Biblioteksperspektivet
för e-böckerSödertörns högskola
8 december 2011
Elisabet Fornellvirtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek
När kommer boomen?
• Intresse
•Mediebärare
• Aktörer
• Vettiga format, epub 3 etc
•Rimlig svårighetsgrad
Förutsättningar
E-medier på bibliotek
•Forskningsbibliotek (universitet, högskolor etc)
•Folkbibliotek
•(Specialbibliotek)
Kan man låna e-böcker?
•Rent tekniskt lånar man inte
•Egentligen en kopia
•Gör det biblioteken till fildelare?
•Tekniska begränsningar som ger tex 28 dagar ”lånetid”, tillgång
Forskningsbibliotek• 75% av mediebudget digitala medier - främst e-tidskrifter, men
även e-böcker
• främst utländskt
•< 1000 svenska kursböcker
• dålig sök-> hittas inte
• ingen bra affärsmodell
• lärosätets eget material?
• open access (främst artiklar, en del böcker)
Folkbibliotek: aktörer•Elib - ägs av Bonnier, Norstedts,
Piratförlaget och Natur och Kultur
•Publit - samarbetar med Elib
•Förlagett - mediejukeboxen
•Ebrary
•Ebsco
•Overdrive?
Utlåningsmodeller
•Elib-modellen (utlåningsmodellen)
•Overdrive -förvärvsmodellen
•Big deals - prenumerationsmodellen
•Låntagarmodellen
•Spotifymodellen
Elib-modellen•Nästan alla svenska
bibliotek+några nordiska
•Obegränsat antal utlån
• Kostnad (för biblioteket) per utlån ca 20 kr
• Komplicerat ladda ner
• Biblioteken kan inte förutse kostnader
Overdrive/förvärvsmodellen• Som fysisk utlåning
• En licens/titel och låntagare i taget
•Man får köa för digitala böcker
• Aktörer: Overdrive, Ebsco, MyiLibrary, Ebrary
Big deals /prenumerationsm
odell• Årlig avgift för biblioteket - baserat på antal låntagare
• Tillgång till hela beståndet
• Låna till flera samtidigt
• Bra för kurslitteratur
• Ebrary, MyiLibrary Ebsco
Låntagarmodellen• Anglosaxisk modell
•Databas med boktitlar
• Låntagare väljer titel->biblioteket väljer köp eller kortlån
• Begränsat antal lån
• Ebrary MyiLibrary EBL Ebsco Overdrive
Spotifymodellen•Ny spansk modell -
juni 2011.
• Strömmande
•Gratis med reklam
• Betalversion utan reklam
• Appar för IOS och Android
Andra länder: USA
• Kommit längst med e-böcker
•Utlån via Overdrive och förvärvsmodellen precis som fysiska
• Amazon i samarbete med Overdrive lån till Kindle. 11000 bibliotek
Andra länder: Storbritannien
•Också kommit långt inom e-böcker (Kobo erbjuder 2,2 miljoner köp-titlar)
• 25% av kommunerna lånar ut
• Vanligast med låntagarmodellen
Andra länder: Danmark
•Ny modell testas sedan oktober 2011
• eReolen (=e-bokhyllan)
• Kostar biblioteken14-18DKK/lån
•Ungefär som Elib
Stockholms stadsbibliotek, SSB
• 2001 försöksprojekt med Elib och Nacka
• 20 kr/utlån
• Samma modell fortfarande, börjar bli ohållbar
E-utlåningen 2001-2011
Men...
Utlåningen på SSB 2010
1,3%!
Zlataneffekten
Problemområden
•På folkbiblioteken
•På forskningsbiblioteken
•Bokutgivningen i allmänhet
Folkbibliotek: problem
•Utbudet, bara 1,3% av SSB som ebok
•Kostnader: +100% sedan 2010
•Karens (från förlagen)
•31% undanhålls
•DRM, begränsningar och tillgänglighet
•Inget urval, köps i paket
•Fria e-böcker hanteras inte alls
Folkbibliotek: problem forts.
• Aktörerna står emot varandra
• Biblioteken missnöjda med dagens lösning, vill ha mer flexibla lösningar
• Biblioteken vill erbjuda e-böcker med alla möjlighter
• Förlagen vill har fler begränsande Overdrive-lösningar
• Förlagen vill inte att folk vänjer sig vid att läsa e-böcker gratis via biblioteken
Forskningsbiblioteken: problem
•Olika plattformar, olika villkor: svårt hitta lösningar för nedladdning, utskrifter
•Stora summor för avtal e-resurser, samtidigt stor mängd tryckta böcker
•Inga strategier för svensk kurslitteratur
•Hur hantera fria medier?
