Johan LundmarkLärarprogrammet, Uppsala universitet

DATORNKOMMER!

För två år sedan var jag ute på verksamhetsför-lagd utbildning på en av

Uppsalas gymnasieskolor. Där hade alla som påbörjat sitt första år precis fått en egen bärbar dator som en del av sin utbildning.utbildning. Idag är alla elever försedda med bärbara datorer på skolan. Och tittar vi oss omkring i Uppsala ser vi att detta inte bara gäller på denna skola utan på alla kommunens skolor.

Men det är inte som man först kan tro att att inköpen samordnats av kommunen som skolhuvudman. Genom att tala med en tjänsteman på kommunen och med en skolledare står det klart attatt skolorna, var

för sig, på eget initiativ ordnat med datorer till sina elever. Och att det övervägande motivet varit att stå sig i konkurrensen om elever. Anta-let friskolor har exploderat samtidigt som det totala elevunderlaget just nu går in i en svacka. Och de kommunala skolorna vill inte framstå som sämre alternativ än de friskolor som erbjuder datorer. Men givet-vis har även synen på datorn som pedagogiskt redskap påverkat.

Och att elever har god tillgång till dator och internet leder också till ökade möjligheter för lärare att integrera kommunens läro-plattform Rexnet i undervisningen. En läroplattform är vanligen främst ett verktyg för kommunikation och delning av dokument. I och med dessa ökade möjligheter att använda ett sådant verktyg ser jag ett behov av att ta reda på hur skolor upplever Rexnet. Och eftersom skolorna mycket snart går över till att använda en uppdaterad version avav Rexnet som har fått ett nytt namn, Edwise, undersöker jag därmed Edwise på liknande sätt.

Den lärare jag kommer ha möjlighet att få följa under några veckors tid har dock uttryckt att Rexnet inte fungerat tillfredställande. Denna lärare har därför valt att använda sig delvis av andra tjänster på internet som verkyg för kommunikation och delning av dokument. Då läraren valt tjänster efter de behov som den upplevt och är nöjd med hur tjänsterna fungerar, känns det naturligt för mig att utöver att undersöka Rexnet och Edwise, att vilja ta reda på i vilken utsträckning som dennes elever använder sig av det som erbjuds.som dennes elever använder sig av det som erbjuds.

Jag kommer således att undersöka följande: - Hur upplever skolorna Rexnet?- Vad tillför det nya Edwise?- I vilken grad använder elever i en klass under goda förhål-

landen de läroplattformstjänster som erbjuds? (Det vill säga när lära-ren väljer fritt bland tjänster för att täcka upplevda behov.

För att svara på dessa frågor intervjuar jag Jens Persson, tjänsteman på kommunen som leder it-arbetet mot skolorna, en rektor och en it-pedagog. Jag besöker it-pedagogernas samverkansgrupp (det finns en it-pedagog per skola) och jag delar ut en enkät i den klass som läraren jag följer kommit längst med i arbetet att använda Rexnet och andra internettjänster.

Det jag kommit fram till under min undersökning presenterar Det jag kommit fram till under min undersökning presenterar jag här i reportageform. Trevlig läsning!

Genom a studera på Celsiusskolan i Uppsala ges elidroare möjligheten a kombinera e fullständigt samhällsvetarprogram med sin idro. Ordinarie undervisningsd i teoreska ämnen är därför neddragen ll två tredjedelar, för a lämna plats ll idroen under dagd i schemat. Kraven i teoreska ämnen är dock samma och elever förväntas läsa in förlorad undervisningsd på annan d utanför skolan. Stora krav ställs därför på lärarna a movera elever ll dessa omfaande självstudier, a ge dem de verktyg de behöver för a lägga upp arbetet och a finnas llgänglig för a svara på frågor utanför lekoner.

JacobJacob Linder, lärare i fysik och matemak, är intresserad av teknik och hans egen nyfikenhet driver honom a prova sig fram hur datorer, internet, program och tjänster kan användas för a underläa för eleverna. Skolan använder likt flertalet andra skolor i kommunen sig av läropla ormen Rexnet. Här finns bland annat möjlighet a lägga upp meddelanden ll klassen och dela filer. På grund av problem i Rexnet i form av a saker emellanåt slutat fungera och för a Jacob velat kunna använda sig av fler funkoner har han provat på andra tjänster på internet.

