ProgramELGAR & BRAHMS!Dirigent David BjörkmanSolist Carl- Oscar Österlind, cello

PROGRAMJohannes Brahms Akademisk festuvertyr op 80 1833-1897 Edward Elgar Cellokonsert e-moll op 851857-1934 Adagio – Moderato Lento – Allegro molto Adagio Allegro

••• P A U S •••

Johannes Brahms Symfoni nr 2 D-dur op 73 1833-1897 Allegro non troppo Adagio non troppo Allegretto grazioso quasi andantino Allegro con spirito

Dagens

Framtidens OptikerI vår nya butik/ klinik erbjuder vi kompletta synundersökningar, glasögon,

linser, ögonlaser och behandlinga av ålderssynthet. Allt för din syn! Välkommen upp på ett personligt besök!

Storgatan 28 (mitt emot St Lars parken), plan 3. tel 013- 31 31 60

Ni hittar oss också på Nygatn 26 (HM-huset),läs mera på www.malmbergsuroptik.se

Johannes Brahms komponerade med förkärlek musikverk parvis: 1860 skrev han de båda orkes-terserenaderna, 1863 de båda pianokvartetterna, 1877-78 de första symfonierna, 1873 de båda stråkkvartetterna op 51 och 1895 två klarinettsona-ter. Att dessa par dessutom ofta representerar varsin ytterlighet visas särskilt tydligt av hans båda orkes-teruvertyrer, skrivna 1881: Akademisk festuvertyr op 80 och Tragisk uvertyr op 81.

Vid sextio års ålder ansågs Brahms allmänt vara den störste levande tonsättaren. Han blev he-dersmedborgare i födelsestaden Hamburg, hyllades med en minnesmedalj från Gesellschaft der Musik-freunde i Wien. Han kallades till Cambridge för ett hedersdoktorat vid universitetet – men Brahms var inte svag för den här sortens utmärkelser, så han avböjde. Det var lättare för honom att acceptera ett motsvarande erbjudande från näraliggande Breslau – och som tack skrev han Akademisk festuvertyr, byggd på kända tyska studentsånger. Det hela börjar i sorgesam c-moll och sedan följer sångerna ”Wir hatten gebaut ein stattliches Haus”, ”Landes-vaters”, ”Fuchslieder” och slutligen den även här hemma välkända ”Gaudeamus igitur”.

Johannes Brahms närmade sig symfonin med stor vånda. Han upplevde arvet från Beethoven som tungt och hämmande. Hur skulle man våga skriva en symfoni efter detta geni? Oväntat blev hans första symfoni en stor framgång. Han sporra-des av det entusiastiska mottagandet och skrev i ett svep under några sommar- och höstmånader 1877 sin andra symfoni, den i D-dur.

Han hade dragit sig undan jäktet i Wien, för att under sommaren finna lugn och ro vid Wörther See. Den första symfonins allvar byttes här ut mot ljus och värme. Han skrev till vännen och eleven, den fruktade kritikern Eduard Hanslick: ”Under vintern kommer en symfoni som klingar så älskvärt och muntert att du kommer att tro att jag skrivit den speciellt för dig - eller snarare för din unga hustru.”

I första satsens soldränkta lyckostämning finns en leende herdeidyll. Att andra satsen blivit allvar-ligare, och att violoncellernas klagande tema gett musiken en mer lidelsefull karaktär, innebär bara en kontrast som lyfter fram det intimt gemytliga i den nästan menuettliknande tredje satsen, med

MusikDagensdess snabba mellandel. Finalen börjar som vore den skriven av Haydn, men utvecklas till en lantlig idyll som befinner sig ljusår från den första symfonins monumentala heroism.

Brahms andra symfoni uruppfördes av Wienfil-harmonin under ledning av Hans Richter den 30 december 1877, och framgångarna upprepades när tonsättaren själv en knapp månad senare dirigerade den med Gewandhausorkestern i Leipzig.

