Folkrörelsernas framtid heter intersektionalitet

Rasseskola #3

Har feminismen gått för långt?

Vilka är hyresgäster i allmänhet?

Vem är Göteborgaren?

En fråga om miljö Valfrihet i vården - i praktiken

Elbantad & Klimatsnällare frukost

Från slav till proletär

Federationen är en öppen och ideell kulturförening som står upp för de politiska färgerna Röd,Grön, Svart och Rosa. Dessa färger filtreras bäst genom orden Solidaritet, Strukturkritik ochRadikalitet.

Fanzinet finansieras av annonsörer, enskilda bidragsgivare och genom medlemsavgifter. Fanzin#9har en upplaga på 100 exemplar, samt sprids även digitalt via nätet.

Det upptryckta fanzinet skickas kostnadsfritt till våra medlemmar och vi ger ut fyra nummer per år.

Allt material används efter tillstånd från varje kulturarbetare. Om inget annat anges så ärbakgrundsbilderna hämtade från nätet (fria CC-licenser). Alla rättigheter i övrigt innehas av varjeenskild kulturarbetare.

Följ vår framfart på nätet:@federationen_se (twitter)federationen.se (hemsidan)facebook.com/federationen (facebook)styrelsen@federationen.se (mail)

Det är du som är oppositionen.

Om oss

Ansvarig utgivare / layoutMattias Dristig

TextkorrMichael Olausson

ÖvrigtUlf Andersson (bild: Hallén)

Magnus Liam (bild: Rutgersson)Magnus Pettersson (bild: Pennygången)

OmslagsbildBenny Cruz

TryckMyrans Grafiska

2

Ledarspalten:

/ Tore Hallén

OmslagsbildBenny Cruz

TryckMyrans Grafiska

Vi som är fattiga vill också handla KRAV-märkt och nyckelhåls-märkt mat! Mennär man tittar på priserna där så visardet sig att det är upp till tio kronor dyrareeller mer, det är man tvungen att avståfrån. Vi har heller inte råd att köpasvenskproducerad mat, bara sådan matsom är importerad från länder där djurenhar helt andra livsvillkor än här i Sverige!Det gör ont i mig, som måste välja attköpa sådant kött. Och detta gäller allalivsmedel!!

Trots att jag vet att när jag köper denfiskförpackningen, så bidrar jag tillutfiskningen i haven, men jag måste juhandla det, det är ju billigast! Och denmat jag väljer att handla är inte nyttigoch på lång sikt leder det till ohälsa, sommedför kostnader för samhället i form avvård. De enda som tjänar på mina dåligakonsumtionsvanor är läkemedels-industrin. Den tjänar miljarder på ohälsanpå grund av människors dåligakonsumtionsvanor.

Inte heller när det gäller kläder, kan jaghandla sådant som är tillverkat avmänniskor som har drägliga löner ochlivsvillkor. Jag måste handla de klädersom massproduceras i låglöneländer.Jag har inte ens råd att vara solidariskmed mina systrar och bröder som ärännu fattigare än mig, arbetar undervidriga arbetsförhållanden och bor imisär!

Så har vi alla dessa radio- ochteveprogram som handlar om hälsa ochmat! Där sitter specialister av olika slagoch ger råd för att leva ett hälsosamt liv!!När jag hör dem så får jag en tagg ihjärtat för att jag inte kan leva som delär!! De ser kärnfriska ut dessahälsomänniskor, tjänar säkert bra medpengar!! Jag har inte råd att följa derasråd som säkert är välmenande. De sitterdär i tevesoffan, läkare, kostspecialisteroch journalister från någon hälsotidskrift,ser så förnöjda ut, som ett fat trygghavregrynsgröt. Och det är ju klart, dehar ju lyckats och tillhör medelklassen.Jag blir förbannad när jag ser dem, orkarhelt enkelt inte.

Nä, är man fattig, så tvingas man levaohälsosamt, men vem bryr sig??

"Jag måste handla de kläder som massproduceras

3

De fattigas tvång

i låglöneländer."

4

Jag ska erkänna att jag inte är någonexpert på vad intersektionalitet innebär.Men jag hoppas bli. Det jag har förståttär att det handlar om att se mer än ettförtryck åt gången – att förstå att det i ettoch samma rum kan finnas fleramaktordningar och normer samtidigt –och att de kan interagera på ett sådantsätt att en individ kan bli både dubbel-och trippelförtryckt. Allt det här låterväldigt teoretiskt. Den mesta litteraturkring intersektionalitet är skriven med etttämligen akademiskt språk. Ändå tror jagatt det här är en av nycklarna förfolkrörelsernas framtid. Det gäller baraatt hitta metoder och pedagogik för attarbeta intersektionellt – på ettfolkbildningsmässigt sätt.

I boken ”Intersektionalitet – kritiskareflektioner över (o)jämlikhetenslandskap”, utgiven på Liber förlag, gesnågon form av introduktion till ettintersektionellt tänkande. FörfattarnaPaulina de los Reyes och Diana Mulinariskriver i sin introduktion att det handlarom att göra maktrelationer i denpostkoloniala världen begripliga ochsynliga. Tesen är att det finns normerockså i alla normkritiska rörelser. Ävenom en är feminist kanske en är medveteteller omedvetet bunden avvithetsnormen? Hur synliggörs klass- ochutbildningsskillnader i den oftaakademiska diskussionsvärlden kringgenus? Idén är att ett fokus, som kön,bakgrund, klass eller sexuell läggning,inte räcker för att kartlägga ochsynliggöra förtryck och orättvisor.

