄlvarna i norr är långa och några ofantligt breda och ibland riktigt svårlästa. Lösningen stavas fiskeguide. Är man några kompisar som dessutom delar på kostnaden blir det inte ens dyrt. Ronny Landin huserar i Kalixälven och längs Ängesån medan Lars Munk har järnkoll på Lainio- och Torneälven. Mer information finns på www.jockfall.com respektive www.larsmunk.com


P O L C I R K E L N

P O L C I R K E L N

SW

ED

I S

H L

A P L A N D : S V E RI G

ES

NO

RD

LIG

AS

TE

D

ESTINATION

N

ORG

E

F I NLAND

S V E R I G E

B O T T E N V I K E N

A T L A N T E N

e 4

e 4

SKELL E

F T E Ä L V E N

P

I T E Ä L V E N

LULEÄ

L V E N

RÅNEÄLVEN

KALIX

ÄLVEN

G OL F S T R

ÖM

ME

NTORNEÄLVEN

T O RN E T R Ä S K

S K Ä RGÅ R D

VIN

DELÄLVEN

K I R U N A

G Ä L L I V A R E

Ö V E R K A L I X

Ö V E R T O R N E Å

P A J A L A

K A L I X

B O D E N

A R V I D S J A U RA R V I D S J A U RS O R S E L ES O R S E L EÄ L V S B Y N

H A P A R A N D A

L U L E Å

J O K K M O K K

A R J E P L O G

P I T E Å

S K E L L E F T E Å

M I D N A T T S S O L U N D E R S O M M A R E N

Fyra av landets stora älvar är klassade som nationalälvar och därmed fredade från utbyggnad. Det är Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven – alla fyra hittar du i Swedish Lapland.

Fyra nationalälvarMED STRÅLANDE FISKE

1

3

2

4

13

P O L C I R K E L N

P O L C I R K E L N

SW

ED

I S

H L


ES

NO

RD

LIG

AS

TE

D

ESTINATION

N

ORG

E

F I NLAND

S V E R I G E


A T L A N T E N

e 4

e 4

SKELL E

F T E Ä L V E N

P

I T E Ä L V E N

LULEÄ

L V E N

RÅNEÄLVEN

KALIX

ÄLVEN

G OL F S T R

ÖM

ME

N

TORNEÄLVEN

T O RN E T R Ä S K

S K Ä RGÅ R D

VIN

DELÄLVEN

K I R U N A

G Ä L L I V A R E

Ö V E R K A L I X


P A J A L A

K A L I X

B O D E N

A R V I D S J A U RA R V I D S J A U RS O R S E L ES O R S E L EÄ L V S B Y N

H A P A R A N D A

L U L E Å

J O K K M O K K

A R J E P L O G

P I T E Å



4. VINDELÄLVENFrån nära den norska grän-sen i fjällvärlden, genom äl-vens största sjö Sortvindeln ovanför Sorsele, ner till att den ansluter till Umeälven sträcker sig Vindelälven närmare 500 kilometer. Dess karaktär präglas av forsar och selen däremellan, och ”sel” är också vanligt förekommande i ortsnamnen kring älven. Närmare hundra forsar finns namngivna, och det finns gott om fina fiskeställen med exempelvis strömfiske på harr eller öring. Kring älven finns flera naturreservat, exempelvis Vindelfjällens naturreservat som är ett av Europas största. I Vindelälven kan du fiska den världsberömda Ammarnäsöringen.

1. TORNEÄLVENTorneälven är Swedish Laplands längsta älv med sina 520 kilometer från Torneträsk i nordväst till Bottenviken. De sista 15 kilometrarna utgör älven nationsgräns mellan Sverige och Finland, men har också historiskt förenat människor på svenska och finska sidan och varit en viktig flottnings-led. Torneälven är fiskrik, i synnerhet bra för laxfiske. Dess särskilda utformning har lett till att man utvecklat speciella metoder för fiske, i Kukkolaforsen exempelvis där sik håvas från långa bryggor, så kallade pator, som byggs ut i forsen. Torne- älven är också känd för sin klara is och spelar en avgö-rande roll i det årliga bygget av ICEHOTEL i Jukkasjärvi.

2. KALIXÄLVENFrån Kebnekaisemassivet i väst sträcker sig Kalixälven 430 kilometer ner till kusten, och längs älven finns flera biälvar som Kaitum älv och Ängesån. Vid Tärendö får älven ett stort vattentill-skott från Torne älv via Tärendö älv genom en stor bifurkation. Jockfallet med sina nio meters fallhöjd är älvens högsta fall. Här finns en laxräknare som mäter passerande fiskar, 2013 uppmättes en rekordlax på 151 cm. Kalixälven i övrigt har en ganska jämn fallhöjd med många mindre forsar och fall och varierat fiske med god tillgång på harr, öring, sik, röding, gädda och inte minst lax.

