dom

ÖREBRO TINGSRÄTTRotel 4

DOM B 5430-112012-02-29meddelad i

Mål nr

PARTER (Antal tilltalade: 7)

Åklagare

Målsägande

Åklagarkammaren i Örebro

Nakhsin Abdelzadeh

Katarina Johansson

Mehdi Mekki

Saif Salam Ali

c/o Polismyndigheten i Örebro län

Varbergagatan 236 Lgh 1101

Örnsköldsgatan 139 Lgh 1202

703 52 Örebro

701 18 Örebro

703 50 Örebro

703 71 Örebro

1.

2.

3.

4.

Örebro

Kammaråklagare Karin Lindell och kammaråklagare Elisabeth Börjesson

Ombud och målsägandebiträde:

Målsägandebiträde:

Advokat Gertrud Ahlbeck


702 12 Örebro

702 12 Örebro

Box 1808

Poesigatan 8 D

Oskarsparken 1

Oskarsparken 1

Advokatfirman Ahlbeck AB


Företrädd av åklagaren


Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 383701 47 Örebro

Drottninggatan 5 019-16 63 35 måndag - fredag 08:30 - 16:00

www.orebrotingsratt.domstol.se

[email protected]: 019-16 63 00

1


DOM B 5430-112012-02-29

Tilltalad

Maths Thörn

FAROK Ahmad Akra, 920907-2751

c/o Polismyndigheten i Örebro

Phragménsvägen 3 Lgh 1103

701 18 Örebro

703 68 Örebro

Frihetsberövande: Häktad

5.


Offentlig försvarare:

Advokat Elvy Wicklund

Advokat Gunnar Wikberg

Olaigatan 17 A

Engelbrektsgatan 6

703 61 Örebro

702 12 Örebro

Misshandel

Grov misshandel

Försök till grov misshandel

Olaga frihetsberövande

Olaga hot

Våld mot tjänsteman

Hot mot tjänsteman

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

3 kap 5 § brottsbalken

3 kap 6 § 1 st brottsbalken

3 kap 6 § 1 st och 11 § samt 23 kap 1 § brottsbalken





Begångna brott Lagrum

Box 1804

Advokatfirman KvinnoJuristen

Wikbergs Advokatbyrå AB

DOMSLUT

2


DOM B 5430-112012-02-29

Tidigare utdömd skyddstillsyn undanröjs.(2011-06-01, Attunda tr, B 2434-11 )

Fängelse 2 år 4 månaderPåföljden avser även brottsligheten i avgörandet 2011-06-01.

1.

2.

Påföljd m.m.

Andra lagrum som åberopas

Följande åtal ogillas Rån (åtal enligt bilaga 5)Försök till utpressning (åtal enligt bilaga 5)Misshandel (åtal enligt bilaga 6)

1. 2. 3.

Övergrepp i rättssak

Narkotikabrott

8.

9.


2 § narkotikastrafflagen (1968:64)

34 kap 1 § 1 st 2 p och 3 p och 6 § 5 st brottsbalken

Skadestånd

Förverkande och beslag

Farok Akra ska utge skadestånd till Nakhsin Abdelzadeh med 8 500 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 1 maj 2009 till dess betalning sker.Farok Akra ska utge skadestånd till Saif Salam Ali med 15 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 11 oktober 2011 till dess betalning sker.Farok Akra och medtilltalade Abdelkarim Nour ska till Saif Salam Ali solidariskt utge skadestånd med 35 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 11 oktober 2011 till dess betalning sker.Farok Akra ska utge skadestånd till Maths Thörn med 10 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 11 oktober 2011 till dess betalning sker.Katarina Johanssons skadeståndsyrkande ogillas.

I beslag tagna ett halsband och en klocka ska utlämnas till Mehdi Mekki. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten i Örebro län; beslag 2011-1800-BG3295 p 8 och 10). I beslag tagen skruvmejsel förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Örebro län; beslag 2011-1800-BG3295 p 5).

1.

2.

3.

4.

5.

1.

2.

3


DOM B 5430-112012-02-29

Häktning m.m.

Brottsofferfond

ErsättningGertrud Ahlbeck tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde åt Nakhsin Abdelzadeh med 14 435 kr. Gertrud Ahlbeck tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde åt Saif Salam Ali med 11 853 kr.Elvy Wicklund tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde åt Maths Thörn med 17 322 kr.Gunnar Wikberg tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 195 812 kr. Kostnaderna för målsägandebiträdena och försvararen enligt punkterna 1-4 ska stanna på staten.

1.

2.

3.

4.

5.

Farok Akra ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

4


DOM B 5430-112012-02-29meddelad i

Mål nr


Åklagare

Målsägande

Tilltalad


Saif Salam Ali

Abdelkarim Nour, 921207-2715

Diktargatan 19 A Lgh 1101

703 71 Örebro

703 70 Örebro

Frihetsberövande: Häktad

Örebro





Advokat Bo Flodström

702 12 Örebro

702 10 Örebro

Grov misshandel

Olaga hot

Våldsamt motstånd

Narkotikabrott

1.

2.

3.

4.






Poesigatan 8 D

Oskarsparken 1

Drottninggatan 28


Advokat Bo Flodström AB

DOMSLUT





5


DOM B 5430-112012-02-29

Påföljd m.m.

Följande åtal ogillas Människorov (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Olaga frihetsberövande (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Olaga hot (åtalspunkten 1 i bilaga 7; sista stycket i gärningsbeskrivningen)Försök till våld mot tjänsteman (åtalspunkten 3 i bilaga 7)

1. 2. 3. 4.

Fängelse 1 år 2 månader

Skadestånd


Häktning m.m.

Brottsofferfond

Ersättning

Abdelkarim Nour ska utge skadestånd till Saif Salam Ali med 5 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 11 oktober 2011 till dess betalning sker.Abdelkarim Nour och medtilltalade Farok Akra ska till Saif Salam Ali solidariskt utge skadestånd med 35 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 11 oktober 2011 till dess betalning sker.

Gertrud Ahlbeck tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 11 853 kr.Bo Flodström tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 173 219 kr. Kostnaderna för målsägandebiträdet och försvararen enligt punkterna 1-2 ska stanna på staten.

1.

2.

1. 2. 3.

Beslag av el- och datakablar ska bestå till dess dom i målet vinner laga kraft mot Abdelkarim Nour (Polismyndigheten Örebro län; beslag 2011-1800-BG3290 p 8-9).

Abdelkarim Nour ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.


6


DOM B 5430-112012-02-29meddelad i

Mål nr


Åklagare

Målsägande

Tilltalad


Saif Salam Ali

TOMMY Sven-Olof Persson, 900410-5095c/o Shabo YildizSödra Bergvägen 24

703 71 Örebro

541 31 Skövde

Påföljd m.m.

Örebro





Advokat Christer Jonsson

702 12 Örebro

702 10 Örebro

Misshandel

Våldsamt motstånd

Narkotikabrott

1.

2.

3.





Fängelse 2 månader

Poesigatan 8 D

Oskarsparken 1

Köpmangatan 10


Advokatfirman Christer Jonsson AB

DOMSLUT





7


DOM B 5430-112012-02-29

Följande åtal ogillas Grov misshandel alt. medhjälp till grov misshandel (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Människorov alt. medhjälp till människorov (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Olaga frihetsberövande alt. medhjälp till olaga frihetsberövande (åtalspunkten 1 i bilaga 7)

1. 2. 3.

Skadestånd

Brottsofferfond

Ersättning

Målet såvitt avser Saif Salam Alis yrkande om ersättning av Tommy Persson med 15 000 kr för kränkning hänförlig till brottet olaga hot avskrivs från vidare handläggning.Saif Salam Alis skadeståndsyrkande ogillas.

Gertrud Ahlbeck tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 11 853 kr.Christer Jonsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 195 812 kr.Kostnaderna för målsägandebiträdet och försvararen enligt punkterna 1-2 ska stanna på staten.

1.

2.

1. 2.

3.


8


DOM B 5430-112012-02-29meddelad i

Mål nr


Åklagare

Målsägande

Tilltalad


Saif Salam Ali

Abdelmoumenne AMIN Ghezali, 920525-2795Örnsköldsgatan 85 Lgh 1001

703 71 Örebro

703 50 Örebro

Påföljd m.m.

Böterna ska anses helt erlagda.


Örebro


-




Advokat Ingvar Backman

702 12 Örebro

732 24 Arboga

17 kap 4 § brottsbalkenBegångna brott Lagrum Våldsamt motstånd

Dagsböter 40 å 50 kr

34 kap 1 § 1 st 2 p brottsbalken

Poesigatan 8 D

Oskarsparken 1

Box 257


Advokatfirman Backman & Bergström AB

DOMSLUT





9


DOM B 5430-112012-02-29

Följande åtal ogillas Grov misshandel alt. medhjälp till grov misshandel (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Människorov alt. medhjälp till människorov (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Olaga hot (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Olaga frihetsberövande alt. medhjälp till olaga frihetsberövande (åtalspunkten 1 i bilaga 7)

1. 2. 3. 4.

Skadestånd

Brottsofferfond

ErsättningGertrud Ahlbeck tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 11 853 kr.Ingvar Backman tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 180 750 kr.Kostnaderna för målsägandebiträdet och försvararen enligt punkterna 1-2 och vad som utgått av allmänna medel i övrigt för försvaret av Amin Ghezali ska stanna på staten.

1. 2.

3.

Saif Salam Alis skadeståndsyrkande ogillas.


10


DOM B 5430-112012-02-29meddelad i

Mål nr


Åklagare

Målsägande

Tilltalad


Saif Salam Ali

Maths Thörn

NABIL Nasir Hassan Abdalla Mohamed, 920808-5077

c/o Polismyndigheten i Örebro

Skaldegatan 15 D

703 71 Örebro

701 18 Örebro

703 71 Örebro

1.

2.

Örebro






Advokat Elvy Wicklund

Advokat Ester Andersson Zandvoort

Olaigatan 17 A

702 12 Örebro

703 61 Örebro

701 45 Örebro

Poesigatan 8 D

Box 1804

Oskarsparken 1

Box 272


Advokatfirman KvinnoJuristen

Advokatfirman Glimstedt i Örebro län HB





11


DOM B 5430-112012-02-29

Påföljd m.m.


Följande åtal ogillas Rattfylleri (åtalspunkten 1 i bilaga 4)Grov misshandel alt. medhjälp till grov misshandel (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Människorov alt. medhjälp till människorov (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Olaga hot (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Olaga frihetsberövande alt. medhjälp till olaga frihetsberövande (åtalspunkten 1 i bilaga 7)

1. 2. 3. 4. 5.

Egenmäktigt förfarande

Häleri

Försök till våld mot tjänsteman

Försök till främjande av flykt

Olovlig körning

Narkotikabrott

1.

2.

3.

4.

5.

6.



17 kap 1 § och 16 § samt 23 kap 1 § brottsbalken

17 kap 12 § 1 st och 16 § samt 23 kap 1 § brottsbalken

3 § 1 st 1 p trafikbrottslagen (1951:649)





DOMSLUT

Skadestånd

Brottsofferfond

Nabil Mohamed ska utge skadestånd till Maths Thörn med 8 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 11 oktober 2011 till dess betalning sker.Saif Salam Alis skadeståndsyrkande ogillas.

1.

2.


12


DOM B 5430-112012-02-29

ErsättningGertrud Ahlbeck tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 11 853 kr.Elvy Wicklund tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 17 322 kr.Ester Andersson Zandvoort tillerkänns ersättning av allmänna medel med 221 925 kr, därav 193 930 kr för arbete, 22 791 kr för tidsspillan och 15 204 kr för utlägg.Kostnaderna för målsägandebiträdena och försvararen enligt punkterna 1-3 ska stanna på staten.

1. 2. 3.

4.

13


DOM B 5430-112012-02-29meddelad i

Mål nr


Åklagare

Målsägande

Tilltalad


Saif Salam Ali

Örebro kommun genom Risbergska skolan

AHMED Yassin Gaal, 910812-3895Diktargatan 2 C

703 71 Örebro

701 35 Örebro

703 70 Örebro

1.

2.

Påföljd m.m.

Örebro





Advokat Carl H Robson

Drottninggatan 12

702 12 Örebro

702 10 Örebro

8 kap 1 § brottsbalkenBegångna brott Lagrum Stöld


Poesigatan 8 D

Hagagatan 53

Oskarsparken 1Advokatfirman Ahlbeck AB

Advokatbyrån Robson AB


DOMSLUT





14


DOM B 5430-112012-02-29


Följande åtal ogillas Grov misshandel alt. medhjälp till grov misshandel (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Människorov alt.medhjälp till människorov (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Olaga hot (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Olaga frihetsberövande alt. medhjälp till olaga frihetsberövande (åtalspunkten 1 i bilaga 7)

1. 2. 3. 4.


Skadestånd

Brottsofferfond

Ersättning

Ahmed Gaal ska utge skadestånd till Örebro kommun med 38 285 kr jämte ränta påbeloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 28 augusti 2010 till dess betalning sker.Saif Salam Alis skadeståndsyrkande ogillas.

Gertrud Ahlbeck tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 11 853 kr.Carl H Robson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 186 275 kr, därav 180750 kr för arbete och 5 525 kr för tidsspillan.Kostnaderna för målsägandebiträdet och försvararen enligt punkterna 1-2 ska stanna på staten.

1.

2.

1. 2.

3.


15


DOM B 5430-112012-02-29meddelad i

Mål nr


Åklagare

Målsägande

Tilltalad


Saif Salam Ali

Gabriel Danho, 930509-4394Kärrhökstigen 7

703 71 Örebro

703 48 Örebro

Påföljd m.m.

Särskild föreskrift: Gabriel Danho ska genomgå Frivårdens program Brottsbrytet

Kriminalvården Frivården Örebro

Örebro


-




Advokat Jacob Asp

Kungsgatan 33

702 12 Örebro

632 20 Eskilstuna

1 § narkotikastrafflagen (1968:64)Begångna brott Lagrum Narkotikabrott

Skyddstillsyn

Poesigatan 8 D

Oskarsparken 1Advokatfirman Ahlbeck AB

Advokathuset Actus AB

DOMSLUT





16


DOM B 5430-112012-02-29

Övervakare Övervakare förordnas av Kriminalvården.

Följande åtal ogillas Grov misshandel alt. medhjälp till grov misshandel (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Människorov alt. medhjälp till människorov (åtalspunkten 1 i bilaga 7)Olaga frihetsberövande alt. medhjälp till olaga frihetsberövande (åtalspunkten 1 i bilaga 7)

1. 2. 3.

Skadestånd


Brottsofferfond

Ersättning

Målet såvitt avser Saif Salam Alis yrkande om ersättning av Gabriel Dahno med 15 000 kr för kränkning hänförlig till brottet olaga hot avskrivs från vidare handläggning.Saif Salam Alis skadeståndsyrkande ogillas.

Gertrud Ahlbeck tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med 11 852 kr.Jacob Asp tillerkänns ersättning av allmänna medel med 182 873 kr, därav 181 503 kr för arbete och 1 370 kr för utlägg.Kostnaderna för målsägandebiträdet och försvararen enligt punkterna 1-2 ska stanna på staten.

1.

2.

1. 2.

3.

I beslag tagen narkotika jämte emballage, digitalvåg och redlinepåsar förklaras förverkade. Beslagen ska bestå (Polismyndigheten Örebro län; beslag 2011-1800-BG2814 p 7 och 2011-1800-BG2815 p 1-5).


17

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

YRKANDEN M M

Se bilagorna 1-7.

Åklagaren har beträffande gärningsbeskrivningen i bilaga 6 ersatt ”Qaryo”

respektive ”Qaryos” med ”Astifan” respektive ”Astifans”.

Åklagaren har beträffande de till åtalspunkten 1 i bilaga 7 knutna särskilda

yrkandena förklarat att förverkandeyrkandet riktar sig mot Farok Akra och att

yrkandet om bevisbeslag riktar sig mot Abdelkarim Nour.

I anslutning till åtalet i bilaga 1 har Nakhsin Abdelzadeh fordrat skadestånd av

Farok Akra med 17 000 kr, därav 15 000 kr för kränkning och 2 000 kr för sveda

och värk, jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 1 maj 2009 till dess

betalning sker.

Saif Salam Ali, som biträder åtalet i åtalspunkten 1 i bilaga 7, har slutligen yrkat att

Farok Akra, Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil Mohamed,

Abdelkarim Nour och Tommy Persson förpliktas att till honom solidariskt utge

skadestånd med 115 000 kr, varav 50 000 kr avser kränkning hänförlig till brottet

människorov, 50 000 kr avser kränkning hänförlig till brottet grov misshandel och

15 000 kr avser sveda och värk, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 11

oktober 2011 till dess betalning sker.

Vidare har Saif Salam Ali yrkat att Farok Akra, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil

Mohamed och Abdelkarim Nour förpliktas att till honom solidariskt utge

skadestånd med 15 000 kr, avseende kränkning hänförlig till brottet olaga hot, jämte

ränta enligt 6 § räntelagen från den 11 oktober 2011 till dess betalning sker.

18

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Härutöver har Saif Salam Ali fordrat skadestånd av Farok Akra med 15 000 kr för

kränkning hänförlig till brottet övergrepp i rättssak jämte ränta enligt 6 § räntelagen

från den 11 oktober 2011 till dess betalning sker.

Saif Salam Ali har återkallat sitt tidigare yrkande om att Gabriel Dahno och Tommy

Persson ska förpliktas att solidariskt med varandra och övriga tilltalade utge

skadestånd till honom med 15 000 kr för kränkning hänförlig till brottet olaga hot.

Maths Thörn har i anslutning till åtalspunkten 2 i bilaga 7 begärt skadestånd av

Farok Akra med 25 000 kr, avseende kränkning, jämte ränta enligt 6 § räntelagen

från den 11 oktober 2011 till dess betalning sker och av Nabil Mohamed med

15 000 kr, avseende kränkning, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 11

oktober 2011 till dess betalning sker.

DOMSKÄL

Skuldfrågan

Åtalet i bilaga 1

Gärningen har förnekats av Farok Akra.

På åklagarens begäran har förhör hållits med Nakhsin Abdelzadeh i hennes

egenskap av målsägande och med vittnet Amina Omari, varjämte Farok Akra har

hörts över åtalet.

De sålunda hörda personerna har var för sig uppgett att Nakhsin Abdelzadeh och

Farok Akra var ett par i april-maj 2009 och att Amina Omari var väninna till

Nakhsin Abdelzadeh. Vidare har det berättats att Nakhsin Abdelzadeh och Farok

19

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Akra hade varit tillsammans sedan årsskiftet 2008/2009 och att relationen upphörde

cirka ett år därefter. Tingsrätten godtar de nämnda uppgifterna.

Nakhsin Abdelzadeh har berättat bland annat följande: Vid det aktuella tillfället var

hon, Farok Akra och Amina Omari på väg till en av Farok Akras vänners bostad.

När de gick dit bad Farok Akra att få ett tuggummi av henne men eftersom hon bara

hade ett sådant sade hon att han kunde be Amina Omari om att få ett tuggummi.

Farok Akra ansåg att hon var snål, varför han utdelade ett kraftigt knytnävsslag mot

hennes vänstra arm. Det gjorde ont på henne, varjämte hon kände sig kränkt. Amina

Omari sade till honom att ”lägga av”. Sedan gick Amina Omari lite framför henne

och Farok Akra. Det var så att ”tjafset” fortsatte, varvid Farok Akra skrek. Han tog

ett strupgrepp bakifrån på henne genom att lägga sin ena arm runt hennes hals. Hon

fick ”panik” och blev rädd. Dessutom gjorde det ont och kändes det som att hon

skulle kvävas. Amina Omari tog bort Farok Akra från henne. Detta gjorde att Farok

Akra blev arg på Amina Omari. Vidare fortsatte han att skrika, varjämte han slog

henne flera gånger på armarna och överkroppen. Amina Omari försökte flera gånger

att komma emellan henne och Farok Akra. I något skede bet Farok Akra henne i

den högra armen. Även det gjorde ont och medförde också att hon hade ett märke

på armen i cirka en vecka. När de hade kommit in på en gård där Farok Akras

kamrat bodde började hon gå därifrån för att sedan springa från platsen. Emellertid

följde Farok Akra efter henne. Han satte krokben på henne så att hon föll omkull på

rygg och slog huvudet i marken, vilket gjorde ont. Sedan stod han över henne och

var aggressiv. Hon sparkade honom i skrevet, varefter hon lyckades springa iväg

från honom. Även Amina Omari lämnade platsen. Det gjorde Amina Omari

tillsammans med henne. – Några dagar efter händelsen var hon i en affär och

provade kläder. Då var hon i sällskap med Amina Omari, som uppmärksammade

bitmärket på hennes ena arm. – Hon vågade inte polisanmäla Farok Akra. Det var så

att hon var rädd för att han skulle slå henne. – Efteråt har hon haft kuratorssamtal,

varvid hon pratat om sin relation med Farok Akra och om sin önskan att avsluta

den. – Än idag är hon rädd för Farok Akra. Han har valt att skada hennes närmaste,

20

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

som är hennes pojkvän Saif Salam Ali. – Hon polisanmälde den aktuella saken först

när hon hade kontakt med polisen med anledning av den händelse som omfattas av

åtalspunkten 1 i bilaga 7.

Farok Akra har berättat bland annat följande: Han har inget minne av någon sådan

händelse som Nakhsin Abdelzadeh har berättat om. Emellertid kommer han ihåg att

han i sällskap med Nakhsin Abdelzadeh har träffat Amina Omari några gånger. –

Nakhsin Abdelzadehs berättelse har tillkommit för att få honom att framstå som en

sämre människa än vad han är. Det är fråga om en hämnd från hennes sida för det

som han har gjort mot hennes ”kille” Saif Salam Ali. Det var när denne kom in i

bilden som hans och Nakhsin Abdelzadehs relation ”rasade” ihop. – Han vet

mycket väl att han inte har rört Nakhsin Abdelzadeh. Hon och Amina Omari har

haft tre år på sig att ”lägga ihop en historia”. Enligt honom finns det många

anledningar för Nakhsin Abdelzadeh att lämna oriktiga uppgifter och Amina Omari

är hennes bästa vän. Han är inte populär hos Nakhsin Abdelzadeh, Amina Omari

och Saif Salam Ali. – Om han skulle gå igång på ett tuggummi vore han psykiskt

sjuk. – Han skulle aldrig slå en kvinna.

Amina Omari har berättat bland annat följande: Hon har varit kamrat med Nakhsin

Abdelzadeh sedan 2005. – Någon gång i april eller maj 2009 var hon, Nakhsin

Abdelzadeh och Farok Akra på väg för att träffa en av Farok Akras kamrater. När

de gick frågade Farok Akra om Nakhsin Abdelzadeh hade ett tuggummi till honom.

Eftersom Nakhsin Abdelzadeh inte hade det erbjöd hon honom tuggummi men han

ville inte ha det av henne. Han och Nakhsin Abdelzadeh började tjafsa och plötsligt

slog han till Nakhsin Abdelzadeh med knuten hand på den vänstra armen. Farok

Akra förklarade det med att han tyckte att Nakhsin Abdelzadeh var självisk

eftersom hon inte delade med sig. När de fortsatte promenaden gick hon en bit före

Nakhsin Abdelzadeh och Farok Akra. Redan efter en kort bit vände hon sig om,

varvid hon såg att Farok Akra höll ena armen runt Nakhsin Abdelzadehs hals.

Nakhsin Abdelzadeh försökte slita sig loss och hon hjälpte Nakhsin Abdelzadeh

21

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

med det. Därefter fortsatte de att gå, varvid Farok Akra kom emot Nakhsin

Abdelzadeh flera gånger. I samband med att de träffade Farok Akras kamrat gick

Nakhsin Abdelzadeh snabbt från platsen, varvid Farok Akra började jaga Nakhsin

Abdelzadeh. Sedan han kommit ikapp ”fällde” han Nakhsin Abdelzadeh, varefter

han stod över Nakhsin Abdelzadeh och skällde. Då sparkade Nakhsin Abdelzadeh

honom i skrevet. Hon och Nakhsin Abdelzadeh lämnade sedan platsen. De åkte

buss. Efter händelsen var Nakhsin Abdelzadeh ”ledsen och chockad”. – Någon dag

efter händelsen var hon med när Nakhsin Abdelzadeh provade kläder i en affär. Då

såg hon att Nakhsin Abdelzadeh var ”blå och lila” på ena armen och att det var ett

bitmärke. Nakhsin Abdelzadeh uppgav att Farok Akra hade bitit henne där i

samband med att han hållit sin ena arm runt hennes hals. – Hon tyckte att Farok

Akra skulle polisanmälas. Hon var dock rädd för att Nakhsin Abdelzadeh skulle få

”skit för det” om hon gjorde det. – Nakhsin Abdelzadeh började gå hos en kurator

tre till fyra veckor efter händelsen. – Den 11 oktober 2011 var hon med Nakhsin

Abdelzadeh hos polisen. Det var då som det gjordes en polisanmälan mot Farok

Akra angående den aktuella händelsen. Hon förklarade sig då villig att vittna.

Tingsrättens bedömning.

Inför tingsrätten har Nakhsin Abdelzadeh lämnat sammanhängande, klara och

relativt detaljrika uppgifter. Hennes ord står dock mot Farok Akras. Frågan

uppkommer då om det finns någon utredning som ger stöd åt det som Nakhsin

Abdelzadeh har berättat. Enligt tingsrättens mening finns det sådan utredning i form

av Amina Omaris utsaga. Det som Amina Omari har uppgett är nämligen mycket

väl förenligt med det som Nakhsin Abdelzadeh har berättat. Emellertid har Farok

Akra pekat på omständigheter som enligt honom gör att sanningshalten i de nämnda

berättelserna kan starkt ifrågasättas. Tingsrätten finner dock att det saknas fog för

att ifrågasätta trovärdigheten och tillförlitligheten i de uppgifter som lämnats av

Nakhsin Abdelzadeh och Amina Omari. Det kan nämligen enligt tingsrättens

mening hållas för uteslutet att Nakhsin Abdelzadeh och Amina Omari kommit

22

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

överens om att den sistnämnda ska begå menedsbrott, som ju normalt leder till

fängelsepåföljd för gärningsmannen, för att därigenom komma åt Farok Akra. Vid

en samlad bedömning av vad sålunda och i övrigt förevarit finner tingsrätten att

Nakhsin Abdelzadehs av vittnesbevisningen stödda uppgifter ska läggas till grund

vid prövningen av åtalet. Härigenom är detsamma styrkt. Gärningen är att bedöma

som misshandel, som inte är ringa. Farok Akra ska alltså dömas för sådant brott.

