digitalisering i småföretag - diva...
TRANSCRIPT
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige
013-28 10 00, www.liu.se
Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Civilekonomprogrammet
Vårterminen 2018 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--18/02812--SE
Digitalisering i småföretag
Ökad lönsamhet med hjälp av digitalisering i
svenska småföretag?
Edvin Andersson
Anton Karlsson
Handledare: Ramsin Yakob
I
FörordFörstskulleviviljariktaetttacktillvårastudiekamrater,nihargjortdettaarbetemöjligtmed
eraåsikterochskämtunderallalångadagariekosystemet.Vivillävenriktaettstorttacktillvår
handledareRamsinYakob,somhjälptossmedkritikochfeedbackförattfåarbetetframåt.Vi
villäven tackavåraopponentersomgett feedbacksomhjälptosshitta förbättringspunkter i
uppsatsen.
Tack till Robert Wallin från Företagarna och Dennis Krook från Företagarförbundet Fria
Företagaresomhjälptossspridavårenkätochtacktilldeföretagsomvaltattbesvaraden,utan
Erhadestudienintevaritmöjlig.
Linköping,28Maj2018
_________________________________________ _________________________________________
EdvinAndersson AntonKarlsson
II
III
SammanfattningTitel: Digitaliseringismåföretag–Ökadlönsamhetmedhjälpavdigitalisering
isvenskasmåföretag?
Författare: EdvinAnderssonochAntonKarlsson
Handledare: RamsinYakob
Nyckelord: Digitalisering,betalningsprocesser,inköp,administration,småföretag,
lönsamhet
Bakgrund: Alltflerföretagharinsettattdigitaliseringärenmöjlighet,ominteett
krav,föratttastegetiniframtiden.Digitalisering,vilketbeskrivssom
vårtidsindustriellarevolution,ärencentraldelivårtsamhälleförbåde
privata och statliga organisationer. Till småföretagare erbjuder
leverantörer lösningar som lovar att både förenkla och effektivisera
olikaprocesserochfunktioner,menhurdessadigitalaverktygfaktiskt
påverkarlönsamhetenharhittillsvaritoklart.
Syfte: Studienssyfteärattundersökahurdigitaliseradesvenskasmåföretag
ärsamtvilkenlönsamhetdessaföretaguppnår.
Metod: Studien är av kvantitativ art och har utgått från en deduktiv ansats,
dettainnebäralltsåatthypotesernautformatsmedstödavexisterande
litteraturochteorier.Designenavstudienärtvärsnittochstudienvisar
variationidigitaliseringochlönsamhethosdeolikaföretageniengiven
tidpunkt.Förattundersökadigitaliseringsgradenharenenkätskickats
ut till företagare runt om i landet.Resultatet från enkätenhar sedan
jämförtsmedfinansielladatafrånföretagen.
Slutsats: Resultatet av studien visar att företagens digitalisering av
betalningsprocesser,administrationsamtinköpsprocesserinteharett
signifikant samband med lönsamheten. Däremot har ett signifikant
sambandhittatsmotföretagetsgenerellainställningtilldigitalisering,
vilken främst bedöms av förekomsten av en digitaliseringsstrategi.
Såledesharföretagsomharenbättreinställningtilldigitaliseringäven
ennågothögrelönsamhetänföretagmednegativinställning.
IV
V
AbstractTitle: Digitalizationinsmall-sizedcompanies–Higherprofitabilitywiththe
helpofdigitalizationinSwedishsmall-sizedcompanies?
Authors: EdvinAnderssonochAntonKarlsson
Supervisor: RamsinYakob
KeyWords: Digitalization, Swedish small-sized companies, purchasing,
administration,paymentprocesses,profitability
Introduction: More and more businesses have realized that digitalization is a
possibility, if not a requirement, to take a step into the future.
Digitalization,havingbeendescribedastheindustrialrevolutionofour
times, is a central part of our community for private and public
organizationsalike.Smallbusinessesareoffereddigitalsolutionsfrom
providers promising to both simplify and streamline different
processes and functions, but how these digital tools actually have
affectedprofitabilityhasuntilnowremainedunclear.
Purpose The purpose of the study is to investigate how digitalized Swedish
small-sized companies are and what profitability these companies
achieve.
Method The study is of quantitative nature and has been performed using a
deductive approach, meaning that the hypotheses have been
formulated with the support of existing literature and theories. The
studyisofacross-sectionaldesign,showingvariationindigitalization
andprofitabilityatagiventime.Toinvestigateadegreeofdigitalization
asurveyhasbeensenttocompaniesacrossthecountry.Theresponses
fromthesurveyhasbeencomparedtofinancialdata.
Conclusion Theresultofthestudydoesnotshowasignificantcorrelationbetween
the degree of digitalization and profitability. However, a significant
correlationcouldbeseenwithgeneralattitudetowardsdigitalization,
primarilymeasuredbythepresenceofastrategyfordigitalization.The
companies with positive attitudes towards digitalization have a
somewhathigherprofitabilitythancompanieswithnegativeattitudes.
VI
VII
Innehållsförteckning1.Inledning.........................................................................................................................................................................1
1.1Bakgrund.................................................................................................................................................................11.2Problematisering.................................................................................................................................................21.3Syfte...........................................................................................................................................................................41.4Avgränsning...........................................................................................................................................................5
2.Referensram..................................................................................................................................................................7
2.1Digitalisering.........................................................................................................................................................72.2Interneffektivitet,ExternamöjligheterochDisruption..................................................................112.3Verksamhetsdelarsomkandigitaliseras...............................................................................................13
3.Metod............................................................................................................................................................................19
3.1Undersökningensansatsochdesign........................................................................................................193.2Forskningsstrategi...........................................................................................................................................203.3Datainsamling....................................................................................................................................................213.4Urval.......................................................................................................................................................................263.5Databearbetningochanalysmetod...........................................................................................................28
3.6Reliabilitet...........................................................................................................................................................353.7Validitet................................................................................................................................................................363.8Etik..........................................................................................................................................................................373.9Metodkritik.........................................................................................................................................................38
4.Resultat.........................................................................................................................................................................41
4.1Univariatanalys................................................................................................................................................414.2Bivariatanalys...................................................................................................................................................444.3Multivariatanalys............................................................................................................................................46
5.AnalysochDiskussion...........................................................................................................................................49
6.Slutsats.........................................................................................................................................................................55
6.1Förslagtillvidareforskning.........................................................................................................................567.Referenslista..............................................................................................................................................................59
VIII
1
1.InledningI detta kapitel kommer studiens bakgrund beskrivas vilken sedan leder oss in på ämnet
digitalisering.Detkommerföljasavenproblematiseringdärviförklararvarförvårundersökning
ärrelevantochintressant.Därefterbeskrivsstudienssyftesamtavgränsningarförtydligas.
1.1Bakgrund
År 2010 digitaliserade ett företag i Kungsbacka sina inköp genom att gå med i en digital
inköpsportal. Idennaportal fannsdiverse inköpsavtal somredanvar förhandlademedolika
leverantörer.År2017sparadedegenomanvändandetavportaleninkostnadermotsvarande
överhalvasintotalavinstföråret.Därmedökadeföretagetsvinstmarginalmed100%jämfört
medomdetintehadedigitaliseratsinainköp.Attdigitaliserakanmedföraenstorpåverkanpå
företagetsverksamhetochkangeförutsättningarattförbättralönsamheten(Alström,Gander,
Haraldsson,ochLind,2013;Frohlich,2002;JanssonochAndervin,2016;Parviainen,Tihinen,
Kääriäinen,ochTeppola,2017;SandströmochKarlson,2016).
Digitaliseringäretthettämneochdetskrivsflitigtomdigitaliseringibådelitteraturochmedia.
Det är viktigt för företag att följa med i den digitala utvecklingen för att behålla sin
konkurrenskraftsamtattbehållasinamarginaler.Inompolitiskaochoffentligaorganisationer,
storakoncernermenocksåismåföretagsåverkardetrådakonsensusomhurdigitaliseringär
avstorbetydelseförvårtsamhälle(CösterochWestelius,2016).Vidaresåjämförsenökadgrad
avdigitaliseringavParviainen,Tihinen,Kääriäinen,ochTeppola(2017)meddenindustriella
revolutionensettihurstorpåverkandetkommerhapåsamhället.Omföretagintehängermed
idigitaliseringenkommerdetblienstorutmaningattförsökakommaikapp,dåutvecklingen
gårsnabbtframåtochdigitaliseringenkommerändraförutsättningarnaförmångaföretagoch
branscher(ArstadDjurberg,2016;Leichsenring,2016;Parviainenetal.,2017).
Utifrånettföretagsperspektivinnebärdigitaliseringattanvändadigitalateknikerförattskapa
ett värde i form av exempelvis ökad försäljning och produktivitet eller administrativa
besparingar (Matt, Hess, och Benlian, 2015). Det är inte bara företag som sermöjligheter i
digitaliseringen. Statliga myndigheter ser möjligheter i att använda informations- och
kommunikationsteknologiochinternetförattökaeffektivitetenidenoffentligasektorn.Genom
dettakanpengar sparasochbättre tjänsterkan förmedlas tillmedborgarna (H. Larssonoch
Grönlund,2014).EnligtenstudieutfördavFitzgerald,Kruschwitz,Bonnet,ochWelch(2013)så
anserdeanställdapåföretagattdetärenstrategisknödvändighetattorganisationerantarny
teknik framgångsrikt. Studien tillfrågade också 1559 chefer och styrelsemedlemmar i olika
organisationer och branscher och där ansåg hela 78 % att en lyckad digitalisering är helt
2
avgörande för attderasorganisation ska lyckas (Fitzgeraldet al., 2013).Vidare såbeskriver
Schwartz(2002)hurendastdeföretagsomanpassarsigochanammardigitaliseringenkommer
överlevaoch lyckas i ett konkurrenskraftigt klimat.Dockhar företags teknologiska framsteg
historisktsettmöttsavmotgångardåfokusharlagtspåjustteknologinmenintesåmycketpå
strateginmed att implementera denna teknologi. (Kane, Palmer, Philips Nguyen, Kiron, och
Buckley,2015)
Menvadärdåegentligendigitalisering?Detfinnsmångaolikadefinitionerattväljamellan.Vi
harvaltattsedigitaliseringsomnärnågontinginomföretaget,somtidigareskettutanhjälpav
digitalteknik,nuändrastillattskötasmedhjälpavjustdensenare.Någraexempelpåvadsom
kan digitaliseras ges i Vismas (2017b) rapport Vismas Digitaliseringsindex. Dessa exempel
inkluderarfakturahanteringi formavattbådeankommandeochskickadefakturorskermed
hjälpavaffärssystem,ävenrapporteringaravexempelvistidochutgifterkanrapporterasdirekt
avdeanställdadirekt tillaffärssystemet(Visma,2017b).Genomatt integrerasinvärdekedja
med leverantörer och kunder genom digitalisering kan data flöda genom hela värdekedjan.
Dettagörattmanenklarekanbalanserabehovochkravhossigsjälv,leverantörerochkunder
(Frohlich,2002).AttminskakostnaderfrånITochadministration,förenklaochströmlinjeforma
arbetsprocessersamtförenklatillväxtärandrapositivaeffekterdigitaliseringenkanföramed
sig(MarkusochTanis,2000).
1.2Problematisering
Attdigitaliseringverkarhaövervägandepositivaeffektervisarflertaletundersökningar,bland
annat Parviainen et al. (2017), Frohlich (2002), BarNir, Gallaugher och Auger (2003) och
Kuusisto (2017). Nationellt visar rapporter från företag och organisationer, så som
Handelsrådet (2017), Visma (2017b), LRF Konsult (2016) och Vinnova (Bossen och
Ingemansson,2016)attSverigesföretagareharmöjlighetattförbättrasinlönsamhetgenomatt
digitaliseramer.Attökalönsamhetenbörvaraettmålföriprincipallaföretag,dåförbättrad
lönsamhet ger möjlighet att öka företagets vinst. Karlson och Sandström (2016) menar att
digitaliseringenmöjliggjort tilltagande skalavkastning på bred front i samhället. Information
och kunskap kan tas tillvara på enklare samt utan väsentlig kostnad. Även nätverkseffekter
tillkommer, vilket innebär att värdet som digitaliseringen ger ökar ju fler som digitaliserar
(SandströmochKarlson,2016).EnligtVisma(2017a)jobbarenbartdrygthälftenavSveriges
små ochmedelstora företag proaktivtmed att digitalisera sin verksamhet och för att ligga i
teknikens framkant. Detta resulterar alltså i missade chanser för småföretagare att minska
kostnader,dranyttaavnyamöjligheterochatt genomdettaöka företagens lönsamhet (LRF
Konsult,2016;Parviainenetal.,2017).Ävenviktigaeffektersåsomdjuparekontakterochbättre
3
integreringmellan leverantörerochkunderhadekunnatuppnåsmeddigitaliseringenshjälp
(Frohlich,2002;Visma,2017b).
Attdigitaliseringenärviktigharmångaforskareochakademikerredaninsett,digitaliseringhar
redanförändratvårtsamhälleochkommerattfortsättagöradetlångtframöver(Parviainenet
al.,2017).Detråderingatvivelattdigitaliseringkanförbättraettföretagsutsiktertillattöka
lönsamheten,iallafalliteorin.Mendetfinnsocksåriskermedattdigitalisera.Attköpaettnytt
IT-systeminnebärenkostnad,ochattmanköperettsystembetyderinteattdetlyckasmeddet
manhoppats(Kaneetal.,2015).Detfinnsalltsåenriskattlönsamhetenpåverkasnegativtom
implementeringenavdigitaliseringslösningarmisslyckas.Exempelpåproblemmedattinföra
ettnyttaffärssystemkanvaraattföretagetsanställdamåsteläraomsinaarbetsuppgifteroch
tillenbörjanfårproblemattutförasinajobb,menävenkompetensenvadgällerhurföretaget
kanskapavärdemedhjälpavdigitaliseringärettproblem(SandströmochKarlson,2016).Det
kanocksåfinnasmotviljaellerbristpåmotivationhosanställda,vilketkanäventyrachanserna
attprojektetlyckas(BoonstraochGovers,2009).Deanställdakanvararäddaattförlorasina
jobb,dådigitaliseringoftaledertillattgamlajobbförsvinner.Gamlajobbkanocksåbytasutmot
nyajobb,mendessanyajobbharoftanyakravprofilerochinnebärattandrasortersuppgifter
måste lösas (SandströmochKarlson, 2016). Implementeringen av digitaliseringsprojekt kan
förutomattkostamycketpengarävendrautkraftigtpåtiden.Underimplementeringenmåste
intebaraimplementeringspersonalocheventuellakonsulterslönerbetalas,äveneffektiviteten
hos övriga anställda kan bli kraftigt lidande. Ett extremt exempel på detta är BT Industries
försöktillattimplementeraettnyttaffärssystem,enprocesssompågickiövertioår(Westelius,
2006).
Attdigitaliseraverksamhetenkräverattföretagetsprocesserändras,detärintesåenkeltsom
att bara installera ett nytt IT-system (Markovitch och Willmott, 2014). Många företag har
misslyckatsmedattdigitaliseraförattdeendastfokuseratpåteknologinochintelagttillräckligt
fokuspåstrategin(Kaneetal.,2015).Företagsstorlekochålderharbådadirektapåverkanpå
hurföretagetkanutnyttjadigitalisering,ochävenhurtroligtdetärattdigitaliseringenlyckas
(MarkusochTanis,2000;Sanders,2005;Webster,1995).Ålderochstorlekpåverkartillstordel
företagens interna resurser, inte bara finansiellamen även ledning, kunskap, inställning till
förändringochliknande(MarkusochTanis,2000).Genomgåendeärtidigareforskningöverens
om att det är svårare för småföretag att digitalisera än vad det är för stora, trots tidigare
hypoteser om det motsatta (BarNir et al., 2003; Markus och Tanis, 2000; Sanders, 2005;
Webster, 1995). Flera företag har dock börjat erbjuda lösningar speciellt framtagna för
småföretagen, som kan användas som hjälp att digitalisera utan stora investeringar i dyra
datorsystem, oftast betalas endast en prenumerationskostnad eller licens för att få använda
4
programmet(FortnoxAB,2017a;VismaAdvantage,2018;VismaSPCSAB,2017a).Genomatt
användadessatredjepartslösningarharmindreföretagmöjlighetattdranyttaavfördelarsom
annars endast var åtkomligt stora företag (Visma Advantage, 2018) och därigenom få
möjligheterattsparainkostnaderellerpåandrasättökalönsamheten.
För att sammanfatta finns det tidigare undersökningar som visar till vilken grad svenska
småföretag är digitaliserade (Alström et al., 2013; Handelsrådet, 2017; LRF Konsult, 2016;
Visma,2017b).Andrastudiervisarpåmöjligheterattökalönsamhetenviddigitalisering,ochde
möjligheter som företagarna kan få om de digitaliserar verksamheten (BarNir et al., 2003;
Frohlich,2002;MarkovitchochWillmott,2014;MarkusochTanis,2000;Parviainenetal.,2017).
SamtidigtbeskriverBarNiretal(2003)attsmåföretaghardetsvårareattdigitaliseraänstora,
dådesaknarderesursersomstoraföretaghartillgångtill.Detsomsaknasärundersökningar
somvisarhurdigitaliseringenfaktisktpåverkarlönsamhetenismåföretag,ochdetäralltsådetta
vivillundersöka.Detärav intresse, speciellt för företagarnasjälva,att tydliggöraeventuella
möjligheterattfåökadlönsamhetgenomökaddigitalisering,trotsatttidigareforskningvisar
påsvårigheter.
Vårstudieämnarbidramedkunskapomtillvilkengradsvenskasmåföretagärdigitaliserade
och huruvida en ökad grad av digitalisering av svenska småföretags verksamhet påverkar
företagens lönsamhet. Detta blir studiens akademiska forskningsbidrag. Genom att använda
insamlad empiri från svenska företag i olika branscher och deras uppnådda resultat,
digitaliseringochsatsningarpådetta,avserstudienattundersökadigitaliseringspåverkanpå
företagens lönsamhet. Studiens praktiska forskningsbidrag ämnar ge svenska företag och
företagaremerkunskapomhurenökadgradavdigitaliseringpåverkarföretagenslönsamhet.
Dettaärintressantsombeslutsunderlagförföretagaresomfunderarpåhuruvidadeskasatsa
påattdigitaliserasinverksamhetellerinte.
1.3Syfte
Syftetmedstudienärattundersökahurdigitaliseradesvenskasmåföretagärsamtvilken
lönsamhetdessaföretaguppnår.Förattmätadettaharvitagitframföljandehypoteser:
H0:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringsgraden
H1:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringsgraden
Dennanollhypotesochalternativahypotesharävendelatsupp,förattnoggrannareundersöka
specifiktvilkadelaravverksamhetensomkanpåverkalönsamhetenviddigitalisering.Dessa
5
delarärföretagensinställningtilldigitaliseringsamtderasdigitaliseringav
betalningsprocesser,administrationochinköpsprocesser.Uppdelningenillustrerasifigur1.
Figur1.Uppdelningavhypoteser.1.4Avgränsning
Dennastudieharavgränsatstillattbehandlaendastsmåsvenskaföretag.Förattklargöravad
som är ett småföretag har FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) akademis (2015)
definitionanvänts.EnligtFARsåharsmåföretagfärreän50anställda,enårsomsättningmindre
än80miljonerkronorochenbalansomslutningmindreän40miljonerkronor.Företagenärinte
hellerbörsnoteradeellernoteradevidenauktoriseradellerannanregleradmarknad.Denna
avgränsningärgjorddådenövervägandemajoritetenavSverigesföretagliggeridennakategori
(SCB,2017).Detharävengenomtidigarelitteratursamtundersökningarframkommitattjust
småföretag inte är lika digitaliserade som större och därmed har större möjligheter för
utveckling. Vidare avgränsas denna studie till att behandla företagens inställning till
digitalisering och deras faktiska digitalisering av administration, inköp samt
betalningsprocesser.Företagensallmänna inställning tilldigitaliseringharundersökts föratt
skaffa en överblick över hur företaget ser pådigitaliseringenochdess användbarhet.De tre
funktionernaharvaltspågrundavattdeansesvaradesommestkanpåverkasavdigitalisering
(Visma,2017a)samtattdetäckerinhelaföretagetsdistributionskedja.Somberoendevariabel,
lönsamhet,harrörelsemarginalanväntsdådettamåttärenkeltattjämföraolikaföretagemellan
trotsskillnaderibransch,finansieringsstrukturellerstorlek.
6
7
2.Referensram
Ireferensramenkommerviattredogöraförtidigarelitteratursombehandlatdigitaliseringoch
desseffekter.Dettamedavseendeattskapaengrundföranalysenavinsamladempiri.Dennateori
harsedananväntsförattskapaenenkätattskickauttillsvenskasmåföretag.
2.1Digitalisering
Förattundersökaochförståhurdigitaliseringärkopplattillett företagslönsamhetkrävsen
förståelseförvaddetinnebärattdigitaliseraverksamhetensamtvilkaföljderdetkanledatill.
Även eventuella hinder, svårigheter och fallgropar med digitalisering kommer här att
presenteras, samthur förutsättningarna för småföretagkan skilja sigmot större. Cöster och
Westelius (2016)menar att hela världen blir alltmer digitaliserad.Detta innebär främst ny
tekniksomhanterarolikatyperavinformationsamtattväldigtmångasakerbliruppkopplade
mot internet, där även komponenter kan vara uppkopplade med varandra (Cöster och
Westelius,2016).
SandströmochKarlson(2016)beskriverhurdigitaliseringidagärmöjligtävenförsmåföretag
och kan hjälpa dessa att snabbt nå ut tillmarknader. Organisationer som inte satsar på att
digitalisera kan enligt Earley (2014) och Fitzgerald et al. (2013) riskera att förlora sitt
marknadsvärde till sina konkurrenter. Olika hinder och barriärer minskar tack vare
digitaliseringen och att olika mellanled försvinner. På så vis förenklar digitaliseringen för
småföretagare att konkurrera även med större aktörer. Tidigare forskning visar att
digitaliseringen kraftigt har påverkat företags sätt att arbeta, kommunicera och samarbeta.
(Earley, 2014; Larjovuori, Bordi, Makiniemi, och Heikkila-Tammi, 2016). Exempelvis inom
branschen handel så är personalen ofta en stor kostnadspost, idag inför flertalet
dagligvarubutikersjälvscanningförattkunnadranerpåpersonalkostnader.Restaurangerinför
systemförattkundenskakunnabeställasjälvonlineimobiltelefonenellerpåskärmarpåplats
i restaurangen och på så sätt får restaurangen kortare ledtider, får ner tiden från order till
leveransochspararinpåpersonalkostnader(Karlsson,2017).