3. PITEÄLVEN410 kilometer lång från nära norska gränsen i Sulitelma- massivet, och Sveriges största glaciär, till mynning-en i Bottenviken vid Pitsund. Strax norr om Moskosel finns ett av Europas vackraste forsområden, trollforsarna. Piteälven smalnar av här och bildar kanjonliknande land-skap med flera älvfåror. Fem kilometer långa Storforsen i Piteälven nära Älvsbyn är Europas största outbyggda fors med en fallhöjd på 82 meter. De två sista kilo-metrarna har en fallhöjd på 60 meter. På grund av dess imponerande natur- sceneri och höga naturvär-den har Storforsens blivit ett naturreservat. Särskilt känt är harrfisket.

Forsen Kattilakoski i Torne älvi höjd med byn Niskanpää.

Foto

: Car

l Joh

an U

tsi


Efter ett helt liv i fjällvärldens direkta närhet, efter mer än 40 år som fiskare, är det ändå inte så att jag kan ge dig svaret på vad fjällfiske, eller fiske i fjällen, handlar om. Inte helt säkert i alla fall. Är det fisket som kommer i första rummet eller är det fjällen? Måste det vara ett antingen eller? Finns det inte plats för både och?

Det har självklart funnits tillfällen när fisket absolut varit den do-minerande faktorn. När jag kommit hem från fjällvärlden och allt jag egentligen haft med mig hem, som minne, är den ena fångade fisken efter den andra. Den ena dessutom större än den andra. Episkt, ner till varje kast. Var jag varit, hur jag bott, har inte etsat sig fast. Hur det såg ut? Ja, fint. Mycket fisk förstås.

Det har också funnits tillfällen när jag landat i soffan i vardagsrum-met med en lättnadens suck. Glad att inte hela tältet blåste iväg till skogs. Att jokkarna inte svämmade över förrän jag hunnit över dem, på väg tillbaka hem. Eller så, när solen aldrig gått ner, när fjällsidor speglat sig i klara fjällsjöar mitt i natten och ljungpiparen visslat en ensam sång. Spegelbilden, i vattnet, endast uppriven av vakande fisk och kläckande sländor. Solitude. Men inte ett enda napp.

GLÖM INTE BOKA TERAPITID, MED DIG SJÄLVFjällen är inte lätt att sammanfatta i en enkel och definitiv mening. Som alla utsatta positioner, ett gränsland, en slags Dr Jekyll and Mr Hyde ka-raktär. Syd- eller nordsida. Smekningar eller vrål. Napp, och inte napp. För lägger du till fiske i själva ekvationen av ”fjällen”, ja då lägger du till en storm av känslor. Något en kognitiv beteendeterapeut aldrig kommer att kunna lösa.

Visst, med ditt förstånd förstår du att ett lågtryck av ohejdad mag-nitud faktiskt kan drabba även dig. Men det är inte det förståndet, den tanken, som gör att du knäcker ditt nyinköpta flugspö på mitten när du tappar den enda stora fisken du lyckas lura att hugga på sista dagen. Det är ditt inre kaos. Det som vet att förra gången var det så mycket bättre. Men, om det är någon tröst, det blir bättre med tiden. Du lär dig leva med dina knäckta spön. Dina tappade drömfångster. Du kommer att stöta på dem igen. Och du längtar redan tillbaka.

Fjällfiskets välsignelser och sälla förbannelserText och foto: Håkan Stenlund

Fjällfiske, eller fiske i fjällen. Vad handlar det om? Vad är det? Och vad kommer egentligen först? Fisket, eller fjällen?

15

Du lär dig leva med dina knäckta spön. Dina tappade drömfångster.

”


DEN HELIGA TREENIGHETENSmå och stora sjöar. Jokkar och begynnande älvar. Fjällen har allt. Och förutom vattnen skiljer sig förstås också terrängen. Från dalgångarna; med sina källflöden till de stora Lapplandsälvarna, upp på kalfjället; där du kan uppleva snöstorm i juli, är fjällvärlden aldrig densamma. Ändå vet du att du är där på utkanten. Frizonen från det nedklott-rade alldagliga och socialstyrelsens rekommen-dationer. På fjället finns inte en enda blankett du behöver fylla i, här klottrar du dina noteringar i livets egen mar-ginal. Allt är så intensivt. Du vandrar upp genom en fjällbjörkskog, där löven knappt slagit ut, om morgonen. På kvällen, när du går ned igen, är allting grönt. Sommaren kommer över en dag. Som ett hugg av en storöring mitt i svartdjupet. Överraskande.

