Den mexikanska trollsvampen Teonancatl

Franciskanerpatern Bernardino de Sahagn, vars skildring frn ren 1529 till 1590 innehller hnvisningar till peyote, nmner vid sidan av denna kaktus ocks en trollsvamp som aztekerna kallade Teonancatl. Teo rkar av en slump vara det aztekiska ordet fr Gud, ven om sprkforskarna skulle kunna ge en mer vlgrundad frklaring till verensstmmelsen med det grekiska ordet. . . Nacatl betyder ktt och nartcatl r en pluralisform som anvnds fr svamp. Teo-nancatl kan slunda versttas med "gudasvamp" eller "Guds ktt". Den redan nmnde livlkaren hos Filip II, Francisco Hernandez, skrev i sitt verk, dr han rknar upp ver tusen mexikanska medicinalvxter, att "gudasvampar" ts fr att man drigenom skulle f gvan att tala med gudarna. Aztekerna anvnde, som det heter i gamla skrifter, gudasvampen som dryck tillsammans med honung och kakao. Och denna dryck kom mnniskan att bli ung igen, se bttre, hra bttre och lska bttre. De obehagliga efterverkningarna ledde stundom till sjlvmord. Sdana fall finns noterade frn 1502, i samband med krningen av kung Montezuma II. Att dessa gudasvampar redan fr rtusenden sedan spelade en roll inom kulten framgr av hieroglyfer (codices) och skulpturer frn det gamla maya-rikets epok. I Guatemala har man funnit s k svampstenar, inemot 30 cm hga statyetter av en mjuk stenart, formade som en hattsvamp. I foten finns ett ansikte inmejslat, frmodligen en gudoms. Sdana svampstenar dateras arkeologiskt till omkring r 2000 f Kr, andra dateringar tyder p en tidpunkt efter Kristi fdelse. Indianerna anvnde ett strre antal berusande svamparter, som emellertid nrmast hr hemma bland flugsvamparna och har helt andra verkningar n Teonancatl, som hr till skivlingarna. Enbart av denna grupp hallucinogena svampar knner man till elva av slktet Psilocybe och en av vartdera slktet Stropharia och Conocybe.

Dessa svampar vxer framfr allt i hglandet i stra Sierra Madre, den bergskedja som reser sig innanfr kusten vid mitten av Mexikanska golfen och p Tehuacans uppland nr en hjd av 4 000 meter. Dr ligger mazatekernas land, varifrn ngra floder rinner ner till Papaloapan, Fjrilsfloden. Mazatekernas indianstam, som omfattar cirka 50 000 sjlar, lever huvudsakligen p en hgplat, mer n 2 000 meter ver havet, som i vster stupar brant ner mot Ro Lalados kenartade dalgng. Frn denna dals kaktusstpper, med dess jttelika kul- och pelarkakter, stiger ett stup nstan lodrtt upp och frlorar sig i himlens dallrande ljusbla tcken. Den som frdas genom dalen har svrt att tnka sig att det skulle kunna finnas ngra mnniskor druppe. Ocks jag frgade en gng rtt tveksamt en frbiridande bonde om han visste var mazatekerna bodde. Han sg helt verraskad p mig och sade mig att de bodde dr uppe bakom de kala bergsvggarna, mnniskor som inte svarade nr man talade till dem p mexikanska (spanska). Jag fann senare en statistik som visade att mazatekerna r en av de f indianstammar som inte frsker hnga med i strvandena att bli "kulturniestiser". Mexikos mestiser frsker gra indianerna till "mexikaner", utan att de drfr fysiskt fr frvxlas med mestiser. Genom att anta mestiskulturen (eller mestiscivilisationen eller snarare pseudocivilisationen) skall allts indianerna bli till goda mexikanska medborgare, delaktiga av progreso, framtskridandet. Att mazatekerna har kunnat hlla sig undan s bra frn frmmande inflytelser har de otillgngligheten i sin lilla hemtrakt att tacka fr. Frst fr ngra r sedan byggde mexikanerna en vg fr svindelfria personer frn Teotitlan del Camino upp till Huautla de Jimenez, den lilla by som har blivit vrldsbermd genom en av sina trollkvinnor - en viss Sabina som frde ut svampkulten. Ngra trkors i kurvorna p vgen, som ringlar sig utmed mrka avgrunder, vittnar om en och annan olyckshndelse. Bilarna slirar p den regnhala jordvgen och strtar ner i avgrunden. Denna farliga led upp mot trollsvampens allra heligaste passar bra samman med helhetsbilden, som alltjmt r kringvrvd av allskns vidskepelse. Nr de fuktiga vindarna frn Mexikanska golfen hr stiger upp utefter stra Sierra Madres stliga branter, avger de frst en del av sin fuktighet i form av stigningsregn. Det har lett till uppkomsten av tta tropiska regnskogar p dessa branter, och skogarna strcker sig ocks lngt ner i dalarna. P bergskammen - eller snarare p den rad av bergskammar som finns hruppe - mter den alltjmt fuktiga luften de heta, torra vindarna frn Ro Salados (Salta flodens) dalgng. Drigenom uppkommer en kraftig dagg, som har gett upphov till frodiga alpngar p hgplatn.

Och druppe betar mazatekernas fr, dr vxer kraftig majs, dr vxer de proteinrika bnorna, basnringen fr alla mexikaner och mexikanska indianer. Och dr, i grset och till och med p gdselhgarna, vxer Teonancatl, trollsvampen, i sina olika arter. Det r inte sjlvklart att mazatekerna i sina religisa kulthandlingar tuggar denna svamp och i tankarna stiger nnu ngot hgre ver sina bergs toppar fr att nrma sig de gamla gudarna eller den kristne guden. Med tanke p deras trygga frsrjning och fldande vattenkllor blir svampen inte till en flykt frn en hrd verklighet eller till glmska av hunger och trst. Den r uteslutande ett inslag i en myt, och torde g tillbaka p urgamla kulturella inflytanden som lett till uppkomsten av en rtt invecklad kult, vilken i sin tur blivit till arvegods bland mazatekerna. Drvidlag har kristendomen inte lett till ngon nmnvrd frndring. Sammanhangen mellan mazatekernas frflutna och Mellanamerikas ldsta historia har upptckts frst under de senaste rtiondena. I samband med kta hallucinationer talas grna om att arketypiska minnesbilder framtrder. Vad r nu "arketypisk" i Mellanamerika? Det behver inte ndvndigtvis vara de ldsta epokerna som inspirerar hallucinationerna. Det kan ocks vara senare tider, som kanske har satt djupare spr i mnniskornas tnkande. Den moderna mexikanska arkeologin delar upp den kulturella utvecklingen, framfr allt med ledning av keramiken, i s k kulturella horisonter, som representerar tidsavsnitt inom ett begrnsat omrde. Den ldsta av dessa horisonter r d den frhistoriska, en kultur av jgare och samlare (11000-3000 f Kr). Drefter fljer den arkaiska (3000-1800 f Kr) med redan utvecklat jordbruk, keramik och teknologi i allmnhet, med fasta boplatser och en social organisation. De fljande perioderna r den frklassiska, den klassiska och den efterklassiska horisonten, fljda av den historiska. Vra mazateker har tydligen starkast pverkats i frga om "arkaiskt" bildtnkande av de s k olmekernas hgkultur. Man mste verlta t forskningen att gra jmfrelser mellan mazatek-hallucinationer och olmekiska frebilder. Olmekerna var de frsta invandrarna frn Nordamerika, och genom att g upp i andra stammar har de med tiden frsvunnit som stam. Under en epok som nnu hrde till den arkaiska perioden (300 f Kr - 200 e Kr) medfrde de till de sdra trakterna av Mexikanska golfen en frsta kulturell blomstring, som under 400- och 500-talen e Kr fljdes av den s k yngre olmekiska kulturen. Dit hr sllsynta arkeologiska fynd, som har stllts upp i Mexikos museer och kallas "skrattande ansikten". Lngre fram skrattar inte lngre de olika indiankulturernas figurer och masker. Hos aztekerna dominerade rentav grymma ansikten, som kanske kan

dyka upp hos mazatekerna som hallucinationer, just drfr att de hrstammar frn deras aztekiska fiender. Leende narransikten i mazatekernas hallucinationer kan, om man sker efter en arketyp, g tillbaka p de gamla olmekernas leende ansikten. Vi vet nu ocks att olmekernas kultur har strlat ut i alla riktningar. De gick som sagt upp i ldre stammar och bildade med tiden den folkgrupp som kallas maya. Deras kulturkrets strckte sig till Guatemala och Honduras, halvn Yucatn, hela Mexikanska golfens kust och hglandet. Nra golfkusten, mitt i urskogen, har man trffat p jttehuvuden av vulkanisk sten som i ngon mn pminner om huvudena p Pskn, om ocks mycket finare arbetade. De ansikten vi mter i dessa skulpturer har utprglat negroida drag, eller tminstone drag som pminner mig om framstllningar i Angkor (Cambodja). Det finns en hittills knappast bestridd hypotes enligt vilken olmekerna skulle ha tagit sig fram frn ngonstans i trakten av det nuvarande Florida, utmed kusten sderut till Tehuantepec-nset, dr deras egentliga kulturcentrum skall ha uppsttt. Man frmodar att detta folk blandade sig med kariberna, urinvnarna av indiansk hrkomst, och att de p s stt gav upphov till maya-folket. Men redan chontalerna, som sprkligt rknas till maya-gruppen och i vra dagar lever i ungefr det omrde som olmekerna har bott i, verensstmmer i frga om sina ansiktsdrag inte med de olmekiska stenminnesmrkena. Hr finns nnu mnga gtor att lsa. Kanske kommer drvid en dag psykokemin i sitt skande efter arketyper och myter av alla slag att bli inkopplad. Vi ler nnu t denna mjlighet. Vetenskapen antar emellertid redan nu i varje fall att kromosomerna representerar en rvd tanke, vars minne strcker sig tillbaka in i mnsklighetens urtid. Jttehuvudena vid La Venta pminner om bilder av vra dagars kosmonauter! Detta har franlett ngra anhngare av den "fantastiska vetenskapen"22 att tro p en landstigning av varelser frn Venus. Mexiko skulle vara Venusmnniskornas landstigningsplats. Och jadesmycken, jademasker, jadeyxor hos olmekerna, frkrleken fr det grna, skulle tala fr denna hypotes, inte minst den omstndigheten att mnga av jttehuvudena r mejslade i grn serpentin, som har transporterats hundratals kilometer ver havet p stora flottar. Venusmnniskorna skulle frn Venus ha tagit med den vxt som hade lttast att anpassa sig: svamp. Och dribland trollsvampen (Psilocybe), som gjorde det mjligt fr schamanerna, och alltjmt gr det mjligt fr dem, att svinga sig upp p samma sjlsliga hjder som Venusmnniskornas. . . Norr om det gamla olmekiska kulturcentret blommade totonakernas kultur upp, som kulminerade i Tajin, det religisa byggnadskomplex be-

stende av en rad pyramider, av vilka en del numera r rekonstruerade. nnu lngre norrut vid Mexikanska golfens kust utvecklade sig huaxtekernas kultur (1100-1400 e Kr). Totonaker och huaxteker frde sin kultur upp p hglandet, dr tidigare den oavhngiga teotihuacan-kulturen hade uppsttt (200 f Kr-800 e Kr). Olmekerna sin sida snde upp strmmar av vandrare genom dalgngarna, tills de slutligen kom i berring med teotihuacan och bidrog till att befrukta deras kultur. Olmekerna frblev dr frmlingar. Teotihuacan avlstes av Tollan, toltekernas stad, frn vilken olmekernas efterkommande senare jagades bort. De grundade centret Cholula vid det nuvarande Puebla och pverkade mixtekerna, en indianstam i sdra delen av stra Sierra Madre. Dessa mixteker, ett rbarkat bergsfolk, hade sin egen version av den frfinade olmekkulturen. De vandrade ner i dalgngarna och avlste zapotekerna23 som makthavare. Aztekerna var de sista invandrarna frn norra Nordamerika. Deras rike hade knappast besttt i 200 r nr spanjorerna besegrade det. Jag har nmnt allt detta rtt summariskt och i stora drag. Fr en som inte med egna gon lrt knna Mexiko och dess arkeologi freter det hela en frvirrad bild. Den r emellertid inte mer frvirrad n gamla tiders Europa med det antika Grekland, det romerska vldet och "barbarerna" - mongoler, tatarer och liknande, kelter och germaner. Det r ingen slump att forskare och amatrer som studerar hallucinationer framkallade p konstlad vg grna frlorar sig i mytologin inom detta omrde - fr att inte tala om den orientaliska och gammalegyptiskafrikanska, eller etruskernas, eller den p Kreta och i Kartago. Nr det gller mexikanska hallucinogener trder nu bilder frn den indianska mytologin allt mer in i den hallucinatoriska synkretsen fr dem som fretar resor p konstlad vg i "den inre vrldsrymden". Det r viktigt fr vr underskning att mazatekerna fysionomiskt str de frsvunna olmekerna rtt nra. Deras grannar i sder, mixtekerna, likas i Sierras hgland, rknas som en kvardrjande spillra - tminstone kulturellt - av de frn hglandet omkring Teotihuacan och Tollan frdrivna olmekerna och deras kulturkrets omkring Cholula. Aztekerna hade frskt att underkasta sig dessa mixteker. Fr en kort tid besatte deras hjlptrupper ocks mazatekernas hgland, dr de ville vrva medlemmar av denna indianstam som legoknektar fr kampen mot mixtekerna. Dock reste sig mazatekerna snart emot dem och upprttade p nytt sin oavhngighet. Aztekerna hade framfr allt besatt och befolkat de fruktbara dalarna mellan deras huvudstad Tenochtitlan och Mexikanska golfens kust, varvid de tidigare dr bosatta indianstammar-

