externremiss - transportstyrelsen · 2018. 12. 10. · tillverkningsstandarder, t.ex. ss-en...

1 (21)

Datum Dnr/Beteckning

2018-12-10 TSF 2016-67

Transportstyrelsen Sjö- och luftfart 601 73 Norrköping Besöksadress Olai kyrkogata 35, Norrköping

transportstyrelsen.se Telefon 0771-503 503 [email protected] Telefax 011-185 256

Bilaga till konsekvensutredning

Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................................. 2

Kap. 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter ...................................................... 2 Kap. 3 Minderåriga .................................................................................. 3 Kap. 4 Kompletterande regler för fartyg som omfattas av SOLAS,

EU-direktiv för passagerarfartyg eller EU-direktiv för fiskefartyg ................................................................................... 3

Timkostnader som används vid beräkningar ..................................................... 3 Redaktionella ändringar och förtydliganden....................................................... 4

Ändrad struktur ........................................................................................ 4 Avloppsanläggningar ............................................................................... 4 Asbest .................................................................................................... 4 Buller .................................................................................................... 4 Lyftutrustning ........................................................................................... 5

Kap. 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter ................................................................ 5 Användning av pressar och gradsaxar (2 kap. 8 §) ................................. 5 Användning och kontroll av trycksatta anordningar (2 kap. 9 §) ............. 6 Arbetsanpassning (2 kap. 15 §) ............................................................... 7 Artificiell optisk strålning (2 kap. 16 §) ..................................................... 8 Asbest (2 kap. 19 §) ................................................................................. 9 Elektromagnetiska fält (2 kap. 33 §) ...................................................... 10 Hamnarbete (2 kap. 42 §) ...................................................................... 11 Hygieniska gränsvärden (2 kap. 43 §) ................................................... 12 Kvarts (2 kap. 45 §) ............................................................................... 13 Organisatorisk och social arbetsmiljö (2 kap. 47 §) ............................... 14 Riktade hälsoundersökningar (2 kap. 48 §) ........................................... 16

Kap. 3 Minderåriga ........................................................................................... 17 Kap. 4. Kompletterande regler för fartyg som omfattas av SOLAS, EU-

direktiv för passagerarfartyg eller EU-direktiv för fiskefartyg ................. 18 Bullerkoden (1-4 §§) .............................................................................. 18 Mätutrustning för slutna utrymmen (5 §) ................................................ 20

Externr

emiss

Datum Dnr/Beteckning 2 (21) 2018-12-03 TSF 2016-67

Sammanfattning

Kap. 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter Följande förändringar i Arbetsmiljöverkets författningssamling kommer att omhändertas:

AFS 2018:1 om hygieniska gränsvärden har ersatt: - AFS 2011:19 om hygieniska gränsvärden

AFS 2017:3 om användning och kontroll av trycksatta anordningar har ersatt:

- AFS 2002:1 om användning av trycksatta anordningar, - AFS 2005:3 om besiktning av trycksatta anordningar och - AFS 2001:4 om gasflaskor

AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö har ersatt: - AFS 1980:14 om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljö och - AFS 1993:17 om kränkande särbehandling.

AFS 2018:4 om smittrisker ersätter den 19 november 2018 - AFS 2005:1 om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta,

toxinpåverkan, överkänslighet

AFS 1996:7 om utförande av personlig skyddsutrustning har upphävts - Reglerna ersätts av EU-förordning (EU/2016/425) om personlig

skyddsutrustning

AFS 2015:17 om härdplaster har upphävts - reglerna har flyttats över till AFS 2011:19 om kemiska

arbetsmiljörisker.

AFS 1994:54 om vissa arbeten med högtrycksstråle har upphävts - täcks av andra av Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Äldre föreskrifter som nu föreslås sättas i kraft för fartygsarbete är: - AFS 1999:8 om användning av pressar och gradsaxar - AFS 2001:9 om hamnarbete - AFS 2005:16 om buller - AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning - AFS 2009:7 om artificiell optisk strålning - AFS 2015:2 om kvarts - AFS 2016:3 om elektromagnetiska fält

Arbetsmiljöverket har två nya föreskrifter som varit ute på remiss men som ännu inte är beslutade, de gäller arbetsanpassning och riktade

Externr

emiss


hälsoundersökningar. Föreskriftsförslagen är tänkta att ersätta de föreskrifter som idag finns på dessa områden, AFS 1994:1 respektive AFS 2005:6. Föreskrifterna kommer inte att vara beslutade innan denna externremiss. Vår förhoppning är att vi trots detta ska kunna inkludera dessa föreskrifter i vårt slutliga föreskriftsförslag. För att på bästa sätt förbereda för detta har vi, genom att utgå från remissversionen av de föreslagna föreskrifterna, inkluderat dem i Transportstyrelsens föreskriftsförslag och konsekvensutredning. En förutsättning för detta förfarande är dock att föreskrifterna inte genomgår väsentliga förändringar efter externremiss.

Kap. 3 Minderåriga Nuvarande kapitel om minderåriga har omarbetats i sin helhet så att förslaget är i enlighet med såväl nationella som internationella krav på området (MLC 2006 och 94/33 EG).

Kap. 4 Kompletterande regler för fartyg som omfattas av SOLAS, EU-direktiv för passagerarfartyg eller EU-direktiv för fiskefartyg IMO´s resolution MSC.337(91) ”Code on Noise Levels on Board Ships” gäller för svenska fartyg med nedanstående avvikelser:

- den bruttodräktighetsgräns från vilken bullerkoden ska gälla sätts vid 500 istället för 1600,

- punkt 4.2 MSC.337(91) om maximala ljudnivåer ersätts av bilaga 1, maximala ljudnivåer i olika utrymmen ombord. Det innebär att vi tillåter ca 5-10 dB(A) högre ljudnivåer i vissa utrymmen, nivåer som är i enlighet med de krav som ställs för fartyg med en bruttodräktighet av 10 000.

