examensarbetet i nutidens ventilationssystem i lantbrukets ...537499/fulltext01.pdf ·...
TRANSCRIPT
Examensarbetet i
Nutidens ventilationssystem i
lantbrukets lösdriftstallar - En undersökning av sex stycken ventilationssystem
Modern ventilation system in farm loose housing stalls - A study of six ventilation system
Författare:Pernilla Jönsson
Handledare företag Mikael Lindvall, Abetong AB
Handledare LNU Åke Tyrberg
Examinator, LNU Anders Olsson
Termin: VT12 15 hp
Ämne/kurskod 2BY03E
III
Sammanfattning
Den traditionella ladugården är utformat så att korna är uppbundna på rad där de
utfodras och mjölkas på stationär plats. Utvecklingen har gjort att man har frågat sig
om det är den ultimata utformningen och då kommit fram till att ett lösdriftstall är
den bästa lösningen. Korna kan gå fritt och får fri tillgång till foder och liggbås
(viloplats) och mjölkas antingen i en specifik mjölkgrop eller i en karusell vid
bestämda tidpunkter under dagen. Man kan även välja att låta en robot mjölka korna
vilket gör att korna kan mjölkas när som helst under dygnet.
För att uppnå en bra termisk komfort hos korna i ett lösdriftstall är det viktigt att man
har bra med luftflöde in i stallet med hjälp av olika ventilationssystem. Man kan välja
att använda sig av naturlig- eller mekanisk ventilation men man kan även använda sig
av en kombination av dessa. Med mekanisk ventilation så använder man sig av
fläktar som sitter i taket. Med naturlig ventilation så tar man hjälp av vinden via
vindtryck, där vinden går rak igenom stallet, och/eller skorstensprincipen där luften
stiger uppåt, går ut genom nocken och undertrycket gör att ny luft söker sig in.
I detta arbete så undersöks olika ventilationssystem av typen naturlig ventilation som
idag är monterade på fem olika stall. Temperatur och relativ fuktighet mäts i stallet
med utplacerade givare och observationer kring hur luften rör sig inne i stallet görs
med hjälp av rökpatroner som avger en mängd rök i stallet för att se hur röken sprider
sig i stallet och se vart röken mynnar ut. Resultatet sammanställs och analyseras för
att sedan se om något av ventilationssystemen visar ett annorlunda resultat än de
andra. Dock är det svårt att se vilket ventilationssystem som är bättre än de andra då
det är många faktorer som spelar in för att man ska kunna göra en rätt jämförelse
mellan de olika ventilationssystemen.
Utvecklingen av denna undersökning för att få ett tydligare resultat och att göra en
mer rättvisande jämförelse mellan de olika ventilationssystemen bör mätningarna
utföras under en längre tidsperiod. Främst att göra mätningar en period på sommaren
då det är som varmast för att se om ventilationen är tillräcklig för att det inte ska bli
för varmt. Även göra mätningar under vintern för att se om ventilationen ventilerar
tillräckligt så det inte uppstår för hög relativ luftfuktighet och koldioxidhalt i stallet.
IV
Summary
The traditional barn is designed so that the cows are tied up in a row where they are
fed and milked the stationary position. The development has been that a farm loose
housing stall is the best solution. The cows can move freely and have free access to
food and resting areas and can be milked either in a specific parlor or a carousel at
specified times during the day. The farmer can also choose to let a robot milk the
cows so that the cows can be milked at any time of the day.
To achieve a good thermal comfort to the cows in farm loose housing stalls, it is
important to have good airflow inside the barn which is achieved with assistance of
various ventilation systems. You can choose to make use of natural or mechanical
ventilation, but you can also use a combination of these. With mechanical ventilation
fans in the ceiling are used. Natural ventilation with wind pressure principle which
makes the air go through the barn with wind pressure and / or the chimney principle
where the air rises and flows out through the ridge and under pressure new air is
drawn in to the barn.
Here I research the various ventilation systems currently mounted in five different
barns. Temperature and relative humidity is measured in the stable with a number of
sensors that are placed in the barn and observations about how the air flows in the
barn is done using smudge pots that emits an amount of smoke in the barn where you
could see how the smoke is spread. The results are compiled and analyzed to see if
any of the ventilation systems show a different result than the others. However, it is
difficult to see which ventilation system that is best. There are many factors that
matters when comparisons are made between different ventilation systems.
The development of this study to obtain a clearer result and to make a fairer
comparison between the different ventilation systems should be to perform the
measures during a period of time that is longer than in this study. Mainly to make
measurements at a period in the summer during the hottest period to see if there is
adequate ventilation that the barn does not become too hot, and also making
measurements during the winter to see if ventilation is enough to make sure that too
high relative humidity and carbon dioxide levels in the barn does not occur.
V
Abstract
Den traditionella båsladugården har idag utvecklats till lösdriftstallar där korna har fri
tillgång till foder och liggplatser. Korna mjölkas i antingen mjölkgrop, karusell eller
av en robot. För att uppnå bra termisk komfort i lösdriftsstallen så använder man sig
av naturlig eller mekanisk ventilation. I detta arbete så undersöks några olika
ventilationssystem som använder sig av naturlig ventilation på fem utvalda kostall för
att se hur de fungerar i praktiken. Detta görs med fukt- och temperaturmätare och
med rökpatroner för att se hur luften rör sig i stallet. Resultatet analyseras för att se
om det är något ventilationssystem som sticker ut jämför med de andra. Beskrivning
kring hur man skulle kunna gå tillväga vid en vidare utveckling av detta arbete
diskuteras.
Lösdriftstall, Kostall, Naturlig ventilation, Ventilationssystem, Fuktmätare,
Temperaturmätare, Rökpatroner
VI
Förord
Som en avslutande del av högskoleingenjörsutbildningen i byggteknik på
Linnéuniversitetet så görs ett examensarbete på 15 hp på institutionen för Teknik
med Anders Olsson som examinator.
En studie som har gjorts i ett samarbete med Abetong AB från januari till maj 2012
där jag har utfört undersökningar under en tidsperiod.
Jag vill tacka min handledare Mikael Lindvall på Abetong som har hjälpt mig med
att utforma detta examensarbete, ta fram underlag och supportat mig under hela
arbetets gång med en väldigt positiv inställning.
Jag vill även tacka Johnny Eberhardsson på Abetong som också har hjälpt till med att
ta fram underlag för arbetet och supportade under testutförandet.
Jag vill tacka min handledare Åke Tyrberg på Linnéuniversitetet för support och stöd
vid framställandet av detta arbete och hjälp att ta fram material till undersökningarna.
Tack till ägarna av kostallen för att jag har fått utfört mina undersökningar hos er.
Om inget annat anges så är jag, Pernilla Jönsson, skapare av fotografier, illustrationer
och ritningar.
Växjö, maj 2012
Pernilla Jönsson
VII
Innehållsförteckning
Sammanfattning ______________________________________________ III
Summary ___________________________________________________ IV
Abstract _____________________________________________________ V
Förord ______________________________________________________ VI
Innehållsförteckning __________________________________________ VII
1. Introduktion ________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund ______________________________________________ 1 1.2 Syfte och mål _____________________________________________ 1
1.3 Avgränsningar ____________________________________________ 2
2. Teori ______________________________________________________ 3 2.1 Kostall – från då till nu _____________________________________ 3 2.2. Kostallen idag ____________________________________________ 4
2.3. Regler kring klimat i kostall _________________________________ 5 2.4 Ventilationssystem – Allmänt ______________________________ 6 2.4.1 Sidoventilation ________________________________________ 8
2.4.2 Nockventilation ________________________________________ 9
3. Metod ____________________________________________________ 10
3.1 Stallens storlek och ventilation ______________________________ 11
4. Genomförande _____________________________________________ 12
5. Resultat __________________________________________________ 14 5.1 Stall Alfa _______________________________________________ 14 5.2 Stall Beta _______________________________________________ 15
5.3. Stall Gamma ____________________________________________ 17 5.4. Stall Delta ______________________________________________ 18
5.5. Stall Epsilon ____________________________________________ 19 5.6. Sammanfattande resultat ___________________________________ 21
6. Analys ___________________________________________________ 22
6.1. Avvikelser mellan stallarna_________________________________ 23
7. Diskussion och slutsatser _____________________________________ 24 7.1. Utveckling av undersökningen ______________________________ 24
8. Referenser ________________________________________________ 26
9. Bilagor ___________________________________________________ 27
1
Pernilla Jönsson
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Dagens kostallar har utvecklats och blivit mer moderna än vad som fanns för
t.ex. 50 år sedan. Mycket teknik har ersatt den arbetskraft som användes
förr, allt ifrån mjölkmaskinerna till utfodring av djuren. Detta har gjort att
stallarna byggs större, mjölkproduktionen ökar och det tillkommer mer
automatiserad utrustning. För att kunna optimera mjölkproduktionen så är
det viktigt att korna mår bra och man utrustar stallet med bl.a. bra
ventilation. Kostallar är även en väldigt utsatt miljö då det slits mycket av
korna, både vid utfodring och vid utgödsling. Därför är det viktigt att bygga
med ett slitstarkt material. Betong är ett material som lämpar sig väldigt bra
i dessa kostallar och tål dessa extrema miljöer.