na mer eller mindre stannade kvar i sina bosttningsomrden som skattepliktiga understar. Utrustad med detta vetande promenerade jag p det lilla torget i San Jeronimo i mazatekernas land. Jag konstaterade att indianerna p torget bildade mycket skarpt avgrnsade grupper och salubjd sina produkter var fr sig. Den ena gruppen bestod av mazateker, den andra av avkomlingar till aztekerna, vilkas bosttningsomrde i vra dagar strcker sig lngt in i mazatekernas land. De gamla aztekerna kallade mazatekerna och andra folk med enstaviga tungoml nonohualca eller "de stumma", antagligen drfr att de teg nr de tilltalades mngstavigt av aztekiska legionrer. I dag har aztekerna p marknaden i San Jeronimo bytt roll med de andra och blivit till nonohualcas. Mazatekerna frstr inte ett ord av aztekiskan. Mazatekiskan hr till ett enstavigt sprk som pminde mig om kinesiskan. Aztekiskan dremot frapperar med mngstaviga ord, ngot i stil med nordasiatiska sprk - frn finskan till japanskan. De ldsta inskrifterna och ven kalendrarna i Mellanamerika hrstammar frn de gamla olmekernas kulturkrets. Detsamma gller om jaguaren som symbol, som ju hr hemma i det tropiska lglandet (dr de gamla olmekerna bodde). I en lngsam omvandlingsprocess frdes jaguaren som symbol upp till hglandet, dr den tillsammans med rnen och den frn kustomrdet (totonaker och huaxteker) hrstammande ormsymbolen smlte samman till en allsmktig gudagestalt, den fjderkldda ormen (Quetzalcoatl). Alla dessa arkaiska bilder stiger upp i en mazateks hjrna.

Demoner och schamanerDet skulle vara frfelat om vi skulle bagatellisera mazatekernas religisa bruk - i dag i hg grad inmngda med kristna element - och deras schamaner, som fortstter att verka vid sidan av de katolska prsterna, dvs om vi skulle gra detta helt enkelt genom att pst att det rr sig om en primitiv indianstam. Som Mircea Eliade24 en gng skrev i sin omfngsrika skrift om schamanism och extasteknik, s "r kta och rika mystiska upplevelser mjliga p varje kulturell niv och i varje religis situation". Vidare: "I den beklmmande 'gr massan' av material om de s k 'historielsa' folken brjar man nu sknja hur bestmda kraftlinjer avtecknar sig. Man brjar varsebli historia dr man bara varit van att se 'naturfolk', 'primitiva' och 'vildar'." Och ytterligare: "Att stta likhetstecken mellan schamanism och ngot slags mentalsjukdom r absolut oaccep-

tabelt fr oss. Kallelsen att bli schaman ger sig som varje religis kallelse tillknna genom en kris, genom ett vergende avbrott i den blivande schamanens andliga jmvikt. Alla iakttagelser och analyser som man har frt samman i frga om detta tillstnd r dyrbara, ty de visar oss i viss mn p det levande objektet, vilka omstrtningar i sjlens innersta som dras fram av det som vi har kallat hierofanternas (versteprsternas) dialektik: genom det radikala srskiljandet mellan profant och heligt och det genombrott av det verkliga som drmed ger rum." Eliade ppekar att likartade ideologier och riter uppstr nstan verallt i vrlden, ocks i trakter dr gammalorientaliska inflytelser frn brjan mste betraktas som uteslutna. "Himmelsfrden" fr schamanerna bland de nordasiatiska folken mste vara ett urfenomen - ocks den som fretas under narkotiskt inflytande. "Alla dessa drmmar, myter och yttringar av hemlngtan med uppstigandet eller flykten som centralt tema kan inte klarlggas med en psykologisk frklaring. Annars skulle vi kanske kunna komma underfund med mnniskans sanna situation i kosmos, som inte r enbart historisk. Manifestationen av det heliga i en 'sten' eller en 'vxt' (i vrt fall trollsvampen) r inte mindre hemlighetsfull och vrdig n manifestationen av det heliga i en 'gud'. Man kan mycket vl vara polyteist eller i religist hnseende totemist, samtidigt som man framstller sig sjlv som monoteist. Det finns ingen form av religion, hur djupt sjunken den n m vara, som inte kan frambringa en mycket ren och mycket sammanhngande mystik. Det heliga upphr inte att manifestera sig, och med varje ny manifestation tar det p nytt upp sin ursprungliga tendens att uppenbara sig helt och fullt. Till sist kommer s 'historien' - den religisa traditionen inom den ifrgavarande stammen - och lgger de privilegierades extatiska upplevelser tillrtta efter sin kanon. Men icke desto mindre besitter sdana upplevelser ofta inte mindre strnghet och adel n de stora mystikernas upplevelser i st och vst. Just en sdan arkaisk extasteknik r schamanismen, drtill mystik, magi och 'religion' i vidare bemrkelse. Sedan en tid r det inte lngre mjligt att stta likhetstecken mellan humanismen och vsterlandets andliga tradition, hur storartad och fruktbar denna n m vara." I mazatekernas land verkar - snarast i hemlighet - fortfarande mnga schamaner av bgge knen, framfr allt som helbrgdagrare. Utom att de r skickliga rtexperter r de ocks mstare i magisk praxis. Den mazatekiska schamanen (p spanska brujo eller curandero) anropar utom de gamla gudarna ocks kristna helgon. Han kallar ocks klippornas, flodernas, bergens, skans, jordens, stjrnornas, solens och mnens och vissa vxters gudar - samt ven dvrgar om att de skall

bist honom. Det finns enligt mazatekernas uppfattning olika slag av dvrgar. En sdan skogsdvrg, kallad la'a, bringar sjukdom, andra, tsjikusji, srjer fr regn om man offrar till dem. Deras grannar i sder har ett strre urval: huntsjts, visslande dvrgar utan hjrna, som gr p bakvnda ftter och lever av mnniskors hjrnor. Zapotekerna tror p sinabisj, skogsdvrgar som br blixtar i hnderna. De pminner om de gamla indianernas tlaloques, vilka som sm moln beledsagade regnguden (tlaloc), ett slags dvrgar som var frminskningar av sin gudomlige herre, vilka p jorden slog snder krukor och p s stt drog upp blixtar. Det drvid uppkomna ovsendet torde vl ha motsvarat skan. Nr de mazatekiska schamanerna i sina riter ocks anvnder allskns fr oss meningslsa freml, s fr vi drfr inte helt enkelt frnknna dem deras betydelse. Det kommer i sista hand an p om de gr intryck p dem som de sker bota. Lkarhjlp existerade nda till helt nyligen helt enkelt inte i mazatekernas land, varfr mngen indian hade sin schaman att tacka fr livet. Det mazatekiska samhllet styrs i vardagslag i stor utstrckning av schamanerna. Fds ett barn fr det vl i allmnhet ett kristet namn. Men fortfarande ger schamanen barnet ocks dagens namn enligt Nahuatlkalendern (den gamla aztekiska kalendern). Man kallar detta namn tona. Det motsvarar barnets skyddsdjur. Var och en av veckans tjugo dagar (18 mnader) i den religisa aztek-kalendern utmrks av ett djur, som utgr den nyfddes totem. Detta totem vrdas av barnets familj och skyddas i sin tur. Schamanen srjer ocks fr att arbetet med jorden utfrs i enlighet med den gamla Nahuatl-kalendern. Dr finns dagarna fr majssdden och de vriga arbetena fram till skrden faststllda. Kalendern anvnds ocks till frutsgelser fr nyfdda och nygifta. Den frsta mogna majskolven bestnks med blodet av en kalkontupp och brnns drefter omedelbart som offer till "bergens herre". Detta offer grs till frmn fr schamanen, eftersom denna bergens herre ger honom kraften att frutsga hndelsefrlopp och mjlighet till helbrgdagrelse. Bruket att vrda vissa freml gr s lngt att kringvandrande handelsmn bland mazatekerna vrdar sina vandringsstavar som sinnebilder fr Yiacatecutlis, handelsmnnens gud (Hermes). Till och med inom krlekslivet spelar schamanen en vlsignelsebringande roll. Han preparerar rosafrgade gg, som den frlskade gmmer i den tillbeddas hydda fr att drigenom vinna hennes gehr. Mazatekerna verkar tro p det kristna paradiset. I sitt innersta omfattar de emellertid alltjmt den tron att de efter dden frvandlas till ett djur - allts sjlavandring, reinkarnation. . . Denna tillbedjan av en lng rad djur betecknas av de

mexikanska etnologerna som nahualism (efter nahua, benmningen p aztekerna och deras sprkfrvanter, som talar ett nahua-sprk). I frga om mazatekerna anvnds ordet inte sprkligt utan om vissa bruk, som de under sin tid som underkuvade lrde av aztekerna. Trollsvampen, som de mazatekiska schamanerna anvnder kultiskt, vxer ocks i Thailand och Cambodja, men anvnds dr inte i berusningssyfte. Vi ser hr ett exempel p att en drog inte obetingat anvnds fr profana berusningsndaml eller i kultiska sammanhang verallt dr den vxer. Vi upplever i vra dagar det omvnda frhllandet, hur t ex trollkaktusen och trollsvampen, lt vara mest i form av det rena verksamma mnet (meskalin och psilocybin), har spritt sig till delar av vrlden dr dessa vxter inte frekommer. Jag tnker framfr allt p USA, dr frutsttningarna fr en pseudokult r som mest gynnsamma. Nordamerikanernas nra kontakt med Fjrran stern och Frmre Orienten och dessa omrdens andliga vrld har lrt dem (Vietnam-kriget), att dessa folk frfogar ver krafter som strcker sig utver den materiella maktens grnser. Hur nra ligger d inte frestelsen att hoppa ver denna lucka genom att helt enkelt ta piller! Hur snderskuret mazatekernas hgland r, och hur svrtillgngliga de enskilda sm bosttningsomrdena r, det framgr av att de har uppfunnit sitt eget visselsprk. Mazatekerna meddelar sig med varann med hjlp av visslingar tvrsver de talrika djupa dalarna, som det skulle ta timmar att passera till fots. Med visslingar hade ocks en indian kallat en schaman till sitt barns sjukbdd. Han hade sjlv tuggat torkade svampar fr att frstta sig i ett tillstnd av stegrad mottaglighet och fr att i transen finna orsaken till sjukdomen. Han kunde emellertid inte hjlpa det sjuka barnet, som dog dagen drp.

