1

Dynamiska kommunikations-program och styrsätt för personer

med svåra rörelsehinderEn rapport från projektet

”Kommunikation genom ny teknik – ett vardagsperspektiv”

Genomfört med medel frånHjälpmedelsinstitutets program ”IT i Praktiken”.

Slutrapport

2000-10-15

Bitte Rydeman & Gerd Zachrisson

Hjälpmedelsinstitutet2001

2

© Hjälpmedelsinstitutet 2001

Författare: Bitte Rydeman & Gerd Zachrisson

Desktop: Uffe Berggren

Omslag: Explicit & Partners AB

Omslagfoto: Nestor Peixoto-Noya

Tryck: Larserics Digital Print AB, Sundbyberg

ISSN 1403-8633

ISRN HJNST-ROD--96--SE

Beställningsnummer: 00206

Copyright för Blissymboler: © Blissymbolics Communication International,Svensk copyright © Svenska arbetsgruppen för blisskommunikation

Copyright för bilderna i Clicker 3: © Crick Software Ltd.

Copyright för DynaSyms: © DynaVox Systems Inc.

Copyright för Igels bilder: © Igel AS

Copyright för Nilbilder: © Nilbild AB

Copyright för PCS-symboler: © Mayer-Johnson Co.

Copyright för Pick’n stick: © Imaginart International Inc.

Copyright för Pictogramsymboler: PIC © 1980 Subhas C.Maharaj © 1984 SIHLäromedel Umeå

Copyright för Rebussymboler: © Widgit Software Ltd

3

Sammanfattning

Det finns en grupp personer med talhandikapp som på grund av svåra rö-relsehinder inte kan styra de kommunikationshjälpmedel som de så väl be-höver. För att göra detta möjligt behövs både bättre teknik och metodik.Detta delprojekt har inriktats på teknik och kommer att följas av ett störreprojekt som fortsätter med utveckling av metodik.

Syftet har varit att finna styrsätt och hjälpmedel som är lämpliga för perso-ner med svåra rörelsehinder och talhandikapp. En inventering av styrsättoch dynamiska kommunikationsprogram har genomförts.

Resultatet av inventeringen av styrsätt visar att det inte kommit så mycketnya styrsätt som passar för målgruppen. Det finns ögonstyrningar mendessa är inte anpassade för målgruppen utan kräver att man sitter absolutstilla. Vi kommer dock att fortsätta och följa upp några intressanta prototy-per som ser lovande ut. När det gäller gestigenkänning pågår mycket ut-vecklingsarbete men inga användbara produkter finns. Däremot har Cyber-link, ett styrsätt som bygger på EEG/EMG, provats. Detta styrsätt verkarfungera för vissa inom vår målgrupp och har använts av en flicka medmycket svårt rörelsehinder. Hon har förbättrat sin förmåga att styra kom-munikationshjälpmedel avsevärt. Introduktion och anpassning har dockvarit mycket tids- och arbetskrävande och tagit över ett år.

Utvecklingen kring avancerade styrsätt verkar ha stannat upp något. Svå-righet med finansiering verkar vara ett problem, ett annat att det saknasformer för samarbete mellan universitet och hjälpmedelsfirmor.

Inventeringen av dynamiska kommunikationsprogram har givit bättreresultat. I Sverige har 13 program hittats, beskrivits och jämförts. Allaprogram har både fördelar och nackdelar och även om vissa program är mermångsidiga än andra finns det inte ett enskilt program som kan allt. Allade program vi har tittat på har någon speciell funktion som kan göra attman väljer just detta. Val av program måste göras utifrån individens kravoch behov och här kan den jämförelse som gjorts av programvarorna varatill hjälp.

Vid inventeringen av portabla kommunikationshjälpmedel hittades 10 st.Vissa av dessa var specialgjorda för målgruppen och hade fasta anslutning-ar för manöverkontakter, andra var vanliga pekdatorer som lämpar sigbättre för direktpekande personer. Utvecklingen på detta område gårsnabbt och utrustningen blir snabbt omodern, vilket gör det svårt att hållaen aktuell lista på bra produkter.

Sammanfattningsvis kan sägas att detta tekniskt inriktade delprojekt ärförutsättning för det fortsatta metodinriktade projektet där fyra barn/ung-

4

domar kommer att prova styrsätt och kommunikationshjälpmedel under enlängre tid. De metoder för dokumentation och jämförelse som utarbetatskommer dessutom att kunna användas för att värdera nya hjälpmedel.

Bitte Rydeman och Gerd Zachrisson

Halmstad och Göteborg 2000-10-15

5

Innehåll

Sammanfattning .......................................................................................... 3

1. Bakgrund ............................................................................................. 8Projektets syfte .................................................................................... 9

2. Genomförande ...................................................................................... 10Inventering och provning av styrsätt ................................................. 10Inventering av dynamiska kommunikationshjälpmedel ................... 10

3. Motorisk beskrivning av användargruppen ....................................... 12

4. Styrsätt för personer med svåra rörelsehinder .................................. 15Viktiga egenskaper .............................................................................. 15Anpassning av konventionella manöverkontakter ............................ 16Ögonstyrning ........................................................................................ 16

Eyegaze ........................................................................................ 17Quick Glance System .................................................................. 18VisionKey ..................................................................................... 18EyeWare ...................................................................................... 18ion ................................................................................................. 19ECT............................................................................................... 19EEG och EMG ............................................................................. 19Vad är då Cyberlink? ................................................................... 20

Individuella anpassningar .................................................................. 22Erfarenheter ........................................................................................ 23

MCTOS ........................................................................................ 24Röststyrning......................................................................................... 24

Dragon Dictate ............................................................................. 24Gestigenkänning .................................................................................. 25

5. Dynamiska programvaror för symbolkommunikation ...................... 26Statiska displayer ................................................................................ 26Dynamiska displayer .......................................................................... 27Kriterier ............................................................................................... 27

6

Olika plattformar ................................................................................ 28Programförteckning ............................................................................ 28Hur väljer man? .................................................................................. 28Viktiga faktorer ................................................................................... 30Olika för- och nackdelar ..................................................................... 30Program för direktkommunikation ................................................... 31

Dynamo ................................................................... 31Talking Screen ........................................................ 31Programsnickaren ................................................... 32Audioscan ................................................................ 32Winspeak ................................................................. 33Winmax ................................................................... 33Bliss för Windows Samtala .................................... 34Symbol for Windows Samtala ................................ 34

Program för att skriva med symboler ............................................... 35Skriva Dokument .................................................... 35Widgit symbolskrift ................................................ 36Clicker 3 .................................................................. 36

Program för att både tala och skriva med symboler ......................... 37Mind Express .......................................................... 37Speaking Dynamically Pro ..................................... 37

Olika symbolsystem ........................................................................... 38Tabell över bildbaser och bildformat ................................................. 41Program för att hantera bildsystem .................................................. 42

Bliss ......................................................................... 42Bliss för Windows ................................................... 42Winbliss ................................................................... 42Pictogram ................................................................. 43Bildbas Pictogram .................................................. 43Picture Communication Symbols, PCS. 43Boardmaker ............................................................ 43Rebus ....................................................................... 43

Igel ........................................................................... 44Att skriva med de dynamiska kommunikationsprogrammen ......... 44Sammanställning över hur de olika programmen fungeraratt skriva med...................................................................................... 45

7

Så här hanterar programmen ljud, talsyntes och multimedia ......... 46Styrsätt – viktiga egenskaper ........................................................... 47Hur programmen uppfyller våra kriterier ......................................... 49Tänkbara orsaker att välja vart och ett av programmen ................. 51

6. Portabla datorer för dynamiska kommunikationsprogram ............. 55Viktiga egenskaper.............................................................................. 55Portabla datorer med pekskärm ........................................................ 56

Tellus/Fujitsu 1600 ..................................................................... 56Freestyle ...................................................................................... 56Stylistic ....................................................................................... 56

Hårdvara som säljs tillsammans med dynamiskakommunikationsprogram ................................................................... 57

Winmax Pc .................................................................................. 58Dynamo ....................................................................................... 58Compact Rolltalk ........................................................................ 58MiniRolltalk ............................................................................... 58System 2000, Cameleon 3, Cvexpress samt Tufftalker ............ 58

7. Kommunikationstavlor för dynamiskakommunikationsprogram ................................................................... 59

Idéer från Linda Burkhart ......................................................... 59Länkar ........................................................................................ 60Sidor ............................................................................................ 60

Principer för att lägga upp dynamiska kommunikationstavlor ....... 61Färdiga kommunikationstillämpningar ............................................ 61

Ingfield Dynamic Vocabularies (IDV) ........................................ 62Quick-Page .................................................................................. 63Quick-page för skolbarn ............................................................. 64Speaking Dynamically ................................................................ 65Playing Dynamically .................................................................. 66Speak Up Dynamically Pro ........................................................ 67

Diskussion ........................................................................................... 68Litteraturförteckning ......................................................................... 71

8. Bilagor ................................................................................................. 72

8

1. Bakgrund

Bland personer med talhandikapp finns en grupp som har behov av kom-munikationshjälpmedel, men som bland annat på grund av svåra rörelse-hinder har mycket svårt att hantera dem. Det beror dels på att de harmycket stora svårigheter att använda de styrsätt som hittills funnits till-gängliga, dels att de hjälpmedel som hittills funnits har begränsade anpass-ningsmöjligheter för denna grupp. En del barn/ungdomar har dessutomkognitiva svårigheter vilket ytterligare försvårar att använda indirektapekmetoder till exempel med manöverkontakter. Det innebär att de barn/ungdomar som är i störst behov av avancerade hjälpmedel för att kommuni-cera och styra omvärlden inte kan utnyttja denna teknik. Det rör sig om enliten grupp som är i behov av stora resurser. Både bättre styrsätt, bättrekommunikationshjälpmedel och metodik behövs för att ge dem tillgång tillkommunikationshjälpmedel.

Den senaste tekniska utvecklingen öppnar nya möjligheter för den här grup-pen barn och ungdomar.

Nya styrsätt som gestigenkänning, ögonstyrning och EEG-styrning är un-der utveckling. Dynamiska kommunikationshjälpmedel gör det möjligt attfå tillgång till ett stort ordförråd samtidigt som ett begränsat antal ord ellersymboler visas på skärmen. Det finns nu också portabla datorer med tydligfärgskärm som till exempel kan monteras på en rullstol. Det betyder att detnu finns tillgång till portabla samtalshjälpmedel med en helt annan kapaci-tet än tidigare. Dessa apparater och datorprogram är dock väldigt nya iSverige och behöver anpassas betydligt för att fungera för dessa användareoch i svenska förhållanden.

Den ursprungliga ansökan avsåg ett större projekt som omfattade bådeteknik och metodik. Hjälpmedelsdelen ingick i en interventionsstudie därtyngdpunkten låg på metodik, kommunikation och omgivningsfaktorer. Endel av ansökan beviljades stöd ur Hjälpmedelsinstitutets program ”IT iPraktiken”, en del av programmet ”IT för funktionshindrade och äldre” somfinansieras av Kommunikationsforskningsberedningen, KFB, NUTEK ochHI. Detta innebar att den ursprungliga ansökan delades i två delar; enteknisk del inriktad på hjälpmedel finansierad av Hjälpmedelsinstitutetoch en interventionsstudie finansierad av KFB, NUTEK och HI.

Projektet är i sin helhet treårigt och består av flera delar. Det övergripandesyftet för hela projektet är att utveckla metoder för att förbättra samspeletmed omgivningen för barn/ungdomar med svåra rörelsehinder och tal-handikapp. År 1 har bestått av flera, huvudsakligen hjälpmedelsinriktade,delar som bland annat fungerar som förberedelser inför år 2 och 3, då vi

9

provar våra idéer i en interventionsstudie. Projektet har fått medel till år 1från HI och det är denna del denna rapport avser.

Projektets syfteSyftet för detta delprojekt har varit att finna styrsätt och hjälpmedel lämp-liga för personer med svåra rörelsehinder och talhandikapp och har omfat-tat följande delar:

• Inventering av styrsätt för gravt rörelsehindrade såsom ögonstyrning,EEG/EMG-styrning, röststyrning och gestigenkänning

• Praktisk provning av vissa inventerade styrsätt• Inventering av dynamiska kommunikationshjälpmedel och beskriv-

ning av hur man kan lägga upp kommunikationstavlor i dessa

10

2. Genomförande

Inventering och provning av styrsättFör denna del av projektet bildades en styrgrupp, bestående av personalfrån en grundsärskola där man har stor erfarenhet av ungdomar med svå-righet att styra datorn, en förälder samt representant från en hjälpmedels-firma, ICAP.

Inventeringen genomfördes på följande sätt:

• Deltagande i utställningar och konferenser.• Förfrågan i olika nätverk.• Förfrågan hos hjälpmedelsfirmor.• Sökning via Internet.

Provning av styrsätt har genomförts på följande sätt:

• Synpunkter har inhämtats från hjälpmedelsfirmor.• Praktisk provning av styrsätten.• Klinisk provning av EEG/EMG-styrning (Cyberlink) med tre indivi-

der.Inventering av dynamiska kommunikationshjälpmedelHär gick vi igenom de dynamiska kommunikationsprogram som finns påden svenska marknaden och de hårdvarulösningar som finns där man ut-nyttjar sådana programvaror.

Följande kriterier styrde vilka program vi tittade på: Programmen skullevara uppbyggda kring dynamiska displayer, de skulle kunna använda bild-symboler, fungera med talsyntes och/eller inspelat tal och finnas att tillgå iSverige. Vi tittade inte på hårdvaror eller program som bygger på systemetMinspeak eftersom det är uppbyggt efter andra principer, inte heller pro-gram som är enbart textbaserade, eller program för symbolkommunikationsom inte bygger på dynamiska displayer.

En del program och hårdvaror hade vi tillgång till genom vår arbetsplats,andra köpte vi in genom projektet. Programmen gicks igenom punkt förpunkt enligt en omfattande checklista och vi provade också att göra anpass-ningar i programmen för att se hur lätta de var att hantera. Vissa programhade vi själva stor erfarenhet av sedan tidigare, för andra program tog vihjälp av kollegor som hade erfarenhet av att arbeta med dessa. Vi lät ocksåhjälpmedelsfirmorna ta del av det vi skrivit om deras program för att fåreda på om vi missuppfattat något om programmen och få kompletterandeupplysningar.

11

När det gäller hårdvarorna var det svårare – dem hade vi inte tillgång tillpå samma sätt utan fick dels se dem vid de konferenser/utställningar vivarit på dels genom att besöka hjälpmedelsfirmor och kollegor som hadetillgång till några av dem. Vad det finns för hårdvaror ändrar sig ocksåganska snabbt, så den information vi fått fram om dem kan snabbt bli inak-tuell – därför har vi heller inte lagt ner så mycket tid på just detta.

När det gäller hur man kan lägga upp kommunikationstavlor i dynamiskakommunikationsprogram köpte vi in en del tillämpningar från Storbritan-nien och USA där man tagit fram en del färdiga lösningar som man kan hasom utgångspunkt när man gör specialanpassningar åt olika brukare. Vihar också försökt hitta vad som finns skrivit om detta och refererat till det ivår rapport.

12

3. Motorisk beskrivning av användargruppen

För vår målgrupp är svåra rörelsehinder den främsta orsaken till att det ärsvårt att finna fungerande kommunikationshjälpmedel. Att det finns barnoch ungdomar med så nedsatt motorisk förmåga att de inte kan hanteravanliga styrsätt har varit känt länge.

1992-93 genomfördes ett projekt ”Motorisk bedömning av elever med svårarörelsehinder – med tanke på styrsätt för datorer” (Zachrisson 1993) medsyfte att studera motoriska förutsättningar för styrsätt hos denna gruppbarn/ungdomar. Projektet genomfördes på Bräcke Östergård skola där detfanns många elever med denna problematik.

Följande beskrivning av deras motoriska funktion är en kort sammanfatt-ning av de resultat som framkom under detta projekt. Målgruppen var allt-så barn/ungdomar med så grava rörelsehinder att de inte hade något fung-erande styrsätt för datorer och andra hjälpmedel. De saknade också tal ochhade stora svårigheter att kommunicera med alternativa kommunikations-hjälpmedel beroende på svårighet att peka. De hade en intellektuell kapaci-tet och ett kommunikativt behov som vida översteg deras möjlighet att sty-ra omvärlden. Det rör sig om en liten grupp användare med stora svårighe-ter och stora behov av habilitering.

Under 1992 hade 29 barn/ungdomar sin skolgång på Bräcke Östergård. Avdessa saknade sju ungdomar i åldrarna 14 -19 år fungerande styrsätt pågrund av svårt rörelsehinder. Ytterligare några barn hade svårt att hanteramer komplicerade hjälpmedel, men här fanns också andra faktorer som på-verkade deras förmåga, till exempel synnedsättning, utvecklingsstörningeller låg ålder. Dessa barn behövde mer träning innan man kunde avgöraom de skulle klara mer avancerat styrsätt.

Diagnosen hos fyra av de sju ungdomarna var CP med tonusväxlingssyn-drom, hos tre metabolisk sjukdom med förhöjd glutarsyreuri.

Samtliga saknade tal och hade lärt sig bliss men alla hade svårighet att an-vända bliss spontant för kommunikation på grund av svårighet att peka.Sex stycken ögonpekade, fast med svårighet, på bliss, en försökte användapeklampa. Alla svarade ja/nej med ögonen, ofta i kombination med mimik.Samtliga satt i specialanpassade rullstolar men hade svårt att bibehållasamma sittställning en längre tid. Detta påverkade förmågan att användaett styrsätt fastsatt med ett fast läge.

Alla hade haft grundlig utprovning och träning av manöverkontakt/styrsätttidigare men klarade inte någon form av mer avancerat hjälpmedel med av-sökning.

13

Översikt över motorisk funktion

Alla påverkades av reflexer och växlande tonus, framför allt av ATNR, somutlöstes lättast åt en sida (höger alternativt vänster). Hos några fanns ingentydlig ATNR, men deras rörelsemönster påminde om ATNR-liknande ställ-ningar. ATNR är en reflex som utlöses av huvudets läge. När huvudet vridsåt ena sidan sträcks ben, arm och bål på samma sida. Den andra sidan böjs.

När de var avslappnade hade nästan alla ungdomarna någon liten rörelsede kunde göra snabbt och bra. Problemet var att stress utlöste en tonus-ökning, det vill säga kraftig ökning av spänningar i musklerna så att deofrivilliga rörelserna med tonusökning ofta blockerade all viljemässig moto-rik. Ju ivrigare de blev dest mer ansträngde de sig och desto större riskfanns att dessa spänningar utlöstes.

Alla visade då liknande reaktion. Samtidigt som tonus ökade, ofta medinslag av extensionsmönster (kraftiga spänningar bakåt), vreds huvudet åtsidan och ATNR utlöstes. Tonusökning och sidovridning blev så kraftig attungdomarna hade svårt att viljemässigt slappna av. Hos fyra av ungdo-marna påverkades all motorik, även andning och ögon som låstes i ett läge.Detta gjorde även ögonpekning omöjlig i detta läge. De blev sittande medhuvudet bortvänt och kroppen vriden och tappade kontrollen över manöver-kontakt och dator.

Huvudvridningen skedde nästan alltid åt samma håll hos samma individ,hos fem åt vänster, hos två åt höger. Hos de ungdomar som påverkas avATNR, skedde huvudvridning alltid åt samma sida där ATNR var starkast.

Försöks- Hög ATNR/ Vridning Scolios Höftleds- Bästa Bästa Reaktion Kvarhållperson tonus liknande, huvud åt ux/sublux funk- manöver- Sek ** Sek **

riktning * sida tion funktion

1. ja vä vä ja vä ögon fot 0,4-16,3 0,3-19,7

2. ja vä vä ja vä ögon/ knä 0,2-8,2 0,1-10,5knä

3. ja växlar vä nej nej ögon huvud 0,1-8,5 0,1-64,8

4. ja växlar vä ja vä ögon fingrar 0,8-3,3 0,1-1,2

5. ja vä vä ja hö ögon huvud 0,3-2,1 0,3-1,0

6. ja hö hö ja hö ögon haka 0,2-5,4 0,1-7,7

7. ja hö hö ja nej ögon fingrar 0,6-3,8 0,3-3,7

* Några personer med Glutarsyreuri hade inte utpräglad ATNR men liknande rörelsemönster.* Reaktionstid vid 10 tillslag av kontakt o kvarhåll vid frånsläpp av kontakt mättes med programmetTRYK, som inte längre marknadsförs.

14

Oftast kombinerades detta rörelsemönster med scolios (sned ryggrad) ochlux/subluxation i höftled (ur led) – i de flesta fall på samma sida som huvu-det vrids åt. Endast hos en person märktes varken scolios eller luxation.Hos denna person fanns stark ATNR, men den växlade från sida till sidaberoende på huvudets läge.

Hos sex av sju var ögonen den bästa motoriska funktionen. Eftersom detinte fanns någon ögonstyrning som fungerade för denna användargrupp såmåste i de flesta fall den näst bästa funktionen användas för att styra ma-növerkontakter. För tre blev detta huvudet, för två fingrar, för två ben/fot.

Den här gruppen av barn/ungdomar kan alltså ibland göra snabba och exak-ta tillslag på manöverkontakten. Problemet är att i nästa ögonblick fastnarde i sina reflexer och spänningar som blockerar all viljemässig rörelse, samti-digt som sittställningen påverkas. Det kan fungera bra att arbeta med ettenkelt tryck/hända program, men när kraven ökar så ökar också spänning-arna och det blir omöjligt att trycka till manöverkontakten i tid. ATNR ochATNR-liknande rörelsemönster tycks ha den största påverkan över den vilje-mässiga motorik som trots allt finns.

Projektet ”Motorisk bedömning av elever med svåra rörelsehinder”utmynnade i två förslag till vidare åtgärder. Det ena var utveckling av me-todik för att använda befintlig teknik, ett projekt som redan genomförts ochfinns beskrivet i rapporten ”Blod, svett och lycka – att använda datorerfastän man inte kan” (Zachrisson 1997). Det andra förslaget var utvecklingav styrsätt och hjälpmedel och ligger till grund för det nu aktuella projektet.

15

4. Styrsätt för personer med svåra rörelsehinder

Det är svårt att finna information om avancerade styrsätt samlat på ettställe. Därför har information hämtats på en mängd olika sätt:

• Deltagande i utställningar och konferenser som ID-dagar och CSUN-konferens i USA.

• Förfrågan i olika nätverk som REDAH, Hjälpmedelsinstitutet iSverige och Danmark, Sunnaas datacenter i Norge, ISAAC, CSUN,Ablenet i USA, BCI i Kanada med flera.

• Förfrågan hos hjälpmedelsfirmor som Rehabcenter, Rehabmodul, Bo-den Rehab, Gewa, ENTER med flera i Sverige, Prentke Romich, DonJohnston, Zygo med flera i USA.

• Sökning via Internet.

Deltagandet i utställningar och konferenser har givit de bästa resultaten.Inom Sverige är det framför allt ID-dagarna och internationellt CSUN-konferensen i USA som givit den mesta kunskapen. Där har vi fått kontaktmed de flesta aktuella hjälpmedelsfirmorna och har haft ingående diskus-sioner om nuvarande hjälpmedel och framtida planer. Föreläsningarna hargivit en överblick över aktuell forskning och kontakter med övriga konfe-rensdeltagare har givit intressanta upplysningar.

Sökningar på Internet har givit mycket, men ovidkommande informationsom har tagit lång tid att bearbeta. Det gav information om olika projekt,men däremot inga nyheter på hjälpmedelssidan utöver det vi redan fåttkännedom om via konferenser och övriga kontakter.

Vid vår sökning efter nya styrsätt har inte så mycket nytt hittats som vihoppats. Erfarenheten från USA är att utveckling av avancerade styrsättför rörelsehinder är ett område som det inte satsats så mycket på de senas-te åren, det har varit svårt att få fondmedel.

Viktiga egenskaperSom framgår av den motoriska beskrivningen är dålig sittställning och väx-lande reflexer och spasticitet de största problemen när det gäller att hante-ra styrsätt. Det medför att användaren har svårt att sitta still i sammaställning. Eftersom ställningen hela tiden ändras är det svårt att användavanliga manöverkontakter som sitter fast i rullstolen eller på annat sätt ärfästa utanför kroppen.

Den viktigaste egenskapen är därför att styrsättet är kroppsburet, dvs.sitter fast på kroppen. Det gör funktionen oberoende av sittställning ochkroppsställning.

16

Exempel på kroppsburna styrsätt är:

• Konventionella manöverkontakter som appliceras på kroppen.• Ögonstyrning.• EEG/EMG-styrning.• Gestigenkänning• Röststyrning

En annan viktig egenskap är flexibilitet. Det bör finnas inställningar ochkalibrering som dels kompenserar för ofrivilliga rörelser, dels kan ändrasefter dagsformen. Spasticitet och reflexer förändras ofta under dagen ochkänsligheten bör kunna anpassas efter detta. Hög tonus kräver låg känslig-heten och vise versa.

Anpassning av konventionella manöverkontakterJu enklare teknik dess enklare användning men också dess mindre flexibili-tet. Vanliga manöverkontakten kan vara enklare att använda ibland. Förut-sättningen är att de fästs på kroppen så att ofrivilliga rörelser inte påver-kar kontaktens läge i förhållande till kontakten. Manöverkontakten kan tillexempel fästas på en ortos som i sin tur fästes på kroppen. Här följer någraexempel.

På Broströmsgården i Göteborg har man gjort en handledsortos med ett”utskott” placerat en bit från fingret. På utskottet finns en kontakt placeradså att när man sträcker fingret åstadkommer man ett tillslag på kontakten.Ursprungligen är kontakten gjord för handträning, men den kan användasäven för styrning av hjälpmedel.

En liknande idé kommer från en mamma som gjort en fotortos med ett litetutskott vid stortån där hon placerat en manöverkontakt. När barnet böjerstortån aktiveras kontakten. Eftersom barnet har svårt att släppa igen harortosen kompletterats med ett gummiband som ovanifrån hjälper till atträta ut tån igen.

På Ekhaga i Linköping har man arbetat med halskragar där huvudkontak-ten fästs. Halskragen stabiliserar huvudet och kontakten sitter på platsoberoende av sittställning.

På Island finns en användare som kan öppna/sluta munnen men man hadeproblem att fästa kontakten, ett inte ovanligt problem. Där löste man detgenom att montera in en mikroswitch i en napp.

ÖgonstyrningSom nämnts i beskrivning av motorisk förmåga är ögonrörelser ofta denbästa funktionen för vår aktuella målgrupp. En bra fungerande ögonstyr-

17

ning skulle därför lösa många problem. Förutsättningen är ett helt kropps-buret system som fungerar oberoende av sitt- och huvudställning. Tyvärrhar vi inte funnit något fungerande sådant, men däremot har vi fått infor-mation om eventuella kommande nyheter.

Ögonstyrning används för en mängd olika ändamål, till exempel forskningkring kommunikation och dyslexi, där syftet är att mäta ögonrörelser.Dessa är inte inkluderade i översikten men ytterligare information finns påhttp://ibs.derby.ac.uk/emed/

I översikten nedan har vi tagit med samtliga ögonstyrningar som användsför styrning av datorer, även icke kroppsburna, eftersom det kan vara avintresse för andra användargrupper.

EyegazeDenna ögonstyrning är inte kroppsburen. Den har tidigare funnits i Sverigehos Enter som dock nu har ett annat, bättre system (se nedan). Den har nukommit i en förbättrad version som inte finns i Sverige.

Utrustning: En kamera som är fastsatt på datorn registrerar ögonrörelseroch överför det till en pekfunktion. Fortfarande krävs en dator för självaögonstyrningen och en annan för användarprogrammet. Den nya Eyegazeär mindre än den gamla och skall komma i en portabel version.

Styrsätt: Systemet aktiveras genom att man tittar på fyrkantiga målområ-den på datorskärmen. Tangenten aktiveras genom att man håller kvarblicken på samma område en viss tid. Det krävs att man sitter absolut stillamed huvudet, men man kan flytta huvudet lite och sedan komma tillbakatill utgångsläget och fortsätta.

Det finns flera färdiga skärmtangentbord, bland annat med bokstäver, mus-kontroll, omgivningskontroll.

Krav enligt tillverkaren:

• god ögonkontroll• möjligheten att hålla huvudet stilla• skrivkunnighet

Erfarenhet: Tillverkaren har erfarenhet av personer med CP-skada som an-vänt Eyegaze. Vår erfarenhet är att det är svårt att både ögonpeka på Eye-gaze och samtidigt se vad som händer på den andra datorn med skrivprog-rammet. Dessutom skall man sitta still med huvudet.

Det finns en bok som skrivits med hjälp av Eyegaze. Only the eyes say yes. Alove story. Av Philippe och Stephany Vigand, Arcade Publischer, New York.Information finns på www.eyegaze.com

18

Quick Glance SystemDenna ögonstyrning är inte heller kroppsburen och är alltså svår att använ-da för vår användargrupp. Den säljs nu av Enter.

Utrustning: Man styr den i princip som Eyegaze genom en kamera vid da-torn som registrerar ögonrörelser, men ingen extra dator behövs.

Styrsätt: Jämfört med Eyegaze är den stora skillnaden att man styr mus-pekaren direkt i Windows genom att röra ögonen. Det gör att man får till-gång till alla musstyrda Windows-program. Tillsammans med ett musstyrtskärmtangentbord kan man skriva/arbeta direkt i ett dokument.

Krav enligt tillverkaren:

• god ögonkontroll• möjlighet att sitta stilla med ögat inom ett område på 4,5 X 3,5 cm,

som visas på skärmen.Erfarenhet: Eftersom Quick Glance inte är kroppsburet fungerar det dåligtför vår användargrupp. Jämfört med andra ögonstyrningar med liknandeteknik anser vi dock denna vara den bästa. Den fungerar bra för andraanvändargrupper som kan sitta stilla.

En dansk, Birger Bergman Jeppesen, har skrivit en bok med hjälp av QuickGlance, Er der mon bedre i himlen. Dafolo forlag 1999. IS. Information finnspå www.eyetechds.com.

VisionKeyDenna ögonstyrning är kroppsburen och är intressant för målgruppen mentyvärr verkar den inte finnas tillgänglig på marknaden.

Utrustning: Till skillnad från de flesta andra ögonstyrningar sitter kameransom registrerar ögats rörelse på ett par glasögon direkt framför ögat.

Styrsätt: Man väljer genom att titta på ett visuellt tangentbord som projice-ras direkt framför ögat. Detta gör att man inte behöver sitta så stilla fram-för datorn.

Vi har försökt få hit VisionKey till Sverige utan att lyckas. Enligt uppgifthar den bara gjorts i några prototyper och man har haft så stora tekniskaproblem att den aldrig producerats. Detta blev en besvikelse eftersom detskulle kunna vara lösningen för personer i vår målgrupp. Information finnspå www.eyecan.ca

EyeWareDenna ögonstyrning är också kroppsburen och finns i katalogen frånAssistive Technology.

19

Utrustning: Den fungerar som VisionKey genom att kameran som registre-rar ögonrörelserna är monterad i ett par glasögon. Där projiceras heladatorskärmen.

Styrsätt: Tanken är att man ska styra Windows genom att titta direkt påmarkörerna i programmen, till exempel genom ett skärmtangentbord.

Krav enligt tillverkaren:

• god ögonkontroll• god kognitiv förmåga• skriv- eller symbol/bildförståelse

Tyvärr har EyeWare tagits ur produktion för att man haft så stora tekniskaproblem. Man håller dock på att förbättra den och hoppas att den snartkommer i en bättre version. Information finns på www.assistivetech.com

ionBeskrivningen av ion är hämtat ur företagets information.Utrustning: ion består av en utrustning som placeras framför pannan medhjälp av glasögonskalmar. På ion sitter en spegel framför ögat som reflekte-rar ögats rörelse. Utrustningen ansluts till datorn med en kabel.Styrsätt: Genom att blinka eller ögonpeka en viss tid åstadkommer man ettmusklick (valfri funktion). Man kan också styra muspekaren helt med ögo-nen så att den fungerar som en mus i Windows. Det finns också flera möj-ligheter till individuella inställningar.

ion innehåller också huvudstyrning som kan kombineras med ögonstyr-ningen. Den kan också användas som ett komplement till andra huvud-styrningar och röststyrningar.

Erfarenhet: Vi har ännu inte provat detta system själva men det verkarmycket intressant.

Fördelen med ion tycks vara att den är relativt oberoende av sitt- och hu-vudställning, det räcker att man håller inom ramen av skärmensstorlek.

ion är av så stort intresse, både för vår målgrupp och andra användar-grupper att vi nu i samarbete med hjälpmedelsföretaget ICAP försöker fåhit ettill exempelemplar för klinisk provning.

ion har bland annat prövats på Hjälpmedelsinstitutet i Åhus, Danmark, menman har där ännu inte någon större klinisk erfarenhet.http://www.eyecontrol.com/

ECTPå nätet finns också information om ECT, en kroppsburen ögonstyrning.

20

Tyvärr har vi inte lyckats få mer information om denna, men den tycks varautvecklad i Sverige. Vi fortsätter att söka kontakt med firman.

Information finns på http://www.ect.nu

Sammanfattningsvis kan man säga att i nuläget finns framför allt ögonstyr-ningar som kräver mycket god huvudkontroll och inte passar för vår mål-grupp. Av dessa verkar Quick Glance fungera bäst. Detta system säljs i Sve-rige av Enter. Helt kroppsburna ögonstyrningar är dock under utveckling.Vi kommer att följa upp ion, ECT och EyeWare med stort intresse, de kanbli en bra lösning för vår målgrupp.

EEG och EMGInom detta område har vi funnit den mest intressanta nyheten, Cyberlink,som också introducerats på den svenska marknaden. Detta styrsätt har vibedömt vara ett användbart styrsätt för vår målgrupp. Därför har vi ägnatmycket tid åt detta styrsätt och även prövat det kliniskt.

Cyberlink – MindMouseNär vi startade vår inventering av styrsätt hade just MindMouse introduce-rats i Sverige, den visades på ID-dagarna 1999.

