Fakta om folkbildningen

2018

5Folkbildning

9Studieförbunden

15Folkhögskolorna

21Folkbildningsrådet

30Kontakt

den organiserade folkbildningen består av tio studie­förbund med verksamhet i Sveriges alla kommuner och 155 folkhögskolor med deltagare från hela landet.

»Folkbildningen ska ge alla möjlighet att till­sammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och del­aktighet i samhället.«Ur regeringens proposition 2013/14:172 »Allas kunskap – allas bildning«

MÅL FÖR DEN STATLIGA FOLKBILDNINGSPOLITIKEN

Folkbildning

folkbildningen är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och de­mokratin. Mer än en miljon människor deltar varje år i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet.

Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den är fri och frivillig i bemärkelsen att människor själva väljer om och när de vill delta.

Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kul­turverksamheter, och inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter.

Folkbildning handlar om att så långt som möjligt an­passa kurser och studiecirklar efter deltagarna, om att utgå från deltagarnas förutsättningar och behov. Det betyder att folkbildningens deltagare har stort infly­tande över vad och hur de ska lära. Några grundtankar är att deltagarna lär av varandra, att arbetsformerna är demokratiska och engagerande och att lärandet är aktivt. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap – genom dialog, interaktion och reflektion med andra.

Folkbildningen bärs av idéer – om politik, religi­on, kultur och samhället. Den nära kopplingen till folkrörelser och föreningar ger studieförbunden

5

och folkhögskolorna deras olika profiler. En stor del av folkbildningsarbetet sker i samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som är sam­arbetsparter till eller medlemmar i studieförbunden, eller huvudmän för folkhögskolorna. Av Sveriges 155 folkhögskolor drivs 113 av idéburna organisationer. Studieförbunden har sammanlagt nästan 400 med­lems­ eller samverkans organisationer.

Folkbildningen är rikstäckande. Studieförbunden erbjuder verksamhet i landets alla kommuner och folkhögskolorna rekryterar deltagare över hela landet.

Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, regioner och kommuner.

Folkbildningsrådet har i uppdrag att fördela stats­bidrag till folkhögskolorna och studieförbunden och säkerställa att pengarna används på rätt sätt – det vill säga i linje med statens syften med stödet till folkbildningen.

VISSTE DU ATT:

- Folkbildningen samlade nästa en miljon människor förra året i studieförbundens studiecirklar och annan kulturverksam­het, samt i folkhögskolans långa kurser.

- Studieförbunden erbjuder cirkelverk­samhet i landets alla kommuner och folkhögskolorna erbjuder långa kurser i 140 kommuner.

- Folkbildningens samverkan med det civila samhället omfattar tusentals organisationer.

17–33

10–<17

8–<10

6–<8

3–<6

0.80–<3

FOLKBILDNINGEN FINNS I HELA LANDET Procent av befolkningen i olika delar av landet som deltog i studiecirkel 2017.

Källa: Folkbildningens betydelse för samhället 2017

Studieförbunden

431 482av cirkeldeltagarna var kvinnor

267 274av cirkeldeltagarna var män

142 676av cirkeldeltagarna var utrikes födda

19 799 200deltog i något av studie­

förbundens kulturprogram.

STUDIEFÖRBUNDEN I SIFFROR 2017

Studieförbunden

ett studieförbund är en mötesplats för skapan­de, bildning och kultur. Bokcirklar, konserter och föreläsningar – hundratusentals människor deltar varje år i studieförbundens verksamhet. Folkbild­ningsrådet fördelar statsbidrag till tio studieförbund. Studieförbunden är en del av det civila samhället och fungerar som bildningscenter, kulturarenor och de­mokratiska möjliggörare. Varje enskilt studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart och tillsam­mans utgör de en mångfald av verksamhetsinrikt­ningar. Med sin idémässiga grund, pedagogik och sin självständighet har studieförbunden stor betydelse för demokrati, mångfald och social sammanhållning i samhället.

Studiecirkeln är grunden för studieförbundens verksamhet. Studiecirkeln är en liten grupp människor som utifrån sina behov och intressen söker kunskap. En studiecirkel kan bedrivas med enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distans­studier eller helt på distans.

