fiolen min, nr 1/2015

28
Nr 1/2015 46:e årgången FIOLEN MIN Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

Upload: fiolen-min

Post on 24-Jul-2016

229 views

Category:

Documents


4 download

DESCRIPTION

Ett dygn folkmusik på Finska viken – Folklandia • Orivesi All Stars årets grupp i Kaustby • Spelmanskurs i Orivesi • inför Spelmansstämman i Mariehamn • Mästerspelmännen – traditionsbärare • om spelmansförbundets barn- och ungdomsverksamhet • ”Musiken är allt i livet – och ännu mer” • A.F. Stares notbok från 1806 • Åke Grandell in memoriam • Återträff med Brages spelmanslag.

TRANSCRIPT

Page 1: Fiolen min, nr 1/2015

Nr 1/201546:e årgångenFIOLEN MIN

Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

Page 2: Fiolen min, nr 1/2015

2

Fiolen min

Tidskrift förFinlands svenska spelmansförbund rfISSN 0782-3479

Ansvarig utgivare:Stefan Kuni

Redaktörer:Siv EkströmÖnningebyvägen 53422140 Mariehamn040-518 [email protected] Axel [email protected]

Ordförande Stefan Kuni+49 151 230 [email protected] Viceordförande Bjarne Lundsten0400-872 044 [email protected]

Spelmansförbundets kansliHandelsesplanaden 23 B65100 Vasa

Kansliet är öppet måndag-torsdag kl 9 - 13

OrganisationssekreterarePia-Stina Sarin06-312 4699gsm 0500-560 [email protected]

INNEHÅLL

Annonser:Helsida 270 euro Småannons (75 x 27 mm) 45 euro Halvsida 130 euro Miniannons (27 x 35 mm) 30 euro 1/4 sida 100 euro 1/8 sida 70 euro Kontakta kansliet för bokning

Stämledaren ..........................................................3På gång .............................................................. 4-5Ett dygn folkmusik på Finska viken ............. 6-8Orivesi All Stars årets grupp ..............................9Spelmanskurs i Orivesi ............................... 10-11Spelmansstämman i Mariehamn ............... 12-15Mästerspelmännen - traditionsbärare ....... 16-17Barn och ungdomsutskottet informerar .........18Lägerinfo .............................................................19”Musiken är allt i livet - och ännu mer” ... 20-21Om en gammal notbok ................................ 22-23 Åke Grandell in memoriam ..............................24Rapporter från Västnyland och Närpes ..........25Spelmanslaget som vi minns ............................26Skivrecensioner ..................................................27 Händelsekalender ..............................................28

Fiolen min 1/2015

Nästa nummer av Fiolen min kommer ut i juni. Deadline för material är den 1 maj.

www.spelmansforbundet.fi [email protected]

Finlands svenska spelmansförbund r.f.

Tryckeri: Fram, Vasa, www.fram.fiUtges med stöd av Föreningen Konstsamfundet

Marianne Maans på Folklandia på återföreningskonsert med Pirnales. I bakgrunden Sinikka Kontio. Foto: Birgitta Eklund-Strang, FMI

Johanna Lönngren050-377 [email protected] Per-Henrik Lithén 050-339 [email protected]

Andreas Norrvik041-465 [email protected]

Kurt Svahnström02-4587404, 0400-774 [email protected] Inger Hagströ[email protected]

Linnea Holmberg 040-558 2075 [email protected]

Glen-Stefan Qvarnströ[email protected]

Göran Jonsson09-877 9294, 0500-232 [email protected]

Birgitta Eklund-Strang06-319 5600 (tj.), 044-317 [email protected]

Styrelseledamöter

Page 3: Fiolen min, nr 1/2015

3

STÄMLEDAREN ORDFÖRANDENS SPALT

Bästa spelmän och läsare av Fiolen min! Eftersom jag inte mera ställer mig till förfogande för ordfö-randeposten så är det här min sista Stämledare. Jag

tänkte att det som avslutning kunde passa med en liten återblick till 2007, då jag vid förbundsdagen i Ekenäs blev vald till ordförande. Vad jag skrev i min första ledare i nr 2/2007 anser jag fortfarande är av stor vikt. Som ny ordförande ville jag arbeta för en nytändning för den finlandssvenska folkmusiken. Det är i högsta grad fortfa-rande aktuellt, men kanske vi under de gångna åtta åren fått till stånd en del nya saker på olika håll? Jag skrev t.ex. om att arbeta för att få ungdomarna intresserade av folkmusik. Där finns ännu mycket att göra, men under åren har vi genomgående haft ungdomar och återväxt som viktiga teman. Vi har t.ex. initierat EU-finansierade projekt för att vid kurser omväxlande i Sverige och hos oss sammanföra finlandssvenska ungdomar och ungdo-mar från Hälsingland under namnet Ung folkmusikbro. Vi har också försökt utveckla vårt traditionella sommar-läger genom samarbete med Martin Wegelius institutet (MWI). Nu i år valde vi att försöka nya grepp genom en sommarträff i stället för läger, medan MWI glädjande nog fortsätter med kammarmusik- och folkmusiklägret i egen regi. Vi har också försökt initiera och stöda nya kurser för nybörjare och amatörpedagoger. Där anser jag att i tyngdpunkten i framtiden måste läggas!

Ett evigt tema är ökad synlighet i media och i sam-hället. Där har jag bidragit litet genom en intensiv debatt i Hufvudstadsbladet för ett antal år sedan

om folkmusikundervisning, som sedan Ulrica Taylor vid FAMI nappade på, och hon fick till stånd de första diskussionerna med alla aktörer inom det finlandssven-ska folkmusikfältet. Det ledde senare fram till det som numera är nätverket Lirarna. Ett annat sidospår från samma diskussioner ledde till det seminarium som FMI och Folkmusiksällskapet rf. startade och som fortsätter i deras regi, men i anknytning till folkmusikfestivalen Vasa Folk. Vasa Folk är ju är ett annat nytt initiativ som jag arbetat för, först inom folkmusikgruppen Trinda och numera som aktiv inom den nybildade föreningen Vasa Folk rf.

Ett tema som jag lyfte fram i min första ledare var att åter aktivera spelmän som man vet att tidigare någon gång varit aktiva. Jag uppmanar alla läsare att fundera om det finns någon som förut var med och spelade folkmusik, men som av någon anledning blivit utanför spelmansgemenskapen. Ryck honom/henne i ärmen och försök få dem med!

Utbildning och kurser har varit ett viktigt tema för mig. Det behövs i dag många olika typer av kurser, ef-tersom vi spelmän har olika bakgrund, vi spelar olika instrument och har olika musikaliska preferenser. Nå-

gon är mer eller mindre självlärd, andra har gått något år i musikskola, medan andra kanske har en gedigen musikutbildning bakom sig. Gemensamt för alla är att via kurser kan alla komma samman och lära sig låtar, teknik och så mycket mera. Bland det viktigaste anser jag vara samvaron på kurserna, och att man får en chans att lära känna duktiga folkmusiker och höra dem berätta om sin syn på folkmusiken. Kurserna är också ett bra forum för spelmän som kanske inte spelar aktivt i ett lag att träffa likasinnade och få inspiration att komma vidare.

Slutligen vill jag tacka alla styrelsemedlemmar, vår organisationssekreterare Pia-Stina Sarin, vår redaktörsduo Siv Ekström och Axel Kronholm,

spelmän, vänner och andra inom folkmusikkretsarna som jag haft förmånen att få lära känna och arbeta till-sammans med för att föra folkmusiken i Svenskfinland framåt. Som tur är så kommer jag naturligtvis inte att helt lämna folkmusiken, tvärtom! Jag kommer att fortsätta att arbeta med olika folkmusikprojekt, och så kommer jag naturligtvis på olika sätt att delta i stämmor, kurser och andra aktiviteter! Så vi ses!

Med hopp om fortsatt utveckling och framgång för den finlandssvenska folkmusiken sätter jag här punkt!

Stefan Kuni

Page 4: Fiolen min, nr 1/2015

4

På gång

Folklandia är en årligen återkommande vinterfestival ute till havs, fullspäckad med folkmusik och folkdans. Kryssningen i januari 2016 blir den 21:a i ordningen och andra året som festivalen sker på M/S Baltic Queen.

Finlands svenska spelmansförbund är en av medarrangörerna och har reserverat 36 platser enligt följande:

- 10 platser: 5 x A-hytt, 2 pers/hytt (150 €/pers)

- 20 platser: 10 x B2-hytt, 2 pers/hytt (135 €/pers)

- 6 platser: 2 x B-hytt, 3 pers/hytt (120 €/pers)

Därtill finns sex platser i B-hytt, 4 pers/hytt (90 €/person). Meddela intresse.

Önskar man uppträda kan speltid reserveras via huvudarrangören Pispalan Sottiisi under adressen www.sottiisi.net, men det här förutsätter att man fått en hyttplats bekräftad.

Spelmansförbundet kommer som tidigare år att reservera speltider för Västnyländska spelmän och Österbottniska spelmän, så möjlighet att uppträda finns fastän man inte kommer som ett helt spelmanslag. Och på ett så pass stort fartyg som Baltic Queen så finns det förstås otaliga möjligheter till buskspel.

