delårsrapport vuxsam 20150101 - 20150630
DESCRIPTION
Delårsrapport VuxsamTRANSCRIPT
1
Delårsrapport av projekt Vuxsam
Januari – Juni 2015
Gabi Djordjevic
Projektledare
Vuxsam, Söderåsens samordningsförbund
2
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning av januari – juni 2015
2. Målgrupp
3. Mål och resultat
3.1. Deltagarinflöde och inskrivningstid
3.2. Resultat utifrån specifik insats
3.3. Pågående planeringar
4. Kvalitativ deltagarutvärdering
5. Remissgrupp
6. Aktiviteter
7. Ekonomi
7.1 Delårsbokslut 2015 Vuxsam
7.2 Händelser av betydelse under delår 2015
7.3 Kommande händelser under 2015
3
1. Sammanfattning av halvåret januari - juni 2015
Under halvåret januari till juni 2015 har Vuxsams verksamhet dragit igång ordentligt. Rutiner
har satt sig, både vad avser den dagliga verksamheten med deltagare, verksamhetsmöten och
dokumentation men även det tvärorganisatoriska arbetet med remissgrupper och kontakter
med alla remitterande handläggare. Samarbetet med Åstorps kommun som varit den sista
aktören in har fungerat utomordentligt - med en hög närvaro på remissgruppsmöten,
intressanta frågeställningar från styrelsemedlemmar och ansvariga chefer samt ett högt
deltagarinflöde. Likaså har samarbetet med Ungsam, vår motsvarighet i Åstorp, fungerat
friktionsfritt. Vuxsams och Ungsams remissgrupper slogs samman under februari månad och
båda projekt har sedan dess växelvis ansvarat för att göra dessa tillfällen både meningsfulla
och trevliga. Arbetet under halvåret som har gått har präglats av både upp- och nedgångar i
intensitet, från ett lägre deltagarantal i början av året till att ha fullt i projektet under senare
delen av halvåret. Så fullt så projektpersonalen bland annat fått starta ytterligare en
gruppverksamhet! Men precis som i de flesta projekt så är flexibilitet den viktigaste
egenskapen som en medarbetare bör ha. Vi ändrar om och anpassar allt eftersom nya
spännande individer kommer in i projektet och nya behov uppdagas, vi styr om och nätverkar
för att förbättra relationer och kommunikationsflöden mellan samverkande parter och vi
informerar löpande om vad som händer till dem som visar intresset, högt och lågt.
Under mars, april och maj månad flyttade projektet in i sina nya lokaler på Södra Storgatan 19
i Bjuv parallellt med att vi började bedriva vår verksamhet där. Lokalen invigdes i början på
juni månad med dryga fyrtiotalet mingelbesökare från en rad olika verksamheter. En lyckad
invigning om vi i personalen själva får tycka. De nya lokalerna har varit positiva både för oss
som arbetar i projektet – men även för våra deltagare. Deltagarna har uttryckt att de tycker att
lokalerna är mycket trevliga och att det känns tryggt att ha ”sina egna lokaler”. Sen är det
alltid en fördel att lokalen är belägen så centralt i Bjuv – med gångavstånd för våra deltagare
som kommer ifrån Åstorp!
En Biologdesigngrupp har genomförts med gott resultat och en tisdagsgrupp är i full gång. Ny
rekrytering inför höstens Biologdesigngrupp är i skrivande stund på gång och de individuella
planeringarna löper på. Hösten kommer med andra ord med nya spännande utmaningar!
4
2. Målgruppen
I avsnittet redovisas deltagarstatistik för de 19 aktuella deltagare under halvåret avseende kön
och ålder samt information om tid i offentlig försörjning och de behov som framkommit
generellt hos målgruppen.
Könsfördelningen har varit följande:
7 män (37%)
12 kvinnor (63%)
Statistiken visar att ett större antal kvinnor än
män har medverkat i projektet. Detta är inte
något som diskuterats i remissgruppen.
Den yngsta deltagaren är född 1985 och den
äldsta 1953.
