Infomet HF1900 EEG Våren 2010

Elektroencefalografi

Medicinsk Teknik, Hing STH, Kungliga Tekniska Högskolan

EEG 2010

II

EEG 2010

Projektrapport

Kurs: Infomet HF 1900

Titel: Elektroencefalografi

Grupp: Grupp 2

Deltagare: Bo Bekkouche Victoria GepardMärta FältekeRaz Salar Aziz Hikmat Abdulla Ali

Handledare: Kenneth Långström

Examinator: Thomas Ryman

Institution: KTH STH

Datum: 2010-06-08

III

EEG 2010

IV

EEG 2010

Sammanfattning

Projektets problemformulering har varit att ta reda på grundläggande information om EEG. Genom arbetets gång har information sökts från flera källor och genom arbetsmöten. Projektet har resulterat i en rapport och en muntlig presentation.

EEG är en förkortning av ordet Elektroencefalografi vilket innebär mätning av den elektriska aktiviteten i hjärnan. Tekniken har uppfunnits sedan 1920-talet när Hans Berger kunde registrera människans hjärnimpulser med hjälp av en galvanometerliknande apparat.

Hjärnimpulser uppkommer i olika vågor som beror på patientens tillstånd: Alfa vågor, Beta vågor, Theta vågor och Delta vågor.

EEG- apparaten består av olika komponenter: Elektroder, Förstärkare, A/D-omvandlare, Processor, Dator och Optisk länk.

EEG-apparaten används på en neurologisk eller EEG-avdelning för att undersöka epilepsi, demens och hjärnskador.

Forskning inom EEG och den elektriska aktiviteten i hjärnan strävar efter en bättre diagnostisering av hjärnsjukdomar och att hjälpa funktionshindrade och totalförlamade personer genom att utnyttja deras hjärnaktivitet.

Att arbeta med EEG har varit lärorikt och givande. Det har även skapat goda relationer i projekgruppen.

V

EEG 2010

VI

EEG 2010

Förord

På högskoleingenjörsprogrammet inom medicinsk teknik på KTH ingår i första terminen en kurs i ingenjörsmetodik och informationsteknik: Infomet HF 1900. Kursen Infomet HF 1900 är delvis upplagd som ett projekt. Projektet ska i någon form beröra områdena medicin och teknik. Denna rapport redovisar projektet som är utförd i ovannämnd kurs.

Arbetet i projektgruppen dynamiskt och givande, och alla projektmedlemmar har fått nya kunskaper inom området.

Tack till Kenneth Långström och Thomas Ryman för erat kontinuerliga stöd genom samtliga faser.

Benjamin Ribalta, klinisk neurofysiolog på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, bör också ha ett tack för en trevlig översiktlig föreläsning om Klinisk fysiologi och elektroencefalografi samt rekommendation av litteratur.

Projektgrupp 2STH KTHVåren 2010

VII

EEG 2010

VIII

EEG 2010

Innehållsförteckning

1 Inledning..................................................................................................................................1

1.2 Bakgrund...........................................................................................................................1

1.3 Problemdefinition..............................................................................................................1

1.4 Mål....................................................................................................................................1

1.5 Lösningsmetod..................................................................................................................1

1.6 Avgränsning......................................................................................................................1

2 Historia och Forskning.............................................................................................................3

2.1 Historia..............................................................................................................................3

2.2 Forskning...........................................................................................................................3

2.3 Utveckling.........................................................................................................................3

3 Användningsområde................................................................................................................5

4 Funktion...................................................................................................................................7

4.1 Makroelektroder................................................................................................................7

4.2 Vad elektroderna mäter.....................................................................................................7

5 För och nackdelar.....................................................................................................................9

5.1 Fördelar.............................................................................................................................9

5.2 Nackdelar..........................................................................................................................9

5.3 Vågor.................................................................................................................................9

5.4 Delta-vågor........................................................................................................................9

5.5 Theta-vågor.......................................................................................................................9

5.6 Alpha-vågor.....................................................................................................................10

5.7 Beta-vågor.......................................................................................................................10

5.8 Gamma-vågor..................................................................................................................10