- kraven avseende maximala ljudnivåer på fartyg med en bruttodräktighet under 500 utgår.

- fiskefartyg undantas inte från koden

IMO´s resolutionen MSC.380(94) ”Atmosphere testing instrument for enclosed spaces” med krav på att mätinstrument för analys av luftkvalitet i slutna utrymmen ska finnas tillgängligt ombord på många fartyg som omfattas av SOLAS överförs nu till svensk rätt.

Timkostnader som används vid beräkningar När vi fortsatt i denna bilaga beräknar kostnaderna för rederierna har vi använt oss av medellönen 28 000 kronor per månad, uppgifter som hämtats från Seco Sjöfolk. Timkostnad inklusive semesterpålägg (12 procent) och eventuell löneökning blir då ca 200 kr. I de fall arbetet utförs av någon i chefsposition har lönekostnaden skattats till 300 kr/tim. För externa konsulter har timkostnaden beräknats till 1 000 kr per timme.

Externr

emiss


Redaktionella ändringar och förtydliganden Under denna rubrik beskrivs redaktionella ändringar och förtydliganden som inte bedöms medföra några konsekvenser annat än att de underlättar för såväl den som ska följa föreskrifterna som för Transportstyrelsen vid framtida revideringar.

Ändrad struktur Nuvarande kapitel om belysning, buller, kylanläggningar, yrkesmässig exponering och ventilation är i stort sett identiska med krav i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och i vissa fall är områdena dubbelreglerade. Vi föreslår därför att dessa kapitel utgår helt och i vissa fall ersätts de av hänvisningar till AFS.

Avloppsanläggningar Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1984:15) om avloppsanläggningar upphörde att gälla 31 december 2014 och för fartygsarbete upphävdes föreskrifterna den 1 januari 2015. Nedanstående tilläggskrav, motiverade av sjöfartens särart, har nu setts över och vi har kommit fram till att området är dubbelreglerat genom att motsvarande krav finns i 11 kap. TSFS 2010:96 om åtgärder mot förorening från fartyg och i AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning.

Asbest Kravet om att Transportstyrelsen ska informeras om akuta reparationer vilka innebär att asbestarbete måste genomföras bedöms inte fylla någon funktion. Kravet har därför strukits i föreskriftsförslaget.

Idag finns krav på att ”varningsskylt” ska sättas upp på väl synlig plats men det går lika bra att märka upp med tejp. Det är dessutom otydligt vad som avses med ”väl synlig plats”. Kravet på varningsskylt ersätts med att asbest ska märkas upp med varningstext. Samtidigt föreslås ett förtydligande om att märkning av asbest ska göras på eller i omedelbar närhet till materialet eller det ställe där asbest förekommer. Priset för en rulle varningstejp om 66 meter motsvarar priset för en varningsskylt. Även om tejpen har kortare hållbarhet blir det en minskad kostnad för den redare som ska märka upp eventuell asbestförekomst.

Buller Kravet på att protokoll från bullermätning ska skickas in till Transportstyrelsen tas bort. Ett krav som bedöms vara ett onödigt eftersom Transportstyrelsen enligt AML och FSL redan har bemyndigande att vid behov få tillgång till bullermätningsprotokoll. Dessutom är stor del av denna tillsyn numera delegerad till erkända organisationer.

Externr

emiss


Lyftutrustning Krav om att Transportstyrelsens medgivande krävs för att lyftutrustningen istället för att uppfylla AFS 2006:6 om användning av lyftanordningar och lyftredskap kan uppfylla erkända organisationers likvärdiga krav tas bort. Tillsyn och kontroll av lyftanordningar på fartyg har delegerats till erkända organisationer med likvärdiga krav. Att redaren då fortsatt ska begära Transportstyrelsens medgivande för detta är därmed överspelat och får därför inga konsekvenser annat än att den administrativa bördan minskar för alla parter.

Tekniska krav för hängställningar och liknande utrustning (2 kap. 38-44 §§ i nuvarande föreskrifter) bedöms redan vara reglerade genom Bilaga A i AFS 2006:7 om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar. För arbetskorgar avsedd att användas för arbete på fartygets utsida finns dessutom tillverkningsstandarder, t.ex. SS-EN 14502-1. Reglerna om hängställning och liknande utrustning i nuvarande föreskrifter föreslås därför upphöra att gälla.

Kap. 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Användning av pressar och gradsaxar (2 kap. 8 §) Problembeskrivning

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:8) om användning av pressar och gradsaxar har tidigare inte varit i kraft för fartygsarbete. Då den här typen av utrustning finns ombord på många fartyg bör användningen regleras på samma sätt som för landbaserade företag.

Ändringsförslag

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:8) om användning av pressar och gradsaxar föreslås gälla för fartygsarbete.

Konsekvenser

Föreskrifterna innehåller krav på dokumenterad fortlöpande tillsyn, underhåll och kontroll.

Kontroll ska ske enligt något av följande två alternativ och med beaktande av tillverkarens instruktioner:

- intervallet får vara högst ett år eller - intervallet får vara högst 1600 drifttimmar, dock inte längre än två

år.

Externr

emiss


Den här typen av verkstadsutrustning finns framför allt på fartyg som omfattas av SOLAS och går i internationell fart och på t.ex. bogserfartyg och isbrytare. I den mån den här typen av utrustning finns ombord förutsätter vi att arbetsgivaren redan idag följer tillverkarens instruktioner men också att man på denna typ av fartyg redan har ett system för dokumentation av fortlöpande tillsyn, underhåll och kontroll. Att inkludera denna utrustning i ett redan befintligt system för att genomföra och dokumentera fortlöpande tillsyn torde innebära mycket marginella kostnader. För mindre fartyg som idag saknar ett system för dokumentation av fortlöpande kontroll kan det ta lite längre tid och därmed medföra lite högre kostnader.

