elk erot kni sveriges juni tidningenfÖr proffs enda … · 2018. 6. 19. · wireless när...

MASKINLÄRANDE:

Kurserna som ger AI-kompetens/18–19

DIGI-KEY & FARNELL:

De investerar i större lager för tillväxten/12–15

MAG A SIN – WEBB – NYHETSBREV

ELEKTRONIKNR 6JUNI

2018

SVERIGES ENDA ELEKTRONIK-MAGASIN FÖR PROFFSTIDNINGEN

STÖRST PROBLEM MED DE MINSTALånga ledtider och brist på komponenter är ett återkommande fenomen. Just nu är det små passiva kretsar som ställer till problem. /16–17

TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION

Prenumerera kostnadsfritt! etn.se/pren

180504_48HrsP_ELEKTID_SE.indd 1 5/2/18 10:25 AM

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18

INNEHÅLL ETN 6/18

© Elektroniktidningen 2018Upplaga: 13 500 ex (exkl. emagasin)Allt material lagras elektroniskt. ISSN 1102-7495

Organ för SER, Svenska Elektro- och Dataingen jörers Riksförening, www.ser.seTidningen trycks på miljövänligt papper hos Sörmlands Printing Solutions AB.

Anna Wennberg Bevakar analogt, opto och kommuni-kation, kraft, sen-so rer, distri bution, medicinsk elektro-nik och minnen. [email protected] 13 11

Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. [email protected] 13 03

Jan Tångring Bevakar in byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar.

[email protected] 13 09

Anne-Charlotte Sparrvik Ansvarar för sälj- och marknadsföring.

[email protected] 10 99

PRENUMERATION: Webb: etn.se/pren E-post: [email protected] Telefon: 08-644 51 20ANNONSER: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 E-post: [email protected] INTERNATIONAL ADVERTISING: Huson International Media +1 408 879 6666 (USA)Pacific Business Inc. +81 336616138 (Japan)

Tidningshuvud 05-12-12 14.29 Sida 1

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB Adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. Telefon: 08-644 51 20 www.etn.se Bankgiro: 5456-3127

REDAKTION: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan Tångring.Grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA [email protected]: Dätwyler

46

26

Göteborg laddar för Elektronikmässan i nya lokaler I mars drar Easyfairs elektronikmässa i Göteborg in i nya mässlokaler – just nu under uppbyggnad. Där bjuds det på ett starkt fordonsinspirerat mässprogram.

Fyller hålen i mobilnätetNystartade Maven Wireless produkter ger bättre täckning i bland annat tunnlar, köpcentrum och arenor samtidigt som operatörerna kan dela på kostnaden.

Antennsystemet som ger superbillig mobiluppkopplingRadio Innovations antennlösning kan mångfaldiga täckningen utanför städerna och därmed göra mobilt Internet tillgängligt även för människor med extremt små inkomster. Lageryta som 30 fotbollsplanerOm tre år får Digi-Key ytterligare 200 000 kvm lageryta på hemorten. Investeringen är nödvändig om tillväxten ska fortsätta i samma tempo som nu, hävdar företaget.

Drygt dubbla ytan och tre gånger högrePremier Farnells bygger sitt största lager någonsin i brittiska Leeds. Om två år är det klart. Därmed stänger företaget tre av dagens fyra lager i Europa.

Störst problem med de minstaSvettig, stökig och bucklig med saftiga prishöjningar. Det är några kommentarer om dagens komponentmarknad där ledtiderna kan vara 20 veckor eller mer.

Sverige satsar på AI-ubildningMaskininlärning hamnar i alla former av utbildningar. Vi pratade med de som skapar kurserna.

EXPERT: 5G-nätet och behovet av snabbare systemkretsarUtvecklingen inom galliumnitrid, monolitiska mikrovågs- kretsar och optiska nät ger kostnadseffektivare konstruktioner, skriver Anthony Fischetti på Macom.

EXPERT: Packar högre effekt på mindre ytaNär industriella sensorer blir mindre och mer komplexa måste spänningsmatningen gå samma väg, skriver John Woodward och Nazzareno Rossetti, Maxim Integrated.

EXPERT: Memssensorer för medicinteknikMems har hittat disruptiv användning inom diagnostik och vård. Mark Patrick på Mouser Electronics berättar.

10

2320

1618

1214

Sommartider hej!

Midsommar har passerat. Jordgubbarna är uppätna, men det kommer fler till semestern, som närmar sig med stormsteg. Så njut!

Vi på Elektroniktidningen tar sommarledigt i juli och är tillbaka med ett nytt fräscht nummer av magasinet i augusti.

Den digitala tryckpressen drar vi däremot igång tidigare. På etn.se kan du alltid kika in om du längtar efter lite färska elektroniknyheter innan nästa magasin dimper ner i lådan.

Ha en riktigt härlig sommar!Redaktionen

180504_48HrsP_ELEKTID_SE.indd 1 5/2/18 10:25 AM


STARTBLOCKET

n MÄSSANär Elektronikmässan slår upp dörrarna i Göteborg i mars 2019 är det i nya lokaler, invid Åbytravet. Här bygger Easyfairs just nu en egen an-läggning, där en mässhall på 10 500 kvm ingår. En nyskapad grupp med branschkunniga individer ska göra den kommande Elektronikmässan bättre än någonsin.

Skalet till Åbymässan, som den nya anläggningen heter, står redan på plats. Nu ska innanmätet fixas innan det är dags för det första eventet att dra igång vecka tre nästa år.

– Så mässhallen hinner provas innan det är dags för Elektronikmässan, konstaterar Linda Karlsson, som har projektansvar för mässan.

Svenska Mässan, mitt i Göteborg, får alltså se sig övergivet när den elektronikintensiva Göteborgsregionen arrangerar sin egen mässa för femte gången. Under två dagar – den 27 och 28 mars – tar Elektronikmässan plats på Åbymässan tillsammans med Advanced Engineering.

– De två mässorna har gått parallellt tidigare, men nu kryddar vi dessutom extra med ytterligare en mässa som heter Automotive Engineering.

Automotive Engineering är en helt ny mässa, avknoppad från Advanced Engineering som

tidigare haft fyra fokusområden. Förutom de tre aktuella områdena Advanced Materials, Smart Manufacturing och Additive Manufacturing, även Automotive Engineering.

– Vi har fått jättetydliga tecken på att alla vill ha mer kring fordonsbranschen både på elektroniksidan och på Advanced Engineering. Därför har vi valt att lyfta Automotive Engineering till en egen mässa, förklarar Linda Karlsson.

N Ä R D U K L I V ER IN i mässhallen i mars nästa år kommer det att vara tydligt att elektronikdelen dominerar.

Hallplanen blir uppdelad i tre delar där Elektronikmässan tar upp cirka halva golvytan och de två andra mässorna delar på den andra halvan.

Hittills har lite drygt 60 utställare bokat plats på Elektronik

mässans område. Senast ställde 110 elektronikföretag ut, i år siktar arrangören på att nå över 120.

– Men vi ser detta som en stor gemensam mötesplats, och totalt vill vi minst nå 200 utställare.

Senast var 140 på plats, säger Linda Karlsson.

En tydlig röd tråd genom den kommande mässan är fordon. Det är ett hett område i elektronikindustrin, och Göteborg är som klippt och skuret för fordonstemat.

Fortfarande är det tio månader kvar till mässan, så seminarieprogrammet är inte spikat men när det släpps till hösten kommer det helt säkert att genomsyras av fordonsbranschens intresseområden. Den norske designern Bård Ekner, starkt förknippad med Koenigsegg, är exempelvis redan bokad som keynote.

Göteborg laddar för Elektronik mässan i ny lokal

Belgiska Easyfairs står på två ben: det arrangerar mässor och äger anläggningar. Före-taget har tre kontor i Sverige. Det svenska huvudkontoret ligger i Göteborg. Där arrang-erar företaget mässor, liksom i Malmö och Stockholm.

Koncernen har drygt 750 medarbetare, varav 140 i Norden. Den nordiska styrkan sitter huvudsakligen i Sverige, men ett kontor har just dragit igång i Finland.

I Sverige äger Easyfairs två anläggningar: Malmömässan och Kistamässan. Nu bygger företaget en egen mässa med konferensmöjlighet i Göteborg vid Åby travbana. Anläggningen blir på 20 000 kvm utomhus och 15 000 kvm inomhus.

Easyfairs anläggning ingår i nya Åbyarena, som också omfattar travbanan och ett hotell som ska drivas av Best Western.

FAKTA:

Easyfairs

Linda Karlsson


För att få hjälp att skapa ett attraktivt innehåll håller Linda Karlsson som bäst på att sätta ihop en Advisory Board, eller rådgivande nämnd.

Tanken är att den ska bestå av runt femton branschkunniga personer som representerar näringslivet, utställare, besökare, organisationer och föreningar. I skrivande stund har tio personer knutits till nämnden, däribland personer från Business Region Göteborg, Volvo, Cevt, Nevs och ÅF.

– Vi satsar väldigt mycket på innehåll, med ett spännande seminarieprogram. Förra gången fick vi otroligt positiv feedback på vårt program, och nästa gång ska det vara ännu bättre.

EN SU CC É FR Å N SEN A S T är Draknästet, ordnat av matchningsorganisationen Connect, som återigen dyker upp. Här kan uppstartsföretag, förutsatt att de uppfyller vissa kriterier, få pitcha sin affärsidé inför en investeringspanel.

Nytt för 2019 blir ett startupområde; ett område med mindre montrar som kan bokas till lite lägre pris av uppstartsföretag som passar in. Tanken är att dra ihop åtta företag här, men området kan utökas om intresset blir stort.

– En annan rolig nyhet är matchmaking. Det innebär att man kan anmäla sig och matchas ihop med potentiella affärskontakter.

Förhoppningen är att allt engagemang också ska leda till en välbesökt mässa, även om arrangörens fokus är att attrahera rätt besökare.

– Detta är en businesstobusinessmässa och många är väldigt nöjda med kvaliteten på besökarna. Den mäter vi genom enkäter som vi skickat ut till utställare efter mässan. Senast visade det sig att över 81 procent av besökarna antingen beslutar eller påverkar inköp.

Samtidigt medger Linda Karlsson att antal besökare som dyker upp också är viktigt.

– Nu satsar vi på att göra en mer nordisk mässa genom att bjuda in besökare från våra grannländer, något vi inte gjort tidigare, säger hon och tillägger:

– Vi har fått positiv respons på att Göteborg ligger bra till för att bli centrum för en nordisk mässa som drar besökare från Finland, Norge och Danmark.

Senast, som var 2017, kom 2773 besökare under två dagar. Målet är att den siffran ska höjas nästa år.