5.9 Snabba och ultrasnabba hjärnvågor.................................................................................10

6 Komponenter..........................................................................................................................12

6.1 Elektroder........................................................................................................................12

6.2 Förstärkare.......................................................................................................................12

6.3 A/D-omvanlare................................................................................................................13

6.4 Processor.........................................................................................................................13

IX

EEG 2010

6.5 Dator................................................................................................................................13

6.6 Optisk länk......................................................................................................................13

6.7 Sammanfattning av komponenter....................................................................................14

7 Slutsats...................................................................................................................................16

8 Referenser..............................................................................................................................18

8.1 Historia och Forskning....................................................................................................18

8.2 Funktion..........................................................................................................................18

8.3 Komponenter...................................................................................................................18

8.4 Användningsområde........................................................................................................18

8.5 För och nackdelar............................................................................................................19

8.6 Vågor...............................................................................................................................20

X

EEG 2010

1 Inledning

1.2 BakgrundI kursen Infomet har vår projektgrupp i uppgift att söka fakta om en medicinsk apparat/teknik och genom gruppbeslut blev det Elektroencefalografi. Man ska under projektets gång ta reda på dess historia, framtid, användningsområden. Det är även relevant att ta reda på apparatens teknik och hur hjärnans elektriska aktivitet kan läsas av EEG.

1.3 ProblemdefinitionProjektet bröts ner i delmoment som resulterade i följande punkter:

Historia Användningsområden Tekniken bakom EEG Hjärnans anatomi relaterat till EEG Funktion mellan kropp och apparat

1.4 Mål Beskriva hur EEG fungerar Beskriva användningsområden för EEG Beskriva apparatens historiska bakgrund Lägga upp rapporten på arbetsplattformen Bilda där rapporten ska ha filnamnet

Slutrapport_grupp(nr.2)_ver_1.docx Presentera projektet muntligt inför klassen

1.5 LösningsmetodGruppen har gjort informationssökningar på egen hand och i grupp. Sökningarna skedde på bibliotek, internet och i relevant facklitteratur. Ett par i gruppen har haft mailkontakt och samtalat med en EEG expert, Benjamin Ribalta klinisk neurofysiolog på KI, för mer information.

1.6 AvgränsningRapporten kommer att riktas mot målgruppen Gymnasieelever åk 3 inriktning Natur/Teknik. Endast modern historia gäller; ca 1800-talet och framåt. Det är enbart en sorts EEG-apparat som ska observeras och då endast på komponentnivå. Endast användning av EEG i Sverige är intressant. För att förstå EEG bättre har gruppen tagit reda på enkla funktioner i hjärnan och dess anatomi.

1

EEG 2010

2 Historia och Forskning

2.1 HistoriaRichard Caton mätte elektriska impulser i hjärnan hos levande kaniner och apor med hjälp av galvanometer. Det var år 1875.

Polska fysiologen Adolf Beck upptäckte 1890 regelbundna elektriska mönster i hjärnbarken hos hundar och kaniner.

Den ryska fysiologen Vladimir Pravdich Neminisky producerade den första EEG apparaten för hundar genom evoked potential år 1912.

Napoleon Cybulski och Jelenska-Macieszyna kunde fotografera EEG inspelningar av ett experimentellt framkallad anfall.

Hans Berger (1873 -1941) var den första som mätte människans EEG under 1920-talet. Han gav enheten dess namn, och krediteras ibland med att ha uppfunnit EEG.

På 1950-talet utvecklade en engelsk läkare vid namn William Grey Walter ett komplement till EEG, så kallat EEG topografi som möjliggjorde för kartläggning av elektrisk aktivitet över hjärnbarken.

2.2 ForskningElektriska impulser hos människans nervsystem har varit känt under de senaste 150 åren, därför det har funnits många metoder som gör att det går att utnyttja hjärnans funktion.

En av de metoderna är att låta tanken styra.

Ett pannband som kan registrera EEG-signalen och avgöra om föraren är: sömnig, sjuk, påverkad av alkohol eller droger. Det är en produkt som ett amerikanskt företag har tillverkat som en del i ett säkerhetssystem i fordon.