Då hade man redan börjat använda MindMouse för en elev på Slottsbergs-gymnasiet som också var aktuell i vårt projekt. Det gjorde att det förstastyrsätt vi provade var MindMouse, som i samma veva bytte namn tillCyberlink.

Vad är då Cyberlink?Enligt manualen är det ett sätt att styra datorn genom elektriska impulser”Brainbody signals” som mäts med tre sensorer i pannan.

Utrustningen består av ett pannband med tre sensorer som mäter elektris-ka impulser, en kopplingsbox samt programvara. Pannbandet applicerasrunt huvudet, kopplingsboxen ansluts till seriella porten. Bilder finns påSlottsbergsgymnasiets hemsida: www.slottsberg.educ.goteborg.se/data

StyrsättDe tre sensorerna mäter så kallade ”brainbody signals”:

• EEG. Den elektriska aktiviteten i hjärnan.• EOG. Den aktivitet som styr ögonens rörelser.• EMG. Signaler från muskler i pannan.

Genom att behärska dessa signaler ska man dels kunna få en ”klick”-funk-tion, dels kunna styra muspekaren upp, ner och åt sidorna.

21

Det enklaste är att få en klick-funktion med EMG till exempel genom atthöja ögonbrynen eller bita ihop käkarna.

Att styra musen är svårare. Genom att öka aktivitet/koncentration gårmuspekaren uppåt, genom att slappna av går den neråt, genom att titta åtsidan går pekaren åt höger, genom att hålla ögonen stilla går pekaren åtvänster.

ProgramvaraCyberlink innehåller flera trevliga träningsprogram:

Trainer, som är DOS-baserat: I Trainer kan man göra många individuellaanpassningar (se nedan) som kan vara avgörande hur användbar Cyberlinkkan bli.

Trainer innehåller:

• Display screen där man ser hur signalerna från de tre sensorernaförändras. Via staplar ser man på skärmen hur mycket de olika signa-lerna ökar/minskar. Det ger en mycket bra feedback på hur avslapp-nad respektive aktiv man är.

• Spel som Slowball game, Grow game, Labyrinth etc. för träning påolika svårighetsnivåer. Det enklaste är Grow Game där man tränarökad/minskad aktivitet i de olika signalerna och direkt ser hur figurerpå skärmen ökar respektive minskar. Betydligt svårare är att tränaalla funktioner som krävs för musstyrning.

• Bokstavstavla för träning att skriva med hjälp av avsökning

CAT ger möjlighet att använda Cyberlink för styrning av annan programvara.Här finns också många inställningar som är avgörande hur Cyberlink fungerartill den enskilde användaren och också vilka programvaror man ska styra.

Musfunktion i Windows. Cyberlink går att använda för att styra musen iWindows. Detta är dock komplicerat. Det krävs en funktion (till exempellåg respektive hög aktivitet) för att kontrollera musen upp och ner, en an-nan funktion (till exempel ögonrörelse) för att kontrollera musen i sidled,samt en funktion för klick. Alla dessa funktioner måste kunnat särskiljasexakt. Detta är dock svårt och kräver lång träning och exakt kontroll.

Cyberland Games och Cyberlink Music. Flera roliga program som Tetris,Biljard, och Asteroid är gjorda i Windows-miljö och används för träning attstyra mus.

Att styra andra Windows-program. I princip räcker det med en klickfunk-tion, till exempel höja ögonbrynen, för att kunna styra program som är gjor-da för avsökning med manöverkontakter.

22

Från början fanns många problem kring att överföra aktiveringen i Cyber-link till andra Windows-program, problem som successivt under ett år harlösts genom ett samarbete mellan datatekniker på Munkebäcksgymnasietoch tillverkaren Andrew Junker. Exempel på Windows-program vi arbetatmed är Disco (enkelt trycka-händaprogram), MindExpress, Clicker3, Blissfor Windows. Förutsättning för att styra även andra program finns nu.

Individuella anpassningarMan kan välja vilken funktion man vill ha som klick, EMG genom till ex-empel ögonbryn eller annan aktivitet, så kallat Brainfinger. Enligt manua-len är EMG-klick säkrare än andra brainfinger och överskuggar också an-dra signaler, men har man mycket ofrivilliga rörelser i ansiktet kan manförsöka med Brainfinger. Individuella inställningar kan vara avgörande förom en person ska kunna använda Cyberlink eller inte. Det finns mångamöjligheter för anpassningar och de hänger bitvis samman.

Offset styr läget på signalerna i förhållande till baslinjen. ”Pil ner” gör attsignalerna kommer längre ner och det krävs mer aktivitet för att aktivera,”pil upp” gör att signalerna lägger sig högre upp. Kallas Biaz i vissa del-program.

Click Sensitivity styr styrkan i signalerna. Om man från början har en högaktivitet i ansiktsmuskulatur, kan man dämpa signalerna med – respektivehöja med +.

Click Width styr bredden på signalerna, Om det klick man åstadkommerger en signal som är för bred, kommer den att få en annan funktion änEMG-klick. En för bred signal kompenseras genom ”pil vänster”, en för kortsignal breddas genom ”pil höger”.

Scan Rate styr hur snabb avsökningstiden är i själva Cyberlink-program-met, till exempel bokstavstavlan i Typing samt menyn. Parentes ( ) ökarrespektive minskar avsökningstid.

Debounce time förhindrar att det klick man vill åstadkomma åtföljs av flerofrivilliga klick. Ställs in genom att trycka O-options i Clicking Meny.

Både Debounce Time och Click Width kan påverka applikationsprogram-met. Se till att den inställning du gör stämmer med de signaler som krävsför att registrera ett val i programmet.

När väljer man vilket? De olika inställningarna påverkar varandra och haribland liknande funktion. Man måste prova sig fram och ta god tid på sig.Som medhjälpare måste man veta vad de olika inställningarna innebär föratt hjälpa användaren. Träna alltså först själv!!

23

ErfarenheterTillverkaren menar att Cyberlink kan ta upp EEG-signaler, men att dettaoftast inte kan särskiljas från de kraftiga EMG-signaler som aktiveras ipannan. Han föredrar att kalla signalerna brainfinger signals. På någotsätt reagerar Cyberlink på anspänning/avslappning. Genom att användadetta för att flytta musmarkören upp/ner samt ögonrörelse i sidled kan manstyra musen. Det krävs mycket träning och precision för att uppnå detta.Men att det kan fungera visade Andrew Junker, tillverkaren. Han genom-förde en föreläsning med PowerPoint-presentation helt genom att användaCyberlink och öppnade/stängde olika program utan problem.

Att åstadkomma en klickfunktion genom EMG, till exempel höja ögonbry-nen är lättare, det fungerar mycket tillfredsställande och verkar tillförlit-ligt, åtminstone så länge man håller sig till de träningsprogram som finns iCyberlink. Det innebär att personer med tydlig mimik lätt kan användaCyberlink för att arbeta med klickfunktion i programvara som fungerarmed kontaktstyrning.

Cyberlink är inte ett styrsätt som man provar ut och som sedan fungerardirekt. Det krävs mycket träning både av medhjälpare och användare.

För vår målgrupp verkar det dock vara en framkomlig väg, men förutsätt-ning är starkt stöd från omgivningen.

Den erfarenhet man har i USA är att Cyberlink fungerar bra för EMG-styr-ning, det vill säga man åstadkommer en klickfunktion genom att till exem-pel rynka ögonbryn.

Vi har dock inte hittat någon i USA som verkligen använt Cyberlink för attstyra annan programvara, där tycks vi vara föregångare.

Vi har konstaterat att utprovning och träning av Cyberlink är mycket tids-krävande och kräver speciella resurser i omgivningen. I gengäld är det enmöjlighet för personer som annars har svårt att styra datorn.

Utprovningen har gjorts på Munkebäcksgymnasiet i Göteborg och har på-gått under ett år och krävt mycket arbete och teknisk utveckling. Tre an-vändare har prövat Cyberlink. En av dem använder nu Cyberlink för attstyra Clicker3. Detta arbete beskrivs i Bilaga 1. En av de andra använda-rna var också mycket motiverad att använda Cyberlink. Här var dock förut-sättningarna när det gäller omgivningen annorlunda. Utprovningen harskett i hemmet med hjälp av vårdpersonal som haft svårt att få tiden atträcka till. Därför har denna användare inte alls kommit lika långt i trä-ningen. Den tredje användaren har tillfälligt fått avbryta träningen pga.sjukdom.

24

En positiv bieffekt vi noterat är att genom träning med Cyberlink verkarman få bättre kontroll över sina spänningar och har lättare för att slappnaav, en bieffekt som också kan ha betydelse för framtida styrsätt.

Mera uppgifter om detta arbete finner du påwww.slottsberg.educ.goteborg.se/data

Mer information om Cyberlink hittar du på www.brainfingers.com/cyberlink.htm

MCTOSDetta är ett annat EEG/EMG-system som fungerar med sensorer i pannan.Vi tyckte inte att den var tillförlitlig, den var mycket svårare att använda,hade färre möjligheter och var dessutom mycket dyrare.

Skall man pröva EEG – EMG rekommenderar vi Cyberlink.

RöststyrningDe flesta i vår målgrupp har inget fungerande tal, men vissa har något/några ljud som man har full kontroll över. Då kan taligenkänning vara ettbra komplement till andra styrsätt.

Dragon DictateDragon Dictate är den enda taligenkänning som registrerar enstaka ordoch ljud. Det finns andra talstyrningar, till exempel Free Speech, mendessa tolkar hela meningar och kan inte användas för enstaka kommando.Normalt används Dragon som skrivhjälpmedel, det vill säga man talar inhela ord i stället för att skriva från tangentbordet. Dragon kan dock ocksåanvändas med enstaka ord/ljud, förutsatt att de kan upprepas på ungefärsamma sätt gång från gång.Utrustning: En mikrofon registrerar ord/ljud. Detta tolkas av DragonDictate programvara som omvandlar detta till önskat ord eller kommando.Styrsätt: Användaren tränar och läser in de ljud han/hon behärskar. I Dra-gon Dictate definierar man vad dessa ljud skall betyda, till exempel kom-mando i olika tillämpningsprogram.Krav: Förmåga att uttala något/några ljud konsekvent på samma sätt.Erfarenhet: Ingen i vår målgrupp har haft förutsättning för att användatalstyrning, men många andra har haft positiva erfarenhet av detta styr-sätt.

Mer information finns på http://www.dragonsystems.com/

GestigenkänningGestigenkänning används för en mängd olika forskningsändamål, till exem-pel för att registrera kroppsspråk och teckenspråk. Information om dettafinns på http://www.cybernet.com/~ccohen/gesture.html

25

Något kommersiellt hjälpmedel som används för styrning av datorer förpersoner med rörelsehinder har inte hittats. Däremot förekommer en delutveckling och projekt inom området, till exempel på universitet i Oxford,Cambridge, Odense. Vi tror att detta är en möjlighet på sikt, men dels ver-kar det svårt att få projektmedel för fortsatt utveckling, dels verkar vägenmellan universitet och serieproduktion vara lång.

26

5. Dynamiska programvaror för symbolkommunikation

Ett av syftena med den första delen av projektet ”Kommunikation genom nyteknik” var att gå igenom de dynamiska kommunikationsprogram som finnspå den svenska marknaden. Syftet var också att bedöma dessa programefter hur väl de möter behoven hos icke-talande barn och ungdomar medsvåra rörelsehinder samt att beskriva olika typer av kommunikationstavlorsom kan skapas och användas i dessa program. Vi skulle också titta på dehårdvarulösningar som fanns där man utnyttjar dynamiska kommunika-tionsprogram. Dessa hårdvaror skulle beskrivas i förhållande till hur dekan styras av vår målgrupp, framför allt hur de är anpassade för eller kananpassas för kontaktstyrning. Denna del hänger intimt ihop med den in-ventering av styrsätt som är en annan viktig del av vårt projekt.

AvgränsningDet finns olika typer av samtalsapparater för personer med talhandikapp.När det gäller kommunikationshjälpmedel för symbolkommunikation bru-kar man skilja mellan hjälpmedel med statiska och dynamiska displayer.

Statiska displayerHjälpmedel med statiska displayer har ofta ett rutmönster med 1, 2, 4, 8,16, 32, 40 eller 128 rutor. När man trycker på en ruta eller en kombinationav rutor säger apparaten ett meddelande. För att brukaren ska veta vadrutorna står för lägger man på ett överlägg med bilder, symboler, ord ellerbokstäver. Eftersom det finns ett begränsat antal rutor måste man användaolika sätt för att komma åt fler meddelanden än det finns rutor.

Nivåer: På de enklaste samtalsapparaterna kan man bara spela in ett med-delande på varje ruta, men på mer avancerade apparater kan man väljaolika nivåer i apparaten. Beroende på vilken nivå man befinner sig, inne-håller rutorna olika meddelanden. För att brukaren ska veta vad som finnsi de olika rutorna lägger man på ett nytt symbolöverlägg när man byternivå. Många brukare klarar inte att byta nivå själva, till exempel om de harett rörelsehinder som gör att de inte kan ta av och på pappersöverläggeteller om sättet att byta nivå på är för avancerat eller kräver god finmotorik.

Sekvenser: På vissa samtalsapparater kan man programmera sekvenser avrutor till att säga ett annat meddelande än vad varje enskild ruta står för.Genom att använda sekvenser med två-tre tryckningar kan man få ut ettstort antal meddelanden. Man kan välja olika sätt att representera de olikarutor som tillsammans ska bilda ett meddelande. Om man använder bok-stäver kan man till exempel låta bokstäver som ingår i en mening bilda ettmeddelande, till exempel HPD blir ”Hej på dig!”. Man kan också låta två

27

bildsymboler stå för en mening, till exempel ”Jag” och ”mat” blir ”Jag ärhungrig”. Ett särskilt system för att organisera symbolsekvenser kallasMinspeak.

Minspeak: Minspeak är utvecklat i USA och ordet står för ”Minimal effort tospeak”, det vill säga man ska med minsta möjliga ansträngning få fram flestamöjliga meddelanden. Minspeaksystemet har särskilda symboler som känne-tecknas av att de kan stå för många saker på en gång. ”Sol” kan till exempelstå för gul, varm, dag, rund m.m. Genom att på olika sätt kombinera min-speaksymbolerna kan man med de mest avancerade apparaterna säga i stortsett vad som helst. De ställer dock stora krav på minne och kognition.

Dynamiska displayerDynamiska displayer är motsatsen till statiska displayer. Istället för ettenda statiskt rutmönster som bara kan ha ett överlägg åt gången, innebärdynamiska displayer att man genom att trycka på en ruta kan få fram enhelt ny uppsättning med symboler på skärmen. Systemet bygger på att manhar en bildskärm och någon typ av dator. Det finns särskilda samtalsappa-rater som är renodlade kommunikationsdatorer och inte innehåller någotannat än ett kommunikationsprogram (till exempel Dynamo), men det van-ligaste är att man använder en vanlig bärbar dator eller specialanpassad,kompakt dator med pekskärm.

Det finns nu ganska många olika program med dynamiska displayer somgår att använda för kommunikation. Det finns sådana som enbart byggerpå text och andra som bygger på bilder och/eller symboler. Det är den se-nare typen vi har tittat på här. I beskrivningen används ofta ordet ”bilder”för att beteckna också bildsymboler – programmen gör inte skillnad påbildernas abstraktionsgrad och innehåll. Den vedertagna beteckningen fördatorprogram med dynamiska displayer är ”dynamiska kommunikations-program”. Vi försöker använda det ordet så mycket som möjligt, men iblandtycker vi att det framgår tydligare vad det handlar om om man skriver”dynamiska displayer”. I de fallen använder vi den beteckningen istället.

KriterierFöljande kriterier har styrt vilka program vi har tittat på:

• Programmen ska vara uppbyggda kring dynamiska displayer.• De ska kunna använda bildsymboler.• De ska fungera med talsyntes och/eller inspelat tal.• De ska finnas att tillgå i Sverige.

Vi har inte tagit med hårdvaror eller program som bygger på systemetMinspeak eftersom det är uppbyggt efter andra principer. Det finns visserli-gen ett kommunikationssystem som heter Vanguard och som kombinerar

28

Minspeak-metoden med dynamiska displayer, men detta är inte anpassattill svenska och går heller inte att få tag på i Sverige.

Vi har inte tittat på program som är textbaserade, även om de bygger pådynamiska displayer och heller inte på program som huvudsakligen ärtänkta som skärmtangentbord, även om det går att infoga bilder i tavlorna.Vi har därför inte med programmen Windbag, Wivik eller SAW.

Vi har inte heller gått igenom program för symbolkommunikation som intebygger på dynamiska displayer. Vi har därför inte tagit med Skriva i Bildoch Flexiword, som bygger på att man trycker på en styrplatta för att väljaeller skriva med symbolerna. Vi har däremot tittat på ett program som frånbörjan är ett styrplatteprogram, men som har utvecklats till att också fung-era med dynamiska displayer, nämligen Intercept Winmax. Vi kommer inteatt beskriva och jämföra de program som går ut på att generera bildsymbo-ler för olika ändamål, men vi kommer att göra en kort beskrivning av vilkade är och vilka symboler de innehåller.

Olika plattformarDe flesta av de program vi har tittat på är gjorda för PC-datorer med Win-dows. Ett av programmen (Speaking Dynamically Pro) finns just nu baraför Macintosh, även om det har utlovats en Windowsversion till början av år2001. Alla dessa program går att använda både på stationära datorer, van-liga bärbara datorer och på de bärbara pekdatorer som det nu börjar kom-ma allt fler av. De flesta PC-programmen kan i princip användas på vilkasom helst av de olika Windowsbaserade pekdatorerna, men leverantörernahar ofta sina speciella hårdvaror som de marknadsför tillsammans medprogrammen. Ett program, Dynamo, finns bara integrerat med hårdvaran.

ProgramförteckningPå nästa sida följer en lista på de program och hårdvaror vi har gått igenom.

Vi beskriver programmens huvudsakliga syfte (direktkommunikation ellerskriva) och vilka hårdvaror som programmets leverantör i april 2000 mark-nadsförde tillsammans med programmet. För detaljerad beskrivning av deolika programmen, se bilaga 2.

Hur väljer man?Hur ska man kunna välja bland alla dessa olika alternativ? Lösningarnaskiljer sig i pris, men det är kanske andra saker man först och främst skatänka på när man söker efter en lösning för en icke-talande användare.

Det första man bör tänka efter är om programmet ska användas för direkt-kommunikation eller för att skriva med, eller kanske både och? Hur skaanvändaren styra programmet? Ska han/hon använda pekskärm och peka

29

margorP tkeriDnoitakinummoK

demavirkSrelobmys gninsöluravdråH rötnareveL

5.2nacsoiduA aJ jeN negnI HIS,ADEPSledemoräL

niWröfssilB40.6alatmaS aJ jeN negnI ledemoräLHIS

niWröfssilBavirkS

40.6tnemukoDjeN aJ negnI ledemoräLHIS

,3rekcilCnoisrevtkatnok aJ aJ negnI atadgraH

omanyD)tarappaslatmas( aJ jeN omanyD baheRnedoB

sserpxEdniM4.2 aJ aJ citsilytS,ustijuF retneCbaheR

-rakcinsmargorP2.2ne

noisrevlokSaJ jeN negnI baheRnedoB

-rakcinsmargorP0.3ne

noisrevuravdråHaJ aJ

-iniM,klatlloRtcapmoC,klatlloR

klatlloRbaheRnedoB

gnikaepSorPyllacimanyD

5.2aJ aJ elytseerF retneCbaheR

niWroflobmyS2.1alatmaS aJ jeN negnI ledemoräLHIS

neercSgniklaT3.2 aJ *jeN

,ETILsusagePVC,3noelemaCmetsyS,sserpxE

lfm0002

eporuE+sdroW

tigdiW5.1tfirkslobmyS jeN aJ negnI atadgraH

21.3xamniW aJ jeN 2466xamniW ataDadnulörF

3.1.5kaepsniW aJ *jeN negnI BAaweG

Programförteckning

* Men det går ändå att skriva ut det som finns i meddelanderaden.

Primärt syfte

30

direkt med handen eller är det kontaktstyrning eller något annat styrsättsom gäller? Vilket symbolsystem ska användas? Har användaren en kom-munikationskarta som man bör utgå ifrån? I vilka sammanhang ska pro-grammet användas och tillsammans med vem?

Är det viktigt att själv kunna sätta ihop yttranden som är grammatisktkorrekta? Hur är användarens språkliga förmåga, hans/hennes syn, moto-rik och perception? Motivation och uthållighet? Alla dessa faktorer spelar inoch ställer olika krav på utrustning och programvara.

Viktiga faktorerFör den målgrupp vi tänker på i det här projektet är det vissa faktorer somär extra viktiga:

Styrsätt. Många brukare med svåra rörelsehinder använder avsökning medkontakter, så detta är en viktig funktion hos programmet. Det är ocksåviktigt vad det finns för möjligheter att ställa in kontaktanvändningen såden passar brukaren och att det finns smidiga sätt att koppla in kontak-terna till hjälpmedlet. Hur avsökningen visas är också viktigt, till exempelom man kan höra vilken symbol som avsöks eller hur tydligt avsökningenmarkeras.

Flexibilitet. Det är viktigt att man kan välja exakt var olika funktioner skaplaceras på sidan, så att man till exempel kan arrangera symbolerna så attman kommer åt de mest frekventa rutorna först. Det är också viktigt attman kan få många saker att hända på en gång när man väljer en ruta, tillexempel säga ett meddelande, skicka symbolen till en meddelanderad ochbyta sida.

Lätthet att programmera. För att innehållet i kommunikationshjälpmedletska hållas aktuellt så brukaren får tillgång till de meddelanden han/honbehöver är det viktigt att det är lätt att lägga upp sidor och förändra inne-hållet.

Symbolsystem. Det är också viktigt att programmet kan hantera det ellerde symbolsystem som brukaren redan använder som lågteknologiskt hjälp-medel, t.ex. Bliss, PCS eller Pictogram.

Språklig nivå. Beroende på brukarens språkliga och kognitiva nivå kanolika program fungera olika bra. Behöver man tillgång till grammatiskafunktioner är det bara några av programmen som passar, men är det istäl-let maximalt tydlig avsökning som är viktigast är det andra.

Olika för- och nackdelarDet finns inte ett program som kan göra allt – de program vi beskriver härhar alla olika starka och svaga sidor. Vissa program kan mer än andra, men

31

alla programmen har någon speciell funktion som kan göra att det är precisdet programmet som passar bäst till en viss brukare. Då tänker vi inte barapå de brukare som tillhör gruppen barn/ungdomar med svåra rörelsehinder.Det finns andra grupper som kan ha användning för dynamiska kommuni-kationsprogram, till exempel personer med utvecklingsstörning, autismeller afasi. Den här sammanställningen gör vi lika mycket för dem.

Det finns detaljerade beskrivningar av varje program i de bilagor som följermed den här rapporten, men här gör vi en kort beskrivning av de mestutmärkande dragen hos de olika programmen.

Program för direktkommunikationDynamoNågra av programmen är främst ellerenbart tänkta för direktkommunikation.Det gäller särskilt den lilla, bärbarasamtalsapparaten Dynamo med sittprogram. I Dynamo är programmetintegrerat med hårdvaran och man kaninte använda apparaten till något annatän att kommunicera. Här är huvud-syftet att hjälpmedlet ska vara litet ochbärbart så att det lätt kan tas med, ochatt man snabbt ska få fram de yttran-den man behöver. Programvaran ärkonstruerad för detta ändamål och detfinns därför ingen utskriftsfunktion i programmet.

Talking ScreenMed Talking Screen finns det mångamöjligheter att snabbt kunna få fram desymboler man letar efter, till exempelmed en unik funktion som kallas ”grup-per”. Man kan skriva och sätta sammanord och meningar av både bokstäver,ord och symboler och det finns en med-delanderad att skriva i. Man kan ocksåskriva ut de meddelanden man skapar,både som symboler, textetiketter ochsammanhängande text, men det finnsinga redigeringsmöjligheter (förutom sudda) och ingen möjlighet att spara.Programmet säljs i kombination med specialanpassad hårdvara medpekskärm, tydligt ljud, kontaktanslutning och möjlighet till omgivnings-

32

kontroll, även om det går att köpa det separat och använda på en helt van-lig dator också.

ProgramsnickarenProgramsnickaren var från början inte-grerat med rullstol och omgivningskont-roll i systemet Rolltalk och programmetfinns fortfarande i en sådan version:Programsnickaren 3.0. Programmetfinns också i en separat s.k. skolversion,2.2 och det är den vi har tittat på. Detfinns dessutom en nyare norsk skol-version som innehåller fler funktioner än2.2. De viktigaste skillnaderna mellanskolversion 2.2 och hårdvaruversion 3.0är att 2.2 inte har någon meddelanderadoch ingen utskriftsmöjlighet, den kan bara hantera bilder i bmp-format,kan ha max 32 bilder per sida och endast använda talsyntesen Infovox 220.Programsnickaren 3.0 har meddelanderad och utskriftsmöjlighet av an-tingen text eller bilder, den kan hantera fler bildformat, såsom .jpeg och .tif,man kan ha 64 bilder per sida och förutom Infovox 220 också användaInfovox 230 och 330. Eftersom den är integrerad med hårdvarorna ingårockså omgivningskontroll och styrning av elrullstol.

AudioscanAudioscan är också tänkt för direktkom-munikation och för att t.ex. kunna görauppgifter i form av frågor och svar. Detriktar sig speciellt till personer som pågrund av syn- eller perceptions-svårigheter inte med blicken kan följa enavsökning på skärmen. Det har också enspecialfunktion – det är förberett för attman lätt ska kunna göra sidor som geranvändaren möjlighet att spela musik-CD.

Både Programsnickaren och Audioscan är främst inriktade mot användaresom har mycket stora svårigheter. De har båda ett enkelt och tydligt gräns-snitt både mot användare och medhjälpare och är mer begränsade änmånga av de andra programmen. I båda programmen kan man ha ett in-spelat meddelande när man avsöker rutorna och ett annat när man väljer.Det finns begränsningar i hur många rutor man samtidigt kan ha på skär-men: Audioscan kan visa upp till 10 rutor, Programsnickaren (v.2.2 ) 32.

33

Bilderna som följer med Programsnickaren är enkla och tydliga, med Audio-scan följer det inte med några bilder.

WinspeakEtt annat program som också primärtär gjort för direktkommunikation, ävenom det går att skriva med symbolernaär Winspeak. Det har varit borta frånden svenska marknaden ett tag för attöversättas till svenska och finns nu i enny, förbättrad version, 3.2.

Winspeak har en viktig funktion somdet delar med flera av de andra pro-grammen och det är att när man väljeren ruta kan det leda till flera saker på en gång. Programmet kan säga ettmeddelande, skicka en symbol till en meddelanderad och samtidigt bytasida så man får upp nya symboler att välja bland. Om man utnyttjar dettanär man lägger upp sina kommunikationstavlor kan man göra det lättareför användarna att ta sig mellan sidorna och också spara tangenttryck-ningar. Detta gör sådana program särskilt lämpliga för användare medkognitiva svårigheter och/eller stora motoriska problem. Andra programsom också har denna funktion är Clicker 3, Dynamo, Speaking DynamicallyPro, Talking Screen, Programsnickaren 3.0 och Widgit Symbolskrift.

Vissa program kan tala + gå till annan sida, men inte samtidigt skicka tillmeddelanderad. Det gäller Audioscan, Bliss för Windows Samtala, Bliss förWindows Skriva Dokument, Programsnickaren 2.2 och Winmax.

WinmaxWinmax skiljer sig från de andra pro-grammen genom att det inte från bör-jan var gjort för kommunikation, utanför att skapa och använda överlägg tillstyrplatta. Det gör att det har merkaraktär av verktygsprogram än deandra och att det mer än de andraprogrammen (utom Clicker3) kan an-vändas tillsammans med andraprogramvaror. Det innebär också attdet är svårt att riktigt få in program-met i mallen när man gör jämförelseroch att de termer som vi använder vid jämförelserna inte är riktigt tillämp-liga. Så länge Winmax används som ett enskilt program fungerar det bara

34

för direktkommunikation. Det finns emellertid rutiner i programmet somgör att det kan fungera som ett skärmtangentbord tillsammans med Word –då kan det också användas för att skriva med.

Bliss för Windows SamtalaBliss för Windows är ett helt konceptuppbyggt kring olika moduler för attredigera Blissymboler, skapa symbol-tavlor, skriva och samtala med Blis-symboler.

Samtala är ett program för avanceradeBlissanvändare. Från sin skärmbliss-karta kan man bilda två typer av med-delanden som programmet kan uttala.Användaren kan själv bygga upp enskärmkarta med meddelanden ochväxla mellan att hämta meddelanden där och i den vanliga skärmkar-tan.Det är inget lättanvänt program och det är därför skönt att se att det nyaprogrammet Personal Communicator i serien Symbol för Windows frånsamma tillverkare är uppbyggt på ett annat, mycket mer lättillgängligtsätt.

Symbol for Windows SamtalaEfterföljaren Symbol för Windows inne-håller många olika symbolsystem somär integrerade i programmet och kom-mer så småningom att ersätta Bliss förWindows. Det är bara ett av program-men i serien Symbol för Windows som imaj 2000 var helt översatt till svenskaoch såldes i Sverige (av SIH Läromedel)och det är Göra Papperskartor. MenSymbol för Windows Samtala fungerarmed svensk talsyntes och svenskatecken och programmets menyer ochmanual kommer att översättas tillsvenska under året, därför tar vi med programmet i vår sammanställning.

35

Program för att skriva med symbolerDet finns tre program som från början är inriktade på att skriva med sym-boler. Det är de brittiska programmen Widgit Symbolskrift och Clicker 3och det holländska Bliss för Windows Skriva Dokument. Alla tre program-men kan dock göras talande med talsyntes och både Clicker och Widgitsymbolskrift innehåller många möjligheter att skapa olika sorters symbol-tavlor med olika sorters bilder och symboler.

Skriva DokumentSkriva Dokument är det mest renodladeskrivprogrammet av de tre och är en avde moduler som ingår i serien Bliss förWindows. Systerprogrammet Samtala ärtänkt att fungera tillsammans medSkriva Dokument, som är det programsom ska användas för att skriva medBlissymboler. Båda dessa program är heltinriktade på Bliss och innehåller en storsymbolbas som är grund i alla program-men i serien. Med Skriva Dokument kanman göra mycket fina och tydliga utskrifter och det finns många inställ-ningsmöjligheter för dessa.

Det är möjligt att anpassa programmet så att användaren kan komma åt enstor mängd kommandon för att till exempel redigera och spara. Detta görsgenom att man förutom själva symboltavlan och dokumentet också har enfunktionslist som kan anpassas efter användarens behov och förmåga.Tyvärr innebär detta att användaren måste kunna förflytta sig mellandessa tre olika fält och det är löst på ett sätt som är mindre lämpligt förkontaktanvändare. Längst ner till höger i alla fälten finns en s.k. ”växla-symbol” som användaren måste välja för att byta fält. Växlasymbolen finnsalltså i den ruta som avsöks allra sist när man använder kontaktstyrning,något som gör att det för en kontaktanvändare kan vara omständigt attanvända och innebära mycket förspilld tid och extra tangenttryckningar.

Visar länkar tydligtEn funktion i Skriva Dokument som är väldigt användbar är det sätt pro-grammet automatiskt visar länkar. Så fort man skapat en länk till en nysida får den ruta man länkar från en nedvikt flik i ena hörnet.

Eftersom dynamiska kommunikationsprogram bygger på att man länkartill olika sidor är det konstigt att inte fler program har en liknande funk-tion. Man kan visserligen ofta ge symbolerna en viss färg eller en annanfärg på texten, men det kan ändå vara bra att göra det extra tydligt, till

36

exempel att man genom att välja en symbol förflyttas till en annan sida. ISpeaking Dynamically Pro kan man ge rutorna olika form. I Talking Screenär det möjligt att göra texten understruken och på det sättet knyta an tillhur länkar markeras på Internet, men i många program finns det ingasådana möjligheter. Då får man försöka vara konsekvent på något annatsätt för att underlätta för användaren.

Widgit symbolskriftWidgit symbolskrift skiljer sig från deandra programmen genom att självasymbolskriften är grunden i program-met. Symbolhanteringen regleras avolika ordlistor som bestämmer vilkensymbol som kommer att visas när manskriver. För det är just det programmetgår ut på – till skrivna ord är det knutetsymboler. Vilka symboler det är hante-ras av de olika ordlistorna och bestäms iett separat program där man redigerardessa.

Widgit symbolskrift är ett mycket flexibelt program. Det går att länka frittmellan symboltavlorna och man kan också ha flera tavlor uppe samtidigt påskärmen.

Clicker 3Ett annat program som är flexibelt ärClicker 3. Det var visserligen från bör-jan främst tänkt som ett program för attskriva med symboler, men det går väl-digt bra att skapa symboltavlor fördirektkommunikation också. Detordbehandlingsprogram, Clicker Writer,som ingår i programmet behöver intetas fram och man kan styra symbolernatill att enbart tala om man vill. Det harockså en annan viktig egenskap som detbara delar med programmen SpeakingDynamically Pro och Winmax – mankan ge hela symboltavlan en bakgrundsbild och göra de klickbara ytornagenomskinliga. På det sättet kan man göra en helt annan typ av kommu-nikationstavlor som utgår från miljöer istället för rutsystem uppbyggdakring kategorier.

37

Program för att både tala och skriva med symboler.Två är programmen verkar vara gjorda lika mycket för att tala som attskriva. Det är programmen Mind Express och Speaking Dynamically Pro.

Mind ExpressMind Express skiljer sig från de andraprogrammen genom att det har en in-byggd grammatisk funktion. Genom attförst välja en symbol för till exempelplural och sedan ett substantiv skrivsoch sägs ordet automatiskt i pluralis, tillexempel ”hundar” istället för ”hund”.Man kan också ange om substantiv skastå i bestämd form och om verb skabeteckna dåtid, nutid eller framtid.Man kan också använda funktionen”nivåer” för att låta samma symbolbeteckna olika ord eller uttryck utan att man behöver byta sida.