Det är egentligen tre fiskar du försöker fånga när du drar till fjälls. Det är inte säkert att alla tre finns på samma ställe vid samma tidpunkt, men det är dessa tre fiskar som gör fjället värt en resa om och om igen. Öring, röding och harr är fjällvärldens egen treenighet. Och med åren blir

behovet av dem lika stort som den i de troendes kommunitet.

ÖRINGKort sagt, det finns två typer av människor. De som fiskar och de som inte fiskar. Vill du vara pe-tigare än så, göra fler underarter av de som fiskar, så finns det två typer av dem också. De som fiskar öring och de som inte fiskar öring. Jag tillhör den

förstnämnda. Jag älskar min salmo trutta. Denna i friskt vatten levande kameleont är nästan alla sportfiskares dröm. Öringen kan anpassa sig till

alla slags livssituationer, så länge det finns bra vatten. I fjällen har du inte den anadroma, den havsvandrande, typen som lever sitt liv i Östersjön och sedan går upp i älvarna för lek.

Men du har varianter av bäcköring, som stan-nar i små vattendrag och helt enkelt anpassar sin storlek efter sitt livsutrymme. Och du har den insjölevande ekotypen som vandrar upp i åarna för att leka under hösten. Svenska rekordet, 17 kilo, är just från en sjö i Swedish Lapland. Den togs 1991 och det är inte säkert att någon kommer

Till en sjutton kilo tung öring kan du ha en spädgris som agn.”

17

att slå det. Sjutton kilo är stort som fyra spädgri-sar. Ja, till en sjutton kilo tung öring kan du ha en spädgris som agn.

RÖDINGFiskeskribenterna kallar ofta rödingen, salvelinus alpinus, för: ”Fjällvärldens egen Greta Garbo”. Dels för dess skönhet. Dels för dess humör. Ingen annan fisk kan få fjällfisket att pendla och humörsvängningar att rusa galopp så mycket som denna Kameliadam. Ena sekunden hugger den på vad som helst. I nästa ögonblick stört omöjlig att lura överhuvudtaget. Om jag blundar och tänker på min bästa fiskeupplevelse är det just med en röding. Och jag fick den inte ens. Det var i Miekak i Arjeplogsfjällen. Jag såg den på långt håll i det klara vattnet. Jag kastade ut flugan och såg den simma flera meter för att ta den. Sen stod den bara där i djupet och höll emot. Mitt spö bågnade så det nästan knakade nere i korkhandtaget. Och sen var det som om den såg på mig, log ett snett leende innan den knyckte till med huvudet och linan gick av med en pisksnärt. Den tomheten som infann sig inombords har jag aldrig varit med om tidigare. Totalt utskåpad. Ibland undrar jag om det verkligen hände. Om det verkligen var en fisk jag hade på kroken.

HARR ”Solskensfisken”. Ja, vi kallar den ju så. Dels för att den kan hugga mitt på ljusa dagen, när nästan alla andra vilda djur gömt sig i sina hålor. Dels för att den sprider så mycket sol – även dagar när det är riktigt, riktigt tufft. Det går nästan alltid att fånga en harr. Och fångar du en kan du fånga fler, kan du fånga massor. Harren går i stim. Det sägs att harren fått sitt latinska namn, thymallus thy-mallus, från att den lämnar efter sig en svag doft av timjan, ”thymos”, när den fångats. Men det är den stora skimrande ryggfenan, bland sport-fiskare ofta kallat ”seglet”, som är dess främsta kännetecken. Harren finns i hela området, från hav till fjäll. En harr på ett kilo är fortfarande en trofé, men i Swedish Lapland fångas varje år många fiskar över två kilo. Och det inofficiella svenska rekordet, en harr på 3,250 kilo, fångades i Råstojaure 1966. Det är 50 år sedan och dags att bevisa att allt inte var bättre förr.

Från bukfenan på harren till en natthimmel som kanske vittnar om väderomslag. Fjällens alla färger. En stor del av det vi längtar efter och dras till.


Att likt snigeln bära sitt eget hus på ryggen in i fjällvärlden är den kanske starkaste upplevelsen.

”

19

DU FÅR DEN UPPLEVELSE DU FÖRTJÄNARDu kommer till fjällen på så många olika sätt. Du kan köra bil rätt in i fjäll-världen på flera platser. De stora vägarna, över mot Norge, går ju i älvdalarna som skär ner i fjällvärlden och gör allt tillgängligt. Där finns det också fisk lättåtkomligt, bara köp rätt fiskekort och parkera bilen där det ser fint ut.

