europas vatten: används det på ett hållbart sätt?

1

Europas vatten:Används det på ett hållbart sätt?

Tillstånd, framtidsutsikter och frågor

Författare:S. C. Nixon, T. J. Lack and

D.T. E. Hunt, Water Research CentreC. Lallana, CEDEX

A. F. Boschet, Agences de l’Eau

Chef för ETC-IW: T. J. LackProjektledare hos EEA: N. Thyssen

Miljöbedömning 7

2 Europas vatten: Används det på ett hållbart sätt?

Omslag: Folkmann DesignFoto på omslaget: Peter Warna-Moors

Reservation

Innehållet i denna rapport återspeglar inte nödvändigtvisEuropeiska gemenskapernas eller andra EG-institutionersofficiella ställningstaganden. Varken Europeiska miljöbyrån,personer eller någon företag som agerar på uppdrag av byrån äransvarig för hur informationen i denna rapport används.

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen ärtillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int).

Denna rapport är tillgänglig på Internet via http://eea.eu.int

© EEA, Köpenhamn, 2000

Kopiering tillåten med angivande av källan.

Printed in Belgium

Tryckt på returpapper med klorfri blekning.

Europeiska miljöbyrånKongens Nytorv 6DK-1050 Köpenhamn KTel: (45) 33 36 71 00Fax: (45) 33 36 71 99E-post: [email protected]

3

Innehåll

Rapportens syfte och struktur ........................................................................................4

Varför behöver vi vatten? ..............................................................................................5

Hur mycket vatten finns det och hur mycket av det är tillgängligt? .................................6

Hur mycket vatten används? ........................................................................................10

Är vårt vatten gott? .....................................................................................................14

Vad belastar vårt vatten? .............................................................................................25

Hur förvaltas vårt vatten? ............................................................................................26

Vilken framtid har vårt vatten? .....................................................................................32

Vad görs? ....................................................................................................................33

Mera läsning .................................................................................................................36


Rapportens syfte och struktur

Syftet med denna rapport är att ge ministrar, ledande tjänstemän, övriga beslutsfattareoch andra som är engagerade i att skydda vårt vatten en bred översikt av de viktigarevattenfrågorna i Europa. Rapporten är ett koncentrat av det arbete som utförts avEuropeiska miljöbyrån (EEA) och dess europeiska ämnescentrum för inlandsvatten(ETC-IW).

För varje tema i rapporten ges en sammanfattning av våra vetenskapliga och tekniskakunskaper om problemet, en analys av orsakerna till problemet, en beskrivning avåtgärder och deras effekt och en bedömning av vad som återstår att göra.

Rapporten är skriven för allmänheten och för att hjälpa läsaren att få en maximalmängd relevant information på det effektivaste sättet finns mycket av innehållet ifärgade textrutor. Det finns tre sorters rutor:

Läsare som har ont om tid kan inskränka sin uppmärksamhet till de gula och röda rutorna.

Läsare med gott om tid finner ytterligare uppgifter i de gröna rutorna.

Rapporten innehåller också vanlig text och ett antal diagram med ytterligare statistik ochstödjande uppgifter. Till vissa av dessa finns det hänvisningar i de färgade rutorna.

Gula rutor innehåller viktigameddelanden och uppgifter.

Gröna rutor innehåller statistikoch stödjande uppgifter.

Röda rutor innehållerpåminnelser och varningar omoch sammanfattningar avallvarliga frågor som berör oss.

5

Varför behöver vi vatten?

En enkel fråga – med många svar!

För grundbehov (dricka, tvätta och laga mat) – var och en av oss behöver ca. femliter om dagen.

För en lämplig livskvalitet och god hälsa i samhället – vi behöver nästan 80 liter omdagen för tvätt och avfallshantering.

För att skapa och upprätthålla rikedom – vi behöver vatten för fiske, vattenbruk,jordbruk, kraftproduktion, industri, transport och turism.

För rekreation – vi kräver vatten för sportfiske, bad och segling.

Dessa svar visar hur viktigt vatten är för individer och samhällen men beaktar intemänniskans plats i det globala ekosystemet. Otillräcklig mängd eller kvalitet på vattenkan förstöra systemets akvatiska element i våtmarker och på land. Det finns alltså riskför konflikt mellan människans krav på vatten och mera omfattande ekologiska behov.

Med hänsyn till att människan ärberoende av att det globala ekosystemetfortsätter att fungera kan konflikten verkaillusorisk – samhällen med begränsadevattenresurser berörs vanligtvis mera avderas omedelbara behov av vatten än avekosystemens behov.

Vattenhushållning – en uppgift

Att främja hållbar användning avvattenresurser – en användning somuppfyller nuvarande behov utan attäventyra kommande generationersmöjligheter att tillfredsställa sinabehov.

Drivkrafter(sociala, ekonomiska

BelastningarÖkad efterfrågan på vatten

TillståndÖkad belastning avvattenresurser

FöljderSkador för ekosystem och/ellermänsklig utveckling

SvarHållbar vattenhushållning

Hållbar användning avvattenresurserna

Tillgång:t.ex. nya resurser,minskning av läckage

Fyller våra aktuellabehov

t.ex. befolkningstillväxt,industriell utveckling

t.ex. som dricksvatten, förbevattning och vattenkraft

t.ex. reduceradegrundvattennivåer och strömmar

t.ex. förlust av våtmarker,internationella konflikter

Efterfrågan:t.ex. prissättning, mätning,utbildning, information

Hindrar inte kommande genera-tioner från att fylla sina behov

Hållbar vattenhushållning Figur 1

Varför behöver vi vatten?


Hur mycket vatten finns det och hurmycket av det är tillgängligt?

Mängden tillgängligt vatten i ett land beror på landets nederbördoch på vattenflöden till eller från grannländerna (t.ex. i flodereller grundvattenförande skikt). Vattentillgången varierar

· enligt säsongerna, årligen, och över långa perioderberoende på klimatförändringar,

· från land till land eller mellan regioner i ett land. Vissahar rikligt med vatten medan andra ofta lider avvattenbrist eller torka.

Under ett genomsnittligt år har varje invånare i Europeiskaunionen tillgång till ca. 3 200 m3 vatten, dock endast 660 m3 tas

ut. Den genomsnittliga årliga avrinningen av regnvatten varierar från över 3 000 mm ivästra Norge till under 25 mm i södra och centrala Spanien och ligger omkring 100 mmöver stora områden i östra Europa.

Källa: Rees o. a. (1997)med floddata fråneuropeiskavattenarkivet FRIEND(Gustard, 1993) ochklimatologiska datafrån Climate ResearchUnit, University of EastAnglia (Hulme o. a.,1995). I EEA (1998).

N o r w e g i a n

A r c t i c O c e a nB a r e n t s S e a

At

la

nt

ic

Oc

ea

n

TyrrhenianSea

I o n i a nS e a

B a l t i cS

ea

M e d i t er r a

ne a n S e a

A

driat icSea

20º10º0º

30º

40º

50º

60º

40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60

60º

50º

Genomsnittlig årlig avrinning

1:30 000 000

Avrinning i mm

Under 5050 – 100

100 – 150150 – 250

250 – 500

Över 2000

500 – 2 000

S e a

N o r t hS e a

Karta 1 Genomsnittlig årlig långtidsavrinning (i mm) i Europa

Varför är det fortfarande ett problem när vi tar ut så lite av det tillgängliga vattnet.

Även om endast omkring en femtedel av det tillgängliga vattnet används, är detfortfarande ett resursproblem då vattnet är alltifrån jämt fördelat (karta 1). Vidaretar denna sammanställning inte hänsyn till vatten som behövs för att uppehålla liv isjöar och vattendrag, vilket minskar vad som finns tillgängligt för människor.

7

I figur 2 finns en utförligare jämförelse av vattentillgången i Europa med tillgängligamängder per person från varje lands nederbörd å ena sidan och inströmmandevattendrag från grannländer å andra sidan. Ett grannlands starka vattenberoende kannaturligtvis leda till politiska tvister om delningen av resurserna.

Tillgång på sötvatten i Europa Figur 2

100 1 000 10 000 100 000 1 000 000

Ungern

Nederländerna

Belgien

Tyskland

Polen

Tjeckien

Slovakien

Grekland

Luxemburg

Danmark

För. kungariket

Italien

Spanien

Frankrike

Portugal

Turkiet

Schweiz

Österrike

Irland

Sverige

Finland

Norge

Island

Vatten med ursprung inom landetVattenflöde från andra länder

Vattenresurser (m3 per person per år)

Varning

Observera attden horisontellaskalan ärlogaritmisk –varje indelningmotsvarar alltsåen tiofaldigökning avvatten-resurserna!

Här visastillgängligamängder i länderi skalans ändar.Annars hadeexempelvis denliggande stapelnför Tjeckien varitför kort för attläsa om inteIslands stapelsträckt sig långtutanför sidan!