Åldersfördelningen har varit följande:
7 st 30-40 år (37%)
3 st 41-50 år (16%)
8 st 51-60 år (42%)
1 st 61-65 år (5%)
De behov som är mest uttalade hos målgruppen är de samma som vid föregående redovisning
– bristande kunskaper i det svenska språket, både vad avser tal och skrift (även fall av
analfabetism), läkarutlåtanden vad gäller arbetsförmågan, då många deltagare har psykisk och
fysisk problematik som ej är dokumenterade på så vis att de räcker som underlag i kontakten
med Försäkringskassan samt utbildningsinsatser. En del av deltagarna har aldrig haft ett
förvärvsarbete och har enbart grundskoleutbildning, ofta avbruten eller ej fullföljd. Deltagarna
har generellt låg datorkunskap och sjukskrivningar är frekvent förekommande. Brister i
hygien och att ta hand om sig själv genom sådant som fysisk träning är vanligt.
5
3. Mål och resultat
Under aktuellt halvår har 19 deltagare varit inskrivna i projektet. Av dessa har 13 stycken
varit nyinskrivningar från januari månad och framåt och 6 varit kvar från 2014.
Under perioden januari – juni 2015 har 37 % av deltagarna avslutats (motsvarande 7 personer)
och 63 % av deltagarna är kvar i projektet (motsvarande 12 personer). Måluppfyllelsen ser ni
nedanför baserat på de 7 avslutade ärende under perioden.
14,5 % av deltagarna har avslutats utan att fullfölja insatsen (1 deltagare).
Jämf. enligt uppsatta mål: 20 % avslutas utan att fullfölja insats
71 % av deltagarna har erhållit arbete eller påbörjat studier. 60 % av deltagarna har
erhållit arbete, där 67 % varit osubventionerade och 33 % subventionerade (3
deltagare). 40 % har gått till CSN berättigade studier (2 deltagare).
Jämf. enligt uppsatta mål: 30 % avslutas till arbete eller studier
14,5 % av deltagarna har avslutats till annan insats (1 deltagare).
Jämf. enligt uppsatta mål: 50 % avslutas till annan insats
100 % av deltagarna har fått ökad känsla av sammanhang (3 deltagare av 7 avslutade
har gjort en avslutningsenkät).
Jämf. enligt uppsatta mål: Samtliga ska uppleva ökad känsla av sammanhang
Enligt SUS avslutningskoder ser avslutningarna ut som följande:
1) Utskrivning (enligt överenskommen plan): 6
2) Utskrivning – fortsatt rehabilitering: 0
3) Utskrivning på grund av sjukdom: 0
4) Utskrivning på grund av föräldraledighet: 1
5) Utskrivning på grund av flytt: 0
6) Medgivande återtagit: 0
7) Utskrivning – utan mätning: 0
8) Felregistrering: 0
9) Övrigt: 0
Med hjälp av insamlad data från SUS har sedan en avskalad sammanställning i antal gjorts för
att matcha projektets mål på individnivå:
1) arbete (subventionerat och osubventionerat): 3
2) studier: 2
3) annan insats (t.ex. praktik, arbetsrehabilitering eller behandling): 1
4) avslut på grund av annan orsak (t.ex. missbruk, hög frånvaro, graviditet, flytt): 1
6
3.1 Deltagarinflöde och inskrivningstid
I avsnittet framkommer hur fördelningen mellan remitterande verksamheter har sett ut för de
19 aktuella ärenden och för de 13 nyinskrivna. Inskrivningstiden för de 7 avslutade deltagare
är i snitt 5,5 månader.
Av 19 medverkande deltagare i projektet
under våren har fördelningen varit:
8 st (42%) Bjuvs kommun
5 st (26%) Åstorps kommun
3 st (16%) Arbetsförmedlingen
3 st (16%) Försäkringskassan
0 st (0%) Region Skåne
Av de 13 remitterande deltagarna under våren
2015 har fördelningen varit:
4 st (31%) Bjuvs kommun
5 st (38%) Åstorps kommun
1 st (8%) Arbetsförmedlingen
3 st (23%) Försäkringskassan
0 st (0%) Region Skåne
Som framgår i tabellerna ovanför har projektet fortfarande inte fått en deltagare remitterad in
från Region Skåne. Detta har lyfts på remissgruppsmöten och diskuterats. Slutsatsen man kom
fram till i det forumet var att Region Skåne är organiserat på ett annorlunda sätt än övriga
myndigheter och att det sällan är så att man som patient är knuten till en läkare eller
”handläggare” som har den hela översynen. Vidare arbetar man inte på samma vis som övriga
myndigheter med arbetsförmåga och kan inte heller ha ett aktivitetskrav på individen.