Du kan ta helikopter in till en fiskecamp, eller till en plats där du själv vill bygga ditt läger. Flera av fiskecamperna i Swedish Lapland har med åren blivit legendariska tillhåll för flugfiskare från hela världen. Och du kan förstås förtjäna ditt fiske med hjälp av din egen kraft. Att likt snigeln bära sitt eget hus på ryggen in i fjällvärlden är den kanske starkaste upplevelsen av fjällfiske. Du får vad du förtjänar. Vad du orkar med att bära.

Själv älskar jag just möjligheten att knalla in i Vindelfjällen eller Padje- lanta. I detta det högre landet finns bra fiske helt nära leden. En fisk eller två ur vattnet blir till rena festen för en fjällvandrare på väg. Addera bara lite salt till den nykokta fisken och allt smakar precis så bra som du drömt om.

UTAN ÖRINGEN ÄRO VI ALLA FÖRLORADEVarför älskar jag då flugfisket så mycket? Och kanske framförallt varför älskar jag just fjällfisket? Vad är det som så fångar en del av oss så mycket av vi ibland närmast är villiga att offra hus och hem, för en vecka i fjällen? Ja, det beror i alla fall inte på att fiske är så speciellt viktigt. Men i jämförelse med så många andra saker som är minst lika oviktiga, som skatteåterbäring, en ny slips till fars dag och en välansad gräsmatta, föregår fisket på vackra platser. Levande platser. Riktiga platser.

En biolog skulle till exempelvis kalla öringen för en indikatorart. Där öringen finns är allt som det ska och vattnet i perfekt balans. Om naturen faller ihop, om livet i strömmen försämras, är öringen den första att ge sig av. Jag är inte biolog. Jag håller på med ord. För mig är öringen en metafor för att allt är precis som det ska och var tänkt. För mig finns öring, harr och röding – fjällens treenighet – i fantasin, i verkliga upplevelser och i jättekallt vatten.

Receptet för en bra måltid i fjällen är oftast enkelt. Välj rätt fluga, fånga fisken, tillsätt smör och salt. Keep it simple!


Fatta fångstenTIO ARTER DU HAR CHANSEN ATT FÅ PÅ KROKEN I SWEDISH LAPLAND

LAX (salmo salar)Det var bland annat med inkomsterna från laxfisket i Edeforsen (vid Harads och nära Treehotel) i Lule- älven som Uppsala Universitet byggdes. Det var med samma inkomster, från laxfiske, som Luleå stad faktiskt kom till. Och fram till 1900-talet var laxen, inte stålet, Luleås största inkomstkälla. 1949 fång-ades 110 ton lax i älven. Idag söker du nog hellre laxäventyret i Byske, Kalix, Torne och Vindelälven även om fisket nedanför Bodforsen är bra.

GÄDDA (esox lucius)Den ryske författaren Sergey Aksakov skrev: ”Gäddans girighet känner inga gränser”. Så det är inte underligt att vi kallar den för en krokodil. Ofta biter den över fisk som är för stor för att svälja, dess girighet blir sin egen död. Svenska rekordet är idag på 19,34 kilo. Men många gäddor är tagna över 20 kilo, där dock fångstredskapen eller invägningen, ifrågasatts. Bland annat finns rykten om en 30 kilos gädda från Hornavan i Arjeplog. Bland dessa krokodiler är det honorna som blir störst. Väldigt få hanfiskar når tio kilo. Idag är det mer vanligt att man mäter längden på gäddorna, än vikten, då fler och fler fiskare fångar och sätter tillbaka sina gäddor. En meter lång gädda är en trofé.

STORSKALLESIK (coregonus peled)I sjön Storvindeln, i Vindelälven, finns en alldeles unik fisk – storskallesiken. Först trodde man att det var en ekotyp av andra sikar. Men den morfologiska skillnaden är betydande, med bland annat större ögon, större mun och extremt många gälräfständer. Samtidigt som denna ”ursik” är akut hotad, är den mer eller mindre helt okänd. Tidigare trodde man att den hade släkt i Sibirien, men så är inte fallet. För den klassiska siken, som är en underbar matfisk, är sikhåvningen på patorna vid Torne- och Kalixälven ett skådespel varje sommar. I kulturbyn Kukkola är siken ständigt närvarande i både forsen och restaurangen.

l a x ( s a l m o s a l a r )

g ä d d a( e s o x l u c i u s )

storskallesik (coregonus peled)

Text: Håkan Stenlund Illustrationer: Lisa Wallin/Märkvärdig

ABBORRE (perca fluviatilis)Skinn från abborren användes förr vid kaffekok, som så kallade ”klarskinn”. Man silade bort sumpen genom ett abborrskinn så att kokkaffet skulle bli ”klart”. Enok Sarri i Nikkaluokta spådde väder i renmagar och på abborrfenor. En annan väderspåman, Jean Jönsson, mindes att alla abborrfenor hösten 1965 var kolsvarta. Den vintern blev också synnerligen svår. Abborren fick förresten sina ränder när Sankte Per tappade sina nycklar i sjön där abborren fanns. När abborren inte tog upp nycklarna blev de andra fiskarna sura och slog abborren alldeles randig. Det är annars ovanligt att inte abborren nappar. Svenska rekordet ligger på 3,15 kilo, men kilos fiskar får ses som en fin trofé. Abborren är dessutom en väldigt god matfisk.