Folkrörelsernas framtid heter intersektionalitet

Jag citerar författarna:

””EEtttt iinntteerrsseekkttiioonneelllltt ppeerrssppeekkttiivv ssttäälllleerrffrrååggoorr oomm hhuurr mmaakktt oocchh oojjäämmlliikkhheett vväävvssiinn ii uuppppffaattttnniinnggeenn oomm vviitthheett,, mmaannlliigghheett,,kköönnssttiillllhhöörriigghheett,, hheetteerroosseexxuuaalliitteett,,kkllaassssttiillllhhöörriigghheett mm..mm.. ggeennoomm eetttt ssttäännddiiggtt((ååtteerr))sskkaappaannddee aavv nnyyaa mmaarrkköörreerr ssoomm ggöörrsskkiillllnnaaddeenn mmeellllaann ””vvii”” oocchh ””ddeemm”” ttiillllssoocciiaallaa kkooddeerr..””

Igen, det är inte helt lätt att förstå vadmeningen ovan faktiskt innebär ipraktiken. I slutändan handlar det om attvarje organisation som vill arbeta merdemokratiskt, mer öppet och utan socialtbetingade bojor måste ta reda på vilkanormer och strukturer som finns i derasalldeles egna interna kultur. Det behöverinte vara samma normer som ärdominanta i övriga samhället. Det kanfinnas helt unika egenskaper ellerbeteenden som har blivit markörer i enspecifik organisation. Och när deblandas med de redan existerande (frånomvärlden), tillkommer ytterligare ettlager, ytterligare en variabel som kanpositionera människor högre eller längrener i den inofficiella rangordningen. Somexempel kan det på en viss arbetsplatsvara statushöjande att alltid jobba sent.

"Tesen är att det finns normer också

i alla normkritiska rörelser."

5

Folkrörelsernas framtid heter intersektionalitet

skriver i sin bok, att ”utveckla en analyssom förmår förankra maktrelationer …och dess ojämlika fördelning avmateriella och symboliska resurser”.

Helt enkelt att göra det osynliga synligt.

En kan kanske inte alltid tackla dessafenomen med exakt de här orden – meddet här språket. Det handlar mer om attta fram verktyg som gör att enorganisation kan ”upptäcka sig själv”.Det handlar om en ingång som inteskuldbelägger, utan uppmuntrar. En sakvill jag dock slå fast redan nu; De somklagar på att de saknar mångfald i sinpersonalstyrka, men som inte ser över(med ett intersektionellt perspektiv) hurde rekryterar, får skylla sig själv. Det äringen hemlighet att det är bekvämt attleta i sina egna nätverk. Det är heller intespeciellt svårt att räkna ut att våranätverk präglas av de strukturer ochnormer som dikterar samhället i övrigt.Vita, heterosexuella män tenderarexempelvis att välja andra vita,heterosexuella män. Vårt ”synfält” när viletar rekryteringar är begränsade av vårhistoria. Resultatet blir att en missarmassor av kompetens, som finns i andrasammanhang, i andra kluster, i andranätverk – eller helt fristående. En kanförstås utlysa tjänsten och kalla tillintervjuer och tro att en på det sättet ärhelt öppen och mottaglig för allt somfinns. Men ögonen vi tittar med letaromedvetet markörer som passarorganisationens, våra egna ochsamhällets strukturer, normer ochhierarkier. Därför krävs ett medvetetarbete för att sätta upp nya kriterier förrekrytering. Först då blir en någorlundafri att välja.

/ Thor Rutgersson

Om en är en morgonmänniska eller avandra skäl inte kan eller vill arbeta påkvällen förlorar en i status. Arbetsplatsenlyder dock under samma strukturer ochnormer som världen runt omkring, såmän har lättare att få status även här.

Detsamma gäller för de som behärskarspråket som dominerar påarbetsplatsen, de som ser ut sommajoriteten på arbetsplatsen, de som harsamma akademiska och kulturellabakgrund som majoriteten påarbetsplatsen, samma sexuellaläggning/identitet och så vidare. Förvarje ny markör som en upptäcker kanen addera ett trappsteg på deninofficiella hierarkin som präglararbetsplatsen. Men sedan kan fokus fallapå olika markörer vid olika tillfällen. Ochdå kan en och samma person plötsligtgå från låg status till hög status.

Det här är bara början. Nästa steg är atttitta på handikapp, tillgänglighet, doldahandikapp, fobier och så vidare.Individuella begränsningar som gör attolika individer har lättare eller svårare att”ta mark” i strukturen. Att vara social ärexempelvis ofta en statushöjandemarkör. Men med ett psykiskt handikapp(som exempelvis torgskräck) kan detvara svårt att ta plats i olikasammanhang. Samtidigt är det genantatt tala om. Personen blir då dubbeltbestraffad – hen faller i status både omhen berättar om sin begränsning och omhen väljer att försöka agera trots sinbegränsning (och då på ett mindredynamiskt sätt än övriga).

Intersektionalitet handlar dock inte om attta fram den exakta rangordningen i ettvisst sammanhang. Snarare handlar detom, som de los Reyes och Mulinari

6

Rasseskola #3

"PK-MEDIA" VS AVPIXLAT

Rasisten hävdar att "PK-media" medvetetförtiger "sanningen" (se Rasseskola #2 iförra fanzinet: SANNINGEN).

Det de grundar detta på är att etableradmedia håller sig till den pressetik som varitpraxis under lång tid, dvs man nämner inteexempelvis ett brottsoffers ellergärningsmans etnicitet, religion ellerpolitiska hemvist om det inte har betydelse isammanhanget.