Fördelarna med tankestyrning är att kunna hjälpa de totalförlamade eller fysiskt handikappade personer genom att underlätta deras kommunikation med omgivning, utan att det kräver någon muskelrörelse.

2.3 UtvecklingMan försöker utveckla komponenterna till EEG-apparaten framförallt förstärkaren så att utrustningen blir mindre och enklare att använda inom olämpliga omgivningar som på intensivvård avdelning.

Nuvarande EEG-apparaten som används inom vården är digitalt EEG, alltså datorer och program. Nervus program från CareFusion är ett exempel som används i sverige.

2

EEG 2010

3

EEG 2010

3 Användningsområde

EEG används för att undersöka den elektriska aktiviteten som uppstår när hjärnans nervceller kommunicerar med varandra genom aktionspotentialer. Detta för att utreda förändringar, störningar och nedsättningar som avviker från en normal hjärnaktivitet och som kan tyda på skador, abnorma hjärnstrukturer (ex tumörer), huvudskador eller encephalitis (inflammation i hjärnan). Vidare kan EEG påvisa narkolepsi (sömn som kommer i korta anfall), men kanske framför allt epilepsi.

På ett relativt enkelt och kostnadseffektivt sätt kan patienter undersökas utan vare sig nedsövning eller bedövning. Själva undersökningen tar inte mer än 20-40 minuter och ger inga biverkningar eller men på patienten när undersökningen är gjord.

Ett tillfälle då misstanke om minskad elektrisk aktivitet i hjärnan finns, är om patienten befinner sig i koma. Man mäter då med EEG för att se hur mycket hjärnaktivitet som förkommer hos patienten, och se huruvida patienten är hjärndöd.

En patient som varit med om en olycka och fått ett slag mot huvudet exempelvis, undersöks med EEG för att se skadans omfattning på hjärnan, och kunna planera eventuell behandling.

Men det kanske mest frekventa användningsområdet är i utredningar av epilepsi. Epilepsi är ett samlingsnamn för olika typer av anfall som ofta yttrar sig i muskelkramper och spasmer. Dessa uppkommer genom okontrollerade och oförutsägbara elektriska urladdningar i hjärnans hemisfärer, eller som hemsidan: http://faculty.washington.edu/chudler/epi.html utrycker det: ” People with epilepsy have seizures that are a bit like an electrical brainstorm”. Under anfallen skiljer sig hjärnvågorna signifikant från de normala och man kan på EEG monitorn se s.k. ”spikes” vågor som karaktäriserar epilepsi.

En nackdel med EEG är att det mäter hjärnans aktivitet i realtid, och om EEG undersökning inte sker i samband med ett epilepsi anfall är sannolikheten liten för att abnorma aktiviteter ska visa sig. Det man då kan göra är att provocera fram reaktioner genom att ex blinka patienten i ögat med starkt ljussken, en ficklampa. En annan lösning är att använda portabel EEG utrustning som patienten använder i hemmiljö under en betydligt längre tidsperiod, för att då förhoppningsvis fånga ett anfall.

EEG används antingen på ett kliniskt laboratorium eller på neurologisk avdelning på sjukhus. Den som utför undersökningen är en neurolog, utbildad inom neurofysiologi.

Ett nytt användningsområde som undersöks är att se hur effektiva antidepressiva läkemedel är. En grupp läkare vid Quantitative EEG Laboratory, Neuropsychiatric Institute and Hospital, and Department of Psychiatry and Biobehavioral Sciences, UCLA School of Medicine, University of California, Los Angeles, CA, tog en försöksgrupp på 51 personer som delades in i tre grupper. En grupp medicinerades med Fluoxetine, en grupp med Venlaflaxine (bägge två är antidepressiva mediciner) och en grupp fick placebo. För att klinisk kunna påvisa effekt

4

EEG 2010

av medicineringen måste det gå minst fyra veckor, men i den här undersökningen såg man ändringar i den prefrontala cordansen, en positiv förändring, efter redan 48 timmar med hjälp av EEG undersökningen hos de som svarat positivt på medicineringen.

