![Page 1: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/1.jpg)
Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer
Folkhälsovetenskapens utveckling
Onsdag 15/9
![Page 2: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/2.jpg)
15 september 2010Namn Efternamn 2
Vad är hälsa?
” Hälsa ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och inte bara
frånvaro av sjukdom” (WHO 1948).
![Page 3: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/3.jpg)
Enligt WHO:s definition:
• bör hälsa vara en fundamental rättighet för alla människor,
oberoende av religion eller politiska åsikter;
• tydligt betonar att både fysiska, psykiska och sociala faktorer har
betydelse för att komma tillrätta med ojämlikhet vad beträffar
hälsan;
• markera att sådana faktorer som boende, arbetsliv, ekonomiska
möjligheter och socialt nätverk har betydelse för att minska
ohälsa.
15 september 2010Namn Efternamn 3
![Page 4: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/4.jpg)
Ojämlikhet
• Ojämlikhet refererar till skillnader i ekonomisk fördelning,
inkomster, social status eller makt.
• Begreppet avser typiskt sett ojämlikhet mellan individer och
grupper inom ett samhälle, men kan även avse ojämlikhet mellan
nationer.
15 september 2010Namn Efternamn 4
![Page 5: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/5.jpg)
Jämlikhet i hälsa”avsaknad av systematiska och potentiellt
påverkbara skillnader i en eller flera av
hälsans aspekter som finns mellan olika
befolkningar eller befolkningsgrupper,
befolkningsgrupper, definierade socialt,
ekonomiskt, geografiskt eller efter kön”.
* Definitionen av jämlikhet kräver att
avsaknaden av skillnaderna är systematiska;
* Systematisk här innebär att skillnaderna har
påvisats i upprepade undersökningar som
genomförts i olika jämförbara grupper av
människor.
15 september 2010Namn Efternamn5
Ojämlikhet i hälsa (inequalities)•Begreppet ojämlikhet syftar på skillnader som är onödiga, som skulle kunna undgås, och som ses som orättvisaoch orättfärdiga;
•Ojämlikheterna lägga till missgynnade grupper i ytterligare nackdel med avseende på hälsa, minskande möjligheter att vara friska;
•Ojämlikhet i hälsa är mätbara skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper beroende på socioekonomisk ställning, geografiskt område, ålder, funktionshinder, kön eller etnisk grupp.
![Page 6: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/6.jpg)
� * Jämlikhet i hälsa kan gälla olika aspekter av hälsa:
� - förekomst av dödlighet,- sjukdomar, - upplevd hälsa och skador, - förekomst av bestämningsfaktorer(exempelvis fysisk aktivitet), och - konsekvenser av sjukdom (exempelvisfunktionsnedsättning och sjukpensionering).
�
* Jämlikhet i hälsa innebär lika möjligheter att friska, för alla befolkningsgrupper.
�
* Definitionen utgår från begreppet ”jämlikhet” som en översättning av engelskans ”Equity”;* ”Equity” kan även översättas som ”rättvisa”;
�
* Begreppet har en uppenbar moralisk innebörd (om ett förhållande är ”orättvist” finns en uppmaning till handling).
15 september 2010Namn Efternamn6
![Page 7: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/7.jpg)
Engelskt definition:
“Health inequities are differences in health that are unfair and unjust,
avoidable and unnecessary ” (i.e. they are neither inevitable nor
irremediable), and which systematically burden populations rendered
vulnerable by underlying social structures and political, economic and legal
Institutions).
– Whitehead 1992.
15 september 2010Namn Efternamn 7
![Page 8: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/8.jpg)
• Ojämlikhet systematiskt sättar människogrupper som redan är socialt
missgynnade (fattiga, kvinnor och/eller medlemmar av en etnisk, ras eller
religiös grupp) på ytterligare negativa effekter med avseende på deras
hälsa.
• Det föreligger stora skillnader i hälsa mellan människor (olika kön, olika
etniska grupper, kultur, sexuell läggning, mellan olika åldersgrupper,
mellan personer som lider av psykiska problem eller inlärningssvårigheter
och övriga befolkningen); mellan olika socioekonomiska grupper; mellan
länder, mellan regioner; samt inom länder, och inom regioner.
