Download - Samspel alumni 2016
ETT MAGASIN FRÅN MDH - 2016
ALUMNI
ÅreTS ALuMn FÖRÄNDRARMÄNNISKORS LIV
gäSTFÖreLäSAre SOM GERTILLBAKA FOrSKning FÖR
FRAMTIDEN
DrÖMJOBBeT GENOMVFU
HäFTigT ATT VARAEXPERT
FJärrAn VYKORTFRÅN
2
SAMSPeL ALuMni är magasinet för dig som är alumn, det vill säga tidigare student på MDH. Här
kan du läsa om vad några av våra alumner gör idag, och få inspiration kring
hur du som alumn kan fortsätta din relation med oss!
MÄLARDALENS HÖGSKOLABox 325, 631 05 Eskilstuna, 016-15 36 00Box 883, 721 23 Västerås, 021-10 13 [email protected], www.mdh.se
Ansvarig utgivareVeronica Hedman
ProduktionMDH
TryckArkitektkopia
Upplaga2 000 ex. Utgiven april 2016
Intern redaktionAnni Rosenberg, Nina Ngo, Sofia Norling, Kristin Molander Våtz
SAMSPEL ALUMNI .................................................................................2
VÄRDEFULLT SAMSPEL ..........................................................................3
MDH ALUMNI - NOTISER ......................................................................3
ÅRETS ALUMN FÖRÄNDRAR MÄNNISKORS LIV ................................4
FORSKNING FÖR FRAMTIDEN ..............................................................6
HÄFTIGT ATT VARA EXPERT............. ......................................................7
HITTADE DRÖMJOBBET GENOM VFU .................................................8
GÄSTFÖRELÄSARE SOM VILL GE TILLBAKA .......................................9
VFU-STUDENTER UPPSKATTAS AV ARBETSGIVARE .............................9
DRIVEN DOKTORAND ........................................................................10
EXJOBB - EN MÖJLIGHET FÖR STUDENTER OCH ARBETSGIVARE .. 11
FRÅN STUDENT TILL EGEN FÖRETAGARE ..........................................12
ETT VYKORT FRÅN FJÄRRAN ..............................................................14
NOTISER ...............................................................................................15
INNEHÅLL
TACK TILL VÅR STUDENTREDAKTION!Magasinets innehåll och formgivning har till stor del producerats av studenter som läser första och andra året på informationsdesignsprogrammet inriktning textdesign, som en del i deras utbildning.
Bakre raden: Camilla Toth, Alida Alm, Jenny Rydén, Sara Bast, Sarah Larsson, Ronja Persson.Främre raden: Siiri Laitinen, Maria Waldekrantz.Ej på bild: Matilda Andreasson, Lucas Andersson, Lina Daun.
3
Sedan MDH startade 1977 har flera tusentals programstudenter tagit ut sin examen. Till exempel lämnar cirka 300 ekonomer, 300 sjuksköterskor, 200-
300 lärare samt närmare 200 ingenjörer högskolan varje år. Och fler blir det – just nu studerar cirka 14 000 studenter vid MDH. De allra flesta studenter
som lämnar högskolan, hela 84 procent, har arbete inom ett år efter examen.
För MDH är samverkan med det omgivande samhället av största vikt. Samproduktion är en av anledningarna
till att en högskola i Eskilstuna och Västerås etablerades och samproduktion är minst lika viktigt idag. MDH
har strategiska avtal med ABB, Bombardier, och Volvo Group, VEMM-avtalet med Vafab, Eskilstuna Energi
och Miljö och Mälarenergi samt Samhällskontraktet med Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget
Sörmland och Landstinget Västmanland. De är alla avtal som är viktiga för utvecklingen av MDH:s forskning
och utbildning.
Många alumner väljer att komma tillbaka till MDH på olika sätt. En del väljer att gå en påbyggnads utbildning
eller att bli doktorander. Andra blir mentorer, medverkar i branschråd eller håller gästföreläsningar. Det är värde-
fullt och mycket uppskattat och bidrar till att MDH kan fortsätta förse regionen, Sverige och världen med väl
förberedda studenter, framtidens entreprenörer och kunniga medarbetare.
I det här magasinet får du möta några alumner som berättar om sina resor – som alla en gång i tiden startade
med studier vid MDH. Jag hoppas att deras berättelser kan inspirera dig att också hitta sätt att engagera dig för
högskolan och våra studenter!
I gruppen MDH Alumni på Linkedin lyft er vi fram aktuella alumner och intressant information för dig som alumn. Tipsa oss gärna om du har något spännande på gång! En länk till gruppen fi nns på mdh.se/alumni
SHAre & inSPireSom alumn kan du bli en viktig del av våra studenters utbildning. Genom att berätta om dina erfarenheter och lärdomar från arbetslivet kan du bidra med värdefull kunskap. Du kan också vara en stor inspiration för de som är osäkra inför studievalet.
Engagera dig genom att:
• Gästföreläsa• Bli mentor• Inspirera till studier
AKTueLLAALUMNER
Registrera ditt intresse på mdh.se/alumni
VärDeFuLLT SAMSPeL!
Paul Pettersson
vikarierande rektor, MDH
4
gisele tänkte strategiskt när hon började
sina studier i datalogi och datavetenskap
på MDH 1999. IT var ett hett område
med bra arbetsmarknad och stora möjligheter.
Men mitt under utbildningen sprack IT-bubblan,
och Gisele fick se en hel marknad kollapsa.
Trots det visste Gisele att hon var inne på rätt
spår, fortsatte sin utbildning, och tog både en
masterexamen i datalogi och en civilingenjörs-
examen i datavetenskap. Efter utbildningen
startade hon ett IT-bolag tillsammans med en
kompanjon, men efter några år kände Gisele att
hon ville arbeta med sin passion, att förändra
människors liv.
Gisele startade därför 2012 företaget Soft
solutions Partner, vars två huvudspår gör just
det som Gisele strävar efter – förändrar män-
niskors liv. Den ena tjänsten, Okapi Finance, har
vuxit till ett eget bolag, och den andra, SAFI -
Språk App För Inkludering, har både expanderat
till fler områden och mottagit ett innovationspris.