Idén till detta examensarbete uppstod under en sammanställning av
Abetongs sålda projekt, som gjordes av mig under sommaren 2011 som
bestod av en genomsökning över de typer av stall, ventilationer och stomme
etc. som hade sålts under de senaste åren på Abetong. En jämförelse mellan
de olika ventilationerna hade inte genomförts tidigare hos Abetong, då det är
olika leverantörer till de olika ventilationerna. Vid en träff med
marknadschefen Mikael Lindvall på Abetong så diskuterades det om en
möjlighet till en ventilationsjämförelse, där diskussionen ledde fram till
utformningen av detta examensarbete.
Abetong levererar idag betongprodukter till det svenska lantbruket, allt ifrån
en enskild betongprodukt till ett helt koncept för lantbrukets olika
verksamhetsområden. Kunden väljer om Abetong ska leverera en
materialinsats eller ett färdigtbyggt koncept där bland annat ventilation,
stomme och inredning tillsammans med Abetongs egentillverkade
betongelement ingår.
1.2 Syfte och mål
Syftet med detta arbete är att jämföra några olika ventilationssystem som
idag finns installerade på några utvalda kostall och ett delmål är att beskriva
hur ventilationssystemen fungerar. Tester kommer att utföras på utvalda stall
som är utrustade med vissa typer av ventilationssystem. Under testerna så
observeras det hur luften rör sig i stallet och om det är något system som
utmärker sig mer än jämfört med de andra systemen. Det kan bland annat
vara att röken inte kommer in i stallet på något sätt eller om röken tar sig ut
på något annat annorlunda sätt. Arbetets resultat kan ligga till grund vid en
diskussion om mer forskning eller fler omfattande undersökningar av
ventilationer. Målgruppen för detta arbete är främst säljare på Abetong.
2
Pernilla Jönsson
1.3 Avgränsningar
Det finns två huvudtyper av ventilationer som används i kostall; naturlig
ventilation (via vindpåverkan) och mekanisk ventilation (via fläktar). I detta
arbete inriktas det på den naturliga ventilationen som finns installerade i
utvalda kostall där jämförelsen av resultatet utgå ifrån hur systemen för
ventilationerna fungerar i praktiken, när de är monterade och igångkörda.
Därför kommer inga beräkningar att genomföras på ventilationen, t.ex.
luftens hastighet inne i stallet, utan vindens rörelse observeras och
mätvärden tas under undersökningarna.
Jämförelsen kommer att begränsas till fem stall som finns placerade på
mellersta Öland, med några mils avstånd. Detta för att få en så jämställd
jämförelse mellan de olika ventilationssystemen. Varje kostall har var sin
sorts ventilationssystem monterat längs långsidan i takfoten och ett system
längs taknocken. Testerna görs i ett begränsat tidsintervall, för att testerna
ska vara så likvärdiga varandra som möjligt.
Den ekonomiska aspekten av jämförelsen har lyfts ur detta examensarbete
då tiden och kunskapen inte räcker till men främst för att jämförelsen ska ha
fokus på ventilationens funktion. Det är ofta det händer att fokus hamnar på
den ekonomiska aspekten, då det är en stor och viktig del vid byggande av
ett nytt kostall.
Av sekretess så kommer inte ägarna och leverantörerna till
ventilationssystemen nämnas i detta arbete. Detta för att se objektivt på
stallarna och ventilationstyperna under genomförandet av testerna och det
ska då inte påverka hur resultatet blir i slutändan.
3
Pernilla Jönsson
2. Teori
2.1 Kostall – från då till nu Den traditionella ladugården är ett kostall bestående av rader av bås där
korna står uppbundna och mjölkas på plats. Vanligast förekommer det två
rader med kor som står mittemot varandra med ett gemensamt foderbord i
mitten som kan ses i figur 1.1 nedan. Denna typ är den grundläggande
utformningen som har används för ladugårdsbyggnation sedan urminnes
tider och fram till mitten av 1900-talet. (Lange, 2011)
I slutet på 1940-talet kom traktorn till jordbruket och ersatte den stora
mängden arbetskraft som krävdes då. Skördning av en mängd spannmål som
tog 19 arbetsdagar i början av 1800- tog under 1980-talet en arbetstimme att
skörda med hjälp av maskinerna. På så sätt kunde man effektivisera skörden
och på så sätt producera mer foder till djuren under samma tidsperiod som
innan. (Nationalencyklopedin, 2012)
Under 1940-talet kom även mjölkmaskinerna till jordbruket och transport av
mjölk via rör till en mjölktank gjorde att hanteringen av mjölk blev betydligt
lättare och mindre arbetskrävande för bonden. Under 1960-talet så började
man söka sig runt efter nya metoder under en stor innovationstid och
frågeställde sig om båsladugård var det ultimata för mjölkproduktionen.
Man tog då fram lösdriftstall som en lösning, där korna kunde bestämma
själv när dem ville äta och vila och mjölkades i en mjölkgrop som skapade
mindre arbetsbelastning för bonden under mjölkningen. Men det skulle ta
fram till 1990-talet innan lösdriftsstallet skulle slå igenom. (Sempler, 2011)
Figur 1.1. Båsladugård på två rader med ett gemensamt foderbord
4
Pernilla Jönsson
Ovanstående faktorer och många fler har lett till att dagens kostallar har
utvecklats och lett fram till att lösdriften är ett fungerande koncept. Enligt
nya direktiv i djurskyddslagen (Statens jorbruksverk, 2010) så ges det inte
några tillstånd för att bygga nya båsladugårdar, men existerande
båsladugårdar får fortsätta att användas, vilket är den definitiva övergången
från båsladugård till lösdriftstall.
2.2. Kostallen idag I en lösdriftstall så ger man korna möjlighet att gå fritt i ett inhägnat område,
med fri tillgång till mat och liggplatser. De mjölkas vid en avskild
mjölkningsplats i stallet där mjölkningssystemet kan variera beroende på
vad bonden vill använda, men de huvudsystem som används idag är
antingen mjölkgrop, karusell eller automatiserad mjölkningssystem kallad
robot.
Den fysiska arbetsbelastningen som uppstår under mjölkning av kor i
båsrader eller i mjölkgrop försvinner om man väljer att investera i en robot.
Då kan mjölkningen av korna ske närsomhelst under dygnet vilket optimerar
mjölkproduktionen utan att öka den fysiska arbetsinsatsen för bonden. Men
man blir då mer bunden till att övervaka de data som roboten sammanställer
för att få en överblick över korna och deras mjölkproduktion.
För att se till att korna må bra så är det viktigt att det är bra klimat i stallet.
Det gäller att stallet skyddar för kylan under vintern, men även skyddar för
värmen under sommaren. Genom att isolera stallet så kan man delvis styra
temperaturen och fuktigheten i stallet. Men för att få en bra kontroll över
temperaturen, fuktigheten etc. så utnyttjar man det termiska luftflödet och
monterar sidoventilation längs långsidorna och nockventilation i nocken.
Figur 1.2. Lösdriftstall med ett gemensamt foderbord
5
Pernilla Jönsson
Ventilationen i dagens kostallar drivs antingen mekaniskt eller på naturlig
pådrivande. Med mekanisk ventilation så använder man sig ofta av fläktar
som är monterade i taket i kostallet. De ventilationssystem som undersöks i
detta arbete är naturligt pådrivande, som med hjälp av luckor eller gardiner
längs stallets långsida och luckor eller skorstenar uppe i nock tillför
ventilation i stallet. Men det är vanligt att man kombinerar naturlig- och
mekanisk ventilation, främst för att förhindra att det blir för varmt i stallet
vid extrem hetta under sommaren.
2.3. Regler kring klimat i kostall För att få bygga ett nytt kostall så måste man följa Jordbrukverkets föreskrift
SJVFS 2010:15 Saknr L 100 för bl.a. specifika anpassade mått vid foderbord
och liggbås för korna. Bestämmelse över hur djuren ska skötas finns
beskrivet i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen
(1988:539). Detta för att djuren ska må bra och ska inte kunna skada sig på
t.ex. inredningen eller andra föremål.
Det finns regler på komforten i stallarna om hur temperaturen och
fuktigheten ska vara under normala förhållanden under året. Den
erforderliga ventilationskapaciteten som behövs i ett värmeisolerande stall
beräknas fram enligt de anvisningar som beskrivs i Svensk standard SS 95
10 50 utgåva 2: Lantbruksbyggnader – Ventilation, uppvärmning och
klimatanalys i uppvärmda djurstallar – Beräkningsregler. Enligt de
anvisningarna ska man beräkna fram ett vinterventilationsflöde och
sommarventilationsflöde då minimi- resp. maximiventilation uppstår.
