JournalenJ

Hon ser gemenskapen i samhället försvinna – Våga vägra vara individualist, säger Marie Demker s 14-15

NYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET

Gillberg bes omursäkt s 3

Det är alla överensom – men hur? s 4

Vetenskapstidskrifterallt dyrare s 16–19

5/03

FO

TO

: HIL

LE

VI N

AG

EL

Brister iartikel

Forskningska granskas

Nödvändigtont

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 1

Allan Eriksson/Tel: 773 1021allan.eriksson@adm.gu.se

Eva Lundgren/Tel: 773 1081eva.lundgren@adm.gu.se

Lars Nicklason/Tel: 773 1014 lars.nicklason@adm.gu.seKajsa Asklöf/Tel: 773 5708kajsa.asklof@adm.gu.se

Göran Olofsson/Tel: 773 2929

Anders Eurén

Siv Bondenäs Brink

Åke Pettersson

Kerstin Norén, Göran Larsson, Adrian Nählinder,Magnus Svedmark

Britt Kihlman

GU Journalen, Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg. Fax 031-773 4354

gu-journalen@gu.se

http://www.gu.se/aktuellt/gu-journalen

Mikael Stoltz

Elanders Novum, Göteborg. Tidningen trycks på miljövänligt papper som uppfyller kraven för Svanenmärkning.

6 500 ex

6 nummer/år. Nästa GU Journal utkommer i mittenav december

28 november 2003

Gör skriftlig anmälan till redaktionen. För obeställt material ansvaras ej. För ej signerat material ansvarar redaktionen. Citera gärna, men ange källan. ISSN 1402-9626

CHEFREDAKTÖR:

BITRÄDANDE REDAKTÖR:

REPORTRAR:

FOTOGRAF:

LAYOUT / GRAFISK FORMGIVNING:

ANSVARIG UTGIVARE:

STF ANSVARIG UTGIVARE:

MEDVERKANDE SKRIBENTER:

KORREKTUR:

ADRESS:

E-POST:

INTERNET:

WEBBTIDNING:

TRYCK:

UPPLAGA:

UTGIVNING:

MANUSSTOPP:

ADRESSÄNDRING:

REKTOR HAR ORDET

GU JOURNALEN är en personaltidning från Göteborgs universitet

JournalenJ

2 G U JOURNALEN 5 | 0 3

Innehåll

Granskning av forskningännu en gång omdiskuterat

Vad är GU bra på?

Fundraising utan utdelning

Fyra superdekaner hjälperrektor

Kompetent eller bara kvinna?

Domslut om utlämnandefrågasätts

Årets pedagogiska pristagare

Marie Demker landets mestciterade kvinna

De vetenskapliga tidskrifterna ifrågasätts

Jurist håller fanan högt

Fria ord: Bo Rothstein missnöjd med doktorand-barometer, Elias Eriksson friarGillberg och Rasmussen, doktorander till angrepp motutbildningsbidrag

Philip Zandén regisserarteaterelever

4

5

6

7

8

10

12-13

14-15

16-19

20

21-24

26-27

nov 2003

DET FINNS ETT TALESÄTT att man som nychef behandlas väl under de första 100dagarna men att det sedan sker en föränd-ring. Trots att ungefär fyra månader nu gåttav min rektorsperiod, kvarstår det mycketfina mottagande som jag fått från allra för-sta början. Mina positiva känslor för såvälGöteborgs universitet som för Göteborgbestår.

Praktiken har redan lärt mig att medier-na i regionen har stort intresse för vad somhänder inom Göteborgs universitet. Ochstörst är intresset när saker och ting avvikerfrån det normala, vilket är rätt självklart.Även fortsättningsvis kommer jag att varaangelägen om att medierna får raka ochöppna svar på frågor som ställs. Ibland kannågon formulering i en tidningsartikel bli liteolycklig för någon part och kanske rentavnågot vinklad, men det får man leva med.