Efter att ha beslutat sig för att följa sin passion startade alumnen Gisele Mwepu företaget Soft Solutions Partner. Målet – att förändra män-niskors liv. Något hon uppnått och nu arbetar med varje dag.
Text: Anni RosenbergFoto: Pia Nordlander, istock
– Det som väckte idén till språkappen var att
jag hörde så mycket i media om hur barn till
invandrare i Sverige inte fick lika bra resultat i
skolan som andra barn. Jag visste ju att de barnen
är precis lika duktiga som alla andra!
Gisele insåg att en del av problemet beror på
bristen av föräldrarnas inkludering i barnens
skolgång. Eftersom föräldrarna inte förstår språket
kan de heller inte ta del av meddelanden från
skolan om utvecklingssamtal, läxor eller skolk.
Därför utvecklades SAFI för att vara ett sätt för
skolorna att kommunicera med föräldrarna, på
det språk som föräldrarna kan läsa, eller via tal-
syntes för föräldrar som är analfabeter. Appen
har fått stort genomslag och Gisele mottog 2015
Post och Telestyrelsens innovationspris, och fick
1,2 miljoner för att anpassa appen för personer
med funktionshinder. Utöver det så har tjänsten
också utvecklats för att användas i förskola,
sjukvård, för ensamkommande flyktingbarn och
som en introduktion till Sverige för nyanlända.
ÅRETS ALUMN FÖränDrAr MänniSKOrS LiV
ÅreTS ALuMn 2015giSeLe MWePu
Ålder: 41 årutbildning: Civilingenjörsexamen i datateknik och magister i datalogiArbete: Egna företagen Soft Solutions Partner och Okapi FinanceFamilj: Man och två barnBor: I en villa i VästeråsHobby: Läsa, träna och umgås med vänner
5
iDÉn TiLL OKAPi FinAnCe kom Gisele på när
hon besökte sitt hemland Kongo. Det visade
sig att väldigt många personer står utanför
banksystemet och för att betala sina
räkningar måste de själva besöka
de företag som de ska betala,
något som både är ansträng-
ande och tar mycket tid i
anspråk:
– Vissa personer fick
köa på elbolaget från tre
på natten för att betala
sin elräkning. Då förstod
jag att det fanns ett stort
behov av en lösning!
För människorna, i vad Gisele
kallar den lägsta delen av pyramiden,
som ofta bor i slummen, så finns inga
möjligheter att göra enkla finansiella trans-
aktioner på något annat sätt, då de står utanför
banksystemet och är finansiellt exkluderade.
50 procent av världens befolkning, och hela
80 procent av Afrikas befolkning, är finansiellt
exkluderade. Okapi Finance skapades för att
låta dessa människor genomföra transaktioner.
Men tjänsten har utvecklats till att bli mycket
mer än så, bland annat har användarna också
möjlighet att bli försäkrade, något som tidigare
varit svårt då de inte varit intressanta kunder
för försäkringsbolagen på grund av stora admi-
nistrativa kostnader. Men genom tjänsten kan
de nu teckna, betala och sköta sin försäkring.
Okapi möjliggör också att användarna kan få
lån, genom att tjänsten kan tillgängliggöra
ekonomisk dokumentation gentemot banker.
Det kan bevisa att en person har en viss ekono-
misk säkerhet, vilket kan ge honom eller henne
möjlighet att utveckla sin verksamhet och på
så vis ta sig ur slummen.
– Målet är att finansiellt in-
kludera cirka två miljoner
människor som f inns i
slumområden. När man blir
finansiellt inkluderad kan
det innebära att man får möj-
lighet att låna och därmed ha
bättre kontroll över sin eko-
nomi. Det hjälper människor
att ta sig ur fattigdom.
Gisele har i arbetet med Okapi
Finance tagit hjälp av MDH, genom pro-
fessor Peter Funk som skrivit algo-
ritmer för applikationen. Och hans
engagemang kommer fortsätta allt
eftersom tjänsten utvecklas och
fler algoritmer behövs. Förutom att
genom sina kontakter på högskolan
driva sitt företag framåt så har Gisele
också engagerat sig som mentor
genom högskolans mentorskapspro-
gram. Det resulterade i en anställ-
ning för den student som Gisele var
mentor för. När det kommer till att
anställa människor i företaget så
tycker Gisele att personens vilja och
engagemang är avgörande.
– För mig spelar det ingen roll
hur du ser ut eller vad du har för
efternamn. Jag ser på kompetensen och möjlig-
heten till utveckling. Vi pratar både engelska
och svenska här på kontoret och det är inga
problem.
TACK VAre SiTT BrinnAnDe engAgeMAng
för människor och att göra en skillnad blev Gisele
utsedd till Årets alumn 2015 på MDH, något hon
är stolt över. Trots att det inte är första gången
Gisele får en utmärkelse för sitt arbete, så betyder
det ändå extra mycket att ha blivit utsedd till
Årets alumn.
– Jag har vunnit en del priser, men just från
akademiska världen är det en hög standard och
konkurrensen var väldigt hård. Utmärkelsen
har också fått mig att stanna upp och uppskatta
hur långt jag har kommit, säger Gisele.
ÅRETS ALUMN FÖränDrAr MänniSKOrS LiV
Okapi Finance kan hjälpa människor att ta sig ur fattigdom.
"DET HJÄLPER MÄNNISKOR
ATT TA Sig ur FATTigDOM"
6
Mycket av forskningen vid MDH handlar om att skapa ett bättre och mer hållbart samhälle. Här möter du några av de cirka 500 personer som, i olika omfattning, forskar vid högskolan.
Text: Sofi a Norling Foto: Kim Norman, Mälardalens högskola Formgivning: Alida Alm
MiKAeL eKSTrÖM SAMArBeTAnDe rOBOTAr Robotik kommer, i allt
större utsträckning, att
hjälpa människan att
städa och hålla ordning. De
ska inte ersätta människor, men göra sådant
som är svårt eller skadligt, som exempelvis
giftsanering. Mikael Ekström forsk ar för att ta
fram robotar som kan bärga olja från vrak och
ta upp gamla gifttunnor som sänktes i haven
under tidigare decennier.