Åtalet i bilaga 2

Ahmed Gaal har erkänt gärningen. Utredningen, däribland resultatet av

undersökning av fingeravtryck, ger stöd åt erkännandet. Detta gör att åtalet är

styrkt. Gärningen är att bedöma som stöld. Ahmed Gaal ska därför dömas för sådant

brott.

Åtalet i bilaga 3

Gärningen har erkänts av Gabriel Danho, dock att han invänt att han inte innehaft

narkotikan i överlåtelsesyfte.

På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med polismannen Henrik Stomberg,

varjämte Gabriel Danho har hörts över åtalet.

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat analysbesked och beslagsprotokoll.


Gabriel Danhos erkännande vinner stöd av utredningen. Enligt vad han själv har

uppgett inför tingsrätten köpte han narkotikan cirka ett år före den 9 september

2011 och avsåg han att han att bjuda ”kompisar” på en del av det han innehade den

aktuella dagen medan han skulle förbruka resten för egen del. Redan av hans egna

23

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

uppgifter framgår således att han innehaft i överlåtelsesyfte förvärvad narkotika,

även om överlåtelsesyftet inte avsett hela partiet om 62,5 gram cannabis. Härtill

kommer att det av utredningen i form av Henrik Stombergs uppgifter och

beslagsprotokollet framgår att Gabriel Danho var utrustad med en digitalvåg när

han anträffades med narkotikan och att narkotikan var fördelad i flera olika så

kallade redlinepåsar. Det nu anförda utgör ytterligare stöd åt åklagarens påstående

att innehavet avsett i överlåtelsesyfte förvärvad narkotika. Gärningen är att bedöma

på sätt åklagaren gjort. På grund av det anförda ska Gabriel Danho dömas för

narkotikabrott, som inte är ringa.

Åtalspunkten 1 i bilaga 4

Nabil Mohamed har erkänt gärningarna. Vad angår de gärningar som åklagaren har

rubricerat som narkotikabrott och olovlig körning ger utredningen stöd åt

erkännandet, varför åtalet i dessa delar är styrkt. På grund härav kan Nabil

Mohamed inte undgå ansvar för narkotikabrott, som är ringa, och olovlig körning.

Det sistnämnda brottet är inte grovt.

Enligt 4 § 2 st trafikbrottslagen (1951:649) ska för rattfylleri dömas den som för ett

motordrivet fordon efter att ha intagit narkotika som avses i 8 § narkotikastrafflagen

(1968:64) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt

ämne kvar i blodet. Som framgår ovan är det utrett att Nabil Mohamed fört

personbil vid det aktuella tillfället. Det ankommer på åklagaren att visa att det då

eller efter färden funnits något narkotiskt ämne i Nabil Mohameds blod. Härvid

visar dock det av åklagaren åberopade analysbeskedet endast att det konstaterats

förekomst av narkotiskt ämne i Nabil Mohameds urin. På grund av det anförda ska

åtalet för rattfylleri ogillas.

24

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11


Nabil Mohamed, som vidgått att han köpt bilen, har bestritt ansvar på den grund att

han inte insett eller haft skälig anledning att anta att fordonet var frånhänt annan

genom brott.

På åklagarens begäran har förhör hållits med vittnena Andreas Hällzon och Cenneth

Mäman, varjämte Nabil Mohamed har hörts över åtalet.

Åklagaren har i målet åberopat polisanmälan avseende tillgrepp av den aktuella

bilen.

Nabil Mohamed har berättat bland annat följande: Vid något tillfälle blev han

informerad om att en person ville sälja en bil. Det visade sig att han hade sett

personen på konditorier i Vivalla centrum. Personens namn var Assar. När han

träffade Assar uppgav denne att bilen i fråga var importerad från Tyskland. Vid

mötet med Assar var Assar ”paranoid” eftersom denne kanske trodde att han och

hans kamrat skulle ”blåsa” Assar. Förutom att det fanns några repor på bilen

upplevde han den som fin. Hans kamrat nämnde något om att det kunde vara något

fel på bilen. Det sades något om att det var fel på fordonets bromsskivor. Han och

Assar enades om ett pris för bilen. Det var 22 500 kr. Assar ville ha pengarna direkt

men han betalade endast 12 500 kr i anslutning till att han fick en bilnyckel. De

kom överens om att han skulle undersöka hur mycket det skulle kosta att reparera

bilen och att han skulle dra av den kostnaden från återstoden av köpeskillingen. Det

sades inte när han skulle betala resten av priset till Assar. Han skrev under ett

papper, som innehöll något om att han skulle betala pengar till Assar. Pappret tog

Assar hand om. – I samband med köpet gjorde han inga kontroller angående

tidigare bilägare. Han tittade inte på bilens registreringsskyltar. För honom var det

inte känt om bilen var svensk eller inte. Han bad inte Assar om att få flera

bilnycklar. – Vid köpet förstod han att det han skulle betala var ”ganska billigt för

25

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

bilen”. Hans kamrat sade att han skulle ”tjäna på bilen”. – I bilens handskfack fann

hann en lapp, som innehöll uppgifter om ett namn och nummer. Av en reflex

stoppade han lappen i en ficka. Lappen hade han på sig när han greps. – Han hade

tillgång till Assars mobiltelefonnummer. – När han köpte bilen var han påverkad av

hasch. – Om han hade känt till att bilen var stulen skulle han inte ha köpt den.

Andreas Hällzon, som är polisman, har berättat bland annat följande: Efter det att

han och en kollega fått uppgift om att en tillgripen Citroen C 6 skulle finnas vid

Vivalla centrum fick de något senare stopp på bilen när den kördes på

Gustavsgatan. I bilen färdades fyra personer. Hans kollega samtalade med föraren,

som var Nabil Mohamed, medan han pratade med framsätespassageraren. Samtliga

personer i bilen greps. Under färden till polisstationen uppgav Nabil Mohamed att

Nabil Mohamed hade köpt bilen av ”en kille”. Han tror att Nabil Mohamed nämnde

att priset var 12 000 kr. – Vid vistelse i polishuset ”knölade” Nabil Mohamed ihop

ett papper, som Nabil Mohamed ville slänga. Han tog dock hand om lappen. På den

stod bilens registreringsnummer och ett namn. Vid tillfället var Nabil Mohamed

”lugn, sansad och tillmötesgående”. Idag minns han inte om det gjordes någon

bedömning av om Nabil Mohamed var narkotikapåverkad. – Enligt hans bedömning

var det fråga om en nyare bil, som var ”fräsch”.

Cenneth Mäman har berättat bland annat följande: Han är verksam hos

Citroenåterförsäljaren i Örebro. – Citroen C 6 är deras ”flaggskepp”. Priset för en

sådan bil uppgår till 550 000 – 570 000 kr. – Han såg den aktuella bilen i bolagets

verkstad för en eller två veckor sedan. Bilens årsmodell är 2006. Enligt hans

mening är bilens värde cirka 280 000 kr. Denna värdering kan variera med 10 000

kr uppåt eller nedåt. Vid värderingen har han inte tagit någon hänsyn till eventuella

skador på fordonet.

26

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11


Som framgår av det tingsrätten anfört beträffande åtalspunkten 1 i bilaga 4 var det

aktuella fordonet i Nabil Mohameds besittning den 26 september 2011. Han har

uppgett att han köpt bilen av en annan person. Vad han sålunda berättat har inte

ifrågasatts av åklagaren, som ju utformat åtalet till att avse häleri. Det sagda gör att

prövningen av åtalet får göras i huvudsak med ledning av det som Nabil Mohamed

har berättat.

Utredningen ger vid handen att bilen tillgreps någon gång under den av åklagaren

angivna perioden. Med hänsyn till att Nabil Mohamed uppgett att han köpt fordonet

får det hållas för visst att den eller de som tillgrep bilen haft tillägnelseuppsåt. Detta

gör att tingsrätten finner att ägaren till bilen utsatts för ett stöldbrott och inte endast

för ett brott i form av tillgrepp av fortskaffningsmedel, som ju inte kan utgöra ett

förbrott till häleri.

Med utgångspunkt från Nabil Mohameds egna uppgifter förhåller det sig så att han

köpt bilen av en för honom i det närmaste okänd person, att han inte gjort några

kontroller om säljarens åtkomst av fordonet, att han inte kontrollerat bilens

ursprung, att han med säljaren kommit överens om en köpeskilling om 22 500 kr,

varav han erlagt 12 500 kr vid köpetillfället och att han inte erhållit någon

köpehandling avseende bilen. Framförallt på grund av det anförda och då det genom

Cenneth Mämans vittnesmål får anses ha framkommit att köpeskillingen stått i ett

uppenbart missförhållande till bilens verkliga värde, vilket Nabil Mohamed måste

ha förstått, finner tingsrätten att Nabil Mohamed måste ha insett att fordonet varit

frånhänt annan genom brott. Nabil Mohameds befattning med bilen har varit ägnad

att försvåra ett återställande till rätta ägaren.

Det ovan anförda gör att Nabil Mohamed ska dömas enligt 9 kap 6 § 1 st 1 p

brottsbalken för häleri.

27

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Åtalet i bilaga 5

Farok Akra har förnekat gärningarna.

På åklagarens begäran har förhör hållits med målsäganden Mehdi Mekki samt med

vittnena Karolina Hagenbjörk, Jonas Welamsson, Jan Östby och Peter Sundin,

varjämte Farok Akra har hörts över åtalet.

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat rättsintyg, journalanteckning,

undersökningsprotokoll och beslagsprotokoll. Vidare har åklagaren som bevisning

åberopat fotografier, som tagits på Mehdi Mekki, ett par jeans, ett armbandsur och

på ett halsband.

Mehdi Mekki har berättat bland annat följande: I kanske ett år har han känt Farok

Akra, som är en vän till honom. Han och Farok Akra är inte osams med varandra. I

oktober 2011 stannade han kvar i Örebro i stället för att återvända till det

behandlingshem från vilket han hade permission. Han tror inte att han träffade

Farok Akra den 9 oktober 2011. Den dagen hade han inte armbandsuret och

halsbandet. Dessa föremål hade han gett bort till en ”kille” ungefär fyra månader

före den 9 oktober 2011. Det avfotograferade armbandsuret och halsbandet liknar

de föremål som han hade tidigare men han vet inte om föremålen på fotografierna är

hans. Den person som fick klockan och halsbandet av honom kanske har gett

föremålen till Farok Akra. En sådan klocka och ett sådant halsband kan köpas i

Vivalla centrum. – Den 10 oktober 2011 var han mycket påverkad. I samband med

att han var ute och gick hade han en liten kniv i en av byxfickorna. Eftersom han

fick syn på en polisbil började han springa, varvid han hoppade över ett staket och

rörde sig bland buskar. När han sprang svalde han tabletter. Buskarna var vassa och

han fick ett märke vid ena örat när han kom i kontakt med buskar. Kniven orsakade

sår på ena benet när han ramlade. Till slut blev han tagen av polismännen. Vid

kontakt med polisen uppgav han på frågor att han hade blivit rånad av två

28

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

gärningsmän, som hade rånarluvor. – Ingen person har stulit 1 500 kr från honom.

Inte heller har någon ”pressat” honom att få fram 25 000 kr. – Sammanlagt har han

förhörts två till tre gånger av polisen. Då försökte förhörsledaren pressa honom. Vid

tillfällena var han dock inte klar i hjärnan eftersom han var påverkad. Även sedan

han hade återförts till behandlingshemmet intog han tabletter. Vid det första

förhöret uppgav polismännen att de visste att Farok Akra hade rånat honom och att

han skulle få skadestånd med 30 000 – 40 000 kr vid en rättegång. – De uppgifter

som han har lämnat till polisen är inte riktiga.

Åklagaren har åberopat att det i protokoll över polisförhör, som hölls med Mehdi

Mekki den 17 oktober 2011, den 18 oktober 2011, den 19 oktober 2011 och den 20

oktober 2011, antecknats följande.

Den 17 oktober 2011

”Vid 18.00-tiden kommer en kille som Mehdi beskriver vara av utländsk härkomst

ca 20 år gammal till lägenheten. Mehdi vet vad han heter men han är rädd för att

berätta detta för om han gör detta kommer det att gå illa för Mehdi. Killen var

mycket påverkad av narkotika. – Killen går sedan fram till Mehdi och tilldelar 3-4

knytnävsslag i ansiktet varpå Mehdi faller till golvet. Det gjorde ont. Samtidigt som

detta sker kommer tre stycken killar in i lägenheten. De säger till den andra killen

Vad gör du? Det är ju Mehdi. De tre sätter sig i soffan och är passiva. Mehdi har

fallit till golvet och blir liggande på rygg. Killen ställer sig på Mehdis händer

samtidigt som han tar fram en större förskärare. Han börjar vifta med den framför

Mehdis ansikte. Mehdi duckar undan men får en skada på ena örat av kniven. Killen

sätter sig sedan på Mehdis mage med Mehdis händer under sig. Han säger ta fram

allt du har. Mehdi säger Nej gå bort från mig. Killen sätter då spetsen på förskäraren

mot Mehdis vänstra lår. Det svider till och börjar blöda. Mehdi försöker att resa sig

men blir då skallad av killen. Skallningen träffar Mehdis panna och det gör ont.

Killen sätter sedan förskärarspetsen mot Mehdis hals och säger rör dig inte. Killen

29

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

känner sedan igenom Mehdis fickor och hittar 3 stycken 500 kronorssedlar. Mehdi

har just tagit ut pengarna. Killen plockar även av Mehdis silverhalsband och

armbandsuret. – Killen säger till Mehdi att sätta sig i soffan med de tre andra

killarna. Han säger till Mehdi att skaffa fram 25 000 kronor. Mehdi svarar varför

han skall göra detta. Killen säger då Håll käften. Du skall bara göra detta annars får

du ett större ärr. – Han säger att han känner igen de aktuella personerna som var i

lägenheten men vill inte berätta vad de heter för han är rädd för att de skall göra

honom mera illa. Mehdi säger att han hört ifrån en tjej att den killen som rånade

honom sitter på häktet sedan några dagar. Mehdi vill inte namnge tjejen.”

Den 18 oktober 2011

”Mehdi beskriver klockan som den misstänkte tillgrep vara ett armbandsur av

fabrikat Axel eller liknande. Gul urtavla med tim och minutvisare samt

datumvisare. Armbandet är av stål. Silverhalsbandet är ca 20-30 cm långt, länkarna

på halsbandet ser ut som kaffebönor samt en ring mellan kaffebönorna.”

Den 19 oktober 2011

”Den 111019 ringer målsägande Mehdi ifrån behandlingshemmet Stigby för att

berätta vem som har utfört brottet i hans ärende. Han säger att han har pratat med

sin mamma, pappa och hans kontaktperson. De tyckte att han skulle berätta för

polisen vem personen är som rånat honom. – Mehdi säger att brottsplatsen är

Diktargatan 19 A hemma hos Sorri Nour. Han säger att han blev nedslagen och

stucken med kniven i vardagsrummet hemma hos Nour. – Den som rånade och

misshandlade honom heter Farok. Han är född 1992 och har ett ärr vid ena

ögonbrynet.”

30

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Den 20 oktober 2011

”Han säger att han ljög i samband med anmälningssupptagningen angående rånet.

Anledningen till det var att han då inte ville ”lägga” Farok Akra. Han var rädd för

att Farok skall göra honom illa.”

Vid huvudförhandlingen har Mehdi Mekki tillagt bland annat följande: Han vet inte

om han har sagt så till polisen vid förhöret den 17 oktober 2011. Då var han ”helt

borta” eftersom han hade ”ätit saker som inte var på recept”. Han har inte varit i den

nämnda lägenheten; ”det där är skitsnack”. Till polisen har han inte sagt det som

antecknats. Han vet inte varifrån uppgifterna i förhörsprotokollet kommer. – Det

som är antecknat i protokollet den 18 oktober 2011 har han inte sagt utan det är en

påhittad uppgift. För honom är det inte känt vilket intresse polisen har av att skriva

som det är gjort; ”de vill ha bort folk från gatan”. – Han har inte ringt till

polismannen Jan Östby när utredningen pågick. Inte heller har han sagt att det är

Farok Akra som rånat honom. Han vet inte varifrån den uppgiften kommer. Under

hela tiden när han var på behandlingshemmet var han påverkad. Det som står i

protokollet är inte sant. – Han är inte rädd för Farok Akra. – Han vet inte om han

har sagt så som det står i den journal, som en sjuksköterska vid behandlingshemmet

har fört.

Farok Akra har berättat bland annat följande: I början av oktober 2011 träffade han

Mehdi Mekki i en lägenhet på Diktargatan 19 A i samband med att de ”softade”.

Både han och Mehdi Mekki var påverkade. Han känner Mehdi Mekki men inte väl.

Under de senaste två åren har de träffat varandra endast vid det aktuella tillfället.

Det var så att Mehdi Mekki då bara råkade komma förbi. Förutom de två var

Abdelkarim Nour och några till i lägenheten. Han har inget otalt med Mehdi Mekki.

En tid efter det att han och Mehdi Mekki hade träffats i lägenheten hittade han där

vid TV-bordet i vardagsrummet en länk och en klocka. Mehdi Mekki var inte där

då. Ingen av de andra personerna som var närvarande i lägenheten visste vems

31

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

”grejorna” var. Han tog på sig ”grejorna”, som inte tillhör honom. I normala fall bär

han inte klocka. Emellertid tyckte han att det skulle vara fint att ha på sig länken

och klockan eftersom de skulle gå ut för att äta. Vid tillfället hade han ingen tanke

på att föremålen kunde vara Mehdi Mekkis. – Han vet inte varför just hans namn

omnämnts av Mehdi Mekki, som inte har någon anledning att vara rädd för honom.

– När Mehdi Mekki var i lägenheten såg han ingen skada på denne. – Det har aldrig

förekommit något slagsmål eller uttalats några hård ord mellan honom och Mehdi

Mekki. – Han har inte gjort det som åklagaren påstår.

Karolina Hagenbjörk, som är polisman, har berättat bland annat följande: Den 11

oktober 2011 patrullerade hon tillsammans med en kollega i en polisbil. När hon

och kollegan var i Oxhagen såg de att en ”kille” började springa, varför de följde

efter denne. Hon klev ur bilen och sprang efter personen. Efter en stund återfann

hon honom i ett buskage där han gömde sig. Det var Mehdi Mekki, som hon kände

igen sedan tidigare. Eftersom det uppkom misstankar om ringa narkotikabrott

fördes Mehdi Mekki till beroendecentrum för provtagning. Vid kontroll framkom

det att han var efterlyst. På vägen till beroendecentrum uppgav Mehdi Mekki att han

hade varit med om ett rån. Det var han själv som ville berätta, varför hon och

kollegan tog upp en anmälan. Mehdi Mekki visade skador på ena benet och ena örat

och sade att han hade fått dessa vid rånet. Enligt Mehdi Mekki hade rånet inträffat

kvällen eller dagen före den 11 oktober 2011. Det var så att Mehdi Mekki inte ville

säga ”jättemycket” men han uppgav att han hade blivit knivhotad. Vid tillfället gick

det inte att hålla ett förhör med honom. Han ville inte säga var rånet hade utspelat

sig men nämnde i vart fall Vivalla. Enligt vad han uppgav visste han vilka det var

som hade gjort rånet men han ville inte säga vilka dessa var. – I samband med att

hon hade kontakt med Mehdi Mekki var han ”väldigt narkotikapåverkad och slö”,

dock att han var ”ganska klar” i början. Han somnade nästan och svarade

osammanhängande, varför det alltså inte hölls något förhör med honom. – Hon kan

inte uppge om Mehdi Mekki uppgav något om rånarluvor. – I en av Mehdi Mekkis

32

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

byxfickor anträffades ett piller, som fråntogs honom. Om det var narkotika vet hon

inte.

Jonas Welamsson, som är polisman, har berättat bland annat följande: Han fick till

uppgift att hålla ett förhör med Farok Akra angående föremål som tagits från Farok

Akra vid gripandet av denne. Tillsammans med en kollega begav han sig därför till

Farok Akras cell i häktet. Inledningsvis ”småpratade” han med Farok Akra, varefter

han berättade att han skulle förhöra Farok Akra om beslagtagna föremål. De gick

igenom de olika punkterna i beslagsprotokollet. Farok Akra uttalade förvåning över

hur många saker han hade haft på sig. Som han minns det tillfrågades Farok Akra

om en klocka och ett halsband var Farok Akras och svarade Farok Akra då ja. – När

Farok Akra delgavs misstanke om de aktuella brotten uppgav Farok Akra att han

hade lånat ”grejor” från en lägenhet på Diktargatan 19 A i Vivalla och att det inte

var något fel att göra det. Farok Akra sade att han hade lånat klockan från

lägenheten.

Jan Östby, som är polisman, har berättat om vad som förevar när han höll förhör

med Mehdi Mekki, varvid Jan Östby uppgett bland annat att Mehdi Mekki sagt det

som är antecknat i förhörsprotokollen och att han uppfattade att Mehdi Mekki såg

”fräsch ut” och verkade ”helt normal och inte påverkad” vid förhöret den 20

oktober 2011.

Ur det åberopade rättsintyget, som avser Mehdi Mekki och som upprättats av

kontrakterade rättsintygsläkaren Peter Sundin den 28 oktober 2011, hämtas följande

utlåtande.

”Med stöd av vad som framkommit av utredningsunderlaget avger jag följande

utlåtande angående: Påvisade skador * Skärskada på höger ytteröra * Sårskada

med skarpa kanter som vid huggskada på höger lår * Två runda mm-stora

sårskorpor på höger lår – Skadornas uppkomstsätt Undersökningsfynden talar för

33

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

att en vass kniv eller annat med vass skärande egg skurit på höger ytteröra samt

tryckts eller huggits mot höger lår vid minst tre tillfällen. Skadornas utseende är

förenligt med att de orsakats på sätt som framgår av uppgivet händelseförlopp d.v.s.

att annan person skurit med kniv mot målsägandens öra samt huggit minst tre

gånger mot hans lår. – Skadornas ålder Skadornas utseende är förenligt med den

uppgivna tidpunkten 2011-10-19 för skadornas uppkomst. – Skadornas

svårighetsgrad Ingen livshotande skada har förelegat och utöver ytliga

ärrbildningar kommer inga framtida kroppsliga men att bli följden.”

Inför tingsrätten har Peter Sundin vid ett telefonförhör berättat bland annat följande:

Av misstag har han i utlåtandet skrivit höger lår i stället för vänster lår. Dessutom

ska datumangivelsen i utlåtandet rätteligen vara ”2011-10-09”. – Skadan på lårets

framsida kan vara självförvållad. Det är mindre sannolikt att skadan på ena örat

uppkommit vid fall i ett buskage.

Ur journalanteckning, som enligt handlingen gjorts av en sjuksköterska vid Stigby

ungdomshem den 20 oktober 2010 (torde rätteligen vara den 20 oktober 2011;

tingsrättens anm.) och avser Mehdi Mekki, hämtas följande.

”Mehdi Mekki … blev för två veckor sedan knivstucken på vänster lår med fyra

synliga märken varav ett är ca 1 cm långt och de andra tre är som

knappnålshuvuden. Ett av de mindre märkena är nu utläkt och visar sig som ett ärr.

Såren läker fint men Mehdi upplever att det känns lite bedövat runt det stora

insticksstället.”

Enligt beslagsprotokoll togs ett halsband och en klocka i beslag hos Farok Akra den

11 oktober 2011 då Farok Akra befann sig i arrestlokal på polishuset i Örebro. I

handlingen är noterat att Farok Akra hade på sig halsbandet och klockan när han

greps.

34

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11


Uppenbarligen grundar sig åtalet mot Farok Akra på uppgifter som Mehdi Mekki

ska ha lämnat vid fem polisförhör med honom vid förundersökningen. Av dessa har

de tre inledande och det sista hållits per telefon och alltså endast ett med

förhörsledaren och Mehdi Mekki i samma rum. Genom Jan Östbys vittnesmål

finner tingsrätten klarlagt att Mehdi Mekki vid de förhör som innehållsmässigt

redovisats ovan lämnat de uppgifter som åklagaren sålunda har åberopat. Emellertid

har Mehdi Mekki inför tingsrätten sagt sig inte ha berättat i enlighet med vad som

framgår av de åberopade förhörsavsnitten. Vidare har han vid huvudförhandlingen

lämnat förklaringar till uppkomsten av konstaterade skador på honom samt berättat

om att han gett bort klockan och halsbandet ungefär fyra månader före den 9

oktober 2011, att han var påverkad den 10 oktober 2011, att han vid kontakt med

polismän den dagen uppgav att han hade blivit rånad av två män med rånarluvor

och att ingen person har stulit 1 500 kr från honom eller pressat honom att få fram

25 000 kr. Tingsrätten kan konstatera att de uppgifter som Mehdi Mekki lämnat vid

förundersökningen i de avgörande delarna är oförenliga med vad han omtalat vid

huvudförhandlingen. Den omständigheten gör att det finns starka skäl att ifrågasätta

hans allmänna trovärdighet. Även vad som framkommit om honom som person och

hur han uppträtt som förhörsperson inför tingsrätten gör det.

I målet har emellertid Farok Akra för egen del vidgått att han träffade Mehdi Mekki

i en lägenhet på Diktargatan 19 A i början av oktober 2011 och att han en tid

därefter fann en länk och en klocka i lägenheten. Dessa föremål togs i beslag hos

honom i samband med gripandet av honom den 11 oktober 2011. Huruvida

föremålen utgör egendom som tillhör Mehdi Mekki är, enligt tingsrättens mening,

dock inte tillförlitligen styrkt i målet. Här han erinras om vad Mehdi Mekki uppgett

vid huvudförhandlingen om att han inte vet om det avfotograferade halsbandet och

den avfotograferade klockan är hans och om möjligheterna att köpa sådana föremål

i Vivalla centrum.

35

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Enligt Farok Akra var det flera personer i lägenheten när han träffade Mehdi Mekki.

Av Karolina Hagenbjörks vittnesmål framgår att Mehdi Mekki var kraftigt påverkad

när hon hade kontakt med honom den 10 oktober 2011. Farok Akra har, utan

gensaga från åklagaren, uppgett att både han och Mehdi Mekki var påverkade när

de var i lägenheten. Med hänsyn till det anförda kan det inte uteslutas att Mehdi

Mekki på grund av berusning misstagit sig om vad som hände i lägenheten eller att

han i vart fall misstagit sig om vem som begick de av åklagaren påstådda brotten

mot honom.

