coop Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2006

coop nordenverksamhet ochårsredovisning 2006

Verksamhetsbeskrivning

Vd har ordet 2

Styrelsens ordförande har ordet 3

Fem lärorika år 4

Varusäkring 6

Nonfood 8

Marknadsbeskrivning 10

Butikskedjorna 11

Etik och ekologi i korthet 12

Socialt ansvar i korthet 13

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse 14

Koncernens resultaträkningar 18

Koncernens balansräkningar 19

Förändringar i koncernens eget kapital 20

Koncernens kassaflödesanalys 22

Moderbolagets resultaträkningar 23

Moderbolagets balansräkningar 24

Förändringar i moderbolagets eget kapital 26

Moderbolagets kassaflödesanalys 27

Noter 28

Definitioner 62

Revisionsberättelse 63

Styrelse 64

Ledning 65

Detta ärCoop NordenCoop Norden har bedrivit detaljhandel i Danmark, Norge och

Sverige i 16 olika kedjekoncept från 2002 fram till och med

2006. Tillsammans med de brugsforeninger/samvirkelag/kon-

sumentföreningar som också driver detaljhandel har Coop

Norden över 5,7 miljoner medlemmar och 11 miljoner kunder.

I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda

en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och

den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning

av inköp ska föras vidare och utvecklas. Som en följd av detta

ser ägarna stora fördelar med att dagligvarukedjorna i Sverige

och Danmark liksom i Norge ägs nationellt. Processen förvän-

tas leda till tydligare och mer effektiv styrning av den nord-

iska inköpsverksamheten samt till sänkta kostnader genom

förstärkta synergier och ökad lönsamhet.

Per den 31 december 2006 motsvarande 1 SEK 1,212 DKK och 1,098 NOK.

• Coop Nordens resultat förbättrades under 2006. Coop Nordens

rörelseresultat före strukturposter och valutakurseffekter för-

bättrades un der år 2006 med 228 MSEK och uppgick för hel-

året till 296 miljoner kronor (MSEK) (68 MSEK föregående år).

Utvecklingen kan hänföras till förbättrad kedjedrift, framförallt

i Coop Sverige, men också i Coop Danmark. Även Coop Norge

uppvisade en positiv resultat utveckling.

• Under 2006 påbörjade Coop Sverige ett omfattande program

för kostnadsminskningar, som ska effektivisera verksamheten

ytterligare. Arbetet gav tydliga resultat under året och kommer

att fortsätta med full kraft.

• Varuförsörjningsbolagen Coop Norden Food och Coop

Nonfood fi ck nya organisationsstrukturer. De nya organisa-

tionerna förbättrar närheten till de nationella marknaderna,

vilket ökar anpassningen till kedjornas behov och minskar

komplexiteten. Förändringarna säkrar även att den gemen-

samma nordiska inköpskraften kan utnyttjas också i framtiden.

• I Sverige bildade Coop Sverige och de detaljhandelsdrivande

föreningarna, DDF, ett gemensamt inköps- och logistikbolag

– Cilab. Detta bolag, som trädde i kraft den 1 januari 2007,

ska förbättra samordning och kostnadseffektvitet.

• Ägandet i inköpsbolaget Intercoop breddades. Den spanska

kooperationen Eroski förvärvade 15 procent av Intercoop från

Coop Norden och Coop Italia. Denna ägarförändring möjliggör

större, gemensamma inköpsvolymer och lägre konsumentpriser.

• Projektet ”Coop Norden 2007” resulterade i gemensam kedjeut-

veckling av nya storbutiker under varumärket Coop Extra.

• Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blev Coop Nordens

tredje gemensamma varumärke och nådde stora försäljningsfram-

gångar i främst Danmark. Under året uppgraderades Änglamark

och fi ck då en bredare bas som inkluderar hälsa och allergi.

• För att bättre fånga upp tankar och idéer lanserade Coop Sverige och

KF under 2006 en medlemspanel på Internet. Därmed etab lerades

en dialog som bidrar till att produkter och erbjudanden i Coops

butiker kontinuerligt utvecklas. Panelen rådfrågades vid två tillfällen

under året. Första gången deltog 13 447 medlemmar.

• I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda en

process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och den

hittills varande koncernen. Dagens nordiska samordning av inköp

ska föras vidare och utvecklas. Förutom samordnade inköp ska

utvecklingen av egna varumärken (EVM) vara gemensam. Ägan-

det av daglig varu kedjorna i Danmark och Sverige ska återigen

bli nationellt, liksom det redan är i Norge. Vd Svein E. Skorstad

lämnade Coop Norden. Till ny vd under processen utsågs

Per Bank, som även är vd för Coop Danmark.

2006 i korthet

Ekonomiskt resultat i korthet

Ej omräknad i enlighet med IFRS

Ekonomiskt 2006 2005 2004 2003

Nettoomsättning, MSEK 85 459 81 904 79 837 79 288

Rörelseresultat exklusive engångs- och strukturposter, MSEK 355 11 205 713

Rörelseresultat, MSEK 310 1 325 175 457

Resultat efter fi nansiella poster, MSEK 148 1 274 –228 22

Resultat efter skatt, MSEK 31 1 113 –423 29

Avkastning på operativt kapital, % 5,94 18,46 2,11 4,71

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 5 228 5 563 4 235 3 818

Riskbärande kapital, MSEK 5 258 5 589 4 247 4 718

Operativt kapital, MSEK 4 900 5 523 8 830 8 168

Rörelsekapital, MSEK 151 –181 –770 –2 636

Nettofordran/skuld, MSEK 357 66 –4 617 –3 451

Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK 555,4 –1 354,6 762,6 526,1

Soliditet, % 26,0 27,3 20,1 20,4

Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,07 –0,01 1,09 0,73

Kassafl öde från löpande verksamhet, MSEK 1 022,4 1 271 –401 2 905

Antal butiker Coop Norden 1 082 1 091 1 081 1 074

Coop Norden Årsredovisning 2006

2

Är det några särskilda budskap du vill rikta till koncernens leverantörer och medarbetare?– Till leverantörerna vill jag understryka att Coop Norden blir en ännu större och starkare affärspartner i framtiden. Vi kom-mer att lägga ytterligare resurser på att utveckla det gemensam-ma inköpsarbetet. Kommande förändringar inom inköpsbo-lagen Food och Nonfood skapar stora möjligheter. Båda dessa verksamheter får en självständigare roll och vi öppnar även för att ta in fler intressenter i bolagen för att öka slagkraften. Den finska kooperationen har visat intresse för en utökad samver-kan inom Food och redan idag är den spanska och italienska kooperationen samarbetspartners inom Nonfood. Det har redan möjliggjort väsentligt större inköpsvolymer, vilket gjort oss attraktivare för leverantörer runt om i världen.

– För det stora flertalet medarbetare handlar det även fortsättningsvis om ”business as usual”. De har gjort storar-tade insatser även under 2006, vilket säkrat vår position som Nordens största detaljhandelsföretag. För detta arbete vill jag framföra ett stort tack.

Hur ser du på utvecklingen inom den nordiska koopera tionen framöver? Vart är den på väg?– Globala inköp och lokal butiksutveckling blir grundläggande för oss. Med det menar jag ännu fler satsningar på nationell och lokal kedje- och butiksutveckling kombinerat med centrala inköps- och varumärkessamarbeten på produktsidan.

– Avslutningsvis vill jag lyfta fram de unika fördelar, som kooperativa företag erbjuder. Våra vinster behöver inte delas ut till några enskilda ägare, utan kan istället återinvesteras i ständigt bättre butiker, produkter samt service och kunderbju-danden. Att kunna visa att medlemmarna får en direkt glädje av våra överskott – både ekonomiskt och värderingsmässigt – är en fantastisk styrka att ha i ryggen när Coop Norden och de koope-rativa dagligvarurörelserna nu tar nästa steg i utvecklingen.

Februari 2007

Per Bank

Positiv resultatutveckling i Danmark och Norge och minskade

förluster i Sverige kännetecknade verksamheten under 2006.

Bland nyheterna märks också den framgångsrika lanseringen

av Änglamark i Norge och Danmark. Per Bank är vd för Coop

Norden sedan januari 2007 och tillika vd för Coop Danmark.

Han kommer att leda processen med att omvandla Coop

Norden till ett renodlat inköpsbolag.

Varför görs denna omvandling och varför just nu?– Omvandlingen beror ytterst på marknadsförändringar, där vi ser att det lokala köpmannaskapet successivt ökat i betydelse. Lokal förankring och närhet värdesätts av kunderna och buti-kerna måste därför vara flexibla i sin service och enkelt kunna anpassa sortiment och egna erbjudanden för att nå framgångar. Kring detta lokala perspektiv finns det få samordningsfördelar. Inköpssamarbetet inom Food och Nonfood – samt den sam-nordiska utvecklingen av egna varumärken – blir istället det gemensamma satsningsområdet för framtiden.

Vilka andra fördelar – det vill säga förutom inköp och sor-timentsutveckling – ska Coop Norden förknippas med?– Vår konsekventa satsning på etik, miljö och ekologi under de senaste åren har varit framgångsrik. Inom dessa områden är vi den ledande aktören i vår bransch i ett nordiskt perspektiv. Våra krav är ofta tuffare än lagstiftningen i våra nordiska hem-länder och konkurrenterna försöker komma ikapp oss. Att vi verkligen uppfattas som ledande inom detta område bekräftas också i de marknadsundersökningar som gjorts.

Priskonkurrensen har skärpts på dagligvarumarknaden i Norden. Hur har koncernen klarat denna förändring? – Samarbetet kring inköp har stärkt vår konkurrensförmåga. Detta i ett läge då priserna i våra butiker fallit mer än någonsin tidigare. Effektiv drift och låga omkostnader har varit oerhört viktigt. Men förändringen i marknaden visar också att allt inte handlar om pris. Därför lägger vi också mycket kraft på att utveckla nya kvalitetsprodukter. Det är och förblir grund-läggande för oss att hela tiden erbjuda kunderna bättre och billigare produkter.

Vilka är de mest betydelsefulla händelserna under 2006?– De förbättrade ekonomiska resultaten i Danmark och Norge är viktiga för oss, men det är ännu mer positivt att förlusterna i den svenska verksamheten kunnat minskas. Det känns även glädjande att den gemensamma produkt- och sortimentsutveck-lingen fortsatt. Jag tänker då på lanseringen av vårt ekologiska varumärke Änglamark i Danmark och Norge – lanseringar som gett stora försäljningsframgångar.

Fokus på inköp i framtiden

Vd har ordet


3

Målet är starkare kooperativa företag

Med beslutet i januari 2007, om att inleda en process för att

omvandla Coop Norden lades en ny inriktning fast. I framtiden

står gemensamma inköp och fortsatt utveckling av egna varu-

märken (EVM) i fokus. Sedan 2002 har samordningsfördelarna

inom dessa områden varit stora och nyttan för medlemmar

och övriga kunder är lägre priser och bättre produkter. Nina

Jarlbäck – styrelsens ordförande i Coop Norden sedan 2005

och medlem av styrelsen sedan bildandet 2002 – ger sin syn

på framtiden och åren som gått.

Vad innebär den omvandling av Coop Norden som besluta-des i januari 2007 ur ett ägar- och medlemsperspektiv?– Vi kan konstatera att satsningen på gemensamma inköp och samordnad utveckling av egna varumärken – våra EVM – har gett stora fördelar för butikerna och därmed för medlemmar och övriga kunder. Priserna har förbättrats samtidigt som kva-liteten på varorna är fortsatt hög. Inköp har visat sig vara det gemensamma område där vi bör kraftsamla i framtiden. Vi har inte sett motsvarande samordningsfördelar inom till exempel IT och kedjekoncepten och mot den bakgrunden vore det stra-tegiskt fel att driva verksamheten vidare mot dessa mål.

– När Coop Norden bildades 2002 var marknadsläget ett annat. Den internationella konkurrensen och antalet nya låg-prisaktörer väntades öka. Därför valde kooperationen i Norden att samordna sina verksamheter inom dag ligvaror. Vi såg att det behövdes en riktigt stark spelare – en motkraft på mark-naden – som kunde värna kooperationens och medlemmarnas intressen. Nu är förutsättningarna annorlunda och vi ser sna-rare att betoningen på de nationella verksamheterna ökar. Då måste också vi anpassa inriktning och resurser därefter.

Vilka andra styrkor ska de senaste årens nordiska samarbete förknippas med?– Erfarenhetsutbytet mellan ägarna har varit mycket utveck-lande och visat på ständigt nya möjligheter för de nordiska kooperationerna. Olika typer av bonussystem för medlemmar och andra viktiga konsumentfrågor har stått högt på agendan, men förankringen av olika idéer blir nu ett ansvar för respek-tive land.

– Det nordiska samarbetet har dessutom visat att den koo-perativa dagligvaruhandeln i Norden vilar stadigt på gemen-samma värderingar, där kvalitet, etik och viljan att bidra till

ett uthålligt samhälle är grundläggande. Här har det rått stark enighet. Beslutet om en ny inriktning som togs i mitten av januari präglades också av enighet. Denna samsyn kring koo-perationens framtida strategi är en viktig styrka när konkur-renskraft och medlemsnytta nu ska vidareutvecklas.

Hur har konkurrensläget påverkat verksamheten?– Jag vill återigen peka på inköpssamarbetet som möjliggjort att vi kunnat hålla konkurrenskraftiga priser. I alla våra länder har priserna fallit på senare år, men trots detta har vi hävdat oss väl och fortsatt leverera ekonomisk nytta till våra medlemmar. I Danmark och Norge har vi behållit våra marknadsandelar och till och med stärkt positionerna, medan fler insatser måste genomföras i Sverige innan vi är nöjda.

Gör en framtidsblick kring det nordiska kooperativa sam-arbetet, vad väntar härnäst?– Den kooperativa idén har verkligen framtiden för sig. Vår företagsform har en hög acceptans i samhället och vi kan visa att vi levererar nytta till medlemmarna. Samtidigt måste även de kooperativa företagen drivas marknadsmässigt, men givet denna förutsättning har vi ett definitivt försteg på marknaden. Vi är ett värderingsstyrt företag. Tillsammans med alla medar-betare kan varje land bli ännu tydligare i frågor kring etik och utveckling, som skapar värde för medlemmarna.

Februari 2007

Nina Jarlbäck

Styrelsens ordförande har ordet


4

Synergier var nyckelordet när Coop Norden

bildades – synergier skulle ge lägre kostnader

samt ökad konkurrenskraft och lönsamhet.

Arbetet inriktades på flera områden, men efter

beslutet i januari 2007 står Inköp/Sortiment

i fokus. Här har stora besparingar gjort att

koncernen kunnat möta konkurrensen på ett

bättre sätt.

”Växande internationalisering och nya, starka lågprisaktörer som ökar priskonkurrensen i Norden.” Så beskrevs i korthet marknadsläget inför bildandet av Coop Norden. För att möta utvecklingen behövde de nordiska kooperativa dagligvaruföre-tagen gå samman. Därmed kunde en stor ekonomisk potential tillvaratas – en potential som företagen inte skulle kunna dra nytta av var för sig. Konkurrenskraften byggde på storlek och på förmågan att skapa kostnadsfördelar.

Under 2001 beslutade därför norska Coop NKL, danska FDB och svenska KF att bilda Coop Norden. Koncernen – som formades 2002 – skulle präglas av en konsumentkoo-perativ identitet med gemensamma värderingar. Målet var att arbeta med ett fåtal, starka nordiska kedjor och att samordna sortiment och inköp.

• Koncernen bildas och ett koncernkontor byggs upp i Göteborg. Roland Svensson är Coop Nordens första vd.

• Ett flertal integrationsprojekt sätts igång, dels för att lägga grunden för en ny koncernstruktur, dels för att utvinna de ekonomiska fördelarna. Samordningen av de tre ländernas olika verksamheter påbörjas.

• Arbetet med samordning och synergier inriktas på tre områ-den: Kedjor/Medlemserbjudanden, Inköp/Sortiment samt Organisation/Kostnadssamordning. Synergierna ger inköps-förbättringar om närmare 400 miljoner SEK.

• Ett masterbrandprojekt startas för att se över namn och pro-fil på kedjor, butiker och egna varumärken (EVM). Målet är att namnet Coop ska marknadsföras på ett enhetligt sätt i Norden.

• Ett gemensamt, eget varumärke för basvaror inom det eltek-niska området utvecklas – Tero. Samordningen av inköp och sortiment minskar kostnaderna i inköpsledet med 25 procent.

• Roland Svensson går i pension och ersätts av Svante Nilsson. Koncernkontoret flyttar till Stockholm. Interna effektivise-ringsprogram inleds i samtliga länder och målet är att kraftigt minska de så kallade overheadkostnaderna.

• Ny lednings- och organisationsstruktur med gemensamma funktioner för bland annat varuförsörjning, affärsutveckling och IT etableras. Verksamheten i NAF, Nordisk Andelsfor-bund – som sedan 1918 hanterat delar av konsumentkoopera-tionens import av dagligvaror – integreras i Coop Nordens Food-organisation.

• Varuförsörjningen – som förutom logistik omfattar områdena Food, Nonfood, Bygg & Trädgård samt Indirekta varor – ska utvecklas enligt tre grundstrategier. Den första är satsningen på egna varumärken (EVM). Den andra är gemensam metodik i uppbyggnaden av sortiment, som möjliggör en harmoni-ering av inköp och sortimentsutveckling. Den tredje är gemensamma policies för miljö, produktsäkerhet och hälsa, samt etisk handel.

• Två gemensamma egna varumärken inom Food lanseras. Coop är standardprodukter med hög kvalitet och lägre pris än jämförbara märkesprodukter. X-tra har en tydlig lågpris-profil. Kring X-tra, som expanderar snabbt, inleds ett sam-arbete med SOK – den finska kooperationen.

• Coop Norden inför en ny och plattare organisation. De nationella ledningarna i Danmark och Sverige avskaffas.

• Den ökande priskonkurrensen på dagligvarumarknaden blir alltmer kännbar. Koncernen investerar i kraftfulla prissänk-ningar.

• Den första gemensamma marknadsaktiviteten för alla kedjor genomförs. Den kallas ”Mitt Nya Coop” och berättar om styr-kan i att göra samlade inköp för 11 miljoner kunder i Norden.

• Satsningen på gemensamma egna varumärken fortsätter. Inom Food tas nästan 800 nya produkter fram.

Coop Norden – fem lärorika år

2003

2004

2002

Coop Norden i årtal


5

• Id lanseras – ett nytt gemensamt eget varumärke för bland annat engångsartiklar som ljus och servetter. Många av produkterna är Svanenmärkta och priset ligger under mär-kesleverantörernas. Ett gemensamt varumärke inom Bygg & Trädgård som introduceras är Kellen för handverktyg.

• Leverantörs- och sortimentssamordningen inom Food och Nonfood ger ytterligare synergier och därmed lägre inköpspriser.

• I Sverige lanseras de första vidareutvecklade Coop Extra- butikerna samt butikskonceptet Coop Nära.

• Svante Nilsson avgår. Ny koncernchef blir Svein E. Skorstad. Operativa ledningsgrupper återinförs i Danmark och Sverige för att skapa balans mellan centralisering och nationell närhet till marknad och leverantörer.

• Det övergripande förändringsprojektet ”Coop Norden 2007” startas. Det innehåller en mängd olika aktiviteter som ska effektivisera och utveckla verksamheten.

• Nya produkter lanseras inom Food, Nonfood och Bygg & Trädgård. Alla cykeltillbehör samlas till exempel under varu-märket Cycletrack. Tre samnordiska klädmärken lanseras – Friends (barnkläder), Units (vardagsgarderoben) och Now On (modekläder).

• Inom Food uppnås tydliga synergier motsvarande cirka 1 miljard SEK.

• Coop Norden säljer en stor del av det svenska fastighetsbe-ståndet för 4,2 miljarder SEK. Affären frigör kapital som ska användas för investeringar i bland annat butiksutveckling.

• Projektet ”Coop Norden 2007” resulterar bland annat i gemensam kedjeutveckling av nya storbutiker under varu-märket Coop Extra. Coop Bygg blir en egen kedja i Sverige, bildat av tidigare enheter inom Coop Forum.

• Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blir Coop Nordens tredje gemensamma varumärke inom Food och når stora försäljningsframgångar framförallt i Danmark.

• Den nordiska verksamheten inom Food omorganiseras för att säkra ökad närhet på de nationella marknaderna.

• I Sverige skapas varuförsörjningsbolaget Cilab. Därmed för-enar den svenska kooperationen – Coop Sverige och de detalj-handelsdrivande föreningarna – sina inköpsverksamheter, vilket förbättrar samordning och kostnadseffektvitet.

• Ägandet i inköpsbolaget Intercoop breddas. Den spanska kooperationen Eroski förvärvar 15 procent av Intercoop från Coop Norden och Coop Italia. Denna ägarförändring möjlig-gör större, gemensamma inköpsvolymer och lägre konsument-priser. Exempelvis köper Coop Norden varje år in glödlampor och batterier för cirka 150 miljoner SEK. Eroski har lika stora inköpsvolymer medan Coop Italia köper in glödlampor och batterier för sammanlagt 300 miljoner SEK. Totalvolymen ökar därmed till cirka 600 miljoner SEK per år, vilket redan resulterat i lägre inköpspriser. Beslut tas om bolagisering av Nonfood-verksamheten, Coop Nonfood A/S. Drygt 10–12 varumärken kommer att finnas i Nonfoods varumärkesparaply. Ett märke som lanseras under 2006 är Coop Cookware, köks-redskap av hög kvalitet. Funktionalitet är också ett nyckelord.

2005

2006

I framtiden fokuseras på gemensamma inköp och sortiment De marknadsförutsättningar som lade grunden för Coop

Norden har ändrats under de gångna åren. Den internationella

konkurrensen har inte fått den stora betydelse som förutspåd-

des. Genomslaget för den gränsöverskridande lågprishandeln

har inte heller varit så omfattande i Norden. Kvalitet kommer

ännu mer i fokus, men också insikten om att de nationella sär-

arterna måste respekteras för att stärka konkurrenskraften.

I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda

en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och

den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning

av inköp ska föras vidare och utvecklas. Vd Svein E. Skorstad

lämnar Coop Norden. Till ny vd under processen utses Per

Bank, som även är vd för Coop Danmark. Förutom samord-

nade inköp ska utvecklingen av egna varumärken (EVM) vara

gemensam. Förändringen öppnar för ett utökat samarbete

med den fi nländska kooperationen. Ägandet av dagligvaru-

kedjorna i Danmark och Sverige ska återigen bli nationellt

liksom det redan är i Norge.

Inom Coop Norden har synergierna inom Inköp/Sortiment

varit tydliga. Att samordna Kedjor/Medlemserbjudanden samt

Organisation/Kostnadssamordning har däremot varit svårare,

främst beroende på nationella skillnader. Inom Inköp/Sortiment

skapar stora volymer fördelar för butikerna i den allt hårdare

priskonkurrensen. Därför är inköp ledstjärnan när det nordiska

kooperativa samarbetet från och med 2007 går in i en ny fas.

Coop Norden i årtal


6Varusäkring

Innan något av Coop Nordens egna varumärken får texten ”Kvalitetssäkrad av Coop Norden” måste en lång rad krav upp-fyllas. Begreppet ska nämligen skapa trygghet hos konsumen-terna och samtidigt bygga stolthet hos Coops medarbetare.

Det är Coop Norden Varusäkring som arbetar med kva-litetssäkring av framförallt egna varumärken – Coops EVM. Dessa EVM inom matvaruområdet är främst lågprisvarumärket X-tra, varumärket Coop – som matchar de bästa märkesvarorna i kvalitet men till lägre priser – samt Coop Änglamark, som är produkter där stor hänsyn tagits till allergier, miljö och ekologi vid framtagningen.

– Grundvärdena i arbetet med samtliga produkter är trovär-dighet, ansvar och konsumenttrygghet, säger Hanne Damsted Vilsbøll, som sedan tre år är chef för Coop Norden Varusäkring. Hanne – som är utbildad kemiingenjör och varit elva år i före-taget – arbetar på Coops anläggning i Albertslund strax utanför Köpenhamn. Hon har dock medarbetare i både Sverige och Norge och totalt arbetar drygt 25 personer i Coop Norden med EVM och varusäkring.

– Vi vill veta vad vi säljer och ställer därför hårda krav, säger hon. En leverantör eller produkt som inte uppfyller kraven kan inte säljas under något av våra varumärken.