Speaking Dynamically ProSpeaking Dynamically Pro är det pro-gram som innehåller allra flest möjlig-heter att göra olika sorters kommuni-kationsöverlägg. Liksom i Mind Expressfinns det vissa möjligheter att angegrammatisk funktion i SpeakingDynamically Pro, i och med att detprogrammet innehåller en särskildprogrammeringsfunktion kallad ”vari-abler”. Det har också en specialfunktionsom innebär att man kan göra popup-tavlor som visas ovanpå den aktuella symboltavlan istället för att växla tillen ny. Det minskar behovet att hela tiden navigera mellan olika sidor föratt komma åt de ord man behöver.

Speaking Dynamically Pro innehåller inte några färdiga symbolbaser, för-utom en nära koppling till Boardmaker. Programmet finns ännu bara iMacintosh-version men en Windowsversion har utlovats till början på 2001.

38

Olika symbolsystemEn av de faktorer som är viktiga när man ska välja program är vilket ellervilka symbolsystem som ska användas. Vissa program har inbyggda sym-bolbaser med en eller flera sorters symboler, andra bygger på att man harsymbolerna som lösa filer som kopplas till de olika meddelanderutorna iprogrammet.

De symbolsystem som följer med de olika programmen är följande: Bliss,Dynasyms, Igel, PCS, Pictogram och Rebus. I de Mind Express och Symbolfor Windows finns det också symbolsystem som hittills inte använts i Sve-rige, bland annat Beta och Beeldezen. Clicker 3 innehåller en egen bildbasmed ritade bilder.

Symboltyp Bliss Dynasyms Igel PCS Pictogram Rebusbegrepp

hund

kläder

sova saknas,säng finns

vem?

vill (ha) saknas saknas

39

För den som inte känner till alla de olika symbolsystemen visas här en sam-manställning över hur de visar några olika begrepp. Konkreta substantiv är gan-ska lika i de flesta av systemen men det är stora olikheter i hur de hanterar merabstrakta begrepp. En jämförelse av de olika symbolerna ska inte göras här,utan vi hänvisar till det som redan är skrivet i ämnet, till exempel i böckerna”AKK i teori och Praktik” (Heister Trygg m.fl., Handikappinstitutet 1998), ”AKKpå rätt nivå” (Bergh & Bergsten, Handikappinstitutet 1998) och Augmentativeand Alternative Communication (Beukelman & Mirenda, Paul H Brookes 1998).

Här ska bara kort sägas att Bliss är det som har funnits längst i Sverigeoch är också det system som är mest abstrakt och ger flest språkliga ut-trycksmöjligheter. Bliss-programmen innehåller 2300 - 2500 blissymboler.

Pictogram har också funnits länge i Sverige, men innehåller färre symboler(cirka 1 000) och saknar symboler för många abstrakta begrepp och språk-liga funktioner.

PCS (Picture Communication Symbols) har i och med programmet Board-maker kommit in på den svenska marknaden. Boardmaker är ett programmed en sökbar databas av PCS-symboler och en modul för att skapasymbolkartor som kan skrivas ut och anpassas för olika typer av samtals-apparater. PCS innehåller både många konkreta symboler, som kan varaantingen i färg eller svartvitt, men också många språkliga och abstraktabegrepp. Vissa undersökningar har gett vid handen att de är lättare atttolka än Pictogram av ovana personer. Pictogram har i gengäld anpassatshelt och hållet för svenska förhållanden, medan PCS fortfarande innehålleren hel del symboler som visar dess amerikanska ursprung. Grunduppsätt-ningen av Boardmaker innehåller drygt 3 000 symboler, men det finnsytterligare 1 900 symboler som man kan köpa som tillägg.

Dynasyms har hittills varit fast knutet till samtalsapparaterna Dynavoxoch deras varianter, som till exempel Dynamo som beskrivs här. De finnsbåde som svartvita, som i Dynamo som har svartvit skärm, och som färg-symboler. I hjälpmedlen har de också den egenheten att vissa av symboler-na kan animeras för att ytterligare förstärka symbolens betydelse. Det ärmöjligt att Dynasyms också kommer att spridas i Sverige i och med Dy-namo (som i och för sig också kan visa PCS-symboler) och genom attDynasyms nu också finns för Boardmaker (3 300 symboler).

Rebus är ett engelskt symbolsystem som kom till för att stödja läsinlärning-en hos barn som hade svårt att knäcka läskoden. Det är nu en integrerad delav programmet Widgit Symbolskrift, men kan också användas för symbol-kommunikation utanför det programmet. Det innehåller både konkreta sym-boler och symboler för en mängd abstrakta begrepp. Symbolerna är enklasvartvita streckteckningar. Många av dem kräver god förmåga till abstrakttänkande för att kunna förstås. Det finns cirka 5 000 rebussymboler.

40

Igel är namnet på det företag som producerat de bilder som följer med pro-grammet Programsnickaren. De är konkreta, ritade bilder mot svart bak-grund och innehåller få abstrakta begrepp. Beroende på programversioningår 500 - 550 bilder.

Clicker 3 innehåller drygt 500 konkreta bilder för barn inom flera ämnes-områden, mest substantiv.

Andra bilder som kan användas i programmen, men som inte följer mednågot av dem är Nilbild som består av drygt 500 detaljrika tecknade bilderför barn och Pick’n Stick som består av 1 200 tydliga bildsymboler för envuxen målgrupp.

Clicker 3 Nilbild Pick’n stick

I följande tabell kan man se vilka symbolsystem som följer med de olikaprogrammen. I vissa fall är bildbaserna integrerade i programmen och han-teras då helt inifrån dessa. I andra fall består symbolerna av separata bild-filer som sparas i en viss katalog på hårddisken. Man länkar då ofta tilldem inifrån de olika programmen och det är då viktigt att bildsymbolernafinns kvar på samma ställe så att programmen hittar dem. Alla programkan inte hantera alla olika bildfiler, utan det beror på vilket format bilder-na finns i. Vilka bildformat som de olika programmen klarar av syns också itabellen.

I vissa program i går bildsymboler, antingen helt integrerat i programmeteller som separata filer. I andra program är man helt beroende av att kom-plettera med bildsymboler från andra källor (se tabellen till höger).

41

Tabell över bildbaser och bildformat

margorPresabdliB

tarergetnI atarapeSrelif

-aretropmIaknäl/

tamrofdliB -kaB--sdnurg

dlib

latnaxaMrotur

kitammarG

5.2nacsoiduA jeN jeN aJ fmw,fit,gpj,fig,pmB jeN 01 jeN

niWröfssilB40.6alatmaS ssilB jeN jeN jeN jeN 051 jeN

niWröfssilBtnemukoDavirkS

40.6ssilB jeN jeN jeN jeN 051 åP

åvinlobmys

3rekcilC jeN redliB aJ ,gpj,gid,fig,pmBfmw aJ rgebO jeN

omanyD)tarappaslatmas(

-mysanyDSCP,s jeN aJ jeN jeN 84 jeN

4.2sserpxEdniM ,ssilB)v/s(,SCP jeN aJ fmw,pmB jeN 001 jeN

erakcinsmargorP2.2 jeN slegI

redlib aJ pmB jeN 23 jeN

gnikaepSorPyllacimanyD

5.2jeN

aivSCP-amdraoB

rek

ppilk+aJartsilko

nak(emitkciuQ)ardnaaretrevnok aJ rgebO assiV

retehgiljöm

niWröflobmySlanosreP

2.1rotacinummoC

,ssilB,SCP,otciP

lfmateB

jeN aJ ,gpj,oci,fme,pmBfmw,gepj jeN 524 jeN

4.2neercSgniklaT,SCP,otciP

ssilBjeN aJ fmw,fit,gpj,fig,pmB jeN 821 ssiV

retehgiljöm

tigdiW5.1tfirkslobmyS

,subeRSCP

,ssilBotciP aJ fmw,pmB jeN rgebO assiV

retehgiljöm

3.1.5xamniW jeN jeN aJ ,fit,xcp,gpj,fig,pmBfmw aJ 821 jeN

2.3kaepsniW jeN jeN aJ,spe,bid,xcd,pmB

,xcp,gpj,gmi,oci,figgpw,fmw,fit,agt

jeN 69 jeN

42

Program för att hantera bildsymbolerÄven om man har ett program där det ingår ett eller flera symbolbankerkanske man vill komplettera med en annan sorts symboler. För de flestasymbolsystem finns det då några olika sätt att gå tillväga.

BlissBliss för WindowsBliss för Windows är en programserie uppbyggd av flera delprogram. Tvåav dem finns beskrivna här – Skriva dokument och Samtala. I dessa ingårredan den Blissbas som är grunden i programserien, men även för de pro-grammen kan det finnas idé att komplettera med ett delprogram som heterSymboleditor. I Symboleditorn kan man skapa egna Blissymboler som mankompletterar Blissbasen med. Det är nog vanligast med personliga symbo-ler som bildas genom att man kombinerar befintliga blissymboler med var-andra, men det går också att skapa helt nya symboler utifrån blissystemetsolika grundformer.

Med Exportprogrammet i Bliss för Windows kan man exportera blissymbol-er från blissbasen till filer i wmf eller bmp-format. Man ställer in i pro-grammet hur stor symbolen ska vara , om den ska ha vit, färgad eller ge-nomskinlig bakgrund, och på vilket sätt den ska exporteras. Man kan väljaom det ska finnas text till symbolen, hur stor den ska vara och var den skaplaceras. När man har gjort alla inställningar exporterar man filen i detformat man har bestämt, och kan sedan använda den i andra program.Förutom bmp och wmf-format kan man exportera filen till klippbordet ochsedan klistra in den i något program som accepterar klipp- och klistra, tillexempel Word. Man får inte lov att sprida hela symbolbibliotek skapade pådetta sätt till personer som inte själva har Exportprogrammet i Bliss förWindows.

WinblissWinbliss är ett svenskt program för att göra samma sak som Editerings-och exportprogrammen i Bliss för Windows. Med Winbliss kan man ocksåskapa nya symboler och man kan exportera alla filerna i blissbasen somseparata filer. En skillnad gentemot Bliss för Windows är att man, när manhar gjort sina inställningar, kan exportera många filer på samma gång. Detfinns också inbyggt möjligheter att skapa egna blissbibliotek med utvaldafiler. I version 1.0 av Winbliss kan man inte göra bakgrunden genomskinligmen det kommer i nya versioner. Har man Winbliss finns det färdiga ruti-ner för att lätt få in Blissymboler i Widgit Symbolskrift. För övriga programfinns det inga färdiga rutiner. Från Winbliss kan symbolerna exporteras iformaten, bmp, wmf, jpg, png och pcx.

43

PictogramBildbas PictogramFör Pictogram är det programmet Bildbas Pictogram som gäller. Pictogram-symbolerna finns redan som separata filer i wmf -format i programmet.Från och med version 2.0 av Bildbas Pictogram går det också att installeraoch exportera symbolerna i formaten bmp och jpg. Man kan också välja omsymbolens namn ska stå i själva symbolen eller inte – i tidigare versionervar symbolnamnet integrerat med pictogramsymbolen.

Picture Communication Symbols, PCS.BoardmakerMånga som använder PCS har programmet Boardmaker. I det finns heladatabasen med 3300 PCS-symboler, eller ännu fler om man har komplette-rat med de tillägg till programmet som finns. Om man har en Macintosh-dator med Boardmaker och Speaking Dynamically Pro, så har man redanvad man behöver för att kommunicera med PCS-symbolerna.

Har man PC och Boardmaker finns det inget program som stöder klipp- ochklistra på samma sätt som Speaking Dynamically gör, utan man måste fåfram PCS-symbolerna som filer. Man kan då kopiera en PCS-symbol ochklistra in den i ett annat program, till exempel Paint och sedan spara densom en fil. Sedan kan man använda filen i andra program, till exempelClicker, Winspeak eller något av de andra programmen vi har beskrivit här.

Det finns också redan färdiga filer med PCS-symboler.

RehabCenter säljer en CD med PCS-symboler i wmf-format. På samma CDfinns symboler både i färg och svartvitt. Filnamnen är på engelska, men detföljer med ett häfte där man kan se symbolerna tillsammans med fil-namnen, indelade i kategorier.

Gewa AB säljer disketter med PCS-symboler i gif-format. Filnamnen pådessa är sifferkombinationer. Det finns ett register i bokstavsordning och inummerordning, men inget bildregister.

RebusRebus-symbolerna finns bara i Sverige tillsammans med programmetWidgit Symbolskrift (eller versionen före som då såldes under det engelskanamnet Writing with Symbols). I Widgit Symbolskrift skriver man ettsvenskt ord och får fram en rebussymbol för ordet. Själva bildfilerna finnsdäremot lagrade på hårddisken med sina engelska filnamn. Det innebär attman kan använda filerna i andra program också, men att man måste sökaupp dem med hjälp av dess engelska filnamn. Bilderna har wmf-format.

44

IgelIgels bilder som följer med Programsnickaren finns också lagrade som filerpå hårddisken. Filerna har bmp-format och norska filnamn.

Andra bildsymboler som finns att få tag på i elektronisk form är blandandra:

Nilbild. Ritade bilder i färg med många detaljer. Finns på CD i bmp-format.Bildfilerna är stora och bilderna finns indelade i kategorier på CD-skivan..

Pick’N Stick, symboler i tif-format med engelska filnamn.

Att skriva med de dynamiska kommunikationsprogrammenAtt skriva med symboler innebär att symbolerna skickas till ett dokumenteller en meddelanderad där de visas efter varandra, precis som orden i enskriven mening. I vissa program skrivs symbolerna och eller orden i ett do-kument och kan både sparas och skrivas ut. I andra program skickas sym-bolerna till en meddelanderad för att man sedan ska kunna säga ett medde-lande som innehåller flera ord på en gång. I några program med meddelan-derad kan man skriva ut meddelandet, i andra inte. Ordet ”skriva” användshär för att ange att symbolerna ”skrivs” på skärmen, oberoende av om desedan kan skrivas ut på skrivare eller inte.

45

Sammanställning av hur de olika programmen fungerar att skriva med

Program Meddelande- Ord Skriva Skiva ut Skrivarad behandling Text Bild Text Bild ut tavla

Audioscan 2.5 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Bliss för Win. Ja Nej Nej Nej Nej Nej NejSamtala 6.04

Bliss för Win. =dokument Ja Ja Ja Ja Ja NejSkriva Doku-ment 6.04

Clicker 3, =dokument Ja Ja Ja Ja Ja Ja,kontaktstyrd + externt * menversion) inte bra

Dynamo Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej(samtals-apparat)

Mind Express Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja2.4

Program- Nej, endast i Nej Nej Nej Nej Nej Jasnickare 2.2 Rolltalkversion 3.0

Speaking Ja Ja Ja Ja Ja Ja JaDynamicallyPro 2.5

Symbol för Ja Nej Ja Ja Nej Nej JaWin Samtala1.2

Talking Screen Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja2.4 (in

direkt)**

Widgit =dokument Ja Ja Ja Ja Ja JaSymbolskrift 1.5

Winmax 5.1.3 Nej Nej, men Endast Endast Endast Endast Jaexternt * externt externt externt externt

Winspeak 3.2 Ja Tveksamt Ja Ja Ja Ja Nej

* Med ”externt” menas att symbolerna kan skickas till ett annat program, varifrån de kan skrivas ut.** Talking Screen sparar de sidor man varit inne på som temporära bildfiler i en mapp. De kan manöppna i ett bildhanterings- eller ritprogram (t.ex. Paint) och skriva ut.

46

Så här hanterar programmen ljud, talsyntes och multimediaDe flesta programmen kan både spela ljudfiler och använda talsyntes. Detsom anges här är bara om de kan hantera den svenska talsyntesen Infovox.Vissa program levereras med engelsk/amerikansk talsyntes inbyggd, mendet har vi inte tagit hänsyn till här.

Nästan alla program kan spela upp ljudfiler, men det är också intressantatt veta om man kan spela in ljud direkt i programmet. Störst flexibilitethar man förstås om programmet klarar både och – då kan man återanvän-da ljud man redan har, samtidigt som man lätt kan spela in nya direkt iprogrammet.

Program Talsyntes Inspelat ljud MultimediaInspelning i Spelarprogrammet ljudfiler

Audioscan 2.5 Nej Nej, men länk till Ja Midifiler+CDljudinspelaren

Bliss för Win. Extern, Infovox Nej Ja NejSamtala 6.04 220, 230 och 330

Bliss för Win. Extern, Infovox Nej Nej NejSkriva Dokument 220, 230 och 3306.04

Clicker 3, Infovox 230 Ja Ja CDkontaktstyrd och 330version

Dynamo Nej Ja Ja Nej(samtalsapparat)

Mind Express 2.4 Extern, Infovox Nej Ja Nej220, 230 och 330

Programsnickare Infovox 220 Ja Ja Nej2.2

Speaking Infovox 210 Ja Ja QuicktimeDynamically (bilder och video)Pro 2.5 (Mac)

Symbol för Win Extern, Infovox Nej Ja NejSamla 1.2 220, 230 och 330

Talking Screen 2.4 Infovox 700, 220, Nej Ja Video (.avi)230 och 330

Widgit Infovox 230 o 330 Nej Ja NejSymbolskrift 1.5

Winmax 3.12 Nej Nej Ja Bilder och video (.avi)

Winspeak 5.1.3 Infovox 220, 230 Ja Ja Nejo 330.

47

Styrsätt – viktiga egenskaperProgrammen innehåller ofta många små finesser i styrsätt som kan vara avavgörande betydelse för om en brukare ska kunna styra programmet. Härär några sådana funktioner.

StyrsättMus är ett snabbt sätt att styra ett kommunikationshjälpmedel. Eftersommånga inte klarar vanlig mus finns många anpassade musstyrningar attvälja mellan, till exempel huvudmus och kanske även ögonstyrning. Klararman detta är det ett mycket snabbare styrsätt än kontakter, så man börinte glömma att prova detta alternativ.

Pekskärm är naturligtvis det allra snabbaste styrsättet och dessutom enk-last att förstå, men kräver god handmotorik och är inte aktuellt för vårmålgrupp. Om programmet kan styras med mus kan det också styras medpekskärm.

Manöverkontakter är det mest aktuella styrsättet för vår målgrupp. Det ärsamtidigt det långsammaste styrsättet och kräver god kognitiv förmåga. Iskriften ”Att välja och prova ut manöverkontakter” (Zachrisson 1991) finnsbeskrivning hur man kan gå tillväga vid utprovning. Det finns både vanligatraditionella kontakter som bygger på switchar och mer avancerade somCyberlink. I Hjälpmedelsinstitutets sortimentöversikt över omgivning-skontroller (2000) finns många av manöverkontakterna beskrivna.

AvsökningssättAutomatisk avsökning med en kontakt innebär att markören flyttar sigautomatiskt och att användaren aktiverar sin kontakt på rätt rad och/ellerkolumn. Metoden kräver minimum av ansträngning men höga krav på pre-cision. För en person med spasticitet och reflexer kan detta vara extra svårteftersom muskelspänningarna ökar ju närmare målet man kommer.

Användarstyrd avsökning med en kontakt fungerar tvärtom, användarenaktiverar sitt styrsätt hela tiden för att flytta markören och släpper upp pårätt rad/kolumn. Metoden är ofta svår för en person med spasticitet menden kan fungera för vissa.

Stegning med två kontakter innebär att användaren flyttar markören medhjälp av två kontakter. Det finns olika sätt att göra detta på, till exempelrad/kolumn där man stegar steg för steg i raderna med kontakt 1, stega inpå kolumnen med kontakt 2, bekräfta med kontakt 1 (1-2-1) eller stega iraden med kontakt 1, bekräfta rad med kontakt 2, stega i kolumnen medkontakt 1, bekräfta med kontakt 2 (1-2-1-2). Båda sätten kan vara förvir-rande att förstå men i gengäld har användaren kontrollen själv och stress-momenten minskar. Viktigast är att ha samma styrsätt till alla program så

48

man inte styr blissprogrammet med 1-2-1 och andra program med 1-2-1-2.En sådan kombination skapar verklig förvirring.

Ytterligare ett sätt är linjär avsökning. I stället för rad/kolumn stegar manfrån symbol till symbol längs med raderna med den ena kontakten ochverkställer med den andra.

Avsökningstid kan vara avgörande för användaren. Ju snabbare avsök-ningstid desto snabbare resultat. Minsta lilla vinst i avsökningstid innebäreffektivare användning. Men en för snabb avsökningstid innebär fler felslagoch minskad effektivitet. Det är därför viktigt med mycket flexibla inställ-ningsmöjligheter.

Auditiv avsökningAuditiv avsökning innebär att man hör innehållet i rutan när markörenpasserar förbi. Detta underlättar på många sätt, dels vid en synskada ellerandra visuella problem, dels vid problem att förstå symbol/text. Många an-vändare har också svårt att hålla uppsikt över skärmen samtidigt som deaktiverar sitt styrsätt, vilket underlättas med auditiv avsökning.

Fördröjning och repetitionshastighetTillslagsfördröjning innebär att man måste hålla nere tangenten en viss tidför att aktivera. Detta kan vara bra för den som skakar till i början vid till-slaget, men mycket förvirrande för barn och andra som behöver omedelbarrespons på vad de gör.

Frånslagfördröjning innebär att nästa tillslag blockeras en viss tid efteraktivering. Detta kan vara bra för den som darrar till och ger fler tillslagnär man släpper, men förvirrande då det ibland blockerar även avsiktligaaktiveringar inom den tiden.

Repetitionshastighet är en mycket viktig funktion. För det mesta bör manstänga av repetitionen helt när det gäller personer med svåra rörelsehinder.Om man har svårt att släppa aktiveringen tillräckligt snabbt får man an-nars upprepning av samma tecken. Det finns dock andra möjligheter attblockera repetition än i programmet, dels genom det hjälpmedelsprogramsom ligger i Windows, men ofta också genom den dosa som används till an-slutning av manöverkontakter.

KontaktanslutningVissa program använder en specialdosa för anslutning av kontakter, iblandtill joystickport, ibland till seriell port, ibland till parallell port. Andra pro-gram styrs via tangentbord samt manöverkontakter som via en kopplings-dosa som omvandlar aktivering till motsvarande tangentbordskommando,till exempel Bläckfisken från Hargdata, Mellanlådan från Olinder och Wes-

49

terberg, SymbiKey från Frölunda data. Ytterligare några styrs med mus-klick via en specialanpassad mus. Om man behöver flera olika program tillexempel för skrift dels med bokstäver, dels med symboler, pedagogisk pro-gramvara och fritidsprogram så får man problem om de styrs via olikaspecialdosor. Tangentbordskommando kan då vara att föredra för då kanman använda någon av ovan nämnda kopplingslådor för alla program.Kopplingslådan programmeras för olika tangentkommandon så den passartill olika program.

AktiveringDetta är också en teknisk finess som får betydelse för vissa styrsätt. Deflesta programvaror är gjorda för att aktiveras med en tangenttryckning, endel på tryck neråt, en del när man släpper tangenten, en del både och. Akti-verar man via tangentbord eller vanliga manöverkontakter är detta oftainga problem för det ger både ett nedtryck och ett uppsläpp. Andra, meravancerade styrsätt ger bara ett tillslag, inget uppsläpp. Om programmetväntar på ett uppsläpp låser sig hela programmet. Detta hände i börjanmed Cyberlink som dock nu har kompletterats med möjlighet att välja akti-vering vid nedtryck eller uppsläpp. I vissa program är denna funktion ställ-bar, vilket är en fördel.

Ytterligare ett sätt att aktivera är att programmet väntar en viss tid efterman placerat markören på rätt ruta och sedan aktiverar automatiskt(dwell). Detta kan vara bra när man arbetar med muspekare eller stegningmen inte klarar att aktivera med ytterligare en funktion.

MarkörMarkörens utseende kan vara viktigt, ju tydligare markör desto lättare ärdet att se markören. Detta kan inverka på både snabbhet och tillförlitlighetnär man arbetar med avsökning.

Hur programmen uppfyller våra kriterierInför beskrivningen av de olika dynamiska kommunikationsprogrammensatte vi upp vissa kriterier som vi tyckte var särskilt viktiga att ta hänsyntill vid val av program. Det är ofta många olika faktorer som spelar in ochsom avgör vilket program man väljer, och ofta kan det finnas flera olikaprogram som skulle kunna passa en viss användare bra. Vi vill ändå kort-fattat beskriva vilka program som särskilt väl uppfyller våra olika kriterier.

StyrsättSamtliga program har inställningar för kontaktstyrning, utom Winmax.Inget program innehåller alla funktioner som kan vara användbara. Manmåste därför i varje enskilt fall se hur ett visst program möter brukarenskrav på inställningar.

50

Gru

nd

lägg

and

e fu

nk

tion

er n

är d

et g

älle

r st

yrsä

tt-gninkösv

Attäss

-ninkösvA

ttässg-inkösv

Attässgn

-sgninkösvA

ttäs-gninllätsnI ra

-gninllätsnI ra-ninllätsnI

rag-nirevitk

A g-nirevitk

A g-nirevitk

A g-atkatno

Kgnintulsn

-atkatnoK

gnintulsn-atkatno

Kgnintulsn

gninkösvA

aivdrobtnegnat

tkeriD

-gninkepsu

m/

-tkatnoK

gninryts

vitiduA

-kösvagnin

gnirekraM

divgninkösva

ksitamotu

Artnok

1

-radnävnA

1drytsrtnok

gningetS

rtnok2

-sgninkösvA dit

-sgalslliTgninjördröf

-sgalsnårFgninjördröf

noititepeR

rabllätskcyrtre

Nppälspp

Ulle

wD

lleireS

llellaraP

-kcitsyoJtrop

5.2nacsoidu

AaJ

2-1aJ

maR

aJje

N121

aJkes

02-1je

N2

diV

tkatnokje

NaJ

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

ogalsnalle

Mretn

E

alatma

Sni

Wröf

ssilB

40.6aJ

2-1je

Nma

R**aJ

jeN

2121aJ

dasnärgebO

,aJdasnärgebo

jeN

diV

gningetsxi

Mmelborp

xiM

melborpje

N,aJ

-lslaicepsdda

,aJ-lslaiceps

ddaje

Nttirfla

V

avirkS

niW

röfssil

B40.6

tnemuko

DaJ

2-1je

Nma

R**aJ

jeN

121aJ

dasnärgebO

aJaJ

aJxi

Mmelborp

xiM

melborpje

N,aJ

-lslaicepsdda

,aJ-lslaiceps

ddaje

Nttirfla

V

,3rekcil

Cnoisrevtkatnok

aJ2-1

aJrelle

maR

dllyfiaJ

jeN

2121aJ

dasnärgebO

aJaJ

aJaJ

jeN

divara

Bsu

m,aJ

laicepsje

Nje

Nhcoliptåpp

Ulipretsnäv

omany

D)tarappaslat

mas(aJ

1aJ

gniretrevnIaJ

jeN

jeN

%001-0je

Nje

Nditll

Adgnätsva

aJje

Nje

N-alaicep

Si

gnintulsnnetarappa

jeN

4.2sserpx

Edni

MaJ

2-1aJ

maR

aJgilåd,aj

N121

aJ2121

9-1je

Nje

Nje

Nrablav,aJ

rablav,aJje

N,aJ

-lslaicepsdda

jeN

oliptådeN

tmaslipregöh

hcoregög

retsnävppanksu

m

2.2nerakcins

margorP

noisrevlokS

aJ2-1

aJma

RaJ

jeN

21aJ

tsadneräjnil

gninkösva

kes5-0

jeN

jeN

ditllA

dgnätsvarablav,aJ

rablav,aJtsadn

Ekcitsyoj

kcitsyoJo

galsnalleM

retnE

yllacimany

Dgnikaep

S5.2

orP

aJ2-1

aJ

,gräf,ma

Rgniretrevni

hcognirotsröf

aJaJ

121aJ

dasnärgebO

aJje

NaJ

aJje

NaJ

-alaicepS

gnintulsn

tnegnatirflaV

tmas

ppanksum

niW

roflobmy

Slanosre

P2.1

rotacinum

moC

aJ2-1

aJma

RaJ

aJ121

aJdasnärgeb

O,aJ

dasnärgebo,aJ

dasnärgeboaJ

jeN

aJje

N,aJ

-lslaicepsdda

,aJ-lslaiceps

ddaje

Ntnegnatirfla

V

3.2neerc

SgniklaT

aJ2-1

aJhco

maR

gnirotsröfaJ

aJ2121

aJkes

9-0kes

9-0,aJkes

9-0,aJ9-0,aJ

kesxi

Mmelborp

xiM

melborpaJ

jeN

,aJlaiceps

jeN

hcoretsnä

Vtfiks

regöh

5.1tfirkslob

myS

tigdiW

aJ2-1

aJma

RaJ

jeN

aJje

Nje

Nkes

2-0je

NaJ

jeN

jeN

aJje

Nje

N

,^,%,$,£,”

,#,~,@,*,

&,ppulip,>,<

retsnäv,ren,regöh

o]1+tlA+lrt

C[]2+tl

A+lrtC[

21.3xa

mniW

aJje

Nje

Nma

R

3.1.5kaepsni

WaJ

2-1aJ

rellema

R-sdnurgkab

gräfaJ

aJaJ

001-0aJ

aJaJ

xiM

xiM

jE

tgiltilröfllit

,aJ-lslaiceps

ddaje

Nje

N

galsnalleM

retnE

hco21

F,11F

relleetså

mna

m(-

mocegna)trop

*Har

mät

ts v

id a

vsök

ning

via

tang

entb

ord.

Kan

änd

ras

geno

m m

anöv

erko

ntak

t kop

plad

via

spec

ials

ladd

elle

r ge

nom

inst

älln

ing

i kop

plin

gsbo

x.**

Sep

arat

a ta

vlor

för

funk

tions

rad

och

kom

mun

ikat

ions

tavl

a. E

xtra

akt

iver

inga

r kr

ävs

för

att

växl

a m

ella

n de

ssa

vilk

et g

ör d

et m

indr

e lä

mpa

t för

kon

takt

anvä

ndni

ng.

Avs

ökni

ngss

ätt

Inst

älln

inga

rA

ktiv

erin

gK

onta

kt-

ansl

utni

ng

Spe

cial

ansl

utni

ng i

appa

rate

n

Spe

cial

ansl

utni

ng

Inte

tillä

mpb

art e

fters

omW

inm

ax in

te h

ar n

ågon

avs

ökni

ng

51

FlexibilitetEtt av de allra mest flexibla programmen är Speaking Dynamically Pro.Det har väldigt många funktioner och går att individualisera på mångasätt. Programmets största nackdel är att det än så länge bara finns förMacintosh. Andra flexibla program som man kan anpassa på många olikasätt är Clicker 3 och Talking Screen. Ett program med bra finesser, mensom man skulle önska var mer flexibelt, är Mind Express.

Lätthet att programmeraAudioscan och Programsnickaren är upplagda så att man stegvis måste tasig igenom vissa moment när man lägger upp sidorna. Det kan vara en för-del om man inte har så stor vana, men kan upplevas som en begränsningom man är van att göra anpassningar och vill kunna individualisera påmånga olika sätt.

Clicker 3 har en finess som går ut på att om man skriver filnamnet får manin bilden automatiskt i tavlan. I Winspeak kan man göra vissa inställning-ar av utseendet som sedan gäller på alla sidor. Dynamo har ett intuitivtgränssnitt som gör apparaten lätt att programmera. De flesta av de övrigaprogrammen är också ganska lätta att sätta sig in i och komma igång medoch det som upplevs som lätt är nog mycket beroende av vad man är vanvid.

SymbolsystemVissa program har inbyggda bildbaser och då slipper man momentet attskaffa fram de bildfiler som ska användas i programmet. Inbyggda symbol-baser finns i Bliss för Windows Samtala och Skriva Dokument, Symbol forWindows Samtala, Dynamo, Mind Express, Talking Screen och WidgitSymbolskrift. Programsnickaren och Clicker 3 har ritade bilder som följermed programmen.

Språklig nivåSpeciella grammatiska funktioner finns i Mind Express. I Speaking Dyna-mically Pro kan man också lägga in en del språkliga finesser. Vissa möjlig-heter finns också i Talking Screen om man är lite finurlig. I Bliss för Win-dows Skriva Dokument kan användaren ändra en operator över symbolernasom anger bland annat tempus, men texten till symbolen och hur den utta-las ändras inte. Det är tvärt om mot Mind Express där den skrivna textenoch uttalet ändras, men inte själva symbolen.

Tänkbara orsaker att välja vart och ett av programmenÄr då alla de program vi beskriver lika bra? Det tycker vi inte riktigt, mendet finns någonting hos varje program som kan göra att man väljer just det

52

för en speciell användare. Här är några saker som skulle kunna få oss attvälja ett visst program:

Audioscan. Om användaren har stort behov av auditiv avsökning, till exempelpå grund av synskada eller svårigheter att tolka eller fokusera det som finnspå skärmen kan Audioscan vara ett alternativ. Särskilt om man klarar sig medett begränsat antal rutor, inspelat ljud och vill ha möjlighet att också kunnagöra enkla pedagogiska övningar och/eller spela CD-skivor från programmet.

Bliss för Windows Skriva Dokument. Programmet ingår i en serie programdär man utifrån samma Blissbas kan skapa papperskartor, redigera ochlägga till nya symboler, exportera blissymboler, skriva dokument och sam-tala. Om man redan använder en del av de andra programmen och är vanvid upplägget kan det vara naturligt att också använda Skriva Dokument. Isynnerhet om brukaren kommunicerar med Blissymboler, inte är kontakt-användare och om det är viktigt med väldigt fina, svartvita utskrifter avBlissymbolerna.

Bliss för Windows Samtala är ett komplement till Skriva Dokument. Omman använder Skriva Dokument kan man växla mellan programmen och geen talad kommentar i Samtala och sedan gå tillbaka till att skriva.

Clicker 3. Om man vill ha ett program för att kunna skriva med symboler och/eller ord och bokstäver och spara det man skriver kan man välja Clicker 3. Detkan man också göra om man vill ha ett program för att samtala med inspe-lat tal och/eller talsyntes. Programmet är också användbart om man vill haett program att växa i, där man börjar på en enkel nivå och sedan byggerut, om man vill bygga upp flexibla tavlor med rutor i olika storlek, medoregelbunden placering eller vill utgå från en miljöbild. Det är också an-vändbart om man vill använda olika bilder och symbolbaser, men manmåste skaffa fram de bildbaser man ska använda själv och inte vara heltfrämmande för filhantering.