Beräkning av ventilationsflödena visar om det finns tillräckligt ventilation
under vintern, för att undvika höga värden av relativ fuktighet och
koldioxidhalt, och under sommaren för undvikande av högsta tillåtna
temperaturskillnaden mellan luften inne och utanför stallet. Det som
rekommenderas är att ”stalltemperaturen inne bör överstiga utetemperaturen
med mer än 4-5°C med hänsyn till djurens termiska komfort” (Ehrlemark
1995, s. 27). För att undvika att få problem med höga temperaturer under
sommaren i stallet kan man se till att det finns stora öppningar som kan
öppnas vid varmt och stilla väder. (Ehrlemark, 1995)
Enligt Jordbruksverket så ”får den relativa luftfuktigheten under vintern inte
annat än undantagsvis överstiga 80 procent, såvida inte stalltemperaturen
understiger 10°C.” (SJVFS 2010:15, kap1§20). Detta gäller främst isolerade
stallar och under vintern, då är det viktigt att man kontrollerar klimatet så
luften i stallet inte blir för fuktig. Idag finns det inte några direkta riktlinjer
för någon undre gränsvärde för fuktighet, för det är inte något som skapar
några direkta problem. För att uppnå god klimat i kostallar så kan man
använda sig av ”’max 90 regeln’ dvs. det sammanlagda värdet av temperatur
och relativ fuktighet skall inte överstiga 90” (Kostallsplanen, 2009). Med det
menas att summan av temperaturen och den relativa fuktigheten får man inte
överstiga 90 för att man ska uppnå en relativ god komfort i stallen.
6
Pernilla Jönsson
2.4 Ventilationssystem – Allmänt Den naturliga ventilationen kan man dela upp i skorstensventilation och
vindtrycksventilation. Vid skorstensventilation så teoretiskt använder man
sig av den termiska drivkraften där luften kommer in i stallet genom
sidoventilationen och sen transporteras ut genom nockventilationen där
värmen stiger uppåt och trycks ut genom skorstenarna. Detta skapar ett
undertryck i stallet och då trycks det in frisk luft i stallet via
sidoventilationen. (Sveriges lantbruksuniversitet, 2009)
Teoretiskt sätt vid vindtrycksventilation så uppstår det ett övertryck på ena
sidan av stallet och ett undertryck på andra sidan, och gör att vinden trycks
in i stallet och drar över till den andra sidan. Vid mindre vindtryck så skapar
den termiska vindkraften en luftrörelse och den varma luften stiger till
nocken och ventileras ut. (Sveriges lantbruksuniversitet, 2009)
Figur 2.2. Pilarna visar hur luften rör sig teoretiskt vid vindtrycksventilation
En kombination av dessa ventilationstyper uppstår oavsett vad man väljer
för ventilationstyp i praktiken. Vid små driftryck och låga lufthastigheter så
är skorstensventilationen den framträdande ventilationen och vid högre
lufthastigheter så är vindtryck den dominerande ventilationen som ger en
tvärventilation. (Ehrlemark, 1995)
I ett stall som är utrustad för naturligt ventilation så har vinden en stor
betydelse för fördelningen av luften i stallet och ventilationskapaciteten. Då
man inte kan styra vinden så är man tvungen att styra ventilationen för att
skapa ett bra klimat i stallet men främst placera stallet i den riktning som
optimerar luftintaget i stallet mest. En bra fördelning av luften görs lättast
med automatisk styrning som regleras av temperaturgivare inne i stallet samt
givare utanför stallet för vindens hastighet och riktning. (Ehrlemark, 1995)
Figur 2.1. Pilarna visar hur luften rör sig teoretiskt vid en skorstensventilation
7
Pernilla Jönsson
Ventilationen kan styras manuellt där bonden kan reglera öppningen efter
behov, men kan även regleras automatisk genom ett programmerat
styrprogram som styrs via olika givare inne och utanför stallet. Givaren inne
i stallet mäter temperaturen och styr hur mycket ventilationen ska förse med
luft.
Givaren utanför stallet är oftast en liten väderstation som sitter på taket som
kan ses i figur 2.3 Man monterar två stycken väderstationer i vissa fall, en på
var sida om nocken, för att kunna optimera ventilationen. Väderstationerna
samlar upp information om vindhastighet och temperatur till ett
programmerat styrprogram som sedan styr regleringen av ventilationen.
Väderstationerna gör att man kan optimera luftintaget vid olika
väderförhållande och vissa är mer eller mindre avancerad beroende på hur
mycket bonden vill kunna styra och kontrollera ventilationen. Vid för hög
vindhastighet vid t.ex. storm så stängs ventilationen, främst i nocken, så det
inte uppstår några skador på ventilationen.
Figur 2.3. Skiss över lösdriftstall med väderstation på taket för mätning av vind och
temperatur
8
Pernilla Jönsson
2.4.1 Sidoventilation
Tre stycken olika sidoventilationer har valts ut i detta arbete, för att se hur de
fungerar i praktiken. Men det finns andra typer av sidoventilationer för
kostall också. Ett exempel är luftmadrasser som monteras lodrät längs
väggen och pumpas in med en mängd luft beroende på hur stor öppning man
vill ha.
S1 – Ljusgenomsläppliga skivor
Skivorna sitter i stort sett längs
hela långsidan där de regleras
vertikalt beroende på hur mycket
luftflöde bonden vill ha in i
stallet. Skivorna är
ljusgenomsläppliga vilket bidrar
till en ljusare miljö i stallet.
S2 – Inåtgående små luckor
Dessa luckor sitter överst på
väggen längs i stort sett hela
långsidan. Dessa kan man justera
genom att vinkla luckorna och
skapar en öppning för att få in rätt
luftflöde in i stallet. Luckorna är
transparanta och ger ett
ljusinsläpp in i stallet.
S3 – Ljusgenomsläppliga gardiner
Gardiner sitter i stort sett längs
hela långsidan och ser nästan ut
som en upp och nervänd rullgardin
fast i en större skala. Man reglerar
dem vertikalt och rullar ner de mot
väggen för att skapa en öppning
och mot tak för att stänga.
Gardinerna är ljusgenomsläppliga
och göra att det skapas en ljusare
miljö i stallet.
Figur 2.4. Ljusgenomsläpplig skiva
Figur 2.5. Inåtgående små luckor
Figur 2.6. Ljusgenomsläppliga gardiner
9
Pernilla Jönsson
2.4.2 Nockventilation
Tre stycken olika nockventilationer har valts ut i detta arbete, för att se hur
de fungerar i praktiken. Det finns även andra typer av nockventilationer som
man kan montera i kostall.
N1 – Reglerbara luckor typ 1
Toppen av nocken är fast och öppningen regleras med skivor. Skivorna är
markerade med cirkel på sektionsbilden ovan och de sitter längs hela
ventilationsnocken. Luften kan ta sig ut genom nocken som pilen visar.
Ventilationen är utformad på detta sätt så att ingen snö eller dylikt kan ta sig
in i stallet. Nockventilationen sitter längs i stort sett hela nocken och kan
regleras automatiskt eller manuellt.
N2 – Skorstenar
Skorstenskonstruktionen ser ut som en traditionell skorsten med tak över
och är utplacerade med ett jämt avstånd mellan varandra längs hela nocken
(cirka 8m mellanrum). Taket är till för att snö, regn eller dylikt inte ska ta
sig in i stallet. Dessa är utrustade med spjäll på insidan av skorstenen som
manuellt reglerar hur mycket luftflöde som kan ta sig ut.
N3 – Reglerbara luckor typ 2
Luckorna kan öppnas och stängas och sitter längs stora delen av nocken.
Den tunna linjen representerar skyddsnät som ser till att det inte kommer in
några fåglar eller löv. Luften kan ta sig ut på samma sätt som pilen visar.
Figur 2.7. Reglerbara luckor typ 1
Figur 2.8. Skorstenar
Figur 2.9. Reglerbara luckor typ 2
10
Pernilla Jönsson
3. Metod
Som det beskrivs under teorin så är tanken att luften ska komma in i stallet
genom sidoventilationen och sen ut genom nockventilationen. Det som ska
observeras är hur luften rör sig under transporten mellan sido- till
nockventilationen med utvalda metoder.
Den huvudsakliga metoden går ut på att genomföra tester av ventilationerna
på utvalda kostallar. Det som ska observeras under testerna är främst hur
luften rör sig i stallet. Hur luften tar sig in, på vilken höjd lägger sig luften,
hur tar luften sig ut och om hela stallet får frisk luft under testutförandet. Det
är viktigt att ta hänsyn till hur stallarna är utformade under testutförandet när
man jämför stallarna emellan. Vissa stall är väldigt breda och är nästan
kvadratiskt utformade, medan vissa stall är väldigt rektangulära utformade
och inte så breda vilket kan påverka resultatet på luftens rörelse i stallet
mellan de olika stallarna.