abborre(perca fluviatilis)

21

ELRITSA (phoxinus phoxinus)Sveriges vanligaste fisk. Ändå en art som knappt någon vet vad det är, för man tror det är något annat. Som en annan fisks yngel och småfisk. Elritsa kallas ibland kvidd. Men andra lokala namn kan vara alkuva, alkutta, alekula, alkura, kur, äling, sabbik, elling, glirr, gli, blindsill, budd, hundgädda, iggling, im, kvidd, laxbådd, lortbuk, mjolpus, mudd, myrsik, spragg, stensil, görkänga, skinnfisk, plump, agn, ölkytt och örkytt. Så nästa gång du går och badar och badviken är full av 6–8 cm långa småfiskar är det troligt en elritsa du ser.

KANADARÖDING (salvelinus namaycush)En sentida invandrare till Swedish Lapland. Eller, snarare ett slags forskningens ”gulag.” Dessa laxfiskar – ibland lite elakt kallade ”gäddöringar” – sattes in i de stora fjällsjöarna för att äta småfisk. Enligt forskarna skulle de inte kunna föröka sig i dessa nya vatten. Men i princip struntade den nya arten i båda delarna. Småfiskbestånden är inte nämnvärt påver-kat och kanadaröding reproducerar sig friskt. Idag bedrivs världsledande forskning i Ammarnäs av Umeå Universitet. Och många trollingfiskare finner fina utmaningar i jakten på kanadarödingen.

RÖDING (salvelinus alpinus) Fiskeskribenterna kallar ofta rödingen ”Fjällvärldens egen Greta Garbo”. Dels för dess skönhet. Dels för dess humör. Ingen annan fisk kan få fjällfisket att pendla så mycket i humör som denna Kameliadam. Ena sekunden hugger den på vad som helst. I nästa ögonblick stört omöjlig att lura överhuvudtaget. Bland kockar är röding en eftertraktad matfisk. Den är lite fetare än andra laxfiskar och därför inte så lätt att steka till den blir ”torr som en planka”.

HARR (thymallus thymallus)Det sägs att harren fått sitt latinska namn från att den lämnar efter sig en svag doft av timjan, thymos, när den fångats. Det är den stora skimrande ryggfenan, bland sportfiskare ofta kallat ”seglet”, som är dess största kännetecken. Och att den är en verklig humörhöjare för oss fiskare. För det brukar alltid finnas en harr som är på humör att hugga. Och finner du en finner du många. Harren lever i stim. Den finns i hela Swedish Lapland, från hav till fjäll. En harr på kilot är fortfarande en trofé, men här fångas varje år många fiskar över två kilo.

ÖRING (salmo trutta) En friskvatten kameleont och nästan alla sportfiskares dröm. Öringen kan anpassa sig till alla slags livssituatio-ner, så länge det finns bra vatten. Du har den anadroma, eller havsvandrande, typen som lever sitt liv i Östersjön och sedan går upp i älvarna för lek. Du har bäcköring-varianter som stannar i små vattendrag och helt enkelt anpassar sin storlek efter sitt livsutrymme. Och du har den insjölevande ekotypen som vandrar upp i åarna för att leka under hösten och kan bli hur stora som helst. Svenska rekordet, 17 kilo, är just från en sjö i Swedish Lapland. Den togs 1991. Så det är väl dags att slå det nu.

SIKLÖJA, (coregonus albula)Som sportfisk är den kanske inte ens nämnvärd men som individ helt spe-ciell. Ett slags matriarkat i norra Östersjön. Eller snarare – en fisk utsatt för gynolatri. Där ”kvinnorna”, honfiskarna i stimmet, dyrkas för sin rom medan hanfiskarna i bästa fall blir nedsaltade och grillade på ett halster över en öppen eld. Kalixlöjrom är sedan 2010 Sveriges första ursprungs-märkta livsmedel, alltså i samma klass som Champagne och Parmesan. Och frågar du oss gör den sig bra till båda två och en hel del annat.

elritsa(phoxinus phoxinus )

k a n a d a r ö d i n g( s a l v e l i n u s n a m a y c u s h )

fjällröding(salvelinus alpinus)

ö r i n g( s a l m o t r u t t a )

siklöja(coregonus albula)

h a r r( t h y m a l l u s t h y m a l l u s )


Skönheter& ODJUREN

Text & Foto: Ted Logardt

När det kommer till sportfiske är Skellefteå känt för framför allt två saker: laxar och gäddor. Eller skönheter och odjur, om man så vill.

d i m m a n l i g g e r tät . Det är en av sommarens absolut sista morgonar. Egent-ligen vet jag inte vad jag gör här. Jag är ju laxfiskare och lax finns i Byske- älven, Åbyälven eller möjligtvis i Kågeälven. Inte här, i Stora Bygdeträsket.

