2017-03-09 SKOGSSKADOR

1

Skogsskador kopplade till

klimatförändringen

Hur vi arbetar i Sverige

Clas.Fries@Skogsstyrelsen.se

Skogsstyrelsen

Myndigheten för frågor som rör skog

SKOGSSKADOR 3

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vi ansvarar för att den svenska skogspolitiken förs ut och förverkligas i praktiken av de som äger och brukar skogen.

3 SKOGSSKADOR

Skogsstyrelsen har kontor över hela landet

• Ett 20-tal distrikt

• Tre nationella avdelningar med

medarbetare i hela landet

• Huvudkontor i Jönköping

4 PRESENTATION AV SKOGSSTYRELSEN

Organisation

5

Generaldirektör

Herman Sundqvist

PRESENTATION AV SKOGSSTYRELSEN

Skogsenheten

Personal

• Cirka 900 anställda

• Medelålder 48 år

• Ca 70 % män och 30 % kvinnor

• Kärnkompetenser skogsvård och naturvård

• Stödkompetenser IT, geografisk information, ekonomi, statistik, juridik, personal, kommunikation, upphandling m.m.

6 PRESENTATION AV SKOGSSTYRELSEN

Vår verksamhet

• Vi utövar tillsyn.

• Vi inventerar, följer upp och utvärderar tillståndet i skogen.

• Vi ger rådgivning och håller kurser.

• Vi ansvarar för officiell statistik inom ett antal skogliga områden.

• Vi arbetar med att se över behoven av att bevara skyddsvärd skog.

• Vi arbetar med statliga stöd och bidrag.

• Vi har en uppdragsverksamhet.

7 SKOGSSKADOR

En tredjedel av Sverige ligger söder om Finland

• Mer än hälften av skogstillväxten i Sverige kommer från områden söder om Finland

• Kanske är frågan om skogsskador större i Sverige än Finland …

• Men klimatförändringen innebär sannolikt för båda våra länder …

– att befintliga skogsskadegörare drabbar längre norrut

– att vi har att hantera nya skadegörare

2017-02-14 SKOGSSKADOR

8

Stormen Gudrun 2005 och en allt mer ökad kunskap om klimatförändringen → →

SKOGSSKADOR

9

→ Skogsstyrelsen har ökat fokus på

skogsskador kopplade till klimatet

75 milj. m3sk Uppskattad temperaturökning (scenario RCP4,5) och

minskad vattentillgång på sommaren (RCP4,5 och 8,5)

Effekter av klimatförändringen på skogen - vad Skogsstyrelsen ser som viktigt

• Biologisk mångfald, friluftsliv och rennäring

• Skogstillväxt, självföryngring och virkeskvalitet

• Risken för stormfällning

• Risken för insektsskador

• Risken för angrepp av skadesvampar

• Risken för skador till följd av plantbete och fejning

• Risken för torka, frost och annan klimatrelaterad stress

• Risken för skogsbrand

• Hur påverkas drivning och annan körning i skog?