ANNA [email protected]

Göteborg laddar för Elektronik mässan i ny lokal

För annonsbokning kontakta Anne-Charlotte Sparrvik

0734-17 10 99 eller [email protected]

U T G I V N I N G S P L A N 2 0 1 8

Nr Utgivningsdag Tema

1 22 januari Kommunikation

2 19 februari Opto, LED & displayer

3 19 mars Inbyggda system, mjukvara

4 23 april Fordon

5 28 maj Sensorer & IoT

6 25 juni Konsulter, utbildning & distr.

7–8 27 augusti Test & mät

9 24 september Power management & energi

10 22 oktober Inbyggda system, hårdvara

11 19 november Industri 4.0 & byggsätt

12 19 december Medtech & health

IMA:

Innovativa material får egen arena/6

STEFAN CARLSSON:AI-miljarden öppnar möjligheter/18–19 MAG A SIN – WEBB – NYHETSBREV

ELEKTRONIKNR 3MARS2018SVERIGES ENDA ELEKTRONIK-MAGASIN FÖR PROFFS

TIDNINGEN

SPANAT PÅ EMBEDDED WORLDRISC-V och artificiell intelligens slog rot på världens störstainbyggnadsmässa. /10–16

TEMA: INBYGGDA SYSTEM, MJUKVARA


AUTOSAR ADAPTIVE:

Plattform för

smartphone på fyra hjul/20–21

JONN LANTZ:

Han skådarin i Volvoskristallkula/12–14

MAG A SIN – WEBB – NYHETS

BREV

ELEKTRONIKNR 4

APRIL2018

SVERIGES

ENDA ELEKTRONIK-

MAGASIN

FÖR PROFFSTIDNINGEN

ZENUITYS VÄG MOT SJÄLVKÖRNING

Det tar uppåt tio år

innan bilarna är redo att axla

det fulla ansvaret. På vägen dit

släpper Zenuity funktioner som

gradvis

ger föraren tid över till annat. /1

6–19

TEMA: FORDON

Prenumerera

kostnadsfritt!

etn.se/pren

SIGFOX:

Nu kommernätet tillSverige/16–17

ACCONEER:

Radarkretsfrån Lund hos Digi-Key/18–19


ELEKTRONIKNR 5MAJ

2018


PLOCKAR ENERGI UR SNURRETSmå trådlösa sensornoder som är pålitliga och helst skördar sin egen energi vore mums för industrin. På Mittuniversitetet arbetar tre forskargrupper mot det målet. /20–21

TEMA: SENSORER & IoT

Prenumerera

kostnadsfritt!

etn.se/pren

Se till att synas!


STARTBLOCKET

Fyller ut hålen i mobilnätetn KOMMUNIKATIONTunnlar, köpcentrum och arenor är tre ställen där mobiltäckningen ofta är dålig. Samtidigt blir operatörerna allt mer motvilliga till att åtgärda problemet. Nystartade Maven Wireless lösning sänker kostnaden genom att flera operatörer kan dela på utrustningen.

– Efter sommaren ska vi flyga, säger Fredrik Ekström som är vd på Maven Wireless.

Företaget startade för två år sedan och har precis fått de första beställningarna. Utrustningen ska levereras efter sommaren samtidigt som försäljningen förhoppningsvis tar fart och får bolaget att ”flyga”.

Det är en grupp erfarna radiospecialister som startade Maven Wireless när inlåsningen efter försäljningen av deras tidigare företag, Axell Wireless, gick ut. Axell Wireless sysslade med analoga repeatrar som förstärker mobilsignalerna där täckningen är dålig. I det nya bolaget är produkterna digitala och till största delen andra än rena repeatrar.

D E T H A ND L A R OM system som ger bättre mobiltäckning i tunnlar, köpcentrum och arenor. Produkterna kopplas in till operatörernas basstationer för att sedan överföra signalerna via digital fiber till distribuerade remoteenheter.

Vid en snabb blick liknar tekniken Ericssons radiopuckar, som också ska förbättra inomhustäckning. Men Mavens lösning har högre uteffekt, kan kopplas till valfri typ av antenn och klarar dessutom att sända ut signaler från flera operatörer och flera frekvensband.

– De senaste åren har operatörernas betalningsvilja för inomhustäckning minskat rejält.

Det handlar inte bara om att vi konsumenter inte vill betala mer per månad samtidigt som vi förväntar oss att mobilerna ska fungera när vi är inomhus utan också om att nya byggnader ofta fungerar som skärmade rum med metallfilmer i fönstren. Solen stängs ute men också radiosignalerna.

I Sverige är det än så länge operatörernas ansvar att nätet fungerar inomhus men i andra länder och världsdelar landar allt mer av ansvaret på fastighetsägarna, i varje fall när det gäller kontor och gallerior.

En annan aspekt på problemet är att det i vissa länder, bland annat Spanien och England, vuxit fram bolag som specialiserat sig på att bygga och driva neutrala mobilnät. De så kallade towerbolagen säljer sedan kapaciteten till de olika operatörerna.

– Operatörerna backar tillbaka och vill inte ta alla kostnader.

Bägge trenderna talar för Maven Wireless som utvecklat ett system som förbättrar täckningen och dessutom kan användas av flera operatörer parallellt på alla frekvensband och för i princip alla mobilstandarder. Tekniken kallas DAS, distribuerade antennsystem.

TA E T T KÖ P C ENT RUM som exempel. Där samsas alla operatörer i samma rum med sina utrustningar vilket gör det smidigt att koppla in Mavens system till respektive operatörs basstation.

Hjärtat i systemet är Orion där en stor FPGA sköter jobbet med att omvandla radiosignalerna från operatörerna till digital form så att kapacitetselement kan flexibelt skickas digitalt via

fiber till vad som kan liknas vid utbrutna radiohuvuden för att generera täckning.

– Vi har jobbat hårt med att få till en digital fiberlänk som har fyra gånger så hög bandbredd som konkurrerande system, säger Fredrik Ekström.

Varje fiber kan överföra upp till 20 parallella frekvensband.

Orion upptar inte mer än 3U i ett rack trots att den har all funktionalitet och i teorin kan mata upp till 2000 radiohuvuden som kopplas i stjärna, i en ringstruktur eller efter varandra i kaskad.

Radiohuvudena som döpts till Stratus tar den digitala dataströmmen och omvandlar den till rfsignaler. Beroende på modell finns det fyra eller sex frekvensband som kopplas till antenner via koaxialkabel.

– Det största finessen vi fått till är att radiohuvudet, med en uteffekt på 20 W per frekvensband, drar tre gånger mindre ström än andra produkter.

Därmed behövs det inte någon aktiv kylning med fläktar som kan gå sönder eller filter som behöver bytas med jämna mellanrum trots att radiohuvudet drar 360 W när det skickar ut 80 W i radioeffekt.

Det finns också en modell av Stratus med sex frekvensband och en betydligt lägre uteffekt på 1 W per kanal.

– Vi har gjort ett Dohertyslutsteg som linjäriseras över hela frekvensbandet i realtid med hjälp av digitala algoritmer.

FÖ RE TAG E T H A R FÅT T S TÖ D av EU via Eurostarprogrammet, eftersom innovationshöjden ansågs vara stor.

I dagarna lanserar företagen också en ren repeater, ett system som tar emot de utsända radiosignalerna med antennen, förstärker dem och sedan skickar ut dem igen.

Värt att komma ihåg är att den här typen av repeatrar har så hög uteffekt att de kräver tillstånd från den som äger det aktuella frekvensområdet, det vill säga en operatör. Det är alltså inget man bara kan köpa och sedan instal

lera i sommarstugan eftersom de skulle kunna störa trafiken i mobilnätet.

Repeatern fungerar även för radiostandarder som Tetra och GSMR.

På ritbordet finns också ett koncept kallat Tarantula.

– Det är vårt svar på cloud ran, säger Fredrik Ekström.

AT T L ÄG G A B A SB A ND E T i molnet gör att operatörerna inte behöver dimensionera alla basstationer för maximal belastning, istället delar de på gemensam processorkraft som finns i molnet. För operatörerna blir investeringskostnaden lägre samtidigt som de alltid kan erbjuda maximal prestanda till kunderna. Även om cloud ran har demonstrerats är det oklart när det börjar använda i kommersiella nät.

– Vi har tagit patent ett multioperatörssystem med cloud ran. Det är ett koncept, inget vi säljer.

Alla produkter har i huvudsak utvecklats i egen regi även om företaget också använt konsulter.

– Vi har all kärnkompetens. Ett par som kan rf, en mekanist, en handfull mjukvaruutvecklare och kunnande inom digital signalbehandling. Sen behöver man inte utveckla allt själv, det finns standardmoduler man kan använda. För slutstegen har vi haft partnerskap med ett franskt bolag och för vissa algoritmer med ett engelskt.

Maven har nyligen plockat hem de första ordrarna som ska levereras efter sommaren. Tillverkningen görs i kontraktstillerkaren Notes fabrik i estniska Pärnu.

– Nu ska vi expandera säljet. Vi har en person på väg in för Mellanöstern och en i Hong Kong.

PER [email protected]

Grundat: 2016.Antal anställda: 15.Finansiering: 30 miljoner kr.Ägare: En handfull huvud-ägare och knappt 30 affärs-änglar.

FAKTA:

Maven Wireless

Fredrik Ekström

Half tHe sizesame efficiency

LTC7821 72V non-isoLaTed

hybrid buCk ConTroLLer

1/2 PCb area of Traditional buck

>50% inductor space reduction

Vin range: 10V to 72V

VouT range: 0.9V to 33.5V

up to 500W

soft switching/Low eMi

Fast and accurate Multiphase Current share

ideal for intermediate bus Converter applications

97.3% Efficiency at 500kHz (48VIN, 12VOUT at 20A)

daTa sheeT www.analog.com/LTC7821

35mm

Bottom Top

35mm

35mm

12mm

FeaTured WhiTe PaPer 72V hybrid dC/dC reduces size up to 50%www.analog.com/LTC7821


STARTBLOCKET

L IND H O L MEN S O F T WA RE DAY är ett årligt återkommande event i Göteborg under en dag för programvarubranschen. I år var eventet den 29 maj på Lindholmen Science Park.

PRO G R A MME T OMFAT TA D E T VÅ A FFÄ R SSE SSI O NER och två tekniska sessioner parallellt under dagen. På eftermiddagen vara det dessutom fyra workshops med Hack an E-bike, Cybersecurity, AR KIT (Augmented Reality) och ”virtual vehicle”. Dessutom fanns ett tjugotal montrar med företags- och produktpresen-tationer.

I D EN INL EDA ND E SE SSI O NEN tyckte jag Volvo Cars var det mest intressanta då man beskrev strategin för att erbjuda appli-kationer i fordon. Strategin är att välja öppna applikations-plattformar baserat på ett samarbete med Google.

B L A ND A ND R A INT RE SS A NTA FÖ RED R AG under dagen handlade ett om Ericssons syn på transformationen av telekomnäten och hur distribuerade noder ska fungera. Det hölls av Azimeh Sefidcon, som för närvarande är forskningsledare och chef för molnsystem och -plattformar på Ericsson där hon satsar på att förutsäga och bygga den framtida tekniken. Föredraget beskrev hur nätarkitekturen kommer att utvecklas med distri-buerade plattformar. Plattformarna består både av program och maskinvara.