BarNir et al. (2003) menar att digitalisering av affärsprocesser hjälper företag att minska
kostnaderna och öka innovationen i företaget. Detta sker genom att procedurer ändras och
kapacitetenhosföretagetökarnärprocesserdigitaliseras(BarNiretal.,2003).Karlsson(2017)
skriver om hur lönsamhet är nyckeln till ett företags överlevnad och Jansson och Andervin
(2016)menarattdigitalmognadgerökadkonkurrenskraftförföretagdärkonkurrenskraftär
ett företags förmåga att skapa långsiktig lönsamhet på öppna marknader. Digital mognad
8
beskriver enligt JanssonochAndervin (2016)hur långt ett företaghar kommit i sindigitala
transformationjämförtmedsinomvärld.
Digitaliseringkansänkatransaktionskostnader,exempelvisiformavattdetblirsnabbareoch
enklareattfyllaisinorderiettaffärssystemelleronline.Kostnaderkanävenminskasgenom
attriskenförolikaproblemmedblandannatmissförståndochfelikommunikationenminskas
(AugerochGallaugher,1997).AttanvändainternetbaseradteknikkanenligtBarNiretal.(2003)
förbättra de administrativa uppgifterna i ett företag men kan också öka flexibiliteten i
tillverkningenochminskakostnaderna.BarNiretal.(2003)menarocksåattdessaförbättringar
kanökaden interna effektivitetenoch ge en övergripandekontroll över kostnaderna. Enligt
Parviainenetal.(2017)kandigitaliseringhjälpaettföretagattutvecklaverksamheteniformav
möjligheterattutökaorganisationenskundkrets,desstjänsterochdessmarknad.
DenstorautmaningenmeddigitaliseringenärenligtEarley(2014)attanpassadenbefintliga
verksamhetentillnyteknologi.DennautmaninginnebärenligtLarjovuorietal.(2016)attett
företags ledning, ledarskap, strukturer och verksamhetsprocesser måste anpassas. Earley
(2014)menar att hur väl ett företag lyckasmed en digitalisering harmer att göramed hur
människornaochverksamhetsprocesserna inomföretaget fungeraränmedsjälva teknologin
som ska implementeras. Jansson och Andervin (2016) menar att en framgångsrik digital
transformation inte kommer genom den nya tekniken som implementeras utan genom att
organisationen transformeras till attha förmåganattdra fördel avdenna förändring.Vidare
skriverEarley(2014)omhurdet föratt lyckasmeddigitaliseringkrävsatt företagets ledare
förstårsinorganisationsproblemochutmaningar.Samtidigtmåstedehaenförståelseförhur
ny teknik och nya arbetssätt kan hjälpa till att lösa dessa problem och förbättra nuvarande
arbetssätt. Enligt Rintala och Suolanen (2005) krävs det att företaget anpassas till den nya
tekniken samtidigt som tekniken anpassas till företaget för att lyckasmed en digitalisering.
Vidaresåmenar JanssonochAndervin (2016)att ledningenochstyrelsen i företagmåste ta
kontroll över hela verksamhetsutvecklingen och våga satsa på digitalisering. Enligt Andriole
(2017) är ett problem att företagsledare inte är tillräckligt motiverade att satsa på att
digitaliserasinverksamhetdärbaraenrelativtlitendelvillförändraverksamhetenmedhjälp
avteknologi.Trycketpåfinansiellaprestationergördetocksåsvårtattfokuserapånyteknologi
(SandströmochKarlson,2016).
Kane et al. (2015)menar att det inte räcker för ett företag att implementera eller använda
digitalaverktyg.Författarnamenarattdethandlarmindreomattskaffaochimplementerarätt
teknologi, fokusska istället liggapåattändrasitt företagförattkunnadramaximalnyttaav
informationensomdennateknologiskapar.Förattfåkonkurrensfördelarskaföretagenenligt
9
Kaneetal.(2015)användafleradigitalaverktygochintegreradessaverktygmellanmänniskor,
processerochfunktioner.
Barua,Konana,Whinston,ochYin(2004)menarattföretagserolikautochallaföretagintehar
samma förutsättningar för att lyckasmed en digitalisering. Inställningen till förändring och
därigenomtilldigitaliseringkansittadjuptienorganisationochdärmedkanendigitalisering
mötasavmotstånd.ÄvenomITiformavmjukvaraochhårdvarakanfinnaslättillgängligtför
företagsåkrävsandraresurser i formav tillexempelkunskapochexternarelationer föratt
kunnadranyttaaveffekternasomdigitaliseringenbärmedsig(Baruaetal.,2004).BarNiretal.
(2003)menarattdeeffektersomuppkommerfråndigitaliseringheltkanskiljasigåtmellan
olika företag. Detta menar författarna beror på att ett företag kanske inte har de unika
kunskaperochförmågorsomkrävsförattdranyttaavdigitalisering.
Bossen och Ingemansson (2016) menar att i Sverige håller digitalisering på att drastiskt
förändra vår tillverkningsindustri och alla dess delar. Författarna menar också att Svenska
företagharflerastyrkorkoppladetilldigitalisering,exempelvisenhögsamarbetsförmåga,hög
utbildningsnivåsamtensamverkanmellannäringsliv,offentligsektorochakademi(Bossenoch
Ingemansson,2016).IenrapportfrånVinnovauppskattasattdrygt50%avallanuvarandejobb
iSverigekommerattersättasavteknologi inomdenärmsta20åren.Dettakommerintehelt
nödvändigtvisledatilletttotaltantalfärrejobbutankanledatillannorlundaarbetenmedstörre
fokuspåkreativitetochproblemlösning(Larsson,2015).DigitaliseringiSverigekankommaatt
skapa ett helt nytt set med kompetenser och förmågor hos både företagsledare och dess
anställda. I dagsläget har Sverige en styrka i sin digitalamognad och landets invånare som
uppfattas som bra på att samarbeta med en positiv inställning till ny teknologi. En ökad
automatisering anses också få en stor effekt i Sverige på grund av de relativt höga lönerna.
(BossenochIngemansson,2016).
SmåochmedelstoraföretagutgerenväldigtstordelavSverigesnäringsliv.99,9%avSveriges
företagärsmåochmedelstoraföretagdärendast0,1%ärstoraföretag,detvillsägaföretag
medflerän250anställda.Avallaföretagärdessutom99,4%företagmed1-49anställda(SCB,
2017). De företag som representerar det svenska näringslivet är privat ägda företag samt
utländsktägdaföretag,offentligaföretagäralltsåborträknade.Dejuridiskaformerpåbolagsom
inkluderas är aktiebolag, handels- och kommanditbolag, enkelt bolag samt fysiska personer.
Offentliga organisationer som till exempel försvaret, kommuner och offentlig förvaltning är
alltså intemed.Det finns styrkorhos småochmedelstora företag, till exempelmenar Jones-
EvansochCarter(2006)attdesessommerflexiblaänstörreföretag.Julien(1993)skriverom
hur flexibilitetärenavgränsningmellan tidochkostnadermenattdetävenkansessomett
10
företags möjligheter att göra snabba och effektiva förändringar. Oskarsson, Aronsson, och
Ekdahl (2013)menarattenviss flexibilitetärväldigtviktigt iett företag förattkunnamöta
kundenochanpassasigefterdennagenomatttillexempelerbjudasnabbaretransportereller
kanskeenannantypavemballagevidleverans.Julien(1993)beskriverhursmåochmedelstora
företagoftastharettcentraliseratbeslutstagandevilketgermöjlighetertillsnabbaförändringar.
Ghobadian och Gallear (1997) beskriver hur små och medelstora företag ofta har plattare
organisationervilketledertillenminskadbyråkratiochenkortarebeslutskedja,vilketisintur
gerresultatorienteradeorganisationersomäröppnaförförändringar.
Detfinnsävensvagheterhossmåföretagdärenärbegränsaderesurser(Jones-EvansochCarter,
2006). De begränsade resurserna kan leda till att större investeringar och projekt inte
genomförsdådeenligtGhobadianochGallear(1997)kansessomalltförriskfylldaochdärenligt
Jones-EvansochCarter(2006)ettkortsiktigttänkharentendensattanvändastillföljdaven
instabilkonkurrensmiljö.Småföretagharoftaenmindremarknadochenmindrekundbasdär
företagenärberoendeavfåkunder,därdetkanblistoranegativakonsekvenseravattendast
förloraenendakund(GhobadianochGallear,1997;Jones-EvansochCarter,2006).
Att förutsättningarna för digitalisering ser annorlunda ut för olika företag är flera tidigare
forskareöverensom.BarNiretal.(2003)harundersöktsambandetmellanettföretagsålder,
storlekochdigitaliseringavföretagetsolikaprocesser.Resultatetavundersökningenvisadeatt
större och äldre företag är mer troliga att lyckas digitalisera än sina yngre och mindre
motsvarigheter. Redan på 80-talet undersöktes det att små och unga företag har mindre
organisatorisk tröghet än större, och är även troligare att ändra processer och strukturer
(HannanochFreeman,1984).
Trotsattstörreföretagoftarelideravorganisatorisktröghetärdemertroligaattdigitaliseraän
mindre.Dettakanhafleraorsaker,blandannatattföretagetredanharetableraderutinerföratt
hanteraförändringellerattledningenärmererfaren.Attledningentillföretagetärinvolverad
ärmycketviktigt(BoonstraochGovers,2009).Detärävenviktigtattövrigaintressentersbehov
och förväntningar tilldigitaliseringentas ibeaktande,misslyckasdetta finnsdetstorriskatt
implementeringenintegårsomföretagethoppats(BoonstraochGovers,2009).Storaföretag
kan också ha mer att tjäna på digitalisering än små, i form av att strömlinjeforma och
effektiviseraprocesserochformaliserarutiner.Destoraföretagenharalltsåoftameratttjäna
påattökadeninreeffektiviteten,vilketkanhöjaderasmotivationattdigitalisera(BarNiretal.,
2003).Men småföretag ses ofta sommer flexibla än stora företag och denna flexibilitet kan
diskuterasifleradimensioneriettföretag,tillexempelkostnad,hastighetochförändring(Jones-
EvansochCarter,2006).
11
Två faktorer somkanha storpåverkanpåhurett företaghanterar enökaddigitaliseringär
enligtBarNiretal.(2003)storlekochålderpåföretaget.Demenarattsmåochnyareföretag
kansaknadeinternaresurser,kunskap,internkontrollochorganiseringsomäldreochstörre
företagoftahar.Desmåochnyareföretagenkanocksåhaensvagarefinansiellpositionochde
harsällanalliansermedsyfteattetableraderasmarknadsposition.BarNiretal.(2003)menar
ocksåattålderochstorlekintebehövervarapositivtdådessastörreochäldreföretagoftahar
etableradestrategieromhursakeroch tinggenomförsochdärför inteär likamottagliga för
externa förändringar. Fördelarna anses dock vara större än nackdelarna när det gäller
digitaliseringistoraochäldreföretagdåerfarenhetochledningärviktigtiarbetetmedökad
digitalisering(BarNiretal.,2003).IenrapportfrånBostonConsultingGroupfrån2013visas
sambandet mellan digital mognad och tillväxt i små och medelstora företag. I rapporten
undersöktesrelationenmellankundochleverantörgenomatttittapåomförsäljningellerköp
skettonline,samthurdigitaliseratdetinternaarbetetvar.Rapportenvisadeattde25%mest
digitalabolagenhadeentillväxtpånärmaretregångerstörreände25%minstdigitaltmogna
bolagen(Alströmetal.,2013).Författarnaskriverocksåomhurdesmåföretagen,demedunder
50anställdaärbetydligtmindredigitaliseradeändestörre.Dettasambandärännumertydligt
för företagmedunder tioanställdadärnästanhelaverksamhetenskerutandigitalaverktyg
(Alströmetal.,2013).
2.2Interneffektivitet,ExternamöjligheterochDisruption
Som tidigare sagts innebär digitalisering att någon aktivitet som tidigare skett utan digitala
hjälpmedelellersystem,ochutförtsmedhjälpavexempelvistelefonellerpåpapper,nuistället
använder ett digitalt system och utförs med hjälp av detta (Parviainen et al., 2017).
Digitaliseringenspåverkanpåföretaggårattdelainitreolikaperspektiv.Dessatreärintern
effektivitet,externamöjligheterochdisruption(Parviainenetal.,2017).
Interneffektivitetharattgöramedresursutnyttjande.Meddettamenashurmycketsomkrävs
iinsatsförattgenomföraenuppgiftellerproduceraenproduktellertjänst.Insatsenkanvara
tid,pengarellernågonannanresurs.Urettdigitaliseringsperspektivinnebärinterneffektivitet
hur företagetkanändrasinaprocesserochdärigenomkanminskasitt resursutnyttjande.På
detta sätt kan man därmed få ner sina kostnader samtidigt som man exempelvis kan öka
mängden arbete som utförs (Parviainen et al., 2017). I arbetsuppgifter som är
informationsintensiva kan så mycket som 90 % av kostnaderna sparas in. Samtidigt som
kostnadernaminskaskraftigtkankapacitetenökasmediblandtusentalsgångervaddentidigare
var(MarkovitchochWillmott,2014).Andraförbättringarsominterneffektivitetkanledatillär
12
bland annat högre effektivitet, kvalitet och trivsel på jobbet tack vare en automatisering av
tidigarerutinmässigaarbetsuppgifter.(Parviainenetal.,2017)
Parviainen et al. (2017) beskriver hur exempel på denna ökning i effektivitet kan vara
automatiseringavfakturahanteringellerbokföring.Detkanskepåsåsättattfakturanskickas
övernätetdirekttillkundensamtidigtsomalltbokförsiaffärssystemet,utanattvaresigsäljaren
eller ekonomenbehöver göranågot alls.Att kunna sammanställa data ochhitta information
direktfråndigitaladatabaseriställetförattletaruntblandpärmarochpapperkanävendetta
sparaotroligtmyckettidföradministratören.Närarbetsuppgifteravmonotonkaraktär,som
tidigare tagit lång tid och krävt mycket arbete kan automatiseras, skapas möjligheter för
företagetattläggadessaresurserpåandraarbetsuppgifterellerpåattexempelvisutvecklanya
färdigheterochaffärsmöjligheter(Parviainenetal.,2017).
Deexternamöjligheternainnebärhurföretagkanökasineffektiviteturettexterntperspektiv
istället förett internt(Parviainenetal.,2017).Dennaexternaeffektivitetser intetillhur lite
resursersomgåråtförattproduceraentjänstellervara.Iställetbehandlardenhurvälföretaget
fokuserar på att producera produkter eller tjänster som har efterfrågan på marknaden, att
uppfylla behovet hos den som ska köpa varan eller tjänsten (Jacobsen och Thorsvik, 2014).
Genomattdigitaliserakanföretagettatillvarapåinformationdetidigareintekundedranytta
av.Informationenkansedananvändasförattundersökaochupptäckanyamöjligheter.Dessa
möjligheterinnefattarblandannatolikasorterskonkurrensfaktorersåsomolikasättattkunna
förkortaresponstidgentemotkundersamtökaservicen.Datafrånföretagetsvärdekedjakan
analyserasföratthittakostnadsdrivareochvärdeskapare.Företagetkanalltsåutvinnadataför
attseexaktvilkaprocesserellerinsatsvarorsomkostarföretagetmycketpengarförattseom
mankansparainpådessa.Samtidigtsommankanundersökaexaktvadellervilkaegenskaper
som ger värde för kunden för att förstärka dessa (Markovitch och Willmott, 2014).
Digitaliseringenkandå användas för att ta tillvarapådessadata för att sedan förbättraoch
vidareutveckla företagets produkter och tjänster. På så vis kan företaget erbjuda ett högre
kundvärdegenomantingenettlägreprisellerförbättraterbjudande(BossenochIngemansson,
2016). Parviainen et al. (2017)menar att externamöjligheter innefattarmöjligheter för att
utökaföretagetskundkrets,tjänsterochmarknad.
Disruptionärnärföretagetsrollpåmarknadenändrasheltochhålletiochmeddigitalisering
(Parviainenetal.,2017).Detkaninnebäraattföretagetstjänstintelängrebehövsochföretaget
därmedinte längrekanfortsättamedsinaffärsidé.Ävenheltnyaaffärsmöjligheter i formav
tjänster som inte behövdes innan digitaliseringen innefattas av disruption. Det är alltså en
omskakningavutgångslägetdärförutsättningarnakanändrasheltochhållet(Sandströmoch
13
Karlson,2016).EttvälkäntexempelpånärdisruptionslagitutettföretagärhurKodak,somi
principhademonopolpåfilmtillkameroröverhelavärlden,plötsligtbefannsigiensituation
därdigitalkamerortagitöverochefterfråganpåfilmblevidetnärmstaobefintlig(Sandström
ochKarlson,2016).Disruptionkanalltsåberopåhurtidigarerollerettföretagharhaftblivit
överflödigaellerföråldradeochdåiställetersattsavteknik(Parviainenetal.,2017).Weilloch
Woerner(2016)beskriverhurföretagsdigitaliseringgårfort,vilketledertillnyamöjligheter
mensamtidigttillattredanetableradeochframgångsrikaaffärsmodellerintefungerarlängre.
BossenochIngemansson(2016)beskriverhurtidendettarförenimplementeringocheffekten
denkommeratthaberorpåettantalsaker;omdetärmöjligtattdessadisruptivainnovationer
ärmöjliga,omdegårattimplementeraöverenhelsektorellerbaraiettsnävtsegmentochom
det finns juridiskaellerekonomiskahinder.En teknologisk implementeringmenarWeilloch
Woerner(2016)oftatarlängretidänväntatmenattpåverkansomdennaimplementeringhar
sedanocksåkanblistörreänväntat.
2.3Verksamhetsdelarsomkandigitaliseras
Detfinnsmångadelariettföretagsomkandigitaliseras.Visma(2017b)gerexempelpåvadsom
kandigitaliseras iett företag i formav fakturahantering förbådeutgåendeoch inkommande
fakturor,vidarekanävenrapporteringavtiddigitaliseras.VidarebeskriverFrohlich(2002)hur
ett företag genom att integrera sin värdekedja med sina leverantörer och kunder kan man
genom digitalisering få ett dataflöde genom hela värdekedjan. Dettamenar Frohlich (2002)
ledertillattföretagetenklarekanbalanserasinabehovochkravhossigsjälvt,leverantöreroch
kunder.MarkusochTanis (2000)menar att administrationoch ITkan förenklasoch fåmer
strömlinjeformade arbetsprocesser genom digitalisering vilket i sin tur leder till minskade
kostnaderochkanförenklatillväxt.
2.3.1Administration
EnligtenundersökningutfördavVisma(2017a)äradministrationdenarbetsprocesssomde
svenska småföretagarna tycker är viktigast att digitalisera. 26% av de tillfrågade anser att
bokföring, fakturering samt löne- och tidsrapportering är saker som bör skötasmed digital
tekniktillstörreutsträckningänidag.Larjovuorietal.(2016)menarattkomplexiteteniarbetet
ökar för de anställda i och med införandet av ny teknik och att jobbet kan kännas mer
utmanande. En digitalisering på processnivå innebär att befintliga processer påverkas och
användningenavnyadigitalaverktygförattautomatiseraverksamhetengenomattersättaett
tidigare manuellt utfört arbete vilket kan vara aktuellt vid digitalisering av administrativa
uppgifter(Parviainenetal.,2017).
14
Allasvenskaföretagärbokföringsskyldiga.Dettainnebärattallalöpandeaffärshändelserska
bokföras, det ska finnas verifikationer för alla bokföringsposter och företag ska upprätta
årsbokslutellerårsredovisning.Varjehändelseavekonomiskart,detsompåverkarekonomini
ettföretagskabokföras(Skatteverket,2018).Meddatorsystemflyttadesbokföringeniniden
digitalavärlden(HoffmanochMoraRodríguez,2013).Syftetmedattdigitaliserasinbokföring
är att göra processerna automatiska så långt det går och därigenom öka effektiviteten och
minskaledtider(Ghasemi,Shafeiepour,Aslani,ochBarvayeh,2011).Nufinnsävenwebbaserad
bokföring,vilketgörattföretaginteblirbundnatillenenskilddator(FortnoxAB,2017a;Visma
SPCSAB,2017a).
Dessa webbaserade program erbjuder bokföringstjänster som kan användas från datorer,
surfplattorochsmartatelefoner,detendasomkrävsärenuppkopplingtill internet(Fortnox
AB, 2017a; Visma SPCS AB, 2017a). Dessa webbaserade bokföringsprogram kan även
kombinerasmedexempelvisutskickellermottagandeavfakturor,ochtillstordelautomatisera
det praktiska bokföringsarbetet.Detta kanpåverka företagets lönsamhet positivt, genomatt
sparainmycketkostnader,främstiformavarbetadtidochminimeringavmisstag(FortnoxAB,
2017a;SpeedledgerAB,2018;VismaSPCSAB,2017a).Dådewebbaseradebokföringssystemen
inteärkoppladetillenspecifikdatorkandeanvändasiprincipöverallt(SpeedledgerAB,2018).
Dettalederdärmedtillattföretagarekanbokförautgifterochliknandedirektnärdeuppstår,
detkanvarasåenkeltsomatttakortpåettkvittoförattbokföringenskakunnaskedirekti
programmet(VismaSPCSAB,2017a).
På sammasätt sombokföringkan skeonlinekanävenarbetad tid rapporterad indirekt via
exempelvis smarta telefoner eller datorer (Visma SPCS AB, 2017b). Denna sorts
tidsrapportering låter anställda rapportera in direkt till ekonomiansvarige istället för att
pappers-ellerExcel-arkmanuellt ska fyllas ioch lämnas in.Närdennarapporteringkanske
direktpåplatsblirdenoftamerexaktochriskenattarbetadtidglömsbortförsvinner(Visma
SPCS AB, 2017b). Tidsrapporteringen kan användas som underlag till fakturor, men även
löneprogramkandranyttaavrapporteringen(FortnoxAB,2017c;VismaSPCSAB,2017c).
Löneprogram kan förenkla administratörens arbete genom att låta anställda själva fylla i
informationdirekttillprogrammet,varesigdetärattrapporteratid,övertid,sjukdom,semester
ellerföräldraledighet(FortnoxAB,2017b).Deanställdafylleriinformationenochprogrammet
kanautomatiskträknauthurmycketlönsomskabetalasuttilldeanställda,hurmycketsom
skabetalasiskattochsocialaavgiftersamthurmycketintjänadsemesterdeanställdaharsparat
ihop(VismaSPCSAB,2017c).Intebarauträkningarochifyllningavinformationkanskeutan
hjälp av administratören, även utskick av exempelvis lönespecifikationer samt faktisk
15
utbetalningavlönkanskötasavprogrammetefterattadministratörenkontrolleratuppgifterna
(FortnoxAB,2017b;VismaSPCSAB,2017c).Denanställdakanenkelt fåenöverblickavsin
lönesituation i programmet. För löneadministratören kan användandet av ett webbaserat
löneprograminnebäraattbetydligtmindretidbehöverläggaspåinmatningar,uträkningaroch
liknande.Iställetkrävstillstörstadelenkontrollochavvikelseanalys,påsåsättkanföretaget
ävenhärsparainkostnaderiformavtid(VismaSPCSAB,2017c).
