ETT SÄKRARE SAMHÄLLE– FORUM FÖR VITALA SAMHÄLLSFUNKTIONER

Karin Enström – om beredskap, samverkan och

medborgarnas egna ansvar

Krishantering– för ett säkrare samhälle

IT-hot – berör oss alla

Försäkring– trygghet och säkerhet

Trafi ksystemet– väloljad riskberedskap

Förebyggda risker– ger låga försäkringspremier

DECEMBER 2013

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Fastighetsägarnas försäkringsbolagSedan 1746

08-545 286 00 www.brandkontoret.se

04 Minskad sårbarhet i trafiken

05 Förebyggda risker ger låga försäkringspremier

06 IT-säkerhet allt viktigare

08 Krishantering för ett säkrare samhälle

10 Profilintervju Karin Enström

12 Systematisering av säkerhetsarbetet

14 Expertpanelen

16 Samverkan för effektiv krishantering

18 Krönika

LEDARE

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2

Vad innebär ”Rätten till trygghet”?Innebörden är kortfattat att vi

som individer har rätt till att känna oss trygga i vår vardag. Att samhällets funktioner fungerar som de ska utan allt för stora avvikelser. Vi tar för gi-vet att vi har el, vatten, värme, att alla bussar och tåg går som de ska, att vi har tillgång till internet, att vi har en fungerande infrastruktur och att vi kan känna oss trygga i våra hem. Men bakom den tryggheten fi nns ett stort antal produkter och tjänster som gör att det fungerar och bakom det fi nns dessutom forskning och utveckling.

robusta system

I och med digitaliseringen av samhällets funktioner har livet blivit enklare men samtidigt också mer komplicerat då vi blivit sårbarare. En IT-attack stoppade bokningen på SJ för inte länge sedan, en brand i ett ställverk stängde av mobilnät och internet under en månad i en del av Stockholm med fl era exempel. Vårt mål är att fi nna lösningar som gör att samhällets funktioner klarar den här typen av störningar. Vi skall ha en trygghet när vi kör bil på våra vägar liksom när vi åker kommunalt. Vi måste kunna känna oss trygga både i och utanför hemmet och i hemmet måste allt fungera, allt från larm till internetuppkoppling.

samarbete

För att uppnå denna trygghet krävs att myndigheter, forskning och näringsliv samarbetar. Svensk

industri måste komma in tidigt i säkerhetsforskningen för att styra den mot användbara produkter. Ju mer vi samarbetar och diskuterar problem och risker, desto lättare har vi att fi nna gemensamma lösningar, vilket även ökar vår konkurrenskraft internationellt. Från politiskt håll vill vi se mer pengar till forskningen då det trots allt tar 15-20 år från start till mål från forskning till färdig produkt. Härifrån fi nns också en tidsaspekt för implementering hos myndigheter

och företag för de skapade produk-terna. Skall vi ha ett tryggt samhälle även i framtiden måste vi agera nu. Vi har en utmärkt industri med kända företag som Ericsson, Securitas samt många fl er företag vars produkter många känner till. Men det fi nns fl er företag, både små och stora, som dagligen tillser att vi som individer

kan känna oss trygga. Vi vill fortsätta leverera säkerhet även i framtiden, tillsammans med våra myndigheter. Men marknaden för industrin är väldigt fragmenterad idag, det saknas en nationell kravställare. Samhäl-let måste bli bättre på att utnyttja industrins kompetens, vi behöver bättre samordning mellan forskning, myndigheter och industri.

krishantering

För att vi skall känna oss trygga måste även krishanteringen fungera på ett bra sätt. Rätt information till medborgare i samband med kris är lika viktigt det. För att kunna ge rätt information krävs ett fl öde av infor-mation in till informationsgivaren samt rutiner för att behandla sagda information innan den går ut till medborgarna. Här har det inte alltid fungerat friktionsfritt, vare sig hos myndigheter eller näringsliv. Med-borgarna måste kunna lita på den in-formation de får i alla avseenden. Det kan handla om vanlig kriskommuni-kation i samband med en olycka, men också om innehålldeklarationen på en förpackning i matbutiken eller den information vi får när vi handlar på till exempel apoteket.

Inom alla ovanstående områden sker ett konstant utvecklingsarbetet, inte minst inom krishantering, kris-kommunikation och informations-säkerhet. Vi måste alltid få känna oss trygga i vår vardag! Vi kanske skall önska oss en säker jul av tomten i år…

Trygghet – en rättighetSom ordförande för Swedish Association of Civil Security (SACS) har jag förmånen att få arbeta med företag vars strävan är att skapa ett säkrare samhälle. Tillsammans med myndigheter och politiker försöker vi skapa något vi kan kalla ”Rätten till trygghet”.

Gustaf-Wilhelm Hellstedt, ordförande i SACS – Swedish Association of Civil Security

»Ju mer vi samarbetar och diskuterar problem och risker, desto lättare har vi att finna gemensamma lösningar.

ETT SÄKRARE SAMHÄLLEProjektledare: Alexandra Kalling, alexandra.kalling@smartmediapublishing.comProduktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.comAffärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.comText: Annika Wihlborg, Waldemar IngdahlGrafisk formgivning: Sundin Reklamstudio AB Layout och repro: Karin SundinDistribution: Svenska Dagbladet, december 2013 Tryck: V-TAB Södertälje

Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39. Email redaktion@smartmediapublishing.com www.smartmediapublishing.com

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund-läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar auto-matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före tagets produkter och tjänster.

LÄS MER OM...

04

12

08

16

Kraven på professionen säkerhetschef ökar. Frågorna blir allt mer komplexa och utvecklingen av säkerhetslösningar går allt snabbare. Normen Certifierad Säkerhetschef, SSF 1071, definierar säker -hetschefens kompetens och har under SSFs ledning tagits fram gemensamt av branschen.

SSF Säkerhetschef är en ettårig utbildning som är förberedande för certifiering enligt SSF 1071. Ut gångspunkten för utbildningen är en helhetssyn där säkerhetsämnena alterneras med ämnen inom affärsmannaskap . Du som efter genomförd utbildning har uppfyllt grundkraven blir diplomerad.

Gå utbildningen SSF Säkerhetschef och vi bjuder på certifieringen vid anmälan innan den 16 april!*)

Med en tredjepartscertifiering, som genomförs av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering AB (SBSC) upprätthåller du dina kunskaper och den blir ett värdefullt styrkande av din kompetens.

*) Gå utbildningen SSF Säkerhetschef, med kursstart 9 september 2014 och certifiera dig därefter hos SBSC. Du betalar certifieringsavgiften till SBSC och har du genomfört en godkänd certifiering, före 31 december 2015 så återbetalar SSF hela certifieringsavgiften till dig (värde 7 800 kr, exl. moms ).

Utbildningen startar 9 september 2014

Anmäl dig till utbildningen nu! www.stoldskyddsforeningen.se/sakerhetschef eller ring 0771-SSF SSF (0771-773 773).

SSF Säkerhetschef– Ligg steget före, svara upp mot framtidens krav redan idag!

Välkommen på frukostseminarium

Den 11 december 2013 presenterar vi utbildningen SSF Säkerhetschef.

Anmäl dig till seminariet på vår hemsida!

Lindhagensgatan 122 | 112 51 Stockholm | +46 (0) 8-55 54 20 00 | www.teracom.se

Simone, Gudrun, HildeBring it on!

Oss rår varken storm, rusk eller andra stora påfrestningar på. Anledningen? Ett riktigt robust nät, stabila kommunikationslösningar, hög säkerhet

och den absolut bästa täckningen. Ring så berättar vi mer.

TRAFIKSÄKERHETFOKUS

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

4 4

Trafikverket har krisorganisationer på nationell och regional nivå som kan öka sina operativa ledningsresurser i samband med exempelvis olyckshändelser eller oväder.

Det svenska trafiksystemet är en av våra mest kritiska samhällsfunk-tioner. Möjligheten att transportera människor och gods är en av de viktigaste pusselbitarna i ett välfung-erande samhälle. På senare år har Trafikverket tagit ett samlat grepp om sitt krisberedskapsarbete, vilket gjort oss bättre rustade för olika typer av förutsedda och oförutsedda störningar och katastrofer.

– Vi har exempelvis krisorganisa-tioner på nationell och regional nivå som kan öka sina operativa lednings-resurser i samband med exempelvis olyckshändelser eller oväder. Vårt

övergripande beredskapsarbete tar avstamp i regeringens nationella transportplan, säger Thomas Eriks-son, chef på Trafikverkets enhet för kortsiktig planering.

i samarbete med msb och Lant-mäteriverket undersöker Trafikverket bland annat ras- och erosionsrisker vid älvar runtom i landet. I samband med att nya infrastrukturprojekt inleds upprättas miljökonsekvensbe-skrivningar som innehåller hand-lingsplaner för hur man bör agera om en incident skulle ske på exempelvis en bangård eller i en tunnel.

Tidigare fanns separata riskda-tabaser för väg- och järnvägsnätet, sedan Banverket och Vägverket gick ihop och blev Trafikverket arbetar de med att integrera dem till en samlad databas. Där identifieras och redogörs åtgärdsplaner för att bland annat hantera klimatrelaterade risker, exempelvis ras, skred, erosion, risk för översvämningar, stormar och liknande.

Beredskapsarbetet utgår ifrån en tolvårsplan som bygger på regerings-

direktiv. Det är uppbyggt kring sex delområden; punktlighet, kapacitet, användarbarhet, säkerhet och miljö och hälsa samt robusthet.

– På vägsidan bedriver vi bland annat projekt om störningshantering. Det omfattar arton åtgärder som vi vidtar för att öka vägnätets robust-het och tillförlitlighet, bland annat att skapa alternativa vägar som kan användas i samband med naturkata-strofer och olyckor. Arbetet med att digitalisera omledningsvägarna pågår, vilket bidrar till att informationen om dessa vägar sprids snabbt i händelse av en olycka eller katastrof, säger Sten Vickberg, säkerhetschef för underhåll på Trafikverket.

en infrastrukturell risk-beredskap handlar bland annat om att landets vägar och järnvägar står rustade när naturen sätter oss på prov. Trafikverket avsätter även medel till riskreducerande insatser längs med vägarna. Ett sådant exempel är de vägtrummor som inte kan hantera de vattenmängder som uppstår i samband med kraftiga störtskurar.

Dessa vägtrummor ersätts successivt med större motsvarigheter, vilket förebygger lokala översvämningar och trafikstörningar.

på järnvägssidan pågår ett trädsäkringsprojekt som innebär att 380 mil järnväg ska vara trädsäkrade år 2021. Trädsäkring innebär att träd som riskerar att falla ner och blockera trafiken på spåret huggs ner och avlägsnas, allt för att förebygga samhällsekonomiskt kostsamma trafikstörningar.