E T T A NN AT H Ö G A K T UEL LT OMR Å D E beskrevs av Daniel Åsljung som är industriell doktorand vid Zenuity, och bedriver forskning om högautomatiserad körning. Dessförinnan hade han en liknande roll på Volvo Cars (2014–2017). För närvarande bedri-ver han en doktorandstudie i Mekatronik och hans forskning fokuserar på att utveckla nya metoder för säkerhetsvalidering som kan användas för självgående fordon. Föredraget pre-senterade metoder för att göra massiv testning av autonoma fordon genom automatiserad testning.

INT RE SS A NT VA R O C K S Å FÖ RED R AG E T och demonstrationen som professor Benoit Baudry från KTH höll. Han beskrev en metod för att utöka antal testfall genom att generalisera testfall till att bli mer omfattande. Han gjorde en demonstration av hur omfattande en web-browser kunde vara genom att visa interaktionen med web-browsern (Chromium som är öppen källkod) och en applikation som Spotify. Syftet var att demon-strera hur man går in i källkoden och generalisera testfallen.

SERKRÖNIKA

Lindholmen Software Day

STAFFAN SKOGBYSER-ordförande

Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksfö[email protected]

n MILJÖKritiken mot kemikalieskat-ten på elektronik var massiv när den infördes sommaren 2017. En rapport skriven på Umeå universitet ger belack-arna rätt, kemikalieskatten är ineffektiv eftersom den ger minimala miljövinster.

Det finns i princip tre styrmedel som beslutsfattarna kan ta till för att påverka människors och företags agerande. Det är administrativa (olika typer av regleringar), ekonomiska (skatter och subventioner) och informativa (kampanjer, märkning med mera).

Professor Runar Brännlund vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, som skrivit rapporten ”Greenwash? En analys av svenska miljöskatters effektivitet” på uppdrag av branschorganisationen Svenskt Näringsliv, påpekar att man inte generellt kan säga att det ena är bättre än det andra. Det beror på en mängd faktorer, inte minst miljöproblemets karaktär.

I rapporten har han skärskådat kemikalieskatten på elektronik som infördes i juni 2017, flygskatten som infördes 1 april, och bonus malussystemet på personbilar som införs från 1 juli 2018.

Tanken bakom kemikalieskatten – som föreslogs av den

borgerliga regeringen och sedan klubbades av den socialdemokratiska – var att få bort de hälso vådliga ämnena brom, klor och fosfor ur hemelektronik och vitvaror. Skatten ökar priset på en mobiltelefon med ungefär 25 kronor och ett kylskåp med cirka 300 kronor. Totalt förväntades den ge ungefär 2,4 miljarder per år till statskassan.

SL UT S AT SEN I R A PP O R T EN är att samtliga dessa nya skatter är ineffektiva i den meningen att de är ”trubbiga” och endast i ringa grad adresserar det bakomliggande miljöproblemet. De drar in pengar till statskassan snarare än att förbättra miljön, därav beteckningen Greenwashing.

Mot kemikalieskatten listas följande argument:• Små eller inga incitament

till substitution mot mindre skadliga ämnen.

• Risk för ”läckage” (köp från utländska leverantörer).

• Mycket osäker miljöeffekt.• Fiskal skatt.• Reglering mer effektivt


Kemikalie- skatten sågas i ny rapport

n KOMMUNIKATIONDen 13 juni antogs Release 15 5G av branschorganisatio-nen 3GPP i La Jolla på USA:s västkust. Därmed finns en komplett 5G-standard.

Det var i december förra året som den första versionen av 5Gstandarden klubbades, även kalllad 5G New Radio (NR). Den baseras dock på delar av dagens

LTEteknik, närmare bestämt corenätet. Det ger vissa begränsningar i funktionaliteten, bland annat längre fördröjningar.

Över 800 personer har deltagit i 3GPP:s arbetsmöte i La Jolla för att ta fram den nya versionen, 5G Standalone (SA), som inte nyttjar någon del av dagens LTEteknik.


Den kompletta 5G-standarden klubbad

Bredaste utbudet avelektronisk utrustning

Auktoriserad återförsäljare av halvledare och elektronisk utrustning

mouser.se

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

651708-Selection in Stock-A4-SE.pdf 1 04.06.18 16:24


STARTBLOCKET

n KOMMUNIKATIONAlla ska ha råd att koppla upp sig till Internet med en mobil-telefon. Det är visionen för Radio Innovation vars antenn-lösning kan mångfaldiga täck-ningen utanför städerna och därmed göra mobilt Internet tillgängligt även för människor med extremt små inkomster.

– I västvärlden betalar vi 20 till 30 dollar i månaden för ett mobilabonnemang. I Indien får det inte kosta mer än en till en och en halv dollar.

Det säger Henrik Olesen som är vd på Radio Innovation.

För att komma dit behövs något som radikalt sänker operatörernas produktionskostnad. Radio Innovations lösning är ett antennsystem som gör att varje basstation kan betjäna en betydligt större yta än idag.

Det är lika bra att påpeka det med en gång. Lösningen är inget för tättbefolkade områden som

städer. Den är avsedd för områden med glesare befolkning där man måste bygga många celler för att få god täckning.

Allt baseras på en antenn med 6 till 18 smala sektorer som täcker hela varvet, det vill säga 360 grader. Idag används normalt tre sektorer för att klara 360 grader.

För att skapa de 6 till 18 sektorerna används 256 dipoler i varje system vilket innebär att systemet klarar Mimo 4 och Mimo 8 med upp till åtta vägar. Dessutom blir förstärkningen högre, upp till 32 dBi i varje lob. Som jämförelse har dagens tresektorsantenner mellan 18 och 21 dBi i förstärkning.

Ett antenntorn kan täcka upp till 1600 kvadratkilometer beroende på hur terrängen ser ut och hur högt det är. Det är 10 till 40 gånger större yta än med dagens system med tre sektorer.

E T T A LT ERN AT I V T S ÄT T att använda den högre antennförstärkningen är att sänka uteffekten och ändå täcka samma yta som tidigare. Det kan vara värdefullt på platser som inte är anslutna till elnätet. De får normalt sin el från sol och vind och har diesel som reservlösning. Att kraftigt öka intervallen mellan påfyllningarna ger en betydligt lägre driftskostnad.

Även om det blir fler sektorer i cellen behövs inte mer spektrum, det går att återanvända på samma sätt som med tre sektorer, men ger mellan fyra och åtta gånger större bandbredd i cellen.

Radio Innovations antennlösning är helt passiv och består av sammankopplade dipolantenner monterade bakom radomer (ett plastskal). På håll ser antennsystemet ut som en cylinder där det går att ha mellan en och åtta våningar beroende på hur smal man vill göra loben i höjdled och hur många operatörer som ska dela på masten.

En bieffekt av utformningen är att vindlasten på tornet blir betydligt mindre än med konventionella antenner. Dessutom finns det plats i mitten av systemet, som har en diameter på cirka fem meter, för de utbrutna radiohuvud som är kopplade till antennerna.

– Vi har gjort ett test i Teracoms högmast i Norrtälje som visar att tekniken fungerar. Dessutom har ett flertal kunder testat tekniken och ytterligare ett antal ska testa den närmsta tiden.

Företaget har cirka 25 anställda varav majoriteten arbetar med produktionen i Vinsta strax norr om Stockholm.

– Vi är i ett uppstartsläge där vi måste lära oss hur man tillver

kar, det är inte så enkelt som man tror, man måste ha rfkunskap.

I FJ O L TO G FÖ RE TAG E T in tio miljoner i riskkapital och en ny runda är snart klar som ger ytterligare nio miljoner kronor, pengar som behövs för att skala upp verksamheten.

Företaget har valt att inte patentera lösningarna i systemet.

– Då måste man tala om hur man gör. Marknaden för att uppgradera befintlig infrastruktur är kolossal. Om vi bara tar en liten smula får vi mer än vi kan svälja. Dessutom, om någon annan skulle göra nåt snarlikt skulle alla få en bekräftelse på att vi tänkt rätt. PER HENRICSSON

[email protected]

Antennsystemet som vill göra mobilt Internet billigt för alla

Tornen kan vara allt från 50 me-ter till 320 meter eller lika höga som de högsta tv-masterna.

I ett uppmätt resultat med en kund med en mast på 50 meter har företaget jämför dagens celler med tre sektorer och 40 Mbit/s i varje sektor. Redan fem kilometer bort har datahastig-heten sjunkit till 2 Mbit/s och 6 kilometer bort är den noll med traditionella antenner. Motsva-rande resultat uppmätt med Ra-dio Innovations antennsystem är datahastigheten 35 Mbit/s

respektive 20 Mbit/s.I en mast på 118 meter ger

varje sektor 30 Mb/s på 12 kilometers avstånd. Först vid 42 kilometer är den noll. Bygger man ett torn på 320 meter är det full datatakt 20 kilometer bort från tornet och vid 50 kilometer har den sjunkit till 8 Mb/s.

Ett annat sätt att se på saken är att operatörerna kan öka den totala kapaciteten i en cell mellan fyra och 36 gånger beroende på tornhöjd och hur terrängen ser ut.

FAKTA:

Mångfaldigar kapaciteten

Hjärnan bakom Radio Innova-tion är Torbjörn Johnson. Minnesgoda läsare förknip-par honom med Radiosystem som han startade tillsam-mans med två kollegor 1978. Tio år senare köpte Ericsson företaget för en halv miljard kronor för att komma över basstationskunnandet.

Därefter har Torbjörn Johnson startat Radio Design och Radio Components som bägge utvecklade aktiva system för att förbättra räck-vidden i först analoga och sedan digitala mobilsystem.

I Radio Innovation är tekniken passiv och fungerar på alla mobilstandarder inklusive 4G och 5G och även för andra radiotekniker som exempelvis wifi. Torbjörn Johnson har hunnit fylla 76 år och är inte längre aktiv i bolaget.

FAKTA:

Torbjörns fjärde Radiobolag

IoT Security SuiteMaking the Complex Simple

The IoT Security Suite for the SAMA5D2 MPU enables rapid and easy use of its advanced security features, such as ARM® TrustZone® technology and hardware cryptography, without a long learning curve. The suite covers the security requirements for IoT device manufacturers in a single, easy-to-use package. It supports storing, encrypting, decrypting and exchanging keys between devices and applications, and its easy-to-use APIs save you time.

Features Trusted Boot – Root of Trust (RoT) verified startup Firmware Protection – Encryption and execution of authenticated firmware Trusted Device ID – Unique device certificate tied to the RoT Secure Storage – Secure storage of keys, certificates and data Secure Communications – Authenticated device pairing and IoT cloud communications Secure Firmware Update – Securely upgrade firmware remotely

Download the IoT Security Suite Evaluation Kit (free) to get started.