NärNär jag var ute hos Jacob använde han sig av tjänster som komplement ll Rexnet för a dela filer individuellt med elever, för a lägga upp planering i form av en hemsida, för a redigera dokument kollaboravt och för a chaa och skriva och ta del av inlägg med kommentarsfunkon och göra omröstningar. Rexnet har dock en forumfunkon som kan akveras och när det gäller delning av filer har elever en egen mapp som inte andra lärare kan komma åt. Och den nya versionen av Rexnet, Edwise, som snart kommer a börja användas på Celsiusskolan av alla lärare har en cha unkon.

DetDet saker som alltså inte är möjliga a göra i Rexnet och inte heller i Edwise tycks alltså vara a redigera dokument kollaboravt, alltså sam digt av flera personer från olika datorer över internet. Det vore därför intressant a närmare undersöka på vilket sä externa tjänster fyller Jacobs behov bäre än Rexnet. Något som jag däremot har undersökt närmare är hur elever upplever Jacob Linders lekonsupplägg och ikt-användning. Så mer om dea nu.

använder IKTElitidrottselever

Jacob har en grundidé när det gäller upplägget på matemak- och fysiklekoner som han just nu arbetar för. Elever ges möjlighet a komma väl förberedda ll lekoner, så värdefull lekonsd kan ägnas åt a gå igenom det som upplevdes som svårt av eleverna när de arbetade hemma, istället för a servera e färdigt paket med vad som ska tas upp som kanske inte stämmer öve-rens med elevers behov.

EnEn planering för respekve kurs ligger därför upplagd där det är möjligt a ta del av vilket ämne som kommer behandlas på en viss lekon, vilka textsidor i boken och uppgier som hör ll dea och länkar ll filmklipp med ll exempel sammanfaningar och filmklipp där uppgier löses på whiteboard. Och eleverna har uppmanats a ta del av dea innan lekoner så a lekoner kan inledas med a utröna vad som varit svårt och vad som bör tas upp av läraren på lekonen.

NärNär en klass som Jacob undervisar i både matemak och fysik får fylla i en enkät kring hur de up-plever a dea fungerar och hur mycket d de lägger ned på hemarbete tycks det däremot vara en bit kvar a gå innan dea fungerar som det är tänkt. Av 17 inkomna enkäter, vilket var alla närvarande under en lekon, kan vi se a enbart fyra personer har uppget a de vet vad denna lekon kommer a behandla. Övriga har ange a de tror a de vet, respekve a de inte vet, med en svag övervikt ll a inte veta.

OmOm vi sedan ar på hur mycket d som man anger a man har lagt ner på förberedelse blir re-sultatet än mer nedslående. Var ärde person anger a man har lagt ner ungefär fem minuter på förberedelse. Övriga anger a de lagt ner 0 minuter. Då kan man tänka sig a eleverna har lagt ner betydligt mer d på eerarbete som kopplar ll föregående lekon. Och här är det vis-serligen två personer som anger a de har lagt ner 10 minuter på eerarbete, men det är fort-farande 13 personer som anger a det lagt ner 0 minuter.AvAv enkätsvaren kan vi vidare se a det som de som förbere sig har gjort främst har varit a a på filmklippen. Sex personer har angivit a de inte rikgt känner sig nöjda med sina för-

beredelser och fyra personer har ange a de inte alls känner sig nöjda.

DetDet verkar alltså finns goda möjligheter a få fler a lägga ned mer d på förberedelser. Eer a enkäten gjordes har Jacob börjat gå igenom precis vad som ska förberedas ll nästa lekon trots a det står i planeringen. Sannolikheten är därför hög siffrorna skulle vara bäre om en-käten gjordes igen. Det bör även påpekas a enkäten enbart har gjorts på en klass och a man inte ska dra allör höga växlar på denna.