copingstrategier hos personer som diagnostiserats med ...1049692/...enligt polit och beck´s (2017)...

Copingstrategier hos personer som

diagnostiserats med malignt

melanom - En litteraturstudie

Coping strategies of persons diagnosed with malignant melanoma

- A literature study

Linda Hornström

Emma Tu Gustafsson

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap

Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå/15 hp

Handledare: Ingrid Andersson och Annika Skoogh

Examinerande lärare: Cecilia Olsson

Datum: 2016-11-25

Sammanfattning

Titel: Copingstrategier hos personer som diagnostiserats med malignt

melanom – En litteraturstudie

Coping strategies of persons diagnosed with malignant melanoma

– A literature study

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenkap

Institution: Institution för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Författare: Linda Hornström & Emma Tu Gustafsson

Handledare: Ingrid Andersson & Annika Skoogh

Sidor: 24

Nyckelord: malignt melanom, copingstrategier, personcentrerad vård

Introduktion: en cancerdiagnos innebär en kris för de flesta och vissa personer som

diagnostiseras med malignt melanom kan uppleva både oro och ångest. Vilka copingstrategier

personerna använder för att hantera situationen beror bland annat på deras resurser som till

exempel personlighet och socialt stöd. Syfte: syftet med studien var att belysa copingstrategier

hos personer som diagnostiserats med malignt melanom utifrån Lazarus och Folkmans

teoretiska referensram. Metod: metoden var en litteraturstudie med stöd av Polit och Beck´s

niostegsmodell. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och Pubmed.

Resultatet baseras på tolv artiklar, varav sju kvantitativa och fem kvalitativa studier.

Copingstrategierna sorterades in i de huvud- och underkategorier som beskrivits av Lazarus och

Folkman. Resultat: sammanställningen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier:

problemfokuserad-, emotionellfokuserad- och meningsfokuserad coping samt åtta

underkategorier: Söka information; Planera, Besluta och Lösa problem; Söka emotionellt stöd;

Acceptera; Klara sig på egen hand; Undvika; Omvärdera samt Ta hjälp av sin tro. Slutsats:

personerna använde olika copingstrategier, oftast flera samtidigt, för att hantera situationen.

Sjuksköterskor kan bland annat bidra med emotionellt stöd för att underlätta situationen för

personerna samt guida dem utifrån deras egna resurser, värderingar och önskemål.

Innehållsförteckning

Introduktion .............................................................................................................................. 4

Malignt melanom .................................................................................................................... 4

Coping .................................................................................................................................... 4

Copingstrategier ...................................................................................................................... 4

Känsla av sammanhang – KASAM ........................................................................................ 5

Personcentrerad vård .............................................................................................................. 5

Syfte ........................................................................................................................................ 6

Metod ......................................................................................................................................... 7

Litteratursökning .................................................................................................................... 7

Inklusions- och exklusionskriterier ................................................................................................. 7

Urval ....................................................................................................................................... 8

Urval 1 ............................................................................................................................................. 8

Urval 2 ............................................................................................................................................. 8

Urval 3 ............................................................................................................................................. 9

Databearbetning ...................................................................................................................... 9

Forskningsetiska överväganden .............................................................................................. 9

Resultat .................................................................................................................................... 10

Problemfokuserad coping ..................................................................................................... 10

Söka information ........................................................................................................................... 11

Planera, Besluta och Lösa problem. .............................................................................................. 11

Emotionellfokuserad coping ................................................................................................. 11

Söka emotionellt stöd .................................................................................................................... 11

Acceptera ....................................................................................................................................... 11

Klara sig på egen hand .................................................................................................................. 11

Undvika ......................................................................................................................................... 12

Meningsfokuserad coping ..................................................................................................... 12

Omvärdera ..................................................................................................................................... 12

Ta hjälp av sin tro .......................................................................................................................... 12

Diskussion ............................................................................................................................... 13

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 13

Metoddiskussion ................................................................................................................... 14

Klinisk betydelse .................................................................................................................. 15

Förslag till fortsatt forskning ................................................................................................ 15

Slutsats .................................................................................................................................. 15

Referenser ............................................................................................................................... 16

Bilaga 1 - Artikelmatris

4

Introduktion År 2004 fick cirka 2000 svenskar beskedet att de drabbats av malignt melanom. Tio år senare

hade antalet ökat med ungefär 85 procent (Socialstyrelsen 2016). En cancerdiagnos innebär en

kris för de flesta (Brandberg et al. 2008) och enligt forskning upplever ungefär 30 procent med

malignt melanom en psykisk press (Kasparian 2009). Lazarus och Folkman (1984) beskriver

begreppet coping som skildrar det som personer gör för att hantera svåra påfrestningar i livet.

Malignt melanom

Brandberg et al. (2008) förklarar att malignt melanom utvecklas från melanocyterna och är den

tredje vanligaste typen av hudcancer. Det är den tumörsjukdom som är vanligast i länder med

ljushyad befolkning och likt många andra cancerformer har malignt melanom bland annat en

ärftlig komponent samt är livsstilsberoende. Den största primära preventionen, det vill säga

förebyggande åtgärden för att förhindra att sjukdomen uppstår, består främst i att förändra

solvanorna och därmed minska exponeringen av ultraviolett strålning. Sekundär prevention

består i att upptäcka sjukdomen i tidigt skede för att snabbt kunna sätta in behandling.

Prognosen för sjukdomen ser olika ut beroende på främst tre faktorer: tumörtjocklek, den så

kallade Breslow-tjockleken; invasionsnivå, den så kallade Clarknivån (I-V) samt ulceration.

Generellt gäller att ju tunnare melanom vid upptäckt, ju bättre prognos. Behandlingen består i

första hand av kirurgi, som sker i samband med upptäckten av eller misstanke om tumör, och

med hjälp av det kan drygt 80 procent av de som drabbas botas (Brandberg et al. 2008).

Personer som fått diagnosen malignt melanom kan uppleva ångest, oro, ilska och skuld och

dessa känslor påverkar deras välbefinnande till det sämre. Funderingar kring vad sjukdomen

innebär och om eller hur den kommer att påverka livet gör perioden kring cancerbeskedet till

en påfrestande tid och ofta kvarstår den psykiska påfrestningen långt efter att behandlingen är

avslutad (Brandberg et al. 2008). Studier har beskrivit den oro som personer med malignt

melanom upplever och då främst i samband med diagnosen (Bird et al. 2015; Missiha et al.

2003) och att dela den oron med andra både inom och utanför familjen underlättar situationen

(Bird et al. 2015). Personer anser också att de behöver få sin oro betrodd av både närstående

och sjuksköterskor för att kunna hantera och kontrollera den (Bird et al. 2015). Mer än hälften

(n = 129) av personerna i en studie med olika svårighetsgrad (Clarknivå I-IV) var intresserade

av professionellt emotionellt stöd från sjuksköterskor, läkare, psykiatriker eller psykolog

(Söllner et al. 1998). En viktig uppgift för sjuksköterskor är att värdera psykologiskt och

emotionellt status, tillhandahålla psykologiskt stöd och tillgängliga resurser för att hjälpa

personer och närstående genom sjukdomen (Boyle 2003).