ÅRETS PROMOTIONSHÖGTID ägde rum iSvenska Mässan lördagen den 18 oktober.Bland annat promoverades nästan 200 dok-torer och 20 hedersdoktorer. Det var enimponerande manifestation av akademiskaframsteg inom Göteborgs universitet. Föregen del uppskattar jag också de formersom skapats för att genomföra promotions-högtiden. Högtidlig akademisk pomp ochståt förenas med glad och trevlig fest.

Det är mycket intressant att successivtlära känna fler medarbetare och allt mer avverksamheterna inom universitetet. Underde närmaste veckorna kommer prorektorKerstin Norén och jag att fortsätta vårahalvdagsbesök vid samtliga fakulteter. Detökar våra kunskaper om Göteborgs univer-sitet samtidigt som vi får träffa många per-soner inom organisationens olika delar.

Det finns några förhållanden inomGöteborgs universitet som jag inte kännerigen från de lärosäten där jag tidigare varit.Ett sådant är att studenterna via sina stu-dentkårer lite för ofta har anledning attframföra kritik angående hur de behandlasinom olika delar av universitetet. Det kanexempelvis vara frågor som rör handlägg-ningstider för olika ärenden, bristandeinformation om aktiviteter där studentre-presentanter förväntas delta eller ifråga-

sättanden av studentkårers rätt att självareglera vilken kår som olika studenter skalltillhöra. För egen del är jag helt övertygadom att det är för universitetet genuint gottatt samverka positivt med studenter. I allasammanhang där utbildning och studieför-hållanden behandlas direkt eller indirekt ärdessutom studenternas inflytande lagstadgat.

Kommande år kommer vi att pröva enny ledningsstruktur vid Göteborgs universi-tet. Ett av universitetsstyrelsen mest priori-terade uppdrag till mig som ny rektor är attsäkerställa att universitetet får en ledningsom kan åstadkomma att universitetetsresurser används effektivare och att samar-betet mellan fakulteterna ökar. Inom främstdekankollegiet har vi under ett par månaderdiskuterat detta och kommit fram till enlösning som nu skall prövas.

I KORTHET INNEBÄR den nya ledningsstruk-turen att fyra av dekanerna, representerandede fyra olika verksamhetsområdena medi-cin/vård, hum/sam, naturvetenskap/IT ochkonstnärlig verksamhet, bildar ett rektorsledningsråd tillsammans med rektor, pro-rektor(er), förvaltningschef samt en stu-dent. Detta råd utgör inte någon nybeslutsnivå utan är rådgivande till rektor.Dekankollegiet kommer att kvar som ettdekanråd. I detta avses alla strategiska frå-gor diskuteras.

De nuvarande vicerektorsfunktionernadiskuteras fortfarande. Mitt förslag till uni-versitetsstyrelsen kommer att bli att vicerek-torsbegreppet avskaffas. I stället blir detnågon ytterligare rådgivare till rektor i frå-gor som rör till exempel jämlikhet och kva-litet. En ytterligare prorektorsfunktion före-slås skapas för att bland annat stödja rektori hanteringen av externa relationer.

DET SLUTGILTIGA FÖRSLAGET till ny led-ningsstruktur kommer att beslutas om viduniversitetsstyrelsens möte den 20:e novem-ber. Jag kommer att föreslå att den nyastrukturen utvärderas inom ett år.

Gunnar Svedberg Rektor

Nya rådgivande organ införs

FO

TO

: HIL

LE

VI N

AG

EL

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 2

G U JOURNALEN 5 | 03 3

NotiserRektor hoppar avVALANDS NYUTNÄMNDE rektor, UrbanEngström, har bestämt sig för atthoppa av innan hans ens tillträtt tjän-sten. De skäl han framfört rör delshans konstnärskap, hans familj menockså situationen på Valand och bris-ten på stöd från studenterna.