7
3.2 Resultat utifrån specifik insats
I avsnittet nedan presenteras insatsfördelningen och resultat utifrån varje specifik insats. I
insatsfördelningen finns 33 insatser med, trots att deltagarantalet totalt varit 19. Detta för att
varje deltagares medverkan i den separata insatsen räknas för sig. I snitt har alltså varje
deltagare haft 1,7 insatser. I tabellerna och dess beskrivningar används hädanefter följande
förkortningar: BD (Biologdesignern), CM (Case management) och TG (tisdagsgruppen).
10 deltagare har haft BD (grupp+individuellt
stöd). 12 deltagare har haft CM. 4 deltagare har
haft både BD och CM och samtliga 7 deltagare
som ingått i tisdagsgruppen har också haft CM .
50 % av deltagarna i BD har gått ut till
självförsörjning. 3 deltagare har gått ut till
arbete varav 2 är till osubventionerade
anställningar. 2 deltagare har gått till CSN
berättigade studier och 0 deltagare har gått till
annan insats.
8,5 % av deltagarna som haft CM har gått ut till
arbete. Detta motsvarar en individ och är en
subventionerad anställning. Lika många, 8,5 %
har gått till annan insats vilket inneburit att
individen gått till rätt försörjning. Ytterligare
en, 8,5 % har avslutats på grund av
föräldraledighet.
8
0 % av deltagarna som haft TG har gått ut till
arbete eller studier. 14 %, motsvarande 1
deltagare har gått till rätt försörjning och
ytterligare 14 %, 1 deltagare har avslutats på
grund av föräldraledighet. Detta är samma
individer som redovisas under CM avslut.
3.3 Pågående planeringar
De resterande 12 deltagare som är kvar i projektet inför hösten 2015 har samtliga en planering
i dagsläget. Av de 12 resterande deltagare förväntas en avslutas till studier under hösten och
en deltagare övergå till nästkommande Biologdesign grupp. Resterande förväntas avslutas till
annan insats. Planeringarna framgår i tabellen nedanför.
1 Se över studiemöjligheter inom personlig assistans
2 Pågående arbetsträning inom vården
3 Pågående insats på Activa och inom psykiatrin
4 Inväntar FK för specialistutredning av hälsotillstånd
5 Inväntar beslut om heltidssjukersättning
6 Inväntar beslut om heltidssjukersättning
7 Se över praktikmöjligheter inom butik/livsmedel & vårdkontakter
8 Tisdagsgrupp, vårdkontakter samt sammanfatta dokument som styrker att
deltagare har rätt ersättning idag
9 Tisdagsgrupp, vårdkontakter samt sammanfatta dokument som styrker att
deltagare har rätt ersättning idag
10 Vårdkontakter samt sammanfatta dokument som styrker att deltagare har rätt
ersättning idag
11 Tisdagsgrupp, vårdkontakter samt eventuell arbetsträning
12 Ska ingå i nästkommande Biologdesign grupp
9
4. Kvalitativ deltagarutvärdering
De deltagare som medverkar i Biologdesignern får efter varje avslutad grupp möjlighet att
med egna ord beskriva den insats de medverkat i. Dessa berättelser är av stort värde för
individen själv, då de ger en möjlighet att sammanfatta vad man varit med om. Men
berättelserna är också ett viktigt utvärderingsinstrument för oss som arbetar i projektet och ger
oss möjlighet att få feedback på det arbetet som vi gör. Nedan följer utdrag i kursiverad text.
”Kursen har gett mig insikt i vad som är bra för just mig.”
”Har fått hjälp med att stärka mitt självförtroende och den har varit ett stort stöd för mig.”
”Underbara och lyhörda lärare.”
”Biologen har gett mig: Bättre självförtroende, bli mer social, komma ut bland folk, passa
tider, bättre struktur, ta hänsyn, lyssna bättre.”
Deltagarna som medverkat i tisdagsgruppen har också haft möjlighet att komma med
feedback på gruppverksamheten utifrån vad som är bra och mindre bra. Exempel på det som
deltagarna har upplevt varit mindre bra är:
”Vi har grupp för sällan – hade velat ha oftare än en gång i veckan.”
”Lite svårt att ta sig hit med kollektivtrafiken.”
”Ibland är det svårt att förstå allt som sägs eftersom man pratar för fort.”