Detaljerad dokumentationArbetet med kvalitet och livsmedelssäkerhet börjar i samma ögonblick som Coop fattar beslut om en ny produkt. Då pre-senteras också tänkbara leverantörer. Kraven omfattar allt från smak till näringsinnehåll, till exempel önskade mängder fett och socker. När en leverantör som uppfyller kriterierna – också gällande pris och emballage – är vald och produktionen ska sättas igång krävs en detaljerad dokumentation utifrån Coops egna specifikationer. Därefter får leverantören tillstånd att leverera till butikerna i Norge, Sverige och Danmark. Genom ett avtal med den finska kooperationen säljs också många av produkterna i Finland.

– Varusäkring arbetar främst förebyggande med att garan-tera livsmedelssäkerheten, säger Hanne. Det gör vi dels genom kraven vi ställer när vi utvecklar egna produkter inom våra varumärken, dels via leverantörsinspektioner och kontrollkrav. Åtgärderna minimerar risken för att vi ska sälja varor som inne-bär någon som helst fara för kunderna.

Under 2006 utvecklades ett par hundra Änglamark-produk-ter med fokus på ekologi, miljö och allergi. Änglamark är från början en svensk varumärkesplattform, som via det nordiska samarbetet saluförs i alla länderna. Det danska varumärket ”Better for you” – med näringsmässiga kravgränser för socker,

Konsumenttryggheten i fokus

Hanne Damsted Vilsbøll, chef för Coop Norden Varusäkring.

” Kvalitetssäkrad av Coop Norden” – begreppet

täcker ett gediget arbete som säkrar kvaliteten

på varorna som säljs under Coops egna varu-

märken. Varusäkringen gör att kunderna som

handlar dessa varor kan känna sig trygga i att

koncernens alla kvalitetskriterier är uppfyllda.


7Varusäkring

• ställt hårda krav på produkten och garanterar att

de uppfylls.

• godkänt produkten, det vill säga granskat, bedömt

och godkänt alla produktspecifikationer.

• testat och godkänt produktens kvalitet, bland

annat genom paneltest, smak- eller funktionstest.

• genomfört en inspektion/granskning på plats hos

leverantören för att garantera att leverantören har ett

godkänt system för kvalitetsstyrning. Det säkrar att

producentens tillverkning uppfyller kraven på kvalitet,

lagenlighet, livsmedelssäkerhet, miljö och etik.

” Kvalitetssäkrad av Coop Norden”

• tagit fram deklarationen och den information som

finns på förpackningen. Den egna produktmärk-

ningen är idag ofta mer omfattande än vad lag-

stiftningen i de nordiska länderna kräver, till exem-

pel gällande ingredienser och näringsdeklarationer.

• utarbetat en kontrollplan för uppföljning av

utvalda produkter, det vill säga stickprovskontroller

som fokuserar på gällande lag och riskparametrar.

Kontrollerna utförs av ackrediterade analysinstitut

i enlighet med Coops kontrollstrategi, som sedan

skickar resultaten till Varusäkring för godkännande.

fett och fibrer – har blivit ett undervarumärke till Coop. Här ingår produkter som bröd, yoghurt och glass som säljs överallt. Innehållsmässigt motsvarar de nyckelhålsmärkta produkter i Sverige och Norge. Under 2006 fick också basvarumärkena Coop och X-tra ett omfattande tillskott av nya produkter, bland annat frysta grönsaker och bär, färdigrätter, ketchup, te, kaffe, pasta och kakor.

– Den lagstiftning som ställer högst krav i respektive land blir normgivande för alla våra nordiska produkter, berättar Hanne. Det gör till exempel att mängden transfetter i EVM-produkt erna aldrig överstiger den danska kravgränsen på 2 gram transfett per 100 gram fett. Det borde vi bli duktigare på att berätta, inte minst i Sverige där frågan om transfetter står högt på agendan.

Delta i debattenCoop Norden Varusäkring arbetar även med Nonfood, det vill säga icke matvaror. Exempelvis har stearinljus testats för sot, som ett led i krav – och godkännandeproceduren. Det gör att Id – Coops eget märke för stearinljus – är ett bättre och säkrare alternativ för konsumenter som vill slippa sot i hemmet.

Både myndigheter och media riktar stor uppmärksamhet på hushållsprodukter, som kommer i nära kontakt med livsmedel, detta för att minska risken för överföring av farliga kemikalier

till livsmedel. Coop Norden Varusäkring har – tillsammans med koncernens Nonfoodbolag – infört en process som garan-terar dokumentation från leverantörerna i denna fråga. Därmed kan konsumenterna vara säkra på att Coops produkter inte bryter mot lagen.

Det finns ett stort engagemang hos många av Coops med-lemmar kring livsmedelshantering. Uppmärksamheten i media blir också stor om det uppstår osäkerhet kring kvaliteten på de matvaror som säljs i butik. Under 2006 har Coop Norden Varusäkring tagit ställning i – eller drivit på – en lång rad frågor med massmedialt intresse, eller som kräver politiska beslut och/eller ändrad lagstiftning.

– En viktig del av arbetet är att hålla sig ajour med medlem-marnas önskemål, den offentliga debatten kring livsmedel, mediahändelser och politiska överväganden, säger Hanne. Vi tar ställning i etiska och andra frågor och försöker vara aktiva i debatten när så krävs.

– Konsumenterna måste känna att vi tar ett brett ansvar och veta var vi står i olika frågor. Vad ”Kvalitetssäkrad av Coop Norden” innebär ska vara uppenbart för medlemmar och kun-der. De ska med förtroende handla hos oss och känna att vi agerat med kraft för deras räkning för att garantera att de upp-ställda kriterierna efterlevs.

Flemming LadefogedJournalist vid Coop Danmark Information

Detta innebär att Coop Norden Varusäkring:


8

Etik präglar inköpen i Kina

Nonfood

Kina är numera det största inköpslandet för Coop Norden utan-för Skandinavien. Det är ett land där kooperationen måste sovra hårt bland tillverkarna för att hålla sig till de etiska reglerna.

– Alla våra leverantörer måste skriva under våra uppföran-deregler, annars gör vi ingen affär med dem, säger Christian Jakobsson, vd för inköpsbolaget Intercoop Limited, där Coop Norden är största ägaren. Han håller upp det frågeformulär på 21 sidor som ligger till grund för bedömningen av en leverantör.

Huvudkontoret för det Hongkongbaserade bolaget ligger på gångavstånd från flygbåtarna till Sydkina dit det tar mellan en och tre timmar. Majoriteten av Intercoops Kinaleverantörer finns där.

Under fjolåret granskade Intercoop 258 leverantörer i Kina. Tio procent av dessa var redan samarbetspartners och resten var påtänkta. Totalt underkände Christian Jakobsson och hans medarbetare 98 leverantörer.

De underkända klarade inte de etiska kraven från koopera-tionen när det gäller arbetsvillkoren för arbetarna, deras löner eller arbetsmiljö. Av dessa kunde dock 73 bolag ta fram en förbättringsplan.

– Vanligaste orsaken till att en leverantör inte klarar våra krav är att deras faciliteter inte är tillräckligt bra, att de har problem med arbetstiderna och att de inte har dokumentation om personal, löner och övertid, säger Christian Jakobsson.

2006 hade Intercoop 744 aktiva leverantörer i Kina med cirka 1 000 fabriker. De finns i ett tiotal provinser, men över 75 procent ligger i Sydkina.

Den så kallade uppförandekoden, som kooperationen och Intercoop kräver att leverantörerna följer, bygger på den Code of conduct som FN och ILO har tagit fram. Den innehåller till exempel förbud mot barnarbete. Den kräver att fabrikerna verkligen följer de lokala lagarna om minimilöner och frivillig övertid samt att arbetarna får lön enligt överenskommelse.

Det är Intercoops 18 kvalitetskontrollanter, alla kineser, som granskar leverantörerna i Kina. Deras huvuduppgift är att vara ute på fabrikerna och kontrollera de varor som tillverkas. Men samtidigt ska de hålla ett öga på att leverantörerna följer uppfö-randekoden.

Gör ni några oannonserade besök i fabrikerna?– Vi är ute på fältet hela tiden. Men ibland är det svårt att få reda på de verkliga förhållandena om till exempel både fabriks-ledning och arbetare inte talar sanning om de verkliga arbets-tiderna. Alla vill jobba så mycket som möjligt för att tjäna mer pengar, säger Christian Jakobsson.

Kontrollanterna frågar om allt från temperatur, ventilation och ljus till minimiålder, övertid och maxtid. Till detta läg-ger de egna iakttagelser och intervjuer med slumpvis utvalda arbetare.

Varor som inte är mat eller kemisktekniska

hushållsprodukter kallas för Nonfood. De köps

främst in via Intercoop Limited, som ägs av

Coop Norden tillsammans med den italienska

och spanska kooperationen. Merparten av

varorna tillverkas i Asien. Mycket kraft läggs

på att säkra att produktionen ligger i linje med

kooperationens etiska och miljömässiga krav.

Christian Jakobsson, vd för inköpsbolaget Intercoop Ltd.


9Nonfood

Men har Intercoop allt under kontroll i Kina?– Vi strävar efter att få veta vad som sker under hela processen. Vi har lärt oss under vägen och gör i dag bättre granskningar och kräver mer av våra leverantörer, säger Christian Jakobsson. Han har märkt en bättre förståelse för uppförandekoden hos tillverkarna i södra och östra Kina.

Samtidigt framhåller han:– Men det är omöjigt att kontrollera tillverkarnas alla

underleverantörer. – En enda fabrik kan ha mer än hundra underleverantörer.

Intercoop har de senaste två åren till exempel stängt av två leverantörer sedan bolaget avslöjade att de använt fängelser som underleverantörer.

Christian Jakobsson ser varje produkt som ett servicepaket till kunden.

– Förutom att produkten har hög kvalité, så är den gjord med hänsyn till de etiska principer vi har.

Agneta EngqvistFrilansjournalist Hongkong/Peking

Stödjer skolor i Asien

Sedan 1997 driver Intercoop ”The Children’s

Education and Social Welfare Fund”. Fonden

– som har egna etiska riktlinjer – stödjer pro-

jekt kring grundutbildning för barn i Asien.

Målet är att bidra till ekonomisk och social

utveckling. Flera skolor får idag ekonomiskt

stöd från fonden, bland annat i Kina, Indo-

nesien och Indien. Ytterligare projekt plane-

ras i Pakistan och Bangladesh.

Effektiv varuförsörjning

Inom området Nonfood samlas produkter utanför

livsmedelsområdet. Här ingår allt från DVD-spelare

till cyklar och modekläder. Coop Norden har även

utvecklat egna, gemensamma varumärken inom

Nonfood, till exempel Id för engångsartiklar som

ljus och servetter och Tero för basvaror på det el-

tekniska området. Skapandet av Nonfood har banat

väg för kostnadseffektivare varuförsörjning och från

och med 2007 drivs verksamheten som ett renodlat

sortiments- och inköpsbolag.


10

Danmark

Dagligvarumarknaden ökade cirka 1,5

procent under 2006 medan priserna steg

ungefär 1,7 procent. Marknadstillväxten

anses bland annat ha gynnat Coop. Till-

växten har varit särskilt stark inom låg-

prissektorn. På den så kallade discount-

marknaden börjar dock utvecklingen

plana ut. Utvecklingen inom EVM anses

ha gått tillbaka något och det gäller

samtliga aktörer. EVM har en förhållande-

vis liten andel av den danska marknaden

och potentialen vad gäller framtida lan-

seringar anses vara svårbedömd. Under

2007 införs en ny plan- och bygglag, som

ökar möjligheten att etablera varuhus i

Danmark, vilket kommer att öka konkur-

rensen i detta segment. Hypermarkets är

dock fortsatt inte tillåtna.

Trenderna i marknadenPris, kvalitet, men också hälsa, etik och ekologi är viktiga kundkrav på den nordiska detalj-

handelsmarknaden. Butiker och kedjor måste erbjuda konkurrenskraftiga priser, men produk-

terna ska helst också vara hälsosamma, ekologiska och miljöanpassade. Etik kan bli ett viktigt

konkurrensmedel, detta i ett läge där varorna blir allt mer lika och där butikerna i stort sett har

samma erbjudanden, som konsumenterna ser små skillnader i.

Norge

Tillväxten inom dagligvaruhandeln

beräknas till 5,3 procent medan priserna

bedöms ha legat still under 2006. Låg-

prissegmentet dominerar med ungefär 47

procent av totalmarknaden. Förutom lågt

pris vill de norska konsumenterna ha ett

brett utbud av produkter samt nya mer-

värden. Den allmänna prisfokuseringen

riktas främst mot basvaror. Parallellt

lanseras alltfl er EVM med högre produkt-

kvalitet. Mindre lågprisbutiker omprofi le-

ras till traditionella närbutiker med högre

prisnivå, större butiker inom lågpris eta-

bleras. Etableringarna inom storbutiker/

stormarknader ökar – Coop etablerade

13 butiker. Även på byggvarumarknaden

har utvecklingen varit stark. Tillväxten för

de åtta största aktörerna bedöms ha varit

cirka 9 procent.

Sverige

I fasta priser ökade dagligvaruhandeln

med 6,2 procent under 2006. Priserna på

dagligvaror gick upp med 0,5 procent.

I fasta priser ökade även sällanköpshan-

deln med 8 procent medan priserna på

sällanköpsvarorna sjönk med 3,5 procent.

Inom dagligvaruhandeln fortsätter hard

discountbutiker att ta marknadsandelar.

Samtidigt har kvalitetsdiskussionen kom-

mit tillbaka. Närproducerat, ekologiskt

och högre kvalitet efterfrågas nu allt mer.

Etableringstakten har varit hög. Försälj-

ningen i de nya butikerna uppgår till cirka

4 procent av marknaden. Den negativa

försäljningstrenden för kooperationen

har fortsatt. Coop Sverige beräknas ha

förlorat cirka 0,5 procent av dagligvaru-

marknaden. Även DDF, detaljhandelsdri-

vande föreningar, hade ett försäljnings-

bortfall.

Position

Konsumentkooperationen har en mark-

nadsandel på 36,5 procent. De tre största

aktörerna – Coop, Dansk Supermarked

och Supergros (Dagrofa) – står för cirka

86 procent av omsättningen.

Position

Konsumentkooperationen i Norge hade

en uppskattad marknadsandel på 24,1

procent. Alla egna kedjor har starka

positioner. De fyra största aktörerna har

tillsammans 97 procent av marknaden i

Norge.

Position

Konsumentkooperationen har 21,6 procent

av dagligvarumarknaden. Ica 49,8 och

Axfood 16,5 procent1). Jämfört med 2005

ökar Ica sin andel, kooperationen och

Axfood minskar. I totalmarknaden ingår

inte kiosk- torg- och ambulerande handel.

1) Siffrorna för Axfood är uppskattade

Konsumentkooperationens marknads-andel av dagligvaror i Danmark

24,1%36,5%

Konsumentkooperationens marknads-andel av dagligvaror i Norge

21,6%

Konsumentkooperationens marknads-andel av dagligvaror i Sverige

Marknadsbeskrivning


11

Coop Nordens alla butiker

Fakta har ett fast sortiment som

omfattar cirka 1 350 produkter. Profi lområ-

dena är frukt och grönsaker, färskvaror och

vin. Dessutom saluför Fakta varje vecka Her og

Nu-varor, det vill säga aktivitetsvaror, ofta inom

Nonfood. Utöver priset fokuserar Fakta på hög

kvalitet och snabb service.

Antal butiker: 337

Butikskedjor Coop Danmark

Norges största närbutikskedja

med fokus på personlig service

och lokal anpassning. Sortimentet täcker beho-

vet av dagligvaror och utvalda produkter inom

Nonfood.

Antal butiker: 381

Lågprisbutiker över hela Norge

med alla tänkbara dagligvaror

till låga priser hela året.

Antal butiker: 312

Danmarks största supermark-

nadskedja med brett utbud av livsmedel och

fokus på färskvaror, bra kundservice och säsongs-

anpassat varusortiment.

Antal butiker: 125 (+141 ägda av brugs-

foreninger)

LokalBrugsen är lokala

när butiker, med bredd, tradition, kvalitet,

trygghet och ständigt färska varor. Personlig

service och öppet alla dagar i veckan.

Antal butiker: 18 (+30 ägda av brugsfo-

reninger) + 4 Brugsen.

Dagli´Brugsen är lokala

närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet,

trygghet och ständigt färska varor. Personlig

service och öppet alla dagar i veckan.

Antal butiker: 116 (+230 ägda av brugs -

fore ninger).

Supermarknader, minimarkets

och närbutiker, primärt i Storköpenhamn.

Dagligvaror med hög kvalitet, bra service och

spännande butiker. Har ett brett sortiment och

stor marknadsandel på området ekologiska

produkter.

Antal butiker: 74

Norges största supermark-

nadskedja, Coop Mega, är

livsmedelsbutiken, som har specialiserat sig på

goda råd om kost och recept.

Antal butiker: 154

Coop Obs! är Norges enda

landsomfattande stormark-

nadskedja med alltifrån dagligvaror till kläder

och sportartiklar.

Antal butiker: 24

Kvickly erbjuder kunderna ett brett

och varierat kvalitetssortiment till attraktiva priser:

• bassortiment inom Food och Nonfood med

ständigt låga priser.

• brett och säsongsanpassat sortiment med

färskvaror och vissa torrvaror.

Antal varuhus: 54 (+14 ägda av brugs -

foreninger)

Kvickly xtra erbjuder kunderna

ett brett och varierat kvalitetssortiment till

attraktiva priser:

• bassortiment inom Food och Nonfood med

ständigt låga priser.

• brett och säsongsanpassat sortiment med

färskvaror och utvalda torrvaror.

Kvickly xtra har dessutom kompetens på

utvalda Nonfoodkategorier.

Antal varuhus: 14

Butikskedjor Coop Norge

Lättillgängliga närbutiker med

generösa öppettider och ett

utbud som sparar tid åt kunden.

Antal butiker: 100 (+84 DDF = Detalj-

handelsdrivande föreningar)

Coop Forum stormarknader har

vardagsmaten till lågt pris och

samtidigt fi nns all världens festmat för de till-

fällen man vill unna sig något extra. Dessutom

fi nns det mesta en familj behöver i vardagen,

vilket gör livet lite enklare och sparar tid.

Antal butiker: 42 (+18 DDF)

Sveriges största supermarknads-

kedja satsar på hälsa och mat-

glädje och har ett av Europas bredaste ekolo-

giska sortiment.


Coop Obs! Bygg är Norges första

och hittills enda aktör på gör-

det-själv-marknaden med ett

renodlat konsumentkoncept, stora rationella

butiker och fasta låga priser.

Antal butiker: 18

Storbutiker med brett sortiment

och låga priser. Kedjan ska växa

kraftigt under de närmaste åren.


Det är samvirkelagen som äger och driver butikerna, Coop Norge äger koncepten.

Coops nyaste kedja. Konceptet

baseras på en lågprisplattform.

Skiljer sig från andra lågprisaktörer genom

ett större sortiment, bland annat inom färsk-

varor och nonfood. Första butiken öppnades

i Halden i september 2006.

Antal butiker: 2

Ny kedja för bygg- och

trädgårdsartiklar. Med lägre priser och med

god service ska kedjan bli gör-det-självarens

första val.


Butikskedjor Coop Sverige

Butikskedjor


12

Coop Norden är ett konsumentkooperativt före-

tag som levererar ekonomiska, ekologiska och

sociala mervärden till medlemmar, kunder och

ägare – mervärden som även banar väg för ökad

lönsamhet och konkurrenskraft.

Säkerhet, etik och hälsosamma produkterUnder 2006 har positionerna flyttats fram vad gäller arbetet med miljö, hälsa, säkerhet och etik. En rad förbättringar har genomförts. Hit hör till exempel:

• Aktivare marknadsföring av insatserna inom miljö, hälsa, säkerhet och etik. I Sverige genomfördes kampanjen ”Skönhet kommer inifrån”, som profilerade det egna utbudet inom frukt och grönt.

• Ökad andel rättvisemärkta produkter – så kallade Fair Trade – i butikssortimentet samt förbättrad marknadsföring av dessa produkter.

• Tydligare beskrivningar av kontrollsystemen som används inom inköpsverksamheten, bland annat gällande arbetsför-hållanden hos Coop Nordens leverantörer. I Norge lanserades Coops ”Röd-Tråd-Garanti”, som är en spårbarhetsgaranti för frukt och grönt.

• Utökat antal hälsosamma produkter bland Coops egna varu-märken. Hit räknas nyckelhålsmärkta produkter, som under 2006 lanserats i Norge och Danmark. Här har dessutom eko-

Etik och ekologi

Danmark Norge Sverige

Ekologiskt 2006 2005 2006 2005 2006 2005

Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel 63 503 ton 54 400 ton 144,3 MNOK1) 112,9 MNOK1) 622,7 MSEK 543,7 MSEK

Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 1 486 1 388 401 408 950 1 254

Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter i % av total försäljning i kemtekniska produkter 19 21 36 41 54 59

Antal miljömärkta kemtekniska produkter 41 59 72 49 445 383

Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter i % av total försäljning hygienprodukter 11 9 35 22 14 26

Antal miljömärkta hygienprodukter 64 27 39 32 278 189

Antal miljömärkta, övriga varor 195 167 126 44 1 034 937

Antal FSC-märkta produkter 81 39 35 8 71 118

Återvunnen plast på terminal/lager i ton i u i u 604 574 869 863

Återvunnen well på terminal/lager i ton i u i u 4 612 4 679 11 289 12 263

Mängd koldioxidutsläpp frånlager/terminal till butik i ton i u i u 15 558 13 926 23 488 24 533

1) Försäljning av ekologiska livsmedel i Norge 2005 avser grossistförsäljning, för 2006 butiksförsäljning, beloppen är därför inte direkt jämförbara.

logiska produkter inom varumärket Änglamark börjat lanse-ras. Under året har Änglamark även uppgraderats och fått en bredare bas som inkluderar hälsa och allergi.

• 20 miljoner kronor i bistånd till Kooperation Utan Gränser och Vi-skogens biståndsverksamhet. Arbetet inom Koopera-tion Utan Gränser i Sverige har pågått sedan 1958 och inom Vi-skogen sedan 1983.

Begränsa miljöbelastningenKoncernens miljöpåverkan är främst kopplad till processerna som krävs för att ta fram våra produkter. Därför är satsningen på miljömärkta och ekologiska produkter prioriterad. Till de viktigaste insatserna under 2006 hör:

• Lansering av en ny, komplett serie med Svanenmärkta baby-produkter i Danmark. I Norge befäste Coop sin ledande posi-tion vad gäller Svanenmärkta butiker. Under 2006 fanns det sammanlagt 16 sådana butiker.

• Lansering i Sverige av den nya hälsoserien ”Coop Better for you”, som innehåller produkter med mindre fett, socker och salt, men mycket mer fibrer.

• Ekologiska varor utgör 3,5 procent av den samlade försälj-ningen av matvaror i dagligvaruhandeln i Danmark, som är det land i världen där andelen ekologiska varor är högst. Irma hade en andel på 15 procent under 2006, den högsta för någon supermarknadskedja.

Etik och ekologi i korthet


13

Den kooperativa dagligvaruhandeln ska främja

lärande, utveckling och genomförande. Det ger

ett mera stimulerande vardagsarbete, men ökar

också lyhördheten inför medlemmarnas olika

önskemål. Under 2006 har bland annat följande

aktiviteter genomförts inom medarbetar- och

medlemsutveckling:

Kompetensutveckling innefattar många olika insatser. En av dessa är ”High Potentials” – ett ledarutvecklingsprogram för Coop Norden. Under 2006 har 24 medarbetare inbjudits att delta i High Potentials.

Sjukfrånvaro är ett viktigt område. Genom aktivare stöd och uppföljning av medarbetare som är sjukskrivna – samt utökad samverkan med myndigheterna och bättre rehabilitering – har antalet sjukskrivningar minskat. I Danmark uppmärksammas sjukfrånvaron i ledarutbildningar och chefer ska ha personlig kontakt med sjukskrivna, särskilt vid upprepad sjukfrånvaro. I Sverige är projektet Friskare Framtid numera en integrerad del i verksamheten och i chefernas ansvar. I Norge har sjuk-frånvaron ökat jämfört med 2005, men initiativ har tagits för att bryta denna trend.

Jämställdhet integreras alltmer i den dagliga verksamheten, vilket ska förbättra könsfördelningen. Jämställdhet är en själv-klar utgångspunkt vid rekrytering och kompetensutveckling. Frågan följs också upp på ett effektivare sätt, bl a i lönesätt-ning, medarbetarstatistik och andra sammanhang där köns-fördelningen ska vara i fokus. I Coop Danmark har särskilda insatser genomförts för att öka andelen kvinnliga chefer. I ett första steg har 2 000 anställda kvinnor inbjudits till informa-tionsmöten och samtal om framtida utvecklingsmöjligheter.