Coping

Lazarus och Folkman (1984) definierar coping på följande sätt: ” […] constantly changing

cognitive and behavioral efforts to manage specific external and/or internal demands that are

appraised as taxing or exceeding the resources of the person” (s. 141). De beskriver coping som

de tanke- och beteendemässiga ansträngningar som personer gör för att hantera krav som

överskrider sina egna resurser att klara av situationen.

Copingstrategier

Copingstrategier kan delas in i grundkategorierna: problemfokuserad coping,

emotionellfokuserad coping (Lazarus & Folkman 1984) samt meningsbaserad coping (Folkman

1997). Problemfokuserad coping handlar om att lokalisera problemet och minska den upplevda

stressen genom att använda strategier som till exempel att söka information, planera, besluta

5

och lösa problem. Emotionellfokuserad coping handlar om att hantera negativa känslor med

hjälp av strategier som till exempel att söka emotionellt stöd, acceptera, klara av problemet på

egen hand eller undvika problemet (Lazarus & Folkman 1984; Folkman 2010).

Meningsfokuserad coping, som drivs av djupa värderingar och tro, är en tredje form av coping

och handlar om att reglera och styra de positiva känslor som existerar bredvid de negativa

känslorna under en svår period. Dessa positiva känslor är viktiga för att kunna återupprätta

personens resurser för att kunna hantera den svåra situationen. Strategier som används vid

meningsfokuserad coping är till exempel att fokusera på sina styrkor som vunnits genom

livserfarenhet, omprioritera och omarbeta/omvärdera målen samt att ta hjälp av sin tro

(Folkman 1997, 2010).

Vid en stressfull situation, som till exempel en cancerdiagnos kan innebära, använder sig

personer av flera copingstrategier ur flera av dessa kategorier av coping då det kan ta tid att

undersöka och utvärdera vilken strategi som fungerar bäst (Lazarus 1999). Exempelvis gör

regleringen av oro (emotionellfokuserad coping) det möjligt för personen att koncentrera sig på

att ta beslut (problemfokuserad coping), och dessa påverkas även av personens kapacitet att

kunna omvärdera och fokusera på det viktiga i livet (meningsfokuserad coping)

(Folkman 2010). Valet av vilka copingstrategier personer väljer beror bland annat på deras

resurser som till exempel psykisk och fysisk hälsa, personlighet, problemlösande förmåga,

tidigare erfarenheter av coping samt socialt stöd (Lazarus 1999; Lazarus & Folkman 1984).

I en studie av Brown et al. (2000) har ett samband mellan att inte undvika en svår situation och

en längre överlevnad påvisats. Andra studier tyder på att personer som använder

problemfokuserade copingstrategier anpassar sig till sjukdomen malignt melanom bättre än de

med en undvikande copingstrategi (Baider et al. 1997; Holland et al. 1999; Lechto et al. 2005;

Trask et al. 2001).

Känsla av sammanhang – KASAM

Antonovsky (2011) beskrev att det finns många påfrestningar i människors liv som måste lösas

med hälsan i behåll. Människors motståndskraft för dessa påfrestningar är kopplat till

individens känsla av sammanhang [KASAM]. KASAM är uppbyggd av tre delar: begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att människors upplevelser om vad som

händer i livet är förutsägbart, begripligt och strukturerat. Hanterbarhet innebär att människor

upplever att det finns tillräckliga resurser för att möta problem med olika strategier och metoder.

Meningsfullhet är känslans motivationskomponent, det vill säga att det är värt att engagera sig

i livets svårigheter. Ju starkare KASAM en person har desto bättre förmåga har personen att

hantera utmaningar och problem samt leva med de som inte går att lösa. ”Vad personer med

stark KASAM gör är att välja just den copingstrategi som verkar mest lämpad för att handskas

med den stressor som han eller hon har ställts inför” (Antonovsky 2011, s. 186).

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård är ett av de kärnkompetensområden som sjuksköterskor ska besitta och

ha kunskap om för att nå bättre vårdkvalitet (McCance & McCormack 2013). Centrum för

personcentrerad vård vid Göteborgs universitet [GPCC] beskriver personcentrerad vård som ett

partnerskap mellan professionell vårdare och patient/anhörigvårdare, som utifrån patientens

berättelse (ofta tillsammans med närstående) kommer fram till en hälsoplan med mål, åtgärder

och uppföljning (Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet - GPCC 2016). I

en systematisk litteraturstudie sammanställdes flera studier där personcentrerad vård var i

fokus, och resultatet tyder på att personcentrerad vård bidrar till förbättringar inom vården men

mer forskning krävs (Olsson et al. 2012). En personcentrerad vård innebär att sjuksköterskor

6

och annan vårdpersonal visar respekt för personens tankar och känslor och ser dennes potential

att förändra och utveckla. För att sjuksköterskor ska kunna behandla människan som en person,

krävs det att de har kunskap om bland annat personens värderingar, önskningar och mål. Detta

krävs för att det ska kunna ske ett samarbete mellan sjuksköterskan och personen (McCormack

2003). Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver att en personcentrerad vård innebär att

sjuksköterskor ser personen i första hand och inte sjukdomen. Det är viktigt att höra på dennes

berättelse och tankar kring sin situation och att inte bara tillgodose de fysiska, utan också de

psykiska, sociala, existentiella och andliga behoven. En personcentrerad vård kräver att

sjuksköterskor har god kunskap om vem personen är och vad som är viktig för henne eller

honom och respekterar dennes önskningar och försöker göra det möjligt för personen att leva

det liv som hen vill (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Edvardsson (2015) menar att

personcentrerad vård är ett personligt sätt att möta och samspela med patienter och familjer och

det kräver ett intresse för patientens prioriteringar och beslut gällande hälsan. Han menar vidare

att personcentrerad vård är holistiskt, personligt och unikt. Det är inte standardiserat och

uppgiftsbaserat. Bara om personen vill att det ska vara det.

Problemformulering

Malignt melanom är en cancerdiagnos som allt fler tenderar att drabbas av i Sverige och vissa

kan känna oro, ångest och skuld. För att hantera denna svåra situation kan personerna använda

sig av olika copingstrategier. Forskning har visat att vissa copingstrategier underlättar för

personerna att hantera sjukdomen. För att sjuksköterskor ska kunna stötta, guida och hjälpa

personer med malignt melanom till en bättre livssituation med mindre oro var det angeläget att

sammanställa befintlig forskning gällande copingstrategier hos denna grupp. I och med det kan

sjuksköterskor få kunskap och förståelse för hur dessa personer upplever och hanterar denna

påfrestande situation.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier hos personer som diagnostiserats

med malignt melanom utifrån Lazarus och Folkmans teoretiska referensram.

7

Metod En litteraturstudie innebär att söka, granska och sammanställa kvalitetsgranskade vetenskapliga

artiklar och rapporter från tidigare genomförda empiriska studier inom ett valt ämne eller

problemområde (Forsberg & Wengström 2015). Denna litteraturstudies metod genomfördes

med stöd av Polit och Becks (2017) niostegsmodell som beskrivs fritt översatt i figur 1.