Dessutom har etablerad media alltid enansvarig utgivare som står till svars för vadsom publiceras.

Avpixlat går en annan väg. De koncentrerarsig på fall där det kan antas att människorav annat ursprung begått brott.

Vad de inte verkar förstå är att om jagexempelvis skulle bestämma mig för attframställa människor från Borås som särskiltbrottsliga skulle resultatet bli det samma.Om jag alltid framhöll alla brott som begås iBorås, i andra delar av landet begångna avexilboråsare, av boråsares ättlingar ellerbara ANTYDA att boråsare ligger bakomskulle bilden av människor från Borås bliden att de är en samling förbrytare.

VÅLDTÄKT

Rasister älskar våldtäkt. Eller "våldtäckt"som det stavas på rasistiska. De frossar i atttänka på gruppvåldtäkter.

Sannolikheten att en diskussion medrasister, oavsett ursprungsämnet, till sisthandlar om våldtäkt är ca 100%.

Anledningen är att de vill hävda att enbartmän med utomnordiskt ursprung kan begåvåldtäkter och om det skulle vara så att ensvensk begår en våldtäkt så är det mycketbehagligare för offret om gärningsmannenheter Sven än Omar.

Det är fullständigt ok att tycka att enskvinnliga meningsmotståndare ska bliutsatta för detta fruktansvärda så att de lärsig.

Ja, det låter helt vrickat, jag håller med omdet. Men nu talar vi alltså om människormed en helt vrickad människosyn.

FEMINISM

Feminism är nästan lika farligt som islamoch islam är ju som vi redan konstaterat detfarligaste som finns (se fanzin#8).

Feminister vill ta ifrån vita, heterosexuellamän deras hävdvunna överhöghet ochutmanar dem i frågan om vem som ska fåutgöra normen i samhället.

Detta är givetvis väldigt skrämmande förrasisten som bygger hela sittexistensberättigande på det faktum att hanär vit, heterosexuell och man.

Feminismen är det största enskilda hotetmot högerextremismen.

Klart att det blir lite läskigt.

/ Barbro Sörman

7

Okej, så även om ni inte sett Fittstim medBelinda Olsson så har ni säkert hört omdet? Jo, försök inte nu – finns ni påsociala medier av någon sort så har niinte kunnat slippa undan. Kortsammanfattning: vit medelklassfeministgör återtåg till sin ungdom ochkonstaterar att hon inte känner igen sig ifeminismen längre.

Fint så. Alla rörelser utvecklas, så ävenfeminism. Men det tar tyvärr inte stoppdär. Belinda gör allt i sitt program för attmisskreditera dagens feminism.Förminska den. Förlöjliga den. Vi får läraoss att det är synd om männen,feminismen har gått för långt!

Själv har jag bara sett ett avsnitt, detsom handlade om att det är synd ommännen, och brände möjligtvis ettblodkärl i hjärnan av ren frustration. Attman ägnar bästa sändningstid åt attdiskutera feminism är jättebra. Att ägnabästa sändningstid åt att heltmissuppfatta dagens rörelse... Well nej,det är inte så toppenbra. För vi feministerblir redan bespottade varje dag. Vifeminister får inte bara dagligen, utanungefär en gång i minuten, höra att vihar fel, att vi är vidriga, att vi är monster.

Självfallet är feminism en rörelse som tålkritik, men seriöst – Belinda är fel ute. Atti sitt program inte överhuvudtaget (somjag förstått det) belysa rasifieradesfeministiska kamp? Att redan INNANprogrammet börjar sändas göra siglustig på trans*feministernas bekostnad?Nej, det är inte att vara seriös och visahur dagens feminism ser ut.

Men hur ser då dagens feminism ut? Åh,det är en brokig rörelse! Det finnsliberala feminister (ingen vet vad de görför nytta, men kanske har de någonpoäng), det finns socialistfeminister (heltlogiskt), det finns trans*feminister (det ärfaktiskt för jävligt att den kanske mestutsatta gruppen får så lite upp-märksamhet) och det finns rasifieradefeminister. Och så finns det såna somjag, som försöker se det som en helhet.

Jag försöker sätta allt i ett sammanhangoch se kopplingarna mellan olika sortersförtryck. Jag är inte en typisksocialistfeminist – för jag tror inte attavskaffandet av klasserna kommer lösaallt. Jag tror att vi måste se det mycketbredare. Vi måste ta in alla förtrycksamtidigt, sätta dem i relation tillvarandra och se mönstret. Vi kan inteslåss bara för arbetarklasskvinnor. Vårkamp måste innefatta också vårarasifierade systrar. Våra trans*systrar.Våra systrar med funktionsnedsättning.ALLA våra systrar.

Även de systrar som inte håller med oss.

Det handlar inte om en enstaka strukturvars krossande löser alla problem. Vimåste bredda oss. Vi måste vågautmana oss själva. Och ärligt talat –innan det sker kan vi aldrig säga attfeminismen har gått för långt. Innan detsker kan vi bara säga detta: feminismenhar bara börjat ta små, små baby steps.Vi har så mycket kvar att göra. Vi har såmycket kvar att ge.

Systrar, förenen eder!

/ Anny Berglin

"Jag är inte en typisksocialist

feminist..."

Har feminismen gått för långt?

8

Det andra problemet med hovrättensdom är tolkningen av “hyresgäster iallmänhet”. I lagen står att “Vidprövningen av om det är oskäligt mothyresgästen att åtgärden genomförsskall hyresvärdens intresse av attåtgärden genomförs vägas mot de skildaintressen som hyresgäster i allmänhetkan antas ha av att åtgärden inte vidtas.”