Trafikverket genomför regelbund-na riskinventeringar som kartlägger vilka vägar som är extra utsatta och viktiga att säkerställa tillgången på alternativa färdvägar. I planeringen av alternativa färdvägar prioriteras stora riks- och Europavägar samt högtra-fikerade vägsträckor i anslutning till storstadsområden.

tillförlitlig geografisk information är ofta en avgörande förutsättning för att rätt insatser ska kunna sättas in i rätt tid i samband med översvämningar, stormar och

andra naturkatastrofer. Kartsystem är även användbara vid olyckshändel-ser som riskerar att hindra trafiken, exempelvis om en tankbil kör i diket utmed en riksväg. Då är det viktigt att saneringsresurser snabbt kommer på plats.

EU-direktivet Inspire, som fast-ställer bindande bestämmelser för att inrätta en infrastruktur för geodata inom EU, bidrar till att skynda på användningen av geografisk kartin-formation i bland annat Sverige.

God riskberedskap i det svenska trafiksystemetStrategiska planer samt lång- och kortsiktiga åtgär-der minskar den infrastruk-turella sårbarheten och ökar förutsättningarna för att trafiksystemet fung-erar, även i samband med oförutsedda händelser.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Smart faktaTrafiksäkerhetsarbetet i Sverige bygger på nollvisio-nen – att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Även på EU-nivå till-lämpas etappmål för att driva på trafiksäkerhetsarbetet. Nu-varande etappmål på EU-nivå är att antalet dödade ska halveras mellan 2010 och 2020.

FO

TO

KE

RS

TIN

ER

IKS

SO

N

»Arbetet med att digitalisera omlednings­vägarna pågår, vilket bidrar till att informa­tionen om dessa vägar sprids snabbt i händelse av en olycka eller katastrof.Sten Vickberg

Carmenta är specialister på kompletta

112-system. Ledningssystemen, som

!"#$%&'()(*)+)&,'()-*.'".()/0!*%&1"(-

mationsteknik med ärendehanterings-

230&%&.)(*",4*'11'!5%+)*!"##6&%!)-

5%"&0230&%&.)(7*6&-'(2855)(*9"0%5%"&'(%&.7*

koordinering och dimensionering av

(8--&%&.0('06(0'(7*+%!'5*09)(*+8(-'1622*

5%-*%*0)#$)&-*#'-*&3-0%56)5%"&'(:

Carmentas kunder är ofta stora orga-

nisationer med mycket höga krav på

tillförlitlighet, avancerade funktioner och

integrering av många tjänster i ett samlat

ledningssystem. Företagets prisbelönta

ledningssystem Carmenta CoordCom

har funnits i drygt trettio år och har med

framgång exporterats till den internatio-

nella marknaden.

– Carmenta CoordCom är ett världsle-

dande system som bland annat används

av 112 operatörer, räddningstjänst och

polis i samband med räddningsoperatio-

ner, gränsövervakning och koordinering

av insatser. Systemet innehåller bland

annat funktioner som stöttar kundens

proaktiva arbete, exempelvis genom att

lokalisera och styra ambulanser till olika

!"#!$%&'(%)*#+"$),-$)%..)'+%//.)(0++%)

vara tillgängliga när olyckan är framme,

säger Michael Eriksson, affärsområdes-

chef på Carmenta.

Outstanding National

112 SystemCarmenta CoordCom används av blå-

ljusmyndigheter i bland annat Spanien,

Ryssland, Slovakien och Brasilien. SOS

Alarms operatörer använder sedan

många år tillbaks Carmenta CoordCom

som sitt främsta arbetsredskap. Systemet

utvecklas kontinuerligt, många av funk-

tionerna har tillkommit i nära dialog med

SOS Alarm. 2012 tilldelades SOS Alarm

utmärkelsen ”Outstanding National 112

System” av European Emergency Num-

ber Association, en Europeisk organisa-

tion för 112- operatörer.

– Automatlarm och trygghetslarm kan

kopplas till Carmenta CoordCom, som är

integrerat med såväl RAKEL som interna-

tionella Tetra-system. De funktioner som

integreras i lösningen bidrar sammantaget

till korta svarstider och effektiv planering

av insatser i nödsituationer då varje se-

kund gör skillnad, säger Michael Eriksson.

Världsledande kompletta ledningssystem effektiviserar räddningsinsatser

08-51 71 38 60 | www.carmenta.com

FÖRSÄKRINGSBOLAG OCH RISKBEDÖMNING FÖRDJUPNING

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

5

En försäkring överför risken för en ekonomisk förlust från en person el-ler ett företag till ett försäkringsbolag, mot att försäkringstagaren betalar en premie. Om händelsen man vill skydda sig emot verkligen inträffar, skyddar den utfallande försäkringen mot en mycket större ekonomisk skada jämfört med om man var oförsäkrad.

Priset måste ligga så lågt att den enskilde hellre betalar premien än att behöva riskera kostnaderna från skadan. Ju högre risk, desto högre premie. Samtidigt får inte premiens storlek locka köpare till att vara oförsiktiga. De som beräknar och värdera riskerna för att sätta priset är aktuarier, specialister på försäkrings-matematik.

försäkringsskyddet ger individerna trygghet, ett misstag eller en olycka behöver inte vara katastrofal, så därför vågar fler vara driftiga. Försäkringar driver också på ett förebyggande arbete. I och med att man inte vill betala höga premier görs platser, maskiner och beteenden säkrare.

– I Sverige har privata och offentliga försäkringar komplet-terat varandra i en särskild svensk försäkringsmodell, berättar Lars-Fredrik Andersson, ekonomhistoriker vid Umeå universitet. Marknaden reglerades kraftigt på 1950-talet för att gradvis öppnas upp de senaste tjugo åren. Nu behöver vi teckna fler privata försäkringar.

Lagarna kräver allt oftare ansvarsförsäkringar av företag för

att få bedriva sin verksamhet, som för att säkerställa ett miljöansvar eller skadeersättningar. Ett annat område är socialförsäkringarna där inkomsttryggheten vid arbetslöshet, arbetsskada, sjukdom eller ålderdom alltmer måste kompletteras med privata försäkringar, då inkomsterna allt oftare överskrider de offent-liga försäkringarnas ersättningstak. Försäkringsbolag har krav på sig att erbjuda ansvarsförsäkringar för att få verka, vilket medför att premierna blir dyrare, då det blir svårare att beräkna riskerna.

försäkringsbolagen behöver försäkra sina egna åtaganden. Aktuarien utför riskanalyser, beräk-nar vinstmarginaler och gör modeller över förmågan hos bolagets finanser att betala skulder allteftersom de förfaller och bedömer hur stora avsättningar som behövs för att täcka framtida skadeersättningar. Det gäller för aktuarien att upptäcka så att bo-lagen inte försäkrar hos varandra i en cirkel. Genom att sprida sina risker hos större aktörer, återförsäkringsbo-lag, så klarar företagen av skadekost-nader från stora katastrofer eller flera små olyckor som sker samtidigt.

Katastrofer kommer att inträffa, det räknar aktuarier med. Naturkata-

strofer och risker från klimatföränd-ringarna blir vanligare då människor bosätter sig på mer riskabla platser. Det viktigaste är inte att undvika förluster, utan att räkna på kostnader och sprida risker.

skyddet utgörs av flera lager av återförsäkringar, återköp av försäkringar i riskabla områden och katastrofobligationer. Katastrofobli-gationer ger bolaget en ränta, men inträffar katastrofen får köparen inte tillbaka hela sin kostnad. Risken överförs till finansmarknaderna där det finns mer kapital tillgängligt. Sys-temrisker, att finans- och försäkrings-system blivit för sammankopplade, är en allvarlig risk där aktuarier nu söker efter okända samband.

Solvens II är ett EU-direktiv som ska införas 2016. Solvens mäter betalningsförmågan, att bolaget har tillgångar att ersätta sina försäkrings-tagare vid ett försäkringsfall. Syftet med den nya regleringen är att stärka konkurrensen med lika regler för alla bolag och stärka konsumentskyddet. Direktivet reglerar hur stort belopp som måste avsättas för att leva upp till bolagets åtaganden.

Idag har datalagring blivit mycket billigare och allt fler system genererar stora mängder rådata från sociala

medier, sensorer och transaktioner. ”Big data” kan analyseras för bättre prissättning, riskanalys och kun-danpassning. Det ger mer tid för att beräkna komplicerade och okända risker och på så sätt balansera risk och premie.

speciellt för sverige är att premierna hålls låga genom att det behövs få uppgifter för att teckna en försäkring. Inspektioner är dyra och kan kosta 2 000 kronor per tillfälle. Ersättningen kan då sänkas om det visar sig att alla uppgifter inte rap-porterats eller risker inte förebyggts tillräckligt.

Skadeanmälningar rapporteras till det gemensamma skaderegistret, så att inte någon får ut samma ersätt-ning från flera bolag. Försäkrings-bedrägerier höjer premierna för alla. Om försäkringsbolagen får tillgång till mer information kan de lägga till nya bedömningsfaktorer och sänka premierna.

Jämförelsesajter på nätet tydliggör priser och villkor, särskilt för bilför-säkringar som är jämförelsevis dyra och tecknas relativt sällan. Företags- och fastighetsförsäkringar står för en stor del av branschens premieintäkter men säljs via mäklare, därför har inte den marknaden påverkats av internet hittills.

− De stora kostnaderna är fortfarande vattenskador, brand och inbrott, säger Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring. Det lättaste sättet att sänka premierna är att visa försäkringsbolaget att man minskat riskerna, till expempel genom att installera en vattenfelsbrytare i villa eller fritidshus.

Delad risk är lättad riskFörsäkringar blir en allt viktigare del av samhällets krishantering genom att och ge incitament till före-tag och privatpersoner att arbeta förebyggande mot att skador inträffar.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Vattenskador – främsta orsaken till försäkringsskadorDrygt 75 procent av anmälda försäkringsskadorna är relate-rade till vatten. De inträffar of-tast i kök och badrum. Orsaken kan vara läckande rör, läckage i badrum med bristfälligt tät-skikt, läckande anslutningar till tvätt- och diskmaskiner, enligt Brandkontorets vd Torbjörn Callvik.

Antalet anmälda skador är betydligt fler i bostadsrättsför-eningar än i privatägda fastig-heter och fastighetsbolag. Det är inte ovanligt att orsaken till skadan beror på att de boende, framförallt i bostadsrättsfören-ingar, gör egna installationer. Det visar på vikten av att anlita kunnigt fackfolk i samband med installationsarbeten. Ett annat gott råd är att montera skydd under samtliga hushållsmaski-ner så att man lättare kan se eventuella läckage.