– Så länge gifttunnor och oljetankar är hela
klarar sig vatten och miljö, men när de vittrar
sönder blir det stora miljökonsekvenser. Med
autonoma, samarbetande undervattensrobotar
kommer det bli både säkrare och mer kostnads-
effektivt att ta hand om den här typen av problem.
Mikael ska skapa ett lag av samarbetande un-
dervattensrobotar. Några ska se hela ”pl a ne n”,
andra ska bidra med snabbhet och styrka. Forsk-
ningsområdet är nytt och kallas adjust able au-
tonomy eller varierbar autonomi – det vill säga
att robotarna har förståelse för sin tillvaro och
kan, när det behövs, ta hjälp av varandra.
– Robotarna ska kunna söka av ett om råde
och lämna över uppgifter till varandra. De
måste kunna uppfatta och reagera på saker i
omgivningen. För att lyckas med det måste det
finnas bra sensorsystem som kan se, känna och
uppleva omgivningen och som kan kommun-
icera med varandra.
eVA LinDeLL ArBeTSMArKnAD i FÖränDring Arbetsmarknaden blir
allt mer upphackad och
flytande eftersom många
jobb försvinner eller om van-
dlas, vilket påverkar yrkesidentitet och karriär-
mönster. Samtidigt finns det också trögrörliga
eller stabila strömningar på arbetsmarknaden,
så som att vissa yrken och arbetsuppgifter utförs
övervägande av antingen män eller kvinnor.
– Människors beskrivningar av väge n in
på arbets marknaden och tänkbara fram-
tids scenarion i syfte att försöka förstå för-
ändringarna på arbetsmarknaden och dess
konsekvenser är intressant i sig. Men det är
ocks å viktiga frågor att förstå för att kunna
planera framtidens sam h älle, säger Eva Lindell.
MOniCA ODLAre FrAMTiDenS energi Monica Odlare forskar i
energi- och miljöteknik
med fokus på vatten-
rening, marksanering
och biogasproduktion med
hjälp av biologiska och kemiska processer.
– Med bakterier och alger som arbetar på rätt
sätt, går det att spara både energi och pengar.
Vatten går att rena mer effektivt och vi kan
utvinna mer biogas från avfall. Genom ett
cirkulations tänk kan vi använda och återinföra
restprodukter i kretsloppet.
Hon vill att energiproduktion och renings-
processer ska ske i mindre anläggningar och
ser en framtid med f lera energilösningar i
olika kombinationer, så som solpaneler, vind-
kraft verk och biogas. Det fungerar bra i den
industria liserade världen, men framför allt i
utveckling sländer, där man lätt kan dra nytta
av matrester och an dra restprodukter i närmiljön.
– Stora system kan fungera bra, men ofta gör
de samhällen mer sårbara. De kostar mycket,
kräver stora resurser och ofta långa transporter
av exempelvis kol, olja eller sopor.
LenA MArMSTÅL HAMMAr Hur SÅng ger BäTTre KOMMuniKATiOn Demenssjukdom kan
försvåra komm unikation och
interaktion. Pro b lem atiska bete enden som mot-
strävighet och aggressivitet är vanliga och leder
ofta till att antipsykotiska läkemedel används.
Eftersom dessa har betydande biverkningar
rekom menderas alternativa behandlingar först,
som till exempel vårdarsång inom demens-
vården, vilket är ett av Lenas forskningsområden.
– Genom att sjunga kan vårdarna lättare
kommunicera, trots att de inte använder tradi-
tionellt tal, och personerna med demens kan
medverka mer i omvårdnadsaktiviteten, sam-
tidigt som de också blir lugnare och mindre
oroliga.
FAriD MOnSeFi MATeMATiK i HäLSOTeKniK Farid Monsefi har med
hjälp av matematis k
modellering löst ett
elektromagnet iskt sprid-
nings problem för att göra det möjligt att upp-
täcka bröst cancer med hjälp av mikrovågsteknik.
– Min matematik ger forskare i min om-
givning möjlighet att komma vidare i sin
forskning. För mig är det både intressant och
spännande att här på MDH vara länken mel-
lan matematiker och experter inom inbyggda
syst em och hälsoteknik och att samtidigt få
arbeta med människors hälsa.
Jennie SCHAeFFer Hur ruMMeTPÅVerKAr innOV-ATiOnSKLiMATeT Jennie Schaeffer forskar
om människors relation
till sina arbetsplatser och
hur arbetsplatsens form giv n ing påverkar inno-
vationskulturen. Att skapa utrymme för att ta
fram något helt nytt eller för att göra stegvisa
förbättringar av redan befintlig verksamhet är
en stor utmaning för företag och organisationer.
– Att tänka att kunskap och viktig in formation
bara berör några få är ett slöseri med krea tivitet.
Jag vill hitta metoder som gör att alla kan in-
volveras i design- och innovationsprocesser.
MDH BEDRIVER
FOrSKning FÖr FrAMTiDen
Mer om MDHs forskning hittar du på mdh.se/forskning
7
HäFTigTFredrik Starfelt är utvecklingsingenjör på Sigholm i Väster ås. Tidigare arbetade han som bagare, men bytte efter några år inriktning och började studera. Som ny-examinerad högskoleingenjör bestämde han sig för att studera vidare och har idag en doktorsexamen i energi- och miljöteknik.
Text: Lina Daun Foto: Alexandra Holm Formgivning: Alida Alm
Fredrik Starfelt gick från att vara bagare till att bli expert.
Fredriks väg till att bli ingenjör var lite krokig. Han började på ett två-
årigt bagerigymnasium och arbetade som bagare i nästan sju år. När
han senare ville studera vidare läste han in det sista gymnasieåret
på Komvux. Det var där han fick idén att studera till ingenjör.
– Jag hade en mattelärare som kopierade upp mitt prov och använde
det som facit till resten av klassen. Då blev man lite stolt, säger Fredrik.
