Klimatsmarta och attraktiva transportnoder – erfarenheter från ett praktiknära FoU –projekt
Ulf RanhagenArkitekt Tekn D Professor em
E2B2 projektet Uthållig region Seminarium 2 20161209
Ulf Ranhagen 20161208
Stationsnära områdenEtt internationellt koncept som inspirationskällaEn TOD är en funktionsblandad stadsdel med både bostäder, arbetsplatseroch service som är utformad för att maximera tillgänglighet till
kollektivtrafik och inbegriper egenskaper som uppmuntrar kollektivtrafikresande(Bertolini m.fl. 2012)
Tillämpning av TOD regionalt: Stedenbaan Rotterdam-Haag regionen
Ulf Ranhagen 20161208
HOUTEN Holland Stationssamhälle med CYKELLOGIK Förstad till Utrecht i Holland med fokus på stationsnära byggande samt cykel- och gångtrafik
Befolkning ca 44 000
Bebyggd area 8,2 km 2
Täthet 54 inv/ha
Bilinnehav ca 400 bilar/1000 inv
Huvuddelen av bebyggelsen ligger inom 1 km från två tågstationer
Källa: Foletta & Field (2011) Europe´s vibrant new (low) carbon communities
Ulf Ranhagen 20161208
1000m
600m
Mycket hög andel cykling till alla funktioner utom till storbutiker
HOUTEN Holland
Källa: Foletta & Field (2011) Europe´s vibrant new (low) carbon communities
Ulf Ranhagen 20161208
Det Urbana Stationssamhället – en kunskapsprocess
Kommuner: Ale (Nödinge)AlingsåsBoråsGöteborg (Brunnsbo)Härryda (Landvetter södra), Kungälv (Ytterby)LerumPartilleStenungsund,Trollhättan (Upphärad)Varberg
Övriga parter och finansiärer: Göteborgs universitet, Chalmers, SP, IVL, Victoria Swedish ICT, White, VINNOVA, Tillväxtverket, Region Halland
Ulf Ranhagen 20161208
Decentraliserad koncentration – ett kraftfullt byggande i stationsnära lägen ger förutsättningar för att skapa tillgängliga, rättvisa och gröna samhällen – tillvaratar regional och lokal tillgänglighet
Källa: Professor Peter HallKälla: Ale kommun
Ulf Ranhagen 20161208
Ett associerat FoU-projekt till projektet Urbana Stationssamhällen knutet till Mistra Urban Futures
Ulf Ranhagen 20161208
Klimatsmarta och attraktiva transportnoder
Övergripande mål och avgränsningProjektets övergripande mål är att förbättra kunskapen om relationen mellan stationer och deras urbana omgivning för att uppnå en både energieffektiv och attraktiv stadsstruktur.Projektet fokuserar på utforska om det går att uppnå en stationsnärhetseffekt på längre avstånd än 600 m genom rumslig struktur och form samt genom att kombinera olika metoder och verktyg i transdisciplinära planeringsprocesser.