SAMA5D2 Xplained Ultra Evaluation Board (ATSAMA5D2-XULT)

The Microchip name and logo and the Microchip logo are registered trademarks of Microchip Technology Incorporated in the U.S.A. and other countries. ARM and Cortex are registered trademarks of ARM Limited (or its subsidiaries) in the EU and other countries. All other trademarks are the property of their registered owners. © 2018 Microchip Technology Inc. All rights reserved. DS60001511A. MEC2201Eng01/18

www.microchip.com/SAMA5D2



Under de närmaste veckorna ska vi börja att hälla betong. Under våren har vi preparerat marken för att göra den redo att byggas på, säger Rick Trontvet, Vice President of Administration på DigiKey och ansvarig för projektet.

Planen är att det nya distributionscentret – som i grunden blir tre byggnader under samma tak – ska vara klart att användas fullt ut mot slutet av 2021. Runt 1,5 år beräknas själva byggandet att ta, sedan behövs lika lång tid för att få igång utrustningen som ska hantera allt material.

När det nya lagret om fyra vå

ningar är klart får företaget ytterligare cirka 200 000 kvadratmeter – eller motsvarande runt 30 fullstora fotbollsplaner – att lagra produkter på. Investeringen beräknas till över 300 miljoner dollar, alltså mer än 2,6 miljarder kronor.

– EN D EL AV IN V E S T ERIN G EN är byggnaden, men mer än hälften är i toppmodern utrustning med mycket hög automationsgrad som ska hantera lagret, säger Rick Trontvet och fortsätter:

– Utrustningen kommer att ta en tid att få igång, men den ska hjälpa oss att bli ännu effektivare och nå högre kapacitet. Den gör inte att vi kan sluta att anställa,

men den kommer att minska behovet.

Redan för några år sedan insåg företagsledningen att verksamheten måste expandera för att företaget ska kunna fortsätta att växa i samma takt som nu. Förra året hamnade tillväxten på 26 procent, i år spår företaget en

ännu kraftigare tillväxt. För ett och ett halvt år sedan tog

arbetet fart på allvar. Då var Thief River Falls inte en självklarhet.

– Vi tittade på ett antal platser i denna delstat och angränsade delstater där vi skulle kunna bygga. Vi insåg att det skulle bli dyrare att bygga här, men det är

Digi-Key växer i ett rasande tempo. I fjol med 26 procent. Då landade omsättningen på 2,3 miljarder dollar. Nu satsar den amerikanska komponentdistributören 300 miljoner dollar på ett enormt lager på hemorten Thief River Falls i Minnesota. En rejäl utmaning, men nödvändig, om företaget ska kunna fortsätta att växa.

Lageryta som 30 fotbolls planer

”Vi bygger för att klara att fortsätta växa under åtminstone tio år”Rick Trontvet


vår hemstad, det är här våra anställda bor och det är här vi vill göra det.

FÖ R AT T L ÄT TA RE FÖ R S TÅ resonemangen kan det vara intressant att veta att DigiKey har runt 3 750 anställda. Av dessa bor cirka 3 350 i staden Thief River Fall med omnejd. Sen har företaget uppåt 150 anställda i Fargo, North Dakota, där det har ett backuplager samt runt 100 i Bloomington, också Minnesota. Övriga arbetar endera på andra ställen i USA eller utanför landet.

Tydligt är att DigiKey är en fantastisk tillgång för delstaten Minnesota. Företaget pytsar in

många hundra miljoner dollar i skatt per år, samtidigt som det påstås att DigiKey aldrig ha sagt upp en enda anställd på hem orten.

Å andra sidan stöttar delstaten på olika sätt, bland annat genom att sälja av mark och med skattelättnader. Det är tydligt att de två lever i symbios.

– Men det är många ovanliga utmaningar vi ställs inför när vi nu expanderar på en liten ort. Vi måste exempelvis försäkra oss om att vi kan anställa tillräckligt med folk och att vi har tillräckligt med temporärt boende, säger Rick Trontvet.

Under tre år kommer befolkningen att öka med 250 till 300

arbetare som kör de maskiner som behövs för bygget.

Den gigantiska lagerbyggnaden innebär ingen strategiändring för företaget. Snarare tvärt om.

IDAG H A R FÖ RE TAG E T en av industrins bredaste produktportföljer. Det representerar över 750 000 tillverkare och har mer än 1,5 miljoner produktvarianter i lager med leverans samma dag. Nya tillverkare och produkter adderas dagligen, därav behovet av ytterligare lagerutrymme.

En ganska okänd detalj är att företaget har ett backuplager i Fargo, North Dakota, som ligger cirka 2,5 timmars bilkörning

från Thief River Falls. Den byggnaden är på 42 000 kvadratmeter.

– Just nu tittar vi på användning av den byggnaden när vi till fullo har fått igång det nya distributionscentret här. Vi tittar på om vi kommer att behöva det som backup även då, och i så fall i hur hög grad, säger Rick Trontvet och förtydligar:

– Vi ser så många fördelar med att skeppa från ett ställe, och i viss mån känner vi att Fargo är samma plats eftersom det ligger så nära. I nuläget har vi däremot inga planer på att addera lagerlokaler någon annanstans i världen.


Lageryta som 30 fotbolls planer”Världens största distributör av elektroniska komponenter tillgängliga för omedelbar le-verans” – så beskriver Digi-Key sig självt idag. Helt tydligt har konceptet att leverera från en plats världen över varit lyckat – många har följt efter, men få vet att Digi-Key var ett kretskort från början.

Ronald Stordahl, grundare av Digi-Key, pluggade på University of Minnesota i slutet av 1960-talet. Där tog han sin master i elektroteknik, och därefter doktorsexamen.

Samtidigt var han – som så många andra teknikintresse-rade på den tiden – en nyfiken radioamatör. Fast då var radioamatörer tvingade att lära sig Morse. Ofta fick du lära dig själv, och det blev många fel, åtminstone till att börja med.

Så Ron Stordahl kom på idén att konstruera en digital kodare – ett kretskort som hjälper amatörer att telegrafera utan att göra en massa misstag. Han döpte produkten till Digi-Key, och under studietiden köpte

han in elektronik, monterade kort och började sälja sin konstruktion under namnet ”Digi-Keyer Kit” (se bild).

N Ä R S T UD IERN A var klara flyt-tade Ron Stordahl tillbaka till hemstaden, Thief River Falls i Minnesota. Härifrån skulle han sälja färdiga kretskort och mon-teringssatser till radioamatörer, men succén uteblev. Tillverkare av radiosändtagare gillade helt enkelt kodar-idén så mycket att de konstruerade in den direkt i sina produkter.

Ron Stordahl stod med elektroniksatser och färdiga kretskort som inte gick att sälja. I den stunden föddes dagens version av den amerikanska komponentdistributören. Här tas beslutet att börja sälja kom-ponenter styckvis och inte som övrig industri i större satser.

År 1972 grundade han Digi-Key. Idag sysselsätter företaget 3 350 personer i Thief River Falls – hela 37 procent av alla som bor i kommunen är anställda av Digi-Key.

HISTORIK:

Digi-Key började som kretskort



Premier Farnell står redo att börja bygga sin största distributionsanläggning någonsin. Om två år ska den vara igång i brittiska Leeds. Då kan företaget leverera klart fler produkter, betydligt mer effektivt, världen över.

– Investeringen från Avnet kommer precis i rätt tid för oss att göra oss redo att öka våra affärer ytterligare, säger Rob Rospedzihowski, regional säljansvarig på Farnell element14 i Norden och Östeuropa.

I höst är det två år sedan volymdistributören Avnet köpte Premier Farnell. Nu investerar moderbolaget massivt i ett modernt distributionscenter för Farnell, som idag har fyra lager i Europa. Tre i Leedsregionen, som totalt rymmer 15 000 kvm, samt ett i Belgien på 20 000 kvm som främst levererar till Benelux, Frankrike och Tyskland.

Den nya anläggningen får en golvyta på cirka 35 000 kvm, allt

så drygt dubbelt upp mot existerande brittisk lageryta.

– Det är till och med bättre, för dagens lager har bara en bottenvåning. Det nya blir mellan 15 och 18 meter högt. Så det blir tre gånger så högt, säger Fraser Forbes, ansvarig för verksamheten i Europa.

SK Ä L E T T IL L S AT SNIN G EN är den extremt höga efterfrågan på elektronik. ”Over demand” kallar företaget situationen – efterfrågan är helt enkelt högre än tillgången.

Samtidigt ser företaget en stark tvåsiffrig tillväxt globalt. Försäljningen under det tredje kvartalet – februari till april i år – i det brutna räkenskapsåret 2018 ökade med 11,4 procent jämfört med samma period föregående år. De tre första kvartalen i räkenskapsåret 2018 – augusti 2017 till och med april 2018 – landade på 1 103 miljoner dollar.

Den starka tillväxten drivs främst av efterfrågan inom kontraktstillverkning, även om for

donsindustrin också växer starkt. Det senare är dock ett område som i större utsträckning hanteras av Avnet på grund av de stora volymerna.

I Norden levererar Farnell till exempelvis Flex, Sanmina, Scanfil och Kitron. Likaså bygger en stor del av företagets affärsverksamhet i regionen på försäljning över webben.

– Vi ser signifikant tillväxt inom onlineorder. Norden leder denna utveckling. Där finns många startupföretag som behöver elektronik för att skapa sina produkter, säger Rob Rospedzihowski och fortsätter:

– De besöker vår webb, lägger

en order före klockan 18 svensk eller norsk tid, eller 19 finska tid. Den landar här, den plockas och packas för att nå kunden nästa dag. Det är vad de nordiska kunderna gillar och kommer tillbaka för att få.

E T T S TA RK T S A MB A ND finns även mellan de många företagen som konstruerar elektronik i Norden och tillverkning i Baltikum eller Polen. Här vill Farnell agera brygga.

– Om man tittar på information från branschorganisationen DMASS så tar vi marknadsandelar i Norden. Vi tar främst andelar från mindre lokala distributö

Drygt dubbla ytan och tre gånger högre

”Vår on-line-försäljning växer signifikant. Norden leder utvecklingen”Rob Rospedzihowski


rer, och vi ser en tillväxt på mer än 30 procent i kombinationen Norden och Baltikum/Polen.

På frågan varför företaget spenderar närmare 100 miljoner dollar på en ny lagerbyggnad, inklusive infrastruktur, är det enkla svaret att mer utrymme krävs. Till detta kommer 100 miljoner dollar i inköp av komponenter, som är en annan del av investeringen.

NU VA R A ND E L AG ER i Leeds har plats för 320 000 olika produkter. Varje dag adderar Farnell över 300 nya produkter till sin portfölj. När den nya anläggningen tas i bruk är planen att ha runt 450 000 olika produkter i lager.

– Men vi har utrymme för betydligt mer. På sikt kan vi ha mer än 650 000 olika produkter i den nya byggnaden, säger Fraser Forbes.