SKOGSSKADOR

10

Kapitelrubriker i Skogsstyrelsens

Rapport 2–2016

Skogsintressenters syn på klimatförändringen

SKOGSSKADOR

11

Skogsstyrelsen Skogsbruket Naturvårds-

organisationer

Politiken Allmänheten

Anpassa

skogsskötseln

Viktigt, hög

aktivitet

Mindre fokus än

Skogsstyrelsen

”Mer hyggesfritt” Uppmärksammat

som viktigt

Helt ovetande

Hög skogs-

tillväxt är viktigt

Lagra kol i

skogen är viktigt

Bioekonomi

Skogsintressenters syn på klimatförändringen

SKOGSSKADOR

12

Skogsstyrelsen Skogsbruket Naturvårds-

organisationer

Politiken Allmänheten

Anpassa

skogsskötseln

Viktigt, hög

aktivitet

Mindre fokus än

Skogsstyrelsen

”Mer hyggesfritt” Uppmärksammat

som viktigt

Helt ovetande

Hög skogs-

tillväxt är viktigt

Ja Ja Ja, kanske … Ja Viss kunskap

finns om detta

Lagra kol i

skogen är viktigt

Bioekonomi

Skogsintressenters syn på klimatförändringen

SKOGSSKADOR

13

Skogsstyrelsen Skogsbruket Naturvårds-

organisationer

Politiken Allmänheten

Anpassa

skogsskötseln

Viktigt, hög

aktivitet

Mindre fokus än

Skogsstyrelsen

”Mer hyggesfritt” Uppmärksammat

som viktigt

Helt ovetande

Hög skogs-

tillväxt är viktigt

Ja Ja Ja, kanske … Ja Viss kunskap

finns om detta

Lagra kol i

skogen är viktigt

Viktigt, men inte

lika viktigt som

hög tillväxt

Hög tillväxt

mycket viktigare

Viktigt mål Viktigt, men inte

lika viktigt som

hög tillväxt

Anser (tror) nog

ganska många

Bioekonomi

Skogsintressenters syn på skog, skogsbruk och klimatförändringen

SKOGSSKADOR

14

Skogsstyrelsen Skogsbruket Naturvårds-

organisationer

Politiken Allmänheten

Anpassa

skogsskötseln

Viktigt, hög

aktivitet

Mindre fokus än

Skogsstyrelsen

”Mer hyggesfritt” Uppmärksammat

som viktigt

Helt ovetande

Hög skogs-

tillväxt är viktigt

Ja Ja Ja, kanske … Ja Viss kunskap

finns om detta

Lagra kol i

skogen är viktigt

Viktigt, men inte

lika viktigt som

hög tillväxt

Hög tillväxt

mycket viktigare

Viktigt mål Viktigt, men inte

lika viktigt som

hög tillväxt

Anser (tror) nog

ganska många

Bioekonomi

Ja Ja Ja, kanske … Ja! Vad är det?

Klimat, skog och skogsbruk - några exempel på aktiviteter vid Skogsstyrelsen de senaste 10 åren

• Endagskurs för alla skogskonsulenter ca 2010, > 500 personer

• Kampanjer med projekt, kurser och rådgivning till skogsägare – ”Skogsbruk i förändrat klimat”

• Kurser också för skogstjänstemän i skogsbruket

• Klimatpolicy, uppdaterad ett flertal gånger

• Skogliga konsekvensanalyser 100 år framåt innehåller klimatmodeller (för skogstillväxten) sedan 2008

– ej för skador, på grund av otillräcklig kunskap

– dock stormskademodell i SKA 15

SKOGSSKADOR

15

Skogsskador som vi anser viktiga i Sverige

Biotiska

• Klövviltet

• Snytbaggen

• Rotrötan

• Granbarkborren

• Törskatesvampen

• ”Nya skadegörare”

SKOGSSKADOR

16

Abiotiska

• Stormar

• Skogsbrand

• Var och hur förekommer skadorna?

• Hur kopplar de till klimatförändringen?

• Vilka rekommendationer och åtgärder har vi?

Skador av klövvilt: Älg, rådjur, kronhjort

SKOGSSKADOR

17

• Svensk älgstam är dubbelt så stor som Finlands (?)

• Älgen sänker tillväxten i svensk skog direkt med 1–7 milj. m3sk/år

– 3–5 milj. m3sk/år (?)

– Jämfört med tillväxt ca 100 milj.

• Påverkar dessutom skogsskötseln

– Plantering av gran på tallmark

– Sen och utebliven röjning

• Rådjur betar toppskotten på små tall- och granplantor

• Klövviltet betar hårt på lövträden!

Foto Petri Timonen

Foto Clas Fries

Älgbetesinventeringen (Äbin) visar på stora skador i hela landet

• Tallskog 1–4 m, färska skador på: – Toppskottet betat, stamgnag, alla kransgrenar betade

• Visar på stora skador – I vissa regioner mycket svåra färska skador

– Dessutom tillkommer återbetning

• Sedan några år – Bekostas av skogsbruket

– Utförs av konsulter

– Täcker hela landet

– Viktigt underlag i älgförvaltningen

– Älgförvaltningsområden → älgskötselområden → viltvårdsområden

SKOGSSKADOR

18

Äbin visar: Plantering av gran på tallmark är vanligt, särskilt i söder

SKOGSSKADOR

19

Klövviltet och klimatförändringen

• Vi räknar med att klövviltet kommer att gynnas – Orsak: Mer och bättre foder på sommaren

• Det medför risk för ökade skador

• Det är mycket viktigt att viltförvaltningen fungerar! – Balans mellan fodermängd och viltstammens storlek

– ÄLG: Särskilt viktigt

SKOGSSKADOR

20

Snytbaggen

• Betraktades som ett problem redan vid slutet av 1800-talet

• Fram till 1950-tal:

– Stubbrytning, mekaniska skydd, hyggesvila, fällor

• DDT används från 1950-tal fram till förbud 1975

• Därefter: Hyggesvila och markberedning

• 1980-tal: Permetrin börjar användas, mekaniska skydd (TENO, med flera)

• 2004: Permetrin förbjuds, två nya insekticider

• Conniflex, Beta Q, MultiPro, Cambiguard, med flera mekaniska skydd lanseras

• Insekticider nu på dispens i skogscertifieringen, de fasas successivt ut

SKOGSSKADOR

21

Foto Claes Hellqvist

Beläggningsskydd och barriärskydd: Exempel

SKOGSSKADOR 22

Foto Claes Hellqvist Foto Magnus Petersson Foto Magnus Petersson

Snytbaggen

SKOGSSKADOR

23

• Insekticidbehandling (för några år sedan)