Figur 1. Polit & Beck´s (2017) niostegsmodell fritt översatt.

Litteratursökning

Enligt Polit och Beck´s (2017) niostegsmodell innebar det första steget i en litteraturstudie att

formulera ett syfte. Därav formulerades syftet och utifrån det, och enligt steg två, valdes

relevanta sökord och databaser ut. I databasen CINAHL användes sökorden ”Melanoma+” och

”Coping+”. Plus efter sökorden innebar att ”Explode” kryssades i samband med sökningen. I

PsycInfo användes sökorden ”Melanoma” och ”Coping behavior” och slutligen i PubMed

användes ”Melanoma” och ”Adaptation, psychological”.

Inklusions- och exklusionskriterier

Artiklar som inkluderades i litteraturstudien var skrivna på engelska eller svenska, de var

vetenskapligt granskade, det vill säga peer-reviewed, samt var publicerade mellan 2000-01-01

och 2016-09-02. Artiklar som exkluderades var review-artiklar.

Begränsningarna (inklusions- och exklusionskriterierna) användes i samband med

kombinationssökningen av sökorden i respektive databas. Enligt steg tre i Polit och Beck´s

(2017) niostegsmodell utfördes sökningen och resultatet redovisas i tabell 1.

1.

Formulera syfte och eventuellt frågeställningar

2.

Välja sökord (ämnesord) och databaser

3.

Databassökning och söka primärkällor

4.

Läsa och granska artiklarnas titel och abstrakt. Relevanta artiklar går vidare till urval

ett

5.

Studera valda artiklar i sin helhet

6.

De artiklar som är fortsatt relevanta går vidare till urval

två

7.

Kvalitetsgranska artiklarna för urval tre

8.

Analysera, integrera och kategorisera informationen

9.

Sammanställa ett resultat

8

Tabell 1. Resultat av databassökning i CINAHL, PsycInfo och PubMed.

Databas Sök Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

CINAHL

S1 Melanoma+ (MH) 4541

S2 Coping+ (MH) 22164

S1 + S2 17 10 5 5

PsycInfo

S1

Melanoma

(Thesaurus) 255

S2

Coping behavior

(Theaurus) 41793

S1 + S2 7 7((4))* 1 1

PubMed

S1

Melanoma

(MeSH) 80331

S2

Adaptation,

psychological

(MeSH) 109738

S1 + S2 58 24((10))^ 6 6

Totalt 27 12 12 *7 artiklar varav 4 dubbletter (MH) Major Heading

^24 artiklar varav 10 dubbletter (MeSH) Medical Subject Headings

Urval

Kombinationsökningen, där sökord kombinerades i respektive databas, genererade sammanlagt

82 artiklar (inklusive dubbletter).

Urval 1

I enlighet med steg fyra i Polit och Beck´s (2017) niostegsmodell lästes de 82 artiklarnas titel

och abstrakt. Totalt stämde 27 artiklar överens med syftet till litteraturstudien och gick därmed

vidare till urval 1.

Urval 2

I steg fem och steg sex lästes de 27 artiklarna från urval 1 i sin helhet för att säkerställa att de

bearbetat det syfte som litteraturstudien hade som sitt mål. Tolv artiklar gick vidare till urval 2

och dessa berörde personer med malignt melanom och deras copingstrategier upp till ett år efter

diagnos, vilket blev fokusgruppen i litteraturstudien. Totalt exkluderades 15 stycken. Åtta

artiklar av dessa berörde personer med malignt melanom och deras copingstrategier mer än ett

år efter diagnos, i sex artiklar gick det inte att urskilja vilka copingstrategier som använts och i

den sista artikeln som exkluderades var resultatet av copingstrategier hämtat från en annan

studie som redan hade inkluderats och fanns med i urval 2.

9

Urval 3

De tolv artiklarna från urval 2 genomgick, enligt steg sju i Polit och Beck´s (2017)

niostegsmodell, en kvalitetsgranskning efter granskningsmallarna ”Guide to an Overall

Critique of a Quantitativ Research Report” eller ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative

Research Report” beskriven av Polit och Beck (2017). Alla tolv artiklar uppfyllde kraven och

gick vidare till urval 3 vilket utgjorde grunden till litteraturstudiens resultat (se bilaga 1).

Databearbetning

I steg åtta, enligt Polit och Beck´s (2017) niostegsmodell, analyserades resultaten från de tolv

artiklarna genom att alla copingstrategier som kunde urskiljas i samtliga artiklar skrevs ner på

originalspråk (engelska) av båda författarna efter att artiklarna lästs flera gånger både var för

sig och tillsammans. Då flera av artiklarna var av kvantitativ metod med frågeformulär som

Ways of Coping [WOC] (Folkman & Lazarus 1988) och Brief COPE (Carver 1997)

kontrollerades också dessa formulär för att få fram/kunna tolka vilka specifika strategier som

fanns med då inte detta framkom i artikeln. Exempelvis användes aktiv coping som en

sammanfattande strategi i flera studier och för att förstå vad det innebar undersöktes det

frågeformulär som var aktuell för studien. Resultatet bearbetades därefter deduktivt utifrån den

teoretiska referensramen med tre huvudkategorier och totalt åtta underkategorier som beskrivit

av Lazarus och Folkman (1984; Folkman 1997). När resultatet sammanställts, i enlighet med

steg nio i Polit och Beck´s niostegsmodell (2017), gjordes översättningen till svenska och

resultatet presenteras i figur 2.

Forskningsetiska överväganden

Innan litteraturstudiens start diskuterades forskningsetiska överväganden och som Forsberg och

Wengström (2015) beskriver var det väsentligt att artiklarna som resultatet baserades på hade

fått tillstånd av etisk kommitté eller där noggranna etiska överväganden tydligt framkom.

Forsberg och Wengström (2015) beskriver vidare vikten av att alla artiklar som söks fram med

hjälp av sökord och som är relevanta till syftet samt som uppfyller inklusions- och

exklusionskriterier ska ingå i litteraturstudien och Vetenskapsrådet (2011) skriver om att det är

författarna till arbetet som ansvarar för att referenser och citat görs korrekt för att undvika

plagiering. Dessa riktlinjer har tagits hänsyn till i denna litteraturstudie.

För att minska risken för feltolkningar under arbetets gång användes engelska meningar direkt

från artiklarna vid resultatbearbetningen, samt då citat har använts. Först när bearbetningen var

klar översattes kategorierna till svenska med hjälp av lexikon. Flertalet genomläsningar av

artiklarna, både var för sig och tillsammans, och efterföljande diskussion minimerade risken för

feltolkningar.

10

Resultat Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier hos personer som diagnostiserats

med malignt melanom utifrån Lazarus och Folkmans teoretiska referensram. Resultatet baseras

på en sammanställning utav totalt tolv vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa studier och

fem kvalitativa studier, vilket presenteras som tre huvudkategorier: problemfokuserad coping,

emotionellfokuserad coping och meningfokuserad coping samt totalt åtta underkategorier: söka

information; planera, besluta och lösa problem; söka emotionellt stöd; acceptera; klara sig på

egen hand; undvika; omvärdera samt ta hjälp av sin tro. Underkategorierna beskriver de

copingstrategier som personer med malignt melanom använder (se figur 2).