Fast utrymme är inte allt. Dagens brittiska lager är byggt tidigt 1990tal och använder teknik som är på väg ut. Det nya distri

butionscentret ska bli betydligt mer effektivt, med hög grad av automatisering och modern hantering av inventarierna.

– Vi får exempelvis dedikerade utrymmen för olika produkter, såsom kontrollerade miljörum för kretsar som Xilinx FPGA:er och hanteringsområden för kablar där vi kan skära dem i den längd kunderna vill, säger Fraser Forbes.

Planen är att verksamheten ska dra igång i början av 2020. I maj avslutades prepareringen av området inför byggstart – nivåerna är fixade, stabiliseringen är klar och vägar för att nå fram är byggda.

Nästa steg är att bygga upp stålkonstruktionen och därefter golv. Planen är att utrustningen som ska hantera lagret ska börja installeras i oktober. Det väntas ta cirka ett halvt år. Sedan ska allt börja testas och justeras inför igångsättande.

Hur mycket effektivare distributionen blir när det nya lagret tas i bruk är svårt att säga.

FÖ R T IL L FÄ L L E T hanterar Farnell mellan 18 000 och 20 000 order per dag i Leeds och Belgien – då är allt från största till minsta order inräknad. I det nya distributionscentret finns det kapacitet att redan från start ta 45 000 ordrar – en siffra som dessutom kan skalas upp vid behov.

– Vi förväntar oss inte att behöva denna kapacitet från dag ett. Just nu gör vi faktiskt två datorsimuleringar, en peakday och en peakhoursimulering, för att testa genomströmningen samt om och hur vi bör ändra konstruktionen, berättar Fraser Forbes.

Samtidigt ser Farnell över sin affärsmodell. För tillfället arbetar företaget främst med tre ordertyper: till egna lager i andra länder och världsdelar, planlagda BOMlistor som ska levereras en viss dag och den dagliga onlineförsäljningen.

Framöver kan det bli fler valmöjligheter.

– Man kan tänka sig långsammare men gratis eller snabbare mot en avgift. I byggnaden kan vi sortera så att vi kan erbjuda alternativa transportvägar och alternativa transportföretag, säger Fraser Forbes, men förtydligar:

– Detta är inget vi definierat än, men vi diskuterar just nu med transportföretag vad vi kan göra.

När det nya lagret tas i bruk kommer dagens lager i Leeds att stängas, medan lagret i Belgien blir kvar.


Gå in på etn.se/pren så får du det snygga månadsm

agasinet GRATIS!

”Det nya lagret dubblerar genomströmningen från dag ett.”Fraser Forbes


Långa ledtider och brist på komponenter är inget nytt fenomen. Det uppkommer åtminstone en gång per decennium.

– Det här är den tredje gången för mig, säger Patrick Wiström på Westcomp.

Det Göteborgsbaserade företaget fungerar som inköps och logistikavdelning åt mindre och medelstora tillverkare.

– Vissa som är nya kan vara oförstående till att det kan svänga. De förstår inte vad det är för mekanismer som orsakar längre leveranstider. De som varit med länge visar stor förståelse, säger Tom Dahlén som Sverigechef på komponentdistributören Arrow.

Det är framförallt de minsta komponenterna som det är brist på denna gång. Det handlar om kondensatorer och motstånd som kan kosta så lite som några ören. Den variant som pekas ut flitigast är keramiska flerlagerskondensatorer, MLCC.

– Jag kommer just från ett möte med en av våra större kunder i Sverige där vi pratat om frågan. Av och till blir det störningar, det handlar framförallt om lite äldre komponenter i större kapslar. Det som är absolut svårast är kondensatorer av typen MLCC. En del kunder försöker svänga bort från det och gå tillbaka till tantaler, säger Mats Lundin som är inköpschef på den finska kontratstillverkaren Scanfil.

AT T INKÖ PA RN A haft det svettigt det senaste året bekräftas av de börsnoterade kontaktstillverkarnas rapporter:

”Bristen på elektronikkomponenter gjorde 2017 till ett utmanade år för många företag som tillverkar elektronik. Kitrons snabba och systematiska approach kombinerat med vårt partnerprogram har förhindrat att vi fått några större leveransproblem”, står det att läsa i den norska kontraktstillverkarens rapport.

Svenska Note har en likartad formulering i

sitt bokslut för 2017:”Vi noterar generellt sett

längre ledtider på komponenter och en försämrad tillgänglighet

på vissa typer. Detta är ingen ovanlig situation men den ställer krav på extra insatser av våra inköps och planeringsfunktioner.”

– Vi får lägga ned mycket mer tid för att få hem materialet idag än förra året. Det började

redan i januari 2017 och från juni ökade ledtiderna dramatiskt, säger David Krantz som är inköpschef på kontaktstillverkaren Note.

Scanfil har några produkter som går i större volymer, det handlar om över 350 000 exemplar per vecka.

– Där är det ur hand i mun men jag tycker ändå vi fått en helt annan uppmärksamhet i leverantörskedjan, säger Mats Lundin.

En bidragande orsak är att högre chefer på de berörda företagen träffats för att prata om be

hoven och om vad som kan göras för att säkra leveranserna.

T ID I G A RE G Å N G ER det varit brist på komponenter har det till en viss del kunnat förklaras med att kunderna lagt samma beställning hos flera leverantörer för att avbeställa ”dubbletten” när de väl fått en leverans. Dagens digitaliserade orderflöden gör det svårt att göra så utan att det upptäcks.

– Det finns inga tecken på det. Vi ser vad vi har för indata och vad som går ut. I Sverige är risken nära noll, som jag ser det. Hur det är för de riktigt stora spelarna är svårt att veta, säger Tom Dahlén på Arrow.

Denna gången handlar det om att komponenttillverkarna hållit igen på investeringarna under lång tid – de har varit rädda att bli stående med överkapacitet.

Dessutom har det skett en omfattande konsolidering där många företag köpts upp eller slagits samman. Ofta avvecklas då äldre och mindre lönsamma fabriker.

Samtidigt har kon

junkturen fortsatt att ånga på med en ökande efterfrågan år efter år. Även om det inte handlar om några dramatiska siffror har kapaciteten i många fall slagit i taket.

– Många halvledartillverkare ligger på en nyttjandegrad över 92 procent i sina fabriker, det är i princip max, säger Tom Dahlén.

Resultatet är ledtider på 20 till 30 veckor även för vissa halvledarkomponenter.

Kontraktstillverkare som Kitron, Note och Scanfil har därför ökat på lagren. Det kan delvis förklaras av högkonjunkturen. När det går bra för kunderna växer volymerna vilket kräver mer komponenter, men ökningen hänger också samman med de längre ledtiderna som gör att man gärna köper in större volymer än tidigare för att kunna garantera tillverkningen under längre perioder.

Störst problem med de minstaSvettig, stökig och bucklig med saftiga prishöjningar. Det är några kommentarer om dagens komponent-marknad där ledtiderna kan vara 20 veckor eller mer. Alla Elektroniktidningen pratat med är dock överens om att bristen på komponenter inte satt några större käppar i hjulen för produktionen.


Patrick Wiström

David Krantz

Tom Dahlén

JAN

N L

IPK

A


– Vi har lyft frågan med våra kunder så att de kan agera i tid. För vissa är elektroniken bara en liten del av produkten och då vågar de inte stå utan den, säger David Krantz.

EN D EL IK AT FR ÅG A är vem som ska ta risken om prognoserna inte slår in. Historiskt har den hamnat på kontraktstillverkarna som blivit sittande med komponenter som inte gått åt.

– Genom dialog försöker vi balansera risken så att vi inte tar allt. Vi har även kunder som själva köper in komponenter eller ger oss bemyndigande att göra det, säger David Krantz.

Men alla kunder har

inte hängt med. En del lever kvar i tron att det bara är nyckelkomponenter som systemkretsar, processorer och minnen man måste ha koll på.

– Många har satt upp agendan efter det. Det finns risk att de ligger kvar med gammal information i sina affärssystem, säger David Krantz, på Note.

När de sedan vill köra igång produktionen ser verkligheten annorlunda ut.

– Det finns en risk för att de blir besvikna på lanseringen av nya produkter om de designat in komponenter med långa leveranstider eller begränsad livslängd. Något som gör att vi naturligt har en mycket

tätare dialog med kunder om materialsituationen i dagsläget.

REC EP T E T Ä R D E T G A ML A vanliga. Börja prata med den som ska tillverka redan under konstruktionsfasen så kan i varje fall de värsta misstagen undvikas, som att konstruera in komponenter som snart ska sluta tillverkas eller som är svåra att få tag på.

– Vi har proaktivt försökt jobba med våra kunder för att få dem till att öppna upp för fler alternativ, även att designa om så att produkterna bättre motsvarat det som tillverkarna vill leverera, säger Mats Lundin på Scanfil.

Patrick Wiström på Westcomp är inne på samma spår men har ytterligare ett alternativ:

– Det finns många fabriker i Kina som tillverkar komponenter åt andra. Det är naturligt att de bryter sig loss och säljer under eget namn, men vi känner inte till dem.

Att hitta dessa leverantörer och börja använda komponenterna är inte gjort i en handvändning. Det kräver att man läser datablad, tar hem prover och sedan testar dem. Plus att kunden såklart måste vara införstådd med bytet.

S OM L Ö K PÅ L A X EN har priserna gått upp. Det handlar om 10–20 procent eller mer.

– Det finns en del välkända fab rikat som utnyttjat situationen. Särskilt de som sitter på en unik position har höjt priserna, säger David Krantz på Note.

– Vi har sett prishöjningar på fem gånger, säger Tom Dahlén på Arrow.

Hur länge bristen består är svårt att sia om.

Ingen som Elektroniktidningen pratat med räknar med någon förbättring under året. Möjligen nästa år.

– Vissa investeringar i ny kapacitet som är gjorda under 2017 kommer att få någon form av utfall under 2019 men vi är otroligt konjunkturberoende, säger Tom Dahlén på Arrow.

Risken är därför stor att bristen kommer att bestå fram till nästa lågkonjunktur, som kommer att dyka upp lika oväntat som bristsituationen gjorde.


Förbättrad tillförlitlighet

för industriella applikationer

Nya kontakter från Archer Kontrol med

1,27 mm delning och horisontella och vertikala

layouter i olika kombinationer med 12-80 ben.

Uppbyggda med lödanslutningar för ytmontering som ger kretskortet

extra stabilitet motstår de både sidledes och vridande krafter i

miljöer med kraftiga vibrationer.

Temperaturområde -55 °C till +125 °C

Självpassande med Blind Mating

Helt inneslutet kontaktsystem

Testade att klara upp till 500 operationer

www.harwin.com/ kontrol

Harwin Archer Kontrol Elektronik Tidningen Sweden June 18.indd 129/05/2018 12:25

Störst problem med de minsta

Mats Lundin

DÄ

TW

YLE

R



Ta en gratis webbkurs i artifi-ciell intelligens på Helsing-fors universitet och köp ett diplom. Det är den senaste av idag hundratals webbkurser i maskininlärning, som sprider AI-kompetens till den stora massan.