Dynamo. Vill man ha en liten, lätt samtalsapparat med inbyggt dynamisktkommunikationsprogram är Dynamo en sådan apparat. Klarar man sigmed svartvita symboler som kan vara PCS och/eller Dynasyms, inspelatljud och direktpekning eller enkel enkontaktstyrning är Dynamo ett intres-sant alternativ.

Mind Express. Är det viktigt att kunna böja verb, substantiv och adjektivoch få dem rätt uttalade är Mind Express det mest lämpliga programmet.Åtminstone om man inte är beroende av att automatiskt kunna byta sidasedan man valt en symbol. Det är också användbart om man vill kunnabåde samtala och skriva och tycker det är skönt med inbyggda bildbasermed Bliss, Pictogram och svartvita PCS-symboler som på ett enhetligt sättkan kombineras på sidorna.

53

Programsnickaren. Om man vill ha ett enkelt program till pekdatorernaCompact Rolltalk och Minirolltalk och tycker om Igels bilder kan det varaen god idé att välja Programsnickaren. Också om man vill kombineragrundläggande kommunikationstavlor och omgivningskontroll på ett förbrukaren enkelt sätt.

Speaking Dynamically Pro. Vill man använda pekdatorn Freestyle är Spea-king Dynamically Pro det enda programmet som liksom denna är gjort förMacintosh. Om man vill ha ett flexibelt program med en stor mängd funk-tioner och möjlighet att utgå från färdiga tillämpningar (som man måsteöversätta) är Speaking Dynamically Pro ett starkt alternativ. LiksomClicker 3 kan man använda miljöbilder som bakgrund och inte bry sig omfasta rutmönster. Man kan också ha användning för funktioner som intefinns i några andra program, såsom popup-tavlor, ordprediktion och möjlig-het att programmera olika variabler.

Symbol for Windows Samtala. Om man tidigare arbetat med serien Blissför Windows men vill ha tillgång till fler symboler än Bliss kan det falla signaturligt att gå över till Symbol for Windows Samtala. Särskilt om man villha ett samtalsprogram och tycker det är bra med en stor, inbyggd symbolbasdär man kan välja mellan Bliss, PCS, Pictogram, Beta och fotografier.

Talking Screen. Om man är intresserad av någon av pekdatorerna System2000, Cameleon 3, Cvexpress eller TuffTalker är de specialanpassade förprogrammet Talking Screen. Om man främst vill ha ett program för attsamtala och kanske använda omgivningskontroll kan Talking Screen varaett lämpligt program, särskilt om man vill ha ett system baserat på PCS-symboler. Likaså om man inte vill att användaren ska kunna komma åtnågra inställningsfunktioner under användandet, för man kommer bara åtdessa om man ansluter ett tangentbord till datorn. Vill man på ett finurligtsätt kunna komma åt ett stort ordförråd kan funktionen ”grupper” sombara finns i Talking Screen vara intressant – genom att välja två funktio-ner, till exempel ”stor” och ”djur” plockar programmet fram de symbolersom passar i båda kategorierna, utan att man från början skapat en sådansida.

Widgit Symbolskrift. Om man vill utgå från Rebus-symbolerna eller enkombination av dessa och PCS för att skriva med symboler har man stornytta av Widgit Symbolskrift. Vill man kunna ha flera symboltavlor påskärmen samtidigt , eller snabbt kunna växla mellan att se det man harskrivit med bara text eller med symboler kan man det i det här program-met. Likaså kan man lätt fylla rutorna i symboltavlorna med flera symbolerså att till exempel en ruta innehåller en hel mening.

Winmax. Om man redan använder programmet Intercept Winmax i kombi-

54

nation med styrplattan Concept Universal eller Iconboard och har ett antalöverlägg som man redan skapat för dessa, kan man tycka att det är intres-sant att också kunna använda dessa på pekskärm. Om man vill ha ettskärmtangentbord som man fyller med ord eller symboler och som sedanskickar bilder eller text till ett annat program kan Winmax (liksom Clicker 3)vara användbart. Om man inte har något emot att göra många specialin-ställningar kan man utföra en mängd funktioner förutom att bara spelaupp ett inspelat ljud när man trycker på rutan. Men det är inte detta pro-gram man annars väljer i första hand när man vill ha ett dynamiskt kom-munikationsprogram.

Winspeak. Vill man ha ett enkelt program för samtal och omgivningskont-roll kan Winspeak vara ett intressant alternativ. Vill man med en endainställning kunna ändra utseendet på alla sidor i programmet kan mangöra det i Winspeak. Man kan också låta samma ruta utföra en mängdfunktioner på samma gång och därför lätt skapa flexibla länkningar mellansidorna.

55

6. Portabla datorer för dynamiska kommunikationsprogram

Kommunikationsprogrammet måste installeras på en portabel dator. Detfinns dels portabla datorer och kompakta datorer med pekskärm som an-vänds kommersiellt, men även specialanpassade datorer.

Viktiga egenskaperKapacitet: Kraven beror på program och övriga användningsområden.Minst Pentium rekommenderas.

Vikt: Kommunikationshjälpmedel kan delas in i stationära, flyttbara ochportabla. Max vikt för portabla är 1,5 kg.

Skärm/skärmkvalitet: Skärmbilden bör kunna ses från sidan samt utom-hus. Många portabla pekdatorer har sämre skärmkvalitet, vilket innebäratt man bara ser skärmbilden rakt framifrån och inomhus. Har man svårtatt se symbolerna kan talsyntes underlätta.

Peksätt: För vår aktuella målgrupp har peksätt på skärmen ingen störrebetydelse, men för direktpekare är det en mycket viktig egenskap att mankan direktpeka med fingret och inte behöver använda pekdon.

Kontaktanslutning: För vår målgrupp är det viktigt att det går att anslutastyrsättet direkt i datorn. De flesta portabla datorer har inte denna egen-skap utan då måste extra tillbehör/dockningsstation användas för att an-sluta kontakterna, vilket inverkar på portabilitet och säkerhet.

Anslutning för portar: Det är en stor fördel med flera portar så man kanansluta annan utrustning utan dockningsstation. Man bör alltid kontrolleraså att det finns anslutningar som stämmer med programvara och utrust-ning.

Tangentbordsanslutning: Uttag för tangentbord är en bra egenskap ävenom användaren inte behöver det. En medhjälpare behöver ofta göra nyaanpassningar både i programvara och styrsätt.

Diskettstation och CD: Detta är en fördel när man installerar nya program.CD är nödvändig om man arbetar mot program på CD, t.ex. bildbanker.

Batteritid och batteribyte: Detta är en mycket viktig faktor. De flestaportabla datorer har inte tillräcklig batterikapacitet för att fungera underen hel dag. På de flesta kan man byta batteri, men en viktig faktor är attman då kan ladda ett extra batteri externt utan att den är ansluten tilldatorn, vilket är sällsynt.

Högtalare: Detta är viktigt för ljudkvalitén. Några få datorer har inbyggt

56

förstärkta högtalare. Lyssna alltid på ljudet i bullrig miljö för att vara säkerpå att det hörs.

Mikrofoningång: Detta är en förutsättning för att spela in tal.

Omgivningskontroll: Finns IR-sändare finns det ofta möjlighet att styraomgivningskontroll.

Talsyntes: För att kunna installera talsyntes behövs ett ljudkort i datornsom passar för Infovox 220, 230 och 330.

Inspelat ljud: Förutsätter ljudkort som finns i de flesta datorer.

Väska/bärrem: Viktig funktion för gående användare.

Portabla datorer med pekskärmUtvecklingen på detta område går oerhört snabbt, därför blir en förteckningsom denna mycket snabbt inaktuell. Nedanstående förteckning är gjord maj2000.

Tellus/Fujitsu 1600Rehabcenter

Tellus består av en ram med extra högtalare och anslutning för kontakterm.m. I ramen placeras pekdatorn, Fujitsu 1600. Pekdon behövs för att väljapå pekskärmen. Tellus kan betraktas som specialanpassad förkommunikationshjälpmedel.

FreestyleRehabcenter

Till skillnad från övriga pekdatorer som nämns här utgår Freestyle frånMac-system. Pekskärmen fungerar med både finger och pekdon. Anslutningför manöverkontakter samt extra högtalare finns inbyggt. Extra batterierger lång användningstid. Freestyle är specialanpassad som kommunika-tionshjälpmedel.

StylisticRehabcenter

Stylistic är en liten pekdator med trådlöst tangentbord. Pekdon behövs föratt välja från pekskärmen. Anslutning för manöverkontakter saknas, dettamåste göras via en dockningsstation. Stylistic är en vanlig pekdator utanspecialanpassning.

57

Upp

gifte

rna

gälle

r 00

0901

och

är

inhä

mta

de d

irekt

från

hjä

lpm

edel

sfirm

or.

Pek

dato

rer

som

är

spec

ialb

yggd

a so

m k

omm

unik

atio

nshj

älpm

edel

har

grå

bak

grun

d,öv

riga

är s

tand

ard.

*Å

terf

örsä

ljare

i N

orge

. Vi h

ar in

te e

rfar

enhe

t av

alla

. **

Osä

kra

uppg

ifter

Hår

dva

ra s

om s

äljs

med

dyn

amis

ka

kom

mu

nik

atio

nsp

rogr

am

elytseerF

.ju

F-2s

ulleT0043citsilyt

Scitsilyt

Sustij

uF TL

xam

niW

oma

nyD

tcap

mo

Cklatll

oR

klatllo

Rini

M*0002

metsyS

*n

oelema

C*sser

pxevC

*reklaTffuT

metsyS

caM

59,89ni

W,tN

cP

59,89ni

W,tN

cP

89ni

Wc

Pmetsysteg

E89

niW

cP

89ni

Wc

P59

niW

cP

59ni

Wc

P59

niW

cP

89ni

Wc

P

teticapa

K001

bM

46b

G4-1

zH

M004

bM

211-46b

G6

zhM

bM

46-43b

G1,4

zhM332

662b

M061-23

bG

3,4zh

M661

bM

23b

G1,4

xm

M-331

bM46-23

bG

0,4zh

M661

331b

M23

bG

4,1zh

Mz

HM

001b

M23

zhM

001b

M23

bG

1,2zh

M003

bM

46b

G3,4

tkiV

gk6,3

gk64,1

gk8,1-1

artxe,gk59,0gk

3,0irettabrg

067gk

9,1irettablkni

gk5,4

gk3

gk3

gk1,2

gk2,2

mräkS

TF

TT

FT

AG

VS

AG

VS

TF

Ttiv-travS

AG

VS

TF

TT

FT

vitkA

TF

Tvitk

AT

FT

vitkA

TF

Tvitk

A

kelrots

mräkS

mut4,01

mut4,01

mut4,8

mut4,8

mc8x21

mut4,01

mut4,01

mut4/3

01mut

4,01mut

5,6mut

4,8

mräkstxe

ntuls

nA

aJaJ

jeN

jeN

jeN

aJaJ

aJaJ

aJje

N

.tetilavkmräk

Snårfi

marfs

nyS

:tmas

ajadi

S**suh

motU

ajadi

S**suh

motU

ajadi

S**suh

motU

ajadi

S**suh

motU

ajadi

Saj

suhmot

Ujen

adiS

jensuh

motU

suhmot

Uaj

adiS aj

ajadi

Saj

suhmot

Uaj

adiS

ajsuh

motU

ajadi

Saj

suhmot

Uaj

adiS

ajsuh

motU

ttäskeP

regniF

nodkeP

nodkeP

regniF

regniF

regniF

regniF

regniF

regniF

regniF

regniF

rekäsnettav

artxE

jeN

jeN

jeN

jeN

*je

NaJ

aJaJ

aJaJ

rekästöts

artxE

jeN

jeN

jeN

jeN

aJje

NaJ

aJaJ

aJaJ

lsnatkat

no

Kd

ggy

bni

retkatnok2-1

.tknufirflavaJ

gninkcodaiv,je

Ngninkcod

aiv,jeN

tkatnok1,aJ

jeN

kcitsyoj,2-1retn

E/knalB

retkatnok5-1

retkatnok5-1

retkatnok5-1

kcitsyojtsadnE

tro

p-RI

aJaJ

aJaJ

aJaJ

aJaJ

aJaJ

aJ

tro

plleireS

aJje

Nje

Nje

NaJ

aJaJ

aJaJ

aJaJ

tro

pravirkS

aJje

Nje

Nje

Nje

Nsatulsna

naK

aJaJ

aJaJ

BS

Uaiv

BS

Uje

NaJ

aJ?aJ

jeN

aJaJ

jeN

jeN

jeN

aJ

tro

pema

Gednankil,aJ

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

BS

Uaiv

tuls

nasdr

obt

neg

naTaJ

aJsöldårt,aJ

tnretxe,jeN

jeN

aJaJ

aJaJ

aJ)bsu(je

N

noitatstteksi

Dd

ggy

bni

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

aJaJ

jeN

jeN

jeN

dg

gyb

niD

CaJ

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

jeN

ditirettaB

mit7

+4mit

5mit

5mit

4+2

mit02-21

mit4-3

mit4-3

mit5

mit6

mit5,7

mit3

etybiretta

Bsaddal,aJ

tarapessaddal,aJ

tarapesrotadi

saddal,aJaJ

jeN

saddal,aJtarapes

jeN

aJaJ

jeN

aJ

irettab

tnretx

Emit

7,aJaJ

jeN

mit4,aJ

jeN

aJaJ

aJaJ

aJaJ

latg

öh

bni

artxE

aJaJ

jeN

mosnretxe,je

Nröhebllit

aJje

NaJ

aJaJ

aJaJ

gnå

gni

nof

orkiM

dggybni+

aJaJ

aJaJ

nretnIaJ

aJaJ

aJaJ

aJ

llort

noks

gni

nvig

mO

?aJ

RIai

VRI

aiV

aJRI

aiV

aJRI,aJ

RI,aJRI,aJ

RI,aJ

tterebr

öfset

nyslaTaJ

aJaJ

aJje

NaJ

aJaJ

aJaJ

aJ

lattale

psnI

aJaJ

aJaJ

aJni

m03

aJaJ

aJaJ

aJ

merräb/aksä

VaJ

aJaJ

aJaJ

aJaJ

aJaJ

aJaJ

58

Winmax PcFrölunda Data

Liten behändig pekdator. Pekdon behövs för att välja på pekskärmen. An-slutning för manöverkontakter saknas, måste göras via dockningsstationsom tillbehör. Winmax är en vanlig pekdator utan några specialanpassning-ar.

DynamoBoden Rehab

Dynamo är en liten, specialgjord dator som enbart fungerar till den special-gjorda programvara som finns inlagd i datorn. Dynasyms och PCS-symbolerfinns tillgängligt men inga andra symboler eller bilder. Skärmen är svart-vit. Talsyntes kan inte kopplas till men det går att spela in 30 minuter tal.Dynamo är specialgjord som kommunikationshjälpmedel.

Compact RolltalkBoden Rehab

Compact Rolltalk bygger på en Fujitsu dator men skärmen är utbytt mot enbättre pekskärm som gör att man kan peka med både finger och pekdon.Anslutning för manöverkontakter saknas. Compact Rolltalk är en vanligpekdator med förbättrad skärm

MiniRolltalkBoden Rehab

MiniRolltalk är specialbyggd som kommunikationshjälpmedel. Pekskärmenfungerar med både finger och pekdon. Anslutning för manöverkontakterfinns, liksom förstärkt högtalare. Extra batterier kan kopplas till.

System 2000, Cameleon 3, Cvexpress samt TufftalkerWords+ Europe, Norge

Dessa produkter är specialbyggda som kommunikationshjälpmedel. Pek-skärmarna fungerar med både finger och pekdon och anslutning av manö-verkontakt samt extra högtalare finns i de flesta fall. Återförsäljare i Sve-rige saknas men de kan beställas från Norge.

59

7. Kommunikationstavlor för dynamiska kommunikationsprogram

Det finns många sätt att lägga upp kommunikationstavlor för dynamiskakommunikationsprogram. Ett sätt är att använda en meny med kategorierfrån vilken användaren kan komma åt de olika symbolerna, ett annat är attskapa särskilda tavlor för olika aktiviteter. Hur man gör för att länka sigmellan de olika sidorna är viktigt och vilket sätt som passar bäst skiljer sigfrån brukare till brukare. Det finns mycket att tänka på och stora variations-möjligheter och jag ska bara ge en kort glimt av problematiken här.

En av de saker man strävar efter är att brukaren ska komma åt symbo-lerna med så få tangenttryckningar som möjligt. Detta är särskilt viktigtför brukare som använder avsökning med 1-2 kontakter eftersom detta sättär mycket tidskrävande.

Ännu mer centralt är att användaren ska hitta i tavlorna. Det är inte allabrukare som förstår eller kommer ihåg vilka symboler som gömmer sigunder olika kategorier.

Ibland passar det bra att brukaren bygger sina meddelanden ord för ord,men det är inte nödvändigt att hela tiden förflytta sig mellan olika sidor föratt hämta orden; symboler för ett visst ämnesområde kan ibland finnas påsamma sida.

Det är också viktigt att tänka på om kommunikationssidorna ska användasför att skriva eller tala med. Man kan ofta ha olika sorters kommunika-tionstavlor i samma program så att brukaren kan växla mellan att tala ochskriva. Ska man snabbt säga någonting kan det vara användbart med sidordär programmet säger en hel mening när man väljer en viss ruta.

Idéer från Linda BurkhartLinda Burkhart är en amerikansk lärare som har arbetat länge med barnmed kommunikationshandikapp. På föreningen ISAACs konferens i Maast-richt 1994 presenterade hon sina tankar om hur man bör lägga upp ord-förrådet i kommunikationsapparater med dynamiska displayer. (Organiz-ing Vocabulary on Dynamic Display Devices: Practical ideas and Strategies.Linda J. Burkhart, 1994). Hon beskrev de många möjligheter att organiserasidorna som finns: kategorisidor, aktivitetsbaserade sidor, grammatisktstrukturerade sidor, ord- och symbolprediktion, att bygga på meddelandenfrån sida till sida samt oändliga möjligheter att länka mellan sidor ochordförråd. Det behövs noggrann planering för att få till ett system somfungerar bra och Linda Burkhart hade många tankar om hur man bör gåtillväga. En del av dessa presenteras nedan.

60

LänkarMan kan länka på olika sätt mellan sidorna. Ett sätt är att använda natur-lig länkning som inte kräver att användaren medvetet byter sida. Barnetväljer till exempel en ruta som säger ”Jag är törstig. Kan jag få ett glas....”och kommer då automatiskt vidare till en sida med olika drycker. Efter attha valt ”juice”, eller någon annan av dryckerna på sidan, kan man automa-tiskt komma tillbaka till den första sidan.

Man kan utveckla den naturliga länkningen så att det finns möjlighet atttill exempel inte välja någon dryck alls på sidan utan välja en ny sida medfler alternativ eller en ruta som leder tillbaka till föregående sida utan attman har gjort något val. På det sättet kan barnet börja få kontroll över hurman tar sig mellan sidorna.

Det tredje sättet kräver att användaren medvetet väljer att gå till en visssida. För att klara det måste användaren ha en uppfattning om vad somfinns på en viss sida och vilken ruta man måste välja för att komma dit.

SidorDet finns olika sorters sidor. En huvudmenysida kan leda till sidor medundermenyer för begränsade områden. En ruta på huvudmenyn kan t.ex.leda till undermenyn ”lek”. Från den kan man sedan välja olika lek-aktiviteter, till exempel pussel, klossar, lera, måla och blåsa bubblor. Väljerman en lek från undermenyn kan man komma till en konversationssidamed ordförråd för att prata om den valda aktiviteten. Inom kommunika-tionssidorna kan det sedan finnas naturliga länkar, till exempel om manska bestämma färg kan resultatet av att man väljer en ruta vara meddelan-det ”Jag ska berätta vilken färg jag vill ha.” och en automatisk länk till ensida med färger. Efter att man valt en färg kan man automatiskt kommatillbaka till den leksida man var på.

En särskild sorts sidor kan användas för att rätta till misstag. Meddelan-den som ”Det var inte så jag menade.”, ”Det är nästan rätt”, ”Fråga mig enja/nej fråga.” etc. kan behöva kommas åt lätt från alla sidor. Slutligen kanlexikonsidor vara ett komplement till konversationssidorna. De kan framförallt användas när de ord barnet behöver inte finns på konversationssidaneller för att introducera ett nytt samtalsämne.

61

Principer för att lägga upp dynamiska kommunikationstavlorLinda Burkhart förde fram följande principer:

1. Kommunikationstavlor behöver alltid individualiseras och anpassasför varje brukare.

2. Ordförrådet bör huvudsakligen var ordnat efter aktiviteter. Kategorisidor bör inte vara det huvudsakliga sättet att komma åt ordförrådet.Det är svårt för många brukare att tänka i kategorier. Detta gällersärskilt små barn eller personer med kognitiva svårigheter.

3. Det är viktigt att man känner igen sig på sidorna och att rutor försärskilda funktioner alltid finns på samma ställe på de olika sidorna.

4. Man måste ta hänsyn till hur brukaren ska styra programmet närman lägger upp sidorna. Ska man peka direkt på skärmen kräver deten typ av upplägg, ska man avsöka rutorna med kontakter krävs enannan.

5. Ge visuella ledtrådar på sidorna för att underlätta för användaren.Man kan till exempel gruppera rutorna och färgkoda dem på olika sättför att markera att de hör ihop.

6. Lägg upp kommunikationsöverläggen så de går att växa i. Låt tillexempel vissa rutor vara tomma från början som senare kan innehållamer avancerade funktioner eller länkar till andra sidor.

I samband med ISAAC-konferensen i augusti 2000 frågade vi Linda om honfortfarande tyckte de principer hon tog upp 1994 var lika viktiga och det tycktehon. Hon poängterade också att det måste vara lätt att lägga till nya medde-landen så att innehållet alltid är aktuellt. Ett sätt att göra detta på är att låtavissa rutor alltid står för samma typ av meddelande, till exempel ”Vad jaggjorde i helgen”, ”En rolig historia”, ”Nyheter”, men låta rutorna byta innehållofta. Använder man samma rutor behöver man inte byta sym-boler utan barainnehåll, och då går det snabbare att hålla meddelandena aktuella.

Färdiga kommunikationstillämpningarI Storbritannien och USA har man upptäckt att det kan vara bra att an-vända färdiga kommunikationstavlor för att komma igång. Dessa kan ochska skräddarsys och ändras så att de passar den brukare som ska användadem, men man sparar mycket tid och tankekraft när man har något att ut-gå ifrån.

Jag kommer här att kortfattat beskriva några färdiga tillämpningar somfinns till några av datorprogrammen. De finns än så länge bara på engel-ska.

62

Ingfield Dynamic Vocabularies (IDV)IDV är en serie kommunikationsöverlägg som utvecklats vid Ingfield ManorSchool i England sedan 1995. De är tänkta att komplettera de lågtekno-logiska kommunikationskartor som barnen på skolan använder. Barnen ärmellan fyra och 11 år.

IDV finns för programmet Talking Screen och består av fyra nivåer sombygger på varandra. Menyerna bestårav olika kategorier och leder till sidormed en likartad uppbyggnad. På varjesida finns några symboler som startaren mening, till exempel ”Jag tyckerom”, ”Kan jag få” och sedan ett antalsymboler som kan fullborda meningen.I IDV används genomgående PCS-symboler.

De flesta kommunikationssidor är upp-byggda på det sätt som beskrivs ovan,men det finns också sidor där brukarenberättar om sig själv och sidor med meningar för småprat, där varje rutager en hel mening. Det är meningen att man genast ska ändra i de härsidorna så att de blir personligt anpassade för varje brukare.

Nivå A: Här finns det 15 kategorisidor, med 5x3 symboler. Med två symbo-ler bildar man en hel mening.

Exempel på kommunikationssida på A-nivån:

I de olika rutorna står det översatt till svenska:

”Jag åker till skolan med”, ”Jag har”, ”Jag har inte”, ”en bil”, ”en taxi”, ”enbåt”, ”ett flygplan”, ”en lastbil”, ”en cykel”, ”ett tåg” och ”olycka”.

Nivå B: Här finns det 18 kategorier ochi genomsnitt 6x5 symboler på varjesida. Brukaren kan ibland behöva hittasymboler på olika sidor för att fullbordaen mening.

Nivå C: Det finns 24 kategorier med igenomsnitt 7x6 symboler. Vissa katego-rier har undernivåer.

Nivå D: Här finns det 30 kategorier ochmånga undernivåer. Storleken är 9x6symboler och det finns sidor med gram-

63

matiska komponenter för att bilda grammatiskt fullständiga meningar.

Exempel på samma tema som ovan, fast på D-nivå:

I de olika rutorna står det översatt till svenska: ”Jag åker till skolan”, ”Jagåker hem”, ”Jag har”, ”Jag tycker om”, ”Jag skulle vilja”, ”Jag åkte”, ”min”,”pappa”, ”mamma”, ”till”, ”åka”, ”köra”, ”flyga”, ”(ing-form)”, ”en”, ”ett”,”med”, ”(the = bestämd form)”, ”inte”,”snabb”, ”långsam”, ”gammal”, ”ny”, ”i”,”på”, ”med”, ”bil”, ”taxi”, ”buss”, ”tåg”,”båt”, ”flygplan”, ”skåpbil”, ”motorcy-kel”, ”lastbil”, cykel”, ”husvagn”, ”rull-stol”, ”olycka”, ”ja”, ”nej”, ”var snälloch”, ”tack”, ”...ar”. Det finns länkartillbaka till huvudsidan, rutor för attsudda symboler och länkar till sidormed färg och form.

De övriga sidorna är uppbyggda påliknande sätt.

Symbolerna i IDV är färgkodade, så att till exempel alla adjektiv är blå,alla verb är gröna, tidsord är turkos etc. Det gör det lite komplicerat attöversätta hela konceptet till svenska, åtminstone om man vill utgå från denfärgkodning vi brukar använda i Sverige. Det är främst Blissymboler sombrukar vara färgkodade, men i Sverige är då personer blå, verben röda,adjektiven gröna och substantiven gula.

Till IDV finns ett omfattande arbetsmaterial som man kan ha som stöd närman arbetar med programmet.

Quick-PageQuick-page är en annan uppsättning kommunikationstavlor för TalkingScreen. Quick-page för förskolebarn och vuxna är utvecklade av Goossens,Crain och Elder som tidigare har gjort många färdiga exempel på aktivi-tetsbaserade kommunikationsöverlägg för kommunikationsapparater somMacaw och Alphatalker. (Deras böcker säljs av Mayer-Johnson Co. och kanbeställas via RehabCenter. Talking Screen-tillämpningarna kan beställasvia Words+ Europe.) Här har konceptet förts över till dynamiska kommu-nikationsprogram, men innehållet verkar vara detsamma. Det finns aktivi-tetsbaserade tavlor för en stor mängd aktiviteter. I varje aktivitet hållerman sig på en sida där symbolerna finns. Ungefär som IDV, men ändå inte.

Här är ett exempel på en sida i Quickpage för förskolebarn:

Översatt till svenska står det i rutorna:

64

”Låt mig”, ”nej”, ”oj, oj”, ”var”, ”vad”, ”din tur”, ”se”, ”plocka upp”, ”behöver”,”få”, ”göra”, ”hitta”, ”hjälpa”, ”sätta”,”ta”, ”bygga”, ”välta”, ”falla”, ”mer”,”slut”, ”försiktig”, ”borta”, ”lite”, ”stort”,”svårt”, ”på”, ”av”, ”ut”, ”upp”, ”ner”,”kloss” och ”låda”.

Denna tillämpning, QuickPage Pre-school, innehåller sidor för 81 olikaaktiviteter.

Det finns en liknande uppsättning sidorför ungdomar och vuxna med svårt tillmåttligt begåvningshandikapp, QuickPage Teen/Adult. Det innehåller 63aktiviteter.

Quick-page för skolbarnDet finns också Quick-page för skolbarn och de kommunikationssidorna ärskapade av en arbetsterapeut som heter Froma Cummings. Hennes konceptskiljer sig från de övriga genom att det är aktivitetsbaserat på ett annatsätt och innehåller många intuitiva, automatiska länkar. Det finns en menysom finns med för det mesta längst ner på sidan, men när man sedan väljeren specifik aktivitet leds man automatiskt vidare till en ny sida. Exempel:

De gröna rutorna längst ner är menyn. Där kan man välja mellan katego-rierna ”alfabetet”, ”jag”, ”kommentarer”, ”folk”, ”grupper”, ”frågor”,”hemma”, ”skolan”, ”känslor”, ”berätta”och ”hjälpa”. Om man väljer ”hem” fårman fram sidan ovan.

Det kommer fram följande rutor att gåvidare med: ”bowling”, ”låt oss leka”,”laga mat”, ”gå ut och äta”, ”jag tänker”,”roligt”, ”vad väljer du?” och ”göra någotannat”.

Väljer man ”laga mat” får man framföljande sida:

Nu måste man välja vad man vill laga.Man kan välja mellan ”chokladmjölk”, ”popcorn”, ”makaroner och ost”,”saft”, ”nachos” och ”jordnötssmör och sylt”. Vill man inte fortsätta kan mangå vidare till ”skolan” eller ”hemma”. Väljer man att man vill laga ”popcorn”får man fram följande sida:

Här kan man sedan välja en aktivitet i taget. Det finns vissa rutor där man

65

bara kan säga ett ord, till exempel ”låtmig”, ”vem ska”, ”du”, ”roligt”, ”öppna”,”hälla i skålen” och ”smör och salt”.Andra rutor leder vidare till nya sidor,till exempel ”hämta”, ”mikrougnen”,”äta popcorn”, ”diska” och ”göra någotannat”. Väljer man hämta får man framen sida med rutorna ”popcorn”, ”skål”,”smör”, ”salt” och ”och”.

När man kommit till det moment närman ska sätta in popcornen i mikro-ugnen väljer man rutan ”mikrougn” ochfår fram rutorna ”Hörs det?, ”Lukta”,”Hur mycket längre?”, ”Det har slutatpoppa”. Då kan man kommentera omdet fortfarande poppar och hur gott detbörjar lukta. Sedan kan man gå vidare och prata om att salta popcornen,hälla upp dem i skålen etc. tills hela aktiviteten är genomförd.

QuickPage Elementary, som det här kommunikationspaketet heter innehål-ler 105 sidor.

Speaking DynamicallyTill Speaking Dynamically finns det också färdiga tillämpningar att köpa.Men det finns också en del användbara sidor att utgå ifrån redan bland deexempelsidor som ingår i programmet.Det finns bland annat exempel på hurman kan använda de popup-menyer föratt snabbt komma åt ett yttrande utanatt behöva lämna den sida man är på.När man har valt en ruta på popup-menyn stängs den och man kan fort-sätta välja bland de andra rutorna påsidan.

66

Playing Dynamicallyav Diane G. Miller och Freda Caufield.Mayer-Johnson Co.

Playing Dynamically innehåller kom-munikationstavlor för barn i förskole-åldern. Det är tänkt att användas i ettkommunikationshjälpmedel medan manleker med olika saker och är helt inrik-tat på att tala, kommentera, fråga m.m.

I Playing Dynamically utgår man frånen leksakshylla. Det är meningen att man ska anpassa programmet så attde leksaker som finns i hyllan är de som finns tillgängliga för barnet attleka med. När man väljer en leksak på hyllan kommer man till en sida medsymboler för den aktiviteten.

Väljer man dockskåp får man framdenna meny. Här kan man prata om vadman ska göra med dockorna. Väljer manfamiljen får man fram en ny sida därman får välja vilken docka man vill ha.Man kan också fråga kamraten vemhan/hon vill vara. När man har valtkommer man automatiskt tillbaka tillden här sidan. Längst ner finns detalltid tre knappar med kommentarer.De leder vidare till ett urval ganskaeffektfulla yttranden och ljudeffekter.Efter att man valt ett utrop kommerman också automatiskt tillbaka.

Förutom leksakshyllan finns det också en leksaksaffär. Där kan man be-rätta om man vill leka något som man inte har tillgång till i leksakshyllan.

Det finns två nivåer i Playing Dynamically, en för små och en för lite störrebarn.

Exempel på aktiviteter på nivå ett är klä ut sig, leka med dockhus, lekamed nalle och babydocka. Exempel på aktiviteter på nivå två är blåsabubblor, spela instrument, leka med modellera, dockteater, leka affär, lekamed bilar, laga mat och bygga med klossar. Några aktiviteter finns med påbåda nivåerna, till exempel leka med lera, spela musik och läsa bok.

67

Speak Up Dynamically Proav Sandra Weber. Mayer-Johnson Co.

I Speak Up Dynamically Pro finns drygt300 kommunikationssidor som är ska-pade med utgångspunkt från elevervars språkutveckling motsvarar 4-12 åroch som går i förskolan eller på låg-mellanstadiet. Det är meningen attordförrådet ska ändras så att det passarbrukaren. Detta är viktigast på de sidorsom handlar om personlig information:personer, vad man tycker om att göra, var man bor, vilken skola man gårpå, fritidssysselsättningar, husdjur etc., men även hur sidorna hänger ihopoch hur man hittar bland dem kan be-höva skräddarsys för användaren.

Från startmenyn kommer man vidaretill ett antal andra menyer. Det mankan välja från huvudmenyn är ”om migsjälv”, ”hemma”, ”skolan”, ”samhället”,”tala”, ”nyheter”, ”lexikon”, ”behov”,”frågor”, ”fritid”, ”pronomen”, ”småord”och ”verb”. Det är värt att lägga märketill att lexikonet som innehåller ett stortordförråd indelat i olika kategorier inteär det man börjar med, utan är ett valbland många. Ska man småprata eller tala i telefon finns det särskildasidor som är anpassade för det – de orden plockar man inte ett och ett ur deolika kategorierna. Likaså finns det andra sidor som är mer uppbyggdautifrån vad man behöver säga i ett samtal än för att man ord för ord skabygga meningar. Men detta finns också och rutorna ”pronomen”, ”småord”och ”aktiviteter” finns med längst ner på många sidor.