Affärsanalyssystemärdatasystemsomhjälperföretagareattfattasnabbareochbättrebeslut
(Chaudhuri, Dayal, och Narasayya, 2011). Wixom och Watson (2010) beskriver
affärsanalyssystemsomenbredarekategoriavteknologi,applikationerochprocesservarssyfte
ärattsamla, lagra,getillgångtillochanalyseradataföratthjälpadennadatasägareattgöra
bättre beslut. Tidigare fall har visat att stora investeringar och implementeringar av
affärsanalyssystem över långa tidsperioder senare har visat sig resultera i små eller inga
fördelarförorganisationernasomimplementeratdemävenomvissaharlyckatsväl(Yeohoch
Popovič,2016).YeohochPopovič(2016)haridentifierat”kritiskaframgångsfaktorer”föratt
företagskalyckasmedsinaaffärsanalyssystem.Författarnahardelatuppdessafaktoreritre
olika dimensioner; organisation, process och teknologi. Under organisation är de kritiska
faktorernaattenengageradledningmedenklarbildavvadföretagetvilluppnå.Underprocess
är de kritiska faktorerna att man har affärsmässiga mål, en affärsdriven och iterativ
utvecklingsmetodochenanvändarorienteradförändringshantering.Underteknologiställskrav
påettsystemsomärskalbartochflexibeltförattpassaföretaget.Författarnamenarocksåatt
enhållbarkvalitetochintegritetavdataärviktigt(YeohochPopovič,2016).
2.3.2Inköpochdessegenskaper
Attföretagsinköpskötsbraärviktigt,dåinköpomfattarca50%avkostnadsåldavaror,som
ettgenomsnittöverbranscher.Genomattminskainköpskostnadernaärdetdärförmöjligtatt
ökalönsamheten(LaiosochMoschuris,2001;VanWeele,2014).Företagsinköpbeskrivsbäst
somprocesser vilka har inflytande frånmånga olika egenskaper, både hos det köpande och
säljandeföretaget.Egenskapernagårattdelainimiljömässigaochorganisatoriska(Johnston
och Lewin, 1996). Miljömässiga, exempelvis politiskt- och ekonomiskt läge men även
konkurrenter, är egenskaper somalltså intehör till företaget i sig, de är externaochkräver
anpassning.Deorganisatoriskaärmerspecifikaochdirektkoppladetillföretaget,exempelvis
företagetsstorlekochstruktur,målochriktning,menäventeknologi.Egenskaperkoppladetill
detspecifikaköpetspelarävendemroll,exempelvishurdyr,viktigellerkomplexprodukten
är(JohnstonochLewin,1996).
16
Dessa olika typer av egenskaper, tillsammans med köparens och säljarens relation och
kommunikationsnät,mynnarut ieninköpsrelateradrisk(JohnstonochLewin,1996).Risken
kanisinturgraderas.Juhögreriskköpetinnebär,destomerkomplexblirprocessenochvice
versa. Vid högriskinköp används mer komplexa nätverk, information söks mer aktivt och
förhandlingarskermerintensivt.Dettaförattreducerariskensåmycketsommöjligtochpåså
sättgöraensåbraaffärmankan(JohnstonochLewin,1996).
Strategiskt inköpärnär företagetbestämmervilka leverantörerde skahandla av, och är en
processsomoftakantatid,dådenäravstorviktförföretagetochdesslönsamhet(VanWeele,
2014). Till den strategiska inköpsprocessen hör förutom själva valet av leverantör även
kravspecificering samt slutande av avtal. Denna del av processen kan vara enkel eller svår,
beroendepåvaranskomplexitet.Videnklare,standardiseradeprodukterärdetbaraattvälja
blandettstorturvalavleverantörer(VanWeele,2014).
Operationelltinköpkommerefterdetstrategiska,ochinnebärattmaninhandlarredantidigare
bestämdavarorellerproduktersomkrävsfördenegnaverksamheten(VanWeele,2014).Några
exempelpåvarorkan förutomföretagsspecifika insatsvarorvaradrivmedel,kontorsmaterial
eller arbetskläder.Vidoperationella inköpär alltså specifikationernaavdet somköpsoftast
förutbestämd.Inköparenvetvilkaleverantörersomföretagetharavtalmedochoftasthandlar
detbaraomattfyllapåvarorsomhartagitslut.Tilldetoperationellainköpethörocksåattfölja
uppleveranserochutvärderahurvälinköpenfungerar(VanWeele,2014).
Inköp kan digitaliseras på flera olika sätt, bland annat genom extern integrering, där
leverantörenintegrerasisammadatorsystemsomföretagetochinköpendärigenomtillvissdel
kanautomatiserasocheffektiviseras.Dettaäreffektivtommanharviktiga leverantörersom
manhandlarmycketmed,mendetkräverigengäldhögainvesteringskostnaderiformavbåde
nyteknikocharbetadtid(VanWeele,2014).Ettannatalternativärattanslutasigtillettexternt
inköpsnät,ävenkallateninköpsportal(EFFSO,2016;FortnoxAB,2016;Logitall,2018;Visma
Advantage,2018).
En inköpsportal samlar information om flera företag och deras erbjudande i ett organiserat
nätverk.Idettanätverkkanföretagensökaefterdeprodukterellertjänstersomefterfrågas,och
deolika leverantörernaserbjudande filtrerasochanpassasenligt företagets tidigareangivna
preferenserochinköpsrutiner(EFFSO,2016).Förutomenkelhetensomkommermedattsamla
fleraleverantöreriettnätverkkanävenettlägreprisuppnåsförföretagen.Dettakanskegenom
enhögreförhandlingskrafthosdesamladeföretagensomäranslutnatillinköpsportalen(Visma
Advantage,2018).Inköpsportalenhanterasaventredjepart,ochföretagenkananslutasigför
17
en licensavgift eller liknande. Exempel på företag som erbjuder inköpsportaler är Visma
Advantage,EFFSO,FortnoxochLogitall(EFFSO,2016;FortnoxAB,2016;Logitall,2018;Visma
Advantage,2018).
2.3.3Betalningsprocesser
EnligtVisma(2017a)ärinkommandeochutgåendefakturordendelsomflestsvenskaföretag
kommerattdigitaliseraunderdenärmastetreåren.Måletmeddettaärattsänkakostnaderoch
höjavinsten,vilketkanuppnåsgenomattbetalningarkommerinsnabbare,råkarintelikaofta
utförfelellerförseningarsamtattföretagetkansparainpengardådeintebehöverskrivaut
ochskickafysiskafakturor(Spanic,Ristic,ochVrdoljak,2011).
E-fakturorärettsättattdigitaliserabetalningsprocessenochBoyesochStone(2003)förklarade
de möjliga fördelarna med e-fakturor redan i början av 2000-talet. Genom e-fakturor får
köparen direkt tillgång till fakturan, och när den direkt skickas till affärssystem försvinner
riskenförattfakturanslarvasbort.Fakturankanprogrammerassådenanländertillrättperson
direkt,utanattbehövaskickasruntochförsenas.Vidarekankundendirektcheckaavfakturan
ochmeddela säljarenomnågonting skulle vara fel. Säljarenkandåoftast åtgärda fakturan i
realtid.Dennasnabbakontrolloch responskan leda till förbättrade relationermellande två
parterna.Enannanfördelsomuppkommerförsäljarenärävenattkundfordringarnabetalasin
snabbaregenomdeteffektivaresystemet,vilketledertillfärregäldenärsdagarochdärmeden
effektivare hantering av likvida medel (Boyes och Stone, 2003). Att e-fakturor har många
fördelarövervanliga,klassiskapappersfakturorharalltsåvaritkäntganska länge,mentrots
dettavardetår2017endast37%avutgåendefakturorsomskickadesdigitalt(Visma,2017b).
TenhunenochPenttinen(2010)harbeskrivitattmedhjälpave-faktureringskulleenfakturas
koldioxidavtryckkunnaminskasmed63%gentemotvanligafakturor.Attbytatille-fakturorär
intebarabraförmiljön,detkanävenminskakostnadernadrastisktochdärmedökaföretagets
lönsamhet.IhelaEuropaskulleupptill243miljarderEurokunnasparasinhosföretagenomde
allabyttetillattanvändae-fakturor(PenttinenochHyytiäinen,2008).
PenttinenochHyytiäinen(2008)beskriverattdet finns femolika faktorersomspelar invid
beslutetomettföretagskaadopterae-faktureringellerinte.Dessafaktorerbeskrivssomrelativ
fördel, kompabilitet, komplexitet, testmöjlighet och observerbarhet. Vidare beskrivs de olika
faktorerna enligt följande. Relativ fördel innebär den upplevda fördelenmed att byta till e-
faktureringfrånvanligpappersfakturering.Detseralltså intetilldeabsolutafördelarnautan
endasttillvadsomblirbättreiförhållandetilldetnuvarandesystemet.Kompabilitetärhurväl
detnyasystemetpassarinmedrådandevärderingar,behovochtidigareerfarenheter,ävenhur
18
brateknologinpassarinmednuvarandesystem.Komplexitetavserhursvårtdetärattförstå
dennyaprocessensamtdennyateknikensomanvänds,detfinnsettnegativtsambandmellan
komplexitet och implementering.Med testmöjlighetermenas omdet går att prova systemet
innan implementering, för att säkerställa att allt fungerar som det ska och minimera
osäkerheter.Tillsistinnebärobserverbarhethurvälresultatenave-faktureringärsynligaoch
märkbara,generelltinnebärhögreobserverbarhetattföretagärtroligaattimplementera.
IPenttinenochHyytiäinens(2008)studieharävenolikafalliformavföretagfråndetFinska
näringslivet beskrivit de olika faktorerna utifrån faktiska exempel från respektive företag.
Genomolikacitatsomgesavföretagenbeskriverdeanledningartillvarfördeimplementerat
ellervillimplementerae-fakturering.Tillrelativafördelarhörinformationrelateratfrämsttill
företagens lönsamhet. Kostnadsbesparing, kraftigtminskad tidsåtgång ochmycket snabbare
inbetalningavfakturorärrelativafördelardeolikaföretagenbeskrivit.Ävenminskademisstag
ochfelhörtillderelativafördelarnaochanställdaharrapporteratattdekännersigmernöjda
med sina jobb, då de kan arbeta snabbt och effektivt vid en dator istället för traditionellt
pappersarbete. Observerbarheten är också väldigt viktig, då hög observerbarhet av positiva
effekterochanvändandetave-faktureringvisarförkunderochkonkurrenteratt företagetär
moderntocheffektivt.Tillobserverbarhetenhörävenattföretagetsanställdasnabbtkanavläsa
informationochkanpågrundavdettainteragerameraktivtmedsinakunderochleverantörer
näre-fakturoranvänds.Tilldeövrigafaktorernahörblandannatattbrae-fakturorärenklaoch
logiskaattavläsasamtattdeharettgränssnittsomlikarvidklassiskapappersfakturor.Detär
ävenviktigtattteknologinärenkelattförståochhantera,såattövergångentille-fakturering
blirenkel.Atttestae-faktureringenienpilotstudiesågsocksåsomnyttigt,dåföretagenkunde
testasåattalltfungeradesomdetskulleinnanimplementeringpåstörreskala.
Ytterligareenfinskstudie,utfördavLumiahoochRämänen(2011)beskriverävendenhure-
faktureringharpåverkanpåföretagslönsamhet,ävenhäriformavkostnadsbesparingarsamt
attdebådespararinpåtidsamtattdetsällanblirfel.Omdetändåskulleblirfelärdessalättare
attåtgärdaänvidpappersfakturor.Deendanackdelarstudienvisarmede-fakturorharsina
grunderiattanvändareantingenäroroligaförattgåövertillettnyttsystemellerharsvårtatt
förståhursystemetfungerar.Studienvisarattstörreföretag,somskickarochtaremotmånga
fakturor,harmeratt tjänapåe-faktureringänmindre.Studienvisadeävenattöver90%av
undersökta företag implementerat e-fakturor efter att deras kunder mer och mer börjat
efterfrågajustdetta.
19
3.MetodIdettakapitelkommerstudiensmetodvalattbeskrivasochmotiverassamthurdebidrartillatt
besvarastudienssyfte.Kapitletdiskuterarävenstudienskvalitet,etiskaaspekterochmetodkritik.
3.1Undersökningensansatsochdesign
Syftetmedvår studieärattundersökahurdigitaliseradesvenskasmåföretagär samtvilken
lönsamhetdeuppnår.Förattkunnauppfyllasyftetharflertaletvariablervaltsutföratttesta
företagens digitaliseringsgrad, indelat i underkategorierna inköp, administration och
betalningsprocesserdärävenföretagensgenerellainställningtilldigitaliseringharundersökts.
Vi har också använt en variabel för att undersöka företagens finansiella lönsamhet, denna
variabelmättelönsamhetiformavrörelsemarginal.Variablernaharvaltsutefterengenomgång
avteoriochstudierinomdetvaldaämnet.Deduktivansatsinnebärattforskarenutgårifråndet
som redan är känt om ett ämne och därefter härleder hypoteser. Med hjälp av empirisk
undersökningförkastasellerbekräftassedanhypoteserna(BrymanochBell,2011).Deduktiv
ansatsbeskrivsavJacobsen(2002)somforskningdärstudienutgårfråntidigareforskningoch
befintligateorier.Dågenomgångavteoriharskettinnaninsamlingenavempirisktmaterialhar
dennastudiengenomförtsmedendeduktivansats.
Vi valde att arbeta med en deduktiv ansats, därför att vi innan undersökningen inte hade
tillräckligtmedkunskapinomvaddigitaliseringinnebär,ochhurdetkanpåverkaföretagoch
organisationer.Vibeslutadealltsåattförststuderaämnetförattskapaenkunskapsbasattutgå
ifrån.Detvar förstefterdessa studier somvivaldeochdefinieradehypoteserochvariabler.
Dessahypoteserochvariableranvändessedanförattutformaenenkät.Dettaförattkunnaöka
relevansenavochhållasåhögkvalitetsommöjligtpåenkätenochdärmediförlängningenpå
helaundersökningen.
BrymanochBell(2011)förklararattdetfinnsriskermedattanvändaendeduktivansats.När
tidigaregjordforskningochlitteraturstuderasinnandenegnaundersökningenutförsfinnsdet
en risk för påverkan av vad tidigare forskning visat. Detta kan göra att resultaten av
undersökningendärförkantolkaspåsättsomstämmeröverensmedvadsomsagtstidigareoch
somuppfyllerdeförväntningarforskarenharskapatsigunderteorigenomgången(Brymanoch
Bell,2011).Detfinnsalltsåriskförenkonfirmeringsbias,vilketbetyderattmanärmertroligatt
sedetsommanvillse(Goldstein,2011).Dåviärmedvetnaomdennariskharvigenomgående
tagitdennariskförbiasibeaktandeföratttolkadatasåobjektivtsommöjligt,vilkethjälpttill
attmotverkakonfirmeringsbias.
20
Förattmätaskillnadenmellanolikaföretagharstudiedesignentvärsnittvalts,vilkenavBryman
ochBell(2011)beskrivssomattanalyseravariationenitvåellerflervariablervidenspecifik
tidpunkt. Vidare beskrivs tvärsnittsdesign som den typiska designen vid användningen av
enkäter.Datasominsamlatskansenareundersökasochmankanurskiljasambandsmönster,
mendetblirsvårtattupptäckaorsaksriktningellerkausal relation(BrymanochBell,2011).
Tvärsnittsdesignavsereninsamlingavdatamedavseendepåettantalolikavariablerviden
specifiktidpunkt(BrymanochBell,2011).Författarnamenarocksåattentvärsnittsdesignofta
kopplas samman med enkäter och att forskare, när denna design väljs, är intresserade av
variationdärdetoftakrävsmångafallattstudera.Ivårundersökningvarviintresseradeavatt
seomdetfannsnågrasambandmellandeberoendeochdeoberoendevariablerna,vilketgjorde
attvaletavtvärsnittblevnaturligt.AttdrakausalasambandkanenligtBrymanochBell(2011)
vara svårtattgörameden tvärsnittsstudie,mendetär intenödvändigt idetta fall. Jacobsen
(2002) menar att det krävs tidsseriedata för att kunna se kausala samband. I denna
undersökningvarviinteintresseradeavattseenförändringavsambandutanjustseomdet
fannsnågotsambandalls.DettamotiverarvaletavtvärsnittsdesigndåBrymanochBell(2011)
menar att insamling av data vid tvärsnittsdesign endast sker vid ett tillfälle, jämfört med
longitudinelldesigndärforskareförsökerseförändringövertidsnarareänsamband.
3.2Forskningsstrategi
Forskningsstudier delas oftast upp i två olika metodologiska kategorier, kvalitativa- och
kvantitativa. En kvalitativ studie lägger vikten vid ord vid insamling och analys av data. En
kvantitativstudiebetonarkvantifieringnärdetgällerinsamlingochanalysavdata(Brymanoch
Bell,2011).Författarnamenarocksåatttyngdenikvantitativforskningliggeriteoriprövning
och att kvantitativ forskning anses vara den dominerande när det gäller forskning inom
företagsekonomi(BrymanochBell,2011).
OlssonochSörensen(2011)menarattkvantitativforskningärkännetecknadavenstrukturerad
metoddär frågeställningar formuleras i förväg till ett antal respondenter som forskarenhar
ingen eller en liten personlig kontakt med. De menar också att kvantitativ forskning
kännetecknasavattettstortantalindividerundersöksmedettmindreantalvariabler.Bryman
ochBell(2011)skriveromhypoteserinomkvantitativforskningdärhypotesenärenvariantav
enforskningsfrågaellerenspekulationsomtestasellerprövasistudien.BrymanochBell(2011)
menarocksåattdessahypoteserbörgrundasiteorininnandeprövas.
Denna studie är baserad på en kvantitativ forskningsmetod då vi har samlat in data samt
analyserat denna för att hitta samband. Det är naturligt att använda en kvantitativ
forskningsansatsidennastudiedåsyftetärattundersökaetteventuelltsambandmellangraden
21
av digitalisering och ett företags lönsamhet. Genom att ha samlat empiri genom att skicka
webbenkätertillsmåföretagaresamladevispecifikinformationinomvårtämne,digitalisering
inom småföretag. Enkäterna som skickades utgick från vårt teoretiska ramverk som också
använtsföranalysenavempirin.Enkvantitativutgångspunktärocksålämpligdådenutgårfrån
ett deduktivt synsätt där man behandlar förhållandet mellan praktiskt forskning och teori
(BrymanochBell,2011).Fördelarmedkvantitativforskningärattdetgårattanalyseraettstort
materialmedrelativtsmåresursermedenökadmöjlighetattgeneraliseraresultatettillenhel
population(Jacobsen,2002).EnpotentiellnackdelmedkvantitativforskningärenligtJacobsen
(2002)hurmangenomanalysenavettmaterialendastlyckasfåenytliguppfattningochdär
manmisslyckasmedattförstådetgrundläggandeproblemet.Dåvårundersökningendastser
tillettmöjligt sambandmellan lönsamhetochdigitalisering,och inteundersökerorsaksamt
verkan,bedömsdennapotentiellanackdelintevaraettproblemförstudien.
3.3Datainsamling
3.3.1Primärochsekundärdata
Insamladedatakandelasuppiprimärdataochsekundärdata(HalvorsenochAndersson,1992).
HoxochBoeije(2005)beskriverprimärdatasomsådandatasomärinsamladfördetspecifika
ändamåletkringattförsökalösaettforskningsproblem.Sekundärdataärdendatasomnågon
annan publicerat i till exempel tidigare forskning, i artiklar eller i litteratur. I denna studie
användsbådeprimärdataochsekundärdata.
Primärdataärdendatasomsamlasinpåegenhand,idettafallmedhjälpavenkätersomhar
skickats till svenska småföretag i olika branscher. Primärdata används sedan för att stärka
antaganden och för att analysera eventuella samband i den population som valts ut för att
studera.PatelochDavidson(2003)beskriverprimärdatasomenförstahandsrapportelleren
ögonvittnesskildring.Primärdatakanansessommertidskrävandeattsamlainänsekundärdata
menharenfördeliattdenärinsamladförettspecifiktändamål,forskarensstudie(Brymanoch
Bell,2011).
HoxochBoeije(2005)beskriversekundärdatasomdetdatasomsamlatsinavandraforskare
förettspecifiktsyftemensomsedananvändsigenförettannatsyfte,exempelvisförattförklara,
jämföra eller för att lära ut. Sekundärdata kan vara litteratur, artiklar eller information från
internet.Idennastudiebestårsekundärdataavårsredovisningarochfinansiellarapporterfrån
destuderade företagenvilkaharhämtats från främst tvåsidorpå internet;allabolag.sesamt
ratsit.se.Deårsredovisningarsomhämtatsärdesomärdesenasttillgängligaförvarjespecifikt
bolag.Deallraflestafrånverksamhetsåret2017menävenvissafrånverksamhetsåret2016.
22
3.3.2Enkätundersökning
PatelochDavidson(2003)beskriverenkätundersökningarsomenundersökningpåenstörre
menavgränsadgruppmedhjälpavfrågeformulär.EnligtPatelochDavidson(2003)gerdenna
metodmöjlighetertillattsamlainformationomflertalvariablerellermycketinformationom
ettfåtalvariabler.Detärjustenenkätundersökningsomharlegattillgrundfördatainsamlingen
för denna studie. Dahmström (2011) beskriver hur det finns fyra olika typer av enkäter;
postenkät,webbenkät,gruppenkätochbesöksenkät.Dessaolikatyperavenkäterharsinaför-
och nackdelar,men vi valde att användawebbenkät. Bryman ochBell (2011) beskriver hur
webbenkäterharfördeliattdeärbilligaochsnabbaattdistribueravilketocksåvaranledningen
förossattväljajustwebbenkät.
Valetattgöraenenkätundersökningberorpå fleraanledningar.Några fördelarmedenkäter
jämförtmedexempelvisstruktureradeintervjuerärenligtBrymanochBell(2011)attenkäter
ärmerkostnadseffektivaochsnabbareattadministrera.BrymanochBell(2011)menarockså
att enkäter inte heller medför någon intervjuareffekt, vilket är vanligt vid kvalitativa
forskningsmetoder. Intervjuareffekten förklaras som att det kan uppkomma en skevhet i
respondenternas svar. Att det finns en intervjuare närvarande som lyssnar kan påverka
respondententillattförsökageenpositivbildavsigsjälv,mendetkanävenfårespondenten
att inte beskriva saker somhandrar sig för att prata om. Enkätermedför heller inte någon
variationvidformuleringavfrågor,vilketannarskanskapaoklarhetifrågansfaktiskainnebörd
närolikapersonerutförintervjuer(BrymanochBell,2011).Ytterligarefördelarmedenkäterär
enligtBrymanochBell(2011)attdegårsnabbtattbesvara,harenlågkostnad,ärbekvämaatt
utföra,attdekanutformasiettattraktivtformatochinteharnågrageografiskahinder.