Det var under första världskrigets sista år den sextiotvåårige Edward Elgar skrev sin cellokonsert. Sent på hösten 1918 började han arbeta på mu-siken i sitt hem i Severn House, Hampstead, och konserten fullbordades i en hyrd stuga i Brinkwells, nära Fittleworth i Sussex i juni året därpå.

Världsläget påverkade tonspråket i konserten, och vi ska inte vänta oss att i denna konsert finna samma pompösa paradmusik som i hans Pomp and Circumstance-marscher. Nej, Cellokonserten är en höstkonsert, eftertänksam. Den är mycket personlig, och orkestern behandlas ekonomiskt. Första satsen inleds med ett högtidligt recitativ i e-moll som snart leder över till själva huvudsatsen. Soloinstrumentet dominerar stort både musikaliskt och känslomässigt. Men många förvånades över att konserten inte inleddes med en traditionell snabb sats, utan snarare med en stillsam pastoral. Det korta scherzot är på samma gång skälmskt, omtänksamt och improviserande. Spöklikt pådri-vande tar orkesterns övriga instrument hela tiden över det som cellon påbörjar. Även tredje satsen är kort, endast sextio takter, och mestadels lugn och lyrisk, men rymmer ändå en lidelsefull höjdpunkt. Finalen är ett optimistiskt och episodrikt rondo där såväl gammalt som nytt material presenteras, innan konserten avslutas abrupt med fyra uttrycksfulla ackord.

Elgar diskuterade solostämman med cellisten i London String Quartet, Felix Salmond, och det var också han som den 26 oktober 1919 uruppförde konserten i Queen’s Hall med tonsättaren som dirigent framför London Symphony Orchestra. Idag betraktas Elgars cellokonsert som en av de allra finaste av sitt slag. Den släpper oss närmare in på Elgars liv än något annat han skrev.

Stig Jacobsson

GästerDagens ProgramKommande

LISO – LINKÖPINGS SYMFONIORKESTER Linköpings symfoniorkester be-står av drygt 60 fritidsmusiker såväl som professionella musi-ker. Normalt ger man fem–sex konserter per år företrädesvis i Linköpings Konsert & Kongress, men även i kyrkor. En styrelse arbetar för att göra Lnköping till en mötesplats, där Östergötlands musikälskare samlas runt en stimulerande repertoar och lär känna duktiga dirigenter och solister i en förnämlig konsertmiljö.

DaviD Björkman, DirigentDavid Björkman, född 1973 i Skellefteå, började spela violin vid 8 års ålder. Efter en mycket framgångsrik karriär som violinist med bl.a. Göteborgs Symfoniker, Sveriges Radios Symfoniorkester och som konsertmäs-tare vid Norrlandsoperans Symfoniorkester, blev David 1999 uppmuntrad av Prof. Jorma Panula att utveckla sin karriär som dirigent. Han avslutade sin utbildning med en diplomkonsert med Sveriges Radios Symfoni-orkester i maj 2006.

I april 2008 vann David helt sensationellt 2:a pris vid den prestigefyllda Internationella Prokofiev-tävlingen för Dirigenter i St. Petersburg. 2004 blev David utsedd till vinnare i tävlingen Svenska Dirigentpriset. Han har också tilldelats den Kungliga Svenska Musikaliska Aka-demiens stora utlandsstipendium under fyra år i rad.

David har dirigerat de flesta svenska orkestrar; Kungliga Filharmonikerna, Sveriges Radios Symfonior-kester, Göteborgs Symfoniker, m.fl. Internationellt har David dirigerat bl.a. Iceland Symphony Orchestra och Pori Sinfonietta samt vid festivaler i Ryssland, Slova-kien och Montenegro.

David har framfört två världspremiärer på Vadstena-Akademin: Paula af Malmborg Wards opera Ärret (The Scar) och Moto Osada’s Four Nights of Dream – båda blev mycket väl mottagna av svensk och internationell press. Sommaren 2011 återvänder han till Vadstena för att dirigera en nyskriven Opéra Comique av Daniel Nelson. Folkoperan i Stockholm har gjort David till återkommande gästdirigent, nu senast i Kurt Weills Der Silbersee under 2010.