Medlemsråd är en del av dialogen mellan företag och medlem-mar. För att bättre fånga upp tankar och idéer lanserade Coop Sverige och KF under 2006 en medlemspanel på Internet, där panelen ger snabb respons kring vad som är viktigt. Därmed etableras en dialog som bidrar till att produkter och erbjudan-den i Coops butiker kontinuerligt utvecklas. Panelen rådfråga-des vid två tillfällen under året. Första gången svarade 13 447 personer på frågor om matvanor med fokus på hälsa och barn. Resultaten visar att medlemmarna vill ha inspiration, informa-tion och bra erbjudanden inom hälsa.

Socialt Summa Norden Danmark2) Norge Sverige Coop Norden

Antal brugsforeninger/samvirkelag/föreningar — 379 162 54 —

Antal medlemmar, miljoner 5,7 1,6 1,1 3,0 —

Medelantal anställda 22 523 11 978 1 681 8 570 294

Kvinnor 11 342 5 994 428 4 776 144

Män 11 181 5 984 1 253 3 794 150

Frånvaro1), % Danmark Norge Sverige

Sjukfrånvaro 3,6 7,8 7,7

Varav kort (1–14 dagar) 1,9 3,8 2,6

Antal inträffade arbetsskador per 1 000 anställda under senaste 12-månadersperioden

Coop Danmark 37

Coop Norge 30

Coop Sverige 39

Coop Norden

10%

SverigeNorgeDanmark

8% 25% 20%

Socialt ansvar i korthet

1) Lagstiftningen i Danmark, Norge och Sverige skiljer sig åt när det gäller sjukfrånvaron. Siffrorna kan därför inte direkt jämföras. I siffrorna för Danmark och Sverige ingår ej franchisebutikerna.

2) Antal anställda innefattar även anställda i Coop Trading och Intercoop.

Fördelning kvinnor respektive män i ledningsgrupper

Medarbetare och medlemmar

Kvinnor

Män


14

FörvaltningsberättelseStyrelsen och verkställande direktören för Coop Norden AB, organisationsnummer 556585-8585 och med säte i Stockholm, Sverige, får härmed avge årsredovisning och koncernredovis-ning för verksamheten i moderbolaget och koncernen under räkenskapsåret 2006. Denna årsredovisning ersätter tidigare avgiven årsredovisning 15 mars 2007. Orsaken till att den års-redovisning som tidigare hållits tillgänglig har blivit ändrad framgår under avsnittet händelser efter balansdagen.

VerksamhetenCoop Norden är en detaljhandelskoncern som agerar på de svenska, danska och norska marknaderna och har drivits som en gemensam koncern sedan 1 januari 2002.

Verksamheten består i Sverige och Danmark i huvudsak av detaljhandelsdrivande butiker under kedjenamnen Coop Nära, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Forum, Coop Bygg, Kvickly, Kvickly xtra, Fakta, Dagli’-/LokalBrugsen, Super-Brugsen och Irma och med tillhörande logistikverksamhet. Dessutom består verksamheten av partihandel genom försälj-ning av varor till detaljhandelsdrivande föreningar. I Norge består verksamheten av ägandet av kedjekoncepten, distribu-tions- och logistikverksamhet samt industriproduktion genom tillverkning av bland annat bröd, juice och sylt. Coop Norden AB är moderbolag i Coop Norden-koncernen. Koncernen omfattar bland annat dotterbolagen Coop Sverige AB, Coop Danmark A/S, Coop Norge AS, Coop Trading A/S, Intercoop Ltd samt Coop Nonfood A/S.

Coop Norden skapades för att möta utvecklingen i daglig-varuhandeln i Europa med allt större aktörer bland såväl leve-rantörer som detaljister. Genom att sammanföra den koopera-tiva dagligvaruverksamheten i de tre skandinaviska kooperationerna skapades Nordens största dagligvaruföretag. Syftet med Coop Norden var att förbättra medlems-/kunder-bjudandet och öka intjäningsförmågan genom att utnyttja kon-cernens storlek och alla de kunskaper som finns i koncernens bolag.

Vid skapandet betonades också att koncernen skulle driva angelägna konsumentfrågor på ett starkare sätt, till exempel inom områden som etik, miljö och hälsa samt säkerhet och konsumenttrygghet. Konsumentkooperationen har lång erfa-renhet av arbete med denna typ av värderingsbaserade konsu-ment- och samhällsfrågor – ett arbete som utgår från den egna värdegrunden, där Inflytande, Omtanke, Ärlighet och Nytän-kande är bärande begrepp.

I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av inköp ska föras vidare och utvecklas. Vid sidan av gemen-

samma inköp kommer Coop Norden även fortsättningsvis att ansvara för gemensam utveckling av produktvarumärken. För-handlingar har inletts som syftar till att genomföra detta. När beslutet fattats tillsattes Per Bank som ny koncernchef och han har till uppgift att driva bolaget under förändringsprocessen. I samband med det avgick koncernchef Svein E. Skorstad. För-ändringen medför också att koncernledningen förändras och reduceras och delar av koncernledningen lämnar bolaget under 2007. Dagligvaruverksamheterna i de tre länderna ska ägas direkt av KF, FDB respektive Coop NKL. ÄgarförhållandenCoop Norden AB ägs av svenska KF till 42 procent, danska FDB till 38 procent och norska Coop NKL till 20 procent. Bolagets operativa verksamhet startade 2002-01-01. De tre kon-sumentkooperationerna har cirka 5,7 miljoner medlemmar, som i sin tur har en röst vardera och representeras genom de natio-nella förbunden. Detta ger en unik möjlighet till inflytande.

StyrelseLedamöter Coop Nordens styrelse består av 13 stämmovalda styrelseleda-möter samt två personalrepresentanter med två suppleanter som kallas till alla möten. Under året hade styrelsen 11 (13) proto-kollförda styrelsemöten.

Styrelsens arbeteStyrelsens arbete regleras bland annat av styrelsens arbetsord-ning, som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget arbete. I arbetsordningen finns också instruktioner om arbets-fördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd och de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner för när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt arbete ska samlas in och rapporteras till styrelsen. Styrelsens arbetsordning uppdateras och beslutas årligen.

RevisionskommittéEtt av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisnings- och rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen. Revisionskom-mitténs ledamöter utses av styrelsen och består för närvarande av tre styrelseledamöter. Kommittén ska regelbundet rappor-tera till styrelsen. Kommittén har haft sex möten under 2006.

BeredningskommittéBeredningskommittén utses årligen av styrelsen och består av fem medlemmar samt två arbetstagarrepresentanter. Kommit-tén är ett beredande utskott med uppgift att vid behov förbe-

Förvaltningsberättelse


15

reda frågor för behandling i styrelsen samt hantera de övriga frågor som styrelsen hänskjuter till kommittén. Under 2006 har kommittén haft sju möten.

ErsättningskommittéErsättningskommittén utses av styrelsen och består av tre sty-relseledamöter. Ledamöterna utses på två år. Kommittén ska arbeta utifrån fastställd ersättningspolicy för koncernlednings-representanter inom Coop Norden. Kommittén har haft sex möten under 2006.

MarknadenUnder 2006 fortsatte tillväxten på Coop Nordens huvudmark-nader. Ökningen i Danmark var 1,4 procent, i Norge 5,3 pro-cent samt i Sverige 6,2 procent. Trenden från tidigare år med ökad etablering av lågprisbutiker fortsatte också under 2006. Därmed fortsätter också utvecklingen med ökad konkurrens inom detta segment. Inom Coop Norden har 37 nyetableringar genomförts, främst gäller det koncepten Fakta, Coop Extra och Coop Prix. I både Sverige och Norge tog egna varumärken (EVM) nya försäljningsandelar, vilket också är i linje med utvecklingen under senare år.

KoncernenOmsättning och resultatVerksamhetsåret 2006 var det femte kalenderåret med gemen-sam drift i Coop Norden-koncernen.

Nettoomsättningen ökade 2006 med 4,3 (2,6) procent jäm-fört med föregående år och uppgår till 85 459 (81 904) MSEK.

Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 148 (1 274) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 310 (1 325) MSEK. Resultatet för år 2006 är försämrat med kostnader av struktur- och engångskaraktär om 46 (855) MSEK. 2005 års resultat är förbättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam-hetsförsäljning om totalt 2 227 MSEK medan 2006 års resultat har förbättrats med vinster från verksamhetsförsäljning om 42 MSEK. Utvecklingen kan hänföras till förbättrad kedjedrift, framförallt i Coop Sverige men också i Coop Danmark. Även Coop Norge uppvisar en positiv resultatutveckling.

Coop Sverige står för den största delen av resultatförbätt-ringen i Coop Norden på helåret. Den svenska verksamheten har förbättrat sitt rörelseresultat före strukturkostnader inkl valutakursdifferenser mer än 260 MSEK. Det förbättrade resultatet är en effekt av förbättrad kedjedrift. Samtliga kedjor i Coop Sverige gör resultatförbättringar. Coop Konsum har gått från underskott 2005 till ett överskott 2006 och uppvisar resul-tatförbättringar på över 100 MSEK. Stormarknadskedjan Coop Forum har gjort resultatförbättring på cirka 150 MSEK,

men visar fortfarande betydande underskott 2006. Coop Danmark har levererat sitt bästa resultat i sin 111 år långa historia. Huvudorsaken till det högre resultatet är för-bättrad försäljning i kombination med effekter av kostnadsbe-sparingar och effektivisieringar gjorda under innevarande och tidigare år. Rörelseresultatet före strukturkostnader inkl valuta-kursdifferenser ökade till 464 (391) MSEK, förklaras av att kedjorna Dagli´Brugsen, SuperBrugsen och Irma har genererat ett bra resultat 2006.

Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels- och industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkostnader, inklusive valutakursdifferenser och exklusive verksamhetsför-säljning, har ökat med 6 procent och uppgår till 260 (245) MSEK. Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirkelagen, visade försäljningsökningar jämfört med fjolåret. Under året har också samvirkelagen gjort större andel av sina inköp via Coop Norge. Ett gott samarbete mellan Coop Norge och sam-virkelagen har präglat 2006 där samvirkelagen upplever att de fått en betydande nytta av det nordiska inköpssamarbetet.

PersonalMedelantalet årsanställda uppgick under året till 22 523 (23 245) personer. Antal anställda personer vid årets slut upp-gick till 28 290 (27 603) personer. Skillnaden mot medelanta-let anställda beror på många extraanställda deltidspersoner vid slutet av året.

Coop Norden har särskilda handlingsprogram för att minska sjukfrånvaron. I detta arbete är chefsansvaret grundläg-gande, till exempel vad gäller kontakt och uppföljning av med-arbetare som är sjukskrivna. Aktiv rehabilitering i samverkan med myndigheter samt friskvård ingår också i programmet. I samtliga tre länder används policies och planer för att förbättra jämställdheten. Principen lika lön för lika arbete följs upp via lönekartläggningar, lönerevisioner och vid rekryteringar. I sam-band med kompetensutveckling och befordringar är jämställd-hetsaspekten en viktig faktor. Samtliga chefer utbildas även i arbetsmiljöarbete, vilket säkrar att rätt befogenheter och prak-tiska verktyg görs tillgängliga inom detta område.

Likvida medel och finansiell ställning Koncernens kassaflöde har försämrats jämfört med föregående år, vilket förklaras av betydligt högre investeringar än tidigare år i kombination med att 2005 avyttrades stora delar av fastighets-beståndet i koncernen.

Koncernens likvida medel vid årsskiftet uppgick till 1 834 (2 223) MSEK. Av koncernens totala checkräkningskredit om 2 150 (2 312) MSEK var 314 (9) MSEK utnyttjad den 31 dec-ember 2006.



16

Koncernens eget kapital uppgick till 5 257 (5 589) MSEK. Vid apportemissionen 2002 tillfördes 3 936 MSEK i eget kapital och 1 100 MSEK i lån från ägarna. Ökning av eget kapital om 900 MSEK har skett per 2004-12-31 genom konvertering av skuldebrev. Under 2006 har utdelning till aktieägarna skett om totalt 150 MSEK.

Soliditeten, mätt som ägarnas andel av riskbärande kapital i förhållande till total balansomslutning, uppgick vid årets slut till 26,0 (27,3) procent.

Koncernens operativa kapital uppgick till 4 900 (5 523) MSEK och avkastningen på operativt kapital uppgick till 5,9 (18,5) procent.

InvesteringarKoncernens nettoinvesteringar uppgick under 2006 till 555 (–1 355) MSEK. Årets investeringar är hänförbara till utveck-ling av varuförsörjningssystem samt ombyggnationer och ny -etableringar av butiker.

Övriga väsentliga händelser under året Under året har arbetet med att återföra de nationella ledning-arna slutförts. Under slutet av 2006 bildades ett gemensamt Coop Nonfood A/S som har till uppgift att samordna de nord-iska inköpen för Nonfood segmentet. Dessutom har omstruk-turering skett inom koncernen för att renodla moderbolagets verksamhet.

MiljöCoop Norden-koncernen bedriver ingen tillståndsskyldig eller anmälningspliktig verksamhet.

Coop Nordens miljöpåverkan är främst kopplad till de pro-cesser som krävs för att ta fram produkterna. Därför är också satsningen på miljömärkta och ekologiska produkter priorite-rad. Under 2006 ökade försäljningen av ekologiska produkter i samtliga tre länder. Under 2006 lanserades även det ekologiska varumärket Änglamark i samtliga tre länder, vilket gjorde Änglamark till koncernens tredje gemensamma varumärke inom Food. Försäljningsframgångarna var stora i framförallt Danmark.

Forskning och utvecklingCoop Norden-koncernen bedriver ingen egen forskning. Utveckling av egna programvaror sker kontinuerligt inom kon-cernen. Programvarorna är avsedda som stöd för varuförsörj-ningsprocessen samt ekonomistyrning.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorerMed fortsatt expansion på marknaden av stora enheter samt lågprisbutiker, på en redan kraftigt överetablerad marknad, är det vår uppfattning att stora strukturella förändringar kommer att framtvingas hos samtliga aktörer med omfattande butiks-nedläggningar som följd.

Den hårdnande konkurrensen inom dagligvarumarknaden möter Coop Nordens dotterbolag genom att tydligare position-era både stormarknader, storbutiker och supermarkets. Ett fler-tal nyetableringar kommer att genomföras på samtliga markna-der, men även omfattande renoveringar och ombyggnationer av stormarknader kommer att ske inom den kommande tvåårs-perioden. Parallellt med detta fortsätter bolagen med struktu-rellt arbete vilket bland annat innefattar stängningar av olön-samma enheter. Ledningens bedömning är att alla dessa åtgärder ger en positiv utveckling för dotterbolagen framöver, såväl försäljnings- som lönsamhetsmässigt. Coop riskerar dock att förlora marknadsandelar om inte tempot i denna omvand-ling kan hållas tillräckligt högt.

Det finns också en fortsatt risk i samtliga länder för att kun-derna ska föredra discount och lågpris även om trenden härvid-lag ser ut att vända i hela Norden.

Pris, kvalitet men också hälsa, etik och ekologi är viktiga kundkrav på den nordiska detaljhandelsmarknaden, vilket bolaget möter genom utveckling av egna varumärken i kombi-nation med ett ökat krav på bolagets leverantörer.

Finansiella instrument och finansiellriskhantering Verksamheten inom koncernen bedrivs utifrån en finanspolicy som är fastställd av styrelsen. Finanshanteringen skall vara inriktad på att tillföra ett bestående värde för hela koncernen. Kapital- och processeffektivitet skall uppnås i samband med kapitalbindning i verksamheten och vid sammansättning av kapitalstrukturen. Hanteringen av finansiella risker och flöden skall centraliseras för att uppnå ändamålsenlig kontroll, dra nytta av stordriftsfördelar och erhålla förmånliga villkor på finansmarknaden. Negativa effekter i resultat- och balansräk-ning till följd av prisförändringar på de finansiella markna-derna skall begränsas genom hedging.

En grundläggande princip är att ha en tillräcklig betal-ningsreserv i form av likvida medel samt outnyttjade krediter. Koncernen har såväl finansiell som kommersiell kreditrisk. Den finansiella kreditrisken är främst mot de nordiska ban-kerna och ett antal elleverantörer. Den kommersiella kreditris-ken består av fordringar på koncernens närstående bolag.

Valutarisk uppstår i de kommersiella betalningsflödena. Transaktionsexponering uppstår vid varuinköp som ofta sker i utländsk valuta. Valutasäkring för dessa transaktioner sker med hjälp av valutaterminer och valutaoptioner. Samtliga valutade-rivat värderas till verkligt värde och redovisas löpande som för-ändringar i finansiella intäkter och kostnader och säkrings-redovisning tillämpas ej.

Omräkningsexponering i koncernens balansräkning är inte föremål för kurssäkring.

Koncernens elförbrukning är betydande. Elderivat värderas till verkligt värde och säkringsredovisas enligt IAS 39. Säk-ringshorisonten sträcker sig 4 år framåt i tiden.



17Förvaltningsberättelse

För en mer detaljerad beskrivning av koncernens finansiella instrument och riskhantering hänvisas till not 20.

Framtida utveckling I den omvandling som Coop Norden nu står inför kommer en fokusering att ske på globala inköp och lokal närvaro. De lokala bolagen kommer att satsa ännu mer på lokal kedje- och butiksutveckling kombinerat med centrala inköps- och varu-märkessamarbeten på produktsidan. Arbetet fortskrider enligt upprättad plan.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgångDenna årsredovisning ersätter tidigare avgiven årsredovisning per den 15 mars 2007. Orsaken till att den årsredovisning som tidigare hållits tillgänglig har ändrats beror på att följande väsentliga händelser skett efter räkenskapsårets utgång. I juni 2007 beslutade bolagets styrelse att Coop Norden skall erhålla ett koncernbidrag från Coop Sverige motsvarande 300 MSEK.

ModerbolagetOmsättning och resultatNettoomsättning och övriga rörelseintäkter uppgick till 1 900 (838) MSEK och bestod av utvecklingsbidrag från butiker, vidarefakturerade kostnader samt management fees från dotter-bolagen. Årets ökade omsättning beror på att moderbolaget under 2006 hanterat inköp av frukt och grönt för dotterbolaget Coop Sveriges räkning. Resultatet efter finansnetto uppgick till –131 (385) MSEK. Resultatet efter skatt uppgick till –47 (385) MSEK. Likvida medel uppgick till 615 (1 264) MSEK.

PersonalMedelantal anställda uppgick till 294 (375) under år 2006. Antal anställda vid årets slut uppgick till 226 (356) personer. Minskningen av personal beror på omorganisationer inom koncernen.

Förslag till disposition av årets vinst Till bolagsstämmans förfogande finns följande balanserade vinstmedel i moderbolaget (kr):

Balanserat resultat 205 484 590

Årets resultat –47 032 791

Summa 158 451 799

Styrelsen föreslår att de balanserade vinstmedlen hanteras på följande sätt (kr).

I ny räkning överförs 158 451 799

Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och ställ-ning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräk-ningar, eget kapitalrapport samt kassaflödesanalyser jämte noter med redovisningsprinciper.


18

Koncernens resultaträkningar

Koncernens resultaträkningar

Pågående Avvecklade Totalt verksamheter verksamheter koncernen

1 januari–31 december, MSEK Not 2006 2005 2006 2005 2006 2005

Nettoomsättning 4 85 458,9 81 903,9 — — 85 458,9 81 903,9

Kostnad för sålda varor –69 060,7 –66 011,3 — — –69 060,7 –66 011,3

Bruttoresultat 16 398,2 15 892,6 — — 16 398,2 15 892,6

Övriga rörelseintäkter 5 7 134,7 7 011,1 — 2 183,3 7 134,7 9 194,4

Övriga externa kostnader 10, 11, 12 –13 075,1 –13 163,9 — –4,6 –13 075,1 –13 168,5

Personalkostnader 8, 9 –9 064,4 –9 216,4 — — –9 064,4 –9 216,4

Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17 –1 083,9 –1 373,7 — –3,3 –1 083,9 –1 377,0

Rörelseresultat 6 309,5 –850,3 — 2 175,4 309,5 1 325,1

Resultat från andelar i koncernföretag –0,2 — — — –0,2 —

Resultat från andelar i intressebolag 0,7 — — — 0,7 —

Finansiella intäkter 13 43,8 197,3 — 0,3 43,8 197,6

Finansiella kostnader 14 –205,4 –248,1 — –1,0 –205,4 –249,1

Summa finansiella intäkter och kostnader –161,1 –50,8 — –0,7 –161,1 –51,5

Resultat före skatt 148,4 –901,1 — 2 174,7 148,4 1 273,6

Skatt 15 –117,6 –160,4 — — –117,6 –160,4

Årets resultat 30,8 –1 061,5 — 2 174,7 30,8 1 113,2

Hänförligt till;

Moderbolagets aktieägare 27,4 –1 058,9 — 2 174,7 27,4 1 115,8

Minoritetsintresse 3,4 –2,6 — — 3,4 –2,6

Årets resultat 30,8 –1 061,5 — 2 174,7 30,8 1 113,2


19Koncernens balansräkningar

Koncernens balansräkningarPer den 31 december, MSEK Not 2006 2005

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 16 6 992,4 7 654,5

Immateriella tillgångar 17 116,8 161,8

Andelar i intresseföretag 18 0,9 0,4

Finansiella placeringar 20 26,4 27,0

Långfristiga fordringar, räntebärande 1,9 1,9

Långfristiga fordringar, ej räntebärande 9 189,8 181,8

Uppskjutna skattefordringar 15 332,2 453,5

Summa anläggningstillgångar 7 660,4 8 480,9

Omsättningstillgångar

Varulager 21 5 704,7 6 008,7

Kundfordringar 3 253,2 2 955,8

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 676,2 460,4

Förskott till leverantörer 5,7 5,7

Övriga kortfristiga fordringar ej räntebärande 244,9 196,0

Derivatinstrument 20 51,1 74,8

Kortfristiga placeringar 803,3 31,2

Likvida medel 1 834,2 2 223,0

Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning 21,0 —

Summa omsättningstillgångar 12 594,3 11 955,6

SUMMA TILLGÅNGAR 20 254,7 20 436,5

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Aktiekapital (612 500 aktier á nom 1 000 SEK) 612,5 612,5

Övrigt tillskjutet kapital 4 253,2 4 253,2

Andra reserver –1,8 213,0

Balanserat resultat 364,1 484,7

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 5 228,0 5 563,3

Minoritetsintresse 29,5 25,9

Totalt eget kapital 5 257,5 5 589,2

Långfristiga skulder

Långfristiga skulder räntebärande 20, 23 1 958,8 2 094,2

Långfristiga skulder ej räntebärande 6,6 5,6

Uppskjuten skatteskuld 15 — 39,0

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 9 105,6 146,1

Övriga avsättningar 24 112,0 302,8

Summa långfristiga skulder 2 183,0 2 587,7

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 8 647,6 8 258,5

Aktuella skatteskulder 33,5 44,8

Övriga kortfristiga skulder ej räntebärande 1 169,5 1 077,2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 1 872,4 2 142,2

Förskott från kunder 239,2 221,7

Kortfristiga skulder, räntebärande 20, 23 370,9 123,2

Avsättningar 24 421,6 363,9


Summa kortfristiga skulder 12 814,2 12 259,6

Summa skulder 14 997,2 14 847,3

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 20 254,7 20 436,5


20

Eget kapital Övrigt Övriga hänförligt till Aktie- tillskjutet Överkurs- Säkrings- bundna Balanserade moderbolagets Minoritets- Totalt egetMSEK Not kapital kapital fond reserv reserver Reserver vinstmedel aktieägare intresse kapital

Ingående eget kapital 2005-01-01 500,0 — 3 465,7 0,7 900,0 7,2 –619,5 4 254,1 11,7 4 265,8

Årets omräkningsdifferenser — — — — — 173,7 — 173,7 — 173,7

Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — 31,4 — — — 31,4 — 31,4

Förändringar i intresseföretags och joint ventures eget kapital — — — — — — –11,6 –11,6 16,8 5,2

Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 15 — — — — — — — — — —

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — — 31,4 — 173,7 –11,6 193,4 16,8 210,2

Årets resultat — — — — — — 1 115,8 1 115,8 –2,6 1 113,2

Summa förmögenhetsförändringar 500,0 0,0 3 465,7 32,1 900,0 180,9 484,7 5 563,3 25,9 5 589,2

Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 — –900,0 — — — — —

Omklassificering av överkursfond till tillskjutet kapital — 4 253,2 –4 253,2 — — — — — — —

Utgående eget kapital 2005-12-31 612,5 4 253,2 0,0 32,1 0,0 180,9 484,7 5 563,3 25,9 5 589,2

Årets omräkningsdifferenser — — — — — –200,7 0,0 –200,7 0,2 –200,5

Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — –21,4 — — — –21,4 — –21,4

Utdelning till aktieägare — — — — — — –150,0 –150,0 — –150,0

Förändringar i dotterbolagens egna kapital — — — — — — 2,0 2,0 — 2,0

Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 15 — — — — — 7,4 — 7,4 — 7,4

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — — –21,4 — –193,3 –148,0 –362,7 0,2 –362,5

Årets resultat — — — — — — 27,4 27,4 3,4 30,8

Utgående eget kapital 2006-12-31 612,5 4 253,2 0,0 10,7 0,0 –12,4 364,1 5 228,0 29,5 5 257,5

Förändringar i koncernens eget kapital


Aktiekapital

Registrerat aktiekapital. Enligt bolagsordningen för Coop Norden AB

ska aktiekapitalet uppgå till lägst 500 000 000 kronor och högst

2 000 000 000 kronor. Samtliga aktier, 612 500 aktier om kvotvärde

1 000 kronor är fullt betalda och berättigar till lika andel i bolagets

tillgångar.