Läraren tyckte att Fredrik hade talang och rådd e honom att studera
något inom teknik, ett råd som han följde. Examensarbetet gjorde han på
ENA Energi i Enköping där han hade en handledare som var doktorand.
Fredrik tyckte det verkade spänn and e och som nyexaminerad högskole-
ingenjör beslutade han sig för att fortsätta studierna på forskarnivå.
– Som doktorand får man möjligheten att verkligen djupdyka i ett
problem. När man hittade ett spår som man tyckte var spännande kund e
man fokusera på det. Att vara doktorand är att studera, men det liknar
mer ett jobb; man har lön, man får resa mycket och man har en arbets-
plats på högskolan.
eFTer TVÅ År SOM DOKTOrAnD började Fredrik arbeta på Vattenfall
i Stock ho lm. Två år senare var han tillbaka vid MDH som lärare och fort-
satte samtidigt sin forskarutbildning. Efter tre år och avslutade forskar-
studier började han arbeta som energiingenjör på Mälarenergi, och
fortsatte sedan till en tjänst som utvecklingsingenjör på Sigholm, där han
arbetar med optimering.
– Det finns mycket jobb för energiingenjörer. Energi är också ett
område som alltid kommer att vara aktuellt, oavsett om det är hög- eller
lågkonjunktur.
Fredrik anser att MDH:s forskningsutbildningar är bättre än många
andra högskolor.
– I jämförelse med äldre lärosäten får MDH lite anslag, vilket gör att hög-
skolan måste söka samarbeten med företag för att kunna bedriva forskar-
utbildning. Därför blir forskningen på MDH mer applicerad på riktiga pro-
blem, något som är väldigt värdefullt. Det tycker jag är viktigt att lyfta.
Som doktorand fick Fredrik möjligheten att resa mycket, vilket han
tyckte var spännande. Han förklarar att man har hela världen som sitt
nätverk och att man måste ha koll på vad andra gör, inte bara i Sverige.
Enligt Fredrik är en annan fördel med att doktorera att man får mycket
kunskap om det man är intresserad av.
– Man blir expert i ett ämne och det är ganska häftigt att vara expert.
ATT STUDERA PÅ FOrSKArniVÅInom Sveriges utbildningsväsende är forskarstudier den högsta utbildningsnivån. Du kan ta ut två olika examina: licentiatexamen (120 hp) och doktorsexamen (240 hp). Studier på forskarnivå består delvis av kurser och delvis av ett forskningsprojekt. När du studerar på forskarnvivå kallas du inte för student, utan doktorand. Idag fi nns cirka 230 aktiva doktorander på MDH.
Läs mer om forskarutbildning på mdh.se/forskning.
Ålder: 39 årutbildning: Energiingenjörs programmet i energiteknik, forskar examen i energi- och miljöteknikArbete: Utvecklingsingenjör på SigholmÖvrigt: Är mentor för en student på energiingenjörsprogrammet genom Mentorprogrammet vid MDH
ATT VARA EXPERT
MDH BEDRIVER
FOrSKning FÖr FrAMTiDen
Fredrik Starfelt
88
GÄSTFÖRELÄSARE SOM GER TILLBAKA
Text: Nina Ngo Foto: Privat Formgivning: Matilda Andreasson
Ålder: 26 årutbildning: Informationdesign inrikning textdeisgnArbete: Kommunikatör på Eskilstuna kommuns service-organisation Konsult och uppdrag
MY SVenSSOn
Alumnen Sandra Stendahl studerade informationsdesign med inriktning textdesign, men kom fram till att hon hellre ville bli sjuksköterska. Genom sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) stod det klart för henne vad hon ville jobba med och idag arbetar hon i Norrköping på en klinik för palliativ vård.
HITTADEDrÖMJOBBeTGENOM VFU
Ålder: 28 årutbildning: SjuksköterskeprogrammetArbete: Sjuksköterska på Linnéa-enheten i Norrköping
S andra Stendahl minns känslan av den där
första dagen på MDH. Det kändes stort
och hoppfullt att börja på högskolan och
hon hade mycket att lära sig. Från början var det
skrivandet som lockade, men efter två år på infor-
mationsdesignprogrammet blev hon gravid och
insåg att hon hellre ville arbeta med människor.
När föräldraledigheten var slut började hon stu-
dera till sjuksköterska och tog sin examen år
2014. Idag arbetar hon på Linnéa-enheten i Norr-
köping, en klinik för palliativ och lindrande vård,
något hon fastnade för efter att ha upplevt sin
första VFU.
– Jag fick arbeta med människor i livets slut-
skede och det tyckte jag var väldigt givande. Jag
bestämde direkt att det var något jag ville arbeta
med efter studierna.
Att ha VFU under studietiden tycker Sandra
är positivt.
– Jag fick lära mig mycket som inte går att
lära sig i teorin. Sjuksköterskeutbildningen är
väldigt teoretisk och det blir svårt att omvandla
i praktiken. När man studerar till ett specifikt
yrke måste man få prova för att kunna lära sig.
Jag kan tänka mig att det är samma sak i de
flesta yrken. Man måste få uppleva det för att
veta vad man ger sig in på.
PÅ MDH HAr STuDenTernA VFU och studier
samtidigt. Under dessa perioder får studenterna
uppgifter som de ska redovisa med hjälp av se-
minarier och hemtentor. Sandra läste två termi-
ner samtidigt och skrev därför C-uppsats under
tiden hon hade praktik. Det var tufft, men att
ha VFU hjälpte henne att utvecklas på ett per-
sonligt plan.
– Jag hade social fobi och tyckte det var jobbigt
att hälsa på människor, men efter ett tag lärde
jag mig det där och jag fick ut väldigt mycket
av det.
På sin nuvarande arbetsplats handleder Sandra
VFU-studenter.
– Jag är fortfarande ganska ny och det känns
lite skrämmande att jag ska lära upp dem, men
det är roligt eftersom det också ger nya per-
spektiv. Precis som praktiken är arbetslivet en
personlig utveckling. Jag lär mig hela tiden och
är inte färdig bara för att jag har tagit examen.