Det finns också nackdelar med enkätundersökningar, då skaparen av enkäten inte är
närvarandedårespondentenskasvarakandettaledatilltolkningsproblemomhurfrågornaska
besvaras.FörattförhindratolkningsproblemrekommenderarBrymanochBell(2011)attvara
tydligifrågornavilketisinturgördemenklaattbesvara.Mankanävenhaiåtankeärsättet
somfrågornaställspå,BrymanochBell(2011)menarattförmångaöppnafrågorbörundvikas
samtfrågormedförkompliceradkaraktär.YtterligarenackdelarmedenkäterärenligtBryman
ochBell (2011)attdeoftageren lågsvarsfrekvens,degeren litenkontrollöversvaren,det
krävsoftanågonslagsmotivationsfaktorförattnågonskaviljasvaraochdetkanrådaosäkerhet
omhuruvidaenkätenäranonymellerinte.Föratthanteradessanackdelarharviformulerat
frågorna i enkäten på ett så tydligt sätt som möjligt, för att undvika tolkningsproblem. En
pilotstudie har även genomförts för att tydliggöra behov av eventuella omformuleringar
(behandlas vidare i avsnitt 3.3.4 Pilotstudie). Frågorna har utformats som stängda, och så
23
okomplicerade som möjligt, detta för att förminska risken för feltolkningar. Vad gäller låg
svarsfrekvens har vi hanterat detta genom att skicka ut enkäten till ett stort antal möjliga
respondenter.
3.3.3Utformningavenkät
Enviktigbegränsningmedenkäterärattdeoftamedförganskastortbortfall(BrymanochBell,
2011;Ejlertsson,2014).Ejlertsson(2014)beskrivermotivationhosrespondenternasomnågot
av det viktigaste för att öka svarsfrekvensen. För att ge respondenterna någon form av
incitamentförattblimotiveradetillattbesvaravårenkätsålovadevividenkätensutskickatt
delamedossutavresultatetnärundersökningenvarklar.Resultatetavvårundersökningkunde
företagarnasedananvändaförattjämförasigmotsinakonkurrenterochsehurderasdigitala
mognadmäter sigmot andra småföretag påmarknaden. Vidare räknas incitament till yttre
motivation, vilket inte ger lika stark drivkraft som inre motivation (Ejlertsson, 2014). Vi
utformadeävenett introduktionsbrevtillenkätendärvibeskrevenkätenssyfteochvadden
gickutpå,därdetävenförklaradesattrespondenternafårtadelavundersökningensresultat
(introduktionsbrevet finns i bilaga 3). Ett introduktionsbrev anses viktigt till enkäter för att
skapaettförtroendeochförattfårespondenternaattviljasvarapåenkäten(BrymanochBell,
2011).Genomattförsökaskapaettintresseförämnetochenegenviljaattbidratillresultaten
ökarrespondenternasinremotivation,vilkenalltsåärstarkareändenyttre(Ejlertsson,2014).
Idettaintroduktionsbrevbeskrivsocksåattenkätenärheltfrivillig.Viharävenbeskrivithur
respondenternaharvaltsutsamtförklarathurderassvarkommerhanterasanonymtochinte
kopplastilljustdem,vilketminskarriskenförhögtbortfall(BrymanochBell,2011;Ejlertsson,
2014).
BrymanochBell(2011)samtEjlertsson(2014)beskriverattvidutformningochanvändningav
enkäterkanmedstorsannolikhetettbortfalltasmediberäkningen.Desomväljerattbesvara
enenkätstårförsvarsfrekvensenochmedbortfallmenasavsaknadavsvarellerrespondentsvar
som av någon anledning inte kan användas. Bortfall delas in i externt och internt bortfall
(Ejlertsson,2014).Externtbortfallärnärdemöjligarespondenternaheltstruntarienkäten,de
kanske inte har tid eller tycker att ämnet är ointressant (Ejlertsson, 2014). Internt bortfall
menasnärenskildafrågorhoppatsöver,inteifylltskorrektellerkanskeinteharblivitförstådda
avrespondenterna.BrymanochBell(2011)förklararävenattvissarespondenterintevillsvara
påalla frågorvilket ledertillofullständigt ifylldaenkäterochett interntbortfallpågrundav
detta.Medtankepådettaproblemsåärdettillfördelattdelautflerenkäteränvadmanbehöver
ellerönskarfåsvarpå.Detärocksåvärtattövervägaomdeenkätermanfårsvarpåärseriöst
ifylldaochomsvarenkansessomanvändbara(BrymanochBell,2011).Förattskapaettså
korrektresultatsommöjligtskaenligtBrymanochBell(2011)enenkätbetraktassombortfall
24
vidminstatveksamhetomhuruvidaenkätenärordentligtifylldellerinte.Dettaharävenviföljt,
ochettantalenkäterhardärmedförbisettspågrundavinterntbortfall.
BrymanochBell(2011)beskriverattförattfåettstortantalrespondenterärdetfördelaktigt
atthållaenkätenkort.Genomatthållavårenkätkortmed fåmenbra frågorharviminskat
ytterligarebortfall,viharlagtstortfokuspåattintehanågraonödigaelleröverflödigafrågor
medienkäten.Fokusharocksålagtspådesignochlayoutförattenkätenskageettinbjudande
intryckochgöradetmerlockandeattgenomföraden.EnligtBrymanochBell(2011)ärdetav
stor betydelse att enkätens layout ser professionell ut ochdet är viktigt att använda ett bra
typsnittförattskapaenlättlästenkät.Författarnarekommenderarocksåattundvikaenenkät
med förmycket textdådettagerettansträngande intryck förrespondenterna.Viutformade
enkäteniettnätbaseratenkätprogram,MicrosoftForms.Dettaprogramvaldesefteratthaletat
runtochprovatettflertalalternativ,blandannatSurveyMonkeyochGoogleFormulär.Attvalet
hamnadepåjustMicrosoftFormshadeattgöramedattdesignenvartilltalandesamtattsvaren
direktkundeexporterastillExcel,vilketunderlättadebehandlingenavdata.
Enkätensfrågor(vilkakansesibilaga1)ärbaseradepådenlitteratursomstuderatsunderden
teoretiskareferensramen.Frågornaärutformadeförattundersökaämnetsåfullständigtsom
möjligt,medandesamtidigtärrelativtenklaattbesvaraförrespondenten.Enkätenärindeladi
fyra block. De första två frågorna är av generell typ, för att skapa en övergripande bild om
företagets inställning till digitalisering i stort. De senare tre blocken representerar de
undersöktafunktionernasomkandigitaliseras.
Förattminskariskenförtolkningsproblemharviienkätenvaltattformulerafrågornasåklart
ochtydligtsommöjligt.Frågornaharenhögkonkretion,deäralltsåväldigtspecifika.Deäräven
utformadesåattsvarsalternativenärdistinktafrånvarandraochsåenklasommöjligtattförstå,
vilket enligt Ejlertsson (2014) är mycket viktigt för att minimera tveksamheter för
respondenten.Viharävenvaltatt inkluderaenkortareförklaringmedexempeltilldefrågor
somkanansessvåraattförståellerdärdetfinnsenmöjlighetatttolkafråganpåolikasätt.Vi
harexempelvisdefinieratvadvimenarmeddigitaliseringienkäten.
Tillstordelanvändsdikotomavariablerienkäten,vilkaenligtBrymanochBell(2011)hardata
somendastgårattdelainitvåkategorier.Ivårenkäthardessafrågoroftastsvarsalternativen
jaellernej.Attdikotomatiserasvarsalternativenärlämpligtnärdetendastärrenafaktafrågor
somsöks,menintenärmanundersökerattityderelleråsikter(Ejlertsson,2014).Dåvårenkät
ser till rena fakta anses det därför lämpligt med dikotoma variabler. Även kvotskalor har
använts,vilkainnehållerdatavarskategorierkanrangordnas,avståndenmellankategorierna
25
är lika stora sinsemellan, samt att det finns en absolut nollpunkt (Ejlertsson, 2014).
Kvotskalorna har använts genom att respondenterna skall uppskatta sin användning av
digitaliseradefunktioneriformavprocent.Förattytterligareförenklaförrespondenternasamt
undvikakomplikationerhardessa frågor i så storutsträckningsommöjligtutformats till att
användalättförståddabegreppsamttydligabeskrivningar.
Enkäten använder slutna frågor, vilket enligt Bryman och Bell (2011) har flertalet fördelar
jämfört med öppna frågor. Dessa fördelar innefattar bland annat att det blir enklare för
respondenternaattförståfråganutanmisstolkningarochdekansvarasnabbareochenklareän
vidöppnafrågor,vilketbörledatillenminskadupplevdansträngning.Detblirävenenklareatt
bearbeta de olika respondenternas svar samt ökar jämförbarheten mellan de olika
respondenternassvar(BrymanochBell,2011).
3.3.4Pilotstudie
Dahmström(2011)menarattdetinnanenenkätdistribuerasbörentestenkätellerpilotenkät
skickasutföratthittaeventuellaoklarheterellerfelienkäten.DettaskriverDahmström(2011)
skagöraspåolikapersoner,ochintepådesomtänkts inkluderasistudien.Vidarebeskriver
Eliasson(2013)hurinnanenhuvudsakligdatainsamlingbörjarsåbörenenkättestas.Innanvår
enkät skickades ut till företagen så testade vi den genom en pilotstudie för att klargöra
eventuella otydligheter och problem i formuleringar. I vår pilotstudie användes ett
bekvämlighetsurvaldärvifrämstskickadeenkätentillbekantaprivatpersonerochföretag.Vi
ansågattdennatypavurvalvarlämpligtdåsyftetmedpilotundersökningenfrämstvarattse
tillattfrågornavarförståeligaförrespondenterna.Efteratthaskickatenkätetentillettantal
bekanta och även några småföretagare så kunde vi förfina vår enkät. Förutom att förbättra
meningsuppbyggnader och åtgärda några stavfel tydliggjordes även frågorna. En av
ändringarna var att respondenten i sina svar endast ska uppskatta hur stor del som sker
digitaliserat. Den tidigare formuleringen kunde tolkas som att vi ville att respondenten
exempelvisskullesetillallaföretagetsskickadefakturorochräknauthurstordelavdessasom
var digitala. Detta skulle ta alldeles för lång tid och vara väldigt krävande av respondenten,
genomatttydliggöraattdethandlaromattuppskattahoppasviminskabortfallpågrundavatt
respondenternauppfattarenkätensomförtidskrävande.
3.3.5Operationalisering
OperationaliseringbeskrivsavBrymanochBell(2011)somdenprocessdärutformningavde
begreppsomforskarenärintresseradavsker.Ordetoperationaliseringkommerursprungligen
från fysiken där det använts för att beskriva de tillvägagångssätt eller ”operationer” som
användsvidmätningavettbegrepp,exempelvistemperaturellerhastighetellersomidethär
26
fallet,lönsamhet.VidarebeskriverEliasson(2013)huroperationaliseringärettsättatttafram
begreppurdenteorisomäraktuelliundersökningen.PatelochDavidson(2003)skriveroch
diskuterarbetydelsenavattskapaoperationaliseringinnanenenkätutformas.EnligtEliasson
(2013)skapasoperationaliseringgenomattteorisättsiförhållandetillproblemformulering.På
såsättförtydligaroperationaliseringdebegreppsomäraktuellaistudiensamtgördemmätbara
ochmöjligaattundersökaienkvantitativmetod.EnligtEliasson(2013)finnsdettvådelarav
operationalisering,teoretiskdefinitionochoperationelldefinition.Denteoretiskadefinitionen
innebär att man ska klargöra de begrepp som används i förhållande till teorin, i denna
undersökninggörsdettaiteorikapitlet.Denoperationelladefinitionenbeskrivermätbarheteni
begreppen. Det som gjorts i vår undersökning vad gäller mätbarheten är att den beroende
variabelnlönsamhetiformavrörelsemarginal,samtdenaggregeradevariabelndigitalisering,
har logaritmerats.Detta gör att normalfördelningen förbättrasoch resultatet enklare går att
användavidregressionsanalys,dådekanansesapproximativtnormalfördelade(Djurfeldtoch
Barmark,2009).
3.4Urval
Enpopulationbeståroftaavettväldigtstortantal,därantalkansyftapåexempelvispersoner
ellerföretag.EnligtBrymanochBell(2011)ärdetdärförfördelaktigtattutföraetturvaleller
stickprovurdentotalapopulationen,dåenhelpopulationkanvaraväldigtsvårattnå.Demenar
ocksåattienkvantitativstudieärdetiprincipettkravattanvändasigutavurval.Urvaletför
dennaundersökningbeståravsvenskasmåföretag.Christensen,Engdahl,Grääs,ochHaglund
(2016)menarattgenomattutföraetturvalurenmålpopulationsparasbådetidochpengar
jämförtmedommanhadegenomförtentotalundersökning.
BrymanochBell(2011)menarattdetfinnsfleraolikateknikerattanvändavidutformningav
urval och de beskriver hur det är viktigt att använda rätt teknik om resultatet ska gå att
generaliseraförallaipopulationen.PatelochDavidson(2003)beskriverhurdetärviktigtatt
förståsvårigheteniatthittaettperfekturvalochhurdetskaifrågasättashuruvidadetärmöjligt
attgeneraliseraettresultatpådesomintedeltogiundersökningen.VidareskriverBrymanoch
Bell(2011)attettrepresentativturvalfråndenpopulationsomvaltsattundersökasäravstor
betydelse för studiens kvalitet. För att kunna generalisera kvantifierbar data krävs enligt
Jacobsen(2002)etttillräckligtstorturvalförattdetskakunnarepresenterahelagruppen.
Christensen et al. (2016) beskriver två olika typer av urval; sannolikhetsurval och icke-
sannolikhetsurval.Demenarattettsannolikhetsurvalbetyderattvarjeenhetharlikastorchans
27
attväljasuttillurvaletochväljsutheltslumpmässigt.Deurvalsominteuppfyllerdessakrav
klassassomicke-sannolikhetsurval.
För urvalet till denna studie tog vi först kontakt med företaget Visma Advantage som
tillhandahållerendigital inköpsportalförsvenskasmåochmedelstoraföretag.GenomVisma
gickvårenkätuttillföretagetskundkrets,vilkenbestårav15000småochmedelstoraföretag
över hela Sverige. Detta utskick av vår enkät har skett i samband med Visma Advantage
månatliganyhetsbrevdärettmeddelandeochenlänktillvårenkätbifogades,iettförstaskede
gavdettaendastfemsvarpåvårenkätvilketvaralldelesför lite,vilket leddetillattenkäten
ocksåspredspåföretagetssocialakanaler,vilketökadeantaletrespondentertillåttasvar.Detta
resulteradeiensvarsfrekvenspåendast0,05%,vilketvarväldigtmycketlägreänförväntatoch
tyderpåattväldigtfåavföretagetskunderläsernyhetsbrevet.
Antalet respondenter var inte tillräckligt stort vilket gjorde att vi sökte kontakt med
Företagarna,enföreningförföretagaredärnärmare70000företagfinnsmed.Vimailadetill
allaregioncheferförFöretagarnamedinformationomvårundersökning,vaddesvarandeskulle
kunna lärasiggenomattdeltasamten länk tillhurvårenkätsågut.Dettagavett intresse i
regionerna Östergötland, Jönköping, Borås och Kalmar/Kronoberg vilket resulterade i att
enkäten gick ut till uppskattningsvis 5000 företag. Detta gav oss ungefär 100 svar vilket
motsvararensvarsfrekvenspå2%.
FörattfåytterligaresvartillvårenkättogvikontaktmedFöretagarförbundetFriaFöretagare
somärenintresseorganisationförSverigessmåföretagare.Efterlitediskussionkomviöverens
omettutskickdärvårenkätgickutiettmailsomspredstill14000företag,varav2965öppnade
mailet.Dettautskickgavoss142svarvilketmotsvararensvarsfrekvenspå1%.Genomdessa
utskickinnebärdetattdennastudieutgårfrånetticke-sannolikhetsurvaleftersomurvaletskett
inomföretagetVismaskundkrets,samtFöretagarnasochFöretagarförbundetFriaFöretagares
medlemmar.Ävenomstudiengjortsmedetticke-sannolikhetsurvalansesgeneraliserbarheten
vara hög. Detta då företagen är spridda över branscher, har olika storlek samt har stor
geografiskspridning.
3.4.1Bortfall
Studienharhaftrelativtstoraproblemmedbortfall,främstexterntbortfall,menäveninternt.
Svarsfrekvensenharvaritganskalåg,uppskattattillunder1%.Dettabortfallkanberopåatt
företagöverlagharblivitalltmindrebenägnaattsvarapåenkäterpåsenaretid,någotsomenligt
BrymanochBell(2011)gåratttyda.Vibedömerattenstordelavbortfalletkommerfrånatt
företagarna enkelt kan strunta i att göra enkäten utan någon form av konsekvens. Externt
28
bortfallkanenligtPeytchev (2011)minimerasgenomstudiensdesign,men trotsatt rådoch
metoderfrånblandannatBrymanochBell(2011),Ejlertsson(2014),ochPeytchev(2011)följts
(vilketbehandlatsistycket3.3.3Utformningavenkät)hardetexternabortfalletalltsåvarithögt.
Någondirektbortfallsanalyspådetexternabortfalletkanintegenomföras,dåviintekansevilka
företagsomvaltattintesvara.
Detinternabortfalletharuppgåtttill42%avdesvarsominkommit.Tillstörstadelkommer
bortfallet frånatt företagen intevelat skriva insitt företagsnamn,ochantingen lämnat fältet
blanktellerexempelvisiställetskrivitinvilkenbranschellertypavföretagdeär.Viharbedömt
attdettabortfallintekommerfrånproblemattförståfråganellermissförstånd,utansnarareen
oviljahosrespondenternaattdelgesittföretag.Dennatypavbortfallvarväntad,dåEjlertsson
(2014)beskrivitattavsaknadavanonymitetkanpåverkasvarsfrekvensennegativt.Andratyper
avbortfallkomifrånattviinteharkunnathittafinansiellinformationombolagen,antingenpå
grundavattdetärexempelvisettsåpassnystartatföretagattdetintefinnstillgängligtfinansiell
information från ett helt verksamhetsår,men också att företagen har haft bolagsformer där
finansiell information inte finnstillgängligtoffentligt. Iövrigtärdet internabortfalletväldigt
lågt,ochantaletfeltolkningaravfrågornaharendastskettienstakafall.
3.4.2Valavteoriochkällkritik
Denteorisomliggertillgrundförstudienharvaltsgenomhurväldenrelaterartilldigitalisering
samtlönsamhet.Deartiklarsomanvändsistudiensreferensramärpubliceradeiakademiska
tidskrifter eller liknande. Primärt har Linköpings universitets bibliotek och Google Scholar
använtsföratthittalitteratur.
Någraavderapportersomanväntsharvaritutfördaavolikaföretaginomsvensktnäringsliv.
Vidanvändningavdessarapporterkrävsettextrakritisktförhållningssätt,dådeföretagsom
utfört rapporterna tjänar pengar på att sälja sina produktermed hjälp av just rapporterna.
Rapporternaharalltsåettsyfte,attanvändassomunderlagellerhjälpvidförsäljning.Föratt
säkerställaattvi intepåverkatsav företagensmöjligabaktankemedrapporternaharvihela
tidensetttillsiffrorochstatistikpåettobjektivtsätt.Samtidigtharvifunderatövervadföretaget
villuppnåmedattpresenteradennainformation.
3.5Databearbetningochanalysmetod
EnligtJacobsen(2002)gåranalysenavempirisktmaterialattdelainitredelar;beskrivning,
systematiseringochkategorisering.Ävenenkombinationavdessatreanvänds.Dåvårstudieär
avkvantitativansatsäranalysentillstordelutfördmedhjälpavstatistiksanalys.Förattutföra
29
denstatistiskaanalysenanvändesprogrammetIBMSPSSversion25.Programmetvaldesdärför
attdet är ett välkänt statistisktprogrammedhögkvalitet (BrymanochBell, 2011) samtatt
programmetärtillgängligtgenomLinköpingsuniversitet.
VariablernahartestatsienregressionsanalysiprogrammetIBMSPSSmenfrågornaharockså
varit indeladeiolikablocksomrepresenterarenaggregeradvariabel.Svarenpåenkätenhar
sedan slagits samman för att skapa digitaliseringspoäng som hör till just den aggregerade
variabelnsomblockettillhör.Dennapoängvisaralltsåtillhurstordelföretagetärdigitaliserat
inomjustdettaområde.Denaggregeradedigitaliseringsvariabeln,samtdeolikavariablernaför
digitaliseradefunktionerochinställningtilldigitalisering,harsedantestatsmotvariabelnför
lönsamhet,rörelsemarginal.SvarenpåenkätenharkodatssåattJa=1,Nej=0,ochidefalldär
respondenternasjälvaskauppskattaiprocentformkodasdettaheltenkeltomfrån0.00-1.Om
en respondent alltså på tre frågor svarar ja, nej, 75%, blir variabelns sammanslagna värde
(1+0+0.75)/3=58,3%ochföretagetsdigitaliseringsgradinomämnetäralltsådetta.Dockhar
deolikafrågornaienkätenvägtsolika,dånågrabedömtsvarastarkareindikatoreränandra,
baserat på genomgången teori. Vikten som lagts till de olika indikatorerna framgår av
nedanståendetabell.
Tabell1.Sammanställningavvariabler.
Fråga Vikt
Variabel:GenerellDigitalisering
Uttaladplan 66%
Digitalförsäljning 34%
Variabel:Betalningsprocesser
Betalningslösningarfråntredjepart 20%
Väljabetalningssätt 20%
Digitalakundfakturor 40%
Ekonomi-ellerfakturaprogram 20%
Variabel:Administration
Digitaltidsrapportering 20%
Utgiftsrapportering 20%
Webbaseradbokföring 40%
Automatiskanyckeltal 20%
Variabel:Inköp
Digitalainköp 66%
Fakturadirekttillsystem 34%
30
Variabel:AggregeradDigitalisering
Generell 25%
Betalning 25%
Administration 25%
Inköp 25%
Viktenäruppdeladefterhurstorpåverkandespecifikadelarnaförväntatshapåett företags
lönsamhet, baserat i teorin som behandlats i referensramen. De som ansetts viktigast att
digitalisera har fått högre procentuell viktning gentemot de som inte anses lika viktiga. I
variabeln generell digitalisering ligger två tredjedelar av vikten i att ha en plan för sin
digitaliseringeftersomflertalettidigareforskareharansettdetviktigtatthaenstrategiförsin
digitaliseringförattlyckas(Earley,2014;Kaneetal.,2015;RintalaochSuolanen,2005).Därför
hardennafrågaentyngreviktänfråganomhurstordelavföretagensförsäljningsomskervia
endigitalkanal.
Under variabeln betalningsprocesser har tre frågor viktats lika medan en fråga har getts
viktningen40%dådetattdigitaliserasinakundfakturoranseshaenstörrepåverkanpåett
företagseffektivitetochdärigenomlönsamhet.Dettabaserasiattdeandrafrågornabarafångar
upp delar av de positiva effekter digitala kundfakturor genererar. Tredjepartslösningar ger
företagetmotsvarandeeffektersomattskickautegnae-fakturor,fastdetkrävsenlicensavgift
till leverantörer (Visma SPCS AB, 2017a). Att låta kunderna välja egna betalningssätt kan
resulteraiattkundenfortfarandeväljerpappersfakturorellerliknandealternativiställetförde
digitala. Ett ekonomi- eller fakturaprogram ger endast en del av de fördelar som digitala
kundfakturorlevererar,dådekansparaintidochkostnaderpådenadministrativadelenavatt
skickafakturan,mendetintegaranterarattfakturanfaktisktskickasdigitalt.