På grund av det ovan anförda och omständigheterna i övrigt finner tingsrätten att

Mehdi Mekkis av åklagaren åberopade polisförhörsuppgifter måste bedömas med

mycket stor försiktighet. I sammanhanget måste också vägas in att Mehdi Mekki

vid kontakt med Karolina Hagenbjörk redovisat en annan version av vad som

inträffat och att han då inte ens antytt något om att han utsatts för

utpressningsförsök. Vad angår det sistnämnda kan för övrigt noteras att hans

uppgifter vid polisförhör om sådant brott är mycket knapphändiga och detaljfattiga.

Mot bakgrund av det ovan anförda finner tingsrätten att utredningen inte är så

robust som krävs för fällande dom för den allvarliga brottslighet som åtalet avser;

minimistraffet för rån är fängelse i ett år. Det sagda gör att åtalet ska ogillas.

Åtalet i bilaga 6

Farok Akra har förnekat gärningarna.

Tommy Persson har förnekat gärningen.

På åklagarens begäran har förhör hållits med målsäganden Maher Astifan samt med

vittnena Ali Hamarsheh och Majjid Jamal Choman, varjämte Farok Akra och

Tommy Persson har hörts över åtalen.

36

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Åklagaren har som bevisning åberopat en film, som tagits med

övervakningskamera, stillbilder ur filmen samt fotografier, som tagits på Farok

Akra. Filmen har spelats upp vid huvudförhandlingen.

Maher Astifan har berättat bland annat följande: Han arbetade som entrévärd på

McDonald´s vid tillfället. Det gjorde även Ali Hamarsheh. I samband med att han

stod vid kassan hörde han att en mugg kastades. Han iakttog en svensk kille, som

han nu vet heter Tommy Persson, och en arab, som är identisk med Farok Akra. I

deras sällskap var även en somalier. Dessa personer gick ut från restaurangen och

han följde efter dem. Det gjorde även andra personer. Utanför restaurangen fick han

ett knytnävsslag bakom det vänstra örat. Slaget, som utdelades av Tommy Persson,

smärtade när det träffade honom. Han fick flera slag av Tommy Persson men det

var bara det första som orsakade smärta hos honom. När han träffades av ett slag på

ena kinden började det blöda lite vid mungipan. Han var inte beredd på det första

slaget men sedan skyddade han sig med armarna. Om Farok Akra utdelade slag

minns han inte. Han kommer inte ihåg om Farok Akra och den somaliske ”killen”

träffade honom med slag. Han tog ett kort på Farok Akra. Direkt därefter drog

Farok Akra fram en kniv. Om kniven togs fram ur en ficka eller väska vet han inte.

Farok Akra gick i riktning mot honom och gjorde en svepande rörelse med armen.

Då var Farok Akra cirka två meter från honom. Han backade, varvid kniven kom

ungefär tjugo centimeter från hans kropp i maghöjd. Om han inte hade backat skulle

han ha träffats av kniven. Andra personer ingrep och därefter ”viftade” Farok Akra

med kniven på långt håll från honom. Poliser kom till platsen men då hade Tommy

Persson och Farok Akra avlägsnat sig därifrån. – Vid tillfället hade Tommy Persson

på sig en röd skjorta. Farok Akra bar en svart jacka och keps. – Smärtan bakom örat

kände han av i två till tre dagar.

Farok Akra har berättat bland annat följande: Vid tillfället var han på McDonald´s

för att äta. Han var kraftigt påverkad och minns inte vilka personer som var

tillsammans med honom. På filmen kan han dock se Tommy Persson. I samband

37

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

med att han gick ut från restaurangen blev det ”kalabalik”. Utanför var det ”rörigt”

och det kändes som att alla var aggressiva. Han har inget starkt minne av händelsen.

För honom kändes det inte rätt när det togs en bild på honom. Detta kan ha gjort att

han agerade hotfullt men han minns inte att han slagits eller knuffats. Det är så att

han inte bär eller använder kniv. Om han hade viftat med en kniv vid tillfället skulle

han ha kommit ihåg det. – Första gången som han fick reda på att det hade hänt

något vid McDonald´s var vid ett polisförhör. På fotografier kan han se att han hade

en väska på sig vid tillfället. Vad han hade i den kan han inte uppge.

Tommy Persson har berättat bland annat följande: När han och Farok Akra var på

McDonald´s vid tillfället kom han i diskussion med några andra personer. Till slut

blev det ”tjafs” mellan honom och dessa personer. Saken urartade, varför han

kastade en mugg. Sedan gick han ut från restaurangen. Utanför den kom han i

diskussion med Maher Astifan, som höll i honom. Han sade till Maher Astifan att

släppa honom men det gjordes inte. Det blev ”rörigt” mellan dem men det är

uteslutet att han slog Maher Astifan. Han blev ”förbannad” eftersom Maher Astifan

inte släppte honom. Han satte ned foten för att visa att Maher Astifan skulle släppa

och låta honom vara. Dessutom slog han två slag i luften. Då släppte Maher Astifan

honom och backade. Sedan gick han från platsen. – Vid tillfället hade han

”verkligen” ingen tanke på att träffa Maher Astifan med slag. Någon kniv såg han

inte när han var på platsen.

Ali Hamarsheh har berättat bland annat följande: Den 9 oktober 2011 arbetade han

som nattvakt på McDonald´s. Farok Akra och Tommy Persson var där då. När de

två var på väg ut från restaurangen kastade Tommy Persson en mugg, som innehöll

milkshake, på några som var vid dörren. Dessa personer blev arga. I sällskap med

Farok Akra och Tommy Persson var en somalisk ”kille”. Tommy Persson utdelade

ett slag i bakhuvudet på Maher Astifan. Dessförinnan hade Maher Astifan inte hållit

fast Tommy Persson. Maher Astifan blev sedan slagen av Tommy Persson och

”somaliern”. Farok Akra gjorde först ingenting men efter det att han hade pratat

38

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

med Farok Akra började denne också. Farok Akra gick i riktning mot Maher

Astifan. I det skedet hörde han några ”killar” ropa ”akta kniv”. Han såg då att Farok

Akra hade något svart i ena handen. Det var en kniv. Farok Akra ”viftade” med

kniven och gjorde en svepande rörelse med den i riktning mot Maher Astifan, som

backade. Då var Farok Akra ”väldigt nära” Maher Astifan. Han knuffade bort Farok

Akra. När han ”hotade” med att ringa till polisen ”flydde” Farok Akra och Tommy

Persson från platsen. – Om Maher Astifan inte hade backat skulle kniven ha träffat

Maher Astifan. – Efteråt såg han ingen skada på Maher Astifan. Emellertid

berättade Maher Astifan att han hade ont i nacken eller något sådant.

Majjid Jamal Choman har berättat bland annat följande: Vid tillfället var han på

McDonald´s där han väntade på sin bror. När han var vid dörren träffades han av

glass, som någon kastade. En vakt ”kastade ut” några personer och även han gick ut

från restaurangen. Sedan såg han att Tommy Persson slog ett knytnävsslag i nacken

på vakten, som var Maher Astifan. Även en somalisk ”kille” gick till anfall. Han

gick emellan och träffades av slag och sparkar. Han såg inte Farok Akra utdela slag.

Farok Akra tog fram en liten kniv med svart handtag. I det skedet var Farok Akra en

och en halv till två meter från Maher Astifan. Farok Akra försökte ”sticka eller

hugga” Maher Astifan med kniven och då höll Farok Akra kniven över huvudet. Ali

Hamarsheh drog Maher Astifan bakåt. Om det inte hade skett skulle Maher Astifan

ha träffats av kniven. – Efteråt såg han en rodnad i nacken på Maher Astifan. Han

uppfattade att det var ett hårt slag som Tommy Persson tilldelade Maher Astifan.


Maher Astifans uppgifter är klara, sammanhängande och relativt detaljrika. Det har

inte framkommit någon omständighet som ens antyder att han skulle ha något

intresse av att sanningslöst påstå att Farok Akra och Tommy Persson gjort sig

skyldiga till gärningar, som omfattas av åtalen. Det är klarlagt att Farok Akra och

Tommy Persson var på platsen vid tillfället i fråga. Det som Maher Astifan har

39

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

berättat stöds i avgörande delar av vittnenas utsagor. På grund av det anförda finner

tingsrätten att Maher Astifans uppgifter är så trovärdiga och tillförlitliga att de ska

läggas till grund vid bedömningen av åtalen. Härigenom är det visat att Tommy

Persson tilldelat Maher Astifan i vart fall några slag i ansiktet och bakom det ena

örat och att det gett upphov till de effekter som åklagaren påstått. Det som Tommy

Persson sålunda övertygats om utgörs av misshandel. Brottet är inte ringa. Enligt

tingsrättens mening framgår det inte av Maher Astifans uppgifter eller utredningen i

övrigt att Farok Akra varit delaktig i misshandeln, varför åtalet för sådant brott ska

ogillas såvitt avser Farok Akra.

Det är genom Maher Astifans uppgifter och utredningen i övrigt styrkt att Farok

Akra vid tillfället gjorde en svepande rörelse med kniv i maghöjd i riktning mot

Maher Astifan. Farok Akra måste då ha förstått att det fanns en överhängande risk

för att kniven skulle träffa och skada Maher Astifan. Med hänsyn till

omständigheterna, däribland att Farok Akra uppenbarligen var uppretad på Maher

Astifan, kan det hållas för visst att han var likgiltig inför förverkligandet av sådana

effekter. Utredningen ger vid handen att fara för brottets fullbordan har förelegat.

Genom att använda ett livsfarligt vapen på sätt som framkommit har Farok Akra

visat särskild hänsynslöshet och råhet. Gärningen ska bedömas som försök till grov

misshandel. Farok Akra ska därför dömas för sådant brott.


Farok Akra har erkänt att han utdelat flera slag med sina händer, som träffat Saif

Salam Alis kropp och huvud, och flera slag med datakablar, som träffat Saif Salam

Alis kropp. För det sålunda erkända agerandet har Farok Akra medgett ansvar för

misshandel, dock inte grovt brott. Han har förnekat övriga gärningar.

Abdelkarim Nour har erkänt att han vid två tillfällen tilldelat Saif Salam Ali ett

antal slag mot ansiktet och kroppen och att han i lägenhetens badrum slagit och

40

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

knäat Saif Salam Ali. I enlighet med denna inställning har han medgett ansvar för

misshandel men inte för grov misshandel. Han har gjort gällande att han inte har

handlat tillsammans och i samförstånd med de medtilltalade. De övriga gärningarna

har förnekats av honom.

Var och en av Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil Mohamed och

Tommy Persson har förnekat gärningarna, dock att den sistnämnde har vidgått att

han filmat visst skeende i badrummet.

På åklagarens begäran har förhör hållits med Saif Salam Ali i dennes egenskap av

målsägande samt med vittnena Nakhsin Abdelzadeh, Tobias Virolainen, David

Gustafsson, Mårten Olsson, Ayla Sofuoglu, Peter Sundin och Per Forslund,

varjämte var och en av Farok Akra, Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali,

Nabil Mohamed, Abdelkarim Nour och Tommy Persson har hörts över åtalen.

Sedan Nabil Mohamed hemställt om det har vittnesförhör hållits med Harawaz

Mohammed.

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat bland annat protokoll över

brottsplatsundersökning, beslagsprotokoll, sakkunnigutlåtanden, protokoll över

undersökning av fingeravtryck, kläder m.m., rättsintyg och samtalslistor. Som

bevisning har åklagaren också åberopat film, som tagits med mobiltelefon, och

fotografier. Vid huvudförhandlingen har filmen spelats upp i två olika sekvenser

och fotografierna företetts.

Saif Salam Ali har berättat att han var bekant med samtliga tilltalade förutom

Tommy Persson redan före den 11 oktober 2011, att han är ovän med Farok Akra

sedan några år tillbaka, att den ovänskapen har sin grund i att han blivit ihop med

Nakhsin Abdelzadeh, som tidigare var flickvän med Farok Akra och att det i

oktober 2011 rådde osämja mellan honom och Abdelkarim Nour. Dessa uppgifter

41

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

har bekräftats av Farok Akra och Abdelkarim Nour men även av andra i målet

hörda personer. Tingsrätten godtar därför de av Saif Salam Ali sålunda lämnade

uppgifterna. Utredningen i form av förhörsuppgifter, däribland sådana som lämnats

av tilltalade, ger vid handen att de tilltalade är kamrater med varandra.

Utöver det nämnda har Saif Salam Ali berättat bland annat följande: Den 11 oktober

2011 vid 10-tiden ringde han till Abdelkarim Nour. Anledningen till det var att han

ville ställa frågor om en händelse, som han och Abdelkarim Nour hade varit

inblandade i någon eller några dagar före den 11 oktober 2011. Han och

Abdelkarim Nour pratade inte så länge med varandra men Abdelkarim Nour sade

att han kunde komma hem till Abdelkarim Nour ”om en kvart”. Vid telefonsamtalet

kändes det ”lugnt” för honom. Trots det var han ändå lite tveksam efter samtalet.

Detta ledde till att han ringde upp Abdelkarim Nour på nytt, varvid han frågade om

han kunde komma till Abdelkarim Nour. Denne svarade att han kunde komma ”om

trettio minuter”. Det beskedet gjorde att han blev än mer tveksam. Abdelkarim Nour

”lät skum” men han litade på denne. Endast Abdelkarim Nours röst hördes i

telefonen. När samtalet hade avslutats började han bege sig till Abdelkarim Nours

bostad. I samband med att han anlände till huset någon gång mellan kl 10.00 och kl

11.00 såg han Abdelkarim Nour i köksfönstret. Abdelkarim Nour sade ”kom upp”

efter det att han hade frågat om det gick bra för honom att besöka Abdelkarim Nour.

I det skedet uppfattade han Abdelkarim Nour som ”vanlig”; han ”trodde att de var

på samma sida”. Han gick till lägenhetsdörren och blev insläppt av Abdelkarim

Nour, som sedan låste dörren. Därefter kom han till köket, varvid Abdelkarim Nour

gick bakom honom. I köket fick han ”en smäll bakifrån” av Abdelkarim Nour. Det

kändes som ett knytnävsslag och det träffade honom i bakhuvudet. Efter det att

slaget hade utdelats kom Farok Akra med en kniv i ena handen till köket. Därefter

kom även de övriga tilltalade dit från ett annat rum. Han såg samtliga tilltalade där.

Farok Akra var aggressiv medan de andra ”såg mer oroliga ut”. Han tilldelades

”massor med slag”. Först var det Farok Akra som slog och sedan fick han andra

slag. I köket var det fråga om ”knytnävar, knän och sparkar”. Allt detta gjorde ont

42

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

på honom. Hur många slag det var har han ingen aning om men det pågick i en till

två minuter. I något skede hamnade han nästan på huk, varvid han skyddade

huvudet. Slagen träffade honom i huvudet och ryggen samt på axlarna. Den kniv

som Farok Akra hade var ”mellanstor”. Dess längd var kanske femton till tjugo

centimeter. Bladet kan ha varit tio till femton centimeter långt. Farok Akra hade

handskar på sig. Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil Mohamed, Gabriel Dahno och

Tommy Persson var en till en och en halv meter från honom. Efter det att han hade

fått ”smällar” i köket förde Farok Akra ordet och sade att de skulle bege sig till

vardagsrummet. När han kom dit satte han sig i en soffa på uppmaning av Farok

Akra. Även de övriga tilltalade följde med till vardagsrummet. Direkt efter det att

han hade tagit plats i soffan fick han ett slag av Farok Akra, som satt bredvid

honom. Det gjorde att han blev liggande i soffan. Abdelkarim Nour stod upp medan

övriga satt i en annan soffa. Enligt vad Farok Akra uppgav ville Farok Akra prata

om sig själv, honom och Nakhsin Abdelzadeh. Slag utdelades mot honom av Farok

Akra och Abdelkarim Nour. Han tvingades ned på mage av Farok Akra. I det skedet

ställde de andra sig upp. Med ett knä i ryggen trycktes han ned av Farok Akra.

Farok Akra sade att ”kablar” skulle hämtas. Idag minns han inte vem det var som

hämtade sådana. Det var fråga om datakablar. Med dessa piskade Farok Akra

honom tjugo till tjugofem gånger. I det skedet hade han kläder på sig. För honom

stod det klart att han skulle bindas, vilket också var det som Farok Akra skrek. Han

”tror” att Tommy Persson försökte binda hans armar men det blev för löst, varför

Farok Akra band hans armar bakom ryggen på ett annat sätt. Hans ben bands i kors.

Vem som band fötterna vet han inte men de andra såg vad som pågick. Det var

”massa skrik och prat” i vardagsrummet men det var bara Farok Akra som hade

ordet. Abdelkarim Nour var ”förste medhjälpare”. Som han uppfattade det gjorde

ingen annan än Farok Akra och Abdelkarim Nour något mot honom i

vardagsrummet. Enligt vad han tror hade ingen av de andra möjlighet att stoppa det

som pågick. Som han har uppfattat situationen ”kan man inte stoppa Farok Akra”.

Det blev bestämt att han skulle tas till badrummet. Eftersom han inte kunde gå på

grund av att han var bunden fick han ”typ hänga” och då gick Farok Akra bredvid

43

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

honom. Farok Akra ”hjälpte” honom ned i badkaret. Vidare sade Farok Akra till

honom att klä av sig samtidigt som armarna lossades från datakablarna. Han tog av

sig kläderna på överkroppen, varefter Farok Akra började slå honom. När Farok

Akra hade slagit klart sade Abdelkarim Nour att det var dennes tur att slå. Därefter

utdelade Abdelkarim Nour slag mot honom. Tommy Persson stod vid ingången till

badrummet och filmade. Det var ”förnedrande och pinsamt” att bli filmad.

Samtidigt med Tommy Persson filmade även Ahmed Gaal. Farok Akra gick och

hämtade ett strykjärn. Dessförinnan uppgav Farok Akra att han skulle brännas.

Ingen av de andra reagerade när Farok Akra återkom med strykjärnet. Vid

återkomsten satte Farok Akra i strykjärnets kontakt i ett vägguttag och väntade

några minuter för att strykjärnet skulle bli varmt. Under de minuterna hände det inte

så mycket. Farok Akra uppmanade Amin Ghezali att hålla upp hans armar, vilket

Amin Ghezali också gjorde. Emellertid sade han till Amin Ghezali att gå bort och

det åtlydde Amin Ghezali. I något läge lyckades han slita bort kablarna från

fötterna. När han var i badkaret blev han piskad i ryggen och på ena örat med

datakablar. Farok Akra stoppade ett par blöta kalsonger i hans mun. Därefter

började Farok Akra ”köra med hela” strykjärnet och sedan med ”spetsen”. Flera

gånger tryckte Farok Akra ”spetsen” mot det intatuerade namnet ”Nakhsin” på hans

mage. Dessutom använde Farok Akra ”hela plattan” igen. Farok Akra sade att han

skulle ta bort hans flickväns namn. Vid tillfället slog Farok Akra också strykjärnet i

huvudet på honom. Då blev han bränd i nacken. Det gjorde ont och ”hettade till i

hela kroppen” när han brändes. Han hade ingen känsel från midjan och nedåt. En

gång ramlade han ned på höger knä i badkaret. Detta inträffade direkt efter det att

han hade brännskadats. Han blev ”jätteyr”. Emellertid blev det så att han kom upp

och satte sig på badkarskanten. Med en skruvmejsel ”slog” Farok Akra till honom i

ena låret. Dessförinnan hade Amin Ghezali skyddat honom på ett sätt i samband

med att Farok Akra skulle sticka en kniv i honom. Amin Ghezali uttalade nämligen

vid två tillfällen att Farok Akra inte skulle göra det. Farok Akra sade att han skulle

duschas och att blod skulle torkas upp. Han duschade sedan i kallt vatten med hjälp

av Ahmed Gaal och Amin Ghezali. När han hade gjort det fick han rena kläder av

44

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

någon, som också hjälpte honom att komma ur badkaret. Enligt vad han tror var det

Abdelkarim Nours kläder. Ahmed Gaal och Amin Ghezali torkade upp blod i

badrummet. För egen del satte han sig i vardagsrummet på uppmaning av Farok

Akra, som hade dragit honom dit. När han var där ringdes Nakhsin Abdelzadeh upp

med hans telefon, varvid Farok Akra kopplade in en högtalarfunktion. Han tillsades

av Farok Akra att säga till Nakhsin Abdelzadeh att han hade varit otrogen och att

hon skulle komma till lägenheten. Nakhsin Abdelzadeh hörde att han skrek i

samband med att han fick slag igen. Gabriel Dahno lämnade lägenheten några

gånger. Även Amin Ghezali gjorde det. Han tror att Nabil Mohamed gick från

lägenheten någon gång efter det att han hade bränts. Gabriel Dahno och Amin

Ghezali kom tillbaka till lägenheten. Av Farok Akra tvingades han ta Tramadol,

som var smärtstillande enligt Farok Akra. Det var så att Farok Akra stoppade

tabletterna i hans mun. Tillsammans med någon till lämnade Farok Akra och

Abdelkarim Nour lägenheten för att handla mat. Dessförinnan hade Farok Akra sagt

att det skulle ”hållas koll” på honom i lägenheten. Kvar i den var Tommy Persson,

Ahmed Gaal och Amin Ghezali. Ahmed Gaal eller Amin Ghezali överlämnade hans

mobiltelefon till honom när han bad att få ringa till sin mamma eller bror. Intaget av

Tramadol gjorde att han blev illamående, varför han gick på toaletten. Där ”spydde”

han och när så skedde var dörren öppen. Utanför toaletten stod Ahmed Gaal men

han vet inte varför Ahmed Gaal gjorde det. När han var på toaletten ringde han till

Nakhsin Abdelzadeh, varjämte han skickade sms till henne. Han tror att Tommy

Persson, som var påverkad hela tiden, sov i vardagsrummet. Ibland var Tommy

Persson också uppe och gick. Ahmed Gaal och Amin Ghezali var både i köket och

vardagsrummet. I något skede ringde han också till sin mamma och bror. När han

var i köket såg han polismän utanför huset. Då uttalade han att han skulle sköta ”det

här”, varefter han lämnade lägenheten och begav sig ut till polismännen. Amin

Ghezali skrek ”golare” efter honom. – Under vistelsen i lägenheten hotade såväl

Farok Akra som Abdelkarim Nour att skjuta hans kusiner. Abdelkarim Nour gjorde

det flera gånger. Amin Ghezali och Nabil Mohamed ”satt där” när Farok Akra

hotade att skjuta hans kusiner. I något skede tänkte han att ”nu får jag kniven i

45

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

mig”. Det var när Farok Akra höll kniven riktad mot honom och dessutom ”viftade”

med den. Farok Akra yttrade att Farok Akra skulle ”kutta” honom, vilket betyder

”skära i bitar”. I lägenheten sade Farok Akra också att han skulle ”bli bötfälld”.

Flera gånger uttalade Farok Akra också att Farok Akra skulle skjuta honom om han

gjorde polisanmälan. – Han vet inte vad som sades i badrummet men det var ”skrik”

där. – Han har fortfarande ont i ryggen och nacken. På kroppen har han ärr som

påminner honom om händelsen hela tiden. Efter det att han hade förhörts av polis

den 11 oktober 2011 kördes han till sjukhus. Där fick han smärtstillande tabletter

och en kräm mot brännskadan. Eftersom han hade värk i ryggen och nacken var han

hos en doktor när det hade löpt ungefär två veckor från händelsen. I nuläget är det

inte planerat att han ska genomgå någon ytterligare behandling. När han tänker på

händelsen känns det obehagligt. Hans sömn är dålig. Det berör honom illa att han

har blivit filmad. Han är rädd för Farok Akra och Abdelkarim Nour och ”deras

kontakter”, varför han inte kan fortsätta att bo i Örebro. – Han blev inte lurad till

lägenheten. – Det är så att han inte minns om han sett Ahmed Gaal vara i närheten

av strykjärnet. – Inledningsvis trodde han att det var flera än sju personer i

lägenheten. – Gabriel Dahno var den enda person som såg rädd ut i lägenheten.

Såvitt han minns hetsade Gabriel Dahno inte något vid tillfället. Han kan inte säga

att han hört Gabriel Dahno uttala något. Enligt vad han tror hade Gabriel Dahno

inget att göra med det som Farok Akra sade. Han märkte inte att Nabil Mohamed

löd någon order. Det är korrekt att Tommy Persson inte slog honom i lägenheten. –

Vid vistelsen i lägenheten ringde han inte till polisen. Det har han inte heller gjort

tidigare eftersom han inte velat att saken skulle bli större. Dessutom var det ju så att

Farok Akra hade hotat att skjuta honom om han kontaktade polisen. – När han var i

lägenheten hade han ingen möjlighet att ta sig därifrån eftersom Farok Akra och

Abdelkarim Nour var i närheten av honom.

Farok Akra har berättat bland annat följande: Han och Saif Salam Ali har varit nära

vänner med varandra. Det uppstod en konflikt mellan dem för ungefär tre år sedan.