Kontrollintervallet bedöms bli två år eftersom verkstadsutrustningen inte används frekvent. Vår bedömning blir att dokumentation behöver genomföras vartannat år och att det tar ca 30 minuter/år och fartyg. En grov skattning blir att kraven berör som mest ca 100 fartyg.

Användning och kontroll av trycksatta anordningar (2 kap. 9 §) Problembeskrivning

Arbetsmiljöverket har bland annat ersatt AFS 2002:1 om användning av trycksatta anordningar, AFS 2005:3 om besiktning av trycksatta anordningar och AFS 2001:4 om gasflaskor med nya föreskrifter i AFS 2017:3 om användning och kontroll av trycksatta anordningar. De nya föreskrifterna omhändertar följande problemområden:

- otydlighet avseende återkommande kontroll av bärbara brandsläckare och gasflaskor för andningsapparater,

- svårt att genomföra klassificering av tryckkärl i klass A, B eller C, - uppdelning av besiktnings- och användningskrav i olika föreskrifter

ledde till att krav på dokumentation och rutiner idag gäller för alla kategorier av trycksatta anordningar (A, B och C),

- otydlighet vilken typ av användning som föreskrifterna ställer krav för,

- vid installationsbesiktning ska kontrollorganet inte behöva upprepa kontroll som genomförts av tillverkaren,

- oklara krav vid revisionsbesiktning - bristande flexibilitet avseende intervall vid återkommande kontroll - för att medge längre intervall mellan återkommande besiktningar

införs journal för livslängd - otydliga regler avseende egenbesiktning - olika nomenklatur i föreskrifterna

Externr

emiss


Ändringsförslag

Med undantag för 6 kap. om övervakning av pannor föreslås Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2017:3) om användning och kontroll av trycksatta anordningar gälla för fartygsarbete.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta anordningar (AFS 2002:1), om besiktning av trycksatta anordningar (AFS 2005:3) och om gasflaskor (AFS 2001:4) föreslås upphöra att gälla för fartygsarbete.

Konsekvenser

De föreslagna föreskrifterna kommer innebära att de årliga kostnaderna för företagen blir lägre eftersom kraven på rutiner och annan dokumentation inte längre kommer att gälla för sådana anordningar som varken klassificerats som klass A eller B. I nu gällande föreskrifter gäller dokumentationskravet för alla trycksatta anordningar. Vissa av de administrativa kraven har förenklats eller tas bort utan att göra avkall på behovet av en tillfredsställande säkerhetsnivå på arbetsplatserna.

Arbetsmiljöverket gör i sin konsekvensutredning1 bedömningen att för de som inte hanterar trycksatta anordningar i klass A eller B leder förslaget till en årlig besparing på drygt 3 700 kr/användare. De företag och de som hanterar trycksatt anordning i klass A eller B får minskade kostnader med ca 2 400 kr per år.

De förändringar som Arbetsmiljöverket bedömt inte kommer medföra förändrade kostnader för företagen har utelämnats i denna konsekvensbedömning.

Arbetsanpassning (2 kap. 15 §) Problembeskrivning

Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter är att de ska bidra till att arbetsmiljön för enskilda arbetstagare anpassas på ett sätt som möjliggör att de kan utföra sitt arbete trots tillfälligt eller varaktigt nedsatt arbetsförmåga och underlätta återgång i arbete efter sjukskrivning. Nya och tydligare föreskrifter förväntas ge en bättre och effektivare arbetsanpassning för en enskild arbetstagare. Detta bör gynna inte bara den arbetstagare åtgärderna är till för utan också arbetsgivaren. Föreskriftsförslaget tydliggör vad som förväntas av arbetsgivaren vid arbetsanpassning för att förebygga sjukfrånvaro och underlätta återgång i arbete men också till att förebygga sjukfrånvaro.

1 Konsekvensutredning avseende förslag till nya föreskrifter för användning och kontroll av trycksatta anordningar, Arbetsmiljöverket Diarienr. 2014/101839

Externr

emiss


Ändringsförslag

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS nnnn:nn) om arbetsanpassning föreslås gälla för fartygsarbete.

Förslaget kommer att utgå i det fall föreskriften inte är beslutad av Arbetsmiljöverket vid den tidpunkt då Transportstyrelsens föreskriftsförslag beslutas.

Konsekvenser

De nya reglerna medför en initial kostnad för alla arbetsgivare eftersom de måste upprätta nya och preciserade rutiner för sin arbetsanpassning. Att utreda behovet av arbetsanpassning kan ta ca 2 tim. De ökade kostnaderna om 600 kr/år (2 tim x 300 kr) och arbetsgivare ska ställas i relation till de minskade utgifter arbetsgivaren får om en person är sjukskriven en dag mindre/år. Med en timkostnad av 200 kr för såväl den anställde som vikarie blir det ca 3200 kr (2 personer x 8 tim). Beräkningen är mycket osäker då kostnaden är starkt förknippad med fartygets rutt såväl som ankomst- och avgångstider.

Artificiell optisk strålning (2 kap. 16 §) Problembeskrivning

Genom AFS 2009:7 om artificiell optisk strålning överfördes Direktiv 2006/25/EG om artificiell optisk strålning till svensk rätt på det sätt som Europeiska Kommissionen kräver. Direktivet undantar inte fartyg och för att inte bryta mot EU-rätten måste Transportstyrelsen sätta föreskrifterna i kraft även för fartygsarbete.

Ändringsförslag

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:7) om artificiell optisk strålning föreslås gälla för fartygsarbete.