Figur 2. Figuren beskriver copingstrategier hos personer som diagnostiserats med malignt melanom.

Problemfokuserad coping

Denna huvudkategori beskriver de copingstrategier som används för att lokalisera problemet

och försöka minska stressen med hjälp av dessa. Kategorin byggs upp av totalt två kvalitativa

och sex kvantitativa studier som utfördes i Danmark, England, Australien, Kanada eller USA.

De copingstrategier som kunde urskiljas var Söka information samt Planera, Besluta och Lösa

problem.

Problemfokuseradcoping

Söka information

Planera, Besluta och Lösa problem

Emotionellfokuseradcoping

Söka emotionellt stöd

Acceptera

Klara sig på egen hand

Undvika

Meningsfokuserad coping

Omvärdera

Ta hjälp av sin tro

11

Söka information

Flera personer med malignt melanom uppgav att söka information var en av strategierna i början

av sjukdomsperioden (Bird et al. 2015; Boesen et al. 2005; Boesen et al. 2007; Brown et al.

2000; Capuron et al. 2004; Missiha et al. 2003). Genom att söka mer information om situationen

hjälpte det personerna att lokalisera problemet och hantera sjukdomen (Brown et al. 2000).

Informationen hämtades från bland annat internet och publicerat skrivet material (Missiha et al.

2003).

Planera, Besluta och Lösa problem.

Planering var en strategi som personer använde för att hitta olika sätt att gå vidare i den

situationen de hamnat i (Kalbfleish et al. 2015; Tan et al. 2014). De fattade beslut (Kalbfleish

et al. 2015; Tan et al. 2014) och försökte lösa problemet (Bird et al. 2015; Tan et al. 2014; Trask

et al. 2001). Ett annat sätt att försöka lösa sin situation på var genom alternativmedicin eller

med hjälp av yoga/meditation (Missiha et al. 2003). Vissa personer tog beslutet att ge upp och

slutade kämpa mot situationen (Kalbfleisch et al. 2015) samt skrev testamente och förberedde

för döden (Missiha et al. 2003).

Emotionellfokuserad coping

Emotionellfokuserad coping beskriver de copingstrategier som används för att hantera negativa

känslor. Kategorin byggs upp av alla tolv artiklar varav fem kvalitativa och sju kvantitativa

studier. Dessa har utförts i Danmark, Finland, Schweiz, Frankrike, England Australien, Kanada

eller USA. De copingstrategier som kunde urskiljas var Söka emotionellt stöd, Acceptera, Klara

sig på egen hand samt Undvika.

Söka emotionellt stöd

Personer tog hjälp av familj och vänner för att få stöd i sjukdomen. Genom att prata och få

sympati och förståelse från någon annan blev den svåra situationen mer hanterbar (Bird et al.

2015; Boesen et al. 2005; Boesen et al. 2007; Capuron et al. 2004; Engeli et al. 2016;

Kalbfleisch et al. 2015; Lechto et al. 2004; Missiha et al. 2003; Tan et al. 2014; Trask et al.

2001; Winterbottom & Harcourt 2004). En person uttryckte: ”Family and friends have been

absolutely amazing. My immediate family, i couldn´t have done it without them” (Tan et al.

2014, s 257). Någon upplevde att samtal med personer med samma sjukdom som verkligen

förstod vad hen gick igenom underlättade situationen och även att ge stöd till någon annan med

sjukdomen gjorde det lättare att hantera sin egen situation (Bird et al. 2015). En del vände sig

till sjuksköterskor (Bird et al. 2015; Tan et al. 2014), läkare (Missiha et al. 2003; Tan et al.

2014) och psykologer för att hantera sina känslor (Kalbfleisch et al. 2015; Missiha et al. 2003),

och en del vände sig till kommunen för att få stöd (Missiha et al. 2003). Vissa beskrev

tryggheten i behandlingsteamet som viktig för att kunna hantera sjukdomen (Tan et al. 2014).

Acceptera

Genom att acceptera situationen som personerna hamnat i kunde de lättare hantera situationen.

Personerna accepterade det som hade hänt i livet och lärde sig leva med det. Det fanns inget

som kunde ändra på det faktum att de drabbats av sjukdomen (Kalbfleisch et al. 2015; Missiha

et al. 2003; Tan et al. 2014). En del personer ansåg att det var deras eget fel att de drabbats av

sjukdomen, att de hade sig själv att skylla för vad som hade hänt och accepterade sitt eget ansvar

i situationen (Kalbfleisch et al. 2015; Trask et al. 2001).

Klara sig på egen hand

Personer använde själv-kontroll som en strategi för att hålla sina känslor tillbaka och kunna

hantera situationen. De tänkte efter innan de agerade samt ville hålla andra utanför och inte

informera dem om hur allvarlig situationen var (Trask et al. 2001).

12

Undvika

Samtliga artiklar beskrev denna strategi som ett sätt att hantera sjukdomen. Personerna undvek

situationen genom att inte tänka på vad som hände (Boesen et al. 2005; Boesen et al. 2007;

Trask et al. 2001). En del vägrade tro på att det hade hänt eller använde sig av droger, alkohol

eller tobak för att må bättre (Brown et al. 2000; Kalbfleisch et al. 2015; Lechto et al. 2004).

Vissa distraherade sig med en bok eller gick till arbetet som vanligt (Brown et al. 2000;

Kalbfleisch et al. 2015; Missiha et al. 2003; Engeli et al. 2016) och en del personer valde att

undvika information (Tan et al. 2014; Winterbottom & Harcourt 2004), ignorera cancern

(Missiha et al. 2003) eller låtsas att inget hade hänt (Kalbfleisch et al. 2015; Lechto et al. 2004;

Trask et al. 2001). En person beskrev sjukdomen på följande vis: ”This is something we don´t

talk about; a thing that cannot happen” (Engeli et al. 2016, s 127).

Meningsfokuserad coping

Den tredje huvudkategorin, meningsfokuserad coping, handlar om att reglera och styra de

positiva känslor som existerar bredvid de negativa känslorna. Kategorin byggs upp av åtta

artiklar varav fem kvalitativa och tre kvantitativa studier. Dessa har utförts i Finland, England,

Schweiz, Australien, Kanada eller USA. De copingstrategier som kunde urskiljas var

Omvärdera och Ta hjälp av sin tro.

Omvärdera

Personerna försökte se situationen i ett annat ljus för att göra det mer positivt och fokusera på

att försöka se något bra med det som hände, vara optimistisk samt ta vara på det viktiga i livet

(Engeli et al. 2016; Kalbfleisch et al. 2015; Lechto et al. 2004; Trask et al. 2001; Winterbottom

& Harcourt 2004). En del personer använde humor som strategi. De skämtade om situationen

och skrattade åt den för att minska sin oro (Kalbfleisch et al. 2015). Genom att jämföra sig med

andra personer (Tan et al. 2014; Winterbottom & Harcourt 2004) eller andra erfarenheter (Bird

et al. 2015) insåg de att situationen kunde ha varit värre, detta gjorde att deras självkänsla blev

bättre. En person uttryckte: ”I always cope because someone´s in a worse situation than me and

I read in the papers that they´re dying from it and whatever, and I´m still alive” (Tan et al.