Planindikatorer som verktyg för att analysera markanvändningen kring bytespunkter (LTU Schylberg )
Analys av stationsnära lägen i Skåne –80% av marken obebyggd inom r=1km (Länsstyrelsen, Skånetrafiken och Trafikverket)
SAMS-projektet metodutveckling knutet till ÖP Helsingborg(Boverket, Naturvårdsverket)
Ulf Ranhagen 20161208
Ulf Ranhagen 20161208
Density DiversityDesign
Destination accessibility
Distance to transit
Demand Management
Demographics
Urban form faktorer av betydelse för resbeteende och trafikarbete
Källa: Erwing & Cervero (2010) och Cervero & Kockelman (1997)
Närhet till kapacitetsstark kollektivtrafik påverkar resmönstret
Källa: Danska Miljöministeriet 2007 baserat på forskning av Hartoft-NielsenUlf Ranhagen 20161208
Att utforska möjligheterna till en utökad stationsnärhetsprincip
• Att överblicka ett brett teoretiskt fält
• Att arbeta på tvärs genom många skalor
• Att söka triangulering genom kvalitativa som kvantitativa metoder
• Att arbeta i en inkluderande process med samskapandeforskning (co-creation)
600 – 3000mUlf Ranhagen 20161208
Förslag till verktygslåda med både analytiska och designinriktade verktyg och med fokus på både upplevd och faktisk urban struktur
Ulf Ranhagen 20161208
Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle – bygger på genomgång av FoU
Offentliga rum Urban form
Urbana funktioner
Stråk, nätverk och kopplingar
Ulf Ranhagen 20161208
Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle – bygger på genomgång av FoU
Urban form
Ulf Ranhagen 20161208
Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle – bygger på genomgång av FoU
Urbana funktioner
Ulf Ranhagen 20161208
Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle – bygger på genomgång av FoU
Stråk, nätverk och kopplingar
Ulf Ranhagen 20161208
Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle – bygger på genomgång av FoU
Offentliga rum
Ulf Ranhagen 20161208
Fallstudier – tre medelstora städer i de tre storstadsregionerna i Sverige
Borås – gammalt stationshus men resecentrum för busstrafik från 2004. Planering för Götalandsbanan
Lund – Sveriges tredje största centralstationPågående stationsutveckling
Uppsala – nytt resecentrum och omfattande förändring av stationsområdet (2005-2011)
Ulf Ranhagen 20161208
Slutsats 1 Prioritering av indikatorer på olika avståndsintervall varierarIndikatorer som viktats högst och är sammanfallande i de tre kommunerna
<600 600-1500
1500-3000
Trygghet och trivsel
Service: mix och lokalisering
Stadsmiljöns variation
Upplevda barriärer och avstånd
Kontinuitet station - staden
Tillgänglighet till målpunkter
Täthet: dag- och nattbefolkning
Borås Ulf Ranhagen 20161208 Lund
Uppsala
Ulf Ranhagen 20161208
SERIAL VISIONRörelsen genom staden som en upplevelsesekvens - små förändringar i plan kan innebära stora förändringar i 3D- upplevelsen
Källa: The Concise Townscape(Cullen 1971)
Rum och riktning skapas avA. Mark och bebyggelseB. VegetationC. Samspel mellan trafikslag
Slutsats 3 Stationsområden behöver länkas bättre till hela staden med sammanhängande stråk - analys
Stråkanalys i Borås genomförd med stöd av Gordon Cullens begrepp:A. Mark/byggnader som skapar rum, riktning, orienterbarhetB. Vegetationselement som skapar rum och riktning
C. Olika trafikslags samspel i byggd miljö
Gåtur med tjänstemän resp boende inom stationens närområde
Ulf Ranhagen 20161208
Ulf Ranhagen & Mats Johan Lundström, FFS/KTH Dec 2015
DÅTID
NUTID
FRAMTID
UTVECKLING AV NORMATIVA SCENARIER (RUMSLIGA VISIONER)
BACKCASTING
FORECASTING
Ulf Ranhagen 20161208
Slutsats 4 Flera olika stadsformer gynnar ett hållbart resande när stationsområden länkas bättre till hela staden - framtidsbilder
Scenariomatris och designdialog i Uppsala
Sammankoppling av bebyggelse och platser i olika avståndszoner för att överbrygga barriärer och förminska både upplevda och faktiska avstånd
Ulf Ranhagen 20161208
Designdialog i Borås – kombination av designdialoger genomförda för avståndszon <600m respektive 600m-3000m. Hur kan utformningen av gränsområdet mellan avståndszonerna formas?