Övervägande stor del av den feedback som deltagarna uttrycker är positiv:
”Det är lagom med två timmar per tillfälle och att vi börjar kl. 10:00.”
”Det ges möjlighet att träna på att åka kollektivt.”
”Det är socialt, man får träffa folk och prata.”
”Jag har fått mer kunskap om t.ex. mina rättigheter och hur systemet fungerar:”
”Sömntåget och temat myndigheter var bra!”
”Jag har blivit bättre på att prata och förstå svenska.”
”Det är mycket bättre än att sitta hemma och bara läsa svenska – här får man prata till slut
och få säga om man inte förstår någonting.”
10
5. Remissgrupp
Remissgruppen har haft sex sammanträden under halvåret. Fem av dessa har varit tillsammans
med Ungsam. Av dessa fem sammanträden har tre varit i Åstorp och två i Bjuv.
Remissgrupperna har varat 1,5 timme för respektive remissgrupp. Vuxsams grupp har haft
ärendegenomgång mellan 13:00-14:00 och Ungsams mellan 14:30-15:30. Däremellan har det
varit gemensam information samt möjlighet till att ställa frågor till respektive projekt i
helgrupp på en halvtimme. Informationen har projektledare i båda projekten stått för.
Uppslutningen har varit god på remissgruppsmötena. Vid ett tillfälle har en representant från
Åstorps kommun fattats och vid ett annat tillfälle har representant från Bjuvs kommun fattats.
Utöver detta har samtliga närvarat på samtliga tillfällen. Ordinarie representanter som suttit
under våren är Erika Asp från ekonomiskt bistånd i Bjuvs kommun, Alexandra Jönsson från
ekonomiskt bistånd i Åstorps kommun, Christel Persson från Försäkringskassan, Anneli
Halldén från Arbetsförmedlingen, Ulf Salomonsson från Söderåsens vårdcentral samt Lena
Hedström och Gabi Djordjevic från Vuxsam.
Forumet har använts för diskussion och beslut om nyinskrivningar, samtal kring ärenden där
projektgruppen ”kört fast” samt övergripande frågeställningar kring hur vi bättre kan
samverka myndigheterna emellan. Utifrån diskussionerna har bland annat slutsatsen dragits
att det finns ärenden som samtliga handläggare från de olika myndigheter bedömer att
Vuxsam inte kan arbeta med och att där finns individer som inte bör ha ett arbetskrav på sig.
Diskussionerna har också bland annat landat i att Region Skåne oftast är en aktör som det kan
vara svårare att samverka med då huvudmannaskapet är mer spritt samt att vården är hårt
belastad idag. I projektets remissgrupp sitter enbart en representant från en vårdcentral i Bjuv,
trots att samtliga vårdcentraler fått inbjudan till att medverka. Många deltagare vittnar om att
deras läkare byts ut ofta, att det tar mycket lång tid att få en samtalskontakt på vårdcentralerna
och att de blir bortglömda inom psykiatrin eller får läkemedel utskrivna utan några större
uppföljningar – ibland utan att ens ha en diagnos. Socialtjänsten sitter ofta med ärenden som
Arbetsförmedlingen inte kan eller bedömer att de ska arbeta med. Dessa individer kan sedan
remitteras in i insatser via ekonomiskt bistånd, så som Ungsam och Vuxsam, utan att
Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan är involverade i ärendena. Vad gäller Vuxsams
målgrupp, där det är mycket vanligt förekommande att individer varit borta i decennier från
den svenska arbetsmarknaden alt. aldrig varit aktuella på den, är det av största vikt att dessa
individer har möjlighet till någon anställningssubvention från Arbetsförmedlingen för att
överhuvudtaget vara aktuella hos arbetsgivare. När så individen är utskriven från
Arbetsförmedlingen då bedömningen görs att denne inte står till arbetsmarknadens förfogande
är det mycket svårt för Vuxsam att föra dessa individer ut i arbete. I ett antal ärende har
bristande kunskaper i det svenska språket varit ett hinder för dessa individer att komma ut i
anställning eller vidare studier. Då har oftast det första steget varit att se vilka möjligheter de
har till fortsatta SFI studier. I en hel del ärenden har individerna studerat på SFI i flertal år
utan att komma vidare, varför studie –och yrkesvägledare samt SFI-lärare bedömt att det inte
11
är lämpligt att prova med studier i svenska igen. En annan problematik som uppmärksammats
är hindret att ta CSN-lån över 55 års ålder, vilket inneburit för en del att de inte kan studera
vidare på grund av hinder att försörja sig samtidigt. Forumet har upplevts som nyttigt och
givande för projektpersonalen.