Text: Sarah Larsson Foto: Ulrika Raninger Formgivning: Matilda Andreasson
SAnDrA STenDAHL
99
MY SVenSSOn studerade informationsdesign med inriktning textdesign.
Nu arbetar hon som kommunikatör på Eskilstuna kommun. Vid tre till-
fällen har hon kommit tillbaka och gästföreläst på sitt tidigare program.
Att gästföreläsa ser hon som ett kul uppdrag.
– Jag får reflektera kring mig och min yrkesroll samtidigt som jag får
möjlighet att visa hur varierat det är att arbeta med kommunikation i en
kommun.
My kommer ihåg hur givande hon tyckte att det var när medarbetare från
kommunen kom och föreläste på MDH.
– Jag vill försöka ge något liknande till nuvarande studenter. Förhoppnings-
vis kan jag också ge ny kunskap och inspirera fler till att arbeta i kommunen.
Hon tror att hennes erfarenheter kan bidra till att väcka nyfikenhet hos
studenterna, få dem att se vikten av att kunna tidsuppskatta sin arbets insats
och skapa insikt om hur varierat det är att arbeta med kommunikation.
– Det är kul att visa vilka jobb man kan få med en utbildning som min i
bagaget, säger My.
My anmälde sitt intresse för att gästföreläsa på mdh.se/alumni.
– MDH är en plats jag tillbringade tre år av mitt liv på. Det skulle kännas
tråkigt att klippa banden helt, eftersom jag har många bra minnen därifrån.
Det är också ett enkelt sätt att behålla och skapa nya kontakter, få tips och
ha kvar en fot i högskolan.
GÄSTFÖRELÄSARE SOM GER TILLBAKA
Text: Nina Ngo Foto: Privat Formgivning: Matilda Andreasson
VFU-STUDENTER UPPSKATTAS AV ARBETSGIVARENyköpings kommun tar in studenter för att lära dem sitt framtida yrke och ser VFU som ett utmärkt tillfälle för kunskaps utbyte. Förhoppningen är också att det kan leda till rekryteringar till sjukhuset.
Amanda Ekman är huvudhandledare i
Nyköpings kommun. Det innebär att
hon ansvarar för alla VFU- studen ter
och är ett stöd för handledarna som tar hand
om studenterna när de har sin verksamhets-
förlagda utbildning där. I arbetet ingår det att
lägga studenternas schema och sätta betyg. Vidare
ser hon till att studenterna får regelbunden
handledning och att handledarna pratar om
studenternas arbetsinsats och utveckling.
– Det är viktigt att vi tar emot VFU-studenter.
De lär sig hur det fungerar hos oss och får testa
på vad yrket innebär, säger Amanda.
AMAnDAS KOLLegOr TYCKer också att det är
bra med studenterna. De brinner för yrket och
kommer med nya idéer och aktuell forskning.
VFU-studenterna får möjlighet att prata längre
stunder med patienterna, vilket uppskattas mycket.
– Det är viktigt att studenterna får träna på
att möta patienterna eftersom det är grunden i
yrket. Det är svårt att läsa sig till i kurslitteratur
hur man bemöter människor, speciellt när de
är sjuka. Den kunskapen kommer genom erfa-
renhet.
Amanda ser många fördelar med att ta emot
VFU-studenter och rekommenderar andra arbets-
givare att göra detsamma.
– En av de viktigaste faktorerna är kunskaps -
utbytet för man lär så mycket av varandra. För-
hoppningsvis kan vi också rekrytera många
VFU-studenter till vårt sjukhus, säger Amanda.
Text: Sara Bast Foto: Privat Formgivning: Matilda Andreasson
SAnDrA STenDAHL
Amanda Ekman, huvudhandledare och sjuksköterska på akuten, Nyköpings sjukhus.
"DET ÄR VIKTIGT ATT VI TAR EMOT VFU-STUDENTER"
Registera ditt intresse för att gästföreläsa eller på annat sätt dela med dig av dina erfarenheter och kunskaper från arbetslivet på din alumnsida på mdh.se/alumni
10
Det märks tydligt att Anna-Lena Anders-
son brinner starkt för det hon gör. Hon
pratar fort, gestikulerar och ler brett. Hon
undervisar på speciallärarprogrammet vid MDH
och går samtidigt en forskarutbildning med fokus
på läs/skriv/språk- och matematikutveckling för
barn med särskilda behov. Tjänsten som kommun-
doktorand innebär arbete inom en kommunal
verksamhet parallellt med en forskarutbildning
på MDH. Tanken är att denna samverkan ska bidra
till ny kunskap och förståelse inom kommunens
verksamheter och ge värdefull återkoppling till
forskningen på högskolan.
AnnA-LenA är i grunDen LärAre och
ämnesutvecklare för högstadiet. Hennes erfar-
enheter från grundskolan fick henne att vidare-
utbilda sig till speciallärare på MDH och ta magis-
terexamen i specialpedagogik.
– Det var svårt att möta och fånga upp de barn
som av olika anledningar hade det svårt i stora
klasser. Jag kallar dem gränslandsbarn och syftar
på alla elever som har svårt att följa med i den
vanliga undervisningen, utan att nödvändigtvis
ha en diagnos av något slag. Alla kan lära sig,
men skolan kanske inte har de förutsättningar
som barnen behöver för att komma vidare. Jag
ville förkovra mig och förstå den här problemati-
ken, säger Anna-Lena.
Hösten år 2012 började hon undervisa på spe-
ciallärarprogrammet vid MDH och blev ett år
senare antagen till en forskartjänst som kommun-
doktorand. Samarbetet med Västerås kommun
handlar bland annat om besök på skolor för att
studera barnens lärmiljö och finnas tillgänglig
att diskutera forskningen med skolpersonal och
föräldrar. Anna-Lena pratar mycket om den röda
tråden, om att aktörer inom kommunen kan dra
nytta av varandra, på alla nivåer, för att fånga
upp de här barnen tidigt.