• Ur ett folkhälsoperspektiv är det väldigt viktig att forskningen identifiera
sociala och andra skillnader i hälsa, såsom den försöker förklara dessa
skillnader, och kan bidrar med kunskapsbaserad information om hur dessa
sociala riskförhållanden ska kunna förebyggas och undvikas! 15 september 2010
Namn Efternamn
8
![Page 9: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/9.jpg)
Ojämlikhet i hälsa mellan regioner
15 september 2010Namn Efternamn 9
![Page 10: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/10.jpg)
Ojämlikhet i hälsa mellan regioner forts.
15 september 2010Namn Efternamn 10
• Ojämlikhet i hälsa föreligger mellan och inom olika regioner i världen;• Ojämlikheten kvarstår och fortsätter att öka i många fall;• Barnadödligheten per 1000 levandefödda:
1990 2006• SSA 19% 50% • Väst + Cent Afrika 10% 30%• Öst + Cent Afrika More than
doubled•Centralafrika 187 193•Västafrika 215 183•Nordafrika 40 17
•Barnadödligheten i Mali 238/1000 levande födda, 105/1000 i Kenya, och 33/1000 levande födda i Vietnam.• Skillnaderna ökar;• Spädbarnsdödligheten var 180/1000 levande födda i Afrika söder om Sahara i 1990 och 9/1000 levande födda i industriländerna (en 20-faldig skillnad).
![Page 11: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/11.jpg)
15 september 2010Namn Efternamn 11
![Page 12: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/12.jpg)
• Minskningstakten i barnadödligheten har visat tecken på avmattning i olika regioner i världen;
• stort har samband med smittsamma sjukdomar, särskilt akuta luftvägsinfektioner och diarré, ekonomisk nedgång, hiv / aids-epidemin, ökning av läkemedelsresistenta malaria låga nivåer av vaccinationstäckning mot barnsjukdomar och väpnade konflikter i flera länder
15 september 2010Namn Efternamn 12
![Page 13: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/13.jpg)
Ojämlikhet i hälsa mellan länder
• Den största variationen finns mellan moderna välfärdsstater och vissa utvecklingsländer;
• Medellivslängden är ett av de mest använda måtten på hur folkhälsan utvecklas och det används ofta när man jämför olika länder;
• Medellivslängden är ett av de mest använda måtten på hur folkhälsan utvecklas;
• Medellivslängden är hög för män i Sverige ur en internationell perspektiv;
• Svenska kvinnor ligger således inte lika bra till som männen.
15 september 2010Namn Efternamn 13
![Page 14: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/14.jpg)
Ojämlikhet i hälsa mellan länder forts.
• Dödligheten är högre bland kvinnor i åldern 60–74 år i Sverige än i flertalet av de
europeiska länderna;
• Bland yngre kvinnor är dödligheten däremot bland de lägsta;
• En viktig anledning är att svenska kvinnor som idag är medelålders och äldre har
rökt i högre utsträckning än vad kvinnor gjort i de flesta andra länder;
• Det beror på att rökning bland kvinnor blev vanligt förhållandevis tidigt i Sverige;
• Idag röker svenska kvinnor i ungefär samma utsträckning som kvinnor i de flesta
europeiska länder;
• Män röker i betydligt mindre utsträckning än europagenomsnittet;
• Nu minskar andelen rökare bland kvinnor i Sverige samtidigt som rökning blivit
vanligt bland kvinnor även i de andra länderna;
• Detta innebära att svenska kvinnors medellivslängd kommer att öka mer än i många
andra europeiska länder framöver.