Orsaken till det var det sätt på vilket Saif Salam Ali förstörde hans och Nakhsin

46

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Abdelzadehs förhållande. Saif Salam Alis kusiner har hotat honom. – Den 6 oktober

2011 släpptes han från häktet. Därefter övernattade han hos Abdelkarim Nour. Det

gjorde han för att han ville träffa folk. Hemma hos Abdelkarim Nour använde han

”droger”. Detta gjorde att han blev ”kraftigt påverkad”, varför han inte lade märke

till vilka andra personer som sov över hos Abdelkarim Nour. På kvällen den 10

oktober 2011 var han antagligen hos Abdelkarim Nour. Eftersom han även då var

”kraftigt påverkad” vet han inte vilka som i övrigt var där. Under natten till den 11

oktober 2011 sov han ”lite här och där” i lägenheten; det var ”värsta pundarrundan”

för honom. På morgonen den 11 oktober 2011 vaknade han av ljud från ”skrik och

slagsmål”. Då kände han mycket väl igen Saif Salam Alis röst. I lägenheten fanns

Saif Salam Ali och Abdelkarim Nour. Han såg inte om det var några andra personer

där. Det han iakttog var att det pågick ett slagsmål i vardagsrummet. Om Saif Salam

Ali visste att han var i lägenheten känner han inte till. I vardagsrummet eller

möjligen köket fanns Saif Salam Ali och Abdelkarim Nour. Dessa två skrek till

varandra, varjämte det förekom knuffar och slag. Båda utdelade knytnävsslag, som

träffade på ”överkropparna”. Han ”gick in och tog över” genom att knuffa bort

Abdelkarim Nour. Detta skedde i köket. Någon kniv använde han inte. Han

tilldelade Saif Salam Ali slag. Enligt vad han tror gick Saif Salam Ali och han sedan

till vardagsrummet. För egen del ville han veta varför Saif Salam Ali hade skickat

sin kusin till honom. Det är möjligt att Tommy Persson låg i en soffa i

vardagsrummet. Saif Salam Ali satte sig i en röd soffa. Även han gjorde det medan

Abdelkarim Nour stod upp. Vid tillfället var han ”både glad och lycklig eftersom

det verkade som att vinden hade vänt” i och med att Saif Salam Ali var i samma

lägenhet som han. Sedan Saif Salam Ali hade erkänt att denne hade skickat sin

kusin till honom började han slå Saif Salam Ali. Han ”bara matade knytnävsslag”

mot Saif Salam Alis överkropp. I det skedet satt Saif Salam Ali i soffan. Saif Salam

Ali försökte försvara sig men det gick inte så bra. Abdelkarim Nour ”bara stod där”

medan Tommy Persson försökte hålla sig undan för att inte bli inblandad. Tommy

Persson kan ha gått till köket eller datorn. Enligt hans mening var inte hans slag mot

Saif Salam Ali så kraftiga. Om Abdelkarim Nour också utdelade slag mot Saif

47

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Salam Ali i vardagsrummet vet han inte. Han var så inne i det han gjorde att han

inte känner till om Saif Salam Ali sade något. Emellertid försökte Saif Salam Ali att

ställa sig upp ”då och då” men denne hamnade i soffan igen. Vid hans misshandel

av Saif Salam Ali i vardagsrummet använde han inga föremål. Det var inte så att

Saif Salam Ali bands i det rummet. Uppgiften om det är ”ett påhitt”. På grund av att

han inte ville bloda ner eller förstöra på annat sätt i vardagsrummet förflyttade de

sig till badrummet. Där fick Saif Salam Ali ställa sig i badkaret på uppmaning av

honom. Det var så att han hade handskar på sig. Orsaken till det känner han inte till.

Han ”matade” slag mot Saif Salam Ali, som inte hade någon tröja på sig, och

därefter utdelade Abdelkarim Nour slag mot Saif Salam Ali. Dessutom knäade han

Saif Salam Ali. Det gjorde han ”kanske” tre gånger i ansiktet på Saif Salam Ali.

Däremot sparkade han inte Saif Salam Ali. Inte heller piskade han Saif Salam Ali

med kablar i badrummet. Såvitt han minns brände han inte Saif Salam Ali. Det hade

han ingen anledning att göra. Någon annan brände inte heller Saif Salam Ali. Han

såg inget strykjärn i lägenheten den aktuella dagen. I badrummet slog han inte Saif

Salam Ali med en skruvmejsel. För honom var det okänt att han hade en

skruvmejsel i fickan när han greps. Saif Salam Ali, som hade ont och hela tiden stod

lutad mot väggen, skrek ”sluta, sluta” i badrummet. Trots det hade han inga känslor

”alls”; det fanns ”lite sympati men bara lite”. Det blev så att han tog över

utdelningen av slag från Abdelkarim Nour eftersom han ”kände starkare för att slå”

Saif Salam Ali. Vidare tyckte han inte att Abdelkarim Nours slag tog riktigt bra på

Saif Salam Ali. Han såg inte att någon filmade i badrummet. Att så skedde kände

han alltså inte till. Till slut upphörde han med att utdela slag mot Saif Salam Ali.

Sedan såg han till att Saif Salam Ali fick duscha eftersom denne var blodig och

”behövde piggas upp lite”; Saif Salam Ali var ”ofräsch”. För egen del gick han till

vardagsrummet. Efter det att Saif Salam Ali hade duschat fick denne nya kläder.

Han tror att han hämtade dessa i Abdelkarim Nours skåp. Saif Salam Ali kom till

vardagsrummet. I samband med att Saif Salam Ali och han pratade om ”pistolhot”

tilldelade han Saif Salam Ali ytterligare slag. Dessa slag medförde inte att Saif

Salam Ali började blöda. Han tror att han piskade Saif Salam Ali med en sladd i

48

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

vardagsrummet. Det fanns kablar i lägenheten. Han tror att han tog en kabel från

TV:n eller datorn. Saif Salam Ali både stod och satt när han piskade denne. Fråga

var om fem till sex piskningar och Saif Salam Ali skrek ”sluta”. Trots det upphörde

han inte med piskandet. Det var Saif Salam Alis rygg och ena axel som träffades när

han piskade denne. Saif Salam Ali bad om att få Tramadol, varför han gav sådana

tabletter till denne. Tabletterna svalde Saif Salam Ali själv. Mot slutet av händelsen

började det ”strömma in folk” i lägenheten. Det var deras förtjänst att Saif Salam

Ali inte blev mer skadad eftersom de inte ville att han skulle fortsätta att utöva våld

mot Saif Salam Ali. Han hade planer på att göra det. Det var Tommy Persson, Amin

Ghezali och Ahmed Gaal som kom medan Nabil Mohamed kom lite senare. Nabil

Mohamed ville inte bli inblandad och höll sig i bakgrunden. Amin Ghezali fick

honom att låta bli att ”göra riktigt dåliga grejor” mot Saif Salam Ali. Tillsammans

med Ahmed Gaal räddade Amin Ghezali Saif Salam Alis ”skinn några gånger”. Det

skedde i vardagsrummet. Amin Ghezali tog honom åt sidan och sade till honom att

lugna ned sig. Även Ahmed Gaal gjorde det i vardagsrummet. I sällskap med

Abdelkarim Nour och Nabil Mohamed lämnade han lägenheten för att handla mat

till ”alla”. Det skedde kanske vid 14-tiden. I det skedet var Tommy Persson kvar i

lägenheten. Enligt vad han minns var Amin Ghezali inte kvar där. – Idag har han

inget minne av att han stoppade kalsonger i Saif Salam Alis mun. I ett skåp fanns

det kalsonger. Hur det gick till att få tag på kalsonger kommer han inte ihåg. Trots

att Saif Salam Ali hade kalsonger i mun hördes denne. Vad som hände med

kalsongerna såg han inte. – Saif Salam Ali hade många möjligheter att lämna

lägenheten. Det var ingen som vaktade Saif Salam Ali. – När Saif Salam Ali och

han befann sig i köket i något skede hotade han denne. Då sade han att han skulle

skada Saif Salam Alis kusiner. Dessutom uttalade han att ”om du inte följer med

kan det sluta illa för dig”. – Under händelsen i lägenheten pratade han inte med Saif

Salam Ali om någon polisanmälan. Han ser ingen anledning till varför han skulle ha

hotat Saif Salam Ali att skjuta denne om det gjordes en polisanmälan. – När Saif

Salam Ali duschade hade han dennes mobiltelefon. Då ringde Nakhsin Abdelzadeh,

varför han pratade med henne i mindre än en minut. Han förklarade för henne att

49

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

han skulle be Saif Salam Ali att ringa henne när Saif Salam Ali hade duschat klart.

Ingen försökte förmå Nakhsin Abdelzadeh att komma till lägenheten. – Han vet inte

om det stämmer att Saif Salam Ali vistades i lägenheten i cirka tre timmar. – Han

har inget minne av att ha sagt till andra att ”hålla ögonen” på Saif Salam Ali när han

gick för att handla mat. Det var inte så att han räknade med att de som var kvar i

lägenheten skulle ”ha koll” på Saif Salam Ali. Dessa personer var inte inblandade i

saken. – Han har aldrig sökt upp Saif Salam Ali för att bråka med denne. Den 11

oktober 2011 lurade han inte Saif Salam Ali till lägenheten. Uppgiften att han och

andra tilltalade var gömda i lägenheten stämmer inte. Han har inte varit med om att

spärra in Saif Salam Ali i lägenheten. – I samband med att han var på polisförhör

svarade han ”spontant” på ställda frågor. Han var aggressiv och tänkte inte på vad

han sade. – Några brännskador såg han inte på Saif Salam Ali. – Han har inget

minne av att Gabriel Dahno var i badrummet.

Abdelkarim Nour har berättat bland annat följande: På kvällen den 10 oktober 2011

rökte han hasch. Farok Akra och Tommy Persson sov över hos honom natten till

den 11 oktober 2011. Han minns inte om Ahmed Gaal gjorde det. Inte heller

kommer han ihåg om Ahmed Gaal kom dit på morgonen den 11 oktober 2011. Han

är inte säker på om Nabil Mohamed också övernattade hos honom. Amin Ghezali

var hemma hos honom på kvällen den 10 oktober 2011. Om Amin Ghezali var kvar

där över natten eller om Amin Ghezali kom på morgonen nästa dag kan han inte

uppge. Inte heller vet han om Gabriel Dahno sov över hos honom. Han kommer inte

ihåg om han hade någon kontakt med Gabriel Dahno på morgonen den 11 oktober

2011. Det är inte känt för honom varför Gabriel Dahno skickade ett sms till honom

den morgonen. – Saif Salam Ali, som han är ovän med, ringde till honom på

morgonen den 11 oktober 2011. Att Saif Salam Ali gjorde det medförde att han blev

”chockad”. Vid telefonsamtalet uppgav Saif Salam Ali att denne ville komma och

prata om ett bråk, som hade uppstått några dagar före den 11 oktober 2011. Han

blev ”nyfiken över” vad Saif Salam Ali ville prata om. Då hade han inga tankar på

att det skulle bli bråk mellan dem. Inte heller funderade han på att Farok Akra var i

50

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

lägenheten. Han var ”nyvaken och påverkad”. Eftersom han skulle duscha sade han

till Saif Salam Ali att denne kunde komma om trettio minuter. Han minns att Saif

Salam Ali sedan ringde en gång till. Från köksfönstret såg han senare Saif Salam

Ali komma till huset. Fönstret öppnades av honom, varefter han uppgav att Saif

Salam Ali kunde komma upp. Eftersom han och Saif Salam Ali var ovänner ville

han egentligen inte att Saif Salam Ali skulle komma hem till honom. Saif Salam Ali

kom upp och han släppte in denne. Om han låste dörren kommer han inte ihåg.

Båda gick till vardagsrummet. Idag minns han inte var de övriga i lägenheten

befann sig; det hade han ”inte koll på”. Han och Saif Salam Ali satte sig i

vardagsrummet. Därefter blev det ”hetsigt”. Eftersom Saif Salam Ali ”ljög” blev

han arg. Även Saif Salam Ali blev det. De ”puttade” varandra och i det skedet stod

de upp. Vidare förekom det skrik. Om några andra var i närheten då vill han inte

kommentera. Han tilldelade Saif Salam Ali några slag. Detta ledde till att Saif

Salam Ali hamnade i en soffa. Slagen utdelade han med knutna nävar. De träffade

Saif Salam Alis ansikte och kropp. Det rörde sig om tre till fyra slag. Saif Salam Ali

försökte slå tillbaka men han kommer inte ihåg om han blev träffad. Någon drog

bort honom från Saif Salam Ali. Vem som gjorde det minns han inte. I

vardagsrummet var han den ende som slog Saif Salam Ali. Han såg inte om Saif

Salam Ali tvingades ned på golvet. Saif Salam Ali var inte bunden någon gång

under dennes vistelse i lägenheten. Det var så att han ville fortsätta att slå Saif

Salam Ali men eftersom han inte ville riskera att något skulle gå sönder i

vardagsrummet gick de till badrummet. Han sade till Saif Salam Ali att gå dit. Det

kan vara så att han drog Saif Salam Ali till badrummet. Någon kommentar om vilka

andra som begav sig till badrummet vill han inte ge. På filmen syns det att det var

flera personer i badrummet. På grund av att det var så trångt i badrummet stod Saif

Salam Ali i badkaret. Ingen hjälpte Saif Salam Ali ned i badkaret. Han slog och

knäade Saif Salam Ali när de var i badrummet. Hur många slag han utdelade vet

han inte men det var inte mer än det som syns på filmen. Han visste inte att det

filmades i badrummet. Det fick han reda på senare när han var på polisstationen.

När han utövade våld mot Saif Salam Ali stod han i badkaret. Överkroppen på Saif

51

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Salam Ali var bar. Han såg att Saif Salam Ali blödde när han slog denne. Vid

tillfället tänkte han inte på hur Saif Salam Ali mådde; han var i sin ”egen värld”.

Det han koncentrerade sig på var att slå Saif Salam Ali eftersom han var arg. Saif

Salam Ali ”är som luft” för honom. Han stoppade inte något i Saif Salam Alis mun.

Inte heller såg han att någon annan gjorde det. När han misshandlade Saif Salam Ali

hade denne inte möjlighet att gå från lägenheten men efteråt kunde denne ha gjort

det. Han såg inte att Saif Salam Ali blev bränd. Det var inget som han var med om.

När han hade slagit färdigt gick han från badrummet. Även andra gjorde det. Efter

en till tre minuter kom också Saif Salam Ali ut därifrån. Om Saif Salam Ali hade

kläder på sig då kommer han inte ihåg. Saif Salam Ali kom till vardagsrummet. Det

är inte känt för honom om Saif Salam Ali hade blivit duschad. Tillsammans med

Farok Akra gick han till ”centrum” för att handla mat och för att han också ville ha

”frisk luft”. Då pratade han och Farok Akra inte om vad som hade hänt i

lägenheten. För egen del trodde han inte att Saif Salam Ali skulle prata med polisen.

Efter tidigare bråk hade Saif Salam Ali inte gjort det. – Strykjärnet i lägenheten

brukar oftast stå vid strykbrädan. Vid tillfället såg han ingen förlängningssladd. Det

finns ett vägguttag i badrummet. Enligt vad han minns förekom det inget prat om

strykjärnet vid tillfället. I två timmar förhördes han av polis om ”bränningen”. Då

sade han att han inte hade någon kommentar att lämna. Till slut sade han dock ”OK

jag var där” eftersom han ville få slut på frågor om ”bränningen”. Det är riktigt att

han har sagt till polisen att han sett ”bränningen” och att ”andra stoppade den”. Han

tror att han uppgett att det var Tommy Persson som stoppade ”bränningen” men han

har inte sett Tommy Persson där. Om Nabil Mohamed försökt stoppa ”bränningen”

vet han inte. Varken Amin Ghezali eller Tommy Persson gjorde något den aktuella

dagen. – Det är inte känt för honom om Saif Salam Ali kräktes i lägenheten. Enligt

vad han känner till fanns det inte Tramadol i lägenheten. – Han hotade inte Saif

Salam Ali vid tillfället. I lägenheten hörde han inte något hot uttalas. Han hörde inte

något prat om Saif Salam Alis kusiner. Inte heller såg han någon kniv i lägenheten.

– Då och då hörde han att Nakhsin Abdelzadehs namn nämndes i lägenheten. Vem

som gjorde det vet han inte. Varför Saif Salam Ali skickade sms till Nakhsin

52

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Abdelzadeh vet han inte. – Till polisen har han sagt mycket för att få slut på

förhören. Vid det första förhöret uppgav han att han inte hade träffat Saif Salam Ali

den 11 oktober 2011. Vidare har han sagt till polisen att Saif Salam Ali kom skadad

till lägenheten men det var inte riktigt. – Saif Salam Ali hade flera tillfällen att gå

från lägenheten. Ett av dessa var i samband med att Saif Salam Ali var på toaletten,

som är belägen mindre än en meter från ytterdörren, och ett annat var efter

händelsen i badrummet för då var stämningen ”normal”. Saif Salam Ali försökte

dock inte ens att lämna lägenheten. Inte heller sade Saif Salam Ali att denne ville

göra det. – Vid telefonsamtalet med Saif Salam Ali pratade de två aldrig om han var

ensam i lägenheten. Det var inte så att han gav sken av att vara det. Han uppmanade

inte Saif Salam Ali att komma dit. Saif Salam Ali var inte inspärrad i lägenheten. –

Gabriel Dahno kom till lägenheten någon gång under natten till den 11 oktober

2011. Han såg inte Gabriel Dahno i badrummet. För honom är det känt att Gabriel

Dahno lämnade lägenheten. Enligt vad han minns kom Gabriel Dahno sedan inte

tillbaka. – Han har inte kommit överens med någon annan i lägenheten om att göra

något olagligt mot Saif Salam Ali.

Åklagaren har åberopat att det i protokoll över polisförhör, som hölls med

Abdelkarim Nour den 5 december 2011, antecknats att Abdelkarim Nour uppgett

följande.

”Alltså i mina ögon så var bränningen lite för mycket alltså. Jag var en av dom som

tyckte … alltså jag förstår Farok ja så … jag var en av dom som … jag tyckte inte

… jag tyckte att det var fel med bränningen men faktiskt samtidigt inte. Så jag lät

det ske till en viss gräns men sen tyckte att det får vara nog, så jag stoppade. Men ja

jag har fått glädje av allt.”

Vid huvudförhandlingen har Abdelkarim Nour tillagt bland annat följande: Vid

polisförhöret ljög han eftersom han inte var där. Han kände glädje när han slog Saif

53

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Salam Ali. Till polisen kan han ha sagt vad som helst. Han har inte sett någon

bränning. Inget av det som står i förhörsprotokollet stämmer.

Tommy Persson har berättat bland annat följande: Han bor i Skövde. Den 6 oktober

2011 kom han till Örebro där han först besökte sin mamma. Sedan sov han hos

Abdelkarim Nour i två till tre nätter. Under vistelsen i Örebro bevistade han också

en rättegång i vilken några av de tilltalade i detta mål deltog. Det gjorde han för att

visa dessa personer sitt stöd. – Han sov hos Abdelkarim Nour natten till den 11

oktober 2011. Vilka andra som var där vill han inte berätta om. Han vaknade i

lägenheten på morgonen. Det skedde strax innan Saif Salam Ali kom dit. När denne

anlände vet han inte. Saif Salam Ali var en person som han inte kände. Vid Saif

Salam Alis ankomst var han i vardagsrummet. Om det var några andra där kan han

inte svara på. Det han iakttog var att Saif Salam Ali passerade genom hallen. Till

vilket rum Saif Salam Ali begav sig känner han inte till. Han hörde dock att det blev

”högljutt” i köket. Vad som uttalades vet han inte. Enligt hans uppfattning var det

inte fråga om skrik. Han hade inget med Saif Salam Ali att göra. Saif Salam Ali

kom till vardagsrummet. Det är så att han inte kan svara på om Saif Salam Ali, som

såg normal ut, var ensam då. Någon misshandel såg han inte i vardagsrummet. Det

han iakttog var ”puttar” men däremot inte slag eller liknande. Även Saif Salam Ali

puttade. Det gjorde Saif Salam Ali, som stod upp hela tiden, på en av de tilltalade.

Han såg inte att något föremål användes. Inte heller lade han märke till någon kniv.

Vid tillfället såg han inte Saif Salam Ali bunden. Hans iakttagelser gjorde han under

några sekunder. För egen del gick han till köket där han rökte en cigarett. I det

skedet vet han inte hur många personer som fanns i lägenheten. Eftersom han inte

hade med saken att göra ville han inte bli inblandad. När han var i köket tittade han

inte in i vardagsrummet; han satt med ryggen åt det rummet. Hur länge han vistades

i köket vet han inte. Han kan inte uttala sig om han hörde något från köket eftersom

han var så ”påtänd”. Trots det har han minnesbilder om vad han gjorde i lägenheten.

Det blev det så att han uppmärksammade att Saif Salam Ali var i badrummet. Han

känner dock inte till hur Saif Salam Ali hamnade där. I badrummet förekom det

54

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

”smällar”. Han tog fram sin mobiltelefon och började filma, vilket skedde

”spontant” och på eget initiativ. Det han iakttog var det som han filmade med sin

mobiltelefon. Han såg slag och sparkar och att Saif Salam Ali blev knäad. Däremot

iakttog han ingen annan form av misshandel. Det var två personer som

misshandlade Saif Salam Ali i badrummet. När han filmade var det bara personerna

på filmen och han i badrummet. Vid misshandeln såg han inte att det användes

något föremål mot Saif Salam Ali, som inte hade någon tröja på sig. När han

filmade sade han ”det räcker” eftersom han tyckte att det blev för mycket. Saif

Salam Ali var blodig ”men stod på sina fötter”. När han hade filmat klart lämnade

han badrummet. Sedan lade han sig. I samband med att han sedan vaknade släppte

han ut Saif Salam Ali. Om dörren var låst då kan han inte avgöra. Amin Ghezali var

i lägenheten men hade inget med saken att göra. Innan Saif Salam Ali lämnade

lägenheten hade han sett att det fanns polismän utanför huset. Han tog på sig sin

jacka och avlägsnade sig från lägenheten. – Under vistelsen i lägenheten var Saif

Salam Ali inte fastbunden. Påståendet att han band Saif Salam Alis armar är

oriktigt. Han tvingade inte Saif Salam Ali att vara kvar i lägenheten. När han var i

lägenheten hörde han inga hot uttalas. Inte heller hörde han någon prata om att

hugga någon med kniv. – I lägenheten såg han inte att det användes något strykjärn.

Han såg inte att Saif Salam Ali blev bränd. Om Saif Salam Ali hade brännskador

när han filmade vet han inte. – Han spelade in två filmsekvenser. Det var paus

mellan filmerna. När han filmade hade han inga speciella tankar. – Farok Akra

måste ha lämnat lägenheten när han sov. Han minns inte att han hade en

telefonkontakt kl 12.59. – Saif Salam Ali hade kunnat lämna lägenheten om Saif

Salam Ali hade velat det. – Han vet inte vem Nakhsin Abdelzadeh är och har inte

hört talas om henne. – Under vistelsen i badrummet gjorde han inget för att stoppa

misshandeln av Saif Salam Ali. – Inte vid något tillfälle har han haft en konflikt

med Saif Salam Ali. Om ytterdörren låstes när denne kom till lägenheten vet han

inte. Han hade inte med saken att göra. Enligt hans uppfattning var Saif Salam Ali

frivilligt i lägenheten. – Ytterdörren till lägenheten är försedd med ett invändigt

vred. – Tidsinställningen på hans mobiltelefon är korrekt.

55

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Ahmed Gaal har berättat bland annat följande: På kvällen den 10 oktober 2011 var

han hos Abdelkarim Nour och ”softade”. Det var flera personer där men han vet

inte vilka alla var. Abdelkarim Nour var hemma. Även Farok Akra var där. Denne

var ”lite konstig”. Vid tillfället intog han inga droger. Inte heller såg han att någon

annan gjorde det. I lägenheten tittade han och de andra på TV, varjämte det röktes

cigaretter. Eftersom han skulle till skolan nästa dag lämnade han lägenheten på

kvällen för att gå hem och sova. Han har allmänt sett ingen uppfattning om tid så

han vet inte när han begav sig till bostaden. Den är belägen på Diktargatan 2. Det

tar som mest fem minuter att gå från Abdelkarim Nours bostad till hans hem. Hur

mycket klockan var när han vaknade nästa dag vet han inte. När han vaknade var

han ensam hemma. Hans starttidpunkter i skolan varierar. I bostaden letade han

efter sin skolväska men han hittade inte den. Under tiden som han sökte efter

väskan kom han på att han hade glömt den hos Abdelkarim Nour några dagar

dessförinnan. Detta gjorde att han bestämde sig för att gå hem till Abdelkarim Nour

för att hämta väskan. När han därefter kom till trapphuset till Abdelkarim Nours

lägenhet var det lugnt där. Han såg att det fanns polismän vid sidan av huset och vid

parkeringsplatsen. Efter att ha gått uppför trappan knackade han på dörren till

Abdelkarim Nours lägenhet. Emellertid var det ingen som öppnade dörren, varför

han gjorde det i och med att den var olåst. Dessutom ropade han ”hallå” men ingen

svarade. Han gick in i hallen och där fanns hans skolväska. Vid vistelsen i hallen

såg han inget ovanligt. Eftersom ingen hade svarat på hans rop antog han att det inte

fanns någon person i lägenheten. Han tog sin väska och lämnade lägenheten. Då

hade han inte varit därinne så länge. I samband med att han var i trapphuset såg han

”massor med folk där nere”. Med snabba steg gick han nedför trappan, varvid han

hörde ”prat”. Vilka personer det var som hördes vet han inte. Enligt vad han tror såg

han polismän i trapphuset. Någon person ”ryckte tag” i honom bakifrån men han

kunde trots det gå ifrån huset. Han begav sig dock inte till skolan. I stället gick han

”upp på stan och åt”. På kvällen samma dag fick han höra rykten om att Farok Akra,

Abdelkarim Nour och Tommy Persson hade gripits på grund av att Saif Salam Ali

hade anmält dem. Idag minns han inte vem som spred ryktet till honom. – För egen

56

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

del träffade han inte Saif Salam Ali eller de medtilltalade den 11 oktober 2011.

Antagligen har Saif Salam Ali berättat som denne gjort för att sätta dit honom. Saif

Salam Ali vet att han inte gillar denne. Eftersom Farok Akra var påverkad den

aktuella dagen måste denne ha förväxlat honom med någon annan person. Det kan

ha varit hans lillebror, som ”folk” tycker är lik honom. Om hans bror var hemma

hos Abdelkarim Nour den 11 oktober känner han inte till. Även Abdelkarim Nour

var påverkad den aktuella dagen, varför ”kanske” också denne har förväxlat honom

med någon annan person. – Hans fingeravtryck på strykjärnet i Abdelkarim Nours

bostad har antagligen avsatts vid något tidigare tillfälle. Det är nämligen så att han

har övernattat hos Abdelkarim Nour tidigare. Då har han sett strykjärnet i

datarummet, köket ”eller överallt”. När han iakttog strykjärnet senast minns han

inte. I samband med att han sovit över hos Abdelkarim Nour har han tvättat och

strukit av honom medhavda kläder. – Farok Akra bad honom inte att komma till

Abdelkarim Nours lägenhet den 11 oktober 2011. Han pratade mycket i sin

mobiltelefon den 11 oktober 2011. Emellertid har han ingen minnesbild av att han

pratade med Farok Akra per telefon den dagen. Det kan vara så att någon annan har

ringt med och skickat sms från hans telefon. – Sheda Hamid är en ”tjejkompis” till

honom. Om han hade kontakt med henne vid den aktuella tiden vet han inte. Han

brukar dock använda ordet ”tortyr om allt möjligt”. Det är så att han ”gillar” att

använda det ordet för att beskriva ”slagsmål och misshandel”. Ryktesvägen hade

han hört att Farok Akra, Abdelkarim Nour och Tommy Persson blivit inlåsta och att

Saif Salam Ali fått stryk. Innehållet i hans sms till Sheda Hamid återger vad han

hade hört ryktesvägen. Dessutom visste han om att polisen hade varit vid hans

bostad, varför han trodde att polisen letade efter honom. – Han greps den 14 oktober

2011.