– 95-100 % i Götaland

– 50 % i Svealand

– 10-15 % i Norrland

• Numera får 150 miljoner plantor mekaniska skydd varje år

– Av total 375 milj. plantor per år (= 40 %)

• Kostnad för skyddsbehandling: 100 milj. kr/år

• Insekticid: 30 öre per planta

• Conniflex: 75-100 öre per planta

• www.snytbagge.se

Foto Claes Hellqvist

Snytbaggeskadorna …

SKOGSSKADOR

24

• är ett stort problem i skogsbruket – sänker skogsproduktionen

– kräver betydande insatser för att hållas tillbaka

• klimatförändringen kommer inte att göra att problemet minskar – tvärtom

Snytbaggen och klimatförändringen

• Skador är numera normalt även utmed Norrlandskusten

• Har skador funnits tidigare men inte noterats?

• Hur stor roll har klimatförändringen?

• Vi räknar med att snytbaggen blir allmän i stora delar av

norra Sverige

Rotrötan förstör virke, främst grantimmer

SKOGSSKADOR

25

Rotrötan finns i hela landet

Slutavverkning 15 % av granvolymen Gallring 8 % av granvolymen

SKOGSSKADOR

26

Stubbehandling med pergamentsvamp (Rotstop) i gran

• Behovet i gallring bedöms större än vad som verkligen stubbehandlas

– Götaland: 2/3 av behovet behandlas

– Svealand: 1/3 av behovet behandlas

• Slutavverkning

– Nästan ingen stubbehandling i Sverige

• Norrland

– Ungefär samma breddgrad som Finland

– Ingen stubbehandling

– Granen gallras (i huvudsak) på vintern

SKOGSSKADOR

27

Illustration Tove Vollbrecht

SKOGSSKADOR

28

Rotrötan och klimatförändringen

• Med varmare och kortare vintrar ökar risken för rotröta

• också i norra Sverige

• beroende på längre tid med temperatur > 5 oC

• beroende på sämre bärighet → mer rotskador

• Rotrötan kommer sannolikt att kräva stubbehandling av gran även

• i slutavverkning

• i norra Sverige

• Rotrötebehandling är idag inte reglerat i skogsvårdslagen

Granbarkborren har gett omfattande angrepp efter stormar

SKOGSSKADOR

29

Foto Åke Lindelöw Foto Göran Liljeberg

Efter stormar i granregioner – angrepp av granbarkborre

30

Stormar med stora skogsskador från 2005

• Gudrun januari 2005 (75 milj. m3sk)

• Per januari 2007 (12 milj. m3sk, eventuellt 16 – 20)

• Dagmar december 2011 (5 milj. m3sk)

• Hilde november 2013 (3,5 milj. m3sk, mest tall)

• Ivar december 2013 (8 milj. m3sk, eventuellt 12)

• Plus cirka tio stormar 2005 – 2016 med skador på 0,5 – 2 milj. m3sk

– Främst i Götaland

0,6 milj. m3sk ståndskog har

dödats av GBB i mellersta

Norrland 2011 – 2015,

angreppen fortsätter

2 – 3 milj. m3sk angreps av granbark-

borre 2006 – 2008 efter Gudrun och Per

(Skogsstyrelsen, Rapport 5-2009)

Vi försöker bekämpa granbarkborren med skogsvårdslagen som grund

• Skogsvårdslagen § 29 – ”Skogsskyddsparagrafen”

• Högst 5 kubikmeter insektsfarligt virke per hektar

• Bekämpningsområde kan inrättas – Särskilda bestämmelser

– Inrättat i stora delar av Götaland efter Gudrun 2005 (nu borttaget)

– Inrättat i södra Norrland 2012

– Max 3 kubikmeter insektsfarligt virke per hektar

– Krav kan ställas på skogsägaren: ”Sök och plock”

SKOGSSKADOR

31

Granbarkborren och klimatförändringen

• Risken för angrepp av granbarkborre ökar av flera orsaker – Torrare och längre somrar, särskilt i södra Sverige (där granen dominerar)

• granen torkstressas • vanligt med svärmning två gånger → snabb populationsuppbyggnad

– Fler kraftiga stormar (?) som kan ge mer skador • beroende på höga träd och mindre tjäle

– Färre självverksamma skogsägare • som är ute i skogen och som kan upparbeta vindfällen

• Därför är det viktigt med – Övervakning (monitoring) av GBB-populationer – Välorganiserad beredskap och effektivt bekämpningsarbete – Bra skogsskötsel, skogshygien

SKOGSSKADOR

32

Törskatesvampen kom in från Finland vid millennieskiftet

INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...) 33

• Skadorna inventerades av SLU 2007, 2008 och 2012

– Nationellt Riktad Skadeinventering

• Mer än 10 % av tallarna angripna av törskatesvamp:

– 12 % i Norrbottens landskap

– 3 % i södra Västerbottens län

• Angreppen dödar oftast tallarna

• Stort skogsskötselproblem – Avverka angripna träd?