En utvärderingsenkät med 11 frågor utformades av Vuxsams personal och delades ut till
samtliga sex medverkande på remissgruppsmötena, bortsett från Vuxsams egen personal, för
att utvärdera vårens möten och se om det finns förbättringsområden för de kommande mötena
i höst. Två av dessa sex har varit handläggare från socialtjänsten i Bjuv då de ambulerat med
att närvara. Ungsams personal har fått samma enkät att använda till sina träffar. Nedan följer
svaren för Vuxsams remissgrupp.
12
Som sista fråga hade remissgruppsrepresentanterna möjlighet att i fri text kommentera mötena
och ge förslag på förbättringsområden. Två valde att skriva och svaren ser ni nedanför i
kursiverad text.
”Anser inte att pågående ärenden behöver diskuteras vid dessa möten, utan bara nya deltagare som är
remitterade. Pågående ärenden bör respektive handläggare diskutera med Vuxsams personal vid andra
tillfällen.”
”Ge mer tid för ärendediskussion och inte bara delge information i ärenden. Utöka samarbetet aktivt i ärenden
där vi har gemensamma beröringar, men detta förutsätter mer tid avsatt för remissgruppen.”
Som helhetsbetyg svarar 50%, (motsvarande tre personer) att de anser att det varit mycket bra
eller väldigt bra och ca. 17% (motsvarande en person) sätter ett medelbetyg. Lika många,
alltså 17% svarar med en tvåa, som kan likställas med rätt så dåligt och 17% kan inte uppge
ett svar. Likaså finns det en uppdelning mellan de som haft ganska högt ställda förväntningar
på remissgruppen, 60%, och de som inte haft några förväntningar alls, 40%. 60% uppger att
de tycker att de fått nytta i sitt dagliga arbete av att delta på mötena och 40% uppger att de
inte har haft en särskilt stor nytta. Övervägande del, 66,5%, anser att de har tid på sin
nuvarande tjänst för att delta på remissgrupperna och 67% anser att en timme är för lite tid.
13
Istället önskar 75% av de som svarat att dagens möteslängd är för kort att tillfällena ska vara
1,5 timme och ytterligare 25% tycker att det borde vara 2 timmar. 40% av de svarande har
skattat att remissgruppsmötena blivit lite bättre eller inte alls bättre sedan sammanslagningen
med Ungsams grupp och 20% anser att det blivit bättre till viss del. 20%, motsvarande en av
fem, upplever att remissgruppen blivit helt och hållet bättre sedan sammanslagningen. På
frågan om i vilken utsträckning man anser att remissgruppen varit ett bra forum för att
samverka i enskilda ärenden mellan olika aktörer svarar en majoritet, 60% till stor del eller
helt och hållet och 40% svarar till viss del.
Slutsatser som man kan dra ifrån ovanstående diagram är att remissgruppen tycks ha varit ett
relativt bra forum men att gruppen är delat i vissa frågor. De områden som man är
övervägande överens om är att det varit ett bra forum för att samverka kring enskilda ärenden
och att man upplever att man har tid på sin tjänst för att närvara samt att man önskar utöka
tiden till 1,5 timme. Majoriteten är också överens om att man önskar att det fanns fler
tvärorganisatoriska forum i ens dagliga arbete och att remissgruppsmötena har mött de
förväntningar man haft.
Svaren har jämförts med de som Ungsam fått in via sina enkäter och ett planeringsmöte
projekten emellan inför höstens möten ägde rum för att se över vilka förändringar som var
möjliga. Bedömningen gjordes av projektpersonalen i båda projekt att det vore lämpligast att
återgå till tidigare utformning av remissgruppsmötena. Efter möte tillsammans med Anita
Månsson, Sara Holmberg, Jonas Malm och Gabi Djordjevic fattades beslut i linje med
projektpersonalens och remissgruppsmedlemmarnas önskemål. Från och med hösten 2015
kommer Ungsam och Vuxsam därför att ha separata remissgruppsmöten. Vid behov ska
projektledarna medverka på motsvarande remissgruppsmöte för att informera om nyheter i
projekten.