Anmälningar med namn, födelsetid, kontaktuppgifter och hyttönskemål skickas till [email protected] senast den 31.10.2015. Platserna fylls i den ordning anmälningarna kommer in. Eftersom det totalt sett finns färre platser år 2016 än tidigare år så kommer platserna att vara attraktiva.

Anmäl er alltså fortast möjligt om ni vill säkra er en plats på en av de mest händelserikaste folkmusikfestivalerna nästa år.

Ethno är ett internationellt världsmusikläger som ägt rum i Dalarna en vecka varje sommar sedan 1989. Förmodligen världens största i sitt slag. Efter några år finns Ethno i närmare 10 länder. Nästa sommar har vi den första Ethno Finland.

Av deltagarna på Ethno kommer ungefär hälften från andra länder. Ethno är öppet för avancerade folk-musiker mellan 18 och 25 år.

Ethno baseras på workshops och grunden för Ethno är att det är de unga deltagarna som själva lär varan-dra. Att som ung folkmusiker få möta och lära ut sin musik och sin kultur till andra unga musiker, samti-digt som man får ta del av hela världens musik. Tan-ken är att ge de unga musikerna tillfälle att utvecklas både musikaliskt och personligt, att skapa nya kon-takter och nätverk över gränserna, skapa förståelse och respekt för andra människor och kulturer.

Ethno bygger på workshops där deltagarna själva lär och lär ut, i princip helt på gehör. Givetvis sker detta med assistans av någon av Ethnos konstnärliga

ledare, men grunden för Ethno är att det är de unga deltagarna som lär varandra.

Ledare: Allan Skrobe, gitarr och Mandola-spelare från Skåne. En Ethno ledarveteran somt har gjort mera än 20 ethno´s i många länder!

Antti Järvelä, fiol, gitarr, kontrabas etc. spelare från Kaustby. Har varit i många Ethno-läger före detta.

Pris: Finländska deltagare 300 euro, skandinaviska deltagare 290 euro, övriga 250 euro. Anmälning och info: www.kansanmusiikkiliitto.fi/ethnofinland

Ethno Finland 2015 arrangeras av Suomen Kansan-musiikkiliitto i samarbete med bl.a. Konserttikeskus, DUNK, Lirarna / Martin Wegelius institutet, Käpylän musiikkiopiston kansanmusiikkilinja och Maailman musiikin keskus.

Folklandia 8-9.1.2016: Helsingfors – Tallinn – Helsingfors

Ethno Finland 3-9 augusti 2015

Page 5: Fiolen min, nr 1/2015

5

På gång

Inför årsmötet Spelmansförbundet har under tidi-gare år vid förbundsdagen utsett en valberedning inför följande års för-bundsdag. Valberedningens uppgift har varit att ta reda på om de sittande styrelsemedlemmarna ställer sig till förfogande för eventuellt återval, och att meddela resultatet i Fiolen min.

Tanken med valberedningen har varit att ge spelmännen ute i regio-nerna tid att engagera någon an-nan i fall de planerat att återvälja sin representant men denne inte ställer upp för återval.

Vid 2014 års förbundsdag från-gicks systemet med valberedning och beslöts att uppgiften skulle skötas av organisationssekretera-ren.

Undertecknad har nu kontaktat alla ordinarie styrelsemedlemmar samt deras suppleanter och hört sig för om de är beredda att fortsätta styrelsearbetet om så önskas.

Följande styrelsemedlemmar har meddelat att de inte ställer upp för återval: Ordförande Stefan Kuni, ordinarie medlem Per-Henrik Lit-hén, mellersta svenska Österbotten, ordinarie medlem Andreas Norrvik och suppleant Philip Norrvik, söd-ra svenska Österbotten, ordinarie medlem Inger Hagström-Johans-son och suppleant Sofi Lindholm, Åland. Inger ställer sig dock till för-fogande för suppleantplatsen.

Enligt uppdrag,Vasa, den 2 februari 2015

Pia-Stina SarinOrganisationssekreterare

RotFest i Esbo 6-11.4Svenska supertrion Frifot, på bilden ovan, dvs Ale Möller, Lena Willemark och Per Gudmundsson, är årets svenska gästartister på folkmusikfestiva-len RotFest i Esbo i april. Maria Kalaniemi är konstnärlig ledare och hon ser till att det varje år blir ett varierat program på Esbos egen veckolånga folkmusikfestival - alltid också några programpunkter med finlandssvensk touch. Programmet i Lagstads hembygdsgård bjuder i år på dansmusik med Rosenfink och Halsbrytarna. Kungsvägens musikinstitut medverkar med en konsert i Vindängens musiksal. Kända finska grupper som medverkar i festivalen är Sväng och Esko Järvelä Epic Male Band. Måndag till lördag är det evenemang, kolla in hela programmet på webben:

www.juurijuhla.fi

Låtkurs i BingsjöHelgen 9-10 maj är det spelkurs på Gamla Prästgården i Bingsjö. Låtar efter den mycket specielle spelman-nen Wilhelm Hedlund från Klock-arnäs, Enviken, lärs ut på gehör av riksspelmannen Åke Wänn, känd ledare för Svärdsjö spelmanslag.

Kursen kostar 1500 SEK, då ingår boende i flerbäddsrum (för 100 SEK extra ingår lakan) och all mat för en och en halv dag, samt notmaterial. Förfrågningar och anmälningar till [email protected].

Spelmansteater i SunneVästanå Teater i Sunne i Värmland ger i sommar en pjäs om spelmans-legenden Lomjansguten - den fattiga torparpojken Per Jönsson Lumiai-nen, som tack vare fiolen kom sig ut i världen. Som efternamnet antyder var han finnättling och uppvuxen i den värmländska finnskogen. Regi av Leif Stinnerbom.

Premiär i Berättarladan på mid-sommardagen och sen håller man på ända till slutet av augusti. Mer info på www.vastanateater.se.

Page 6: Fiolen min, nr 1/2015

6

För ungefär två månader sedan sedan åkte jag tillsammans med 2499 andra (de sa att det var 2500 med!) färja mellan Helsingfors och Tallinn under nästan ett helt dygn. Eller om man ska vara ärlig så låg vi mest i Tallinns hamn. Det var dags för den årliga Folklandiakryssningen när folkmusikentusiaster från hela Finland samlas på en chartrad färja och spelar, lyssnar och dansar en kväll, en natt och en dag. Från fredag kväll till lördag eftermiddag. I år genomfördes Folklandia för tjugonde gången!

Det är nördigt, men glatt och fullkomligt oemot-ståndligt. Unga som gamla samlas förväntans-fulla i hamnen på fredagseftermiddagen och står där länge och väntar på att få gå ombord, spanar in bekanta och längtar efter att få börja kryssandet.

I alla hörn som tänkas kan står det folk och spelar redan innan färjan lagt ut. I alla caféer och barer och discon, ja till och med i konferens-avdelningen har man riggat scener för folkmu-sikgrupper och dansare. Ett stort programblad

Ett dygn folkmusik på Finska vikenSibbo spelmanslag ”buskspelar” ombord på Baltic Queen. Foto: Birgitta Eklund-Strang, FMI.

Page 7: Fiolen min, nr 1/2015

7

på två sidor radar upp vad som händer på alla scener och det gäller för alla att spana in sina favoritkonserter och däremellan hinna med lite mat och dryck också. Efter nästan ett dygn är färjan tillbaka i Helsingfors hamn och det är dags att krypa ut ur bubblan och åka hemåt.

Nästa års Folklandiakryssning brukar bli full-bokad alldeles kort efter att årets kryssning är avslutad. När man lyckats få en plats för en hundring ungefär har man en koj i en hytt och kan gå på alla aktiviteter och konserter utan att

behöva hala fram plånboken. Proffsen och de glada amatörerna blandar sig på ett naturligt sätt, de jammar ihop i något ledigt hörn, de lyssnar på varann och dansar tillsammans. En höjdpunkt under resan är nattkadriljen eller ”Huutokatrilli” som det står i programbladet. På det största dansgolvet samlas vid midnatt så många som bara får plats, Antti Savilampi den outtröttlige, med headset på, instruerar först alla ivriga i alla turer som ingår. Det brukar ta en god stund bara det. Och så spelar JPP intensiva kadriljmelodier i ett enda kör i minst en halv-

Ett dygn folkmusik på Finska vikenOvan nattkadriljen. JPP spelar och Antti Savilampi leder. Foto: Siv Ekström. Nedan Sibbo spelmanslag spelar till dans.Foto: Birgitta Eklund-Strang, FMI.

Page 8: Fiolen min, nr 1/2015

8

timme, kanske en hel. Antti ropar instruktioner och alla dansar. Det är säkert allra roligast att vara med på golvet, men det är en fröjd att titta på också. Vilken gemenskap och vilken glädje!

Antagligen är man ganska udda som reser med nattfärja till Helsingfors för att stiga ombord på en annan färja för ett dygn ombord och sedan tar man bussen till Åbo och kvällsfärjan hem. Men tamejsjutton att det är det värt! Ett dygn

i bubblan Folklandia varje år gör gott åt själen. Alla ombord är ens kompisar fast man inte känner mer än en handfull personer, vi är alla med på samma fest och ler vänligt mot varandra när vi trängs i kön efter kaffe eller mat. Kanske borde jag boka in mig till nästa år redan nu så länge det finns en chans…

Siv EkströmTexten tidigare publicerad på livslard.blogg.hbl

I konferensavdelningen hade man riggat till en scen för mindre konstellationer och intensivt lyssnande (som stördes lite ibland av ivriga dansfötter på våningen ovanför). Överst: Erlend Viken trio. Foto: Marie Lönnblad, FMI. Nedan: Antti och Arto Järvelä. Foto: Birgitta Eklund-Strang, FMI.