Brandskador är inte lika vanliga men ofta betydligt kostsammare. Här gäller enkla regler för att förebygga såsom att ”den som tänder ett ljus släcker”. Nu när julen närmar sig så kan det vara på sin plats att vara extra noggrann. Att inte lämna köket när man lagar mat är en annan viktig punkt.

Brandkontoret är specialise-rat på att försäkra fastigheter i Stockholm. Bolaget ägs av försäkringstagarna och är känt för sin personliga service och målsättning att besöka varje anmäld skada.

Smart faktaUnder 2012 betalade skadeförsäkringsföretagen ut drygt 49 miljarder kronor i ersättning för olika skador.

Lars-Fredrik Andersson. Staffan Moberg.

– Sverige har profilerat sig i flera högprioriterade miljö- och säkerhets-frågor inom IMO, däribland frågan om renare bränslen och effektivare teknik. För att kunna påverka Öster-sjön är det viktigt att Sverige behåller sin starka röst i IMO. Många svenska politiker talar sig varma för att vårda Östersjöns känsliga miljö, men ser inte sambandet mellan vår styrka som sjö-

fartsnation och vårt inflytande i IMO, säger Tryggve Ahlman, sjösäkerhets-ansvarig på Sveriges Redareförening.

Drivande i globala miljö- och säkerhetsfrågorSvensk sjöfart har på senare år posi-tionerat sig inom miljöteknik och sä-kerhet. Svenska rederier är innovativa och ligger långt fram på dessa områ-den, vilket stärker vår internationella konkurrenskraft. Som en konsekvens av snedvridna villkor för sjöfartsindu-strin står denna ställning nu på spel. Sverige är bland annat engagerade i IMO:s regelutvecklingsarbete och är drivande i utvecklingen av ett en-ergi-index (Energy Efficiency Design Index) som styr regler för fartygens konstruktion som ska leda till så ener-

gieffektiva fartyg som möjligt utifrån framtidens mycket restriktiva miljö- och säkerhetskrav. I fem års tid har Redareföreningen och Transportsty-relsen i samverkan skapat en lösning för passagerarfärjor och RoRo fartyg.

– Den svenska sjöfartspolitiken bi-drar till en snedvriden konkurrens mel-lan den svenska handelsflottan och våra grannländers flotta. Den svenska handelsflottan krymper och grannlän-dernas flottor växer. Utvecklingen är alarmerande, om den inte bromsas riskerar Sverige att förlora sin ställning som en sjöfartsnation att räkna med. Det är hög tid att politikerna agerar för att harmonisera sjöfartens villkor i de nordiska länderna, säger Tryggve Ahlman.

Merparten av sjöfartens globala regelverk fattas av FN:s sjöfartsorgan IMO. För att behålla sin trovärdighet i IMO krävs en stark svensk handelsflotta. Svensk sjöfart är beroende av rätt näringspolitiska förutsättningar som gör att Sverige kan befästa sin position som en av världens ledande sjöfartsnationer när det

Svenska rederier har skapat en Miljö- och sjösäkerhetsprestanda i världsklass men näringsvillkoren håller inte EU-standard

kommer till säkerhets- och miljöfrågor.

Tryggve Ahlmansjösäkerhetsansvarig - Sveriges Redareförening

ANNONS

SKYDD MOT IT-ATTACKERFÖRDJUPNING

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

6

Den senaste tiden har hoten mot IT-säkerheten ökat från industrispionage och hackerattacker. När organisatio-ner och enskilda användare förändrar sitt sätt att använda IT behöver även säkerhetslösningarna förändras. Användningen av mobilt internet och sociala medier har ökat antalet angrepp, även om mängden skräppost och phishing har minskat.

Att lägga upp data i molnet, eller att genom virtualisering fördela sin dators resurser till fler samtidiga tillämpningar, medför nya risker för spridning av malware i datorsystemen.

Informationssäkerhet är de åtgärder som vidtas när information läcker ut, förvanskas eller förstörs. Åtgärderna ska säkerställa att infor-

mationen är tillgänglig till sin ägare när den behövs.

– Det gäller att ha en helikop-tervy, säger Per Hellqvist, expert på IT-säkerhetsföretaget Symantec. Då kan information om säkerhetsläget samlas till en databas och genom det avgöra vilket skydd som datasystemet behöver. Best practice är att lägga la-ger på lager av överlappande säkerhet.

säkerhetshot kan handla om obetänksamma ungdomar som vill visa sig duktiga som hackers. Svårare att upptäcka är APT, advanced per-sistent threat, försök att komma åt in-formation från datasystemet på lång sikt. Angriparen installerar i smyg program som under låg profil samlar in och skickar vidare olika slags information. Många dataintrång görs av någon inifrån organisationen som har eller haft omfattande rättigheter i datasystemet. Det finns kopplingar mellan datastölder och organiserad brottslighet.

David Lindahl, IT-säkerhetsfors-kare vid Totalförsvarets forskningsin-stitut, FOI, ser problem på lednings-nivån.

– Ledningsnivån har ofta ännu inte kunskap om säkerhetsfrågor, även en ovilja att lära sig finns. Det är en kulturfråga, menar Lindahl, där säkerhetsarbetet måste ses som lika självklart som att byta till vinterdäck på bilen. Där kan tekniksidan också bli bättre. Ofta berättar tekniker bara vad som är fel, men inte vad som är rätt.

Det skulle enligt Lindahl vara bättre om säkerhetsavdelningen frågar vad användarna vill lösa, och utifrån det underlätta för användarna att göra informerade val.

för att skydda landet mot större dataintrång har regeringen uppdragit åt Försvarets radioanstalt

att utveckla ett tekniskt detekterings- och varningssystem. TDV kan liknas vid ett antivirussystem som kan ge larm om angrepp som kommersiella antivirusfilter inte klarar av att stoppa.

Tillfället gör tjuven och ju mer digitalt aktiva vi blir i samhället desto fler tillfällen ges. IT-säkerhet blir allt viktigare även för små- och med-elstora företag och privatpersoner, om inte annat därför att datorbrotts-lingar och virus kan använda oss som språngbräda in i större system som vi är uppkopplade till.

God säkerhet mot dataintrång behöver även bra kommunikation och samverkan med kunder, anställda och andra nära intressenter kring IT-säkerhet.

IT-säkerhet, att laga nätets maskorNär vårt digital beteende förändras, så förändras även hoten. Digital kris-hantering litar till både teknik och samarbete för att ge användarna ett säkert nät.TEXT WALDEMAR INGDAHL

– Det gäller att ha en helikoptervy och samla information om säkerhetsläget till en databas, säger Per Hellqvist, expert på IT-säkerhet,

Stulen identitetAntalet polisanmälda identitets-stölder ökar. Årligen får polisen in 130 000 anmälningar om kapade identiteter. När allt mer information, som är kopplad till personliga uppgifter, står i register ökar bedrägerimöjlig-heterna som erbjuds identi-tetstjuvarna. Det är en nackdel med samhällets öppenhet, där personuppgifter begärs och lämnas ut i många olika sam-manhang.

Med stulna personliga uppgifter går det att beställa varor, tjänster eller söka och få kredit i offrets namn. Företag kan utsättas för att bedragare använder uppgifterna till att göra förändringar i bolagets styrelse eller adress eller styra om inbetalningar från kunder.

Ett sätt att hantera hotet är dyra investeringar i ny säker-hetsteknik, som införandet av PIN-koder och chip på kredit-korten. Lösningen diskuteras även för ID-kort.

– Personal måste vara för-siktig vid första kontakten med kunden och få in alla uppgifter rätt, säger Per Geijer, säker-hetschef på Svensk Handel. Förtroende byggs över tid, särskilt för e-handel och det är därför viktigt att använda säkra betalningslösningar. Regelver-ket om personuppgifter har stramats åt och varje företag måste ha någon ansvarig för personuppgifterna.

Smart faktaMalware – program som instal-leras utan samtycke för att sabotera.

Phishing – att lura användare att dela med sig av känslig in-formation som kreditkortsnum-mer och lösenord.

Oavsett var du jobbar i världen

kan du alltid vara ”hemma” när

det gäller nätverkssäkerheten.

www.clavister.com

I en turbulent värld där ”Storebror” tar sig friheten att lyssna på

!"#$!%&"'(($!)*&+"%,$&#-&%"!$(&./$#,0,"&1,#&!((&2!&,"&%3,"%*&%'*,$-

2,(%0,3,$!"(/$&%41&2500,$&+"(,6$+(,(,"%&.!"!&2/6(&472&8!*#/$$,"&05%(&

472&8411!#&./$&48,2/$+6!9&:/$&!3&#+6&(+00&4%%&%5&8,$'((!$&3+&1,$&41&

supersäkra nätverk och hur man bygger dem.

»Ledningsnivån har ofta ännu inte kun-skap om säkerhets-frågor, även en ovilja att lära sig finns.David Lindahl

Crisis Commander connect

– appen för krishantering

!"#$%%&#'(()%#*+,# 

krishanteringssystemet  

Crisis Commander på  

App Store för iPhone och  

iPad samt på Google play  

för Android­enheter.

Samarbeta. 

Kommunicera. 

Koordinera.

Tel 08­710 05 10  info@krisledning.se  www.krisledning.se

Beroendet av IT i vårt samhälle är betydligt större än förståelsen av det. IT är en verksamhetskri-

tisk faktor i nästan alla organisationer. En medvetenhet kring vilka IT-baserade funktioner som

verksamheten är beroende av är därför avgörande för att kunna planera effektiva säkerhets-

insatser. En strategisk riskmedvetenhet som är väl förankrad i organisationens övergripande

verksamhetsmål ger en förståelse som sträcker sig från ledningsnivå ner till teknikernivå.

– Vi hjälper våra kunder att förstå och agera på de faktorer som riskerar att hindra verksamheten från

att nå sina mål. T.ex. genomför vi workshops där verksamhetsföreträdare tillsammans med deltagare

från IT delar med sig av varandras perspektiv och uppnår en samsyn på kritiska funktioner och risker.

Vi bistår i analysarbetet som utmynnar i en avstämd, rätt säkerhetsnivå. Det gör att våra kunder kan

lägga resurserna på rätt insatser och fatta beslut om åtgärder som verkligen fyller sitt syfte, säger

Lars Eriksson, riskkonsult på Sourcecom med cirka tjugo års erfarenhet som Informations- och IT-

säkerhetsspecialist.

!"#$%&&'#()*+,-()#./(&0+/1-+'(2"-/1/3'#(&122(-&#'&031-+(#1-+4'/&0#1/3

Han menar att IT-säkerhetsbranschen traditionellt sett fokuserat för mycket på tekniska lösningar och

alltför lite på kärnfrågan; en gedigen analys av vilka funktioner som behöver skyddas och presumtiva

risker kopplade till dessa. Ett verksamhetsstyrt säkerhetsarbete bygger på en nära dialog och sam-

stämmighet mellan verksamhetsledning och IT.