5

EEG 2010

4 Funktion

4.1 MakroelektroderDet finns olika sätt att mäta neuroners elektriska aktivitet. EEG kan inte mäta aktiviteten för individuella celler utan mäter den summerade elektriska aktiviteten från hundratusentals nervceller. Man använder makroelektroder som sätts på huvudsvålen. En annan metod relaterat till EEG är ECoG (elektrokortikogram) och då mäter man den elektriska aktiviteten under operation då hjärnbarken är blottad.

Elektroderna är oftast 1 cm till storleken som man sätter fast med en speciell fästsalva. Det finns ett internationellt standardschema för var de ska fästas eftersom man vill ha så precisa svar som möjligt om man i framtiden behöver jämföra detta EEG med en tidigare undersökning.

För att få resultat vid EEG använder man åtminstone två elektroder. Alla elektroder har inte samma funktion och placering; det finns aktiva elektroder och indifferenta elektroder. De aktiva elektroderna ska sitta på huvudsvålens platser för högre nervaktivitet, medan de indifferenta elektroderna ska placeras på ett visst avstånd relaterat till den aktiva elektroden. Själva mätningen är av potentialskillnaderna som man hittar mellan antingen två aktiva elektroder eller mellan två elektroder av var sort.

Vid EEG i sjukvård används ofta otroligt många fler elektroder än bara de nödvändiga två för att uppnå större precision. Dessa anbringas över hjärnans olika lober; frontalloben, hjässloben, tinningloben och occipitalloben.

4.2 Vad elektroderna mäterEn av hjärnbarkens (cortex) viktigaste funktion är kontrollen över kroppens somatiska funktion och perception. Dessa rörelse- och perceptionsförmågor är beroende av ett samarbete mellan ett stort antal nervceller. Elektroencefalogram (EEG) mäter skiftningar av den sammanlagda elektriska aktiviteten av hundratusentals nervceller vid olika delar av cortex.

Det finns olika typer av nervceller i cortex; pyramidceller och nonpyramidceller. EEG registrerar nästan endast pyramidcellerna på grund av deras placeringar i cortex och gentemot varandra. Då dessa nervceller ligger parallellt med varandra, med dendriter riktade mot cortex och dess axon mot hjärnans inre, summeras deras jonströmmar i extracellulära utrymmen.

Vid den elektriska strömmätningen av EEG registreras det extracellulära flödet som genererats av pyramidcellernas samlade aktivitet vid elektrodens fäste. EEG klarar knappt av att mäta aktionspotential även om den är den starkaste signalen i cortex, utan mäter de långsamma postsynaptiska potentialen.

Det finns två olika typer av synapser i kroppen; de kemiska och de elektriska. EEG registrerar den elektriska aktiviteten från de elektriska synapserna. Mellan ett presynaptiskt neuron och

6

EEG 2010

ett postsynaptiskt neuron finns gap junctions där joner kan strömma igenom från det förstnämnda neuronet till det andra. Det postsynaptiska neuronet blir positivt laddad och joner börjar strömma ut ur så kallade vilokanaler.

Även vid mätning av hjärtmuskelns aktivitet med hjälp av Elektrokardiogram (EKG) registreras strömmen av joner från hjärtmuskelceller. Denna metod kallas för volymkonduktion och det anses vara samma princip vid EEG; vid mätning av en generell ström av elektrisk aktivitet men istället för i en hjärtmuskelcell i nervcellen. Registreringen av jonströmmens spänningsförändringar sker på grund av de olika resistenserna i olika extracellulära utrymmen.

7

EEG 2010

5 För och nackdelar

EEG har en mängd olika fördelar och väldigt få nackdelar. Här nedan följer en sammanställning av de många fördelarna och dem få nackdelarna.

5.1 FördelarEn av dem främsta fördelar med en EEG undersökning är att den är helt ofarlig och kräver ingen röntgenundersökning, injektioner m.m. Här finns en fördel, ingen röntgenundersökning innebär att kroppen inte utsätts för strålning. Undersökningen leder sällan till biverkningar. I få fall kan det uppstå en kortvarig rodnad i samband med borttagandet av metallelektroderna.