Vrldsrymdsstart med 100 g trollsvampMazatekerna hade frsttt att i sitt avlgsna hgland genomfra svampceremonier utan att spanjorerna och sedan mexikanerna mrkt ngot p fyra rhundraden. Frst under ren 1936-38 kom amerikanska forskare underfund med detta (Robert Weitlaner, Jean Basset Johnson och Richard Evans Schultes). D underskte de trollsvampen farmakologiskt och analytisk-kemiskt utan att komma fram till ngra positiva resultat. Det drjde femton r innan amatrforskaren R Gordon Wasson, d vice chef fr Morgan Trust Bank i New York, och hans ryskfdda fru V Pavlovna, barnlkare till yrket, reste i mazatekernas land fr att etnolo-

giskt utforska svampkulten. De fick vrdefulla upplysningar av en kvinnlig missionr fr det amerikanska sllskapet Wy c l if f e Bible Translators som de fann verksam p en plats som hette Huautla de Jimenez. Jag skall g litet nrmare in p ngra av de iakttagelser denna skarpsinniga iakttagare, Eunice Pike, gjorde, d hon kunde lmna upplysningar om frsken till protestantisk mission bland katolska indianer med starka bindningar till sina gamla gudar. Gordon Wasson berttade fljande om sitt deltagande i en svampkult i Huautla de Jimenez: "En kvinnlig schaman (Maria Sabina), som fr vrigt rknas som fretrdare bland de sina, emedan hon gjort svampkulten tillgnglig fr frmlingar - bjd oss komma in i sin torftiga hydda. Det var redan natt. Vi satt framfr husaltaret, som finns i varje indianhydda. Vr sllsamma mltid bestod av frska svampar, som pminde om vr gula vaxskivling. Det var tre av arterna av en grupp om inalles sju knda teonancatl-svampar. Vi fick vardera ungefr ett hekto frsk svamp. Trollkvinnan tuggade dremot i sig dubbla kvantiteten och sjng lgt besvrjelsesnger medan hon fll i trans. Vi drogs snart in i den mystiska atmosfren. Jag frskte frgves kmpa emot verkningarna av drogen fr att frbli en objektiv iakttagare. Frst framtrdde geometriska, frggranna mnster. Snart antog dessa mnster arkitektoniska former. Sedan fljde visioner av underbara pelarhallar, delstenssmyckade palats av verjordisk harmoni och prakt. Triumfvagnar, dragna av sagodjur som bara finns i mytologin, landskap av sagolik glans. Frigjord frn kroppen svvade sjlen tidlst i ett fantasins rike med bilder av starkare verkan och djupare innebrd n i den vanliga vrlden. Urgrunden, det outsgbara, tycktes redo att ppna sig men den sista porten upplts inte." Jag hade tillflle att lra knna Gordon Wasson och vrdestta hans beskrivning som en produkt av en nyktert och samtidigt fantasifullt tnkande mnniska. Wasson konstaterade att schamanerna, bde manliga och kvinnliga, som normalt kallas curandero respektive curandera, sjlva tuggar svampen nr de fr i uppdrag att bota en sjuk, att bertta om bortresta anhriga eller finna rtt p en tjuv. De lter uppdragsgivaren f litet med. Mestadels beledsagas ceremonin av bner frn curanderons sida eller av besvrjelser. Innan svamparna ts rks de ver en gld av kopalharts (rkelse). I skenet frn ett stearinljus eller i fullstndigt mrker ber och sjunger curanderon sittande eller knbjande framfr ett altare, p vilket finns en helgonbild och ett krucifix, ofta ocks andra kultfreml samt blommor. De nrvarande ligger under tiden orrliga p halm- eller fiber-

mattor. I det visionra tillstnd som curanderon uppnr deltar de nrvarande i varierande grad. Schamanen stller frgor till svampen, som talar genom Kristus. Svampen "svarar" och ger tillknna om den sjuke skall verleva eller d, vilka lkerter han skall ha eller vad som annars r att gra. Den avsljar ocks mrdare och tjuvar och annat. Mazatekerna talar ofta om svampen som Kristi blod. Den skall frsta gngen ha vuxit upp dr en droppe av Kristi blod fallit till marken. Enligt andras mening vxte svampen upp dr Kristi saliv fuktade jorden.

Svampen i retortenGordon Wasson hade redan efter sina frsta erfarenheter med den mexikanska trollsvampen trtt i frbindelse med en ledande mykolog, professor Roger Heim, chef fr naturhistoriska riksmuseet i Paris. P nya expeditioner tfljdes han av Heim. Denne lyckades botaniskt bestmma trollsvampen. Det rr sig om ngot dussin olika skivlingar av slktena Stropharia Conocybe och Psilocybe.III Till skivlingarna hr egentligen bara f giftiga svamparter, dels mycket giftiga som vr lmska flugsvamp, dels mindre giftiga som den vanliga flugsvampen. Roger Heim lyckades i sitt laboratorium odla ngra av de mexikanska trollsvamparna, som bland vra svampar kommer nrmast tuvad mrkskivling (Psilocybe spadicea). Han gav ngra vetenskapsmn i uppdrag att isolera de verksamma mnena i dessa svampar, vilket till att brja med inte lyckades. Tills slumpen ville att Albert Hofmann skulle befatta sig med denna uppgift. Det r inte verraskande att detta arbete nnu en gng hamnade i laboratorierna hos Sandoz AG, dr man redan frut kunde se tillbaka p en rad banbrytande upptckter p lkemedlens omrde: fingerborgsblomma (Digitalis), mjldryga (Secale cornutum), Rauwolfia och andra, som gjort Basel till ett centrum fr naturproduktskemi, frknippat med namn som Tadeusz Reichstein,25 A Stoll, A Hofmann och E Schlittler. Som underskningsmaterial anvnde Albert Hofmann trollsvampen Psilocybe mexicana och isolerade de fr de psykiska verkningarna ansvariga substanserna i form av frglsa kristaller. Det rrde sig om tv nya kemiska mnen som kallades fr psilocybin 26 och psilocin. Psilocybin r det huvudsakliga mnet, medan psilocin bara frekommer i sm mngder. De rena mnena utgr endast omkring 0,03 viktprocent av svampen. Det rcker nu med 0,01 g av kristallpulvret fr att framkalla samma psykiska verkningar som 30 stycken av de sm mycket illasma-

kande svamparna av arten Psilocybe mexicana. Hofmann lyckades komma underfund med den kemiska strukturen hos dessa kemiska freningar och framstlla det psykotropa verkningsmnet syntetiskt. Detta har mjliggjort en exakt dosering vid experimenten. Med svampar var detta naturligtvis inte mjligt, d de allt efter art, lder och vxtplats innehll mer eller mindre av det verksamma mnet. I brjan av de kemiska underskningarna hade Hofmann bara omkring 100 g fruktkroppar av Psilocybe mexicana till sitt frfogande, som Roger Heim hade dragit upp i Paris. Nr det inte fanns ngra hllpunkter i frga om den kemiska naturen hos ett skt mne, terstr fr ledningen av isoleringsfrsken bara testning av de farmakologiska verkningarna. Albert Hofmann frskte till att brja med testa sina fraktioner i djurfrsk. P mss iakttog man pupillreaktionen och hrresningen och p hundar studerade man det allmnna beteendet. Egendomligt nog uteblev de vntade verkningarna. Man frgade sig om svamparna frn Paris kanske var verkningslsa. Denna tanke var inte orimlig, d man vid omplantering av mnga kulturvxter frn ett klimatomrde till ett annat ofta konstaterar att vissa mnen uteblir (t ex gller detta om Mexikos spanska peppar, chili, som planterades i Spanien och d frlorade sin skrpa). Hofmann beslt nu att utreda denna grundlggande frga genom ett frsk p sig sjlv. Han t upp 32 medelstora svampar p tillsammans 2,4 g, som torkats i svag vrme. Vad som drefter intrffade berttade han i ett protokoll, varav hr fljer ett utdrag: "Efter en halvtimme brjade omvrlden frvandlas p ett besynnerligt stt. Allt antog mexikansk karaktr. D jag var fullt medveten om att jag kunde inbilla mig dessa mexikanska scenerier genom att jag visste att dessa svampar kom frn Mexiko, frskte jag medvetet se min omvrld s som jag normalt knde den. Alla viljeanstrngningar att se tingen i deras vlbekanta former och frger blev dock utan framgng. Med ppna eller slutna gon sg jag bara indianska motiv och frger. Nr den lkare som vervakade frsket bjde sig fram ver mig fr att kontrollera blodtrycket, frvandlades han till en aztekisk offerprst, och jag skulle inte ha blivit frvnad om han dragit fram en kniv. Trots den allvarliga situationen roade det mig att se hur min kollegas germanska ansikte hade ftt rent indianska drag. Under rusets hjdpunkt som infll ungefr 1 1/2 timme efter det att jag hade tit svamparna, tog anstormningen av bilder, mest abstrakta, en till den grad orovckande omfattning att jag fruktade att jag skulle ryckas in i denna virvel av former

och frger och upplsas i den. Efter cirka sex timmar upphrde drmmen. Subjektivt skulle jag inte ha kunnat sga hur lnge detta som helt tidlst upplevda tillstnd hade varat. terintrdet i den gamla vana verkligheten upplevde jag som en lycklig terkomst frn en frmmande, som helt reell upplevd vrld, till det vl frtrogna hemmet." Detta sjlvfrsk hade verbevisat Hofmann om att det negativa frloppet av frsken med djur inte berodde p drogen utan p frsksobjekten, och att mnniskor r en mycket knsligare indikator fr sdana verksamma substanser n djur. Efter det frsta sjlvfrsket beslt Hofmann, att prva de enskilda fraktionerna p mnniskor fr att komma underfund med vilket mne som hade de psykotropa egenskaperna. Det rckte med att ge ungefr en tredjedel av svampmngden till frskspersoner. Med hnsyn till de relativt starka verkningarna av den frsta frsksmngden kunde man undan fr undan faststlla hallucinatoriska verkningar ocks av dessa reducerade doser. Den kemiska metoden innefattade allts i detta speciella fall mnniskan som frskskanin. Med hjlp av ett papperskromatografiskt frfarande kunde man i den sista fraktionslsningen urskilja fina vita nlkristaller: psilocybin. tta olika arter av hallucinogena svampar undersktes. Tv arter, som Roger Heim skickade till underskning och om vilka han pstod att de innehll hallucinogena mnen, uppvisade varken psilocybin eller psilocin. Det frefaller som om dessa underskningar fortfarande pgr; ty de skulle kunna ge vid handen att det r ett annat mne som utlser de psykotropa verkningarna. Av exemplet med dessa trollsvampar ser vi hur viktig frst den noggranna botaniska bestmningen av arterna r och vidare hur ndvndigt det r fr kemisten med exakta uppgifter om fyndort, fyndtid samt frvarings- och transportform i frga om varje srskilt vxtfynd. Det finns mnniskor som p grundval av sjlvfrsk gr gllande att trollsvampens verkningar inte verensstmmer med det rena, syntetiskt framstllda psilocybinets. Hofmann r av motsatt uppfattning, vilket han ocks betonat. Kanske kommer man dock med tiden att kunna faststlla skiljaktigheter. andra sidan r det mjligt att rent psykologisk pverkan har spelat in. De senaste decennierna har vetenskapen p nytt prvat mnga naturliga droger och faststllt att den renodlade substansen (t ex digioxin) inte obetingat r verlgsen den naturliga blandningsdrogen. Ytterligare underskningar i laboratorier har visat att de verksamma mnena i de mexikanska svamparna i viss mn strukturellt r beslktade med alkaloiderna i mjldrygan. Denna strukturella slktskap har en motsvarighet i de bgge substansgruppernas verkningar. Vissa mjldrygederivat, fram-

fr allt lysergsyredietylamid (R = dietylaminrest) r likas specifikt psykotropt verksamma. Lysergsyre-dietylamid-tartrat (LSD) har inte bara blivit knt inom den experimentella psykiatrin ssom en specifik, alldeles utomordentligt verksam hallucinogen (psykotomimetikum), utan ocks tyvrr genom delvis ansvarslsa charlataner kommit att missbrukas. Psilocybin och psilocin r kemisk-strukturellt beslktade med serotonin, en substans som frekommer i hjrnfunktionernas kemi hos varmblodiga organismer. Den strukturella slktskapen mellan svampmnena och det i hjrnan verksamma serotoninet ger en analogi i frga om de psykiska effekterna. Serotonin enbart ger inga hallucinationer. Serotonin r med strsta sannolikhet ett verfringsmne (transmittorsubstans) fr nervimpulser. Genom upptckter av sdana sammanhang fr man inblickar i hjrnans biokemi. De farmakologiska rnen visar p central retning av sympatiska nervsystemet. P mnniskor stadkommer doser p 6 till 20 mg psilocybin eller psilocin p specifikt stt djupgripande psykiska frndringar, som r frknippade med ett frndrat medvetande om jaget och den egna kroppsligheten, liksom ocks med en frndrad upplevelse av rum och tid. Drvid visar sig inga nmnvrda kroppsliga symtom. Synsinnet och ven hrseln skrps. Det kan stegras till visioner och hallucinationer. Psilocybin r 30 gnger och LSD till och med 500 gnger s verksamt som meskalin. Meskalin anvnds i doser om 0,3-0,5 g, psilocybin i 0,005-0,02 g och LSD bara i 0,00005 till 0,0001 g, varvid hgst verksamma psykotropa fljder intrffar.