Jag tror vi börjar i viken där borta, säger Magnus och vrider på gasen så båten planar. Magnus, eller Mangeboy som han kallas, är gäddfiskare. Ja, faktiskt en av Sveriges främsta. För något år sedan fiskade han brallorna av alla sörlänningar i en nationell gäddfisketävling genom att fånga fem gäddor på en sammanlagd längd av 597 centimeter. Samtliga tagna i skelleftevatten.Och idag har han lovat att lära mig fiska storgädda.

UTMANINGARMagnus berättar att i stort sett alla fiskevatten runt Skellefteå kan producera gäddor över 100 centimeter. Utmaningen ligger i att hitta de vatten där de längsta gäddorna väger tyngst.

– Den största utmaningen med laxfisket, säger jag, är att lära sig blunda. För fakta. Som att det krävs minst tusen kast för varje fångad blanklax i Norrland. Statistiskt sett.

– Statistik är inget att lita på, säger Magnus och skrattar. Vi riggar spön. Fem stycken. Det gäller anpassa metoden till omständig-

heterna. Och nu ska vi fiska Västerbottens största sjö och då är det trolling som gäller.

– Stora gäddor kan stå lite varstans, säger han. En framgångsfaktor är att kunna täcka så mycket vatten som möjligt.

Ordning på grejerna. Magnus kollar hela tiden sjöns bottenstruktur med hjälp av ett ekolod.

23

Magnus, eller Mangeboy som han heter i gäddfiskekretsar, är en av Sveriges skickligaste storgäddjägare.


STORA FISKAR MÄTS I CENTIMETERFör Magnus är gäddfiske på allvar. Han fiskar målmedvetet och tänker strategiskt. Ja, han gör till och med sina egna beten, och de har fångat så många och stora gäddor att de numera går att köpa i fiskebutiker runt om i hela landet.

– Du vet, säger jag medan Magnus rotar runt i en av de överfulla betesboxarna, jag har fått en västerbottenslax på 112 centimeter. Knallblank.

– Min största gädda mätte 122 centimeter, kon-trar han. Den såg ut som en vattensjuk stock när den kom upp.

Centimetrar är viktiga för en sportfiskare. Förr om åren var det bara vikt som gällde. Kilon och gram. Nu mäter man lika gärna sina fångster. Det har med catch and release att göra, ett begrepp som betyder att man släpper tillbaka fisken efter att man fångat den.

– Stora fiskar gör mer nytta i vattnet, säger Magnus. Catch and release är nödvändigt om vi vill ha ett bra fiske även i framtiden.

Ljust eller mörkt – betesvalet kan vara avgörande.

Catch and release är en förutsättning för ett fortsatt bra fiske på stora gäddor.

25

PERSONBÄSTALite försynt avslöjar jag att min största gädda är en sommarfisk på 2,5 kilo.

– Då kommer du att persa idag, säger Magnus. Här är det bra med betesfisk.

Han pekar på ekolodet. Det dröjer inte länge innan det sitter en gädda på ett av Magnus beten.

– Säkert en skaplig fisk, säger han och räcker mig spöet.

Drillningen blir odramatisk. Magnus tar vant gälgrepp på gäddan. Knappa sex kilo visar vågen. Som laxfiskare har jag lite svårt att acceptera hur lätt gäddfisket tycks vara.

– Mindre gäddor är inga större problem, säger Magnus. De riktigt stora, däremot, kräver att man vet vad man gör.

– Mindre gäddor? säger jag förnärmad. Jag har ju precis mer än dubblat mitt personbästa.

SLUTET GOTT?– Nej, säger Magnus. Inte så här.Han tittar tomt på det öppna beteslåset. Vi har

precis tappat en stor fisk. En riktigt stor, även med Magnus mått mätt.

– Plus tio, säger jag. – Alla gånger. – Sånt händer. Det är ju stora fiskar. – Men inte på det här sättet. Inte på grund av

ett öppnat beteslås. Han hakar på ett nytt bete på spöet. Vi trollar

ytterligare en halvtimme. Vi säger ingeting till varandra. Det syns att Magnus tar den förlorade gäddan hårt. Till sist säger han:

– Nä, nu skiter vi i det här. För ibland måste man bara bryta ihop och

komma igen – även om man är en av Sveriges framgångsrikaste storgäddjägare.