I överklagan tas som exempel den enkätsom Hyresgästföreningen gjort och somtydligt visar att 80% av de boende inteskulle ha råd att bo kvar om StenaFastigheter genomförde sinarenoveringar och därmed hyres-höjningar. Juristen Conny Borup somföreträtt hyresgästerna säger i en intervjumed Pennypodden att enkäten börbetraktas som en objektiv bild av vadhyresgästerna på Pennygången faktisktanser om renoveringarna.

Svea Hovrätts dom rörandePennygången blev som förutspått ettbakslag för hyresgästerna. I denöverklagan som gjorts var det bärandeargumentet att de nuvarandehyresgästerna på Pennygången varkenönskar eller har råd med de renoveringarsom Stena Fastigheter vill genomföra.

Hovrättens dom är problematisk urfrämst två aspekter. För det första såfinns det i hovrättens dom inte någonkoppling mellan renoveringar ochhyreshöjningar. Hovrätten skriver atthyran kan bli hög, men att hyresvärdenoch Hyresgästföreningen förhandlar omhyran och att “den hyresgäst som ärmissnöjd med den framförhandladehyran får väcka talan i hyresnämnden.”

Problemet med hovrättens resonemangär att det blir ett Moment 22 förhyresgästen. När hovrätten ska avgörahuruvida de renoveringsåtgärder somfastighetsägaren föreslår är rimlig tar deinte hänsyn till hyran. Men när hyransedan ska förhandlas och ev. processasi hyresnämnden så är åtgärderna redanpå plats och bruksvärdet höjt ochdärmed blir hyran högre än vadhyresgästen har råd med.

"I Sverige finns närmare tre miljoner hyresgäster."

Vilka är hyresgäster i allmänhet?

9

Hovrätten är dock inte av samma meningDe skriver att “de boende i ett område[är] en alltför snäv grupp hyresgäster”.Istället menar de att “hyresgäster iallmänhet” har ett intresse av attåtgärderna som Stena Fastigheterföreslår genomförs. Och det är här somhovrätten börjar med rena gissnings-lekar.

I Sverige finns närmare tre miljonerhyresgäster. Inga undersökningar hargjorts, som skulle kunna indikera vaddessa tre miljoner hyresgäster har förpreferenser när det kommer tillrenoveringar och de därtill följandehyreshöjningarna. Conny Borup menarvidare att hovrätten i och med domenhöjer ribban för vad “hyresgäster iallmänhet” vill ha. Detta bådar såklartinte gott för de områden runt om iSverige som står inför samma situationsom vi på Pennygången gör.

Vi utgår dock ifrån att hovrättens dominte får någon betydelse då StenaFastigheter efter massiv kritik har backatfrån sina ursprungsplaner. Menlagstiftningen måste ändå revideras. Dehyresgäster som bor i lägenheternamåste ges ett större inflytande påbekostnad av det spekulativa“hyresgäster i allmänhet”.

"De hyresgäster som bor i lägenheterna måste ges

Intervjun med Conny Borup finns på:www.pennygangen.se/podcast

Domen hittar ni här:www.pennygangen.se/rapport/hovrattsdom.pdf

Lagen som reglerar renoveringar:http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700994.htm

/ Daniel Carlenfors och Mattias Axelsson

ett större inflytande på bekostnad av det

spekulativa “hyresgäster i allmänhet”

10

Det är inte ofta vi andra vet sammasaker. Oftast är vi andra idioter som inteskådat ljuset och gjort det han vet är deträtta. Den imaginäre Göteborgaren i mitthuvuds favoritreplik är:- Det är bara att göra...Denna replik är hans stora styrka och dethan säger, vid tillfället han säger det, ärsjälvklart.Det är vettigt, enkelt och greppbart. Viandra är fullständigt bakom flötet sominte insett det själva.Det är först senare, ibland mycketsenare, som den som bara ska görainser att det fattas ett par pusselbitar.Kanske tre.

Göteborgaren i mitt huvud är en nidbildav människor som passar i ramen ochsom jag inte gillar. De överdrivetsjälvsäkra, de negativa, de elaka. Detsom är riktigt märkligt är att jag bådegillar Göteborg och inte har något störreproblem med gubbar. Så varförgöteborgaren i mitt huvud har blivitdenna negativa figur vet jag inte. Ominte...jag själv håller på att bliGöteborgaren! Än så länge är det nogmest den bristande ödmjukheten sompåminner. Och kepsen. Kanske iblanduppfattar jag andra som idioter sominget begriper och inget vill förstå.

Men om vi för tillfället lämnar Freudhemma på soffan så har jag ändå visstfog för min negativa bild om något äldrevita män i Göteborg. Det beror framföralltpå en sak. Bilälskarna.Jag har på behörigt avstånd följtdebatten om trängselskatts-folkomröstningen. Det är slående hur

Om någon skulle be mig att frammanaen bild av en Göteborgare i huvudet såär det endast en som skulle dyka upp.Jag gör det nu:- O träd fram du inre Göteborgare! Komur mitt huvud och visa dig för läsarna!

Den figur som stiger upp ur mittundermedvetna upp har omisskännligalikheter med både Göran Johansson ochRoland Jansson. En man. I sextioårs-åldern. Med keps. Ni vet. En man somäger en sträv humor och en stor doshögljutt självförtroende. En sådan mansom vet hur det är och varför det är såjävligt. Inte tror. Vet.