För att få en uppfattning över vilka temperaturer och fuktigheter det är på
olika platser av stallet så placeras det ut fukt- och temperaturmätare på olika
platser av stallet. En mätare sätts utanför stallet för att få värden på
temperatur och fuktighet som sedan kan jämföras mellan mätvärdena som
har tagits inne i stallet.
En vindmätare sätts ut utanför stallet, för att få en uppskattning över
vindhastigheten under testutförandet. Vindriktningen observeras och
antecknas för det är en viktig del under testgenomförandet. Det påverkar i
stort sett hela testutförandet beroende på vilken vind som ligger på.
För att se hur luften rör sig i stallarna så används rökpatroner som har en
brinntid på tre till fyra minuter och ger ifrån sig cirka 17 m3 rök enligt
beskrivningen. Temperaturen och fuktigheten i stallarna mäts för att kunna
göra en jämförelse mellan varandra. Detta för att se om det är någon skillnad
mellan de olika mätarna på olika platser i stallet.
Testerna utförs under en begränsad tidsperiod på två veckor i början av april
2012. Detta för att få likvärdiga mätvärden som kan jämföras mellan de
olika kostallarna. Förhoppningsvis har inte vädret förändrats mycket under
testperioden vilket medför att mätvärdena och observationerna kan jämföras
på ett bra sätt.
11
Pernilla Jönsson
3.1 Stallens storlek och ventilation
I undersökning har fem olika kombinationer av ventilationslösningar valts ut
som idag finns installerade i redan befintliga stall. Naturlig ventilation är
huvudventilationen i detta arbete, då luften kommer in genom öppningar
längs långsidorna och sprider ut sig i stallet. Sedan tar sig luften ut antingen
genom nocken eller genom sidoventilationen på andra sidan stallet. Dessa
ventilationer kan styras manuellt eller med automatik.
Ägarnas uppgifter och var stallen finns placerade på Öland har valts att
hållas i sekretess, då det inte är väsentligt i detta arbete. Men för att urskilja
de olika stallen så har dessa namngetts efter det grekiska alfabetet som kan
ses i tabellen nedan.
Tabell 3.1. Samlad data kring de olika stallarna
Storlek
(Längd x bredd) Modell Styrning Modell Styrning
Stall Alfa 48 x 27,5 m S1 Automatisk N1 Manuell
Stall Beta 60 x 21 m S2 Automatisk N1 Manuell
Stall Gamma 72 x 22 m S1 Automatisk N2 Manuell
Stall Delta 60 x 38 m S3 Automatisk N3 Automatisk
Stall Epsilon 100 x 30 m S2 Manuell N3 Automatisk
Sidoventilation Nockventilation
S1 – Ljusgenomsläppliga skivor N1 – Reglerbara luckor typ 1
S2 – Inåtgående små luckor N2 – Skorstenar
S3 – Ljusgenomsläppliga gardiner N3 – Reglerbara luckor typ 2
De olika ventilationstyperna har namngetts enligt tabellen ovan, där
sidoventilationen är i en S-serie och nockventilationen i en N-serie. Hur de
ser ut och hur de fungerar står beskrivet under teoridelen i avsnitt 2.4.1 och
2.4.2.
12
Pernilla Jönsson
4. Genomförande
Testdagen inleds med att sätta ut de fyra mätare
som mäter temperatur och fukt varannan minut.
Tre stycken placeras inne i stallet och en utanför
för att kunna senare analysera och jämföra de
olika mätvärdena. Givarna inne i stallet placeras i
relativt centralt sett längs stallets långsida som
bilden nedan visar. Mätarna är utplacerade mellan
4,5–5,5 timmar under en testdag beroende på
variationen av väderförhållandet.
Utanför stallet placeras sedan vindmätaren som
fästes på toppen av en stolpe som är cirka en och
en halv meter lång. Detta för att fånga upp vilken
vindhastighet det är en bit ovan marken, för att
det ska bli en mer korrekt uppfattning av
vindhastigheten. Vindmätaren placeras en bit bort
ifrån stallet och annan bebyggelse som kan störa
mätningen av vinden. Det är viktigt att
vindmätaren och temperatur- och fuktmätarna
placeras ut tidigt så man kan få upp data över
vilka vindhastigheter, vindriktningar,
temperaturer och fuktigheter det har varit under
dagen.
Sedan sätts observationen för vinden och dess
rörelse i stallet igång. Detta tas hjälp av
rökpatroner, där man testar en gång på varje
långsida för att se vindens rörelse. Vid varje
omgång används två stycken rökpatroner och det
görs minst en omgång på varje långsida för att se
om röken rör sig på ett annorlunda sätt.
Rökpatronerna placeras på en plan torr yta på
golvet som är ren från smuts, strö eller annat som
kan medföra att det börjar brinna eller
rökpatronerna förstörs innan dem har brunnit
klart. Sedan tänds rökpatronerna, relativt
samtidigt, för att sen på nära och långt avstånd
observera rökspridningen.
Figur 4.1 Fuktmätare Figur 4.2 Utplacering av temperatur- och fuktmätare
Figur 4.3 Vindmätare
Figur 4.4 Rökpatron
13
Pernilla Jönsson
Rökens spridning iakttas, fotas och filmas, där man
kan se hur röken sprider sig från golvnivå, upp till
sidoventilationen och vidare i luftens rörelse. Det
dokumenteras hur högt och hur snabbt röken
sprider sig och även hur länge den håller sig kvar i
stallet och vidare vart den sedan tar vägen för att
komma ut. Det observeras också om röken sprider
sig på ett speciellt sätt och om den har en annan
vindriktning än utanför stallet eller om den tar sig
ut på ett annorlunda sätt än vad som förväntas.
Det som observeras och mäts upp under testdagen
antecknas ner i ett protokoll för att lättare kunna
bearbeta resultatet av testerna. Det som antecknas
ner är bl.a. hur vädret är under testutförandet och
vad det är för ventilationssystem som tillsammans
med tidpunkter för utplacering av mätarna och
observationer kring rökens rörelse i stallet noteras.
Hur röken sprider sig i stallet ritas ut på en plan
och sektionsritning av stallet. Protokollen finns att
beskåda i bilaga 2.1-2.5
Figur 4.5. Rökspridning
Figur 4.6. Observationerna antecknas ner i ett protokoll
14
Pernilla Jönsson
5. Resultat
I detta kapitel kommer varje stall att redovisas med de värden som har tagits
och noteras under respektive utförandedag. Även de observationer som
iakttogs under bland annat momentet med rökpatronerna antecknas.
5.1 Stall Alfa
Stall Alfa 48 x 27,5 m S1 Automatisk N1 Manuell
Det var en solig dag med uppehåll med en nordvästlig till västligt vind och
en medelhastighet på 6,7 . Den varade jämnt under hela
testperiodsdagen med några uppstickare på en maxhastighet på 15,5 .
Vindmätaren placerades nordväst om byggnaden, på en plats där den inte
blev påverkad av byggnader eller dylikt för mätningen. Fukt- och
temperaturmätarna placerades ut enligt bilden nedan.
Figur 5.1.1. Utplacering av temperatur- och fuktmätare i stall Alfa
Tabell 5.1.1. Sammanställt resultat från temp- och fuktmätarna i stall Alfa
Mätare Temperatur Relativ luftfuktighet
2012-02 Jämnt ökande från 12°C till 15°C 35-37% minskar till 20-23%
2012-03 Jämn temp runt 11°C 50-60% minskar till 40-50 %
2012-04 Hög temp på 17-19°C de första
timmarna, där det sedan avtar
successivt och hamnar på 11-12°C
25-30 % ökar till ca 35 %
2012-05 Jämn temp som successivt ökar från
10-11°C till ca 13°C
50-55 % minskar till 40-45 %
Alla givarna hade en ökande temperatur och en sjunkande luftfuktighet
under dagen förutom mätaren inne i stallet på den östra sidan (mätare 2012-
04). Den hade en hög temperatur och låg luftfuktighet i början av dagen
jämfört med medelvärdet under dagen, där det sedan ändrades och under
eftermiddagen övergick till likvärdiga siffror som de andra mätarna.
Ute
15
Pernilla Jönsson
Figur 5.1.2. Luftens rörelse i stall Alfa i en sektionsritning.