2014).

Ta hjälp av sin tro

Vissa personer ansåg sig hjälpta av sin tro och med hjälp av den kunde de hantera situationen

på, vad de ansåg, ett bra sätt (Kalbfleisch et al. 2015; Missiha et al. 2003; Tan et al. 2014;

Winterbottom & Harcourt 2004). En person sa: ”I have to say that I´m a Christian and I believe

in healing, and so the hole thing wasn´t too much of a problem. I won´t say I wasn´t concerned,

but the faith kept me going and I knew that other people were praying for me” (Winterbottom

& Harcourt 2004, s 230). En del personer bad mer än vanligt (Kalbfleisch et al. 2015) och tron

på att deras framtid var förutbestämd av Gud gav dem trygghet (Tan et al. 2014).

13

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa copingstrategier hos personer som diagnostiserats

med malignt melanom utifrån den teoretiska referensram som beskrev problemfokuserad

coping, emotionellfokuserad coping och meningsfokuserad coping som tre huvudkategorier

och dess underkategorier/copingstrategier (Lazarus & Folkman; Folkman 1997). Totalt

påträffades åtta copingstrategier. Dessa var: söka information; planera, besluta och lösa

problem; söka emotionellt stöd; acceptera; klara sig på egen hand; undvika; omvärdera samt ta

hjälp av sin tro.

Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat visade att personer som diagnostiserats med malignt melanom

använder copingstrategier som till exempel att söka emotionellt stöd, undvika situationen eller

ta hjälp av sin tro.

Familj och vänner var en viktig tillgång ansåg personerna då stöd, sympati och förståelse från

dem kunde minska sin oro. Även stöd från professioner som till exempel läkare, psykologer

och sjuksköterskor var viktiga för att kunna ventilera sina känslor. Detta resultat stöds av en

studie av McLoone et al. (2012) där informanterna med malignt melanom ansåg att patienter

som blivit nydiagnostiserade med malignt melanom skulle ha stor nytta av att få professionellt

stöd i form av en psykolog som hade erfarenhet av sjukdomen. Flera studier beskriver

sjuksköterskors betydelse för personen vad gäller att ge råd, utbildning och emotionellt stöd vid

diagnosen och även senare i sjukdomsprocessen (Dancey et al. 2005; Winterbottom & Harcourt

2004). Antonovsky (2011) menar att ju högre KASAM en person har desto lättare har hen att

klara av svåra påfrestningar i livet och en hög KASAM innebär också att personen väljer den

mest lämpade copingstrategin. En av sjuksköterskornas uppgifter borde i så fall vara att försöka

höja personens KASAM. Då personen med malignt melanom söker stöd från sjuksköterskor,

kan sjuksköterskor genom en personcentrerad vård lära känna personen och dennes önskningar

och värderingar. Sjuksköterskor kan undervisa och förklara situationen, vad som kommer att

hända och så vidare för att göra det begripligare för personen. De kan lyfta fram personens

resurser för att hen lättare ska kunna hantera situationen och försöka inge hopp så personen ser

någon mening med det som händer.

Litteraturstudiens resultat visade att undvika var en copingstrategi som användes av personer

som diagnostiserats med malignt melanom. Det kunde handla om att distrahera sig med en bok

eller gå till arbetet som vanligt. Lechto et al. (2005) har undersökt skillnader mellan patienter

med malignt melanom och bröstcancer angående bland annat copingstrategier och resultatet

visade att patienter från båda cancergrupperna använde liknande copingstrategier. I en studie

av Li och Lambert (2007) beskrevs en undvikande copingstrategi hos bröstcancerpatienter som

distraherade sig själva genom att till exempel läsa en bok eller använde alkohol, droger eller

tobak för att hantera situationen. Lazarus och Folkman (1984) har beskrivit en undvikande

strategi i samband med sjukdom som ineffektiv då personen inte engagerar sig i att försöka

förbättra situationen. Ungefär 30 procent av alla som diagnostiserats med malignt melanom

upplever psykiskt lidande och detta indikerar ett behov av kliniska interventioner menar

Kasparian et al. (2009). Tidigare studier har visat att sjuksköterskeinterventioner gällande bland

annat stresshantering och förbättring av coping-färdigheter, hos personer med malignt

melanom, haft positiv effekt tre månader efter interventionen. Interventionsgruppen använde,

till skillnad från kontrollgruppen, färre ineffektiva copingstrategier (Fawzy 1995). En liknande

studie av Boesen et al. (2005) styrker Fawzy´s (1995) resultat. Det är viktigt för sjuksköterskor

att försöka upptäcka personer med en undvikande strategi för att kunna hjälpa dem till en bättre

livssituation. Med en personcentrerad vård där sjuksköterskor visar respekt för personen och

14

hennes eller hans värderingar och mål, kan förhoppningsvis en tillit växa fram och genom det

kan de guida personen till att hantera situationen på ett annat sätt.

Personer med malignt melanom tog hjälp av sin tro för att hantera situationen. En studie med

bröstcancerpatienter visade på liknande resultatet där patienterna tog hjälp av sin religiösa tro

för att hantera och anpassa sig till diagnosen och sjukdomen (Gall et al. 2009). Den tredje

komponenten i Antonovskys (2011) KASAM är meningsfullhet. De personer som anses ha en

hög KASAM kan se en mening i det som sker, de kan se det som en utmaning istället för en

börda och de försöker göra sitt bästa för att ta sig igenom utmaningen. Lazarus och Folkman

(1984) beskrev att en tro till Gud, eller till exempel en naturkraft, underlättade för personen att

se en mening i det som hände och kunde bevara hoppet. Med en personcentrerad vård ska

sjuksköterskan respektera personens tankar, värderingar och önskemål (Svensk

sjuksköterskeförening 2016). Tro anses inge hopp och hopp har en stor betydelse i livet. Det

gör att personer engagerar sig i sina drömmar och mål, ser framåt och vill fortsätta leva. Då

vissa personer använder sin tro som en copingstrategi är det viktigt att sjuksköterskor

respekterar och uppmuntrar dem att fortsätta kämpa vidare med sin tro för att nå sitt mål.

Metoddiskussion

Artiklarna som användes i den här studien söktes fram i tre databaser: CINAHL, Pubmed och

PsycInfo. Forsberg och Wengström (2015) beskriver främst databaserna CINAHL och PubMed

som användbara då material från omvårdnadsforskning är relevant. CINAHL är specialiserad

på omvårdnad medan Pubmed även inkluderar medicin. Databasen PsycInfo anses täcka

psykologisk forskning inom omvårdnad. Då syftet i litteraturstudien handlade om att belysa

copingstrategier, som i första hand är ett psykologiskt forskningsämne, blev även PsycInfo

aktuell och detta medförde ett bredare urval av artiklar som svarade till syftet.

