energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt … · 2018. 3. 21. · metanpotential för...
TRANSCRIPT
Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappers- och massabruk
Karin Granström
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Avloppsrening vid pappers- och massabruk
Biologisk rening
Vatten
Trä, etc
Avlopps-‐vatten
Renat vatten
Luft
Rötning
SlamBiogas
Rötrest
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Ett holistiskt perspektiv på rening och slamhantering
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Mål och deltagare
• elbesparing via förbehandling med kemisk fällning
• öka mängden rötbart slam för biogasproduktion
• effektiv process för återvinning av fällningskemikalier
• energimässigt optimerad avloppsvattenhantering
• ekonomiska förutsättningar för att producera biogas
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Mätning av luftningseffektivitet
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Syretransportförsök vid kemisk förbehandling
• Vatten från bruk A luftades både med och utan kemisk förbehandling med 30 mg/L aluminium i form av AVR.
• Vid förbehandlingen sjönk pH och halten COD och färgen minskade. Ytspänningen ökade.
• Syretransportkoefficienten, kLa, ökade med 50 %, vilket visar på förbättrad syretransport.
Referensförsök med processvatten från bruk A och med förbehandling med 30 mg/L Al som AVR.
pH COD (mg/L)
Färg (Abs)
Ytspänning (mN/m) kLa (min-1)
Obehandlat processvatten 5,98 1470 0,27 51,7 0,07
Förbehandlat processvatten 4,84 1110 0,055 63,8 0,15
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Tillverkning av slam i en sekventiell batchreaktor
Vattnets uppehållstid (HRT) var två dagar. Slammets uppehållstid (SRT) var två, tio eller tjugo dagar.
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Suspenderade ämnen i renat avloppsvatten
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Slam
SRT 2 10 20
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Slamkoncentrationens utveckling över tid
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
MikroorganismerSRT Dominerande livsformerLåg Flagellater, amöbor, små frisimmande ciliaterMedel Hög diversitet av mikroorganismer, mest frisimmande ciliater (A toffeldjur, B
vanlig ciliat, C trumpetdjur, D klockdjur)Hög Stjälkade ciliater, hjuldjur, och ryggradslösa djur främst nematoder
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Producerad mängd slam till rötning
Slam per liter behandlat vatten (mg VS/L) SRT 2 SRT 10 SRT 20
Bruk A 452 302 165
Bruk B 630 294 247
Bruk C 458 143 104
Bruk D 157 93 75
Sludge Volume Index (SVI) SRT 2 SRT 10 SRT 20
Bruk A 103 82 42Bruk B 100 140 88Bruk C 230 235 218Bruk D 274 240 227
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Mätning av biogaspotential
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Producerad metan
Metanproduktion per TOC in (Nml/g) SRT 2 SRT 10 SRT 20
Bruk A 52 28 19
Bruk B 632 283 175
Bruk C 476 137 125
Bruk D 112 66 65
Metanpotential för slam (Nml/gVS) SRT 2 SRT 10 SRT 20
Bruk A 100 ± 28 80 ±28 98 ±45Bruk B 243 ±17 233 ±15 172 ±17Bruk C 249 ±39 230 ±24 286 ±9Bruk D 133 ±3 132 ±38 162 ±25
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Totalenergibalanserna för bruk A, med olika slamålder i den luftade dammen
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Inverkan av mängden behandlat slam och metanproduktion på återbetalningstiden
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Var är pengarna?
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Resultat ekonomi
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Slutsatser
• Pappers- och massabruk kan spara energi i avloppsvattenreningen genom förbehandling med kemisk fällning och kortare slamuppehållstid.
• Ökat slamuttag ger också om slammet rötas mer biogas utan att reningen behöver försämras.
• Billigare kvittblivning av slammet är en viktigare intäkt än försäljning av biogas.
KARLSTADS UNIVERSITET Miljö- och energisystem
Rapport
Tidningen Energigas 7 april - tema Gasbilen