Torka i Europa

De senaste åren har visat hur utsatta europeiska länder kan vara för låg nederbördsom leder till torka och minskad vattentillgång, uttorkning av vattendrag ochreservoarer och försämrad vattenkvalitet.

Minns ni torkan år …?

Torka påverkade största delen av Europa ett antal år, t.ex. 1971 och åren mellan1988 och 1992.

I sydeuropeiska länder är periodisk torka ett stort problem för miljö, samhälleoch ekonomi.

Källa: Eurostat ochOECD (1997). I EEA(1999).

Hur mycket vatten finns det och hur mycket av det är tillgängligt?


Ökenspridning

Långvariga och återkommande torrperioder kan bidra till ökenspridning i områden med

periodisk vattenbrist,överbelastning av vattentillgång,förändrad och förstörd naturlig växtlighet,låg vatteninfiltration i marken, och högre avrinning av ytvatten, vilket leder till ökadmarkerosion

Länderna kring Medelhavet är mest utsatta för ökenspridning, särskilt halvtorraområden med bergstrakter, branta stup och perioder med hög nederbörd sompåskyndar erosion (EEA, 1997).

Mellan 1971 och 1995 förekom 154 storaöversvämningar i Europa, så många somnio 1996. Områden som är särskilt utsattaför översvämningar är följande:

· Medelhavets kuster· Indämda områden i Nederländerna· Brittiska östkusten· Nordtyska kustslätter· Rhens, Seines, Pos och Loires

floddalar· Kustområden i Portugal· Bergsdalar

Översvämningsplågan

Säsongsbetingade förändringar avvattenmängden i floder och översväm-ningar av strandområden är naturligaföreteelser för vattendrag. Långvarigaperioder med hög nederbörd kanemellertid orsaka dödsfall och enormasakskador, särskilt i flodslätter somnyttjas hårt av människan.

Människans förändringar av hydrologini upptagningsområden, flodkanaleroch slätter kan märkbart påverka över-svämningars storlek och varaktighet

Torka har drabbat stora områden i Europa under de senaste femtio åren. Företeelsernahar varit olika till egenskap och svårhet. Deras frekvens har dock visat att torka är ettnormalt och återkommande särdrag i Europas klimat. De senaste svåra och långvarigatorrperioderna har varnat allmänheten, regeringar och myndigheter för behovet avmotverkande åtgärder.

Torka har haft signifikanta ekonomiska konsekvenser för delar av Europa. De främstakonsekvenserna är försörjningsproblem, vattenbrist och kvalitetsförlust, förlust avskördar och boskap, förorening av sötvattenekosystem och regional utrotning avdjurarter.

I de flesta fallen identifieras torkan för sent och vidtagna nödåtgärder förblirföljaktligen verkningslösa. Det behövs tydliga och sammanhängande kriterier för attkunna fastställa torka och hitta lämpliga åtgärder mot kriser i hushållningen avvattenresurssystemet. Aktuella klimatiska och hydrologiska modeller tillåter dock ingaexakta prognoser för torka och det finns för tillfället ringa teknisk vägledning förvattenhushållning i torrperioder.

Översvämningar är de vanligaste naturkatastroferna i Europaoch, vad gäller ekonomiska skador, de mest kostsamma. Följandetvå sorters åtgärder vidtas till skydd mot dem:

1) Strukturella översvämningsskyddsåtgärder (t.ex.högvattenskyddsmagasin, områden för kontrolleradöversvämning, markskydd och återbeskogning, kanalisering avfloder, skyddsvallar, skydd och renhållning av flodbäddar, väg-och järnvägskulvertar och broar).

9

Enligt prognoserna kommer temperaturenatt öka med 1-3,5 oC, vilket tillsammansmed en ökning av nederbörden i norraEuropa och en minskning i södra Europakan leda till minskad vattentillgång i södraEuropa och i halvtorra områden (IPCC,1996).

Klimatförändringars verkningar

Vattentillgången i Europa påverkas avklimatförändringar. Eventuellaklimatförändringars svåraste negativaeffekter på vattentillgång kommerfrämst att inträffa i de torrareregionerna.

Alternativa och icke-konventionella vattenkällor

Dessa källor, dvs. avsaltning av havsvatten och återanvändning av avloppsvatten,kompletterar knappa vattenresurser i vissa områden i södra Europa, men derasbidrag i hela Europa är mycket begränsade.

Bidraget från alternativa vattenkällor är högst på Malta där de står för 46 % av dentotala förbrukade vattenmängden. I Spanien är avsaltning av havsvatten viktigt påBalearerna och Kanarieöarna

Sammanfattning – vilka allvarliga frågor om mängder berör oss?

Resursproblem uppstår eftersom vatten alls inte är jämt fördelat i rum och tid.

Vattenbrist: Långtidsuppskattningar av vattenresurser beaktar inte derasoregelbundna fördelning i tiden. Även om ett område har tillräckligalångtidsresurser kan säsongsbundna eller årligen återkommande förändringarorsaka överbelastning av vattenresurserna. I södra Europa är periodisk torka ettstort problem för miljö, samhälle och ekonomi. I de flesta fallen identifieras torkanför sent och vidtagna nödåtgärder förblir följaktligen verkningslösa. Aktuellamodeller tillåter dock inga exakta prognoser för torka och det finns ringa tekniskvägledning för vattenhushållning under torrperioder.

Ökenspridning: Torka kan intensifiera ökenspridning som är en konsekvens avöverutnyttjande av mark och vatten vilket skadar det naturliga växttäcket. Dennaskada minskar infiltration i marken, ökar ytvattenflöde och lämnar marken utanskydd och utsatt för erosion. Halvtorra Medelhavsländer är mest utsatta på grundav deras bergstrakter med branta stup, nederbörd med hög erosionspotential ochöverutnyttjade system.

Översvämningar: De vanligaste och mest kostsamma naturkatastroferna i Europa.Tillämpning av icke strukturella åtgärder för att förebygga eller lindra följder avöversvämningar ökar då man erkänt att strukturella översvämningsskyddsåtgärdertenderar att stimulera utveckling av områden som fortfarande i viss mån är utsattaför översvämningar.

2) Icke-strukturella översvämningsskyddsåtgärder (t.ex. inbyggnad avöversvämningskyddskomponenter i byggnader, begränsning av utvecklingen avflodslätter genom kontrollerad planering av markanvändningen, samt snabbsystem föröversvämningsvarning och översvämningsprognoser).

Icke-strukturella åtgärder tillämpas allt mer, delvis därför att man insett att strukturellaåtgärder stimulerar utveckling av samhällen i områden som fortfarande i viss mån ärutsatta för översvämningar.

Hur mycket vatten finns det och hur mycket av det är tillgängligt?


Hur mycket vatten används?

Som redan anförts används enbart 21 % av det tillgängligavattnet i Europa. Lyckligtvis är den tillgängliga mängden vattenbetydligt större än den mängd som används i de flestaeuropeiska länder. De högsta andelarna (över 30 %) uttag avtillgängligt vatten förekommer i Belgien-Luxemburg, Tyskland,Italien och Spanien (figur 3).

Vattenuttagets och vattenförbrukningens intensitet i procent av de totalaförnybara sötvattenresurserna i Europa

10

50

30

40

20

0

% t

otal

a fö

rnyb

ara

resu

rser

UttagFörbrukning

Nodata

Öst

errik

e

Bel

gie

n oc

h

Bul

gar

ien

Tjec

kien

Dan

mar

k

Estla

nd

Finl

and

Fran

krik

e

Tysk

land

Gre

klan

d

Ung

ern

Isla

nd

Luxe

mb

urg

Irlan

d

Italie

n

Lita

uen

Ned

erlä

nder

na

Nor

ge

Pole

n

Port

ugal

Slov

akie

n

Slov

enie

n

Span

ien

Sver

ige

För.

kung

arik

et

Uttag och förbrukning

Merparten av det uttagna vattnet förbrukas inte utan återförstill vattnets kretslopp och blir efter behandling eller naturligrening åter tillgängligt för användning. Det kan dock händaatt vattnet återinförs vid andra punkter i upptagningsområdetän de där vattnet togs ut. Signifikanta effekter kan alltsåuppstå vid uttagningspunkterna (t.ex. uttorkade vattendrag)även om mängden vatten som förbrukas i ett upptagnings-område är relativt liten.

Uttaget vatten används för ett antal olika ändamål.Proportionen som används för olika ändamål varierar mellande europeiska länderna. Allmän vattenförsörjning är denfrämsta användningen i många länder i Västeuropa och denordiska länderna, men har en lägre andel iMedelhavsländerna.