Det var i stort sett stängt på den västra långsidan men ändå blev det en
luftrörelse som gick nästan tvärs över stallet som de blå linjerna visar på
bilden ovan. Luften gick från luckorna i sidan av stallet, vidare till mitten
och några meter till där det sedan gick upp och ut genom nock. På den östra
sidan så gick till viss del av luften in några meter, men fick till viss del ett
baksug och gick t.o.m. ut igen genom samma ventilation. All rök tog sig inte
helt ut genom baksuget, utan en del luft gick in, upp och sedan ut genom
nocken. På bilden ovan så är det schematiskt uppritat hur röken rörde sig i
stallet under testutförandet för att läsaren ska få en lättare uppfattning över
luftens rörelse.
5.2 Stall Beta
Stall Beta 60 x 21 m S2 Automatisk N1 Manuell
Det var en solig dag med en lätt nordlig vind. Under förmiddagen så
uppgick vindens medelhastighet till 2,5 men ökade till 5 under
eftermiddagen. Maxhastigheterna gick upp till 7 under förmiddagen och
13 under eftermiddagen. Vindmätaren placerades sydost om
byggnaden, på en plats där den inte blev påverkad av byggnader eller dylikt
för mätningen. Temp- och fuktmätarna placerades enligt bilden nedan.
Figur 5.2.1. Utplacering av temperatur- och fuktmätare i stall Beta
16
Pernilla Jönsson
Tabell 5.2.1. Sammanställt resultat av temp- och fuktmätarna i stall Beta
Mätare Temperatur Relativ luftfuktighet
2012-02 Temperaturen låg mellan 6-8°C
under första timmen och ökade
sedan till 8-10°C under
eftermiddagen
En topp på 50 % under 30 min på fm
som sedan sjönk till 25-35 %
2012-03 Ligger runt 8°C under första timmen
och ökar successivt till 14°C mitt på
dagen och sjunker sedan till 12°C
En topp på 50 % under 30 min på fm
som sedan sjönk till 30%
2012-04 Ökar successivt från 7°C till 14°C
under hela dagen
En topp på 50 % under 30 min på fm
som sedan sjönk till 25-35 %2012-05 En topp i början på 10°C, sjunker till
5°C, ökar till 6°C och snabbt upp till
14°C.
Låg på 25-35 %, sjönk sedan till 15-20
% för att sedan gå tillbaka till 25-35
%
Mätarna inne i stallet hade en topp av fuktigheten under en halvtimme på
förmiddagen där fuktigheten låg lite under 50 % för att sedan sjunka till 25-
35 % under eftermiddagen. När temperaturen började öka under
förmiddagen så skapades denna luftfuktighetsstopp. Alla mätarna, både inne
och ute, hamnade på liknande fuktvärden mellan 25-35% under
eftermiddagen.
Figur 5.2.2. Luftens rörelse i stall Beta i en sektionsritning
Då vinden förändrades och ökade under eftermiddagen så gjordes det två
stycken testomgångar. Första omgången med rökpatronerna på förmiddagen
så skapade luftrörelsen en spiralrörelse in mot stallets mitt som kan ses i
bilden ovan. Röken stannade sedan av som ett moln på höjden mellan cirka
två och fem meters höjd och hade inte någon stor rörelse utan låg kvar som
en dis innan den, efter en lång tid, tog sig ut genom nocken.
Under det andra försöket med rökpatronerna så ändrades luftens rörelse lite
och vinden gjorde att röken kom några meter längre in i stallet. Men luften
transporterades längs takets riktning in några meter där den sedan gick ner
på ca 1 meters höjd över golvnivån som en spiralrörelse. Röken tog sig
sedan in mot stallet och sedan upp mot nocken liggandes i ett dis innan det
tog sig ut. På bilden ovan så är det schematiskt uppritat hur röken rörde sig i
stallet under testutförandet för att läsaren ska få en lättare uppfattning över
luftens rörelse.
Ute
17
Pernilla Jönsson
5.3. Stall Gamma
Stall Gamma 72 x 22 m S1 Automatisk N2 Manuell
Det var en solig dag med jämn vindhastighet under dagen då testerna
utfördes. Medelhastighet låg på 4,8 i en nordostlig till ostlig vind och
maxhastigheten kom upp till 10,7 . Vindmätaren placerades nordost om
byggnaden, så mätningen inte blir påverkad av bebyggelse runtikring. Nedan
visas vart temp- och fuktmätare placerades ut.
Figur 5.3.1. Utplacering av temp- och fuktmätare i stall Gamma
Tabell 5.3.1. Sammanställt resultat av temp- och fuktmätare i stall Gamma.
Mätare Temperatur Relativ luftfuktighet
2012-02 Under förm. varierade temp. mellan
10-12°C och under efterm. mellan 12-
13°C
Succesiv sänkning under dagen från
50% till 40%
2012-03 Jämn temperatur mellan 5-5,5°C
under hela dagen
Succesiv sänkning under dagen från
60% till 50%2012-04 Jämn temp runt 8°C med en liten
topp som ökade till drygt 9°C men
som sjönk sedan.
Låg på en jämn nivå runt 50%
2012-05 Succesivt ökande från 7°C till 8°C Låg på en rellativt jämn nivå runt
60%
Det var inga större förändringar som stack ut i mätningarna utan fuktighalten
sänktes gradvis när temperaturen öka successivt under dagen.
Luftfuktigheten varierade dock lite mer under eftermiddagen.
Ute
18
Pernilla Jönsson
Figur 5.3.2. Luftens rörelse i stall Gamma i sektionsritning
Vindens riktning och hastighet denna dag gjorde så att röken transporterades
från den östra sidan till den västra sidan av stallet och sedan ut, då det
uppstod ett baksug på den västra sidan av stallet. Röken rörde sig relativt
snabbt och bort mot den södra sidan av stallet och man kunde observera att
röken rörde sig uppåt. Det som kunde observeras var att röken inte tog sig ut
genom storstenarna. De tog sig då vidare till andra långsidan av stallet och
ut genom sidoventilationen. På den västra sidan så uppstod det ett baksug
och större mängden av röken tog sig ut genom ventilationen istället för att ta
sig in i stallet. På bilden ovan så är det schematiskt uppritat hur röken rörde
sig i stallet under testutförandet för att läsaren ska få en lättare uppfattning
över luftens rörelse.
5.4. Stall Delta
Stall Delta 60 x 38 m S3 Automatisk N3 Automatisk
En mulen dag med lite inslag av duggande regn med en jämn sydlig vind
under dagen. Medelhastighet låg på 4.1 och maxhastighet på 12.1 .
Vindmätaren placerades söder om stallet, så den inte blev direkt påverkad av
byggnaden i mätningen. Fukt- och temperaturmätarna placerades ut enligt
bilden nedan.
Figur 5.4.1 Utplacering av temperatur- och fuktmätare i stall Delta
19
Pernilla Jönsson
Tabell 5.4.1. Sammanställt resultat över temp- och fuktmätare i stall Delta
Mätare Temperatur Relativ luftfuktighet
2012-02 Jämn temperatur under dagen
mellan 5-6°C
Jämn fukthalt som varierade mellan
70-80%2012-03 Jämn temperatur under dagen
mellan 9-10°C
Jämn fukthalt som varierade mellan
65-70%2012-04 Jämn temperatur under dagen
mellan 9-10°C
Jämn fukthalt som varierade mellan
65-70%2012-05 Jämn temperatur under dagen
mellan 8-10°C
Jämn fukthalt som varierade mellan
65-70%
Både temperaturen och fuktigheten var relativt jämt mellan de olika mätarna
inne i stallet. Det var även inte så stor skillnad mellan mätvärdena som togs
ute och inne.
Figur 5.4.2. Luftens rörelse i stall Delta i en sektionsritning
Röken växlade mellan att blåsas in i stallet och att bitvis blåsa ut genom ett
baksug under dagen i sidoventilationen, men mestadels så tog sig röken in i
stallet. Röken som kom in i stallet gick upp mot taket och sedan ner på en
nivå mellan 1-2 m över golvnivån. Röken spred sig snabbt ut över hela
stallet, där det successivt steg uppåt och tog sig ut genom nocken. På bilden
ovan så är det schematiskt uppritat hur röken rörde sig i stallet under
testutförandet för att läsaren ska få en lättare uppfattning över luftens
rörelse.
5.5. Stall Epsilon
Stall Epsilon 100 x 30 m S2 Automatisk N3 Automatisk
Det var en mulen dag med en sydlig vind där medelhastigheten låg på 2,5
och maxhastighet på 8.0 . Vindmätaren placerades söder om
byggnaden, så det inte skulle påverkar mätvärdena. Fukt- och
temperaturmätarna placerades ut enligt bild nedan.