Alla studieförbund bedriver också kulturprogram. Kulturprogrammen ska ge kulturupplevelser såsom teater, föreläsning, sång och musik eller utställning.

9

Förutom studiecirkel och kulturprogram kan studieförbunden bedriva folkbildande verksamhet i friare och flexiblare former. Det kan till exempel vara workshops, prova­på­dagar eller helgkurser.

På senare år har studieförbunden fått ett allt större samhällsansvar genom särskilda uppdrag från staten. Det gäller bland annat utbildningar i svenska med nyanlända och att stärka kunskaperna om mänskliga rättigheter.

Det äldsta studieförbundet bildades år 1894, det var nykterhetsorganisationen IOGT:s studieförbund som i dag heter NBV, Nykterhetsrörelsens Bildnings­verksamhet. Det senaste studieförbundet bildades år 2010 – Kulturens Bildningsverksamhet.

VISSTE DU ATT TIO OLIKA STUDIEFÖRBUND ARRANGERAR:

- cirka 272 000 studiecirklar med totalt drygt 1,7 miljoner deltagare

- cirka 377 000 kulturprogram med nära 20 miljoner besökare/deltagare

- cirka 69 000 arrangemang i form av annan folkbildningsverksamhet med drygt 872 000 deltagare.

Studieförbundens studietimmar 2017

Arbetarnas bildningsförbund

2 990 148

Ibn Rushdstudieförbund

288 672

Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet

1 563 313

Studiefrämjandet

2 156 256

Medborgarskolan

1 387 950

Folkuniversitetet

808 370

Kulturens bildningsverksamhet

276 084

Sensus studieförbund

1 158 826

Studieförbundet Bilda

753 293

Studieförbundet Vuxenskolan

1 948 215

11

Vad handlar studiecirklarna om?

12

det estetiska ämnesområdet konst, musik och media var störst, med sina drygt 58 procent av alla cirkeltim­mar. De ämnen som ökade mest i studietimmar räknat 2017 var musik, dans och dramatik, främmande språk, svenska och litteraturkunskap (även hemspråk) samt historia och arkeologi.

Studiecirklarnas ämnesinriktning, antal och andel studietimmar per huvudämne 2017:

Ämne Studietimmar Andel %

Konst, musik och media 7 776 199 58,3Humaniora (språk, historia…) 2 158 077 16,2Samhälls­ och beteendevetenskap 884 950 6,6Personliga tjänster 605 098 4,5Lantbruk, trädgård, skog och fiske 417 245 3,1Data 223 064 1,7Hälso­ och sjukvård 133 027 1,0Socialt arbete och omsorg 218 812 1,6Företagsekonomi, handel och administration 168 133 1,3Teknik och teknisk industri 126 657 1,0Pedagogik och cirkelledarutbildning 125 353 0,9Läs­ och skrivinlärning för vuxna 14 023 0,1Övriga 480 489 3,6

Summa 13 331 127 100

DE TIO STUDIEFÖRBUNDENS SAMLADE VERKSAMHET

Stud

ieci

rkel

verk

sam

het

Cirk

lar

Delta

gare

M

än

Kvin

nor

Stud

ietim

mar

2017

27

1 60

0 1

705

500

757

100

948

400

13 3

31 1

0020

16

266

500

1 66

3 10

0 72

8 00

0 93

5 10

0 12

854

100

2015

27

2 50

0 1

682

000

735

800

946

200

12 8

94 2

00

Anna

n fo

lkbi

ldni

ngsv

erks

amhe

t Ar

rang

eman

g De

ltaga

re

Män

Kv

inno

r St

udie

timm

ar

2017

68

900

87

2 20

0 30

9 10

0 56

3 20

0 1

602

900

2016

63

600

80

4 10

0 28

0 40

0 52

3 70

0 1

582

700

2015

60

400

73

8 60

0 25

4 80

0 48

3 80

0 1

593

000

Kultu

rpro

gram

Ar

rang

eman

g De

ltaga

re

Män

Kv

inno

r M

edve

rkan

de

2017

37

6 50

0 19

799

200

8

937

400

10 8

61 8

00

1 40

8 80

020

16

375

200

19 9

60 8

00

8 88

4 60

0 11

076

100

1

366

400

2015

37

1 50

0 19

901

000

8

901

200

10 9

99 8

00

1 30

4 40

0

Tabellen redovisar samtliga deltagare, och alltså inte unika deltagare. En person kan ha deltagit i flera studiecirklar eller kulturprogram.