Resan in i den egna underjordenEfter syntetiseringen av psilocybinet anmler sig frgan om denna substans kan komma till nytta inom medicin och psykiatri. Sandoz-fabriken anfrtrodde denna svra uppgift t tv ledande psykiatrer, W Rmmele och F Gnirss vid psykiatriska universitetskliniken i Basel. Det skall hr frst sgas att psilocybin ocks betecknas som indocybin (med syftning p indol). En grupp frskspersoner fick drogen oralt, dvs genom munnen, medan en annan grupp fick den parenteralt, dvs genom injektion med undvikande av vgen via mage och tarm. 6 mg peroralt visade sig vara en medelstor till liten dos, som inte framkallade ngra kroppsliga biverkningar. Den ledde till ett lttare rus, i vilket frskspersonerna knde sig lsta frn omvrlden och fr det mesta angenmt avspnda. Ruset fr-

lpte ofta i tv faser. Under den frsta fasen iakttog man fr det mesta en driftminskning, under den andra fasen en tidvis upptrdande driftstegring med en ltt dysforisk nedstmdhet, grnsande till det euforiska.27 Hos 5 av 7 frskspersoner och vid 5 av 9 perorala frsk uppstod under den frsta rusfasen, 15-60 minuter efter medlets intagande, ovanliga sinnesfrnimmelser, huvudsakligen p synens omrde, ssom plastiskt seende, stegring av frgernas intensitet och elementra mrkerhallucinationer och rrelsesynestesier (dvs medfrnimmelser hos ett sinnesorgan vid retning av ett annat, t ex frgfrnimmelser vid hrselintryck). Verkningarna varade mellan 3 och 6 timmar. Den parenterala anvndningen av psilocybin (5-6 mg i injektion) ledde snabbt, 5-15 minuter, till frstrkta vegetativa symtom, bl a lngsammare hjrtverksamhet, stegrat blodtryck, lngsammare och djupare andning, tryck ver huvudet, svindel och desynkroniseringsfenomen. Effekterna p psyket motsvarade dem vid peroralt intagande av psilocybin, bara med den skillnaden att de frstrktes. Sinnesvillor frekom dremot mindre ofta. Ett sjlvfrsk av en psykiater med 10 mg psilocybin i subkutan injektion ledde till en regelrtt frgiftning. Denna dos betraktas som maximum fr experiment. Detta hindrade inte Rudolf Gelpke28 frn att frdubbla den. Han ville drmed frmodligen bevisa att anlag och kroppskonstitution hos frskspersonen spelar en avgrande roll fr doseringen. Vra bgge psykiatrer anmler emellertid att de redan vid 10 mg psilocybin, vid sidan av de kroppsliga symptom som vi konstaterat hos dem vid mindre doser, ocks hade kropps- och rumsstrningar och depersonalisationsknslor, som tydligt frndrade medvetandet kvalitativt. Dessa rn visar hur man kan mta med olika mttstockar. Men hur r det nr en mnniska just r ute efter depersonalisation (hela tiden frutsatt att hon inte r mentalsjuk)? Om hon, fr att tala med A W Watts29 efterstrvar "Asiens mystiska livshllning" i motsats till Vsterlandets abstrakta eller mlinriktade tnkande? Och om hon pstr "att allting i vrlden och hela den mnskliga existensen vrderas annorlunda genom denna mystiska asiatiska livshllning"? Det r pfallande att de som frordar rusgifterna som initiering trots allt visar en tendens att rna erknnande i vetenskaplig mening. P ett sllsamt vis blandar sig p bgge sidorna statistik och farmakologi med religionsfilosofi. Man har det intrycket att liksom fysik och kemi p sin tid parades ihop till fysiokemi, s skall det komma en tid d vetenskap och mystik brjar vvas samman med varann. Rummele och Gnirss har tagit starka intryck av Gordon

Wassons rapporter, fr att inte tala om Albert Hofmanns sjlvfrsk. Denne och Wasson "stiger" p motsatt stt in i svampupplevelsen: Wasson befann sig i den indianska miljn i mazatekernas land under ledning av den initierade Maria Sabina. Hofmann tog s starka intryck av Wassons berttelser att han i sitt laboratorium i Basel sg indianska bilder. Han hade vrjt sig emot det med viljan hos en vetenskapsman som ville frbli objektiv. Wasson kom inte p den tanken. Hofmann befann sig i det nyktra laboratoriet, omgiven av kolleger i vita rockar. Han startade allts frn en nykter avfyrningsramp ut i sin sjls vrldsrymd och var fljaktligen utsatt fr p motsvarande stt influerade intryck. Psykiatrerna i Basel frgar sig om inte trollsvampen (som vi inte fullt vetenskapligt kallar den) besparar indianerna i Mexiko de vanskligheter som r frknippade med alkohol, opium och dess derivat, haschisch och kokain. "Alkohol lser hmningar, aktiverar i allmnhet uttriktade strvanden hos individen, befordrar sllskapligheten. Psilocybin-ruset leder individen till ett mte med intryck ur hans inre och yttre vrld, dvs till introversion, som gr honom passiv utt. I detta hnseende frhller sig psilocybin som opium och opiumderivaten. andra sidan har exempelvis haschischruset psykomotoriskt livligare, extratensivare drag. Lt mig bara pminna om haschischens knda aktivering av sexualiteten." Wasson nmner inte ngot fall av svamprus som under extas lett till sexuellt lttsinne. Kanske har ocks den religisa ritualen frn brjan frhindrat detta. Dr sjlvfrsjunkandet fortskridit s lngt, kan det inte uppst intresse ens fr det motsatta knet. Wasson nmner visserligen en knsla av stark bundenhet mnniska och mnniska emellan, men utan att betona det erotiska. De rituella buden r anlagda p att lnka in tnkandet i banor som rr sig inom hgre vrdeskalor - till exempel d de krver att man inte fr vnda sig till trollsvampen med ovidkommande eller meningslsa frgor. Genom svampens eller psilocybinets inflytande frtydligas medvetet aktuella tankeinnehll, om de inte rentav konkretiseras visionrt. Gelpke betonar att den roll som haschisch har spelat i den islamiska konsten och det islamiska samhllet kanske i andra kulturer intas av andra rusgifter. Men vi str endast i brjan av den jmfrande rusgiftsvetenskapen. Sammanhangen mellan vissa rusbilder och stilkaraktren hos olika kulturer mste frst belysas. Fastefreskrifter och frsjunkande i bn, sng och rkelse tjnar i Mexiko att stegra mottagligheten hos deltagarna i svampceremonielet. Curanderans styrning srjer fr en knsla av avskildhet och skyddar mot ngestreaktioner.

De bda psykiatrerna i Basel frknippade fullt medvetet sina underskningar med vissa test, som distraherade frskspersonerna. Meningen var att det skulle frhindra att dessa frskspersoner hngav sig t sin personliga problematik. Rorschach-test och Szeno-test avsljade fr vetenskapsmnnen att det i psilocybinruset uppstod mycket farligare frnimmelser n vad man skulle kunnat frst av hur de yttrade sig. Srskilt svaga karaktrer undertrycker sina ngestknslor fr att framst som modiga personer som utan fruktan fretar resan in i sin egen underjordiska vrld. Vid frsken upptrdde faser med driftstegringar (stegrad verksamhetslust). Lmnade man frskspersonen t sig sjlv frblev han lugn ocks under dessa faser. Mycket viktiga var de insikter som de bda vetenskapsmnnen samlade rrande tillvnjningen till psilocybin. De fann att tillvnjningen i frsta rummet beror p kroppsliga och psykiska egenskaper hos den person som intar psilocybin. I Mexiko iakttog man aldrig ngot girigt begr efter svampen ens efter ofta upprepat bruk. Inte heller visade man ngon bengenhet att inta svampen i kade doser. Hr verkar den omstndigheten hmmande att antalet svampar som fr intas i Mexiko r rituellt begrnsat. Det har heller inte kunnat fastsls att de psykiska verkningarna av trollsvampen uteblev i Mexiko nr den intogs vanemssigt. Rituellt anvnds svampen i varje fall aldrig ttare n att tminstone ngra dagar fr g mellan gngerna. Hr finns ett nnu outforskat omrde fr vetenskapsmannen. "Sjlens alkemi" har verkat lika explosivt p vetenskapens vrld som atomfysiken och uppfinningen av laserstrlen. verallt har vetenskapsmn och amatrer kastat sig ver LSD och dess slktingar, s att p ngra f r ver 2 000 vetenskapliga publikationer har utkommit, fr att inte tala om dem som inte kommit ut. Man drar - inte bara bland amatrer och sekterister - grna alltfr snabba slutsatser. Man skulle ofta kunna tycka att detta sker under en ivrig kapplpning efter lagrarna. Men denna kapplpning kommer skert att leda till talrika nya, vrdefulla insikter. Till detta bidrar indirekt ocks de som i likhet med hippies frsker att verbrygga sin pubertet med det. En guldgruva fr sociologer. Ett viktigt uttalande gr Rmmele och Gnirss i samband med frgan om tillvnjningen till rusgifterna: "Om man tar hnsyn till hur lttillgnglig svampen r och hur utbrett bruket r i Mexiko, frefaller det osannolikt att de rituella buden ensamma skulle ha rckt fr att frhindra ett vanemssigt bruk, om substanserna i svampen vore lika vanebildande som t ex opium och haschisch. Om en dosstegring leder till

alltfr obehagliga fljder, terstr nnu att utreda. Organskador genom bruk av svampsubstanserna knner man inte till." Indianernas farhgor att bli vansinniga skulle enligt vra psykiatrers mening kunna fras tillbaka p likheten mellan rusbilderna och de bilder som uppstr vid psykoser av andra orsaker. Och vidare: "Psilocybin r nnu alltfr litet utforskat fr att man skulle kunna beteckna det som frhllandevis oskadligt. Det r ett rusgift och rymmer som sdant samma slags faror som andra rusgifter, i synnerhet nr det kombineras med andra gifter, t ex alkohol. Vi vill erinra om att man visserligen av gammalt har utvunnit terapeutiskt vrdefulla hjlpmedel ur rusgifter, men att andra sidan den terapeutiskt nyttiga verkan inte upptrder inom rusgiftssektorn av verkningsbilden, utan ges av andra effekter. I frga om skopolamin lrde man sig uppskatta den hypnotiska, hos morfinet den analgetiska (smrtstillande) och hos kokainet den lokalanestetiska effekten. Nyttan med psilocybin ligger vl i dess anvndning som psykoterapeutiskt hjlpmedel, p samma stt som man redan frskt med LSD och andra mnen. Kanske kan man utveckla terapeutiskt viktiga lkemedel ur detta mne." Alldeles bortsett frn filosofiska vervganden och litterra vrderingar i samband med psilocybinruset r det ytterst vrdefullt att knna till resultaten av nyktert vetenskapliga experiment. Ocks drvidlag r Rmmele och Gnirss vrdefulla vgvisare i svampgudens rike. Kroppsliga symtom under psilocybinrus (preparatet intaget genom munnen) ver hlften av frskspersonerna visade vid intagandet av psilocybin i tablettform eller p socker en vidgning av pupillerna. Blodtryck och puls ndrades aldrig i pfallande grad, inte heller andhmtningen, utom vid tillfllig nskan att stadkomma djup andhmtning. Test (Romberg30 - st p ett ben och pekfrsk) var alltid normala. Vid hanterande av klossar och figurer (Szeno-test) iakttogs en lindrig tafatthet. Koordinationsstrningar kunde inte konstateras vare sig vid skrivning eller teckning, gonackomodationen var ltt strd, men om vederbrande anstrngde sig var det alltid mjligt att se tydligt. Tillflliga tyngdknslor och tryck ver huvudet (s k hattbandsfenomen, dvs ett bandformigt lokaliserat tryck i huvudet). De frsta kroppsliga symtomen visade sig 16 till 60 minuter efter intagandet av substansen, de sista efter 3-5 (maximalt 6) timmar.