![Page 15: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/15.jpg)
Ojämlikhet i hälsa mellan socioekonomiska grupper
15 september 2010Namn Efternamn 15
• Betydande skillnader i hälsa finns ävenmellan olika socioekonomiska grupper;
• Barnadödlighet varierar enligt socioekonomiska femtedelen (quintiles)mellan länder (4 länder i detta
exempel);
• Inom länder är barnadödligheten störst bland de fattigaste hushållen;
• Här finns också en social gradient: ju högre socioekonomisk nivå i hushålletdesto lägre dödlighet;
![Page 16: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/16.jpg)
Utbildning och risken för tidig död **Den höjda utbildningsnivån är sannolikt en viktig orsak till den ökande medellivslängden.* Bland både män och kvinnor är dödsrisken nästan dubbelt så stor i åldern 30–74 år bland personer med enbart grundskola jämfört med personer med eftergymnasial utbildning;* I samtliga utbildningsgrupper har kvinnor en lägre dödsrisk än män, när man jämför kvinnor och män från samma utbildningsgrupp;* Däremot har kvinnor med grundskoleutbildning en högre dödsrisk än män med eftergymnasial utbildning;* Det är bara bland kvinnor med eftergymnasial utbildning som dödligheten bland kvinnor har minskat i någon större utsträckning de senaste femton åren i åldern 30–74 år:* Bland män minskar dödligheten i alla utbildningsgrupperna
15 september 2010Namn Efternamn 16
![Page 17: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/17.jpg)
Orsakerna till ojämlikhet i hälsa
• Orsakerna till ojämlikhet i hälsa är komplexa;
• En viktig orsak är socialt betingade hälsoskillnader såsom livsstilsfaktorer
(rökning, kost, motion mm), och även bredare faktorer som fattigdom, bostäder
och utbildning.
15 september 2010Namn Efternamn 17
![Page 18: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/18.jpg)
Varför minska ojämlikheter i hälsa?
1. Ojämlikheter i hälsa är moraliskt oförsvarbart;
2. Vinster för andra i befolkningen än de som har den sämsta hälsan, en "Spill over"
effekt;
3. Ojämlikheten kan till stor del undvikas;
4. Ekonomiska ojämlikheter är inte en tillfällighet (följd av beslut som fattats av
samhället på frågor som påverkar hälsa och välfärd);
5. Kostnadseffektiva åtgärder till stor del finns. Att minska ojämlikheter i vissa fall
kan leda till bättre hälsoresultat än vad som kan uppnås genom liknande utgifter
på
annat håll;
6. Ojämlikhet kan leda till social instabilitet;
7. Möjliggöra för folk att uppnå andra mål i livet.15 september 2010Namn Efternamn
18
![Page 19: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/19.jpg)
• Varför mäta ojämlikhet i hälsa?
Det finns många skäl till att mäta ojämlikhet i hälsa.
1. För att beskriva fördelning av ohälsa som fenomen, utan någon knytning till
åtgärder;
2. Att beskriva fördelningen med avsikt att förstå dess orsaker;
3. Att mäta utveckling av jämlikheten i hälsa över tid för att klargöra om jämlikhet i
hälsa, sett som politiskt mål, är på väg att uppnås eller inte. • Indelning av befolkningen i grupper* Det första kännetecknet av social position är det systematiska mönstret av skillnader i
hälsa;
* Sjuklighet och dödlighet ökar med minskad social position;
* Indelningen brukar främst göras efter mått på
- social position,
- kön,
- ålder,
- etnicitet och
- efter geografiskt område för bostaden. 15 september 2010
Namn Efternamn
19
![Page 20: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/20.jpg)
* Dessa mått är delvis beroende av varandra.
* Vidare kan hälsoeffekterna av tillhörighet till en typ av kategori påverkas av
tillhörigheten till en annan typ av kategori.
* Exempelvis kan hälsoeffekterna av låg social position, i kombination med bostad
i
ett socialt utsatt område, vara större än effekten av dessa aspekter behandlade
var
och en för sig.
• Det finns sociala hierarkier i alla samhällen inom vilka ekonomiska och sociala resurser är ojämnt fördelade på ett sätt som inkräktar på människors frihet att leva det liv de värdesätter;
• Detta i sin tur har en betydande inverkan på hälsan och dess fördelning i samhället;
• Ojämlikhet i hälsa är mätbara skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper beroende på socioekonomisk ställning, geografiskt område, ålder, funktionshinder, kön eller etnisk grupp, och systematiskt sätta grupper av människor som redan är socialt missgynnade (fattiga, kvinnor och / eller medlemmar av en etnisk, ras eller religiös grupp) på ytterligare negativa effekter när det gäller deras hälsa;
15 september 2010Namn Efternamn 20
![Page 21: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/21.jpg)
15 september 2010Namn Efternamn 21
![Page 22: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/22.jpg)
* Whitehead konstaterade att vilka skillnader i hälsa som kan anses vara ofrånkomliga och oundvikliga och vilka som kan sägas vara onödiga och orättvisa att variera med tid och plats.