Bolaget har inga utestående konvertibler eller teckningsoptioner.

Styrelsen har inte något bemyndiganden om emission av aktier,

optionsrätter eller liknande.

Övrigt tillskjutet kapital

Övrigt tillskjutet kapital består av samtliga tillskjutna medel som upp-

kommit i samband med nyemissioner i bolaget. Som exempel kan

nämnas de överkursfonder som uppstått vid emission till överkurs.

Reserver

Som reserver bokas kursdifferenser uppkomna vid omräkning av

dotterbolag med annan funktionell valuta än svenska kronor.

Koncernens ackumulerade kursdifferens uppgår till –19,8 (180,9)

MSEK. Årets förändring om –200,7 MSEK är den samlade effekten

av svenska kronans värdeförändring mot NOK, DKK och HKD.

I reserver ingår även säkringsreserven. Förändringar i verkligt värde

för säkringsredovisade affärer, som anses vara effektiva, rapporteras

över eget kapital, den så kallade säkringsreserven. Upplösning sker

mot rörelseresultatet samtidigt som säkrad post träffar resultaträk-

ningen.


21

Eget kapital Övrigt Övriga hänförligt till Aktie- tillskjutet Överkurs- Säkrings- bundna Balanserade moderbolagets Minoritets- Totalt egetMSEK Not kapital kapital fond reserv reserver Reserver vinstmedel aktieägare intresse kapital

Ingående eget kapital 2005-01-01 500,0 — 3 465,7 0,7 900,0 7,2 –619,5 4 254,1 11,7 4 265,8

Årets omräkningsdifferenser — — — — — 173,7 — 173,7 — 173,7

Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — 31,4 — — — 31,4 — 31,4

Förändringar i intresseföretags och joint ventures eget kapital — — — — — — –11,6 –11,6 16,8 5,2

Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 15 — — — — — — — — — —

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — — 31,4 — 173,7 –11,6 193,4 16,8 210,2

Årets resultat — — — — — — 1 115,8 1 115,8 –2,6 1 113,2

Summa förmögenhetsförändringar 500,0 0,0 3 465,7 32,1 900,0 180,9 484,7 5 563,3 25,9 5 589,2

Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 — –900,0 — — — — —

Omklassificering av överkursfond till tillskjutet kapital — 4 253,2 –4 253,2 — — — — — — —

Utgående eget kapital 2005-12-31 612,5 4 253,2 0,0 32,1 0,0 180,9 484,7 5 563,3 25,9 5 589,2

Årets omräkningsdifferenser — — — — — –200,7 0,0 –200,7 0,2 –200,5

Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — –21,4 — — — –21,4 — –21,4

Utdelning till aktieägare — — — — — — –150,0 –150,0 — –150,0

Förändringar i dotterbolagens egna kapital — — — — — — 2,0 2,0 — 2,0

Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 15 — — — — — 7,4 — 7,4 — 7,4

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — — –21,4 — –193,3 –148,0 –362,7 0,2 –362,5

Årets resultat — — — — — — 27,4 27,4 3,4 30,8

Utgående eget kapital 2006-12-31 612,5 4 253,2 0,0 10,7 0,0 –12,4 364,1 5 228,0 29,5 5 257,5


Balanserade vinstmedel

Intjänade medel redovisade i koncernen inkluderar årets och tidigare

års resultat uppkomna i moderbolaget samt årets och tidigare års

resultat uppkomna i dotterbolagen efter förvärven.

Utdelning

Utdelning redovisas hos moderbolaget som minskning av fritt eget

kapital först vid tidpunkten för bolagsstämmans beslut. Per 31

dec ember 2006 saknas utdelningsbart eget kapital i moderbolaget.

Ingen utdelning föreslås därmed av styrelsen i enlighet med bestäm-

melserna i aktiebolagslagen. Under 2006 har bolaget lämnat utdel-

ning till aktieägarna om totalt 150 MSEK, vilket motsvarar 244,90

kronor per aktie.

Minoritetsintresse

Minoritetsintresset redovisas till historiskt anskaffningsvärde.

Minoritetsintresset motsvarar minoritetens andel av koncernens egna

kapital. Minoritetsintresset ökar/minskar i värde med minoritetens

andel av årets resultat.


22Kassaflödesanalys för koncernen

Kassaflödesanalys för koncernen (indirekt metod)

1 januari–31 december, MSEK Not 2006 2005

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 148,4 1 273,6

Justering för ej kassaflödespåverkande poster 28 884,6 –484,3

Betald inkomstskatt –46,9 –80,3

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 986,1 709,0

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital

Ökning (–)/Minskning (+) av varulager 142,6 –168,9

Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar –215,2 –520,0

Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar 239,9 100,7

Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 421,3 1 228,4

Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder –552,3 –78,4

Förändringar i rörelsekapital 36,3 561,8

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 022,4 1 270,8

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella/immateriella anläggningstillgångar –720,6 –913,2

Försäljning av materiella/immateriella anläggningstillgångar 186,7 327,4

Förvärv dotterbolag –63,3 –1,4

Försäljning verksamhet/dotterbolag 2,1 3 998,8

Förvärv av kortfristiga placeringar –843,5 —

Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 42,2 62,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 396,4 3 473,6

Finansieringsverksamheten

Kortfristig räntebärande in- och utlåning –44,2 74,4

Förändring av skuld till kreditinstitut 271,3 –3 667,0

Utbetald utdelning –150,0 —

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 27 77,1 –3 592,6

ÅRETS KASSAFLÖDE –296,9 1 151,8

Avstämning av årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 2 223,0 1 031,9

Omräkningsdifferenser i likvida medel –91,9 39,3

Likvida medel vid årets slut 26 1 834,2 2 223,0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL –296,9 1 151,8


23

Moderbolagetsresultaträkningar


Nettoomsättning 1 226,7 —

Kostnad för sålda varor –1 236,6 —

Bruttoresultat –9,9 —

Övriga rörelseintäkter 5 670,3 838,1

Övriga externa kostnader 10, 11, 12 –541,7 –489,7

Personalkostnader 8, 9 –239,1 –337,7

Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17 –13,8 –13,5

Summa rörelsens kostnader –794,6 –841,0

Rörelseresultat –134,2 –2,9

Finansiella intäkter och kostnader

Resultat från andelar i koncernföretag 5,6 —

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 13 146,6 659,4

Räntekostnader och liknande resultatposter 14 –149,0 –271,4

Summa finansiella intäkter och kostnader 3,2 388,0

Resultat efter finansiella poster –131,0 385,2

Skatt 15 84,0 —

Årets resultat 29 –47,0 385,2

Moderbolagets resultaträkningar


24Moderbolagets balansräkningar

Moderbolagets balansräkningar

Per den 31 december, MSEK Not 2006 2005

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 16 1,6 27,5

Immateriella anläggningstillgångar 17 4,4 10,2

Aktier och andelar i koncernföretag 18 5 843,9 5 778,2

Fordringar hos koncernföretag 878,5 939,4

Summa anläggningstillgångar 6 728,4 6 755,3

Omsättningstillgångar

Kundfordringar 9,5 3,6

Fordringar hos koncernföretag 704,2 202,0

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 11,0 8,9

Övriga fordringar ej räntebärande 5,5 349,2


Kortfristiga placeringar 20 19,8 19,8

Kassa och bank 614,6 1 264,1

Summa omsättningstillgångar 1 415,6 1 922,4

SUMMA TILLGÅNGAR 8 144,0 8 677,7


25Moderbolagets balansräkningar

Per den 31 december, MSEK Not 2006 2005

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Aktiekapital (612 500 aktier á nom 1 000 SEK) 612,5 612,5

Reservfond 4 253,2 4 253,2

Bundet eget kapital 4 865,7 4 865,7

Balanserat resultat/Ansamlad förlust 205,5 –224,3

Årets resultat –47,0 385,2

Ansamlad förlust/fritt eget kapital 158,5 160,9

Totalt eget kapital 5 024,2 5 026,6

Avsättningar

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 9 14,3 6,7


Avsättningar 20,3 25,6

Långfristiga skulder

Långfristiga skulder räntebärande 20, 23 — —

Kortfristiga skulder

Kortfristiga skulder till koncernföretag 2 494,3 3 403,4

Kortfristiga skulder räntebärande 20, 23 318,3 1,9

Kortfristiga skulder ej räntebärande 15,1 16,3

Leverantörsskulder 148,9 70,3

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 42,2 57,8



Kortfristiga skulder 3 099,5 3 625,5

Summa skulder 3 099,5 3 625,5

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 8 144,0 8 677,7

Poster inom linjen 26

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Ställda säkerheter 19 20

Ansvarsförbindelser 1 654 6 012


26Förändringar i moderbolagets eget kapital

Förändringar i moderbolagets eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Balanserat- Verkligt resultat/ Totalt Aktie- Reserv- Överkurs- Säkrings- värde Övriga ansamlad Årets egetMSEK kapital fond fond reserv reserv reserver förlust resultat kapital

Ingående eget kapital 2005-01-01 500,0 0,0 3 465,7 1,0 28,9 900,0 –159,6 –125,7 4 610,3

Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — 31,1 — — — — 31,1

Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 — — –900,0 — — —

Omföring av överkursfond till reservfond — 4 253,2 –4 253,2 — — — — — —

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 — –900,0 — — 31,1

Disposition av föregående års resultat — — — — — — –125,7 125,7 —

Årets resultat — — — — — — — 385,2 385,2

Summa förmögenhetsförändringar 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 — –900,0 –125,7 510,9 416,3

Utgående eget kapital 2005-12-31 612,5 4 253,2 0,0 32,1 28,9 0,0 –285,3 385,2 5 026,6

Ingående eget kapital 2006-01-01 612,5 4 253,2 0,0 32,1 28,9 0,0 –285,3 385,2 5 026,6

Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — — –21,4 — — — — –21,4

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — — –21,4 — — — — –21,4

Disposition av föregående års resultat — — — — — — 385,2 –385,2 0,0

Erhållet koncernbidrag — — — — — — 300,0 — 300,0

Skatteeffekt på erhållet koncernbidrag — — — — — — –84,0 — –84,0

Utdelning — — — — — — –150,0 — –150,0

Årets resultat — — — — — — — –47,0 –47,0

Summa förmögenhetsförändringar — — — –21,4 — — 451,2 –432,2 –2,4

Utgående eget kapital 2006-12-31 612,5 4 253,2 0,0 10,7 28,9 0,0 165,9 –47,0 5 024,2


27Kassaflödesanalys för moderbolaget

Kassaflödesanalys för moderbolaget (indirekt metod)


Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster –131,0 385,2

Justering för ej kassaflödespåverkande poster 28 –16,3 –289,8

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet –147,3 95,4

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital

Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar –5,9 1,2

Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar 224,1 –118,3

Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 78,6 62,5

Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder 63,3 38,6

Förändringar i rörelsekapital 360,1 –16,0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 212,8 79,4

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella/immateriella/finansiella anläggningstillgångar –49,4 –1 036,8

Kassaflöde från investeringsverksamheten –49,4 –1 036,8

Finansieringsverksamheten

Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande –979,3 5 722,4

Utdelning –150,0 —

Förändring av skuld till kreditinstitut 316,4 –3 502,1

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 27 –812,9 2 220,3

ÅRETS KASSAFLÖDE –649,5 1 262,9

Avstämning av årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 1 264,1 1,2

Likvida medel vid årets slut 614,6 1 264,1

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 26 –649,5 1 262,9


28Noter

Moderbolaget Coop Norden AB är ett svenskregistrerat aktiebolag

med säte i Stockholm och huvudkontor i Stockholm. Koncernredo-

visningen för år 2006 består av moderbolaget, Coop Norden AB,

och dess dotterföretag i Danmark, Norge och Sverige, tillsammans

benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven

i intresseföretag.

Coop Norden AB ägs till 42 procent av Kooperativa Förbundet (KF)

ekonomisk förening, till 38 procent av Faellesforeningen for

Allmän information1

Danmarks Brugsforeningar (FDB) och till 20 procent av Norges

Kooperative Landsforening (Coop NKL).

Coop Norden är Nordens största detaljhandelsverksamhet. Verk-

samheten i Coop Norden-koncernen etablerades år 2002 genom att

ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL i Norge och

KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter till en gemen-

sam nordisk enhet.

Noter till de fi nansiella rapporterna

Väsentliga redovisningsprinciper2

IFRS Standard Träder ikraft för räkenskapsår som börjar den:

IFRS 7 Finansiella instrument:upplysningar 1 januari 2007 eller senare

Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter 1 januari 2007 eller senare

IFRS 8 Operating Segments 1) 1 januari 2009 eller senare

IASB International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har givit ut nedanstående nya tolkningar vilka ännu ej har trätt i kraft:

IFRIC Tolkning Träder ikraft för räkenskapsår som börjar den:

IFRIC 7 Tillämpning av inflationsjustering metoden enligt IAS 29, Redovisning i höginflationsländer 1 mars 2006 eller senare

IFRIC 8 Omfattning av IFRS 2 1 maj 2006 eller senare

IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivat 1 juni 2006 eller senare

IFRIC 10 Interim Financial Reporting and Impairment 1) 1 november 2006 eller senare

IFRIC 11 IFRS 2: Group and Treasury Share Transactions 1) 1 mars 2007 eller senare

IFRIC 12 Service Concession Arrangements 1) 1 januari 2008 eller senare

1) Ännu ej godkända av EU för tillämpning

De nya/reviderade IFRS-standarderna som trädde i kraft från 1 januari 2006 får ingen väsentlig påverkan på koncernens resultat-, balans räkningar, kassaflödesanalyser eller eget kapital.

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International

Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International

Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från

International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC/

SIC) som har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU

per den 31 december 2006. Koncernredovisningen är vidare upprät-

tad i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 30

Kompletterande redovisningsregler för koncerner, vilken specificerar

de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i

Årsredovisningslagen.

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats i enlighet med

Årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendation RR 32

Redovisning för juridiska personer och tillämpliga uttalanden från

Redovisningsrådets Akutgrupp. Moderbolagets redovisning överens-

stämmer med koncernens principer med undantag av vad som fram-

går nedan i avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för

utfärdande av styrelsen den 15 mars 2007. Koncernens resultat- och

balansräkningar och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir

föremål för fastställelse på årsstämman.

Ändrade redovisningsprinciper 2006

International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut följande

nya och ändrade standarder vilka vid utfärdandet av denna årsredo-

visning ännu ej trätt i kraft:


29Noter

Fortsättning Not 2

Förutsättningar vid upprättandet av moderbolagets

och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör

rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen. De finansiella

rapporterna presenteras därmed i svenska kronor. Samtliga belopp är

avrundade till närmaste miljontal kronor (MSEK) om inget annat anges.

Koncernredovisningen baseras som huvudregel på historiska

anskaffningsvärden med undantag för derivativa finansiella instru-

ment som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

För att upprätta de finansiella rapporterna enligt IFRS gör styrelsen

och företagsledningen bedömningar och antaganden som påverkar

företagets resultat och ställning samt lämnad information i övrigt.

Bedömningarna och antagandena baseras på historiska erfarenheter

och omprövas regelbundet. De bedömningar och antaganden som

gjorts beskrivs närmare i not 3. Verkligt utfall kan skilja sig från dessa

bedömningar och uppskattningar vilket kan påverka värdet på redo-

visade tillgångar och skulder och medföra väsentliga justeringar i

påföljande års finansiella rapporter. De nedan angivna redovisnings-

principerna tillämpas konsekvent på de finansiella rapporter som

lämnas och som grundar sig på IFRS/IAS.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konse-

kvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella

rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konse-

kvent på rapportering och konsolidering av dotterbolag.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Coop Norden AB och

dess dotterbolag i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. Med

dotterbolag avses juridisk person i vilken moderbolaget direkt eller

indirekt kontrollerar mer än hälften av röstetalet eller på annat sätt

har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär att

koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i

syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterbolag medtas i koncern-

redovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande infly-

tandet överförs till koncernen och ingår i koncernredovisningen fram

till den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden vilket innebär att

anskaffningsvärdet på aktier i dotterbolag elimineras mot deras egna

kapital vid förvärvstillfället. I koncernens egna kapital ingår härige-

nom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit

efter förvärvet. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och

eventualförpliktelser värderas enligt verkligt värde på förvärvsdagen.

Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för

de förvärvade andelarna och skulderna redovisas som goodwill. Om

anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade

dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i

resultaträkningen.

Verksamheten i Coop Norden-koncernen etablerades år 2002

genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL i

Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter till

en gemensam nordisk enhet. Detta skedde genom att respektive

ägare till Coop Norden AB, apporterade sina dagligvaruverksamheter

i utbyte mot aktier i Coop Norden AB. Samgåendet redovisas som ett

joint venture enligt carry-over principen varvid Coop Norden övertar

de tidigare ägarnas koncernmässiga värden på överförda tillgångar

och skulder. Övertagna nettotillgångar i Coop Norden-koncernen har

således redovisats till de tidigare ägarnas ursprungliga bokförda kon-

cernmässiga värden och därefter har endast justeringar skett för

anpassning till koncerngemensamma redovisningsprinciper.

Koncernens egna kapital innehåller därmed endast eget kapital från

dotterbolagen till den del det kommer av förändringar som tillkom-

mit efter samgåendet.

Alla koncerninterna tillgångar och skulder, intäkter och kostnader

samt orealiserade vinster och förluster mellan bolag i koncernen eli-

mineras vid upprättande av koncernredovisning.

I de bolag där ägandet uppgår till mer än 50 procent men mindre

än 100 procent uppstår en andel som tillhör minoriteten. Minori-

tetens andel redovisas i resultaträkningen som en egen andel av

resultatet och i balansräkningen som en separat del av koncernens

egna kapital.

Intresseföretag

Ett bolag redovisas som intresseföretag då Coop Norden-koncernen

har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande. Med ett

betydande inflytande menas moderbolagets möjlighet att delta i de

beslut som rör verksamhetens ekonomiska och operationella strate-

gier. Ägandet uppgår till mellan 20 procent och 50 procent av rös-

terna. I koncernredovisningen redovisas innehav i intresseföretag

enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaff-

ningsvärde. Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen till

anskaffningsvärde justerat för förändringar i intresseföretagets netto-

tillgångar, med avdrag för eventuella värdeminskningar i verkligt

värde på individuella andelar samt utdelningar. Om koncernens andel

av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade

värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll.

Vid transaktioner mellan koncernföretag och intresseföretag elimi-

neras den del av orealiserade vinster och förluster som motsvarar

koncernens andel av intresseföretaget, utom då det gäller orealise-

rade förluster som beror på nedskrivning av en överlåten tillgång.

Utländsk valuta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även utgör

rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen. Transaktioner i

utländsk valuta omräknas, när de tas in i redovisningen, till den funk-

tionella valutan enligt transaktionsdagens valutakurs. Monetära till-

gångar och skulder i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs.

Valutakursdifferenserna redovisas i resultaträkningen.

Orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.

Kursvinster och kursförluster på operativa fordringar och skulder

redovisas som övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.

Kursdifferenser avseende finansiella tillgångar och skulder redovisas

under resultat från finansiella investeringar.

Vid upprättande av koncernredovisning omräknas koncernens

utlandsverksamheters balansräkningar från dess funktionella valuta

till svenska kronor baserat på balansdagens valutakurs. Intäkts- och

kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs. De omräk-

ningsdifferenser som uppstår klassificeras som eget kapital och över-

förs till koncernens omräkningsreserv. Den ackumulerade omräk-

ningsdifferensen per bolag omförs och redovisas som del i vinst eller

förlust vid avyttringen. Goodwill och justeringar till verkligt värde

som är hänförliga till förvärv av verksamheter med annan funktionell

valuta än SEK behandlas som tillgångar/skulder i den förvärvande

verksamheten och omräknas till balansdagens valutakurs. Omräknings-

differensen bokförs direkt i eget kapital.

Segmentrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen

som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (verksamhetsgre-

nar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geo-

grafiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer


30Noter

Fortsättning Not 2

sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med

IAS 14 endast för koncernen. För Coop Norden-koncernen är geogra-

fiska områden den primära indelningsgrunden och rörelsegrenar den

sekundära. All intern redovisning och uppföljning sker utifrån geogra-

fiska områden, varför det är bolagets primära indelningsgrund.

Principer för internprissättning

Coop Norden har en utarbetad transfer pricing policy som tillämpas

vid försäljning mellan koncernens enheter. Denna policy baserar sig på

”OECD guidelines”. Genom detta får den säljande enheten täckning

för direkta kostnader såväl som för en andel av indirekta kostnader.

Leasingavtal

Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknip-

pas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs till leasetaga-

ren definieras som ett finansiellt leasingavtal, om så ej är fallet är det

fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finan-

siella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i koncernens

balansräkning till verkligt värde vid leasingperiodens början eller till

nuvärdet av minimileaseavgifterna om detta är lägre. Förpliktelserna

att betala framtida leasingavgifter redovisas som långa respektive

kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över tillgångens

ekonomiska livslängd medan leasinginbetalningarna fördelas mellan

ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaderna redovisas i

resultaträkningen. Leasingavgifter som erläggs under operationella

leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Tillgångar som

klassificeras som operationell leasing är huvudsakligen bilar, datorer

och annan kontorsutrustning.

Merparten av hyreskontrakten inom detaljhandeln är omsättnings-

baserade med varierande löptider och uppsägningstider. Den stora

variationen av avtal innebär att det är svårt att prognostisera lokalhy-

rorna med tillräcklig noggrannhet i redovisning av framtida leasingå-

taganden. De hyreskontrakt som har varit möjliga att prognostisera

redovisas i not 12, Operationell leasing.

Intäkter

Intäkterna redovisas i samband med att väsentliga risker och förmå-

ner överförts till köparna. Intäkterna redovisas till verkligt värde med

avdrag för rabatter och moms.

Försäljning varor

Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt

och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade

med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband

med kontant försäljning eller vid leverans.

Distributions- och logistikintäkter

Intäkten uppkommer när bolagen säljer distributions- och logistik-

tjänster till extern part. Intäkterna redovisas i takt med att de tjänas in.

Bensinförsäljning

Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt

och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade

med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband

med kontant försäljning.

Fakturering omkostnader NKL

Försäljningen i Coop Norge består uteslutande av produktion och

distribution av varor till Coop NKL och Samvirkelagen. Utöver det

sker även fakturering till NKL för att täcka omkostnader i enlighet

med upprättat avtal.

Försäljning tjänster

Intäkterna redovisas i resultaträkningen i takt med att de tjänas in.

Tjänsteintäkterna består främst av kedjeavgifter, utvecklingsbidrag

samt övriga konsulttjänster.

Hyresintäkter

Hyresintäkter från förvaltningsfastigheter redovisas linjärt över hyres-

avtalens längd.

Ränteintäkter

Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas och i den period de

avser.

Kostnadsredovisning

Kostnader kostnadsförs i de perioder de uppstår.

Operationella leasing

Operationella leasingkostnader redovisas linjärt i resultaträkningen

under leasingperioden.

Räntekostnader

Räntekostnader beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald

sjukfrånvaro m m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet.

Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställ-

ning kan dessa klassificeras som avgiftsbestämda eller förmånsbe-

stämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planer

För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till

en extern part och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att avgifterna

betalas och förmånerna intjänas.

Förmånsbestämda planer

Alla utfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på annat

sätt säkerställts genom fondering hos extern part, skuldföres i

balansräkningen.

Inom den svenska och norska verksamheten finns det både

avgiftsbestämda och förmånsbaserade ersättningsplaner. I den

danska verksamheten finns endast avgiftsbestämda planer.

För förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda base-

rat på beräknad ersättning vid anställningens avslutande och antalet

tjänsteår. Intjänandetiden är maximalt 30 år inom Coop Norden-kon-

cernen. Koncernen bär risken för att utfästa ersättningar utbetalas till

nuvarande och tidigare anställda och de aktuariella och investerings-

relaterade riskerna bärs av företaget. De förmånsbestämda planerna

är både fonderade och ofonderade. I de fall planerna är fonderade

har förvaltningstillgångarna avskilts i pensionsstiftelser. Dessa förvalt-

ningstillgångar kan bara användas för att betala ut ersättningar

enligt pensionsavtalen.

För förmånsbestämda planer beräknas kostnaden för förpliktelserna

enligt den så kallade Project Unit Credit Method, där en aktuariell

beräkning görs vid varje årsbokslut av externa, oberoende aktuarier.

Aktuariella antaganden utgörs av företagets bästa bedömning av de

olika variablerna som bestämmer kostnaderna för att tillhandahålla

förmånerna. Exempel på aktuariella antaganden är återstående livs-

längd, framtida avgångsintensitet, beräknad löneutveckling och val


31Noter

Fortsättning Not 2

av diskonteringsränta. De viktigaste aktuariella antaganden anges

separat i not 9. Då aktuariella antaganden används är det sannolikt

att det verkliga utfallet avviker från det förväntade. Dessa skillnader

utgör aktuariella vinster och förluster.

Aktuariella vinster och förluster som överstiger 10 procent av det

största av nuvärde av koncernens förpliktelser och det verkliga värdet

av förvaltningstillgångarna periodiseras över den förväntade genom-

snittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfat-

tas av planen. Förmånsbestämda planer som redovisas i balansräk-

ningen utgör nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser, med

justering för oredovisade aktuariella vinster och förluster samt oredo-

visade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder,

reducerat för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. I det fall

en nettotillgång uppkommer redovisas denna endast i den utsträck-

ningen den representerar framtida ekonomiska fördelar, till exempel i

form av återbetalningar från planen eller i form av minskningar av

framtida avgifter till planen.

I resultaträkningen utgörs kostnader för förmånsbestämda pen-

sionsplaner av summan av kostnader avseende tjänstgöring under

innevarande och tidigare period, ränta på förpliktelsen och förväntad

avkastning på förvaltningstillgångarna. Kostnad avseende tjänstgö-

ring under innevarande period och tidigare perioder redovisas som

personalkostnad.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i

juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran

avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen

eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal

endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställ-

ning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som

ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget

säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller

arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer

samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och

tiden för planens genomförande.

Klassificering av tillgångar och skulder

Tillgångar och skulder klassificeras i balansräkningen antingen som

kort- eller långfristiga. Långfristiga fordringar och skulder består i allt

väsentligt av belopp som förväntas förfalla till betalning mer än ett år

räknat från balansdagen. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller

till betalning inom ett år räknat från balansdagen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräk-

ningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer

att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan

beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redo-

visas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskriv-

ningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår

inköpspriset samt direkta kostnader hänförliga till tillgången för att

bringa den på plats och i skick för att kunna nyttjas i verksamheten.

Avskrivning på materiella anläggningstillgångar, med undantag av

pågående nyanläggningar, kostnadsförs så att tillgångens värde skrivs

av linjärt över dess beräknade nyttjandeperiod. Vid beräkning av

avskrivningsbart belopp beaktas restvärdet på anläggningstillgången.

Restvärde och nyttjandeperiod prövas vid varje bokslutstillfälle och

justeras om prövningen resulterar i en ny bedömning. Materiella

anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperio-

der behandlas som separata komponenter av materiella anläggnings-

tillgångar och skrivs av baserat på dessas nyttjandeperioder.

Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering

av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och till-

gångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostna-

der. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt respektive

rörelsekostnad.

Följande procentsatser har tillämpats:

Förbättringsutgifter på annans fastighet

skrivs av över hyreskontraktets längd, dock minst med 14%

Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20%

Inventarier, verktyg och installationer 10–33%

Datorer som inte är en del av en etablering av en ny butik kost-

nadsförs i samband med inköpet. Större installationer i samband med

nyetableringar aktiveras och skrivs av med 33 procent per år.

En tillgång som innehas under ett finansiellt leasingavtal skrivs, lik-

som ägda tillgångar, av över tillgångens beräknade nyttjandeperiod,

eller över leasingperioden om denna är kortare. Leasingbetalningarna

redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Komponentredovisning

Redovisning av fastigheter sker enligt komponentredovisning. För

varje del av en fastighet som har en kostnad som är signifikant i rela-

tion till totala kostnaden för fastigheten görs avskrivningar separat.

Kostnader för delar i fastigheter är signifikanta om de överstiger 10

procent av fastighetens totala kostnad. Utan hänsyn till signifikans

delas fastigheter in i följande komponenter:

– Mark

– Markanläggningar

– Byggnad

– Byggnadsinventarier

– Hyresgästsanpassningar

Följande procentsatser har tillämpats vid avskrivningen

av komponenterna:

Mark Ingen avskrivning

Markanläggning 5%

Byggnader 1–4%

Byggnadsinventarier 4–5%

Hyresgästanpassningar 10–33%

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelse-

förvärvet och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara till-

gångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser. Goodwill har

bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till

anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar.

Goodwill som uppkommer vid företagsförvärv hänförs i anslutning

till förvärvet till tillgångar som genererar ett kassaflöde som är obe-

roende från andra tillgångar och som drar nytta av förvärvet. Om det

redovisade värdet på den kassagenererande enhetens tillgångar

inklusive goodwill, överstiger nuvärdet av det framtida kassaflödet

eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, skrivs det

redovisade värdet ner till det lägre värdet. Nedskrivningsbehovet för

goodwill prövas minst en gång per år eller mer ofta om det finns


32Noter

indikationer på att en värdeminskning har inträffat, se vidare under

Nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill redovisas i resultaträk-

ningen. Vid försäljning av ett rörelseförvärv tas beloppet för oavskri-

ven goodwill med i beräkning av vinst eller förlust av avyttringen.

Övriga immateriella tillgångar

De övriga immateriella tillgångarna, i huvudsak bestående av aktive-

rade IT-projekt, licenser, patent, varumärken och hyresrättigheter

redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade

avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Internt upparbetade immateriella tillgångar redovisas endast om

en identifierbar tillgång har skapats, det är sannolikt att tillgången

kommer att generera framtida ekonomiska fördelar och utgifterna

för att utveckla tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om

det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immateriell

tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i den

period de uppkommer. Utgifter för förstudie, utbildning och löpande

underhåll kostnadsförs löpande.

Tillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för acku-

mulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redo-

visas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de ekono-

miska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig.

Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivning på övriga immateriella tillgångar kostnadsförs så att

tillgångens värde skrivs av linjärt över dess beräknade nyttjandepe-

riod. Avskrivning påbörjas från den dag då tillgången är tillgänglig

för användning.

Följande procentsatser har tillämpats:

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 20%

Patent och licenser 20–33%

Hyresrätter


Finansiella anläggningstillgångar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstill-

gångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med inne-

havet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än

ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare

än ett år, kortfristiga placeringar.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle granskar koncernen redovisade värden för

anläggningstillgångar, utom för uppskjutna skattefordringar, för att

bedöma om det finns indikationer på att någon tillgång har minskat i

värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att

en eventuell värdenedgång ska kunna fastställas. För de immateriella

tillgångar som ännu inte är färdigställda eller de som har en obestämd

nyttjandeperiod beräknar koncernen årligen återvinningsvärdet. Om

det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för den enskilda till-

gången, beräknar koncernen istället återvinningsvärdet för den kassa-

genererande enhet tillgången hör till. Där ett framtida kassaflöde inte

med säkerhet kan prognosticeras används nettoförsäljningsvärde.

Återvinningsvärdet definieras som det högsta av nettoförsäljningsvär-

det och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet definieras som nuvärdet av

de uppskattade framtida betalningar som tillgången genererar. Om

det redovisade värdet överstiger det högsta av nyttjandevärdet och

nettoförsäljningsvärdet skrivs tillgången ned till det högsta av dessa

värden. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar

återförs endast om tillgångens redovisade värde efter återföring inte

överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om

någon nedskrivning inte hade gjorts, med hänsyn tagen till de avskriv-

ningar som då skulle ha gjorts.

Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs

baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Nedskrivningstester har

genomförts utifrån en i koncernen fastställd modell och har gjorts på

den lägsta nivå där separerbara kassaflöden identifierats. Där ett

framtida kassaflöde inte med säkerhet kan prognostiseras används

nettoförsäljningsvärde. Den använda diskonteringsfaktorn avspeglar

marknadens aktuella uppskattning av pengars tidsvärde och de risker

som förknippas med tillgången. Använd diskonteringsränta efter

skatt uppgick till 6–15 procent beroende på verksamhetens och till-

gångens art och risk. Årets nedskrivningar uppgår till 20,7 MSEK för

immateriella tillgångar och 61,9 MSEK för materiella anläggningstill-

gångar. Inget nedskrivningsbehov är identifierat för finansiella

anläggningstillgångar i koncernen eller moderbolaget. Vid nedskriv-

ningsprövningen används minsta kassagenererande enhet, vilket

varierar beroende på typ av tillgång. I det fall där till exempel en

butik visar på ett negativt framtida kassaflöde kan värdet ändå för-

svaras om det bedömda marknadsvärdet på butiksläget är högre än

det bokförda värdet på tillgångarna.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar klassificeras som att de innehas för försäljning

om deras bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakligen

genom försäljningstransaktioner och inte genom stadigvarande bruk.

Vid den tidpunkten som klassificering enligt ovan sker så upphör

avskrivningar att belasta resultaträkningen. Anläggningstillgångar

som innehas till försäljning redovisas till det lägsta av bokfört värde

och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, förutom

avseende uppskjutna skattefordringar och finansiella tillgångar som

värderas i enlighet med respektive standard. En avvecklad verksam-

het är en del av företaget som antingen har avyttrats eller klassifice-

rats som att den innehas till försäljning.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in

– först ut principen (FIFU) respektive nettoförsäljningsvärdet.

Nettoförsäljningsvärde utgörs av beräknat försäljningsvärde efter

avdrag för försäljningskostnader.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga till-

godohavanden hos banker och motsvarande institut. I posten ingår

också kortfristiga likvida placeringar vilka är utsatta för endast en

obetydlig risk för värdefluktuationer samt som har en löptid under-

stigande tre månader från anskaffningstidpunkten.

Skatter

Koncernens totala skatt utgörs av summan av aktuell skatt och upp-

skjuten skatt. Aktuell skatt utgörs av skatt som ska betalas eller erhålls

avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktuella skatt.

Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden.

Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skillnader som uppkom-

mer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och

skulder. Temporära skillnader beaktas ej avseende koncernmässig

goodwill och inte heller vid skillnader hänförliga till aktier i dotterbolag

då de inte förväntas bli beskattade under en överskådlig framtid.

Fortsättning Not 2


33Noter

Det skattemässiga värdet av avdragsgilla temporära skillnader och

underskottsavdrag aktiveras i den mån det är sannolikt att det med-

för lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid

varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är san-

nolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas till-

gängliga för att utnyttjas helt eller delvis inom en överskådlig framtid

mot uppskjutna skattefordringar.

Avsättningar

Legala eller informella förpliktelser till följd av inträffade händelser

och som på balansdagen är sannolika till sin förekomst men ovissa till

belopp eller tidpunkt har redovisats som avsättningar. Avsättning

redovisas med det belopp som motsvarar den bästa bedömningen av

den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet. När utflödet av

resurser bedöms ske långt fram i tiden diskonteras det förväntade

framtida kassaflödet och avsättningen redovisas till nuvärde. Diskon-

teringsräntan motsvarar marknadsräntan före skatt samt beaktar de

risker som är förknippade med skulden. Den successiva ökningen av

det avsatta beloppet som nuvärdesberäkningen medför redovisas

som en räntekostnad i resultaträkningen. Avsättningarna omprövas

vid varje bokslutstillfälle.

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har

fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruk-

tureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. En avsättning

för framtida förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna

som koncernen väntas erhålla från kontraktet är lägre än de oundvik-

liga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Avsättningar redovisas i balansräkningen under övriga kort- och

långfristiga skulder.

Finansiella instrument

Samtliga finansiella tillgångar och finansiella skulder, exklusive derivat-

instrument, redovisas till verkligt värde alternativt upplupet anskaff-

ningsvärde beroende på den initiala klassificeringen. Återbetal-

ningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låne-

perioden, med tillämpning av effektivitetsräntemetoden. Likviddags-

redovisning tillämpas vid bokföring av finansiella skulder på balansräk-

ningen. Samtliga derivatinstrument värderas till verkligt värde.

Presenterade verkliga värden för derivatinstrument har utförts med

ledning av de mest tillförlitliga marknadspriser som finns att tillgå.

Detta innebär att alla derivatinstrument som handlas på en effektiv

marknad är värderade market-to-market med aktuella priser. När det

gäller instrument där ett tillförlitligt pris inte finns tillgängligt på mark-

naden används aktuell marknadsränta vid diskontering av kassaflöden.

Kundfordringar

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter

avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans

förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt

belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovi-

sas i rörelsens kostnader.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar värderas till verkligt värde med värdeföränd-

ringar redovisade i resultaträkningen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulders förväntade löptid är kort, varför skulden redovi-

sas till nominellt belopp utan diskontering.

Derivatinstrument

Samtliga derivat värderas till verkligt värde. Affärsdagsredovisning

tillämpas vid bokföring av derivatinstrument på balansräkningen.

Samtliga derivat som ej säkringsredovisas är klassificerade som

”Innehav för handel”.

Valutaderivat

Koncernen har väsentliga valutaflöden i utländsk valuta relaterade till

inköp av varor i främmande valutor. För säkring av fluktuationer i valu-

takurser avseende dessa flöden används terminskontrakt, swappar

och optioner. Coop Norden har valt att ej tillämpa säkringsredovisning.

Förändringar avseende dessa instrument redovisas löpande över resul-

taträkningen som finansiella intäkter och kostnader. Utestående ford-

ringar och skulder i utländsk valuta värderas löpande till balansdagens

kurs, varvid dessa värdeförändringar redovisas i rörelseresultatet.

Räntederivat

Räntederivat (ränteswapavtal), FRA-kontrakt (Forward Rate

Agreement) och Futures ingås i syfte att förändra den underliggande

finansiella nettoskuldens räntestruktur. Räntederivat värderas till

verkligt värde och förändringar redovisas löpande över resultaträk-

ningen som finansiella intäkter och kostnader och säkringsredovis-

ning tillämpas ej.

Elderivat

Finansiella elderivat används i syfte att reducera exponeringen mot

förändringar i elpriset. Samtliga elderivat värderas till verkligt värde.

Coop Norden har valt att tillämpa säkringsredovisning i enlighet med

IAS39. Förändringar i verkligt värde som anses effektiva redovisas

löpande mot säkringsreserven i eget kapital. Säkringsreserven beräk-

nas upplösas i takt med att säkrad post träffar resultaträkningen.

Ineffektiv del av säkringar redovisas under finansiella intäkter och

kostnader i resultaträkningen.

Kassaflödesanalys

Coop Norden tillämpar den indirekta metoden enligt IAS 7 vid redo-

visning av kassaflöden från den löpande verksamheten.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredo-

visningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer RR 32

Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden från

Akutgruppen. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för

den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS

och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredo-

visningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet

mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka

undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaderna mellan

koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.

Intäkter som redovisas i moderbolaget:

Utvecklingsbidrag från egna och medlemsföreningars butiker

Moderbolaget erhåller intäkter från dotterbolagen och de detaljhan-

delsdrivande föreningarna för att bedriva gemensamma projekt inom

koncernen.

Fortsättning Not 2


34Noter

För att upprätta redovisningen gör företagsledningen och styrelsen

uppskattningar och bedömningar som påverkar i bokslutet redovisade

tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt

annan lämnad information. Verkligt utfall kan skilja sig från dessa

bedömningar. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar

redovisas i resultaträkningen för den period under vilken ändringarna

genomförs och med oförändrad klassificering av dessa poster.

Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utveck-

lingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redo-

visningsprinciper och uppskattningar. Det finns inte i någon av de

redovisningsprinciper som gäller för koncernen, några ställningsta-

ganden eller val som väsentligen utgör någon risk för bedömningen

av koncernens resultat och finansiella ställning för extern part.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningar och

bedömningar per balansdagen har särskild betydelse för värdering av

tillgångarna och skulderna i balansräkningen. Nedan berörs de områ-

den där risken för värdeförändringar under kommande år är störst på

grund av att antaganden eller uppskattningar kan behöva ändras.

Nedskrivningsprövning av anläggningstillgångar

Koncernen har inte någon väsentlig goodwill post och de poster som

finns har inte varit föremål för nedskrivning. Sedvanlig nedskrivnings-

prövning för goodwill har skett.

Nedskrivningsprövning har även företagits för de aktiverade kost-

naderna för egenutvecklade programvaror samt andra aktiverade

immateriella anläggningstillgångar. Om det funnits en indikation på

att värdet minskat har nedskrivningsprövning även skett för materi-

ella anläggningstillgångar. En del av prövningarna som gjorts har

resulterat i nedskrivningar till följd av omstruktureringar och inrikt-

ningsförändringar inom koncernen.

Pensionsåtaganden

Företagsledningen har tagit del av information om en höjning av

beräkningsränta för stiftelseföretagens pensionsskuld avseende för-

månsbestämda pensioner i Sverige. Räntehöjningen medför lägre

kostnader i år. Avkastningen på pensionsmedlen har varit god under

året och avkastningen kompenserar för andra parametrar som änd-

rats. Ytterligare kapitaltillskott till stiftelsen i Sverige bedöms inte

som nödvändiga.

Kritiska uppskattningar och bedömningar 3

Avsättningar

En hårdnande konkurrens har lett till omorganisationer och föränd-

ringar av befintliga kedjekoncept. Det har gett ett behov av kraftiga

omstruktureringsreserver inom koncernen per 2005-12-31, främst

inom Coop Sverige AB. Under 2006 har en uppföljning av befintliga

avsättningar genomförts och upplösning respektive ytterligare avsätt-

ning har skett i det fall avsättningen inte bedömts korrekt. De avsätt-

ningar som är gjorda per 2006-12-31 bedöms tillräckliga för de åtgär-

der som ska genomföras kommande verksamhetsår.

Försäljning av dotterbolag

Under 2006 genomfördes försäljning av fem dotterbolag. I försälj-

ningsavtalet finns en tilläggsköpeskilling reglerad, vilken kommer att

slutavräknas 30 december 2007. Regleringen av denna tilläggsköpe-

skilling är beroende av att ett antal villkor är uppfyllda. Baserat på

den osäkerhet som råder avseende dessa villkor har bolaget valt att

inte intäktsredovisa tilläggsköpeskillingen förrän samtliga villkor är

uppfyllda.

Kritiska bedömningar vid tillämpning av

koncernens redovisningsprinciper

Finansiella och operationella leasingavtal

I samband med fastighetsförsäljningen som är att betrakta som en

”sale and lease back” affär uppstod frågan om det nya hyresförhållan-

det är att betrakta som en finansiell leasing eller operationell leasing.

Vad gäller kvalificeringen till operationell leasing är den starkt kopp-

lad till om hyrestagaren löper en risk, om hyran är marknadsanpas-

sad och om ägandet av fastigheterna övergått till köparen. Det är

företagsledningens bedömning att samtliga ekonomiska risker och

fördelar som är förknippade med fastigheterna finns hos leasegiva-

ren varför hyreskontrakten klassificeras som operationell leasing.

Aktivering av immateriella anläggningstillgångar

Koncernen aktiverar kostnaden för utveckling av affärssystem som

förväntas bidra till ökad produktivitet. Avskrivning sker över

bedömda nyttjandeperioder. Principer för aktiering och avskrivning

har fastställts i koncernens redovisningsmanual. Den tillämpade prin-

cipen är i enlighet med IAS 38.

Lagervärdering

Lagervärderingen är gjord enligt koncernens fastställda regler om

åldersfördelning med en kompletterande värdering av större varupar-

Utdelning

Intäkten för utdelning i moderbolaget redovisas i samband med att

utdelning sker.

Immateriella anläggningstillgångar

I moderbolaget tillämpas avskrivning enligt plan på goodwill vilket

inte sker i koncernredovisningen, se not 17 (Immateriella tillgångar).

Ersättning till anställda

Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats

baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en

förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Fortsättning Not 2

Aktieägartillskott och koncernbidrag

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och

aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej

bedöms nödvändigt. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk inne-

börd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att mini-

mera koncernens skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel

efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att

jämställa med utdelning redovisas som en utdelning.


35Noter

tier med lång liggetid. Lagervärderingen är gjord med tillräcklig

hänsyn till risk för inkurans och med nedskrivning för svinn och

kassation.

Leverantörsbonus

Dotterbolagen har avtal med leverantörer som innebär att bonus

utgår om bolaget uppnår vissa givna villkor som till exempel en viss

inköpsvolym. Avtalen och dess villkor kan vara svåra att uppskatta

och bedöma innan samtliga parametrar är kända. Företagsledningen

har i årsbokslutet gjort sin bästa bedömning över den leverantörsbo-

nus som bedöms flyta in för räkenskapsåret 2006. I årsbokslutet har

koncernen bokfört en upplupen intäkt motsvarande utestående leve-

rantörsbonusar.

Aktier i dotterbolag

I moderbolaget finns aktier i dotterbolag för vilka underliggande verk-

samhet visar förlust. Nedskrivningsprövning har skett för aktier i dot-

terbolag enligt gällande redovisningsstandard. Använd diskonterings-

ränta efter skatt uppgick till 6 procent. Företagsledningens och

styrelsens bedömning är att det finns betydande övervärden i samt-

liga dotterbolags verksamheter varför ingen nedskrivning har skett i

räkenskaperna för 2006.

Fortsättning Not 3

IntäkterKoncernens försäljning i Danmark och Sverige utgörs huvudsakligen

av detaljhandel, vilket avser butiksförsäljning med kontant betalning.

Intäkterna redovisas således normalt i samband med kontant betal-

ning. Intäkterna redovisas till verkligt värde med avdrag för rabatter

och moms.

I Danmark och Sverige sker även distribution av varor till detalj-

handelsdrivande brugsföreningar/konsumentföreningar, här förkortat

DDF. Försäljning i Norge består uteslutande av produktion och distri-

bution av varor till Coop NKL och Samvirkelagen (DDF).

Nettoomsättningens fördelning4

Intäkter per väsentliga intäktsslag

Koncernen

MSEK 1 jan–31 december 2006 2005

Nettoomsättning:

Varuförsäljning, butiksförsäljning 48 207,4 47 766,00

Varuförsäljning, egen produktion 62,8 27,5

Varuförsäljning, DDF 13 614,8 13 179,6

Varuförsäljning, Coop NKL 22 970,9 20 340,7

Grossistförsäljning 72,3 95,9

Distributions- och logistikintäkter 519,9 484,1

Övriga 10,8 10,1

Summa 85 458,9 81 903,9


36Noter

Koncernen Moderbolaget

MSEK 1 januari–31 december 2006 2005 2006 2005

Bensinförsäljning 4 867,0 4 739,0 — —

Fakturering av omkostnader till Coop NKL 1 361,8 1 361,0 — —

Utvecklingsbidrag egna butiker och DDF-butiker 100,7 94,9 183,7 183,3

FDB, medlemsadministration 28,0 29,2 — —

Kedjeavgifter 228,8 222,1 — —

Försäljning tjänster 94,0 166,8 361,1 614,9

Realisationsvinst vid avveckling av verksamhet — 2 167,9 — —

Realisationsvinst 109,2 62,9 26,3 —

Externa hyresintäkter 64,4 126,2 — —

Övrigt 280,8 224,4 99,2 39,9

Summa övriga rörelseintäkter 7 134,7 9 194,4 670,3 838,1

Varav;Övriga rörelseintäkter från avvecklade verksamheter — 2 183,3 — —

Koncernens övriga intäkter består till stor del av bensinförsäljning,

samt fakturering till Coop NKL för att täcka omkostnader i enlighet

med avtal. Årets realisationsvinster är till stor del hänförlig till fastig-

hetsförsäljning i Norge. Realisationsvinst 2005 från avvecklad verk-

samhet hänför sig till försäljning av delar av det svenska fastighetsbe-

ståndet i koncernen.

Övriga rörelseintäkter5

I moderbolaget har det skett lägre vidarefakturering av kostnader

under 2006 än under 2005. Orsaken är att under 2005 fanns det

personal i moderbolaget som bytte arbetsgivare men som utförde

arbete för den gamla arbetsgivarens räkning under en övergångs-

period.