– Vi genomför bland annat GAP-analyser som, med hjälp av interna djupintervjuer kombinerat med

!"#$%&#'()*'$&#$%$)'*+(#'*!,-))"*(."/$!,%)'(.*%&!"*(%(&-#"*0"!&'*."!"!1(2%(3!)4*(5*4$(#3$6"$&(")$'(

&!7*68#39"$!(&'9!(."&!(:*';!%;"(6<&1(=>?(@ABBBC&"*%"$1(D$',7&"$(&-!!"*(/$)*"!(:4(6"(5'#!8*"*(&89(

är mest kritiska för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett säkert ändamålsenligt sätt, exempel-

vis hantering av behörigheter och ändringshantering (Change Management). Både verksamhets- och

IT-ansvariga är engagerade och delaktiga, säger Lars Eriksson.

Synkronisera IT-säkerhetsarbetet med verksamhetens övergripande utveckling

När förståelsen för IT- och verksamhetsrisker ökar kan ledningen göra mer korrekta och ändamålsen-

liga kravställningar till IT-avdelningen/IT-tjänsteleverantören. Sourcecom arbetar utifrån ett GRC-

perspektiv, det står för Governance, Risk och Compliance. Governance

står för styrning av IT- och informationssäkerhet, medan compliance står

för regelefterlevnad. Syftet är att styra riskhanteringen och genom regel-

verk (bl.a. styrdokument) och kontroller säkerställa den krävda nivån för

verksamhets- och affärsmål.

E(F"!(/$$&(&4(94$)'(5G*6",'*(5G*(8*)'$%&'!%8$"*('!!(%$!")*"*'("!!(!76,%)!(

verksamhetsperspektiv i sitt IT-säkerhetsarbete. Inte minst bidrar det till

ökad effektivitet och professionell mognadsutveckling och stärker orga-

nisationen. Det behöver inte vara svårt, grundläggande är ordning och

reda för att uppnå både rätt kvalitet och rätt säkerhet, standardiserade

processer bidrar till att vi styr utfallet av tjänsterna som produceras

säger Lars Eriksson.

Många synergieffekter när IT-säkerhetsarbetet styrs av verksamhetens behov och utveckling

www.sourcecom.se

– jämför priser från ledande fi nansbolag

www.fakturum.se

JÄMFÖR OCH SÄLJ DINA FAKTUROR TILL DEN SOM

BETALAR MEST

FAKTURAKÖP | FAKTURABELÅNING | FACTORING

KRISHANTERINGUTMANING

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

8

Under det kalla krigets dagar fram till 1980-talet utgav Civilförsvars-styrelsen skriften ”Om kriget kom-mer”. Den berättade om hur man som enskild civilist skulle agera i ett krigsläge. Skriften fanns tryckt i alla telefonkataloger. Informa-tionen var knappast fullständig men ingav många trygghet och förtroende. Det verkade rimligt att myndigheterna tänkt på och utarbetat planer för det mesta som skulle kunna hända. Idag verkar kriserna svårare att hantera då de är mer komplicerade. Hur kan man förbereda sig på att tusentals behö-ver hjälp på andra sidan världen, som vid tsunamikatastrofen eller Libanonkriget år 2006?

en kris är ett tillstånd utanför det vanliga som inte kan hanteras med normala resurser. Händelsen drabbar stora delar av samhället och hotar grundläggande funktioner som elförsörjningen, befolkningens hälsa och frihet. Det kan handla om naturkatastrofer, stora olyckor, pandemier, datorhaverier, krig eller terrorattacker.

Krishantering är ett samlingsbe-grepp för de systematiska åtgärder och metoder som samarbetande aktörer vidtar och använder för att förebygga, hantera samt återställa och lära efter krisen. Ansvarsprinci-pen innebär att myndigheterna ska förbereda sig för kriser och att sam-arbeta. Att förebygga skador hindrar lidande och är mer kostnadseffektivt än att behöva begränsa skadorna

av en kris när den redan inträffat. Det flesta sorters olyckor har skett tidigare och går att förbereda sig inför genom övning, utbildning och att minska sårbarheten för samhället som helhet, om något går fel.

lagen om skydd mot olyckor bestämmer hur stat och kommun ska förebygga och handla vid olyckor, men lagen ställer upp vilka mål som ska uppfyllas snarare än vilka regler som ska hållas. Det är för att kommunerna ska kunna anpassa sina förberedelser efter sina egna förutsättningar.

MSB, Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap, ansvarar för frågor om skydd mot olyckor, krisbe-redskap och civilt försvar. Det är ett mycket brett arbete med samordning mellan kommunala räddnings-tjänster och statliga myndigheter, internationellt arbete vid humani-tära katastrofer, samt utbildning för krisinsatser. MSB stödjer FN- eller EU-insatser i utlandet med kompe-tens och personal till vattenrening,

kunskap om samordning av rädd-ningsarbete och för återuppbyggnad.

det är viktigt att kunna bedöma risker och med ledning av dem kunna avgöra vilka åtgärder man ska sätta in.

– Det finns en politisk aspekt där man vill ha hög beredskap kring viktiga objekt som kärnkraftsverk, säger MSB:s kommunikationschef Svante Werger.

Försvarsmakten är också viktig vid krishantering. Förutom att stå

rustad för ett krig, ska Försvarsmak-ten nu öka sin regionala närvaro. Militären ska kunna ge stöd åt poli-sen vid terrordåd och räddningshjälp vid skogsbränder eller oljesanering av stränder.

för att kunna förbättra säkerheten behövs ett samman-hang att se den ur. Systematiskt säkerhetsarbete är ett begrepp för en verksamhets samtliga former av säkerhetsarbete. Det påminner om arbetet med kvalitetsledningssys-tem, där organisationen ställer krav på sig själv att följa en standard för sin verksamhet i hur man planerar, utför, kontrollerar och följer upp en handling.

Trender inom befolkningsutveck-ling, globalisering, miljö, teknik och samhälle kan ändra vad som är ett betydelsefullt hot. Omvärldsanalys svarar på vad som händer, håller ett öppet sinne för det som är svåra att förutse och vilka handlingsalternativ som finns. Från den analysen går det att göra upp planer, bedöma vad de

egna handlingarna kan ge för effekter och ifrån det genomföra en strategi för att möta den nya säkerhetsrisken.

EU är en viktig organisation för krishantering. Generaldirektoraten och de europeiska byråerna arbetar både i Europa och runt om i världen med åtgärder för att förebygga, han-tera och återställa efter kriser. Mark Rhinard forskar om säkerhetssam-arbete inom EU vid Utrikespolitiska Institutet, och konstaterar att det inte finns en gemensam europeisk riskuppfattning. Det behövs mycket relationsbyggande samtalsdiplomati och dialog för att bygga förtroende över tid. Det kan därför vara försent när krisen börjar.

samarbetet i eu sker efter sektor; transporter för sig, infra-struktur för sig och datorhot för sig. Medlemsstaterna bestämmer vad EU ska ha ansvaret för. Exempelvis på smittskyddsområdet har medlem-marna bestämt att smittskydd för djur är en europeisk fråga, men att smittskydd för människor sköts av varje medlemsland.

Det är överskottet på information som gör det svårt att se omvärldens risker lika tydligt som de visades i ”Om kriget kommer”. Informationen behöver riktas mot den enskildes behov, som när UD kunde skicka grupp-sms till alla med svenskt mo-bilabonnemang under evakueringen från Libanon och därmed undvika samma panik som vid tsunamikata-strofen.

Naturkatastofer bli allt vanliga och kräver samlade resurser från samhället.

»Mark Rhinard menar att det inom EU saknas en samlad syn på risk, därmed behövs fler företroendebyggande åtgärder.

»En kris är ett tillstånd utanför det vanliga som inte kan hanteras med normala resurser. Händelsen drab­bar stora delar av samhället och hotar grundläggande funktioner.

»Det finns en politisk aspektdär man vill ha hög beredskap kringviktiga objekt som kärnkraftsverk.Svante Hagman

Om krisen kommer...Krishantering måste se till flera faktorer och under-lätta för samarbete mellan många parter. Ansvarsför-delning och riktad infor-mation förebygger.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Smart faktaI en krissituation tror de flesta att de själva kommer att vara lugna medan alla andra får pa-nik. Den vanligaste reaktionen under en sådan press är dock att människor försöker hjälpa varandra.

Sjöland&�yselius är ett väletablerat konsultföretag som kombinerar verksamhetskunnande med en välutvecklad problemlösande förmåga och gedigen kompetens inom avancerade tekniska system.

Sjöland&�yselius grundades 1989 och anlitas o�a för uppdrag med inriktning mot verksamhetsutveckling och strategi, ledning och styrning, simuleringar samt test och validering.

– Vi axlar o�a ett helhetsansvar för långa uppdrag och tekniskt komplexa leveranser. Vår uppgi� är att få tekniken och verksamheten att fungera tillsammans. Vår bakgrund med systemperspektiv som till exem-pel informationssystem, kommunikationssystem och intelligenta transportsystem är nyckeln i uppdrag för att skapa säkrare och mer tillförlitliga system och lös-ningar, säger Gunilla Rydberg, ansvarig för samhällssä-kerhetsområdet på Sjöland&�yselius.

Specialister på avancerade

tekniska system

Sjöland&�yselius har sitt ursprung som konsultföre-tag med inriktning mot avancerade tekniska system.

– Vår gedigna erfarenhet och expertkompetens inom bland annat utbildningssystem, systemintegra-tion och kommunikation kommer väl till pass inom samhällssäkerhetsområdet, säger Sjöland&�yselius vd Mikael Tjernlund.

– Ett område som vi verkar inom är nödlarmssys-tem för fordon, eCall, där en harmonisering över hela EU är aktuell. Målet för EU är att alla fordon som är inblandade i en tra�kskadehändelse ska kunna få hjälp av närmaste 112-central inom EU. eCall är ett område där teknik, verksamheter, a�ärsmodeller, regler och förordningar samverkar för att få en välfungerande lösning.

– eCall är ett av många uppdrag där vi fokuserar på end-to-end funktionalitet. Ett av våra branschområden är fordonsindustrin där våra konsulter ser till att tjäns-terna fungerar mellan alla aktörer i leveranskedjan. Genom att integrera �era olika verksamhetsmodeller och a�ärsmodeller säkerställer vi att tjänsterna funge-rar, säger Gunilla Rydberg.