Kroppsliga symptom under psilocybinrus (preparatet tillfrt genom injektion) Pulsen sjnk hos nstan alla frskspersonerna med minst 20 slag i minuten (jmfrt med normalpulsen). Parallellt drmed steg blodtrycket. Andhmtningen blev fr det mesta lngsammare och djupare, subjektivt beskriven som ltt och obesvrad. Hr br ppekas att de av frsksledaren faststllda symtomen inte mste verensstmma med dem som frskspersonerna medger eller uppger. Precis som vid intagande genom munnen kunde man ocks hr i de flesta fall faststlla pupillvidgning. Regelbundet upptrdde svindelknsla (ocks vridsvindel) som satte in vgformigt. I mnga fall salivflde, handsvett och allmn svettning. Vrmeknsla i munnen. Knslor av frtrngning och tryck i halsen. Tryck i underlivet och brnnande knsla i brstet anmldes av de frskspersoner som fr vrigt hade starka kroppsliga symptom. Vid doser p 5 och 6 mg senreflexstegringar och osker gng. Vid 10 mg upptrdde starka ataktiska strningar (bristande samspel mellan muskelgrupperna trots ofrndrad muskelkraft). Frskspersonen mste i detta tillstnd lgga sig ner. Den sprkliga artikulationen blev ocks lidande. Blodsocker inte nmnvrt frndrat. Psykiska verkningar under psilocybinrus (preparatet intaget genom munnen) Ett som angenmt upplevt rustillstnd till att brja med. Frigrelse frn omvrlden. Fullstndig avspnning. Intriktning och likgiltighet. De f tankar frn vardagsvrlden som upptrdde blev inte till problem. Ett slags frsjunkenhet. Buller uppfattades inte som strningar utan som distraktioner, som ledde till nya tankeassociationer. Passiv uppmrksamhet och intensitet i varje upplevelse frstrkt. Intensifiering av de kta frgintrycken frn omvrlden (hos frskspersoner med starka optiska reaktioner). Fina frgnyanser vervgande inom skuggflten. (En frsksperson: "Jag ser som impressionisterna.") Med slutna gon delvis entusiastisk hngivenhet t frg-form-upplevelsen. Ingen nskan om kontakt med medmnniskorna. Under hela experimentet frblev frskspersonerna i stnd att fra en logisk diskussion. 80 till 150 minuter efter frskets brjan intrdde en slapp, ltt apatisk och munter stmningsfas. Efter 100 till 150 minuter kad livslust. Munter till euforisk, eller ocks missbelten och misstrogen antingen delvis eller hela tiden. Frg- och formretning (Rorschach-tavlor) visade att vid retning ut-

ifrn bestod ofrminskad produktivitet. Vid Szeno-test visade sig en nedsatt spontanitet och minskad infallsrikedom. Mycket betecknande r fljande anmrkning: "Frskspersonerna har ofta skt efter teman som de skulle kunna skildra, fr att drefter, i motsats till fre och efter frsket, med frkrlek vnda sig till abstrakta skildringar. Ofta framgick ur dessa frnimmelser av hot och fara: En frsksperson symboliserade t ex teknikens hot mot de skapade varelserna, tv andra lt en krokodil hota mnniskan. Dessa resultat och liknande vid tydandet av Rorschachtavlorna visade tydligt att det angenma, likgiltiga och problemlsa tillstndet var skilt frn ngesttillstnd bara av en mycket tunn vgg." F Gnirss talar om denna "tunna vgg".31 Han talar om "ngesten i den provocerade grnssituationen". Med "grnssituation" menar han ett tillstnd som den upplever som nrmar sig just denna hemlighetsfulla tunna vgg, eller, fr att anvnda en annan bild, nrmar sig en avgrund vid vars rand han mste rra sig. Det handlar om upplevelser som ligger utanfr de vanliga erfarenheterna av jaget och omvrlden. Sdana grnssituationer kan framkallas genom hallucinogener. Psykiatern kan med hjlp av dessa droger studera den friska mnniskans beteende under en strd upplevelse av jaget och omvrlden. Denna kunskap om ngestupplevelsen r en nyckel till frstelsen av psykiskt sjuka, i vilkas upplevelse ngesten spelar en framtrdande roll. ngesten i grnssituationen, dvs vid randen av den bottenlsa avgrunden, r en ngest infr det obekanta, den skyddslst prisgivnes ngest, ngesten infr aningar om det mjliga och det mjliga omjliga, i vissa sammanhang ocks kallad existensngest eller urngest. Kierkegaard har talat om dessa sammanhang. Han betecknar just upplevelsen av ngesten infr den dr "tunna vggen" som en vg till vervinnandet av ngesten. Man upplever hur obetydliga riskerna fr undergng r, mtt i de faror som verallt lurar p mnniskan och allt levande, Gnirss betecknar frsksledaren, som vervakar frskspersonens giftrus, som "frsta hjlpen" fr ngestupplevelsen. Denna frsta hjlp kan under vissa omstndigheter bevara dem som redan str p ostadiga ben fr nedstrtandet i den egna sjlens avgrunder. Chockupplevelser kan stta den sjlsliga jmvikten i fara. Denna mjlighet krver redan i och fr sig att frsk med hallucinogener endast utfrs under fortlpande lkarkontroll. Den som vljer att g sin egen vg mste ha klart fr sig, att han kan jmfras med en klttrare som utan lina frsker betvinga den lodrtta bergsvggen. Mnga klttrare utan lina ler t denna varning, ofta i intellektuellt hgmod, ofta p grund av intellektuell inskrnkthet. . .

Frn ngesten kommer ofta en stark fascinering. Ensidig information om hallucinogenernas verkningar frleder mnga oerfarna till ventyrligheter med underdrogen. Ytterst belysande r de insikter som Gnirss uttalar i frga om experimentella och till och med terapeutiska mjligheter hos hallucinogenerna: "I frga om fallet med den experimentellt framkallade grnssituationen tycks det stmma att frmgan till differentiering och integration frblir bibehllen (dvs att skilja mellan verklighet och inbillning och att bygga in det upplevda i den egna vrldsbilden). Svl frskspersonen som (den psykotiska) patienten lider i varje fall av ngest infr hot mot den egna identiteten. De upplever detta hot i samband med frlusten av sin kommunikationsmjlighet och till fljd av sammanbrottet av hela sitt referenssystem, som var det som ver huvud taget mjliggjorde deras orientering i rum, tid och medmnsklig kommunikation. ngestens upptrdande vid frlusten av samtliga ordningskoordinater mste vara belysande. En sdan reaktion r intellektuellt begriplig, men normalpsykologiskt omjlig att leva sig in i, d den ligger utanfr all normal erfarenhet. Under inverkan av hallucinogenen finns mjligheten att nrma sig en sdan upplevelse och knna sig in i en motsvarande ngestupplevelse. Frskspersonerna upplever visserligen enligt rapporterna inte ett fullstndigt sammanbrott av sina referenssystem till verkligheten, men ett massivt hot mot detta. De kan drfr fortfarande behrska den utlsta ngesten och bertta om den." Gnirss frgar till sist, om den experimentellt framkallade och den sjukliga psykosen kan vara identiska, "om i den extrema belastningssituationen upplevelsens karaktr inte bestms av den utlsande faktorn, utan av det bearbetande systemet." Detta system frblir, som experimenten visade, i stor utstrckning intakt. Det visar sig srskilt tydligt i frskspersonernas beskrivningar av plastiska eller koloristiska visioner och hallucinationer. Gnirss kan ange fljande slag av skildringar: "Skriften r som mejslad", "som pfgelsfjdrar", "form som en totemple", inte bara ornamentalt grupperad utan som om det var mnniskor, djur (plastillinmodeller). Dessa exempel visar att de till att brja med enbart enkla visionerna i frskspersonernas upplevelse frs fram till grnsen av en verensstmmelse med omvrldens gestalter. Tv av tolv frskspersoner hade under frsken uppfattat sin egen handstil som ett tidigare stadium av sin skriftutveckling. I ett fall skrev vederbrande i sjlva verket en primitiv stil. Psykiatrerna tar vid bedmandet av frskspersonernas berttelser

naturligtvis alltid hnsyn till de frvntade medicinska verkningarna, som sin sida frst i andra hand, dvs indirekt, framkallar mer utprglade, psykiska fenomen. Experiment med subkutan anvndning (under huden) av psilocybin skulle bekrfta erfarenheterna av den perorala anvndningen (genom munnen). Det var ocks fallet, om ocks med vissa avvikelser, som gick tillbaka p en starkare inverkan av drogen. Drogen brjade verka efter 5 till 15 minuter, och varaktigheten av verkningarna uppgick till cirka 5 timmar. Pfallande var vid dessa subkutana frsk frndringarna i drift- och stmningslget. Hos tre frskspersoner, som fick 5 och 6 mg psilocybin i injektion, konstaterade man en tom munterhet med meningslst skrattande. Hos tv andra frskspersoner, som fick 6 respektive 10 mg, upptrdde starka stmningssvngningar mellan vlbefinnande och obehag av nrmast ngestartad karaktr. Problemls likgiltighet infr hndelserna i omvrlden gjorde sig gllande hos alla frskspersonerna under hela ruset. Med tv undantag dsade frskspersonerna bort i sina stolar nr man lmnade dem t sig sjlva och teg ofta i flera minuter. Det var vl bristen p omedelbarhet som fick dem framst som alldeles passiva utan att drfr vara apatiska. Utomordentliga sinnesfenomen kunde vid subkutan anvndning av drogen bara iakttas i tv av tio fall. En frsksperson, som hade ftt 6 mg, sg hur hennes ftter och underben p kort tid frsvann bortt i rymden. Vid andra frsk med 10 mg visade sig utprglade vegetativa strningar, framfr allt svindel och frndrad andhmtning. Strningarna var optiska, bara i ett fall under en kort tidrymd akustiska (verknslighet fr buller). De optiska reaktionerna kom till uttryck i strning av rumsschemat, i intensivt gul-grn-seende och elementra mrkerhallucinationer. Vid intensiva psykiska strningar kunde man faststlla ndringar i kroppsschemat, depersonalisationsknsla och frndrad tidsuppfattning. Under korta moment frlorade tv av frskspersonerna sin insikt om frskssituationen. Genom Rorschach-frsk och Szenotest kunde frsksledarna sluta sig till ngestknslor, ven om dessa inte kom till uttryck i frskspersonernas berttelser. Som strning i psykopatologisk mening uppfattades bara beteenden, i vilka frskspersonerna trots stark viljeanstrngning inte kunde ndra ngot och som varade ver en minut. Denna begrnsning kan visa med vilken frsiktighet sdana yttringar som frskspersonerna kunde kontrollera eller ndra, bedmdes var fr sig. Drmed skall inte sgas att den medvetna vrderingen, den mer eller mindre litterra eller konstnrliga bearbetningen av

rusupplevelsen inte skulle vara vrd att bedmas psykologiskt. Man talar redan i dag om psykodysleptisk litteratur och konst, som har ftt vrldsomfattande mtt och lett till att en inbrytning i den psykologiska vrldsbilden gt rum - vi mste tillgga: p nytt, ty inte bara Caldern de la Barca har sagt oss att livet r en drm (la vida es sueo).

Hysteriker, ta er i akt!Nr jag pratade med Albert Hofmann kort efter hans arbete med den mexikanska trollsvampen, uttalade han sig mycket bestmt emot tanken att hallucinogener skulle kunna anvndas inom psykoterapin. Han fruktade en anstormning av anhriga till mentalsjuka, som tidigare inte hade kunnat hjlpas alls eller nstan inte alls. Och med rtta! Man mste frst avvakta de kliniska underskningarna och efterfljande praktiska erfarenheter under sakkunnig ledning av vetenskapsmn. Nr rnen frelg strtade sig en halv vrld ver de mystiska underdrogerna, som lovade resor in i "sjlens vrldsrymd". Psykoanalytikerna inskrnkte sig frst till att anvnda de svagare hallucinogenerna, psilocybin och psilocin, medan de verlt bruket av LSD t psykiatrin. Enstaka psykoterapeuter, som allts inte behandlade psykiatriska fall, rapporterade upp till 50 % framgng efter anvndande av psilocybin, medan andra bara skrdade motgng. Detta tycktes visa att psykoterapeutens personlighet spelar en viktig roll. Tnk p schamanerna och curanderos hos indianerna, vilkas personlighet man inte kan tnka bort ur de kultiska svampseanserna. Jag vill ocks hnvisa till F Gnirss, som utfrt de frsta grundlggande underskningarna om en terapi med psilocybin. Redan r 1960 gde det frsta europeiska symposiet fr psykoterapi rum i Gttingen, dr man behandlade anvndandet av LSD. Gnirss sger om detta: "Av psykolytiska mnen (hallucinogener) vntar man sig att de p nskat stt skall frndra patientens hllning till sitt lidande och till terapifrsk. Frndringen tycks vgabringas genom rusupplevelser, i vilka den sjukes psyke blir till symboliskt uttryck fr de omedvetna konflikterna. Psykolytiska medel skapar drmed frutsttningar fr en affekturladdning och fr integration av konflikterna, det m vara genom sjlvknnedom eller genom mjliggjord tolkning." Fljande rn som Gnirss kom fram till, bekrftar inte de farhgor som Albert Hofmann med vetenskaplig blygsamhet hade uttalat. 1. Psykoterapi med psykodysleptika r en verksam metod.