14
6. Aktiviteter
Under våren 2015 har projektpersonalen gjort en rad aktiviteter för att främja nätverkandet
med de representanter som ingår i projektet, få projektet att fungera samt för att föra
information om projektet vidare. Nedan följer en kort redovisning för dessa aktiviteter i
punktform.
Studiebesök hos Ungsam i Åstorp 2015-01-08
Planeringsmöte om remissgruppen mellan Vuxsam och Ungsam 2015-01-27
Lägesrapportering till styrelsen 2015-03-03
Samtal med SFI lärare i Bjuvs kommun 2015-03-16
Samtal med administrativ samordnare i Bjuvs kommun kring teknik och avtal i ny
lokal 2015-03-24
Inhandling av varor till nya lokaler med Anita Månsson 2015-03-30
Påskfrukost med mingel på stationen i Åstorp arrangerat av Söderåsens
samordningsförbund och Ungsam 2015-04-01
Samtal med praktiksamordnare i Bjuvs kommun 2015-04-09
Lägesrapportering på Söderåsens forsgård tillsammans med styrelsen, utvecklings-
gruppen och Ungsam 2015-05-04
Studiebesök hos Servicepoolen i Bjuvs kommun 2015-05-12
Projektet PlantEra PlantÄras spridningskonferens på Planteringen i Helsingborg
2015-05-26
Studiebesök på Christiania i Köpenhamn med Arbete & Tillväxt, Bjuvs kommun
2015-05-28
Invigning av projektets lokaler med mingel 2015-06-04, drygt 40 deltagare av 90
inbjudna. Representerade var bland annat socialsekreterare från ekonomiskt bistånd
och vuxengruppen i Bjuvs och Åstorps kommuner, förbundsstyrelsen, chefer från
Bjuvs kommun, arbetsförmedlare, deltagare, SYV:are från vuxenutbildningarna i Bjuv
och Åstorp, SFI-lärare och rektor, personal från Arbetsmarknadsenheten i Bjuv samt
samordnare från Activa i Åstorp, psykolog från Söderåsens vårdcentral. Ingen
representant från Försäkringskassan närvarade och endast en från Region Skåne.
Midsommarlunch med mingel på Arbete & Tillväxt i Bjuvs kommun 2015-06-18
15
7. Ekonomi
I avsnittet framkommer delårsbokslutet för Vuxsam samt händelser av betydelse under delåret
och kommande händelser för hösten 2015. Avsnittet är framtaget av Sara Holmberg,
enhetschef för Arbetsmarknadsenheten i Bjuvs kommun och projektägare för Vuxsam.
7.1 Delårsbokslut 2015 Vuxsam
Vuxsam redovisar ett positivt resultat på 104 tkr för halvåret. Överskottet fördelat på helår
kommer att visa på ett nollresultat.
Kontoklass Utfall Årsbudget Utfall %
3 intäkter/inkomster 539,1 1 056,0 51,1 %
4 kostnader/utgifter 0 -97,0 0 %
5 kostnader för
arbetskraft
-433,3 -882,0 49,1 %
6 och 7 övriga
verksamhetskostnader
-1,0 -77,0 0,1 %
Resultat 104,8 1 056,0
7.2 Händelser av betydelse under delår 2015
En överenskommelse träffades 150313 om att from 150401 sätter Söderåsens
Samordningsförbund in ett belopp uppgående till 88 tkr per månad till Bjuvs kommun. Ny
årlig kostnad för projektet beräknas till 1 506 tkr. Detta innebär att budgeten reviderades from
150401 där även hyreskostnaderna upphörde att gälla, dessa faktureras direkt till
Samordningsförbundet.
7.3 Kommande händelser under 2015
Under hösten 2015 kommer all personal i Vuxsam att erhålla kompetenshöjande insatser och
aktiviteter tillsammans med deltagare kommer att äga rum. När det gäller lokalen så kommer
en fysisk skyddsrond samt en brandsyn att ske, detta kan komma att bli en ökad kostnad för
inköp av material för säkerhetsåtgärder, tillgänglighetsanpassning samt en fullgod fysisk
arbetsmiljö för personal såväl som deltagare.
Gabi Djordjevic
Projektledare, Vuxsam Söderåsens samordningsförbund