Konsekvenser

När det gäller utrustning ombord som bygger på optisk strålning förutsätter vi att man redan i dag följer de instruktioner för säker användning som ska framgå av tillverkarens manualer. Vår bedömning blir att handhållna laserpekare skulle kunna utgöra en riskfaktor då de ibland används av privatpersoner för att störa olika yrkesgruppers arbete och det har rapporterats att fartygsbefäl har blivit belysta med laser.

Lasershower har lämnats utanför denna konsekvensanalys då tillstånd krävs från Strålsäkerhetsmyndigheten för detta.

Externr

emiss


Risken för att få bestående ögonskador har ökat i takt med att de handhållna lasrarna blivit allt starkare och billigare och det kan därför bli aktuellt att genomföra en riskbedömning och eventuellt tillhandahålla personlig skyddsutrustning. Inga attacker har rapporterats mot svenska fartyg men om en riskbedömning behöver genomföras beräknas den ta ca 30 minuter. Exempel på utrustning är skyddsglasögon för röd respektive för grön laser. Priset ligger från ca 900 kr och uppåt.

Asbest (2 kap. 19 §) Problembeskrivning

För fartyg vars trafikmönster och rutiner medger att allt underhåll och alla akuta reparationer genomförs på varv av företag med tillstånd för aktuellt asbestarbete upplevs kravet på att personlig och teknisk skyddsutrustning ska finnas ombord på alla fartyg med asbestförekomst som obefogat och kostsamt.

Ändringsförslag

Vi föreslår att skyddsutrustning kan undvaras om en riskbedömning visar att det med hänsyn till fartygets användning och omständigheterna i övrigt är uppenbart att sådan utrustning inte behöver finnas ombord.

Konsekvenser

Förslaget innebär att fartyg med känd asbestförekomst, där allt underhåll och alla reparationer genomförs i land av utbildad personal med tillstånd för behandling, bearbetning eller rivning av asbest inte behöver uppfylla kravet om att personlig och teknisk skyddsutrustning ska finnas ombord.

Undantaget medger i första hand minskade kostnader för rederier med fartyg i kustnära sjöfart och för fartyg där allt arbete med reparationer och underhåll genomförs på varv eller vid kaj av företag med tillstånd för behandling, bearbetning eller rivning av asbest.

En grov skattning blir att förslaget skulle kunna innebära minskade kostnader för ca 25 fartyg i kustnära fart. Asbest är vanligast på äldre passagerarfartyg men inte så vanligt på mindre fartyg. Att skatta de minskade kostnaderna är givetvis svårt då det måste kopplas till hur fartyget används, var och i vilka mängder asbest eller asbesthaltigt material förekommer ombord men också till i vilket skick inkapslingen av asbesten befinner sig. Vi kan också konstatera att antalet fartyg med asbest ombord minskar stadigt till följd av att asbestsanering genomförs.

Som exempel på möjligt minskade kostnader kan nämnas att en CE märkt personlig skyddsutrustning för engångsbruk att användas vid arbete i asbestmiljö, utan direkt projektion eller kontakt med asbest kostar ca 330 kr.

Externr

emiss


Dammsugare för asbest (med HEPA-filter klass H13) finns från ca 10 000 kr och uppåt. Dammsugarpåsar ca 200 kr/styck. Kostnaden för ett fläktmatat andningsskydd ligger på cirka 10 000 kr.

Elektromagnetiska fält (2 kap. 33 §) Problembeskrivning

Genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2016:3) om elektromagnetiska fält överförs direktiv 2013/35/EU om elektromagnetiska fält till svensk rätt på det sätt som Europeiska Kommissionen kräver. Fartygsarbete är inte undantaget från tillämpning av direktivet varför något alternativ, annat än bindande föreskrifter, inte finns p.g.a. Sveriges anslutning till EU.

Ändringsförslag

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2016:3) om elektromagnetiska fält föreslås gälla för fartygsarbete.

Konsekvenser

Syftet med direktivet är att skydda arbetstagare mot de hälso- och säkerhetsrisker som uppstår, eller kan uppstå, vid exponering för och förekomst av elektromagnetiska fält (EMF). De gränsvärden som anges i föreskrifterna avser att skydda mot alla kända omedelbara och övergående direkta hälsoeffekter som uppkommer på grund av exponering för såväl statiska som lågfrekventa och högfrekventa elektromagnetiska fält. Föreskrifterna innehåller även krav som avser att förebygga de indirekta effekter som kan uppkomma vid påverkan på arbetstagares medicinska implantat som exempelvis en inopererad pacemaker.

Ombord på fartyg kan lågfrekventa EMF t.ex. finnas kring utrustning som överför och genererar elektricitet. Högfrekventa EMF kan finnas kring radar och kommunikationsutrustning.

Alla arbetsgivare behöver informera sig om föreskrifterna och om de berörs av de nya kraven, det beräknas ta ca 10 minuter till en kostnad av 300 kr/timme.

En risk- och exponeringsbedömning beräknas ta ca 2 tim till en kostnad av 1 000 kr per timme. För en majoritet av de berörda företagen kan denna bedömning göras med hjälp av dokument, i form av uppgifter från tillverkare eller distributörer, Europeiska kommissionens riktlinjer2, exponeringsdatabaser, standarder och annan tillgänglig information. Hur

2 Icke-bindande vägledning till god praxis vid tillämpningen av direktiv 2013/35/EU, Elektromagnetiska fält

Externr

emiss


många redare som behöver genomföra dessa bedömningar är svåra att uppskatta.

Information till de anställda beräknas till ca 30 minuter per fartyg (0,5 tim x 200 kr) och det tar ca 1,5 tim att förbereda informationen (1,5 x 300 kr).