Ett EEG undersökning kan göras vid olika tillfällen på dygnet och på det sättet ge olika information. En annan fördel är att undersökningen kan göras medan man utövar en fysisk aktivitet, t.ex. går eller springer. Detta för att kunna se och registrera förändringarna som sker i hjärnans aktivitet.

En EEG undersökning kräver i vanliga fall inga speciella förberedelser.

5.2 NackdelarJämfört med andra undersökningsmetoder såsom MEG, magneto-encefalogram är EEG begränsad när det gäller mätning av de svaga magnetfälten som uppstår p.g.a. hjärnans elektriska aktivitet

5.3 VågorEEG visar hjärnans elektriska aktivitet då nervceller kommunicerar med varandra. Detta mäts med metallelektroder som fästs på hårbotten. Ett EEG undersökning tas vid olika tider på dygnet eftersom den elektriska aktiviteten varierar beroende på om man sover eller är vaken då hjärnvågorna har olika frekvens som alstras på en bildskärm. Ju högre frekvens desto mer arbetar hjärnan dvs. en hög nivå av tänkande, perception av problemlösande och vakenhet. Här nedan följer dem olika hjärnvågorna vid olika tillstånd, se figur 1.

5.4 Delta-vågorDessa vågor har 2-4 perioder under frekvensen 1-3 Hz.

Dessa förekommer vanligen vid djup drömlös sömn, hos spädbarn, medvetslöshet, meditation och under hypnos.

5.5 Theta-vågor Dessa vågor har 4-8 perioder per sekund under frekvensen 4-7 Hz.

Dessa förekommer vanligen mellan sömn och vaket tillstånd, djup avslappningsmeditation, djup inlärning, insikter som AHA upplevelser och även vid känslomässiga processer.

8

EEG 2010

5.6 Alpha-vågorDessa vågor har 8-12 perioder per sekund under frekvensen 8-13 Hz. Förekommer i vila eller meditation, vid djup avkoppling och även då man dagdrömmer och låter fantasin ta över. Individens förmåga att minnas och att ta till sig fakta ökar betydligt mer då alpha tillståndet hjälper en att nå ens undermedvetna.

5.7 Beta-vågorDessa vågor har 13-25 perioder per sekund under frekvensen 14-30 Hz. Dessa vågor förekommer vid vaken tillstånd då man är pigg och kan tänka logiska tankar. Vid detta tillstånd kan du föra en konversation med andra och samtidigt syssla på med annat.

5.8 Gamma-vågorDessa vågor förekommer i frekvensen 30-80 Hz. Olika aktiviteter i hjärnbarken kordineras av hjärnan. Man tror att det är dessa som orsakar gamma vågor.

5.9 Snabba och ultrasnabba hjärnvågorDessa vågor förekommer i frekvensen 80-200 Hz och är onormala då de uppkommer vid epileptiska anfall.

Figur 1. Några hjärnvågor som vanligtvis mäts i sömnforskning

9

EEG 2010

6 Komponenter

I detta kapitel förklaras de vanligaste komponenterna som man behöver för att kunna använda elektroencefalografi-tekniken. Dessa är Elektroder, Förstärkare, A/D-omvandlare, Processor, Dator, Optisk länk. Det kommer att ges en helhetsbild av komponenterna, hur de hänger ihop samt lite om teknologin bakom elektroderna.

6.1 ElektroderKortfattat är elektroderna receptorer för hjärnans elektriska aktivitet. Det är de som känner av aktionspotentialerna som ständigt fortlöper i hjärnan. Dessa inputsignaler som elektroden känner av förmedlas elektriskt(analogt först) vidare till olika enheter och hamnar till slut på en datorskärm eller ett papper med hjälp av en galvanometer. En galvanometer mäter väldigt små elektriska strömmar.

Varje elektrod har en metall- eller flytande kontaktpunkt mellan vävnaden och apparaten. Vid de fall då metallen har direkt kontakt är man inuti hjärnan vilket är ovanligt och det kallas nålelektroder. Vanligtvis används alltså en indirekt kontakt med hjälp av en elektrolytgelé mellan elektroden och huden. Dessa elektroder kallas ytelektroder. Denna kontakt påverkas av elektrodpotential och elektrodimpedans som tas upp nedan.