Nabil Mohamed har berättat bland annat följande: Dagarna före den 11 oktober

2011 var han i Örebro. Då övernattade han hos Abdelkarim Nour. Det var som ”en

dagisgård” i Abdelkarim Nours lägenhet; ”folk kom in och ut”. På kvällen den 10

oktober 2011 drack han alkohol när han vistades hos Abdelkarim Nour. Då hade

57

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

han inte ”koll” på andra personer, som var i lägenheten. Enligt vad han tror pratades

det inte om Saif Salam Ali den nämnda kvällen. Nästa morgon vaknade han av att

det knackade på lägenhetsdörren vid 11-tiden. I det skedet var han i en soffa i

vardagsrummet. Förutom honom var även Gabriel Dahno och Tommy Persson i det

rummet. Det var Saif Salam Ali som kom in i lägenheten. Han hörde inte så mycket

förrän Saif Salam Ali och Abdelkarim Nour kom till vardagsrummet. I

vardagsrummet samtalade han per telefon med Harawaz Mohammed. Det var deras

första telefonsamtal med varandra den dagen. För egen del försökte han därefter

somna om men när det inte gick begav han sig till toaletten efter cirka tio minuter.

Han mådde illa och från toaletten hörde han inget ”skrik”. När han var klar där

återvände han till vardagsrummet. Där fanns Saif Salam Ali och Abdelkarim Nour.

Farok Akra såg han inte till. Saif Salam Ali satt i en röd soffa medan Abdelkarim

Nour stod upp. Han var irriterad på Saif Salam Ali och Abdelkarim Nour för att

dessa hade pratat när han sov. Vad Saif Salam Ali och Abdelkarim Nour pratade om

brydde han sig inte om. Det var ingen annan som deltog i ”tjafset”. Tommy Persson

var inte kvar i vardagsrummet och Gabriel Dahno var i soffan. Emellertid hade

Gabriel Dahno börjat byta om eftersom denne skulle iväg någonstans. Vid hans

återkomst till vardagsrummet pratade Saif Salam Ali och Abdelkarim Nour

fortfarande. Harawaz Mohammed ringde till honom ”hela tiden”. Det rörde sig om

flera än fyra samtal och sms. Det var så att Harawaz Mohammed ville träffa honom.

Under vistelsen i vardagsrummet såg han ”inget fysiskt” mellan Saif Salam Ali och

Abdelkarim Nour. Han gick från vardagsrummet och vidare ut från lägenheten.

Uppskattningsvis skedde det trettio till fyrtio minuter efter det att han hade vaknat.

Vid busshållplatsen i Vivalla centrum träffade han sedan Harawaz Mohammed.

Därefter promenerade han och Harawaz Mohammed ”runt och pratade”. Han

bedömer att mötet med Harawaz Mohammed varade i trettiofem till fyrtio minuter

eller till och med i femtio minuter. När han var klar med träffen med Harawaz

Mohammed gick han hem. Där duschade han och bytte kläder. I bostaden

kvarstannade han i tio till femton minuter. Sedan återvände han till Abdelkarim

Nours bostad. Det tog kanske två minuter för honom att gå dit. Vid ankomsten till

58

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

den lägenheten mötte han Farok Akra i hallen. Det var första gången som han såg

Farok Akra den dagen. Farok Akra var på väg ut från lägenheten. Han hörde att det

fanns personer i köket. På lukten märkte han att dessa rökte. För egen del följde han

med Farok Akra för att köpa mat. Troligen kom Abdelkarim Nour efter honom och

Farok Akra. Vid tillfället mådde Farok Akra bra men var också ”flummig”. Under

tiden som han och Farok Akra gick i riktning mot Vivalla centrum pratade Farok

Akra i telefon. Han och Farok Akra kom ifrån varandra i centrum men de träffades

på nytt efter det att han hade skickat sms till Farok Akra. Tillsammans återvände

han och Farok Akra sedan till det hus i vilket Abdelkarim Nour bodde. – När han

var i lägenheten var det ingen som slog Saif Salam Ali. – Han var i Vivalla centrum

när han skickade ett sms till Harawaz Mohammed med innehåller ”vart är du”. När

Harawaz Mohammed svarade kl 11.54.58 var han kvar i centrum. – Han såg inte

Ahmed Gaal i Abdelkarim Nours lägenhet den 11 oktober 2011. – Om Gabriel

Dahno var kvar i lägenheten när han gick därifrån första gången vet han inte. Det

han visste var att Gabriel Dahno skulle bege sig därifrån före kl 11.50. – Något sms

från Saif Salam Alis telefon kommer han inte ihåg. – Efter det att han hade gripits

mådde han mentalt dåligt eftersom han visste att hans son skulle fylla år under den

första veckan. Detta gjorde att han inte sade någonting till polisen när han

förhördes.

Gabriel Dahno har berättat bland annat följande: Han har inget otalt med Saif Salam

Ali. Emellertid vet han att Saif Salam Ali ”ljuger mycket hela tiden” och ”vill ha

uppmärksamhet”. – Någon gång under natten till den 11 oktober 2011 kom han till

Abdelkarim Nours lägenhet. Då var han påverkad och eftersom han har yngre

syskon ville han därför inte gå hem. I Abdelkarim Nours lägenhet gjorde han inte så

mycket förutom att kanske röka. Det blev så att han sov i en soffa, som fanns i

vardagsrummet. När han vaknade på morgonen den 11 oktober 2011 rökte han ”en

joint”. Möjligen skickade han ett sms vid 08-tiden. Han lämnade lägenheten före kl

12.00 eftersom det var bestämt att han skulle besöka arbetsförmedlingen. När han

hade gått från Abdelkarim Nours bostad begav han sig till en kamrat. Av kamraten

59

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

köpte han ”röka” och därför vill han inte uppge dennes namn. Kamraten har en

lägenhet i Vivalla. Han stannade kvar hos kamraten i en till två timmar. I samband

med att han vistades hos kamraten hade han flera telefonsamtal med sin pappa.

Efter besöket hos kamraten mötte han sin pappa och tillsammans med denne var

han sedan hos arbetsförmedlingen. Hur mycket klockan var då vet han inte. När han

hade varit hos arbetsförmedlingen återvände han inte till Vivalla utan han tror att

han åkte hem och var kvar där. – Under vistelsen hos kamraten försökte han också

få telefonkontakt med Örebro kommun. Dessutom pratade han per telefon med

Farok Akra när han var hos kamraten. – Det är inte känt för honom om Saif Salam

Ali vill sätta dit honom. Han utövade inte något våld mot Saif Salam Ali den 11

oktober 2011. Inte heller hjälpte han någon annan att göra det. Han har inte gjort

någonting eller sett att Saif Salam Ali blev bränd med ett strykjärn. – Det är riktigt

att han uppgett för polisen att han var tillsammans med sin pappa och bror hela den

aktuella dagen. Anledningen till att han sade det var att han inte är inblandad i den

aktuella händelsen.

Amin Ghezali har berättat bland annat följande: Han har inget emot Saif Salam Ali.

Om denne har något emot honom känner han inte till. – På kvällen den 10 oktober

2011 var han på krogen. Där drack han alkohol så att han blev ”packad”. Senare

”hamnade” han i Abdelkarim Nours lägenhet. I den tror han att han ”spydde”. Om

det fanns någon vaken person i lägenheten när han kom dit vet han inte. Han vet

vilka som var där men kommer inte att nämna några namn. Som han uppfattade

situationen var det ”efterfest” i lägenheten. Han fick en sovplats i datarummet. Där

somnade han någon gång mellan kl 04.00 och kl 06.00. Han vaknade av att Saif

Salam Ali väckte honom. Det skedde vid 12-13-tiden. Enligt vad Saif Salam Ali

uppgav fanns det polismän utanför huset och hade denne misshandlats. Han, som

var ”bakis”, gick snabbt upp, varvid han iakttog att det verkade som att Saif Salam

Ali hade fått stryk. Saif Salam Ali, som uppgav att denne skulle gå ut och prata med

polisen, var skadad i ansiktet. Vid tillfället undrade han om Saif Salam Ali hade

”golat”. Saif Salam Ali svarade dock nej. I lägenheten fanns det ytterligare en

60

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

person men han vill inte namnge denne. Han väckte den personen och tittade sedan

ut genom fönster i vardagsrummet och köket. Då fick han ögonkontakt med en

polisman. I det läget fick han ”panik”, varjämte han funderade över varför polisen

var på plats. Saif Salam Ali försvann. Han tog på sig sina kläder och gick ut. Vad

”den tredje personen” gjorde vet han inte. – Varför Saif Salam Ali har berättat att

han hållit i dennes armar är okänt för honom. Han har inte stoppat något som

Abdelkarim Nour uppgett. Denne ljuger. Han vill inte upplysa om anledningen till

varför Farok Akra berättat som denne gjort. – Den telefonlista som tagits fram

beträffande hans telefon stämmer inte. Han känner ingen person vid namn Daniela.

Inte heller äger han någon vetskap om det nummer, som enligt listan är knutet till

det namnet. Han har inte ringt till Farok Akra vid tillfället. Om någon annan

använde hans telefon när han var i Abdelkarim Nours lägenhet känner han inte till.

Nakhsin Abdelzadeh har berättat bland annat följande: Hon har varit tillsammans

med Saif Salam Ali i två år. Dessförinnan hade hon en relation med Farok Akra. –

Den 11 oktober 2011 väcktes hon av att Saif Salam Ali ringde till henne vid 10-11-

tiden. Vid samtalet kom de överens om att talas vid senare. När hon sedan vid 12-

tiden ringde till Saif Salam Alis telefon svarade Farok Akra. Detta gjorde att hon

blev ”orolig och chockad” eftersom hon visste hur det hade varit mellan Saif Salam

Ali och Farok Akra. Den sistnämnde hade sagt att han hatade Saif Salam Ali. Vid

samtalet var Farok Akra ”väldigt otrevlig” mot henne. I bakgrunden hörde hon

”skrik och bråk”. Det var så att hon hörde att en person av smärta skrek högre än

andra. Hon hörde Saif Salam Alis röst men denne ombads att vara tyst. Förutom

Farok Akras röst uppmärksammade hon också Amin Ghezalis röst. Hon bad Farok

Akra att räcka över telefonen till Saif Salam Ali, varvid Farok Akra uppgav att Saif

Salam Ali duschade. Därefter lade Farok Akra på luren utan att hon hade fått någon

förklaring till varför Saif Salam Ali var i duschen. Emellertid ringde hon upp flera

gånger men då bröts samtalet. Farok Akra telefonerade några gånger till henne. När

hon och Farok Akra pratade med varandra svor hon åt honom, varvid han ansåg att

hon var ”uppkäftig”. Dessutom uttalade han att hon och Saif Salam Ali nu skulle få

61

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

betala tillbaka för vad de hade gjort mot honom. Farok Akra hotade både henne och

Saif Salam Ali. Det blev så att hon bestämde sig för att ringa till polisen. Det gjorde

hon när hon befann sig vid universitetet. Hon berättade för polisen att flera personer

hade tagit Saif Salam Ali och att hon hade hört honom skrika i bakgrunden. Vid

kontakten med polisen nämnde hon att Farok Akra, Abdelkarim Nour och Amin

Ghezali var inblandade i händelsen. När hon hade pratat färdigt med polisen

beställde hon en taxi. Sedan en sådan hade kommit till henne åkte hon med den till

Vivalla. På vägen dit ”plockade” hon ”upp” en kamrat. Vid ankomsten till platsen

var polismän redan där. Hon fick ett sms från Saif Salam Ali om att inte komma till

lägenheten. Vidare ringde Saif Salam Ali till henne, varvid han uttalade att ”allt vad

du trodde är sant”. När Saif Salam Ali sedan kom ut från huset såg hon att han var

”sönderslagen”. – Efteråt uppgav Saif Salam Ali att Farok Akra ville ta bort hennes

namn. I samband med vistelse på sjukhuset såg hon många skador på Saif Salam

Ali, som uppgett till henne att han tvingats inta Tramadol och att han blivit bunden.

– Den senaste gången som hon pratade med Amin Ghezali var när hon var

tillsammans med Farok Akra. – Tommy Persson hade hon aldrig sett innan hon

iakttog honom när polisen hade gripit honom. – Hon har aldrig sett Ahmed Gaal

och känner inte igen honom.

Tobias Virolainen har berättat bland annat följande: I två och ett halvt år har han

arbetat som polisman. – Den 11 oktober 2011 blev han och hans kollega David

Gustafsson kallade till Poesigatan på grund av att en ”tjej” hade anmält att hennes

pojkvän blev utsatt för våld. När han och David Gustafsson kom fram mötte de

Nakhsin Abdelzadeh. Hon sade att Farok Akra hade hotat hennes pojkvän Saif

Salam Ali. Under tiden som han pratade med henne fick hon ett sms. Meddelandet

innehöll att hon skulle ”sticka från Vivalla, kom inte hit”. Det blev så att han och

David Gustafsson kallade på förstärkning. I något läge hörde han att Nakhsin

Abdelzadeh sade att hon skulle mötas av någon vid Diktargatan 19 A, varför de

begav sig dit. I samband med kontroll av brevlådor såg han att en ”kille” kom ut

från fasigheten Diktargatan 19 A. Han kunde se att mannen, som visade sig vara

62

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Saif Salam Ali, var ”ganska svårt tilltygad”. Saif Salam Ali, som hade blånader i

ansiktet, sade ”försvinn, de ser oss”. Han frågade Saif Salam Ali om denne hade

blivit knivhuggen. Då svarade Saif Salam Ali att denne inte visste det. Han och

David Gustafsson lyfte på Saif Salam Alis tröja, varefter han iakttog skador på

kroppen och ”ett stort rött märke på magen och ena axeln”. Saif Salam Ali leddes

till en polisbil. I anslutning till det uppgav Saif Salam Ali att det fanns två personer

kvar i lägenheten och att de andra hade lämnat den. Något senare hade han på nytt

kontakt med Saif Salam Ali, som då låg ned i bilen för att inte synas. Det var så att

Saif Salam Ali var ”jätterädd” och ville bort från platsen. Tillsammans med David

Gustafsson förde han Saif Salam Ali till polisstationen. Under färden uppgav Saif

Salam Ali att denne hade blivit ”huggen, bunden och piskad”. Dessutom berättade

Saif Salam Ali att han hade blivit bränd med ett strykjärn. På fråga om Saif Salam

Ali hade haft möjlighet att lämna lägenheten svarade denne nej. Enligt Saif Salam

Ali hade Farok Akra och Amin Ghezali varit drivande medan Tommy Persson

endast hade varit med.

David Gustafsson har berättat bland annat följande: Han har varit polisman i två till

tre år. – När han och Tobias Virolainen var vid Diktargatan såg han att en man, som

visade sig vara Saif Salam Ali, kom ut från ett trapphus. Det syntes att Saif Salam

Ali inte mådde så bra och att denne hade ”åkt på ordentligt med stryk”. Saif Salam

Ali hade märken i ansiktet och på huvudet. Han upplevde att Saif Salam Ali var

”motsträvig” och ville komma från platsen. Saif Salam Ali fördes till en polisbil. I

den lugnade Saif Salam Ali ned sig. Efter en stund insåg Saif Salam Ali att denne

måste ha hjälp och att ”det hade gått för långt”. När han pratade med Saif Salam Ali

beslutade sig denne för att berätta. Något kortfattat upplyste Saif Salam Ali om vad

som hade hänt. Vid vistelse på polisstationen var han tillsammans med Saif Salam

Ali i ett förhörsrum innan utredaren kom dit. Då fotograferade han Saif Salam Alis

skador. Han uppfattade att Saif Salam Ali hade märken efter piskrapp. Saif Salam

Ali uppgav att denne hade blivit huggen med en skruvmejsel och att Farok Akra

hade varit den drivande vid händelsen. Vid tillfället uppgav Saif Salam Ali namnen

63

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

på Farok Akra och Gabriel Dahno. Om Saif Salam Ali namngav några flera minns

han inte. I samband med att de var vid Diktargatan sade Saif Salam Ali att det hade

rört sig om tio till tretton personer. När han och Saif Salam Ali var i förhörsrummet

”rabblade” Saif Salam Ali namn. Han tror att han fick det till sju till nio personer.

Enligt Saif Salam Ali kände denne igen alla förutom en person, som hade ett

”svenskt utseende”. Saif Salam Ali sade sig ha blivit ”ditlurad och bunden”. – I

början av hans kontakt med Saif Salam Ali den 11 oktober 2011 uttryckte denne att

”om jag vänder mig till polisen kommer de att döda mig”.

Mårten Olsson, som är polisman, har berättat bland annat att tvättmaskinen i

Abdelkarim Nours lägenhet var påslagen när han undersökte förhållandena i den

bostaden.

Ayla Sofuoglus vittnesmål har inte tillfört utredningen något av intresse för

bedömningen av skuldfrågan, varför hennes inför tingsrätten lämnade uppgifter inte

redovisas i domen.

Per Forslund, som är polisman, har i stort sett i allmänna ordalag berättat om

polisens arbete med att framställa så kallade samtalslistor.

Ur det åberopade rättsintyget, som upprättats av kontrakterade rättsintygsläkaren

Peter Sundin den 20 oktober 2011, hämtas följande utlåtande.

”Med stöd av vad som framkommit av utredningsunderlaget och vid den

genomförda kroppsundersökningen av Salam Ali, Saif avger jag följande utlåtande

angående: Undersökningsfynd * Underhudsblödning runt vänster öga (1) och på

vänster ytteröra (7) * Kombinerad underhudsblödning och överhudsavskrapning på

hakan (2) samt i vänster tinning (8) * Lätt hudrodnad på näsroten (4) * Ytligt sår i

slemhinnan på insidan av underläppen (3) med lokalisation som motsvarar

underhudsblödningen/överhudsavskrapningen på hakan (2) * Ytliga skrapmärken

64

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

bakom vänster öra (5) och till vänster på halsen (6) * Överhudsavskrapningar,

hudrodnader och underhudsblödningar på ryggen och i nacken (14, 15, 16, 19) *

Mönstrade underhudsblödningar och hudrodnader strax bakom vänster bakre

axelveck (17) * Mönstrade markerade hudrodnader och underhudsblödningar med

markerade yttre parallella begränsningar på höger skulderblad (18) och på höger

överarm (10) * Hudmissfärgningar som vid äldre ärr på höger överarm (11) *

Underhudsblödningar på höger skuldra (12) * Parallella rodnade streck på utsidan

av höger skuldra (13) * Mönstrade tydligt avgränsade brännskador av 1:a och 2:a

graden i höger ljumskregion (20) * Punktformat sår och hudrispa på höger lårs

baksida (21, 22) – Skadornas uppkomstsätt Undersökningsfynden i form av

brännskador av 1:a till 2:a graden i höger ljumskregion (20) talar starkt för att de

uppkommit av att målsäganden blivit bränd med ett strykjärn. – Undersökningsfynd

i form av mönstrade markerade underhudsblödningar och hudrodnader på höger

överarm (10) och på höger skulderblad (18) talar starkt för att de uppkommit av ett

trubbigt våld som stämmer med skador som uppkommer om någon slår med något

hårt, smalt och böjligt. Skadorna stämmer väl med att de orsakats av slag med en

elkabel eller liknande. – Fynd i form av underhudsblödning och

överhudsavskrapning på hakan (2) och slemhinneskada på underläppens insida (8)

talar för att de uppkommit av ett trubbigt våld som kan utgöras såväl av slag mot

hakan som att målsäganden fallit och slagit hakan i hårt underlag. –

Undersökningsfynd i form av underhudsblödning runt vänster öga (1) och på

vänster ytteröra (7) talar för att de uppkommit av ett trubbigt våld som t.ex. av

knytnävsslag. – Fynd i form av mönstrade rodnade underhudsblödningar bakom

vänster öra (5), till vänster på halsen (6) och bakom vänster axelveck (17) talar för

att de uppkommit av ett skrapande trubbigt våld och stämmer med skrapsår som

uppstår av spark med skobeklädd fot. – Undersökningsfynd i form av rodnad på

näsroten (4) är svagt synlig och ospecifik och tillåter ingen slutsats om hur den

uppkommit annat än att den orsakats av ett trubbigt våld. – Fynd i form av en

svullnad och hudrodnad i hårbotten vid vänster tinningregion (8) talar för att den

uppkommit av ett skrapande trubbigt våld – spark eller fall mot hårt underlag eller

65

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

möjligen ett hårt knytnävsslag. – Undersökningsfynd i form av

överhudsavskrapningar, hudrodnader och underhudsblödningar på ryggen och i

nacken talar för att de uppkommit av upprepat trubbigt våld som kan utgöras av

såväl sparkar som att målsäganden fallit mot något hårt eller möjligen att vissa av

dem (15, 19) orsakats av att någon slagit med något smalt och avlångt. – Fynd i

form av underhudsblödning (12) och två rodnade streck på höger skuldra (13) talar

för att de uppkommit av ett trubbigt våld och den stora utbredningen och

lokalisationen av underhudsblödningen (12) kan tala för att den orsakats av en spark

som han fått i liggande ställning eller att han blivit slagen med ett tillhygge med

bred anläggningsyta. – Fynd i form av ett rundat sår på baksidan av vänster lår (21)

talar möjligen för att det orsakats av att något smalt föremål som kan vara

skruvmejsel med litet spår tryckt mot huden. – Ärrvävnad på … andra sätt. –

Skadornas utseende sammantaget är väl förenligt med att de orsakats på sätt som

framgår av uppgivet händelseförlopp d.v.s. att målsäganden upprepade gånger blivit

slagen med händer, sparkad, slagen med smalt och böjligt föremål, t.ex. en elsladd

och bränd med strykjärn. – Sammantaget kan man uttala att målsäganden blivit

utsatt för ett upprepat och varierat våld mot stora delar av kroppen. Flera av

skadorna ger vid handen att det varit en tortyrlik misshandel med vilket jag menar

att man på ett utstuderat och helt avsiktligt sätt tillfogat målsäganden skador. –

Skadornas ålder – Skadornas utseende med undantag för hudmissfärgningen på

höger överarm (11) är förenligt med den uppgivna tidpunkten 2011-10-11 för

skadornas uppkomst. Skada 11 på överarmen är av betydligt äldre datum. –

Skadornas svårighetsgrad – Ingen livshotande skada har förelegat och utöver

möjliga hudärr fr.a. i höger ljumske och möjligen i nacken kommer inga framtida

kroppsliga men att bli följden.”

I ett kompletterande rättsintyg, som Peter Sundin upprättat den 22 november 2011

och avser Saif Salam Ali, anförs följande.

66

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

”I efterhand har inkommit läkarjournaler från kirurgkliniken USÖ avseende de

skador målsäganden i detta ärende hade vid undersökningen på USÖ 2011-10-11. –

Utöver tidigare nämnda skador fann man vid undersökningen med

datorskiktröntgen en skada på 6:e halskotan. – Skadan utgjordes av att den vinge

som sticker ut rakt bakåt på halskotan … hade lösts av. – En sådan skada engagerar

inte några nervbanor. – På fotografier av kroppen som togs av undertecknad vid

undersökningen 2011-10-12 (bild nr 10) fann man en 20x20 mm stor skrapskada i

nacken i ett område som motsvarar halskota nummer 6. – Utseendet av den

beskrivna skadan talar för att den uppkommit av ett kraftfullt trubbigt våld mot

nacken och stämmer med att skadan uppkommit av en spark riktad mot nacken, en

spark som inneburit ett kraftigt trubbigt våld. – I normalfallet innebär denna skada

inga framtida kroppsliga men.”

Peter Sundin har berättat bland annat följande: Han är verksam som allmänläkare.

Sedan fem till sex år utför han också uppdrag som kontrakterad rättsintygsläkare åt

Rättsmedicinalverket. – Han undersökte Saif Salam Ali den 12 oktober 2011. Då

fick han intryck av att Saif Salam Ali var ”skärrad och upprörd”. Saif Salam Ali

hade ont och var rädd. De flesta skadorna fanns på Saif Salam Alis överkropp.

Utifrån skadebilden går det inte att säga hur många slag och sparkar som träffat Saif

Salam Ali ”men det är många”. Det fanns en skada som han särskilt minns och det

var en brännskada. Grad 1 av en brännskada innebär att det uppkommit en rodnad i

huden medan grad 2 är en djupare skada som ger upphov till ”blåsbildning”. Om

vävnader förkolnar är det fråga om en brännskada av grad 3. En brännskada av grad

1 läker så att rodnaden försvinner och en brännskada av grad 2 läker inom en till två

veckor och då ofta med ärrbildning. Det gör ”väldigt ont” att bli bränd, vartill

kommer att smärtan också ger ”stresspåslag”. – Han har inte blivit ombedd att

skriva att misshandeln i detta fall varit ”tortyrlik”. Det uttrycket står för att han

menar att det varit fråga om ”planerat och utstuderat våld”, som utförts avsiktligen.

Strykjärnet har anbringats flera gånger mot Saif Salam Alis kropp. – Om ett

strykjärn är ”fullt upphettat” kan det kanske räcka med att strykjärnet hålls mot

67

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

kroppen i en sekund för att åstadkomma en brännskada av grad 2. På ställen där det

inte uppkommit blåsor är anläggningstiden mindre än en sekund. – Vid

undersökningen av Saif Salam Ali fann han inga tecken på att denne hade blivit

bunden. – En halskota består av benvävnad, varför det krävs ”förhållandevis mycket

våld” för att åstadkomma en skada på den. I detta fall ”gissar” han att skadan på

Saif Salam Alis halskota orsakats av att denne träffats av en spark. Enligt vad han

tror går det inte att åstadkomma en sådan skada med ett knytnävsslag. Det är den

skada som benämnts som punkt 14 i det ursprungliga rättsintyget som svarar mot

skadan på halskotan.

Enligt åberopade beslagsprotokoll togs i beslag den 11 oktober 2011 i Abdelkarims

Nours bostad på Diktargatan 19 A bland annat ett duschdraperi, ett strykjärn, som

anträffats i en garderob, två strumpor, en elkabel och en datakabel, den 11 oktober

2011 hos Farok Akra, som då befann sig i arrestlokal, bland annat en skruvmejsel

och ett par jeans, den 11 oktober 2011 hos Abdelkarim Nour, som då befann sig i

arrestlokal, bland annat två strumpor och den 13 oktober 2011 i Abdelkarim Nours

bostad på Diktargatan 19 A bland annat en badkarspropp.

Statens Kriminaltekniska Laboratorium har i sakkunnigutlåtande den 9 december

2011 redovisat följande slutsatser.