2. Riskerna r sm, frutsatt att terapin bedrivs av en erfaren specialist. 3. Mjligheten av en intensiv behandling i jmfrelse med klassisk analys frkortar terapitiden. 4. Den ppnar en ny vg till behandling av terapiresistenta fall. Den psykolytiska terapins indikationsomrde bestms av arten av den neurotiska strningen, i mindre omfattning av dess svrighetsgrad eller varaktighet. Hallucinogenerna kan drfr ocks vid terapiresistenta fall ge lfte om framgng och br enligt Gnirss tminstone prvas. Som srskilt lmpade nmner han fljande indikationer: Karaktrsneuroser och i psykoterapeutisk mening svrt strda personligheter. Tvngs- och ngestneuroser, vissa depressiva neuroser. Alkoholister med neurotisk eller psykopatisk personlighet. Perversioner. Som kontraindikationer anger psykiatrikern: Hysteriskt frgade neuroser. Sjuka med infantil och hysterisk personlighetsstruktur. Gnirss anger en framgngskvot p 60-65 Det gr en betnksam nr man tnker p vad fr mnniskor det r som i vra dagar som amatrer kastar sig ver hallucinogenerna. De tillhr till stor del just precis den grupp som har angivits som kontraindicerade fall. Gnirss berttar32 om ett fall, dr han genom insttande av psilocybin hade en avgrande terapeutisk framgng. Med hjlp av detta enda exempel lter sig frloppet lttare frklaras n genom abstrakta och allmnna redogrelser. Resultatet bygger p de iakttagelser som kunde gras p en kvinnlig patient efter 24 psilocybinrus, frdelade ver 32 veckor. I allmnhet svalde hon varje vecka en dos p 6 mg. Under hela tiden kunde inga kroppsliga komplikationer faststllas. Patienten skildrade sina rusupplevelser samma dag hon intagit psilocybinet eller dagen drefter. Till detta anvndes en timme. Fre varje nytt rus orienterades patienten om situationen. Mellan rusbehandlingarna uppskte hon lkaren som tidigare. Timmarna anvndes till analys. Terapeuten frhll sig av experimentskl s passiv som mjligt. Drigenom kunde han bttre flja det inflytande rusen utvade p insikten om den egna personligheten och dess felorientering. Patienten skildrade sina drmmar utan att dessa tolkades. Denna drmrapportering var den enda avvikelsen frn principen om psykoterapeutens passiva hllning. Viktig r drvid patientens historia: Far mste ofta lta bli att g till arbetet p grund av ngesttillstnd. Mor hade upprepade gnger hyste-

riska frlamningar. En yngre bror led fram till senare skolldern av stamning. Atmosfren i det borgerliga hemmet bestmdes av en strvan efter social hvdelse inom ramen fr en auktoritetstroende milj. Med krampaktig stolthet tillbakatrngdes den egna knslovrldens ansprk. Den kvinnliga patienten, som var ogift, mste snart efter avslutad akademisk utbildning ska neurologisk behandling. Diagnos vid hennes inskrivning: ngestneuros. Tv mnader fre inskrivningen hade hon frlorat kontrollen ver sina sjukdomssymptom. Hon hade varit mrkbart rdd fr att lmna sin sng. Hon vgrade att ta emot besk och klagade ver outhrdlig huvudvrk, ver stigande illamende och krkningar. Hon var rdd fr nya ngestattacker, som hon sjlv frklarade med upplevelser av frmlingskap. Patienten framhrdade i vertygelsen att hon led av en hjrntumr och var frlorad. Omvrldens inflytelser och dets slag hade med ren lett till en fullstndig isolering fr patienten. Vid 4 rs lder: Sprkhmningar till fljd av auktoritetsfruktan, tstrningar, ngestupplevelser till fljd av kllararrest. Vid 12 rs lder: Olycksfall och invalidisering, insufficiensknsla, krig med ngestupplevelser. Vid 18 rs lder och senare: under studenttiden arbetade hon fr sitt uppehlle under svra sociala betingelser. Nedvrdering av uppbyggda ideal, besvikelse till fljd av felaktigt partnerval, dragning till konfliktladdade personer. Vid 23 rs lder: Svr frmlingsknsla. Fre inskrivningen: Isolering. Och hr i korta drag behandlingsfrloppet i ljuset av nytt kontakttagande: 3:e ruset (3:e veckan): Avbjer kontakter, passiv tlighet under starkt lidande, diffus klagan och frebrelser. 4:e ruset (4:e veckan): Tar emot kontakterbjudanden, bygger upp frtroende, mer bestmda klagoml och frebrelser ver p sistone upplevda besvikelser i samband med olyckligt val av partner. 6:e ruset (7:e veckan): Kontaktfrsk med modern, besinning ver krlek hon rnt i tidiga barndomen, begynnande sjlvreflektion, nya ngesttillstnd som undan fr undan blivit sllsyntare. 14:e ruset (16:e veckan): Kontakt med enstaka mnniskor, fr frsta gngen frihet frn vissa symptom, krkningarna avbryts. Mrkbart lugnare upptrdande, tar upp den sexuella problematiken.

19:e ruset (23:e veckan): Generellt kontakttagande med omvrlden, befrielse frn komplexartade skuldknslor, nytt frhllande till tron, inre avspndhet. 24:e ruset (32:a veckan): Intensifiering av kontakttagandet nda till aggressivitet, tar itu med de etiska vrdena i uppfostran, bryter ned auktoritetsfruktan. Patienten uppmanades att i form av teckningar hlla kvar de mest intensiva upplevelserna under psilocybinruset. Allt eftersom hennes tillstnd frbttrades, frndrades den symboliska formen och uttrycket i hennes teckningar och mlningar. Patienten sjlv upplevde denna sysselsttning som ett uttryck fr stegringen av hennes frmga att vinna insikt om sjukdomssammanhangen. Gnirss avslutar sina utlggningar med orden: "Jag blev starkt medveten om att de psykolytiska mnena mjliggr en terapeutiskt vrdefull och ofta snabb ppning till den neurotiska patientens personlighet och problematik." Gnirss kliniska erfarenheter franledde honom att formulera ett nytt begrepp, psykolys.33 I psykolysen instts hallucinationer som hjlpmedel fr analytisk terapi. Drvid frutstts att neurotiska strningar skall uppfattas som uttryck fr undermedvetna frlopp, och att frtrngningstendenser str i vgen fr deras uppklarande. Psykiatern r helt medveten om att det rr sig om en metod som enligt sakens natur - framfr allt i frvg - kan stta p bde motstnd och anslutning. Han betonar bl a frdelen av en frkortad behandlingstid och dremot svarande finansiella inbesparingar. Jag skulle ocks vilja tillgga bttre utnyttjande till det gemensammas fromma - av de facklrare och psykoterapeuter som str till frfogande. Intervjuer med t ex lkare p landet visar att det alltjmt i vissa kretsar finns en viss skygghet, fr att inte sga fruktan, fr psykiatrer och till och med fr psykoterapeuter. Denna kan leda till svra tidsfrluster vid behandlingen av psykiskt lidande. Mngen lkare p landsbygden kan drfr, som huslkare, med hjlp av psykotropa mediciner inleda en behandling som senare kan verg i klinisk vidarebehandling under specialistens skra ledning, detta utan det motstnd frn patienten eller dennes anhriga som man annars har att befara. Drmed fr hallucinogenerna kad betydelse ocks fr invrteslkaren eller den allmnpraktiserande lkaren. Psykofarmaka stts vanligtvis in i och fr behandling av symtom, eller ocks verkar de antipsykotiskt sedan de under en lngre tid intagits i fasta dagliga doser. Strda sjlsfunktioner ansluter sig bttre till det nor-

mala och avstms ter efter varandra. Hallucinogener i enstaka doser med intervaller emellan frrycker ofta sjlsliga grundfunktioner och personlighetsbilden. Deras terapeutiska verkan kommer av samverkan mellan de upplevelser som frs fram av det psykotiska tillstndet och den drp fljande motsttningen med dessa erfarenheter. De mste vara frbundna med patientens personlighet. Terapeuten frenar de mest frvirrade intryck till en meningsfull helhet. Vad som frst r tillfllighet och brottstycke hjlper till att forma liksom en mosaikbild av personligheten och dess frhistoria. Mycket viktig r den erfarenheten att hallucinogenernas verkan intrder redan vid doser som nnu inte frmr utlsa ngra psykotiska upplevelser. Psykolysens verkningar kan grupperas p fljande stt: 1. Liksom i drmmen blir det glmda eller till det undermedvetna undantrngt material gripbart och mjligt att redovisa, ven efter det att ruset avklingat. 2. Tillbakaglidandet till en tidigare ldersniv kan bidra till att man erknner traumata och symbolbildande upplevelser. Efterupplevandet av barndomsupplevelser frmjas. 3. Arketypiska bilder som kommer fram, kan ha en verkan som gr sig gllande ocks senare. Genom att den sjuke stlls ansikte mot ansikte med sina rusupplevelser anpassar han dem till sin inre vrld - p andlig vg eller till fljd av att hans knsloliv blivit skakat. Upplevelsen av arkaiska bilder, urbilder, franleder patienten att befatta sig med sin person som helhet och inte frlora sig i bisaker. I de indianska riterna tycks ett slags terapi ha grundats, som terfr gemenskapen just till urbilder, p vilka den "vilar". Detta tryggar ett utvidgande av livsgemenskapen och just en bildmssig samstmmighet. Vi behver bara tnka p religionsgrundarnas symboler (kors, halvmne, Buddas handfattning, yogins sittstllning). Psykolytikerns patient skakas knslomssigt och r i och med det mjlig att tala med. Detta ppnar tv vgar till botande: att tala ut om knsloupplevelserna, och att frdjupa insikten om den egna personligheten, "identiteten". Det blir drigenom mjligt att befria den sjuke frn hans felaktiga instllning och sprnga hans neurotiska upprepningstvng. Slumrande konstruktiva krafter frigrs, som verkstller den sjuka personlighetens ombyggnad. Mnga fackmn frgar sig om insttandet av droger - i vrt fall hallucinogener - inte skadar frhllandet mellan terapeut och patient. Vissa sjuka frhller sig avvisande till sin omvrld, terapeuten in-

berknad. Blir de emellertid riktigt underrttade om drogernas vsen och verkningar, stller de sig inte avvisande till deras insttande. Patientens kontaktbehov stimuleras kraftigt genom uppluckringen av hans knslovrld, den frndrade bilden av en ny verklighet (i ruset) och hela kaleidoskopet av bildmssiga upplevelser. Naturligt nog sker en patient, som rycks in i denna virvel av ovana upplevelser, kontakt med terapeuten, som samtidigt ger honom trygghet. Detta frlopp motsvarar vsentligen verfringen i den klassiska analysen (kontaktbildning och knsloverfring p terapeuten). Behandlingen Till att brja med kan den kliniska behandlingen inte undgs. tminstone br man under en lngre tid koppla in sjukhusvistelsen eller en tvdagarsbehandling en gng i veckan eller en natt p sjukhuset med jmna intervaller. Det r sjlvfallet att den behandlade lkaren mste vara psykofarmakologiskt och analytiskt erfaren. Den sjuke mste underrttas om de droger som skall anvndas och om meningen med och frloppet av behandlingen. Han fr inte undandras kontroll, tminstone inte vervakning genom en betrodd medlem av hans familj. Doser Psilocybin (ocks LSD) intas normalt om morgonen genom munnen. Injektion r ocks mjlig. Ltt frukost. Avskrmat ljus i rummet under rusets verkan (5-8 timmar efter LSD, mindre efter psilocybin). Intrder icke nskade kriser mjliggrs en dmpning eller ett upphvande av verkningarna av motmedel (klorpromazin, thioridazin, i engngsdos om 50-200 mg genom munnen, eller med barbiturat, t ex pentymal eller mebumal i engngsdos om 0,1-1,0 genom munnen). Det terapeutiska utnyttjandet av upplevelsefrloppet kan sttas igng redan under den avklingande verkan av medicinen - eller senare p grundval av en berttelse frn patientens sida. Med tanke p de starkt optiskt inriktade upplevelsebilderna gnar sig dessa fr tergivning i form av teckning, mlning och modellering. Ocks fr gruppterapi r hallucinogenerna lmpliga - denna egenskap utnyttjas dessvrre fr nrvarande p ett ansvarslst stt av sjlvutnmnda "versteprster" . . . Klinisk bild Psilocybindoser p 6-15 mg (medelstor mngd), motsvarande 40-100 mikrogram LSD, ger en passiv och lugn patient. Han kan vckas ur sin