– Avverka hela beståndet?

– Börja om med tall, gran, contortatall, sibirisk lärk?

2017-02-14 SKOGSSKADOR

34

Skogsbranden i Västmanland 2014

Brandområdet och Västmanlands län

SKOGSSKADOR

35

13 000 hektar branddödad och

brandskadad produktiv skog

Brandens storlek i förhållande till bränderna i Tyresta (1999, 450 ha) och Bodträskfors (2006, 1900 ha)

SKOGSSKADOR

36

Dessutom

Torsburgen på

Gotland 1992,

2200 ha

Branden var mycket skrämmande - Inför evakuering av Gammelby

SKOGSSKADOR

37

SKOGSSKADOR

38

Brandförlopp

• Torsdag – fredag kväll

• Lördag och söndag

• Den svarta måndagen – 4 augusti (2014)

– Temperatur 35 oC, vind 15 m/s

– Spridningshastighet tidvis 30-50 m/minut

SKOGSSKADOR

39

SKOGSSKADOR

40

SKOGSSKADOR

41

Skogsbrand och klimatförändringen

• Vi räknar med fler skogsbränder – längre brandsäsong

– torrare på sommaren, främst i söder

• Därför är det viktigt med – välorganiserad beredskap och effektivt bekämpningsarbete

– kraftfulla, initiala insatser

• Skogsstyrelsens roll är liten jämfört med andra myndigheters roll – assistera med kartor

– kontakter med media

• Skogsbranschen håller på att revidera sina rekommendationer för skogsarbete vid olika brandrisker

Beredskap vid omfattande skogsskador

SKOGSSKADOR

42

• Storm

• Skogsbrand

• Insekter och svampar

• Nya och av EU-reglerade skadegörare – Jordbruksverkets ansvar

Beredskap

• Skadesamordnare lokalt, regionalt och nationellt

- Fångar upp signaler på skador

• Beredskap på helger för skadesamordnare och kommunikatörer

- Samverkanskonferenser med andra myndigheter

- Snabbare svar på medias frågor

SKOGSSKADOR

43

Beredskap

• Samverkansgrupper med skogsbruket – Avstämningsmöten

• Regelbundet

• I händelse av skada

• Inventering vid större stormskador – Referensfastigheter (södra Sverige)

– Bilrutter (mellersta och norra Sverige)

• Förberedda frågor och svar, för att underlätta mediakontakter

• Vi skriver numera även loggbok för händelser – För att kunna redovisa vad vi gjort och för att lära

SKOGSSKADOR

44

Exempel på beredskap: Övervakning granbarkborre

SKOGSSKADOR

45

Risk för

ståndskogsangrepp

Övervakning granbarkborre: Döda träd per km hyggeskant

INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...) 46

Nya skadegörare

• Diplodia pinea

• Sydöstra Europa

• Upptäckt i höst norr om Arlanda

• Dödar årsskott och knoppar

• Klimatbetingad

• Ej EU-reglerad

• Råd: Avverka, flisa, bränn

SKOGSSKADOR

47

Skogsskador kopplade till klimatförändringen

SKOGSSKADOR

48

• Vi räknar med mer skogsskador i svensk skog

– svampar och insekter

– stormar och bränder

– mer skador i norr

– nya skadegörare

• Därför är det viktigt med

– god kunskap

– övervakning, god beredskap och effektivt bekämpningsarbete

– kraftfulla initiala insatser

Skogsskador kopplade till klimatförändringen

SKOGSSKADOR

49

• Vi räknar med mer skogsskador i svensk skog

– svampar och insekter

– stormar och bränder

– mer skador i norr

– nya skadegörare

• Därför är det viktigt med

– god kunskap

– övervakning, god beredskap och effektivt bekämpningsarbete

– kraftfulla initiala insatser

• Skogssektorns åtgärder blir inte annorlunda på grund av klimatförändringen

– men vi måste vara mer uppmärksamma och väl organiserade för att möta dem

• Ett aktivt skogsbruk med god skogsskötsel ger robusta skogar.

Skogsskötselserien är en lärobok i skogsskötsel med 70 författare (forskare) och som omfattar 1700 sidor

• Produktion 2006 –

• Kostnad drygt 10 milj. kr

• Används av studenter, skogstjänstemän, skogsägare

• Fritt tillgänglig på: www.skogsstyrelsen.se/skogsskotselserien

• Referensverket i skogsskötsel i Sverige

ÅÅÅÅ-MM-DD INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...) 52