Exempel på åtgärder som kan behöva vidtas som skydd mot EMF är att sätta upp varningsskyltar, förhindra tillträde till områden med höga EMF, ta fram rutiner för arbete i närheten av och med sådan utrustning, utrustning och kablage kan behöva skärmas av. Mot bakgrund av att åtgärderna kan variera från att sätta upp en skylt för 100 kr till att skärma av utrustning är det svårt bedöma hur stora kostnaderna kan bli för företagen. Vid nybyggnation av fartyg kan dessutom huvudeltavla behöva placeras i ett separat utrymme och inte i ett bemannat kontrollrum. Om hänsyn tas till detta tidigt i projekteringen bedöms det få mycket ringa ekonomiska konsekvenser. Speciell hänsyn kan behöva tas i de fall högspänningskablage måste dras genom eller i anslutning besättningens bostäder ombord.

Hamnarbete (2 kap. 42 §) Problembeskrivning

Flera tillbud, allvarliga olyckor och dödsfall har under åren inträffat i samband med lastning och lossning av framför allt ro-ro fartyg3. Olyckorna har inträffat i såväl svenska som utländska hamnar. Enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) får lastning och lossning inte medföra att säkerheten för fartyget eller de ombordvarande äventyras. Medvetenheten om riskerna behöver ökas. Samtidigt som det behöver förtydligas att motsvarande krav som gäller i svenska hamnar även ska gälla på fartygets däck när lastning och lossning sker i utländska hamnar och då besättningen själv ansvarar för t.ex. bunkring och påfyllning av förnödenheter.

Ändringsförslag

För att öka medvetenheten om risker och säkra arbetssätt vid lastning och lossning föreslås att 1-7, 10-22, och 24-37 §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:9) om hamnarbete sätts i kraft för fartygsarbete. Bakgrunden till att vissa paragrafer uteslutits är att de bara berör landbaserad verksamhet och därmed faller utanför Transportstyrelsens föreskriftsbemyndigande.

3 Haverikommissionens utredning – A/S STENA SAGA – Arbetsplatsolycka på bildäck den 31 maj 2014 i Fredrikshamn, RS 2015:04 Transportstyrelsens rapport – Passagerarfartyget SKÅNE, IMO-nr 9133915 – SIEB personskada den 25 maj 2011, TSS 2011-1246

Externr

emiss


Konsekvenser

Föreskrifterna förtydligar vikten av samarbete och kommunikation mellan fartygsbesättning och hamnarbetare. Den ställer också krav på att behovet av signalman vid lyftanordning (12 §) hissmän (13 §) och trafikvakter (14 §) ska bedömas. Dessa ska ha sådan uppsikt att förflyttning av last och fordon kan ske utan risk. Förlorar föraren ögonkontakt med signalmannen eller trafikvakten ska rörelsen omedelbart stoppas (16 §).

Behovet av trafikvakt i samband med lastning och lossning kan beröra ro-ro-fartyg (lastfartyg som är konstruerade för att fartygets last lätt ska kunna köras ombord och i land), och ro-pax-färjor (bilfärjor avsedda för många passagerare och fordon) och biltransportfartyg. Föreskrifterna gäller redan idag för lastning, lossning, förtöjning, losskastning och bunkring av fartyg, därmed direkt sammanhängande godshantering eller annat terminalarbete samt hantering av fartygs förråd och utrustning. Mot bakgrund av det redan befintliga kravet om att säkerheten för ombordvarande inte får äventyras ser vi föreskriften som ett förtydligande av att kraven även gäller ombord på fartyget, i utländska hamnar och då besättningen ombord själva ansvarar för t.ex. bunkring och påfyllning av förnödenheter.

Förslaget kan leda till att bemanningen i samband med lastning och lossning inte är tillräcklig för att garantera besättningens säkerhet. Vid behov av t.ex. trafikvakt uppskattas det till ca 1 arbetstimme per tillfälle. Hur många fartyg som bedömer att trafikvakt behövs är givetvis svårt att uppskatta. Vår bedömning är dock att behovet inte påverkar besättningsnumerären utan är en rent organisatorisk fråga.

Hygieniska gränsvärden (2 kap. 43 §) Problembeskrivning

AFS 2011:18 om hygieniska gränsvärden upphörde att gälla den 1 juni 2016 och ersattes då av AFS 2015:17, som i sin tur den 21 augusti 2018 ersattes av AFS 2018:1.

Totalt påverkades det hygieniska gränsvärdet för 33 ämnen av AFS 2015:17. Genom AFS 2018:1 överfördes två EU-direktiv till svensk rätt (2017/164/EU och 2004/37/EG). Totalt innebär detta att det hygieniska gränsvärdet för 71 ämnen ändras. Genom dessa föreskrifter implementeras EU:s gränsvärden på det sätt som kommissionen kräver.

De ändringar som genomförts i ovanstående föreskrifter har ännu inte satts i kraft för fartygsarbete.

Utöver de ämnen som berörs av direktiven har Arbetsmiljöverket genomfört en sänkning av gränsvärdet för oorganiskt damm.

Externr

emiss


Ändringsförslag

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:1) om hygieniska gränsvärden föreslås gälla för fartygsarbete och därmed ersätta AFS 2011:18.

Konsekvenser

Av de föreslagna förändringarna är det framför allt ändrade gränsvärden för kolmonoxid (CO), kväveoxid (NO), kvävedioxid (NO2), vilka finns i dieselavgaser, som skulle kunna förekomma i höga halter i samband med t.ex. lastning och lossning av fordon. Övriga ändringar i hygieniska gränsvärden påverkar framför allt tillverkningsindustrier.

I rapporten ”God innemiljö på svenska fartyg - Kartläggning av innemiljön och förslag på förbättringsåtgärder” av Langer, Moldanová och Österman konstateras att innemiljö och luftkvalitet på de undersökta fartygen var överlag god. Halter av luftföroreningar var under och mycket under både de hygieniska gränsvärdena för arbetsmiljö och rekommenderade riktvärden för god innemiljö. Även om det inte förekom hälsofarliga halter av luftföroreningarna, förekom stora skillnaderna i halter både inom och mellan fartyg.