Speak Up Dynamically Pro är väldigt innehållsrikt och innehåller mycketsom man kan plocka ut och anpassa till olika elever. Det finns många olikaexempel på hur man snabbt kan komma åt ord och på hur man kan länkapå olika sätt. Ändå är det nog inte en tillämpning man så gärna börjar an-vända rakt upp och ner, eftersom det kräver ganska mycket av användarenatt hålla reda på hur systemet är uppbyggt och hitta bland alla sidorna.

Speaking Dynamically Pro och tillämpningarna till det finns än så längebara för Macintosh-datorer. Programmet och tillämpningarna kan köpasfrån RehabCenter AB.

68

DiskussionNär den ursprungliga ansökan delades i två delar var avsikten att den för-sta delen skulle bestå av en teknisk del med projektslut mars 2000, följt aven interventionsstudie med projektstart direkt därefter. Vid starten av dentekniska delen kom vi tidigt i kontakt med styrsättet Cyberlink (då kallatMindMouse). Detta styrsätt visade sig så pass intressant att vi omprio-riterade tidsplaneringen och redan från början provade Cyberlink i klinisktbruk. Detta berodde på att det fanns en användare som var aktuell att ingåi interventionsstudien och där vi redan från början kunde säga att dettastyrsätt kunde vara lösningen för henne. Av både praktiska och etiska skälansåg vi att vi inte kunde vänta.

Detta har inneburit att den tekniska delen av projektet har gått hand ihand med interventionsstudien, vilket i sin tur fördröjt den tekniska delen.Vi har dock funnit det naturligt att agera på detta sätt eftersom vi från bör-jan betraktat de två delprojekten som en helhet.

Ytterligare en förändring från den ursprungliga planen var ett besök påCSUN-konferensen i USA. Konferensen som är inriktad på hjälpmedel varmycket viktig för det fortsatta arbetet i projektet och gav en mycket god in-ternationell översikt över både styrsätt, kommunikationsprogram och hård-vara. På utställningen fanns alla hjälpmedelsfirmor av intresse represente-rade och föreläsningarna gav en överblick över aktuell forskning. Informellakontakter med övriga konferensdeltagare gav värdefulla upplysningar.

Inventeringen av styrsätt har också utförts i form av sökningar på Internet.Detta har givit mycket, men ovidkommande information som har tagit långtid att bearbeta. Resultatet av sökningen blev information om olika projekt,men däremot inga nyheter på hjälpmedelssidan utöver det vi redan fåttkännedom om via konferenser och övriga kontakter. Vi har dragit slutsat-sen att nationella och internationella kontakter och konferenser ger denbästa informationen kring nya hjälpmedel.

Inventering av styrsätt har visat att det förekommer mycket utvecklingsar-bete inom området, men att detta nu tycks ske i långsammare takt pågrund av svårighet med finansiering. Steget från enstaka forskningsprojekttill fungerande hjälpmedel tycks också vara stort. Tekniken finns i mångafall. Vid inventeringen fann vi tre olika ögonstyrningar som har introduce-rats som hjälpmedel men som bara producerats i enstaka prototyper ochsedan lags ner. Tekniken används också inom andra områden. Ögonstyr-ning används till forskning för att studera ögonrörelser till exempel i bete-endeforskning och gestigenkänning används för att studera kroppsspråkoch teckenspråk. Här skulle en internationell satsning behövas som sam-ordnar forskning med klinisk verksamhet och hjälpmedelsfirmor.

69

Provningen av Cyberlink har också visat på hur arbetskrävande det är attfå nya produkter att fungera i praktiken, bland annat till svenska teckenoch tangentbordsstandard. Många personer har varit engagerade i utveck-lingsarbetet och sammanlagt har cirka ett heltidsarbete behövts under ettår för att anpassa Cyberlink för svenska förhållande och introducera det fören användare.

En slutsats vi drar av detta är att en introduktion av avancerade styrsättför svenska förhållande bör ske i projektform så att extra resurser för tek-nisk anpassning och klinisk provning finns tillgänglig.

Inventeringen av portabla datorer med pekskärm visade att det finns fleradatorer att välja mellan. En del är specialgjorda som kommunikationshjälp-medel, andra bygger på vanliga standarddatorer. De specialbyggda geroftast både bättre ljud och skärmbild samt har inbyggd anslutning för kon-takter. I gengäld är de ofta tyngre och har inte alltid senaste prestanda.Words+ har flera specialanpassade datorer som säljs i Norge men saknarsvensk återförsäljare. Bättre försäljningsorganisation i Sverige skulle geett bra tillskott av specialanpassade kommunikationshjälpmedel.

Inventeringen av styrsätt, kommunikationsprogram och hårdvara har interesulterat i något urval av bästa produkter. Visserligen kan man se attvissa hjälpmedel har bättre funktioner än andra till exempel i fråga omflexibilitet och anpassningar för styrsätt, men det kan finnas andra funk-tioner som saknas. Val av hjälpmedel måste utgå från individens behov somofta är mycket specifika. Olika hjälpmedel har olika egenskaper och det kanvara svårt att få alla behov tillgodosedda. Vill man till exempel ha en brapekskärm som man kan peka direkt på och som syns bra utomhus innebärdetta oftast att den blir tyngre och kräver mer ström. Det är ofta de smådetaljerna som avgör. Man måste utgå från de resurser och krav som an-vändaren har och sedan jämföra med olika hjälpmedels egenskaper. Det ärsom ett slags pussel som måste stämma så bra som möjligt.

Projektet har resulterat i olika översikter och tabeller över hjälpmedlensfunktioner som är en bra utgångspunkt för att välja rätt. Detta sätt attdokumentera hjälpmedel är ett bra sätt att beskriva nya hjälpmedel i fram-tiden och ger en tydlig och opartisk jämförelse mellan olika hjälpmedel.

Fördelen med dynamiska kommunikationshjälpmedel är att de innehållermånga möjligheter till specialanpassningar. Det innebär också att det finnsmånga tekniska finesser i programmen, något som i början kan verka av-skräckande för den oinvigde. Det är lätt att bli färgad av de egna erfarenhe-terna så att man rekommenderar den produkt man känner till bäst, efter-som det gör det lättare att göra specialanpassningar samtidigt som manhar tillgång till gamla anpassningar som man kan bygga vidare på.

70

Till en del program finns färdiga tillämpningar, gjorda i Storbritannien ochUSA, som man kan få idéer ifrån eller att starta med. Det är inte meningenatt man ska ta en sådan tillämpning rakt av, utan man bör ändra den så attden passar den enskilda brukaren. Eftersom det tar så lång tid att byggaupp ett kommunikationssystem som fungerar och eftersom vissa typer avkommunikationstavlor är ganska allmängiltiga, hade det varit bra om dethade funnits färdiga tillämpningar att tillgå på svenska också. Det finnsolika personer runt om i landet som har lagt ner mycket arbete på att skapaett ordförråd och en anpassning till en speciell brukare. Det hade varitvärdefullt om det hade funnits ett sätt att lätt kunna ta del av vad andragjort, eftersom det kräver mycket kunskap och arbete för att göra en väl-fungerande kommunikationstillämpning.

För att få del av andras erfarenhet har vi haft nära kontakt med olikahjälpmedelsfirmor och kollegor som arbetar inom samma område, framförallt Fredrik Thurfjäll, logoped i Stockholm som har bidragit med mångasynpunkter.

Projektet har också inneburit att ett nätverk byggts upp som underlättaratt följa utvecklingen i framtiden både nationellt och internationellt. Dethar också medfört ett rikt kontaktnät via Internet, som är till nytta förandra som vill söka kunskap om kommunikationshjälpmedel och styrsätt.

71

LitteraturförteckningBergh, M. & Bergsten, C. (1998). AKK på rätt nivå. Stockholm:Hjälpmedelsinstitutet.

Beukelman, D. & Mirenda, P. (1998). Augmentative and AlternativeCommunication. Baltimore: Paul H. Brooks.

Burkhart, L. (1994). Organizing Vocabulary on Dynamic Display Devices:Practical Ideas and Strategies. Handout vid ISAAC-konferensen iMaastricht.

Elder, P.S., Goossens’, C. (1996). Communication Overlays for EngineeringTraining Environments. Solana Beach: Mayer Johnson Co.

Goossens’, C., Sapp Crain, S. & Elder, P.S. (1994). Communication Displaysfor Engineered Preschool Environments. Solana Beach: Mayer Johnson Co.

Heister Trygg, B. m.fl. (1998). Alternativ och kompletterande Kommunika-tion (AKK) i teori och praktik. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet.

Hörngren, I. (2000). Sortimentsöversikt. Hjälpmedel för omgivningskont-roll. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet.

Millar, S. & Larcher, J. (1998). Symbol Software. Edinburgh: Call Centre.

Zachrisson, G. (1991). Att välja och prova ut manöverkontakt. Stockholm:Handikappinstitutet

Zachrisson, G. (1993). Motorisk bedömning av elever på Bräcke Östergårdmed svåra rörelsehinder – med tanke på styrsätt. Göteborg: Bräcke Öster-gård

Zachrisson, G. (1997). Blod, svett och lycka. Stockholm: Handikapp-institutet

72

7. Bilagor

BILAGA 1Sammanfattning av arbetet kring Cyberlink på Munkebäcks-gymnasiet under ett år, april 1999 – april 2000

Therese har ett mycket svårt rörelse-hinder och saknar tal. Hon är nu 23 åroch har gått i en skola för rörelse-hindrade hela sin skolgång. Nu är dethennes sista år i gymnasiesärskola.Hon har hela tiden kämpat för attkunna kommunicera och för att kunnastyra datorer och andra hjälpmedel.

Therese har provat många olika styr-sätt och genomgått många olika moto-riska utredningar men hennes vilje-mässiga rörelser störs av spasticitet ochreflexer. Ju mer hon vill desto merspänd blir hon och ju svårare blir det.Däremot vet hon alltid vad hon vill ochfrustrationen blir stor när hon intelyckas. Hon har en blisskarta med ca500 symboler som delats i fält för atthon ska kunna ögonpeka men hon harsvårt även för detta, ögonen låser signär hon blir spänd. Hon svarar ja ochnej med ögonen men även detta kanvara svårtolkat för omgivningen.

Av alla de olika styrsätt Therese harprovat har man inte kunnat hitta någotsom fungerat för henne. Trots detta harhon och hennes omgivning aldrig givitupp utan ständigt kämpat vidare. Förnågra år sedan använde hon en knä-kontakt och blissprogrammet Bliss-perfekt med en anpassning som gjordeatt hon bara behövde välja mellan 4 –6symboler. I rapporten ”Blod, svett ochlycka” (Zachrisson 1997) finns hennesvedermödor beskrivna när hon skrevföljande meddelande på bliss: skola Mprov 2 vecka roligt. Vad hon ville berättavar att hon skulle prya på en ny skola

(med begynnelsebokstav M) i två veckoroch att det skulle bli roligt. Trots att honbara hade fyra symboler i taget att väljamellan och att hon fick mycket hjälptog det henne 30 minuter att skrivadessa sex symboler. Det syntes tydligtvilken symbol hon ville välja men oftatryckte hon vid fel tillfälle på kontak-ten. Det blev 18 feltryckningar sommåste korrigeras av medhjälparen un-der tiden. Men hon var lycklig och tröttnär det till slut blev rätt.

Sedan dess har hon förändrats moto-riskt, knäkontakt fungerar inte längreoch hon hade under lång tid inget an-nat styrsätt.

När personalen på hennes skola fickhöra talas omCyberlink (Mindmouse,som den hette då), blev de mycket en-tusiastiska. Skolan köpte in en utrust-ning och ett intensivt arbete påbörja-des. När vårt projekt kring alternativastyrsätt startade inleddes ett samar-bete mellan skola, familj och projektetmed gemensam arbetsgrupp. Sedandess har oerhört mycket arbete lagtsner framför allt från personalens ochTherese sida för att få Cyberlink attfungera. Stefan, datatekniker, har ståtti ständig mailkontakt med Andrew Jun-ker, som gjort Cyberlink, för att fort-sätta utveckla programmet. Skolan harskjutit till extra resurser så att Thereseoch en eller två assistenter kan tränavarje dag cirka en timme. Här är någraanteckningar från det år som gått:

Mars: Personalen på skolan lär sig an-vända Cyberlink (CL) själva.

73

April: Cyberlink installeras på Theresedator, en gammal 486 med Windows3.11. Detta gör att Therese bara kananvända träningsprogrammen i DOSoch inte använda Cyberlink för att styraannan programvara eller CAT (mus-styrning) eftersom hon saknar Win 95-98.

Man provar att åstadkomma en klick-funktion i ”Clicking Practise” med olikainställningar, ögon, bita, ögonbryn,olika Brainfingers.

Fig 1.I Clicking Practise syns tydligt närman aktiverar respektive slappnar av.

Stefan har kontakt med Andrew somskickar en uppdatering.

Maj: Therese fortsätter träna så gottsom varje dag och prövar käkrörelsermed många olika inställningar för attåstadkomma ett klick i Clicking Prac-tise. Man testar olika inställningar för”offset” och ”sensibility” utan attkomma till någon slutsats vad som ärbäst.

Det är svårt att skilja på offset ochsensibility. Offset verkar dämpa akti-viteten generellt till en lägre nivå –ibland kallas det biaz i andra program.Sensitivity verkar dämpa utslaget viden aktivering, det blir ”tyngre”. Svårtatt veta vilket som är bäst att använda

när man vill dämpa aktiviteten. Det ären avvägning – för lite dämpning (off-set eller sensibility) ger många extrafeltryck, för mycket dämpning gör attman inte får något klick alls.

Therese gillar programmet ”Grow” därman ser och hör tydligt när man ökaroch minskar aktiviteten genom ettfärgspektra som ökar respektive mins-kar på skärmen.

Hon börjar också arbeta med bokstavs-tavlan i programmet Typing och lyckasofta välja rätt rad, men missar när honsedan skall välja bokstaven. Avsökningmed rad/kolumn verkar inte passa The-rese, det blir för stressigt.

Bild 2 Typing – ett mycket enkelt skriv-program

I slutet av maj tycker personalen attman lärt sig Cyberlink och förstår hurolika inställningar fungerar. EftersomTherese inte når någon precision medkäkrörelser, provar man olika Brain-fingers. ”Beta”, Bf9, en av de rödastaplarna som reagerar på fysisk akti-vitet och hög koncentration verkarfungera bäst, så bra att personalen blirhäpna. Hon klarar att åstadkomma ettkontrollerat klick i program som intekräver snabbhet.

Juni: Therese fortsätter med Brain-finger 9. Man konstaterar att inställ-

74

Datum Träffar Går förbi Missar

15/9 20 4 622/9 em 10 16 823/9 em 13 4 1324/9 fm 12 12 627/9 em 10 9 1128/9 fm 12 13 41/10 19 11 94/10 7 15 46/10 fm 13 9 9

ningar av känslighet har stor betydelseoch att man ofta behöver ändra detta.Det är för stort hopp mellan stegen iinställningen, 0,6, 0,7 etc. Skulle be-höva skalsteg mittemellan. Theresebörjar plocka bokstäver i bokstavstav-lan i Typing på beställning

När skolan slutar för våren går manigenom med Therese hur hon tycker detfungerat.

Hur har det varit? Bra.

Har det gått som du tänkt? Ja, bättre.

Hur känner du dig efter ett arbetspass?Bra.

Har du arbetat för mycket eller för lite?För lite.

Therese vill ha mer och längre arbets-pass. Man enas om fler, men längre ärsvårt att ordna för personalen.

Therese undrar själv vad det är somhänder i huvudet och hur hon kontrol-lerar Cyberlink.

När man som jag följer utvecklingen engång/vecka, syns en intressant föränd-ring. Therese har fått lättare att kon-trollera sina spänningar, dels att fram-kalla dem, dels att bryta dem ochslappna av. Hon får visuell feedback påhur hennes kropp fungerar genom attstudera hur brainfingers höjs respek-tive sänks på skärmen beroende på hen-nes aktivitet.

Under resten av sommaren ligger trä-ningen så gott som nere.

Augusti: I början är Therese spänd, vil-ket syns på skärmen som visar hög ak-tivitet. Tränar med Bf9.

September: Konstaterar att inställ-ningar av Scanning och Clickwidthhänger ihop. Eftersom Therese oftaåstadkommer några extra ofrivilliga

klick efter det första frivilliga, ställerman in Clickwidth så att bara det för-sta klicket registreras och de ofrivilligasilas bort. Detta behövs för att avsök-ning ska fungera för Therese.

Tränar i Clicking Practise och Typing.

Börjar mäta hur många klick Theresekan göra på ett bestämt ställe på skär-men under 30 försök i programmetClicking Practise.

Trettiovarvstävling

30-varvsträning visar hur dagsformenpåverkar resultatet. Ibland blir detmest rätt, ibland mest fel

I bokstavstavlan lyckas hon nu skrivatvå bokstäver i följd utan felslag och allajublar. Hon har lättare ett pricka rättbokstav om hon skriver samma ordvarje gång för det minskar spänningen.Therese prövar även att stå i ståskaloch arbeta med Cyberlink.

En ny version av Cyberlink anländervia mail.

Oktober: Therese, pappa och personalåker till Stockholm på ID-dagar ochträffar Mary Christen som ju börjadearbeta med Cyberlink i USA. Vi blir litebesvikna när vi förstår att hon och hen-nes användare aldrig använt Cyberlinkför att styra andra skriv/kommuni-

75

kationsprogram utan bara arbetat medträningsprogrammen. Ändå vittnar honom hur stor betydelse detta haft för depersoner med svåra rörelsehinder somhon arbetat med och hur viktigt det va-rit för dem att träna och märka hurderas kontroll ökar.

Hennes råd till Therese är ”släpp loss iCybervärlden och testa med CAT ochmusstyrning”. Detta förutsätter en nydator med Windows 95-98 som ju inteTherese har.

Hemma igen får Therese låna en avskolans datorer med Windows 95 menhar bara tillgång till denna vissa tider.Hon börjar prova träningsprogrammeni CAT.

En ny version av Cyberlink anländer.

Det gör att Disco fungerar! Disco blirdet första tillämpningsprogrammet iWindows som man kan styra medCyberlink! Det är ett enkelt ljud/bild-program där man kan lägga in egnabilder och ljud. Hon prövar med 4 bil-der och att använda Bf9 för att väljabild/ljud. Lyckas ibland, ibland inte.

Therese börjar också pröva Labyrint,som kräver två funktioner, dels upp(samma som klick), dels åt sidan (ögon-rörelser) Detta fungerar bättre än vän-tat!

Man konstaterar att det var på tidenatt hon fått något nytt arbeta med, detär bra mycket roligare att kämpa närdet är något nytt eller när Therese fårvisa för andra.

Tyvärr kan hon inte arbeta med Discoeller andra program på sin egen dator.Detta börjar bli ohållbart, det blir ingenkontinuitet. Provar Cyberlink på enportabel dator och detta fungerar bra,hon uppfattar vad som finns på skär-men. Vi börjar prova olika vägar att få

till en egen portabel dator till Therese,dels som lån via projektet, dels som in-dividuellt hjälpmedel. Vi provar ocksåfebrilt att få Cyberlink att fungera tillolika program som Clicker 3, MindEx-press men det är stora tekniska pro-blem. Stefan mailar återkommande tillAndrew som inte lyckas lösa problemen.

November: Fortsätter som förut medBf9. Eftersom vi inte får Cyberlink attfungera med annan programvara görBitte ett nytt program i Toolbook, Skrivmed ord, där man kan arbeta med val-fritt antal bokstäver och ord.Assistenterna gör egna anpassningarmed ja/nej-tavla samt 3-4 bostäver/ordpå en rad. Therese börjar kunna skrivaenkla ord och lösa uppgifter, men visstblir det många feltryck.

Therese får också låna en bärbarpekdator -Fujitzi via projektet och bör-jar kunna arbeta i klassrummet.

Stefan har haft ideliga kontakter medAndrew och har förutom Disco fåttAudioscan och Bittes program att fung-era till Cyberlink.

I november godkändes dator som hjälp-medel för Therese. Diskussion fördesvilket som var bäst, en portabel datorkontra Fujitzi eller annan pekdatorkontra stationär dator. Med tanke påatt Therese vill använda olika program-varor och att tangentbord behövs föralla inställningar i Cyberlink enades viom att en vanlig portabel dator var bäst.

Januari 2000: Jobbar nu med Fujitzioch specialprogrammet Skriv med ord.Har haft tekniska problem – troligenaktiverar Therese ofrivilligt Cyberlink.Annat problem är att valet inte ome-delbart verkställs utan det dröjer innanhon får feedback.

Skriv med ord används med anpassningmed tre val, 1 x 2. Jobbar med Oƒ-tolvan,

76

ett frågeformular med dagsaktuella äm-nen med 1x2-frågor. Therese visar tyd-ligt att hon vet svaret, det syns på helahennes kropp att hon försöker aktiveraCyberlink på rätt alternativ, men det blirinte alltid ett tillslag. Genom att hon vi-sar så tydligt vilket alternativ hon me-nar har man ändå stor nytta av program-met, hon visar tydligare framför datornän med ögonpekning och ja-nejsvar.Tecken på att hon försöker välja: Spän-ner hela kroppen, upp med huvud ochhöger arm långt innan hon ”klickar” medCyberlink. Intensitet i hela kroppen ochansiktsuttryck. Detta utnyttjas ocksåmed ja-nejanpassning. Man ser tydligareja och nej framför datorn än med ögon-pekning.

Hon visar tydligt 10 av 12 rätt i Oƒ-tolvan, trots att det inte alltid blir rättpå skärmen. Hon hänger med bra idagsaktuella frågor!

Hon har lättare att få tillslag i Traineroch CAT än när man kopplar Cyberlinktill annan programvara.

Vad beror detta på? Olika orsaker kantänkas:

Cyberlink: Dålig överföring mellanCyberlink och Windows? Men det fun-gerar när andra använder EMG-styr-ning. Therese använder inställningmed Brainfinger 9. Skulle det bli bättremed EMG-inställning?

Therese: Blir hon mer spänd och får svå-rare att aktivera när det är något me-ningsfullt, något med avsökning?

Dator: Stefan anser att det är denportabla Fujitzin som inte fungerar bra.I Cyberlink-manualen står också attvissa portabla datorer ger problem ihopmed Cyberlink.

Även om det fortfarande är problem förTherese att hantera datorn är det ändå

ett viktigt arbetsredskap och kommu-nikationsredskap. Man sitter gärnaframför datorn med ja-nejanpassning.Det är verkligen meningsfullt att fort-sätta försöka lösa styrsätt och Cyber-link fungerar bättre än något annatgjort tidigare. Det är skillnad på att intekunna medverka alls till att arbeta ak-tivt, även om det krävs assistans ochdet blir fel ibland.

Februari: Vi fortsätter att prova olikaprogram till Cyberlink. En ny versionav MindExpress visar sig ha egenska-pen som gör att programmet bör fung-era till Cyberlink. Efter många änd-ringar i inställningar fungerarCyberlink och MindExpress i denportabla Fujitzi hon fått låna! Theresekan äntligen börja arbeta medCyberlink ihop med kommunikations-program, även om vi inte tror attMindExpress är det bästa för henne.Men när Therese äntligen får pröva detsjälv med sina inställningar krascharalltihop och datorn låser sig.

Till slut visar det sig att man inte kanha ”fördröjning” det vill säga Clickwidthinställd ihop med MindExpress och dethar Therese i sin anpassning. Skaparen ny anpassning utan denna funktionoch det fungerar!! Mind Express är juinte anpassad efter henne, det är krång-ligt med att man först måste välja skriv-eller kommunikation innan man kansätta igång. Hon har mycket svårt attvälja och träffa rätt.

Skolan vill ha MindExpress till sin da-tor, men kanske bör man vänta tillClicker fungerar vilket vore ett bättrealternativ?

Assistenterna gör anpassningar iMindExpress för Therese, men hon harsvårt att arbeta med dem, det är svårtatt aktivera på rätt ställe. Man trorkanske att det beror på Fujitzin som

77

har dålig kapacitet och verkar fungeradåligt till Cyberlink.

Stefan har kontaktat press och TV somvisar mycket stort intresse för Thereseoch hennes Cyberlink. Flera artiklar itidningar och till och med TV visar in-slag med Therese och mycket tid går åtatt visa upp vad hon kan. Therese trivs!I TV visar hon att hon kan skriva HEJi Typing även om det tar fem minuteratt få till det.

Gerd och Bitte åker på CSUN konfe-rens och träffar Andrew och andra per-soner med erfarenhet av Cyberlink. Detverkar inte finnas någon som använ-der Cyberlink som klickfunktion för attstyra avsökning i andra kommunika-tionsprogram. Andrew lovar intensi-fiera arbetet att anpassa Cyberlink sådet fungerar till Clicker.

Mars: Therese egen dator kommer ochStefan har en hel del jobb att installeraden för Therese. Nu blir det kris attockså få tillgång till MindExpress påhennes egen dator, det är ju just nu detenda kommunikationsprogram somfungerar till Cyberlink. Hon får låna ettprogram tills vidare. Assistenterna görenkla anpassningar i MindExpress menTherese har svårt att få till klicket i rättögonblick. Man ser hur hon ansträngersig utan att det händer något i program-met, fortfarande fungerar klicket bättreinne i Cyberlink-programmen, till ex-empel Typing.

Stefan har intensiv kontakt med An-drew som försöker göra ytterligare jus-teringar av Cyberlink.

April: Problem kvarstår med Cyberlinktill andra program. Det verkar som omklickfunktionen inte förs över på rätt sätttill Windowsprogram. Vi sätter oss neroch går igenom alla anpassningar somkan göras för att få det att fungera bättre.

Det finns många olika inställ-ningar ochdet är mycket komplicerat! Klart är attinställningarna har mycket stor bety-delse för hur Cyberlink fun-gerar menriktigt hur de hänger ihop är svårt attförstå. Det visar sig att vi har olika sättatt hantera inställning-arna och manua-len är inte till någon hjälp att förstå dettabättre. Bättre manual behövs!

Therese pryar på ett dagcenter och hin-ner inte arbeta så mycket medCyberlink.

Så äntligen kommer anpassningen frånUSA som får Cyberlink att fungera tillClicker och ytterligare program!! Honfår låna ett Clicker-program från pro-jektet och assistenterna får tillgång tillkursmaterial för att kunna träna attgöra anpassningar själva.

Nu äntligen börjar Cyberlink övergåfrån utvecklingsprojekt till ett funge-rande hjälpmedel som kan användas föratt styra kommunikationsprogram!

Det är nu dags att ordinera Cyberlinkoch programvara till Therese. Rekom-mendationerna blir:

• Cyberlink

• Clicker 3 kontaktversion

• Talsyntes 330, Annmarie

• Blissymbolbas – om Bliss forWindows eller Winbliss är bästdiskuteras.

Följande egenskaper prioriteras av pap-pa och personal:

• Möjlighet att ändra tempus utanatt behöva göra nya symboler.

• Lätt att hitta och plocka in nyasymboler

• Skriften ska vara i svartvit, intefärgade symboler

78

Pappa undrar om Clicker kan använ-das för omgivningsstyrning?

Vi kontaktar DART som har stor erfa-renhet av de olika symbolbaserna föratt få hjälp att välja. DART rekommen-derar Winbliss för att man enkelt kanlägga upp en stor bildbas med symbo-ler vilket gör det lättare att bygga uppnya kommunikationstavlor.

Planeringen för att komma igångsnabbt blir att skolan lär sig Clicker ochbörjar göra dagsaktuella tavlor för skol-bruk. Bitte och Gerd engageras inomprojektram för att tillsammans medTherese, familj och personal bygga uppett system för kommunikation. Ev. kanman också köpa färdiga anpassningarför Clicker och bliss från DART för attfå tillgång till fullständig blisskarta påett snabbt sätt. Att lägga upp en helkarta i Clicker och anpassa en blissbasär ett omfattande arbete.

Efter ett års intensivt arbete fungerarCyberlink nu som styrsätt till annanprogramvara.

Fortfarande återstår mycket arbete,men Cyberlink har nu övergått från ut-vecklingsprojekt till fungerande hjälp-medel.

Maj: Ha, trodde vi ja. När Therese änt-ligen får prova att välja blissymbol frånen Clickeranpassning så fungerar detinte!! Hon kämpar förtvivlat och vi hörett klick som visar att Cyberlink aktive-ras, men det händer inget i Clicker! Viblir mycket besvikna och suckar, menTherese fnissar. Hon är van vid mermotstånd än så. Om man dubbelklickarmed Cyberlink fungerar det däremot.Stefan jämför med sin dator och finneratt det även där är problem, men mycketmer sällan. Intensiv felsökning ochmånga mail till Andrew tills man kom-mer på att klickljudet i Cyberlink stör.När man tar bort det så fungerar det!

Juni: Stefan, Therese, Maria och Mar-tina får pris för sitt arbete medCyberlink och blir internationelltkända. Åker till Stockholm och får mot-taga priset i Stadshuset och gå på bal.

Vi träffas och planerar hur olika bliss-kartor ska se ut. Therese vill ha tillgångtill hela blisskartan och Maria och Mar-tina åtar sig att göra en sådan anpass-ning.

Vi planerar också aktivitetsbaseradekommunikationskartor och frågar The-rese vad hon vill göra. Hon ögonpekarpå sin karta och Martina frågar och tol-kar. Det tar lång tid men det blir tyd-ligt vad hon vill:

TV, tidning – hon vill ha en karta medtv-program och symboler så hon kanvälja och prata om vad hon sett.

Slott – hon gillar prinsessan Viktoriaoch vill kunna prata om henne ochkungafamiljen.

Godis, mat – hon vill kunna väljaefterätter och godis, chokladpuddinghar hon haft svårt att få fram tidigare.

Bok – hon gillar att lyssna på talböckeroch vill kunna välja bok och skriva re-censioner.

Skolan slutar, Therese går ut gymna-siet och allt är hektiskt. Inte förrän ef-ter skolavslutningen är Cyberlink ochClickeranpassning klart för att provasav Therese.

Första gången använder hon anpass-ningen med hela blisskartan och skri-ver namnet på en god vän. Hon hittaroch väljer själv två symboler som be-skriver vem han är men det smyger sigin tre symboler som hon valt av miss-tag. Men budskapet framgår klart!

En vecka senare skall vi filma – och dåfungerar det inte alls. Felsökning igen.

79

Troliga orsaken är att vi gjort en inställ-ning i Clicker – fördröjning – för attundvika att Therese ibland åstadkom-mer ett dubbelklick och fel symbol väljs.Fördröjningen ligger kvar ett tag. Un-der denna tid blockeras alla signaler iprogrammet, även de viljemässiga. Tarbort fördröjningen och kompletterar istället med att ta bort tangentbords-repetering i Windows hjälpmedelsmenyoch hoppas att detta ska fungera bättre.

Fortsättning följer...

KommentarJämfört med tidigare då Therese intealls kunde styra datorn och inte hellerhade tillgång till bra program harCyberlink betytt mycket för henne. Honkan nu aktivt arbeta med datorn ävenom hon behöver mycket assistans. För-utsättningen är att det finns personerrunt henne som vet ungefär vad hon villha sagt och gjort så att de kan lägga innya aktuella tavlor med ett fåtal sym-boler på varje tavla. Therese kan ocksåbehöva hjälp att byta mellan olika tav-lor för att få tillgång till fler symboler.Hon behöver också hjälp att justera detsom blivit fel.

Sist men inte minst behöver hon intres-santa uppgifter, bra tålamod och myck-et tid!

Fortfarande är det en bit kvar till ettfungerande kommunikationshjälp-medel där Therese helt själv kan ut-trycka vad hon vill, men den är påbör-jad. I tidperspektivet att hon kämpat i15 år för att kunna arbeta med datorär den tid hon har lagt ner på Cyberlinkingenting. Inte heller den tid som kom-mer att krävas innan hon kanske kom-mer att kunna kommunicera självstän-digt.

Att arbeta med Cyberlink har innebu-rit ett års roligt slit. Den som slitit mest

är Therese som suttit en timme varjedag och arbetat med Cyberlink.

Utan de två assistenterna som dagli-gen arbetat med Therese och dessemel-lan arbetat själva med utveckling avCyberlink och ny programvara, skolansdatatekniker och skolledning som av-satt extra resurser samt bekostatCyberlink hade det aldrig gått.

Dessutom har Therese pappa varit en-gagerad i arbetet, liksom arbetstera-peut och logoped inom ramen av pro-jektet. Även Therese lärare och ordina-rie arbetsterapeut har varit engage-rade.

De tekniska problem som under tidenhar lösts genom ett intensivt samarbetemellan Stefan, datatekniker, och An-drew Junker, tillverkaren, är allt frånatt Cyberlink inte klarar alla svenskatecken (europeisk ASCII-tabell) till svå-righet att omvandla aktiveringen iCyberlink till andra funktioner till ex-empel vänsterpil som behövs för attstyra program som Clicker. Det störstaproblemet har hittills varit att det klicksom produceras ger ett nedslag meninget uppsläpp. Många program akti-veras på uppsläpp och då fungeradeinte Cyberlink. Detta är dock åtgärdatnu.

De program vi hittills lyckats styra medCyberlink är Disco, Audioscan och MindExpress, Clicker, Bliss for Windows.Förutsättningar för att styra andra pro-gram finns nu också.

Tillsammans har personalen runt The-rese sannolikt lagt ner en heltidstjänstunder ett år på att utveckla Cyberlinkoch få det att fungera. Lärdomen avdetta är att nya styrsätt och hjälpme-del kan kräva lång utvecklingstid i kli-niskt bruk för att anpassas till svenskaförhållanden och till vår målgrupp.

GZ 000607

80

81

BILAGA 2, ProgramvarorAudioscan 2.5

Audioscan är ett kommunikations-program utarbetat för personer medmultihandikapp. Det består av två de-lar, AudioScan Design där man skaparkommunikationstavlorna och Audio-Scan där man använder dem. Audio-Scan innehåller auditivt stöd som ärtänkt för personer som på grund av syn-skada och/eller motoriska eller kogni-tiva svårigheter har svårt att följa van-lig scanning. Man kan använda pro-grammet för enkla kommunikations-kartor och för pedagogiska tillämp-ningar.