Det meddelar Konstnärliga fakul-tetens dekanus, Hans Hedberg, i ett e-brev. ”Vi har fört en dialog kring dettaoch jag har bett honom att se tiden anoch hoppatspå att den positivautveckling som börjat ta form påValand kanske skulle påverka hansbeslut”, skriver Hans Hedberg.

Konsthögskolan Valand leds i idagav tf rektor, Leslie Johnson, och studi-erektor, Mats Olsson. Hur UrbanEngströms avskedsansökan kommeratt påverka övriga frågor kring rek-torstillsättningen är ännu inte klart.

Mediepris tillLennart WeibullPROFESSOR Lennart Weibull, JMG,har tilldelats Sydsvenska dagbladetsWahlgrenska pris för år 2003.

– Han får priset för sin mycketcentrala position i svensk press- ochmedieforskning, säger StaffanSöderberg, kulturchef på Sydsvenskadagbladet och ordförande i Wahlgren-ska stiftelsen.

Lennart Weibull har fler än hund-ratalet vetenskapliga arbeten inomsnart sagt alla medieområden bakomsig. Bland annat har han, tillsammansmed Stig Hadenius, skrivit standard-verket Massmedier, En bok om press,radio och TV som givits ut i ständigtreviderade upplagor sedan 1970.

Prissumman är på 50 000 kronor.

Uppdrag för sam-ordning förlängsSEDAN universitetsdirektör BjörnJärbur lämnat sina uppdrag harGemensamma förvaltningen underhösten letts av en samordningsansva-rig. Befattningen har delats månadsvisav tre olika personer. Under oktobermånad har avdelningschef ChristinaNordberg innehaft befattningen. Nuförlängs hennes uppdrag tills en för-valtningschef tillträder.

En sådan tjänst har utlysts.

DET HAR FRAMFÖRTS kraftfull kritik motatt artikeln i förra numret av GU Journalengav en partisk bild av händelseförloppetoch att tidningen underblåser attityder somatt Gillberg skulle misstänkas för forsk-ningsfusk. Redaktionens ambition medartikeln var att den skulle handla om kam-marrättens dom i fallet där Gillberg ochRasmussen vägrar lämna ut forsknings-material med hänvisning till sekretesslagenoch läkaretiken.

Vi tar naturligtvis kritiken på största all-var. Tyvärr finns det brister i artikeln sombidrog till att denna mer fick utformningensom en partsinlaga än som en vanlig nyhets-artikel, särskilt på grund av tonläget, ordva-let och förhållningssättet i artikeln.

Redaktionens avsikt med artikeln varaldrig att utpeka eller anklaga någon förforskningsfusk. Alla som är insatta i histo-rien känner till att Gillberg redan har fri-ats två gånger av Göteborgs universitet.

VÅR JOURNALISTISKA ambition med tid-ningen är att båda sidor ska få komma tilltals i en artikel och att debatten ska varajuste. Det är en viktig princip som inte all-tid är lätt att leva upp till men som måstevara ledstjärnan.

GU Journalen är en personaltidningvars målgrupp är anställda vid Göteborgsuniversitet. Samtidigt är det en journalis-tisk produkt som ska främja och verka förgod journalistik. Just detta faktum, attskriva för kolleger, ställer förstås särskildakrav på omtanke och respekt. För oss ärdet en fråga om trovärdighet att våra kol-leger vågar höra av sig med tips och idéeroch att de inte minst vill medverka i tid-ningen utan att känna sig rädda för att bliuthängda.

Samtidigt måste en journalistisk tid-ning kunna inta ett granskande förhåll-ningssätt och kunna behandla känsligaämnen. Trovärdigheten är grunden för tid-ningen. Lika lite som tidningen är ettspråkrör för högsta ledningen får denbedriva kampanjjournalistik i vissa grup-pers intressen.

Vi är väl medvetna om att det iblandhandlar om att balansera på en knivseggmellan å ena sidan omtanken om våra kol-leger och å andra sidan behovet av att fåinsyn i olika frågor.