Mot bakgrund av bl.a. ovanstående undersökning har vi idag inga indikationer på att förslaget innebär att exponeringsbedömningar eller mätningar behöver genomföras i större omfattning än idag.

Kvarts (2 kap. 45 §) Problembeskrivning

I Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning ”Kvarts och dess cancerframkallande förmåga” (RAP 2011:5) har man dragit slutsatsen att kvarts är cancerframkallande. Bland annat har silikos, lungcancer och ökad känslighet för lungtuberkulos associerats med kvartsdammsexponering. Ökad dödlighet eller ökat antal fall av bronkit, emfysem, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), autoimmuna sjukdomar samt njursjukdomar har också rapporterats.

Då exponering för kvarts kan förekomma på fartyg för transport av bilar (roropassagerarfartyg, biltransportfartyg och bilfärjor) och på fartyg som transporterar t.ex. grus eller cement ser vi inga skäl till att denna föreskrift inte ska gälla även för fartygsarbete.

Ändringsförslag

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:2) om kvarts – stendamm i arbetsmiljön föreslås gälla för fartygsarbete.

Externr

emiss


Konsekvenser

För rederier med fartyg för transport av bilar (roropassagerarfartyg, biltransportfartyg och bilfärjor) kan det innebära att de behöver förnya sina exponeringsbedömningar och i förekommande fall genomföra exponeringsmätningar. Detsamma gäller för rederier med fartyg som transporterar t.ex. grus eller cement. Vi har bedömt tidsåtgång och kostnad för exponeringsbedömning till 300 kr (1 timme à 300 kr) och kostnaden för en eventuell exponeringsmätning till ca 11 000 kr (10 timmar à 1 000 kr och 2 timmar för kontaktperson på rederiet) per rederi.

Åtgärder för att minimera exponering för kvarts kan röra användning av vattenvaggor, begjutning med vatten eller dammbindande medel, förbättrade städrutiner, att utföra städarbetet från tät ventilerad maskinhytt försedd med partikel- och ev. kolfilter samt i sista hand användning av personlig skyddsutrustning i form av friskluftsmask. Flera olika åtgärder kan behöva kombineras. Det är svårt bedöma i vad mån riskbedömningar eller åtgärder kommer att behöva genomföras eller genomföras.

Organisatorisk och social arbetsmiljö (2 kap. 47 §) Problembeskrivning

I samband med att Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö trädde i kraft den 31 mars 2016 upphörde Arbetarskyddsstyrelsen föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) och Arbetarskyddsstyrelsen allmänna råd (AFS 1980:14) om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön att gälla.

Arbetsmiljöverkets målsättning med föreskriften var att genom att ta fram samlade föreskrifter inom det psykosociala området hindra negativ utveckling av ohälsan. Ett delmål var att antalet anmälda arbetsskador/arbetssjukdomar på grund av organisatoriska och sociala orsaker (inklusive hot och våld) inte ska fortsätta öka.

Ändringsförslag

Att AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö ska sättas i kraft och att AFS 1993:17 om kränkande särbehandling i arbetslivet och AFS 1980:14 om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön ska upphöra att gälla för fartygsarbete.

Konsekvenser

Att hänvisa till upphävda föreskrifter kan innebära ökade administrativa kostnader då det kan vara komplicerat att ta reda på vilka regler som gäller. Det är en fördel att alla regler som rör organisatorisk och social arbetsmiljö finns samlade i en och samma föreskrift.

Externr

emiss


Vad som framför allt skiljer de nya föreskrifternas krav mot tidigare krav är att:

- arbetsgivarna ska försäkra sig om att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning, konflikter och kränkande behandling och att

- målen för verksamheten ska inbegripa mål för främjandet av en god organisatorisk och social arbetsmiljö samt att dessa mål ska vara kända för arbetstagarna och dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten,

Förslaget berör samtliga rederier. De krav som avser dokumenterade mål som främjar en god organisatorisk och social arbetsmiljö berör endast rederier som har fler än 9 anställda.

Enligt Försäkringskassans beräkningar kostar sjukskrivningarna samhället miljarder i form av utbetald sjukpenning och kostnader i samband med rehabilitering av de sjukskrivna. En stor del av dessa kostnader är arbetsrelaterade och beror på problem med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Företagen och organisationerna där de sjukskrivna har sin anställning har kostnader för sjuklön, overheadkostnader, vikariekostnader, inskolningskostnader, kostnader för minskad produktion och kostnader för att rätta till de brister som gjort att deras personal blivit sjukskrivna. För den enskilde arbetstagaren medför en sjukskrivning inkomstbortfall och i många fall fortsatt psykiskt lidande.

Det ingår redan idag i arbetsgivaransvaret att se till att arbetet organiseras på bästa möjliga sätt. Vi bedömer därför att förslaget inte innebär några ökade kostnader för arbetsgivaren utan enbart som ett förtydligande av ansvaret. De utgör därmed inte någon extra kostnad jämfört med redan gällande regelverk.

Kostnaden för att utbilda en person beräknas till ca 6 000 kr.

Kostnaden för upprättande och dokumentation av mål beror av rederiets storlek och antal ombordanställda. Föreskrifterna gäller redan för rederiernas landanställda personal. För dessa tillkommer endast kostnad för att informera ombordanställd personal om de mål som redan ska vara framtagna. Kontakter med rederier ger vid handen att vissa rederier valt att implementera föreskrifternas krav ombord redan då de trädde i kraft på land 2016. Mot bakgrund av ovanstående gör vi bedömningen att förslaget f.a. påverkar små och medelstora rederier med få om ens någon landanställd personal.