•Hur lagra lärosätets eget material?
Bokutgivningen
•Få svenska titlar
•Liten efterfrågan, små marginaler -> liten produktion
•Nya romaner ges ut men inte äldre litteratur, den så kallade backlisten
Få titlar
•10, 5 miljoner svensktalande och 4000 e-bokstitlar
•400 miljoner engelsktalande, 1 miljard engelskläsande och 2,2 miljoner ebokstitlar
Vad gör vi åt det här?
•Utvecklar det digitala biblioteket
•Publicerar egna titlar
•Bidrar till opinionsbildning
Digitalisering•Förlag - nya böcker
•Forskningsbibliotek
•Folkbibliotek, bara SSB
•Projekt Runeberg, Projekt Gutenberg
•Litteraturbanken
•Google book search
SSB:s egen utgivning
Egen e-boksproduktion
•Samarbete med Publit
•Skanning: 1000 kronor
•OCR-bearbetning, Epubformatering: 3500 kronor
Utlåningsformat
Epub vanligast, men
•Topp i oktober för e-böcker i pdf
•Tranströmereffekten
•25 tryckta ex, 23 beställda
•133 fysiska lån, 344 e-lån
Opinionsbildning
•Public service: uppdrag att vara en arena för demokrati och medborgardeltagande
•Vad händer om man inte kan nå e-böckerna hos oss för att förlagen inte vill?
•För tryckta svenska böcker finns pliktleveranslagar: alla ska till KB
•Lagförslag om pliktleverans av e-material
Framtiden?•Vad betyder detta för biblioteken?
Ingen vet
•Medielandskapet förändras raskt för alla: tidningar, tv, radio, bokbranschen, bibliotek
•Flera utredningar på gång, bland annat litteraturutredningen
•E-boksutredningen klar i oktober 2011
E-boksutredningen
•Många frågor att lösa
•Saknas struktur för utveckling av e-boken
•Tekniken fortfarande ny, men det löser sig
•Tillgången till titlar problem
•Hur ska biblioteken tillgängliggöra fria e-böcker
•KOns
E-boksutredningen tror
•Konsumenterna driver på ökat utbud
•Telecom-företag ger sig in på marknaden
•Ökad efterfrågan - > mer intressant digitalisera äldre material
•Omfördelning av resurser från tryckt till e-
•Nya läromedel i skolan, online och e-
•Man hittar strategier för att hantera fria e-
E-boksutredningen
om struktur•Kritisk massa av titlar (backlist) viktigt
•Nya flexibla affärsmodeller behövs
•Standardformat och standardläsare behövs
•Bibliotekens roll ÄR viktig och måste utformas (jfr bidrag till subventionerade tidskriftslicenser 1998-2002)
E-boksutredningenom struktur forts.
•Folkbiblioteken behöver struktureras om och hitta ny roll
•Specialbibliotekens unika samlingar behöver digitaliseras
•Utvecklingen av e-läromedel måste följas
Kungliga biblioteket
•Numera nytt uppdrag även folkbibliotek
•Kan skapa förutsättningar för möten
•Kan bidra med kompetens inom konsortiebildning
•Kan stimulera digitalisering
•Kan tillhandahålla samlad katalo över e-
•Kan främja och samordna open access publicering
• E-boksutredningenhttp://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/Eboksutredningen.pdff
• Pelle Snickarshttp://www.svd.se/kultur/understrecket/biblioteken-sitter-fast-i-en-ravsax_6488902.svd
• http://www.kb.se/plikt/Eplikt/
• http://www.nytimes.com/2011/03/15/business/media/15libraries.html?_r=3&emc=eta1
• Biblioteksbladet sidan 25http://www.biblioteksforeningen.org.test.levonline.com/bbl/bbl2010/Biblioteksbladet_nr10_2010.pdf
• http://www.dn.se/kultur-noje/staden-slapper-myrdals-verk
• Svensk bokhandeln nr 4, 2011. Ett uppslag finns att läsa på nätet: http://www.mypaper.se/show/svb/show.asp?pid=345339750266619&page=18
• http://www.publit.se/cms/2010/12/17/e-bocker-pa-biblioteken-en-mojlig-dromlosning/
• http://www.svb.se/nyheter/bibliotek-satsar-p%C3%A5-digitala-b%C3%B6cker
• http://www.svd.se/kultur/litteratur/zlatanfebern-tar-alla-pengar_6683528.svd
• Rasmus Fleischer Boken och Biblioteket (i två volymer)
• http://www.svd.se/naringsliv/de-vill-fa-oss-att-lasa-digitalt_6486238.svd
Läsa mer