Ulf Ranhagen 20161208
3000 300015001500 600 600
Sammanställning av designdialogens resultat till en sammanhängande framtidsbild med kontinuerliga stråk i två riktningar från stationsområdet -
Ulf Ranhagen 20161208
Borås
Slutsats 5 Olika avståndsmått behöver kombineras – radiella, metriska, topologiska och tidsmått
Restidsavstånd för cykel i Borås –stor variation inom 1,5-3km
Restidsavstånd för fotgängare i Borås - stor variation inom både 06-1,5km och 1,5-3km
Rumsintegrationsanalys Borås – väl integrerade stadsrum öster om stationen utan direkt anknytning till denna
Ulf Ranhagen 20161208
Ulf Ranhagen 20161208
Kommunens syn på fördelar med forskarsamverkan i vårt projekt
Möjligheter att ta till sig färsk kunskap
Möjligheter att själva vara med i
kunskapsutvecklingen på plats i kommunen
Källa: My-Linda Lorentsson, Sebastian Andersson och Bengt Himmelman Borås stad
ARBE
TSM
ATER
IAL
2016
1114
Övergripande ÖP-struktur som går ut på samråd vid årsskiftet
Ett ”cykelhjul” där ekrarna är all infrastruktur som leder in till navet – centrala Borås
Befintlig struktur utnyttjas effektivare och stärks
En utmaning är att koordinera alla de flöden som sammanstrålar i stadskärnan
Ulf Ranhagen 20161208
ARBE
TSM
ATER
IAL
2016
1114
Forskningens bidrag till den rumsliga översiktliga planeringen med fokus på integrerad transport- och bebyggelseutveckling
Forskningen har bidragit till att utveckla urbana stråk inom tätorten som binder samman områden i ytterstaden med stadskärnan
Forskningen har bidragit till att tydliggöra attraktiva urbana stråk där man väljer att gå, cykla och åka kollektivt istället för att välja bilen
Forskningen har bidragit till ett nytt tänk kring noder och platser av olika dignitet för att skapa service och attraktivitet också utanför stadskärnan
Källa: My-Linda Lorentsson, Sebastian Andersson och Bengt Himmelman Borås stad
Ulf Ranhagen 20161208
Ulf Ranhagen 20161208
Kommunens syn på fördelar med forskarsamverkan i vårt projekt
Projektet har bidragit till att de preliminära ansatserna i ÖP-arbetet svarade upp mot klimatsmarthet och attraktivitet
Källa: Göran Carlén, Uppsala kommun
Fyra stadsnoder & innerstaden kopplas samman med snabb kollektivtrafik ”Femkärningen”
1. Snabb och turtät kollektivtrafik kopplar samman de fyra stadsnoderna (röda bollar), innerstaden och de stora verksamhetsområdena Boländerna-Fyrislund, Husbyborg, Librobäck och Bergsbrunna (nytt)
2. Kapaciteten i transportsystemen utnyttjas effektivare genom att resandet kan ske i flera riktningar
3. Nya tågstationer innebär att trycket på innerstaden kan hållas nere och resecentrum avlastas
4. Täta stadsstråk ligger längs stora delar av stomlinjenätet för kollektivtrafiken och här koncentreras stadsliv, verksamheter och målpunkter. Här finns även mindre noder med lokal service och tät bebyggelse som kompletterar de större noderna
Ulf Ranhagen 20161208
Bild som beskriver varför vi är här – för att koppla in forskare
• Paraplybild -
Några slutreflexioner
Frågan om att den urbana strukturens roll för att främja hållbar mobilitet och attraktivitet är komplex och delvis svårgripbar
Verktyg för utveckla framtidsbilder pekar på potentialer att skapa mer sammanhängande stråk och en möjlig utökad stationsnärhetseffekt
Ansatsen kan ses som ett pilotprojekt med behov av fördjupad uppföljning i fallstudierna men också med potential till tillämpning i andra ortstyper
Tack för ordet!
Tillämpning av ett FoU-baserat indikatorbatteri och en verktygslåda för analys pekar på problem och kvaliteter i den urbana strukturen som behöver beaktas
Ulf Ranhagen 20160509