Utvecklar träningshjälpmedel

med simuleringsteknik

Sjöland&�yselius erbjuder även lösningar för utbild-ning och träning. Med hjälp av simuleringsteknik går

det att träna på komplicerade procedurer, där misstag är kostbara och träningstillfällena få. Företaget har arbetat med simuleringsbaserade träningshjälpmedel i många år och har bland annat utvecklat �era system åt Försvarsmakten. Systemen och principerna är till nytta även inom samhällssäkerhetsområdet, då situationer som inte går att träna på i verkligheten går att öva i simulerad miljö.

Ser teknikens möjligheter

och verksamheternas behov

– Våra medarbetare har hög kompetens och utbild-ningsnivå och gillar att växa med uppgi�en, enligt Gunilla Rydberg.

– Vi söker ständigt �er innovativa och erfarna med-arbetare som med lyhördhet också bidrar till att våra uppdragsgivare vidareutvecklas. Genom att visa på tekniska systemlösningar som ser till såväl dagens som framtidens behov kan våra kunder få försprång och ta de tekniksprång som behövs för att vara i framkant i sina verksamheter och branscher.

www.st.se/bli-en-av-oss/lediga-jobb/

Sjöland&Thyselius kombinerar verksamhetskompetens med avancerade tekniska lösningar

Compliance Portal– nästa generations GRC-verktyg för säkerhetsstyrning

”Cybercoms metod innebär stora besparingar för SL eftersom vi hela tiden strävar efter att upprätthålla en tillfredsställande säkerhetsnivå, varken mer eller mindre. Den synlighet för vår säkerhetsstatus som Compliance Portal erbjuder är ett bevis på det.”

Torsten Regenholz, informations- och it-säkerhetschef, Stockholms Läns Landsting, Trafikförvaltningen.

cybe

rcom

.com

Cybercom Compliance Portal stödjer innovativa processer inom kravuppfyllnad genom interaktiv kravhantering och visar status på verksamhetens säkerhet i realtid – ett modernt verktyg för Governance, Risk and Compliance. För mer info, kontakta Mikael Sundberg, mikael.sundberg@cybercom.com, 070–575 39 05.

www.complianceportal.se

Cybercom 251x183.indd 1 2013-12-03 16.19

PROFILINTERVJU

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

10

Försvarsminister Karin Enström sitter i en fåtölj i hörnrummet på för-svarsdepartementet på Jakobsgatan i centrala Stockholm. I ett fulltecknat schema har hon tillfälle att tala med oss om sin och regeringens syn på krishantering.

Vilka är de viktigaste punkterna i regeringens politik inom försvarets och samhällets krisberedskap?

– Regeringen har tre priorite-ringar; att stärka samhällets robusthet i kristid, fortsätta den pågående försvarsreformen och att ta ut rikt-ningen för ett nytt försvarsbeslut till 2015.

Vilka är målen med regeringens syn på säkerhet?

– Målen är fastlagda inom ramen för riksdagens försvarsbeslut 2009. Medborgarna ska uppleva att de är säkra och trygga. De ska även få hjälp om de behöver det. Omvärlden förändras så vi behöver ständigt vara beredda på en bredare syn på vad som är säkerhet. Regeringen har där-för inrättat ett kansli som är redo för krishantering 24 timmar om dygnet.

Vilka hot finns för närvarande och inom en nära framtid mot samhällets säkerhet?

– Terrorism och organiserad brottslighet är ständigt närvarande hot mot det öppna samhället. Dessa

nya hot är allvarliga men vi får inte glömma bort att förbereda oss för de mer traditionella hoten.

Vilka är de viktigaste medlen för att bemöta dessa hot?

− Det är angeläget att stärka förutsättningarna för samverkan och att förbättra områden som ordning, hälsa och säkerhet. Det viktigaste medlet är att samla de offentligt fi-nansierade resurserna hos Myndighe-ten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och landstingen för att använda dem så effektivt som möjligt.

Hur ser läget ut nu för de olika myn-digheterna inom området?

− Läget är bättre inom krisbered-skapen än 2006 genom att vi, i och med det senaste försvarsbeslutet, återupptar den civila försvarspla-neringen. Även det civila samhället kan nu bidra med förslag. Vi är inte

färdiga, men har kommit en bra bit på vägen.

Under hösten har det genomförts en serie samråd med lokala företrädare för regeringspartierna på olika plat-ser i Sverige för att diskutera frågor inför regeringens proposition till våren. Hur har samråden avlöpt?

− Kriser inträffar alltid i en kom-mun, på det lokala planet. Det var viktigt att få se hur olika kommuner möter kriser beroende på sina skilda förutsättningar. Jag har sett intres-santa utvecklingar som Trygghetens hus i Östersund, där krishanteringen samlats under samma tak med bland annat polisen, SOS Alarm, räddnings-tjänsten, Åklagarmyndigheten och tullen. Hjälporganen kan samordna sina lägesbilder genom att göra morgonuppdateringar och veckoge-nomgångar. Räddningstjänst Syd i Lund har arbetat med att förebygga olyckor genom att sprida kunskap om bränder med hembesök. Det har stärkt förtroendet för räddningstjäns-ten särskilt i socialt utsatta områden vilket lett till färre bränder.

Vad kan "nya" Försvarsmakten till-föra i samhällets krisberedskap?

− Försvarsmakten har tillgång till välutbildad personal och har materiel som kan sättas in i krisberedskap. Vi måste använda samhällets samlade resurser så effektivt som möjlig även

Samverkan bemöter krisenSamverkan mellan myndigheter och medborgarens egna ansvar löser kriser i en allt mer komplex världTEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO MONA BOHOLM

» Terrorism och organiseradbrotts lighet är stän-digt närvarandehot mot det öppna samhället.

– Genom hembesök har räddningstjänsten lyckats förebygga olyckor och stärkt sitt förtroende, menar försvarsminister Karin Enström.

Ganeida Security Consulting AB är ett privat säkerhets-

företag med expertis inom bakgrundskontroller, due

diligence och spaning.

!"#$%&'#()%*#'#+&$,(&-#-./0&-1&21-.'3,"4-5&'#6$4%-*'$#&hjälper vi företag och offentlig förvaltning att fatta korrekta

och kostnadsbesparande beslut

vilket borgar för långsiktig

trygghet och effektivitet.

För vår duglighet nominerades

Ganeida Security Consulting

år 2013 till Security Awards i

2-*"+$4'#&74"*0&8)2"4("*04$$2'"9

Kontakta oss gärna för mer information08-533 340 20 . info@ganeida.se . www.ganeida.se

Vår kompetens och vårt engagemang  

skapar försvarsförmåga 

Med teknisk och affärsmässig kompetens förser vi det svenska försvaret med produkter, system och tjänster.

!"#$%&#'$()*'#+),'#)$-../$/,0#'$1,%)2345.6/("74568),)#$5$*)$/9:..'.*)$028$30(94);'$9#07)3,$%5$*#5%)#<$(&.6'$5$5.,)#.',50.)44$(547"=

Besök oss på www.fmv.se

– Genom hembesök har räddningstjänsten lyckats förebygga olyckor och stärkt sitt förtroende, menar försvarsminister Karin Enström.

PROFILINTERVJU

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

11

Egna förberedelser och återbetalningDen kanadensiska staten driver kampanjen ”Get prepared” för att uppmuntra alla medborgare att vara tillräckligt förberedda på ett nödläge, så att rädd-ningstjänsten kan koncentrera sig på dem i störst nöd. På kampanjens hemsida anges vad som kan behövas för att klara sig i 72 timmar i ett nödläge, utan assistans. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har en rådgivande webb-sida (http://www.dinsakerhet.se/) om medborgarnas rättig-heter i ett nödläge och hur ett nödläge kan förebyggas.

Sedan 2010 finns en lag om konsulär assistens. Staten bär fortfarande ansvaret för katastrofinsatser till svenska medborgare utomlands, men den som får hjälp ska ersätta staten för kostnader som upp-stått under evakuering eller vård. Kostnaderna täcks av reseförsäkringen.

Återbetalningsskyldighet för räddningstjänster finns i många europeiska länder, särskilt genom en sannolikhetsklausul. Om man ger sig in i en miljö som innebär större risker ställs det mycket högre krav än i den vanliga vardagen. Den som rå-kar illa ut i ett känt lavinområde i Alperna kan mycket väl kan få betala en dyr räddningsräkning. I Sverige påminner Fjällrädd-ningens och Sjöräddningssäll-skapets begränsade ansvar vid räddningsinsatser om detta.

till andra funktioner, så att till exem-pel militären kan ge stöd till polisen med helikoptrar. Lagrummet finns redan och hemvärnet gör exempelvis goda insatser vid naturkatastrofer eller i sökandet efter försvunna personer.

Vilka framtida möjligheter och utmaningar finns för krishanterings-systemet?

− Det står på en bra grund med ansvarsprincipen. För att stärka kris-hanteringen behövs också fler risk- och sårbarhetsanalyser för att göra upp planer. Det behövs övningar och tydlig ansvaretfördelning, vem man ska ringa till i ett nödläge. Även den enskildes ansvar behöver ses igenom, för att öka riskmedve-tenheten att vara förberedd vid ett krisläge. I Kanada har regeringen gått ut med att varje medborgare bör kunna klara sig själv i 72 timmar i ett krisläge. Vilken beredskap bör man själv ha? Ska det vara informa-tion eller krav och förväntningar? Vi får återkomma till ett detaljerat förslag. Globala hjälpinsatser är också en ansvarsfråga om hur långt statens ansvar sträcker sig, medbor-gare kan behöva vara beredd på att bli ersättningsskyldiga för statens utlägg. SNAM (förf. amn. Svenska Nationella Ambulansflyget) är en ny resurs hos MSB. Genom ett kontrakt med SAS för planet och Västerbot-tens läns landsting för vården kan man flyga hem skadade.

Vilka nya utmaningar tillkommer genom det stärkta kravet på infor-

mationssäkerhet och krishantering i utlandet?

− Dagens samhälle kräver bered-skap för IT-incidenter, oavsett om de har sitt ursprung i tekniska fel, den mänskliga faktorn eller medvetet fientliga handlingar. Samhället är i större utsträckning baserat på internetlösningar för samhällsviktiga funktioner. Att öka förmågan att förebygga och hantera IT-incidenter och angrepp är inte en uppgift för en enskild aktör. Detta är något som såväl privata som offentliga aktörer måste bidra till. Det är tillsammans som vi bygger ett robustare samhälle.

Vilka möjligheter finns framöver för det svenska näringslivet inom krisbe-redskapen?

− Vi måste alla ta ansvar för att vårt samhälle ska klara av kriser, detta gäller individer och myndighe-ter men även företag. Alla är vi bero-ende av att samhället fungerar så bra som möjligt och självfallet kan även privata företag spela en roll i detta.