Studieförbunden

12 692 deltagare på allmän kurs, höstterminen

(54 procent kvinnor och 46 procent män)

18 056 deltagare på särskild kurs, höstterminen (65 procent kvinnor och 35 procent män)

76 330deltagare på korta kurser

234 100deltagare besökte något av

folkhögskolornas kulturprogram.

FOLKHÖGSKOLORNAI SIFFROR 2017

folkhögskolan fyller olika syften för olika människor. För den som söker andra sätt att studera än vad gymnasieskolan och komvux erbjuder, kan folkhögskolan vara en väg till fortsatta studier. För den som nyss har kommit till Sverige kan den innebära en första kontakt med ett nytt samhälle. Och för den som vill bli konstnär kan den vara första steget mot att uppfylla en dröm. Folkhögskolan riktar sig till personer över 18 år. Pedagogiken är individanpassad, vilket betyder att kurserna formas efter deltagarens behov och förutsättningar. Därför är folkhögskolan bra på att fånga upp människor som av olika anledningar inte har hittat sin plats i andra utbildningsformer.

Folkhögskolan tar ett stort ansvar för att höja utbild­ningsnivån och utjämna utbildningsklyftor i samhället. En växande andel av deltagarna på folkhögskolans kurser har kort utbildningsbakgrund, begränsade svenskkunskaper eller en funktionsnedsättning. De senaste åren har det startats studiemotiverande kurser och etableringskurser för nyanlända på flera av landets folkhögskolor.

Folkhögskolan kännetecknas av att lärandet sker gemensamt i grupp. Ett mål är att alla deltagarna ska

Folkhögskolorna15

VISSTE DU ATT DE 155 FOLKHÖG SKOLORNA I SVERIGE I MEDELTAL HAR:

- cirka 32 200 deltagare i långa kurser per termin, varav cirka 40 procent i allmänna behörighets givande kurser och cirka 60 procent i särskilda kurser

- cirka 76 330 deltagare på korta kurser per år.

vara aktiva i gruppen, eftersom lärandet sker ge­nom att samtala och utbyta erfarenheter med andra. Gemenskapen stärks också bland dem som bor på den folkhögskola de studerar på.

I Sverige finns 155 folkhögskolor. Av dem drivs 113 av idéburna organisationer, och resten av lands­ting och regioner.

Folkhögskolorna har ingen gemensam läroplan, vilket innebär att varje skola själv bestämmer över sina kurser. En fördel med det är att folkhögskolan snabbt kan möta behov som uppstår i det lokala samhället, till exempel genom att skapa möten mellan etablerade och nyanlända svenskar.

Folkhögskolorna har bidragit till demokratin i Sverige i 150 år. De första folkhögskolorna startade redan 1868, när stora delar av befolkningen stängdes ute från det traditionella utbildningsväsendet. I början av 1900­talet startades allt fler folkhögskolor i takt med de växande folkrörelserna. Ända sedan dess har folkhögskolan fungerat som ett komplement till det traditionella utbildningssystemet.

Folkhögskolor

Filialer

FOLKHÖGSKOLOR OCH DESS FILIALER

Källa: Folkbildningens betydelse för samhället 2017

Folkhögskolan som utbildningsform

18

den svenska folkhögskolan är en unik utbildnings­form. Folkhögskolan riktar sig till vuxna och kombine­rar begreppen bildning och utbildning. Det finns 155 folkhögskolor runt om i landet och de har både långa och korta kurser.

Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden:

- allmänna kurser (behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller komvux på olika nivåer

- särskilda kurser, profilerade mot ett särskilt ämne

- särskilda kurser, yrkesutbildningar

- distanskurser

- korta kurser, framför allt sommarkurser.

folkhögskolorna är inte bundna till centralt fast­ställda läroplaner, i stället utformar man egna kurspla­ner. Allmän kurs kan ge behörighet till högskolestudier och till yrkeshögskolestudier.