Endast två sökord valdes i respektive databas vilket kan ses som en svaghet. Detta kan dock

förklaras med att även ”Management” och ”Crisis” testades i databaserna i början, tillsammans

med bland andra de valda sökorden, men då dessa sökningar inte ansågs tillföra ytterligare

relevant material valdes dessa sökord bort efter steg två och tre i Polit och Becks (2017)

niostegsmodell.

I litteraturstudien inkluderades både tidig (nivå I och II) och avancerad (nivå III och IV)

sjukdomsgrad. Det kan tänka sig att personer med olika sjukdomsgrad skiljer sig åt vid

användandet av copingstrategier men då tidigare forskning inte har visat någon skillnad mellan

personer med tidig och avancerad sjukdomsgrad gällande till exempel att undvika situationen

eller att söka information (Holland et al. 1999) valdes ingen grupp bort.

Kategorierna i litteraturstudiens resultat hämtades från Lazarus och Folkman teoretiska

referensram (1984; Folkman 1997). Den beskrev tre huvudkategorier och dessa har de

exemplifierat med copingstrategier som blivit till underkategorier. Då litteraturstudiens syfte

var att belysa copingstrategier ansågs referensramen tydliggöra arbetets syfte, istället för att

skapa nya kategorier.

Flera studier har använt frågeformulär som Ways of Coping questionnaire och Brief COPE. I

och med att dessa kontrollerades under databearbetningen, för att se vilka specifika strategier

som personerna i studien använde sig utav, anses litteraturstudiens trovärdighet kunna

förstärkas.

15

Klinisk betydelse

Antalet personer som insjuknar i malignt melanom varje år tenderar att öka. Resultatet av denna

litteraturstudie kan vara en bra grund för sjuksköterskor när de ska bemöta, hjälpa och guida

dessa personer i och genom sjukdomen. Kunskapen om copingstrategier hos personer med

malignt melanom kan skapa förståelse hos sjuksköterskor hur personerna tänker och hanterar

en svår situation, och med en personcentrerad vård kan de ge en individuellt anpassad vård.

Sjuksköterskor kommer med stor sannolikhet att möta personer med en cancerdiagnos någon

gång och med denna kunskap om copingstrategier hos personer med malignt melanom kan det

förhoppningsvis förbereda sjuksköterskor på hur personer kan hantera en cancerdiagnos.

Överförbarheten till andra cancerdiagnoser är möjligt då bland annat forskning har visat på

liknande copinstrategier hos personer med malignt melanom och bröstcancer.

Förslag till fortsatt forskning

Det vore intressant att genom en interventionsstudie undersöka om utbildning från

sjuksköterskor angående bland annat copingstrategier påverkar livskvaliteten hos personer som

diagnostiserats med malignt melanom.

Slutsats

Litteraturstudiens resultat belyste flera copingstrategier som personer med malignt melanom

använde för att anpassa sig till situationen och klara av sjukdomen. Emotionellt stöd och tro

ansågs bland annat vara av betydelse för att hantera den svåra situationen. Sjuksköterskor kan

bland annat bidra till det emotionella stödet, vara lyhörda och ge trygghet, och med en

personcentrerad vård blir vården kring personen individuellt anpassad. Alla är unika och

hanterar svåra situationer på olika sätt utifrån sina egna förutsättningar och detta måste

respekteras.

16

Referenser Artiklar markerade med * ingår i litteraturstudiens resultat.

Antonovsky, A. (2011). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Baider, L., Perry, S., Sison, A., Holland, J., Uziey, B. & Kaplan DeNour, A. (1997). The role

of psychological variables in a group of melanoma patients: an israeli sample. Psychosomatics,

38 (1), 45-53.

*Bird, J., Coleman, P. & Dansom, S. (2015). Coping with melanoma-related worry: a

qualitative study of the experiences and support needs of patients with malignant melanoma.

Journal of Clinical Nursing, (24), 937-947. doi:10.1111/jocn.12758

*Boesen, E., Boesen, S., Christensen, S. & Johansen, C. (2007). Comparison of participants

and non-participants in a randomized psychosocial intervention study among patients with

malignant melanoma. Psychosomatics, 48(6), 510-516.

*Boesen, E.H., Ross, L., Fredriksen, K., Thomsen, B.L., Dahlstrøm, K., Schmidt, G., Næsted,

J., Krag, C. & Johansen, C. (2005). Psychoeducational intervention for patients with cutaneous

malignant melanoma: A replication study. Journal of Clinical Oncology, (23), 1270-1277.

doi:10.1200/JCO.2005.05.193

Boyle, D.A. (2003). Psychological adjustment to the melanoma experience. Seminars in

Oncology Nursing, 19(1), 70-77. doi:10.1053/sonu.2003.50006

Brandberg, Y., Hansson, J., Ingvar, C., Kiessling, R., Månsson-Brahme, E., Wennberg, A-M.

& Wiman, K. (2008). Melanom – Sol, skugga och vår hud. Kristianstad: Författarna och

Karolinska Institutet University Press.

*Brown, J.E., Butow, P.N., Culjak, G & Coates, A.S. (2000). Psychosocial predictors of

outcome: time to relapse and survival in patients with early stage melanoma. British Journal of

Cancer, 83(11), 1448-1453. doi:10.1054/bjoc.2000.1471

*Capuron, L., Ravaud, A., Miller, A.H. & Dantzer, R. (2004). Baseline mood and psychosocial

characteristics of patients developing depressive symptoms during interleukin-2 and/or

interferon-alpha cancer therapy. Brain, Behavior and Immunity, (18), 205-213.

Doi:10.1016/i.bbi.2003.1.004

Carver, C.S. (1997). You want to measure coping but your protocol´s too long: Consider the

Brief COPE. International Journal of Behavioral Medicine, 4(1), 92-100.

Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet – GPCC (2016). Personcentrerad

vård. http://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard [2016-10-14]

Dancey, A., Rayatt, S., Courthold, J. & Roberts, J. (2005). Views of UK melanoma patients on

routine follow-up care. British Journal of Plastic Surgery, 58(2), 245-250.

doi:10.1016/j.bjps.2004.10.012

Edvardsson, D. (2015). Notes on person-centred care: what is it and what is it not. Nordic

Journal of Nursing Research, 35(2), 65-66. doi:10.1177/0107408315582296

http://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard

17

*Engeli, L., Moergeli, H., Binder, M., Drabe, N., Meier, C., Buechi, S., Dummer, R. &

Jenewein, J. (2016). Resilience in patients and spouses faced with malignant melanoma. A

qualitative study. European Journal of Cancer Care, (25), 122-131. doi:10.1111/ecc.12220

Fawzy, N.W. (1995). A psychoeducational nursing intervention to enhance coping and affective

state in newly daignosed malignant melanoma patients. Cancer Nursing, 18(6), 427-438.