En Vinnovarapport från i april (se faktaruta) ser positivt på onlinekurser i artificiell intelligens och vill stimulera sådana initiativ. Dels borde deltagarna kunna få både studiemedel och högskolepoäng. Och dels borde institutioner kunna få stöd för att utveckla digitala media.

Historiskt fanns kursmaterial om maskininlärning med när det moderna fenomenet onlineutbildning föddes. Stanforduniversitetet skapade en mooc (massive online open course) höstterminen 2011 med tre datakurser.

Onlineversionen av djuplärningsnestorn Andrew Ng:s kurs CS229 ligger fortfarande högt eller högst bland rekommendationerna på mooc:er inom maskininlärning.

D RYG T T VÅ MIL J O NER människor har gått kursen. Den första suddiga videoversionen med Andrew Ng framför en rad svarta tavlor finns fortfarande online.

Själv skulle han dock rekommendera en färskare svit om fem webbkurser som han lanse

rade i höstas. Den kostar 500 kronor i månaden.

Det finns ett hopplöst underskott på AIkompetens, enligt Andrew Ng, redan hos teknikföretagen. Men det är inte bara de som påverkas i grunden av AI.

– Det finns massor som återstår att göra för att transformera icketeknikföretagen, säger han.

Han vill se AIkompetens hos miljoner, och en mooc är ett verktyg att nå många – med den enda brasklappen att genomströmningen på dessa kurser ofta är låg.

Idag finns hundratals moockonkurrenter till CS229.

V ID SIDA N AV universitetens akademiska framställningar finns mer yrkesinriktade kurser exempelvis på kommersiella utbildningsföretag som Udemy, Datacamp, Dataquest och Udacity, den sistnämnda en avknoppare från Stanfords mooc.

Också ledande maskininlärningsföretag som Facebook, Google, Microsoft och IBM ger kurser.

De kommersiella kurserna kostar ofta en spottstyver, och det kan finnas gratisversioner.

Ett vanligt upplägg är att du betalar en liten slant för att få ett diplom efter godkänd examination.

Så gör Helsingfors universitet, vars webbkurs Elements of artificial intelligence startade

i maj. Är du finländare kan du till och med få två högskolepoäng.

Studenterna kan välja att göra varje moment i sin egen takt, även om universitetet rekommenderar att de 30 kurstimmarna slutförs på sex veckor.

Det ambitiösa målet är att sprida AI till 1 procent av finska folket. I slutet av maj hade 24 000 anmält sig.

– De vill lära sig vad AI är för, de tror att det kommer bli viktigt i framtiden, sade kursansvariga Janina Fagerlund till nyhetskanalen Yle.

– De kommer från varje ålders grupp. Från människor i tjugoårsåldern, till 75åringar. De är professorer, arbetslösa, förskolepersonal och tandläkare –

människor med väldigt olika bakgrund.

I S V ERI G E arrangerar bland annat MDH online kurser på masternivå i ett projekt kallat Prompt. Det ger högskolepoäng. Här finns två 7,5pkurser i maskininlärande och Big Data.

Du behöver inte gå någon kurs alls. På nätet finns numera fantastiska resurser för självstudier i AI.

– Det är väldigt mycket lättare idag för en programmerare att skaffa sig tillgång till kodbibliotek, data och diverse sandboxar man kan testa AI med, säger Pontus Wärnestål, på högskolan i Halmstad. JAN TÅNGRING

[email protected]

n AI-UTBILDNING

Det finns massor av verksamheter som skulle kunna effektiviseras dramatiskt om de senaste årens resultat från området maskininlärning togs i bruk. Det tror Vinnova och många andra. Därför behövs mer AI-kompetens på företagen. Här är några av utbildningsvägarna.

Maskininlärning – läget på utbildningsfronten

På nätet är det gratis

En rapport om artificiell intel-ligens i Sverige, som myndighe-ten Vinnova presenterade i april, pekade på generella problem för svensk högre utbildning: att studentvolymen ökat mer än resurserna, att utbildning har lägre status än forskning, att undervisningen är traditio-nell, att den svagt anknyter till arbetsmarknadens behov.

Rapporten rekommende-rade satsningar på alla sorters utbildning: grund-, forskar-,

vidare-, uppdrags- och online-utbildning. En röd tråd är att utbildningarna ska snegla på de AI-behov som finns hos samhälle och företag.

Rapporten vill även se stöd till enskilda för att ta initiativ till AI-utbildning, exempelvis subventioner.

Nu kommer satsningarna. I mitten av juni fick exempelvis sju universitet 40 miljoner kronor över två år till främst vidareutbildning.

FAKTARUTA:

Vinnova ville satsa och nu utbildas det

Andrew Ng

Janina Fagerlund

Pontus Wärnestål



Även de redan yrkesverk-samma måste återvända till pulpeten för att lära sig artificiell intelligens. Det var en av rekommendationerna i en rapport som Vinnova presenterade i april.

Högskolan i Halmstad (HH) svarar på anropet med en 120poängskurs i kvartsfart. Den heter ”Data Analytics and Service Innovation based on Artificial Intelligence”. Tyngdpunkten ligger kraftigt på området maskininlärning, snarare än på klassisk AI.

FÖ R PRO FIL ERIN G av kursen sneglade HH mot vad universitet som Stanford och MIT gör. Kurserna kommer att bygga på existerande kurser, men vidareutvecklas både i innehåll och format i dialog med industrin.

Företagen ska direkt själva få vara med och utforma innehållet – också detta något som fanns på Vinnovas önskelista.

Några som redan hörsammat inbjudan är Volvo Cars, AB Volvo, Autoliv, Zenuity, Stena Line, Easyserv, Fysiotest, Hotswap, Jayway, Digital Reliance, InUse, Rise Viktoria och Nibe.

Förkunskapskraven är tunga – på civilingenjörsnivå – men med viss flexibilitet som respekterar yrkeserfarenhet.

D E T FÖ R S TA Å RE T går på kvartsfart med en kurs vardera i höst och i vår. I höst ”Machine Learning” och i vår ”Business and service development techniques with AI/ML”.

Ett unikt inslag i programmet är enligt HH kombinationen av AI och tjänstedesign – kursen har ett överlapp med HH:s masterprogram i Digital tjänsteinnovation.

Stefan Byttner, projektledare, pekar på drygt 20 års erfarenhet av industrisamarbeten som en merit sticker ut bland konkurrerande

AIutbildningserbjudanden.– Jag tror också att vi är rela

tivt unika i vårt sätt att integrera öppna utbildningsresurser i utbildningen.

Tankar finns redan på en fortsättning. Maskininlärning är ett område som fortsätter att utvecklas.

– Jag hoppas att vi kommer att utveckla intressanta och nya sätt att genomföra fortbildning så att det blir smidigt för yrkesverksamma att delta i ett livslångt lärande.

HH: S KUR S Ä R OMFAT TA ND E . Vidareutbildning och uppdragsutbildning avvnjuts vanligen i mind re portioner.

Högskolan i Örebro ger till exempel en trepoängskurs i Avancerad Artificiell Intelligens med tillämpningar inom robotik: resursschemaläggning, manipuleringsplanering och multirobotkoordinering.

Det är en distanskurs med

tre obligatoriska träffar i Örebro. Övriga föreläsningar sker över Internet. Du ska vara yrkesverksam och du ska redan ha en treårig högskoleutbildning inom dataområdet.

Som extra krydda är kursen gratis. Detsamma gäller ytterligare fyra trepoängskurser i samma AIinitiativ, som heter Smarter.

Till Stockholms universitet betalar företag 3 900 kronor/timme för att sätta sina anställda på kursen ”Artificiell Intelligens, Data Mining och Big Data”.

D EN Ä R INT E DJUP T T EK NISK utan är till för att lära företaget att hitta AItillämpningar i det egna företaget.

Omfattningen kan skräddarsys från en liten introduktionsföreläsning till ett valfritt antal dagar upp till en vecka.

AI har blivit ett hett ämne efter

dels efter de stora framstegen inom maskininlärning och dels den mediala uppmärksamheten. Men på de datavetenskapliga programmen, har det funnits på schemat i decennier.

– På HH undervisade vi i maskininlärning och neuronnät på masternivå redan 1996, vi har haft detta i flera kurser sedan dess, berättar Stefan Byttner.

D E T S OM B EH ÖV T uppdateras har varit kursinnehållet.

Och så har efterfrågan ökat under de senaste 2–3 åren, på till exempel den valbara kursen ”Läraktiga system”

– För 10 år sen var det nästan inga studenter som frågade specifikt om vilka kurser inom AI vi har, men nuförtiden har jag märkt att det helt klart är något som de gör.

JAN TÅ[email protected]

– läget på utbildningsfrontenTillbaka till skolbänken

2 0 1 2 R Ä K N A S O F TA som året då världen vaknade för maskin-inlärning – att låta datorerna upptäcka världen på egen hand genom att observera den, istället för att ge dem färdiga algoritmer.

Klassens ljus inom maskin-inlärning är en beräkningsmeka-nism kallad artificiella neuron-nät, inspirerad av hur hjärnans neuroner är kopplade till var-andra. Styrkan på kopplingarna avgör vilka indatamönster som de artificiella neuronerna triggar på. Inre skikt av neuroner reage-rar på mönster av mönster.

I oktober 2012 sopade ett djupt neuronnät banan med all konkurrens i att identifiera objekt i bilddatabasen Imagenet när den bara fick 16 procent fel. Idag får Googles djupa nät bara 3,08 procent fel.

69 elektronikföretag utveck-

lar processorer med hårdvarustöd för djupa neuronnät. För fem år sedan var inget dessa projekt ens påtänkta. Det visar det genomslag neuronnäten får just nu.

N ÅG R A PI O NJ Ä RER var långt tidigare överty-gade om att maskininlär-ningsrevolutionen bara var en tidsfråga, bland dem Yoshua Bengio och Geoffrey Hinton.

– Jag visste bara inte när, säger Yoshua Bengio.

Han ser inte 2012 eller någon annan tidpunkt som en unik vändning utan ser en sek-vens milstolpar från 2006 fram till idag, då små maskininlär-ningsföretag dramatiskt stiger i värdering.

– Vi visste alla att det skulle hända långt innan 2012, säger också hans kollega Geoffrey Hinton.

På direkt fråga pekar han ut 1983 och ett visst neuronnät kallat Boltzmannmaskin som det som fick honom själv att inse poten-tialen.

– Och sedan igen 1985, igen 1993, och igen 2006.

Där refererar han till neuronnätsalgoritmer-na backpropagation, variabel Bayes samt

metoden att inititera nämnda backpropagation med hjälp av nämnda Bolzmann maskin.

– Sedan 2006 har därefter framstegen skett snabbt och utan avbrott.