37Noter

Nettoomsättning per geografiska marknader1)

Summa pågående Sverige Norge Danmark Elimineringar etc verksamheter

2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005

INTÄKTER

Nettoomsättning 25 703 25 392 23 034 20 368 36 723 36 145 — — 85 459 81 904

Övriga rörelseintäkter 376 464 2 144 1 478 4 970 4 811 –354 259 7 135 7 011

Intern omsättning 71 54 75 4 962 1 383 –1 108 –1 441 0 —

Rörelsens intäkter 26 150 25 909 25 252 21 850 42 654 42 339 –1 462 –1 182 92 594 88 915

RESULTAT

Resultat före strukturkostnader –185 –513 326 248 565 388 –351 –118 356 6

Strukturkostnader och engångseffekter –13 –772 — –69 –42 35 –41 –46 –855

Övrigt –67 –66 –25 –21 –89 –85 181 170 0 –2

Resultat per geografisk marknad –265 –1 350 301 227 407 261 –135 11 309 –851

Övriga ofördelade kostnader — —

Rörelseresultat 309 –851

Finansnetto –161 –51

Resultat efter finansiella poster 148 –901

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Tillgångar 6 147 6 887 4 854 4 722 11 218 11 233 –1 964 –5 103 20 255 17 739

Ofördelade tillgångar — 2 697

Summa tillgångar 20 255 20 437

Skulder 4 248 4 415 3 698 3 685 8 002 8 125 –950 14 14 997 16 240

Ofördelade skulder — –1 392

Summa skulder 14 997 14 847

Kassaflöde från löpande verksamheten –132 –273 14 199 1 258 1 231 –118 114 1 022 1 271

Kassaflöde från investeringsverksamheten –343 –106 –92 –94 –973 –360 13 –110 –1 395 –671

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –332 –1 216 –7 –8 –46 –64 506 –2 305 121 –3 593

Nettoinvesteringar 296 –117 33 97 205 374 –7 –67 527 287

Avskrivningar och nedskrivningar 477 819 95 95 500 448 12 13 1 084 1 374

Nettoomsättning och övriga intäkter per rörelsegren1)

Omsättning Anläggningstillgångar Investeringar, netto

2006 2005 2006 2005 2006 2005

Stormarknader 19 792 20 062 1 655 653 165 141

Supermarket 20 395 20 025 2 055 728 209 72

Lågpris 8 015 7 664 401 158 88 —

Grossistförsäljning 36 926 30 802 1 848 1 047 62 60

Industri 63 28 237 266 –19 37

Övrigt 7 403 10 335 1 464 5 629 22 –23

Summa 92 594 88 915 7 660 8 481 527 287

1) Avser pågående verksamheter

Segmentsrapportering upprättas för koncernens geografiska områden. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens verksamheter i olika länder eller olika geografiska områden varför geografiska områden är den primära indelningsgrunden. Rörelsegrenar utgör koncernens sekundära segment.

Nettoomsättning per geografiska marknader och verksamhetsgrenar6


38Noter

Medelantal anställda samt upplysning om könsfördelning och sjukfrånvaro7Medelantal anställda

2006 2005

Koncernen och moderbolaget Antal anställda varav kvinnor varav män Antal anställda varav kvinnor varav män

Moderbolaget 294 144 150 375 195 180

Sverige, exklusive moderbolaget 8 570 4 776 3 794 9 007 5 033 3 974

Norge 1 681 428 1 253 1 635 413 1 222

Danmark 11 819 5 924 5 895 12 093 5 995 6 098

Övriga länder1) 159 70 89 135 67 68

Koncernen totalt 22 523 11 342 11 181 23 245 11 703 11 542

1) Avser anställda i intressebolag där andelsinnehavet överstiger 50 procent

Könsfördelning ledande befattningshavare

2006 2005

Koncernen Totalt varav kvinnor varav män Totalt varav kvinnor varav män

Styrelseledamöter 37 4 33 50 5 45

Vd, övrig företagsledning 31 6 25 43 7 36

Koncernen totalt 68 10 58 93 12 81

2006 2005

Moderbolaget Totalt varav kvinnor varav män Totalt varav kvinnor varav män

Styrelseledamöter 13 3 10 14 4 10

Vd, övrig företagsledning 10 1 9 10 1 9

Totalt 23 4 19 24 5 19

Moderbolaget

Sjukfrånvaro 2006,% 2005,%

Total sjukfrånvaro, helår 3,0 3,3

långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar 1,1 1,7

sjukfrånvaro för män 1,7 5,9

sjukfrånvaro för kvinnor 4,2 1,1

anställda –29 år 1,7 1,1

anställda 30–49 år 1,8 2,9

anställda 50 år– 4,0 4,0


39Noter

Koncernen

MSEK per 31 december 2006 2005

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Moderbolag

Styrelse, vd och vice verkställande direktörer 14,9 28,0

Övriga ledande befattningshavare 15,1 30,4

Övriga anställda 107,9 144,0

Summa löner och andra ersättningar 137,9 202,4

Sociala kostnader 93,1 133,3

Varav pensionskostnader: 36,7 48,3

Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 1) 231,0 335,7

1) De minskade lönekostnaderna i moderbolaget beror främst på den organisationsförändring som gjordes 2006 då bland annat anställda flyttades från moderbolaget till Coop Sverige AB.

Dotterbolag i Sverige

Styrelse, vd och vice vd 4,4 1,6

Övriga anställda 2 270,9 2 296,4

Summa löner och andra ersättningar 2 275,3 2 298,0



Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 3 171,5 3 206,2

Dotterbolag i Norge

Styrelse och vd2) 3,1 4,3

Övriga ledande befattningshavare — 1,9





Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 980,2 964,3

Dotterbolag i Danmark

Styrelse och direktion3) 12,7 10,9

Övriga ledande befattningshavare — 3,4

Övriga anställda 4 156,5 4 105,8




Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 4 480,5 4 417,9

Dotterbolag i övriga länder

Styrelse och vd — —





Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 32,9 33,8

Koncernen totalt

Löner och andra ersättningar till styrelse, vd och vice vd 36,2 44,8

Löner och andra ersättningar till övriga ledande befattningshavare 15,1 35,7

Löner och andra ersättningar till övriga anställda 7 371,2 7 365,9


Summa sociala kostnader 1 473,6 1 511,5


Koncernen totalt löner, andra ersättningar och sociala kostnader 8 896,1 8 957,9

2) Avser tillförordnad vd 2006.3) Direktionen i Coop Danmark omfattar sammanlagt fyra personer, enligt dansk ABL.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader8


40Noter

Fortsättning Not 8

Styrelse

Enligt bolagsstämmans beslut utgår styrelsearvode intill nästa ordi-

narie bolagsstämma med 2 500 (1 768) KSEK, varav 300 (250) KSEK

till styrelsens ordförande. De två vice ordförandena erhåller 200 (150)

KSEK vardera och övriga ledamöter 150 (100) KSEK vardera.

Suppleanter erhåller ersättning om 2 KSEK per möte. Totalt har

1 587 KSEK av 2006 års arvoden utbetalts under 2006.

Ersättningskommittén

En ersättningspolicy finns som innefattar lön, bonus, pension och

avgångsvederlag. Policyn för lönesättning är utformad så att kon-

cernledning och övrig ledning ska få en konkurrenskraftig ersättning

med hänsyn till bolagets resultat, marknaden där koncernen verkar

och med hänsyn tagen till externa marknadsuppgifter. Företaget

praktiserar bonusbaserad lön för koncernledningen. Företaget tilläm-

par premiebestämda pensionsavsättningar i spannet om 25–35 pro-

cent av pensiongrundande lön.

Rörliga ersättningar

För vd, vice vd och övriga ledande befattningshavare gäller att en

rörlig bonusersättning om 35 procent av grundlönen utgår baserat

på koncernens resultatutfall.

Villkor för vd, vice vd och ledande befattningshavare

Koncernens verkställande direktör under 2006 lämnade bolaget under

januari 2007 och har enligt avtal ersättning uppgående till 7,2 MSEK

per år exklusive semestertillägg till och med juni 2008. Den beräk-

nade bonusen för 2006 uppgår till 2,3 MSEK. De samlade pensions-

avsättningarna från Coop Norden och Coop NKL under åren ger

den tidigare koncernchefen en pension från och med juli 2008 med

17 procent av slutlönen livsvarigt. Från 67 års ålder samordnas pensi-

onen med andra pensionsavsättningar. I bolaget görs en årlig avsätt-

ning för vds pensionsförpliktelse.

Övriga ledande befattningshavare har och har haft marknadsmäs-

siga anställningsvillkor. Med andra ledande befattningshavare avses

de personer som tillsammans med vd utgör och har utgjort koncern-

ledningen. För koncernledningens sammansättning under 2006 och

vid årsredovisningens avgivande, se sid 65. Utöver uppsägningstid

6–12 månader finns avtal om avgångsvederlag som omfattar upp till

18 månadslöner. För vissa ledande befattningshavare har avtal träf-

fats om pension från 60 eller 62 års ålder.

Per 2006-12-31 hade Coop Norden AB tre vice verkställande direk-

törer och vid årsredovisningens avgivande två vilka är anställda i dot-

terbolagen Coop Norge AS och i Coop Sverige AB. I januari 2007 har

vice vd Per Bank tillika vd i dotterbolaget Coop Danmark A/S tillträtt

som vd i Coop Norden-koncernen.

Coop Norden-koncernen har både avgiftsbestämda och förmåns-

bestämda pensioner. Se vidare not 9, ersättning till anställda.

Koncernens totala omstruktureringskostnader avseende personal har

belastat resultatet med 7 (128,1) MSEK.

Coop Norden koncernen har både avgiftsbestämda och förmånsbe-

stämda pensionplaner. Enligt avgiftsbestämda planer betalar företa-

get fastställda avgifter till en extern part och har inte några förpliktel-

ser att betala ytterligare avgifter. De förmånsbaserade planerna

innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss

procentsats av slutlönen vid full tjänstetid. För full tjänstetid krävs 30

tjänstgöringsår mellan 28 och 65 års ålder. I de förmånsbaserade pla-

nerna ska nuvärdet av pensionsförpliktelserna årligen beräknas enligt

den så kallade Projected Unit Credit Method utifrån vissa aktuariella

antaganden, avseende löneökningar, avgångstakt, inflation, diskon-

teringsränta med mera. Pensionsförpliktelserna i Coop Norden AB

och Coop Sverige AB avseende ålderspension tryggas genom KP

pension stiftelse. I stiftelsen tryggas endast temporär och livsvarig

ålderspension. Stiftelsetillgångarna utgörs av förvaltningstillgångar

avseende pensioner och värderas till marknadsvärde. Då den aktua-

riella vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser och förvaltnings-

tillgångar överstiger en korridor motsvarande 10 procent av det

Ersättning till anställda9

högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av

förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över

de anställdas återstående anställningstid. Familjepension och sjuk-

pension tryggas genom KP Pensionskassa för de svenska bolagen.

Arbetsgivare har även möjlighet att trygga ålderspension i pensions-

kassan. Nyintjänande av pensionsrätt inom den svenska delen sker

huvudsakligen till en fastställd plan hos KP Pensionskassa. KP

Pensionskassa klarar inte av tekniska skäl att ta fram tillräcklig infor-

mation för att redovisa pensionskassan som en förmånsbestämd

plan. Den har därför behandlats som en avgifts bestämd pensionplan.

Coop Norge AS har både förmånsbaserade och avgiftsbestämda

pensioner. Pensionsmedlen finns huvudsakligen hos Storebrand

Livsforsikring.

Coop Danmark A/S har endast avgiftsbestämda pensioner.

I koncernen bruttoredovisas pensionsskuld/pensionsfordran.

I raden övriga långfristiga fordringar, ej räntebärande finns en pen-

sionsfordran om 61,5 MSEK.


41Noter

Fortsättnig Not 9

Avsättning för pensioner

Total Total

Koncernen MSEK 2006 2005

Kostnad förmånsbestämda pensioner för perioden

Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 85,1 74,7

Räntekostnad (+) 151,6 153,1

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (–) –151,5 –149,9

Reduceringar/regleringar av plan (–) — —

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder oantastbara förmåner (+) –0,5 0,5

Amortering av aktuariella vinster (–)/förluster (+) 2,0 –0,1

Pensionskostnad för perioden 86,7 78,3

Pensionskostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner 264,9 332,4

Löneskatt på pensionskostnader 31,0 29,1

Skuld i balansräkning

Pensionsförpliktelse (+) 3 781,7 3 726,7

Förvaltningstillgångar (–) –3 364,4 –3 286,5

Oredovisade aktuariella förluster (–)/vinster (+) –373,3 –327,5

Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder antastbara förmåner — 0,5

UB Skuld (+)/fordran (–) som redovisas i balansräkning 44,0 113,2

Skuld (+)/fordran (–) särskild löneskatt –10,0 –6,4

Skuld (+)/fordran (–) bolagsskatt 14,4 48,2

Förändring av förvaltningstillgångar

IB Förvaltningstillgångar 3 286,5 2 942,2

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (+) 151,5 149,9

Pensionsutbetalningar från förvaltningstillgångarna (–) –177,1 –186,7

Inbetalningar av bolaget (+) 147,1 140,6

Administrativa kostnader (–) –3,8 –3,6

Nettotransfereringar av förvaltningstillgångar (+/–) — 58,9

Premier betalda från förvaltningstillgångar (–) –3,5 –2,2

Aktuariella vinster (+)/förluster (–) på förvaltningstillgångar 29,3 123,8

Valutakursdifferens –65,8 63,6

UB Förvaltningstillgångar 3 364,2 3 286,5

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar 180,8 273,7

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 151,5 149,9

Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 29,3 123,8

Förändring av pensionsförpliktelse

IB Pensionsförpliktelse 3 726,7 3 172,3

Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 87,7 74,8

Räntekostnad (+) 151,6 153,2

Administrativa kostnader (–) –3,7 –3,6

Pensionsutbetalningar (–) –177,1 –186,6

Minskning till följd av reduceringar/reglering av plan (–) — 0,0

Nettoöverföringar av förpliktelse (+/–) –2,4 79,8

Aktuariell vinst (–)/förlust (+) på pensionsförpliktelse 88,4 356,8

Valutakursdifferens –89,5 80,0

UB Pensionsförpliktelse 3 781,7 3 726,7


42Noter

Total Total

Koncernen MSEK 2006 2005

Aktuariella vinster/förluster

IB Ackumulerad vinst (+)/förlust (–) –324,5 –91,5

10% av det största av IB Förpliktelse och IB Förvaltningstillgångar 120,8 333,2

Amorteringstid –16,6 27,9

Amortering av vinst (–)/förlust (+) 2,0 —

Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 29,3 123,8

Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på pensionsförpliktelse –88,4 –356,8

Övrigt 8,3 —

UB Ackumulerad vinst (+) /förlust (–) –373,3 –324,5

Viktiga aktuariella antaganden (%)

Diskonteringsränta 3,6–4,5 3,6–5,0

Inflation 2,0–2,5 2,0–2,5

Ökning av pensionsutbetalningar 2,0–2,0 2,0–2,0

Löneökningstakt 3,0–3,5 3,0–3,0

Ökning i inkomstbasbelopp/G–regulering 3,0–3,0 3,0–3,0

Personalomsättningstakt 2,0–5,0 2,0–5,0

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 4,3–6,0 4,3–6,0

Livslängds/dödlighetsantaganden FFS2001:1, k1963

Övrig information

Förväntade pensionsutbetalningar nästa period –108,8

Förväntade inbetalningar av bolaget nästa år (bolagets bästa uppskattning) 121,8

Förväntad

Tillgångsallokering (%) Tillgång avkastning

aktier 25–26 8,0

obligationer 56–65 3,5

fastigheter 10 5,8

övrigt 8

Tillgångsallokeringen innefattar även en genomsnittlig fördelning av Storebrands pensionsmedel.

Framtida betalningarTillskott

För svenska företag tryggas en del av åtagandena även genom kreditförsäkring. Skulle pensionsförpliktelserna öka kan respektive

företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall göra en avsättning till pensioner i balans-

räkningen. Till pensionsstiftelserna förväntar sig Coop Norden att tillskjuta 0 MSEK under 2007.

Moderbolagets pensionsförpliktelser:

Moderbolaget

2006 2005

Pensionsförpliktelser för verkställande direktör, se vidare not 9 14,2 6,7

Pensionsförpliktelser för övriga anställda 58,5 42,5

Totalt 72,7 49,2


2006 2005 2006 2005

Belopp i avsättningsposten som förväntasregleras efter mer än 12 månader 3 605 3 540 72,7 49,2

Fortsättning Not 9


43Noter


MSEK 2006 2005 2006 2005

Bensininköp 4 800,4 4 666,5 — —

Marknadsföringskostnader 854,2 914,7 — 30,9

Konsultarvoden 151,9 216,2 93,0 138,6

IT-kostnader 575,5 764,5 77,2 121,6

Övriga tjänster — — 301,0 106,1

Hyreskostnader 3 172,8 2 660,0 13,9 16,3

FDB, åtkomst medlemsregister 28,0 29,2 — —

Realisationsförluster 36,4 33,4 26,3 —

Kostnader för omstrukturering 33,0 506,6 — —

Övrigt 3 422,9 3 377,4 30,3 76,2

Summa 13 075,1 13 168,5 541,7 489,7

Övriga externa kostnader10


MSEK 2006 2005 2006 2005

Revision

Deloitte 5,5 6,3 1,0 0,9

NorAudit 1,4 1,2 — —

Summa revision 6,9 7,5 1,0 0,9

Andra uppdrag

Deloitte 2,0 5,4 1,3 2,9

NorAudit 1,3 1,0 — —

Summa andra uppdrag 3,3 6,4 1,3 2,9

Summa 10,2 13,9 2,3 3,8

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vds förvaltning. Revision är även övriga arbets-uppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Arvode till revisorer11


44Noter

Koncern

Hyror fastigheter och lokaler Pant och returautomater

Leasingavgifter per år MSEK 2006 2005 2006 2005

Inom 1 år 1 484 2811) 97 86

Mellan 1 till 5 år 1 442 1 165 140 179

Senare än 5 år 1 566 1 884 20 13

Totalt 4 492 3 330 257 278

1) I 2005 års uppgifter ingår bara de 130 fastigheter som såldes 2005.

Operationell leasing12

Finansiella intäkter13

Finansiella kostnader14

Finansiella Övriga ränteintäkter intäkter och liknande poster Koncernen Moderbolaget

MSEK 2006 2005 2006 2005

Räntor, koncernföretag — — 63,7 135,6

Räntor, externa 42,9 70,8 10,0 57,6

Anteciperad utdelning — — — 340,0

Kursvinster, interna — — 72,9 —

Kursvinster, externa — 125,1 — 124,5

Elhandelsvinster — 1,7 — 1,7

Övriga finansiella intäkter 0,9 — — —

Summa 43,8 197,6 146,6 659,4

Finansiella Rörelsekostnader och kostnader liknande resultatposter Koncernen Moderbolaget

MSEK 2006 2005 2006 2005

Räntor, koncernföretag — — –61,3 –25,2

Räntor, externa –122,5 –224,2 –7,1 –123,2

Kursförluster, koncernföretag — — — –97,8

Kursförluster, externa –70,5 –9,5 –69,1 –9,5

Elhandelsförluster –8,4 — –8,4 —

Övriga finansiella poster –4,0 –15,4 –3,1 –15,7

Summa –205,4 –249,1 –149,0 –271,4

Coop Norden-koncernen innehar få operationella leasingavtal av

väsentlig karaktär förutom hyresavtal för butiker och lokaler. Kontrak-

ten avser främst pant- och returmaskiner med avtalspartner Tomra i

Sverige och leasing av bilar i Danmark.

De totala kostnaderna för operationella leasingavtal exklusive

lokalhyror i koncernen 2006 uppgår till 123 (92) MSEK. Avtalsvill-

koren är marknadsmässiga. Leasingavgifterna för pant- och retur-

maskiner är baserade på STIBOR. Avtalen är uppsägningsbara och

bolaget kan vid slutet av leasingperioden välja mellan att leverera till-

baka utrustningen, förlänga avtalen till marknadshyra eller köpa ut

avtalen till marknadspris.

Inom koncernen finns ett stort antal hyreskontrakt för butiker och

lokaler som till sin karaktär skiljer sig åt vad gäller avtalstider, index-

uppräkningar, avtalslängder mm. De varierar från ytterligheten

rullande 6-månaders avtal till uppåt 15 år. De operationella leasing-

kontrakten som ingicks för de 129 fastigheter som såldes i den

svenska verksamheten under 2005, sträcker sig över en period

mellan 10 och 13 år och räknas upp med KPI löpande. Den stora

mängden hyreskontrakt och olikheterna gör det svårt att prognosti-

sera och bedöma framtida hyror för merparten av kontrakten.


45Noter

Skatter15

MSEK Koncernen Moderbolaget

Redovisad i resultaträkningen 2006 2005 2006 2005

Aktuell skattekostnad

Periodens skattekostnad –40,9 –48,4 84,0 —

Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)

Återföring av tidigare aktiverad uppskjuten skatt på underskottsavdrag 9,4 — — —

Uppskjuten skatt avseende övriga temporära skillnader –28,5 –112,0 — 8,1

Uppskjuten skatt, utnyttjad under året –57,6 — — —

Förändring av uppskjuten skatt på grund av ändrade redovisningsprinciper, IFRS — — — –8,1

Summa –76,7 –112,0 0,0 0,0

Total redovisad skattekostnad –117,6 –160,4 84,0 0,0

I moderbolaget har redovisats en skatteintäkt som uppstått då bolaget utnyttjat underskottsavdrag i samband med att koncernbidrag erhålls från dotterbolag. Skatteeffekten på underskottsavdragen har tidigare ej redovisats i moderbolaget.

MSEK Koncernen Koncernen

Avstämning av effektiv skatt 2006,% 2005,% 2006 2005

Resultat före skatt 148,4 1 273,6

Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget/aktuell skatt 28,0 28,0 –41,6 –356,6

Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag –0,5 — 0,7 —

Ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt 65,3 43,3 –96,5 –551,2

Ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt –117,3 –69,7 174,1 887,2

Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt 0,0 10,5 — –133,7

Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 0,0 –1,6 — 20,2

Justering av uppskjuten skatt från tidigare år 10,1 –1,0 –15,0 12,4

Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler 0,0 2,7 — –34,8

Förluster som ej beaktats vid värdering av underskottsavdrag 112,7 — –167,3 —

Övrigt –18,8 0,3 27,9 –3,9

Redovisad effektiv skatt 79,3 12,6 –117,6 –160,4

Den gällande skattesatsen har beräknats med utgångspunkt från den skattesats som gäller för moderbolaget och har uppgått till 28 procent.

MSEK Koncernen Moderbolaget

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital 2006 2005 2006 2005

Uppskjuten skatt hänförlig till förändrade redovisningsprinciper — –7,5 — —

Återföring uppskjuten skatt hänförlig till pensionsskuld 7,5 — — —

I moderbolaget har ingen uppskjuten skatt bokats på IFRS-justeringar. Kvittning har gjorts mot ej uppbokade skattefordringar i moderbolaget.


46Noter

Redovisad i balansräkningenRedovisade uppskjutna skattefordringar och -skulderUppskjutna skattefordringar och skulder hänför sig till följande:

Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto

Koncernen MSEK 20061) 2005 20061) 2005 2006 2005

Anläggningstillgångar 236,6 362,0 — –17,5 236,6 344,5

Omsättningstillgångar 20,3 19,7 — –3,7 20,3 16,0

Långfristiga skulder 23,9 7,9 — –0,6 23,9 7,3

Kortfristiga skulder 49,9 57,8 — 0,0 49,9 57,8

Övrigt 2,0 6,1 — –17,2 1,5 –11,1

Skattefordringar/-skulder, netto 332,2 453,5 0,0 –39,0 332,2 414,5

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar


MSEK 20061) 2005 2006 2005

Uppskjutna skattefordringar som förfaller inom ett år — 77,5 — —

Uppskjutna skattefordringar som förfaller efter ett år 332,2 376,0 — —

Summa 332,2 453,5 — —

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder


MSEK 20061) 2005 2006 2005

Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år — –39,0 — —

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar


MSEK 2006 2005 2006 2005

Temporära skillnader 101,0 145,4 8,4 2,9

Skattemässiga underskott 684,9 506,8 0,2 49,6

Summa 785,9 652,2 8,6 52,5

1) 2006 har de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna nettoredovisats. Om bruttoredovisning hade tillämpats för 2006 skulle den totala uppskjutna skattefordran uppgått till 388,1 MSEK och den totala uppskjutna skatteskulden uppgått till 55,9 MSEK.