Page 9: Fiolen min, nr 1/2015

9

Orivesi All Stars– årets grupp på Kaustbyfestivalen

Längst till vänster i gula byxor står ledaren för Orivesi All Stars - Antti Järvelä. Bilden är från årets Orivesikurs. Foto: Päivi Ylönen-Viiri.

På Kaustbyfestivalen har man varje år en grupp med hederstiteln ”Årets grupp” - det ska vara en grupp som utmärkt sig på något sätt, till exempel med en lång karriär och stort kunnande, friska grepp eller särskilda meriter. På Folklandia-kryssningen kungjordes att det är Orivesi All Stars som i år får bära titeln ”Årets grupp”.

Orivesi All Stars är Finlands största spelmans-orkester som fungerat sedan 2011 under ledning av Antti Järvelä. Orkesterns enda syfte är att i god anda idka trevligt samspel. Spelglädjen får gärna synas och höras. Alla som vill får vara med oberoende av spelnivå - varken ålder eller geografi utgör någon begränsning. Undan-tagsvis ges nu denna utnämning till en grupp utan fast medlemsskara - för att den med sin

fantastiska energi sprider glädjebudskapet om att spela folkmusik tillsammans.

I sin mångsidighet ligger Orivesi All Stars ideo-logiskt väldigt nära Kaustbyfestivalen: tröskeln för att delta är låg, man försöker medvetet riva motsättningar mellan amatörer och proffs, och huvudsaken är den glädje och energi man får av musiken”, sammanfattar Kaustbyfestivalens programproducent Anne-Mari Hakamäki. Med det här valet vill Kaustby även betona årets tema ”kaikki pelaa”, en ordlek som är svår att få till på svenska. ”Alla spelar” ordagrant översatt, men betyder också ”allt funkar”.

Page 10: Fiolen min, nr 1/2015

10

Det här var fjärde året i rad som jag deltagit i den här fyradagarskursen som pågår passligt mellan jul och nyår.

Lärarna hör till toppen bland Finlands folk-musiker. I Orivesi kan man t.ex. lära sej ack-ompanjera och arrangera med konstnärspro-fessorn (m.m.) Timo Alakotila och mandolin med mandolinmästaren Heikki Lahti. I år un-dervisade Emilia Lajunen (känd för oss från Sälgrund) i violin, Arja Koistinen i kantele, och Karoliina Kantelinen (Värttinä) i sångtek-nik. Knappdragspel kunde man studera på fyra olika nivåer med lärare som Jari Komu-lainen, Juha Virtanen, Pekka Pentikäinen och Markku Lepistö. Har man en spelmansgrupp som behöver lite extra rådgivning, så kan man få en egen kurs för det!

Efter att först ha studerat klezmer- och bal-kanmusik har jag nu fastnat för Antti Järveläs spelmanskurs som antagit namnet Orivesi All Stars (OAS). Som Antti förklarar: ”Orivesi”, för den började i Orivesi, ”All” för att alla är välkomna, med vilket instrument som helst, och ”Stars” för att alla får skina. Antti håller numera kursen inte bara i Orivesi, utan över-

allt i Finland, och medlemsantalet i OAS är nu kring 200 musikanter. OAS valdes till årets spelmansgrupp för 2015 i Kaustby!

De nya låtarna som vi nu lärde oss i OAS är nästan alla svenska! T.ex. Schottis från Värm-land (efter Oskar Andersson), Kryp-Jons vals (av Mats Edén, bekant från Sälgrund) och en smäktande polska från Dalsland, Ole å Anna! Dessutom är finska spelmansförbundets all-spelslåtar för i år nyländska, från Sibbo via Esbo och Helsinge till Lojo!

Dessutom hölls i år en kurs för spelmän och andra i folkdans, med mästerfolkdansaren Antti Savilampi.

Glädjande i år var att åldern på deltagarna varierade mer än tidigare. Den yngsta var en jätteduktig 12-årig pojke på fiol. Flera ton-åringar deltog, t.ex. en violinflicka som var skicklig på klassisk musik, men var lite orolig över att hon nu måste lära sej låtar på gehör! Det räckte inte länge innan hon kunde lägga bort sitt fina vibrato, och bli en riktig spelman! Och jag var inte äldst, fast i äldre laget.

Kursen är intensiv. Lektioner varvas med måltider, och på kvällarna är det konserter:

Spelmanskurs i Orivesi

Page 11: Fiolen min, nr 1/2015

11

Första kvällens konsert ordnas av damerna (fast herrar får uppträda också), andra kväl-lens av herrarna (och vice versa), och sista kvällen är det konsert för allmänheten. Det var fullsatt i publiken.

Deltagarantalet var 120 elever, störst på länge. De flesta kommer förstås från Finland, men det finns alltid några från utlandet, bl.a. en andra resans flicka från Australien, ett par från Kanada, ett par från Holland. Jag trodde jag var den enda finlandssvenska, men vid av-skedstillfället upptäckte jag en far och dotter som också var svenska. Annars var finnarna trevliga, och pratade ofta gärna svenska med mig.

Man kan också avlägga prov för spelmans-märke i brons, silver och guld. Nu var det hela åtta spelmän som sjöng, spelade fiol, gitarr, dragspel och t.o.m. triangel för sina märken.

Orivesi-kursen ordnas igen 2015 den 27-30 december. Man kommer dit med tåg via Tam-merfors. Är man medlem av Suomen kansan-musiikkiliitto sparar man 25 €.

Marianne Cygnel

Till vänster en glimt av danskursen, ovan allspel och nedan kursen för tvåradigt dragspel - eller durspel som man säger i Sverige. Foto: Päivi Ylönen-Viiri.

Page 12: Fiolen min, nr 1/2015

12

Det börjar bli dags att anmäla sig till stämman. Du hittar anmälningsblanketten som bilaga i denna

tidning. Du kan anmäla dig med ditt spelmanslag, som spelgrupp eller som enskild spelman. Vi är många spel-män på Åland som ivrigt väntar på ert besök, både gamla och unga.

Spelmansstämman planeras i år av en arbetsgrupp, men våra spelmän är ivrigt med som deltagare på stäm-man. Extra roligt är att barnen från Alandia Strings är med oss i år. Alandia Strings är en föräldradriven för-ening som ordnar fiolundervisning för barn. Idag har föreningen 35 spelande barn. Vår vision i år i arbets-gruppen har varit att inkludera barnen och bära goda traditioner vidare.

Vi har även glädjen att samarbeta med Nordens In-stitut på Åland i år. De firar 30 år på Åland och står för fiolerna för våra gästande nordiska artister Himmer-

land och Skrömta. I övrigt följer vi traditionerna som Spelmansförbundet haft i över 40 år. Spelmän samlas och spelar tillsammans, med varandra och för varan-dra, umgås i trevliga former och bär traditionerna vi-dare. Vi önskar speciellt tacka våra samarbetsparter för att detta nu är möjligt: Nordens Institut på Åland, Ma-riehamns Stad, Ålands Sjöfartsmuseum, Kobba Klintas vänner och Viking Line.

Varmt välkomna till Åland!

Maria Jonsson och Christina Johansson stämmoarrangörer

Spelmansstämman i Mariehamn26-28 juni 2015

Den danska gruppen Himmerland kommer till spelmansstämman i Mariehamn.

Page 13: Fiolen min, nr 1/2015

13

Utfärder

På lördag eftermiddag finns det möjlighet att åka på utfärd, både till sjöss med båt och på land med buss. Du kan välja mellan följande:

Guidad utfärd med båt till Kobba Klintar, en ö ytterst vid havsbandet utanför Mariehamn men en välbevarad gammal fyr, café och en nybyggd mötes- och samlingslokal. Platsen bevaras och drivs av en förening. Otaliga timmar har lagts på bevarandet och rustandet av denna unika miljö. Ön är han-dikappanpassad med fina träspångar som gör det lätt för alla att ta sig fram. Caféet är öppet under vårt besök om någon skulle bli kaffesugen! Har man en gång besökt Kobba Klintar vill man alltid återvända. Pris 20 €/person (begränsat antal platser). Cirka 2 timmar.

Guidad tur till Smakbyn och Kastelholms Slott

Vår guide tar oss med buss till Sund där vi besöker Kastelholms Slott och Mikael Björklunds restaurang Smakbyn. Vi får en guidad tur i destilleriet och får även en smaktallrik med olika delikatesser. Ca 2 timmar.

Den som önskar bli kvar i Mariehamn på lördag eftermid-dag blir inte utan program. Det blir buskspel på olika håll i staden, bland annat på däck på Segelskutan Pommern och i Sjökvarteret, en unik hamnmiljö med träbåtar och båtbygge.

Transport

Spelmansförbundet ordnar busstransport från Österbotten och södra Finland. Bussarna följer med från Åbo till och från Mariehamn och finns med oss under stämman. Bussplats och färjbiljett fås till subventionerat pris. Vi åker med Viking Lines morgonfärja från Åbo på fredag och är framme fredag eftermiddag kl. 14:10. Mat ombord står var och en för själv. Kryssa i på anmälningslistan om du önskar plats i bussen.