BAKGRUND:

AI-revolutionärerna blickar tillbaka

Stefan Byttner

Yoshua Bengio

Geoffrey Hinton



5G-nätet och behovet av mindre och snabbare systemkretsar

Allt eftersom 5G växer fram, krävs en förändring av hur man konstruerar den trådlösa infra-strukturen, det gäller allt från halvledare till arkitekturen i basstationer och nätverkstopologin.

På halvledarsidan har galliumnitrid på kisel (GaN-on-Si) blivit kommersiellt till-gängligt, vilket förbättrar radiokretsarnas effekttäthet, sparar plats och ökar verk-ningsgraden. Kostnaden blir inte högre än för LDMOS i produktionskvantiteter, och ligger långt under priset för galliumnitrid på kiselkarbid (GaN-on-SiC).

Dessutom har GaN börjat användas i högeffekttillämpningar och inte bara för diskreta transistorer. Skalfördelarna med att använda GaN i infrastrukturen för LTE-nät har gjort att GaN kunnat bryta sig in på marknaden för monolitiska mikrovågskret-sar (MMIC). Konstruktörerna kan därmed skapa effektivare konstruktioner för nästa generations 5G-system.

Dessutom har utvecklingen av enkrets radiosystem (RF SoC) med både RF-delar liksom analoga och digitala delar möjlig-gjort stora förbättringar inom databehand-lingen inom ett stort frekvensområde, i stil med dagens avancerade samplingsteknik. Detta eliminerar behovet av att ha flera

separata digitalomvandlare för olika frek-vensband på kretskortet, vilket i sin tur ger mindre system, med bättre digitala möjlig-heter och snabbare dataöverföring.

Som nätverksnod betraktat, kräver data-kapaciteten i 5G nya grepp i de optiska nät som ska ta hand om routingen av den enor-ma datavolym som uppkommer. Genom att se på helheten, från basstationen till fiberoptiken, från RF till ljus, kan konstruk-törerna skapa sig en bättre förståelse för de utmaningar och möjligheter som uppstår när dessa tekniker vävs samman.

I denna artikel ska vi ta upp fördelarna med GaN-on-Si i integrerade mikrovågs-kretsar, fördelarna med enkrets radiosys-tem, och den avancerade optiska teknik som påverkar utvecklingen av den trådlösa infrastrukturen i 5G.

Framgångar med GaN och mikrovågs-kretsarEftersom MIMO-antenner är så komplexa – de kan ha uppåt 256 sändande och motta-gande element i en enda basstation för 5G – börjar det bli trångt på kretskorten, särskilt i höga frekvensband. Detta kan åtgärdas med moderna MMIC-kretsar som ersätter diskreta integrerade kretsar och låginte-grerade MMIC-kretsar i basstationerna.

Utöver platsbesparingen minskas kost-naderna också tack vare förenklad kaps-ling, minskad komplexitet i konstruktionen och minskat arbetskraftsbehov vid tillverk-ningen. Den mekaniska tillförlitligenheten ökas tack vare ett minskat antal gränssnitt.

Det är mot denna bakgrund som GaN-on-Si lyckats ta sig in på den kommersiella halvledarmarknaden. Tillverkningen har kunnat skalas upp till 8- och 12-tums kisel-skivor vilket ger en kostandseffektivitet långt utöver vad man kan uppnå med GaN-on-SiC, med effekttätheter som inte kan uppnås med LDMOS. GaN-on-Si kan han-tera 4-6 gånger mera effekt per ytenhet.

Utöver dessa egenskaper, kan man med GaN-on-Si förlägga allt fler funktioner på kislet, vilket gör MMIC-kretsarna än mer kompakta. Kiselsubstratet medger integra-tion av både GaN- och CMOS-transistorer på samma krets, vilket GaN-on-SiC inte klarar. Detta möjliggör digitalstyrda MMIC med flera funktioner, såsom digital styr-ning och kalibrering, kraftdistribution, med mera direkt på kislet.

Effektigare signalbehandling med enkrets radiosystemFördelarna med ökad integration och mins-kad mängd maskinvara i basstationer för

Den pågående utvecklingen inom gallium nitrid, monolitiska mikrovågskretsar, enkrets radiosystem och optiska nät ger kostnadseffektivare konstruktioner

Av Anthony Fischetti, MacomAnthony Fischetti har varit vice vd och chefsarkitekt på Macoms affärsområde för antenner sedan oktober 2017. Han började på företaget i april samma år som teknikarkitekt. Innan dess var har radararkitekt på Northrop Grumman med ansvar för avancerade forsknings och utvecklingsprojekt. Han har också varit ansvarig för övervakningssystem som E2D, MPRTIP och JSTARS Triton.

EXP

ERTAR

TIKEL

GaN-on-Si är redan viktig på dagens marknad.



5G, som kommit tack vare MMIC baserade på GaN-on-Si, har ökat ytterligare genom de enkrets radiosystem (RF SoC) som ny-ligen dykt upp på marknaden. Sådana kretsar innehåller signalomvandlare som klarar många gigasampel per sekund och kan användas för snabb databehandling över ett stort frekvensområde. På så sätt förenklas dataöverföringen och konstruk-tionen blir enkelt skalbar till ytterligare radio kanaler.

I en vanlig superheterodynmottagare måste signalen blandas ned till basban-det. Detta kräver en blandare och en del extrakretsar. En signal kring 2,6 GHz för LTE måste konverteras ned till området kring en megahertz och sedan samplas av en kon-ventionell analog-digitalomvandlare.

Om allt frekvensinnehåll ska rymmas i det första Nyquist-bandet måste man sampla med tre gånger signalfrekven-sen. En signal kring 2,6 GHz skulle behöva samplas med 8 GSa/s, vilket skulle kräva betydligt mera avancerade analog-digital-omvandlare än de befintliga, som arbetar kring 3 GSa/s i frekvensbandet 400 MHz.

Detta kan övervinnas med en ny genera-tion radiokretsar som kan sampla upp till 56 GSa/s. På så sätt kan man sampla direkt på

bärvågen och kan dessutom sampla ned. Med denna digitala metod behövs ingen superheterodynmottagning eller diskreta digitalomvandlare. Dessutom elimineras signalgenereringen (excitern) som behövs för sampling i superheterodynkretsar.

Med RF SoC kan man få in många radio-

kanaler på liten yta. Mellan 4 och 16 kanaler kan packas in i en krets på 12×12 mm, vilket tidigare krävt flera kretskort. Det är ungefär samma vinst som uppnåddes vid övergång-en från telefoner med fingerskiva till mo-biltelefoner. Kanaltätheten och verknings-graden lovar att fortsätta öka på vägen mot

▲

Bilden visar de olika halvledartyper som kommer att spela roll för 5G.

create:electronics

www.beta-layout.com

STENCIL3D-MID

ASSEMBLYin 2 WD*

3D PRINTin 4 WD*

eSTORE

RFID

FRONT PANELin 1 WD*

PCB8 hour service

NEWNEW

NEW

NEW

* W

D =

Lea

d tim

e in

wor

king

day

s


CMOS-proceser på 7 nm för radiofrekvenser.

Sådana kretsar kom-mer också att erbjuda signaler med lägre dis-

torsion. Felaktigheter som tidigare inte kunde korrige-

ras, är nu möjliga att åtgärda. Detta är yt-terligare ett bevis på hur flerfunktionskret-sar och ett minskat antal komponenter ger betydliga besparingar i kraft, utrymme och kostnader, vilket resulterar i en mera pris-värd infrastruktur för 5G.

Man kan också notera att RF SoC spe-lar en viktig roll vid koherent lobformning (beamforming), den typ av aktiva fas styrda antenner (phased array) som används i avancerade radarsystem, vilket också kan öka prestanda för basstationer under 6 GHz. Koherent lobformning innebär att varje element i en MIMO-matris arbetar tillsammans med de övriga för att rikta ut-effekten och mottagarens känslighet mot abonnenten. På så sätt undviks brus och reflektioner, såväl som interferens från an-nan utrustning. Om man kombinerar GaN-on-Si, flerkrets mikrovågskretsar (HMIC) och koherent strålformning kan man uppnå hög verkningsgrad trots de utrymmes-begränsningar som råder i MIMO-antenner.

Från HF till ljusMobiloperatörer och operatörer av stora datacenter har ett och samma mål på vägen mot 5G. De måste kunna överföra data så fort och effektivt som möjligt. Utvecklingen kring RF och optiska tekniker ökar och sam-verkar och kommer att ge ny förståelse för hur innovationer inom en av grenarna kan påverka utvecklingen hos den andra.

Basstationernas ständigt ökande data-kapacitet kommer att kräva övergång från optiska transceivrar på 100 Gbit/s till 400 Gbit/s. Detta gäller särskilt i datacenter,

där portdensiteten ständigt måste öka för att hålla jämna steg med användarnas omättliga behov av data.

Utvecklingen mot tätare integration och minskat komponentantal är en nyckelfak-tor i utvecklingen mot transceivrar för 400 Gbit/s. Möjligheten till modulation enligt PAM-4 av enstaka våglängder håller på att förändra enheternas uppbyggnad. I trans-ceivrar för 100 Gbit/s kan PAM-4-modula-tion av enskilda våglängder minska antalet nödvändiga lasrar till en enda, vilket elimi-nerar all optisk multiplexering.

I 400 transceivrar för 400 Gbit/s behövs bara fyra optiska kretsar, vilket ger en ex-tremt kompakt och energisnål enhet. Det i sin tur ger datacentren en möjlighet att minska sina kostnader. Utvecklingen hos de stora datacentren kommer inom en nära framtid att flytta ut i radionoderna.

På halvledarnivå kommer den allt snab-bare utvecklingen inom kiselfotoniken

att förändra uppbyggnaden av nästa ge-nerations flerfunktions MMIC och nyttja CMOS-processen för att bygga in tusentals optiska komponenter, samtidigt som fram-ställningen substrat på kiselskivan kan dra nytta av kommersiella stordriftsförde-lar. Eftersom det numera går att integrera GaN-baserade radiofrekvensenheter och optiska enheter på samma kiselskiva, och dessutom till väldigt attraktiva priser, kan det minskande behovet av övergångar mel-lan RF- och optiska kretsar göra det enklare att överföra renare och snabbare signaler i nätet.

Under tiden kommer de fortsatta fram-stegen inom GaN-on-Si-tekniken, flerfunk-tions MMIC och radiokretsar att ge radio- och mikrovågsbranschen en möjlighet att skapa elegantare, mera integrerade och kostnadseffektiva system för den trådlösa infrastrukturen, på vägen mot 5G-näten.

n

Bilden visar några viktiga faktorer som har samband med 5G-teknik.

Prenumerera gratis – du får det snygga månads-magasinet genom att fylla i talongen på etn.se/pren

Tror du att allt står på webben?