De skattemässiga underskottsavdragen och de temporära skillnaderna saknar tidsbegränsning enligt nuvarande skatteregler. För de svenska bolagen har inga uppskjutna skattefordringar redovisats för dessa poster, då man vid årsredovisningens avgivande inte kan bedöma när avräkning mot framtida beskattningsbara vinster kan ske.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har kvittats när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattehemvist.

Fortsättning Not 15


47Noter

Förbättrings- Maskiner och Inventarier, Pågående Byggnader, utgifter på andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning Koncernen MSEK mark annans fastighet anläggningar installationer leasing och förskott Totalt

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående balans 2005-01-01 8 295,8 — 607,7 7 234,7 176,9 97,8 16 412,9

Inköp 71,2 — 41,2 623,2 5,3 117,1 858,0

Försäljningar/utrangeringar –2 526,5 — –45,5 –437,9 –9,6 — –3 019,5

Omklassificeringar 220,7 — 13,2 42,4 0,1 –135,0 141,4

Omräkningsdifferenser 268,4 — 40,8 153,5 1,5 1,6 465,8

Utgående balans ackumulerade anskaffningsvärden 2005-12-31 6 329,6 — 657,4 7 615,9 174,2 81,5 14 858,6

Ingående balans 2006-01-01 6 329,6 — 657,4 7 615,9 174,2 81,5 14 858,6

Inköp 8,3 22,8 45,7 466,8 — 123,0 666,6

Anskaffning genom förvärv av bolag 55,8 — — 6,1 — — 61,9

Försäljningar/utrangeringar –114,3 –137,1 –15,1 –938,0 –1,6 0,0 –1 206,1

Omklassificeringar –20,9 754,9 5,2 –688,7 — –70,5 –20,0

Omräkningsdifferenser –260,8 –0,4 –38,8 –186,8 –1,5 –6,1 –494,4

Utgående balans ackumuleradeanskaffningsvärden 2006-12-31 5 997,7 640,2 654,4 6 275,3 171,1 127,9 13 866,6

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 2005-01-01 –1 453,3 — –446,9 –4 486,8 –39,9 — –6 426,9

Försäljningar/utrangeringar 382,4 — 44,4 318,4 3,8 — 749,0

Omklassificeringar –121,1 — — 0,1 — — –121,0

Årets avskrivningar –179,6 — –45,8 –805,2 –36,8 — –1 067,4

Omräkningsdifferenser –60,5 — –30,0 –101,2 –0,4 — –192,1

Utgående balans 2005-12-31 –1 432,1 — –478,3 –5 074,7 –73,3 — –7 058,4

Ingående balans 2006-01-01 –1 432,1 — –478,3 –5 074,7 –73,3 — –7 058,4

Årets avskrivningar –112,8 –53,0 –44,5 –684,4 –35,8 — –930,5

Försäljningar/utrangeringar 20,8 87,5 14,6 862,9 1,3 — 987,1

Omklassificeringar 4,1 –525,1 — 529,5 — — 8,5

Omräkningsdifferenser 64,8 1,1 29,8 111,2 0,6 — 207,5

Utgående balans ackumulerade avskrivningar 2006-12-31 –1 455,2 –489,5 –478,4 –4 255,5 –107,2 — –6 785,8

Materiella anläggningstillgångar16


48Noter


Ackumulerade nedskrivningar Förbättrings- Maskiner och Inventarier, Pågående Byggnader, utgifter på andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning Koncernen MSEK mark annans fastighet anläggningar installationer leasing och förskott Totalt

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående balans 2005-01-01 –24,6 — –0,2 –2,5 — — –27,3

Försäljningar/utrangeringar 14,8 — — — — — 14,8

Årets nedskrivningar –17,8 — — –117,8 — — –135,6

Återförda nedskrivningar — — — 2,4 — — 2,4

Omräkningsdifferenser –0,1 — — — — — –0,1

Utgående balans 2005-12-31 –27,7 — –0,2 –117,9 — — –145,8

Ingående balans 2006-01-01 –27,7 — –0,2 –117,9 — — –145,8

Årets nedskrivningar –7,6 –21,5 — –32,8 — — –61,9

Försäljningar/utrangeringar 5,5 48,1 — 64,2 — — 117,8

Omklassificeringar — –48,1 — 48,1 — — 0,0

Omräkningsdifferenser 0,2 0,5 — 0,8 — — 1,5

Utgående balans ackumulerade nedskrivningar 2006-12-31 –29,6 –21,0 –0,2 –37,6 — — –88,4

Utgående planenligt restvärde 2005-12-31 4 869,8 — 178,9 2 423,3 100,9 81,5 7 654,4

Utgående planenligt restvärde 2006-12-31 4 512,9 129,7 175,8 1 982,2 63,9 127,9 6 992,4

Bokfört värde på mark 2006-12-31 uppgår till 669,6 (38,8) MSEK.Finansiell leasing avser i huvudsak lastbilar och släpkärror.

Koncernen

Taxeringsvärden fastigheter i Sverige 2006-12-31 2005-12-31

Byggnader 62,3 80,7

Mark 12,4 18,2

Summa 74,7 98,9

Moderbolaget MSEK

Inventarier


Ingående balans 2005-01-01 4,6

Inköp 31,5

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005-12-31 36,1

Ingående balans 2006-01-01 36,1

Inköp 0,2

Utrangering/försäljning –31,9

Utgående balans 2006-12-31 4,4


Ingående balans 2005-01-01 –1,6

Årets avskrivningar –7,0

Utgående ackumulerade avskrivningar 2005-12-31 –8,6

Ingående balans 2006-01-01 –8,6

Årets avskrivningar –0,7

Utrangering/försäljning 6,5

Utgående balans 2006-12-31 –2,8

Utgående planenligt restvärde 2005-12-31 27,5

Utgående planenligt restvärde 2006-12-31 1,6

Planenlig avskrivning sker med följande procentsatser:

Byggnader 2–5%

Förbättringsutgifter på annans fastighet Skrivs av i takt med hyresavtalens löptid

Markanläggningar 5%

Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20%

Inventarier, verktyg och installationer 10–33%

Byggnation i egen regi värderas till nedlagda kostnader samt skälig

andel av indirekt kostnad. Övriga materiella anläggningstillgångar

redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade

avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Anskaffnings-

värdet utgörs av inköpspriset inklusive avgifter/skatter samt direkta

kostnader i samband med köpet direkt hänförbara till tillgången för

att bringa den på plats.

Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffnings-

värde och beräknad ekonomisk livslängd. Understiger värdet av en

fastighet eller annan tillgång, enligt intern värdebedömning, bokfört

värde och bedöms värdenedgången varaktig, sker nedskrivning med

erforderligt belopp.


49Noter


Framtida minimileasingavgifter och dess nuvärde för finansiella leasingavtal gällande på balansdagen

2006 2005 Koncernen MSEK Framtida minimi- Nuvärde av framtida Framtida minimi- Nuvärde av framtidaFörfallotidpunkt leasingavgifter minimileasingavgifter leasingavgifter minimileasingavgifter

Inom 1 år 16 15 31 30

1–5 år 9 8 26 24

Över 5 år — — — —

Summa 25 23 57 54

Pågående nyanläggningar skrivs inte av förrän anläggningstillgången

är färdigställd och tas i bruk.

Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring

av materiella anläggningstillgångar utgör mellanskillnaden mellan

vad som erhållits för tillgången och dess redovisade värde och redo-

visas i rörelseresultatet.


baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskrivnings-

test har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassaflöden

identifierats. Där ett framtida kassaflöde inte med säkerhet kan prog-

nostiseras används nettoförsäljningsvärde. Nedskrivningstester har

genomförts på materiella anläggningstillgångar utifrån en koncern-

gemensam modell.

Använd diskonteringsränta efter skatt uppgick till 6–15 procent

beroende på verksamhetens och tillgångens art och risk. Årets ned-

skrivningar uppgår till 61,9 MSEK för materiella anläggningstill-

gångar. Vid nedskrivningsprövningen används minsta kassagenere-

rande enhet, vilket varierar beroende på typ av tillgång. I det fall till

exempel en butik visar på ett negativt framtida kassaflöde kan värdet

ändå försvaras om det bedömda marknadsvärdet på butiksläget är

högre än det bokförda värdet på tillgångarna. Årets nedskrivningar

av materiella anläggningstillgångar avser främst butiksinventarier för

butiker som visar negativ resultatutveckling och där marknadsvärdet

inte ansetts högre än det diskonterade kassaflödet.

Finansiell leasing

Coop Nordens dotterbolag har finansiella leasingkontrakt avseende

lastbilar och släpkärror.

Leasingavgifterna och de variabla utgifterna för ränta och inte-

rimsavgifter för samtliga ovanstående avtal är beräknade vid räntelä-

get per angiven basdag och ränteparameter ”Stibor 30 dagar”.

Avtalen är uppsägningsbara, innehållande en återköpsklausul.

Efter leasingperiodens slut förlängs kontraktet automatiskt ett år i

sänder om uppsägning ej skett tidigast nio månader och senast sex

månader före leasingperiodens utgång. Coop Sverige AB äger rätt

att vid leasingperiodens slut, om uppsägning skett och under förut-

sättning att betalningarna enligt kontraktet rätteligen fullgjorts,

anvisa en köpare av leasingobjektet för en kontant köpeskilling (exkl.

moms) som motsvarar det restvärde för aktuellt leasingobjekt som

följer av leasingkontraktet.

Totalt erlagda leasingavgifter uppgick till 39,6 (37,7) MSEK.

Variabla avgifter har påverkat årets leaseavgifter med 2,2 (3,1) MSEK.


50Noter

Immateriella tillgångar17

Balanserade Patent, Förskott avseende utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella utvecklings- liknande och liknande anläggnings- Koncernen MSEK arbeten etc1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar2) Totalt


Ingående balans 2005-01-01 351,6 75,8 3,3 51,5 10,5 492,7

Inköp 55,3 6,8 3,9 0,1 –9,5 56,6

Försäljningar/utrangeringar –17,5 –17,4 — –0,2 — –35,1

Omklassificeringar 0,6 –0,6 9,6 –9,6 — 0,0

Övriga förändringar — –0,7 1,4 — — 0,7

Omräkningsdifferenser 3,3 — 0,3 –0,1 — 3,5

Utgående balans 2005-12-31 393,3 63,9 18,5 41,7 1,0 518,4

Ingående balans 2006-01-01 393,3 63,9 18,5 41,7 1,0 518,4

Inköp 29,3 11,0 6,8 — 6,3 53,4

Försäljningar/utrangeringar –140,5 –31,1 –2,3 — — –173,9

Omklassificeringar 8,0 — 15,2 –15,0 — 8,2

Omräkningsdifferenser –3,5 — –0,3 — — –3,8

Utgående balans ackumuleradeanskaffningsvärden 2006-12-31 286,6 43,8 37,9 26,7 7,3 402,3


Ingående balans 2005-01-01 –155,2 –39,9 –3,3 –21,0 — –219,4

Årets avskrivningar –58,7 –13,1 –0,6 — — –72,4

Försäljningar/utrangeringar 5,3 16,1 — 0,2 — 21,6

Omklassificeringar –0,6 0,8 –8,8 8,8 — 0,2

Omräkningsdifferenser –1,0 — –0,3 –0,3 — –1,6

Utgående balans 2005-12-31 –210,2 –36,1 –13,0 –12,3 — –271,6

Ingående balans 2006-01-01 –210,2 –36,1 –13,0 –12,3 — –271,6

Årets avskrivningar –52,9 –12,9 –5,1 — — –70,9

Försäljningar/utrangeringar 86,2 25,8 2,3 — — 114,3

Omklassificeringar — — –9,3 1,3 — –8,0

Omräkningsdifferenser 1,9 — 0,2 0,3 — 2,4

Utgående balans ackumuleradeavskrivningar 2006-12-31 –175,0 –23,2 –24,9 –10,7 — –233,8

1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT-projekt. 2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.


51Noter

Balanserade Patent, Förskott avseende utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella utvecklings- liknande och liknande anläggnings- Koncernen MSEK arbeten etc1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar2) Totalt


Ingående balans 2005-01-01 –47,3 — — — — –47,3

Försäljningar/utrangeringar — — — — — —

Årets nedskrivningar –37,7 — — — — –37,7

Utgående balans 2005-12-31 –85,0 0,0 0,0 0,0 0,0 –85,0

Ingående balans 2006-01-01 –85,0 0,0 0,0 0,0 0,0 –85,0

Årets nedskrivningar –20,6 — — –0,1 — –20,7

Försäljningar/utrangeringar 53,3 — — — — 53,3

Omräkningsdifferenser 0,6 — — — — 0,6

Utgående balans ackumuleradenedskrivningar 2006-12-31 –51,7 — — –0,1 –0,0 –51,8

Utgående restvärde 2005-12-31 98,1 27,8 5,5 29,4 1,0 161,8

Utgående restvärde 2006-12-31 59,9 20,6 13,0 16,0 7,3 116,8

1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT-projekt. 2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts. Patent licenser samt Balanserade liknande Moderbolaget MSEK IT-projekt rättigheter Goodwill Totalt


Ingående balans 2005-01-01 — 0,6 19,0 19,6

Årets inköp 4,5 0,8 — 5,3

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005-12-31 4,5 1,4 19,0 24,9

Ingående balans 2006-01-01 4,5 1,4 19,0 24,9

Årets inköp 8,7 — 0,0 8,7

Årets utrangering/försäljning –1,3 –0,8 — –2,1

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2006-12-31 11,9 0,6 19,0 31,5


Ingående balans 2005-01-01 — –0,6 –7,6 –8,2

Årets avskrivningar –1,9 –0,8 –3,8 –6,5

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 2005-12-31 –1,9 –1,4 –11,4 –14,7

Ingående balans 2006-01-01 –1,9 –1,4 –11,4 –14,7

Årets avskrivningar –1,1 –3,8 –4,9

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 2006-12-31 –3,0 –1,4 –15,2 –19,6


Ingående balans 2006-01-01 — — — —

Årets nedskrivningar –8,3 — — –8,3

Utgående balans ackumulerade nedskrivningar 2006-12-31 –8,3 — — –8,3

Utgående planenligt restvärde 2005-12-31 2,6 0,0 7,6 10,2

Utgående planenligt restvärde 2006-12-31 0,6 0,0 3,8 4,4

Under året har kostnader i moderbolaget för utveckling av programvara aktiverats till ett värde av 0 (4,5) MSEK.



52Noter

Planenlig avskrivning på de immateriella tillgångarna sker med

följande procentsatser:

Balanserade utgifter för utvecklingsavgifter 20%

Patent och licenser 20%–33%

Hyresrätter


De immateriella tillgångarna består företrädelsevis av aktiverade IT-

projekt, licenser, patent och varumärken. Immateriella tillgångar

redovisas som tillgång i balansräkningen när det är sannolikt att de

framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kom-

mer att tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde kan

beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Utveckling bedrivs i form av egna IT-projekt. I de fall det är sanno-

likt att utvecklingskostnaden leder till framtida ekonomiska fördelar

för företaget och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt, akti-

veras utgiften för företaget såsom immateriell tillgång i balansräk-

ningen. I övrigt belastar utvecklingen rörelseresultatet löpande.

Tillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för

ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskriv-

ningar.


Övervärde vid förvärv av verksamhet som inte går att enskilt identi-

fiera och redovisa separat men ändå bedöms generera framtida eko-

nomiska fördelar benäms goodwill. Goodwill skrivs inte av men pröv-

ning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då

indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger.


baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskrivnings-

test har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassaflöden

identifierats. Där ett framtida kassaflöde inte med säkerhet kan prog-

nostiseras används nettoförsäljningsvärde. Nedskrivningstester har

genomförts på balanserade utgifter för utvecklingsarbete utifrån en

koncerngemensam modell.

Använd diskonteringsränta efter skatt uppgick till 6–15 procent

beroende på verksamhetens och tillgångens art och risk. Årets ned-

skrivningar uppgår till 20,7 MSEK för immateriella tillgångar.

Årets nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar avser

främst internt upparbetade nordiska IT-projekt. Företagsledningen har

fattat beslut om avveckling av stora delar av de gemensamma nord-

iska projekten i samband med omvandlingsprocessen av Coop

Nordens verksamhet.

Moderbolaget

MSEK 2006 2005

Ingående balans 5 778,2 4 774,5

Årets inköp 69,4 —

Årets försäljning –3,7 —

Intergroup A.m.b.a — 3,7

Lämnade aktieägartillskott — 1 000,0

Utgående balans 5 843,9 5 778,2

Aktier och andelar i koncernföretag18

Moderbolagets BokförtAndelar i koncernföretag MSEK Organisationsnr. Säte Antal andelar andel i % värde

Coop Sverige AB 556030-5921 Stockholm 110 988 100 2 502,2

Coop Danmark A/S 26 25 94 95 Köpenhamn 101 000 100 2 490,7

Coop Norge AS 961 271 460 Oslo 100 000 100 538,7

Coop Norden Trading A/S 20 40 61 94 Köpenhamn 15 100 242,9

Coop Nonfood A/S 29 79 66 29 Köpenhamn 1 000 100 62,2

Intercoop Ltd Hongkong — Hongkong 3 65 7,2

Totalt 5 843,9


53Noter


Koncernens BokförtIndirekt ägda andelar i koncernbolag MSEK Organisationsnr. Säte andel i % värde

Coop Inköp & Logistik AB 556710-5480 Stockholm 100 —

Coop Sverige Fastigheter AB 556435-4453 Stockholm 100 —

Coop Sverige Distributionsfastigheter AB 556009-3808 Stockholm 100 —

KB Mullskår 916894-1772 Stockholm 100 —

Coop Sverige Holding 1 AB 556690-0394 Stockholm 100 —


Coop Sweden Leo Holding 1 B.V. 30057564 Hoofddorp 100 —



Coop Sweden Leo Holding 2 B.V. 24311056 Hoofddorp 100 —

Coop Sverige Stormarknader Nord AB 556716-8827 Stockholm 100 —

Goldcup D 2232 AB 556710-2483 Stockholm 100 —

Coop Norge Grorud Eiendom AS 890 191 312 Oslo 100 —

Coop Norge Stavanger Eiendom AS 989 085 557 Oslo 100 —

Coop Norge Industri AS 982 722 411 Oslo 100 —

Coop Norge Kaffe AS 882 722 422 Oslo 100 —

AS Röra Fabrikker 916 915 144 Inderöy 100 —

AS Margarinfabrikken Norge 914 742 811 Oslo 100 —

Gomanbakeren Holding AS 863 948 592 Sandnes 100 —

Goman Bakeriet AS, Östfold 918 828 761 Rolvsöy 100 —

Goman Bakeriet AS, Oslo 943 375 623 Oslo 100 —

Goman Bakeriet AS, Hönefoss 918 233 644 Hönefoss 100 —

Goman Bakeriet AS, Jaeren 933 570 649 Sandnes 100 —

Goman Bakeriet AS, Trondheim 918 686 681 Trondheim 100 —

Goman Bakeriet AS, Nord-Tröndelag 915 811 655 Verdal 100 —

Goman Bakeriet AS, Sörlandet 979 580 770 Kristiansand 100 —

Goman Lettbakt Östfold AS 980 656 292 Rolvsöy 100 —

Fakta A/S 11 51 74 98 Vejle 100 —

Dansk Vinimport Vejle ApS 66 95 94 14 Vejle 100 —

Irma A/S 43 26 47 10 Rödovre 100 —

Ejendomsaktieselskabet af 22 juni 1866 21 51 08 15 Köpenhamn 50

Andelsselskabet af 20. November 2003

(NAF International A m b a) i likvidation 17 14 84 19 Köpenhamn 70,31) —

Intergroup Consulting Co. Ltd — Shanghai 65 —

Ningbo Intergroup Commercial Consulting Co. Ltd — Shanghai 65 —

Totalt —

1) Bolaget är gemensamt ägt bolag av Coop Sverige, Coop Danmark och Coop Norge. Tillsammans blir bolaget ett dotterbolag. Bolaget är under likvidation och beräknas avslutas under 2007. Likvidationen beräknas ge ett överskott.

Koncernens BokförtAndelar i intresseföretag MSEK Organisationsnr. Säte andel i % värde

Gränby Miljö och Retur AB 556222-2199 Uppsala 35,0 0,0

NAF Trading AS 26 940 435 Oslo 47,5 0,6

Aktieselskabet af 25. april 1963, Åbenrå 63 92 31 17 Åbenrå 30,5 0,3

Totalt 0,9


54Noter

Upplysningar om närstående19

Coop Norden AB ägs av KF till 42 procent, FDB till 38 procent och

Coop NKL till 20 procent. Transaktioner med KF, FDB och Coop NKL

redovisas nedan vid ägare.

Några transaktioner med styrelseledamöter, verkställande direktö-

rer, vice verkställande direktörer och andra ledande befattningsha-

vare utöver lön och andra ersättningar har inte förekommit (se även

not 8 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader).

Intäkter från Coop NKL hänför sig till apportavtalet mellan Coop

Norden AB och Coop NKL och påverkar specifikt verksamheten i

Coop Norge. Jämfört med Sverige och Danmark där koncernen

bedriver butiksverksamhet, utgörs den norska verksamheten av gros-

sistverksamhet och merparten av all försäljning är till Coop NKL.

Coop Norge ska enligt avtalet prissätta sina varor och tjänster så att

viss procent av omsättningen erhålls som rörelseresultat.

Intäkter från FDB hänför sig till apportavtalet mellan Coop Norden

AB och FDB innebärande att Coop Danmark ska täcka del av FDB’s

föreningsomkostnader.

Kostnader till KF-koncernen avser främst tjänster inom fastighets-

förvaltning, hyreskostnader, administration och marknadsföring av

MedMera-kortet, försäljning av böcker och spel etc.

Coop Norden AB har under året fakturerat en utvecklingsavgift till

de danska, norska och svenska detaljhandelsföreningarna på totalt

100,1 (99,2) MSEK. 90,5 procent (83,6 procent) av den totala försälj-

ningen i moderbolaget avser försäljning till övriga koncernbolag.

48,1 procent (28,7 procent) av de totala rörelsekostnaderna i moder-

bolaget avser kostnader från övriga koncernbolag.

Koncernen har närståenderelation med sina dotterföretag (se not

18 och 29), intresseföretag (se not 18 och 29) och ledande befatt-

ningshavare se nedan. Som ledande befattningshavare avses perso-

ner som tillsammans med vd utgör koncernledningen.

Transaktioner med närstående och ledande befattningshavare

Koncernen MSEK + Intäkter – Kostnader + Fordran – Skuld

Ägare 2006 24 360,7 –423,0 2 253,6 –2,4

Ägare 2005 21 730,9 –376,9 1 848,0 –5,4

Ledande befattningshavare, antal 10 2006 — –70,1 — –14,4

Ledande befattningshavare, antal 15 2005 — –106,0 — –31,2

Intresseföretag 2006 — — — —

Intresseföretag 2005 — — — —

Coop Norden är genom sin verksamhet utsatt för olika typer av

finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företa-

gets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser,

räntenivåer, elpriser samt refinansierings- och kreditrisker.

Koncernens finansverksamhet och hantering av finansiella transaktio-

ner är centraliserad till Coop Nordens finansavdelning. Genom att

centralisera finansverksamheten uppnås betydande stordriftsfördelar,

lägre finansieringskostnad samt bättre kontroll och hantering av kon-

cernens finansiella risker. Den övergripande målsättningen är att

optimera hanteringen av finansiella risker, kontinuerligt säkerställa en

kostnadseffektiv betalningshantering samt initiera kapitalrationalise-

ringsåtgärder. Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd

finanspolicy.

Finansiering

Det är koncernens policy att uppnå stabilitet i den långsiktiga kapital-

försörjningen och att begränsa refinansieringsrisken. Upprätt håll-

andet av en tillräcklig betalningsreserv i form av kassa och garante-

rade outnyttjade kreditfaciliteter, samt en jämn förfallostruktur på

koncernens skulder och kreditfaciliteter, är grundläggande principer.

Coop Nordens finansiella nettotillgång uppgick per den 31 decem-

ber 2006 till 336 MSEK, fördelat på låneskuld 2 330 MSEK, likvida

medel och finansiella fordringar 2 666 MSEK. Per 31 december fanns

kreditramar motsvarande 4 772 MSEK varav 2 330 MSEK utnyttjades.

Finansiell riskhantering och finansiella instrument20

Koncernen har realkreditslån med fastigheter som säkerhet till ett

belopp motsvarande 1 950 MSEK på den danska marknaden. Löptiden

kan till stor del bestämmas av låntagaren och en genomsnittlig löptid

överstigande 15 år är i Coop Nordens fall möjlig att uppnå. Övriga

kreditramar består av bilateral bankfinansiering.