För rederier med färre än 10 ombordanställda uppskattas kostnaden för att ta fram mål och informera om dessa till ca 650 kr (1,5 tim x 300 kr + 10 min x 10 personer x 200 kr). För ett rederi med fler anställda blir kostnaden något

Externr

emiss


högre. Vi har dock inte tillräckligt underlag för att kunna bedöma hur många redare som berörs i dessa båda grupper.

Riktade hälsoundersökningar (2 kap. 48 §) Problembeskrivning

Bakgrunden till Arbetsmiljöverkets föreskriftsförslag är synpunkter på att nuvarande föreskrifter (AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet) är otydliga och svåra att tillägna sig, att nya EU-direktiv tillkommit inom området och att systemet med sanktionsavgifter innebär särskilt stränga krav på tydlighet avseende de regler som beläggs med sanktionsavgift.

Nedanstående föreslagna förändringar kan beröra fartygsarbete: - Riktade hälsoundersökningar vid handintensivt arbete införs. - Tillämpningsområdet vid klättring med stor nivåskillnad utvidgas. - Krav på att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket upphävs. - Beställningsprocessen för de riktade hälsoundersökningarna ska

dokumenteras. - Struktur, språk och koppling till andra föreskrifter förtydligas. - Ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och den medicinska

expertisen förtydligas.

Ändringsförslag

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS nnnn:nn) om riktade hälsoundersökningar föreslås gälla för fartygsarbete.

Förslaget kommer att utgå i det fall föreskrifterna inte är beslutad av Arbetsmiljöverket vid den tidpunkt när Transportstyrelsens föreskriftsförslag beslutas

Konsekvenser

Alla arbetsgivare vars arbetstagare utför arbetsuppgifter med krav på riktade hälsoundersökningar påverkas av förslaget.

Bestämmelser om riktade hälsoundersökningar vid handintensivt arbete införs. Med handintensivt arbete menas handrörelser som innebär en hög repetitivitet och/eller hög kraftutveckling och utförs av t.ex. lokalvårdare, kockar och kokerskor.

Förslaget förväntas ge hälsomässiga vinster för arbetstagarna och minskade kostnader för samhället. Arbetsgivarens ökade kostnader uppskattas till 175 kr per person och år (30 minuter vart tredje år). En sjukskriven medarbetare inklusive vikariekostnader kostar arbetsgivaren lågt räknat 400 kronor per timme.

Externr

emiss


Tidsåtgången för införande av nya rutiner beräknas till 5 timmar till en kostnad av 300kr/timme.

Kap. 3 Minderåriga Problembeskrivning

EU har kritiserat Sverige för att fyra av artiklarna i direktiv 94/33 EG om skydd av minderåriga inte ansågs fullständigt införlivade i Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt att det inte finns ett lagstadgat krav på regelbundna läkarundersökningar. Arbetsmiljöverket har med anledning av kritiken gett ut nya föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3).

Transportstyrelsen har dessutom fått påpekanden från International Labour Organization (ILO) om att reglerna för minderåriga inte är förenliga med Sjöarbetskonventionen (MLC 2006).

Om föreskrifterna inte revideras underlåter Sverige i dessa fall att uppfylla sitt åtagande att överföra beslut fattade inom EU och ILO till svensk rätt.

Ändringsförslag

Nuvarande kapitel om minderåriga har omarbetats i sin helhet så att förslaget är i enlighet med såväl AFS 2012:3 om minderåriga, Sjöarbetskonventionen (MLC 2006), Fartygssäkerhetslag (2003:364), lagen (1998:958) om vilotid för sjömän som lagen (2016:960) om arbetstid vid inlandssjöfart.

En målsättning har varit att kapitlet om minderåriga ska avvika så lite som möjligt från Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

I paragraferna har det i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter förtydligats vilka som har ansvaret för den minderåriges arbetsmiljö; arbetsgivare, befälhavare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare. På följande områden har kravnivån förändrats:

- för regler om nattvila hänvisas till lagen (1998:958) om vilotid för sjömän och lagen (2016:960) om arbetstid vid inlandssjöfart, nattvilan förändras från 12 timmar till minst 9 timmar,

- riskfylld arbetsuppgift som finns uppräknade i bilaga 1 får inte längre utföras som ensamarbete,

- flexibilitet när det gäller arbetstidens förläggning över en arbetsvecka och över en period om fyra veckor införs,

- åtgärder som behövs enligt riskbedömning och utförd medicinsk kontroll ska vara genomförda innan arbetet eller utbildningen påbörjas

Externr

emiss


De ytterligare krav som gäller när barn som fyllt 13 men inte 16 år (äldre barn) utför fartygsarbete inom fiskenäringen har samlats under en separat rubrik.

Konsekvenser

Den kritik som riktats från ILO och EU har omhändertagits i föreskriftsförslaget för att vi som nation ska uppfylla vårt åtagande att införliva internationella krav. Reglerna har blivit tydligare genom att regler som gäller för barn 13-16 år separerats från regler för åldersgruppen 16-18 år samtidigt som de blivit mer flexibla när det gäller förläggning av arbetstiden. Vi kan inte se att förslaget leder till ökade kostnader för företagen.

Kap. 4. Kompletterande regler för fartyg som omfattas av SOLAS, EU-direktiv för passagerarfartyg eller EU-direktiv för fiskefartyg

Bullerkoden (1-4 §§) Problembeskrivning

IMO har genom resolutionen MSC.338(91) antagit ändringar till kapitel XI i SOLAS. Beslutet innebar att delar av resolution MSC.337(91) ”Code on Noise Levels on Board Ships” blev obligatoriska den 1 juli 2014 för nybyggda fartyg. Sverige har sedan 1974 bindande krav avseende maximala ljudnivåer i olika utrymmen ombord på fartyg, krav som är mer långtgående än de som kommer av IMO´s nya ”bullerkod”.

De svenska kraven är idag obligatoriska för nedanstående fartyg: - fartyg som omfattas av SOLAS, - fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg,

- fartyg som omfattas av rådets direktiv 97/70/EG av den 11 december 1997 om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiskefartyg som har en längd av 24 meter och däröver.