sjlvfrsjunkenhet. Mot slutet av drogens verkningstid blir han mer talfr. Han frblir vid fullt medvetande. Efter 15-30 minuter intrder sdana kroppsliga strningar som har beskrivits hr. Efter en hgsta niv i brjan avklingar verkningarna vgformigt. Upprepade behandlingar leder till en viss dmpning av verkningarna. Patienten tar dock utan fruktan itu med dem efter ngra behandlingar. Stundom frekommande rrelser av oro och frlgenhet. Svrundertryckt skratt inleder fr det mesta de sjlsliga frndringarna: hmmat eller stegrat tankeflde med snderbruten satsbildning. Uppluckrade tankefrbindelser. Knslobetonad styrning av tankefrloppet. Tillflliga retningar utifrn - eller ocks inifrn - str koncentrationen p det upplevda. Frvridning av verkligheten och avpersonalisering. Illusionra frvridningar. Begrnsning av verkligheten, omvrlden. Optiska, ibland ocks akustiska "hallucinationer". Tidsfrloppet frdrjt, pskyndat eller stillastende. Frndrad upplevelse av "jaget". Upplevelse av den egna personlighetsklyvningen r mjlig. Den sjuke knner alltid till sitt tillstnd, detta r ett led i behandlingen. De genom inverkan av psilocybinet framkallade sjlsliga verkningarna fr inte minst av denna orsak inte liknas vid en akut psykotisk process. Vid intagande av doser p 20-30 mg psilocybin (respektive 200-800 mikrogram LSD) kan ett slags uppfyllelse genom hallucinationer frekomma eller ett snabbt uppkommande och vergende raserianfall (raptus), som riktar sig mot den egna personen eller mot andra. Svrigheter kan uppst i frga om psykolysen, p grund av lkaren, av patienten eller ocks av medicinen. Det kan intrffa att lkaren verskattar chanserna fr ett fall eller att han verskattar patientens intelligens och verkliga vilja att bli frisk. Lkaren kan ocks i alltfr hg grad lta sig vgledas av erfarenheter som han har samlat under experiment med friska frskspersoner. Patienten kan strva emot psykosen eller lida av ngest och outsagt vrja sig p olika stt: han pstr att drogen p grund av kroppsliga biverkningar r outhrdlig fr honom. Han kan genom viljeanstrngning undertrycka verkningarna av sm drogdoser (liksom i hypnos). Rtt ofta intrffar det att patienten, framfr allt den bildade patienten, ordnar sina upplevelser i det psykolytiska tillstndet efter egna nskefrestllningar. De frringas under loppet av behandlingen. Sker inte detta mste doseringen kas. Srskilda rusupplevelser kan komma den sjuke att inta en protestattityd mot dem. Hr anvnds som korrigeringsmetod samma behandling som r vanlig inom den klassiska analysen.

Nr det gller drogdoseringen finns en fara att en patient blir ngslig p grund av en inledande verdosering. Fr varje sjuk r det ndvndigt att prva sig fram till dos och intervall. Det finns visserligen psykiatrer som tillgriper chockmngder fr vissa specialfall. En alltfr stark dosering eller alltfr snabb fljd mellan doseringstillfllena kan framkalla ett vermtt av intryck. Man rekommenderar en stegring av doseringen med intervall p en vecka frn 5 till 15 mg psilocybin (eller frn 40 till 400 mikrogram LSD). Vid srskilt svra fall tilllmpas under intervallen en tillggsterapi. Verkningarna av drogen avtar inte vid dagligt intagande, d i sdana fall en viss tillvnjning inte r utesluten. Psilocybin och LSD kan bytas ut mot varandra utan att det leder till negativa fljder. Komplikationer Det kan pltsligt eller smningom upptrda en depressiv reaktion, som fr patienten till sjlvmordets brant. Drfr mste den terapeutiska kontakten mellan patient och lkare hela tiden upprtthllas. P detta stt kan man inskrida i det rtta gonblicket. Aggressiva tillstnd mste likas genom stndig vervakning bromsas i tid (lugnande tilltal eller medicin). Paranoida former - sprkfrvirring t ex - kan upptrda, men frst efter ruset. De behandlas med neuroleptika (hibernal och liknande), och med analytisk terapi sedan den lugnande effekten uppntts. Frdrjda reaktioner frekommer sllan. S kan patienter efter den psykolytiska behandlingen drja kvar i ett tillstnd, som varar i en eller flera dagar, d en jmn eller vxelvis av- och tilltagande motorisk aktivitet gr sig gllande, eller ngsligt spnd stmning eller strd visuell omvrldskontakt. Det r mjligt att detta tillstnd pltsligt terintrder efter flera timmar eller rentav dagar. De strningar som framkallar detta tillstnd, kommer frn det sjlsliga omrdet, inte frn det kroppsliga! Orsak hrtill r ett alltfr raskt fortskridande av terapin, fr vilket patienten inte varit tillrckligt frberedd. Behandlingen krver kortare intervall i den psykolytiska terapin, eller tillfogande av analytisk hjlp eller i sista hand neuroleptika (som i fregende fall). Man har fruktat att man genom psykolysen skulle kunna frammana en endogen psykos, dvs inifrn kommande, latent. Denna farhga tycks vara ogrundad, ven om - srskilt bland LSD-adepter - sdana fall frekommer p de psykiatriska klinikerna i USA. Srskilt i fall som inte sttt under lkarkontroll. I frga om psykoshotade patienter r risken fr ett utbrott eller en fr-

smring av deras tillstnd inte utesluten. I USA har av 5 000 frskspersoner bara 1 2 fall per 1 000 kunnat konstateras frete psykotiska reaktioner. D noterades inte ngot fall av schizofreni efter intagande av kontrollerade doser av hallucinogener. Faran fr vanebildning anses obetydlig. Det betyder emellertid inte att missbruket av hallucinogener inte skulle vara i stigande. Dessa utfrliga uppgifter om terapin och dess metoder tyder p vilka faror den pseudomystiker utstter sig fr som hnger sig t rusgifterna fr att, som Gnirss uttrycker saken, "hjlpa sig ver sociala anpassningssvrigheter, bristande sjlverknnande eller inre tomhet" - hippies har bevisat det.

Inleden eder icke i frestelse!Efter sjlvfrsken inom ramen fr svampceremonier i Mexiko och ven i Europa frgar vi oss vilka erfarenheter som gjorts med de syntetiska substanserna - hr med psilocybin - vid sidan av psykiatriska experiment. Srskilt starkt intryck gr Rudolf Gelpkes berttelser. Han har under studieuppehll och resor i Iran underskt vilken roll haschisch och opium spelat i den persiska litteraturen, mystiken och inom de hemliga sammanslutningarna. Under fem mnader genomfrde han 19 sjlvfrsk med LSD och psilocybin. Han gjorde det frst under kontroll.34 16 av frsken genomfrde han p egen hand. Han kom fram till att endast flera gnger upprepade frsk kunde lggas till grund fr ngon allvarlig bedmning. De som gr ett frsk ngon gng fr nyfikenhets skull kan givetvis yttra sig om detta enda frsk. Men de kan inte dra ngra mer vittgende slutsatser av dem. Likas tror han att "de yttersta hemligheterna troligtvis inte yppar sig" annat n vid frsk med hga doser. Vi vet frn Gnirss vart s hga doser kan fra, men mste vl lmna den mjligheten ppen att i speciella fall - srskilt i frga om psykiskt verksamma droger - speciella resultat kan vara att vnta. Gelpke gr emot benmningen "rusgifter". Ty han fruktar att redan detta skulle kunna vara nog fr att allmnheten och myndigheterna skall vara bengna att jmstlla dem med opium, morfin och kokain. Att beteckna dem som frbjudna rusgifter skulle kunna tolkas som en uppmaning att bekmpa dem inom lekmannaomrdet. Efter sina 19 frsk har Rudolf Gelpke (i varje fall hos sig sjlv) inte kunnat faststlla ngon tillvnjning. Han r av den sikten att ocks lngvarigare bruk av psilocybin och LSD inte leder till kroppsligt-andligt

snderfall, s som fallet r vid regelbundet missbruk av alkohol, haschisch, opium eller kokain. Han faststllde ocks att psilocybin och LSD inte en gng ledde till den fr meskalin typiska frsta fasen av kroppsligt obehag. Inte heller p denna punkt fr vi bortse frn Gnirss konstateranden av fysiska verkningar - giltiga i varje fall fr hans frskspersoner. Just sdana inbrdes motsatta pstenden eller konstateranden tycks visa p att forskningen i frga om dessa droger fortfarande befinner sig i sin linda. andra sidan fr personlighetsfaktorn hos frskspersonen drvid s mycket strre vikt. Gelpke r av den uppfattningen, att reseberttelsen sknker berttigande t varje frd, vare sig resan gr utt eller int. Drvid fr man inte glmma att det ocks finns den stillsamma drinkaren, och det finns vl ocks ett stillsamt "resande in i det inre". Gelpke citerar i detta sammanhang ocks Gottfried Benn i boken Provoziertes Leben, dr denne frutser "ett tillflde av insikter och av ande" och "en ny skapande period". Gelpke anser att den enskilda mnniskans hllning gentemot "rusets" fenomen bestms av rdande tabun i det samhlle hon lever i. Fr oss i vsterlandet r alkohol ett njutningsmedel. Fr muslimen dremot r alkohol ett djvulens verk (Koranen V: 92). Omvnt bedms njutandet av haschisch hos oss i vsterlandet som kriminellt. Om man nrmare granskar det nmnda stllet i Koranen fr man det intrycket att Muhammed frdmde allt som hller den troende borta frn Gud och frn bnen. Dit hr fr honom utom vin ocks lotterier och "statyer". Det sista har utlagts som om det var schack det var frga om. Och s spelade man helt enkelt schack med ickefigurativa stenar, som dock alltjmt var s formade s att man kunde skilja dem frn varandra. Det r inte ofarligt att anstlla jmfrelser mellan sterlandet och vsterlandet. Och r man orientalist s vljer man endast alltfr grna stndpunkt till sterlandets frmn. Var och en frsvarar "sina" skyddslingars andliga och materiella rike och sker stegra sin prestige i vsterlandet genom att upptrda i sterlndsk belysning. Vsterlandets vrld r starkt viljebetonad. sterlandets r i mycket strre omfattning inriktad p lt-gmentalitet, uppgende i naturen (som hos Laotse) eller i zenbuddismens aningsfulla tillvaro. Nr hallucinogener och andra psykotropa substanser redan i rhundraden (eller rtusenden?) har vat sitt inflytande p orientaliska kulturer, mste de hos dess brare fr lnge sedan ha lett till resistensfenomen av bde fysisk och psykisk art. Vsterlnningars frder in i den sterlndska mystikens ljus och dunkel blir, om de r allvarligt menade, alltid ngot av ett vgstycke.