Min bild av Göteborgarens liv är han harblivit utsatt för den ena motgången efterden andra ända sen födelsen. Blåvitt bliraldrig bättre än sjua i hans värld.Bussarna går aldrig när han vill. Jobbetär skit om han råkar ha något. Ansvarigför motgångarna är oftast ”de jävlarna”.Sällan han själv, förmodligen aldrig.Det är med rätten hos den som harkämpat sig genom de störstaskitstormarna han nu Vet.

Vem är Göteborgaren?

"Blåvitt blir aldrig bättre än sjua i hans värld."

11

många av dem som protesterat mesthögljutt på stadens torg har varitgubbar. Med keps (inte någorlundahippa gubbkepsar utan merbaseballkepsar). Det har definitivt intevarit någon positiv bild av män i övremedelåldern och uppåt. Den självklarhetsom uppvisats i avfärdandet av en storsatsning på tåg under staden, bättrebussar och fler cykel- och gångbanor,påminner inte så lite om ”Det är bara attgöra”-gubben. Varje debattartikel motVästlänken av någon manlig ingenjör(finns tydligen inga kvinnliga ingenjörersom räknat på Gårdalänken), bekräftarbilden av det snäva perspektivetsförbannelse.

Det är ju något med den här säkerhetenpå sin egen rättmätighet som gör att visom pysslar med politik inte sällanhamnar i ett mentalt surgubbsfack – enganska osympatisk figur med stor munoch små öron. Oreflekterad inför andrasuppfattning. Det kanske till och med ärså illa att vi alla har en stereotypiskmaktgubbe innanför skinnet men att denoftare får komma fram inom politiken.Mitt löfte till er är jag ska kämpa motden farbrorn så gott det går. Att ni klararera fighter med honom är jag säker på.

Peter Edström:

/ Staffan Lindström

"Mitt löfte till er är att jag ska kämpa

mot den farbrorn så gott det går."

Snart,mycket snart,går jag över en gräns

Då kommer den nya tiden,den nya räkenskapenmin inre klockafår en ny takt

Min själär tidlösliksom mitt sinneär gränslöst

Den nya tidentrycker gasen i botten

underbart!

12

Föreninginformation

RAPPORT FRÅN ÅRSMÖTET

Den 22 februari hade Federationenårsmöte i Göteborg. En ny styrelsevaldes som i praktiken innebar attstyrelsen från 2013 fick förnyatförtroende samt kompletterades medytterligare en ledamot i form av MagnusGurre Johansson.

Styrelsen 2014 består alltså av Per-ÅkeWilhelmsson, Magnus Gurre Johansson,Mattias Dristig och Kenny Sörberg. Tillrevisor återvaldes Michael Olausson.

Årsmötet konstaterar att det inte ärsärskilt bra att Styrelsen numera endastbestår av män. Av denna anledning såuppmanar vi våra medlemmar(framförallt kvinnliga) att hojta till om detfinns ett intresse att medverka istyrelsearbetet. I så fall löser vi det på ettextrainsatt medlemsmöte.

Under 2014 så har vi ambitionen att växaytterligare medlemsmässigt, säkraekonomin kring upptrycket av fanzinetoch arrangera ett antal medlemsfester.

"Under 2014 så har vi ambitionen att växa ytterligare..."

STYRELSEN 2014 (FRÅN VÄNSTER):

Per­ÅkeWilhelmsson, Magnus Gurre Johansson, Mattias Dristig och Kenny Sörberg.

13

DEBATTARTIKLAR

Federationens samarbete medorganisationerna Välfärds-manifestationen, Solrosuppropet ochSocialAktion har inneburit att vi har varitmed som undertecknare på endebattartikel om höjda ersättningar försjukskrivna. Hittills har två publiceringargjorts i Dagens Arena respektive Dala-Demokraten. Detta publicerades 11mars och finns att läsa på webbplatsenwww.federationen.se.

MEDLEMSFEST

Samarbetet med Pennygången (se sid8 – 9 i detta nummer samt i fanzin#7)fortsätter. När detta skrivs så planeras enfest på Pennygången den 29 mars meduppträdanden och grillning. I nästanummer kommer förhoppningsvis ett fintvimmelreportage.

FANZINET

Då vi har fått in lite åsikter på fanzinetslayout så gör vi nu ett försök att förenkladenna en aning för att förbättraläsbarheten. Ett steg i den riktningeninnebär att bakgrundsbilderna nu ärborta. Hoppas att ni gillar det.

Nästa nummer beräknas komma ut i juni.Hör av dig till styrelsen@federationen.seom du vill medverka med något innehåll.

/ Styrelsen

"...fest på Pennygången den 29 mars..."

Bli medlem via hemsidan www.federationen.se idag!

Glöm inte att betala in din medlemsavgift.

Fyra nummer av fanzinet skickas hem till dig.

Enkelt som bara den.

14

En fråga om miljöVad är miljö? Idag, en fråga som återhamnat i skymundan från den politiskaagendan, därför att mer akuta ochpressande frågor såsom arbetslöshet,rasism och vår gemensamma välfärdalltid kommer att gå först. Och det äringet fel med det. Jag själv ägnar just nubetydligt mer tankeverksamhet åt hur viska bekämpa främlingsfientlighet än hurvi ska bli klimatneutrala 2030, trots att jagär miljöpartist och trots att jag är besattav miljöfrågorna. Helt enkelt därför attfrämlingsfientligheten är ett akut ochotroligt viktigt problem vi tillsammansmåste lösa nu, pronto, genast. Men närska vi hinna handskas med de därjobbiga, svårlösta, envist pockandeorosmolnen som tycks hägra allt närmrepå vår himmel och som handlar om hurvi ska hantera klimatförändringarna?