Boende

Du kan välja om du vill bo på hotell Cikada tvärs över gatan från Bad-husparken och spelmansstämman eller på Gröna Uddens camping ca 2 kom från stämmoplatsen. Hotell Cikada erbjuder dubbelrum (74 €/rum) med möjlighet till en extrasäng (24 €), enkelrum kan också ordnas(64 €/rum). Frukost ingår.

Gröna Udden erbjuder enkla men trivsamma stugor med två våningssängar och en liten altan under tak med stolar och bord. WC och dusch finns i en service byggnad bredvid. Möjlighet att boka bastu och frukostkorg finns. Pris per stuga 115 €. Begränsat antal.

Man kan även bo i egen husbil, husvagn eller tält på området. Bokas direkt med Gröna Uddens camping www.gronaudden.com

Trähusstaden Mariehamn.

Svenska spelmän på sångfest i Mariehamn 1922. Arkivbild

Page 14: Fiolen min, nr 1/2015

14

Program för spelmansstämman i MariehamnProgrammet är lite mera omfattande i år. Vi samarbetar med Nordens Institut på Åland som firar 30 år på Åland i år. Det ger oss möjlighet att i år bjuda in två nordiska grupper som uppträder var sin kväll. Himmerland (Danmark) spelar på fredag kväll och Skrömta (Sverige/Åland) spelar på lördagen.

Himmerland håller även en låtkurs för intresserade på lördag förmiddag innan de reser vidare på nästa uppdrag. I övrigt är programmet enligt traditionen, dock anpassat till färjtiderna.

FREDAG

14.10 Ankomst till Mariehamn

Inskrivning i stämmokansliet, välkomstkaffe samt installering i boendet. Spontant buskspel i parken och Badhuspaviljongen.

16.30 Middag i Rödakorsgården

18.00 Officiella invigningen av Spelmansstämman 2015 i Badhuspaviljongen

Öppningsceremoni, konsertspel och dans.

LÖRDAG

10-12 Workshop/ Låtkurs med Himmerland i Uncan

12.30-13.30

Lunch i Rödakorsgården

13-16 Buskspel på olika ställen i staden

13.30 -15.30 Utfärder

16.30 Middag i Rödakorsgården

18.00 Huvudfest i Badhuspaviljongen med konserter och dans.

SÖNDAG

11.00 Spelmansgudstjänst i St Görans Kyrka.

12.30 Kyrkkaffe som Mariehamns Stad bjuder på.

13.30 Avfärd från hotellet.

Page 15: Fiolen min, nr 1/2015

15

Ovan: Gruppen Skrömta från Sverige/Åland. Till höger statyn av Kejsarinnan Maria Alexandrovna som gav namn åt Mariehamn.

Redan på 1800-talet var Marie-hamn en populär semesterort. Den ryska tsaren Alexander II grundade staden 1861 och staden fick sitt namn efter hans fru Maria Alexandrovna. Från den så kallade badhusepoken i början av 1900-talet finns idag Segelpaviljongen, ritad av Lars Sonck, och Doktors-villan kvar i Badhusparken där kurhotellet en gång stod. Senare har Badhuspaviljongen byggts i parken, den plats som i sommar inhyser årets spelmansstämma.

Söder om den plats där Bad-huspaviljongen står idag bygg-des 1897 den så kallade Badhus-restaurationen. Då var staden en badort på modet med stora ska-ror badturister varje sommar. På

femtiotalet revs huset och nu står där Sveriges generalkonsulat på samma plats i utkanten av Bad-husparken.

Här har spelats fiolmusik förr, kunde vi konstatera när den gamla svartvita bilden på föregå-ende sida dök upp: fyra svenska spelmän framför ”Badhusres-taurationen” i Mariehamn. Bil-den hittades på en vind i en låda med bilder från sångfesten 1922. Spelmannen längst till vänster är Hjort-Anders och längst till höger står en annan känd spelman på den tiden, Höök Olle.

På gångavstånd från Badhus-parken finns gågatan och stadens handelscentrum med ett sjudan-de caféliv och butiker sommartid.

Idag bor det ca 11 500 invånare i staden på 11 km2 men sommar-tid är det betydligt fler då staden fylls med sommargäster.

Staden omges av hav på bägge sidor. Lindallén går tvärs över det 1 km breda näset från Österhamn till Västerhamn. Många av sta-dens gamla trähus finns bevarade och har restaurerats varsamt. I Västerhamn finner vi idag den stora färjhamnen där passagerar-fartygen kommer i land, Ålands Sjöfartsmuseum med segelskutan Pommern vid kaj, segelbåtsham-nen med uteserveringar i kvälls-solen och Badhusparken.

Maria Jonsson/Siv Ekström

Mariehamn – sjöfartsstadenoch sommarparadiset

Page 16: Fiolen min, nr 1/2015

16

Kaustinen Folk Music Festival har utnämnt mästerspelmän, mäster-folksångare och -dansare sedan år 1970. År 2014 utnämndes fiolspel-männen Aimo Mässbacka från Vin-dela, Janne Rauma från Kaustby samt dragspelaren Klas Nyström från Korpo.

Hur och varför har mästerspel-mansinstitutionen uppkommit, och varför har mästerspelmännen fortfarande sin plats på folkmusik-fältet? Idén om att utnämna mäs-terspelmän har sina rötter bland diskussioner som fördes inom fes-tivalstyrelsen i början av festivalen 1968. Man ville på något sätt lyfta upp ”de bästa av de bästa” bland folkmusikerna. Eftersom speltäv-lingar inte fick stöd inom styrelsen, beslöt man att årligen dela ut titeln Mästerspelman åt några spelmän som väljs av en sakkunnigkommit-té. Idén härstammar ursprungligen från bl.a. professor Erkki Ala-Kön-ni, hans assistent magister Vuokko Kivisaari och styrelseordföranden Viljo S. Määttälä. Titeln Mäster-spelman etablerades på initiativ av Erkki Kujala, dåvarande radiore-porter och ansvarig för spelmans-mottagning på festivalen. År 1970 utnämndes fiolspelmännen Otto Hotakainen (Halsua), Kustaa Järvi-nen (Eura), Konsta Jylhä (Kaustby) samt Tuure Niskanen (Pielavesi) till mästerspelmän.

KriterierSom mästerspelman kategoriserades en spelman som med sin skicklig-het, omfattande repertoar och andra egenskaper hade befrämjat den fin-ländska folkmusikens utveckling. Kriterierna har förblivit de samma under årens lopp, numera har man också tagit med både folksångare och -dansare.

Mästardiplom har hittills utde-lats till sammanlagt 130 spelmän, sångare och dansare. Största grup-

pen består av fiolspelmän, sam-manlagt 58. Antalet dragspelare är 27, folksångare 12, kantelespelmän och munharpister 11. De övriga mästarna består av harmonium-spelare, klarinettister, sågspelare, mandolinister och en kontrabasist.

Folkdans och sångI början av festivalen utnämndes enbart spelmän. De första mäster-sångarna utnämndes år 1979. År 2011 fick mästartiteln Antti Savilampi (Esbo), folkdansare, som under hela sin yrkeskarriär som folkdansin-struktör har gjort ett omfattande arbete i Finland och utomlands för den finländska folkdansens befräm-jande. Att man tog med folkdans, var ett välkommet element inom hela mästerspelmansinstitutionen. Folkdans är en väsentlig del av folk-musiken. Man borde aldrig definiera folkmusik enbart ur musikaliska aspekter: där ingår också bl.a. sjä-lens och kroppens kommunikation, samvaro, med mera.

Idag finns det sammanlagt 21 utnämda finlandssvenska mäster-

spelmän. Bland de första blev Erik Johan Lindvall och Viktor Anders-son, som utnämndes redan år 1971. Klas Nyström från Kimitoön är den senaste utnämnda mästerspelman-nen, från år 2014. Den starka repre-sentationen av finlandssvenskar bland mästerspelmän betyder att den kultur och traditioner som de representerar är livskraftig, har väl bevarats och fortfarande vårdas och uppskattas.

Nutidens mästerspelmänUnder detta årtusende skiljer sig mästerspelmännen mycket från dem som utnämndes under de första åren. Alla fyller de kriterier som fast-slogs redan i början, men folkmusi-kens karaktär har förändrats. De allra första mästerspelmännen represen-terade ”det gamla folkets” självlärda spelmän. Att lära sig efter gehör med den ursprungliga stilen var självklara realiteter. Dagens mästare har delta-git i kurser, de flesta behärskar noter och kombinerar ledigt element av både klassisk musik och rytmmusik. Det som är gemensamt för samtliga

Mästerspelmännen – den finländska folkmusikens traditionsbärare

Finlandssvenska spelmän i festtåg, i mitten Knut Ewalds, till höger Sven-Runar Wiik, mäster-spelman 1984. Foto: Leo Torppa, FMF 1973

Page 17: Fiolen min, nr 1/2015

17

är uppskattandet av den gamla tra-ditionen och den unika stilen.

Traditionen har förmedlats från far till son eller från by till by. De mest uppskattade traditionsbärar-na har fått åhörare och deras spel-, dans- eller sångkunskap har här-mats. Sätten att förmedla traditio-ner har påverkat att stilaspekterna har blivit mångfacetterade. Varje spelman eller sångare har haft sitt eget individuella sätt att utöva mu-sik. Varje by har haft sina egna favo-ritlåtar och det har funnits fl era än ett sätt att spela en låt eller sjunga en visa. Under de senaste seklerna och decennierna har folkmusikens mångfald ofrånkomligt minskat: skolväsendets uppkomst, körsång och notböcker har påverkat de tra-ditionella spel- och sångstilarna, sedermera har radion, televisionen och de andra teknologiska appara-terna haft samma eff ekt.