I samband med alkoholfrgan mste vi tnka p att sta frukter helt enkelt inte jser, utan torkar, i ett torrt kenklimat som det i Arabien och en stor del av Mellersta stern, dr de kan konserveras endast i denna torra form (dadlar, fikon, vindruvor). Jsning i fuktiga och varma omrden leder till bildande av alkohol och drmed till en konserveringsform fr tropiska frhllanden. Nr islam ndde de tropiska omrdena - framfr allt stafrika, nrmare bestmt swahilikusten - blev alkoholfrbudet i Koranen till hinder fr missionen (alldeles som monogamin fr den kristna missionen). Jag har i stafrika trffat "heliga" (saijds), om vilka det bland folket hette att alkohol p deras tunga frvandlades till mjlk. . . P den kokospalmbevxta swahilikusten i Kenya sg jag talrika muslimer fullstndigt berusade redan klockan tio p morgonen. De hade druckit palmvin, som en ttling till profeten, en sheriff, lt utsknka p krogar. Det skulle vara bra om de ville ta sin Koran lika mycket p allvar som vissa vsterlndska fresprkare av satsen "ex oriente lux". Under Gelpkes frsta frsk med 10 mg psilocybin brjade medlet verka efter 20 minuter. Han knde munterhet, pratighet, "ltt men behaglig svindel" och "njutningsfull djupandning", dvs samma symptom som nr han rkt haschisch. Han hade bestmt sig fr att gra anteckningar, men fann snart att ett sdant fretag skulle vara rena slseriet med tiden. Frst stod optiska intryck i frgrunden, framfr allt ett "strandlst bortom varandra" i trdraderna i den nrbelgna skogen, och ett ver varandra i de tornhga molnen. Han frnam "himmel ver himmel". S fljer mystifikationer. Han talade om en "p-trskeln-till-det-yttersta-knsla" och smekte tret i en virkestrave i trdgrden med "djuriskt sinnlig" mhet. Han befann sig snart i "den fullkomliga vindstillans vrldsmedelpunkt". Han tnkte p "det vanliga livet", dr "man r inkopplad, inte 'helt', bara styckevis, snderhackat och kluvet, i de konstlade tidsavsnittens smskrvor". Han talade om "alla tings samtidighet", om "varats urgrund". Han upplevde ett gonblick verkligheten "bortom tidens tyngdkraft". "Barnsligt nog" sker han frhala terfrden till samtidsvrlden genom ytterligare drogdoser. Verkan av 6 mg och drefter 4 mg blev nstan ingen. Vi ser i dessa sporadiska yttringar den starka tendensen till konstnrlig, litterr framstllning. Det skulle ha lyckats fr Gelpke ocks utan hallucinogener och deras inspirerande bilder. Under hypnos uttrycker sig ocks enkla mnniskor skapande-litterrt, nr de frsker bertta om

sina upplevelser. Det mste nrmare underskas om detta inte ocks r fallet i frga om hallucinogenrus. Hans Heimann35 r av en annan sikt. Han anser sig inte ens hos bildade och konstnrligt begvade mnniskor ha mrkt ngon stegring av skaparfrmgan under hallucinogenrus. Denna motsttning visar hur svrt det r att skaffa sig en objektiv bild av dessa frgekomplex. Nr lsryckandet frn vra tidsbegrepp upplevs, framstr - kan man tillgga - berttelsen om det i ruset upplevda inte som mindre splittrad i skrvor n den snderhackade vardagstiden - om man jmfr med hela krukan. Det tycks emellertid som om sdana mosaiker, vid sidan av vr vanliga logik, blir till en bestende bestndsdel av vrt minne och, som Gelpke efter det fljande frsket sger, kan vcka hemlngtan. Sitt femte frsk gjorde Gelpke med en s stark dos som 20 mg psilocybin, vilken han hade frberett sig fr i dagar. En halvtimme efter det att han hade tagit in denna dos var han inte lngre kapabel att gra ngra anteckningar. Han hade kunnat anteckna: "Allting intensivt, i synnerhet vid randen av synfltet". Han tillgger efter avslutat rus att psilocybin-anden "springer p" sitt offer bakifrn eller frn sidan. Den r inte dr man riktar blicken. Han minns ocks hur hans rum nstan som i ett slag tedde sig "frmmande" fr honom. Det hade varit helt drnkt i rtt. Hans frsta frsk med halva dosen psilocybin var bara en franing av vad som nu vntade honom. Intrycken vllde in ver honom med vldsam kraft, slet upp honom med rtterna, kastade omkull honom, slet snder honom fr att ter stta ihop honom, gjorde honom till intet och till allt. Nr vi lser fljande avsnitt av Gelpkes rusberttelse mste vi medge att detta rus tminstone nrmar sig det konstnrliga, ven om innehllet inte frmr frstta oss i en annan vrld: "Jag har inte sett gudarna, ven om himlen var full av dem. Jag sg deras krningshall, och drver sg jag den outsgliga kupolen formad av evighetens isvind och jag sg vrldsurets pendel svnga frn djurtecken till djurtecken. Jag sg ocks molnen strta uppt i himlens uppslitna avgrund och s bli till hallens pelare. De var verallt behngda med snidade masker, och ven dessa kunde jag i lugn och ro betrakta. Endast gudarnas intg var mig frmenat att se, och det p goda grunder. Ty redan den dnande tystnad som fregick detta intg grep om mitt hjrta med jkelfingrar och pressade samman mig med sdan fruktansvrd makt t hger och nedt i min lnstol, att sjlva fasan stelnade p mina lppar innan den blev till ett skri." Rudolf Gelpke sger att detta rus efter 2 1/2 timma pltsligt upphrde. Drefter var han i 1 timme myc-

ket frvirrad och borta. Han kunde inte pst att han hade "frsttt" upplevelsen. I ett senare frsk med 16 mg psilocybin upplevde Gelpke helt korta smnsttar med "hypnotisk" (eller "magnetisk") drm av ett slag som han alltid hade upplevt som typisk fr psilocybin. Han hade en stark nskan att f vara i fred, ven om han utan vidare var i stnd att tala. Tidigt p morgonen, en timme efter intagandet av drogen (drtill efter en vaknatt!) hade han bestmt sig fr att ta en promenad utmed Rhens strand i Basel. Han knde sig p gatan "som i hemlighet frfljd". Han fick en knsla av stilla behag vid tanken p, att ingen p gatan visste om "att hans namn var Rumpelstilzchen"... Han behrskade hela tiden sina reaktioner och var mycket frsiktig nr han gick ver gatan, "som en Mars-invnare som genom ett oblitt de kommit att hamna i Basel". Gelpke lade sig senare - terkommen hem - och hade ter en "hypnotisk" drm: Han susade nedfr en vldig trappa ver tusentals rda trappsteg, som om han flg, och vaknade inte bara upp ur denna drm, utan ur ruset ver huvud taget.

Noter

1 Psykotropa mnen, p psyket specifikt verkande substanser. 2 Psykofarmaka, lkemedel med i allmnhet vervgande impulsstegrande, retande eller lugnande verkan, som pverkar mnniskans stmning och beteendemnster. 3 Albert Hofmann, kemist, stllfretrdande chef fr firman Sandoz kemiskfarmaceutiska forskningslaboratorier i Basel. Knd framfr allt p grund av sina studier om mjldrygealkaloiderna ergometrin och ergotamin samt som upptckare av LSD. 4 Walter Pldinger, verlkare fr psykofarmakologi vid psykiatriska universitetskliniken i Basel. 5 Peyotl, den ursprungliga beteckningen p trollkaktusen Lophophora williamsii Lem. De spanska ervrarna ndrade ordet till Peyote, som de hade lttare att uttala. 6 Meskalin r det hallucinogent verksamma mnet i peyote, som sedan lnge kan framstllas syntetiskt. 7 Professor Louis Lewin, i sitt grundlggande verk Phantastica, se litteraturfrteckningen. 8 Tesquino, alkoholhaltig dryck framstlld av jst majs. 9 Zenit: de betraktar den hgsta punkten p himlen ver betraktarens huvud som det femte vderstrecket. 10 Tequila, stark spritdryck som destilleras ur vissa Agave-arters stjlkar, som innehller en sockerhaltig saft. 11 Lewin, a A. 12 Alkaloider, organiska, kvvehaltiga basiska freningar i vissa vxter. I hg dos ofta giftiga, i lg dos utgr de en viktig grupp lkemedel. 13 Mamillaria, vrt- eller kulkaktus med spiralformigt ordnade vrtor, som p sina spetsar br ulliga eller filtartade dynor som omger taggarna. 14 Mer hrom i standardverket om peyote-kulten bland nordamerikanska indianer, La Barre, W, The Peyote cult. Hamdon, Conn 1964. 15 E Merck, Darmstadt, framstller meskalinsulfat i form av glnsande prismor. 16 Lewin, a a. 17 Beringer, frsta gngen i ett fredrag fr en psykiatergrupp 1922. 18 Ringger, Das Problem der Besessenheit, i: Neue Wissenschaft. Zrich 1953.

19 Aldous Huxley. Boken utkom r 1954. Samma r kom den i svensk versttning: En port till andra vrlden. 20 Ringger i Parapsychologie. Zrich 1957. 21 Michaux, se litteraturlistan. 22 Se vidare Dniken, E von, Erinnerungen an die Zukunft. Ungelste Rtsel der Vergangenheit. Dsseldorf 1968. 23 Zapotekerna, indiannation som hade skapat en hgtstende kulturkrets i sdra Mexiko, vilken vid spanjorernas ankomst nnu stod i blomning. Deras centra var Monte Albn och Mitla, i dag vlbevarade ruiner. 24 Eliade, se litteraturlistan. 25 Professor Tadeusz Reichstein, chef fr organisk-kemiska institutionen vid universitetet i Basel. Nobelpristagare 1950 fr utveckling av cortisonet. 26 Psilocybin r ett indol-derivat, hittills det enda i naturen ptrffade i 4stll-ning hydroxylerade indol-derivatet. En andra verraskning fr kemisten: psilocybin r det enda hittills knda naturligt frekommande indol-derivat som innehller fosfor. 27 Dysforisk frstmning, ngestbetonat stegrad, olustig frstmning. 28 Professor Rudolf Gelpke, knd orientolog frn Basel, hedersledamot av der-vischorden Meium e Divan, se litteraturfrteckningen. 29 Watts i Psychedelic Review, 1964: 1-3. Cambridge, Mass. 30 Romberg, att st med ftterna tillsammans och slutna gon. Positiv Romberg: oskerhet, vacklan, eventuellt faller vederbrande omkull. Jmviktstest. 31 Gnirss har i detta sammanhang offentliggjort ett verk om "ngest, psykiska och somatiska aspekter", i vilket han gr in just p denna "tunna vgg". Se litteraturlistan. 32 Gnirss, se litteraturlistan. 33 Psykolys, som sdan betecknas en psykoterapi som anvnder sig av hallucinogener (kemoterapi). Professor Leuner nmner en framgngskvot p 65 % vid de svraste neuroserna. 34 Albert Hofmann och Werner Hgin, den senare chef fr anestesiavdelningen vid Basler Brgerspital, kontrollerade sjlvfrsken. 35 Professor Hans Heimann, schweizisk psykiater och chef fr psykopatologiska forskningsinstitutet vid psykiatriska universitetskliniken i Lausanne. 36 Utvanns frst som spjlkningsprodukt vid den alkaliska hydrolysen av mjl-dryge-alkaloider och nyligen ocks extraherat ur kulturer av mjldrygesvam-pen Claviceps paspali, som parasiterar p det vildvxande grset Paspalum distichum. 37 Solms, knd psykoterapeut i Geneve, som r skeptisk mot anvndandet av hallucinogener i psykiatrisk praxis. 38 Hypnagoga hallucinationer skiljer sig frn narkotikans effekter genom att reflexerna inte upphvs och att verkningarna p hjrtat mer eller mindre bortfaller. 39 Se avsnittet om scopolamin i kapitlet "Bolmrt och spikklubba". 40 Peter Seidmann, psykoterapeut i Zrich, knd fr sina arbeten Der Weg der Tiefen-Psychologie in geistesgeschichtlicher Perspektive och Moderne Jugend, eine Herausforderung an die Erzieher. 41 Wasson hoppas ocks att f uppgifter frn annat hll under kommande r,

och cuicatekerna, tv andra indianstammar inom mazatekernas land och de angrnsande omrdena av stra Sierra Madre, anvnder profetsalvians blad fr ceremonier. 42 Ergot r den engelska och franska beteckningen fr mjldryga. P franska betyder ergot ocks "vissen gren", mjligen med tanke p de eventuella verkningarna av mjldryga. 43 Mnga forskare fredrar beteckningen psykotomimetikum, dvs "psykosefter-hrmande". 44 Psykedelisk, ett begrepp som har blivit vedertaget i USA (mind manifesting, mind expanding eller mind opening drugs) och kan versttas ungefr med "medvetandesvidgande". "Medvetandesfrndrande" skulle vl med den syn man numera har p freteelsen vara mer adekvat. 45 Jacques Mousseau, chefredaktr fr tidskriften Planete i Paris.