Elektrodpotential är en potentialskillnad mellan elektroden och elektrolyten som uppstår även fast ingen ström flödar. Bildas på grund av joner som går från metallytan på elektroden till lösningen och joner från lösningen till metallytan. Detta skapar en jämvikt och således en potentialskillnad. Den kan variera från millivolt till volt beroende på elektrolytsammansättningen, elektrodmaterialet samt temperaturen.

Elektrodimpedans är resistansen som skapas när strömmen är på och joner strömmar mellan elektrodytan och huden. Man måste alltid se till att impedansen är tillräckligt låg och stabil för att EEG-signalen ska kunna överföras inom rätt amplitud. Detta kan lösas med t.ex. förapplicerad elektrolytgel på elektroden.

6.2 FörstärkareHjärnans nervceller kommunicerar som ni vet med mycket låg spänning. Vilopotential(-70mV), aktionspotential(30mV). De signaler som elektroderna tar upp är mycket svaga och måste därför förstärkas för att man ska kunna få ett vettigt output från dem. Detta är förstärkarens uppgift och gör alltså signalerna hanterbara. Förstärkaren fungerar precis som en förstärkare i ett stereosystem, eller elgitarrförstärkare, se figur 2.

10

EEG 2010

Figur 2. En vanlig elgitarrförstärkare

6.3 A/D-omvandlareEfter att förstärkaren gjort signalen kraftmässigt hanterbart måste man också göra signalen hanterbar för en dator, det vill säga digital. Detta är A/D-omvandlarens uppgift.

A/D-omvandlare står för Analog/Digital-omvandlare. Den omvandlar alltså analoga elektriska signaler till digitala signaler.

En analog signal kan du tänka dig är den vanliga strömmen som du lärde dig om i fysikens ellära. Man har en signal som alltså kan variera beroende på ström, spänning och resistans.

Den digitala signalen kan man tänka sig vara som en analog signal fast att ström och spänning inte varierar utan endast skiftar mellan att vara vid ett visst värde och ett annat. T.ex. 1 Volt, 1 ampere eller 0 Volt och 0 ampere. Detta är inte realistiska siffror som används men principen är så. Genom att manipulera dessa signaler i så kallade kretsar, som vi inte kommer gå in på, så kan man skapa det som vi alla är beroende av idag, datorn.

6.4 ProcessorProcessorn är vad den låter som. Den processar, alltså bearbetar och gör beräkningar på den digitala signalen som vi har fått från A/D-omvandlaren. Det är ungefär som en minidator som beräknar lite på signalen så att en vanlig dator kan förstå den och genom program i datorn visa upp det på skärm eller papper.

6.5 DatorDetta kan vara en vanlig dator men det som bör observeras är att det oftast behövs någon form av mjukvara(program) installerat på datorn som kan ta hand om informationen som skickas in. Det kan skickas in till exempel genom en USB- enhet. Sedan kan det visas på skärm eller papper.

6.6 Optisk länkDenna komponent isolerar användaren elektroniskt från datorn så att inga störningar eller skador ska uppstå.

11

EEG 2010

6.7 Sammanfattning av komponenterDet börjar alltså med en aktionspotential i hjärnan som uppfattas av en elektrod som tar den svaga signalen till en förstärkare följt av en del som gör signalen hanterbar för en dator. Signalen processeras och skickas vidare till en dator som visar signalen på skärm eller papper.

12

EEG 2010

13

EEG 2010

7 Slutsats

Med hjälp av EEG kan man se den elektriska aktiviteten i hjärnan hos patienter som läses av. Därefter skickas vågorna som uppstår m.h.a. en rad olika komponenter som slutligen hamnar på en bildskärm. Vågornas olika utseenden har en viktig betydelse då de visar den elektriska aktiviteten vid olika delar av cortex. Med en EEG undersökning kan man ta reda på funktionella sjukdomar i hjärnan som t.ex. epilepsi. Slutligen är en EEG undersökning ofarlig men eftersom den mäter i verklig tid kan det vara svårt att fånga upp exempelvis ett epilepsi anfall. Detta kan hjälpas genom att framkalla en reaktion.