SystemkravLägst 486-processor, helst högre.Windows 95 eller högre. Ljudkort.

Rekommenderad grafikinställning.High Color och 800x600 med storateckensnitt.

Programmet använder långa filnamn.

StyrsättMus. Ja.

Joystick. Nej.

Dwell. Ja.

Tangentbord. Endast för scanning med

Mellanslag och Enter.

Kontakter. Ja. 2 kontakter: stega medmellanslag bekräfta med Enter. 1 kon-takt: scan med Enter. 1 kontakt: stegamed mellanslag + dwell.

Inkoppling. Via tangentbordsans-lutning, t.ex. bläckfisklåda.

Tangenter som användas vid scanning:Mellanslag och Enter.

Auditiv avsökning. Ja.

Inställningar. Endast linjär avsökning.Kan ställa in avsökninghastighet (1-20sek), dwell-tid (1-15 sek), tid innan pro-grammet ska acceptera nästa tangent-tryckning (0-8 sek) . Inställning sker ihela sekunder.

Hur markeras avsökningen? Med enram med i valfri färg.

Tal/LjudTalsyntes. Nej

Inspelat tal – ljudfiler. Ja.

Inspelningsfunktion i programmet? Nej,men det finns en genväg till Windowsljudinspelare. Man kan också ändragenvägen till annan ljudinspelare omman vill.

Multimediafiler: wav och midi.

Förhandslyssna innan man väljer? Ja.Vid musstyrning när markören är överrutan, vid kontaktstyrning när rutanavsöks.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Ja.

Övrigt. Det finns färdiga rutiner i pro-grammet för att spela CD-skivor.

Grafik/färger640x480, 800x600. Vid dessa formatutnyttjas hela skärmen.

82

SidorAntal sidor: Obegränsat.

Antal rutor. Fast. 1-10.

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Minst 1 rad med 1 ruta, Max 2rader med 5 rutor. Alltså max 10 rutorper upplägg. Obegränsat antal nivåer.

Fri placering av rutorna på sidan? Nej.

Fri placering av innehåll i rutorna? Ja.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Nej.

Kan man ha en bakgrundsbild? Nej.

Finns det en meddelanderad? Nej

Placering av meddelanderad. –

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Nej, det finns ingenmeddelanderad, men programmet kanspela ljud + gå till annan sida.

Länkar. Det finns begränsningar i hurman kan länka. Man kan länka tillbakaett steg till föregående nivå, eller tillstartnivån.

Övrigt.

SkrivaAudioScan har ingen skrivfunktion.

Skriva enbart text. Nej.

Skriva enbart bild. Nej.

Max antal bilder på skrivraden. Inga.

Redigera. Nej.

Kan man spara det man skrivit? Nej.

Kan användaren själv spara? Nej.

Växla mellan tala/skriva? Nej.

Vid högre upplösning utnyttjas intehela skärmen. Vid högre upplösning än640x480 färger bör skärmen vara in-ställd för stora teckensnitt.

Helst High Color, men fungerar ocksåmed 256 färger.

Färginställningar: Man kan ställa infärgen på sidans bakgrund, rutans bak-grund och avsökningsramen. Alla rutorpå sidan får samma färg, detta kan inteställas in individuellt.

Bildhantering

Bildbank(er). Ingår inte.

Importera/länka till bilder? Länka.

Bildformat: bmp, gif, jpg, tif och wmf.

Klippa/klistra? Nej.

Bild synlig när man söker? Ja.

Bildredigering i programmet? Nej, mendet finns en länk till Paint.

Koppling bild/text: Man måste väljaantingen bild eller text.

Koppling bild/innehåll? Fritt.

Hur hanterar programmet bilder? Pro-grammet skalar om bilden så den blirkvadratisk.

Övrigt:

83

UtskriftProgrammet har ingen utskrifts-funktion.

Utskrift av enbart text. Nej.

Utskrift av enbart bild. Nej.

Utskrift av text + bild. Nej.

Utskrift av kommunikationstavla. Nej.

SpecialfunktionerGrammatik. Nej.

Omgivningskontroll. Nej.

Starta program. Nej.

Sekvenser. Nej.

Speciellt för detta program. Enkelhet iupplägg. Speciellt gjort med tanke påpersoner som behöver auditiv avsök-ning. Man kan ha olika ljud vid avsök-ning och val. Möjlighet att spela CD-skivor. Redigera och använda är sepa-rata program, men man kan testa detman gjort även i redigeringsdelen.

Övrigt.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Finns ingen speciell funktion iprogrammet för att underlätta detta.

Övrigt: Det finns en funktion för atthämta en rutnivå från ett annat upp-lägg.

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?

Användaren kan inte ändra något, ef-tersom redigering av uppläggen görs iett separat program.

Färdiga tillämpningarDet följer med ett litet antal exempelpå tillämpningar som man kan an-vända som mallar för att göra egna.

Hur lätthanterligt?Mycket lätthanterligt.

SpråkProgrammet är svenskt och bådemenyer och manual är helt på svenska.

ManualLätt och tydlig manual.

Ev. hårdvarulösningInte kopplat till någon speciell hård-vara.

ProducentSPEDA. IdÈ: Helena Eklund. Program-mering: Ove Antonsson

LeverantörSIH Läromedel och SPEDA.

ÖvrigtProgrammet innehåller långa filnamnoch kan inte användas tillsammansmed styrprogram som bygger på DOS,till exempel Cyberlinks tidiga versioner.

84

Bliss för Windows – Samtala 6.04

Samtala är ett program för att tala medblissymboler som är tänkt som ett kom-plement till Skriva Dokument. MedSamtala kan man med hjälp av talsyn-tes uttala symboler från en skärmkarta.Med utgångspunkt från kartan kan manockså skapa sammansatta talmedde-landen som man kan spara och användasenare. Nedre delen av skärmen bestårav symbolkartan, övre delen av en kartamed talmeddelanden. Denna kan inne-hålla flera nivåer. Man kan plocka med-delanden omväxlande från symbol-kartan och från talmeddelandena för attbilda och säga yttranden som kallas förmemo. Det innebär att symbolernaskickas till en meddelanderad och kanuttalas i efterhand av talsyntesen.

Samtala ingår i serien Bliss för Win-dows, som också innehåller program föratt göra papperskartor, göra skärm-kartor, skriva med blissymboler samteditera och exportera blissymboler.Man kan växla mellan programmenSkriva och Samtala, men kan ocksåanvända dem separat. De skärmkartorman använder i Samtala skapas i pro-grammet Göra skärmkartor.

SystemkravPC med minst Pentium 100- processor,16 Mb RAM och 1,3 Mb fritt utrymmepå hårddisken. Talsyntes.

StyrsättMus. Ja. Med högerklick kan manförhandsgranska en symbol och kommaåt vissa redigeringsfunktioner.

Joystick. Ja.

Dwell. Nej.

Tangentbord. När man skapar tal-meddelanden kan man skriva symbol-ens namn från tangentbordet. Man kanockså komma åt vissa kortkommandon.

Kontakter. Ja. 1-2

Inkoppling. Via parallellport, serieport,joystick eller tangentbord.

Tangenter som användas vid scanning:Valfritt. Ställs in genom att man tryckerpå den eller de tangenter man vill an-vända.

Inställningar: 1 eller 2 kontakter auto-matiskt, 2 kontakter, stegning. Mankan välja om avsökningen ska börja omefter val. Standardmetoden är rad –kolumn, men man kan välja att det skavara kolumn först. Man kan ställa intillslagsfördröjning, avsökningstid, för-dröjning vid repetition och max vänte-tid.

Auditiv avsökning. Nej. Men man kanfå ett klickljud för varje steg markörenflyttas.

Hur markeras avsökningen? Med enram. I funktionslisten är den röd, i tav-lan grå.

Tal/LjudTalsyntes. Ja. Flera versioner avInfovox, inklusive äldre modeller somanvänder vocdrv.com. Infovox 220(MCI), Infovox 230 och 330 via klipp-bordet.

Inspelat tal– ljudfiler. Ja.

Inspelningsfunktion i programmet? Nej.

85

Multimediafiler: Nej.

Förhandslyssna innan man väljer? Nej.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Nej.

Övrigt. Man kan inte påverka det somtalsyntesen läser upp. Det blir automa-tiskt symbolnamnen för de symbolersom ingår.

Grafik/färgerProgrammet har inga speciella krav påskärmupplösning och skärminställ-ningar.

Färginställning. Man kan inte ställa innågon bakgrundsfärg för talmeddelan-dena. Programmet gör automatiskt ru-tor som länkar till annan sida gröna.

Bildhantering

Bildbank(er). Innehåller Bliss förWindows blissbas med 2500 symboler.Man kan också använda de baser/kar-tor man själv skapat med Bliss förWindows: skärmkartor från Göraskärmkartor eller en utökad blissbassom man skapat med delprogrammetSymboleditor.

Importera/länka till bilder? Nej.

Bildformat: Man kan inte importerabilder till programmet.

Klippa/klistra? Nej.

Bild synlig när man söker? Ja.

Bildredigering i programmet? Nej.

Koppling bild/text: I symbolkartan kanman välja om texten ska visas eller inte.Det visas ingen text till talmeddelan-dena eller i meddelanderaden.

Koppling bild/innehåll. Till varje bild-symbol finns det ett namn / textetikett.

Hur hanterar programmet bilder? Pro-grammet hanterar bara blissymboler.Dessa är svarta och kan ha vit eller fär-gad bakgrund. Blissymbolerna har fas-ta proportioner som inte ändras av pro-grammet. Beroende på hur många ru-tor man har för talmeddelanden kandessa göras olika långa. Använder manmånga symboler i sitt talmeddelandeär det inte säkert att alla dessa kan vi-sas.

SidorAntal sidor: För att skapa nya kartorbehöver man också programmet GöraSkärmkartor. I programmet ingår blis-symbolbasen som är upplagd med 42symboler er sida, 7x6 rutor. Den är ord-nad efter vissa, fasta kategorier.

Antal rutor. Fast. Max 150.

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Minst en och max 10 rader och 15kolumner i den personliga meddelande-kartan. Obegränsat antal nivåer.

Fri placering av rutorna på sidan? Nej.

Fri placering av innehåll i rutorna? Nej.Övre vänstra rutan leder alltid tillbakatill föregående nivå. Nedre högra rutaninnehåller en växlaknapp, som gör attkontaktanvändare kan växla mellanfunktionslisten, symboltavlan och do-kumentet. Symboltavlan och medde-landearkivet kan bara innehålla sym-boler, inga funktioner.

86

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Nej.

Kan man ha en bakgrundsbild? Nej.

Finns det en meddelanderad? Ja –memo.

Placering av meddelanderad? Högstupp.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Nej, men den kan sägameddelandet + gå till annan sida.

Länkar. Nästan alla rutor på en sidakan innehålla en länk till en undernivå.Bara övre, vänstra rutan kan innehållaen länk till föregående nivå. Man kaninte länka fritt mellan sidorna. Vill manlägga till en länk måste man samtidigtskapa en ny undernivå. Detta gällebåde skärmkartan och meddelande-arkivet.

Övrigt. Det finns en speciell funktions-rad förutom symboltavlorna. Det finnsspeciella växlaknappar som kontakt-användare använder för att växla mel-lan tavlor och funktionsrad.

Rutor som leder till en annan sida mar-keras med ett nedvikt hörn och istandardutförandet grön färg.

SkrivaProgrammet är inte till för att skriva,men det finns en meddelanderad somanvänds när man skapar memo. Mankan också ”skriva” talmeddelandenmed symboler. Dessa kan man spara irutorna i meddelandearkivet..

Skriva enbart text Nej,

Skriva enbart bild Ja. (som memo ochtalmeddelande)

Max antal bilder på skrivraden. Berorpå hur långa symboler.

Redigera. Bara sudda.

Kan man spara det man skrivit? Ja,talmeddelande, inte memo.

Kan användaren själv spara? Ja, tal-meddelande, inte memo.

Växla mellan att tala/skriva? Ja, manskapar sitt memo först, sedan kan mansäga det.

UtskriftUtskrift av text. Nej.

Utskrift av bild. Nej.

Utskrift av text + bild. Nej.

Utskrift av tavla. Nej.

SpecialfunktionerGrammatik. Nej.

Omgivningskontroll. Ja.

Starta program. Nej.

Sekvenser? Nej.

Speciellt för detta program. Användar-na kan själv skapa nya personliga med-delanden och spara dem. Programmetger stor kontroll till användarna attsköta många funktioner i programmet.Detta sker med hjälp av en särskildfunktionslist till vänster på skärmen.Denna kan innehålla från ett upp till10 olika kommandon. Den kan ocksåtas bort helt. Man kan också välja omprogrammets menyer ska vara tillgäng-liga för användaren.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Samma blissbas måste finnas på/kopieras till båda datorerna. Då kanman kopiera inställningsfilerna tillsamma katalog på den nya datorn.

87

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Man kan gömma menyerna och baralåta ofarliga funktioner vara tillgäng-liga för användaren.

Färdiga tillämpningarHela blissbasen med 2500 symbolerupplagda i kategorier följer med, mendenna är knappast någon användar-vänlig uppläggning. Den är indelad isex kapitel som var för sig innehållerolika ämnesområden. Den lämpar sigbra för att skapa tavlor och som lexi-kon över symboler, men inte för att an-vända när man ska tala eller skriva.Det finns personer som har gjortsymboltavlor med Bliss standardkarta(till exemepl på SIH), men jag vet inteom den är till salu.

Hur lätthanterligt?Krångligt. Det är svårt att riktigt för-stå vitsen med programmet eftersomdet är svårt att skapa riktigt bra tal-meddelanden. Ställer stora krav påanvändaren.

SpråkSvenska

ManualUtförlig (behövs). På svenska.

Ev. hårdvarulösningNej.

ProducentHandicom.

LeverantörSIH Läromedel.

ÖvrigtHårdvarulås (dongel) eller mjukvaru-lås krävs. Programmet finns som demodär man kan utforska alla funktioner,men inte spara något.

Serien Bliss för Windows håller på attersättas av sin efterträdare Symbol för

Windows. Där ingår Blissymbolerna påsamma sätt som i Bliss för Windows,men även flera andra symbolsystem, tillexempel PCS och Pictogram. Alla pro-grammen i serien Symbol för Windowsär ännu inte översatta till svenska.

88

Bliss för Windows – Skriva doku-ment 6.04

Med Skriva dokument kan man skrivaoch redigera blissdokument.

Skriva dokument ingår i serien Blissför Windows, som också innehåller pro-gram för att göra papperskartor, göraskärmkartor, samtala samt editera ochexportera blissymboler. Man kan växlamellan programmen Skriva och Sam-tala, men kan också använda dem se-parat. De symbolsidor som används iSkriva dokument skapas i programmetGöra Skärmkartor. Detta program le-vereras tillsammans med Skriva Do-kument.

SystemkravPC med 386-processor eller högre, 8Mb RAM och 1 Mb fritt utrymme påhårddisken.

Talsyntes om man vill ha ljudstöd i pro-grammet.

StyrsättMus. Ja. Med högerklick kan mankomma åt redigeringsfunktioner.

Joystick. Ja.

Dwell. Nej.

Tangentbord. Man kan skriva symbol-ens namn direkt från tangentbordet så

att symbolen skrivs i dokumentet. Detfinns också kortkommandon som mankommer åt från tangentbordet. Mankan använda vissa tangenter vid scan-ning.

Kontakter. Ja. 1-2

Inkoppling. Via parallellport, serieport,joystick eller tangentbord.

Tangenter som användas vid scanning:Valfritt. Ställs in genom att man tryckerpå den eller de tangenter man vill an-vända.

Inställningar. 1 eller 2 kontakter auto-matiskt, 2 kontakter, stegning. Mankan välja om avsökningen ska börja omefter val. Standardmetoden är rad –kolumn, men man kan välja att det skavara kolumn först. Man kan ställa intillslagsfördröjning, avsökningstid, för-dröjning vid repetition och max vänte-tid.

Auditiv avsökning. Nej. Men man kanfå ett klickljud för varje steg markörenflyttas.

Hur markeras avsökningen? Med enram. I funktionslisten är den röd, i tav-lan grå.

Tal/LjudTalsyntes. Ja. Flera versioner avInfovox, inklusive äldre modeller somanvänder vocdrv.com. Infovox 220(MCI), Infovox 230 och 330 via klipp-bordet.

Inspelat tal – ljudfiler. Nej.

Inspelningsfunktion i programmet? Nej.

Multimediafiler: Nej.

Förhandslyssna innan man väljer? Nej.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Nej.

89

Övrigt. Man kan välja att bara tala,bara skriva eller både tala och skriva.Användaren kan välja om programmetska läsa upp hela dokumentet, rad förrad eller den rad markören står i. an-vändaren kan också höja och sänka vo-lymen.

Grafik/färgerProgrammet har inga speciella krav påskärmupplösning och skärminställ-ningar.

Färginställning. Man kan ställa in val-fri bakgrundsfärg för symbolrutorna.Programmet gör automatiskt rutor somlänkar till annan sida gröna, men dettakan man ändra. Symbolerna skrivsutan färg i dokumentet.

Bildhantering

Bildbank(er). Innehåller Bliss för Win-dows blissbas med 2500 symboler. Mankan också använda de baser/kartor mansjälv skapat med Bliss för Windows:skärmkartor från Göra skärmkartoreller en utökad blissbas som man ska-pat med delprogrammet Symboleditor.

Importera/länka till bilder? Nej.

Bildformat: Man kan inte importerabilder till programmet.

Klippa/klistra? I dokumentet.

Bild synlig när man söker? Ja.

Bildredigering i programmet? Nej.

Koppling bild/text: I symbolkartan kanman välja om texten ska visas eller inte.Symbolernas utseende i skärmkartanberor på hur man ställt in rutstorlekensamt förhållandet mellan bild och text.Vid vissa inställningar får inte all textplats i rutan och/eller döljer delar avblissymbolen.

Koppling bild/innehåll. Till varje bild-symbol finns det en textetikett. I doku-mentet kan det också finnas en tilläggs-text.

Hur hanterar programmet bilder? Pro-grammet hanterar bara blissymboler.Dessa är svarta och kan ha vit eller fär-gad bakgrund. Blissymbolerna harfasta proportioner som inte ändras avprogrammet.

Övrigt: Man ställer in hur programmetska se ut på skärmen och hur utskrif-ten ska se ut på papper var för sig.

SidorAntal sidor: Obegränsat. För att skapanya kartor/nya sidor använder man pro-grammet Göra Skärmkartor. I grund-utförandet ingår blissymbolbasen somär upplagd med 42 symboler per sida,7x6 rutor. Den är ordnad i 6 kapitel ef-ter vissa, fasta kategorier och har drygt200 sidor.

Antal rutor. Fast.

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Minst två rader och tre kolumneri den personliga symbolkartan, max 10rader och 15 kolumner. Obegränsatantal nivåer. Man kan ställa in storlek

90

på symboler och text, både för symbol-kartan och dokumentet. Denna inställ-ning bestämmer den inbördes storleks-fördelningen mellan symbolkarta ochdokument och hur många symboler somfår plats på varje rad i dokumentet.

Fri placering av rutorna på sidan? Nej.

Fri placering av innehåll i rutorna? Nej.Övre vänstra rutan leder alltid tillbakatill föregående nivå. Nedre högra rutaninnehåller en växlaknapp, som gör attkontaktanvändare kan växla mellanfunktionslisten, symboltavlan och do-kumentet. Symboltavlan kan bara inne-hålla symboler, inga funktioner.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Nej.

Kan man ha en bakgrundsbild? Nej.

Finns det en meddelanderad? Ja – do-kumentet.

Placering av meddelanderad? Doku-mentets placering är på övre delen avskärmen.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Nej, men den kan sägameddelandet + gå till annan sida.

Länkar. Nästan alla rutor på en sidakan innehålla en länk till en undernivå.Bara övre, vänstra rutan kan innehållaen länk till föregående nivå. Man kaninte länka fritt mellan sidorna. Vill manlägga till en länk måste man samtidigtskapa en ny undernivå.

Övrigt. Det finns en speciell funktions-rad förutom symboltavlorna. Det finnsen speciella växlaknappar som kontakt-användare använder för att växla mel-lan tavlor och funktionsrad.

Rutor som leder till en annan sida mar-keras med ett nedvikt hörn och istandardutförandet grön färg.

SkrivaProgrammet innehåller en ordbehand-lare för blissymboler.

Skriva text. Ja.

Skriva bild. Ja.

Max antal bilder på skrivraden. Berorpå de inställningar man gör.

Redigera. Ja. Den finns många redi-geringsfunktioner i funktionsraden.

Kan man spara det man skrivit? Ja.

Kan användaren själv spara? Ja.

Växla mellan tala/skriva? Ja.

Redigera. Ja.

Övrigt. Man kan välja om symbolensnamn ska visas i dokumentet när manskriver. Förutom namnet kan mankoppla en annan text (kallad tilläggs-text) till varje symbol. För att ge denett annat innehåll än symbolnamnetmåste man skriva det från tangentbor-det, alltså inget för användaren. Använ-daren kan ändra operator över blis-symbolerna, för att till exempel angepluralis eller tempus. Symboltextenändras inte då.

UtskriftUtskrift av enbart text. Ja.

Utskrift av enbart bild. Ja.

Utskrift av text + bild. Ja.

Utskrift av tavla. Nej.

Övrigt. Man har stora möjligheter attstyra var texten ska placeras i förhål-lande till symbolerna, storleken på sym-bolerna i utskriften och storlek ochteckensnitt på texten. Texten kan pla-

91

ceras i ett sjok för sig till höger ellerlängst ner på sidan, eller direkt undervarje symbol. Symbolerna skrivs ut isvartvitt.

SpecialfunktionerGrammatik. Man kan lägga till en spe-ciell operatör till symbolerna som t.ex.markerar pluralis eller dåtid. Texten tillsymbolerna ändras dock inte i analogimed detta.

Omgivningskontroll. Ja.

Starta program. Nej.

Sekvenser. Nej.

Speciellt för detta program. Program-met ger stor kontroll till användarnaatt sköta många funktioner i program-met. Detta sker med hjälp av en sär-skild funktionslist till vänster på skär-men. Denna kan innehålla från ett upptill 24 olika kommandon. Den kan ocksåtas bort helt. Man kan också välja omprogrammets menyer ska vara tillgäng-liga för användaren.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Samma blissbas måste finnas på/kopieras till båda datorerna. Då kanman kopiera inställningsfilerna tillsamma katalog på den nya datorn.

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Man kan gömma menyerna och baralåta ofarliga funktioner vara tillgäng-liga för användaren.

Färdiga tillämpningarHela blissbasen med 2 500 symbolerupplagda i kategorier följer med, mendenna är knappast någon användar-vänlig uppläggning. Den är indelad i 6kapitel som var för sig innehåller olikaämnesområden. Den lämpar sig bra föratt skapa tavlor och som lexikon över

symboler, men inte för att använda närman ska tala eller skriva. Det finnspersoner som har gjort symboltavlormed Bliss standardkarta (t.ex. på SIH),men jag vet inte om den är till salu.

Hur lätthanterligt?Inte helt självklart.

SpråkSvenska

ManualUtförlig (behövs). På svenska.

Ev. hårdvarulösningNej.

ProducentHandicom.

LeverantörSIH Läromedel.

ÖvrigtHårdvarulås (dongel) eller mjukvaru-lås krävs. Programmet finns som demodär man kan utforska alla funktioner,men inte spara något.

Serien Bliss för Windows håller på attersättas av sin efterträdare Symbol förWindows. Där ingår Blissymbolerna påsamma sätt som i Bliss för Windows,men även flera andra symbolsystem, tillexempel PCS och Pictogram. Alla pro-grammen i serien Symbol för Windowsär ännu inte översatta till svenska.

92

Clicker 3, kontaktstyrd version

Ett talande och skrivande verktygs-program som kan skicka bokstäver, ord,meningar och bilder till Clicker Writereller något annat ordbehandlings-program. Clicker 3 kan också användassom kommunikationshjälpmedel ge-nom att man använder länkade tavlormed talstöd i form av talsyntes ellerinspelat tal. Det innehåller många vik-tiga funktioner till exempel att man ge-nom att välja en ruta kan utföra mångasaker på en gång: säga ett meddelande,skriva en text och komma till en annansida.

SystemkravPC med Windows 95/98/NT, 32 MbRAM, cirka 50 Mb hårddiskutrymme.Ljudkort och/eller talsyntes. Installerasfrån CD + diskett.

StyrsättMus. Ja. När man klickar med vänstermusknapp i en ruta skrivs / talas inne-hållet i rutan. Genom att klicka medhöger musknapp kan man lyssna innanman skriver. Man kan även ställa inceller i en clickertavla till att styra mus-markören, klicka, dubbelklicka ellerdra.

Joystick. Nej.

Dwell. Ja.

Tangentbord. Man kan skriva tillClicker Writer direkt från tangentbor-det. När man redigerar en symboltavlakan man skriva filnamnet från tangent-bordet för att få fram bildsymbolen.Man kan använda en eller tvåtangenter på tangentbordet förkontaktstyrning.

Kontakter. 1-2.

Inkoppling. Via serieporten med en spe-ciell kontaktanslutningslåda eller viatangentbordsingången och en annankontaktanslutningslåda, till exempelBläckfisken.

Tangenter som användas vid scanning:Upp och Vänster piltangent.

Inställningar. Man kan ställa inavsökningen för linjär, rad eller ko-lumn. Det är möjligt att avsöka cellergruppvis. 1 kontakt innebär automatiskavsökning efter tidsinställning, 2 kon-takter innebär att den ena används föratt flytta markören, den andra för attvälja. Man kan ställa in acceptans-fördröjning, studsfördröjning samt för-dröjning vid repetition. Det är ocksåmöjligt att direktstyra 1-2 celler i entavla (det innebär att när man aktive-rar kontakt 1 motsvarar det ett klick ien speciell cell, när man aktiverar kon-takt 2 motsvarar det ett klick i en an-nan cell).

Auditiv avsökning. Ja. Möjligt att haolika ljud vid avsökning och val. Mankan också välja att höra ett pipljud närcellen avsöks eller väljs.

Hur markeras avsökningen? Man kanvälja om avsökningen ska markras meden ram med inställbar bredd och färg,eller med att hela rutan markeras meden valfri bakgrundsfärg.

Tal/LjudTalsyntes. Ja. Infovox 230 eller 330.

93

Inspelat tal – ljudfiler. Ja.

Inspelningsfunktion i programmet? Ja.

Multimediafiler. Nej, endast wav-filer.

Förhandslyssna innan man väljer? Ja.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Ja. Man kan ha olika inställning för tal-syntesen (hastighet/röstläge, mensamma röst) och/eller olika ljudfiler.

Övrigt. Man kan spela CD-skivor frånClicker, men det är inte helt självklarthur man gör.

Grafik/färgerTavlorna visas bäst om man har ställtin Windows för mer än 256 färger, d.v.s.lägst Highcolor. Klarar olika upp-lösningar utan problem, t.ex. 640x480,800 x 600 eller mer.

Bildhantering

Bildbank(er). Det följer med ett egetbildbibliotek i Clicker 3, med ca. 500färgbilder indelade i olika kategorier.Det följer inte med någon symbolbas.

Importera/länka till bilder? Om manhar en symbolbas som består av bild-filer kan programmet länka till dem.Man kan också inifrån Clicker kopierafilerna till Clickers katalog.

Bildformat: wmf, bmp, dib, jpg och gif.

Klippa/klistra? Nej.

Bild synlig när man söker? Inte medanman söker i mappen, men när man harmarkerat en bildfil kan man se den idialogrutan innan man bekräftar sittval.

Bildredigering i programmet? Man kanställa in bakgrundsfärg för bilderna ochför vissa typer av bilder göra linjernatjockare, annars ingen bildredigering iprogrammet.

Koppling bild/text: Man kan ha bildoch/eller text i rutorna. Vill man att textska skickas till Clicker Writer eller nå-got annat ordbehandlingsprogrammåste texten också vara synlig i cellen.Bilden får automatiskt filnamnet somtext, men det går att ändra fritt.

Koppling bild/innehåll. Kopplingenmellan bild/text och ljud existerar baraför den ruta där man gjort kopplingen.Använder man bilden på en ny sidamåste man göra en ny koppling till textoch ljud.

Hur hanterar programmet bilder? Bil-der behåller sina proportioner. Deträngs om utrymmet i rutorna med tex-ten. Man kan få bilder att fylla ut ru-torna bättre om man minskar tecken-snittet. Clicker är inte så bra på att visablissymboler, PCS-symboler blir däre-mot väldigt tydliga, liksom fotografier.

Övrigt: Med funktionen ”direkt bild-visning i celler” kan man skriva nam-net på en bildfil (det som står före punk-ten) och bilden visas då genast i cellenutan att man behöver söka efter den.Med funktionen ”direkt bildvisning itexten” visas bilden automatiskt iClicker Writer om man skriver bildfil-ens namn. Skriver man till exempel”flicka” visas bilden ”flicka.gif”.

94

SidorAntal sidor: Obegränsat.

Antal rutor. 1-100.

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Max 100 rutor per sida.

Fri placering av rutorna på sidan? Ja.

Fri placering av innehåll i rutorna? Ja.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Ja.

Kan man ha en bakgrundsbild? Ja.Knapparna över bilden kan göras ge-nomskinliga.

Meddelanderad. Ja – Clicker Writer.

Placering av meddelanderad. Överst,men kan gömmas helt.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Ja.

Länkar. Man kan länka fritt mellan si-dorna, också till sidor på helt andraställen på hårddisken. En länk innehål-ler en referens till en särskild fil i ensärskild mapp/katalog.

Övrigt. Om man gör oregelbundna tav-lor kan man inte ta bort /lägga till ra-der och kolumner på samma sätt somannars. Man kan också behöva göraextra inställningar för att få avsök-ningen att fungera vid kontaktanvänd-ning.

SkrivaClicker 3 innehåller ett eget ordbe-handlingsprogram, Clicker Writer.

Skriva text. Ja.

Skriva bild. Ja.

Max antal bilder på skrivraden. Berorpå vilket teckensnitt man väljer. Bil-dens storlek följer textens.

Redigera. I Clicker Writer finns allagrundläggande redigeringsfunktionersom till exempel att placera markörenpå valfri plats i texten, infoga och tabort text, markera, klippa ut, kopiera,klistra in, ångra, justera texten ochändra teckensnitt. Det finns ocksåfunktioner som sök och ersätt. Redi-geringsmöjligheterna är mer begrän-sade när det gäller bild+ text eftersomClicker Writer behandlar dem som enhelhet. Man kan därför inte ändra i textsom hör ihop med en bild.

Kan man spara det man skrivit? Ja.Både i Clickers eget format och i forma-ten text och rtf.

Kan användaren själv spara? Ja.

Växla mellan tala/skriva? Ja. Man kangöra rutor/sidor för att bara tala, utanatt text skrivs till Clicker Writer. Mankan växla fritt mellan sidor med olikasorters innehåll.

UtskriftUtskrift av enbart text. Ja.

Utskrift av enbart bild. Ja.

Utskrift av text + bild. Ja.

Utskrift av tavla. Ja. Man kan skrivaut de tavlor man skapat i Clicker 3, fastde utskrifterna blir inte så bra. Då ärdet bättre att ta en skärmdump (PrintScreen) och skriva ut den.

SpecialfunktionerGrammatik. Nej.

Omgivningskontroll. Möjligt eftersomman kan skicka valfri textsträng frånprogrammet.

Starta program. Ja, eftersom man kan

95

skicka valfri textsträng från program-met.

Sekvenser. Nej.

Speciellt för detta program. Clicker 3är flexibelt och innehåller många möj-ligheter att göra talande kommunika-tionskartor samtidigt som det innehål-ler ett ordbehandlingsprogram för text+ bilder. En egenskap som Clicker de-lar med Widgit Symbolskrift är att mankan skriva ett ord och automatiskt fåfram en bild (även om det fungerar pålite olika sätt).

Övrigt. Man kan skicka valfria kom-mandon till andra program för att tillexempel spela cd-skivor eller MP3-filer.Det finns inga färdiga rutiner i pro-grammet för sådant, men vet man hurman ska skriva så går det att göramycket.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Man kan kopiera de filer som ut-gör tavlorna, men måste då också för-säkra sig om att de bilder som användsi tavlorna finns i samma mappar på denandra datorn. Det finns en speciellfunktion för att organisera filer sominnebär att man kan flytta alla bildfilersom en tavla länkat till den tavlansmapp. På så sätt kan man lättare flyttabåde tavlor och bilder till en annan da-tor.

De dokument man skapat i ClickerWriter kan öppnas i Word om de spa-rats i rtf-format, eller i valfri ordbe-handlare om de sparats i textformat.

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Man kan skydda tavlorna från oavsikt-lig redigering genom att stänga av funk-tionen som sparar ändringar automa-tiskt eller att välja alternativet ”fångamus”, då stannar muspilen kvar i tav-

lan tills någon trycker Skift + höger-klick.

Färdiga tillämpningarDet finns en del exempel som följer medprogrammet. Det följer inte med någrafärdiga kommunikationstillämpningarmed den svenska versionen. Det finnssådana i Storbritannien, som kanskekan gå att få tag på här också.

Hur lätthanterligt?Mycket lätthanterligt, så länge manhåller sig till samma dator. Det kanannars vara krångligt att hålla reda påalla sökvägar, eftersom programmetlänkar till både bildfiler och sidor.

ManualSvensk manual.

Ev. hårdvarulösningNej.

ProducentCrick Software

LeverantörHargdata AB

96

Dynamo

Dynamo är en liten, smidig samtals-apparat med pekskärm, inbyggd pro-gramvara och symboler, både Dyna-syms och PCS. Den använder 30 minu-ters inspelat tal. Skärmen är svartvit.Batteriet håller laddningen i 12-20 tim-mar. Dynamo väger 760 gram.

SystemkravProgrammet finns i den lilla samtals-apparaten Dynamo. För backup kanman ha en PC med Windows 95/98 el-ler en Mac / iMac.

StyrsättMus. Ja.

Joystick. Nej.

Dwell. Ja.

Tangentbord. Inget externt men detfinns skärmtangentbord som användsnär man gör anpassningar i program-met..