Variabelnadministrationhartrefrågorviktatslikadärdenfjärdefrågan,omföretagetanvänder
sigutavwebbaseradbokföringgettsendubbelviktningjämförtmeddeandratre.Dettaärpå
grund av att en webbaserad bokföring ofta ger tillgång till de funktioner som de andra tre
frågorna under Administration vill mäta. Samtidigt erbjuder webbaserad bokföring extra
funktioneriformavattbokföringsamtrapporteringochuträkningkanskeiprincipvarsom
helst,medendastinternetuppkopplingsomkrav(FortnoxAB,2017a;VismaSPCSAB,2017a).
Undervariabelninköpharfråganomhurstordelavföretagetsinköpsomskerviaendigital
kanalviktatstilltvåtredjedelar.Dettahargjortsdådigitalainköp,främstviainköpsportaler,har
sagts sänka inköpskostnader och därigenom öka lönsamheten (Fortnox AB, 2016; Visma
Advantage, 2018). Fråganomhur stordel av företagets inkommande fakturor somkommer
31
direkttillbankensome-fakturaellerraktiniettekonomisystemharviktatstillentredjedeldå
dettainteansessparalikamycketpengarsomdigitalainköpgör.Dettabaserasiattinköputgör
ensåstordelavföretagenskostnadsposter(VanWeele,2014).
Variabeln för lönsamhetharvimätt i formavrörelsemarginal,dådettagerossmöjlighetatt
jämföra olika företags lönsamhet trots skillnader i deras finansieringsstruktur, bransch och
storlek.Rörelsemarginalenhämtasfrånrörelseresultatetdäravdraggjortsföradministrativa
kostnader vilket är viktigt då vi vill mäta effekter på denna kostnadspost. Vi har räknat ut
rörelsemarginalengenomattdivideraföretagetsrörelseresultatmedderasomsättning,enligt
följande.𝑅ö𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑚𝑎𝑟𝑔𝑖𝑛𝑎𝑙 = 𝑅ö𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔
3.5.1Analysmetod
EnligtWahlin(2015)innebärhypotesprövningattmanjämförtvåhypoteserochundersöker
vilkensomärmestsannolikattvararätt.Dettagörsgenomattförstformuleraennollhypotes,
H0,ochenalternativhypotes,H1.Iparenavhypoteserärdetalltiddenförstahypotesensomär
nollhypotes, vilket innebar att i vår studie är H0, H2, H4, H6 samt H8 nollhypoteser.
Nollhypotesernabestridsavsinaalternativahypoteser,somivårstudieärH1,H3,H5,H7samt
H9.Nollhypotesernaantasgällasålängemotsatsenintebevisasochdedärförkanförkastas.Då
syftetmedvårundersökningäratt testaomdigitaliseringoch lönsamhetharvårahypoteser
utformatsenligtföljandetabell.
Tabell2.Hypotespar.
H0:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringsgraden(β=0)
H1:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringsgraden(β≠0)
H2:Lönsamhetenpåverkasinteavinställningtilldigitalisering(β=0)
H3:Lönsamhetenpåverkasavinställningtilldigitalisering(β≠0)
H4:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavbetalningsprocesser(β=0)
H5:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavbetalningsprocesser(β≠0)
H6:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavadministration(β=0)
H7:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavadministration(β≠0)
H8:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavinköpsprocesser(β=0)
H9:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavinköpsprocesser(β≠0)
Efter testet undersöks om nollhypoteserna kan förkastas, alltså om de inte gäller. Om
nollhypotesenförkastasantasiställetattdenalternativahypotesengäller.Dettahartestatsför
allahypotespar.Förattgöradettamåstemanävenväljaensignifikansnivå,α,vilkenärrisken
för att nollhypotesen förkastas trots att den är sann. För vår undersökning har vi valt
32
signifikansnivån10%.Wahlin(2015)rekommenderarensignifikansnivåpå5-eller10%.5%
signifikansnivåärsäkraremenviharändåvalt10%pågrundavattdetgörpotentiellasamband
tydligare.Dettabetyderalltsåattdetfinnsenstörreriskförattförkastaenhypotestrotsattden
ärsann,mendetblirenklareatt semöjligasamband.Dennaökademöjlighethargjortattvi
ansettriskenmotiverad.Samtligahypotespartestaspåsammavis.
Enunivaritatanalysgenomfördesförattskaffaenöverblickavdeolikavariablernasspridning,
bådeinnandeaggregeratsochefter.Dennaanalysvisadedeolikavariablernavarochenförsig,
ochhur respondenternasvaratpådem.Dettahjälpteatt sevilkavariabler somvarviktigast
genomattvisualiserasvarenochderasspridning.
Enbivariatanalyshargenomförtsdåensådananalyskananvändasförattmätavariablernas
korrelation (Djurfeldt och Barmark, 2009). Genom att mäta varje variabel för sig gentemot
lönsamhet kan vi se vilka som har korrelation. I den bivariata analysen undersöks även
multikollinearitet.Multikollinearitet innebärattdeoberoendevariablernakorrelerarmycket
medvarandra.Dettaärnågotsomkanhändanärmanharenanalysmodelldärmananvänder
fleravariabler(Sundell,2010).Multikollinearitetärproblematiskt,dådetgördetsvårtattskilja
de oberoende variablernas effekt på den beroende variabeln (Sundell, 2010). Att de olika
variablerna korrelerar till viss del är vanligt, och det är oftast inte något problem.
Multikollinearitetuppstårnärvariablernaärsåpasskorrelerandeattresultatetintelängreär
trovärdigt.De tvåolikasorternasmultikollinearitetärnäraochperfekt,därnärabetyderatt
korrelationen är så pass hög att studiens resultat kan påverkas och perfekt betyder perfekt
korrelation.Viddessatvåfallmåstemangöraenjusteringförattkunnaanvändavariablerna
(Brooks,2008).IdenbivariataanalysenharetttestenligtPearsonskorrelationsmatrisutförts.
Videttsignifikantsambandochettvärdeöver0,7ansesvariablernaförkorrelerandeochdet
finnsriskförmultikollinearitet,baseratpåDjurfeldtochBarmark(2009).ÄvenettVIFtesthar
genomförtsföratttestamultikollineariteten.DettatestgårattutföradirektiIBMSPSSochär
såledesbådeenkelt samt snabbtatt genomföra.DjurfeldtochBarmark (2009) förklararden
generellaregelnattVIFintefårvarahögreän2,5,ochdennaregelharävenvianväntossutav.
Då vi undersöker hur lönsamhet påverkas av digitalisering utförs alltså regressionsanalys.
Regressionsanalys innebär att en beroende variabel, i vårt fall lönsamhet i form av
rörelsemarginal, förklaras med hjälp av oberoende variabler, i vårt fall de som behandlar
digitalisering,förattförsökatydasambandetmellanvariablerna(Keith,2015;Wahlin,2015).
En regressionsanalys med fler än en oberoende variabel kallas multipel regressionsanalys
(Keith,2015),ochdetäralltsådettavåranalysär.
33
Multivariat statistisk analys behandlar data som innehåller tre eller fler variabler hos flera
analysobjekt(Anderson,2003).EnligtKeith(2015)kananalysmedfleravariablerhjälpatillatt
djupareförståvarvariationiberoendevariabelnkommerifrån.Dåvårundersökningbehandlar
totalt femvariabler;Lönsamhet, inställningtilldigitalisering,digitaliseringavadministration,
digitaliseringavinköpochdigitaliseringavbetalningsprocesser,ärvåranalysmultivariat.De
fyravariablernasombehandlarolikafunktionersdigitaliseringsgradaggregeradesäventillen
enstakavariabel,digitalisering.Efterdettautfördesännuenanalys,vilket innebarattendast
dessatvåvariableranalyseradestillsammansmedkontrollvariabler.
Analysen utfördes genom att data insamlad från respondenternas svar i enkäterna först
behandlades iExcel.Förattskapaochfylla ienkäternaanvändesverktygetMicrosoftForms,
vilkettillåterexportavsvardirekttillenExcel-fil,vilkenvarenavanledningarnatillatt just
enkätverktyget valdes. I Excel kunde enkätens svar snabbt och enkelts kodas om för att
förberedasföranalysochpassabättreinistatistikprogrammetIBMSPSS.NärMicrosoftForms
exporterardataärsiffrorformateradesombokstäver,vilketbehöveråtgärdas.Senarebehövde
ävensvarsomvaruttrycktaiprocentformaterasomochjusterastillattvarauttrycktai just
procent.Genomattanvändafunktionen”SökochErsätt”kodadesenkätens”Ja”-svaromtill”1”
och”Nej”-svartill”0”.Efterattomkodningenavsvarvarfärdigtinfogadesnyakolumnerdärde
aggregeradevariablernasammanställdesgenomattformelnförrespektivevariabelskrevsin
(beskrivenitabell1).Variablernaaggregeradessedantillenendadigitaliseringspoäng.Sedan
har variabler för lönsamhet lagts till hos de olika företagen. Dessa siffror hämtades från
Allabolag.se samtRatsit.se, vilka båda har bolagsinformation att tillgå fritt. Det är även från
dessadatabaserinformationomföretagetsbranschtillhörighet,skuldsättningsgradsamtantal
anställdaharinhämtats.NärallavariablervarklaraimporterasalldatatillIBMSPSS.
I IBM SPSS valdes linjär regression,med extra tester förmultikollinearitet. Att utföra själva
testetvarrelativtenkeltisig,dåprogrammetsköterallatungauträkningar.Förattdettaska
fungera krävdes dock att all data var korrekt behandlad innan testet genomfördes. Efter att
testetkördestolkadesresultatengenomattstuderaR2justerad,Beta-koefficient,T-koefficientsamt
signifikans.
R2justeradvisarförklaringskraftenhosdenoberoendevariabeln.Detgeralltsåenindikationpå
hur bramodellen förklarar variationen. Med dettamenas hur stor del av variationen i den
beroendevariabelnsomkanförklarasavdeoberoendevariablernavarsR2justeradviundersöker,
dettaäralltsåettväldigt intressantmått.SkillnadenmellanR2ochR2Justeradärattdensenare
visar variationen som är förklarad endast av oberoende variabler som faktiskt påverkar
modellen,R2förutsätterattallavariablerpåverkarochkandärförskiljasignågot.
34
FormelnförR2ärföljande: 𝑅2 = 3343356
= 1 − 3393356
Där 𝑆𝑆𝑅 = 𝑦 − 𝑦 2<=>? ,Sumofsquaresresiduals
och 𝑆𝑆𝐸 = 𝑦A − 𝑦B 2<=>? ,Sumofsquarespredictionerrors
och 𝑆𝑆𝑇𝑂 = 𝑦A − 𝑦 2<=>? ,Totalsumofsquares
FormelnförR2justeradär: 𝑅DEFGHIJK2 = 1 − (?M4N)(PM?)
PMQM?
Ett annat viktigt mått är Beta koefficienten, vilken visar hur mycket ett stegs ökning i den
oberoendevariabelnpåverkardenberoendevariabeln.Positivbetakoefficientbetyderalltsåatt
enökningidenoberoendevariabelnocksåökardenberoendevariabeln(Sundell,2009).Föratt
dettaskagällakrävsdockattsignifikansenärtillfredställande,ochprecissomtidigareanvändes
attα=0.1,detvillsäga10%signifikansnivå.
3.5.2Kontrollvariabler
Förattsäkerställaattanalysenpåvisareffekterfråndevaldavariablerna,ochintefrånandra
orsaker, har kontrollvariabler tillförts. Kontrollvariabler behandlas i statistiska program
likadantsomoberoendevariablerochanvändsförattforskareninteskadrafelaktigaslutsatser
omhuvudsambandet.Skullekontrollvariableruteslutasskulleetteventuelltsambandkunnase
mernegativt ellerpositivtut änvaddet faktiskt är.Dahmström (2011)beskriver såkallade
skensamband och nonsenssamband vilka uppkommer om huvudsambandet skulle se mer
positivtutänvaddetegentligenär.SambandetmellanvariablernaXochYberordåegentligen
påentredjevariabel.Idennaundersökningharkontrollvariablervaltssomkanhaenpåverkan
på lönsamhet. Dessa kontrollvariabler är företagens skuldsättningsgrad, branschtillhörighet
samtföretagensstorlekmättiantaletanställda.Dessavariablerharvaltsdådevartillgängliga
samtansågstroligaattpåverkalönsamheten.
Skuldsättningsgradsomnyckeltalvaldessomkontrollvariabel.Skuldsättningsgradbeskriverett
företagsfinansiellariskochförattserelationenmellanegetkapitalochskulder.Detkananses
troligtattett företagsomärhögtskuldsattaockså fårenpåverkanavdettapå lönsamheten,
varför detta nyckeltal är valt som en kontrollvariabel. Detta samband prövades sedan i den
statistiskaundersökningendärdetvisadesigsignifikant,skuldsättningsgradharalltsåsamband
medlönsamhet.
35
Bransch har valts som kontrollvariabel då det är troligt att lönsamhet skiljer sig åt mellan
exempelvistjänsteföretagochtillverkandeföretag,dådeäruppbyggdaocharbetarpåskilda
sätt.SNIärenstandardförsvensknäringsindelning.Dennastandardharanväntssedan2007
förattdelauppföretagsverksamhettillenellerfleranäringsgrenar(SCB,2017).Allaföretagi
SverigemåstefyllaisinSNI-kodisambandmedföretagetsregistreringtillSkatteverket.Med
hjälpavtillgängligaSNI-koderförallaföretagsombesvaratvårenkätharvikunnatdelaupp
respondenternaisinaolikabranscher.SNI-koderbeståravfemsiffordärfrämstdetvåförsta
haranvänts idennaundersökning.Dessatvåsifforanvändsförattdelaupppåövergripande
bransch, använderman sedan fler siffror blir detmer ochmer detaljerat, vilket inte stödjer
studienssyfte.Främstärbranschtillhörighetintressantsåattinteexempelvistjänsteföretagoch
tillverkandeverksamheterjämförspålikavillkordålönsamhetkanseväldigtolikautmellan
dessa typer av bolag. Rent praktiskt har respondenterna och deras företag delats upp i tre
kategorierbaseratpåderasSNI-koder.DessaharvaltsattbliKategori1:tillverkandeföretag,
Kategori2:handelsföretagochKategori3:tjänsteföretag.
Genomatthaantaletanställdasomkontrollvariabelkanvisehurdetpåverkarattexempelvis
varaettföretagmedendastenellertvåanställdajämförtmedettföretagsomexempelvishar
etttvåsiffrigtantalanställda.Dettaanservivaraenbrakontrollvariabeldåävenomallaföretag
somundersöktsärattkategoriserasomsmåföretagsåärdetändåtroligtattskillnaderfinns
mellanensamma företagareoch företagmed fleraanställda.Alltsåärdennakontrollvariabel
vald för att kontrollera om det finns skillnader i lönsamhet beroende på antalet anställda i
företaget.VidarebeskriverAlströmetal.(2013)hurföretagmedunder50anställdaärbetydligt
mindredigitaliseradeänstörre,därdettasambandärextratydligt för företagmedunder10
anställdavilketvisersomenanledningtillattanvändaantalanställdasomenkontrollvariabel.
3.6Reliabilitet
Reliabilitethandlarompålitlighetenavettmåttpåettbegrepp(BrymanochBell,2011).Vidare
menar Patel och Davidson (2003) att reliabilitet är tillförlitligheten av en mätning. Denna
tillförlitlighetinnebärattsammaresultatskullefåsommätningengjordesompånyttellerom
mätningen påverkats av slumpen eller andra tillfälligheter (Bryman och Bell, 2011). Hög
reliabilitetinnebäralltsåattolikamätningarskullegesammaresultat(Yin,2009).Reliabilitet
kandelas in i treunderkategorier; stabilitet, intern reliabilitet samt interbedömarreliabilitet
(BrymanochBell,2011).
Stabilitetsertillhurrespondenternassvarhållersigstabilaövertiden,ochinnebäralltsåatt
resultatet inte fluktueraromenrespondentexempelvissvararpåsammaenkätvid tvåolika
36
tidpunkter(BrymanochBell,2011).Vårenkätmäterföretagetsdigitaliseringochlönsamhet,
vilkabådakankommaattändrasövertiden.Dennaovisshetöverföretagetssituationgöratt
stabilitetenskullekunnasessomrelativtlåg.Dentidigaregenomgångenavteorihargjortsför
attväljautfrågorsomärrelevanta,enklaattförståochsominteskapåverkasavrespondentens
känslor,attitydellerliknande.Dettabidrartillatthöjastabilitetenavstudien.
Deninternareliabilitetenärviktigförflerindikatorsmått,därfleraindikatorerärrelateradetill
samma variabel (Bryman och Bell, 2011). Låg intern reliabilitet skulle alltså innebära att
indikatorernasommäts inteär relaterade till sammavariabel i tillräckligt storutsträckning.
Efterteorigenomgångenvaldevivariablersomärallarelaterartillsammaämne,ochindikatorer
baseradepådeolikavariablerna.Dettagörattindikatorernaäravgränsadetillrelativtsmala
områden,vilketstärkerdeninternareliabilitetendåindikatorernarelaterarmertillvarandra.
Interbedömarreliabilitetenhandlaromhursubjektivitethosolikaobservatörerkanledatillatt
data tolkas eller översätts på olika sätt (Bryman och Bell, 2011). Vi anser
internbedömarreliabilitetenmyckethög,dåvikonstantarbetatinärasamarbetemedvarandra.
Både insamlingen av empiri samt analysen av resultatet har genomförts av båda författare
tillsammans,vilketharletttillenmyckethöggradavsamstämmighet.
För att testa reliabiliteten har testet Guttmans Lambda 2 utförts. Detta test visar hur
respondenterskiljersigfrånvarandraisinasvar,ochvisaralltsåomvariansenitestetberorpå
de faktiska svaren (Statisticshowto, 2017). För gruppstudier rekommenderas ett lambda-2
värdepåminst0,7,ivårttestfickvivärdet0,78.Dåresultatetavtestetärhögreängränsvärdet
ärstudiensreliabilitettillräckligthög.
3.7ValiditetValiditethandlaromivilkenutsträckningettmåttpåettbegreppverkligengerenbildavjust
det begreppet. Vidare kan validitet delas in i begreppsvaliditet, intern validitet och extern
validitet(BrymanochBell,2011).PatelochDavidson(2003)beskrivervaliditetsomettmått
förattseomdetsomavsettsundersökasstämmeröverensmeddetsomfaktisktharundersökts.
Begreppsvaliditeteninnebärattmåttförettbegreppverkligenspeglarbegreppet(Brymanoch
Bell, 2011) och innebär för denna undersökning att de variabler som valts för att mäta
digitaliseringfaktisktåterspeglarjustdigitaliseringochintenågotannat.Begreppsvaliditeten
bedöms somhög för vår studie, då en grundlig studie av teori och litteratur utfördes innan
variablerochmåttvaldes.Dennastudiehjälpteossattskaffaenförståelseförämnetochdärför
väljarelevantamåtttillstudien.FörattstärkavaliditetenharviienlighetmedBrymanochBell
(2011)samtDahmström(2011)utförtetttestavenkätendärviförstskickadeutenpilotstudie
37
innanviskickadeenkätentillvåraurvalsföretag.Pilotstudienhjälptetillattstärkavaliditeten
dådenklargjordeatt respondenterna tolkar frågorpådet sättvi ämnar.Dahmström(2011)
menarattdettastegienenkätundersökningärviktigförattidentifieraoklarheterochförattde
slutgiltigasvarenskabliavhögrekvalité.
Deninternavaliditetenförenstudiebeskriverkausalitetochomdetråderettkausaltsamband
mellandevariablersomundersökt(BrymanochBell,2011).Meddettamenasomdeoberoende
variablerna i undersökningen faktiskt påverkar den beroende variabeln (Bryman och Bell,
2011). Den beroende variabeln var lönsamhet och de oberoende variablerna de olika
funktionernasomdigitaliserassamt företagens inställningtilldigitalisering.BrymanochBell
(2011)beskriverattdeninternavaliditetenoftablirlidandeitvärsnittsstudier,vilkavisarpå
korrelationmenintekausalitet.Ävenidennastudieärdeninternavaliditeteninitialtrelativt
låg,menstudienavtidigarelitteraturharpåverkatvaliditetenpositivt.
Externvaliditetbehandlarhurvälstudiensresultatgårattgeneraliseraochgårattapplicera
under andra förutsättningar (Saunders, Lewis, och Thornhill, 2008). För att den externa
validiteten ska vara hög är det väldigt viktigt att urvalet av studiens respondenter är
representativt(BrymanochBell,2011).Saundersetal(2008)beskriverattgeneraliserbarhet
främstblirettproblemvidundersökningarsombehandlarenstakaellerettfåtalorganisationer.
Dådennaundersökningharettrelativtstorturvalavrespondenterstärksdärmeddenexterna
validiteten.
3.8Etik
Flera författare är överens om att det är viktigt att ta hänsyn till etiska frågeställningar vid
forskning (Bryman och Bell, 2011; Dahmström, 2011). Vid en enkätundersökning beskriver
Bryman ochBell (2011) att det finns fem olika forskningsetiska krav att tänka på.Dessa är
informationskravet,samtyckeskravet,konfidentialitetskravet,ochnyttjandekravetsamtfalska
förespeglingar.Informationskravetinnebärattrespondenternaskainformerasomenkätenoch
desssyfte.Samtyckeskravetinnebärheltenkeltattenkätenärfrivilligochattdeltagarnasjälva
väljeromdevilldeltaellerinte.
Konfidentialitetskravet beskrivs i Bryman och Bell (2011) som ett skydd för respondentens
identitet.Dettaberörävenpersonuppgifterochhurobehörigainteskakunnakommaåtdessa.
Vidarebeskrivsattnyttjandekravetinnebärhurdeninsamladedataendastskaanvändasfördet
menadesyftetochändamålet.Samtyckeskravet innebärattdesomdeltar i studiengördetta
frivilligt,samtattdevetvaddetinnebärattdelta(Jacobsen,2002).Föratthanteradettaharvii
vår enkät informerat om hur vi behöver veta namnet på företaget som respondenterna
38
representerar förattkunnamatchasvarenmedsammaföretags finansiellarapporter.Vihar
dock informerat om hur det endast är vi som kommer se vilket företag respondenterna
representerar och hur i den slutgiltiga rapporten kommer alla företag och svar vara helt
anonyma.
Informationskravet och samtyckeskravet har uppfyllts med hjälp av att det i det inledande
brevettillundersökningenbeskrivsvadstudiensyftartillochattdeltagandetistudienärhelt
frivilligt.Detharävenförklaratshurinformationensomsamlasingenomenkätenkommeratt
användas.Detbliralltsåförståttförrespondenternaattdeintepånågotsättärtvingadetillatt
deltaistudien.Dettagörattsamtyckeskravetuppfyllsochattdesomdeltaristudienfaktiskt
hargjortdetavegenvilja.