FEM FISKEVATTEN I SKELLEFTEÅ ATT LÄGGA PÅ MINNET:• Byskeälven – rikskänd lax- och havsöringälv. • Kågeälven – havsöringsfiske i toppklass (vår och höst)• Stora Bygdeträsket – Västerbottens största sjö och en

given hotspot för storgäddfiske. • Burträsket – gäddsjö med ett av landets nordligaste

gösbestånd. • Svartbäcksträsket – flugfiskesjö med stor, vild brunöring. Vill du ta en genväg till fina fiska? Boka en fiskeguide för en dag med lokalkännedom.

Mer information hittar du på: www.visitskelleftea.se/fiske

Ted Logardt är engagerad fiskare som kanske nu även ser tjusningen i att jaga odjur.

Med ett stadigt gälgrepp kan du

säkert kroka av gäddan, även

om betet sitter trångt till.


I 25 år jobbade han som frilansreporter. Med fiske, jakt och skidåkning på alla kontinenter – i nästan hundra länder – som arbetsuppgift. Han är en av outdoor-företaget Patagonias ”Flyfishing Ambassadors”. Vi tyckte att det var läge att Håkan Stenlund fick förklara varför han flyttat hem till Sorsele – hem till världens kanske bästa fiske. Och vem bättre lämpad än Håkan själv att sköta hela intervjun?

Meningen med livet. Text: Håkan Stenlund

Foto

: Håk

an S

tenl

und

En dag på jobbet kan vara grå, kall, fångstlös och alldeles, alldeles underbar.

Sorsele, men helt ärligt, är inte det lite bakom?Det hela beror egentligen på vad du vill ha ut av livet. Sorsele är inte en världsmetropol. Men om du spenderat hela ditt vuxna liv med att tänka på att allt du egentligen vill är att gå och fiska – ja då är ”lite bakom” ett bättre alternativ.

Sedan kan jag väl tycka att är det där lite orättvist. Om vi tar Sorsele, som exempel, så är det så att jag har fyra flygplatser inom 90 minuters bilkörning. Lägger vi på en timme till har jag ytterligare fyra. Om du åker på vilken charterresa som helst, är tre timmar transfer inget ovanligt. Det här inte något ovanligt för hela Swedish Lapland. Så istället för att

prata avstånd borde vi prata tid. Det är ändå tiden som vi reser.

Men världens bästa fiske. Var har du fått det ifrån?Från mina resor, det jag sett. Öring-arna är inte större i Nya Zeeland eller Montana än här. Sedan är väl fiske-upplevelsen, själva ”paketeringen” som vi turistfolk brukar prata om, lite annorlunda där. Men jag har svårt att tro att speciellt många ställen i världen kan ge mig en 15 kilos lax, en tio kilos gädda, en fem kilos öring, en tre kilos röding, en två kilos harr, en kilos abborre på en fiskeresa med inte mer än en timmes bilkörning. Men så är det här, varje dag det är säsong, om du förstår.

27

Foto

: Gös

ta F

ries

Okej. Det finns många fiskar, och stora fiskar. Räcker det för att hävda världens bästa?Det är i alla fall en början. När det gäller bra fiske finns det flera variabler att ta in i ekvationen. Men ett är alltid säkert - lite folk och mycket vatten ger bra fiske.Andra faktorer är förstås mängden fisk, eller variationen på fiske. Min kompis var i Gargån (biflöde till Vindelälven red.anm.). Han fick åtta olika arter från samma sten. Öring, harr, gädda, abborre, sik, id, siklöja och stäm. Ett annat sätt är att mäta storleken på fisk. I princip kan du fånga något till ABU’s ”Rekordfisken” varje dag du är ute här. Och sedan kan vi lägga till priset du betalar och tillgängligheten. ”Mer pang för pengarna” är svårt att finna.

Vad är det då med fisket som fått dig att fastna?Varje fiskare har nog sitt eget svar. För mig började det med att en öring tog min fluga när jag var sex år. Sedan dess har jag ofta funderat på vem som fång-ade vem. Men min resa är inte speciellt olik många andras. Först vill du fånga många fiskar, sedan stora fiskar, sedan ”svåra” fiskar. Ja, det händer att vi pra-tar om att ”överlista” dem – trots att det ändå bara handlar om en varelse med en hjärna stor som en jordnöt. Till sist har du liksom gått varvet runt – och du vill bara vara ute. Jämt.