Ute
Figur 5.5.1 Utplacering av temp- och fuktmätare i stall Epsilon
20
Pernilla Jönsson
Tabell 5.5.1. Sammanställt resultat över temp- och fuktmätare i stall Epsilon
Mätare Temperatur Relativ luftfuktighet
2012-02 7-8°C som sen ökade till 14°C men
sänktes relativt snabbt till 9-10°C
Började strax under 80% som
sänktes till 60% för att sedan
successivt öka till 70%2012-03 Liten topp i början som sänks
snabbt och ligger sedan på 14-15°C
En dipp under en stund i början för
att sedan öka till 80% och sedan
successivt sänks till 70%2012-04 Låg runt 9°C hela dagen. Låg på en stabil nivå runt 65-70%
2012-05 En liten topp i början som sänktes
sedan till 12-13°C
Låg på en svajande nivå mellan 70-
80%
Temperaturen låg lite högre längs långsidorna än mätvärdena som tog mitt i
stallet. Fuktigheten hade ett värde mellan 60 och 80 % för alla de mätarna
som var utplacerade under testutförandedagen.
Figur 5.5.2. Luftens rörelse i stall Epsilon i en sektionsritning
Luften rörde sig snabbt i stallet och det mesta av röken rörde sig längs taket
och upp mot nocken. Vid nocken så uppstod det ett kallras och röken tog sig
ner till mitten av stallet innan den gick successivt upp och ut genom nocken.
I vissa fall så rörde sig luften i cirklar längs taket innan den kom upp till
nocken. Den mesta av luften rörde sig i en motsatt riktning än den
vindriktning som var utanför stallet. På bilden ovan så är det schematiskt
uppritat hur röken rörde sig i stallet under testutförandet för att läsaren ska få
en lättare uppfattning över luftens rörelse.
Ute
21
Pernilla Jönsson
5.6. Sammanfattande resultat
I tabellen nedan så visas en sammanställning av resultaten från de olika
stallarna där man kan se vilka medeltemperaturer och medelvärdet på
luftfuktigheten det var inne i stallarna. Man kan även se vilka
vindhastigheter och vindriktningar det var utanför och man kan se att det var
relativt lika vindhastighet mellan de olika stallarna.
Temperatur R Luftfukt.
Väder Medel Medel Medel Max Riktning
Alfa Soligt,
uppehåll
11-12°C 40-45% 6,7 m/s 15,5 m/s NV - V
Beta Soligt,
uppehåll
10-11°C 25-35% fm 2,5 m/s
em 5,0
m/s
fm 7 m/s
em 13 m/s
N
Gamma Soligt,
uppehåll
7-8°C 50% 4,8 m/s 10,7 m/s NO - O
Delta Mulen
dag, lite
dugg
9-10 °C 65-70% 4,1 m/s 12,1 m/s S
Epsilon Mulen
dag, lite
dugg
11°C 70% 2,5 m/s 8,0 m/s S
VindhastighetTabell 5.6. Sammanställning av resultat
22
Pernilla Jönsson
6. Analys
Genom att använda sig av ”max-90-regeln” och ta summan av temperaturen
och den relativa fuktigheten för varje test så kan man kontrollera om det
överstiger de rekommendationer som anges. Med de värden som togs på
varje stall så kan man se att summan av den relativa fuktigheten och
temperaturen inte överstiger 90 och att det är bra värden. Stallet som ligger
mest i riskzon är stall Epsilon som har en summa på 81.
Om man utgår ifrån de resultat som har tagits fram under dessa tester och
jämför det med varandra så uppstod det två variationer av rörelse i stallet.
Antingen en vindrörelse som gick rak in i stallet på samma höjdnivå som
ventilationen är placerad och sedan vidare upp och ut genom nock eller
sidoventilationen. Det andra luftrörelsen som uppstod var i stora eller små
cirkelrörelse från sidoventilationen som tog sig ner mot golvnivå vidare upp
mot tak innan den slutligen tog sig ut genom nocken.
Det som stack ut i undersökningen var dels luftens rörelse i stall Gamma,
där luften gick tvärs över stallet och ut mot andra sidan. Vad som
observerades under testet, så gick inte mycket rök ut genom skorstenarna.
Den större delen av röken tog sig över till andra sida och ut genom
sidoventilationen på andra sidan. Om man jämför det med stall Alfa, som
hade en högre vindhastighet uppmätt, så gick luften in mot mitten i stallet
och sedan successivt ut mot nocken. Det kan vara mycket som spelar roll
mellan stall Alfa och Gamma, men en teori kan vara att styrprogrammet till
sidoventilationen har programmeras och styrts in på olika sätt.
Något annat som var utmärkande under genomförandet av testerna var
vindens rörelse inne i stall Epsilon. De flesta stallarna hade samma
vindriktning inne i stallet som det var utanför stallet. Men i stall Epsilon så
rörde sig luften i nästan motsatt riktning mot den vind som var ute. En teori
till den motsatta riktningen är bebyggelsen bredvid stallet, som var ihop
byggd i vinkel mot kostallet som påverkade vinden. Vinden skapade en
virvelrörelse i denna vinkel och transporterades då in i kostallet.
Figur 5.7. En schematisk skiss på luftens rörelse in i stall Epsilon
23
Pernilla Jönsson
En slutsats baserat på det resultat som togs fram under denna undersökning
är att det är mycket som spelar in för att man ska kunna optimera
ventilationen. Man kan mer eller mindre säga att man kan påverka
luftrörelsen i stallet om man sätter in större ventilation längs långsidorna och
sedan ha nockventilation längs i stort sett hela nocken.
6.1. Avvikelser mellan stallarna En notering kring de diagram som finns med i bilagorna 1.1 - 1.5 är att man
bör fokusera på variationen i sin helhet som sker under hela dagen. Inte
fokusera på de korta tidpunkterna som är i början respektive slutet på varje
utförandedag då det kan ge en felbedömd bild av mätningen. Detta för att
mätarna inte kunde placeras ut och plockas ner samtidigt, utan det kan
variera mellan de olika mätarna. Det är mätvärdena under mitten av dagen
som är det väsentliga i denna undersökning.
Under mätning av fukt och temperatur i stall Epsilon så kan man se i
diagrammet att den relativa luftfuktigheten går upp över 100 % på en
mätare, vilket innebär att fukten i luften mer eller mindre går över till
vätskeform. Detta är då orimligt att just den mätaren fick detta mätvärde då
de andra mätarna i stallet fick samma eller liknande värden jämfört mellan
varandra. Det skulle betyda att det förekom en väldigt lokal fukttillförsel i
vätskeform. En förklaring till dessa mätningar är att det fanns några väldigt
nyfikna kor som tydligen tycke om att slicka på mätaren och mätaren har då
blivit fuktig av det.
24
Pernilla Jönsson
7. Diskussion och slutsatser
Då testerna görs under en dag, så är analysen inte helt rättvist. Det är svårt
att se vilket ventilationssystem som är bättre än de andra då det är mycket
som spelar in för att man ska kunna göra en riktig korrekt jämförelse. Det är
oftast vädret som avgör vad man får för resultat med viktiga parametrar som
varierar d.v.s. vindens hastighet, riktning, temperatur och den relativa
luftfuktigheten. I vilken riktning stallet ligger påverkar också i
undersökningen. Genom att testerna utfördes under en kort tidsperiod och på
ett begränsat avstånd mellan varandra så kunde de jämföras på ett bättre och
mer jämställt sätt än om testerna skulle ha utförts på olika tidpunkter på året.
Det ultimata utförandet av testerna hade varit under en längre tidsperiod där
mätningarna görs samtidigt på de olika stallarna.
7.1. Utveckling av undersökningen Efter denna undersökning så kan man blicka tillbaka och se vad som var bra
och mindre bra utfört under dessa tester och hur förberedelserna inför
testerna har utförts. Även se hur man skulle kunna gå tillväga vid en
utveckling av denna undersökning.
Under denna undersökning så valdes det att använda en dag till att
undersöka varje stall och att den sammanlagda tiden för testperioden blev tio
dagar, varav fem dagar var testdagar. Under testdagen så togs fukt- och
temperaturvärden under förmiddagen och eftermiddagen i sammanlagt 4-6
timmar. Denna tid är egentligen en väldigt begränsad tid för att få en klar
bild över hur ventilationerna fungerar i verkligheten och under olika
förhållanden. Genom att förlänga testperioden så kan man få en bättre bild
av ventilationssystemen.
Det finns olika sätt att kunna gå till väga i nästa steg i undersökningen
genom att göra mätningar under en längre tid, allt ifrån en vecka, en månad
eller ett helt år i sträck. Detta gör att man får en klarare bild av hur
temperaturen, fuktigheten, vindhastighet och vindriktning påverkar
ventilationen och luftens rörelse i stallet de dagar då vädret är likvärdiga.
För att se om ventilationen tillför tillräcklig med luft in i stallet så bör man
beräkna fram minimi- och maximiventilation för vinter respektive sommar
för vidare utveckling av undersökningen. Under vintern bör man mäta den
högsta relativa fuktigheten och koldioxidhalten för att beräkna fram vilket är
det minsta ventilationsflödet i stallet. Under sommaren så bör man mäta
temperaturen för att se till så det inte överskrider den högsta tillåtna
temperaturskillnaden mellan temperaturen inne i stallet och utanför stallet.