Det ösregnar, det är plusgrader. Det ärfebruari, i Sverige 2014. På nyheternahör vi om ett sargat Somerset - denengelska region som drabbats hårdastav den senaste av många historiskastormar denna vinter. Stora delar av USAfryser som aldrig förr under en historisktisande storm. Och, sade jag det? Jo, detösregnar. I februari. Allt snack omhistoriskt väder och rekord av olika slagkommer inom kort att vara överspelat.För varje år är numera historiskt, ochrekord slås överallt på löpande band.Vår värld förändras oerhört snabbt. Mendet finns dessvärre alltid mer akutaproblem att lösa.

Vad är miljö? Ja, det är en blandhundrasex andra miljörelaterade frågorjag tillsammans med kollegan MariaWetterstrand ägnat det senaste året åtatt besvara, i en bok med samma titel.Men en bok som på ett lättsamt ochinspirerande sätt ska göra folk nyfikna,intresserade och i bästa fall engageradei miljön är inte en lätt match attsammanställa. Framför allt därför att detär svårt att tala lättsamt om allvarligating. Vi kom på varandra med attständigt låta för tungsinta, för dystopiskaeller problemfokuserade, när det var ettlösningsinriktat och hoppfullt manus somefterfrågades av förlaget. Helt enkeltdärför att utsikterna inte ser så vidaremuntra ut.

Kom igen - visst finns det lösningar! Detfinns mängder av fantastisk teknik,politiska förslag och enkla livsstilsknepsom skulle kunna få framtiden att sebetydligt ljusare ut. Bara genom attförbjuda två enkla saker som t.ex.flygresor och kött skulle vi vara mer änhalvvägs i mål vad gäller behovet avminskade klimatutsläpp. Men detkommer givetvis inte ske. Åtminstoneinte förrän vi har kniven mot strupen.Och den som ens nämner ”förbud” avsådant som idag ses som absolutarättigheter anses farlig, galen eller heltenkelt fullkomligt deprimerandevärldsfrånvänd. Lösningarna finns idrivor, men viljan att tillämpa dessalösningar är just nu obefintlig.

"Det ösregnar, det är plusgrader. Det är februari..."

Vad är miljö? Din värld, och allt i dinomgivning som du inte skulle kunnaklara dig utan. Så skrev vi i alla fall iboken (spoiler!). Och just därför hängerallt ihop. Just därför kommer vi intekunna lösa frågan om främlingsfientlighetseparat från frågorna om miljön ochklimatet. Och frågorna om arbetslöshetkommer inte att kunna lösas separat frånfrågorna om miljön och klimatet. Ochfrågorna om framtidens välfärd kommerinte att kunna lösas separat från frågorna

om miljön och klimatet. Kan vi barabestämma oss för att inse det,tillsammans. För lösningarna på det ena,är nämligen en del av lösningarna till detandra. Svårare än så behöver det intevara.

/ Gabriel Liljenström

"...den som ens nämner "förbud" av sådant som idag ses

som absoluta rättigheter anses farlig, galen eller

helt enkelt fullkomligt deprimerande världsfrånvänd."

15

Vi behöver bli fler medlemmar och annonsörer.Du är en del av oppositionen!

www.federationen.se

16

Att få hjälp på vår vårdcentral är inte detlättaste. Tyvärr är det så att vi i vår stadendast har en vårdcentral, den drivs avMitt Hjärta, en privat ägare. Vilket ganskatydligt märks när man söker hjälp. Detsägs ju att vi har valfrihet inomsjukvården, att vi ska kunna byta om viinte är nöjda. Den möjligheten har inte visom tvingas söka utfyllnad frånsocialkontoret. Vi har inte råd att åkatåget till t ex Västerås, en resa dit kostar250 kr tur och retur, vilket är för mycketför att man ska kunna ta det av mat-normen.

Jag håller på med en ny "sjukpensions-ansökan". Har allt sedan jag blevutförsäkrad år 2011 försökt att fåläkarhjälp med det. Man får en läkare,den börjar hjälpa mig, först vill dom testalite olika metoder som just dom trorskulle kunna hjälpa mig. Byte avmediciner t ex. Detta gör att jag i dessaförsöksperioder blir mycket sämre ochdet slutar alltid med att jag får återgå tilldet jag hade, helt bortslösad tid. Sedanslutar dom, jag får en ny läkare, som skatesta sina idéer. Det här är verkligenpåfrestande.

Hamnade till slut hos Mitt Hjärta, har haftsex olika läkare senaste två åren där ochtvå stycken intyg till Försäkringskassan(FK) har de lyckats få in, det första fickjag avslag på. Att jag skulle varatvungen att överklaga det för att få enchans till bifall förstod jag inte. Doktornsom skrev det intyget ökade min doslugnande av stark variant från en dos vidbehov till två doser två gånger dagligen.När jag sedan såg hans intyg så märktejag att han hade i princip kopierat detintyg som skrevs då jag först blev dålig,för många år sedan. Mycket har ju häntsedan dess, jag har förlorat hela mitt livt ex. Doktorn fick sedermera sparken.

En ny ansökan påbörjades. FK ville hakompletteringar, bokade möte med migoch läkare. Denna läkare ansåg sig intebehöva skriva mer än diagnoser, FKskulle veta ansåg hon, hon lämnaderummet vid mötet och där fick jag vetaatt hon skulle sluta samma dag, nydoktor igen alltså. Fick en bra, tyvärr ärhan sjuk hela tiden, vid bokadetelefontider så väntar jag, ingen ringer,ingen på Mitt Hjärta bemödar sig med attringa upp och tala om att tiden ärändrad. Det får jag ta reda på själv.