IMA:

Innovativa material får egen arena/6

STEFAN CARLSSON:AI-miljarden öppnar möjligheter/18–19 MAG A SIN – WEBB – NYHETSBREV

ELEKTRONIKNR 3MARS2018SVERIGES ENDA ELEKTRONIK-MAGASIN FÖR PROFFS

TIDNINGEN

SPANAT PÅ EMBEDDED WORLDRISC-V och artificiell intelligens slog rot på världens störstainbyggnadsmässa. /10–16

TEMA: INBYGGDA SYSTEM, MJUKVARA


SIGFOX:

Nu kommernätet tillSverige/16–17

ACCONEER:

Radarkretsfrån Lund hos Digi-Key/18–19

MAG A SIN – WEBB – NYHETS

BREV

ELEKTRONIKNR 5MAJ

2018

SVERIGES

ENDA ELEKTRONIK-

MAGASIN

FÖR PROFFSTIDNINGEN

PLOCKAR ENERGI UR SNURRETSmå trådlösa se

nsornoder som är

pålitliga och helst skördar sin eg

en

energi vore mums för industrin.

På Mittuniversitetet arbetar tre

forskargrupper mot det målet.

/20–21

TEMA: SENSORER & IoT

Prenumerera

kostnadsfritt!

etn.se/pren

AUTOSAR ADAPTIVE:

Plattform för smartphone på fyra hjul/20–21

JONN LANTZ:

Han skådarin i Volvoskristallkula/12–14


ELEKTRONIKNR 4

APRIL2018


ZENUITYS VÄG MOT SJÄLVKÖRNING

Det tar uppåt tio år innan bilarna är redo att axla

det fulla ansvaret. På vägen dit släpper Zenuity funktioner som gradvis

ger föraren tid över till annat. /16–19TEMA: FORDON

Prenumerera

kostnadsfritt!

etn.se/pren

Läs Elektroniktidningen!

EXP

ERTAR

TIKEL



Trenden att skapa smarta fabriker – som drar nytta av automatise-ring och datautbyte vid tillverk-ning (även kallad Industry 4.0) – går hand i hand med framstegen inom sensorteknik. När IoT-enheter och sensorer blir allt mindre och mer komplexa går deras spänningsregulatorer samma väg. De mås-te leverera mer effekt i ett mindre utrymme, alstra minimalt med värme och vara enkla att konstruera för snabba cykeltider. Hur uppnås det?

Elektronikindustrin hittar kontinuerligt sätt att packa mer data på samma utrym-me. Först genom Moores lag för kisel, där-efter med sofistikerade kapslingstekniker. Det senare bidrar till att höja effekttätheten genom att packa fler watt på samma antal kvadratmillimeter.

I denna artikel presenterar vi ett annor-lunda grepp för att förbättra effekttätheten

för industriella sensorer genom en ny lös-ning som är miniatyriserad, lätt att konstru-era med och högpresterande.

Den industriella sensormiljönI industriella tillämpningar kan sensorn pla-ceras var som helst i en fabrik. Styrenheten – typiskt en PLC – tar emot information från sensorn via digitala och/eller analoga I/O-moduler och skickar lämpliga instruktioner till aktuatorn via en fältbuss.

Digitala sensorer har en transceiver el-ler ett binärt gränssnitt, medan analoga sensorer arbetar på en 4–20 mA-slinga. Moderna sensorer använder styrkretsar för att fatta enkla beslut på sensornivå, vilket gör att de inte behöver vänta på en PLC. Därmed förbättras genomströmningen i fabriken och adaptiv tillverkning möjlig-görs. Samtidigt ställs mycket höga krav på den termiska budgeten, liksom på storle-ken hos strömförsörjningen.

Den digitala sensorns transceiver kan exempelvis vare ett IO-link-gränssnitt som hanterar data och routar 24 V till en ned-konverterande spänningsomvandlare, som levererar 5 V eller 3,3 V till styrkretsen och till sensorelementen. Denna omvandling – från 24 V till 5 V/3,3 V – kan orsaka stora effektförluster, ta stort utrymme och ta lång tid att konstruera. Även om vi här använder sensorlösningar som exempel, gäller sam-ma sak för DC/DC-omvandlare i motorer.

Traditionell LDO-lösningOm strömmen är tillräckligt låg anses det ofta fördelaktigt att använda en LDO efter-som den är liten och enkel att konstruera med. En sådan lösning är dock väldigt in-effektiv, med en verkningsgrad på bara 21 procent vid omvandling från 24 till 5 V. Om strömmen är hög – vilket är fallet med moder-na sensorer – kräver lösningen en kylfläns. Den tar stor plats och upphäver den fördel som LDO:n annars har i sin ringa storlek.

Traditionell switchad lösningEn typisk kretskortslayout av en modern synkron switchad omvandlare med en in-spänning på 24 V och strömmen 150 mA visas i figur 1. Det är en effektiv strömför-sörjningslösning, men den har sina be-

gränsningar i hur den utnyttjar kretskorts-ytan. Den tar upp 32,5 kvadratmillimeter, vilket påverkar effekttätheten.

Denna metod kräver dessutom kunskap i att konstruera med switchade omvandlare. Likaså måste lång tid ägnas åt design och test. Här kan man också konstatera att de riktlinjer som finns för tillverkning – som kräver ett visst avstånd mellan komponen-ter – kommer att ta ytterligare kretskorts-yta i anspråk.

Traditionell modullösningFör att förenkla konstruktionsprocessen har flera tillverkare utvecklat switchade omvandlare i form av moduler. Dessa inne-håller typiskt en buckomvandlare och in-duktor, se figur 2. Moduler är enkla att kon-struera med och effektiva, men de tar stor plats på kretskortet.

I det här exemplet tar modullösningen 47,2 kvadratmillimeter. Det är hela 45 pro-

Flera konstruktioner ställs mot varandra

EXP

ERTAR

TIKEL

▲

Packar högre effekt på mindre yta

Av John Woodward och Nazzareno Rossetti, Maxim Integrated

John Woodward är Executive Business Manager för affärsområdet power management på Maxim. Han började på företaget för ett år sedan, men har 18 års branscherfarenhet. I tio år har han arbetat med teknik – tillämpningar och test – och åtta år med marknadsföring och affärsverksamhet.

Nazzareno (Reno) Rossetti har doktorsexamen i elektroteknik från Politecnico di Torino, Italien. Han arbetar på Maxim och är expert inom analogt och power management. Han har fått många artiklar publicerade och har flera patent inom området.

Figur 1. Layout av en traditionell buckomvandlare. Lösningen tar 32,5 mm2.

Figur 2. Layout av en traditionell modul med buckomvandlare. Lösningen tar 47,2 mm2.



cent mer yta än den diskreta konstruktio-nen i figur 1, där en DC-DC-omvandlare och en extern induktor används.

Kapslingstekniken µSLICDå är frågan – kan mer effekt levereras i en mindre modul?

Maxim har utvecklat en arkitektur med namnet µSLIC, kort för micro System-Level IC.

Arkitekturen kombinerar en buckom-vandlare, kallad Himalaya, med passiva komponenter. Den nya kraftmodulen leve-rerar mer effekt på mindre utrymme än nå-got jämförbart alternativ. Likaså har den hög verkningsgrad och är enkel att konstru-era med.

Kraftmodulen µSLICDen nya arkitekturen integrerar induk-torn och buckomvandlaren vertikalt, vilket

radi kalt minskar utrymmet som upptas på kretskortet jämfört med standardlösning-ar. Samtidigt har den lilla modulen god tole-rans mot höga spänningar och höga arbets-temperaturer.

MAXM17532 är en av två tillgängliga µSLIC-moduler. Den kommer i en kapsling som mäter 2,6 mm × 3 mm × 1,5 mm, har tio anslutningar och låg profil. Den arbe-tar över ett brett temperaturområde, från –40 °C till +125 °C.

Modulen har ett inspänningsområde

på upp till 42 V och ger 100 mA ut. I figur 3 går det att se storleken på MAXM17532. I samma formfaktor går det även att få MAXM15462, som kan leverera 300 mA.

Minimal storlekI figur 4 går det att se hur mycket kortyta en konstruktion med MAXM17532 upptar. Tack vare den vertikala uppbyggnaden blir den total ytan inte mer än 14,3 kvadrat-millimeter. Det är 2,25 gånger mindre än lösningen som illustreras i figur 1, och hela

Figur 3. MAXM17532.

Figur 4. Konstruktion med MAXM17532. Lösningen tar 14,3 mm2.

Figur 5. Verkningsgrad vid utspänningen 5 V.

GRATISmagasinÄr du intresserad av branschnyheter, tekniska trender och nya produkter inom elektronikindustrin?

Teckna gratis prenumeration på

etn.se/prenDet snygga magasinet Elektroniktidningen kommer ut en gång i månaden.

EXP

ERTAR

TIKEL


3,3 gånger mindre än den traditionella modulen som visas i figur 2.

VerkningsgradTrots att MAXM17532 är mycket liten har omvandlaren hög verk-ningsgrad – den når upp till 90 procent. I figur 5 går det att se verkningsgradskurvan när utspänningen är 5 V och inspänning-en varierar.

Robust, med låg EMINär modulen konstruerats har ledningslängder minimerats och jordslingor eliminerats – allt för att minimera utstrålad störning. Samtidigt används högfrekventa keramiska kondensatorer för att minska ledningsbunden störning.

I figur 6 går det att se den utstrålade störningen från MAXM17532, medan figur 7 visar den ledningsbundna störning-en. Båda uppfyller specifikationen CISPR22 CLASS B.

Robust mot mekaniska påverkanDet är viktigt med hög termisk, elektrisk och elektromagnetisk prestanda. Samtidigt är det väsentligt att modulen har hög tole-rans mot mekaniska påkänningar.

Himalaya-modulen uppfyller Jedecstandarderna JESD22-B103/B104/B111, som testar chock, vibration och att enheten klarar att tappas (drop). Det garanterar att den utan problem kan användas i sensorlösningar i tuffa miljöer inom exempelvis industri-, medicin-, försvar- och konsumentområdet.

Höga strömmarYtterligare en modul – MAXM15462 – finns tillgänglig med µSLIC-arkitektur och samma fotavtryck som MAXM17532. Den hanterar högre laster, upp till 300 mA, och uppfyller samma specifikationer som nämnts ovan. n

Figur 6. Utstrålad störning.

Figur 7. Ledningsbunden störning.

High-Tech Components for Your InnovationsAs a leading distributor of electronic components we are able to offer you a wide portfolio of products, expert technical sup-port for product development and design-in, individual logistics and supply chain management solutions as well as comprehen-sive services.

Semiconductors Displays & Boards

Passive Components Storage Technologies

Electromechanical Components Wireless Technologies

For more information about RUTRONIK:Tel. +46 (8) 5055 4900 www.rutronik.com

Committed to excellence

Consult | Components | Logistics | Quality

ElectronicsWorldwide

WHEEL OF FORTUNEWe love to see you win!rutronik.com/18240



Lilla me

elk erot kni sveriges juni tidningenfÖr proffs enda … · 2018. 6. 19. · wireless när...

Documents