Den äldre spelmansgenerationen har ofta varit orolig över hur för-medla de traditionella spelstilarna till de kommande generationerna. Att utnämna nya mästerspelmän är därför ytterst viktigt för att be-vara traditionens mångfald och de gamla stilarna.

Mästerspelmännen är dagens fö-rebilder och traditionsbärare vars spelstilar vi ännu kan lära känna. Deras kunskap och skicklighet borde vi vårda för att också de kommande generationerna ska få njuta av vårt lands rika och levande folkmusik. Vår spelmanstradition är verkligen värd mästerspelmans-institutionen.

Matti Hakamäki

2014, Klas Nyström, dragspel, Kimi-toön2012, Dan Lillas, dragspel, Korsholm2011, Christine Julin-Häggman, drag-spel, fi ol, Jeppo2010, Jonas Borgmästars, fi ol, Esse2009, Erik Dannberg, fi ol, Hangö2008, Karl Erik Berg, fi ol, Korsholm2007, Thure Hinds, dragspel, Tjöck2006, Lars Engstrand, fi ol, Vörå2003, Ingmar Furu, fi ol, Esse2001, Gösta Bergström, fi ol, Vörå1998, Ricke Mette, fi ol, Helsingfors1996, Bengt Lillhannus, fiol, Hel-singby 1989, Elis Andersson, fi ol, Jeppo

1986, Boris Wiklund, fi ol, Övermark1984, Sven-Runar Wiik, fi ol, Sibbo1983, Otto Silander, fi ol, Kumlinge1978, Valter Enlund, fi ol, Lappfjärd1978, Torsten Pärus, fi ol, Lappfjärd1974, Erik Jansson, fi ol, Korpo1971, Viktor Andersson, Jeppo1971, Erik Johan Lindvall, fi ol, Ora-vais

Hur väljer man mästerspelmän?Mästerspelman är en titel som Kaustinen Folk Music Festival (Pro Kaustinen rf) beviljar en person som med sitt traditionella kunnande, sin omfattande repertoar eller övriga betydande förtjänster har befrämjat folkmusikutövningen.En arbetsgrupp som folkmusikinstitutet (Kansanmusiikki-instituutti) utsett förbereder försla-get om nya mästare till styrelsen för Pro Kaustinen. Under förberedelsearbetet beaktas även synpunkter av Suomen Kansanmusiikkiliitto (det fi nska folkmusikförbundet) samt festivalens programteam. Förslag till mästerspelman, -folksångare eller -folkdansare kan man skicka till:

Kansanmusiikki-instituutti/Matti Hakamäki, Jyväskyläntie 3, 69600 Kaustinen,eller e-post: [email protected]

De fi nlandssvenska mästerspelmännen:

Mästarspelman av årsmodell 2014: Klas Nyström från Kimitoön. Foto: Lauri Oino.

Page 18: Fiolen min, nr 1/2015

18

Under sitt höstmöte diskuterade styrelsen ingående barn- och ung-domsverksamheten inom Spel-mansförbundet. Under många år har vi t.ex. haft kurser som helt eller delvis riktat sig till de yngre. Det största och viktigaste evenemanget har varit det sommarläger som vi under många år ordnat i Nykarleby. Först i egen regi, och under senare år i samarbete med Martin Wegelius-institutet. Inom ramarna för det i och för sig goda samarbetet har barn med folkmusik- och klassisk bak-grund haft ett gemensamt läger. Vi har under åren sett en mycket starkt nedåtgående trend i deltagarantalet på lägret. Från att ha haft upp emot 50 deltagande har vi under senare år haft ett tiotal deltagare, och 2014 endast fyra deltagare på lägret med folkmusikbakgrund.

Mot den bakgrunden, och efter-som lägret dessutom är en stor eko-

nomisk satsning för förbundet så diskuterades ingående olika alter-nativ. Eftersom styrelsen anser att en satsning på barn och ungdom är av högsta prioritet med tanke på förbundets och den finlandssven-ska folkmusikens framtid så beslöts att vi i sommar inte satsar på ett lä-ger, utan vill försöka nå flera ung-domar med befintliga medel. Vi vill också öka aktiviteten inom barn- och ungdomsområdet och har där-för ansökt om medel för en utökad verksamhet. Vi hoppas att våra bidragsgivare inser betydelsen av vårt arbete med barn och ungdo-mar och bifaller vår ansökan.

I stället för att försöka locka unga med en klassisk bakgrund till folk-musik, som varit ett av det gemen-samma sommarlägrets mål, vill vi nu i stället satsa mera på de nybör-jare som redan är intresserade av folkmusik, och vidare utöka den

verksamheten också på andra orter. Som ett konkret nytt initiativ för 2015 planeras en större spelträff, el-ler stämma om man så vill, för de barn- och ungdomsgrupper och en-skilda unga som finns.

För att koordinera och driva barn- och ungdomsaktiviteterna tillsatte styrelsen ett nytt barn- och ungdomsutskott, med Linnea Holmberg, Synnöve Svanström samt organisationssekreteraren som medlemmar.

För att Fiolen mins läsare enkelt skall kunna identifiera info och ar-tiklar som rör barn och ungdomar så kommer sånt material att mär-kas med ett speciellt märke, som också syns här ovan.

Stefan Kuni

Spelmansförbundet vill satsa mera på barn och ungdomar

BU

Ungdomar i farten: The PeeGees på Ålands sjödagar i Mariehamn. Foto: Siv Ekström

Page 19: Fiolen min, nr 1/2015

19

Tid: 2-7 augustiPlats: Havsgården på KyrkogårdsöArrangör: Föreningen Antons Vänner r.f.

Kom med och spela folkmusik på gehör en hel vecka på en underbar ö i den åländska skärgården! Alla åldrar och spelnivåer är välkomna. Årets nyhet bland lärarna är den amerikanska folkmusikern Laurie Hart. Hon spelar både fiol och nyckelharpa och har givit ut flera CD-skivor och böcker om skandinavisk folkmusik. På lägret undervisar hon i amerikansk folkmusik från sina

hemtrakter. De andra lärarna har varit med i många år redan: Tommi Asplund, Emil Kunze och Siv Ekström.

Deltagarna delas in i grupper efter spelerfarenhet och träffar under veckan alla fyra lärare. Sång och dans ingår särskilt i kvällsprogrammet som också består av simning, bastu och korvgrillning.

Förfrågningar och anmälningar till: [email protected]

Folkmusikläger i Ålands skärgård

Tidpunkt: 1-5.6.2015Plats: Kristliga Folkhögskolan i NykarlebyKurspriser: Helpension 220€, Dagsläger (utan övernatt-ning) 200€, Kortkurs i nybörjarfiol 1,5h/dag 70€Anmälan: www.mwi.fi senast 10.4.2015. Börja sommarlovet med sång och spel på musikläger i Nykarleby! Lägret riktar sig till alla barn och ungdo-mar som tycker om att spela och sjunga. Du kan delta med sång, violin, altviolin, cello, dragspel eller akustisk gitarr som ditt instrument. Ifall du spelar något annat och vill delta i lägret tveka inte att ta kontakt med lägrets kursledare!

Nytt är en nybörjarkurs i fiolspel som pågår varje dag kl. 13-14.30. På lägret musicerar vi tillsammans i både små och större grupper med folkmusik och kam-marmusik på olika nivåer. Du har chansen att få pröva

olika stilar, men kan också välja att enbart rikta in dig på den musik du tycker bäst om. Som lärare på läg-ret fungerar Päivi Löfroth (violin, altviolin), Johanna Lönngren (violin), Marianne Maans (violin, sång), Dé-sirée Saarela-Portin (sång, gitarr), Johanna Toppinen (cello) och Mia Willnäs (dragspel). Med på lägret är också våra fritidsledare Janeta Österberg och Jessica Österberg. Lägerprogrammet innehåller också fritids-aktiviteter, små utflykter, grillning o.dyl. Övernatt-ningen sker på folkhögskolans internat, men man kan delta i lägret även om man vill bo hemma.

Lägret arrangeras av Martin Wegelius-institutet i samarbete med Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby. Varmt välkommen!Marianne Maans, kursledare, tfn 040-5258819, [email protected]

Musikläger för barn och unga

BU

Kvällsjam på Kyrkogårdsö sommaren 2014. Foto: Siv Ekström

BU

Page 20: Fiolen min, nr 1/2015

20

Har du någonsin funderat varför man håller på med musicerandet nästan i hela sitt liv? Hur blir och förblir man en aktiv amatörmusiker, utan att sluta? Besatt av dessa frågor beslöt jag ta en inblick i amatörmu-sikers upplevelse av sitt intresse och livslånga inlärning. Jag valde att forska på ett narrativt och biografiskt sätt, vilket ledde mig att använda intervjumetoden med en inledande enkätstudie.