Folkhögskolorna finansieras framför allt genom statsbidrag och landstingsbidrag. De studerande får studiestöd genom CSN.

FOLKHÖGSKOLORNAS SAMLADE VERKSAMHET 2017

de

ltag

arve

ckor

d

elta

gare

kv

inno

r (%

) m

än (

%)

Kurs

typ

2017

20

16

2015

Vå

r Hö

st

Vår

Höst

Vå

r Hö

st

Allm

än k

urs

468

300

453

620

428

640

12 5

20

13 3

60

54

54

46

46

Särs

kild

a ku

rser

51

1 95

0 48

9 61

0 46

7 40

0 19

300

19

190

65

65

35

35

Sum

ma

lång

a ku

rser

98

0 25

0 94

3 23

0 89

6 04

0 31

820

32

550

61

61

39

39

Kort

a ku

rser

53

960

52

600

54

840

38

190

38

140

59

61

41

39

Öppe

n fo

lkbi

ldni

ng

1 50

0 3

020

2 65

0 8

140

380

60

59

40

41

Kultu

rpro

gram

4

960

4 66

0 4

590

154

250

79 8

60

53

55

47

45

Sum

ma

folk

bild

ning

1

040

670

1 00

3 51

0 95

8 12

0 23

2 40

0 15

0 93

0 55

58

45

42

Sum

ma

253

590

181

260

178

310

8 24

0 7

260

42

50

58

50up

pdra

gsut

bild

ning

FOLKBILDNINGSRÅDETI SITT SAMMANHANG

REGERING & RIKSDAG STUDIEFÖRBUND

FOLKHÖGSKOLORMEDLEMS- ORGANISATIONER

folkbildningsrådet skapar förutsättningar för en fri och självständig folkbildning som svarar mot individens och samhällets behov. Det gör vi genom att fördela och följa upp statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.

Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regering­en. Uppdragen regleras via förordningar, riktlinjer och regleringsbrev. Folkbildningsrådet har tre medlems­organisationer, som representerar den svenska folkbildningsverksamheten. Vi styrs av våra stadgar och våra medlems organisationer.

Representantskapet är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ och samlas två gånger per år. Representantskapet består av ombud för medlems­organisationerna. Folkbildningsrådets verksamhet leds av en styrelse. Representantskapet utser Folk­bildningsrådets styrelse.

Folkbildningsrådet bildades 1991 då Skolöversty­relsen lades ner. Statens skolverk tog över delar av Skolöverstyrelsens uppdrag och ansvaret för folkbild­ningen övergick till Folkbildningsrådet.

Folkbildningsrådets viktigast uppgift är att fördela statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund

Folkbildningsrådet

21

och säkerställa att pengarna används på rätt sätt. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen.

Syftet med statens stöd till folkbildningen är att:1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och

utveckla demokratin2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald

människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings­ och utbildningsnivån i samhället

4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktig­heten i kulturlivet.

folkbildningsrådet fungerar också som en kunskapsbank om folkbildning. Vi har ett uppdrag att utvärdera om statens syften med stödet till folkbild­ningen uppfylls. Vi tar fram underlag och fakta om folkbildningen för beslutsfattare, myndigheter, interna­tionella organ och allmänheten.

Folkbildningsrådets utvärderingar och särskilda studier finns att läsa och ladda ner på vår webbplats:www.folkbildningsradet.se

Studieförbunden, kort för Studieförbunden i sam-verkan, är en intresse­ och branschorganisation som ska stärka folkbildningens idé och studieförbundens ställning i samhället. Studieförbunden samlar de tio studieförbunden.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) representerar 113 av Sveriges 155 folkhögskolor. RIO har till uppgift att bevaka, främja och tillvarata med­lemsskolornas intressen.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) represen­terar de offentligägda folkhögskolorna och organiseras av Folkhögskoleföreningen inom SKL (Fhf) och Of­fentligägda folkhögskolors intresseorganisation (OFI).