Användning av uttaget vatten i Europa (se figur 4)

18 % – allmän vattenförsörjning30 % – jordbruk, främst bevattning14 % – industri, ej kylvatten38 % – kraft (vattenkraft, kylvatten) och diverse eller ej fastställda användningsområden

Källa: EEA (1999c)

Figur 3

11

I genomsnitt tas ca. 16 % av det tillgängliga vattnet ut i västra Europa ochkandidatländerna och 5 % förbrukas. Men förhållandet varierar avsevärt. Det är högst iländerna runt Medelhavet (ca. 50 % av det totalt uttagna vattnet) därvattenförbrukningen är mycket högre (främst på grund av ineffektiv bevattning) än iländerna i Central- och Nordeuropa

Vattenförbrukning per sektor i Europa Figur 4

I allmänhet överstiger de kvantiteter vatten som tas ut för kylning vida de som användsav övrig industri (i Ungern svarar t.ex. kylning för 95 % av industrins totalavattenförbrukning). Kylvattnet återförs emellertid i allmänhet till vattnets kretsloppoförändrat, bortsett från temperaturhöjning och viss förorening med biocider. I södraEuropa, där bevattning är en livsviktig beståndsdel i jordbruksproduktionen, användsden största delen av vattnet inom lantbruket. Däremot är bevattning i Central- ochVästeuropa normalt en åtgärd för att förbättra produktionen under torrasommarperioder.

Källa: EEA (1999).


Litau

en

Estla

nd

Portu

gal

Neder

länder

na

Unger

n

Grekla

nd

Finlan

d

Tysk

land

Span

ien

Fran

krike

Roman

iaPolen

Norge

Sver

ige

Irlan

d

Sc

hweiz

Danmark

Islan

d

Bulgar

ien

Slove

nien

Liech

tens

tein

Luxe

mbur

gIta

lien

0 %

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

För. k

ungari

ket

Tjeck

ien

Slova

kien

Tätorter Jordbruk Industri Kylning m.m.

Österri

ke

Belgien


Ytvatten eller grundvatten?

De flesta länderna i Europa beror mera av ytvatten än avgrundvatten (figur 5).

I många länder är grundvatten emellertid den viktigastekällan för den allmänna vattenförsörjningen på grund avdess lättillgänglighet och relativt låga kostnad för reningoch distribution och dess allmänt höga kvalitet (EEA,1998

Finland och Litauen tar mer än 90 % av sin totala försörjningfrån ytvatten.

Grundvatten är den viktigaste källan i länder som Danmark,Slovenien och Island, där det tillgodoser praktisk taget helabehovet.

Överbelastning av grundvattenförande skikt beror på balansen mellan uttag ochåterfyllnad. I Medelhavsländerna beror överbelastningar oftast på höga uttag förbevattning. Andra resurser används för att tillgodose den ökande efterfrågan frånbefolkning och jordbruk och skadar den redan ömtåliga miljön genom att sänkagrundvattennivåerna (EEA, 1997).

Också våtmarker och akvatiska ekosystem skadas om grundvattennivån sjunker. Enligtberäkningarna (EEA, 1999) har ca. 50 % av de stora våtmarkerna i Europa ‘hotadstatus’ på grund av överutnyttjande av grundvattnet.

Saltvatteninträngning i grundvattenförande skikt kan vara en följd av utnyttjande avgrundvatten längs kuster, särskilt i och runt tätorter, turistorter och industriområden.

Sammanfattning – vilka allvarliga frågor om vattenanvändning berör oss?

I den största delen av Europa är mängden tillgängligt vatten större en volymenvatten som används, och det mesta av det uttagna vattnet återtillförs vattnetskretslopp. Vi måste emellertid ta hänsyn till de akvatiska ekosystemens behovoch den sannolika geografiska skillnaden mellan uttag och återtillförsel.

Vatten återtillförs till kretsloppet vanligen vid en annan punkt än den där dettogs ut. Signifikanta effekter kan alltså uppstå vid uttagningspunkterna (t.ex.uttorkade vattendrag) även om nettoförbrukningen av vatten är relativt låg.

Överbelastning av grundvattenförande skikt i Medelhavsländerna beror oftastpå höga uttag för bevattning. Det bör emellertid beaktas att omkring 50 % avde stora våtmarkerna i Europa är hotade till följd av överutnyttjande avgrundvatten.

Saltvatteninträngning i grundvatten till följd av överbelastning av grundvattnetlängs kuster utgör ett särskilt problem i Medelhavet, Östersjön och Svartahavet.

13

Genomsnittlig andel yt- och grundvattenresurser i förhållande till totala uttag Figur 5

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Danmark

Island

Belgien

Österrike

Luxemburg

Lettland

Portugal

Slovakien

Schweiz

Bulgarien

Grekland

Italien

För. kungariket

Tjeckien

Sverige

Norge

Estland

Spanien

Ungern

Polen

Nederländerne

Frankrike

Tyskland

Rumänien

Irland

Finland

Litauen

Slovenien

Ytvatten

Grundvatten

Saltvatteninträngning är ett problem i många europeiskakustområden och särskilt längs kusterna i Medelhavet,Östersjön och Svarta havet (EEA, 1995). Tränger havsvatten in iett grundvattenförande skikt kan det förbli förorenat en lång tidframöver.

Källa: Eurostat (1997a)och ETC/IW (1998).

I EEA (1999).



Är vårt vatten gott?

Frågan om kvalitet och kvantitet

All bedömning av vattentillgång, ochföljaktligen av vattenanvändningenshållbarhet, måste utöver mängdentillgängligt vatten även beakta desskvalitet. Dålig kvalitet reducerar denskenbara vattentillgången

Kvaliteten på Europas vattenresurserbestämmer vad det kan användas till. Enviss kvalitet är nödvändig för att kunnaanvända vatten för vissa ändamål,exempelvis som dricksvatten, för fritid,industri och inom jordbruket, t.ex. förbevattning och boskap.

Dessutom, men icke mindre viktigt, krävsen minimikvalitet för att bibehållaakvatiska ekosystems och tillhörandeterrestra ekosystems funktioner.

Floder

Floder är viktiga dricksvattenkällor. De är även fritidsområden och mycket viktigaekosystem. Floderna i hela Europa har förändrats radikalt av människan för att skyddasig mot översvämningar, för navigering samt för uttag och magasinering av vatten. Dessaförändringar påverkar flodernas vattenkvalitet och deras ekologi fundamentalt. Genomtiderna har floderna svårt förorenats av utsläpp från industrier och städer och avavrinning från jordbruksmark.

Koncentrationen av organiska ämnen i många europeiska floder har sjunkit de senaste10-20 åren, särskilt i de mest förorenade floderna. När organiska substanser bryts nedförbrukas syre och syrehalten i vattnet reduceras. Låga syrehalter har negativakonsekvenser för akvatiska livsformer

Fosfor och kväve i floder kan orsaka eutrofiering och för stark vegetationstillväxt, vilket ioch med växternas död och förruttnelse kan bryta ned syrehalten. Omåttlig växttillväxtkan också ha negativa effekter på vattnets kvalitet vad gäller uttag för dricksvatten

Floder – bättre eller sämre?

Det finns i nuläget otillräckligt meddata för att ge en fullständigöversikt av kvaliteten på vattendragav alla slag i Europa.

Det finns dock tecken på attsignifikanta förbättringar avkvaliteten skett de senaste åren,särskilt i de stora och nationelltviktiga floderna i Västeuropa och denordiska länderna. De haråstadkommits tack vare förbättradrening av spillvatten, särskilt avavloppsvatten

Tecken på förbättringar

I västra Europa har antaletflodstationer som drabbas avallvarliga organiska föroreningarmarkant sjunkit – från 24 % i slutetav 70-talet till 6 % på 90-talet.Minskningen i södra och östraEuropa är mindre och började på 80-talet. Många stora floder är nu välsyrsatta.

15

Eutrofiering

Fosfor och kväve i floder kan orsaka eutrofiering och för stark växtlighetstillväxt,vilket i och med växternas död och förruttnelse kan bryta ned syrehalten (karta 2).För stark vegetationstillväxt kan också ha negativa effekter på vattnets kvalitetvad gäller uttag för dricksvatten.

I många europeiska floder har fosforhalten minskat signifikant mellan slutet av1980-talet och mitten av 1990-talet, medan nitrathalten snabbt ökat mellan 1970och 1985 och verkar ha hållit sig relativt stabila sedan dess.

Eutrofiering (övervakad eller beräknad) i vatten vid europeiska flodstationer Karta 2

Källa: EEA (1999d)

Klass enligt pH och syrgaskoncentration i vatten

Klorofylldata

Alltför högFör högHögBeaktansvärdLågIngenIngen uppgift

Alltför högFör högHögBeaktansvärdLågIngen



Ammoniak är också en farlig potentiell förorening som är giftig för akvatiska livsformeroch förbrukar syre när den oxideras. Ammoniak sprids via avloppsvatten och avrinningfrån åkermark som gödslats med stallgödsel. Tillgänglig information tyder på attammoniak kan vara ett problem i många europeiska floder, de nordiska ländernaundantagna.