Kontakter. En.

Auditiv avsökning. Ja.

Inkoppling. Pekskärmen eller externkontakt. Mus kräver adapter som pas-sar i serieporten.

Tangenter som användas vid scanning:Inga.

Inställning. Man kan ställa in omredigeringsknapparna också skaavsökas, avsökningshastighet, om detska vara auditiv feedback och volymenför den samt avsökningsmönster. Dettakan vara linjärt eller rad/kolumn.

Auditiv avsökning. Ja.

Hur markeras avsökningen? Genom attrutans färg inverteras.

Övrigt: Man kan ställa in pekskärmenså den reagerar antingen vid tryck el-ler släpp.

Tal/LjudTalsyntes. Nej.

Inspelat tal-ljudfiler. Ja. Max 30 minu-ter.

Inspelningsfunktion i programmet? Ja.

Multimediafiler: Nej.

Förhandslyssna innan man väljer? Ja,om man väljer auditiv scanning.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Nej.

Övrigt. Man kan spela in 20 sekunderstal i varje ruta. Man kan avbryta taletgenom att trycka på skärmen.

Grafik/färgerSvartvit skärm.

BildhanteringBildbank(er). Dynasyms ( 3 300) ochPCS (3 150)

Importera/länka till bilder? Nej.

Bildformat: Eget, inbyggt.

Klippa/klistra? Nej.

Bild synlig när man söker? Ja.

97

Bildredigering i programmet? Nej.

Koppling bild/text: Ja.

Koppling bild /innehåll. Till varje rutakan man länka en bild, en textetikett,ett talat meddelande, en länk till enannan sida och/eller kommando somtill exempel styr omgivningskontroll.

Hur hanterar programmet bilder? Deär integrerade i programmet.

Övrigt:

SidorAntal sidor: Obegränsat

Antal rutor. Fast, max 48 rutor persida.

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Max 6 rader, 8 kolumner.

Fri placering av rutorna på sidan? Nej.

Fri placering av innehåll i rutorna? Ja.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Nej.

Kan man ha en bakgrundsbild? Nej.

Meddelanderad? Ja.

Placering av meddelanderad? Överst.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Ja.

Länkar. Man kan fritt länka mellan si-dorna.

Övrigt. På sidan kan även visas datumoch tid.

SkrivaSkriva text Ja.

Skriva bild Ja.

Max antal bilder på skrivraden. Obe-gränsat.

Redigera. Sudda.

Kan man spara det man skrivit? Nej.

Kan användaren själv spara? Nej.

Växla mellan tala/skriva? Ja.

UtskriftUtskrift av text. Nej ?

Utskrift av bild? Nej.

Utskrift av text + bild? Nej.

Utskrift av tavla? Nej?

SpecialfunktionerGrammatik. Nej.

Omgivningskontroll. Ja

Starta program. Nej.

Sekvenser. Nej

Speciellt för detta program. Program-met är integrerat med hårdvaran. Kanhantera både PCS och Dynasyms.

Övrigt. Man kan göra backup till en PCmed Windows 95 eller 98 eller till enMac.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Genom backup/restore-funktio-nen.

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Genom att gömma ändra-knappen föranvändaren. Man kan använda ett lö-senord som skydd.

Färdiga tillämpningarNej.

Hur lätthanterligt?Lätthanterligt, intuitivt gränssnitt.

98

SpråkMan kan välja mellan engelska, span-ska, tyska, franska, svenska, holländ-ska och norska. Väljer man svenska fårbåde menyer och symboler svenskanamn.

ManualFinns engelsk, utförlig manual. Kom-mer på svenska.

Ev. hårdvarulösningInbyggd i hårdvaran.

ProducentDynavox/ Sunrise Medical.

LeverantörBoden Rehab.

Mind Express 2.4

Mind Express är ett kommunikations-program för att tala och skriva med sym-boler. Det har inbyggda grammatiskafunktioner och möjlighet att användaolika inställningar/nivåer för en symbolutan att man behöver byta sida. Mind Ex-press kan bland annat innehålla Blis-symboler och svartvita PCS-symboler.Dessa går att kombinera och ge sammafunktioner och grammatiskt betingadebakgrundsfärg. Mind Express finns i tvåversioner – en med hårdvarulås och endär licensen flyttas från disketterna tillhårddisken.

SystemkravPC 486 eller högre, minst 4 Mb RAM,Windows 3.1 eller högre.

StyrsättMus. Ja

Joystick. Ja

Dwell. Nej

Tangentbord. Man kan använda pil-tangenterna, Home, End och Enter föratt flytta sig i texten man skriver.

Kontakter. Ja, 1-2.

Inkoppling. Kontakter kopplas till joy-stickporten via en joystickadapter ellertill ombyggd mus.

99

Tangenter som användas vid scanning:nedåtpil och högerpil, vänster och hö-ger musknapp eller skjutknapp på enjoystick kan användas vid scanning.

Inställningar. Avsökningen kan vararad – kolumn eller linjärt. Det finnsmånga inställningsmöjligheter.

Auditiv avsökning. Ja.

Hur markeras avsökningen? Med enram i valfri färg.

Tal/LjudTalsyntes. Infovox 230 och 330 stöds viaklippbordet. Infovox 220 intern samtäldre, extern version av Infovox viaserieporten.

Inspelat tal – ljudfiler. Ja.

Inspelningsfunktion i programmet? Nej.

Multimediafiler: Nej, endast wav-filer.

Förhandslyssna innan man väljer? Omman valt auditiv scanning. Man kanockså lyssna på symbolerna innan manväljer funktionen skriva.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Nej.

Övrigt. Det finns en egen uttalsbok tilltalsyntesen. Man kan koppla ett heltmeddelande till ett ord eller ett förkor-tat ord.

Grafik/färgerMinst 256 färger.

Färginställningar. De Blissymboler ochPCS-symboler som ingår är svartvita.Man kan automatiskt ge alla symbolersom tillhör samma ordklass sammabakgrundsfärg.

BildhanteringBildbank(er). Med programmet följerbildbank för Bliss. Man kan också köpatill bildbank för PCS, Pictogram och

Beta. Bliss och PCS-symboler är svart-vita men kan ha färgad bakgrund. Bild-bankerna är integrerade i programmet.

Importera/länka till bilder? Man kanimportera bilder till programmet.

Bildformat: bmp eller wmf.

Klippa/klistra? Nej.

Bild synlig när man söker? Ja.

Bildredigering i programmet? Man kangöra speciella inställningar för blis-symboler, ställa in teckenstorlek ochfärg. För PCS, picto och Beta kan manställa in hur stor del av rutan som skaupptas av symbolen. Det följer med enBliss-editor som ett separat program.

Koppling bild/text: Kan ställas in fritt.Samma bild kan ha flera texter kopp-lad till sig, för olika grammatiska böj-ningar och nivåer. Texten kan placerasöver eller under bilden eller mitt i ru-tan. Textens bakgrund kan vara genom-skinlig.

Koppling bild/innehåll. Man väljerfunktion för varje bildsymbol från enlista. En bild kan bara ha en funktionåt gången.

Hur hanterar programmet bilder? Bil-derna behåller sina proportioner. Pro-

100

grammet är bra på att visa Blis-symboler men klarar även fotografier.

SidorAntal sidor: Max 2000 rutor per fil.Antalet sidor beror på antalet rutor persida. Med 100 rutor per sida blir detmax 20 sidor, vid färre rutor per sidablir det fler sidor. (fr.o.m. version 2.4)

Antal rutor. Flexibelt

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Max 100 rutor, valfritt antal persida. Tre nivåer.

Fri placering av rutorna på sidan? Nej,enbart rutmönster.

Fri placering av innehåll i rutorna? Ja.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Nej.

Kan man ha en bakgrundsbild? Nej.

Finns det en meddelanderad? Ja.

Placering av meddelanderad? Längstner.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Nej.

Länkar. Man kan länka fritt mellan si-dorna. För länkar till sidorna 1 till 20finns färdiga symboler. Man kan ställain programmet så att man automatisktkommer tillbaka till första sidan närman valt en symbol. Man kan ha en sär-skild funktionssida och när man valt enfunktion på den kommer man automa-tiskt tillbaka till förra sidan.

Övrigt. Man kan kopiera rutor mellanolika sidor. Man kan byta sida medPageUp eller PageDown. I användar-läge kan man flytta rutor inom samma

sida (dra). Rutorna är alltid kvadra-tiska. Man kan ändra storleks-förhållandet mellan symboler och me-ningsfält.

SkrivaProgrammet har en s.k. brev-funktion.Man får då ett skrivfält längst ner påskärmen dit man kan skicka bild och/eller text. Skrivfältet kan innehålla ettobegränsat antal rader. Fr.o.m. version2.4 kan brevfunktionen aktiveras au-tomatiskt när man öppnar en fil, utanatt man först måste välja en ”skriv”-knapp.

Skriva enbart text Ja

Skriva enbart bild Ja

Max antal bilder på skrivraden Motsva-rande fem-sex A4-sidor med text och/eller symboler. Måste själv ange sid-brytning. Man kan ställa in storlekenpå symbolerna i skrivraden/menings-fältet.

Redigera. Man kan ta bort symboler urmeningen som man arbetar med.

Kan man spara det man skrivit? Ja.

Kan användaren själv spara? Ja, genomatt välja en ”spara”-knapp och sedan enruta att spara i.

Växla mellan tala/skriva? Ja.

UtskriftUtskrift av text. Ja.

Utskrift av bild. Ja.

Utskrift av text + bild. Ja.

Utskrift av tavla. Ja, med eller utantext.

Övrigt. När man skrivit ett brev skrivsde inbyggda PCS- och blissymbolernaut i svartvitt utan bakgrundsfärg ävenom man har bakgrundsfärg i symbol-kartan.

101

SpecialfunktionerGrammatik. Ja. Med hjälp av speciellafunktionsrutor kan man böja orden.Texten skrivs och uttalas då i rätt form,men bildsymbolerna ändras inte.

Omgivningskontroll. Ja. Man kankoppla programmet till en programmer-bar IR-sändare. Man skriver då vissaspecialkommando för symbolerna.

Starta program. Ja.

Sekvenser. Nej.

Speciellt för detta program. De gram-matiska funktionerna är unika förMind Express. Kopplingen mellan sym-bol och bakgrundsfärg och ordklass ärspecifik för programmet.

Övrigt. Man kan ställa in tre olikapekare.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Man kan kopiera de uppsätt-ningar man gjort från en dator till enannan. Man får då med bliss och PCS-symbolerna men det är svårt att få medexterna bilder som man importerat tillprogrammet.

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Man kan begränsa menyn så att använ-daren inte kommer åt funktioner för attändra. För detta kan man ställa in ettlösenord.

Färdiga tillämpningarExempel följer med men inga färdigatillämpningar.

Hur lätthanterligt?Inte helt enkelt att sätta sig in i. Dethar många funktioner och en delspecialtermer.

SpråkProgrammet, inklusive menyer, sym-

bolbibliotek och manual är översatta tillsvenska.

ManualUtförlig, på svenska.

Ev. hårdvarulösningJa. Programmet säljs bland annat till-sammans med en liten, bärbar pekdatorsom heter Stylistic. Det finns dockingen helt färdig lösning för kontakt-användare. RehabCenter har även an-dra datorer t.ex.Fujitsu och Ramlinesom kommer med nya versioner framåthösten.

ProducentTechnologie & Integratie

LeverantörRehabCenter AB

ÖvrigtDet finns två versioner av Mind Ex-press: en där programmet är skyddatmed ett hårdvarulås som sätts iparallellporten. Man kan inte öppnaprogrammet utan att det sitter i. Denandra versionen är till för att använ-das i bärbara datorer. Till den behövsinget hårdvarulås, men licensen flyttasfrån disketten till hårddisken.

102

Programsnickaren, skolversion 2.2.

Programsnickaren är ett kommuni-kationprogram som ursprungligen in-går i systemet Rolltalk där bildkom-munikation är kombinerat med omgiv-ningskontroll och kontaktstyrning avelrullstol. Programmet är tänkt för per-soner med mycket stora svårigheter ochinnehåller tydliga bilder och få funktio-ner. Det är också utvecklat för attkunna redigeras av personer med be-gränsad datorvana. Det finns flera ver-sioner av själva programmet. Den ver-sion som ingår i systemet Rolltalk inne-håller omgivningskontroll och styrningav elrullstol samt en skrivrad (som sak-nas i skolversionen). Det program vi hartittat på här kallas för skolversion ochär fristående och kan användas på vil-ken Windows PC som helst. Densvenska aktuella versionen, 2.2, saknarmeddelanderad/skrivrad, men det finnsen nyare, norsk version som innehållerdetta. Man kan göra tre olika sortersanvändarprogram med programsnicka-ren:

1. Kommunikationsprogram där pro-grammet säger ett inspelat meddelandenär man väljer en bild. 2. Läs- och skriv-program där man ska kombinera ord/mening och bild. 3. Program för identi-fiering och igenkänning där man skakombinera bild med bild, till exempel

hitta lika eller öva begrepp. Här går viendast igenom kommunikationsdelen.

SystemkravPC med Windows och 3 Mb fritthårddiskutrymme. SkärminställningVGA (16 färger) eller 256 färger.

StyrsättMus. Ja.

Joystick. Ja.

Dwell. Ja.

Tangentbord. Ja, för kontaktstyrning.

Kontakter. Ja, 1-2.

Inkoppling. Serieport, styrplatta ellerkopplingsbox för tangentbordet, t.ex.Bläckfisken.

Tangenter som används vid scanning:Mellanslag och Enter.

Inställning. Endast linjär avsökning.Man kan ställa in avsökningshastighet

Auditiv avsökning. Ja.

Hur markeras avsökningen? Med enram i valfri färg och tjocklek.

Tal/LjudTalsyntes. Ja, Infovox 220.

Inspelat tal – ljudfiler. Ja.

Inspelningsfunktion i programmet? Ja.

Multimediafiler. Nej, endast wav-filer.

Förhandslyssna innan man väljer? Ja,vid avsökning.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Ja.

Övrigt.

Grafik/färgerFör bästa färgåtergivning av bildernarekommenderas 256 färger, inte högre.Programmet kan också användas på

103

datorer som bara kan visa 16 färger.

Färginställningar. Man kan ställa inbakgrundsfärg och färg till bild, textoch avsökningsram. Bakgrundsfärgenpå Igel-bilderna är svart.

Bildhantering

Bildbank(er). Det ingår 550 tydligafärgbilder i olika kategorier (Igel). Mankan köpa till symbolbanker medPictogram och Bliss.

Importera/länka till bilder? Man kanlänka till externa bilder.

Bildformat: bmp.

Klippa/klistra? Nej.

Bild synlig när man söker? Ja.

Bildredigering i programmet? Nej.

Koppling bild/text: En ruta kan inne-hålla bild och/eller text.

Koppling bild/innehåll: En bild kanvara kopplad till valfritt innehåll.

Hur hanterar programmet bilder? Kanvisa färgfotografier, men kvalitén blirnågot begränsad.

Övrigt: I nya versioner av programmetska man kunna länka till fler bild-format, dock inte wmf.

SidorAntal sidor: Obegränsat.

Antal rutor. 1 - 32.

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Max 32 bilder.

Fri placering av rutorna på sidan? Nej.Bilderna läggs till från vänster till hö-ger i den ordning man väljer dem. Harman fyra bilder blir det 2x2, 12 bilderblir 3x4 etc. Programmet lägger auto-matiskt till en pil för att gå tillbaka tillföregående sida. Den placeras högstupp till vänster.

Fri placering av innehåll i rutorna? Ja.Pilen som skapas när man lägger tillen ny sida kan tas bort och bilderna kanges valfritt innehåll.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Nej.

Kan man ha en bakgrundsbild? Nej.

Meddelanderad. Nej, inte i den aktu-ella, svenska skolversionen.

Placering av meddelanderad? –

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Nej, det finns ingenmeddelanderad, men samma ruta kanutföra många saker samtidigt.

Länkar. Man kan lägga till nya sidoroch då automatiskt skapa en länk frånden ruta/sida som man har markerat.Man kan länka fritt mellan de olika si-dorna.

Övrigt. I andra versioner av Program-snickare kan man ha upp till 64 bilder/sida.

104

SkrivaFinns ingen skrivfunktion i skolver-sionen.

Skriva text. Nej.

Skriva bild. Nej.

Max antal bilder på skrivraden. –

Redigera. Nej.

Kan man spara det man skrivit? Nej.

Kan användaren själv spara? Nej.

Välja mellan tala/skriva? Nej.

UtskriftUtskrift av text. Nej.

Utskrift av bild. Nej.

Utskrift av text + bild. Nej.

Utskrift av tavla? Ja. Man kan skrivaut de sidor man skapat i programmet.Man kan också skriva ut överlägg tillstyrplatta.

SpecialfunktionerGrammatik. Nej

Omgivningskontroll. Nej

Starta program. Ja.

Sekvenser? Nej.

Speciellt för detta program. Program-met innehåller Igels bilder. Det finnsversioner som är nära länkade till styr-ning av elrullstol och omgivningskon-troll med systemet Rolltalk.

Övrigt. Eleven kan själv välja att ändraavsökningshastighet eller ljudvolym,avsluta programmet.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare?

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?När man använder programmet kom-mer man inte åt redigeringsfunktio-nerna.

Färdiga tillämpningarNej.

Hur lätthanterligt?Ganska lätt. Lite krångligt att testa detman gjort eftersom man då först måstespara och avsluta redigeringen och se-dan starta i användarläge.

Språk.Svenska, men det finns en nyare ver-sion på norska.

ManualPå svenska. Utförlig.

Ev. hårdvarulösningDet finns programversioner som är in-tegrerade med systemen Rolltalk, Mini-rolltalk och Kompakt Rolltalk. Densvenska version av Programsnickaresom säljs integrerat med hårdvarornaär version 3.0. I den versionen finns detmeddelanderad och utskriftsmöjlig-he-ter. Den kan hantera talsyntesernaInfovox 220, 230 och 330. Man kan haupp till 64 rutor per sida, istället för 32som i skolversion 2.2.

ProducentIGEL A/S Norge.

LeverantörBoden Rehab.

Övrigt

105

Speaking Dynamically Pro 2.5

Speaking Dynamically Pro är ettmångsidigt program för symbol-kommunikation. Det finns än så längebara för Macintosh, men är på gång attkomma i en PC-version, troligtvis tillårsskiftet 2000-2001. Programmet ärnära länkat till programmet Board-maker och därmed till PCS-systemet,men det kan även hantera andra bil-der. Speaking Dynamically Pro är detmest flexibla av alla kommunikations-programmen och har flera funktionersom inga andra program har.

SystemkravMacintosh LC eller senare. System 7eller högre.

Minst 12 Mb (helst 16 Mb) RAM. 14Mb hårddiskutrymme.

StyrsättMus. Ja.

Joystick. Ja.

Dwell. Ja.

Tangentbord. Ja. Man Kan styra mark-ören med pilarna. Man kan ocksåskriva från tangentbordet till enmeddelanderad i programmet.

Kontakter. Ja. Det finns tre avsök-ningsmetoder. Automatisk avsökningmed en kontakt. Stegvis avsökning

med 1-2 kontakter. Omvänd scanningmed 1-2 kontakter – markören flyttasså längre kontakten hålls nere. Mankan ha ytterligare kontakter som utförspecifika funktioner. Man kan ställa inpauser i avsökningen.

Inkoppling. Macintosh switch interface

Tangenter som användas vid scanning:Mus eller valfria tangenter.

Inställning. Det finns många inställ-ningsmöjligheter. Man kan bland annatställa in valfri avsökningsordning ochman kan även avsöka i grupper.

Auditiv avsökning. Ja.

Hur markeras avsökningen? Med enram i valfri färg och tjocklek, genom attbakgrundsfärgen i rutan får valfri färg,genom att färgerna inverteras ellerändras på annat sätt eller genom attden avsökta rutan förstoras.

Övrigt. Det finns speciellt stöd förpekskärm. I redigeringsläget kan manfå upp ett skärmtangentbord.

Tal/LjudTalsyntes. Svensk talsyntes Infovox210, engelsk MacinTalk.

Inspelat tal– ljudfiler. Ja.

Inspelningsfunktion i programmet? Ja.Man kan även kopiera och klistra in ti-digare inspelade ljudmeddelanden frånen bildknapp till en annan.

Multimediafiler. Man kan spelaQuicktimefiler – till exempel video-sekvenser, ljud eller bilder som sparatsi quicktimeformat.

Förhandslyssna innan man väljer? Ja.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Ja.

Övrigt. Man kan ställa in slumpvist tal

106

– så att ett av flera möjliga yttrandentalas av samma knapp.

Grafik/färgerMan kan ställa in programmet efterdatorns skärmstorlek.

Färginställningar. Man kan ställa infärgen på bakgrund och i knappar. Mankan även låta olika bakgrundsfält påsamma sida ha olika färg.

Bildhantering

Bildbank(er). Nära koppling tillBoardmaker. PCS. För Bliss kan mananvända Bliss Master eller Winblisssom bildbas.

Importera/länka till bilder. Ja, kan im-portera bilder.

Bildformat: Quicktimeformat, som kanläsa/konvertera även bmp, wmf, gif, tiff,mpeg m.fl.

Klippa/klistra? Ja.

Bild synlig när man söker? Ja (gällerBoardmaker).

Bildredigering i programmet? Ja.

Koppling bild/text: Kan ge valfri etiketttill varje bild och kan skriva eller säganågot annat.

Koppling bild/innehåll. Fri.

Hur hanterar programmet bilder? Bil-der hanteras som objekt på sidorna -kan flytta runt dem och ändra storlekoch proportioner.

Övrigt:

SidorAntal sidor: Begränsas av datorns ka-pacitet – max 5-700 i samma katalog.

Antal rutor. Flexibelt. Rutor/knapparskapas och placeras på sidan en i tageteller i rutnät.

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Obegränsat.

Fri placering av rutorna på sidan? Ja.

Fri placering av innehåll i rutorna? Ja.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Ja.

Kan man ha bakgrundsbild? Ja.

Meddelanderad? Ja.

Placering av meddelanderad? Fri. Pla-ceras på valfri plats som en medde-landeknapp.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Ja.

Länkar. Man kan länka fritt mellanolika sidor.

Övrigt. Har möjlighet till popup-sidorsom visas över aktuell sida. Det finnsockså möjlighet till förhandsvisning avden text som kommer att visas när manväljer en viss knapp.

SkrivaSkriva text. Ja.

107

Skriva bild. Ja.

Max antal bilder på skrivraden. Styrsav bildstorlek och skrivradens storlek.Ryms väldigt många. Sparar fler bilderän de som syns på en gång i skrivraden.

Redigera. Ja.

Kan man spara det man skrivit? Ja.

Kan användaren själv spara? Ja, menman måste skriva en bokstav för attnamnge filen.

Växla mellan tala/ skriva? Ja.

Övrigt: Har integrerad ordprediktionoch förkortningsexpansion. Det finns enfunktion som heter Quick text, sominnehåller färdiga, skrivna meddelan-den som kan ändras av användaren.

UtskriftUtskrift av enbart text. Ja.

Utskrift av enbart bild. Ja.

Utskrift av text + bild. Ja.

Utskrift av tavla. Ja.

SpecialfunktionerGrammatik. Med funktionen ”variab-ler” kan man få vissa grammatiskafunktioner, som verbböjning, tempus,pluralbildning, obestämd/bestämd formm.m. Man måste dock programmera indetta själv.

Omgivningskontroll. Nej, ingen somfungerar i Sverige. Stöder X10 somfungerar i USA.

Starta program. Ja.

Sekvenser. Ja, man kan programmeraolika meddelanden om man väljer vissameddelanden efter varandra.

Specifikt för detta program. SpeakingDynamically Pro är väldigt mångsidigt.Med popup-tavlor kan man få tillgång

till många meddelanden utan att bytasida. Programmet har integrerad ord-prediktion och förkortningsexpansion.Det finns en funktion som heter Quicktext, som innehåller färdiga, skrivnameddelanden som kan ändras av an-vändaren. Det finns en annan funktionsom heter variabler, som innebär attman kan göra viss programmering iprogrammet. Man kan välja var mar-kören ska placeras när man byter sida.Med en funktionsknapp kan använda-ren själv växla från ett styrsätt till ettannat, till exempel från headmouse tillkontaktstyrning. Man kan också ha enfunktionsknapp som låter användarenstänga av programmet alt. stänga avbåde programmet och datorn.

Övrigt.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Man sparar hela mappen sominnehåller alla element i sig – kan intespara dessa separat. Kan behöva en zip-drive eller annat lagringsmedia somklarar stora filer.

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Man kan låsa menyraden och ange ettlösenord.

Färdiga tillämpningarDet finns färdiga tillämpningar på eng-elska, till exempel Speak-up pro,Playing dynamically, Speaking acade-mically.

Hur lätthanterligt?Om man inte blir överväldigad av allamöjligheter i programmet som man intebehöver använda om man inte vill, ärdet lätthanterligt och lätt att kommain i.

SpråkMenyer och manual och symbolnamnär på engelska.

108

ManualEngelsk manual följer med program-met. Finns en översikt av programmetpå svenska.

Ev. hårdvarulösningSpeaking Dynamically Pro finns attköpa separat eller tillsammans medpekdatorn Freestyle.

ProducentKing software Development och Mayer-Johnson Co.

LeverantörRehab Center AB

Enhagsvägen 18

Täby

Övrigt

Symbol för Windows: Samtala 1.2

Samtala är ett kommunikationspro-gram för talad kommunikation som in-går i serien Symboler för Windows.Denna serie, som inte är helt färdigut-vecklad, innehåller även program föratt skriva med symboler (inte klart),göra papperskartor (klart och översatttill svenska), exportera symboler samtatt göra personliga symbolordförråd tillkommunikationsprogrammen.

Serien Symboler för Windows är en vi-dareutveckling av programserien Blissför Windows men innehåller flersymbolbibliotek, förutom Bliss ocksåbland annat PCS, Pictogram och Beta.Samtala i Symboler för Windows ver-sion är mycket annorlunda jämfört medSamtala i Bliss för Windowsvarianten.Med programmet kan man skapasymbolkartor med symboler, foton, bil-der och/eller text. Programmet kan ut-tala innehållet i de olika rutorna medinspelat tal eller talsyntes. Man kanockså skicka symbolerna till enmeddelanderad och få läst upp ettlängre meddelande på en gång.

SystemkravPC med lägst Pentium 166, 16 Mb RAMoch Windows 95 eller högre.

Man kan fritt installera programmet

109

som demo – för att kunna använda det(spara, skriva ut, säga mer än ett be-gränsat meddelande) måste man köpaett hårdvarulås (dongel) eller en licens-kod (denna licens kan sedan inte flyt-tas med till en annan dator).

StyrsättMus. Ja.

Joystick. Nej, inte i denna version.

Dwell. Nej

Kontakter. Ja.

Tangentbord. Man kan skriva fråntangentbordet för att hitta symbolermedan man redigerar sin tavla.

Inkoppling. Parallell- eller serieport,musknappar, joystickknappar eller val-fria tangenter från tangentbordet.

Tangenter som användas vid scanning:Valfritt – man ställer in det genom atttrycka på de tangenter man vill an-vända.

Inställning. Linjär, rad/kolumn eller”half-scan”. Man kan även ställa in attden ska stanna extra länge på förstarutan när man börjar om, acceptanstid,studsfördröjning och vad som skahända efter ett val – till exempel börjaom/fortsätta där man är.

Auditiv avsökning. Ja.

Hur markeras avsökningen? Den kanvara inramad med en hel eller rand-mönstrad ram. Man kan ställa in breddoch färg på ramen. Man kan också låtaavsökningen markeras av en liten pricki ena hörnet, som på vissa samtals-apparater, till exempel Macaw, Alpha-och Deltatalker.

Tal/LjudTalsyntes. Ja. Flera versioner avInfovox, inklusive äldre modeller somanvänder vocdrv.com, Infovox 220, 230och 330.

Inspelat tal. Ja.

Inspelningsfunktion i programmet? Nej.

Multimediafiler: Nej.

Förhandslyssna innan man väljer? Ja.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Ja, även olika volym.

Övrigt.

Grafik/färgerMinst 256 färger, helst fler.

Färginställning. Programmet försökervisa de bilder som finns på bästa sätt iförhållande till datorns inställningar.Det ska gå att tvinga programmet attvisa vissa typer av bilder i svartvitt (gäl-ler inte bmp).

Bildhantering

Bildbank(er). Bliss, PCS, Pictogram,Beta, Beeldezen, foton. Bliss ingår all-tid – övriga får man köpa till.

Importera/länka till bilder? Ja.

Klippa/klistra. Endast inom program-met, inte bilder som kopierats från an-dra program.

Format: jpg, jpeg, bmp, ico, emf ochwmf.

110

Bild synlig när man söker? Ja.

Bildredigering i programmet? Nej.

Koppling bild/text: Man kan välja omtexten ska stå över eller under bildeneller om man inte vill ha någon text alls.Man kan ställa in teckensnitt och texts-torlek. Man kan välja text istället försymbol och man kan kombinera en sym-bol med text som placeras bredvid sym-bolen, förutom den ”etikett” som ståröver eller under.

Koppling bild/innehåll? Fritt.

Hur hanterar programmet bilder? Bil-derna ställs in för bästa möjliga formati den dator de används. Man kan väljaom bilden ska behålla sina proportio-ner eller fylla ut rutan. När en ruta län-kar till en annan sida får den rutan au-tomatiskt en flik som visar att den inne-håller en länk.

Övrigt: De olika symbolbaserna är upp-lagda enligt samma kategoristruktur -det innebär att bland annat att man lättkan söka efter en symbol i flera symbol-baser och välja den man tycker passarbäst.

SidorAntal sidor: Valfritt.

Antal rutor. Mellan 4 och 425..

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Flexibelt, mellan 2 och 25 raderoch kolumner, obegränsat antal nivåer.

Fri placering av rutorna på på sidan?Nej.

Fri placering av innehåll i rutorna? Ja.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Nej.

Kan man ha en bakgrundsbild? Nej.

Meddelanderad. Ja.

Placering av meddelanderad. Underst.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Nej.

Länkar. Programmet skapar automa-tiskt en länk tillbaka när man skaparen ny sida, men den går att ändra på.

Övrigt.

SkrivaSamtala är inget skrivprogram, menman kan skicka ord och symboler tillen meddelanderad.

Skriva text Ja.

Skriva bild Ja.

Max antal bilder på skrivraden. Berorpå inställningarna.

Kan man spara det man skrivit? Nej.

Kan användaren själv spara? Nej.

Redigera. Nej.

Övrigt. Programmet skickar innehålleti rutan till meddelanderaden, intetextetiketten.

UtskriftUtskrift av endast text. Nej.

Utskrift av endast bild. Nej.

Utskrift av bild + text. Nej.

Utskrift av tavla. Ja.

SpecialfunktionerGrammatik. Nej?

Omgivningskontroll. Ja.

Starta program. Ja.

Övrigt. Man kan skriva in valfria kom-mandon.

111

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare?

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Programmet skiljer på användar- ochredigeringsläge. När man är i redi-geringsläge måste man trycka Alt+F10för att komma tillbaka till redigerings-läget.

Färdiga tillämpningarNej.

Hur lätthanterligt?Ganska lätthanterligt.

SpråkFungerar för användaren med svenskabeteckningar och svensk talsyntes.Menyer och manual finns på bland an-nat engelska och holländska, men är pågång att översättas till svenska.

ManualFinns engelsk – på väg att översättastill svenska.

Ev. hårdvarulösningNej.

ProducentHandicom.

LeverantörSIH Läromedel. SIH kommer att säljaprogrammet fr.o.m. 2001 när det är heltöversatt till svenska.

Övrigt

Talking Screen 2.4

Talking Screen är ett program försymbolkommunikation som främst ärinriktat på direktkommunikation. Pro-grammet kan tala meddelanden medtalsyntes och/eller inspelat tal. Detfinns en meddelanderad som symbo-lerna kan skickas till så man sedan kansäga flera ord på en gång. Innehållet imeddelanderaden kan skrivas ut, mendet går inte att spara. Talking Screensäljs tillsammans med bärbara, kom-pakta pekdatorer med möjlighet attansluta kontakter, men går också attköpa separat.

SystemkravPC med Windows 3.1 eller senare, lägst486-processor, 8 Mb RAM och 250 Mbhårddiskutrymme.

StyrsättMus. Ja.

Joystick. Ja.

Dwell. Ja.

Tangentbord. Man kan använda vissafunktioner från tangentbordet, till ex-empel sudda eller skriva bokstäver.Man behöver använda escape-tangen-ten för att komma till redigeringsläget.

Kontakter. Ja, 1-2.

112

Inkoppling. De kopplas in via hårdvaru-låset (som sätts i parallellporten) ellerdirekt i en specialdator som säljs till-sammans med programmet.

Tangenter som användas vid scanning.Vänster och höger skift.

Inställning. Automatisk, användar-styrd och stegning, Linjär, Rad/kolumneller halv-scan. Man kan göra väldigtmånga inställningar av hastighet, olikasorters fördröjning m.m.

Auditiv avsökning. Ja.

Hur markeras avsökningen? Genom enram med inställbar färg och bredd. Mankan också låta den ruta som avsöks för-storas mellan 10 och 400%. Vid 400%kan rutan i stort sett fylla hela skär-men.

Tal/LjudTalsyntes. Version 2.4 av programmetstöder Infovox 700, 220, 230 och 330.

Inspelat tal. Ja.

Inspelningsfunktion i programmet? Ja.

Multimediafiler: Kan spela avi-filer.

Förhandslyssna innan man väljer? Ja,men enbart vid avsökning.

Grafik/färgerProgrammet kräver att skärmen är in-ställd för 256 färger, inte mer. Klararolika skärmupplösningar, till exempel640 x 480 och 800 x 600.

Färginställningar. Trots att TalkingScreen bara kan använda 256 färgergår det bra att använda färgfotografieri programmet. Man kan ställa in bak-grundsfärg för varje sida. Vill manändra bakgrundsfärg eller andra färgeri själva bilden kan man gå in i bild-redigeringsprogrammet och fylla i medvalfri färg.