Min utgångspunkt blev indivi-dens livslånga inlärning och upp-levelse av sitt musikintresse, dock utan att glömma den sociala an-knytningen: den typiska amatör-musikern övar hemma men före-drar att musicera i en orkester eller kör om det finns tillfälle. Jag utgick ifrån att musik skapas genom att sjunga och spela medan musikin-tresset består av aktivitet, samver-kan och kommunikation.

Amatörmusikerna som deltog i studien kommer från Karlebynej-den. De är både män och kvinnor från olika åldersgrupper och mu-sikgenrer som rock, dansmusik, folkmusik och körsång.

Forskningsmaterialet kom att be-stå av fyra djupintervjuer och sex-ton svar på en webbförfrågan.

I denna artikel sammanfattas det forskningsresultat som huvud-sakligen baserar sig på intervju-materialet. Mera information om forskningsprojektet inklusive mel-lanrapporten finns att få på webb-adress slideshare.com/eskojohn-son.

Den äldsta jag intervjuade är Ville, en trummis och vokalist som börja-de spela i dansorkestrar på 1960-ta-let. Han har gjort sammanlagt över femtusen spelningar och fortsätter även idag med framträdanden, två till tre gånger per vecka.

Lasse engagerar sig att spela fiol i lokala folkmusikgrupper, tidi-gare också i stråkorkestrar. Frihet att välja och tolka låtarna och sam-verkan med de övriga spelmännen och publiken är det viktigaste för honom. Han har också komponerat låtar i folkmusikstil.

Matias som är gitarrist och basist, har spelat och sjungit rock samt andlig musik i församlingen. Han beskriver sig själv som en flexibel

och öppen person men också en perfektionist med höga ambitioner när det gäller att framföra musik. Världsberömda rockartister utgör hans inspirationskälla. I skriv-bordslådan finns kompositioner med budskap om livet. För tillfället finns det inget band där han kunde skapa den musik han gillar mest.

Den yngsta jag intervjuade är Jen-ny som sjunger och spelar piano. Hennes musikintresse förstärktes på rockskolans kurser och konser-vatoriets sånglektioner. Idag stude-rar Jenny på universitet och dröm-mer om att få jobba som sånglärare.

Hur blir man amatörmusiker? Uppväxten som musikant börjar of-tast i barndomsmiljön. Men utveck-lingen är aldrig ett lineärt framskri-dande trots att föräldrarna försöker sitt bästa i att stöda och uppmuntra musicerandet. Jenny minns väl hur föräldrarna övertalade och nästan tvingade henne då hon inte riktigt ville lära sig spela fiol. Några år se-nare började Jenny sjunga och upp-träda med sina klasskamrater. På den tiden hade hon börjat på rock-skolan, lämnat fiolen och gått över

”Musiken är allt i livet – och ännu mer”av: Esko Johnson

Gruppen Ålandsfolk spelade i Kaustby i somras: folk i alla åldrar och med olika spelvana förenades i samspel.

Page 21: Fiolen min, nr 1/2015

21

till att kompa på piano och gitarr. Mamman hjälpte och gav Jenny fortsättningsvis stöd.

Att öva solosång hemma kan fort-farande vara tungt för Jenny: det är pinsamt då det låter så hemskt och går fel. Då blir hon irriterad och på dåligt humör. Men att sjunga för en publik ger henne stor glädje, spe-ciellt när någon kommer och säger hur de blev rörda och tyckte om Jennys sång.

Musikintresset går i arv, berättar informanterna. Intresset under-stöds av och får skepnad i traditio-ner och praxis inom musikgenrer men i praktiken tar sig musikin-tresset uttryck i aktivitet, samver-kan och kommunikation. Inlärning av musik sker informellt, mera säl-lan som en skild aktivitet, trots det växande utbudet av musikkurser. Det är typiskt att man inte ens läg-ger märke till allt det man har lärt sig, antingen ensam eller i det so-ciala sammanhanget.

Ett band, en orkester eller en kör och musikkompisar utgör vanli-gen en viktigare anknytning till musiken än hemmet. Musiklärare, instruktörer/ledare och de identi-fieringsobjekt man valt för sig kan vara lika viktiga.

Ville berättar att det finns musi-kanter på båda föräldrarnas sida. Det har varit många spelmän och dansbandsmusiker i släkten. Re-dan som gymnasist blev Ville över-tygad att han ska musicera hela sitt liv, dock på amatörbasis. Han brukade följa med när ett dans-band övade i en affärslokal. Inför en spelning blev bandets trummis sjuk och måste stanna hemma. Då fick Ville hoppa in i stället som no-vis, och så började hans bana som dansbandstrummis som räckte i fem decennier. En mängd orkest-rar, otaliga musikkompisar samt regelbundna spelningar som ger lite tilläggsinkomster utgör ett tätt nätverk så Ville förblir en sjungan-de trummis även i pensionsåldern. För honom finns det egentligen inga andra nätverk eller vänskaps-relationer.

Händelser och kritiska moment i den unga amatörmusikerns liv kan

leda till omvärderingar och över-gång. Som informanterna berättar, tycks musiken vara ihopkopplad med individens livsbana på många sätt. Anslutning till och bortfall från orkestrar och körer – till exempel på grund av inledning av studier på en annan ort eller flyttning till/från orten eller – kan bli ett viktigt skede, moment och vändpunkt.

Amatörmusikerns identitet för-stärks från tonåren till vuxen ålder. Jenny berättar hur hon hittade sig själv inom musiken. De avgörande elementen var skolans musikun-dervisning, konservatoriet och framför allt rockskolan med trev-liga kompisar och skickliga lärare.

Men identitet är inte enbart sva-ret på frågorna som ”vem är jag?” eller ”vad vill jag bli?”. Det gäller också värderingar och handling. Lasse gillar den fria tolkningen av spelmanslåtarna, kontakten med publiken och dialogen mellan spel-männen. ”Det är ju så att för en

spelman, finns det ett tvång att få spela, ett inre tvång. Och det ger nog mycket om man lyckas fram-föra något stycke bra, så det är man förhoppningsvis nöjd med sig

själv. Det kanske är en sjukdom att då man har börjat så inte kan man sluta”, funderar Lasse.

Lasse berättar hur han tycker om att spela i stråkorkestrar under led-ning av skickliga dirigenter som kan tolka ett stycke på rätt sätt. Men trots det lämnade han stråk-orkestern för att koncentrera sig på folkmusik. I en liten spelmans-orkester har han bättre möjligheter att förverkliga sig själv.

”När det gäller spelandet, fast man inte är tekniskt så skicklig, så det är ändå tolkningen av ett stycke som har stor betydelse. Det kan ju vara en tekniskt enkel låt, men det kan ändå låta otroligt vackert då nån spelar det. Det är mycket vik-tigt att man kan spela en enkel låt grant.”

”Noterna är ju bara riktgivande, de är aldrig exakta, så det borde finnas tolkningsmöjlighet men det är ju dirigenten [i stråkorkestern], så det hör ju till honom, han tolkar det, och då får man följa. Jag brukar ställa höga krav på mig själv och på andra. I en grupp måste man för-stås kunna acceptera att det finns olika smakriktningar. Man lär sig förstå hur vissa låtar passar för en och vissa passar för en annan.”

Sammanfattningsvis, vad be-tyder musik i vårt liv? Eftersom musik betyder mer än instrument, repertoar och tekniskt kunnande, finns det inget enkelt svar för att be-skriva mångfalden av upplevelsen. Tar man en stund för att berätta det man upplevt som amatörmusiker så kan man uppfatta otroligt myck-et – förhoppningsvis i nytt ljus. Här gäller det att ställa frågor och lyss-na på svar, till exempel om viktiga moment i musikerlivet, drömmar man har (haft) och det som man både missat och åstadkommit.

Vad annat? För att förstå sig själv och musikkompisarna är det värt att konstruera och dela sin berättel-se som amatörmusiker. Jag tycker att varje musikgrupp borde för en gångs skull låta bli att spela eller sjunga någon kväll, för att i stället höra var och ens musikaliska livs-berättelse.

Samspel över generationerna: Esko Johnson spelar med dotterdottern Laura Kentala. Foto: Seija Johnson.

Page 22: Fiolen min, nr 1/2015

22

På låtkurserna i Åbo med Arto Järvelä 2009-2013 har en stor del av repertoaren hämtats ur ”Stares notbok”, Stefan Kuni och Patrik Andersson har spelat låtar ur samma notbok på sina kurser och Stefan Kuni har skrivit här i Fiolen min om vem Stare var. Nu kommer notboken ut i faksimil och med anledning av detta ordnas det både ett seminarium och spel- och danskurser i Åbo 10-11 april.

Faksimilutgåvan är resultatet av ett samarbete mellan Finlands svenska spelmansförbund, Söder-manlands spelmansförbund och Sibeliusmuseet vid Åbo Akademi. Faksimil betyder att man åstad-kommer en kopia av originalet. I detta fall har man alltså skannat alla sidor i den handskrivna not-boken och sedan tryckt detta som en bok. A.F. Stare var en ung stu-dent vid Åbo Akademi i början av 1800-talet. Själva notboken lämnar

inga upplysningar om vem han var, men med forskning i kyrkböcker och andra källor från den tiden har man fått fram en hel del om honom och hans familj. Notboken har man inte heller vetat så mycket om. Vem skrev in låtarna i boken? Vem har spelat dessa melodier och vid vilka tillfällen? Det finns alltså många frågor kring denna intressanta me-lodisamling.