Västeuropa Nordeuropa

Sydeuropa Östeuropa

Antal stationer per region

Period Väst Nord Syd Öst

Utveckling av den genomsnittliga halten löslig fosfor uttryckt i procentandel stationer enligt halter (data från 25 länder)

Fosforhalten i många europeiska floder har minskat signifikant mellan perioderna 1987-1991 och 1992-1996 (figur 6), särskilt i västra Europa och i vissa östeuropeiska länder. Ide nordiska länderna är halterna allmänt mycket låga. Minskningar har för det mestasatts i förbindelse med förbättrad avloppsrening och reducerad användning av fosfor itvättmedel. De senaste förbättringarna i avloppsrening i södra Europa har medfört enviss minskning även där.

Nitrathalterna i europeiska floder tilltog snabbt mellan 1970 och 1985. Sedan dessverkar halterna ha hållit sig relativt stabila i många floder, och de kanske minskar i vissafloder i Västeuropa. Den främsta nitratkällan är diffus förorening från jordbruk, medvisst bidrag från tätorters avloppreningsanläggningar.

Källa: EEA (1999d).

Figur 6

17

Varning

Trots den allmänna minskningen avorganiska föroreningar, och dendärav följande förbättringen avsyrehalten, är många europeiskafloders tillstånd dåligt.Även om kvaliteten på många storafloder blir bättre, tyder inte mycketpå att samma tendens observeras imindre vattendrag. Nationellatillsynsmyndigheter ger dem oftainte lika hög prioritering förövervaknings- och förbättrings-åtgärder.

Mindre vattendrag och källflöden ärekologiskt viktiga då de utgör olika miljöerför akvatiska livsformer. De är t.ex. viktigalekplatser för många fiskarter.På grund av deras fysiska storlek och oftarelativt låga flöde, som endast kan spä uten begränsad mängd föroreningar, är desärskilt känsliga för människansbelastningar och verksamhet.

Förändringar av flodkanaler, utsläpp avolämpligt renat avloppsvatten ochavrinning från åkermark är tungabelastningar för små vattendrag.

Persistenta organiska föroreningar

Persistenta organiska material som är relativt stabila och beständiga i miljön samlasofta i sediment. Eftersom sediment är näringssubstrat för bottenlevande organismer,som i sin tur är näring för högre organismer, tenderar halten persistenta organiskaföreningar öka allteftersom de ackumuleras i näringskedjan. I allmänhet ärkoncentrationerna av de mest persistenta föreningarna mycket höga i närheten avstörre städer och industriområden. Det är svårt och dyrt att analysera och övervakamånga persistenta organiska föroreningar och det är också svårt att bedöma deraseffekt på människan.

Sjöar och reservoare

Problem och framsteg

De största problemen som drabbar den ekologiska kvaliteten på europeiska sjöar ochreservoarer är försurning på grund av deposition från atmosfären och ökad halt avnäringsämnen som orsakar eutrofiering. I allmänhet har kvaliteten på sjöarnas miljöemellertid förbättrats de senaste årtiondena.

Försurning

Försurning av ytvattnet i sjöar har undersökts utförligt i många europeiska regionerdär surt regn kan påverka pH-nivåer och orsaka större ekologiska förändringar,särskilt i områden med basiskt fattig geologi. Försurning i sjöar har observerats imånga nordiska länder och förekommer på särskilt stor skala i södra Norge ochSverige. Små högt belägna sjöar drabbas i allmänhet svårare än stora vatten ilågländerna.

Även om försurning förblir ett problem i många områden har man genom regleringav källor för sura utsläpp åstadkommit en markant förbättring av ytvattensalkalinitet i norra och centrala Europa (se figur 7). Denna förbättring av denkemiska kvaliteten har medfört en delvis återhämtning av ryggradslös fauna påmånga ställen.



Källa: Lükewille o.a.(1997). In EEA (1998).

Förändringar av ytvattens alkalinitet,1980-talet och 1990-talet

Fördelning av genomsnittliga totala fosforhalter i europeiska sjöar och reservoarer

40º

50º

60º

40º 30º 20º 10º 0º 10º 20º 30º 40º 50º 60º

1: 30 000 000

koncentration i µg/l< 10

10 – 2525 – 5050 – 125

125 – 250250 – 500

> 500

Litauen(10)

För. kungariket

(66)

Schweiz(22)

Sverige(2992)

Slovenien(4)

Rumänien(33)

Portugal(18)

Polen(290)

Norge(401)

Nederländerna(112)

FYROM(3)

Litauen(7)

Lettland(10)

Irland(18)

Ungern(4)

Frankrike(27)

Finland(70)

Spanien(96)

Estland(156)

Tyskland(298)

Danmark(28)

Bulgarien(4)

Österrike(26)

30º

40º

50º

60º

20º 30º

N o r w e g i a n S e a

N o r t hS e a

A r c t i c O c e a n B a r e n t s S e a

B a y o fB i s c a y

At

la

nt

ic

Oc

ea

n

B l a c k S e a

TyrrhenianSea

I o n i a nS e a

M e d i t e r r a n e a n S e a

B a l t i cS

ea

Adr iat ic

Sea

Fosforkoncentrationer i sjöar och reservoarer

antal sjöar och reservoarer där fosforkoncentration mätts

Antal sjöar per land: A(26), BG(4), CH(22), D(~300), DK(28), EE(156), E(96), FIN(70), F(27), HU(4), IRL(18), I(7), LV(10), MK(3), NL(112),NO(401), PL(290), P(18), RO(33), S(2992), SI(4), UK(66).

Antalet sjöar med hög fosforhalt harsjunkit, medan antalet sjöar med nästannaturlig kvalitet (under 25 µg P/l) harökat. Näringsfattiga sjöar finns främst iglesbygder som norra Skandinavien ochbergstrakter som Alperna, där mångasjöar är belägna bort från befolkadeområden eller förses med vatten frånobelastade vattendrag. I tätbefolkadeområden, särskilt norra och centralaEuropa, belastas ett stort antal sjöar avmänsklig verksamhet och har följaktligenrelativt höga fosforhalter (karta 3).

Källa: EEA (1999d).

Figur 7

Karta 3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

1980s

1990s

Alkalinitet meq/l per år

Alkalinitet

Centraleuropa Nordiska länder För. kungariket

19

Med hänsyn till de stora avvikelserna frånnaturliga eller åtminstone friskaekologiska tillstånd i många sjöar krävsytterligare åtgärder för att förbättrakvaliteten, inklusive skyddsåtgärder försjöar med hög ekologisk kvalitet motfosfortillförsel från jordburk, skogsbrukoch dålig markförvaltning.

Varning

Även om kvaliteten på europeiskasjöar i allmänhet tycks gradvisförbättras, är vattenkvaliteten imånga sjöar fortfarande dålig istora delar av Europa.

Grundvatten

Problemen

Europas grundvatten hotas ochförorenas på flera sätt. Vissa av deallvarligaste föroreningsproblemenutgörs av nitrat och bekämpnings-medel. Tungmetaller och kolväten ärallvarliga problem i vissa områden.

Dessa föroreningar kan vara farliga förmänniskans hälsa och göra att vattnet intekan användas som dricksvatten.Grundvatten bidrar till vattendragensströmning och föroreningarna kanförstärka eutrofiering eller gifthalten iandra delar av vattenmiljön.

Därutöver kan belastningar av grundvattenpå grund av för stort uttag påverka desstillgång och kvalitet. Sjunker vattnets nivå ikusttrakter kan saltvatten tränga in igrundvattnet.

Nitrat

De naturliga nitrathalterna i grundvattnet ligger i allmänhet under 10 mg NO3/l.Högre halter är helt och hållet människans verk, särskilt användningen av kvävehaltighandelgödsel eller stallgödsel, om även lokal förorening från kommunala ellerindustriella källor kan vara av betydelse.

Enligt nationella och regionala uppgifteroch information om så kallade hot-spots ärnitrat ett stort problem i vissa delar avEuropa. (I Nordeuropa, dvs. Island,Finland, Norge och Sverige, är halternarelativt låga.)

Jämförs nationella och regionala dataupptäcks dock markanta skillnader. Iallmänhet kan inget direkt förhållandemellan mängden tillfört nitrat ochfastställda nitratvärden i grundvattenåtskiljas på nationell nivå.

Några få länder gav uppgifter om tendenservad gäller nitrat i grundvatten. Vissauppgifter tyder på statistiskt signifikantatendenser med både ökningar ochminskningar i ett begränsat antal borrhål ivissa länder.

Nitratproblemets omfattning (karta 4)

Riktnivån om 25 mg NO3/l enligtdricksvattendirektivet överskrids iorenat grundvatten i över 25 % avde analyserade provtagningsställenai 8 av de 17 länder som lämnadeuppgifter.

I Moldova överskrider 35 % av deanalyserade provtagningsställenaden maximalt godtagbarakoncentrationen på 50 mg NO3/l.

På regional nivå överskrider över enfjärdedel av provtagningsställena50 mg NO3/l i 13 % av 96rapporterade regioner ellergrundvattenområden och i ungefär52 % av regionerna överskriderdrygt en fjärdedel avprovtagningsställena riktvärdet på25 mg NO3/l.



Det finns ungefär 800 registrerade aktivasubstanser i Europa för användning ibekämpningsmedel – de som används mestutgör endast en liten andel. Uppgifter omförekomst av bekämpningsmedel igrundvatten är rätt begränsade. Mångaolika innehållsämnen ibekämpningsmedel har emellertidupptäckts i Europas (orenade)grundvatten i koncentrationer somöverskrider det högsta tillåtna gränsvärdetpå 0,1 µg/l enligt dricksvattendirektivet.

Bekämpningsmedel

Allvarliga problem medbekämpningsmedel i grundvattenhar rapporterats i Cypern,Danmark, Frankrike, Moldova,Norge, Rumänien, Slovakien, Ungernoch Österrike. De bekämpnings-medel man oftast finner igrundvattnet är atrazin, simazin ochlindan. De flesta uppgifter tillåteremellertid ingen tillförlitligbedömning av tendenser.

Karta 4 Nitratkoncentration i grundvatten

Källa: EEA (1998).

Nitrat i privata och små samhällens reservoarer

De flesta grundvattenresurserna för dricksvatten i Europa tas i allmänhet fråndjupa brunnar utan höga nitratkoncentrationer.

Privata och små kommunala resurser kommer däremot från ytligagrundvattenkällor. I områden med nitratförorenat grundvatten är befolkningen ifarozonen.

(765)

(4282)

N o r w e g i a n S e a

N o r t hS e a

A r c t i c O c e a n B a r e n t s S e a

B a y o fB i s c a y

At

la

nt

ic

Oc

ea

n

B l a c k S e a

TyrrhenianSea

I o n i a nS e a

M e d i t e r r a n e a n S e a

B a l t i cS

ea

A

dr iat icSea

40º

50º

60º

40º 30º 20º 10º 0º 10º 20º 30º 40º 50º 60º

10º

50º

60º

40º

30º

30º

20º

För. kungariket

Sverige(125)

Spanien(98)

Slovenien(84)

Slovakien (282)

Polen(575)

Norge(4)

Nederländerna (442)

Luxemburg(110)

Litauen(77)

Lettland (16)

Estland(163)

Irland(676)

Island(51)

Tyskland(4092)

Grekland(316)

Frankrike(5805)

Finland(425)

Danmark(1113)

Moldova(71600)

Portugal(74)

Österrike(1719)

Bulgarien(115)

Turkiet(30)

Cypern(757)

Tjeckien(476)

Ungern

Nitratkoncentration i grundvatten

1:30 000 000

Koncentration i mg NO2/l

antal prov-tagningsställen

Ungern

> 5025 – 5010 – 25< 10

> 50< 50

i Moldova och Rumänien

(4282)Inga uppgifter tillgängliga

Rumänien(1000)

21

Karta 5 ger en översikt av de aktivasubstanserna som påvisats i grundvattnet iolika europeiska länder. Vilka substansersom upptäcks beror på vilka substanserövervakas och i vilken omfattninggrundvattnet kontrolleras i ett land. Debekämpningsmedel som oftast nämns somviktiga är atrazin, simazin och lindan.

Glyfosat i Danmark

Den senaste oron över glyfosat (ett växtbekämpningsmedel) i danskt grundvattenbelyser hur komplicerat det är att bedöma förekomsten av bekämpningsmedel och dessbetydelse. Glyfosat och dess metabolit AMPA har påvisats i ytligt grundvatten. Tidigarerapporter om AMPA i brunnsvatten har dock visat sig vara artefakter av provtagnings-och analysmetoden, och AMPA kan faktiskt också uppstå genom nedbrytning avtvättmedel.

Källa: EEA (1999b)

Länder där bekämpningsmedel i grundvatten övervakas och där de inte övervakas samtdet totala antalet övervakade bekämpningsmedelsubstanser

Bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel övervakas

Antal analyserade bekämpningsmedel

24

GRAPHICS & ANALYSIS: AWWBASIC MAP: EUROSTAT/GISCO

122

?

36

49

?

24

47

9?

4

4616

16

0 500 1000 km

28

Övervakning av bekämpningsmedel i grundvatten

Inga uppgifter tillgängliga

Inga uppgifter insamlade


Karta 5


Övriga föroreningar i grundvatten

Klorerade kolväten, kolväten och tungmetaller är allvarligagrundvattenföroreningar i många länder som normalt orsakar lokala problem.

Klorerade kolväten har stor spridning i grundvattnet i västra Europa, medan kolvätenoch framför allt mineraloljor orsakar allvarliga problem i Östeuropa och utgörallvarliga grundvattenföroreningar i många länder. Klorerade kolväten härstammarfrån gamla avfallsdeponier, förorenade industriområden och industriverksamhet.Petrokemiska industrier och även militäranläggningar ger främst upphov tillkolväteförorening och orsakar oftast lokala problem. Förorening av grundvatten medtungmetaller (främst genom urlakning från avfallsupplag, gruvverksamhet ochindustriutsläpp) har rapporterats vara ett problem i tolv länder.

Vatten och hälsa

En tillförlitlig försörjning med rent dricksvatten (och goda sanitära anläggningar) ärviktig för att undvika spridning av flera allvarliga sjukdomar som uppstår i förorenatvatten. Både dricksvattnets kvalitet och mängd är viktiga för folkhälsan då direktöverföring av sjukdomar från person till person, eller via förorenad mat, är högre närbrist på vatten orsakar bristande hygieniska förhållanden.

Sammanfattning – vilka allvarliga frågor om vattenkvalitet berör oss?

Eutrofiering: Ett långtidsproblem trots åtgärder för att minska halter avnäringsämnen. Fosforhalter i floder har minskat markant de senaste 15 åren, medannitrathalter förblivit höga och i många grundvattenresurser överskridernitrathalterna gränsvärdena i dricksvattendirektivet. Fosforhalterna i flera drabbadesjöar har minskat markant. Halten näringsämnen i kustvatten har dock inteförbättrats nämnvärt.

Organiska föroreningar: Trots en allmän minskning, och den därav följandeförbättringen av syrehalten, är många europeiska floders tillstånd fortfarande dåligt.Inte mycket tyder på en positiv tendens i mindre vattendrag, som ofta ges lågprioritering när det gäller övervaknings- och förbättringsåtgärder.

Försurning: Försurning är fortfarande ett problem i flera områden, men en avsevärdförbättring vad gäller alkalinitet, och följaktligen en förbättring av det ekologiskatillståndet, har åstadkommits i ytvatten i norra och östra Europa med hjälp avåtgärder för kontroll av utsläppskällor.

Sjöar: Även om kvaliteten på sjöar gradvis tycks förbättras är den fortfarande dålig imånga sjöar i stora delar av Europa.

Grundvatten: Förorening av grundvatten med nitrat eller bekämpningsmedel är ettproblem i många europeiska länder, även om uppgifter om bekämpningsmedel oftaär mycket begränsade. Föroreningar med andra ämnen (t.ex. kolväten, kloreradekolväten och tungmetaller), vanligtvis från gruvverksamhet, industriverksamhet ochmilitära operationer, är betydande i många länder, och särskilt allvarliga iÖsteuropa.

23

Situationen i Europa

Många europeiska länder har en högvärdig dricksvattenförsörjning.

I vissa länder är emellertid rening och desinfektion bristande, särskilt i de länderdär ekonomiska eller politiska förändringar lett till sönderfall av infrastrukturen.

Antalet avancerade reningsanläggningar ökar i många länder, särskilt iVästeuropa.

Mikrobiologiska föroreningar

Denna form av dricksvattenförorening,som kan beröra ett stort antalmänniskor, är det största hotet förfolkhälsan i Europa.

Bacillär dysenteri (en tarmsjukdom) är ettbra exempel på en infektion somförekommer i Europa och rapporterasregelbundet i flera länder (figur 8.)

Kemiska föroreningar

Vatten med höga halter kemiska föroreningar kan ha allvarliga effekter på etthelt samhälles hälsa.

Problem med allvarliga kemiska föroreningar lokaliseras ofta och kan orsakaseller påverkas av geologin eller antropogena föroreningar.

Dricksvattnets kemiska kvalitet beror påflera faktorer, inklusive kvaliteten på detobehandlade vattnet, typ och omfattning avreningen, och materialen i försörjnings-systemet och dess ogenomtränglighet.

Oro över vattenkvalitetens möjliga effekterpå barns mentala utveckling har lett tillavsevärda insatser för att minskablyförorening via vattenförsörjnings-utrustning.

Höga nitrathalter är oroväckande(vanligtvis i ytliga privata källor) och sätts iförbindelse med det s.k. blue baby-syndromet.



Kostnader och nytta

När det gäller att sänka kostnader gynnar förbättrad vattenkvalitet och sanitet alladem som annars hade lidit av vattenrelaterade sjukdomar, deras familjer,folkhälsosystemet och samhället i allmänhet. Kapital som investeras i förbättringarkan emellertid inte användas för andra ändamål.

Modeller har visat att de årliga kostnaderna för att förbättra vattenkvalitet ochsanitet i det östeuropeiska WHO-området ligger på 30-50 euro per person, en litenandel av BNP. Kostnader i samband med sjukdomar har beräknats uppgå till 25 europer person för Östeuropa, oberäknat kostnader i samband med kemiskaföroreningar som bly och nitrat. En nyligen slutförd studie i Moldova har visat att enreducering av enbart nitratföroreningar skulle utgöra en vinst på 15-25 euro perperson. (EEA, 1999e).

Sammanfattning och varning

Fall av vattenburna sjukdomar verkar förekomma främst i områden medoregelbunden försörjning eller dålig infrastruktur. Detta kan bero på ekonomiskabegränsningar och/eller organisatoriskt sönderfall. Det krävs alltså vidare åtgärderför att säkerställa att Europas befolkning får sunt dricksvatten. Det innebäråtgärder för att styra efterfrågan och reducera föroreningar samt utveckling avinfrastruktur.

Figur 8 Prevalens av bacillär dysenteri i europeiska länder 1996

Källa: EEA (1999).

Inci

den

s av

bac

illär

dys

ente

ri p

er 1

00 0

00 (1

996)

0

10

20

30

40

50

60

70

Rum

änie

n

Est

land

And

orr

a

Mal

ta

Mo

ldo

va

Ung

ern

Serb

ien

Kro

atie

n

Lita

uen

Slo

vaki

et

Let

tlan

d

Tjec

kien

Eng

land

o

ch W

ales

Sver

ige

Öst

erri

ke

No

rge

Tys

klan

d

Slo

veni

en

Finl

and

Span

ien

Bel

gie

n

Alb

anie

n

25

Vad belastar vårt vatten?

Människans inverkan på vattnetskretslopp

Människans verksamhet har en enormeffekt på vattnets kretslopp, särskiltgenom följande:

• Uttagning och förbrukning av vatten.

• Förändring av miljön.

• Förorening.

På grund av samspelet mellan luft, mark, vattenmassor och levande varelser leder varjeförändring hos en av dessa till en förändring i ‘vattnets globala kretslopp’.

Uttag och förbrukning av vatten

När vattenuttaget är större än tillgången under en viss periodöverbelastas vattenresurserna. Detta sker vanligtvis i områdenmed låg nederbörd, i tättbefolkade områden eller i områdenmed intensiv verksamhet i jordbruk eller industri. Även iområden där det finns resurser som räcker en lång tid framöverkan säsongmässiga eller årliga förändringar i sötvattnetstillgänglighet emellanåt skapa överbelastning.

Människans förändringar av vattnets kretslopp

Dessa kan ha avsevärda effekter på vattenresurserna,vattenkvaliteten och vattenmiljön. Följande fyra sortersingripanden är särskilt vanliga och betydande:

• Uppdämningar för att producera vattenkraft eller skapavattenresurser, vilket förändrar strömningsmönstren.

• Befolkningstillväxt, vilket orsakar ökat uttag av grundvattenför allmän vattenförsörjning och bevattning.

• Markövertäckning genom urbanisering.

• Vattenavledning från jordburk ochöversvämningsskyddsåtgärder, vilket förändrar vattnetskretslopp och dess balans.

Förorening

Förorening från punktkällor är typiska och lätta att identifiera, t.ex. utsläpp frånavloppsvattenreningsverk och industriprocesser. Industri och hushåll producerar mångaföroreningar, inklusive organiskt material och fosfor. Mängden föroreningar iavloppsvatten som släpps ut i ytvatten beror på vilken rening som tillämpas. De senaste15-30 åren har emellertid den ekologiska behandlingen av avloppsvatten ökat, och denorganiska belastningen har således minskat i många delar av Europa.

Diffusa källor är svårare att fastställa, t.ex. avrinning från åkermark och tätorter ochföroreningar från avfallsupplag. Jordbruk medför utsläpp av ett antal föroreningar ivatten. Den främsta är kväve från överdriven användning av handelsgödsel ochstallgödsel. Lokala utsläpp av flytande gödsel och silageutsläpp i små vattendrag kanallvarligt hota den naturliga faunan genom att ta bort syre från vattnet och tillintetgörpå så sätt de förbättringar som åstadkommits med avloppsvattenrening.Bekämpningsmedel från jordbruk och tätorter, vägar och järnvägar är också viktigafaktorer.

Övervakning av punktkällor och diffusakällor

Diffusa källor är i allmänhet svårare attkontrollera med lagstiftningsinstrumentän punktkällor, som i det förflutnaredan ägnats större uppmärksamhet.

Vad belastar vårt vatten?


Hur förvaltas vårt vatten?

För att vatten skall vara hållbart krävs en balans mellan efterfrågan och tillgång

Efterfrågan kan styras (reduceras) av leverantörer och myndigheter med hjälp avåtgärder som avgifter, mätning samt genom att utbilda användarna i och öka derasmedvetenheten om vattenskydd.

Tillgång kan utvecklas genom att bygga reservoarer och flytta vatten från områdenmed stor tillgång till områden med mindre tillgång. Dessa infrastruktursåtgärder kandock ha negativa effekter på den akvatiska ekologin och vattenkvaliteten.Andra åtgärder för att öka tillgången är återanvändning av avloppsvatten (t.ex. förändamål som inte kräver vatten av högsta kvalitet, exempelvis bevattning avgolfbanor) och utnyttjande av alternativa källor, t.ex. avsaltning av havsvatten i vissaområden.

Slutligen kan förminskat läckage i vattenförsörjningssystemen öka tillgången utan attöka uttaget.

En ny inställning

Förvaltning, drift och investeringar isamband med vatten och avloppsvattenfår ny betydelse över hela världen.

Den traditionella inställningen att vattenär en samhällsservice som är starktkopplad till lokal politik börjar försvinnatill förmån för en mera affärsinriktadinställning.

Dessa förändringar sker oavsett om vattnetär i allmän eller privat hand.Förändringarna dock sker snabbare omden privata sektorn är inblandad.

Ny inställning – nya krav

Växlingen från offentlig till privatförvaltning, drift och investering isamband med vatten och avloppsvattenskapar nya regleringskrav, särskiltekonomisk reglering. Denna nyainställning och tillhörande rättsligaramar anses vara viktiga instrument,tillsammans med vetenskapliga ochtekniska framgångar, för en hållbarutveckling.

27

Vattenproblem leder till gemenskapsåtgärd

På grund av långtidsförsämringen av vattenkvaliteten och vattenkvantiteten (särskiltvad gäller grundvatten) fordrade Europeiska rådet en gemenskapsåtgärd ochkrävde att ett handlingsprogram för omfattande skydd och förvaltning avgrundvatten utarbetades som en del av en övergripande vattenskyddspolitik.

Insikten att vatten är en begränsad resurs förklarar de senaste ansträngningarna föratt minska efterfrågan snarare än för att öka tillgången.

Det har lett till ett förslag om etthandlingsprogram för integrerat skydd ochförvaltning av grundvattenmiljön (KOM(96) 315 slutlig) enligt vilket etthandlingsprogram skulle tillämpas inomår 2000 på nations- och gemenskapsnivåmed målet att uppnå hållbar förvaltningoch skydd av sötvattenresuser.

Det föreslagna ramdirektivet för vatten och internationella överenskommelser

Många av rekommendationerna i handlingsprogrammet för integrerat skydd ochförvaltning av grundvattenmiljön (KOM (96) 315 slutlig) har integrerats i detföreslagna ramdirektivet för vatten (KOM (97) 49 slutlig), vilket när det väl tillämpatskommer att utgöra en rättsligt bindande ram för att främja en hållbarvattenförbrukning grundad på ett långtidsskydd av vattenresurserna.

Utöver Europeiska gemenskapernas politik har flera internationella avtal trätt i kraft,särskilt vad gäller gränsöverskridande vatten (t.ex. Helsingforskonventionen omskydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar,konventioner om Rhen, Elbe och Donau).

Stora skillnader i vattenförvaltning

Det finns stora skillnader ivattenförvaltningen i Europa och detfinns ett antal regionala ochdecentraliserade riktlinjer.Det föreslagna ramdirektivet för vattenkommer att införa förvaltning påupptagningsområdesnivå för attharmonisera politiken över hela Europa.

Den traditionella metoden ärförsörjningsinriktad förvaltning för att ökavattentillgången med hjälp av reservoarer,överföringsplaner, återanvändning ochavsaltning. De senaste åren har styrning avefterfrågan fått ökad vikt, men bådametoderna behövs, särskilt i områden somregelbundet drabbas av torka.



Att påverka användningen – styrning avefterfrågan

Detta kan anses vara en del avvattenvårdspolitiken, som är ett vidarebegrepp och avser åtgärder för att skyddavattenmiljön och för att användavattenresurser mera rationellt.

Vad innebär styrning av efterfrågan?

Åtgärder i syfte att minskavattenförbrukningen (t.ex. ekonomiskastyrmedel och mätning), vanligtvisåtföljt av information ochutbildningsprogram för att främja enmera rationell användning.

Ekonomiska styrmedel

Vad, och hur effektiva, är de?

De omfattar uttagsavgifter ochprissättningsmekanismer och ansesallmänt vara värdefulla instrument föratt uppnå hållbar vattenhushållning.

De är emellertid endast effektiva ompersoner som betalar avgifter ellerskatter har förmåner av att reducerasin förbrukning.

Avgifterna återspeglar mestadels inteden sanna vattenkostnaden och är intelika för alla användare.

Varning

Skall ekonomiska styrmedel tillämpaspå den allmänna vattenförsörjningen,måste hänsyn tas till deras verkan påhälsa och hygien och det måsteövervägas om fattigare användare harråd med vatten. (I allmänhet drabbaravgifter fattiga människorproportionellt hårdare.)

Tillämpas de på vattenförvaltningenmåste deras effekt på de vidareekonomiska behoven beaktas (storavattenförbrukare kan t.ex. förlora sinkonkurrenskraft om avgifterna endastinförs i ett land eller en region).

PrissättningVattenpriserna för hushåll i Västeuropavarierar mellan 52 euro per år och familj iRom och 287 euro per år och familj iBryssel. Vattenpriserna i centraleuropeiskastäder är lägre och varierar mellan 20-20,5euro per år och familj i Bukarest ochBratislava och 59 euro per år och familj iPrag.

Priser i förhållande till BNP per person(Figur 9)

I förhållande till BNP per person ärden årliga vattenavgiften i Europahögst i Bukarest med 3,5 % av BNPper person, åtföljt av Vilnius (2,6 %)och Prag (2,3 %).

Den lägsta är 0,2 % i Oslo.

29

Årliga vattenavgifter i europeiska städer i förhållande till BNP per person Figur 9

Källa: IWSA Congress(1997). I EEA (1999).

MätningVattenmätning används för att ökabefolkningens medvetenhet omvattenförbrukningen. I Förenadekungariket beräknas mängden vatten somanvänds i hushåll med mätare vara 10 %lägre än i hushåll utan mätare.

Var mäts hushållens vattenförbrukningoch vad vinner man av det?

Mätning av vattenförbrukningen perhushåll är en vanlig metod i flera länder(t.ex. Danmark, Frankrike, Tyskland,Nederländerna, Portugal och Spanien)och mindre vanlig i exempelvisFörenade kungariket.Det är svårt att skilja mätningen frånandra faktorer, särskilt frånvattenavgifter. Enligt beräkningarnaantas de omedelbaraförbrukningsbesparingarna liggamellan 10 och 25 %.

Socialpolitik

Vad kostar vattentjänster och vad anses hushållen ha råd med?

Världsbanken anser att hushållen har råd att betala 5 % av sina inkomster förvattentjänster. Denna siffra är jämförbar med en kostnad omkring 1 % av hushållensinkomster i medlemsstaterna i EU.

Vattenavgifterna tenderar emellertid att vara mycket mera markanta för de fattigaredelarna av samhället än för de rika.



Fonder för investeringar i vattentjänster

Europeiska fonder utnyttjas aktuellt för att förbättra vatteninfrastrukturen i‘sammanhållningsländerna’ (Portugal, Spanien, Irland och Grekland).

Även länder med ‘mogna’ system hjälper ofta enskilda kommuner att se till attbefolkningen har råd att betala nya lagenliga avgifter.

Skattesystemet kan också användas för att minimera avgifter. Många länder kräveringen mervärdesskatt (moms) för vattentjänster och/eller avloppstjänster. Avgifterför vattentjänster kan också sänkas genom att tillåta att vattenföretag får kvittaskulder mot vinster.

Ökning av tillgång – resursförvaltning

Varning

Potentiellt har alla länder tillräckliga resurser för att tillfredsställa den nationellaefterfrågan. Nationell statistik ger emellertid mycket allmänna uppgifter omresurserna. Statistiken tenderar att dölja regionala eller lokala problem och störreresurser kan behövas.

Reservoarer

Hur många europeiska reservoarerfinns det och när byggdes de?

Den största tillväxten i sammanlagdreservoarkapacitet skedde mellan 1955och 1985, och ökade från 25 000miljoner m3 1955 till ca. 120 000miljoner m3 1985 (EEA, 1999a).

Det finns idag 3 500 större reservoarermed en total bruttokapacitet på150 000 miljoner m3 (EU15 samt Norgeoch Island).

Fördöms nya dammar?

Nya dammar kommer att kosta merabåde ekonomiskt och miljömässigt ochpolitiska och sociala attityder till storavattenstrukturprojekt är idag mycketmera kritiska än förr.

Idén om en ökning av reservoar-kapaciteten i Europa kommerförmodligen att bemötas med storförsiktighet

Överföringsplaner

Är överföringsplaner effektiva?

Överföring av vatten mellanupptagningsområden kan vara en effektivoch kostnadseffektiv metod för atttillgodose vattenbehov i områden medvattenbrist.

Hursomhelst måste miljömässig hållbarhetoch ekonomisk genomförbarhetsäkerställas.

Exempel

Bra exempel på överföring av vattenmellan upptagningsområden i Europa ärRhone-Languedoc och Canal deProvence i Frankrike med en kapacitetpå 75 respektive 40 m3/s.

Ett antal exempel på överföring avvatten finns i andra länder, t.ex. iBelgien, Grekland, Spanien ochFörenade kungariket.

31

Minskning av läckage

Vikten av att reducera läckage

Nätverkseffektivitet har direkta följderpå det totala vattenuttaget. I de flestaländerna är läckage i vatten-försörjningsnät fortfarande ett stortproblem.

Minskning av läckage genomförebyggande underhåll och renoveringav distributionsnät är ett huvudelementi all effektiv vattenskötselpolitik.

Hur mycket vatten läcker ut?

Jämförelser mellan tre europeiskaländer (Förenade kungariket, Frankrikeoch Tyskland) visar att läckage ihuvudledningar och kundförsörjningsrörvarierar mellan

· 8,4 m3 per km huvudledning per dag(motsvarar 243 l/användare/dag) idelar av Förenade kungariket, och

· 3,7 m3 per km huvudledning per dag(motsvarar 112 l/användare/dag) iVästtyskland.

Vattensparande utrustningDet mesta vattnet i hushåll används för attspola toaletten, bada och duscha och förtvätt- och diskmaskiner. Andelen somanvänds för matlagning och somdricksvatten är i jämförelse minimal. Deflesta européerna har toalett, dusch och/eller badkar i sina hushåll.

Hushållens vattenförbrukning– hur mycket kan man minska den

Även om vattenanvändningen ihushållen avtar finns det ytterligaremöjligheter att förbättra vanligahushållsmaskiners vatteneffektivitet.

De flesta vatteneffektivaanordningar används inte i någonstörre omfattning därför att de ärdyra.

Några fakta om vatteneffektivaanordningar

· Vattenkranar som stänger av sigautomatiskt kan spara runt 50 %vatten och energi.

· Toaletter med dubbelkommandoanvänder 6 eller 3 liter perspolning.

· Vattensparande anordningar förgammal utrustning kan reduceravattenanvändning med 40 %.

Återanvändning av avloppsvattenoch avsaltning av havsvatten

Båda ökar i EU.

Återanvändning av avloppsvatten skervanligast för att lindra vattenbrist i vissaregioner (t.ex. Sydeuropa) men även föratt skydda miljön genom att undvikautsläpp av avloppsvatten till känsligarecipienter (särskilt kustvatten).Ytterligare forskning i hälsofrågorkrävs.

För närvarande avsaltas havsvattenfrämst i områden där inga andrakostnadsmässigt konkurrenskraftigaförsörjningskällor finns. Den totalavolymen avsaltat vatten i Europa ärmycket liten jämfört med övrigavattenresurser

Alternativa vattenkällorÅteranvändning av vatten är vanligast för bevattning av grödor,golfbanor och sportplatser där allmänheten kan komma ikontakt med sjukdomsorsakande mikroorganismer frånavloppsvattnet. Det krävs ytterligare forskning ifolkhälsohänseende och utveckling av normer och riktlinjer föratt återanvändning av vatten skall accepteras av samhället.

Den viktigaste faktor som begränsar avsaltning av havsvatten ärkostnader som uppstår i samband med avsaltningsanläggningaroch som till stor grad beror på energikostnaden (50-75 % avproduktionskostnaden). Ur miljösynpunkt krävs en omsorgsfullanalys för att klargöra till vilken grad användning avprimärenergi för att producera vatten är miljömässigt förnuftigtoch ekonomiskt genomförbart.



Vilken framtid har vårt vatten?

Framtida efterfrågan på vatten i EU – endast en liten ökning enligt beräkningarna

Det framtida totala vattenuttaget i EU förväntas öka något, i motsats tillberäkningar för andra områden i världen där man på grund av ekonomiskautvecklingar och tilltagande bevattning förväntar sig en ökning av efterfrågan (figur10).

Total efterfrågan på vatten – tendenser ochberäkningar

Källa: ETC/IW (1998) ochShiklomanov (1998). IEEA (1999c).

0

1000

3000

2000

5000

4000

1980 1990 2000 2010

km3 /

år

EU15 N. Amerika AsienVärden

En liknande beräkning för flera områdeni EU15 visar likaså en minimal ökning avvattenbehoven i alla områden (figur 11).Detta förklaras av en dämpning avtillväxttakten för de främsta drivkrafternaför vattenbehov och av effektivarevattenanvändning.

Figur 11 Regional utveckling av den totala vattenefterfrågan i EU15

Nord: Finland, Sverige;Väst: Belgien, Danmark,

Förenade kungariket,Irland, Luxemburg,

Nederländerna,Tyskland, Österrike;

Medelhavet: Frankrike,Grekland, Italien,

Portugal och Spanien.

Figur 10

Källa: EEA, 1999c.

EU15

0

50

100

150

200

250

300

EU15

Nord

Väst

Medelhavet

1995 2000 2005 2010

Km

³/ye

ar

33

Vad görs?

Grunden för Europeiska miljöbyråns verksamhet

Miljöbyråns informationsverksamhet stöttar sig på tre pelare:

· Nätbyggnad· Övervakning och rapportering· Referenscentrumsfunktion

Miljöbyråns fastställda mål är att säkerställa att denna verksamhet stödjer beslutsfattandet.

I sin övervaknings- och rapporteringsfunktion använder miljöbyrån sig av utvärderingsmetoden DPSIR(drivkrafter, belastningar, miljöns tillstånd, effekter på ekosystem och åtgärder från samhällets sida).Miljöbyrån använder denna modell för att presentera, analysera och utvärdera den information och deuppgifter om miljön den använder och förser andra organisationer med.

Miljöbyrån tillämpar dessa principer och tillvägagångssätt i all sin verksamhet på alla miljöområden, ochvatten är inget undantag.

De kommande åren förväntas miljöbyråns arbete inom vattenområdet att påverkas signifikant av ochvara en drivande kraft bakom den framgångsrika tillämpningen av det föreslagna ramdirektivet förvatten.

På väg mot en integrerad och hållbar förvaltning av sötvattenresurserna – det föreslagna ramdirektivetför vatten

Största delen av EU:s vattenlagar är från 70- och det tidiga 80-talet, bl.a. direktiv om kvalitet på vattenför särskilda ändamål, kontroll av utsläpp och skydd av vatten mot särskilda föroreningskällor. På 90-talet antogs direktiv om behandling av avloppsvatten från tätorter och skydd av vatten mot nitrat frånjordbruk och ett direktiv om den ekologiska kvaliteten på vatten föreslogs. Kommissionen föreslogdessutom ett handlingsprogram för grundvatten och nya lydelser av direktiven om badvatten ochdricksvatten.

Det nyligen föreslagna ramdirektivet för vatten skall efter att det antagits rationalisera EU:svattenlagar. Syftet är att upprätta en ram för vattenskydd både för att förhindra vidareförsämring ochför att skydda och förbättra ekosystemens tillstånd. Det kommer att

· kräva att ett ”gott” tillstånd för ytvatten och grundvatten uppnås inom 2015,

· främja hållbar vattenanvändning som grundar på långtidsskydd av tillgängliga resurser,

· främja skyddet av gränsöverskridande, territoriala och marina vatten,

· stimulera en progressiv minskning av föroreningar med farliga ämnen.

Bland huvudpunkterna ingår krav på att förvalta ytvatten och grundvatten på flodområdes- ellerregional flodområdesnivå och en betoning på vikten av den ekologiska (och fysikaliska och kemiska)kvaliteten.

Som för all vattenlagstiftning, är tillgång till korrekta och tillförlitliga uppgifter, tillsammans medlämpliga metoder för bedömning och utvärdering av dessa, av yttersta vikt.

Vad görs?


Utvärderingsmetoden DPSIR

· Drivkrafter – enskildas, organisationeroch nationers behov som om detillgodoses kan orsaka …

· Belastningar som utsläpp ochförändringar i användning av markoch vatten, som påverkar …

· Miljöns tillstånd – kvaliteten på miljön(luft, vatten, mark), förändringar somkan ha …

· Effekter på ekosystem, människansvälfärd och arv, vilka om de ärnegativa kräver …

· Åtgärder från samhällets sida (somkan riktas mot vilken del som helst avkedjan) för att minska eller eliminerainverkningarna.

Att förbättra vetenskapliga kunskaperoch tekniker – behov

Det finns ett kontinuerligt behov avbättre kunskaper och insikter i följande:

· Inverkan av aktuella viktiga frågoroch föroreningar, samt av nya.

· Inverkan av nya vattenskötselsmeto-der på den regionala utvecklingen.

· Behov av att rensa och återställaakvatiska ekosystem.

· Behov av att reducera vattenförore-ning och vattenförbrukning inom allasektorer.

· Behov av att förbättramodelleringstekniker för att förutseextrema hydrologiska fenomen.

Att förbättra vetenskapliga kunskaper och tekniker – att ge svar

EU-åtgärder för att hjälpa förstå dessa och andra frågor omfattar följande:

Det femte ramprogrammet (1998-2002). Särskilt forskningsprogram och tekniskutveckling vad gäller energi, miljö och hållbar utveckling.

Den s.k. “Task Force miljö-vatten” som samordnas av GD Forskning ochEuropeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum.

I många europeiska länder ärövervakningsprogram fortfarande underutarbetande.

Den tillgängliga informationen räcker oftainte till för att bedöma och förutsetendenser. Dessutom kan uppgifter sominsamlats nationellt inte helt återge vattnetsfaktiska tillstånd eller vilken risknivå detutsätts för.

35

Att förbättra informationssystem –behov

Med hänsyn till vikten av korrektadata och uppgifter måste vi

· förbättra rapporternas ochinformationens omfattning,jämförbarhet och kvalitet;

· anpassa nationellaövervakningssystem för att kunnabedöma framgångar i ljuset avpolitiska målsättningar;

· harmonisera statistiska riktlinjerför att beräkna tendenser så attindikatorernas jämförbarhet ochtillförlitlighet säkerställs;

· se till att informationen ärtillgänglig och begriplig.

Att förbättra informationssystem – EEA:s verksamhet

EEA utvecklar nyckelindikatorer som skall utgöra ett instrument för att övervakaoch bedöma vattenpolitik och förbättra politikens effektivitet i att främjahållbarhet.

På internationell nivå har EEA inrättat Eurowaternet – metoden som miljöbyråntillämpar för att samla in den information om vattenresurser den behöver för attsvara på frågor som ställs av sina kunder. Huvudkoncepten i Eurowaternet ärföljande:

· Samla in uppgifter från befintliga nationella övervaknings- och informationsdatabaser.

· Jämföra lika med lika.

· En ”skräddarsydd” statistiskt stratifierad utformning för särskilda ämnenoch frågor.

Nätverket är så utformat att det ger en representativ bedömning av vattensorteroch skillnader på mänskliga belastningar inom en medlemsstat och även över helaEEA-området.

Man erkänner allt mer att Eurowaternet kan innebära ett viktigt framsteg när detgäller att effektivisera uppgiftsrapporteringar och miljöbyrån och kommissionen(GD Miljö) samarbetar härvidlag.

Vad görs?


EEA, 1995. Miljön i Europa: En andra utvärdering. Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn.

EEA, 1997. Water resources problems in Southern Europe – An overview report. Topic Report15/1997, Inland Waters, Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn.

EEA, 1998. Europe’s Environment: The Second Assessment. Europeiska miljöbyrån,Köpenhamn.

EEA, 1999. Sustainable Water Use in Europe – Part 1: Sectoral Use of Water. Environmentalassessment report No 1. Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn.

EEA, 1999a. Lakes and reservoirs in the EEA area. Topic Report 1/1999, Europeiskamiljöbyrån, Köpenhamn.

EEA, 1999b. Groundwater quality and quantity in Europe. Environmental assessmentreport No 3. Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn.

EEA, 1999c. Environment in the European Union at the turn of the century. Environmentalassessment report No 2. Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn.

EEA, 1999d. Nutrients in European ecosystems. Environmental assessment report No 4.Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn.

EEA, 1999e. Water and health in Europe. Executive summary (Main report in press).Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn.

IPCC, 1996. Second Assessment Climate Change 1995, Report of the Intergovernmental Panelon Climate Change. ‘The Science of Climate Change’, Contribution of Working Group 1.‘Impacts, Adaptations and Mitigation of Climate Change’, Contribution of Working Group 2.‘Economic and Social Dimensions of Climate Change’, Contribution of Working group 3, WMO,UNEP. Cambridge University Press.

Mera läsning

europas vatten: används det på ett hållbart sätt?

Documents