Valfrihet i vården - i praktiken

"...har haft sex olika läkare senaste två åren..."

17

När doktorn är sjuk måste jag gå till MittHjärta för förlängning av mitt sjukintygsom Soc ska ha. För har man inte träffatHerr Doktor IRL så kan man inte ta detpå telefon. Ny telefontid för nästaförlängning av intyget de skriver en ellertvå månader åt gången. Ingen ringer, gårdit, tiden ändrad, får veta ny tid, sammadag ringer kuratorn mig, doktorn är sjukIGEN, hon bokar in mig på en doktorsamma dag för jag måste ju ha intygetför att få pengar.

Allt detta krångel med intyg, olika läkaresom bara vill prata om minskning avmediciner, inte ens undersöker mig trotsatt de är nya. De bara pratar ommediciner, att de ska tas bort. Jag harsmärtstillande för rygg och huvudvärktvå per dag. Samt de lugnande som jagpå eget bevåg begärt att få minska ihöstas. Det känns som om man inte blirtagen på allvar.

Mitt Hjärta vill gärna tjäna pengar.Medicin som jag äter regelbundet ochsom tidigare, innan privatiseringen,skrevs i flera uttag, skrivs nu bara ett åtgången. De kan ju då debiteralandstingen för varje gång.

Mitt Hjärtas information till patienterna ärunder all kritik, de liksom struntar i attringa upp om något ändras, min sambohar också fått känna på det någragånger. När han får en telefontid med sinläkare så ringer den inte upp, men enräkning för samtalet kommer dagen efter.Har hänt flera gånger.

Det här med privata vinstintressen är heltåt skogen och gör det väldigt mycketsvårare för oss patienter, i alla fall för osssom har Mitt Hjärta.

Att vi sen inte kan byta, ja... Så mycketför den valfrihet som det skulle innebära!

"Det känns som om man inte blir tagen på allvar."

/ Camilla Skans

"Det här med privata vinstintressen är helt åt skogen

och gör det väldigt mycket svårare för oss patienter..."

18

19

Elbantad & Klimatsnällare frukost

Nästan alla kokar fortfarande ägg, gröt,potatis, ris på exakt samma sätt som för75-80 år sedan, då elspisarintroducerades i de svenska köken. Endel använder lock på kastrullerna, menmånga kokar oftast utan, och slösar borteluppvärmd ånga rakt upp i fläkten. Detfinns idag flera andra sätt att laga mat,som t.ex. mikrovågsugn och elektriskvattenkokare. Dessa är en aning mertidseffektiva, energieffektiva sätt attvärma och laga mat. Jag har personligenhelt slutat att koka ägg. Jag väljer iställetatt göra en snabb äggröra, de dagarsom jag har lust att äta en stadigarefrukost.

Det är superlätt att göra en liten portionäggröra på ett ägg, i ett dricksglas i enmikrovågsugn. Det tar ungefär en halvminut att göra, med omrörning efterungefär 20 sekunder. Min mikrovågsugnförbrukar dubbelt så mycket energi somminsta spisplattan, under motsvarandetid. En äggröra i mikro motsvarar alltsåungefär 1 minuts elförbrukning/ägg påen spisplatta. Jag har ävenförändrat/förbättrat hur jag lagarhavregrynsgröt och några andrabasrätter till mer energieffektiva metoder.För jag är en person som vill fortsätta attleva normalt och bekvämt i en vanliglägenhet, utan krångel, och vill fortsättaäta vanlig mat – men ändå försökaminska min personliga klimatbelastningnågra procent varje månad.

Mitt enkla livsmotto: Försök leva undereuropeiskt konsumtionsgenomsnitt, menutan att ge avkall på någonting som jagbehöver eller som jag vill ha i minvardag. Jag är varken extrem, veganeller vegetarian. Men min årskonsumtionav kött har jag kontinuerligt sänkt tillungefär 6 kg.

Jag vill inte hindra någon från att levasom den vill. Men jag vill gärna att flerblir medvetna om att vad ni än gör, hardet en viss klimatpåverkan. Det gör inteont att se över vad som är deklimatpåverkande vanor som man tror attman lättast kan minska med någonprocent per månad eller vecka. Vartefterandra sänker sina genomsnitt mot minenergiförbrukningsnivå kommer jag attförändra ytterligare några procent – föratt fortsätta försöka ligga en bit undergenomsnitten.

Fler ’elbantade’ matlagningstips kan duläsa på: http://elbanta.yeahvle.se

/ Johan Löfström

"Jag har personligen helt slutat att koka ägg."

20

Genom årtusenden har det alltid funnitssociala skikt eller klasser. Antiken hadeslavar, vikingatiden hade trälar, feodal-samhället hade livegna och detborgerliga samhället hade proletärer.Längst ner på samhällspyramiden var deegendomslösa och tiggare.

Nedan beskrivs i korthet de olikasamhällena, men gör inte anspråk för attvara heltäckande.

Det sägs att människorna i jägar-samhällena, 8000 år före vår tidräkning,livnärde sig på jakt. Först och främst enmanlig syssla, eftersom det var fysisktansträngande. Alla män som var friskadeltog och bytet blev som en trofé förjägaren som lyckades fälla djuret. Menjägarna var ett nomadfolk som flyttaderunt allteftersom tillgången på djurförändrades och vädret växlade. Man vartvungen att flytta dit där det fannstillräckligt med vatten, där gröda kundeväxa och således också djuren, jaktbytetkunde livnära sig.