Nuvarande svenska regler skiljer sig från bullerkoden på två punkter: - den bruttodräktighetsgräns från vilken koden är obligatorisk och - maximalt tillåtna ljudnivåerna i olika utrymmen ombord.

Bullerkoden är obligatorisk för fartyg med en bruttodräktighet över 1600. I de svenska kraven avseende maximala ljudnivåer finns idag ingen nedre bruttodräktighetsgräns däremot finns det skarpare ljudnivåkrav för vissa bostadsutrymmen på fartyg byggda efter 2006 eller med en bruttodräktighet över 500 (se tabell under punkt 3.3.4 i konsekvensutredningen).

Externr

emiss


Fartyg byggs oftast utanför Sverige och då till IMO’s maximala ljudnivåer. En nackdel med att ange maximala nivåer är att branschen trots att tekniska lösningar finns inte strävar efter att komma lägre även om det är ekonomiskt rimligt att göra så. Att sänka ljudnivåerna på äldre fartyg i samband med inflaggning kan kräva omfattande och kostnadskrävande åtgärder. I dagsläget är det dessutom fartyg som har svårt uppfylla vissa av de svenska ljudnivåkraven. De svenska särkraven kan även leda till konkurrensfördelar för fartyg som inte bär svensk flagg.

Ändringsförslag

När det gäller kraven på maximala ljudnivåer för svenska fartyg i olika utrymmen ombord föreslås ett närmande till de krav som beslutats inom IMO. Det innebär att högre maximala ljudnivåer accepteras i flera utrymmen ombord på alla fartyg som omfattas av de ovan nämnda internationella regelverken. För sov- och sjukförläggningsrum, mässar och dagrum bibehålls nuvarande maximala nivåer.

Den bruttodräktighetsgräns från vilken bullerkoden ska gälla sätts vid 500 istället för kodens gräns om 1600. Kraven avseende maximala ljudnivåer på fartyg med en bruttodräktighet under 500 utgår.

Vidare ska utländska fartyg som omfattas av Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2002:17) om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik, som har en bruttodräktighet över 1600 och är byggda efter den 1 januari 2018 och som används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium följa IMO-koden om bullernivåer på fartyg. Detta i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg, i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU)2016/844. Denna bestämmelse finns nu i SJÖFS 2002:17 genom ändringsföreskrifterna TSFS 2017:103. I samband med den pågående revideringen av SJÖFS 2002:17, kommer denna bestämmelse att utgå, för att undvika dubbelreglering.

Krav avseende luftljudisoleringstal mellan olika utrymmen anpassas till bullerkodens krav.

Det administrativa kravet på att protokoll från ljudnivåmätning ska skickas in till Transportstyrelsen tas bort.

Konsekvenser

Mot bakgrund av att nuvarande svenska krav avseende maximala ljudnivåer är mer långtgående än de som nu föreslås, samtidigt som nuvarande krav gäller för alla fartyg som omfattas av internationella konventioner oavsett storlek, innebär förslaget en kravsänkning.

Externr

emiss


Sänkta ljudnivåkrav kan gynna svensk sjöfart genom att underlätta inflaggning av fartyg, minska kostnaden i samband med nybyggnation och öka svenska fartygs konkurrens gentemot utländska fartyg. Besparingarna i samband med nybyggnation är svåra att skatta men vi kan konstatera att det är betydligt dyrare att genomföra bullerdämpande åtgärder på ett redan byggt fartyg.

Det kan dock krävas att man införskaffar bättre hörselskydd samt på organisatorisk väg minskar den tid man vistas i utrymmen med höga ljudnivåer.

De maximala ljudnivåer som anges i bullerkoden tillsammans med krav avseende skyddsutrustning och gränsvärden för dygnsexponering ger ett bra skydd mot hörselskador även om den för vissa utrymmen tillåter ca 5-10 dB(A) högre ljudnivåer än nuvarande svenska ljudnivåkrav. Noteras bör dock att höga ljudnivåer även påverkar t.ex. stressnivån, koncentrationen, vakenhetsgraden och ger störd vila. Effekter som på sikt leda till hjärt- och kärlsjukdomar4.

Idag finns det ca 130 st svenska fartyg som skulle kunna beröras av förslaget, ca 50 procent av dessa ligger mellan 500 och 9 999. Alla dessa får sänkta krav, något som endast har betydelse om fartyget idag inte lever upp till nuvarande krav samt vid ombyggnation då de nya högre ljudnivåkraven istället ska uppfyllas.

Mätutrustning för slutna utrymmen (5 §) Problembeskrivning

IMO har genom resolutionen MSC.380(94) ”Atmosphere testing instrument for enclosed spaces” beslutat att mätinstrument för analys av luftkvalitet i slutna utrymmen ska finnas tillgängligt ombord på många fartyg som omfattas av SOLAS. Kravet skulle varit överfört till svensk lagstiftning före den 1 juli 2016.

Ändringsförslag

Kravet på analysinstrument ombord inklusive ett allmänt råd med hänvisning till IMO-resolutionen infogas i föreskrifterna.

Konsekvenser

Många fartyg uppfyller redan kravet genom att de omfattas av andra internationella koder. Kostnaden per instrument och fartyg ligger på ca

4 Arbetsmiljöverket (2013) Hygge S, Kjellberg A, Landström A, Kunskapssammanställning, Störande buller i arbetslivet. Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3

Externr

emiss


20 000 kr. Då vi inte har kunnat uppskatta hur många fartyg som redan uppfyller regeln får vi nöja oss med att skatta kostnaden för ett fartyg.

Externr

emiss

externremiss - transportstyrelsen · 2018. 12. 10. · tillverkningsstandarder, t.ex. ss-en...

Documents