Nyttjandekravet innebär att informationen som samlats in inte får användas till något icke-
vetenskapligtsyfteutanendastförattuppfylladetsyftestudienhar(BrymanochBell,2011).
Deninsamladeinformationenharinteanväntspånågotannatsättänattbesvarasyftetvilketvi
ocksåinformeraderespondenternaom.
Falska förespeglingar handlar omhurman inte ska lura respondenterna. Detta innebär helt
enkeltattinformationensomåtergesskavaratrovärdigsamtattdenskaspeglastudiessyfte.
Dessa punkter har varit självklara för oss vilket har visat sig i introduktionsbrevet samt
utformningenavenkäten.
3.9Metodkritik
Detfinnskritikmotkvantitativaforskningsmetoderriktadmotsubjektivitet.BrymanochBell
(2011)beskriverhurfrågornaienenkätkantolkasolikaavolikamänniskorvilketledertillatt
information kan missas. De menar även att det föreligger en risk att de som utför en
undersökningstyrresultatetmotsinaintresseområdengenomattutformafrågorochbedöma
vadsomansesrelevant.Detärocksåenriskattderespondentersombesvaratenenkätintehar
denkunskapsomvaritförväntad.Dettaharbehandlatsgenomattfrågornavaltsmedomsorg,
samtmedhjälpavdenutfördapilotstudien.
Bryman och Bell (2011) diskuterar hur i kvantitativa undersökningar är det svårt att styra
urvalet. De menar att en kvantitativ forskning kan ha svårt att uppfylla kraven för ett
randomiserat urval vilket leder till ett bekvämlighetsurval som kanske inte alltid är
representativtförhelapopulationenochriskerarattgöraresultatetsnedvridet.Idennastudie
ärdeutvalda företagenspriddaöverbransch, storlekochgeografisktområde.Dettabedöms
stärkaurvalet,trotsattdetinteärettsannolikhetsurval.
39
Detfinnskritikmotenkätundersökningardådetinteärmöjligtattställauppföljningsfrågoroch
mankanaldrigvetaomrespondenternaheltochhålletharförståttfrågorna.Alltföravancerade
frågorbörocksåundvikasdåmanintekangerespondenternanågondirekthjälpundertiden
enkätengenomförsochdårespondenterheltenkeltinteorkarsvarapåföravanceradefrågor
(BrymanochBell,2011).Förattminskadessaproblemharenpilotstudiegenomförts,vilken
leddetillförändringariformuleringaravfrågorochförklaringar.
VidbehandlingavdatamenarChristensenetal.,(2016)attdenstörstafelkällanbeståravden
mänskligafaktorn.Detärmisstagvidhanteringavdata,misstolkningavenkätfrågorelleratt
materialet helt enkelt slarvas bort som står för den största felkällan. För att undvika detta
skriverChristensenetal.,(2016)attnoggrannakontrollerärendasättet.Dessakontrollerhar
utförtsnärallinsamladedataharbehandlats.Viharhelatidenhaftettnoggrantförhållningssätt
samtalltidkontrolleratvariabler,uträkningarochresultat.
40
41
4.ResultatIdettakapitalpresenterasresultatetavundersökningeniformavinsamladedatasamtstatistiska
körningar.Kapitletäruppdelatitredelarefterdeolikaanalysmetoderna;univariat,bivariatoch
multivariatanalys.
För att analysera de empiriska data har den statistiska programvaran IBM SPSS använts. I
studien har univariat, bivariat, och multivariat analys använts, vilket rekommenderas av
DjurfeldtochBarmark(2009).Denunivariataanalyseninleddesmedenbeskrivningavvarje
variabelsamtendiskussionkringextremvärden.Idenbivariataanalysenvisadshurvariablerna
korrelerarmedvarandraienkorrelationsmatrisdärkorrelationenmellantvåvariableritaget
kan utläsas. I den multivariata analysen utfördes multipel regressionsanalys med minsta
kvadratmetoden,ävenkalladOLS(OrdinaryLeastSquare)regression.OLS-regressionanvänds
närdenberoendevariabelnärkontinuerlig,alltsånärdenkanantavilketvärdesomhelst,ivårt
fallettföretagsdigitaliseringsgrad.OLS-regressionenanvändsföratttestasamtligahypoteser.
4.1Univariatanalys
I den univariata analysen undersöktes variablerna var och en för sig. För att identifiera
extremvärden analyserades variablerna i olika scatter plots, där det är möjligt att visuellt
identifieraoutliersochdärefterundersökaomdebörexkluderasurmodellen.BrymanochBell
(2011)förklararattdenunivariataanalysengenomförsförattundersökaommaterialetvisar
rättvisanderesultat,vilketbetyderattdetkangeneraliserastillettstörreperspektiv.Medökade
generaliseringsmöjlighetersomargumenthardärförettantalextremvärdentagitsbort.Dessa
värden valdes bort för att de inte ansågs representativa för hela populationen. Det var
exempelvisföretagsomgåttmedextremtmycketiförlustsomexkluderades,detmestextrema
företagetsomuteslötshadeenrörelsemarginalpå-982%.
Deextremvärdensomexkluderadesvar främsturvariabelnrörelsemarginal.De företagsom
hadeväldigtnegativtrörelsemarginalochdesomhadeväldigthögmarginalrensadesdärför
bort så att fördelningenmellan kvarvarande observationer varmer jämn. Efter att demest
extremavärdentagitsbortfanns131observationerkvar.Vitestadeävenatttabortytterligare
någravärdensomlågideytterstadelarnaavspektrumet,mensomfortfarandehadeenrimlig
nivå. Detta resulterade dock i attmodellens förklaringsgrad, R2justerad,minskade kraftigt. Att
förklaringsgradenminskadebidrog,tillsammansmedattvärdenaifrågaintevarlikaextrema,
attviansågattdetfannsmotivationnogatthakvardessaobservationerimodellen.
Itabell3visasbeskrivandestatistikförde131observationerna.
42
Tabell3.Beskrivandestatistikförvariabler.
BeskrivandeStatistik Totaltantal(n) 131st. Beroendevariabel 1.Rörelsemarginal Medelvärde 8,53% Standardavvikelse 9,60% Oberoendevariabler Digitaliseringsgrader: 2.Generellinställning Medelvärde 4,44% Standardavvikelse 8,43% 3.Betalning Medelvärde 37,20% Standardavvikelse 22,19% 4.Administration Medelvärde 37,96% Standardavvikelse 27,74% 5.Inköp Medelvärde 29,35% Standardavvikelse 26,58% 6.Totaldigitalisering Medelvärde 30,89% Standardavvikelse 17,57% Kontrollvariabler AntalAnställda Medelvärde 6,2 Standardavvikelse 7,8 Skuldsättningsgrad Medelvärde 2,7 Standardavvikelse 5,03 Antal Andel(%)Företagskategori Tillverkandeföretag 31 24% Handelsföretag 34 26% Tjänsteföretag 66 50%
43
SomframgåravTabell3:beskrivandestatistik,ärspridningenblandsvarenhosrespondenterna
hög.Medelvärdetavföretagensrörelsemarginalvar8,53%,menmedenstandardavvikelsepå
9,6%.Högrespridninggårävenattavläsafördeolikauträknadedigitaliseringsgraderna.Den
första oberoende variabeln, företagens generella inställning till digitalisering, hade ett
medelvärdepå4,44%medenstandardavvikelsepå8,43%.Dettavardenlägstadigitalisgraden
fördeolikavariablerna,somiövrigtlågrunt30till40%.Digitaliseringavbetalningsprocesser
hadeettmedelvärdepå37,2%ochenstandardavvikelsepå22,19%.Föradministration,den
funktionsomvarmestdigitaliserad,uppgickmedelvärdettill37,96%,standardavvikelsenvar
27,74%. Inköpsprocesserhade29,35%sommedelvärde fördigitaliseringsgraden,meden
standardavvikelse på 26,58%. Den aggregerade variabeln, digitalisering, visade att svenska
företaghardigitaliserattillettmedelvärdeav30,89%medenstandardavvikelsepå17,57%
Hög spridning kan vara en indikation på ett snedfördelat urval, men efter att fördelningen
undersöktsiscatterplotdiagramkonstateradesattspridningenvarväldigtjämnöverdeolika
variablerna. Vi drar helt enkelt slutsatsen att småföretagare har väldigt olika grad av
digitalisering. Denna spridning har undersökts samtidigt som extremvärdena, och urvalet
bedöms alltså inte vara för snedfördelat. Variablerna rörelsemarginal samt aggregerad
digitaliseringharävenoperationaliseratsmedhjälpavdennaturligalogaritmen,vilketenligt
Djurfeldt och Barmark (2009) gör att variablerna kan antas vara approximativt
normalfördelare.
Förkontrollvariablernakansesattskuldsättningsgradenävenärrelativtspridd.Fördelningen
mellan de olika företagskategorierna var att 24 % av företagen som svarat på enkäten är
tillverkande företag, 26% var handelsföretag och 50% var tjänsteföretag. Trots att denna
fördelning var något skev användes de tre olika kategorierna då var och en hade över 30
respondenter. Enligt Wahlin (2015) är 30 ett tillräckligt stort stickprov för att vara
approximativtnormalfördelatoavsettfördelningenipopulationen.
Normalfördelningen undersöktes även med hjälp av histogram, som visar fördelningen hos
respondenternassvar.Dånormalfördelningenintevarriktigttillfredställandelogaritmerades
vissa variabler med den naturliga logaritmen för att förbättra normalfördelningen
(normalfördelningen för de logaritmerade variablerna lönsamhet och digitalisering visas i
bilaga 3, i tabellerna Simple histogram of ln_EbitM samt Simple histogram of ln_Digi). Som
tabellerna visar är normalfördelningenhos de båda variablerna tämligenbra, dock intehelt
perfekta för någon av dem. Vi har bedömt normalfördelningen sommer än god nog för att
fortsättamedOLSregressionen.
44
4.2Bivariatanalys
DjurfeldtochBarmark(2009)förklararattenbivariatanalysbörgenomförasförattundersöka
huruvidavariablernaistudienkorrelerarmedvarandra.Dådemultivariatatestersomutförts
ärOLS-regressionermedkontinuerligavariablerärdetettPearsontestsomärmestpassande
föratttestakorrelation,vilketförklarasavDjurfeldtochBarmark(2009).Pågrundavdettahar
ett Pearson test valts istället för exempelvis Spearman’s Rho-test, som enligt Djurfeldt och
Barmark(2009)hadepassatbättrevidenlogistiskregression.
Ifigur2,somfinnspånästasida,visasenkorrelationsmatrisförsamtligavariablersomanvänts
vidOLS-regressionerna.
Ifigurennedangårattutläsaattdenaggregeradedigitaliseringsvariabeln(ln_Digiifiguren)är
signifikant korrelerande med samtliga enskilda digitaliseringsgrader, tre av de fyra är
korrelerandemedettPearson-värdepåöver0,6.Dettaärdockheltväntat, iochmedattden
aggregeradevariabelnärsammansattavjustdeövriga.Dådigitaliseringsvariabelnävenkörtsi
enseparatOLS-regressionpåverkar intevariablernaellerderaskorrelationvarandra isjälva
regressionsmodellerna.
Fördeövrigavariablernakanävenflertaletsignifikantakorrelationertydas,blandannatärden
beroende variabeln rörelsemarginal (ln_EbitM) korrelerande med kontrollvariabeln
skuldsättningsgrad.Dennakorrelationhadeettvärdepå-0,319ochärsåledesintetillräckligt
högtförattriskeramultikollinearitet.Samtidigtärdetbraattdetfinnssignifikantkorrelation,
vilketärettteckenpåattkontrollvariabelnfaktisktpåverkardenberoendevariabeln(Sundell,
2012).
För de olika digitaliseringsvariablerna för generell inställning till digitalisering (GENE),
betalning(BETAL),administration(ADMIN)samtinköp(INKÖP),finnsfleraolikakorrelationer.
Variabelnbetalninghar signifikant korrelationmedalla de övrigadigitaliseringsvariablerna;
0,176 för generell inställning, 0,307 för administration samt 0,409 för inköp. Variabeln
administrationkorrelerarävensignifikantmed inköp, till ettvärdeav0,284.Då ingenavde
signifikantkorrelerandevariablernaharettPearson-värdeöver0,7hartestetalltsåenlågrisk
attlidaavmultikollinearitet(DjurfeldtochBarmark,2009).
AttmodellenintelideravmultikollinearitetstärksävenavVIF-testetsomutförssamtidigtsom
regressionsanalyserna,vilkakansesitabell4ochtabell5.VIFtestetfårinteöverstiga2,5föratt
det inte ska finnas risk förmultikollinearitet (Djurfeldt ochBarmark, 2009). Somutläses ur
tabellenfinnsingenriskfördetta,dådetenskilthögstaVIF-värdetär1,566(förvariabelninköp).
45
Figur2:Korrelationmatris;Pearson-test.
46
4.3Multivariatanalys
DenmultivariataanalysenbeståravtvåOLS-regressionerdärvitestatdestatistiskasambanden
förstudiensvariabler.DenförstaOLS-regressionen,modell1,gjordesmeddeolikavariablerna
uppdelade var och en för sig. Den andra regressionskörningen, modell 2, gjordes med den
aggregerade variabeln för digitalisering. I båda modeller inkluderades kontrollvariabler för
skuldsättningsgrad,antalanställdasamtbranschtillhörighet.
Här nedan presenteras resultatet för studiens OLS-regressioner där Hypotes 1 testas. OLS-
regressionenbeståravhelaurvaletdärextremvärdenexkluderats(n=131).
Tabell4.OLS-Regression1.BeroendeVariabel:Lönsamhet(Rörelsemarginal)
Modell1n=131
Variabler T-Värde S.E. VIF SigKonstant 0,184 0,000Generellinställning 1,937 0,009 1,123 0,056Betalning -0,148 0,004 1,472 0,882Administration -0,139 0,003 1,179 0,169Inköp 0,567 0,003 1,566 0,572Skuldsättningsgrad -3,277 0,023 1,041 0,001AntalAnställda -0,688 0,011 1,178 0,493DUM_k1 1,192 0,188 1,193 0,197DUM_k2 -3,646 0,095 1,177 0,000 JustR2 0,174
Somtabellenvisarharmodell1enjusteradförklaringsgradpå17,4%.Dettabetyderattmed
hjälp av de oberoende variablerna generell inställning, inköp, betal och administration samt
kontrollvariablerna bransch, antal anställda och skuldsättningsgrad så förklaras 17,4 % av
variationenilönsamhet.
Imodell 1 ärdet bara en av variablerna somvisar signifikant sambandpå10%nivå (även
kontrollvariablerna skuldsättning och bransch är signifikanta). Den signifikanta variabeln är
generellinställningtilldigitalisering,ochharensignifikansnivåpå0,056eller5,6%.Variabeln
visar ett positivt samband, och Beta-koefficienten för variabeln är 0,018. Då den beroende
variabelnlönsamhetärlogaritmeradbehöverresultatettolkasnågotannorlundaänomsåinte
varfallet(UCLA:StatisticalConsultingGroup,2017).Dettainnebärattenökningpåettstegi
variabelngenerellinställningtilldigitaliseringresulterarienökningavlönsamhetenpå1,8%.
47
Fördeandravariablernafinnsingetsignifikantsambandattse.Dettainnebäralltsåattenligt
undersökningen finns inget sambandmellan lönsamhet och digitalisering av administration,
betalningsprocesserellerinköp.
Tabell5.OLSregression2.
BeroendeVariabel:Lönsamhet(Rörelsemarginal)
Modell2n=131
Variabler T-Värde S.E. VIF SigKonstant 0,400 0,000Digitaliseringsgrad 0,133 0,120 1,076 0,895Skuldsättningsgrad -3,656 0,023 1,018 0,000AntalAnställda -0,737 0,011 1,111 0,463DUM_k1 1,448 0,185 1,137 0,151DUM_k2 -3,219 0,092 1,080 0,002 JustR2 0,156
I modell 2 förklaras lönsamhet till 15,6 % av vårt hopslagna digitaliseringsindex och
kontrollvariablernaantalanställda,skuldsättningsgradsamtbransch.
Imodell tvåtestasdensammanslagnavariabelnavhurtotaltdigitaliseradeföretagenärmot
denberoendevariabelnlönsamhet.Dettatestgerettickesignifikantsamband,vilketinnebär
attdetärandravariablerochfaktoreränjustdigitaliseringsomstyrhurlönsammaföretagen
är.Förmodell2ärdenjusteradeförklaringsgraden(JustR2)0,156,vilketinnebäratt15,6%av
variationeni lönsamhetförklarasavett företagsdigitalisering,medkontrollvariablernaantal
anställda,branschochskuldsättningsgrad.
Sammanfattningsvis påvisar de båda OLS-regressionerna att det inte finns något samband
mellan företagensdigitaliseringsgradochderas lönsamhet.Det enda signifikanta sambandet
sompåvisasärmellanföretagsgenerellainställningtilldigitalisering,faktiskdigitaliseringav
de undersökta funktionerna betalning, administration samt inköp visar inget signifikant
sambandpå10%signifikansnivå.
48
49
5.AnalysochDiskussionHäranalyserasstudiensresultatmedhjälpavdentidigarepresenteradeteoretiskareferensramen.
Försttestasdeolikahypotesparenvarochenförsig.Sedanpresenterasensammanställningav
hypotestesternaochresultatetavdessaanalyserasochdiskuteras.
Syftetmeddennastudieärattundersökahurdigitaliseradesvenskasmåföretagärsamtvilken
lönsamhetdessaföretaguppnår.Föratttestadettafastställdesföljandetvåhypoteser:
H0:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringsgraden(β=0)
H1:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringsgraden(β≠0)
Förattnollhypotesenskakunnaförkastassåmåstebeta-värdetfördigitaliseringsgradenvara
skiljt från noll på vår valda signifikansnivå, 10%. Då regressionsanalysen visar på ett icke
signifikant samband kan nollhypotesen inte förkastas. Detta betyder alltså att vi inte kan
fastställaettsignifikantsambandmellansvenskasmåföretagslönsamhetochhurdigitaliserade
företagenär.DettakanvisasmerutförligtgenomattmananvändervariabelnsT-värde,vilket
ärBeta-koefficientöverstandardavvikelsen(𝑇 = RS),förattseomdettaärhögreändetkritiska
värdet 1,645 (vilket är hämtat ur en tabell för T-test). För variabeln digitalisering är T=
0,0012 0,12 = 0,01.Då0,01ärmindreändetkritiskavärdet1,645kannollhypotesendärmed
inteförkastas.
Föratttestadeolikadelarnaavettföretagsverksamhetsomkandigitaliserasutformadesäven
fyraparavhypoteser.Dessahypotesparkommernedanpresenterasvarförsig.
H2:Lönsamhetenpåverkasinteavinställningtilldigitalisering(β=0)
H3:Lönsamhetenpåverkasavinställningtilldigitalisering(β≠0)
Efter regressionsanalysen kan vi se ett samband mellan företags generella inställning till
digitaliseringochderaslönsamhet.Dettasambandvisarattföretagsomärmerpositivtinställda
till digitalisering också har något högre lönsamhet. Förhållandet visar att ett stegs ökning i
företagensinställningtilldigitaliseringledertill1,8%ökningavföretagetslönsamhet.Tvärdet
för variabeln är 𝑇 = 0,018 0,009 = 1,94. Detta är högre än det kritiska värdet 1,645 och
därmed kan Hypotes 2 förkastas till förmån för Hypotes 3. Variabeln visar alltså på ett
signifikant samband, en förbättring av lönsamheten om företagets generella inställning till
digitaliseringärpositiv.
50
Ävenomdetråderettsambandmellaninställningtilldigitaliseringochlönsamhetkanviintese
omdetfinnsettorsakssamband,detärsvårtattsägavilkenavvariablernasomärorsakoch
vilkensomärverkan.Vikanalltsåintesägaomföretagenharhögrelönsamhetpågrundavatt
deras inställning till digitalisering eller omde har en positiv inställning till digitalisering på
grundavattdeharenhögrelönsamhet.Denenkätfrågasomvägdehögstvidsammanställningen
avvariabelnvaromföretagethadeenplanförsindigitalisering.Medgrundihurlitteraturen
förklaratviktenavenstrategiförhurdigitaliseringenskagåtillväga(Earley,2014;Kaneetal.,
2015;RintalaochSuolanen,2005)anserviattdetärhögsttroligtattföretagensinställningtill
digitaliseringharkausalpåverkanpålönsamheten.Vianseralltså,ienlighetmedvadtidigare
litteratur visar, att om företagen har en strategi för hur de ska digitalisera sin verksamhet
hjälperdettademattlyckasökalönsamhetenförföretaget.
H4:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavbetalningsprocesser(β=0)
H5:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavbetalningsprocesser(β≠0)
Betalningsprocesser och lönsamhet visade inte på ett signifikant samband i
regressionsanalysen.Signifikansnivånvarväldigthög,0,882,vilketgördettydligtattsambandet
uteblir.Medenbetakoefficientpå-0,01ochenstandardavvikelsepå0,004fåsettT-värdepå-
0,148,alltsåintehögreändetkritiskavärdet,1,645ochdärmedkanHypotes4inteförkastas.
Att betalningsprocesserna går att göra billigare, snabbare och effektivare med hjälp av
digitalisering framgår tydligt av genomgången teori (Boyes och Stone, 2003; Penttinen och
Hyytiäinen,2008;TenhunenochPenttinen,2010).Detvinoterarärdockattförattkunnadra
nyttaave-fakturorochandradigitalabetalningssättkrävsattföretagetfaktisktskickarettstort
antalfakturor.Viharintekunnattestaföromföretagsomfakturerarettstortantalkunderhar
mer att tjäna på digitalisering än företag som fakturerar färre antal kunder. Detta menar
LumiahoochRämänen(2011)stämmer,vilketalltsåkanpåverkastudiensresultat.Detärfullt
möjligtattettföretagsomfakturerarstorabelopptillfåkunderharhögrelönsamhetänmotsatt
fall,vilketgivetviskanpåverkaresultatetavOLS-regressionen.Dettakangöraattettresultat
inte går att visa i OLS-regressionen även om båda företag relativt sett hade tjänat på att
digitalisera betalningsprocesser. Digitalisering av betalningsprocesser bedöms därför
fortfarande föramedsigmöjligheteratt spara inkostnader, få inbetalningar snabbare samt
hantera själva betalningsprocessen effektivare. Men vi har inte kunnat hitta ett signifikant
samband,vilketviansertillstordelberorpåtidigarenämndaanledningar.
51
H6:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavadministration(β=0)
H7:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavadministration(β≠0)
Föradministrationärsambandetickesignifikant,medettvärdeav0,165isignifikansnivå.För
variabelnvarBetakoefficienten-0,004ochstandardavvikelse0,003,vilketgerettT-värdepå-
1,385vilketärlägreändetkritiskavärdet,1,645.DärmedkanHypotesH6inteförkastas.