Patagonia då, hur blev det så?Jag vet inte riktigt. Jag har på något sätt alltid varit en ”patagoniac”, sedan de kom till Sverige på 1980-talet. Men som frilansjournalist kändes det inte etiskt rätt att vara ”ambassadör”. Men jag gil-lar verkligen deras filosofi, som i senaste reklamen: ”It’s better than new – it’s worn”. Det är en filosofi du kan använda på hållbart fiske, eller på hela livet ock-så. Kasta inte bort det som går reparera. En gång i tiden var det ju det vackraste du hade. Vissa fiskar, eller kärlekar, eller vadarbyxor, är helt enkelt för värdefulla för att bara ”fångas” en gång.

Ja, men låt oss komma tillbaka till Sorsele ett ögonblick. Kan verkligen det faktum att det nappar ta bort det faktum att du försakar allt det andra?Allt det där andra! Nu låter du som en del av mina storstadsvänner. Vi har ibland en märklig föreställning om in-landet. ”Där händer väl inte så mycket”. På sätt och vis kanske det stämmer. Det finns inget kulturhus du kan gå till, med armarna i kors, för att lyssna på kultur. Vill du ha gitarrspel får du fixa det själv. Men jag gillar den där typen av ställen. Där folk gör något, där de deltar i själva samhället. Poesisällskapet i Sorsele har gett ut tre antologier. Med dikter från mer än 150 olika människor. Det är fem procent av kommunens befolkning. Var tjugonde person som jag träffar på affärn kan kalla sig poet. Jag är inte säker på att det är så överallt.

Men målar du inte allt i rosa skimmer nu?Det är ändå viktigt att fråga sig själv om vad vi tycker är viktigt. Vi har, i de allra flesta fall och utifrån de förutsättningar som finns, en möjlighet att välja den livskvalitet vi önskar. Jag lägger mig egentligen inte i hur andra lever, jag har nog med mitt eget. Och om det är viktigt för dig att göra ”bostadskarriär”, så är väl inlandet inte stället att vända blicken mot. Men om du istället priori-terar ett liv där du hellre går och fiskar än köar bakom ett stoppljus så är det ett alternativ. Allt beror väl på hur du per-sonligen definierar livskvalitet. Och för mig finns den oftast i kallt vatten.

UPPTÄCK MER PÅ: www.facebook.com/swedishlaplandinstagram: swedishlapland twitter: @swedishlaplandwww.swedishlapland.com

P O L C I R K E L N

P O L C I R K E L N

SW

ED

I S

H L


ES

NO

RD

LIG

AS

TE

D

ESTINATION

N

ORG

E

F I NLAND

S V E R I G E


A T L A N T E N

e 4

e 4

SKELL E

F T E Ä L V E N

P

I T E Ä L V E N

LULEÄ

L V E N

RÅNEÄLVEN

KALIX

ÄLVEN

G OL F S T R

ÖM

ME

N

TORNEÄLVEN

T O RN E T R Ä S K

S K Ä RGÅ R D

VIN

DELÄLVEN

K I R U N A

G Ä L L I V A R E

Ö V E R K A L I X


P A J A L A

K A L I X

B O D E N

A R V I D S J A U RA R V I D S J A U RS O R S E L E

S O R S E L EÄ L V S B Y N

H A P A R A N D A

L U L E Å

J O K K M O K K

A R J E P L O G

P I T E Å



Idé,

text

& fo

rm: S

wed

ish

Lapl

and

Vis

itors

Boa

rd •

Text

: Ted

Log

ardt

, The

rese

Olo

fsso

n, H

åkan

Ste

nlun

d • I

llust

ratio

ner:

Lisa

Wal

lin, M

ärkv

ärdi

g • O

msl

agsb

ild: T

ed L

ogar

dt •

ww

w.s

wed

ishl

apla

ndvi

sito

rsbo

ard.

com

I Swedish Lapland hittar du unika arktiska upplevelser. Här högt uppe vid Polcirkeln kan du, tack vare den varma Golfströmmen i Atlanten, uppleva årstider med vida kontraster mellan polarnätter med sprakande norrsken i ett vitt vinterland, och varm sommar fylld av bad och 100 dagar utan natt under midnattssolen. I öst – 300 km kuststräcka mot världens största bräckvattenskärgård med tusentals öar. Sand-stränder, fiskelägen och unika råvaror. I väst – vidsträckta fjäll, bäckar med vatten så rent att det går att dricka och mängder av äventyr runt knuten. Däremellan den stilla, gåtfulla, givmilda skogen och älvdalar från Skellefteälven i söder till Torne- älven i nordöst som alla bjuder på sina unika särdrag. Här är traditionerna och kulturen stark, och kärleken till naturen ännu starkare. Välkommen att dela vår arktiska vardag och naturnära liv.

Välkommen till Sveriges nordligaste destination!

FINANSIÄRER: TRYCK: GTC Print PAPPE R: Multi Design Original

fishing in swedish lapland

Documents