”Duschdraperi – I två undersökta besudlingar påvisades blod. Resultaten talar

extremt starkt för att blodet/DNA:t kommer från Salam (Grad +4), om man bortser

från möjligheten att det kommer från en nära släkting. – Strykjärn … I en

undersökt besudling (främre delen på undersidan) påvisades DNA. Resultaten talar

extremt starkt för att DNA:t kommer från Salam (Grad +4), om man bortser från

möjligheten att det kommer från en nära släkting. I en undersökt besudling

(mittdelen på undersidan) kunde DNA som kan jämföras mot person inte påvisas.

Blod kunde inte påvisas. – Tops Från proppens ovansida. – Blod påvisades.

Resultaten talar extremt starkt för att blodet/DNA:t kommer från Salam (Grad +4),

68

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

om man bortser från möjligheten att det kommer från en nära släkting. – Strumpor

Arresten i Örebro (avser strumpor som beslagtagits hos Abdelkarim Nour;

tingsrättens anm.) – I två undersökta besudlingar påvisades blod. Resultaten talar


från möjligheten att det kommer från en nära släkting. – Jeans Arresten i Örebro – I

en undersökt besudling (framtill på höger lår) påvisades blod. Resultaten talar


från möjligheten att det kommer från en nära släkting.”

Statens Kriminaltekniska Laboratorium har i sakkunnigutlåtande den 22 december

2011 beträffande en rekonstruktion avseende det beslagtagna strykjärnet anfört

följande.

”Strykjärnet var märkt AEG Electrolux PERFECT DB 5020. Strykjärnet var av typ

ångstrykjärn, men vid undersökningstillfället var dess vattenbehållare tom. Prov

utfördes med strykjärnet med termostaten inställd på maxtemperatur och utan vatten

i vattenbehållaren. Strykjärnet placerades på ett bord med stryksulan lodrätt. Härvid

uppmättes först ca 230 grader C på stryksulan när termostaten bröt. Därefter

pendlade temperaturen på stryksulan mellan ca 180 grader C och ca 200 grader C

vid till- respektive frånslag av termostaten.”

Statens Kriminaltekniska Laboratorium har i sakkunnigutlåtande den 12 januari

2012 redovisat slutsats avseende den skruvmejsel, som beslagtagits hos Farok Akra,

enligt följande.

”I ett undersökt område på skruvmejseln (klingan) påvisades DNA som kan

jämföras mot person. Analysen visar en blandning av DNA från minst två personer.

Resultaten talar starkt för att del av DNA:t kommer från Salam (Grad +3), om man

bortser från möjligheten att det kommer från en nära släkting. Resultaten talar starkt

för att del av DNA:t kommer från Nour (Grad +3), om man bortser från

69

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

möjligheten att det kommer från en nära släkting. Resultaten talar extremt starkt för

att DNA:t inte kommer från någon av de övriga under jämförelsematerial nämnda

personerna (Grad -4). Blod kunde inte påvisas på skruvmejseln.”

Rikspolisstyrelsen har i sakkunnigutlåtanden den 14 november 2011 uttalat sig om

två på strykjärnet i fråga säkrade fingeravtryck enligt följande.

”Utlåtande Från undersökningsmaterialet har säkrats två identifierbara

friktionshudsavtryck. Undersökningen visar att ett av avtrycken överensstämmer

med avtryck från den person som daktyloskoperats i namnet Salam Ali, Saif med

pnr 910531-9397. Höger pekfingeravtryck på fotografi märkt bl.a.

”Fingeravtrycksspår … från undersida strykjärn”. Spårets … S010.” – Utlåtande

Från undersökningsmaterialet har säkrats två identifierbara friktionshudsavtryck.

Undersökningen visar att ett av avtrycken överensstämmer med avtryck från den

person som daktyloskoperats i namnet Gaal, Ahmed Yassin med pnr 910812-3895.

Vänster långfingeravtryck på fotografi märkt bl.a. ”Säkrat på bakstycke

strykjärn”. Spårets … S011.”

I samband med uppspelning av den åberopade filmen har en tolk översatt att det på

filmen uttalas två gånger ”sluta, låt mig vila” samt ”sluta, sluta”.


I 30 kap 3 § rättegångsbalken stadgas, såvitt är av intresse, att en dom inte får avse

annan gärning än den för vilken talan om ansvar i behörig ordning förts.

Bestämmelsen reglerar alltså gränserna för domstolsprövningen i brottmål. Av

intresse i sammanhanget är också regleringen i 45 kap 4 § 1 st samma balk. Där

föreskrivs att åklagaren i stämningsansökan ska uppge bland annat den brottsliga

gärningen med uppgift om tid och plats för dess förövande och de övriga

omständigheter, som behövs för dess kännetecknande. Det framgår dock av

70

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

rättsfallet NJA 2003 s. 486 att kravet på åklagaren inte är att han eller hon i detalj

ska beskriva den brottsliga gärningen utan att det räcker att gärningsbeskrivningen

innehåller vad som enligt åklagaren konstituerar brottet (jfr dock att enligt artikel 6 i

Europakonventionen har var och en som blir anklagad för brott rätt att utan

dröjsmål, på ett språk som han förstår och i detalj, bli underrättad om innebörden av

och grunden för anklagelsen mot honom).

Åklagaren har i gärningsbeskrivningen hävdat i andra hand att vissa av de tilltalade

”genom sitt agerande främjat gärningarna”, varmed torde åsyftas de gärningar som

åklagaren rubricerat som människorov och grov misshandel. Rätten har i samband

med att åklagaren framställde sina ansvarsyrkanden angående den aktuella

åtalspunkten genom materiell processledning försökt få ett klargörande från

åklagaren om vari främjande bestått. Åklagaren har då hänvisat till att det som görs

gällande framgår av de föregående avsnitten i gärningsbeskrivningen och att det

inte är aktuellt för åklagaren att göra någon annan precisering. Från försvararhåll

har det i slutanföranden riktats kritik mot att gärningsbeskrivningen i den nämnda

delen är bristfällig och att det därför varit förenat med svårigheter för tilltalade att

försvara sig mot andrahandsyrkandet. Här kan tingsrätten hänvisa till rättsfallet NJA

2003 s. 645. Däri fann Högsta domstolen att gärningsbeskrivningen visserligen inte

innehöll någon konkretisering av vad ett främjande av brottet skulle ha bestått i men

att detta inte i sig kunde anses utgöra något hinder för fällande dom. Det uttalades

vidare att det emellertid i målet inte förekommit några uppgifter som kunde

uppfattas som ett påstående om att den tilltalade på visst sätt främjat gärningen och

än mindre hade någon utredning i frågan lagts fram. Det sagda gjorde att Högsta

domstolen ogillade åtalet.

Mot bakgrund av hur åklagaren har utformat åtalet för människorov och grov

misshandel finns det redan här anledning att erinra om att en förutsättning för att

kunna döma flera personer i medgärningsmannaskap är att det för varje individ kan

styrkas att han faktiskt deltagit i brottets utförande eller genom främjande är att anse

71

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

som medgärningsman. Om det råder osäkerhet om vad som hänt och vem som gjort

vad måste domstolen välja det för varje tilltalad mest gynnsamma alternativet. I

sammanhanget ska också erinras att om den främjade gärningen är straffbelagd

endast som uppsåtligt brott krävs det uppsåt av samtliga medverkande för att de ska

kunna fällas till ansvar; den som endast varit oaktsam går fri från ansvar.

Med det ovan anförda som bakgrund övergår tingsrätten härefter till att pröva åtalet.

Åklagarens gärningsbeskrivning är ovanligt utförlig och inleds med påståenden om

att Farok Akra, Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil Mohamed,

Abdelkarim Nour och Tommy Persson tillsammans och i samförstånd gjort sig

skyldiga till människorov och grov misshandel. I denna del och i andra delar av

åtalspunkten grundar sig åklagarens talan uppenbarligen på Saif Salam Alis

uppgifter. Tingsrätten har därför att bedöma Saif Salam Alis allmänna trovärdighet

och hans uppgifters tillförlitlighet. Härvid kan tingsrätten först konstatera att det i

målet inte framkommit någon beaktansvärd omständighet, som gör att det finns

anledning att hysa några allvarligare och avgörande tvivel om Saif Salam Alis

allmänna trovärdighet. De uppgifter som han har lämnat vid huvudförhandlingen

vinner i många delar stöd av utredningen i målet. I en del avsnitt har det dock

framlagts bevisning som ger anledning att ifrågasätta om han inte misstagit sig om

händelseförloppet. Det anförda gör att tingsrätten kommer att i varje moment av

prövningen av åtalet skärskåda om bevisningen i övrigt är så robust att den ger klart

stöd åt sådant som Saif Salam Ali har berättat.

Med undantag för Ahmed Gaal har var och en av Farok Akra, Gabriel Dahno, Amin

Ghezali, Nabil Mohamed, Abdelkarim Nour och Tommy Persson uppgett att han

var i Abdelkarim Nours bostad på förmiddagen den 11 oktober 2011. De sålunda

gjorda vidgåendena bekräftas även av det som Saif Salam Ali har berättat om

närvaro av andra personer i lägenheten när han anlände dit vid 11-tiden. Tingsrätten

finner därför utrett att Farok Akra, Gabriel Dahno, Amin Ghezali, Nabil Mohamed,

72

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Abdelkarim Nour och Tommy Persson var hemma hos Abdelkarim Nour den

nämnda förmiddagen. Saif Salam Ali har uppgett entydigt och relativt detaljrikt att

även Ahmed Gaal befann sig i lägenheten. Att så var fallet har också Farok Akra

berättat om. Det saknas anledning att anta att Farok Akra skulle ha något intresse av

att beljuga sin kamrat Ahmed Gaal i denna del. Mot bakgrund av det anförda och då

Ahmed Gaals uppgifter framstår som en efterhandskonstruktion och därmed kan

lämnas utan avseende finner tingsrätten styrkt att också Ahmed Gaal var i

lägenheten under tid då även Saif Salam Ali befann sig där.

Som nyss angetts avser åtalet bland annat människorov. För sådant brott ska enligt 4

kap 1 § brottsbalken, såvitt är av intresse, dömas den som bemäktigar sig och för

bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller

henne till liv eller hälsa. En första förutsättning är således att det har skett ett

bemäktigande. För att uppfylla kravet på ett sådant agerande krävs det som regel ett

visst tvång. Om offret följer med eller låter sig spärras in frivilligt föreligger

normalt inget bemäktigande. Detta gäller även om offret har godtagit bortförandet

eller inspärrningen på grund av vilseledande (se Jareborg och Friberg, Brotten mot

person och förmögenhetsbrotten, s. 39).

Gärningsbeskrivningens tredje stycke innehåller det som enligt åklagaren utgör ett

bemäktigande av Saif Salam Ali. Här ger Saif Salam Alis egna och även andra

personers uppgifter vid handen att Saif Salam Ali på eget initiativ ringde till

Abdelkarim Nour på förmiddagen den 11 oktober 2011. Inget har framkommit eller

ens påståtts om att Abdelkarim Nour eller för övrigt någon annan person som var i

dennes bostad hade förhandskunskap om att Saif Salam Ali skulle komma att ta

telefonkontakt med Abdelkarim Nour vid tillfället. Det kan inte ens av Saif Salam

Alis egen berättelse anses framgå att han vid telefonsamtalet uppmanades att

komma hem till Abdelkarim Nour. Snarare ger utredningen vid handen att det var

Saif Salam Alis vilja och i förstone inte Abdelkarim Nours önskan att få till stånd

ett möte mellan dem. Det står genom bland annat Saif Salam Alis egna uppgifter

73

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

klart att han och Abdelkarim Nour vid telefonsamtalet kom överens om att Saif

Salam Ali skulle besöka Abdelkarim Nour i dennes bostad. Det har inte

framkommit att Abdelkarim Nour vid samtalet var i kontakt med någon annan i

lägenheten. Redan på grund härav går det att utesluta att han i detta skede agerade

tillsammans och i samförstånd med annan eller andra i lägenheten närvarande

personer och därmed givetvis att även någon eller några av dem gjorde det med

honom. Att Saif Salam Ali, vilket han själv berättat om, ånyo ringde upp

Abdelkarim Nour en kort stund efter det nämnda samtalets avslutande har

uppenbarligen för Abdelkarim Nour kommit lika överraskande som det första

telefonsamtalet. Inte heller här framgår det av utredningen att Saif Salam Ali

uppmanats att komma till lägenheten i fråga; det var ju Saif Salam Alis egna fria

vilja som låg bakom att han kontaktade Abdelkarim Nour. Utredningen visar inte

heller att Abdelkarim Nour vid detta samtal agerade tillsammans och i samförstånd

med någon annan person. Som tingsrätten ser det är det genom Saif Salam Alis

berättelse och utredningen i övrigt klarlagt att han frivilligt begav sig hem till

Abdelkarim Nour utan att han dessförinnan getts föreställningen om att Abdelkarim

Nour var ensam i lägenheten; för egen del har Saif Salam Ali inför tingsrätten

uttalat att han inte blev lurad dit. Det har inte framlagts någon utredning som

tillförlitligen visar att de tilltalade varit gömda i lägenheten vid Saif Salam Alis

ankomst dit; att Saif Salam Ali må ha uppfattat att så var fallet är en annan sak. På

grund av det ovan anförda och omständigheterna i övrigt kan åklagaren inte anses

ha visat att det förekommit ett bemäktigande av Saif Salam Ali i den mening som

avses i 4 kap 1 § brottsbalken. Det kan för övrigt tilläggas att det inte heller letts i

bevis att de tilltalade tillsammans och i samförstånd agerat på sätt åklagaren påstått

i det nu aktuella avsnittet av gärningsbeskrivningen. Vidare ska det tilläggas att

även med ett godtagande av Saif Salam Alis uppgifter om att Abdelkarim Nour

låste dörren, som för övrigt uppenbarligen hade vred på insidan, och därefter

tilldelade Saif Salam Ali slag i bakhuvudet så föreligger det inte ett bemäktigande

av Saif Salam Ali, som alltså frivilligt kommit till lägenheten. Det sagda gör att det

saknas förutsättningar för att utkräva ansvar för människorov, varför åtalet mot var

74

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

och en av de tilltalade för sådant brott ska ogillas. I konsekvens med det anförda ska

också åtalet mot var och en av Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil

Mohamed och Tommy Persson för medhjälp till människorov ogillas.

Tingsrätten övergår härefter till att pröva åtalet för grov misshandel men inte för

medhjälp till grov misshandel. I sammanhanget erinrar tingsrätten än en gång om att

en förutsättning för att kunna döma flera personer i medgärningsmannaskap är att

det för varje individ kan styrkas att han faktiskt deltagit i brottets utförande; här

bortser tingsrätten alltså från den situationen att det föreligger ett främjande.

Saif Salam Ali har i målet avgett en detaljerad berättelse om händelseförloppet i

lägenheten. Berättelsen innehåller dock ingen uppgift som direkt utsäger att någon

av Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil Mohamed eller Tommy

Persson utövat våld mot honom i sådana former som åklagaren påstått. Härigenom

och då det inte heller av utredningen i övrigt framgår att så varit fallet saknas det

förutsättningar för att döma någon av dem för grov misshandel, som ska ha begåtts

tillsammans och i samförstånd med Farok Akra och/eller Abdelkarim Nour. Redan

det sagda gör att åtalet mot Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil

Mohamed och Tommy Persson för grov misshandel ska ogillas. Förekomsten av

Ahmed Gaals fingeravtryck på strykjärn föranleder inget annat ställningstagande

eftersom det inte är visat när avtrycket avsatts på strykjärnet och Saif Salam Ali

dessutom utpekat Farok Akra och inte Ahmed Gaal som gärningsman i den delen.

Var och en av Farok Akra och Abdelkarim Nour har erkänt sig ha utövat visst våld

mot Saif Salam Ali. Utredningen ger entydigt stöd åt respektive erkännande. Med

utredningen avser tingsrätten bland annat Saif Salam Alis uppgifter men även vad

såväl Farok Akra som Abdelkarim Nour berättat för egen del, uppspelad film,

rättsintyg och vittnesmål från Peter Sundin, Tobias Virolainen, David Gustafsson

och Nakhsin Abdelzadeh. Denna bevisning liksom annan utredning såsom

sakkunnigutlåtanden ger dessutom vid handen att Saif Salam Ali utsatts för mer

75

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

omfattande våld än vad erkännandena ger vid handen. Således är det klarlagt att

Saif Salam Ali även sparkats, bränts med strykjärn, tilldelats slag med strykjärn och

huggits med en skruvmejsel i ena låret. Beträffande de tre sistnämnda formerna av

våld har Saif Salam Ali utpekat Farok Akra som varande den som utövat sådant

våld. Här kan tingsrätten konstatera att såväl Farok Akra som Abdelkarim Nour vid

huvudförhandlingen uppgett sig inte ha sett bland annat bränning med strykjärn av

Saif Salam Ali. Denne har dock berättat detaljrikt om att det var Farok Akra som

brände och slog honom med strykjärnet samt högg honom med skruvmejseln. Dessa

uppgifter framstår som tillförlitliga och i sammanhanget kan konstateras att

bränningen företagits på den del av Saif Salam Alis kropp där han har namnet

”Nakhsin” intatuerat; Nakhsin Abdelzadeh är Farok Akras tidigare flickvän och

dennes ovänskap med Saif Salam Ali grundas, enligt Farok Akras egna uppgifter,

uppenbarligen på att han upplever sig ha blivit sviken av Saif Salam Ali i samband

med att Saif Salam Ali började umgås med Nakhsin Abdelzadeh. Vad som

ytterligare bekräftar riktigheten av Saif Salam Alis utpekande av Farok Akra är

förekomsten av Saif Salam Alis DNA på den skruvmejsel, som Farok Akra bar på

sig vid gripandet. Att det inte konstaterats medicinska spår från Farok Akra på

skruvmejseln kan ha sin grund i att han bevisligen hade handskar på sig vid

misshandeln av Saif Salam Ali. Dessutom ska vad gäller bränning med strykjärn

beaktas vad Abdelkarim Nour berättat om sin vetskap därom vid det ovan

redovisade polisförhöret med honom. På grund av det ovan anförda och utredningen

i övrigt, däribland fotografier som tagits på Saif Salam Ali, finner tingsrätten

klarlagt att Saif Salam Ali utsatts för våld i den omfattning och på sätt åklagaren

påstått och att detta fått de följder på Saif Salam Ali som anges i

gärningsbeskrivningen. Även om det må ha förekommit vissa avbrott i

våldsutövningen bör den bedömas i ett sammanhang. Utredningen ger vid handen

att Farok Akra och Abdelkarim Nour har agerat tillsammans och i samförstånd och

att båda haft uppsåt som omfattas av samtliga gärningsmoment; beträffande det

sistnämnda ställningstagandet kan vad angår bränningen för Abdelkarim Nours del

hänvisas till innehållet i det han sagt vid det nyssnämnda polisförhöret. Det anförda

76

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

gör att var och en av Farok Akra och Abdelkarim Nour ska dömas för misshandel.

Eftersom de visat särskild hänsynslöshet och råhet är brottet grovt. Däremot finner

tingsrätten inte att brottet är synnerligen grovt (se prop. 2009/10:147 s. 16 ff och 37

f samt NJA 2011 s. 89).

Härefter övergår tingsrätten till att pröva åtalet för medhjälp till grov misshandel,

som riktar sig mot Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil Mohamed

och Tommy Persson. Åtalet i denna del kan tyckas brista i konkretisering när det

gäller på vilket sätt främjande ska ha skett. Som angetts ovan ger dock rättsfallet

NJA 2003 s. 645 vid handen att den omständigheten i sig inte kan anses utgöra

hinder mot fällande dom. I detta fall kan dock gärningsbeskrivningen anses

innehålla två moment, som skulle kunna bedömas som främjande av brottet grov

misshandel. Det första av dessa är påståendet att ett par blöta kalsonger tryckts in i

Saif Salam Alis mun. Här har åklagaren hävdat att detta skedde i vardagsrummet

medan Saif Salam Ali för egen del uppgett att det hände i badrummet. Denna

diskrepans saknar dock betydelse eftersom Saif Salam Ali också berättat att det var

Farok Akra som tryckte in kalsongerna i hans mun. Varken av Saif Salam Alis

uppgifter eller utredningen i övrigt framgår det således att någon eller några av

Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil Mohamed eller Tommy Persson

haft del i detta gärningsmoment. Ingen av dem har alltså visats ha främjat

huvudbrottet i det aktuella avseendet. Ett annat moment som skulle kunna bedömas

som främjande av huvudbrottet är åklagarens påstående om att ”gärningsmännen”

filmat delar av händelseförloppet. Tommy Persson har uppgett att det var han som

filmade delar av händelsen i badrummet. Detta hans vidgående bekräftas av Saif

Salam Alis uppgifter och av att filmandet gjorts med Tommy Perssons

mobiltelefon. Saif Salam Alis uppgifter om att även Ahmed Gaal filmat framstår

som osäkra och mot Ahmed Gaals förnekande är det därför inte styrkt att också han

filmade vid tillfället. Det är inte heller visat att någon av Gabriel Dahno, Amin

Ghezali eller Nabil Mohamed har filmat vid tillfället. Av rättsfallet RH 2005:56

framgår att ett förfarande att filma den som utför ett huvudbrott har bedömts utgöra

77

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

medhjälp till huvudbrottet. Emellertid förhåller det sig så att en handling som

varken fysiskt eller psykiskt övat inflytande på brottets tillkomst inte är att anse som

medverkan. Den som, gärningsmannen ovetande, håller vakt vid brottsplatsen kan

sålunda inte straffas för medverkan, om vakthållningen i verkligheten var obehövlig

(se Berg m.fl., Brottsbalken, En kommentar, s. 23:53). Såväl Farok Akra som

Abdelkarim Nour har sagt sig vid händelsen i badrummet ha varit ovetande om att

Tommy Persson filmade delar av den misshandel som de utsatte Saif Salam Ali för i

badrummet. Dessa uppgifter har åklagaren inte motbevisat, varför de ska godtas.

Utgångspunkten blir därför att varken Farok Akra eller Abdelkarim Nour i

gärningsögonblicken känt till Tommy Perssons filmande, som därigenom varken

fysiskt eller psykiskt övat inflytande på misshandelns tillkomst och för övrigt inte

heller för dess fortgång. Tommy Persson kan således för filmandet inte fällas till

ansvar för medhjälp till grov misshandel. Det ovan anförda ger vid handen att inte

heller Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali och Nabil Mohamed kan dömas i

denna del.

I målet har Saif Salam Ali berättat att han duschades och försågs med nya kläder

efter det att våldutövningen mot honom i badrummet hade upphört. Vad han

sålunda har uppgett stöds av utredningen och även av bland annat Farok Akras

uppgifter. Enligt Saif Salam Ali var det Ahmed Gaal och Amin Ghezali som hjälpte

honom när han duschade, varjämte han uppgett att dessa personer också tvättade

bort blod i badrummet. Tingsrätten finner att vad Saif Salam Ali sålunda uppgett är

tillförlitligt. Rättsfallet NJA 2003 s. 645 tyder på att dessa moment kan prövas trots

att de inte konkretiserats i gärningsbeskrivningen; parterna har dock fått del av

uppgifterna vid huvudförhandlingen. Här kan tingsrätten emellertid konstatera att

förfarandena i fråga ägt rum sedan huvudbrottet avslutats, varför det redan

härigenom inte kan bli aktuellt att bedöma dem som medhjälp till huvudbrottet. För

tydlighets skull ska också erinras om att gärningsbeskrivningen inte innefattar

påstående om våldsutövning, som ägt rum efter vistelsen i badrummet.

Avslutningsvis ska också framhållas att Saif Salam Alis uppgift att Amin Ghezali

78

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

höll upp hans armar i samband med att Farok Akra stod i begrepp att bränna honom

med strykjärnet inte kan konstituera ansvar för medhjälp till grov misshandel

eftersom Saif Salam Ali också berättat att Amin Ghezali på hans uppmaning

avlägsnat sig från honom när själva bränningen ägde rum. Amin Ghezalis handling

att en kort stund hålla i Saif Salam Alis armar kan därför inte anses ha främjat Farok

Akras agerande att bränna Saif Salam Ali med strykjärnet; bränningens tillkomst

var således inte betingad av att Amin Ghezali en kort stund dessförinnan höll i Saif

Salam Alis armar.

Av den åberopade filmen framgår att en person uttalar ”det räcker” i samband med

att Saif Salam Ali av Farok Akra och Abdelkarim Nour utsätts för misshandel i

badrummet. Tommy Persson har uppgett att det var han som uttalade dessa ord.

Detta har inte motbevisats i målet. Att döma av Farok Akras uppgifter synes Ahmed

Gaal och Amin Ghezali ha fått honom att avstå från att utsätta Saif Salam Ali för

knivvåld. Det som sålunda framkommit tyder på att Tommy Persson, Ahmed Gaal

och Amin Ghezali agerat med avsikt att förmå Farok Akra att inte utöva våld mot

Saif Salam Ali. Detta går inte att bortse från vid prövningen av åtalet mot Tommy

Persson, Ahmed Gaal och Amin Ghezali för medhjälp till grov misshandel.

Sammanfattningsvis ger det ovan anförda vid handen att det således saknas

förutsättningar för att döma Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil

Mohamed och Tommy Persson för medhjälp till grov misshandel.

Åklagaren har i gärningsbeskrivningen gjort gällande att Saif Salam Ali bundits till

händer och fötter. Saif Salam Ali har också berättat att så var fallet och att det

skedde med användande av kablar. Dessa hans uppgifter stöds av vad Tobias

Virolainen, David Gustafsson och Nakhsin Abdelzadeh omvittnat om vad Saif

Salam Ali uppgett vid samtal med var och en av dem efter det att Saif Salam Ali

kommit ut från lägenheten. Även anträffandet av kablar i lägenheten får anses

bekräfta Saif Salam Alis uppgifter. På grund av det anförda finner tingsrätten styrkt

79

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

att Saif Salam Ali bundits till händer och fötter. Mot bakgrund av detta

ställningstagande saknas det skäl för tingsrätten att misstro vad Saif Salam Ali

berättat därom att det var Farok Akra som band honom vid tillfället. Förfarandet har

inneburit att Saif Salam Ali berövats friheten av Farok Akra, som vid

huvudförhandlingen beretts tillfälle att ange sin inställning till och argumentera mot

förekomsten av brottet olaga frihetsberövande. Det sagda gör att Farok Akra ska

dömas för olaga frihetsberövande. Med hänsyn till samtliga omständigheter,

däribland även att frihetsberövandet uppenbarligen varit förhållandevis kortvarigt,

finner tingsrätten att brottet inte är mindre grovt.

Saif Salam Ali har även omnämnt att Tommy Persson ska ha bundit honom. Här

måste dock Saif Salam Alis uppgifter bedömas med försiktighet eftersom han

använt ordet ”tror”. Med hänsyn till det anförda och då Tommy Persson förnekat

inblandning i bindandet av Saif Salam Ali kan det inte anses styrkt att Tommy

Persson haft någon del i det sagda frihetsberövandet av Saif Salam Ali. Tommy

Persson kan därför inte dömas för olaga frihetsberövande eller för medhjälp till

sådant brott. Med undantag för Farok Akra kan inte heller någon annan av de

tilltalade fällas till ansvar i denna del eftersom det inte letts i bevis att de gjort sig

skyldiga till olaga frihetsberövande och, i Gabriel Dahnos, Ahmed Gaals, Amin

Ghezalis och Nabil Mohameds fall, inte heller till medhjälp till olaga

frihetsberövande.

Åklagarens talan gäller också att Saif Salam Ali ska ha inspärrats och kvarhållits i

lägenheten. Enligt tingsrättens mening har det dock inte visats att så varit fallet. Att

Saif Salam Ali må ha upplevt att det förhöll sig så binder inte de tilltalade till att ha

gjort sig skyldiga till inspärrande och kvarhållande av honom. Det må här erinras att

ingen hindrade Saif Salam Ali från att lämna lägenheten när han väl gjorde det. Inte

heller var det strax dessförinnan någon som förvägrade eller hindrade honom från

att ringa till anhöriga.

80

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Farok Akra har också åtalats för övergrepp i rättssak och för olaga hot. Här utgörs

utredningen av Saif Salam Alis uppgifter, som tingsrätten finner tillförlitliga. Av

dessa framgår att Farok Akra har agerat i enlighet med vad åklagaren har påstått i

dessa delar, dock att det inte visats att Farok Akra uttalat att Saif Salam Ali skulle

torteras. Hoten har varit ägnade att framkalla allvarlig fruktan hos Saif Salam Ali

för egen eller annans säkerhet till person. I dessa delar ska Farok Akra dömas för

övergrepp i rättssak, som inte är ringa, och för olaga hot.

Även Abdelkarim Nour har åtalats för olaga hot; att märka här är att det inte gjorts

gällande att Abdelkarim Nour gjort det tillsammans och i samförstånd med annan

person. Saif Salam Ali har uppgett att Abdelkarim Nour flera gånger uttalat att

Abdelkarim Nour skulle skjuta Saif Salam Alis kusin. Tingsrätten finner att

utredningen i denna del är tillförlitlig. Hotet har varit ägnat att hos Saif Salam Ali

framkalla allvarlig fruktan för annans personliga säkerhet. Gärningen, som utgör ett

brott, ska bedömas som olaga hot. Abdelkarim Nour ska därför dömas för sådant

brott. Av utredningen i form av Saif Salam Alis utsaga framgår inte att Abdelkarim

Nour gjort sig skyldig till det som påstås mot honom enligt det sista stycket i

gärningsbeskrivningen; inte heller här har åklagaren gjort gällande att Abdelkarim

Nour agerat tillsammans och i samförstånd med annan person. På grund av det

anförda saknas det förutsättningar för att döma honom i denna del.

Enligt det näst sista stycket i gärningsbeskrivningen har också Ahmed Gaal, Amin

Ghezali och Nabil Mohamed var för sig åtalats för olaga hot. Något stöd för dessa

åtal finns dock inte i Saif Salam Alis uppgifter eller i utredningen i övrigt, varför

vart och ett av dessa åtal ska ogillas.


Farok Akra har erkänt att han hotat målsäganden Maths Thörn men förnekat att han

försökt tillgripa dennes tjänstevapen.

81

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Nabil Mohamed har förnekat de gärningar, som åklagaren rubricerat som försök till

främjande av flykt och försök till grov misshandel. Han har erkänt att han tillgripit

batongen i fråga. Emellertid har han bestritt ansvar i den delen under åberopande av

att han handlat i nödvärn eller i nöd.

På åklagarens begäran har förhör hållits med Maths Thörn i dennes egenskap av

målsägande samt med Tobias Virolainen och Katarina Johansson, vilka är

målsägande enligt åtalspunkterna 3 respektive 6. Vidare har på föranstaltande av

åklagaren vittnesförhör hållits med Esad Ajanovic, vartill kommer att Farok Akra

och Nabil Mohamed har hörts över åtalen.

Åklagaren har åberopat skriftlig bevisning såsom beslagsprotokoll och protokoll

över brottsplatsundersökning. Dessutom har åklagaren som bevisning åberopat

fotografier.

Maths Thörn har berättat bland annat följande: I tjugo år har han varit polisman. De

senaste tolv åren har han verkat som yttre befäl. – Den 11 oktober 2011 kom han till

Diktargatan med anledning av en anmälan om att Saif Salam Ali hade utsatts för

brott. På platsen såg han Saif Salam Ali, varvid han förstod att denne hade blivit

utsatt för brott. Saif Salam Ali pekade mot en trappuppgång och nämnde att det

endast var två personer kvar i en lägenhet. Tillsammans med kollegorna Tobias

Virolainen och Esad Ajanovic begav han sig till det aktuella trapphuset. Där iakttog

han Amin Ghezali och Tommy Persson, som kom nedför trappan. Det fattades

beslut om att Amin Ghezali och Tommy Persson skulle gripas som misstänkta för

misshandel. De greps också. För Maths Thörn var det oklart vilken lägenhet som

var aktuell. Han tog fram sin batong och gick uppför trappan. Per radio fick han

reda på att tre personer var på väg till trapphuset. Detta ledde till att han sprang ned

till porten och höll för den. Utanför befann sig tre personer, som ryckte i dörren och

uttalade att de ville gå upp till en lägenhet. Han släppte in personerna och när de

passerade honom kände han igen Farok Akra. Det blev så att han stoppade Farok

82

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Akra, varvid de andra sprang uppför trappan. Han och Farok Akra stod i trappan

men han förde ned denne till bottenplanet i närheten av porten samtidigt som han

sade till Farok Akra att denne var gripen. De hamnade då i ett hörn. Farok Akra,

som var berusad, började ”gapa och skrika på hjälp”. Dessutom började Farok Akra

bli våldsam. Han försökte få upp Farok Akra mot väggen för att därigenom kunna

sätta på handfängsel. Vidare försökte han säkra Farok Akras armar med ett grepp.

Som han uppfattade det försökte Farok Akra skalla honom, varför han med sin

högra arm fick tag i Farok Akras huvud. Sedan höll han sin arm runt Farok Akras

hals. Då stod han och Farok Akra sida vid sida. Farok Akra skrek hela tiden på hjälp

”av kamraterna”, varjämte Farok Akra uttalade att han skulle ”döda och skjuta”

honom. Dessutom uttalade Farok Akra att Farok Akra skulle skjuta hans familj och

att om han hade barn skulle Farok Akra skjuta även dessa. När dessa uttalanden

fälldes ”ryckte” Farok Akra samtidigt i handtaget till hans pistol. Vapnet satt i ett

hölster, som fanns vid hans högra lår. När Farok Akra ”ryckte” i handtaget följde

hans högra lår med ”upp och ned”. Samtidigt som Farok Akra höll på med pistolen

tryckte han ned vapnet. Trots hans grepp om Farok Akras huvud hade denne inte

svårt att se pistolen. Farok Akras händer var fria. Nabil Mohamed, som var

”förbannad och hög på någon drog”, kom nedför trappan och skrek till honom att

han skulle släppa Farok Akra. I det skedet höll han batongen i sin vänstra hand.

Greppet var mitt på batongen. Han förde den vänstra armen fram och åter i riktning

mot Nabil Mohamed, som befann sig bara några centimeter från honom. Det gjorde

han för att hålla Nabil Mohamed på avstånd. Med båda sina händer ryckte Nabil

Mohamed loss batongen från honom, varefter Nabil Mohamed utdelade ”två

riktiga” slag med batongen i riktning mot honom. Han uppfattade att Nabil

Mohamed, som höll batongen i dess handtag, försökte träffa honom. När Nabil

Mohamed agerade med batongen var han rädd för att bli slagen medvetslös. Slagen

träffade dock i väggen cirka fyra till fem centimeter från honom. Om slagen hade

träffat honom skulle det ha skett i mellangärdet eller på en arm. Farok Akra

”ryckte” i hans pistol samtidigt som Nabil Mohamed angrep honom. Trots det

inträffade hade han ingen tanke på att släppa Farok Akra. Tobias Virolainen och

83

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Esad Ajanovic kom och hjälpte honom. Nabil Mohamed sprang då iväg. – Hans

tanke var att det vore ”kört” om Farok Akra lyckades få upp pistolen. Om man

förstår hur hölstret och säkerhetsbygeln på det fungerar är det lätt att ta fram

pistolen ur hölstret. Vid tillfället hade han ingen kula i loppet. Som han uppfattade

situationen var Farok Akra ”väldigt hotfull”. Farok Akra uttalade hot fem till sex

gånger. Även sedan Farok Akra hade handfängslats och var utanför huset uttalade

Farok Akra hot om att skjuta honom. Det gjorde Farok Akra tre till fyra gånger.

Farok Akra tittade på honom och sade att ”du ska dö”. Han var självklart rädd för

sitt eget och kollegors liv under händelseförloppet. Det var nog så att han aldrig

tidigare hade känt sig så utsatt som han gjorde denna gång. Händelsen har påverkat

honom en del. Från det att Farok Akra kom in i trapphuset till dess händelsen där

var över tog det kanske tre till fyra minuter. Han fortsatte att leda polisinsatsen även

efter det att det som hade inträffat i trapphuset var över. Dagen efter deltog han i

”avlastningssamtal”. – Batongen hittades hos en annan person en tid efter

händelsen.

Farok Akra har berättat bland annat följande: Han, Abdelkarim Nour och Nabil

Mohamed hade handlat mat. När de närmade sig Diktargatan såg han att det var

många polismän vid parkeringen. I samband med att han kom till det aktuella

trapphuset iakttog han också polismän. Det var så att han fick syn på Amin Ghezali,

som inte kunde röra sig. Detta gjorde att han antog att Amin Ghezli hade gripits.

Tillsammans med Nabil Mohamed gick han uppför trappan. Nabil Mohamed begav

sig in i lägenheten. Där utanför stod en polisman och det var Maths Thörn. Han

frågade Maths Thörn om vad som hände, varefter Maths Thörn bad honom att

uppge sitt namn. Då svarade han Farok Akra. Därefter tog Maths Thörn i med

”hårdhandskarna” och greppade tag i honom. Maths Thörn hade en batong framme.

I det läget kände han sig hotad. Enligt vad han har för sig yttrade Maths Thörn att

”du ska hänga med”. Han kan inte säga att han direkt förstod att han var gripen. Av

Maths Thörn blev han dragen nedför trappan och inträngd i ett hörn. Detta gjorde

att han ”gick igång och blev aggressiv”. Eftersom han kände sig ”hotad och kränkt”

84

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

skrek han. Idag minns han inte vad han skrek men om det var hot ber han om ursäkt

för det. Det kan vara så att Maths Thörn hade ett grepp om hans huvud. I vart fall

hade han sin blick riktad nedåt. Han såg att Nabil Mohamed kom nedför trappan. I

det skedet blev det ”tumult” mellan honom och Maths Thörn. Han såg inte att det

hände något med en batong. Om Nabil Mohamed stannade till där han och Maths

Thörn var vet han inte. Vid tillfället såg han Maths Thörns vapen men han försökte

inte ta det. Pistolen var ”rakt framför näsan” på honom. Han tror att han ”mycket

väl” hade kunnat ta pistolen genom att ”slita sönder skyddet”. När han och Maths

Thörn var i hörnet kom en annan polisman dit. Det krävdes flera än en polisman för

att handfängsla honom. Utanför huset blev han ”nedslängd i asfalten”. Detta ledde

till att han fick märken i ansiktet.

Åklagaren har åberopat att det i protokoll över polisförhör, som hölls med Farok

Akra den 11 oktober 2011 med början kl 17.00, antecknats följande.

”Han har inte slagit någon. Det enda han gjort var att försöka ta pistolen från en

polis. Farok uppger vidare att han tycker det var synd att han inte lyckades med

detta, för då hade han skjutit allihop.”

Vid huvudförhandlingen har Farok Akra tillagt bland annat följande: Vid tillfället

var han riktigt arg. Han tror att det var därför som han uttalade det som står i

förhörsprotokollet. Han vet att han har hotat Maths Thörn. Det är ”sådant man säger

när man är riktigt arg”. – Om han fortfarande var påverkad när han förhördes av

polisen vet han inte.

Nabil Mohamed har berättat bland annat följande: När han var på väg åter till

Diktargatan såg han en ”piketbil” och några polismän vid parkeringen. I samband

med att han skulle gå in i trapphuset stod Maths Thörn innanför porten. Han hade

inga tankar på varför polismän var på platsen. På fråga uppgav han att han skulle till

den aktuella lägenheten. Maths Thörn lät honom gå vidare. Farok Akra, som var i

85

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

sällskap med honom, tillfrågades om sitt namn av Maths Thörn. Vidare bad Maths

Thörn att Farok Akra skulle stanna. För egen del gick han in i lägenheten. Efter en

knapp minut gick han ut därifrån. Då hörde han att det fanns personer under

trappan, varför han försökte se vad som hände. Han förstod att Maths Thörn tänkte

gripa Farok Akra. Maths Thörn och Farok Akra stod längs med en vägg i ett hörn

nedanför trappan. Där höll Maths Thörn ett grepp om Farok Akras huvud. Han

började gå ned och Maths Thörn kan ha hållit sin batong eller tagit fram den när han

var nästan nere på bottenplanet. I det skedet ”viftade” Maths Thörn med batongen i

riktning mot hans ansikte. Om Farok Akra ropade något vet han inte. Batongen höll

Maths Thörn i uppfällt läge. Det enda han ville göra var att gå ut från trapphuset.

Maths Thörn trodde kanske att han skulle hjälpa Farok Akra men han försökte inte

hjälpa denne att komma loss. Han skrek till Maths Thörn att han bara ville passera.

När Maths Thörn försökte slå honom med batongen tog han av ”en ren instinkt” tag

i den. Då kom batongen mot väggen. Han vred batongen ur Maths Thörns hand.

Sedan sprang han från platsen. Efter en kort stund slängde han ifrån sig batongen. –

Om han inte hade tagit batongen från Maths Thörn skulle han antagligen ha träffats

av slag. Han hade inte en tanke på att behålla batongen. – Vid tillfället utdelade han

inga ”uppsåtliga” slag med batongen. Någon avsikt att skada Maths Thörn hade han

inte. – Väggarna i trapphuset är mjuka. Det blir märke i väggen om en fotboll skjuts

mot den. Även slag med knogarna gör att det blir märke i väggen.

Tobias Virolainen har berättat bland annat följande: Vid tillfället var han sysselsatt

med Tommy Persson under trappan. När han ägnade uppmärksamhet åt det hörn där

Maths Thörn var såg han att Maths Thörn hade ett grepp på Farok Akra, som var

framåtböjd på Maths Thörns högra sida. Han iakttog att Farok Akra ”ryckte väldigt

kraftigt” vid Maths Thörns högra höft. Detta ledde till att Maths Thörns kropp

följde med. Som han uppfattade situationen ”ryckte” Farok Akra i Maths Thörns

vapen. Farok Akra skrek att ”jag ska döda er och skjuta er allihopa”. Maths Thörn

förde med sin ena hand batongen över huvudet men en person kom och ”ryckte”

batongen från Maths Thörn. Den personen utdelade sedan två ”backhandslag” med

86

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

batongen i riktning mot Maths Thörn i ”överkroppshöjd”. Esad Ajanovic, som hade

gripit Amin Ghezali, ropade till honom att de måste släppa Tommy Persson och

Amin Ghezali för att sedan undsätta Maths Thörn. Detta gjorde att han släppte

Tommy Persson, varefter Esad Ajanovic hjälpte Maths Thörn med Farok Akra. Vid

tillfället var Farok Akra ”skogstokig hela tiden”. Farok Akra skrek och var

aggressiv. – Han såg inte om de nämnda batongslagen träffade Maths Thörn. – När

han uppfattade att Farok Akra höll på att ta Maths Thörns pistol funderade han själv

på att dra sitt eget tjänstevapen eftersom han uppfattade att han och kollegorna var i

underläge.

Esad Ajanovic har berättat bland annat följande: I fyra år har han varit polisman. –

Vid tillfället hade han gripit Amin Ghezali och befann sig under trappan

tillsammans med denne. Det blev så att han efter en stund förflyttade sig närmare

utgången med Amin Ghezali. Därifrån såg han att Maths Thörn höll i Farok Akra.

Han uppfattade att Farok Akras huvud då var ungefär i maghöjd på Maths Thörn. I

närheten av Maths Thörn fanns Nabil Mohamed. Maths Thörn slog ut med sin

batong i riktning mot Nabil Mohamed, som tog tag i den i fel ände och slet den från

Maths Thörn. Han såg inga slag riktade av Maths Thörn med batongen. Nabil

Mohamed vände på batongen och slog tre till fyra gånger mot Maths Thörn. Slagen

var i höjd med Maths Thörns överkropp. Enligt vad han såg träffade slagen väggen

ett tiotal centimeter till vänster om Maths Thörn. Det ”ramlade flisor från väggen”.

Maths Thörn hade fortfarande grepp om Farok Akra. Han iakttog att Farok Akra

greppade tag om kolven på Maths Thörns pistol. Samtidigt ”ryckte och skrek”

Farok Akra. Det var så att Farok Akra skrek att ”jag ska ta din pistol”. Han ”tyckte

sig se” att Maths Thörns kropp ”kom i gungning” när Farok Akra ”ryckte” i vapnet.

Eftersom han ansåg att han och kollegorna hade hamnat i underläge bestämde han

sig för att släppa Amin Ghezali och hjälpa Maths Thörn. I något läge lossade han på

bygeln till hölstret och tänkte dra sitt eget vapen. Emellertid bedömde han att det

inte var lämpligt att göra det. Han uppfattade att Farok Akra, som hade händerna

fria, flera gånger hotade att ta Maths Thörns vapen och döda denne. Farok Akra var

87

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

”rabiat” och enligt hans bedömning var Farok Akra ”påverkad och väldigt

aggressiv”. Han uppfattade även Nabil Mohamed som aggressiv och påverkad. Det

var en annan Nabil Mohamed än den som han hade sett tidigare. – Utrymmet där

Maths Thörn var mätte cirka en gånger en meter. Hans uppfattning är att Maths

Thörn var trängd från flera håll. Händelsen i trapphuset varade i ett par minuter.

Katarina Johansson har berättat bland annat följande: Tillsammans med en kollega

transporterade hon Farok Akra till polisstationen. Då satt hon bredvid honom i

baksätet på polisbilen. Under färden pendlade han i sitt humör. Han sade att om han

hade fått tag i vapnet skulle han ha skjutit alla. Vidare uttalade han att om han får

tag i ett vapen senare ”blir det farligt för polisen i Vivalla”. Hon är övertygad om att

han menade vad han sade. Vid tillfället var han aggressiv. Enligt vad hon tror hade

hon inte sammanträffat med honom tidigare.


Utredningen, däribland Maths Thörns och Farok Akras i dessa delar i allt väsentligt

samstämmiga uppgifter, ger vid handen att Maths Thörn ingrep mot Farok Akra och

därvid med sin högra arm kopplade ett grepp, som innebar att Farok Akras huvud

blev fastlåst. Maths Thörns uppgifter om att Farok Akra i samband med ingripandet

uttalade sådana hot som åklagaren påstått stöds av i avgörande delar av Tobias

Virolainens och Esad Ajanovics berättelser och även i viss mån av vad Farok Akra

har uppgett för egen del. Så långt är därför åtalet mot Farok Akra styrkt. Vad

härefter angår åtalet i övrigt har Maths Thörn omtalat att Farok Akra försökte

tillgripa hans tjänstevapen. Detta har dock förnekats av Farok Akra, varför således

Maths Thörns ord står mot Farok Akras. Emellertid får det som Maths Thörn har

berättat om starkt stöd av framförallt vittnesmålen från Tobias Virolainen, Esad

Ajanovic och Katarina Johansson. Med hänsyn härtill och omständigheterna i

övrigt, däribland att det inte framkommit något som ens antyder att Maths Thörn

skulle ha något beaktansvärt intresse av att beljuga Farok Akra, finner tingsrätten att

88

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

det som Maths Thörn sålunda har uppgett är trovärdigt och tillförlitligt. Det ovan

sagda gör att tingsrätten finner klarlagt att Farok Akra har agerat i enlighet med vad

åklagaren gjort gällande i gärningsbeskrivningen. Förgripelserna har skett i Maths

Thörns myndighetsutövning. Även med beaktande av de omständigheter som

åklagaren har åberopat när det gäller brottets svårhet finner tingsrätten att gärningen

inte ska bedömas som annat än hot mot tjänsteman, som inte är ringa; det ska alltså

inte komma i fråga att döma för olaga hot, grovt brott, i förening med hot mot

tjänsteman.

Jämväl när det gäller åtalet mot Nabil Mohamed utgör Maths Thörns uppgifter

uppenbarligen den grundläggande bevisningen. Även i denna del har Maths Thörn

lämnat uppgifter som är mycket väl förenliga med gärningspåståendena. Hans

uppgifter är klara, sammanhängande och relativt detaljrika. De stöds av främst det

som Tobias Virolainen och Esad Ajanovic har berättat men även i vissa delar av

Nabil Mohameds egna uppgifter. Maths Thörns uppgifter måste därför bedömas

som trovärdiga och tillförlitliga, varför de ska läggas till grund vid bedömningen av

åtalet. Härigenom är det utrett att Nabil Mohamed uppsåtligen handlat på sätt som

åklagaren hävdat och att han därvid inte agerat i nödvärn eller i nöd. Utredningen

visar att fara för brotts fullbordan har förelegat. De brott som inte avsett själva

tillgreppet av batongen är att bedöma som försök till främjande av flykt samt som

försök till våld mot tjänsteman och inte som försök till grov misshandel; ehuru

allvarligt kan försöket till våld mot tjänsteman, som om det fullbordats alltså inte

skulle ha varit att bedöma som ringa, inte anses nå upp till den svårhetsgrad att det

föreligger brottskonkurrens med försök till grov misshandel. Vad Nabil Mohamed

uppgett därom att han slängt ifrån sig den av honom tillgripna batongen näst intill

omedelbart efter tillgreppet har inte motbevisats. På grund härav och

omständigheterna i övrigt kan det inte hållas för visst att han hade tillägnelseuppsåt

när han tillgrep batongen. Gärningen ska därför bedömas som egenmäktigt

förfarande. Av skäl som åklagaren anfört i gärningsbeskrivningens sista stycke är

brottet grovt.

89

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11


Abdelkarim Nour, som vitsordat de faktiska omständigheterna enligt första stycket i

gärningsbeskrivningen, har medgett ansvar för våldsamt motstånd. Till

förtydligande av sin inställning har han anfört att hans agerande enligt andra stycket

i gärningsbeskrivningen utgjort led i ett våldsamt motstånd och inte omfattats av

någon avsikt hos honom att sparka polismannen.

På åklagarens begäran har förhör hållits med målsäganden Tobias Virolainen och

med Katarina Johansson, som är målsägande enligt åtalspunkten 6 i bilaga 7,

varjämte Abdelkarim Nour har hörts över åtalet.

Abdelkarim Nours vidgående av händelseförloppet enligt gärningsbeskrivningens

första stycke stöds av hans egna, Tobias Virolainens och Katarina Johanssons

uppgifter. Härigenom är åtalet styrkt i den delen. Vad Abdelkarim Nour låtit

komma sig till last är att bedöma som våldsamt motstånd. Han ska därför dömas för

sådant brott.

Vad angår åtalet i övrigt har Tobias Virolainen berättat bland annat följande: I

samband med att Abdelkarim Nour skulle sättas in i en polisbuss höll han i

Abdelkarim Nours vänstra arm. Då sparkade Abdelkarim Nour bakåt en till två

gånger i riktning mot hans ben. Därefter ”trycktes” Abdelkarim Nour in i bussen. –

Det var inte speciellt mycket kraft i sparkarna, som utdelades när han var snett

bakom Abdelkarim Nour. Eftersom han höll i Abdelkarim Nour visste denne att han

var där. Om sparken hade träffat skulle det ha skett ”runt” hans ”knä, smalben eller

lår”. Han upplevde att Abdelkarim Nour sparkade i syfte att träffa honom.

Abdelkarim Nour har berättat bland annat följande: När han fördes till polisbussen

var han lyft av två polismän eftersom han vägrade att gå. När han sattes ned på

90

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

marken vid bussen gjorde han ingenting med benen. Han sparkade alltså inte i

riktning mot någon polisman.

Katarina Johansson har berättat bland annat följande: Abdelkarim Nour gjorde

motstånd vid bussen och då ”sprattlade” han med benen. – Hon vill minnas att han

vid bussen ”sprattlade med benen och krängde med kroppen”.

Utredningen angående åtalet i andra stycket i gärningsbeskrivningen är inte entydig.

Det finns åtminstone vissa oförenligheter mellan Tobias Virolainens och Katarina

Johanssons uppgifter om hur Abdelkarim Nour agerade med sina ben vid

polisbussen. Dessa oklarheter gör att det inte kan anses tillförlitligen styrkt att

Abdelkarim Nour avsiktligen sparkat i riktning mot Tobias Virolainens ben. Detta

gör att åtalet för försök till våld mot tjänsteman ska ogillas.


Tommy Persson har erkänt gärningen. Erkännandet stöds av utredningen, varför

åtalet är styrkt. Gärningen är att bedöma på sätt åklagaren gjort. Mot bakgrund av

det anförda ska Tommy Persson dömas för våldsamt motstånd.


Amin Ghezali har erkänt att han satte sig till motvärn genom att kränga med

kroppen och medgett ansvar för våldsamt motstånd. Utredningen ger stöd åt

erkännandet. Dessutom visar utredningen i form av polismannen Esad Ajanovics

berättelse att Amin Ghezali viftade med armarna vid tillfället. På grund av det

anförda är åtalet styrkt. Gärningen är att bedöma som våldsamt motstånd. Det

anförda gör att Amin Ghezali ska dömas för sådant brott.

91

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11


Under åberopande av att han inte haft uppsåt att begå brott har Farok Akra bestritt

ansvar.

På åklagarens begäran har förhör hållits med målsäganden Katarina Johansson och

med vittnet Johanna Johansson, varjämte Farok Akra har hörts över åtalet.