Markus och Tanis (2000)menar att administration kan förenklas och företaget kan få mer
strömlinjeformade arbetsprocesser med hjälp av digitalisering, vilket leder till minskade
kostnaderochökadlönsamhet.Vismas(2017a)undersökningvisadeattadministrationvarden
arbetsprocess som svenska småföretagare tyckte var viktigast att digitalisera. I vår
undersökning var administration den del som var mest digitaliserad av de tre olika
funktionerna. Digitalisering av ett företags administration visade i vår undersökning inget
signifikantsambandmedlönsamhet.Larjovuorietal.(2016)menarattinförandetavnyteknik
ökarkomplexiteten fördeanställdavilket leder tillattarbetetkankännasutmanande.Detta
skullekunnavaraenanledningtillattdeföretagsomvaltattimplementeradigitalaverktyginte
harhunnitfånyttaavdessa.Eftersomdeanställdainteärbekvämaattarbetameddessanya
verktygochfördelarnadärmedförsummas.Viantarocksåattdeadministrativauppgifternai
småföretagoftaskötsavägarnasjälvaochattuppgifternamåsteskötashurlångtiddeäntar.
Det ärmöjligt att ägarna i småföretag sköteruppgifternautan att ta ut någon lön fördessa,
exempelvis på tid som egentligen är fritid, utanför kärnverksamheten. Med hjälp av
digitaliseringavadministrationkantidsparas(Ghasemietal.,2011)menomdennatidändå
intetasbetaltförmärksingenskillnadpåföretagenslönsamhet.Meddentidsomsparasavatt
digitaliseraskulleföretagarekunnaläggamertidpåsinkärnverksamhetochpåsåsättutveckla
denna och eventuellt öka sin lönsamhet, men detta är inget vi kan se bevis på i dagsläget.
Digitalisering av administration kan leda till intern effektivitet som enligt Parviainen et al.
(2017)kangehögreeffektivitet,kvalitetochtrivselpåjobbettackvareenautomatiseringav
tidigarerutinmässigaarbetsuppgifter.Dettakanmycketvälstämma,mendåviintemättdessa
faktorerkanviintebekräftadetta.
H8:Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavinköpsprocesser(β=0)
H9:Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavinköpsprocesser(β≠0)
Digitalisering av inköpsprocesser visar inget signifikant samband med lönsamhet.
Betakoefficienten var 0,002 och standardavvikelsen 0,003. T-värdet blir då 0,567, vilket är
mindreändetkritiskavärdet1,645.H8kandärmedinteförkastas.
52
Inköpomfattarca50%avkostnadenförsåldavarorsomettgenomsnittöverbranscherochdet
är därför viktigt att om möjligt sänka inköpskostnader för att öka lönsamheten (Laios och
Moschuris,2001;VanWeele,2014).Digitalainköpviaexempelviseninköpsportalsägskunna
minska ett företags inköpskostnader (EFFSO, 2016) vilket i sin tur borde innebära en ökad
lönsamhet, ett samband som vi dock inte kan se. Användandet av en portal med redan
förhandladeavtalgörattdenstrategiskainköpsprocessenkraftigtförenklasförföretagaren,det
blir alltså enklare att välja vilken leverantörde skabeställa ifrånoch inköpsriskenminskar.
Detta borde förbättra lönsamheten genom att minska kostnaderna som läggs på inköp. De
operationellainköpenkanocksåpåverkasgenomattportalenhjälpertillattsparatiddåalla
inköpskerpåsammaställe(FortnoxAB,2016;VismaAdvantage,2018).Förhållandetmellan
säljareochköpareförändrasgentemotvanligainköp,dåsäljarenförhandlarmedportalenistort
ochintedeenskildaköparna.Detärsvårtattsägavilkeneffektdettaharpåinköpsprocessen,
men leverantörerna av inköpsportaler hävdar att det resulterar i en kraftigt ökad
förhandlingskraft,ochdärmedlägrepriser(FortnoxAB,2016;VismaAdvantage,2018).Ivår
insamladeempirifinnsingetsignifikantsambandmellanlönsamhetochdigitaliseringavinköp.
Attdetintefinnsnågotsambandbetyderinteattföretagintekansparapengarpåattdigitalisera
sina inköp,menattdigitaliseringav inköpgenerelltsettskullehaensignifikantpåverkanpå
helaföretagetstotalalönsamhetkanviintebevisa.
Förattsammanställaresultatenavhypotesprövningarnavisartabell6samtligautfall.
Tabell6.Utfallfrånhypotesprövningar.
#Hypotes Utfall
H0Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringsgraden
H1Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringsgraden
H0kanej
förkastas
H2Lönsamhetenpåverkasinteavinställningtilldigitalisering
H3Lönsamhetenpåverkasavinställningtilldigitalisering
H2
förkastas
H4Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavbetalningsprocesser
H5Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavbetalningsprocesser
H4kanej
förkastas
H6Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavadministration
H7Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavadministration
H6kanej
förkastas
H8Lönsamhetenpåverkasinteavdigitaliseringavinköpsprocesser
H9Lönsamhetenpåverkasavdigitaliseringavinköpsprocesser
H8kanej
förkastas
Resultatet i denna studie visar alltså på att det inte finns statistiskt samband mellan
digitaliseringochlönsamhet.Detfinnsflertaletmöjligaanledningartillattdigitaliseringeninte
53
harletttillökadlönsamhet,trotsattdengenomgångnateorinpekarmotattdigitaliseringger
tydligamöjligheterförökadlönsamhet.
Attdigitaliserasinverksamhetochdessolikafunktionergörinteautomatisktattlönsamheten
blir bättre, somKane et al. (2015) beskrivit är det strategi snarare än teknologi somdriver
företagenframåt.Ettföretagkanimplementerademestavanceradeteknologiskalösningarför
företagetsolikafunktioner,menomintedessaärintegreradeilinjemedföretagetsstrategiska
riktningbehöverdigitaliseringeninteallsgeönskadeffektpålönsamheten.Detsombehövsär
att människor, processer och funktioner är väl integrerade med digitaliseringen och de
konkurrensfördelar som de nya programmen och systemen tillför (Kane et al., 2015). Detta
stödsocksåavRintalaochSuolanen(2005)sommenarattbådeföretagenochteknikenmåste
anpassasförvarandra.
Vidare förklarar Earley (2014) att företagsledare måste förstå företagens problem och hur
digitala verktyg kan förbättra hur arbetet görs, för att ha möjlighet att dra nytta av
digitaliseringen.DettastärksävenavYeohochPopovič(2016)sommenarattenkritiskfaktor
förattlyckasmeddigitaliseringärenengageradledningmedenklarbildavvadföretagetvill
uppnå.Dessaolikateorierärentroligförklaringtillvarförföretagensomärdigitaliseradeinte
harhögrelönsamhetänicke-digitaliseradeföretag,digitaliseringenkanheltenkelthaskettutan
enriktigplanelleranpassning.Detärävenmöjligtattdettaletttillattövrigaintressenterinte
tagits i beaktande av företagen, vilket enligt Boonstra och Govers (2009) kan leda till att
digitaliseringeninteuppnårönskvärdaresultat.Attföretagdigitaliserarutanattanpassavare
sigstrategintilldenyasystemenellerviseversakanförklarasmedattmjukvarafinnsväldigt
lättillgängligt och lovar snabba effekter och höga kostnadsbesparingar (Fortnox AB, 2017b;
VismaAdvantage,2018;VismaSPCSAB,2017b).Vianserdettroligtattsmåföretaggenerellt
sett även saknar vissa resurser, erfarenheter och förmågor som krävs för att dra nytta av
digitaliseringpåettsättsommärkspå lönsamheten.DettastödsavBarNiretal. (2003)som
beskriverattstörreföretagoftareänsmåärmererfarnaochbesitterflerförmågorsommed
fördelkananvändasviddigitalisering.DettastyrksävenavBaruaetal.(2004)sommenaratt
ävenommjukvaraochhårdvarafinnslättillgängligtkrävsandraresurserförattdranyttaav
digitalisering.
Vianserdetmyckettroligtattdetärjustplaneringochintegrationavdigitaliseringsomfattas.
Detta baseras på att vi i vår empiri kan tyda att de flesta företag endast valt att digitalisera
enstaka delar eller funktioner och därmed saknar just integrationmellan olika verktyg och
funktioner. Vidare var det enda signifikanta sambandet som hittades företagens generella
inställningtilldigitalisering,därdenenskiltstörstaindikationenvaromföretagenhadeenplan
54
försindigitalisering.Dettagöralltsåattvi tyderattdet finnsenstorviktavattplaneraoch
anpassa företagets strategi utefter de digitala förutsättningarna som erbjuds i form av olika
system eller mjukvaror. Denna planering och genomgång av hur arbetet påverkas av
digitaliseringochhurkonkurrensfördelarkanuppnåsäralltsådetsomgörattlönsamhetenkan
ökas.Givetviskankostnadersparasinochlönsamhetökasävenutanplan,menvårinsamlade
empirivisaralltsåattsambandetinteärsignifikantochdärmedkandetintesägassäkert.
BarNir et al. (2003) förklarade hur stora och äldre företag ärmer troliga att lyckasmed en
digitaliseringänsmåochungaföretag.Dettaförklarasmedattvissasmåföretagkansaknade
internaresurser,denkunskap,internakontrollochorganiseringsomäldreochstörreföretag
oftahar.Dettaanserviärenbidragandefaktortillresultatetavvårundersökningdärsvenska
småföretag trots en relativt hög grad av digitalisering inte visar någon signifikant högre
lönsamhetänsinamindredigitaliseradekonkurrenter.VidaremenarBarNiretal.(2003)hur
stora och äldre företag oftare lyckas med digitalisering tack vare hur viktigt det är med
erfarenhet och ledning i arbetetmed att öka ett företags digitalisering. BarNir et al. (2003)
menarattvissaföretagintehardeunikakunskaperochförmågorsomkrävsförattdranyttaav
digitalisering. Baserat på detta anser vi det troligt att småföretag generellt saknar vissa
förmågorförattfåenmärkbarpåverkanpålönsamhetenmedhjälpavdigitalisering.
Dejusteradeförklaringsgradernaförmodellernasomtestardigitaliseringärrelativtlåga,15,6
%respektive17,4%.Dettainnebärattvariansenavlönsamhethosföretagenkanförklarastill
motsvarandeprocentavdigitaliseringochattandravariablerstårförrestenavvariansen.Detta
äralltsåundersöktmedkontrollvariablerförbransch,skuldsättningsgradsamtantalanställda.
Avdettaförstårviattenmycketstordelavföretagetslönsamhetberorpåandrafaktoreränhur
digitaliseratföretagetär,trotsatthänsyntagitstillnämndakontrollvariabler.
Attandravariablerpåverkargörävenattdigitaliseringenochdesspåverkanpåföretagetblir
relativt svårtatundersöka. Idenkvantitativa tvärsnittsundersökningenkanvi intesevilken
effekt digitaliseringen har haft på det enskilda företaget över tiden. Det är alltsåmöjligt att
företagsomharenhögdigitaliseringsgradmenenlåg lönsamhetvarpågränsentillkonkurs
innandigitaliseringen.Digitaliseringenskullealltsåkunnathaökatlönsamhetenförföretaget,
menpågrundavandrafaktorerharföretagetöverlaglåglönsamhetjämförtmedandraföretag.
Påsammasättkanettföretagsomharhöglönsamhetochlågdigitaliseringsgradhaväntatmed
digitalisering för att det helt enkelt inte behövt öka lönsamheten. Då är det möjligt att
digitalisering kunnat hjälpa företaget att ytterliga förbättra lönsamheten, men det har helt
enkeltförbisettsförattprioriteraannat.Ävendetfaktumattföretagensårsredovisningarvisar
resultatetförentidigaretidpunktgörattnyligengenomförddigitaliseringintehunnitfåeffekt.
55
6.SlutsatsHärpresenterasstudiensslutsatser,somhardragitsmedhjälputavanalysenavstudiensresultat.
Ävenförslagtillvidareforskningpresenteras.
Syftetmeddennastudievarattundersökahurdigitaliseradesvenskasmåföretagärsamtvilken
lönsamhetdessaföretaguppnår.Förattuppnådettasyfteutformadesenenkätsomskickades
tillsmåföretagiSverige.Förattutformafrågornaienkätenstuderadeslitteraturochrapporter
tillsammansmed information kring digitaliseringsprodukter och tjänster. Efter att enkätens
svar sammanställts genomfördes en OLS-regressionsanalys för att undersöka hur variabeln
digitaliseringkundepåverkavariabelnlönsamhet.DetgenomfördesävenenOLS-regressiondär
digitaliseringsvariabelnvaruppdeladifyragrupper;generellinställning,betalningsprocesser,
administration och inköp. Generell inställning till digitalisering visade på ett signifikant
sambandmedlönsamhet.Övrigavariablervisadepåicke-signifikantasamband.Teoriernaom
hurdigitaliseringkan förbättra lönsamhethos företagkandärför intebestyrkas ivårstudie.
Dennaavsaknadavsambandtersigtillstörstadelenkommafrånavsaknadenavenstrategiför
hurföretagenskadigitaliserasinverksamhet,vilketstärksavblandannatEarley(2014),Kane
etal.(2015),samtRintalaochSuolanen(2005).
Efter undersökningen kan vi se att svenska företag till stor del är digitaliserade, men
spridningenmellanföretagsdigitaliseringsgradärhög.Företagensinställningtilldigitalisering
är relativt låg, och majoriteten av företagen har inte en digitaliseringsplan. Vi kan dock
konstateraattmångaföretaghardigitaliseratvissadelaravsinverksamhet.Denmestpopulära
delen att digitalisera är administration, och 78 % av de undersökta svenska småföretagen
använderettdigitaltekonomi-ellerfakturahanteringssystem.
Bedömningen efter att ha genomfört undersökningen och analyserat resultatet är att
digitaliseringharpotentialattförbättraföretagenslönsamhet.Dettaärbaseratpåtidigareteori
samtattföretagmedengenerelltpositivinställningtilldigitaliseringharhögrelönsamhetän
övriga. För att säkerställa att enökning av lönsamheten ska varamöjligt krävs attminst ett
kriterium är uppfyllt. Detta kriterium är att företagetmåste ha en plan och strategi för hur
digitaliseringenskautförasochhurdedigitalaverktygenskaanvändas.Meddettamenarviatt
företagenmåstevetavaddeskagöraförattpåbästasättkunnaskapakonkurrensfördelaroch
lösadeeventuellaproblemsomföretagenkanha.Deträckerinteattköpainexempelvisettnytt
bokföringssystemochefterdetförväntasigattkostnadernakommerminskaochlönsamheten
att öka. Flertalet företag med låg inställning till digitalisering har digitaliserat enstaka
funktioner,utanatthahögrelönsamhetänföretagsomintedigitaliseratdessafunktioner.Detta
56
förstärkervåruppfattningattenplankrävs,ochförstdåkanmanfåettsignifikantsamband
medlönsamhet.
Avstudienkanviocksådraslutsatsenatt lönsamhetärettsvårtämneattundersökaochför
komplicerat förattkunna förklarasendastmedhjälpavdigitalisering.DettavisasmedOLS-
regressionsmodellernasrelativtlågaförklaringsgraderpå15,6%respektive17,4%.Dettersig
alltså möjligt att förbättra lönsamheten med hjälp av digitalisering, men ur ett
lönsamhetsperspektivärandravariablerrelativtsettviktigare.Studiensdesign,enkvantitativ
tvärsnittsstudie, gör det också svårt att undersöka djupare hur digitalisering påverkat de
enskilda företagen,vilkethadevarit intressantattundersöka föratt jämföradigitaliseringen
utefter vart företags egna förutsättningar. Vi kan alltså inte se hur de enskilda företagen
påverkatsavattdigitalisera.Dettahadevaritmycketintressantattundersöka,menkräveren
studieavannandesign.Möjligheternafinnsfortfarandeattföretagenökatsinegenlönsamhet
genomdigitalisering,menrelativtsettandraföretagärlönsamhetenfortfarandepåsammanivå
pågrundavandrafaktorer.
Studien har alltså bidragit till en djupare förståelse för hur småföretag påverkas av
digitaliseringensetttilllönsamhet.Dettaspecifiktiensvenskkontext,dåtidigarestudierhar
behandlatantingenföretagutanförSverigeellerstörreföretag.Studienharvisatattföretagare
somvilldigitaliserasinverksamhetbörupprättaenplanochstrategiförattlyckaspåbästasätt.
Dettainnebärattstudienbidrartillattstärkatidigareforskning,specifiktEarley(2014),Kane
etal.(2015)ochRintalaochSuolanen(2005).Studienharävenökatförståelsenförattföretags
lönsamhet kopplat till digitalisering är ett väldigt komplicerat ämne, vilket gör det svårt att
undersökaiformaventvärsnittsstudiemedkvantitativamått.
6.1Förslagtillvidareforskning
DigitaliseringsomämneärhögstaktuelltochattundersökahurSverigessmåföretagiframtiden
ska förhålla sig till justdigitaliseringkananses viktigt. Eftersomenabsolutmajoritet avdet
svenskanäringslivetbeståravsmåföretagärdetintressantförheladensvenskaekonominatt
öka lönsamheten fördessa företag.Kan lönsamhetenökasmedhjälp avdigitalisering ärdet
alltsåintressantattundersökaförettstortantalintressenter.Attämnetärsåpassaktuelltoch
attdetfråntidigareforskningframgåratttydligafördelarkandrasurdigitaliseringfinnsdet
utrymmeförfortsattforskninginomämnet.
Förvidareforskninghadedetvaritintressantattjämföraföretagslönsamhetinnanochefteratt
endigitaltransformationharskettochdärmedseeffekternafråndigitaliseringpåettellerflera
specifikafall.Vibedömerattdettydligareskullekunnapåvisassambandommankanjämföra
57
ettföretagsfinansiellaprestationbådeföreochefterdigitalaverktygharimplementerats.Detta
skulle ge endjupare förståelse fördigitaliseringens effektpå lönsamhetenutanpåverkanav
andra faktorer. Denna sortens undersökning skulle visamer specifikt hur just digitalisering
påverkatföretagetutefterföretagetsegnaförutsättningar.Enannandesignpådennaeventuella
studieskullekunnavaraenkvalitativstudiesomutförsmedhjälpavintervjuersamtkontroll
avfinansiellinformation.Härhademankunnatseexakthurdigitaliseradeettföretagärutan
risk förmissförstånd samt att slippa lita påuppskattningar i en enkät.Dettahade även gett
möjlighettilluppföljningiformavförtydligandesamtattkunnaställaflerfrågortillföretaget.
En kvalitativ studie hade inte haft sammamöjligheter att generalisera resultatet till en hel
population,menstudienhadeiställetgenomförtsmerdjupgående.Dåhademöjlighetenfunnits
attresultatethadekunnatvaratydligareochdärförvisatmerexaktvilkendelavverksamheten
sombörprioriterasattdigitaliseras,omänunderdetföretagetsspecifikaförutsättningar.
Attgenomföraen liknandeundersökningmedkvantitativmetodhadeocksåvarit intressant.
Genomattexempelvisändraavgränsningentillmedelstorabolagskullemanfåmedbolagsom
börhaenrelativtmererfarenochfokuseradstyrningochpåsåsättfåmedperspektivetomhur
enplanochstrategiärviktigtviddigitalisering.Vidareforskningskulleocksåvaraintressant
inomspecifikabranscher.Exempelvisskullemankunnaundersökadigitaliseringochlönsamhet
iindustribranschenellerienspecifiktjänstesektordärdigitaliseringärextraaktuellt.
Förattgenomföraundersökningenskulleävenandramåttellerbegreppkunnaanvändasoch
ävenandraaspekteränlönsamhetskullekunnastuderas.Möjligheternasomdigitaliseringför
med sig skulle exempelvis kunna resultera i att företaget kan öka sin omsättning, att antal
kunderförändrasellerattföretagetkanförbättrasinarelationermedkunderochleverantörer.
Detfinnsmångaaspekterhosföretagsomkanförändrasavdigitaliseringenochiställetföratt
undersökaenskildadelarskulledetävenvaraintressantattsespecifiktvaddetfaktisktärsom
ändrasurettstörreperspektiv.
Ommanändåvillmätajustdigitaliseringspåverkanpålönsamhetskulleandralönsamhetsmått
änjuströrelsemarginalkunnaanvändas.Attanvändaexempelvisräntabilitetpåeget,sysselsatt
eller totalt kapital hade kunnat visa hur företagets lönsamhet sett till investeringar ändrats.
Detta till skillnad för lönsamhet i förhållande till omsättning, som rörelsemarginalen visar. I
övriga kvantitativa undersökningar bör också kontrollvariabler för bransch och
skuldsättningsgrad användas, då dessa påvisat signifikanta samband. Även företagets
inställningtilldigitalisering,samtdeneventuellaförekomstenavendigitaliseringsstrategi,bör
innefattasblandkontrollvariableromendastdenfaktiskadigitaliseringenskaundersökas.
58
59
7.ReferenslistaAlström,A.,Gander,S.,Haraldsson,A.,ochLind,F.(2013).DigitalSweden.TheBostonConsulting
Group,1–12.
Anderson,T.W.(2003).Anintroductiontomultivariatestatisticalanalyses.NewYork:JohnWiley.
Andriole,S.J.(2017).FiveMythsAboutDigitalTransformation.MITSloanManagementReview,58(3),20–22.https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1108/17506200710779521
ArstadDjurberg,J.(2016).Sverigebästpådigitalisering?Nej,sanningenärsnararedetmotsatta.HämtadJanuari31,2018,frånhttps://computersweden.idg.se/2.2683/1.670187/sverige-efter-digitalisering
Auger,P.,ochGallaugher,J.M.(1997).Factorsaffectingtheadoptionofaninternet-basedsalespresenceforsmallbusinesses.InformationSociety,13(1),55–74.https://doi.org/10.1080/019722497129287
BarNir,A.,Gallaugher,J.M.,ochAuger,P.(2003).Businessprocessdigitization,strategy,andtheimpactoffirmageandsize:thecaseofthemagazinepublishingindustry.JournalofBusinessVenturing,18(6),789–814.https://doi.org/10.1016/S0883-9026(03)00030-2
Barua,A.,Konana,P.,Whinston,A.,ochYin,F.(2004).AnEmpiricalInvestigationofNet-EnabledBusinessValue.MisQuarterly,28(4),585–620.https://doi.org/10.1017/CBO9781107415324.004
Boonstra,A.,ochGovers,M.J.G.(2009).UnderstandingERPsystemimplementationinahospitalbyanalysingstakeholders.NewTechnology,WorkandEmployment,24(2),177–193.https://doi.org/10.1111/j.1468-005X.2009.00227.x
Bossen,H.,ochIngemansson,J.(2016).Digitaliseringavsvenskindustri:Kartläggningavsvenskastyrkorochutmaningar.Hämtadfrånhttps://www.vinnova.se/contentassets/74b4b3181824438585898a378b2bc726/digitalisering-av-svensk-industri.pdf
Boyes,G.,ochStone,M.(2003).E-businessopportunitiesinfinancialservices.JournalofFinancialServicesMarketing,8(2),176–189.https://doi.org/10.1057/palgrave.fsm.4770117
Brooks,C.(2008).IntroductoryEconometricsforFinance(2nded.).Cambridge:UniversityPress.