STUDIEFÖRBUNDEN

RIO

SKL

Medlems­ organisationer

23

FOLKBILDNINGSRÅDETS FÖRDELNING AV FOLKBILDNINGSANSLAGET 2018 (TKR)

BIDRAG TILL FOLKBILDNINGEN

10 studieförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 855 335Organisationsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 633

Tillgänglighetsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 107

Verksamhetsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 456 595

Föräldrars delaktighet i lärandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 500

Uppsökande och motiverande insatser

för utrikesfödda kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 500

155 folkhögskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 283 046Organisationsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 375

Verksamhetsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 407 203

Språkligt stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 316

Förstärkningsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 152

Utökade platser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 567 000

Matchningsinsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000

Bidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan . . . . . . 250

Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 000

SUMMA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 173 631

SÄRSKILDA INSATSER INOM FOLKBILDNINGEN

Studieförbund och folkhögskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 100

Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000

SUMMA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 100

Samhällsstödet till folkbildningen

25

statens stöd till folkbildningen bygger på tillit och ett förtroende för folkbildningen och dess verksamhet. Folkbildningen står fri från staten och varje studieför­bund och varje folkhögskola är själva ansvarigt för den verksamhet som rapporteras in, och för statsbidragets användning.

De 10 studieförbund och 155 folkhögskolor som är godkända av Folkbildningsrådet får statsbidrag för sin folkbildningsverksamhet. Statsbidraget är ett verksamhetsbidrag som bygger på vilken verksamhet man genomför, hur många som deltar och i vilken omfattning.

Folkbildningsrådets uppdrag är att utifrån reger­ingens riktlinjer och statens syften med stödet till folkbildningen formulera ramverk och villkor för stats­bidrag till folkhögskolor och studieförbund.

Folkbildningsrådet följer upp statsbidragsvillkoren, genom verksamhetsstatistik, granskning av statsbi­dragsvillkorade handlingar, rimlighetsbedömningar och lokala och centrala uppföljningsbesök. Vid felaktig bidragsanvändning kan statsbidrag återtas.

Folkbildningsrådets styrelse beslutar vilka som ska få statsbidrag och man får ansöka hos Folkbildnings­rådet om man vill starta ett nytt studieförbund eller en ny folkhögskola.

Folkbildningens betydelse för samhället2017

Folkbildningsrådets samlade bedömning

www.folkbildningsradet.se

CIRKELDELTA

GA

RE FRÅ

N A

ND

RA

LÄN

DER

folkbildningsrådet utvärderar no 1 2017

Cirkeldeltagare från andra länder

folkbildningsrådet utvärderar no 1 2018

Kulturell bildning i folkhögskolans regi

Deltagare och lärare på estetiska profi lkurser

Folkbildningens betydelse för samhället 2017 Kan ses som en årsbok över folkbildningen som samhällssek­tor, där studieförbundens och folkhögskolornas betydelse för det svenska, demokratiska samhälls­bygget görs synlig och analyseras.

Kulturell bildning i folkhögskolans regi Ger en överblick av vägar till och från folkhögskolornas estetiska kursverksamhet. De estetiska profilkurserna är en viktig del av den kulturella infrastrukturen.

Cirkeldeltagare från andra länder Är en utvärdering bland stu­dieförbundens utrikes födda cirkeldeltagare. Under 2016 var nästan 19 procent av studieför­bundens samtliga cirkeldeltagare födda i andra länder än Sverige.

Aktuella rapporter26

FOLKB

ILDN

ING M

ED A

SYLSÖK

AN

DE 2016 Svenska från dag ett och Vardagssvenska i studieförbund och folkhögskolor

Folkbildning med asylsökande 2016

Svenska från dag ett och Vardagssvenska i studieförbund och folkhögskolor

STUD

IEMO

TIVERA

ND

E FOLKH

ÖSKO

LEKURS Perspektiv på folkbildning som

arbetsmarknadsåtgärd

Studiemotiverande folkhögskolekurs

Perspektiv på folkbildning som arbetsmarknadsåtgärd

ETAB

LERING

SKURS PÅ

FOLKH

ÖG

SKOLA

Perspektiv på folkbildning som arbetsm

arknadsåtgärd

Etableringskurs på folkhögskola

Perspektiv på folkbildning som arbetsmarknadsåtgärd

Folkbildning med asylsökande 2016 Visar att närmare 80 000 personer deltog i folkhögsko­lornas och studieförbundens verksamhet med asylsökande 2016. Det är 55 procent av målgruppen.