Men så småningom börja man upptäckaatt man kunde nyttja den gröda jordengav, man upptäckte att visa växter gickatt leva på, människan slog sig ner,jordbruk startades. ”Från att varitutlämnad till naturen kunde honkontrollera” den. Samla sina grödor ochsamla djur, detta blev en utdragenprocess. Men de fasta bosättningarnaspred sig och livet anpassades efterårstiderna. Vid skördetiden behövdesdet mycket folk som kunde hjälpa tillmed bärgningen av skörden, likaså vidtiden då man sådde till ny gröda. Det

blev således ett överskott av arbetskraftunder halvåret då jorden inte behövdesbearbetas. De som inte var nödvändiga isjälva jordbruket eller djurhållningen,skaffade sig andra utkomstmöjligheter,såsom smed, vävare och kryddmakare.

Det uppstod en handelskultur medköpmän, som samlades på ett ställe ochen tätort skapades. I och med att entätort skapades, måste vissagemensamma angelägenheter skötas,vattentillförsel, skördemagasin och detblev också ett religiöst centrum på orten.Tätorten blev till en stad, det bildades enspeciell grupp, oftast präster, somhjälpte till med allehanda skrivgöromål,som beräkningar, och väderleksutsikter.Det var mycket som skulle registrerasoch man började utnyttja skrivslavar.Jordbruken utanför städerna fordrademer arbetskraft och där tog man ocksåslavar till hjälp. Så bildades enproduktion med en underlydande klassslavar. Det blev ett slavsamhälle.

I Egypten vet vi att slavarna användes tillpyramidbygge och att mäktiga mänhade hundratals slavar. I Grekland,demokratins vagga var slavarbeteutbrett. Trots att demokratin var införd, såvar det endast män i de överstakretsarna som fick del av den. Kvinnornavar underställda männen, och slavarnautförde det tunga arbetet. Det ansågsvara ofint att utföra grovt arbete iGrekland, under antiken.

Från slav till proletär

"Så bildades en produktion med en

underlydande klass slavar."

21

Under vikingatiden omkring 800-taletoch 250 år framåt användes trälar. Enförfattare som speciellt har belyst dennatid i romanform är Sven Wernström i sinträlserie. Trälarna var helt utlämnade tillsin husbondes godtycke som kundeanvända trälarna vid byteshandel.Trälarna hade olika sysslor i vikinga-borgarna och bodde bland djuren, undervidriga förhållanden. De fick arbetamycket hårt.

De livegna var under 1400-talet ochframåt vanliga i riddarsamhället. DärKungen satt överst och under honomfeodalherren som fick förläningar avkungen mot att de försvarade kungariket,bönderna i sin tur fick bruka en jordplättom de samtidigt förbands sig tillsoldattjänstgöring. Bönderna hade ettviss rättsskydd men förblev livegna,feodalherren ägde dem och sattebegränsningar på deras frihet. De måsteha feodalherrens tillstånd för giftermål,med mera.

Men det hade vuxit fram en ny klass;borgarna, handelsmän som flyttade tilltätorter som snart blev centrum, dessaborgare blev allt mäktigare och rikareoch gjorde då också anspråk på denmakt som hittills bara gällt feodal-samhället och det andliga ståndet.Jordegendomar var den huvudsakliga

tillgången och statusen vid inträdet avdet borgerliga samhället, men skullesnart revolutioneras vid den industriellarevolutionen. På landsbygden ersattesodlingsmetoder och de så kalladetreskiftesbruket ersattes av tvåskiftet,odlingsmarker slogs ihop ochteknikutvecklingen gjorde att det blev ensäsongsarbetande jordproletär, detuppstod ett arbetsöverskott pålandsbygden. Snart stiftades lagar motlösdriveri och den överflödigaarbetskraften tvingades in i städernasfabriker.

Huruvida vår tids proletariat härstammarfrån antiken kan jag inte säga, då detinte finns några släkttavlor på demänniskor som tillhörde underklassen,men en sak är säkert att det sedanantiken och flodkulturerna alltid funnitsen överklass som på olika sätt förtryckten underklass!

I nästa avsnitt kommer jag att behandlaindustrialismens framväxt mer i detalj.

/ Tore Hallén

KÄLLOR:

Combi Visuell, utgivare FörlagshusetNorden AB, Malmö, MCMLXX

Leo Huberman, Människans Rikedomar,1936, svensk översättning 1972.

Ronny Ambjörnsson och Aant Elzinga,Stockholm 1969

"Snart stiftades lagar mot lösdriveri..."

22

Annons:

Föreningsbutiken

#1 #2 #3 #4

#5 #6 #7 #8

SLUT! SLUT! FÅTAL KVAR Fåtal Kvar

Fåtal kvar Fåtal kvar Många kvar Många kvar

23

Nästa nummer beräknas vara klart

nångång i juni 2014. Håll ut!

Bli medlem via hemsidan för att få

nästa upptrycktanummer hemskickat.

www.federationen.se

Vill man skänka kosing till föreningen så gör mandet lättast genom att sätta in på: PG 65 23 26 - 0

Märk med "Gåva"

Beställ våra två senaste CD:s för totalt 100 kr + frakt via dristig@hotmail.com

Du får 10 visröjlåtar med hjärtat på rätt sida om det politiska strecket

Vi finns även på iTunes och Spotify.

Med vänliga hälsningar Dristig & Drabanterna...

Annons: