Europeiska konventionen om skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna Undertecknade regeringar, som r medlemmar av Europardet, som beaktar den allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna som antagits av Frenta nationernas generalfrsamling den 10 december 1948, som beaktar att denna frklaring syftar till att trygga ett universellt och verksamt erknnande och iakttagande av de rttigheter som dr angetts, som beaktar att Europardets syfte r att uppn en fastare enhet mellan dess medlemmar och att ett av medlen att fullflja detta syfte r att bevara och utveckla de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna, som bekrftar sin djupa tro p de grundlggande friheterna som utgr sjlva grundvalen fr rttvisa och fred i vrlden och som bst bevaras, ena sidan, genom verklig politisk demokrati samt, den andra, genom en gemensam grundsyn p och respekt fr de mnskliga rttigheterna, p vilka de frlitar sig, samt ssom regeringar i europeiska stater vilka besjlas av samma anda och ger ett gemensamt arv i sina politiska traditioner, sina ideal, sin frihet och sin grundlggande rttsuppfattning och r beslutna att vidta de frsta tgrderna gnade att stadkomma en kollektiv garanti fr vissa av de rttigheter som angetts i den allmnna frklaringen, har kommit verens om fljande.

Artikel 1 Skyldighet att respektera de mnskliga rttigheterna De hga frdragsslutande parterna skall garantera var och en, som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och rttigheter som anges i avdelning I i denna konvention. AVDELNING I - RTTIGHETER OCH FRIHETER Artikel 2 - Rtt till livet 1. Envars rtt till livet skall skyddas genom lag. Ingen skall avsiktligen bervas livet utom fr att verkstlla domstols dom i de fall d han dmts fr brott som enligt lag r belagt med sdant straff.

2. Ingen skall anses ha bervats livet i strid med denna artikel, nr detta r en fljd av vld som var absolut ndvndigt a) fr att frsvara ngon mot olaglig vldsgrning, b) fr att verkstlla en laglig arrestering eller fr att hindra ngon som lagligen r bervad friheten att undkomma, c) fr att i laglig ordning stvja upplopp eller uppror. Artikel 3 - Frbud mot tortyr Ingen fr utsttas fr tortyr eller omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning. Artikel 4 - Frbud mot slaveri och tvngsarbete 1. Ingen fr hllas i slaveri eller trldom.

2. Ingen fr tvingas att utfra tvngsarbete eller annat ptvingat arbete. 3. Med "tvngsarbete eller annat ptvingat arbete" enligt denna artikel frsts inte a) arbete som vanligtvis utkrvs av den som r frihetsbervad i enlighet med bestmmelserna i artikel 5 i denna konvention eller som r villkorligt frigiven frn sdant frihetsbervande, b) tjnstgring av militr art eller, i lnder dr samvetsbetnkligheter mot sdan tjnstgring beaktas, tjnstgring som i dessa fall utkrvs i stllet fr militr vrnpliktstjnstgring, c) tjnstgring som utkrvs nr ndlge eller olycka hotar samhllets existens eller vlfrd, d) arbete eller tjnstgring som ingr i de normala medborgerliga skyldigheterna. Artikel 5 - Rtt till frihet och skerhet 1. Var och en har rtt till frihet och personlig skerhet. Ingen fr bervas friheten utom i fljande fall och i den ordning som lagen freskriver a) nr ngon r lagligen bervad friheten efter fllande dom av

behrig domstol, b) nr ngon r lagligen arresterad eller p annat stt bervad friheten, antingen drfr att han underltit att uppfylla en domstols lagligen meddelade frelggande eller i syfte att skerstlla ett fullgrande av ngon i lag freskriven skyldighet, c) nr ngon r lagligen arresterad eller p annat stt bervad friheten fr att stllas infr behrig rttslig myndighet ssom skligen miss- tnkt fr att ha begtt ett brott, eller nr det skligen anses nvndigt att hindra honom frn att beg ett brott eller att undkomma efter att ha gjort detta, d) nr en underrig genom ett lagligen meddelat beslut r bervad friheten fr att underg skyddsuppfostran eller fr att instllas infr behrig rttslig myndighet, e) nr ngon r lagligen bervad friheten fr att frhindra spridning av smittosam sjukdom eller drfr att han r psykiskt sjuk, alkoholmissbrukare, missbrukare av droger eller lsdrivare, f) nr ngon r lagligen arresterad eller p annat stt bervad friheten fr att frhindra att han obehrigen reser in i landet eller som ett led i ett frfarande som rr hans utvisning eller utlmning. 2. Var och en som arresteras skall utan drjsml och p ett sprk som han frstr underrttas om sklen fr tgrden och om varje anklagelse mot honom. 3. Var och en som r arresterad eller p annat stt bervad friheten i enlighet med vad som sagts under punkt 1.c skall utan drjsml stllas infr domare eller annan mbetsman, som enligt lag fr fullgra dmande uppgifter, och skall vara berttigad till rttegng inom sklig tid eller till frigivning i avvaktan p rttegng. Fr frigivning fr krvas att garantier stlls fr att den som friges instller sig till rttegngen. 4. Var och en som bervas friheten genom arrestering eller p annat stt skall ha rtt att pfordra att domstol snabbt prvar lagligheten av frihetsbervandet och beslutar att frige honom, om frihetsbervandet inte r lagligt.

5. Var och en som arresterats eller p annat vis bervats friheten i strid med bestmmelserna i denna artikel skall ha rtt till skadestnd. Artikel 6 - Rtt till en rttvis rttegng 1. Var och en skall, vid prvningen av hans civila rttigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom fr brott, vara berttigad till en rttvis och offentlig frhandling inom sklig tid och infr en oavhngig och opartisk domstol, som upprttats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men pressen och allmnheten fr utestngas frn frhandlingen eller en del drav av hnsyn till den allmnna moralen, den allmnna ordningen eller den nationella skerheten i ett demokratiskt samhlle, eller d minderrigas intressen eller skyddet fr parternas privatliv s krver eller, i den mn domstolen finner det strngt ndvndigt, under srskilda omstndigheter nr offentlighet skulle skada rttvisans intresse. 2. Var och en som blivit anklagad fr brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen faststllts. 3. Var och en som blivit anklagad fr brott har fljande minimirttigheter a) att utan drjsml, p ett sprk som han frstr och i detalj, underrttas om innebrden av och grunden fr anklagelsen mot honom, b) att f tillrcklig tid och mjlighet att frbereda sitt frsvar, c) att frsvara sig personligen eller genom rttegngsbitrde som han sjlv utsett eller att, nr han saknar tillrckliga medel fr att betala ett rttegngsbitrde, erhlla ett sdant utan kostnad, om rttvisans intresse s fordrar, d) att frhra eller lta frhra vittnen som beropas mot honom samt att sjlv f vittnen inkallade och frhrda under samma frhllanden som vittnen beropade mot honom, e) att utan kostnad bists av tolk, om han inte frstr eller talar det sprk som begagnas i domstolen. Artikel 7 - Inget straff utan lag

1. Ingen fr fllas till ansvar fr ngon grning eller underltenhet som vid den tidpunkt d den begicks inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell rtt. Inte heller fr ett strngare straff utmtas n som var tillmpligt vid den tidpunkt d brottet begicks. 2. Denna artikel skall inte hindra lagfring och bestraffning av den som gjort sig skyldig till en handling eller underltenhet som d den begicks var brottslig enligt de allmnna rttsprinciper som erknns av civiliserade stater. Artikel 8 - Rtt till skydd fr privat- och familjeliv 1. Var och en har rtt till respekt fr sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. 2. Offentlig myndighet fr inte inskrnka tnjutande av denna rttighet annat n med std av lag och om det i ett demokratiskt samhlle r ndvndigt med hnsyn till statens skerhet, den allmnna skerheten, landets ekonomiska vlstnd eller till frebyggande av oordning eller brott eller till skydd fr hlsa eller moral eller fr andra personers fri- och rttigheter. Artikel 9 - Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet 1. Var och en har rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rtt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utva sin religion eller tro genom gudstjnst, undervisning, sedvnjor och ritualer. 2. Friheten att utva sin religion eller tro fr endast underkastas sdana inskrnkningar som r freskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhlle r ndvndiga med hnsyn till den allmnna skerheten eller till skydd fr allmn ordning, hlsa eller moral eller till skydd fr andra personers fri- och rttigheter. Artikel 10 - Yttrandefrihet 1. Var och en har rtt till yttrandefrihet. Denna rtt innefattar siktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella grnser. Denna artikel hindrar inte en stat att krva tillstnd fr radio-, televisions- eller biograffretag.

2. Eftersom utvandet av de nmnda friheterna medfr ansvar och skyldigheter, fr det underkastas sdana formfreskrifter, villkor, inskrnkningar eller straffpfljder som r freskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhlle r ndvndiga med hnsyn till statens skerhet, till den territoriella integriteten eller den allmnna skerheten, till frebyggande av oordning eller brott, till skydd fr hlsa eller moral eller fr annans goda namn och rykte eller rttigheter, fr att frhindra att frtroliga underrttelser sprids eller fr att upprtthlla domstolars auktoritet och opartiskhet. Artikel 11 - Frihet att delta i sammankomster och freningsfrihet 1. Var och en har rtt till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till freningsfrihet, inbegripet rtten att bilda och ansluta sig till fackfreningar fr att skydda sina intressen. 2. Utvandet av dessa rttigheter fr inte underkastas andra inskrnkningar n sdana som r freskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhlle r ndvndiga med hnsyn till statens skerhet eller den allmnna skerheten, till frebyggande av oordning eller brott, till skydd fr hlsa eller moral eller till skydd fr andra personers fri- och rttigheter. Denna artikel hindrar inte att det fr medlemmar av de vpnade styrkorna, polisen eller den statliga frvaltningen grs lagliga inskrnkningar i utvandet av de nmnda rttigheterna. Artikel 12 - Rtt att ing ktenskap Giftasvuxna mn och kvinnor har rtt att ing ktenskap och bilda familj i enlighet med de nationella lagar som reglerar utvandet av denna rttighet. Artikel 13 - Rtt till ett effektivt rttsmedel Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och rttigheter krnkts, skall ha tillgng till ett effektivt rttsmedel infr en nationell myndighet och detta ven om krnkningen frvats av ngon under utvning av offentlig myndighet. Artikel 14 - Frbud mot diskriminering

tnjutandet av de fri- och rttigheter som anges i denna konvention skall skerstllas utan ngon tskillnad ssom p grund av kn, ras, hudfrg, sprk, religion, politisk eller annan skdning, nationellt eller socialt ursprung, tillhrighet till nationell minoritet, frmgenhet, brd eller stllning i vrigt. Artikel 15 - Avvikelse frn konventionsfrpliktelse vid ndlge 1. Under krig eller i annat allmnt ndlge som hotar nationens existens fr en hg frdragsslutande part vidta tgrder som innebr avvikelser frn dess skyldigheter enligt denna konvention i den utstrckning som det r oundgngligen ndvndigt med hnsyn till situationens krav, under frutsttning att dessa tgrder inte strider mot landets vriga frpliktelser enligt den internationella rtten. 2. Inga inskrnkningar fr med std av denna bestmmelse gras i artikel 2, utom i frga om ddsfall till fljd av lagliga krigshandlingar, eller i artiklarna 3, 4 (punkten 1) och 7. 3. En hg frdragsslutande part som begagnar sig av rtten att gra avvikelse frn denna konvention skall hlla Europardets generalsekreterare fullt underrttad om de tgrder som vidtagits i sdant hnseende och om sklen fr dessa. Den hga frdragsslutande parten skall ocks underrtta Europardets generalsekreterare om nr dessa tgrder har upphrt att glla och konventionens bestmmelser ter blivit fullt tillmpliga. Artikel 16 - Inskrnkningar i utlnningars politiska verksamhet Ingenting i artiklarna 10, 11 och 14 fr anses hindra de hga frdragsslutande parterna frn att infra inskrnkningar i utlnningars politiska verksamhet. Artikel 17 - Frbud mot missbruk av rttigheter Ingenting i denna konvention fr tolkas s att det medfr en rtt fr ngon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller utfra handling som syftar till att utplna ngon av de fri- och rttigheter som angetts i konventionen eller till att inskrnka dem i strre utstrckning n vad som medgetts dr. Artikel 18 - Begrnsning av anvndningen av inskrnkningar i rttigheter De inskrnkningar som medgetts enligt denna konvention betrffande de dr upptagna fri- och rttigheterna fr inte

tillmpas annat n i de syften fr vilka de medgetts. AVDELNING II - EUROPEISKA DOMSTOLEN FR DE MNSKLIGA RTTIGHETERNA Artikel 19 - Upprttande av domstolen Fr att skerstlla att de frpliktelser fullgrs som de hga frdragsslutande parterna tagit sig genom konventionen och protokollen till denna skall en europeisk domstol fr de mnskliga rttigheterna upprttas, nedan kallad "domstolen". Den skall verka p permanent grundval. Artikel 20 - Antal ledamter Domstolen skall best av lika mnga ledamter som hga frdragsslutande parter. Artikel 21 - Villkor fr mbetet 1. Domstolens ledamter skall vara moraliskt ofrvitliga och skall antingen uppfylla de villkor som erfordras fr utnmning till hgre domarebefattningar eller vara rttslrda med erknd kompetens. 2. Ledamterna skall tjnstgra i sin personliga egenskap. 3. Under sin mandattid fr ledamterna inte ta sig uppdrag som r ofrenliga med deras oavhngighet och opartiskhet eller med de krav som ett heltidsmbete stller; alla frgor som rr tillmpningen av denna punkt skall avgras av domstolen. Artikel 22 - Val av ledamter 1. Domstolens ledamter vljs, en fr varje hg frdragsslutande part, av den parlamentariska frsamlingen med en majoritet av antalet avgivna rster och frn en lista ver tre kandidater som nominerats av den hga frdragsslutande parten. 2. Samma ordning skall iakttas vid utnmning av nya ledamter av domstolen om nya hga frdragsslutande parter ansluter sig och nr ledigblivna platser skall besttas. Artikel 23 - Mandattid 1. Domstolens ledamter vljs fr en tid av sex r. De fr omvljas. Mandatet fr hlften av de ledamter som valts vid

det frsta valet skall dock upphra efter tre r. 2. De ledamter, vilkas mandattid skall upphra efter den inledande trersperioden, skall utses genom lottdragning av Europardets generalsekreterare omedelbart efter deras val. 3. I syfte att skerstlla att svitt mjligt halva antalet ledamter frnyas vart tredje r, fr den parlamentariska frsamlingen, innan ett senare val genomfrs, besluta att mandattiden fr en eller flera av de ledamter som skall vljas skall omfatta en annan period n sex r; dock fr denna period inte verstiga nio r och inte understiga tre r. 4. I sdana fall dr frga r om mer n en mandattid och den parlamentariska frsamlingen tillmpar fregende punkt, skall frdelningen av mandattider verkstllas genom lottdragning av Europardets generalsekreterare omedelbart efter det att valet gt rum. 5. En ledamot av domstolen, som utsetts att eftertrda en ledamot vars mandattid inte gtt ut, skall inneha uppdraget under terstoden av fretrdarens mandattid. 6. Ledamternas mandattid skall upphra nr de uppnr 70 rs lder. 7. Ledamterna innehar sitt uppdrag till dess att de blir ersatta. De skall dock fullflja handlggningen av sdana ml som redan pbrjats. Artikel 24 - Entledigande En domstolsledamot fr inte entledigas frn sitt mbete om inte de andra ledamterna med tv tredjedels majoritet beslutar att han inte lngre uppfyller de villkor som uppstllts. Artikel 25 - Kansli och fredragande jurister Domstolen skall ha ett kansli vars uppgifter och organisation skall faststllas i domstolens arbetsordning. Domstolen skall bitrdas av jurister som fredragande. Artikel 26 - Domstolen i plenum Domstolen i plenum skall a) vlja ordfrande och en eller tv vice ordfrande fr en trersperiod; de fr omvljas,

b) inrtta kamrar fr en bestmd tid, c) vlja ordfrande till domstolens kamrar; de fr omvljas, d) utfrda arbets- och rttegngsordning fr domstolen och e) vlja kanslichef samt en eller flera stllfretrdare. Artikel 27 - Kommitter, kamrar och stor sammansttning ("Grand Chamber") 1. Domstolen skall vid handlggningen av ml som hnskjutits till den sammantrda i kommitter sammansatta av tre ledamter, i kamrar sammansatta av sju ledamter och i stor sammansttning med sjutton ledamter. Domstolens kamrar skall tillstta kommitter fr en bestmd tid. 2. Den ledamot som valts fr den stat som r part i ett ml eller, om det inte finns ngon sdan eller om denne inte kan delta, en person som staten utser, skall sitta med som sjlvskriven ledamot i kammaren och vid prvning av ml i stor sammansttning. 3. Domstolen i stor sammansttning skall ven innefatta domstolens ordfrande, vice ordfrande, ordfrande i kamrarna och andra ledamter som valts enligt domstolens arbetsordning. Nr ett ml hnskjutits till domstolen i stor sammansttning enligt artikel 43, fr ingen ledamot frn den kammare som meddelat domen delta, med undantag av kammarens ordfrande och den ledamot som satt som domare fr den stat som var part i mlet. Artikel 28 - Beslut av kommitter om avvisande av klagoml En kommitt fr enhlligt avvisa eller avskriva ett enskilt klagoml enligt artikel 34 om ett sdant beslut kan fattas utan ytterligare prvning. Beslutet r slutgiltigt. Artikel 29 - Beslut av kamrar om upptagande av klagoml till prvning samt avgranden i sak 1. Om inget beslut har fattats enligt artikel 28, skall en kammare besluta om att ta upp enskilda klagoml enligt artikel 34 till prvning och i sdant fall avgra mlet i sak. 2. En kammare skall besluta om att ta upp mellanstatliga klagoml enligt artikel 33 till prvning och i sdant fall

avgra mlet i sak. 3. Beslut om att ta upp ett klagoml till prvning skall fattas srskilt om inte domstolen i undantagsfall beslutar annat. Artikel 30 - Hnskjutande till domstolen i stor sammansttning Om ett pgende ml i en kammare ger upphov till en allvarlig frga som rr tolkningen av konventionen eller protokollen till denna eller om avgrandet av en frga i en kammare kan leda till ett resultat som strider mot en tidigare dom av domstolen, fr kammaren nr som helst, innan den meddelar sin dom, hn- skjuta mlet till domstolen i stor sammansttning, om inte ngon av parterna i mlet motstter sig detta. Artikel 31 - Behrighet fr domstolen i stor sammansttning I stor sammansttning skall domstolen a) avgra klagoml som anfrts enligt artikel 33 eller artikel 34 nr en kammare har hnskjutit mlet enligt artikel 30 eller nr mlet har hnskjutits till den enligt artikel 43 och b) behandla framstllningar om rdgivande yttranden enligt artikel 47. Artikel 32 - Domstolens behrighet 1. Domstolen r behrig i alla frgor som rr tolkningen och tillmpningen av konventionen och protokollen till denna vilka hnskjuts till den enligt artiklarna 33, 34 och 47. 2. Om en tvist uppkommer rrande domstolens behrighet, skall domstolen avgra frgan. Artikel 33 - Mellanstatliga ml En hg frdragsslutande part fr till domstolen hnskjuta ett pstende om brott mot bestmmelserna i konventionen och i protokollen till denna begnget av en annan hg frdragsslutande part. Artikel 34 - Enskilda klagoml Domstolen fr ta emot klagoml frn enskilda personer, icke- statliga organisationer eller grupper av enskilda personer, som pstr sig av ngon av de hga frdragsslutande parterna ha utsatts fr en krnkning av ngon av de i konventionen eller i

protokollen till denna angivna rttigheterna. De hga frdragsslutande parterna frbinder sig att inte p ngot stt frhindra ett effektivt utvande av denna klagortt. Artikel 35 - Villkor fr upptagande av ml till prvning 1. Ett ml fr anhngiggras hos domstolen frst nr alla nationella rttsmedel har uttmts Artikel 1 - Skyldighet att respektera de mnskliga rttigheterna i enlighet med den internationella rttens allmnt erknda regler, och senast sex mnader frn den dag d det slutgiltiga beslutet meddelades. 2. Domstolen fr inte ta upp ett enskilt klagoml enligt artikel 34 till behandling som a) r anonymt eller b) vsentligen innefattar samma omstndigheter som redan prvats av domstolen eller redan hnskjutits till internationell underskning eller reglering i annan form och som inte innehller nya relevanta upplysningar. 3. Domstolen skall avvisa varje enskilt klagoml enligt artikel 34, som domstolen anser vara ofrenligt med bestmmelserna i denna konvention och i protokollen till denna, eller uppenbart ogrundat eller utgra ett missbruk av rtten att klaga. 4. Domstolen skall avvisa varje klagoml som den inte anser sig behrig att prva enligt denna artikel. Den fr gra detta p vilket stadium som helst av frfarandet. Artikel 36 - Intervention av tredje part 1. I alla ml infr en kammare eller infr domstolen i stor sammansttning skall en hg frdragsslutande part, vars medborgare r klagande, ha rtt att avge skriftliga yttranden och att delta i frhandlingarna. 2. Domstolens ordfrande fr fr att tillgodose intresset av en god rttskipning inbjuda varje hg frdragsslutande part, som inte r part i frfarandet, eller varje annan person som berrs n klaganden, att avge skriftliga yttranden eller delta i frhandlingarna. Artikel 37 - Avskrivning av klagoml 1. Domstolen fr p varje stadium av frfarandet besluta att

avskriva ett ml om de faktiska omstndigheterna leder till slutsatsen att a) klaganden inte har fr avsikt att fullflja sitt klagoml eller b) frgan har lsts eller c) det av ngon annan av domstolen konstaterad anledning inte lngre r befogat att fortstta prvningen av klagomlet. Domstolen skall dock fortstta prvningen av klagomlet om respekten fr de mnskliga rttigheterna, sdana de definierats i denna konvention och i protokollen till denna, s krver. 2. Domstolen fr besluta att teruppta ett klagoml till behandling om den anser att omstndigheterna franleder en sdan tgrd. Artikel 38 - Prvning av mlet och frlikning 1. Om klagomlet tas upp till behandling, skall domstolen a) fullflja prvningen av mlet tillsammans med parternas fretrdare och vid behov gra en utredning; de berrda staterna skall p alla stt underltta att utredningen kan genomfras effektivt, b) stlla sig till parternas frfogande i syfte att n en frlikning grundad p respekten fr de mnskliga rttigheterna, sdana de definierats i denna konvention och i protokollen till denna. 2. Handlggningen enligt punkt 1.b skall vara konfidentiell. Artikel 39 - Frlikning Om en frlikning uppns, skall domstolen avskriva mlet genom ett beslut som endast skall uppta en kortfattad redogrelse fr de faktiska omstndigheterna och fr den lsning som ntts. Artikel 40 - Offentliga frhandlingar och tillgng till handlingar 1. Frhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen i undantagsfall beslutar annat. 2. Handlingar som givits in till kanslichefen skall vara

tillgngliga fr allmnheten om inte domstolens ordfrande beslutar annat. Artikel 41 - Sklig gottgrelse Om domstolen finner att ett brott mot konventionen eller protokollen till denna gt rum och om den berrda hga frdragsslutande partens nationella rtt endast till en del medger att gottgrelse lmnas, skall domstolen, om s anses ndvndigt, tillerknna den frfrdelade parten sklig gottgrelse. Artikel 42 - Kamrarnas domar Kamrarnas domar skall bli slutgiltiga i enlighet med bestmmelserna i artikel 44, punkt 2. Artikel 43 - Hnskjutande till domstolen i stor sammansttning 1. Var och en av parterna i mlet fr inom en period av tre mnader frn den dag d kammaren meddelat dom i undantagsfall begra att mlet skall hnskjutas till domstolen i stor sammansttning. 2. En srskild avdelning med fem ledamter av domstolen i stor sammansttning skall bevilja en sdan begran om mlet ger upphov till en allvarlig frga som rr tolkningen eller tillmpningen av konventionen eller protokollen till denna eller rr en allvarlig frga av stor allmn betydelse. 3. Om avdelningen beviljar begran, skall domstolen i stor sammansttning avgra mlet genom dom. Artikel 44 - Slutliga domar 1. Dom som meddelas av domstolen i stor sammansttning r slutgiltig. 2. Dom som meddelas av en kammare blir slutgiltig a) nr parterna frklarar att de inte kommer att begra att mlet hnskjuts till domstolen i stor sammansttning eller b) tre mnader efter den dag d domen meddelades, om hnskjutande till domstolen i stor sammansttning inte har begrts eller c) nr panelen i domstolen i stor sammansttning avslr en

begran om hnskjutande enligt artikel 43. 3. Den slutgiltiga domen skall offentliggras. Artikel 45 - Skl fr domar och beslut 1. Skl skall anges fr domar samt fr beslut om att uppta ett ml till prvning eller avvisa det. 2. Om en dom helt eller delvis inte ger uttryck fr ledamternas enhlliga uppfattning, har varje ledamot rtt att avge sin srskilda mening. Artikel 46 - Bindande kraft och verkstllighet av domar 1. De hga frdragsslutande parterna frbinder sig att rtta sig efter domstolens slutgiltiga dom i varje ml dr de r parter. 2. Domstolens slutgiltiga dom skall verlmnas till ministerkommittn, som skall vervaka dess verkstllande. Artikel 47 - Rdgivande yttranden 1. P begran av ministerkommittn fr domstolen avge rdgivande yttranden i rttsfrgor avseende tolkningen av konventionen och protokollen till denna. 2. Dessa yttranden fr inte avse frgor om innehllet i eller omfattningen av de rttigheter och friheter som upptagits i avdelning I i konventionen och i protokollen till denna och inte heller ngon annan frga till vilken domstolen eller ministerkommittn kan ha att ta stllning till fljd av ett sdant frfarande som kan komma att inledas enligt konventionen. 3. Ministerkommittns beslut att begra ett rdgivande yttrande av domstolen fattas med en majoritet av de ledamter som r berttigade att sitta med i kommittn. Artikel 48 - Domstolens behrighet att avge rdgivande yttranden Domstolen avgr om en begran frn ministerkommittn om ett rdgivande yttrande faller inom domstolens behrighet enligt artikel 47. Artikel 49 - Skl fr rdgivande yttranden

1. Skl skall anges fr domstolens rdgivande yttranden. 2. Om ett yttrande helt eller delvis inte ger uttryck fr ledamternas enhlliga uppfattning, har varje ledamot rtt att avge sin srskilda mening. 3. Domstolens rdgivande yttranden skall verlmnas till ministerkommittn. Artikel 50 - Domstolens utgifter Domstolens utgifter skall bekostas av Europardet. Artikel 51 - Privilegier och immunitet fr domstolens ledamter Domstolens ledamter har under utvandet av sitt mbete rtt till de privilegier och den immunitet som anges i artikel 40 i Europardets stadga och i de avtal som ingtts i enlighet med den artikeln. AVDELNING III - DIVERSE BESTMMELSER Artikel 52 - Frfrgningar frn generalsekreteraren P anmodan av Europardets generalsekreterare skall varje hg frdragsslutande part tillhandahlla upplysningar om stt p vilket dess inhemska lagstiftning skerstller en effektiv tillmpning av bestmmelserna i denna konvention. Artikel 53 - Skydd fr befintliga mnskliga rttigheter Ingenting i denna konvention fr tolkas som en begrnsning av eller en avvikelse frn ngon av de mnskliga rttigheter och grundlggande friheter som kan vara skyddade i de hga frdragsslutande parternas lagar eller i ngon annan konvention i vilken de r parter. Artikel 54 - Ministerkommittns befogenheter Ingenting i denna konvention skall inskrnka de befogenheter som tillerknts ministerkommittn genom Europardets stadga. Artikel 55 - Avstende frn reglering av tvister i annan ordning Om det inte finns en srskild verenskommelse, avstr de hga frdragsslutande parterna frn att begagna sig av de frdrag,