På seminariet i Åbo den 10 april presenterar Stefan Kuni boken och dess innehåll, Christina Frohm som är riksspelman och numera med-lem i Zornjuryn (som utnämner riksspelmän i Sverige) berättar om A.F. Stare och hans familj. Gunnel Biskop talar om polskan som efter-dans till menuetten och Bert Pers-son, pensionerad lektor i folklig dans vid Danshögskolan i Stock-holm, presenterar några förslag till hur man kan utföra danser till me-lodierna i boken.

Efter seminariet blir det konsert med Starelåtar där fiolspelmännen Arto Järvelä, Christina Frohm och Patrik Andersson medverkar. Även en trio med svenska riksspelmän-nen Marianne Furå, Pär Furå och Robert Persson medverkar på fiol, nyckelharpa och viola. På lördagen hålls en spelkurs i Arbetets Vän-ners lokal och en dansworkshop i Gillesgården. Patrik Andersson och Arto Järvelä leder spelandet och Bert Persson leder dansandet och ger då deltagarna möjlighet att utforska olika dansvarianter som kan tänkas ha dansats till några av låtarna i notboken. Där fungerar Christina Frohm som spelman.

På kvällen avslutar man med samkväm för dansare och spelmän tillsammans. Kurserna ordnas i samarbete med SFV Bildning. Till kurserna ska man förhandsanmäla sig till [email protected] eller tfn +49 151 23080323.

Om en gammal notbokTydliga noter som dansant breder ut sig över notsystemen. Inget utrymme har gått till spillo. A.F. Stares notbok finns i Sibeliusmuseet i Åbo..

Seminarium, konsert och kurser i Åbo

Page 23: Fiolen min, nr 1/2015

23

Seminarium och bokrelease

Fredag 10.4.2015 kl 10:00 – ca 15:15Sibeliusmuseum, Biskopsgatan 17, ÅboFritt inträde.

10:00-10:45 Stefan Kuni: A.F. Stares notbok i ett nötskal, ursprungsproblematiken, dess innehåll och betydelse som folkmusikalisk källa. Bokrelease.10:45-11:30 Christina Frohm: A.F. Stare och hans familj.11:30-13:00 Lunchpaus13:00-13:30 Gunnel Biskop: Polskan som efterdans till menuetten. En ny tolkning. 13:30-14:15 Bert Persson: Danserna i Stares notbok. Några förslag till utförande.14:15-15:15 Sammandrag och diskussion

Konsert med musik ur A.F. Stares notbok

Fredag 10.4.2015 kl 19Sibeliusmuseum, Biskopsgatan 17, Åbo

Riksspelman Christina Frohm, Sverige, fi olFolkmusiker Arto Järvelä, Finland, fi olFolkmusiker Patrik Andersson, Sverige, fi olRiksspelmännen Marianne Furå, Pär Furå och Robert Persson, Sverige. Fiol, nyckelharpa och viola.

Inträde 10 € / 6 € (stud.)

Spel- och dansworkshop

Lördag 11.4.2015 kl 9:30-17Spelkurs i Arbetets Vänners lokal, Auragatan 1 C, ÅboDanskurs i Gillessalen, Gillesgårdens bottenvåning, Auragatan 1, Åbo

På workshoparna dyker vi in i musiken och dansen så att deltagarna får en möjlighet att göra en närmare bekant-skap med A.F. Stares musik och dans från tiden. På spelworkshopen verkar Patrik Andersson från Sverige och Arto Järvelä från Finland som lärare.

Dansworkshopen kommer under Bert Perssons ledning att ge deltagarna möjlighet att utforska olika dansvarianter som kan tänkas ha dansats till en del av låtarna i Stares notbok. Christina Frohm står för musiken. Gemensamt samkväm med spel och dans för kursdeltagarna på lördagskvällen. Både kursledarna och riksspelmännen Mari-anne Furå, Pär Furå och Robert Persson spelar till dans!

Förhandsanmälning senast 30.3.2015 till: [email protected] eller tel. +49 151 23080323

Kurserna ordnas i samarbete med SFV Bildning.Kursavgift 25 €

A.F. Stares notbok från 1806 Människan, musiken och dansen

Page 24: Fiolen min, nr 1/2015

24

Åke Grandell in memoriamÅke Grandell har gått bort. Ovanligt att tänka sig att hans ljudliga skratt och ögonglimten hädanefter är sånt som man bara kan leta i minnet efter. Otaliga är de spelmansstämmor där Åke ordnade med radiobevakning, kånkade på kontrabasen, spelade på den och livligt diskuterade allt möjligt med den ena efter den andra som han mötte.

Han var rättfram och inte rädd att lufta sina åsikter. (När han skulle presentera något framträ-dande visste man aldrig vad som komma skulle.) Åke var otroligt

intresserad av musik och musi-kanterna som spelade den. Jazzen låg honom varmt om hjärtat, men den som hört historien om hur han upptäckte folkmusiken i början av 1970-talet när Spelmansförbundet tog sina första stapplande steg, vet att han var minst lika engagerad i den. Tidigt förespråkade han t.ex.det samarbete med Kaustbyfestiva-len som numera är så naturligt och fruktbärande.

Åkes arbete på radion gjorde att han hade en utomordentlig platt-form att sprida intresset för folk-

musik. Hans program Per Spelman betydde mycket för ”folkmusikvå-gen” öster om Ålands hav. Ingen på radion reser längre runt som han mellan Svenskfinlands alla hörn och spelar in konserter och lyfter fram amatörmusiken och dess utövare. På en av de första spelmansstäm-morna jag deltog i började Åke och jag diskutera ivrigt vid frukosten i skolmatsalen. Först när vi märkte att de hade börjat duka för lunch in-såg vi hur länge vi hållit på. Ett av många minnen av Åke!

SE

Åke Grandell som vi gärna minns honom: glatt och spjuveraktigt involverad i samtal. Här i Tenala 2012 med Per-Erik Grönroos till vänster. Foto: Siv Ekström.

18.3 1938 – 21.2 2015

Page 25: Fiolen min, nr 1/2015

25

Som traditionen påbjuder samla-des de västnyländska spelmännen med bihang till midvinterträff den tredje fredagen i januari. Ett sjut-tiotal personer hade trotsat de isiga byvägarna och halkat sig fram till Malmåsa i Prästkulla. Efter att årets värdar Tenala Spelmanslag hade inlett kvällen med några låtar med lokal anknytning avnjöts det dig-nande buffébordet med tillhörande drycker. Trots välsmorda krås och spända byxlinningar klingade all-spelet därefter mycket vackert!

De västnyländska spelmännen hade äran att på träffen gästas av de från Korsholm hemmahörande men i Karis studerande virtuosa Double J Twins, som under kaf-fet trollband åhörarna på fiol och

dragspel med sin fantastiska musi-kalitet och ungdomliga utstrålning. Sedan fortsatte kvällen till långt över midnatt medan den ena spel-mansgruppen efter den andra änt-rade scenen och de övriga taktfast svängde runt på parketten.

Med den trevliga kvällen i färskt minne kan vi nu se fram emot nästa års spelmansträff, som ordnas på Talon i Karis med Stråkdragarna som värdar.

Gun Lundsten

Närpes spelmansgille startade hösten 1974 och fyllde således 40 år hösten 2014.

Jubileet firades i Frans Henrikson-salen i det nya Mittistan-huset i Närpes centrum med en konsert 29.11. Inför en en fullsatt sal bjöd Gillet med gästartister på traditionell spelmansmusik och en hel del annat mellan country och Beatles.

I samband med jubileumskon-serten fick publiken möjlighet att bekanta sig med ett bildkollage, sammanställt av Eva-Lisa Karlsson, kring spelmansgillets verksamhet.

Gillet består för närvarande av 13-14 medlemmar, från att som mest ha va-rit 24 st, och leds av spelledaren Sven Söderlund, som varit med så gott som från början.

Ordf. är Henrik Vikstrand och viceordf. Klas Karlsson, som också båda varit med från starten.

Övningarna pågår varje vecka i MI:s regi, och ibland är man ute på ”keikkor”, dessa är för övrigt ganska sällsynta nuförtiden. Till traditionen hör spelresor vartannat år till olika mål ut i Europa, senaste höst besöktes Kroatien under en veckas tid, där vi hade möjlighet att bjuda på vår musik vid olika tillfäl-len för en synbarligen intresserad publik.

Gästartister på jubileet var MI:s Marika Esch med unga fiolelever som spelade mycket skickligt Gånglåt från Svedjebacken, som Marika hade komponerat. Följande gästartist var Benita Yrjans som gjorde ett häftigt framträdande

med Edith Piafs De tre klockorna och ett svängigt tangopotpurri.

Av Gillets egna var Kristina Asplin, Helge Stenback, Sven Sö-derlund, Heidi Martens, Matilda Westerback, Johan Pått och Kjell Strandholm i elden.

Lasse Eriksson var programle-dare.

Jubilaren uppvaktades bl.a. av staden, vuxeninstitutet, skolmu-sikkåren, Korsholmsgillet, Tjöck Spelmanslag, Vörå Spelmansklubb, Spelmansförbundet och kompisar från Tenala.

Sven SöderlundSven-Erik Bernas

Närpes spelmansgille firade 40 år

Samspel på Västnuländska spelmansträffen. Foto: Gun Lundsten.