Genom att använda sig av flera fukt- och temperaturmätare så fick man en
bra överblick över temperatur och luftfuktighet i stallarna. Det som skulle
kunna göras bättre till nästa gång är att göra en mer lik utplacering av
25
Pernilla Jönsson
mätdonen mellan stallarna så man kunde göra en bättre jämförelse. Även att
man låter mätarna sitta utplacerade en längre tid för att få en bra överblick
över hur temperaturen och fuktigheten varierar under dygnet.
Att använda sig av rökpatroner under testutförandet gav en väldigt bra
överblick över hur luften rörde sig i stallarna. Denna undersökning hade
varit ofullständig och otydlig om man inte hade använt rökpatroner. Det man
skulle kunna utveckla för att få en ännu bättre bild av luftens rörelse, är att
tända på flera omgångar av röktester under testperiodsdagen. Även utföra
röktester olika tidpunkter på dygnet och när det är likvärdiga
vindförhållanden. Man kan även använda sig av olika färger på röken och
tänka på rökpatronerna samtidigt för att få en bättre bild över luftrörelsen.
Sedan kan man diskutera om det var så bra att ta med så många stall och
ventilationssystem i denna jämförelse. Till viss del så fick man en större
överblick över de olika ventilationssystemen under detta genomförande,
men man kanske inte får en rätt uppfattning över hur ventilationssystemen
fungerar vid olika väderlag. Det var inget som uppfattades som ett problem
under genomförandet av undersökningen, utan det blev lättare att göra en
överskådlig jämförelse mellan modellerna. Det blev även lättare att se om
det var något ventilationssystem som märkte ut sig mer än de andra eller om
de var väldigt lika varandra. Men det gjorde att det blev begränsad tid till
varje ventilations och att man inte kunde direkt göra fördjupningar av varje
ventilationssystem. Därför bör man göra undersökningen av de olika
stallarna samtidigt där mätdonen placeras ut samtidigt.
En sammanfattning av hur man kan utveckla denna undersökning
Mätningar som görs dygnet runt under en tidsperiod
Göra temperaturmätningar under sommaren när det är som varmast
Mäta koldioxid och relativa fuktighet under vintern
Fler mätare inne i stallet som är utplacerade på bestämda positioner
Utföra fler observationer med rökpatroner fördelat under dygnet
Vid undersökning av flera ventilationssystem så bör
undersökningarna göras parallellt med varandra under en längre
tidsperiod
26
Pernilla Jönsson
8. Referenser Litteratur och rapporter
Lange, Ulrik (2011) Ladugården: om lantbrukets bebyggelse och arkitektur
1600-2000 Stockholm: Nordiska museets förlag
Ehrlemark, Anders (1995) Dimensionering av naturlig ventilation Uppsala:
Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för lantbruksteknik – ISSN
0283-0086
Eliasson, Karin m.fl. Hushålla med krafterna. (2012) Hushållningssällskapet
SJVF 2010:15 Saknr L100 (2010), Jönköping: Statens Jordbruksverk
Elektroniska källor
Sveriges lantbruksuniversitet, (2009) Kostallplan [www]
<http://www.kostallplan.se> hämtad 2012-05-21
Sempler, Kaianders (2011) Ladugårdens historia [www] Ny teknik <
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article3344808.ece>
hämtad 2012-05-21
Jordbrukshistoria: Svenskt jordbruk efter andra världskriget.
<http://www.ne.se/rep/jordbrukshistoria-svenskt-jordbruk-efter-andra-
världskriget>, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-05-21.
Fotografier och illustrationer
Om inget annat anges så har författaren framställt fotografier och
illustrationerna.
27
Pernilla Jönsson
9. Bilagor
BILAGA 1.1 – Temp- och fuktmätning Stall Alfa
BILAGA 1.2 – Temp- och fuktmätning Stall Beta
BILAGA 1.3 – Temp- och fuktmätning Stall Gamma
BILAGA 1.4 – Temp- och fuktmätning Stall Delta
BILAGA 1.5 – Temp- och fuktmätning Stall Epsilon
BILAGA 2.1 – Protokoll Stall Alfa
BILAGA 2.2 – Protokoll Stall Beta
BILAGA 2.3 – Protokoll Stall Gamma
BILAGA 2.4 – Protokoll Stall Delta
BILAGA 2.5 – Protokoll Stall Epsilon
BILAGA 1.1 – Temp- och fuktmätning, Stall Alfa, 2/4 2012
0
10
20
30
40
50
60
70
80
09
:10
:00
09
:16
:00
09
:22
:00
09
:28
:00
09
:34
:00
09
:40
:00
09
:46
:00
09
:52
:00
09
:58
:00
10
:04
:00
10
:10
:00
10
:16
:00
10
:22
:00
10
:28
:00
10
:34
:00
10
:40
:00
10
:46
:00
10
:52
:00
10
:58
:00
11
:04
:00
11
:10
:00
11
:16
:00
11
:22
:00
11
:28
:00
11
:34
:00
11
:40
:00
11
:46
:00
11
:52
:00
11
:58
:00
12
:04
:00
12
:10
:00
12
:16
:00
12
:22
:00
12
:28
:00
12
:34
:00
12
:40
:00
12
:46
:00
12
:52
:00
12
:58
:00
13
:04
:00
13
:10
:00
13
:16
:00
13
:22
:00
13
:28
:00
13
:34
:00
13
:40
:00
13
:46
:00
13
:52
:00
13
:58
:00
14
:04
:00
14
:10
:00
14
:16
:00
14
:22
:00
Re
lati
v lu
ftfu
ktig
het
%
Tidpunkt
Stall Alfa2012-02
2012-03
2012-04
2012-05
0
5
10
15
20
25
09
:10
:00
09
:16
:00
09
:22
:00
09
:28
:00
09
:34
:00
09
:40
:00
09
:46
:00
09
:52
:00
09
:58
:00
10
:04
:00
10
:10
:00
10
:16
:00
10
:22
:00
10
:28
:00
10
:34
:00
10
:40
:00
10
:46
:00
10
:52
:00
10
:58
:00
11
:04
:00
11
:10
:00
11
:16
:00
11
:22
:00
11
:28
:00
11
:34
:00
11
:40
:00
11
:46
:00
11
:52
:00
11
:58
:00
12
:04
:00
12
:10
:00
12
:16
:00
12
:22
:00
12
:28
:00
12
:34
:00
12
:40
:00
12
:46
:00
12
:52
:00
12
:58
:00
13
:04
:00
13
:10
:00
13
:16
:00
13
:22
:00
13
:28
:00
13
:34
:00
13
:40
:00
13
:46
:00
13
:52
:00
13
:58
:00
14
:04
:00
14
:10
:00
14
:16
:00
14
:22
:00
Tem
pe
ratu
r (
°C)
Tidpunkt
Stall Alfa2012-02
2012-03
2012-04
2012-05
Figur 1 Temperaturmätning Stall Alfa
Figur 2 Fuktmätning Stall Alfa
BILAGA 1.2 – Temp- och fuktmätning, Stall Beta, 3/4 2012
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
09
:20
:00
09
:26
:00
09
:32
:00
09
:38
:00
09
:44
:00
09
:50
:00
09
:56
:00
10
:02
:00
10
:08
:00
10
:14
:00
10
:20
:00
10
:26
:00
10
:32
:00
10
:38
:00
10
:44
:00
10
:50
:00
10
:56
:00
11
:02
:00
11
:08
:00
11
:14
:00
11
:20
:00
11
:26
:00
11
:32
:00
11
:38
:00
11
:44
:00
11
:50
:00
11
:56
:00
12
:02
:00
12
:08
:00