På den Kungliga Operan i Stockholm har han dirigerat flera balettuppsättningar med Kungliga Ba-letten och Kungliga Hovkapellet: världspremiären av Ringaren i Notre Dame och i december 2010 publik-favoriten Nötknäpparen.

2010 blev ett framgångsrikt år för David med bl.a. konserter med ett stort antal av Sveriges orkestrar bl.a. GöteborgOperans Symfoniorkester, Helsingborgs

Stödvänner!

I Linköpings Symfoniorkester kan alla vara medlemmar. Inte bara musikanter. Var med som stödmedlem och hjälp orkestern att få finnas kvar. Medlemskapet kostar 250 kro-nor. Stödmedlem får dessutom 100 kronors rabatt på abonnemang.

Medlemskapet innebär också medlemskap i Sveriges Orkesterförbund med möjlighet att utnyttja alla medlemsförmåner. Bland annat tidningen Musikant som numera också innehåller Kammarmusiknytt. Rabatter på bensin, musikförsäkringar, och mycket annat.

Bli stödmedlem genom att sätta in 250 kronor på plusgiro: 27 43 28-4. Ange namn och adress.

VälkommenHans Englundepost: hans.englund2@comhem.se

Det Bästa av Det Mesta!

Söndag 27 mars kl.16.00 2011Crusellhallen, Konsert&Kongress

Dirigent Alexander HansonSolist Bela Tarrodi, oboe

MEDVERKAN AVKulturskolans UngdomssymfonikerMusikgymnasiets körer

UR PROGRAMMET

Andrea Lindberg TarrodiOboekonsert, uruppförande...

Giuseppe VerdiFångarnas kör

Carl OrffOh Fortuna ur Carmina Burana

Jean SibeliusUr Kung Kristian II: Nocturne, Serenade www.liso.nu

Symfoniorkester och Linköpings Symfoniorkester. David blev återinviterad till Pori Sinfonietta. David dirigerade även Kungliga Filharmoniska Orkestern i konserter med fokus på jubilaren Hugo Alfvén.

Höjdpunkter under våren 2011 är bl.a. en orkes-terkonsert på Malmö Opera med Prokofievs Symfoni nr 3 ”Eldängeln”, samt en urpremiär av Sven-David Sandströms balett Seven Days på Skånes Dansteater/Malmö Opera.

Carl-OsCar österlinD, CellOCarl-Oscar Österlind (född 1984) är utbildad vid Kungl. Musikhögskolan/Edsberg med Torleif Thedéen som lärare och studerar nu i Köpenhamn på solistut-bildningen för läraren Morten Zeuthen. Carl-Oscar har även fått undervisning av världsledande cellister så som: Frans Helmerson, Ralph Kirshbaum, Mischa Maisky m.fl

Carl-Oscar Österlind har vunnit flertalet tävlingar och priser: 1:a pris i Den Danske Strygerkonkur-rence, 2:a pris i Ljunggrenska Tävlingen, Talangpriset i Öresunds-Solisttävling, Jacob Gades Store Legat och Sonningfondens Musikstipendium.

2009 avslutade Carl-Oscar Österlind sina studier vid Edsberg/KMH med en solokonsert i Stockholms Konserthus, Grünewaldsalen. Som solist har han spelat med Århus Symfoniorkester, DR Symfoniorkestret, DR Underholdningsorkestret och många ungdoms- och amatörorkestrar.

Carl-Oscar Österlind är dessutom en passionerad kammarmusiker. Han har spelat på flera internatio-nella festivaler, bland annat i Bergen, Verbier, Van-couver och Edinburgh. Under sin tid i ”Den Unge Danske Stygerkvartet” (2002-2008) vann han med kvartetten flera tävlingar och de spelade in alla stråk-kvartetter av Carl Nielsen. Dessa skivor fick 2008 en dansk Grammy. Carl-Oscar Österlind spelar på en cello byggd av Giovanni Grancino, 1703, utlånad av Augustinus Fonden.

Carl-OsCar österlinDDaviD Björkman