– Jag vill skapa nätverk och samtalsytor. Jag
tror att många lärare känner sig frustrerande
och ensamma. Att få chans att delta i en utveck-
lingsprocess, det tror jag på. Lärarna har också
stora krav på sig från föräldrar och där behöver
vi fler forum för kommunikation.
– Det är givande att både forska och arbeta
som lärare. Den fördjupade förståelsen kan jag
ta med mig i mitt undervisningsarbete. Det ger
mig också en enorm motivation att få jobba med
min hjärtefråga utifrån olika perspektiv.
För Anna-Lena innebär forskarutbildningen
också personliga insikter.
– Det är otroligt utvecklande att hela tiden
behöva tänka om, prova nytt, byta perspektiv
och få ny förståelse. Dessutom lär man känna
sig själv. Det här är verkligen en personlig resa,
inte bara en utbildning.
Tjänsterna som kommundoktorand utlyses av
MDH och man behöver en magisterexamen för
att söka. Till de som är intresserade är Anna-Le-
nas råd solklart:
– Jag tycker att man ska ta chansen. Det ger
verkligen en möjlighet att påverka samhällets
utveckling och stödja andras lärande. Sen blir
det förstås väldigt intensiva arbetsperioder
ibland. Den som ger sig in i det här bör gilla
utmaningar, säger hon med ett leende.
DriVen DOKTOrAnDMED FOKUS PÅ KOMMUNENS SKOLUTVECKLINGAtt verksamhetsutveckla genom samarbete med högskolan har blivit allt viktigare för många kommuner. Anna-Lena Andersson är kommundoktorand på MDH och hoppas att hennes forskning ska bidra till en bättre grund-skolemiljö för barn med särskilda behov och deras lärare.
Är du intresserad av att blikommundoktorand? Läs mer på:
mdh.se/samverkan/koncept/kommundoktorand
Text: Jenny Rydén Foto: Tina Tripolitsiotis Formgivning: Ronja Persson
Ålder: 42 årutbildning: Speciallärarexamen Studerade lärarprogrammet vid Örebro Universitet och magisterprogrammet i specialpedagogik vid MDHArbete: Doktorand i didaktik samt universitets - adjunkt i specialpedagogik vid MDH
AnnA-LenA AnDerSSOn
11
ALLA PrOgrAMSTuDenTer PÅ MDH gör ett
examensarbete, också kallat exjobb, i slutet
av sin utbildning och många av dessa sker på
uppdrag av företag och myndigheter. ABB är ett
av de företag som erbjuder exjobbsplatser till
MDH-studenter och merparten av de exjobb
som ABB erbjuder är inom tekniska områden.
Företaget arbetar glob alt med kraft- och auto-
mationsteknik och har ett långsiktigt samar-
betsavtal med MDH.
En av dem som har erfarenhet av exjobb på
ABB är Caroline Andersson. Hon tog examen
från internationella marknadsföringsprogram-
met år 2014. Hennes examensarbete
handlade om employer branding
och om hur ABB marknadsför sig
som arbetsgivare. Caroline anser
att exjobbet är en viktig inkör-
sport till arbetslivet för många
studenter:
– Exjobbet kan vara den första
kontakten med yrkeslivet. Det är där
studenten får en bit av högskolan och en
bit av verkligheten.
Caroline hade en bakgrund på ABB redan
innan examensarbetet. År 2011 var hon nyss
hemkommen från en långresa i Asien och lite
vilsen i nya hemstaden Västerås. Genom ett
projekt på Arbetsförmedlingen fick Caroline
en prakt ikplats inom marknadsföring på ABB.
Före praktiken trodde Caroline att man be-
hövde vara väldigt tekniskt intresserad och att
ett stort industriföretag inte skulle vara något
för henne. Men praktiken ledde till ett sommar-
vikariat och extrajobb på företaget. Gen om
praktiken blev Caroline intresserad av att lära
sig mer om marknadsföring och blev via ABB
rekommenderad att börja studera på MDH.
Att ta in studenter blir ett tillfälle för arbetsgi-
vare att marknadsföra sig mot pot en ti ella medar-
betare. Denna bild bekräftas av Elin Sandell och
Terese Björklund på ABB HR Center:
– Vi som företag kan se till att vi vet vad stu-
denter förväntar sig av oss, men vi kan också
berätta för studenterna vad som väntar dem där
på andra sidan examen.
CArOLine JOBBADe DeLTiD PÅ ABB under stu-
dietiden, men sökte exjobbet på extern väg. ABB
hade formulerat en fråga som de ville att stu-
denter skulle undersöka och annonse-
rade exjobbet dels på sin webbplats,
dels i MDH:s exjobbsdatabas.
Idag arbetar Caroline som
kommunikatör på elföretaget
Sallén Elektriska i Uppsala. För
henne var exjobbet en positiv
och utveckl ande erfaren het, detta
mycket tack vare handledaren på ABB
som gav henne en stor mängd eget ansva r ,
men också stöd.
– Jag har lärt mig mycket som jag kan ta med
mig till arbets livet, säger Caroline.
Även på ABB ser man exjobbet som en möj-
lighet till ömsesidigt utbyte av kunskap mellan
studenter och arbetsgivare.
– I och med att exjobbarna är studenter
hoppas vi få in andra och nyare perspektiv än
vad vi skulle få utan dem. MDH är också en vik-
tig rekryteringskanal för oss, säger Elin Sandell
och Terese Björklund.
Caroline uppmanar alla slags företag att ta in
exjobbare från MDH:
– Våga ta chansen, för det kan ge åt båda håll!