12
:14
:00
12
:20
:00
12
:26
:00
12
:32
:00
12
:38
:00
12
:44
:00
12
:50
:00
12
:56
:00
13
:02
:00
13
:08
:00
13
:14
:00
13
:20
:00
13
:26
:00
13
:32
:00
13
:38
:00
13
:44
:00
13
:50
:00
13
:56
:00
14
:02
:00
14
:08
:00
14
:14
:00
14
:20
:00
Tem
pe
ratu
r °C
Tidpunkt
Stall Beta
2012-02
2012-03
2012-04
2012-05
0
10
20
30
40
50
60
70
80
09
:20
:00
09
:26
:00
09
:32
:00
09
:38
:00
09
:44
:00
09
:50
:00
09
:56
:00
10
:02
:00
10
:08
:00
10
:14
:00
10
:20
:00
10
:26
:00
10
:32
:00
10
:38
:00
10
:44
:00
10
:50
:00
10
:56
:00
11
:02
:00
11
:08
:00
11
:14
:00
11
:20
:00
11
:26
:00
11
:32
:00
11
:38
:00
11
:44
:00
11
:50
:00
11
:56
:00
12
:02
:00
12
:08
:00
12
:14
:00
12
:20
:00
12
:26
:00
12
:32
:00
12
:38
:00
12
:44
:00
12
:50
:00
12
:56
:00
13
:02
:00
13
:08
:00
13
:14
:00
13
:20
:00
13
:26
:00
13
:32
:00
13
:38
:00
13
:44
:00
13
:50
:00
13
:56
:00
14
:02
:00
14
:08
:00
14
:14
:00
14
:20
:00
Re
lati
v lu
ftfu
ktig
het
%
Tidpunkt
Stall Beta2012-02
2012-03
2012-04
2012-05
Figur 1 Temperaturmätning Stall Beta
Figur 2 Fuktmätning Stall Beta
BILAGA 1.3 – Temp- och fuktmätning, Stall Gamma 4/4
2012
0
2
4
6
8
10
12
14
09
:00
:00
09
:06
:00
09
:12
:00
09
:18
:00
09
:24
:00
09
:30
:00
09
:36
:00
09
:42
:00
09
:48
:00
09
:54
:00
10
:00
:00
10
:06
:00
10
:12
:00
10
:18
:00
10
:24
:00
10
:30
:00
10
:36
:00
10
:42
:00
10
:48
:00
10
:54
:00
11
:00
:00
11
:06
:00
11
:12
:00
11
:18
:00
11
:24
:00
11
:30
:00
11
:36
:00
11
:42
:00
11
:48
:00
11
:54
:00
12
:00
:00
12
:06
:00
12
:12
:00
12
:18
:00
12
:24
:00
12
:30
:00
12
:36
:00
12
:42
:00
12
:48
:00
12
:54
:00
13
:00
:00
13
:06
:00
13
:12
:00
13
:18
:00
13
:24
:00
13
:30
:00
13
:36
:00
Tem
pe
ratu
r °C
Tidpunkt
Stall Gamma
2012-02
2012-03
2012-04
2012-05
0
10
20
30
40
50
60
70
80
09
:00
:00
09
:06
:00
09
:12
:00
09
:18
:00
09
:24
:00
09
:30
:00
09
:36
:00
09
:42
:00
09
:48
:00
09
:54
:00
10
:00
:00
10
:06
:00
10
:12
:00
10
:18
:00
10
:24
:00
10
:30
:00
10
:36
:00
10
:42
:00
10
:48
:00
10
:54
:00
11
:00
:00
11
:06
:00
11
:12
:00
11
:18
:00
11
:24
:00
11
:30
:00
11
:36
:00
11
:42
:00
11
:48
:00
11
:54
:00
12
:00
:00
12
:06
:00
12
:12
:00
12
:18
:00
12
:24
:00
12
:30
:00
12
:36
:00
12
:42
:00
12
:48
:00
12
:54
:00
13
:00
:00
13
:06
:00
13
:12
:00
13
:18
:00
13
:24
:00
13
:30
:00
13
:36
:00
Re
lati
v lu
ftfu
ktig
het
%
Tidpunkt
Stall Gamma
2012-02
2012-03
2012-04
2012-05
Figur 1 Temperaturmätning Stall Gamma
Figur 2 Fuktmätning Stall Gamma
BILAGA 1.4 – Temp- och fuktmätning, Stall Delta, 10/4
2012
0
2
4
6
8
10
12
14
09
:10
:00
09
:16
:00
09
:22
:00
09
:28
:00
09
:34
:00
09
:40
:00
09
:46
:00
09
:52
:00
09
:58
:00
10
:04
:00
10
:10
:00
10
:16
:00
10
:22
:00
10
:28
:00
10
:34
:00
10
:40
:00
10
:46
:00
10
:52
:00
10
:58
:00
11
:04
:00
11
:10
:00
11
:16
:00
11
:22
:00
11
:28
:00
11
:34
:00
11
:40
:00
11
:46
:00
11
:52
:00
11
:58
:00
12
:04
:00
12
:10
:00
12
:16
:00
12
:22
:00
12
:28
:00
12
:34
:00
12
:40
:00
12
:46
:00
12
:52
:00
12
:58
:00
13
:04
:00
13
:10
:00
13
:16
:00
13
:22
:00
13
:28
:00
Tem
pe
ratu
r °C
Tidpunkt
Stall Delta2012-02
2012-03
2012-04
2012-05
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
09
:10
:00
09
:16
:00
09
:22
:00
09
:28
:00
09
:34
:00
09
:40
:00
09
:46
:00
09
:52
:00
09
:58
:00
10
:04
:00
10
:10
:00
10
:16
:00
10
:22
:00
10
:28
:00
10
:34
:00
10
:40
:00
10
:46
:00
10
:52
:00
10
:58
:00
11
:04
:00
11
:10
:00
11
:16
:00
11
:22
:00
11
:28
:00
11
:34
:00
11
:40
:00
11
:46
:00
11
:52
:00
11
:58
:00
12
:04
:00
12
:10
:00
12
:16
:00
12
:22
:00
12
:28
:00
12
:34
:00
12
:40
:00
12
:46
:00
12
:52
:00
12
:58
:00
13
:04
:00
13
:10
:00
13
:16
:00
13
:22
:00
13
:28
:00
Re
lati
v lu
ftfu
ktig
het
%
Tidpunkt
Stall Delta
2012-02
2012-03
2012-04
2012-05
Figur 1 Temperaturmätning Stall Delta
Figur 2 Fuktmätningar Stall Delta
BILAGA 1.5 – Temp- och fuktmätning, Stall Epsilon 11/4
2012
0
5
10
15
20
25
09
:10
:00
09
:16
:00
09
:22
:00
09
:28
:00
09
:34
:00
09
:40
:00
09
:46
:00
09
:52
:00
09
:58
:00
10
:04
:00
10
:10
:00
10
:16
:00
10
:22
:00
10
:28
:00
10
:34
:00
10
:40
:00
10
:46
:00
10
:52
:00
10
:58
:00
11
:04
:00
11
:10
:00
11
:16
:00
11
:22
:00
11
:28
:00
11
:34
:00
11
:40
:00
11
:46
:00
11
:52
:00
11
:58
:00
12
:04
:00
12
:10
:00
12
:16
:00
12
:22
:00
12
:28
:00
12
:34
:00
12
:40
:00
12
:46
:00
12
:52
:00
12
:58
:00
13
:04
:00
13
:10
:00
13
:16
:00
13
:22
:00
13
:28
:00
13
:34
:00
13
:40
:00
Tem
pe
ratu
r °C
Tidpunkt
Stall Epsilon
2012-02
2012-03
2012-04
2012-05
0
20
40
60
80
100
120
09
:10
:00
09
:16
:00
09
:22
:00
09
:28
:00
09
:34
:00
09
:40
:00
09
:46
:00
09
:52
:00
09
:58
:00
10
:04
:00
10
:10
:00
10
:16
:00
10
:22
:00
10
:28
:00
10
:34
:00
10
:40
:00
10
:46
:00
10
:52
:00
10
:58
:00
11
:04
:00
11
:10
:00
11
:16
:00
11
:22
:00
11
:28
:00
11
:34
:00
11
:40
:00
11
:46
:00
11
:52
:00
11
:58
:00
12
:04
:00
12
:10
:00
12
:16
:00
12
:22
:00
12
:28
:00
12
:34
:00
12
:40
:00
12
:46
:00
12
:52
:00
12
:58
:00
13
:04
:00
13
:10
:00
13
:16
:00
13
:22
:00
13
:28
:00
13
:34
:00
13
:40
:00
Re
lati
v lu
ftfu
ktig
het
%
Tidpunkt
Stall Epsilon
2012-02
2012-03
2012-04
2012-05
Figur 1 Temperaturmätning Stall Epsilon
Figur 2 Fuktmätning Stall Epsilon
BILAGA 2.1 Protokoll, Stall Alfa
Figur 1 Protokoll från tester på Stall Alfa, del 1
Figur 2 Protokoll från tester på Stall Alfa, del 2
BILAGA 2.2 Protokoll, Stall Beta
Figur 1 Protokoll från tester på Stall Beta, del 1
Figur 2 Protokoll från tester på Stall Beta, del 2
BILAGA 2.3 Protokoll, Stall Gamma
Figur 1 Protokoll från tester på Stall Gamma, del 1
Figur 2 Protokoll från tester på Stall Gamma, del 2
BILAGA 2.4 Protokoll, Stall Delta
Figur 1 Protokoll från tester på Stall Delta, del 1
Figur 2 Protokoll från tester på Stall Delta, del 2
BILAGA 2.5 Protokoll, Stall Epsilon
Figur 1 Protokoll från tester på Stall Epsilon, del 1
Figur 2 Protokoll från tester på Stall Epsilon, del 2
Institutionen för teknik 351 95 Växjö tel 0772-28 80 00, fax 0470-76 85 40