» För att stärka krishanteringen behövs fler risk- och sårbarhetsanalyser.

Smart faktaNamn: Karin Enström, 47 år, riksdagsledamot för Modera-terna. Försvarsminister sedan 2012, i riksdagen sedan 1998. Ordförande för utrikesutskottet 2010-2012. Hon var ledamot i försvarsutskottet 2002–2010 samt ordförande för Försvars-beredningen mellan 2008-2012. Enström är yrkesofficer och kapten i amfibiekåren.

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

12

LARM OCH ÖVERVAKNINGÖVERBLICK

– Säkerhetsbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte där analog teknik ersätts av digitala motsvarig-heter. Skiftet berör alla typer av fysisk säkerhetsutrustning, exempelvis larm, övervakningskameror och passer-system, säger Mikael Johansson, kom-munikationsansvarig på branschor-ganisationen Säkerhetsbranschen.

Den digitala säkerhetstekniken är i allmänhet tillräckligt smart för att avgöra om en händelse är ofarlig eller om man bör tillkalla hjälp. Analoga brandlarm är ofta begränsade till att detektera rök, medan digitala brand-larm också kan avgöra om rökut-vecklingen är tillräcklig kraftig för att kontakta såväl polis som brandkår.

– En tydlig trend är att allt fler fö-retag föredrar ”Secutity as a service”, vilket innebär att man köper en funk-tion i form av en tjänst snarare än en specifik teknisk lösning. En av förde-larna med ”Security as a service” är att företagen själva slipper ansvara för den tekniska utrustningen, vilket är en fördel i och med att den tekniska utvecklingen går fort på säkerhets-området, säger Mikael Johansson.

svenska företag är överlag bra på att investera i larm- och över-

vakningsutrustning. Insatserna sker dock inte så systematiskt som man skulle kunna önska. Mikael Johans-son anser att företag bör betrakta sitt förebyggande säkerhetsarbete som en investering snarare än en kostnad och att ett konsekvent och systematiskt säkerhetsarbete utgör grunden för ett effektivt säkerhetsarbete i alla företag, oavsett bransch.

– Systematiskt arbete har histo-riskt sett inte varit säkerhetsbran-schens starka sida. Brandskyddarbete och IT-säkerhet är exempel på områ-den som i betydligt större utsträck-ning systematiseras.

på senare år har allt fler företag blivit medvetna om vikten av att göra en omsorgsfull analys av de säkerhetsföretag man väljer att anlita. Ett antal konkurser, däribland det omskrivna värdetransportföretaget Panaxia, har gjort företagen smärt-samt medvetna om vilka konse-kvenser en konkursad leverantör på säkerhetsområdet kan medföra.

Företag som har egna säkerhets-

chefer bedriver ofta redan i dagsläget ett systematiskt säkerhetsarbete. Samtidigt saknar många företag säkerhetschefer. Mikael Johans-son rekommenderar företag som vill strukturera upp sitt förebyg-gande säkerhetsarbete att utse lokala säkerhetsombud på företaget och att, vid behov, ta hjälp av en konsult som kan ta ett helhetsgrepp på och bidra till en grundstruktur för företagets samlade säkerhetsarbete.

– Hotbilden förändras stän-digt. Satsa därför på att analysera verksamhetens säkerhetsbehov minst en gång per år. En välfungerande incidentrapportering är en avgörande komponent i företagets förebyg-gande säkerhetsarbete. Se till att de incidenter som inträffar åtgärdas och analyseras så de inte upprepas i onödan, säger Mikael Johansson.

den intelligenta säkerhets-tekniken bidrar också till att effektivisera företags säkerhetsarbete. Ett sådant exempel är övervaknings-kameror som analyserar den aktivitet

som försiggår inom bevakningsom-rådet.

Smarta övervakningskameror utanför skolor kan exempelvis skilja mellan en person som promenerar tvärs över skolgården och en person som försöker sätta eld på skolan. Det gör att man i viss utsträckning kan minska behovet av manuell bevak-ning i form av väktare.

det viktiga förebyggande brandskyddsarbetet riskerar att hamna mellan stolarna på många företag. Det beror, enligt Mikael Johansson, på att kännedomen om ansvarsfördelningen mellan hyresgäst och fastighetsägare ibland är bristfäl-lig. Lagen säger att fastighetsägaren ansvarar för att fastigheten omfattas av ett systematiskt brandskyddsar-bete.

Det är i allmänhet hyresgästerna, alltså företagen, som orsakar bränder-na genom att exempelvis lämna kvar ett blinkande lysrör när man lämnar kontoret på kvällen eller glömma stänga av en maskin eller spisplatta. Företag gör därför klokt i att infor-mera sig om vem som ansvarar för det systematiska brandskyddsarbetet och säkerställa att ett sådant arbete bedrivs.

Företag kan göra mycket för att effektivisera och strukturera sitt förebyg-gande säkerhetsarbete. Ett systematiserat säker-hetsarbete tar ett hel-hetsgrepp om företagets säkerhetsbehov. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Säkerhetsbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte där analog teknik ersätts av digitala motsvarigheter. Skiftet berör alla typer av fysisk säkerhetsutrustning, exempelvis larm, övervakningskameror och passersystem, säger Mikael Johansson

Systematiserat säkerhetsarbete identifierar tidiga risker

Många upplever att brottsligheten har ökatTrots att Brottsförebyggande rådets statistik visar att brotts-ligheten i Sverige har minskat de senaste åren upplever mer än hälften av befolkningen snarare att den har ökat.

Undersökningen, som genom-förts av TNS Sifo på uppdrag av säkerhetsföretaget Stanley Security Solutions, visar att svenskarna oroar sig mest för överfall, inbrott och rån. Oron för att något av dessa brott ska inträffa är något större i Stockholm än i andra delar av landet. 64,7 procent upplever att brottsligheten har ökat. Un-dersökningen visar att de flesta känner sig tryggare på jobbet än hemma, drygt 71 procent känner sig trygga eller mycket trygga på sin arbetsplats.

På frågan vad som kan få deltagarna i undersökningen att känna sig tryggare svarade 39 procent ”civilt engagemang”. Nästan lika många, drygt 36 procent, ansåg att mer resurser till polisen kan öka deras trygg-het. 20 procent angav att larm och övervakningskameror skul-le kunna göra dem tryggare.

Undersökningen visar på en hög acceptans för över-vakningskameror. Drygt 45 procent bryr sig inte om att det finns övervakningskameror i offentliga miljöer, medan drygt 59 procent tycker att det är okej med övervakningskameror så länge de dem.

Några siffror ur undersökningen (representerar hela landet)

Vad skulle få dig att känna dig tryggare i din närmiljö?

Mer civilt engagemang 39,0%

Mer resurser till ordningsmak-ten 36,3%

Fler poliser 34,1%

Hårdare lagar och regler när det gäller hot, våld och andra brott 31,8%

Tekniska lösningar som larm och övervakningskameror 20,1%

Upplever du ökad brottslighet i samhället?

Ja 64,7%

Nej 20,8%

Vilken brottslighet oroar dig mest:

Överfall 46,4%

Inbrott 18,3%

Databrott 10,2%

Rån 9,6%

Stöld 3,4%

Smart faktaPå senare tid har användbara webbaserade stöd till företag, som vill systematisera sitt säkerhetsarbete, lanserats. Ett stort företagshälsovårdsföre-tag har exempelvis lanserat en databas med checklistor och tips.

»Hotbilden förändras ständigt. Satsa därför på att analysera verksam-hetens säkerhetsbehov minst en gång per år.” Mikael Johansson

»Smarta övervakningskameror utanför skolor kan exempelvis skilja mellan en person som promenerar tvärs över skolgården och en person som försöker sätta eld på skolan.

Med företag och kommuner som kunder är vi Sveriges största leverantör av personlarm. Vi tar hand om våra kunder och ser till att kvalitet, utbildning och support håller absolut högsta nivå.

För kontakt:Sensec AB

08-51 00 54 00personlarm@sensec.se

www.sensec.se

Inom Projektelkoncernen har vi valt att specialisera oss på några av fastighe-

tens viktigaste installationer och system. De flesta av dessa installationer är

kritiska för både fastigheten och människorna som vistas i den. Vi vill jämföra

dessa system med människans blodomlopp. När allt fungerar mår huset bra

och människorna som vistas i byggnaden trivs. Vi trivs bäst när vi får vara hjär-

tat i byggprocessen. Då kan vi syresätta projektet med kreativa tankar och se

till att både förnuft och känsla får plats i de beslut som fattas.

Hjärtat ibyggprocessen!

El- & kraftsystem, reservkraft- & UPS-system, belysningssystem,

säkerhetssystem, telesystem, brandskyddsprojektering,

sprinklerprojektering, riskanalyser, transportsystem,

energieffektivisering, termografering, elmiljösystem,

nätanalysering, åskskyddsystem, AV-system,

styr & övervakningssystem.

www.projektel.sewww.brandgruppen.se

VI HJÄLPER DIG ATT JÄMFÖRA FACTORINGBOLAG

OCH VÄLJA RÄTT AVTAL

FAKTURAKÖP | FAKTURABELÅNING | FACTORING

www.fakturum.se

NYSMART

TJÄNST

EXPERTPANELFOKUS

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

14

Varför bör företag investera i säkerhetsut-bildningar?

– De formella kraven har ökat för såväl säkerhetschefer som andra säkerhetsmedar-betare. Numera kräver många arbetsgivare diplom och certifikat som ger en tyngd åt individens kompetens. Vi ser även att säkerhetsarbetet kräver att man tillämpar ett strategiskt tillvägagångssätt och har ett helhetsperspektiv som är lösningsorienterat snarare än produktorienterat. Då kan en kortare spetsutbildning eller en längre sä-kerhetsutbildning för säkerhetschefer, stärka företagets och individens kompetens.

Hur har efterfrågan på säkerhetsutbildningar förändrats?

– Leverantörer inom säkerhet säljer inte längre enbart fysiska skydd, de säljer en tjänst och ett helhetsupplägg som baseras på problemlösning. Idag krävs även ett övergripande riskanalysperspektiv för att göra det möjligt att knyta ihop företagets säkerhetsarbete med konkret affärsnytta och verksamhetens mål. Det gäller också att ligga i framkant när nya normer och standarder revideras, tillfälliga kurser med nyheterna efterfrågas omgående. Dessa övergripande trender avspeglas förstås i efterfrågan på utbildning.

Hur ser kundkraven ut vad gäller säkerhets-utbildningar?

– Allt fler företag väljer en skräddarsydd utbildning som svarar upp till verksamhe-tens specifika krav och ger flera medarbetare en gemensam plattform. Det ställer krav på en nära dialog med utbildningsarrangören kring mål och förväntningar på utbildning-en. Många kunder efterlyser också en ökad förståelse för hur ett aktivt förebyggande sä-kerhetsarbete kan bidra till organisationens mål och resultat.