Västnyländsk spelmansträff

Page 26: Fiolen min, nr 1/2015

26

Spelmanslaget som vi minns

Den 15 februari 2015 på dagen 40 år efter Brages spelmanslags första uppträ-

dande, samlades 15 personer till en gemensam spelmansträff på Brage i Helsingfors. Träffen var avsedd att ännu en gång samla de spelmän och övriga personer som under de gångna 40 åren medverkat i spel-manslagets aktiviteter.

Brages spelmanslag grundades 1974. Allt har sin tid och verksam-heten håller nu en paus i väntan på att nya spelmän fortsätter spe-landet. Initiativtagare till träff en var Ulla-Stina Henricson, tidigare ordförande för spelmanslaget. Hon kontaktade ett antal spelmän att under fria former spela tillsam-mans och minnas det man upp-levt. Ulla-Stina har framställt ett jubileumsnothäfte till alla spelmän med 40 låtar ur spelmanslagets repertoar. Esko Salmela har gjort pärmbilden. Under sin aktiva tid var Esko en stor tillgång för laget. Han var en skicklig fotograf och lade grunden till lagets eget notar-kiv och urklippsbok. Ordförande Sonja Londen hälsade välkommen. I sitt tal riktade hon sig till enskilda spelmän, spelmansmakar och ut-ryckte sin uppskattning över sam-

arbetet med Brages stråkorkester. Ett festligt kaff ebord hade dukats med läckra pajer och kakor. Gläd-jande var att Gunnar Bärlund och Gunnar Döragrip var närvarande. De deltog båda i det möte där spel-manslaget grundades i september 1974. Sven Runar Wiik, vår första spelledare, var gehörsspelman. Ef-ter sin far Rudolf Wiik kunde han många fi na låtar, som Gunnar upp-tecknade och arrangerade. Kurt Sohlström, tidigare ordförande för spelmanslaget och föreningen Bra-ge, upptecknade också Sven Ru-nars låtar, som nu fi nns bevarade i spelmanslagets arkiv.

Sedan följde utdelning av fören-ingens bordstandar och blommor till personer som på ett synligt och aktivt sätt verkat för spelmansla-get. Helge Löfman, tidigare ord-förande, fi ck motta föreningens bordstandar och en ros som över-räcktes av Sonja och Ulla-Stina. De betonade bland annat skötseln av spelmanslagets notarkiv, lång erfarenhet av och hängivet enga-gemang för spelmanslaget. Bengt Östen Söderlund, spelmanslagets nuvarande spelledare, som tyvärr inte kunde delta fi ck motta standa-ret hemma. Med en blomsterbukett

uppvaktades Sonja av spelmansla-get för fyllda 50 år. Ett utställnings-bord med spelmanslagets 25 års historik, urklippsbok med foton, skivor, kassetter och övrigt mate-rial fanns till påseende för gästerna.

Som medlem i Brages spelman-slag ända från början kan jag kon-statera att spelmanslaget har ver-kat för att utveckla och synliggöra den lokala spelmansmusiken inte bara i Helsingfors utan även på an-dra orter. Jag har haft möjligheten att följa med på resor till Sverige, Norge och Estland där vi uppträtt på olika evenemang. Av den musik som spelats har en del dokumente-rats på skivor och kassetter och i ett nothäfte. Trots att medlemsantalet aktiva spelmän har varit 7-8 med-lemmar har fem av dem varit inval-da i spelmansförbundets styrelse.

Samvaron varvades och avsluta-des med musik. Jag riktar ett stort tack till Ulla-Stina Henricson som tog sig an uppgiften att förverkliga den trevliga träff en med varma och glada återseenden. Jag hoppas in-nerligt att pausen i spelandet blir kortvarig. Nya krafter behövs för att folkmusiken skall frodas i Bra-gehemmets ljusa salar.

Helge Löfman

Brages spelmanslag fotograferat 1983 i samband med Sepän Soitto i Mäntsälä. (FMI 128, Esko Salmelas samling)

Page 27: Fiolen min, nr 1/2015

27

På hemvägenKyrkslätt spelmän

Kyrkslätt spelmän fi rade nyligensitt 30 årsjubileum med att ge ut en CD med titeln ”På hemvägen”. Efter en lång resa är man nu på hemväg och delar med sig av en mängd sou-venirer som man samlat på sig på ”resan”. På omslaget konstaterar man att det inte behöver resas så mycket i dagens värld utan man kan hitta låtar från alla delar av världen på internet. Anmärkningsvärt är alltså att största delen av låtmate-rialet på skivan är hämtat på ”nätet”, framförallt på Youtube. Vid behov har lagets mångåriga ledare Per Olf Munck arrangerat musiken för lagets olika instrument.

På de 25 spåren fi nns allt från hemgjorda schottisar till English Breakfast rhapsody och låtar från Bulgarien och Estland. Friska tag!

ØjeblikketNorrøn

Tre danska välutbildade och skick-liga musiker i en litet ovanlig trio-kombination är med och inleder skivproduktionen för detta år på GO’ Danish Folk Music: Pia Nygaard på fi ol, Nina Veng på tvärfl öjt och off er-dalspipa samt Anja Præst Mikkelsen på klarinett och basklarinett. Jag har alltid gillat Anja Prästs klarinettspel

Repertoaren är blandad - traditio-nellt samsas med nygjort, och även instrumentkombinationerna varie-ras på alla sätt som överhuvudtaget är möjliga med två spelmän. Bland upphovsmännen till låtarna samsas namn på nyckelharpshjältar från förr som till exempel Donat och Bous-sard, med Hazelius och Hedin själva. För några år sedan när duons första skiva var aktuell uppträdde de på Geta poesi och visa och därför kan jag berätta att lika bra som de är på skiva är de också i verkligheten. Om Fiolen min höll sig med något betygs-system för nya skivor skulle det nu vara fem av fem möjliga. Absolut.

Live at DR ByenBasco & DR Big Band

Den danska gruppen Basco har Fiolen min skrivit om tidigare. Nu är det en annorlunda skiva som snur-rar: Basco spelar live tillsammans med danska radions big band. Enligt instruktionerna på konvolutet ska man ordna det bekvämt för sig, hälla upp något gott att dricka och skruva upp volymen på sin musikanlägg-ning. Sedan sätter man sig på rätt ställe framför högtalarna och låtsas att man befi nner sig i danska radions studio nr 2 och lyssnar när de här två grupperna musicerar. Det är nog mödan värt även om det går bra med mindre noggranna förberedelser. De fyra medlemmarna i Basco med sina fi oler, violan, mandolan, cittern och dragspelet smälter ihop med bigban-det på det mest smakfulla sätt. Fem spår fi nns på skivan, alla längre än vanliga folkmusikcd-spår, upp emot en 8-9 minuter ibland. Ren och skär njutning alltså.

SE

i gruppen Phønix till exempel, men här låter det litet mer annorlunda än vanligt och kräver ganska mycket av lyssnaren. I infotexten som kommer med försändelsen berättas att grup-pen aldrig spelar skrivna arrang-emang utan musiken uppstår i nuet utgående från en melodi. Efter grup-pens konserter brukar folk i publi-ken uppge att de känt sig som en del av processen och blivit berörda av gruppens lek med melodierna. Det är säkert mera tacksamt att spela så här live med publiken närvarande i rummet. Någon bakgrundsmusik är det inte, utan det skulle vara bäst om man kunde sitta bekvämt med hörlurar på och sjunka in i musiken. Då ger man de här sympatiska musi-kerna en chans och får en verklig musikupplevelse på köpet.

SunnanHazelius & Hedin

Jag gillar när första låten på en ny CD genast har en i sitt grepp. När det svänger så att man inte kan hålla sig från att dansa - eller i alla fall gunga med där man sitter. Precis så är det med Esbjörn Hazelius och Johan Hedins ”Sunnan”. Johan Hedin är nyckelharpsspelmannen som spelar på harpor av olika storlek och stäm-ning, Esbjörn Hazelius är sångaren med den varma personliga rösten som dessutom är skicklig på både fi ol, gitarr och cittern. ”Strängmäs-tare och nyckelharpsvirtuos” har skivbolaget kallat dem och det är så sant som det är sagt. De spelar så fi nt tillsammans, lyhört och fi nstämt med väl avvägda arrangemang. Den där första låten som svänger så skönt och anger tonen för hela skivan heter Himlapolskan. Den följs av sången Det hände sig en aftonstund.

Page 28: Fiolen min, nr 1/2015

2828

21-22 mars Förbundsdag med Vinterstämma i Karleby

3 april Öppet hus för spelmän i Önningebymuseet, Åland

10-11 april A.F. Stare-seminarium, kurser och bokrelease i Åbo

25 april Återträff med Arto Järveläs låtkursgäng i Åbo

1 maj Öppet hus för spelmän i Önningebymuseet, Åland

1-5 juni Musikläger i Nykarleby

5 juni Öppet hus för spelmän i Önningebymuseet, Åland

26-28 juni Spelmansstämma i Mariehamn

8 juli Lilla Spelmansstämman i Kaustby

2-7 augusti Antons Vänners folkmusikläger på Kyrkogårdsö, Åland

8 augusti Kvinnfolks spelmansstämma, Önningeby, Åland

23-24 okt Vasa Folk

Händelsekalender

Händelser till kalendern skickar du på adressen [email protected] eller fi [email protected] Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi

Avs. Finlands svenska spelmansförbund Handelsesplanaden 23 B, 65100 Vasa