Förfallostruktur kreditfaciliteter per 2006-12-31

MSEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Total

Banklån — 606 — — 606

Realkrediter 32 120 — 1 799 1 950

Checkkrediter 2 150 — — — 2 150

Finansiella leasingskulder 25 34 6 — 65

Summa 2 207 760 6 1 799 4 772

Ränterisk

Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på

grund av förändringar i marknadsräntorna. En betydande faktor som

påverkar ränterisken är räntebindningstiden och hur snabbt en varak-

tig ränteförändring får genomslag på koncernens räntenetto beror på

placeringarnas och skuldernas räntebindningstid.


55Noter

Räntebindning finansiella skulder per 2006-12-31

MSEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Total

Banklån 0 — — — 0

Realkrediter 1 951 — — — 1 951

Checkkrediter 314 — — — 314

Finansiella leasingskulder 25 34 6 — 65

Summa 2 290 34 6 0 2 330

I enlighet med skuldernas räntebindning skulle en momentan upp-

gång i marknadsräntorna med en procentenhet påverka koncernens

finansnetto med 9 MSEK på 12 månader basis. Hanteringen av kon-

cernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den cen-

trala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna

exponering. Den underliggande upplåningen stämmer inte alltid

överens med den riskpolicy som redovisas i finanspolicyn. Låneport-

följens räntebindning anpassas till riskstrategin genom användning

av olika typer av derivat.

Utestående räntederivat 2006-12-31

MSEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år

Fordran

SEK 4 840 1 200 — —

EUR 402 — — —

NOK 439 — — —

Summa 5 682 1 200

Skuld

SEK –5 060 –1 200 — —

EUR –800 — — —

NOK –659 — — —

Summa –6 519 –1 200 — —

Enligt finanspolicyn är målsättningen att den genomsnittliga ränte-

bindningen skall vara 12 månader för de finansiella skulderna.

Räntebindningen kan förändras i syfte att begränsa de negativa

effekterna av en förändring av marknadsräntorna. Under året har

den genomsnittliga räntebindningstiden varierat mellan 6 och 20

månader. Vid utgången av 2006 uppgick den till 7 månader.

Kreditrisk

Coop Norden är exponerad mot finansiell samt kommersiell kreditrisk.

Den finansiella kreditrisken uppstår vid placering av koncernens

likvida medel och i handel med finansiella kontrakt. Enligt finanspoli-

cyn skall denna risk begränsas genom val av kreditvärdiga motparter

och användandet av ISDA avtal. Den finansiella kreditrisken är i

huvudsak mot de stora nordiska bankerna och mot ett antal av de

största elbolagen i Norden.

Den kommersiella kreditrisken består nästan uteslutande av ford-

ringar på koncernen närstående bolag. Merparten ligger mot ägar-

bolaget i Norge och en mindre del mot konsumentföreningar och

butiker i Danmark och Sverige. Årets nedskrivning av kundfordringar

uppgår till 11,9 MSEK.

Det bokförda värdet på balansräkningen motsvarar den maximala

kreditförlusten.

Valutarisk

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. De kommer-

siella betalningsflödena ger upphov till valutaväxlingar då varuinköp

görs i andra valutor än de i vilka koncernen har försäljning och kost-

nader (transaktionsexponering). Koncernens egna kapital påverkas av

växelkursförändringar när tillgångar och skulder i utländska dotterbo-

lag räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).

Transaktionsexponering

Coop Norden har en icke obetydlig del av varuinköpen i andra valu-

tor än intäkterna vilket generar transaktionsexponering. Koncernens

transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:

Transaktionsexponering

Utfall Prognos

MSEK 2006 2007

EUR 4 477 4 253

USD 1 604 1 524

SEK 191 181

DKK 842 799

NOK 56 53

Övriga 161 153

Summa 7 330 6 963

Med transaktionsexponering avses alla lagda order, d v s beställ-

ningar till leverantör där pris, volym och leveranstidpunkt är fast-

ställda. I enlighet med koncernens finanspolicy valutakurssäkras

transaktionsexponering med valutaterminer och valutaoptioner.

Därutöver kan valutasäkring vidtas för inköp utöver orderläggning för

sådana leverantörsavtal där pris är fastställt med hänsyn till produk-

ternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutabedömning.

Transaktionsexponering 2006-12-31

12 månaders Totala bedömda nettoflöden säkringar Snittkurs

EUR 4 253 720 9,05

USD 1 524 468 7,01

SEK 181 81 —

DKK 799 67 1,20

NOK 53 6 1,12

Övriga 153 9 —

Summa 6 963 1 352 —

Samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde med löpande för-

ändringar i finansiella intäkter och kostnader, säkringsredovisning till-

lämpas ej.

Omräkningsexponering

I samband med omvärdering av tillgångar och skulder i Coop

Nordens utländska dotterbolag till svenska kronor kan förändrade

växelkurser påverka koncernens balansräkning.

Nettotillgångar utländsk valuta

MSEK 2006-12-31 2005-12-31

DKK 3 342 3 169

NOK 1 156 1 037

Summa 4 498 4 206

Huvudprincipen är att denna exponering inte kurssäkras. Kurs-

differensen från omräkningen av utländska nettotillgångar uppgick

under 2006 till –200,7 MSEK, som redovisas direkt mot koncernens

egna kapital.



56Noter


Koncernen MSEK 2006-12-31 2005-12-31

Råvaror och förnödenheter 45,6 47,3

Färdiga varor och handelsvaror 5 659,1 5 961,4

Bokfört värde 5 704,7 6 008,7

Avdrag för inkurans och nedskrivningar har gjorts med följande belopp;

Inkuransavdrag –217,3 –185,6

Nedskrivning –8,4 –78,3

Varulager består i Coop Norden-koncernen av råvaror och förnödenheter, färdiga varor och handelsvaror i distributionslager samt handelsvaror i butikslager.

Varulager21

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter22


MSEK 2006 2005 2006 2005

Förutbetalda hyror 334,2 74,5 — —

Upplupen fakturering 263,7 202,1 — 0,2

Upplupna ränteintäkter 4,8 4,1 0,3 0,1

Övrigt 73,5 179,7 10,7 8,6

Summa 676,2 460,4 11,0 8,9

Elrisk

Coop Norden har en elförbrukning som årligen uppgår till cirka 560

GWh. I syfte att reducera exponeringen mot förändringar i elpriset

används finansiella instrument på elmarknaden. Elmarknaden har

kännetecknats av stora prisfluktuationer medan koncernens elför-

brukning är relativt konstant över tiden. Som ett resultat av detta

föreskriver finanspolicyn en långsiktig prissäkringsstrategi. Koncernen

har en avtagande säkringsandel över säkringshorisonten som uppgår

till fyra år.

Säkring av el per 2006-12-31

Prognos GWh elförbrukning Säkringar %

2007 557 491 88

2008 560 243 44

2009 557 123 22

2010 557 79 14

Elderivat värderas till verkligt värde. Coop Norden har valt att tillämpa

säkringsredovisning i enlighet med IAS39. Förändringar i verkligt

värde som anses effektiva redovisas löpande mot säkringsreserven/

fonden för verkligt värde i Eget Kapital. Säkringsreserven uppgick till

11 MSEK per 2006-12-31. Reserven beräknas upplösas i takt med att

säkrad post träffar resultaträkningen, se tabell nedan.

Prognosticerad upplösning av säkringsreserv per 2006-12-31

År MSEK

2007 –3

2008 14

2009 0

2010 –1

Summa 10

Verkligt värde

Vid fastställandet av verkligt värde används officiella marknadsnote-

ringar på bokslutsdagen. I de fall sådana saknas görs värdering

genom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknads-

ränta för respektive löptid.

Verkligt värde derivat per respektive årsskifte

2006 2005

redovisat verkligt redovisat verkligtMSEK värde värde värde värde

Ränteswappar 2 2 –6 –6

Ränteterminer 1 1 –1 –1

FRA 2 2 0 0

Valutaterminer –17 –17 16 16

Valutaoptioner 0 0 2 2

Elderivat 4 4 35 35

Summa –8 –8 46 46

För övriga finansiella tillgångar och skulder motsvarar det bokförda vär-det en rimlig approximation av det verkliga värdet.


57Noter

Långfristiga räntebärande skulder Koncernen Moderbolaget

MSEK 2006 2005 2006 2005

Förfallotid mellan 1–3 år 153,3 244,5 — —

Förfallotid mellan 4–5 år 6,3 227,6 — —

Förfallotid senare än 5 år 1 799,2 1 622,1 — —

Summa 1 958,8 2 094,2 — —

Kortfristiga räntebärande skulder Koncernen Moderbolaget

MSEK 2006 2005 2006 2005

Banklån 31,9 78,0 — —

Checkräkningskrediter 313,9 9,2 318,3 1,9

Finansiell leasing 25,1 36,0 — —

Summa 370,9 123,2 318,3 1,9

Summan av beviljade checkräkningskrediter uppgår till 2 150 (2 312) MSEK per 2006-12-31, varav 314 (9) MSEK utnyttjades. Det beviljade lånet om 630 (630) MSEK, varav utnyttjat 0 (0) MSEK, är behäftat med ett finansiellt åtagande, så kallat financial covenant. Det är definierat som nyckeltal avseende soliditet. För mer information avseende finansiella risker se not 20, Finansiell riskhantering och finansiella instrument.

Räntebärande skulder23

Avsättningar24

2006 2006

Omföring mellan kort- Ianspråk- Outnyttjade fristig och Ingående Avsätt- tagna medel som långfristig UtgåendeKoncernen MSEK balans ningar medel återförs avsättning balans

Avsättningar som är långfristiga skulder

Avsättningar för omstruktureringar 300,1 3,8 –86,5 –33,7 –77,3 106,4

Garantiavsättningar 2,7 2,9 — — — 5,6

Totalt 302,8 6,7 –86,5 –33,7 77,3 112,0

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Avsättningar för omstruktureringar 214,3 9,9 –61,4 –9,1 77,3 231,0

Avsättning MedMera-premier 80,8 14,6 –1,7 — — 93,7

Garantiavsättningar — 18,9 — — — 18,9

Övrigt 68,8 68,5 –59,3 — — 78,0

Totalt 363,9 111,9 –122,4 –9,1 77,3 421,6

2006 2006

Ianspråk- Outnyttjade Ingående Avsätt- tagna medel som UtgåendeModerbolaget MSEK balans ningar medel återförs balans

Avsättningar som är långfristiga skulder

Avsättningar omstruktureringar 18,9 — –12,9 — 6,0

Totalt 18,9 0,0 –12,9 — 6,0

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Avsättningar omstruktureringar 47,7 — –26,5 — 21,2

Totalt 47,7 — –26,5 — 21,2


58Noter

I moderbolaget beräknas 21,2 (47,7) MSEK tas i anspråk under 2007.

Avsättningarna utgörs av en bästa uppskattning av vad företaget

rationellt sett skulle betala för att reglera åtagandet på balansdagen

eller för att på balansdagen överföra den till en tredje part.

Coop Sverige AB har gjort nya avsättningar under 2006 på sam-

mantaget 5 (501) MSEK främst avseende omstruktureringar och ned-

läggning av butiker.

I Coop Danmark har avsättningar gjorts med cirka 58 (42) MSEK

som främst avser konvertering av några Kvickly-butiker till

Superbrugsen, koncepttillpassningar av Kvickly-konceptet, garantiav-

sättningar samt hyror.

Coop Norden ABs avsättningar avser främst personalneddrag-

ningar till följd av ny omorganisation i koncernen.

Coop Norges avsättningar består av omställningsavsättningar och

prisjusteringar på varuinköp.

Avsättningarna är fördelade mellan kort och lång skuld. De korta

skulderna beräknas att generera ett utflöde av resurser under 2007.

De långfristiga avsättningarna avser utflöden av resurser som i

huvudsak kommer att ske under 2008.

Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa

bedömningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagan-

det. När utflödet av resurser bedöms ske långt fram i tiden diskonte-

ras det förväntade framtida kassaflödet och avsättningen redovisas

till nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar marknadsräntan före

skatt samt beaktar de risker som är förknippade med skulden. Den

successiva ökningen av det avsatta beloppet som nuvärdesberäk-

ningen medför redovisas som en räntekostnad i resultaträkningen.

Avsättningarna omprövas vid varje bokslutstillfälle. I årets bokslut har

diskonteringsberäkning skett för en avsättning för hyreskontrakt i

Danmark som löper över 40 år.

Betalningar

Koncernen MSEK 2006-12-31 2005-12-31

Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer äntolv månader 112,0 302,8

Moderbolaget MSEK 2006-12-31 2005-12-31

Belopp varmed avsättningenförväntas betalas efter mer äntolv månader 6,0 18,9

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter25


MSEK 2006 2005 2006 2005

Semesterlöneskuld 938,0 946,8 18,8 38,9

Löner 270,5 192,8 — —

Sociala avgifter 247,7 276,9 11,2 8,8

Levererat, ej fakturerat 201,4 481,1 — 10,1

Räntor 0,8 — — —

Övriga poster 214,0 244,6 12,2 —

Summa 1 872,4 2 142,2 42,2 57,8



59Noter

Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och eventualförpliktelser 26

Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget

MSEK 2006 2005 2006 2005

Bankgarantier 234 237 — —

Fastighetsinteckningar 1 957 2 076 — —

Övriga poster 62 66 19 20

Summa 2 253 2 379 19 20

Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget

MSEK 2006 2005 2006 2005

Garantiförbindelser 2 3 — 3 996

Borgensförbindelser till förmån för extern part 13 15 4 4

Solidariskt ansvar för Coop Norden AB med dotterbolag att

svara för skulden mot externa långivare 1 650 2 012 1 650 2 012

Summa 1 665 2 030 1 654 6 012

Eventualförpliktelser

I moderbolaget finns det spärrade medel om totalt 19,3 (2,9) MSEK vid årets utgång.

Specifikation erhållna/betalda finansiella poster27


MSEK 2006 2005 2006 2005

Erhållna räntor 105,9 297,9 71,7 206,9

Betalda räntor –246,8 –282,7 –75,2 –226,4

Realiserade kursvinster 632,0 858,0 632,0 858,0

Realiserade kursförluster –619,1 –763,9 –606,8 –835,2

Övriga finansiella poster –3,7 –29,0 –3,1 –15,4

Summa –131,7 80,3 18,6 –12,1


MSEK 2006 2005 2006 2005

Avskrivningar 1 001,4 1 139,8 5,5 13,5

Realisationsvinst/förlust –65,3 –2 220,9 1,6 —

Nedskrivningar 82,6 259,2 8,3 —

Förändring avsättningar –162,2 337,6 –31,7 36,7

Ej realiserad valutakurseffekt 29,4 — — —

Övrigt –1,3 — — —

Anteciperad utdelning — — — –340,0

Summa 884,6 –484,3 –16,3 –289,8

Ej kassaflödespåverkande poster28


60

Interntransaktioner koncernföretag29

Moderbolaget

Moderbolaget MSEK 2006 2005

Nettoomsättning 1 226,7 —

Övriga rörelseintäkter

Management fee 97,5 89,7

Utvecklingsfee, egna butiker 83,6 82,1

Tjänsteuppdrag 220,2 528,5

Övrigt 88,4 —

Summa 489,7 700,3

Övriga kostnader

Personalkostnader — –12,2

Lokalkostnader –14,4 –29,0

IT-kostnader –50,5 –85,8

Varuförsörjning –226,8 –103,5

Utvecklingsbidrag –74,2 —

Övrigt –16,2 –10,8

Summa –382,1 –241,3

Finansiella intäkter och kostnader

Resultat från andelar i koncernföretag 5,6 —

Räntekostnader –61,3 –25,2

Ränteintäkter 63,7 135,6

Valutakursförluster/valutakursvinster –72,9 –97,8

Summa –64,9 12,6

Anläggningar

Inköp — 33,0

— 33,0

Coop Nordens styrelse beslutade i januari 2007 att inleda en process

som siktar till att ombilda Coop Norden AB och den hittillsvarande

koncernen. Dagligvaruverksamheterna i de tre länderna skall istället

ägas direkt av KF, FDB respektive Coop NKL. Dagens nordiska samord-

ning av inköp skall däremot vidareföras. Förhandlingar inleds i syfte att

genomföra detta. Hur ombildningen av Coop Norden kommer att

genomföras och hur omfattande en ombildning blir, kommer att med-

föra betydande redovisningsmässiga konsekvenser för kommande år.

När beslutet fattats tillsattes Per Bank som ny koncernchef och han har

till uppgift att driva bolaget under förändringsprocessen. I samband

med det avgick koncernchef Svein E. Skorstad. Föränd ringen medför

också att koncernledningen förändras och reduceras och delar av kon-

cernledningen kommer att lämna bolaget under 2007.

I januari 2007 påbörjades verksamhet i de två nybildade dotter-

bolagen Coop Nonfood A/S och dotterdotterbolaget Coop Inköp

och Logistik AB. Coop Nonfood A/S ska arbeta med gemensamma

Händelser efter balansdagen30

nordiska inköp inom Nonfood området. Coop Inköp och Logistik AB

är ett samarbete mellan Coop Sverige AB och de detaljhandelsdriv-

ande föreningarna (DDF). Varuförsörjning och logistik för kooperativ

detaljhandel i Sverige samlas i ett gemensamt bolag, Coop Inköp och

Logistik AB (Cilab). Det nya bolaget bildades formellt vid årsskiftet

och kommer att ha en nyckelroll i den svenska kooperationens fram-

tidssatsning. Bolaget ägs från och med januari till 95 procent av

Coop Sverige-koncernen och till 5 procent av DDF:erna.

Kedjeavtal har tecknats med samtliga svenska DDF och de ska

börja gälla senast den 1 mars 2007.

Under början av 2007 förvärvades fem butiker i södra Sverige

av Bergendahl. I samma affär avyttrades två stormarknader i norra

Sverige.

Denna årsredovisning ersätter tidigare avgiven årsredovisning per

den 15 mars 2007. Orsaken till att den årsredovisning som tidigare

hållits tillgänglig har ändrats framgår av förvaltningsberättelsen.

Noter


61

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 14 juni 2007. Koncernens resultat- och balansräkningar och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för

fastställande på extra årsstämman.

Stockholm den 14 juni 2007

Nina Jarlbäck Per BankStyrelsens ordförande Vd

Håkan Ahlqvist Jan Andersson Palle Birk

Eva Calderon Björn Christensen Lisbeth Bull Husby

Lars Idermark Torben Larsen Göran Lindblå Ebbe Lundgaard Tom Stengade Geir Olav Opheim Thomas Bagge Olesen Nils Arild Steigedal

Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 juni 2007Deloitte AB

Jan NilssonAuktoriserad revisor


62

Defi nitioner

Nettoskuldsättningsgrad

Beräknas som nettoskuld/fordran dividerat med summan av eget

kapital inklusive minoritetskapital och förlagslån.

Operativt kapital

Beräknas som anläggningstillgångar plus ej räntebärande tillgångar

minus ej räntebärande skulder.

Riskbärande kapital

Beräknas som summan av redovisat eget kapital samt minoritets-

kapital.

Rörelsekapital

Beräknas som omsättningstillgångar minus ej räntebärande kort-

fristiga skulder.

Soliditet

Beräknas som summan av redovisat kapital och minoritetskapital

i procent av balansomslutningen.

Avkastning på operativt kapital

Beräknas som rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt

kapital.

DDF

DDF är en förkortning för de detaljhandelsdrivande föreningarna i

Sverige, samvirkelagen i Norge och brugsföreningarna i Danmark.

Medelantalet anställda under året

Beräknas som totalt antal arbetade timmar dividerat med en genom-

snittlig årsarbetstid per land.

Nettofordran/skuld

Beräknas som summa räntebärande tillgångar och likvida medel

minus summa räntebärande skulder.

Nettoinvesteringar

Beräknas som årets inköp av materiella och immateriella tillgångar

minus årets bokförda värde på avyttrade materiella och immateriella

tillgångar.

Definitioner


63

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Coop Norden ABOrganisationsnummer 556585-8585

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens för-valtning i Coop Norden AB för räkenskapsåret 2006. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta ver-sionen av detta dokument på sidorna 14–63. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskaps-handlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo-visningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räken-skapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovis-ningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla upp-skattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt

att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och för-hållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelsele-damot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, års redovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis-ningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Kon-cernredovisningen har upprättats i enlighet med internatio-nella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av kon-cernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är för-enlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behand-lar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberät-telsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direk-tören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 14 juni 2007Deloitte AB

Jan NilssonAuktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Denna revisionsberättelse ersätter tidigare avgiven revisionsberättelse daterad den 15 mars 2007.


64Styrelse

Styrelse

Nina Jarlbäck Ordförande, utsedd av KF Född [email protected]

Jan Andersson Ledamot, utsedd av KF Född 1944 [email protected]

Lars Idermark Ledamot,utsedd av KF Född [email protected]

Geir Olav Opheim Ledamot,utsedd av Coop NKL Född 1964 [email protected]

Ebbe Lundgaard Förste vice ordförande,utsedd av FDB Född 1944 [email protected]

Palle Birk ArbetstagarrepresentantFödd [email protected]

Henrik Larsen Ledamot, utsedd av FDB Född [email protected]

Kurt Petersen Ledamot,utsedd av FDB Född [email protected]

Lisbeth Bull Husby Andre vice ordförande,utsedd av Coop NKL Född [email protected]

Eva Calderon ArbetstagarrepresentantFödd [email protected]

Tom Stengade Ledamot,utsedd av FDB Född [email protected]

Per Ribacke Arbetstagarrepresentant, suppleant Född [email protected]

Nils Arild Steigedal Ledamot,utsedd av Coop NKL Född [email protected]

Björn Christensen Ledamot,utsedd av Coop NKL Född [email protected]

Göran Lindblå Ledamot,utsedd av KF Född 1954 [email protected]

Brian Petersen Arbetstagarrepresentant,suppleant Född 1959 [email protected]

Håkan AhlqvistLedamot,utsedd av KFFödd [email protected]

NinaLars

Geir Olav

Ebbe

Eva

Björn

Nils

Per

Tom

PalleHenrik

Kurt

Lisbeth

Jan

Håkan

Brian

Göran


65

Svein Fanebust Vice vd, Administrativ direktör Coop NorgeFödd [email protected]

Per BankVd Coop Norden, Administrativ direktör, Coop DanmarkFödd [email protected]

Thomas Evertsson Vice vd,Vd Coop Sverige Född [email protected]

ThomasSvein

LedningI januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda en process som siktar till att omvandla Coop

Norden AB och den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av inköp ska föras vidare

och utvecklas. Därmed startade också förändringen av Coop Nordens verksamhet och ledning. En ny

ledningsgrupp, där endast landscheferna ingår, bildades efter styrelsebeslutet. Den leds av Per Bank.

Per

Ledning

Verkställande koncernledningVerkställande ledning utgörs av Per Bank, vd, Svein Fanebust, vice vd och ! omas Evertsson vice vd.

Övrig koncernledning Verkställande ledning stöds av en grupp bestående av:

Svein E. SkorstadVd och koncernchef

Per BankVice vd, administrativ direktör Coop Danmark

Svein FanebustVice vd, administrativ direktör Coop Norge

Mario Orsucci Koncerndirektör administrationFödd [email protected]

Manfred KriegerT.f. ekonomidirektörFödd 1961 [email protected]

Jan Lundgren Koncerndirektör FoodFödd 1961 [email protected]

Jesper FaurholdtT.f. vd Nonfood A/SFödd [email protected]

Thomas EvertssonVice vd, vd Coop Sverige

Inger HolmströmKoncerndirektör kommunikation

Claes ErikssonKoncerndirektör Nonfood

Koncernledning 2006Under 2006 bestod koncernledningen av:

Erik Skånsberg Koncerndirektör ekonomi

Mario OrsucciKoncerndirektör administration

Jan LundgrenKoncerndirektör Food

Verner JensenKoncerndirektör IT

Coop Norden AB

Box 21

SE-101 20 Stockholm

Kungsgatan 49

Tel: +46 8 743 54 00

www.coopnorden.com

Dotterbolag:

Coop Danmark A/S

Roskildevej 65

DK-2620 Albertslund

Tel: +45 43 86 43 86

E-post: [email protected]

www.coop.dk

Coop Norge AS

Østre Aker vei 264

Grorud

P.O Boks 21 Haugenstua

NO-0915 Oslo

Tel: +47 22 89 95 95


www.coop.no

Coop Sverige AB

SE-171 88 Solna

Englundavägen 4, Solna

Tel: +46 8 743 10 00


www.coop.se

Solb

erg

• Tr

yck:

Ris

berg

s •

Foto

: M

agnu

s Fo

nd o

ch A

nder

s Q

varn

strö

m

SE

VAT

SE-5

5658

5-85

85

coop Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2006

Investor Relations