* Hon lade fram 6 allmänna bestämningsfaktorer för skillnader i hälsa
1. Fysiska och biologiska variationer [skillnader, ej ojämlikheter];
2. Hälsoskadliga beteende (fritt informerat val) [skillnader, ej ojämlikheter];
3. Övergående fördel i hälsa av en grupp jämfört med en annan grupp när denna grupp är
först med att anta ett hälsofrämjande beteende (så länge som andra grupper har möjlighet att
komma i kapp ganska snart) [skillnader, ej ojämlikheter];
4. Hälsoskadliga beteende (med stränga restriktioner i val av livsstil)[onödig och orättvis, och
därmed ojämlikheter];
5. Exponering för ohälsosamma, stressigt levnads- och arbetsvillkor [onödig och orättvis, och
därmed ojämlikheter];
6. Otillräcklig tillgång till grundläggande hälsotjänster och andra offentliga tjänster
15 september 2010Namn Efternamn 22
![Page 23: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/23.jpg)
• Den allmänna uppfattningen är att skillnader i hälsa i samband med biologisk variation, fritt informerat val och övergående hälsorelaterade fördelar när det antar ett hälsofrämjande beteende (faktorerna i kategorierna 1, 2 och 3) är mindre benägna att vara oundvikliga eller rättvist ojämlikhet i hälsa (inequalities).
• Skillnader som härrör från faktorer där enskilda personer har mindre valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och 6) är mer sannolikt att betraktas som onödig och orättvis, och därmed ojämlikheter (inequities).
Exempel:
* Skillnader i hälsa mellan gamla och unga, män och kvinnor;
* Högre incidens av osteoporos hos äldre kvinnor jämfört med äldre män;
Dessa kan hänföras till naturliga åldrandet hos människor och biologiska
skillnader mellan män och kvinnor (skillnader i hälsa som är "oundviklig" och
därför inte orättvisa – Inequalities)
15 september 2010Namn Efternamn 23
![Page 24: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/24.jpg)
Paus !
15 september 2010Namn Efternamn 24
![Page 25: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/25.jpg)
Hälsans Bestämningsfaktorer
”En mängd olika faktorer som påverka en individs hälsa”
• Faktorer som påverkar folkhälsan varierar över tid i takt med samhällsutvecklingen;
• Människors levnadsvanor (mat, tobak, alkohol, droger och fysisk aktivitet) har stor
betydelse för folkhälsa;
• Hälsan ser olika ut i olika grupper därför att levnadsvanor skiljer sig åt i olika grupper
(beroende på kön, ålder, utbildning och boendeförhållande);
• Människors livsstil är i stor utsträckning beroende av andra bestämningsfaktorer,
såsom kultur, sysselsättning, utbildning, inkomst samt sociala och grupprelaterade
nätverk;
• Ohälsosamma levnadsvanor har en tendens att finnas hos utsatta personer (t.ex.
lågutbildade, ekonomiska utsatta).
• Utsatta personer har en tendens att har fler än en ohälsosamma levnadsvanor15 september 2010Namn Efternamn 25
![Page 26: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/26.jpg)
Livsstilen = Levnadsvanor + livssituation
• Begreppet ”livsstil” beskiver hur de olika levnadsvanor visar sig, samt speglar
hur människor lever utifrån sin livssituation;
• Val av livsstil är styrt av:
� livslång erfarenhet
� samspel med andra
� självkänsla, samt
� vilket hälsofrämjande stöd från det omgivande samhället.
• Val av livsstil är inte ett fritt intellektuellt val av vanor!
Exempelvis:
Ensamstående mödrar med låg inkomst i förortsområden röker i helt annan omfattning
vs
Kvinnor med högre utbildning och en stödjande familjesituation i samma åldersgrupp.