14

EEG 2010

15

EEG 2010

8 Referenser

8.1 Historia och ForskningElectroencephalography , 5th Edition, Niedermeyer, Ernst; da Silva, Fernando Lopes.

http:// www.e.kth.se /~ e98_rtr/bci.htm 2010-05-24

http://www.emotiv.com 2010-05-24

8.2 FunktionEssentials of neural science and behaviorEric R. KandelJames H. SchwartzThomas M. JesselFirst edition 1995

NeurologiUnder redaktion av Jan Fagius och Sten-Magnus AquiloniusFjärde upplagan 2006

Principles of neural scienceThird edition 1993Eric R. KandelJames H. SchwartzThomas M. Jessel

Fundamentals of anatomy and physiologySeventh editionFrederic H. Martini

www.ne.se 2010-05-19

8.3 Komponenterhttp://cns.sahlgrenska.gu.se/goude/nsd/structure_293 2010-05-21

Electroencephalography – Ernst Niedermeyer, Fernando Lopez Da Silva: 5th edition.

http://www.e.kth.se/~e98_rtr/bci.htm#litteraturlista 2010-05-23

http://www.madehow.com/Volume-7/EEG-Machine.html 2010-05-23

Figur 2. http://www.faluntorget.se/index.php?action=show&show_id=2897 2010-05-29

8.4 Användningsområdehttp://www.epilepsy.com/epilepsy/eeg_where, Steven C. Schachter, M.D.Last Reviewed: 12/15/06 (läst 2010-05-06)

16

EEG 2010

http://www.epilepsy.com/epilepsy/eeg_normal, Steven C. Schachter, M.D., Last Reviewed: 12/15/06, (läst 2010-05-06)

http://faculty.washington.edu/chudler/epi.html (2010-05-07)

http://faculty.washington.edu/chudler/epi.html (2010-05-07)

http://www.nature.com/npp/journal/v27/n1/full/1395884a.html , Quantitative EEG Laboratory, Neuropsychiatric Institute and Hospital, and Department of Psychiatry and Biobehavioral Sciences, UCLA School of Medicine, University of California, Los Angeles, CA, Ian A Cook MD, Andrew F Leuchter MD, Melinda Morgan Ph.D, Elise Witte Ph.D, William F Stubbeman MD, Michelle Abrams RN, Susan Rosenberg MSN and Sebastian HJ Uijtdehaage Ph.D (2010-05-13)

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/summary?doi=10.1.1.50.5950 (2010-05-21)

8.5 För och nackdelar

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Undersokningar/EEG/

Uppdaterad: 2009-09-28 vårdguiden.se

Använt: 2010-04-08http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=36653

Publicerad:2010-05-04

Använt: 2009-04-24http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1424

Publicerad:2010-04-12

Använt:2010-04-08 http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=3271

Uppdaterad:2007-05-09

Använt:2010-04-08

http://www.doktorn.com/story.asp?storyID=1114

Uppdaterad:2010-01-25

Använt:2010-05-21

17

EEG 2010

8.6 Vågor

http://www.nkja.se/s/sem/hjarngympa.htm 2010-05-04

http://www.digitalapoteket.com/4.html 2010-05-04

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1424

Publicerad:2010-04-12

Använt:2010-04-08

http://www.google.se/imgres?imgurl=http://www.scottsdalecc.edu/ricker/psy101/readings/section_2/images/brain_waves.jpeg&imgrefurl=http://www.scottsdalecc.edu/ricker/psy101/readings/section_2/2-5.html&usg=__-h2UaD6Z_GcxPzUt4NkRRvU3qtI=&h=317&w=417&sz=35&hl=sv&start=1&um=1&itbs=1&tbnid=R-UyQXid6B_kJM:&tbnh=95&tbnw=125&prev=/images%3Fq%3Dbrain%2Bwaves%26um%3D1%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26tbs%3Disch:1 Bild nr.1

Använt:2010-05-21 bild nr.1 (From Tortora & Grabowski, 1996, p. 414).

Figur. 1

(From Tortora & Grabowski, 1996, p. 414). Använt:2010-05-21

18