konventioner eller frklaringar som gller mellan dem fr att hnskjuta en tvist rrande tolkningen eller tilllmpningen av denna konvention till reglering i annan ordning n vad som freskrivs i konventionen. Artikel 56 - Territoriell tillmpning 1. En stat fr nr den ratificerar, eller nr som helst senare, genom en notifikation stlld till Europardets generalsekreterare, frklara att denna konvention skall, med frbehll fr punkt 4 i denna artikel, tillmpas p alla eller ngot av de territorier fr vilkas internationella frbindelser staten i frga svarar. 2. Konventionen skall tillmpas p det eller de territorier som anges i notifikationen frn den trettionde dagen efter det att Europardets generalsekreterare mottagit notifikationen. 3. Inom de nmnda territorierna skall dock konventionens bestmmelser tillmpas med hnsyn till vad de lokala frhllandena krver. 4. En stat, som avgett frklaring enligt punkt 1 ovan, kan nr som helst drefter frklara att staten betrffande ett eller flera av de med frklaringen avsedda territorierna erknner domstolens behrighet att ta emot klagoml frn enskilda personer, icke-statliga organisationer eller grupper av enskilda personer i enlighet med artikel 34 i konventionen. Artikel 57 - Frbehll 1. Vid undertecknandet av denna konvention eller vid deponering av sitt ratifikationsinstrument kan en stat gra frbehll med avseende p ngon srskild bestmmelse i konventionen, i den mn en lag som d gller inom statens territorium inte verensstmmer med bestmmelsen. Frbehll av allmn karaktr tillts inte enligt denna artikel. 2. Varje frbehll som grs enligt denna artikel skall innehlla en kort redogrelse fr lagen i frga. Artikel 58 - Uppsgning 1. En hg frdragsslutande part fr inte sga upp denna konvention frrn efter utgngen av fem r frn dagen fr dess ikrafttrdande fr parten och med iakttagande av en uppsgningstid om sex mnader samt genom en notifikation, stlld till Europardets generalsekreterare, som skall

underrtta de vriga hga frdragsslutande parterna om detta. 2. En uppsgning fr inte till fljd att den ifrgavarande hga frdragsslutande parten blir lst frn sina frpliktelser enligt denna konvention svitt avser tgrder som skulle kunna utgra en krnkning av dessa frpliktelser och som kan ha utfrts av parten fre den dag d uppsgningen blev gllande. 3. En hg frdragsslutande part som upphr att vara medlem av Europardet upphr p samma villkor att vara part i denna konvention. 4. Konventionen fr sgas upp enligt bestmmelserna under punkterna 1-3 betrffande varje territorium fr vilket den frklarats tillmplig enligt artikel 56. Artikel 59 - Undertecknande och ratifikation 1. Denna konvention str ppen fr undertecknande av medlemmarna i Europardet. Den skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Europardets generalsekreterare. 2. Konventionen trder i kraft nr tio ratifikationsinstrument har deponerats. 3. Fr en stat som undertecknat och som senare ratificerar konventionen trder den i kraft den dag d ratifikationsinstrumentet deponeras. 4. Europardets generalsekreterare skall undertta alla medlemmar i Europardet om konventionens ikrafttrdande och om namnen p de hga frdragsslutande parter som har ratificerat den samt om senare deponering av ratifikationsinstrument. Upprttad i Rom den 4 november 1950 p engelska och franska, vilka bda texter r lika giltiga, i ett enda exemplar, som skall vara deponerat i Europardets arkiv. Generalsekreteraren skall snda bestyrkta kopior till var och en av de stater som undertecknat konventionen.