Katarina Johansson har berättat bland annat följande: Vid ankomsten till

polisstationen ledde hon och hennes kollega Johanna Johansson Farok Akra till en

bänk i arrestlokalerna. Där ombads Farok Akra att sätta sig på bänken men han ville

inte göra det. Hon och Johanna Johansson ”tryckte” därför ned honom på bänken så

att han kom att sitta på den. Han sparkade sedan med båda sina ben. Då var det

förmodligen hans högra ben som träffade hennes vänstra smalben. Detta gjorde att

hon och Johanna Johansson lade ned honom på golvet, varvid även andra polismän

hjälpte till. – När Farok Akra sparkade visste han att hon stod framför honom. Som

hon uppfattade situationen var det en avsiktlig spark. Hon minns inte om han sade

något vid tillfället. Emellertid var han ”ganska taggig” när han kom in i

arrestlokalerna. – Hon var inte beredd på sparken. Det gjorde ont på henne när hon

träffades på smalbenet. Enligt vad hon vill minnas hade Farok Akra skor på fötterna

vid tillfället. Smärtan fanns kvar ”i max en timme”. Troligen blev det inget märke

på smalbenet på grund av sparken. Hon fortsatte att fullfölja sitt arbetspass och

påverkades inte i arbetet av det inträffade.

Farok Akra har berättat bland annat följande: Han minns inte om han sparkade eller

inte vid tillfället. Däremot kommer han ihåg att han fördes till arresten och att han

fortfarande var arg då. Det var så att han var otrevlig mot polismännen och vägrade

att lyssna på dem. Han ombads att sätta sig men det gjorde han inte. Det kan vara så

att han omedvetet ”sprattlade” med benen när två polismän stod framför honom.

92

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Emellertid gjorde han inte det i syfte att skada Katarina Johansson. Han fick ont när

polismännen satte ned honom på bänken.

Johanna Johansson har berättat bland annat följande: När hon och Katarina

Johansson hade kontakt med Farok Akra ”pendlade han mellan att vara lugn och att

gapa och skrika”. I arrestlokalerna sade hon och Katarina Johansson till honom att

sätta sig på en bänk, vilket han dock inte ville göra. Detta gjorde att hon och

Katarina Johansson tog tag i honom och satte honom ned. Direkt efter det att han

hade tagit plats på bänken sparkade han Katarina Johansson, som stod nära honom

på hans högra sida. Sparken träffade Katarina Johanssons ena ben. Vid tillfället sade

Katarina Johansson också att han sparkade henne. Det blev så att Farok Akra lades

ned på golvet. – Hon har den uppfattningen att det var fråga om en avsiktlig spark. –

Hon och Katarina Johansson fortsatte att arbeta efter händelsen.


Katarina Johanssons uppgift om att Farok Akra tilldelade henne en spark på det

vänstra benet stöds av Johanna Johanssons berättelse och motsägs inte direkt av det

som Farok Akra uppgett för egen del. På grund av det anförda är det klarlagt att

Farok Akra agerat på sätt åklagaren påstått. Av utredningen, däribland Farok Akras

egna uppgifter, framgår att han var medveten om att Katarina Johansson stod

alldeles intill honom. Detta gör att han måste ha förstått att det fanns en betydande

risk för att hon skulle träffas om han utdelade en spark. Med hänsyn till

omständigheterna, däribland vad som framkommit om hans sinnesstämning vid

tillfället, går det att sluta sig till att han var likgiltig inför förverkligandet av denna

effekt. Härigenom står det klart att han handlat uppsåtligen. Angreppet har skett i

Katarina Johanssons myndighetsutövning. Det sagda gör att Farok Akra ska dömas

för våld mot tjänsteman. Med hänsyn till att han utdelat sparken i sittande ställning,

varigenom kraften uppenbarligen inte blivit särskilt stor, och till vad Katarina

Johansson uppgett bland annat om den snabbt övergående smärtan är brottet ringa.

93

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11


Gärningen har erkänts av Farok Akra. Erkännandet stöds av utredningen, varför

åtalet är styrkt. Åklagarens bedömning av gärningen är korrekt. Det sagda gör att

Farok Akra ska dömas för narkotikabrott, som är ringa.


Tommy Persson har erkänt gärningen. Utredningen ger stöd åt erkännandet. Detta

innebär att åtalet är styrkt. Gärningen är att bedöma som narkotikabrott, som är

ringa. På grund av det anförda kan Tommy Persson inte undgå ansvar för sådant

brott.


Abdelkarim Nours av utredningen bestyrkta erkännande medför att det är utrett att

han gjort sig skyldig till gärningen. Den utgörs av narkotikabrott, som är ringa. Han

ska därför dömas för sådant brott.

Påföljdsfrågan

Belastningsregistret innehåller sju avsnitt om Farok Akra. Han dömdes den 26 juni

2008 för misshandel, grov misshandel och försök till grov stöld till ungdomsvård

och ungdomstjänst. Vidare lagfördes han genom dom den 1 juni 2011 för rån, grov

misshandel och narkotikabrott, varvid påföljden blev skyddstillsyn och fängelse i

tre månader. Fängelsestraffet är helt verkställt. Den 20 oktober 2011 dömdes han

för misshandel till fängelse i en månad. Straffet är helt verkställt.

Flera av brottens art liksom återfallet i likartad brottslighet gör att påföljden för

Farok Akra ska bestämmas till fängelse. Den tidigare ådömda skyddstillsynen ska

94

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

undanröjas och brotten enligt den domen ska ingå i fängelsestraffet. Vid

straffmätningen ska hänsyn tas till den samlade brottslighetens straffvärde och till

Farok Akras ålder vid brottens begående. Vidare ska vid straffmätningen hänsyn tas

till vad Farok Akra har undergått till följd av domen på skyddstillsyn och till vad

han avtjänat av fängelse som dömts ut enligt 28 kap 3 § brottsbalken. Mot bakgrund

av det anförda finner tingsrätten att strafftiden ska bestämmas till två år och fyra

månader.

Gabriel Dahno förekommer under fyra avsnitt i belastningsregistret. Han dömdes

den 20 februari 2009 för misshandel, stöld, försök till stöld, grov stöld, tillgrepp av

fortskaffningsmedel, skadegörelse, grov skadegörelse, övergrepp i rättssak, olovlig

körning och förseelse mot trafikförordningen till ungdomsvård. Dessutom dömdes

han den 30 september 2009 för narkotikabrott till ungdomsvård. Den 13 januari

2010 dömdes han för stöld till ungdomsvård och böter. Slutligen lagfördes han

genom dom den 28 december 2010, varvid påföljden blev böter.

I målet ska Gabriel Dahno dömas för narkotikabrott, som inte är ringa. Av

utredningen om hans personliga förhållanden framgår att han har behov av

övervakning i brottsbalkens mening; det finns anledning anta att en skyddstillsyn

kan bidra till att han avhåller sig från fortsatt brottslighet. På grund härav och då

brottets straffvärde och art inte utgör hinder häremot ska påföljden för honom

bestämmas till skyddstillsyn. Det finns behov av att meddela föreskrift i enlighet

med vad som framgår av domslutet.

Ahmed Gaal finns antecknad i fyra punkter i belastningsregistret. Genom dom den

7 augusti 2008 lagfördes han för rån. Då blev påföljden ungdomstjänst. Den 23

mars 2010 meddelades slutligt beslut varigenom ungdomstjänsten undanröjdes och

påföljden i stället bestämdes till ungdomsvård. Han dömdes den 14 april 2010 för

misshandel, grov misshandel och brott mot den så kallade knivlagen till

95

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

skyddstillsyn. Vidare dömdes han den 26 maj 2011 för hot mot tjänsteman till

fortsatt skyddstillsyn.

Det brott som Ahmed Gaal ska dömas för i målet är stöld. Till sin typ skiljer sig det

brottet från den brottslighet som omfattas av de nyssnämnda avgörandena angående

skyddstillsyn. Av utredningen om Ahmed Gaals personliga förhållanden framgår att

han nu har en negativ inställning till skyddstillsyn. Tingsrätten finner därför att han

ska dömas särskilt till fängelse. Strafftiden ska bestämmas till två månader; vid

detta ställningstagande har tingsrätten beaktat Ahmed Gaals ålder vid tiden för

brottets begående. Tingsrätten kan erinra om att Ahmed Gaal i målet varit berövad

friheten som anhållen och senare häktad under tiden den 14 oktober 2011 – den 10

februari 2012.

Det finns fem avsnitt i belastningsregistret om Amin Ghezali. Den första domen

mot honom meddelades den 24 mars 2009. Då dömdes han för ofredande, stöld och

försök till rån till ungdomsvård och ungdomstjänst. Han dömdes också den 23 juni

2011 för grov smuggling och narkotikasmuggling till skyddstillsyn med

samhällstjänst i 120 timmar; alternativstraffet angavs till fängelse i fem månader.

Genom slutligt beslut den 26 januari 2012 undanröjdes skyddstillsynen och

bestämdes påföljden i stället till fängelse i fem månader. Enligt strafftidsbeslut

påbörjade han verkställigheten av det straffet den 8 februari 2012 och är tidigaste

dag för villkorlig frigivning den 8 mars 2012.

Böter är den påföljd som Amin Ghezali ska ådömas med hänsyn till att han har gjort

sig skyldig till våldsamt motstånd. På grund av misstankar om brott som prövats i

målet har han varit frihetsberövad som anhållen och senare häktad under tiden den

13 oktober 2011 – den 10 februari 2012. Det ska därför förordnas att bötesstraffet

ska anses helt verkställt genom frihetsberövandet. Mot bakgrund av den tid som han

sålunda varit frihetsberövad utgör detta inte en fullgod kompensation för

frihetsberövandet.

96

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Nabil Mohamed finns antecknad i fem punkter i belastningsregistret. Den första

domen mot honom meddelades den 26 mars 2009, varvid han dömdes för

misshandel till ungdomstjänst. Vidare dömdes han den 31 augusti 2010 för

misshandel, missbruk av urkund och brott mot knivlagen till ungdomsvård. Genom

dom den 26 maj 2011 lagfördes han för övergrepp i rättssak och narkotikabrott. Då

blev påföljden skyddstillsyn och fängelse i en månad. Fängelsestraffet är helt

verkställt. Såväl ungdomstjänsten som ungdomsvården undanröjdes genom ett

slutligt beslut den 8 november 2011 och då bestämdes påföljden i stället till

skyddstillsyn.

I målet har Nabil Mohamed övertygats om brott vars art gör att påföljden ska

bestämmas till fängelse. Även återfallet i likartad brottslighet talar i samma

riktning. Straffet ska ådömas särskilt. Med hänsyn till den samlade brottslighetens

straffvärde och Nabil Mohameds ålder vid brottens förövande ska strafftiden

bestämmas till tre månader. Nabil Mohamed har i målet varit berövad friheten som

anhållen och senare häktad under tiden den 13 oktober 2011 – den 10 februari 2012.

Abdelkarim Nour dömdes den 26 juni 2008 för misshandel och försök till rån till

ungdomsvård och ungdomstjänst.

Abdelkarim Nour ska dömas för grov misshandel. Det brottet har för en person över

tjugoett år ett straffvärde om drygt två års fängelse. Vid tiden för de aktuella brotten

var Abdelkarim Nour arton år. Med hänsyn härtill och med beaktande av de övriga

brott som Abdelkarim Nour ska dömas för bedömer tingsrätten att

straffmätningsvärdet är ett år och två månader. Detta ställningstagande liksom

våldsbrottets art gör att påföljden ska bestämmas till fängelse. Strafftiden ska

bestämmas i enlighet med det angivna straffmätningsvärdet.

97

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Belastningsregistret innehåller sju avsnitt om Tommy Persson. En norsk domstol

dömde honom den 26 augusti 2009 för grovt rån till fängelse i två år, varav ett och

ett halvt år var villkorligt. Han dömdes den 22 oktober 2009 för misshandel,

narkotikabrott och brott mot knivlagen till fängelse i en månad, varjämte villkorligt

medgiven frihet förklarades helt förverkad. Han blev villkorligt frigiven den 13

mars 2010 med en straffåterstod om sjutton dagar. Genom beslut den 20 september

2010 förklarade övervakningsnämnd villkorligt medgiven frihet till en tid av femton

dagar förverkad. Verkställigheten i den delen är helt klar. Han dömdes den 13

januari 2011 och den 6 juli 2011 för narkotikabrott och vid båda tillfällena blev

påföljden böter.

Tommy Persson ska dömas för misshandel vars art gör att påföljden ska bestämmas

till fängelse. Även återfallet i likartad brottslighet utgör skäl för detta påföljdsval.

Straffvärdet för den samlade brottsligheten är två månaders fängelse. Strafftiden ska

också bestämmas till två månader. Tingsrätten kan erinra om att Tommy Persson i

målet varit berövad friheten som anhållen och senare häktad under tiden den 11

oktober 2011 – den 10 februari 2012.

Förverkandefrågan m m

Det till åtalet i bilaga 3 hänförliga förverkandeyrkandet, som medgetts av Gabriel

Danho, är lagligen grundat. Det ska därför bifallas.

Åklagarens i anslutning till åtalspunkten 1 i bilaga 7 mot Farok Akra riktade

förverkandeyrkande, som Farok Akra sagt sig inte ha något att invända mot, är

lagligen grundat. Det ska därför bifallas.

Abdelkarim Nour har förklarat sig inte ha något att invända mot det yrkande om

bevisbeslag, som åklagaren hänfört till åtalspunkten 1 i bilaga 7. Yrkandet har stöd i

lag och ska därför bifallas.

98

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Skadeståndsfrågan m m

Farok Akra har bestritt det av Nakhsin Abdelzadeh i anslutning till åtalet i bilaga 1

framställda skadeståndsyrkandet och förklarat sig inte kunna vitsorda något belopp

som skäligt i och för sig. Han har sagt sig inte ha något att erinra mot sättet att

beräkna ränta.

Vid ovan angiven utgång i skuldfrågan såvitt avser åtalet i bilaga 1 kan Farok Akra

inte undgå skyldighet att ersätta Nakhsin Abdelzadeh för kränkning och för sveda

och värk. Skäligt skadestånd utgörs av 8 000 kr för kränkning och 500 kr för sveda

och värk. Det sagda gör att Farok Akra ska förpliktas att betala 8 500 kr till Nakhsin

Abdelzadeh.

Beträffande det av Örebro kommun i anslutning till åtalet i bilaga 2 knutna

skadeståndsyrkandet har Ahmed Gaal medgett att betala 38 285 kr, därav 29 683 kr

för tillgripna datorer och 8 602 kr för reparationskostnader.

För tillgripna datorer har Örebro Kommun fordrat ersättning med 41 438 kr. Av

vittnet Lars Borgströms berättelse framgår att beloppet gäller inköpspriset för fyra

datorer, att två av dessa inhandlades någon gång under 2008, att de övriga köptes i

april 2009, att kommunen räknar med att en dator har en livslängd om tre till fem år

och att det begärda skadeståndsbeloppet inte innefattar mervärdesskatt.

På grund av sitt medgivande ska Ahmed Gaal förpliktas att till Örebro kommun

betala 38 285 kr. Kommunen har inte visat fog för sin talan i de delar där den

överstiger medgivandet. På grund härav kan kommunen inte berättigas att utfå

högre skadestånd än 38 285 kr.

Farok Akra har förklarat sig inte ha något att erinra mot Mehdi Mekkis till åtalet i

bilaga 5 knutna enskilda anspråk. På grund härav bör Mehdi Mekkis talan bifallas.

99

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Beträffande Saif Salam Alis i anslutning till åtalspunkten 1 i bilaga 7 framställda

skadeståndsyrkande har de tilltalade redovisat inställningar enligt följande. Farok

Akra har medgett att till Saif Salam Ali betala 13 000 kr, varav 3 000 kr avser sveda

och värk hänförlig till brottet misshandel och 10 000 kr avser kränkning hänförlig

till samma brott. I övrigt har Farok Akra bestritt Saif Salam Alis talan och förklarat

sig inte kunna vitsorda något belopp som skäligt i och för sig. Abdelkarim Nour har

medgett att till Saif Salam Ali utge 12 000 kr, därav 2 000 kr för sveda och värk

hänförlig till brottet misshandel och 10 000 kr för kränkning hänförlig till samma

brott. Saif Salam Alis talan i övrigt har bestritts av Abdelkarim Nour, som sagt sig

inte vitsorda något belopp som skäligt i och för sig. Var och en av Gabriel Dahno,

Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil Mohamed och Tommy Persson har bestritt Saif

Salam Alis talan och förklarat sig inte vitsorda något belopp som skäligt i och för

sig. Samtliga tilltalade har sagt sig inte ha något att invända mot sättet att beräkna

ränta.

Farok Akra och Abdelkarim Nour ska förpliktas utge skadestånd till Saif Salam Ali

enligt sina medgivanden.

Farok Akra och Abdelkarim Nour, som agerat tillsammans och i samförstånd, ska

dömas för grov misshandel. De har genom det brottet utsatt Saif Salam Ali för en

mycket allvarlig kränkning, varför de ska åläggas att solidariskt betala ersättning för

kränkning till Saif Salam Ali. Skäligt skadestånd i den delen uppgår till 30 000 kr.

Härutöver ger utredningen vid handen Farok Akra och Abdelkarim Nour genom

samma brott tillfogat Saif Salam Ali sveda och värk. Härvid uppgår skäligt

skadestånd till 5 000 kr. Det anförda gör att Farok Akra och Abdelkarim Nour ska

förpliktas att till Saif Salam Ali solidariskt betala 35 000 kr; i beloppet ingår det

som var och en av Farok Akra och Abdelkarim Nour medgett att betala enligt ovan.

Som framgår ovan ska var och en av Farok Akra och Abdelkarim Nour dömas för

olaga hot. I den delen har åklagaren alltså inte påstått att de handlat tillsammans och

100

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

i samförstånd, varför det inte bör komma i fråga att ålägga dem solidarisk

skadeståndsskyldighet för kränkning hänförlig till brottet olaga hot. Enligt

tingsrättens mening har Farok Akra genom det olaga hot som han ska dömas för

allvarligt kränkt Saif Salam Ali, varför denne ska berättigas att utfå skadestånd av

Farok Akra med skäliga 5 000 kr. Även Abdelkarim Nour får anses ha allvarligt

kränkt Saif Salam Ali genom brottet olaga hot. Skälig kränkningsersättning uppgår

till 5 000 kr, som Abdelkarim Nour ska förpliktas betala till Saif Salam Ali.

Farok Akra ska dömas för olaga frihetsberövande men inte för människorov. Saif

Salam Ali har begärt ersättning för kränkning hänförlig till brottet människorov. Att

så är fallet utgör enligt tingsrättens mening inte hinder mot att domstolen prövar om

Saif Salam Ali är berättigad till kränkningsersättning hänförlig till brottet olaga

frihetsberövande, som ju är subsidiärt till brottet människorov. Tingsrätten finner att

Farok Akra genom brottet olaga frihetsberövande har allvarligt kränkt Saif Salam

Ali, som därför ska tillerkännas skadestånd av Farok Akra med skäliga 5 000 kr;

frihetsberövandet i form av att Saif Salam Ali bundits har, såvitt framkommit, varit

förhållandevis kortvarigt.

Genom att göra sig skyldig till övergrepp i rättssak gentemot Saif Salam Ali får

Farok Akra anses ha allvarligt kränkt Saif Salam Ali. Farok Akra kan därför inte

undgå skyldighet att utge skadestånd till Saif Salam Ali med skäliga 5 000 kr.

Av det som anförts ovan i skuldfrågan angående åtalspunkten 1 i bilaga 7 framgår

att åtalet mot Abdelkarim Nour för människorov ska ogillas. Det saknas därför

förutsättningar för att ålägga honom skadeståndsskyldighet för kränkning hänförlig

till sådant brott. Saif Salam Alis talan i den delen mot Abdelkarim Nour ska således

lämnas utan bifall.

Som grund för sin skadeståndstalan mot Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin

Ghezali, Nabil Mohamed och Tommy Persson har Saif Salam Ali inte åberopat

101

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

annat än att de gjort sig skyldiga till brottsliga gärningar, som omfattas av

åtalspunkten 1 i bilaga 7. Vid ovan angiven utgång i skuldfrågan i den delen

beträffande Gabriel Dahno, Ahmed Gaal, Amin Ghezali, Nabil Mohamed och

Tommy Persson kan därför Saif Salam Alis talan mot dem inte bifallas.

Målet i de mot Gabriel Dahno och Tommy Persson återkallade delarna av Saif

Salam Alis skadeståndstalan ska avskrivas från vidare handläggning; såväl Gabriel

Dahno som Tommy Persson har förklarat sig inte ha något att erinra mot

återkallelsen.

Maths Thörns skadeståndsyrkande mot Farok Akra i anslutning till åtalspunkten 2 i

bilaga 7 har bestritts av Farok Akra, som förklarat sig inte vitsorda något belopp

som skäligt i och för sig. Farok Akra har sagt sig inte ha något att erinra mot sättet

att beräkna ränta.

Som framgår ovan ska Farok Akra dömas för hot mot tjänsteman, vilket brott riktat

sig mot Maths Thörn. Den brottsliga gärningen har innefattat ett angrepp även på

Maths Thörns privata sfär och gått utöver vad han haft att räkna med i sin

tjänsteutövning. Enligt tingsrättens mening har Maths Thörn genom den brottsliga

gärningen utsatts för en så allvarlig kränkning att han ska berättigas att utfå

skadestånd av Farok Akra. Skäligt skadestånd utgörs av 10 000 kr. På grund av det

anförda ska Farok Akra åläggas att betala 10 000 kr till Maths Thörn.

Nabil Mohamed har bestritt det av Maths Thörn mot honom framställda yrkandet

om skadestånd och förklarat sig inte vitsorda något belopp som skäligt i och för sig.

I målet har Nabil Mohamed övertygats om att ha gjort sig skyldig till försök till våld

mot tjänsteman. Brottets svårhetsgrad gör att Maths Thörn får anses ha blivit utsatt

för en allvarlig kränkning, varför Nabil Mohamed inte kan undgå skyldighet att utge

102

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

skadestånd till Maths Thörn. Skäligt skadestånd utgörs av 8 000 kr, vilket belopp

Maths Thörn ska berättigas att utfå av Nabil Mohamed.

Farok Akra har bestritt Katarina Johanssons i anslutning till åtalspunkten 6 i bilaga

7 framställda skadeståndsyrkande och förklarat sig inte kunna vitsorda något belopp

som skäligt i och för sig. Han har sagt sig inte ha något att erinra mot sättet att

beräkna ränta.

Som framgår ovan ska Farok Akra dömas för våld mot tjänsteman, som är ringa.

Enligt tingsrättens mening har den brottsliga gärningen inte inneburit en sådan

allvarlig kränkning av Katarina Johanssons personliga integritet att den berättigar

till skadestånd. Hennes yrkande om utfående av ersättning för kränkning ska därför

ogillas.

Häktningsfrågan

Det finns risk för att såväl Farok Akra som Abdelkarim Nour fortsätter med

brottslig verksamhet. Farok Akra respektive Abdelkarim Nour ska därför

kvarstanna i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.

Övrig fråga

Christer Jonsson har för arbete som offentlig försvarare för Tommy Persson begärt

ersättning av allmänna medel med 220 067 kr inklusive mervärdesskatt. Beloppet

svarar mot en arbetstid om 146 timmar och 30 minuter. Med hänsyn till målets art

och omfattning såvitt gäller Tommy Persson anser tingsrätten att Christer Jonsson

lagt ned mer arbete än som krävts för tillvaratagande av Tommy Perssons rätt.

Arvodet till Christer Jonsson ska därför bestämmas till lägre belopp än vad han har

begärt. Skälig ersättning utgörs av 195 812 kr inklusive mervärdesskatt, vilket

svarar mot en arbetstid om 130 timmar.

103

ÖREBRO TINGSRÄTT

Rotel 4 DOM

2012-02-29

B 5430-11

Ingvar Backman har för arbete som offentlig försvarare för Amin Ghezali fordrat

ersättning av allmänna medel med 180 750 kr inklusive mervärdesskatt. Beloppet

svarar mot en arbetstid om 120 timmar. Tingsrätten kan konstatera att Ingvar

Backmans kostnadsräkning med arbetsredogörelse inte uppfyller i förordning

uppställda formkrav. Arbetsredogörelsen är nämligen inte så utförlig att

ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas och innehåller inte uppgift om

tidsåtgången för varje åtgärd som inte är rutinmässig (se 3 § förordningen

71997:406/ om offentlig försvarare m.m. jämförd med 20 § 2 st

rättshjälpsförordningen/1997:404/). I detta mål bör dock de angivna bristerna inte

gå ut över Ingvar Backman vid bedömningen av skäligheten av hans begärda

arvode. Anledningen härtill att tingsrätten vid en jämförelse med övriga försvarares

anspråk på ersättning kan skaffa sig en god bild angående nivån på skäliga

arvodesersättningar. Tingsrätten finner att Ingvar Backmans anspråk på ersättning

är skäligt, varför han ska tillerkännas begärt arvode.

Tingsrätten finner att målsägandebiträdenas och övriga försvarares fordrade

ersättningsbelopp är skäliga.

HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga 8 (Dv 400)

Överklagande senast den 21 mars 2012 (Göta hovrätt)

På tingsrättens vägnar

Per Grevesmühl

Avräkningsunderlag bifogas.

104


INKOM: 2011-12-20MÅLNR: B 5430-11AKTBIL: 127

Bilaga 1



Bilaga 2



Bilaga 3



Bilaga 4



Bilaga 5



Bilaga 6



Bilaga 7

Bilaga

www.domstol.se

DV

400 •

2008-1

1 •

Pro

du

cera

t av

Dom

sto

lsver

ket

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL

Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an-

slutningsöverklagande) även om den vanliga

tiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.

Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-ningsöverklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstil-lämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

I vilka fall krävs prövningstillstånd?

Brottmålsdelen

Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller

2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.

Enskilt anspråk (skadeståndstalan)

För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag:

Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

Bilaga 8

www.domstol.se

1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler

2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.

Beslut i övriga frågor

Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om

1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,

3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,

4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens dom-skäl enligt klagandens mening är orikti-ga,

5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt

6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det an-ges.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klag-anden bifogat tillräckligt antal kopior, fram-ställs de kopior som behövs på klagandens be-kostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

Om ni tidigare informerats om att förenklad del-givning kan komma att användas med er i må-let/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

dom

Documents

protokoll

fotografi

saif salam

abdelkarim

kommer frn

verltelsesyfte

abdelkarim

medhjlp till