Bildhantering

Bildbank(er). Det ingår cirka 1 600PCS-symboler. Man kan också köpa tillPictogram eller Bliss.

Importera/länka till bilder? Ja, mankan importera bilder. Dessa görs då omtill Talking Screens format och nås ini-från programmet.

Bildformat: bmp, wmf, gif, jpg och tif.

Klippa/klistra? Man kan använda ensorts klippa/klistra funktion när manflyttar bilder inom en sida.

Bild synlig när man söker? Ja.

Bildredigering i programmet? Ja.

Koppling bild/text: Man kan lägga tillen valfri etikett till varje bild. Man kanställa in storlek, färg och valfri place-ring på texten. Denna är fri i förhål-lande till bilden och kan vid vissainställningar täcka denna. Man kanställa in om texten ska vara fet, kursiveller understruken.

Koppling bild/innehåll. De inställning-ar av text, talmeddelande, länkar ochvad som över huvud taget ska händanär man klickar på bilden är knutet tillvarje bild. Om man använder sammabildfil på flera sidor gör den exakt

113

samma sak. Vill man att samma bildska utföra olika saker på olika sidormåste man kopiera bilden och sparaden under olika namn.

Hur hanterar programmet bilder. Bil-derna behåller inte sina ursprungligaproportioner utan fyller ut hela rutan.Har man bilder som inte är rektangu-lära kan man anpassa rutorna till bil-dernas format genom att ställa in av-ståndet mellan rutorna så att de fårsamma rektangulära form som bilden.

SidorAntal sidor: Max 150 sidor per använ-dare.

Antal rutor. Mellan 1 och 128.

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Upp till 128 symboler per sida, 8rader och 16 kolumner. Man kan länkahur man vill mellan de olika sidorna –obegränsat antal nivåer inom dessa150.

Fri placering av rutorna på sidan? Nej,endast i rutmönster.

Fri placering av innehåll i rutorna? Ja.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Nej.

Meddelanderad. Ja.

Placering av meddelanderad. Översteller underst.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Ja.

Länkar. Man kan länka hur man villmellan de olika sidorna.

SkrivaSkriva text Man kan skriva bokstav för

bokstav och få talsyntesen att läsa ihopbokstäverna till hela ord. Varje bokstavutgör en bild i programmet och skickassom en bild till skrivraden

Skriva bild Ja.

Max antal bilder på skrivraden. Inställ-bart mellan 1 och 30.

Redigera. Man kan sudda senaste sym-bolen eller hela meddelanderaden.

Kan man spara det man skrivit? Nej.

Kan användaren själv spara? Nej.

Växla mellan tala/skriva. Ja. Man kanha vissa symboler som bara talar, an-dra som både talar och skrivs imeddelanderaden.

UtskriftUtskrift av enbart text. Ja.

Utskrift av enbart bild. Ja.

Utskrift av text + bild. Ja. Man kanskriva ut bildsymboler + etiketter. Omman vill kan texten också skrivas i lö-pande text med inställbar font ochteckenstorlek.

Utskrift av tavla. Nej, inte inifrån pro-grammet, men varje sida man varitinne på sparas som en bildfil i mappenPages. De kan man hämta i ett annatprogram och skriva ut.

SpecialfunktionerGrammatik. Ingen inbyggd gramma-tisk funktion i programmet. Det finnsdock vissa möjligheter att lägga tillgrammatiska funktioner, till exempeländelser som tillsammans med stam-ordet läses som ett helt ord av tal-syntesen och skrivs som ett helt ord vidutskriften. Man kan bara lägga ihopelement – inte ändra om eller flytta somvid oregelbundna verbböjningar.

Omgivningskontroll. Ja. Talking Screen

114

fungerar med Gewa prog.

Starta program. Nej.

Sekvenser. Ja. Om man väljer två ellerfler symboler i en viss ordning, inom enbestämd tid kan man få programmet attsäga eller göra något annat än om manbara hade valt de enskilda symbolernaen och en. Man kan t.ex. bestämma attom man väljer ”telefon” + ”mamma” skaprogrammet säga ”Hej det är Pelle, kanjag få prata med mamma” + ta fram enny sida + spela ett ljud. Man kan skapaupp till 200 sekvenser i programmet.

Speciellt för detta program. Det finnsen specialfunktion som kallas grupper.Detta innebär att symbolförrådet kandelas in i olika grupper, t.ex. efter ka-tegorier. Man kan sedan göra sidor därman kan välja mellan grupperna ochtill exempel först välja gruppen ”stor”och sedan gruppen ”djur”. Då skaparprogrammet automatiskt en sida medalla symboler som finns i båda katego-rierna, det vill säga alla stora djur, tillexempel elefant, val, giraff m fl.

Man kan låta programmet skapa enloggfil som visar exakt vilka symboleroch sidor som användaren har valt se-dan datorn sattes på. Loggen kan mansedan spara som en textfil och ha tillhjälp för att se hur programmet an-vänds. Detta kan man ha som under-lag för diskussion om vilka ändringarav sidorna som eventuellt kan behövagöras för att programmet ska fungerabättre för användaren

Talking Screen har också en inbyggdordbehandlare med fast skärmtan-gentbord och ordprediktion, men dennafinns ännu så länge bara på engelska.

Talking Screen bygger på att man harett hårdvarulås för att kunna användaprogrammet fullt ut. Detta hårdvaru-lås gäller också om användaren vill gå

över till EZ-keys, som är ett friståendeordbehandlingsprogram med skärm-tangentbord och ordprediktion. Köpareav Talking Screen har rätt till livstidsgaranti på uppgraderingar av program-met.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Det finns en backup-funktion in-byggd i programmet. Med den kan manspara alla inställningar inklusive sym-boler för en användare på disketter.Man kan sedan med hjälp av en Re-store-funktion packa upp filerna på enannan dator med Talking Screen.

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Man måste trycka på escape för attkomma ur användarläget till redige-ringsläget. Har man en pekdator utantangentbord kan användaren inte oav-siktligt komma åt att ändra någonting.

Färdiga tillämpningarDet följer med några exempelfiler. Påengelska finns det flera färdiga tillämp-ningar som man kan utgå ifrån: IngfieldDynamic Vocabularies och Quick Pagesför förskolan, skolan och vuxna.

Hur lätthanterligt?Ganska lätthanterligt, men fungerarinte riktigt som ett traditionellt Win-dowsprogram.

SpråkMenyerna är på engelska. I grund-utförandet är symbolnamnen på engel-ska, men det finns PCS- och blis-symboler med svenska filnamn.

ManualFinns på engelska och norska.

Ev. hårdvarulösningMan kan köpa programmet separat,men det säljs också tillsammans medhårdvara, till exempel System 2000,

115

Pegasus Lite, Cameleon 3 ochCameleon CV.

ProducentWords+

LeverantörWords+ EuropÈ a.s i Norge.

ÖvrigtEn demoversion av programmet går attladda ner gratis från Internet. Endabegränsningen är att man inte kommeråt kontaktanvändning och att man barakan välja symboler 20 gånger – sedanmåste man starta om programmet.

Widgit symbolskrift 2000, version1.5

Widgit symbolskrift 2000 är ett pro-gram för att skriva med symboler ochpå annat sätt få symbolstöd i läs- ochskrivprocessen. Ett sätt att användaprogrammet är att skriva direkt fråntangentbordet och få texten illustreradmed symboler medan man skriver. Ettannat sätt är att välja symboler och/el-ler ord från färdiga tavlor och på så sättskriva text med eller utan symboler.Som standard ingår både svartvitaRebussymboler och svartvita + färgadePCS-symboler i programmet. Program-met är i första hand tänkt som ett skriv-program, men man kan göra kommuni-kationstavlor i det också för direkt-kommunikation. Programmet stödertalsyntes och inspelat tal. Det kan sty-ras med kontakter.

SystemkravPC med Windows 95 eller högre, 32 MbRAM och 45 - 180 Mb ledigt hårddisk-utrymme. Ljudkort och/eller talsyntesom man vill utnyttja ljudfunktionerna.Installeras från CD + diskett.

StyrsättMus. Ja.

Joystick. Nej?

Dwell. Nej.

116

Tangentbord. Ja. Man kan skriva fråntangentbordet. Det finns också kort-kommandon för redigering och för attändra/gömma bild eller text medanman skriver. Med F12 bläddrar mangenom möjliga symboler för ett ord,med F11 kan man ändra texten till enbild. Med F10 kan man växla mellansymbol- och textläge.

Kontakter. Ja. 1-2.

Inkoppling. Via serieporten med enspeciell kontaktanslutningslåda ellervia tangentbordsingången och en an-nan kontaktanslutningslåda, t.ex.Bläckfisken.

Tangenter som användas vid scanning:”, £, $, %, ^, &, *, @, ~, #, >, <, uppåt-pil, nedåtpil, vänsterpil och/eller höger-pil alternativt [Ctrl + Alt + 1] och [Ctrl+ Alt + 2].

Inställning. Linjär avsökning längsrad eller kolumn, avsökning rad-ko-lumn eller kolumn-rad. Man kan ställain avsökningshastighet och studs-fördröjning.

Auditiv avsökning. Ja.

Hur markeras avsökningen? Med enram i valfri färg.

Tal/LjudTalsyntes. Ja. Infovox 230 och 330.

Inspelat tal – ljudfiler. Ja.Inspelningsfunktion i programmet?Nej.

Multimediafiler: Inga förutom ljudfiler.

Förhandslyssna innan man väljer? Ja,men endast vid avsökning.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Nej.

Övrigt. Med programmet följer eng-elskt syntetiskt tal som man kan an-

vända omväxlande med det svenska.

Grafik/färgerMinst 256 färger och en skärm-upplösning på 800 x 600.

Färginställningar. Man kan ställa inolika bakgrundsfärg för de olika ru-torna i skärmkartorna. I dokumentetkan man ställa in bakgrundsfärg, text-färg och linjefärg för symbolerna.

Bildhantering

Bildbank(er). I programmet ingår deten svensk PCS-bildbank med 4000 sym-boler, både i färg och svartvitt och 5000svartvita Rebussymboler. Det finnsockså en färdig Blissbas som man kanköpa till. Denna bygger på att man harprogrammet Winbliss. Man kan ocksåköpa till en ordlista + bildbas förPictogram. Har man redan BildbasPictogram kan man få hjälp av en fär-dig ordlista för att själv importera sym-bolerna.

Importera/länka till bilder. Man kanlänka till externa bilder.

Bildformat: bmp och wmf.

Klippa/klistra? Bilder kan endast ko-pieras och klistras in inom dokumentoch tavlor i programmet. Text kan där-emot kopieras från ett öppet dokument

117

i till exempel Word och klistras in iWidgit Symbolskrift.

Bild synlig när man söker? Ja, när mananvänder Resurshanteraren (där manordnar sitt symbolförråd). När man skaskapa tavlor och dokument skriver manord som då automatiskt länkar till enbild (som är definierad i den aktiva ord-listan)

Bildredigering i programmet? Nej. Inteså att man kan redigera bilder i pro-grammet.

Koppling bild/text: Mycket nära kopp-ling. Detta definieras i ordlistan.

Koppling bild/innehåll. Detta hanterashelt i Resurshanteraren. Man handskasegentligen inte med bilder när mananvänder Widgit Symbolskrift, utanmed ord som kan vara kopplade till bil-der.

Hur hanterar programmet bilder?Widgit Symbolskrift visar bilder somkopplats till ord genom de ordlistor somanvänds. Man kan ställa in vilken stor-lek det ska vara på bilderna. För meta-filer (wmf) kan man också ställa intjocklek och färg på bildernas linjer.

Övrigt. Programmet bygger på ordlis-tor där alla bilder finns definierade. Bil-derna sparas i särskilda resursbibliotekoch för varje bild anges vilken text manska skriva för att få fram bilden och omdet ska hända något annat när manväljer den. Detta hanteras i ett särskiltprogram kallat Resurshanteraren. Iprogrammet kan man sedan ställa inom man måste skriva in exakt det ordsom är angett i ordlistan eller om mankan skriva ett längre ord, till exempel”båtar” och ändå få fram den bild somär länkad till ”båt”. Varje ord kan re-presenteras av mer än en bild. Man kanange vilken bild som i första hand skakomma fram när man skriver ett visst

ord. Vill man få fram ett annat av fleramöjliga bilder i sitt dokument kan manbläddra mellan alternativen med tan-genten F12.

SidorAntal sidor: Obegränsat.

Antal rutor. Flexibelt.

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Det finns en övre gräns men denär inte klart definierad. Man kan skrivain vilken siffra som helst för hur mångakolumner och rader det ska vara närman skapar sina tavlor - praktiska sa-ker som minne, skärmstorlek ochutskriftsstorlek sätter gränserna.

Valfri placering av rutorna på sidan?Det finns bara rutmönster, men dettakan redigeras så att det finns olikastora rutor i tavlan. Man kan också hamer än en tavla framme åt gången. Pla-ceringen av tavlorna kan varieras.

Fri placering av innehållet i rutorna?Ja.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehåll olika storarutor? Ja.

Bakgrundsbild? Nej.

Meddelanderad. Ja = dokument.

Placering av meddelanderad. Doku-mentet kan placeras fritt i förhållandetill tavlorna.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Ja.

Länkar. Man kan länka fritt mellan deolika tavlorna. Man kan ha flera tavloröppna samtidigt och dessa kan länkatill varandra.

118

SkrivaSkriva text Ja.

Skriva bild. Ja.

Max antal bilder på skrivraden. Berorpå vilken storlek på symboler och textman ställer in.

Redigera. Ja.

Kan man spara det man skrivit? Ja.

Kan användaren själv spara? Ja.

Växla mellan tala/skriva? Programmetgår ut på att man ska skriva. Man kandock skriva med och utan ljud/tal.

UtskriftUtskrift av enbart text. Ja.

Utskrift av enbart bild. Ja, man kangömma texten.

Utskrift av text + bild. Ja.

Utskrift av tavla. Ja. Man kan ocksåskriva ut överlägg till samtals-apparater.

SpecialfunktionerGrammatik. Ingår inte automatisktmen det finns vissa möjligheter att tillexempel böja ord och koppla olika sym-boler till olika former av orden.

Omgivningskontroll. Nej.

Starta program. Nej.

Sekvenser. Nej.

Speciellt för detta program. WidgitSymbolskrift hanterar tavlor, text ochbilder annorlunda än de rena kommuni-kationsprogrammen. Man kan ha olikadokument/tavlor öppna samtidigt påskärmen. Det är i princip ingen störreskillnad på de tavlor som skickar texttill dokumentet och det dokument somtar emot texten och visar den som text+ bild. När man har skapat en uppsätt-

ning tavlor och dokument kan manspara dem som en helhet, kallad skriv-miljö. Då får man automatiskt framtavlor + dokument med rätt placering+ inställningar för hur man vill att detska fungera. Man kan också skapa ochspara särskilda användarprofiler. Därsparas t.ex. det styrsätt man har ställtin. Det går bra att skriva ut de tavlorman skapat och att skapa överlägg tillstyrplattor och/eller samtalsapparater.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Genom att kopiera de tavlor manhar skapat och placeras dem exaktsamma struktur /mapp i den nya da-torn.

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Man kan inte ändra i tavlorna när deär sändande.

Färdiga tillämpningarEn hel del exempel följer med program-met.

Hur lätthanterligt?Att använda programmet är enkelt,men det finns väldigt många möjlighe-ter som kan vara lite komplicerade atttillämpa.

SpråkHela programmet med menyer och ord-listor är på svenska. Det finns ocksåmöjlighet att använda engelska ordlis-tor och engelskt tal.

ManualUtförlig manual på svenska.

Ev. hårdvarulösningNej.

ProducentWidgit Software Ltd.

LeverantörHargdata

119

Intercept Winmax för pekskärm3.12

Intercept Winmax är från början ettprogram för styrplatta. Programmetinnehåller delprogram för att skapaöverlägg och för att ställa in och an-vända styrplattor såsom PC Intercept,Concept Universal och Informatrix. Enstyrplatta är en extern platta, oftast iA3-format som ersätter tangentbordetgenom att det skickar kommandon tilldatorn, till exempel att skriva text, visaen bild eller spela upp en ljudfil. I van-liga fall har man ett pappersöverläggpå en extern platta, men nu har pro-grammet utvecklats så att man kananvända pekskärm och trycka direkt påskärmen. I och med det kan man ocksåanvända dynamiska skärmar. InterceptWinmax för pekskärm säljs dels sepa-rat som komplement till det vanligastyrplatteprogrammet, dels tillsam-mans med en liten pekdator.

SystemkravPC med Windows 95 eller högre, ljud-kort + mus och/eller pekskärm ?

StyrsättDet som beskrivs här är barapekskärmsvarianten av programmet.

Mus. Ja.

Joystick. Nej.

Dwell. Nej.

Tangentbord. Nej.

Kontakter. Nej.

Inkoppling. Programmet frågar eftervilken Com-port man har kopplat inpekskärmen i, men det ska också fun-gera med vanlig mus och inbyggd pek-skärm.

Tangentbord. Nej.

Tangenter som användas vid scanningInga.

Inställningar. Man kan ställa in omprogrammet ska reagera genast vidtryck/klick, eller om det ska finnas enfördröjning. Man kan också ställa in re-petitionen. (Gäller detta pekskärmen?)

Auditiv avsökning. Nej.

Hur markeras avsökningen. Man kanställa in bredden och färgen på den ramsom kan omge de områden man kantrycka på för att aktivera någon hän-delse i programmet.

Tal/LjudTalsyntes. Nej.

Inspelat tal – ljudfiler. Ja.

Inspelningsfunktion i programmet? Nej.

Multimediafiler. Ja man kan spela uppvideofiler (.avi) och visa bilder.

Förhandslyssna innan man väljer? Nej.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Nej.

Övrigt. Man kan använda programmetför att skicka text till ett ordbehand-lingsprogram som använder talsyntes,men det ingår inte i själva Winmax.

Grafik/färgerInga speciella krav på skärminställ-ningar.

120

Färginställningar. Ska man användafärgfotografier bör skärmen vara in-ställd för lägst Highcolor.

Bildhantering

Bildbank(er). Nej.

Importera/länka till bilder? Ja. Närman länkar till en bild får man fråganom man vill kopiera bilden till ettresursbibliotek eller till programmetskatalog. Svarar man att man vill detsparas bilden i den nya katalogen ibmp-format, oberoende av vilket formatden ursprungliga bilden hade.

Bildformat. bmp, gif, jpg, pcx, tif ochwmf.

Klippa/klistra? Nej.

Bild synlig när man söker? Ja, man kanse hur bilden ser ut i rutan innan mantrycker på OK.

Bildredigering i programmet? Nej.

Koppling bild/text. Om man har bådebild och text i samma ruta visas textenmitt i rutan och skymmer bilden. Mankan ha två rutor jämte varandra somutför samma sak – en med text och enmed bild.

Koppling bild/innehåll. När man väl-jer en ruta kan den skicka en text-sträng, en mushändelse, ett kom-

mando, en bild eller spela upp en bild,ljud eller videofil.

Hur hanterar programmet bilder? Mankan välja om de ska skalas om för attfylla rutan eller inte.

Övrigt:

SidorAntal sidor: Obegränsat.

Antal rutor. 5x4, 16x8, 16x16, 64x64eller inget rutnät alls.

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Obegränsat.

Fri placering av rutorna på sidan? Ja.

Fri placering av innehåll i rutorna? Ja.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Ja.

Bakgrundsbild? Ja.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Ja, om man väljer attanvända programmet tillsammans medett externt program, t.ex. Word.

Meddelanderad. Inte i programmet,men man kan kombinera det med ettexternt ordbehandlingsprogram.

Placering av meddelanderad. Man börkunna placera de båda program-fönstren fritt i förhållande till varan-dra.

Länkar. Man kan länka fritt mellan deolika sidorna.

Övrigt.

SkrivaProgrammet i sig innehåller ingetordbehandlingsprogram eller medde-landerad. Det är dock möjligt att an-

121

vända programmet tillsammans medett externt ordbehandlingsprogram, tillexempel Word. Det är om man gör detsom nedanstående gäller.

Skriva text. Ja (men inte samtidigt bild)

Skriva bild. Ja (men inte samtidigttext).

Max antal bilder på skrivraden. Berorpå bildernas storlek.

Redigera. Ja, man kan skicka redige-ringskommandon från Winmax tillWord.

Kan man spara det man skrivit? Ja,man kan spara i Word.

Kan användaren själv spara? Ja, omman skickar sådana kommandon frånWinmax.

Växla mellan tala/skriva? Ja.

UtskriftDetta gäller också under förutsättningatt man använder programmet tillsam-mans med Word.

Utskrift av text. Ja.

Utskrift av bild. Ja.

Utskrift av text + bild. Ja, (men mankan inte skriva dem samtidigt i ordbe-handlingsprogrammet.)

Utskrift av tavla. Ja, detta kan mangöra från Winmax.

SpecialfunktionerGrammatik. Nej.

Omgivningskontroll. Ja.

Starta program. Ja.

Sekvenser. Nej.

Speciellt för detta program.

Eftersom Intercept Winmax ursprung-

ligen är ett program för styrplatta, kanman använda alla de tillämpningarman skapar i programmet till det också.Man kan skriva ut samma bild somman använder att peka på på skärmenför att använda den som överlägg på enextern styrplatta. I Winmax kan mananvända en bakgrundsbild och göra allatryckytor genomskinliga. Man kanockså ha synliga bilder eller text överbakgrundsbilden. Winmax hanterarmånga bildformat och också multime-diafiler. Det går att skicka en stormängd olika kommandon från pro-grammet. Detta ger många möjligheter,men kräver också stor datorvana för attprogrammet ska kunna användas fulltut.

Övrigt.

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Man måste kopiera alla filer somanvänts, inklusive bilder, ljud och ev.multimediafiler och placera dem isamma kataloger på den nya datornshårddisk.

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Man använder olika program för attanvända och redigera programmet.

Färdiga tillämpningarNej.

Hur lätthanterligt?Det kan vara ganska lätt om man inteöverväldigas av alla möjligheter. Detkan också bli krångligt om man vill för-söka utnyttja alla finesserna.

SpråkNorska.

ManualDet finns en inte helt lättläst manualpå svenska.

122

Ev. hårdvarulösningProgrammet säljs också tillsammansmed en liten, lätt pekdator som kallasWinmax 6642.

ProducentDaisy

LeverantörFrölunda Data.

Övrigt

Winspeak 5.1.3

Winspeak är ett program för att kom-municera med symboler. Det fungerarmed talsyntes och inspelat ljud och mankan också skriva med symbolerna ochskriva ut det man har skrivit. Det in-går inga symbolbibliotek, men program-met kan hantera en stor mängd olikabildformat. Det går också att hanteraomgivningskontroll från programmet.

SystemkravPC med Windows 3.1, 95, 98 eller NT.(Det kommer en ny version som kom-mer att fungera med Windows 2000men inte 3.1.)

StyrsättMus. Ja. Med höger musknapp kommerman in i redigeringsläget.

Dwell. Ja.

Tangentbord. Ja. Man kan flytta sigmed piltangenterna och bekräfta medEnter eller mellanslag. Man har ocksådirekt tillgång till ruta 1-6 frånsiffertangenterna.

Kontakter. Ja, 1-2.

Inkoppling. Via Com-porten. Anslut-ningskabel följer med. Man kan ocksåanvända tangentbordet, men måsteändå specificera en Com-port.

123

Tangenter som användas vid scanning:Mellanslag och Enter alt. F11 och F12.

Inställning. Kan ställas in för automa-tisk scanning, hålla nere och stegaframåt. Scanningen kan antingen varalinjär, rad/kolumn, kolumn/rad ellersnabbscan. Det är svårt att veta vilkentid tidsinställningarna anger.

Auditiv avsökning. Ja.

Tal/LjudTalsyntes. Infovox 220, 230 och 330.

Inspelat tal – ljudfiler. Ja.

Inspelningsfunktion i programmet? Ja.

Multimediafiler: Nej, endast wav-filer.

Förhandslyssna innan man väljer? Ja.

Olika ljud för avsökning/aktivering?Ja. Avsökningen kan endast vara tal-syntes, när man väljer kan det vara an-tingen talsyntes eller inspelat tal.

Övrigt.

Grafik/färgerBildskärmen bör vara inställd för 640x 480 eller 800 x 600, då fyller program-met ut hela skärmen.

Färginställningar Man kan ställa invalfri bakgrundsfärg för varje ruta, förmeningsfältet och för särskilda funktio-ner. Varje ruta som länkar till en an-nan sida kan till exempel automatisktfå en viss bakgrundsfärg.

BildhanteringBildbank(er). Ingår inte.

Importera/länka till bilder. Ja. Det ver-kar som om programmet sparar en ko-pia av bildfilen i Winspeak, i den fil somsparar innehållet i varje sida.

Format: wmf, pcx, tif, dcx, bmp, tga, eps,wpg, dib, gif, img, jpg, ico.

Klippa/klistra? Endast inom program-met. Det går inte att klistra in en filsom kopierats från ett annat program.

Bild synlig när man söker? Ja.

Bildredigering i programmet? Nej. Medprogrammet följer en ikon-editor, menden fungerar helt separat.

Koppling bild/text. Varje ruta kan inne-hålla bild och text, bara bild eller baratext. Textstorleken ställs in för alla ru-tor samtidigt, likaså om bilden ska varastor eller liten.

Koppling bild/innehåll. Varje ruta kanha en text, en annan talad prompt ochett tredje skrivet och talat meddelande.Man kan också för varje ruta bestämmavilka funktioner den ska ha. Varje rutakan ha flera.

Övrigt: Programmet skalar om bilderoch gör dem fyrkantiga. Man kan ge ru-torna ett 3D-liknande utseende om manvill.

SidorAntal sidor: Obegränsat

Antal rutor. 1x2, 2x2, 2x3, 3x4, 4x6, 5x7,6x8, 7x9, 8x12

Max antal bilder, rader, kolumner, ni-våer. Mellan 2 - 96 rutor.

Fri placering av rutorna på sidan? Nej.

124

Fri placering av innehåll i rutorna? Ja.Fast när man skapar en ny sida görsautomatiskt övre, vänstra rutan tilllänk tillbaka till föregående sida, mendet går att ändra.

Kan olika sidor innehålla olika antalrutor? Ja.

Kan samma sida innehålla olika storarutor? Nej.

Kan man ha en bakgrundsbild på si-dan? Nej.

Finns det en meddelanderad? Ja.

Placering av meddelanderad. Översteller underst.

Kan samma ruta innehålla tala/spelaljud, skicka till meddelanderad och gåtill annan sida? Ja.

Länkar. Man kan länka fritt mellan si-dorna.

Övrigt. Man kan ställa in max antalrutor för varje användare. Det går se-dan inte att skapa fler rutor än den in-ställningen medger.

SkrivaMan kan skicka innehållet i en ruta tillskrivraden. Man kan välja om man villskicka bara bilden, bara texten ellerbåde och.

Skriva text. Ja, ordbilder

Skriva bild. Ja.

Max antal bilder på skrivraden: 24.

Redigera. Ta bort sista symbolen/ordeteller hela meningen.

Kan man spara det man skrivit? Ja,automatiskt om man valt en inställningför användaren som heter ”skriv ut se-nare”. Då sparas det man skrivit auto-matiskt i en fil som kan skrivas ut se-nare med programmet Picom som finns

i samma mapp som Winspeak.

Kan användaren själv spara? Inte med-vetet.

Övrigt. När man skriver kan meningenbli max 24 bilder lång. Genom att väljafunktionen ”meningsöversikt” kan manse alla 24 bilderna. Hur många mankan se utan att välja denna funktionberor hur många rutor som visas på si-dan.

UtskriftUtskrift av endast text. Ja, om man en-dast skickat text till meningsfältet.

Utskrift av endast bild. Ja, om manendast skickat bilder till meningsfältet.

Utskrift av text + bild. Ja, om manskickat både text och bild till menings-fältet.

Utskrift av tavla. Nej.

SpecialfunktionerGrammatik. Nej.

Omgivningskontroll. Ja.

Starta program. Nej.

Sekvenser. Nej.

Speciellt för detta program. Winspeakär ett av de få program som accepterarbilder i tif-format. Symbolsystemet PickN¥stick finns t.ex. endast i detta for -mat. Till skillnad från många andraprogram påverkar ändringar avteckenstorlek, bildstorlek, bakgrunds-färg m.m. en hel eller alla sidor, intebara en enskild ruta. Detta innebärbåde begränsningar i frihet och bety-dande tidsbesparingar. Det finns vissamöjligheter att scanna in bilder direktfrån Winspeak.

Övrigt.

125

ÅteranvändningHur spara/kopiera till andra använ-dare? Man kan kopiera de filer mangjort för de olika sidorna och föra överdem på en annan dator som harWinspeak. Allt sidan innehåller sparasi en fil.

SäkerhetHur undvika oavsiktliga ändringar?Inifrån Winspeak kan man göra kopiorav sidorna som kan sparas somsäkerhetskopior.

Färdiga tillämpningarNej. Finns bara en mycket basal grund-uppsättning med exempel.

Hur lätthanterligt?Ganska lätt att använda.

SpråkSvenska.

ManualDet finns en utförlig manual påsvenska.

Ev. hårdvarulösningNej.

ProducentSensory Software International Ltd.

LeverantörGewa AB

Övrigt

126

BILAGA 3

Intressanta länkarInternetadresser kring styrsätt ochkommunikationshjälpmedel

Adresser till information omstyrsätt:Ögonstyrning allmänt;http://ibs.derby.ac.uk/emed/

Eyegaze ögonstyrningwww.eyegaze.com

Quick Glance ögonstyrningwww.eyetechds.com.

VisionKey ögonstyrningwww.eyecan.ca

EyeWare ögonstyrningwww.assistivetech.com

ion ögonstyrning; www.eyecontrol.com

ECT ögonstyrning; www.ect.nu

Cyberlink www.brainfingers.com/cyberlink.htm

Dragon Dictate;www.dragonsystems.com/

Gestigenkänning; www.cybernet.com/~ccohen/gesture.html

Adresser till hjälpmedelsfirmor:AbleNet; www.ablenetinc.com

Intellitools; www.intellitools.com

Don Johnston; www.donjohnston.com/

Prentke Romich Company;www.prentrom.com

Mayer-Jonsson; www.mayer-johnson.com

Words+; www.words-plus.com

Madenta; www.madentec.com

Adresser till andra center medinformation och länkar:Trace Centre University of Wisconsin;www.trace.wisc.edu/

ACE Centre; www.ace-centre.org.uk/

CALL Centre;callcentre.education.ed.ac.uk/

Sunnaas; www.suite.sunnaas.no/Hjelpemidler/produkter.htm

Hjälpmedelsinstitutet; www.hi.se/

Blissymbolics Communication Inter-national http://home.istar.ca/~bci

University of Cambridge (gestigenkän-ning);www-rehab.eng.cam.ac.uk/

Vrepar. Virtual reality in medicin andpsychology; www.psicologia.net/

Adresser till andra webbsidormed länkar med information:Closing the Gap;www.closingthegap.com/

The Alliance for Technology Access(ATA); /www.ataccess.org/

Assistive Technologyhttp://merlin.capcollege.bc.ca/saraw/assistiv.htm

The Mouse List; www.setbc.org/mouselist/mouselinks.html

Abledata; www.abledata.com/

CSUN-konferens; www.csun.edu/cod/

Zygo Industries; www.zygo-usa.com/

The Adaptive Technology ResourceCentre; www.utoronto.ca/atrc/

127

Återförsäljare

AnyCom ABProdukter: Bl.a. Winbliss

Adress: AnyCom AB,

Flundrevägen 26, 296 72 Yngsjö

Tel: 044-231980

Fax: 044-231981

E-post: info@anycom.se

Webbadress: www.anycom.se/Products/WinBliss/

Boden Rehab ABProdukter: Bl.a. Dynamo, Dynasyms,Programsnickaren, Rolltalk

Adress: Boden Rehab AB, Industri-vägen 12, 961 68 Boden

Tel: 0921-187 69

Fax: 0921-504 79

E-post: info@bodenrehab.se

Webbadress: www.bodenrehab.se

Frölunda Data ABProdukter: Bl.a. Winmax

Adress: Frölunda Data AB,

Box 4078, 426 04 Västra Frölunda

Tel: 031-29 50 06

Fax: 031-69 40 10

E-post: info@frolundadata.se

Webbadress: www.frolundadata.se

Gewa ABProdukter: Bl.a. Pick’N Stick, PCS-sym-boler i gif-format, Winspeak

Adress: Gewa AB, Box 92,

191 22 Sollentuna

Tel: 08-92 01 25

Fax: 08-35 18 74

E-post: gewa.ab@gewa.se

Hargdata ABProdukter: Bl.a. Clicker 3, Widgit Sym-bolskrift

Adress: Hargdata AB, Östra Harg Torp-ängen, 585 91 Linköping

Tel: 013-712 70

Fax: 013-712 70

E-post: office@hargdata.e.se

Nilbild ABProdukter: Bl.a. Nilbild, Bilder att talamed

Adress: Nilbild AB,

Skutuddsvägen 59, 791 46 Falun

Tel: 023-320 95

Fax: 023-320 95

E-post: nilbild@nilbild.se

Webbadress: www.nilbild.se

128

RehabCenter ABProdukter: Bl.a. Boardmaker, PCS-symboler i wmf-format, Mind Express,Speaking Dynamically Pro.

Adress: RehabCenter AB,

Enhagsvägen 18, 187 40 Täby

Tel: 08-768 25 00

Fax: 08-792 49 49

E-post: stefan@rehab.pi.se

SIH LäromedelProdukter: Bl.a. Audioscan, BildbasPictogram, Bliss för Windows, Clicker3, Winbliss.

Adress: SIH Läromedel Försäljning,Nygatan 18 -20,

903 27 Umeå

Tel: 090-23 23 00

Fax: 090-13 75 30

E-post: order@sih.se

Webbadress: www.sih.se

Words+ Europe ASProdukter: Bl.a. Talking Screen

Adress: Words+ Europe AS

Rehabsenteret,

N-1450 Nesoddtangen, Norge

Tel: 0526-600 40

Norge: +47 6691 8811

Fax: +47 6691 8614

E-post: wordsplus.europe@os.telia.no