Bryman,A.,ochBell,E.(2011).Företagsekonomiskaforskningsmetoder(3rded.).Liber.
Chaudhuri,S.,Dayal,U.,ochNarasayya,V.(2011).Anoverviewofbusinessintelligencetechnology.CommunicationsoftheACM,54(8),88.https://doi.org/10.1145/1978542.1978562
Christensen,L.,Engdahl,N.,Grääs,C.,ochHaglund,L.(2016).Marknadsundersökning:enhandbok(4thed.).Studentlitteratur.
Cöster,M.,ochWestelius,A.(2016).Digitalisering.Liber.
Dahmström,K.(2011).Fråndatainsamlingtillrapport-attgöraenstatistiskundersökning(5thed.).Studentlitteratur.
Djurfeldt,G.,ochBarmark,M.(2009).Statistiskverktygslåda2-multivariatanalys(1sted.).Lund:Studentlitteratur.
60
Earley,S.(2014).TheDigitalTransformation:StayingCompetitive.ITProfessional,16(2),58–60.https://doi.org/10.1109/MITP.2014.24
EFFSO.(2016).Externtinköpsnät,inköpsportal.HämtadApril10,2018,frånhttps://tools.effso.se/artiklar/extranat-for-inkop-inkopsportal/
Ejlertsson,G.(2014).Enkätenipraktiken(3rded.).Lund:Studentlitteratur.
Eliasson,A.(2013).Kvantitativmetodfrånbörjan(3rded.).Lund:Studentlitteratur.
FARAkademi.(2015).FARsSamlingsvolymRedovisning.
Fitzgerald,M.,Kruschwitz,N.,Bonnet,D.,ochWelch,M.(2013).EmbracingDigitalTechnology:ANewStrategicImperative.MITSloanManagementReview,1–12.Hämtadfrånhttp://sloanreview.mit.edu/projects/embracing-digital-technology?switch_view=PDF
FortnoxAB.(2016).FortnoxlanserarsmartareinköpförSverigessmåföretagare.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.fortnox.se/nyhetsrum/fortnox-lanserar-smartare-inkop-for-sveriges-smaforetagare-2/
FortnoxAB.(2017a).FortnoxBokföring.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.fortnox.se/program/fortnox-bokforing/
FortnoxAB.(2017b).FortnoxLön.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.fortnox.se/program/fortnox-lon/
FortnoxAB.(2017c).TimeApp.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.fortnox.se/koppling/timeapp/
Frohlich,M.T.(2002).e-IntegrationintheSupplyChain:BarriersandPerformance.DecisionSciences,33(4),537–556.https://doi.org/10.1111/j.1540-5915.2002.tb01655.x
Ghasemi,M.,Shafeiepour,V.,Aslani,M.,ochBarvayeh,E.(2011).Theimpactofinformationtechnology(it)onmodernaccountingsystems.InProcedia-SocialandBehavioralSciences(Vol.28,pp.112–116).https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2011.11.023
Ghobadian,A.,ochGallear,D.(1997).TQMandorganizationsize.InternationalJournalofOperationsochProductionManagement,17(2),121–163.https://doi.org/10.1108/01443579710158023
Goldstein,E.B.(2011).CognitivePsychology(3rded.).CengageLearning.
Halvorsen,K.,ochAndersson,S.(1992).Samhällsvetenskapligmetod.Lund:Studentlitteratur.
Handelsrådet.(2017).Handelnsdigitaliseringochförändradeaffärer.
Hannan,M.T.,ochFreeman,J.(1984).StructuralInertiaandOrganizationalChangeAuthor(s):MichaelT.HannanandJohnFreemanSource :AmericanSociologicalReview,Vol.49,No.2(Apr.,1984),pp.149-164Publishedby :AmericanSociologicalAssociationStableURL :http://www,49(2),149–164.
Hoffman,C.,ochMoraRodríguez,M.(2013).CloudComputing:HowdoesitdifferfrånIToutsourcingandwhataretheimplicationsforpracticeandresearch?DigitizingFinancialReports–IssuesandInsights:AViewpoint,99–121.https://doi.org/10.4192/1577-8517-v13
Hox,J.J.,ochBoeije,H.R.(2005).DataCollection,Primaryvs.Secondary.InEncyclopediaofSocialMeasurement(pp.593–599).https://doi.org/10.1016/B0-12-369398-5/00041-4
61
Jacobsen,D.I.(2002).Vad,hurochvarför:ommetodvaliföretagsekonomiochandrasamhällsvetenskapligaämnen.Lund:Studentlitteratur.
Jacobsen,D.I.,ochThorsvik,J.(2014).Hurmodernaorganisationerfungerar(4thed.).Lund:Studentlitteratur.
Jansson,J.,ochAndervin,M.(2016).AttLedaDigitalTransformation.HoiFörlagAB.
Johnston,W.J.,ochLewin,J.E.(1996).Organizationalbuyingbehaviour:towardsanintegrativeframework.JournalofBusinessResearch,1,1–15.
Jones-Evans,D.,ochCarter,S.(2006).Enterpriseandsmallbusiness:principles,practiceandpolicy.Enterpriseandsmallbusiness:principles,practiceandpolicy.Hämtadfrånhttp://strathprints.strath.ac.uk/16138/
Julien,P.A.(1993).Smallbusinessesasaresearchsubject:Somereflectionsonknowledgeofsmallbusinessesanditseffectsoneconomictheory.SmallBusinessEconomics,5(2),157–166.https://doi.org/10.1007/BF01531912
Kane,G.C.,Palmer,D.,PhilipsNguyen,A.,Kiron,D.,ochBuckley,N.(2015).Strategy,NotTechnology,DrivesDigitalTransformation.MITSloanManagementReviewochDeloitte,(57181),27.https://doi.org/http://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/cn/Documents/technology-media-telecommunications/deloitte-cn-tmt-strategy-not-technology-drive-digital-transformation-en-150930.pdf
Karlsson,C.(2017).5vägartillbättrelönsamhetfördittföretag.HämtadApril27,2018,frånhttps://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/5-vagar-till-battre-lonsamhet-for-ditt-foretag
Keith,T.Z.(2015).MultipleRegressionandBeyondAnIntroductiontoMultipleRegressionandStructuralEquationModeling2ndEdition.Routledge(2nded.).Routledge.https://doi.org/2014956124
Kuusisto,M.(2017).BarriersandFacilitatorsofDigitalizationin,11–13.
Laios,L.G.,ochMoschuris,S.J.(2001).Theinfluenceofenterprisetypeonthepurchasingdecisionprocess.InternationalJournalofOperationsochProductionManagement,21(3),351–372.https://doi.org/10.1108/01443570110364687
Larjovuori,R.-L.,Bordi,L.,Makiniemi,J.-P.,ochHeikkila-Tammi,K.(2016).theRoleofLeadershipandEmployeeWell-BeinginOrganizationalDigitalization.What’SAheadinServiceResearch?:NewPerspectivesforBusinessandSociety,1159–1172.
Larsson,H.,ochGrönlund,Å.(2014).Future-orientedeGovernance:ThesustainabilityconceptineGovresearch,andwaysforward.GovernmentInformationQuarterly,31(1),137–149.https://doi.org/10.1016/j.giq.2013.07.004
Larsson,Ö.(2015).FutureSmartIndustry-Perspektivpåindustriomvandling.
Leichsenring,O.(2016).Sverigebehövermerdigitalisering.HämtadJanuari31,2018,frånhttps://www.nyteknik.se/automation/sverige-behover-mer-digitalisering-6811082
Logitall.(2018).Inköpssystem-allainköpskategorier.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.logitall.com/sv/youportal
LRFKonsult.(2016).LÖNSAMHETSBAROMETERSvenskasmåföretagserutattbibehållalönsamheten2016.
62
Lumiaho,L.,ochRämänen,J.(2011).ElectronicInvoicinginSMEs.InFirstInternationalConference,DUXU2011HeldasPartofHCIInternational2011Orlando,FL,USA,July9-14,2011Proceedings,PartI(p.718).Springer.https://doi.org/10.1007/3-540-68339-9_34
Markovitch,S.,ochWillmott,P.(2014).Acceleratingthedigitizationofbusinessprocesses.
Markus,M.L.,ochTanis,C.(2000).TheEnterpriseSystemExperience—FrånAdoptiontoSuccess.FramingtheDomainsofITManagement:ProjectingtheFutureThroughthePast,173–207.https://doi.org/10.1145/332051.332068
Matt,C.,Hess,T.,ochBenlian,A.(2015).DigitalTransformationStrategies.BusinessandInformationSystemsEngineering.https://doi.org/10.1007/s12599-015-0401-5
Olsson,H.,ochSörensen,S.(2011).Forskningsprocessen:kvalitativaochkvantitativaperspektiv(3rded.).Liber.
Oskarsson,B.,Aronsson,H.,ochEkdahl,B.(2013).Modernlogistik:förökadlönsamhet(4thed.).Stockholm:Liber.
Parviainen,P.,Tihinen,M.,Kääriäinen,J.,ochTeppola,S.(2017).Tacklingthedigitalizationchallenge:howtobenefitfråndigitalizationinpractice.InternationalJournalofInformationSystemsandProjectManagement,5(1),63–77.https://doi.org/10.12821/ijispm050104
Patel,R.,ochDavidson,B.(2003).Forskningsmetodikensgrunder(3rded.).Studentlitteratur.
Penttinen,E.,ochHyytiäinen,M.(2008).Theadoptionofelectronicinvoicinginfinnishprivateandpublicorganizations.Ecis,(2008),1–12.
Peytchev,A.(2011).Breakoffandunitnonresponseacrosswebsurveys.JournalofOfficialStatistics,27(1),33–47.
Rintala,N.,ochSuolanen,S.(2005).TheImplicationsofDigitalizationforJobDescriptions,CompetencesandtheQualityofWorkingLife.NordicomReview,26,53–68.https://doi.org/10.1515/nor-2017-0258
Sanders,N.R.(2005).ITalignmentinsupplychainrelationships:Astudyofsupplierbenefits.JournalofSupplyChainManagement,41(2),4–13.https://doi.org/10.1111/j.1055-6001.2005.04102001.x
Sandström,C.,ochKarlson,N.(2016).DigitalDisruption–Konsekvenserförföretagande,individerochsamhälle.Ratio.
Saunders,M.,Lewis,P.,ochThornhill,A.(2008).ResearchMethodsforBusinessStudents.Researchmethodsforbusinessstudents.https://doi.org/10.1007/s13398-014-0173-7.2
SCB.(2017).StatistiskaCentralbyrånsföretagsdatabas.HämtadMars9,2018,frånhttp://www.scb.se/nv0101
Schwartz,E.I.(2002).DigitalDarwinism:7BreakthroughBusinessStrategiesforSurvivingintheCutthroatWebEconomy.CrownBusiness.
Skatteverket.(2018).Bokföring-vadkräverlagen?HämtadFebruari28,2018,frånhttps://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/foretagare/bokforingochbokslut/bokforingvadkraverlagen.4.18e1b10334ebe8bc80005195.html
Spanic,D.,Ristic,D.,ochVrdoljak,B.(2011).Anelectronicinvoicingsystem.Proceedingsofthe11thInternationalConferenceonTelecommunications,149–156.
63
SpeedledgerAB.(2018).Varförwebbaseratbokföringsprogram?HämtadApril10,2018,frånhttps://www.speedledger.se/om-bokforing/om-bokforingsprogram/varfor-webbaserat-bokforingsprogram/
Statisticshowto.(2017).Guttmans’slambda-2:Definition,Examples.Hämtadfrånhttp://www.statisticshowto.com/guttmans-lambda-2/
Sundell,A.(2009).Guide:Regressionsanalys.HämtadApril11,2018,fromhttps://spssakuten.com/2009/12/21/regressionsanalys-1/
Sundell,A.(2010).Regressionsdiagnostik-multikollinearitet.HämtadMars15,2018,frånhttps://spssakuten.com/2010/10/16/guide-regressionsdiagnostik-–-multikollinearitet/0
Sundell,A.(2012).Guide:Kontrollvariableriregressionsanalys.HämtadApril25,2018,frånhttps://spssakuten.com/2012/05/11/guide-kontrollvariabler-i-regressionsanalys/
Tenhunen,M.,ochPenttinen,E.(2010).Assessingthecarbonfootprintofpapervs.electronicinvoicing.ACIS2010Proceedings,1–10.Hämtadfrånhttp://biz.aalto.fi/en/research/projects/rte/publications/tenhunen-penttinen__2010.pdf
UCLA:StatisticalConsultingGroup.(2017).FAQHowdoiinterpretaregressionmedelwhensomevariablesarelogtransformed?HämtadApril25,2018,frånhttps://stats.idre.ucla.edu/other/mult-pkg/faq/general/faqhow-do-i-interpret-a-regression-model-when-some-variables-are-log-transformed/
VanWeele,A.(2014).PurchasingandSupplyChainManagement(6thed.).CangageLEarningEMEA.
Visma.(2017a).DetDigitalaSamhället.,1–45.Hämtadfrånhttp://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFileochrecordOId=3563700ochfileOId=3563879
Visma.(2017b).VismasDigitaliseringsindex.
VismaAdvantage.(2018).OmVismaAdvantage.HämtadApril10,2018,frånhttps://www.visma.se/rabatter-for-foretag/om-visma-advantage/
VismaSPCSAB.(2017a).Bokföringochfaktureringförsmåföretagaren.HämtadApril10,2018,frånhttps://vismaspcs.se/produkter/bokforingsprogram/visma-eekonomi
VismaSPCSAB.(2017b).Klockrentidrapporteringförbättrelönsamhet.HämtadApril10,2018,frånhttps://vismaspcs.se/produkter/loneprogram/visma-tid
VismaSPCSAB.(2017c).Löneprogrammetmedsmartaretidregistrering.HämtadApril10,2018,frånhttps://vismaspcs.se/produkter/loneprogram/lon
Wahlin,K.(2015).Tillämpadstatistik-engrundkurs.Studentlitteratur.
Webster,J.(1995).Networksofcollaborationorconflict?Electronicdatainterchangeandpowerinthesupplychain.JournalofStrategicInformationSystems,4(1),31–42.https://doi.org/10.1016/0963-8687(95)80013-G
Weill,B.P.,ochWoerner,S.L.(2016).BecomingBetterPreparedforDigitalDisruption.ResearchandDevelopment,(April),64–66.
Westelius,A.(2006).Muddlingthrough:Thelifeofamultinational,strategicenterprisesystemsventureatBTIndustries.LinköpingElectronicArticlesinComputerandInformationScience,10(1),1–46.
64
Wixom,B.,ochWatson,H.(2010).TheBI-BasedOrganization.InternationalJournalofBusinessIntelligenceResearch,1(1),13–28.https://doi.org/10.4018/jbir.2010071702
Yeoh,W.,ochPopovič,A.(2016).Extendingtheunderstandingofcriticalsuccessfactorsforimplementingbusinessintelligencesystems.JournaloftheAssociationforInformationScienceandTechnology,67(1),134–147.https://doi.org/10.1002/asi.23366
Yin,R.K.(2009).CaseStudyResearch:DesignandMethods(4thed.).SAGEPublications,Inc.
65
BilagorBilaga1:Enkätfrågorsamtkommentarer
Fråga1 Harertföretagenuttaladplanförerdigitalisering?Ja=1,Nej=0
Dennafrågaärtänktattundersökaföretagetsgenerellainställningtilldigitalisering.Om
företagetanserattdigitaliseringärviktigtbördehaenplanellerstrategi.
Fråga2 Hurstordelavertföretagsförsäljningskerviaendigitalkanal?0-100%
Genomattfrågadettavillviundersökahurvälmanharanammate-handeljämförtmedandra
företagisammabransch.Dettabehandlarocksåföretagsgenerellainställning.
Digitaliseringavbetalningsprocesser
Fråga3 Använderertföretagenbetalningslösningsomärförseddavtredjepart?Ja=
1,Nej=0
Dennafrågaundersökerdigitaliseringsgradenavbetalningsprocesser,dåtredjepartslösningar
istortärväldigtdigitaliserade,medvalsome-faktura,direktbetalningetc.
Fråga4 Fårerakundersjälvaväljamellanolikabetalningssätt?Ja=1,Nej=0
Fråga5 Hurstordelaverhanteringavkundfakturorskerdigitalt?0-100%
Dettaärenavdeviktigastebetalningsfrågorna,dådenfångaruppiprincipalldigitaliseringav
betalning.
Fråga6 Använderertföretagettekonomiellerfakturahanteringssystem?Ja=1,Nej=0
Dennafrågaundersökerhurdigitaliseratföretagetärvadgällersinaegnaprocesservid
inbetalningar.
Digitaliseringavadministration
Fråga7 Skötsertföretagstidsrapporteringdigitalt?Ja=1,Nej=0
Härundersöksomföretagetanammatettdigitalttidsrapporteringsverktygiställetförattfyllai
rapporterhörhandellermedhjälpavexempelvisExcel.
Fråga8 Tillhurstordelskötsertföretagsutgiftsrapporteringdigitalt?0-100%
Liktfråga7behandlardennafrågarapporteringsverktyg,fastangåendeutgifteroch
betalningar.
66
Fråga9 Harertföretagwebbaseradbokföring?Ja=1,Nej=0
Webbaseradbokföringinnebärhögredigitaliseringänklassiskbokföringiettdatorprogram.
Fråga10 Harertföretagettprogramsomautomatiskträknarutochvisarnyckeltal?Ja
=1,Nej=0
Dennafrågaundersökeromföretagetanvänderdigitalabeslutshjälpmedelförsinverksamhet.
Digitaliseringavinköp
Fråga11 Hurstordelavertföretagsinköpskerdigitalt?0-100%
Meddennafrågavillvisetillhurstordelföretagenanvändersigavexempelvisinköpsportaler
ochsesomdesomtillstordelanvändersigutavdessatackvaredetspararpengarochökar
sinlönsamhet.
Fråga12 Hurstordelavinkommandefakturorskickasdirekttillekonomi/faktura-
system?0-100%
Genomattställadennafrågavillvisehurstordelavföretagensfakturorsombehandlas
digitalt
Information
Fråga13 Vilketföretagrepresenterardu?
Dennafrågaställdesisyfteavattmedhjälpattföretagetsnamnkunnasökauppfinansiell
informationsamtföretagensSNI-koderförattkunnajämföradessamedgradenav
digitalisering.
67
Bilaga2:EnkätsvarBeskrivandestatistik Totaltantal(n) 131 st.Enkätsvar Justeratföroutliers Fråga1 Antal ProcentDigitaliseringsplan Ja 29 22% Nej 102 78%Fråga2 Andelonlineförsäljning Medelvärde 13% Standardavvikelse 25% Fråga3 Antal ProcentBetalningslösning3epart Ja 20 15% Nej 111 85%Fråga4 Antal ProcentVäljabetalningssätt? Ja 54 41% Nej 77 59%Fråga5 Andeldigitalafakturor Medelvärde 26% Standardavvikelse 35% Fråga6 Antal ProcentEkonomi/fakturasystem? Ja 102 78% Nej 29 22%Fråga7 Antal ProcentDigitaltidsrapportering? Ja 33 25% Nej 98 75%Fråga8 Andeldigitalutgifts- Medelvärde 18% ochkostnadsrapportering Standardavvikelse 35% Fråga9 Antal ProcentWeb-baseradbokföring? Ja 62 47% Nej 69 53%Fråga10 Antal ProcentAutomatiskanyckeltal Ja 68 52%ochstatistik? Nej 63 48%Fråga11 Andeldigitalainköp Medelvärde 35% Standardavvikelse 34% Fråga12 inkommandefaktura Medelvärde 17% direkttillsystem/e-faktura Standardavvikelse 31%
68
Bilaga3:IntroduktionsbrevtillenkätDetförstabrevetskickadestillföreningarnavilkashjälpvivillehaattspridaenkäten:
Vi heter Anton och Edvin och vi är två ekonomistudenter vid Linköpings universitet. Vi ska
utföraenundersökningomdigitaliseringisvenskaföretagsomettsistastegivårutbildning.Vi
harhamnatiliteknipa,dåviinteharfåttsåmångasvarpåvårautskicksomvihadehoppats,
därförundrarvinuomniskullekunnahjälpaossattnåuttillföretagare.
Medenkätenvillviundersökasvenskasmåochmedelstoraföretagsdigitalamognad.Dettaska
sedanjämförasmedsammaföretagsfinansiellarapporterförattseomdetfinnsettsamband
mellanblandannatlönsamhetochvadföretagkantjänapåattdigitaliserasinverksamhet.Vi
villheltenkeltsehurmycketpengarföretagenkantjänapåattdigitalisera.
Denna enkät är helt frivillig att genomföra och all insamladedata kommerbehandlas under
sekretess.Alla företagkommeratt varahelt anonyma iden slutgiltiga rapportenoch svaren
kommer inte att användas till något annat än just dennaundersökning.Det tar ungefär fem
minuterattfyllaienkäten.
Närresultatenär insamladeochrapportenär framställd får företagenmöjlighetatt tadelav
resultatetsomtackförhjälpen.Dettakanföretagenanvändaförattutvärderasigsjälvaochse
hurdigitaliseradedeärjämförtmedkonkurrenterochandraaktörerpåmarknaden.Måletär
attföretagenskakunnaanvändarapportenförattsevilkadelarochfunktioneravverksamheten
somkandigitaliserashärnästochvaddeskullekunnatjänapådet.
Tillrespondenternagavsföljandeintroduktion:
Meddigitaliseringmenasnärnågontinginomföretaget,somtidigareskettutanhjälpavdigital
teknik,nuändrastillattskötasmedhjälpavdenna.Exempelpådigitaliseringäre-fakturan,som
skickasdirekttillkundensbankiställetföriettbrevellere-mail.Ävene-handel,webbaserad
bokföringochdigitallöneadministrationärexempelpådigitalisering.
Enkätentarungefär5minuterattgenomföra.Denärheltfrivilligochsvarenkommerendastatt
användastilldenhärundersökningen.Idenslutgiltigarapportenkommerertföretagattvara
anonymt,vibehöverendastvetanamnetpåertföretagförattfastställabransch,storlek,samt
finansiellinformation.
69
Bilaga4:Normalfördelningstabeller
Normalfördelningskurvahosdenlogaritmeradevariabelnlönsamhetiformavrörelsemarginal
Normalfördelningskurvahosdenlogaritmeradevariabelndigitalisering.
70
Bilaga5:OLS-regressionmodell1ochmodell2NedanservidenförstaOLS-regressionenmedicke-aggregeradevariabler.Noteraattdenendasignifikantavariabeln(förutomkontrollvariabler)ärgenerellinställningtilldigitalisering(GENE)därSig.=0,056.
NedanservidenandraOLS-regressionenmeddenaggregeradesamtoperationaliseradevariabelnfördigitalisering(ln_DIGI).Noteraattsambandetäricke-signifikant.
71
Bilaga6:ReliabilitetstestGuttmansLambda2NedanvisaskörningenavreliabilitetstestetGuttmansLambda2,vilkenalltsåvisar0,78.Manbrukarsägaattdetskavara0,7,vårtvärdeäralltsåöverdettaochdärmedtillräckligtbra.