Folkman, S. (1997). Positive psychological states and coping with severe stress. Social Science

& Medicine,45 (8), 1207-1221. doi:10.1016/S0277-9536(97)00040-3

Folkman, S. (2010). Stress, coping and hope. Psycho-Oncolgy, (19), 901-908.

doi:10.1002/pon.1836

Folkman, S. & Lazarus, R.S. (1988). Manual for the Ways of Coping Questionnaire. Palo Alto,

CA: Consulting Psychologists Press. OSITIVE PSYCHOLOGICAL STATES AND COPING WITH

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. uppl. Stockholm: Natur &

Kultur.

Gall, T.L., Guirguis-Younger, M., Charbonneau, C. & Florack, P. (2009). The trajectory of

religious coping across time in response to the diagnosis of breast cancer. Psycho-Oncology,

(18), 1165-1178. doi:10.1002/pon.1495

Holland, J.C., Passik, S., Kash, K.M., Russak, S.M., Gronert, M.K:, Sison, A., Lederberg, M.,

Fox, B. & Baider, L. (1999). The role of religious and spiritual beliefs in coping with malignant

melanoma. Psycho-oncology, (8), 14-26.

*Kalbfleisch, M., Cyr, A., Gregorio, N. & Nyhof-Young, J. (2015). Investigating coping

strategies and social support among Canadian melanoma patients: A survey approach.

Canadian Oncology Nursing Journal, 25(1). doi:10.5737/236880762516065

Kasparian, N.A., McLoone, J.K. & Butow, P.N. (2009) Psychological responses and coping

strategies among patinets with malignant melanoma: a systematic review of the litterature. Arch

Dermatol, 145(12), 1415-427. doi:10.1001/archdermatol.2009.308

Kneier, A.W. (2003). Coping with melanoma – ten strategies that promote psychological

adjustment. Surgical Clinics of North America, (83), 417-430.

Lazarus, R.S. (1999). Stress and emotion: a new synthesis [Elektronisk]. London: Free

Association Books.

Lazarus, R.S. & Folkman.S (1984). Stress, appraisal, and coping [Elektronisk]. New York:

Springer.

*Lechto, U.S., Ojanen,M. & Kellokumpu-Lechtinen, P. (2005). Predictors of quality of life in

newly diagnosed melanoma and breast cancer patients. Annals of Oncology, (16), 805-816.

doi:10.1093/annonc/mdi146

http://dx.doi.org/10.1016/S0277-9536%2897%2900040-3

18

Li, J. & Lambert, V.A. (2007). Coping strategies and predictors of general well-being in women

with breast cancer in the People´s Republic of China. Nursing and Health Sciences, (9), 199-

204. doi: 10.1111/j.1442-2018.2007.00325.x

McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I Leksell, I. & Lepp, M.

(red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber, ss. 81-110.

McCormack, B. (2003). Researching nursing practice: does person-centredness matter?

Nursing Philosophy, (4), 179-188.

McLoone, J., Watts, K., Menzies, S., Meiser, B., Butow, P. & Kasparian, N. (2012). When the

risks are high: Psychological adjustment among melanoma survivors at high risk of developing

new primary disease. Qualitative Health Research, 22(8), 1102-1113.

doi:10.1177/1049732312448542

*Missiha, S.B., Solish, N. & From, L. (2003). Characterizing anxiety in melanoma patients.

Journal of Cutaneous Medicine and Surgery, 7(6), 443-448. doi:10.1007/s10227-002-0154-x

Olsson, L-E., Jacobsson Ung, E., Swedberg, K. & Ekman, I. (2012). Efficacy of person-centred

care as an intervention in controlled trials – a systematic review. Journal of Clinical Nursing,

(22), 456-465. doi:10.1111/jocn.12039

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research - Generating and assessing evidence for

nursing practice. 10th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Socialstyrelsen. (2016). Statistikdatabas för cancer.

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer [2016-10-14]

Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård. http://www.swenurse.se/Sa-

tycker-vi/Publikationer/SSF-om/Personcentrerad-vard/ [2016-10-14]

Söllner, W., Zingg-Schir, M., Rumpold, G., Mairinger, G & Fritsch, P. (1998). Need for

supportive counselling – the professionals´versus the patients´perspective (A survey in a

representative sample of 236 melanoma patients. Psyckother psychosom, (67), 94-104.

*Tan, J.D., Butow, P.N., Boyle, F.M., Saw, R.P.M. & O´Reilly, A.J. (2014). A qualitative

assessment of psychosocial impact, coping and adjustment in high-risk melanoma patients and

caregivers. Melanoma Research, (24), 252-260. doi:10.1097/CMR.0000000000000059

*Trask, PC., Paterson, AG., Hayasaka, S., Dunn, RL., Riba, M. & Johnson, T. (2001).

Psychosocial characteristics of individuals with non-stage IV melanoma. Journal of Clinical

Oncology, 19 (11), 2844-2850.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm

*Winterbottom, A. & Harcourt, D. (2004). Patients´experience of the diagnosis and treatment

of skin cancer. Journal of Advanced Nursing, 48(3), 226-233.

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer

http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/SSF-om/Personcentrerad-vard/

http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/SSF-om/Personcentrerad-vard/

Bilaga 1 – Artikelmatris sid. 1(6)

Författare, årtal och land

Syfte Metod Huvudresultat

Bird, J., Coleman, P. & Dansom,

S.

2015

England

Att undersöka patientens

upplevelse av att ha malignt

melanom, sitt relaterade

stödbehov och processen som

leder fram till att dessa behov

bemöts.

Kvalitativ studie genom in-depth

intervjuer. Grounded Theory har

använts för datainsamling och

analys. Strategiskt urval där

deltagarna rekryterades via

melanom-kliniker vid ett

specialistcancer-center i England.

Totalt deltog 11 patienter.

Bortfall: 0 (0%)

Patienter i studien använde

strategier som emotionellt stöd,

att lösa problem, att söka

information samt jämföra med

andra erfarenheter som varit

värre.

Boesen, E., Boesen, S.,

Christensen, S. & Johansen, C.

2007

Danmark

Att jämföra deltagare med icke-

deltagare i en regressions-modell

som inkluderar information om

ålder, kön, prognostiska faktorer,

social klass, civilstånd,

sinnesstämning, coping, sociala

relationer och social önskvärdhet

Kvantitativ tvärsnittsstudie.

Personer diagnostiserade med

malignt melanom kontaktades av

projektsjuksköterska 3-12 v efter

operation. Av de som inte hade

deltagit (n=127) i en

interventionstudie (se Boesen et

al. 2005) vid tidigare tillfälle fick

förfrågan att svara på ett

frågeformulär.

Totalt valde 51 att svara på

enkäten.

Bortfall: 76 (60%)

Personerna i studien använde:

Aktiv-kognitiv coping, Aktiv-

beteende coping och Undvikande.

sid. 2(6)



Boesen, EH., Ross, L.,

Fredriksen, K., Thomsen, BL.,

Dahlstrøm, K., Schmidt, G.,

Næsted, J. Krag, C. & Johansen,

C.

2005

Danmark

Att utvärdera resultatet av

effekten av en psykologisk

utbildning som enligt författarnas

hypotes skulle minska den

psykologiska oron och förbättra

patienternas aktiva coping-

metoder och hälso-skick.

Kvantitativ longitudinell studie.