15 september 2010Namn Efternamn 26
![Page 27: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/27.jpg)
• Hälsans bestämningsfaktorer utgår från faktorer i samhällen och människors
levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa (i stället för att utgå från
sjukdomar eller hälsoproblem);
• De nya svenska folkhälsomålen utgår helt från sådana bestämningsfaktorer (och
inte från att minska sjukdomsförekomst);
• Många av dessa faktorer, som påverkar befolkningens livsvillkor, ligger utanför
den enskilda människans kontroll;
• En bestämningsfaktor kan verka både som frisk-, skydds- och hälsofrämjande
faktor eller som riskfaktor.
• Denna modell visar att hälsans bestämningsfaktorer finns inom många
verksamhetsområden.
• Modellen visar också vilken bredd folkhälsoarbetet måste ha.
15 september 2010Namn Efternamn 27
![Page 28: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/28.jpg)
Fördelen med att formulera folkhälsomål i termer av bestämningsfaktorer
• Målen:
� blir åtkomliga för politiska beslut,
� kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser.
� sådana mål pekar på de hälsofrämjande och förebyggande möjligheterna.
� ställer även stora krav på att folkhälsoarbetet skall vara kunskapsbaserat.
� placerar huvuddelen av folkhälsoarbetet utanför sjukvården
15 september 2010Namn Efternamn 28
![Page 29: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/29.jpg)
• Den enskildes hälsa/ohälsa beror på:
� Ett nära samspel mellan individens:
- Arv/genetiskt uppsättning,
- Omgivande miljöfaktorer (stöd/påfrestningar),
- Livsstilen
- Hälso- och sjukvårdens resurser
• Hälsans bestämningsfaktorer och i vilken grad dessa är avgörande
för utfallet skiljer sig hos barn och hos vuxna individer.
15 september 2010Namn Efternamn 29
![Page 30: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/30.jpg)
Helhetsperspektiv på hälsans bestämningsfaktorer
15 september 2010Namn Efternamn 30
![Page 31: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/31.jpg)
Modellen (hjulmodell/ekologisk modell):
� Innehåller hälsans bestämningsfaktorer;
� Illustrera miljöns inverkan på hälsan;
� Betonar att flera faktorer vanligen samverkar för att påverka
människans hälsa;
� Ge en generell bild av de faktorer som påverkar människors hälsa
oberoende av var i livet eller i världen som individen befinner sig;
� Modellen måste beaktas och tolkas utifrån den målgrupp som är i
fokus.15 september 2010Namn Efternamn 31
![Page 32: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/32.jpg)
Modellen består av:
� En central kärna där individfaktorer såsom ålder kön och arv ryms;
� Runt denna har sedan lagts fyra olika nivåer/skikt med faktorer av
skilda slag:
� Samhälleliga och lokal nätverk;
�Levnadsvillkor och arbetsförhållande;
�Generella socioekonomiska kulturella; och
�Miljörelaterade faktorer
15 september 2010Namn Efternamn 32
![Page 33: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/33.jpg)
• Biologiska faktorer (arvet eller genetiken):
* Spelar stor roll för hälsa och sjukdom hos människor;
* Kan inte påverkas av människor;
* Spelar större roll för individens hälsa under uppväxten än under
vuxenlivet.
• Individuella livsstilsfaktorer:* Kostvanor;
* Motion;
* Alkohol/narkotika;
* Rökning,
* Sex/samlevnad
* Sömnvanor15 september 2010Namn Efternamn 33
![Page 34: Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och](https://reader033.vdocuments.mx/reader033/viewer/2022050109/5f46ca51dd5966046e61c15d/html5/thumbnails/34.jpg)
• Samhälleliga och lokal nätverk: * Individens tillgång till socialt stöd och sociala nätverk; samt
* Tillgången till stabila och starka nära relationer
• Levnadsvillkor och arbetsförhållande:
* Styr hur en persons levnadsvillkor ser ut, exempelvis:� tillgång till bra bostäder;
� god hälso- och sjukvård;
� säkert vatten och avlopp; samt
� ett hållbart jordbruk som ger god livsmedelsproduktion.
• Generella socioekonomiska kulturella och miljörelaterade faktorer:
* Övergripande sociala, kulturella, ekonomiska och miljörelaterade
faktorer t.ex. religion, kultur, natur, graden av jämställdhet, jämlikhet i
samhället, den nationella säkerheten.
15 september 2010Namn Efternamn 34