Vad bör organisationer tänka på när de väljer brandväggslösningar?

– Sträva efter att överblicka den totala kostnaden för lösningen. Ibland fokuserar man så mycket på hårdvarukostnaden att man inte får grepp om totalkostnaden för såväl hårdvara som mjukvara. Ställ kontroll-frågor till leverantören så du säkert vet vad som ingår i priset och vad som eventuellt tillkommer.

Hur gör man en bra investering?– Fundera på om du föredrar en svensk

eller en internationell leverantör. En fördel med att välja en svensk leverantör är att de ofta kan erbjuda svensk och lättillgänglig support på dagtid. Svenska aktörers pro-duktutveckling utgår dessutom i allmänhet från svenska organisationers behov. Investera utifrån ett långsiktigt perspektiv, lösningen ska kunna anpassas utifrån organisationens förändringar.

Vad bör man ha i åtanke utifrån ett tekniskt perspektiv?

– Välj en lösning som avgränsar era in-terna resurser och skapar säkra brandväggar mellan olika verksamheter. En kommun kan exempelvis behöva tekniska avgränsningar mellan skolor och administrativa enheter, det minskar risken att obehöriga tar sig in i systemet.

Varför är ett robust nät för tv- och radiosändningar avgörande i samband med händelser samhällshändelser?

– Radio och tv är avgörande för att nå ut med information till medborgarna vid en kris, en naturkatastrof eller andra händelser som berör många. Radio är kanske det allra viktigaste krismediet eftersom man kan lyssna på det även utan ström, exempelvis via batteri eller i bilen.

Hur säkerställer man att nätet är robust?– Det handlar bland annat om att

kombinera olika tekniska lösningar som klarar olika typer av påfrestningar. Man kan exempelvis kombinera fiber och radiolänk samt ha dieseldrivna reservelverk och bat-terier som backup om elnätet inte skulle fungera som det ska. Ytterligare ett viktigt komplement är mobila reservelverk, sän-dare och master som kan transporteras till de platser där utrustningen är ur funktion.

Vilken redundans och beredskap finns vid nätfel?

– Vi har en övervakningscentral som året runt, dygnet runt kan identifiera tekniska fel. Vår rikstäckande serviceorga-nisation säkerställer att nätfel åtgärdas och nätet så snart som möjligt kan återgå till normalt driftläge. Nätverken har dess-utom redundans, om en kraftstation eller liknande är ur funktion tas ett reservag-gregat i bruk. Om ett nätfel inträffar är det viktigt att ha god planering, en strukture-rad krisorganisation men framförallt en företagskultur där det finns en vilja och ett engagemang hos medarbetarna att snabbt åtgärda felet.

Varför bör företag involvera en risk- eller brandingenjör på ett tidigt stadium i samband med ny- eller ombyggnationsprojekt?

– Företag som anlitar en brand- och risk-ingenjör, som kan samverka med arkitekten redan i samband med projekteringsfasen, kan spara mycket tid och pengar genom att ta ett samlat grepp om de säkerhetssystem som behövs i fastigheten. Många företag anser att brandskydd- och säkerhetstekniska åtgärder är kostsamma, men om man börjar fundera på dessa teknikinstallationer i ett tidigt skede kan man ofta hålla kostnaderna nere.

Vilka krav kan man ställa på ett kompetent installatörsföretag?

– Företaget ska ha en gedigen dokumen-terad erfarenhet av olika typer av projekt som kan överföras på framtida uppdrag. De ska ha kännedom om tekniska lösningar som förekommer i samband med bygg- och moderniseringsprojekt, såväl nationellt som internationellt. Företagets konsulter ska ha kompetens kring innovationer på markna-den och ha koll på senaste nytt vad gäller smarta och effektiva tekniska lösningar.

Hur åstadkommer man kostnadseffektiva säkerhetssystemslösningar i ny- eller om-byggda fastigheter?

– Anlita erfarna ingenjörer som är upp-daterade kring gällande byggregler och kan föreslå olika installationsmöjligheter. Välj ett företag som inte har egenintressen i olika typer av system och leverantörer och därmed kan agera oberoende rådgivare. Om kon-struktörerna är certifierade inom sitt område, exempelvis Sprinkler, Brandlarm, CCTV och inbrottslarm, är det förstås en fördel.

Maria Dahlstedt,

ansvarig för genomförande av utbildningar på SSF Stöldskyddsfören-ingen.

Jonas Herner,

försäljningschef på Clavister

Stefan Steijnick,

driftsdirektör på Teracom

Johan Renvall,

vd för Brandgruppen och vice vd för Projektel

Visst kan tankten på en väpnad konflikt

kännas avlägsen. Men du som känner till vad

som händer runt om i världen vet det lika bra

som vi: det finns aldrig några garantier för fred.

Skulle det värsta inträffa har du som fastighets-

ägare ett stort ansvar - att erbjuda välfungerande

och säkra skyddsrum.

Underhållet av skyddsrummen, ett ansvar som

ligger i fastighetsägarnas händer, är mycket

bristfälligt. Den statliga myndigheten MSB

inspekterar att skyddsrummen uppfyller statens

krav på kvalitet och säkerhet. Brott mot

regelverket kan leda till åtal enligt brottsbalken.

Lyckligtvis är det lätt att ta reda på om

ditt skyddsrum är i fullgott skick. Det enda

du behöver göra är att kontakta Skyddsprodukter

i Sverige AB för kostnadsfri rådgivning.

Vi hjälper dig även att tolka lagtexter, juridiska

dokument och besiktningsprotokoll från

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

(fd Räddningsverket).

Som fastighetsägare ansvarar du för att

skyddsrummet uppfyller rådande krav.

Kontakta oss inför stambyte, renovering eller köp

av fastighet!

Skyddsprodukter

Hoppas du är beredd.

FAKTA!  Det finns 65 000 skyddsrum i Sverige, värda 200 miljarder SEK

!  Sedan 30-talet har man med statliga medel byggt skyddsrum. De stora volymerna  

  skyddsrum byggdes 1945-75, därefter byggdes nya fram till år 2000.  

!  Fastighetsägare har skyldighet att kontrollera sina skyddsrum och hålla dessa i  

  skick. Brott mot regelverket kan leda till åtal enligt brottsbalken.

Telefon: 040 - 94 40 30

E-post: info@skyddsrum.eu

www. skyddsrum.eu

skyddsprodukter_annons_ny.indd 1 2013-12-02 10:09:43

SAMVERKANFÖRDJUPNING

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

16 16

LÖSNINGAR FÖR VERKSAMHETSKRITISK KOMMUNIKATIONSom exklusiv leverantör av Motorolas Rakelmobiler och 35 års erfarenhet av verksamhetskritisk kommunikation kan vi garantera en optimal lösning för just er verksamhet. I såväl vardag som kris.

Våra lösningar ansvarar för kommunikationen hos bland andra.

• Strängnäs kommun • Svenska Kraftnät • Göteborg Energi • OKG •

0303-24 60 00 | www.celab.se | info@celab.se

– Samhällets krisberedskap vilar på ansvarsprincipen, som innebär att alla kommuner, myndigheter, företag och andra aktörer ansvarar för att den verksamhet man bedriver kan fortgå även i händelse av en kris som hotar viktiga samhällsfunktioner, säger Svante Werger, kommunika-tionsdirektör på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kriser berör ofta många aktörer och förutsätter samverkan. Reger-ingen har därför infört ett geogra-fiskt områdesansvar som kan delas upp på lokal, regional och nationell nivå. På lokal nivå har kommunerna samordningsansvaret i samband med kriser, medan länsstyrelserna koor-dinerar insatser på regional nivå. På nationell nivå ansvarar regeringen, genom myndigheter som MSB, för insatserna.

för att underlätta kommuni-kationen i samband med olika typer av kriser finns flera tekniska samver-kanssystem, bland annat Rakel och WIS, webbaserat informationssystem.

– Rakel används i dagsläget i första hand av blåljusmyndigheter men kan även användas av andra offentliga och privata aktörer i sam-

band med en kris. Det är ett stabilt radiokommunikationssystem som kan användas både lokalt, regionalt och nationellt. De flesta offentliga aktörer är anslutna till WIS, som används vid kommunikation mellan olika aktörer, säger Svante Werger.

Utöver samhällets generella kris-beredskap finns även ett antal mer specialiserade samverkansforum, exempelvis nationella pandemigrup-pen, som leds av Socialstyrelsen och Samverkansrådet mot terrorism, som leds av Säkerhetspolisen.

msb ansvarar även för krisinformation.se, en portal som sedan 2008 samlar krisrelaterade nyheter och information från olika

myndigheter. Portalen vänder sig till allmänheten och syftar bland annat till att samla krisrelaterad informa-tion på ett och samma ställe. Här ska man kunna få svar på alla frågeställ-ningar som berör samhällskriser, oavsett vilken myndighet som kan besvara dem. Informationen kan beröra såväl akuta samhällskriser som varningar till allmänheten, exempelvis i samband med att SMHI indikerar ett annalkande oväder eller stigande vattennivåer i samband med vårfloder. I samband med svinin-fluensan och askmolnet över Island, som resulterade i stora störningar för flygtrafiken, fungerade krisinforma-tion.se som en övergripande och sammanhållen informationskälla.

– Sverige är överlag bra på att samverka över sektorsgränserna och har på så sätt arbetat upp en god beredskap för att hantera såväl väntade som oväntade händelser. Vår förmåga att på kort tid mobilisera samverkansresurser har förstärkts på senare år. En utmaning är att vårt samhälle i stor utsträckning kan beskrivas som ett ”just in time”-sam-hälle, vilket innebär att vi inte har så stora reserver att ta av i händelse av en kris. Ett sådant exempel är lager i livsmedelsaffärer. I händelse av en kris skulle dessa livsmedelslager ta slut på en eller ett par dagar, säger Svante Werger.

sedan ett drygt år tillbaka sammankallar MSB varje vecka myndigheter till samverkansmöten, där aktuella kriser och hot avhandlas. Mötena är ett sätt att hålla krisbe-redskapen och krishanteringsorgani-sationen i trim. Det sänker tröskeln till handling och tydliggör olika aktörers roll i händelse av en akut kris. I samband med händelser som kan hota kritiska samhällsfunktioner sammankallar man till samverkans-konferenser, där de berörda offentliga aktörerna planerar och diskuterar hur eventuella insatser kan se ut. Det kan gälla alltifrån allvarliga kriser till störningar i telekommunika-tion, dricksvattenförsörjning eller i trafiksystem.