Etableringskurs på folkhögskola Under 2016 erbjöds etablerings­kursen vid 108 folkhögskolor och nästan 3 500 personer deltog. Kursen bygger på ett samar­bete mellan folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen.

Studiemotiverande folkhögskolekurs Utvärderingar visar att denna ar­betsmarknadspolitiska insats har varit framgångsrik. Kursen är en tre månader lång utbildning som syftar till att stimulera deltagarna till fortsatta studier.

Det går att ladda ned och beställa aktuella rapporter kostnadsfritt på Folkbildningsrådets webbplats.

Folkbildningsrådets organisation

LedningMaria Graner, generalsekreterare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 05

Linda Rosén, verksamhetssamordnare . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 01

Enheten för uppföljning och kommunikationAnna-Carin Bylund, bitr. generalsekreterare/

enhetschef . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 06

Lloyd Baltz, uppföljning studieförbund . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 29

Henrik Dahl, omvärldsanalytiker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 09

Elvir Gigovic, uppföljning ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 39

Ingela Johansson, uppföljning folkhögskola . . . . . . . . . 08­412 48 43

28

Catharina Håkansson Boman (ordförande)

Yamam Al-ZubaidiAndreas CarlsonMaria Graner (general­

sekreterare)

Carola GunnarssonUlf Melin

Lars NordströmMonica Fundin PourshahidiGunilla SvantorpJohan SödermanLars Tengberg (personalrepresentant)

Linda Rosén (sekreterare)

FOLKBILDNINGSRÅDETS STYRELSE

FOLKBILDNINGSRÅDETS KANSLI

Rebecka Svensén, kommunikationsansvarig . . . . . . . 08­412 48 07

Tomas Östlund, uppföljning statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 25

UtvärderingEva Åström, utvärderingsansvarig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 37

Enheten för bidragsfördelningMagnus Wetterberg, enhetschef statsbidrag . . . . . . . . 08­412 48 03

Golnar Bahar, särskilda bidrag studieförbund . . . . . . 08­412 48 15

Veronica Kennett, ekonomiansvarig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 24

Cecilia Lövgren, folkhögskole­ och

studeranderättsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 10

Maria Sundbom Ressaissi, verksamhet

med asylsökande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 12

Lars Tengberg, folkhögskolor statsbidragsfrågor . . 08­412 48 04

Agneta Wallin, handläggare folkhögskola . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 20

Torvald Åkesson, studieförbund statsbidragsfrågor 08­412 48 42

Lena Östlund, särskilda uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 32

JämställdhetsintegreringKarin Bengtsson, projektledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 11

Enheten för administrationLotta Ragelius, enhetschef/personalansvarig . . . . . . 08­412 48 08

Annika Blom, arkiv, diarium, möten,

särskilda uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 27

Robin Forsberg, kontorsservice, IT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 21

Daniel Karbelius, särskilda uppdrag,

IT, kontorsservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 02

Mikaela Smedberg, särskilda uppdrag,

ekonomiadministration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 08­412 48 38

E-post till respektive person:förnamn.efternamn@folkbildningsradet.se

Studieförbunden tel: 08­402 01 50 i samverkan info@studieforbunden.se studieforbunden.se

Sveriges Kommuner tel: 08­452 70 00 och Landsting info@skl.se skl.se

Rörelsefolkhögskolornas tel: 08­17 03 80 intresseorganisation rio@sverigesfolkhogskolor.se sverigesfolkhogskolor.se/rio

FOLKBILDNINGSRÅDET

FOLKBILDNINGSRÅDETS MEDLEMSORGANISATIONER

Box 380 74100 64 Stockholmtel: 08­412 48 00fax: 08­21 88 26

Kontakt30

info@folkbildningsradet.sefolkbildningsradet.setwitter.com/folkbildningfacebook.com/folkbildning

Tryck: Billes TryckeriGrafisk form: Pasadena Studio