CArOLine AnDerSSOn
Vill du också ta in exjobbare till ditt företag? Läs mer på:
mdh.se/samverkan/studentkontakt/exjobb
Examensarbetet är en viktig länk mellan högskolan och arbetslivet. Caroline Andersson gjorde sitt examensarbete på ABB och ser många fördelar med att studenter och arbetsgivare möts på detta sätt.
eXJOBB- EN MÖJLIGHET FÖR
STUDENTER OCH ARBETSGIVARE
Text: Siiri Laitinen Foto: Siiri Laitinen Formgivning: Camilla Toth
"EXJOBBET KAN VARA DEN FÖrSTA KOnTAKTen MED
YrKeSLiVeT"Ålder: 26 årutbildning: Internationella marknadsföringspro-grammetArbete: Kommunikatör på Sallén ElektriskaBästa MDH-minne: När jag kom tillbaka från utlands-terminen och fi ck träff a alla klasskomp isar igen och dela med mig av nya erfarenheter
12
DeBOrAH rOSMAn
Ålder: 30 årutbildning: Informationsdesignprogrammet med inriktning rumslig gestaltning Bor: Nyköping
”DET BLEV EN SuCCÉ
PÅ VÄLDIGT KORT TID”
Kort efter sin examen från informationsdesignprogrammet med inriktning rumslig gestaltning startade Deborah Rosmaninrednings byrån dDesign & Inredning. Två år har gått sedan dess. På den korta tiden har hon lyckats sätta sitt namn på kartan som före-tagare och vintern 2014 blev hon utnämnd till Årets mest företagsamma person i Sörmland, en utmärkelse som delas ut av Svenskt Näringsliv.
Text: Maria Waldekrantz Foto: Deborah Rosman, Lorant Gotenmalm Formgivning: Lucas Andersson
FRÅN STUDENT TILL
egenFÖreTAgAre
DeBOrAH rOSMAn är född och uppvuxen
i Nyköping där hon också valde att starta sitt
företag efter sin examen från MDH. Under hela
studietiden hade hon en tanke om att
starta eget och med stöttning
från Idélab, MDH:s inkubator,
tog hon första steget mot att
bli egenföretagare.
– Från Idélab fick jag lite
medel att starta min webb-
sida. De hjälpte mig även
med att få svar på mina frå-
gor och komma vidare med
mitt företagande. Jag startade
företag för att testa och hade
ingen aning om det skulle fungera.
Men Deborah tog chansen. I början hade
hon dock svårt att nå ut till kunderna.
– Jag kunde ingenting om att vara egen-
företagare och i början ringde jag runt för att få
kunder. Ofta hann jag knappt tala klart innan de
avböjde och ganska snart förstod jag att det inte
fungerade. Istället började jag nätverka och visa
upp mig för olika företag, vilket gav bättre resul-
tat. Jag gjorde ett jobb, fick ett till. Och det var
egentligen då jag etablerade mig som företagare.
DeT STOrA genOMBrOTTeT kom år 2014
då Deborah gjorde ett jobb för Boda Borg i
Oxelösund och tog fram konceptet Skärgårds-
våff lan. Dit har både turister och orts-
bor vallfärdat under sommaren
för att få smaka på belgiska
våfflor toppade med diverse
godsaker.
– Första året hade vi öppet
i 41 dagar och sålde för två
miljoner kronor. Andra året
hade vi öppet i 58 dagar och
sålde för 3.2 miljoner kronor,
vilket är en dagskassa på cirka
60 000 kronor. Det blev en succé på
väldigt kort tid.
Efter den stora framgången med skärgårds-
våff lan har det kommit in mängder med
förfrågningar från olika håll, vilket har fått
Deborah på expansions tankar för att hinna
med företaget.
– Snart måste jag anställa en person som kan
sköta alla dagliga frågor så att jag kan ta in fler
uppdrag!
Vintern år 2014 blev Deborah utsedd till årets
mest företagsamma person i Sörmland, men
när hon fick samtalet om nomineringen kom
det som en överraskning.
– När de ringde från Svenskt Näringsliv visste
jag inte vad det var för tävling, men det kändes
stort att bli uppmärksammad på det sättet.
13
Lilla jag mot folk med företag på 40-50 anställda.
Det var stort för mig att ens bli nominerad.
Att hon i slutändan tog hem vinsten tror hon
beror på att hon sätter Sörmland på kartan med
sitt företag Skärgårdsvåff lan i kombination
med hennes passion för sitt arbete.
– Jag har gjort något speciellt och betydelsefullt
för en region, satt ett avtryck och det var nog
därför jag vann. Men också för att jag inspireras
av att kunna göra skillnad och framförallt att
jag älskar det jag gör.
- GÖR NYTTA AV DIN KUNSKAP
IDÉiDÉLABIDELAB är en mötesplats på MDH som fi nns till för att ge studenter, lärare och forskare inspiration
och stöttning att våga satsa på sina egna idéer. Idélab fungerar som ett bollplank för den som
vill starta eget företag och väg leder personer som söker ett alternativ till att ta anställning eft er
examen. Sedan starten har Idélab hjälpt cirka 3 300 studenter att utveckla sina aff ärsidéer och
av dessa har 350 företag startats.
14
SuZA 26 År är född och uppvuxen i Västerås
men har alltid drömt om att jobba internatio-
nellt. Hon har släktingar utomlands och hennes
familj har därför rest mycket och redan som liten
ville hon bli flygvärdinna eller reseledare. Intres-
set höll i sig, men bytte fokus när hon blev äldre.
– Jag läste Europaprogrammet på Carlforsska
gymnasiet i Västerås och det gjorde att mitt
internationella intresse växte. När det var
dags att studera vidare valde jag
internationella marknadsfö-
ringsprogrammet på MDH,
och stortrivdes. Jag märkte
snabbt att jag hade som allra
roligast när vi läste om för-
säljning, säger Suza.
Efter sin högskoleexamen
2012 påbörjade hon därför sin
karriär som säljare på Aurubis
Sweden AB, ett internationellt företag
i Västerås som säljer koppar- och mässings-
produkter. Där hade Suza hand om kunderna
i Tyskland och i Öst- och Centraleuropa.
– Fördelen med att arbeta i Sverige rent gene-
rellt tycker jag är att Sverige har ett bra arbets-
klimat. Man stöttar sina kollegor och arbetar
tillsammans. Det finns inte lika tydlig hierarki
när det kommer till exempelvis anställda och
chefer. Jag upplever att man har större möjlig-
het att utvecklas om ens chef ser att man har
potential, det satsas mer på sådant i Sverige.
Efter att ha jobbat tre år i Västerås fick hon
en förfrågan om hon skulle kunna tänka sig att
jobba utomlands. Hennes tidigare chef skulle gå
i pension och tjänsten flyttades i samma veva
till Dubai.