Effektiv krishantering kräver nationell samverkanNär kriser inträffar finns en ansvarsfördelning som gör att insatser snabbt kan mobiliseras och informa-tionen till allmänheten kan tydliggöras. Ansvaret för krishantering ligger på hela samhället och samordnas i huvudsak av offentliga aktörer.TEXT ANNIKA WIHLBORG

FOTO MSB BILDBANK

Sverige är överlag bra på att samverka över sektorsgränserna och har på så sätt arbetat upp en god beredskap för att hantera såväl väntade som oväntade händelser, säger Svante Werger.

Förberedd på det oväntadeKaskadeffekten är när en kedja av händelser blir utlösta av antingen en direkt eller indirekt påverkan. Så många samhälls-funktioner är kopplade till varandra att påverkan från en liten händelse kan sprida sig till många andra system. Sårbar-heten är tydlig när man tänker hur beroende många system är av elektricitet och IT.

Forskare försöker mäta konsekvenser och sårbarhet. Riskerna åskådliggörs ofta i trädstrukturer, så kallade hän-delseträd. Genom modellerna kan rätt information ges till rätt person i rätt tid. Ett exempel på verktyg för att samordna rädd-ningstjänst och myndigheter är WIS, nationellt webbaserat informationssystem, som även är en erfarenhetsdatabank som kan förebygga kriser.

Anders Lönnermark på SP Sveriges Tekniska Forsknings-institut har fått ett planerings-bidrag från MSB för en ansökan till EU:s sjunde ramprogram. Projektet ”Modelling of depen-dencies and cascading effects for emergency management in crisis situations” (CascEff) ska ta fram bättre verktyg för kris-hantering vid kaskadeffekter.

– Vi avser studera tidigare olyckor och modellera effekter-na för att man ska kunna han-tera situationen rätt, berättar han. CascEff ska även studera hur sociala medier påverkar. Planerat startdatum är den 1 februari 2014 för att löpa över tre år.

Smart faktaMSB är en myndighet vars uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. De arbetar såväl fö-rebyggande som med insatser när kriser väl inträffar.

Varför behöver man ett nyckelhanterings system?

Nycklar skall förvaras påett säkert ställeNycklarna bör användasav rätt personKontroll på nycklar ochanvändareSpåranyckelanvändningenInventering av nycklarAlltid aktuell informationom samtliga nycklar

SäkerhetVarje nyckel är säkradgenom lås och RFID-transpondrar.Tillgången till nycklarnasäkras genom personligakoder och kort.

Vad kan ett intelligent nyckel-hanteringssystem göra för dig?

Du vet var dina nycklar

Du vet vem somanvänder denHåller reda påanvändningenHanteraranvändarrättigheterAdministrerar användare,kort och nycklarAnvändarna har åtkomstendast till de nycklar defår användaVisar rapporterSäker förvaringKan hantera nycklar i

byggnader ochkontor.

Vem har behov av ett nyckelhanteringssystem?

BankerStatliga institutionerKraftverkHotell, vandrarhem, spaKonferens anläggningarUniversitet och högskolorSpel industrierFöretags anläggningarFastighetsförvaltningSäkerhets företagBil- och fordons försäljareBil uthyrare och s.k. Fleetmanagement användareSjukhus ochhälsoanläggningarOch många

Världens smartaste nyckelskåp!

Nyckelhantering

” V em tog nyckeln och när?”

Problemet med nycklarNycklar används av fel personNycklar lånas och lånas utDom tappas bort och hittas av fel personerMan glömmer att lämna tillbaka domObjekt blir tillgängliga för fel personerOm personer har tillgång till sammanyckel – hur vet man vem som har den?

LösningenEtt bra och enkelt förvarningssystem förnycklar och värdesakerLätt att hitta rätt nyckel genom informationoch positions lamporAnvändarvänlig tillgång genom koder och/eller RFID baserade ID-kortEtt automatiskt återlämningssystem medregistrering av nyckelplatser på displayeroch loggarBidrar till lägre kostnader – färre förloradenycklar leder till mindre besvär ochkostnaderFörbättrarNyckeltillgången är fullt kontrollerbar

Hantera värdesakerTillgång inte bara till nycklar utan ocksåvärdefulla objektKan förses med lådor för verktyg, mobiler,ID-kort, dokument m mAnvänd samma koder och ID-kort för att fåtillgång till både nycklar och objekt

SäkerhetDu vet alltid när en nyckel togs ut ochlämnades tillbaka.Individuella rättigheter kan föralla användare.Kontroll över användningsfrekvensen förvarje individuell nyckel.Aktivering av alarm för uteblivna ellerförsenade nycklar.Säker förvaring i skåp.

FördelarTransaktioner i Realtid.Direktaccess till alla kabinett och till allanycklar och lådor.Praktisk tillgänglighet vid alla tider.Utbyggbart – Välj det antal nyckel-positioner du önskar och bygg ut efterhand..Nycklar och lådor kan kombineras i ett ochsamma system.Nyckel kabinettets kapacitet kanexpanderas efter ditt behov.Systemet kan sammankopplas ochsamexistera med andra system.Skyldigheter och möjligheter kanrapporteras per användare och/eller nyckelaktiviteter.Programvaran i kabinettet kan visas direktpå bildskärmen var nyckeln är och vemsom tagit ut den ur kabinettet.(gäller den som har rätt behörighet).

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - T el +46 (0)8 6898560www.scandinaviansafe.se - www.loxtore.se

Id. 1051

www.inpass.se

Certi�erad nivå 4

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560www.scandinaviansafe.se - www.loxtore.se

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

18

KRÖNIKA

Samtidigt längtar vi också efter värme och ljus. Det är kanske inte så konstigt att vintern därför också är ljusets årstid då vi tänder allt fler ljus och eldar i vedspisar och kaminer. De vanligaste brandorsakerna i hus och lägenheter är kopplade till just vardagsaktiviteter som gått snett.

just i denna tid är det där-för extra viktigt att vi gemensamt påminner varandra om det som kallas vardagstrygghet, och om hur vi själva kan påverka. Bara i Stockholms län brinner det i snitt i tre bostäder varje dag. Oftast beror det på den mänskliga faktorn som glömda spi-sar, glömda ljus och oaktsamhet vid rökning. Fel på tekniska apparater som till exempel mikrovågsugnar och tvättmaskiner är också en vanlig brandorsak.

Hur ser det ut hemma hos er? Med allt fler apparater och mobiler som ska laddas är det viktigt att vara både aktsam och förberedd. Det tar inte mycket tid att läsa igenom säkerhetsinstruktionerna en extra gång innan man kopplar in det nya teknikundret. Teknik är något fantas-

tiskt som vi kan ha mycket nytta och nöje av, men vi behöver samtidigt se till så att utrustningen sköts om på ett ansvarsfullt sätt.

skulle olyckan vara framme så är det viktigt att du är förberedd. Det är till exempel en enkel sak att se till så att det finns en pulver-brandsläckare hemma, gärna en rejäl på sex kilo. En testad och fungeran-de brandvarnare är också något som ska ingå i trygghetspaketet hemma. Här brister nog många av oss ibland, lite då och då, och undviker att kontrollera just den brandvarnare som sitter högst upp, längst bort. Knappt hälften av oss kontrollerar batterierna mer sällan än varannan månad. Drygt en av fem kontrollerar dem aldrig.

var aktiv och att ta del av information som erbjuds. Ju mer du vet om tänkbara risker och hur de kan minimeras, desto säkrare är du. Många tror att de kan blunda för säkerheten och lämna över allt till fastighetsägaren vilket är fel, du har själv det största ansvaret för att minimera riskerna till brand i den egna lägenheten.

låt nästa nyårslöfte handla om just detta, eller varför inte starta redan idag. Strunta i om vännerna undrar över ditt nyvunna intresse och ta för vana att testa brandvar-narnas batterier då och då. Titta upp i taket på nästa mingel för att se om det finns en brandvarnare i varje rum och varför inte testa batterierna nästa gång du besöker en äldre anhörig. Om du kan göra det så följer nog fler efter. Vad har du att förlora?

Bry dig om andra – nyårslöftet som kan rädda liv

Varje årstid har sin charm och för mig har vintern alltid varit en tid då vi funderar över året som har gått och hur framtiden ska se ut. Mycket ska hinnas med innan jul och alla har mycket att tänka på. TEXT HÅKAN FILIPSSON, KOMMUNIKA-

TIONSCHEF STORSTOCKHOLMS BRAND-

FÖRSVAR

»Bara i Stockholms län brinner det i snitt i tre bostäder varje dag.

PÅ SAAB DRIVS VI AV TANKEN om allas rätt till trygghet och arbetar med lösningar som säkerställer att viktiga � öden och funktioner i samhället fungerar i både vardag och kris. Det är till exempel lösningar som hjälper � ygplatser, fängelser, räddningstjänst och annan samhällskritisk infrastruktur att leda och utveckla sina verksamheter på ett effektivt sätt.

Vårt erbjudande omfattar allt från tekniska tjänster och kommunikationslösningar till kompletta ledningssystem i en robust och användarvänlig helhet.

Samhällskritiska system måste bara fungera. Genom kontinuerlig support ger vi alla de som arbetar för vår trygghet de redskap de behöver för att göra ett bra jobb.

Så att det vi ofta tar för givet � nns där när vi behöver det.

På www.saabgroup.com/visstedu kan du läsa mer om Saabs verksamhet och hur vi bidrar till att göra din vardag lite tryggare.

DET VI OFTA TAR FÖR GIVET

234-0553_SvD_ad_251x120.indd 1 2013-06-19 14:51

Världens bästapresent har du

förhoppningsvisaldrig nytta av.

Det sker över 80 bostadsbränder varje dag. Visa att du bryr dig om dina närmsta på riktigt och ge bort något som dom förhoppningsvisaldrig får nytta av.

www.housegard.com

Housegard - SvD Ett säkrare samhälle - Världens bästa present.indd 1 2013-11-25 09:37:19

FRANKE SAFETY SYSTEMFranke Safe spisvakt förhindrar olyckor genom att först larma och därefter stänga av strömmen till spisen ifall man glömt den på. Franke Safe Plus är spisvakten som kan släcka en brand på spisen, även fett som brinner. Tekniken i Franke Safety System är framtagen av SAFERA.

www.franke.se

GE BORT EN SÄKER JULKLAPP—Hur många nyckelkopior fi nns det till familjens hem? Och hur många hade de som bodde där innan er? Investera i ett nytt, modernt lås från DORMA. Välj ett lås med kopierings skyddade nycklar till ditt hus, eller ett av våra säkra låssystem till din bostadsrätt.

Vänd dig till närmaste återförsäljare för mer information.

Scanna QR-koden och hitta din närmaste DORMA-återförsäljare.

dorma-trygghetsguide.se