Personer diagnostiserade med

malignt melanom kontaktades av

projektsjuksköterska 3-12 v efter

operation. Av de som valde att

delta fick svara på ett

frågeformulär och därefter

delades de slumpmässigt in i

interventions- eller kontrollgrupp.

Totalt deltog 241 personer.

Bortfall: 158 (40%)

Personerna i studien använde:

Kognitiv-coping, Beteende-

coping och Undvikande.

Brown, JE., Butow, PN., Culjak,

G., Coates, AS. & Dunn, SM.

2000

Australien

Att undersöka sambanden mellan

psykosociala variabler (inklusive

coping-strategier), återfall och

överlevnad hos en grupp

patienter med melanom.


Patienterna rekryterades från

behandlingscenter (Sydney

Melanoma Unit).


Bortfall: 256 (̴38 %).

Patienterna i studien använde:

Aktiv coping, Distraktion och

Undvikande coping.

Capuron, L., Ravaud, A., Miller,

A.H. & Dantzer, R.

2004

Frankrike

Att identifiera specifika

subkliniska symtom som

förutsäger utvecklandet av

depressiv symtomatologi under

cancerterapi samt överväga andra

potentiella bidragande faktorer

som till exempel coping.

Kvantitativ longitudinell studie.

Patienter med malignt melanom

rekryterades från ett Cancercenter

i Bordeaux.


Bortfall: framkom ej.

Patienterna i studien använde

problemfokuserad och

emotionellfokuserad coping.

sid. 3(6)



Engeli, L., Moergeli, H., Binder,

M., Drabe, N., Meier, C., Buechi,

S., Dummer, R. & Jenewein, J.

2016

Schweiz

Att samla upplevelser och

strategier som användes mot

psykologisk oro hos patienter

(och deras makar) vid diagnosen

avancerad malignt melanom.

Kvalitativ studie genom

semistrukturerad intervju.

Innehållsanalys. Patienterna som

var diagnostiserade med malignt

melanom rekryterades från

Universitetssjukhuset i Zurich

och kontaktades via telefon eller

via direktkontakt.

Totalt åtta patienter deltog.

Bortfall: 44 (̴85 %).

Distraktion användes av

patienterna som en

copingstrategi, liksom socialt

stöd och att omvärdera.

Kalbfleisch, M., Cyr, A.,

Gregorio, N. & Nyhof-Young, J.

2015

Kanada

Att undersöka uppfattad grad av

socialt stöd hos patienter med

malignt melanom, frekvensen av

olika coping-strategier samt

sambandet mellan socialt stöd

och utnyttjandet av adaptiva eller

maladaptiva coping-strategier.


Patienter, som var eller hade varit

medlemmar i Melanoma Network

of Canada, kontaktades via e-

mail.


Bortfall: 275 (̴86 %)

Copingstrategier som utnyttjades

av patienterna i studien:

acceptans, aktiv coping,

användning av emotionellt stöd,

planering, använda

instrumentellt stöd, positivt

tänkande, religion, humor, själv-

distraktion, ventilera, anklaga sig

själv, förneka,

substansanvändning och ge upp.

sid. 4(6)



Lechto, U.-S., Ojanen, M. &

Kelokumpu-Lehtinen, P.

2005

Finland

Att undersöka styrkan av

psykosociala faktorer (inklusive

coping-strategier),

sociodemografiska faktorer,

cancertyp och behandlingsmetod

för att förutse patientens

livskvalitet.

Kvalitativ studie genom intervju

som kompletterades med

frågeformulär. Informanterna var

patienter med malignt melanom

på Universitetssjukhuset i

Tampere och de som valde att

delta intervjuades av samma

psykolog på kliniken.


Bortfall: 12 (̴14%).


strategierna Distansering,

Fokusera på det positiva, Att

söka socialt stöd samt Undvika.

Missiha, S. B., Solish, N. &

From, L.

2003

Kanada

Att undersöka vilka patienter

med malignt melanom som

upplever störst oro, karaktärisera

de bidragande faktorerna och

coping-strategierna, samt

undersöka potentiella

interventioner som lindrar oron.


Frågeformulär sändes ut via e-

mail till patienter diagnostiserade

med malignt melanom från

Women´s college Hospital

Pigmented Lesion Clinic. De blev

kronologiskt utvalda efter datum

då de opererats.

Totalt valde 62 patienter att delta.

Bortfall: 32 (34%)

Att få stöd från

familjemedlemmar, vänner och

läkare visade sig vara viktigt.

Själv-distraktion användes också

liksom Passiv-acceptans,

ignorera cancern, att be, söka

info, meditation/yoga, stöd från

kommunen, förbereda sig för

döden (skriva testamente),

altenativa behandlingar

(homeoterapi) samt psykoterapi.

sid. 5(6)



Tan, J. D., Butow, P. N., Boyle,

F. M., Saw, R. P. M. & O´Reilly,

A. J.

2014

Australien

Att identifiera psykosociala

utfall/faktorer som blivit

upplevda av patienter med

melanom stadie III och deras

vårdgivare under

sjukdomsförloppet samt bedöma

deras coping-respons för att

försöka främja psykosocial

anpassning under förloppet.

Kvalitativ studie genom

semistrukturerade intervjuer.

Innehållsanalys. Via e-mail bjöds

77 patienter, diagnostiserade med

malignt melanom, in till studien.

Patienterna identifierades och

valdes ut med hjälp av

”Melanoma Institute Australia”

kliniska forskningsdatabas.

Totalt valde 19 deltagare att

delta.

Bortfall: 58 (75%)


följande strategier: planera, fatta

beslut, lösa problem, undvika och

förneka, acceptera, söka socialt

stöd, jämföra sig med andra samt

ta hjälp av sin tro.

Trask, P. C., Paterson, A. G.,

Hayasaka, S., Dunn, R. L., Riba,

M. & Johnson, T.

2001

USA

Att ge en beskrivning av oro,

livskvalitet och coping-strategier

hos patienter som kommer till en

klinik i framtiden för behandling

mot melanom.


Patienterna rekryterades från

Multidisciplinary Melanoma

Clinic i Michigan. 670 patienter

uppfyllde kraven för att delta.


Bortfall: 492 (73%).

Söka socialt stöd, lösa problem,

själv-kontroll, distansera, positiv

omvärdering och undvika var de

strategier som patienterna

använde sig utav.

sid. 6(6)



Winterbottom, A. & Harcourt, D.

2004

England

Att beskriva upplevelsen av att

bli diagnostiserad med hudcancer

inklusive hur de hanterar

diagnosen och att ge förslag på

hur sjukvården kan förbättras.

Kvalitativ studie via

semistrukturerade intervjuer.

Innehållsanalys. Patienterna

rekryterades från dermatologiskt

center. Totalt 58 patienter med

olika typer av hudcancer fick

inbjudan via brev.

Totalt deltog fem patienter med

malignt melanom.

Bortfall: 53 (91%)

Socialt stöd, social jämförelse,

religiös tro, och undvikande av

information var de strategier som

användes av patienterna.

copingstrategier hos personer som diagnostiserats med ...1049692/...enligt polit och beck´s (2017)...

Documents