– Det var såklart jätteroligt att få frågan och
det kändes som en häftig utmaning att tacka ja
till den här möjligheten. Mitt mål är att utveck-
las som person, både privat och i mitt arbetsliv
och jag tror att ett steg på vägen är att arbeta
i olika länder eller på olika arbetsplatser. Det
bidrar till en bredare syn på hur saker och ting
fungerar.
Nu är hon anställd som Customer
and Sales Support på en säljavdel-
ning som ansvarar för markna-
den i Mellanöstern, Pakistan
och Indien. Hon beskriver själv
tjänsten som en typ av spindeln
i nätet-funktion.
– Jag hanterar hela kedjan, från
de första samtalen till slutleverans.
Jag lägger in ordrar och har den övergri-
pande kommunikationen under arbetet samt
följer upp allt runt omkring en beställning.
FÖr SuZA HAr uTLAnDSViSTeLSen varit
övervägande positiv. Hon tycker att Dubai
känns som vilken europeisk stad som helst
med en blandning av den europeiska och den
arabiska kulturen, vilket respekteras av alla
boende och turister i staden. Men flytten har
även inneburit vissa kulturkrockar.
– Man får lära sig att allting tar sin tid här. I
Sverige kan man få svar omgående, det är bara
att ta upp telefonen och ringa. Här tillhör det
processen att man får man tjata lite. Allting
måste diskuteras flera gånger innan man kom-
mer fram till en lösning och bara för att man
bestämt något betyder inte det att det blir av.
Det händer att säljarna sliter sitt hår av frustra-
tion, skrattar Suza.
Det Suza saknar mest med Sverige är sin släkt
och sina vänner. Men hon planerar att f lytta
hem till Sverige i framtiden, kanske när det är
dags att skaffa egen familj. Än så länge trivs hon
dock med sitt internationella liv.
– Just nu planerar jag att stanna här i minst
två år till. Jag vill ge mig själv en ordentlig
chans att komma in i kulturen. Efter det kan jag
absolut tänka mig att bo i ett annat land utanför
Sverige innan jag flyttar hem igen. Just nu är
det karriären som styr var jag hamnar.
Möt alumnen Suza Hirlinger, som lever och jobbar i Dubai och berättar om sin väg till den internationella arbetsmarknaden och hur hon får hantera kulturkrockar i arbetslivet.
Text: Kristin Molander Våtz Foto: Bernd Hirlinger, Lena Lindqvist
"JUST NU ÄR DET KARRIÄREN SOM
STYR VAR JAG HAMNAR"
Ålder: 26 årUtbildning: Internationella marknadsföringspro-grammetArbete: Costumer and Sales Support, Aurubis Middle East FZE
SuZA HirLinger
VYKORT FRÅN
FJärrAn
15
Global Swede är en utmärkelse som Utrikesdeparte-
mentet, Näringsdepartementet och Svenska Institu-
tet varje år ger till ett antal utländska studenter som
har utbildat sig i Sverige och som har utmärkt sig
inom områden relaterade till innovation och entre-
prenörskap.
Alumnen Peachadatorn ”Vicky” Prampipat blev
2015 utsedd till Global Swede. Nu är hon tillbaka
i sin hemstad Bangkok.
VAD ArBeTAr Du MeD iDAg?
Jag ansvarar för animaliska produkter i den skandi-
naviska, singaporianska och japanska marknaden
på Charoen Pokphand Foods.
VAD inneBär DeT ATT VArA gLOBAL SWeDe?
Jag representerar MDH och Sverige för alla de pre-
sumtiva studenter jag möter som är intresserade
av att studera i Europa. Jag har deltagit i flera
evenemang med den thailändska svenska handels-
kammaren och delat med mig av mina erfarenheter
till medlemmar och studenter.
VAD är DiTT BäSTA Minne FrÅn MDH?
Det var när jag fick möta och dela erfarenheter
med mina klasskamrater från olika länder, vilket
breddade mitt globala perspektiv.
GLOBAL SWEDE
Ålder: 27 årUtbildning: Magister i internationell marknadsföringArbete: Avdelningsansvarig för animaliska produkter, Charoen Pokphand Foods
10 år som arbetsmiljöcertifi erad högskola 2006 blev MDH, som första lärosäte i Sverige, en arbetsmiljöcertifi erad
högskola. Och redan 1999 miljöcertifi erades MDH som första lärosäte i
världen. Certifi katen garanterar att arbetet drivs systematiskt och att det
leder till förbättringar.
– Arbetsmiljö, miljö och jämlikhet är både en självklar och viktig del av
högskolans arbete, för våra studenter och som attraktiv arbetsgivare,
säger MDH:s mångfaldsstrateg Marika Hämeeniemi.
Magna Charta universitatum ses som de europeiska universitetens rättig-
hetsförklaring. De grundläggande principerna är bland annat att undervisning
och forskning inte får vara åtskilda och att lärosäten är autonoma institutioner
där det råder frihet inom forskning och utbildning. Över 800 lärosäten från
mer än 80 länder har undertecknat Magna Charta. Våren 2015 blev MDH
accepterad som signatär av Magna Charta och signerade dokumentet under
högtidliga former i Bologna.
MDH är signatär av MAGNA CHARTA
MDH ingår i ett spännande forskningsprojekt tillsammans med Volvo,
Chalmers, Penn State University i USA och avfalls- och återvinningsföretaget
Renova för att utveckla en robot som kan arbeta i samspel med sopbilen och
dess förare. Läs mer och se en film om projektet ROAR på mdh.se
MDH utvecklar framtidens sophämtningsrobot
På civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign arbetar just nu sju studenter med att utveckla en
solcellsdriven bil som på kortast möjliga tid ska ta sig 300 mil tvärs över Australien. År 2017 ska de tävla mot
liknande bilar från hela världen.
MDH-STUDENTER TÄVLAR I WOrLD SOLAr CHALLenge
PEACHADATORN ”VICKY” PRAMPIPAT
MDHAlumni