DET FINNS I DETTA fall skäl att vara själv-kritisk. För det första beklagar vi djuptlöpsedelns kategoriska uttalande –Gillbergs argument ohållbara. Det ber viom ursäkt för.

För det andra beklagar vi att artikeln idess helhet fick en slagsida, som närmastformades till ett ställningstagande för denena sidans uppfattning. Just det faktum attGillberg och Rasmussen klart deklareratatt de inte ställer upp på några intervjuerskulle skribenten ifråga ha tagit på allvar,och istället sökt efter andra personer. Idetta avseende har vi brustit i den journa-listiska etiken. Det ångrar vi.

En allvarlig brist i artikeln är att pole-misk debatt har använts som rapporteran-de journalistik. Detta är från pressetisksynpunkt är inte acceptabelt. Bakom arti-keln ligger dock många timmars arbetemed ett stort antal intervjuer, även medpersoner som inte förekommer i artikeln.Men att använda debatttartiklar som käll-material är riskfyllt, eftersom värdeladdadeomdömen då skrivs om i journalistisk text.

För det tredje finns det anledning attbeklaga uttalanden i artikeln som kunde

missuppfattas av läsaren eller betraktas sominsinuanta. Nedan ges några exempel:

• Rubriken: ”Vetenskapligt revirtänk-ande går före lagen”. Formuleringen ärolycklig då det kan tolkas som attGillbergs vägran att lämna ut dokumentenär ett uttryck för ”revirtänkande”.Ordvalet ”revirtänkande” är direkt felak-tigt och kan i det detta sammanhang dess-utom uppfattas som insinuant.

• I artikeln citeras Sven-Axel Månsson,tidigare professor i socialt arbete vid GU,med anledning av att han undertecknadeen artikel i DN, där han försvarar Kärfve.Månssons uttalande att ”Gillbergs sekretess-argument bara är en undanflykt” skullekunna tolkas som att Gillberg har skummamotiv. Detta uttalande får Månsson stå försjälv – men borde inte ha fått stå oemot-sagt. Ännu mer bekymmersamt är citatetfrån Månsson att Gillberg är en ”märkligperson”, vilket kan betraktas som ettpersonangrepp. Att dessutom i artikelnplacera citatet i fet stil vid sidan om arti-keln var omdömeslöst och olyckligt.

• Andra ordval som exempelvis”Gillberglägret”, ”denna kollegiala pansar-vagn”, och ”…marscherande personal”kan ge helt fel associationer och ska inteanvändas i artiklar av detta slag.

• Längst ner i artikel finns det en fot-not. Den borde inte ha funnits där.

VI BEKLAGAR DJUPT den utformning somartikeln fick och har därför bett professorElias Eriksson att ge sin syn på själva sak-frågan (s. 22-23).

Siv Bondenäs BrinkAnsvarig utgivare

Åke PetterssonStf ansvarig utgivare

GU Journalen beklagar brister i artikeln om Gillberg

I oktober startade andra fasen iarbetet med hur universitetets iden-titet och image kan stärkas. Ett rådför identitets- och imagefrågor harbildats och under hösten träffar manfakulteterna, gemensamma förvalt-ningen och studenterna för att fåsynpunkter och förslag på om ochhur den nya profilen kan användas.

DEN NYA STRATEGISKA profilen antogs ijuni av universitetsstyrelsen i och med atten plattform för profilering av Göteborgsuniversitet fastställdes. Den strategiskaprofilen består av sex delprofiler:

• Mitt i staden, mitt i debatten• Öppet mot omvärlden och för

olika idéer• Många vetenskaper i kreativ

samverkan• Forskning och utbildning i samspel• Verkar för det hållbara samhället• Ett av de stora i Europa

Den strategiska profilen bygger dels påegenskaper som är utmärkande för verk-samheten idag och dels på sådana someftersträvas. Avsikten är att stärka gemen-skapen och att ge en tydligare bild utåt avuniversitetet.

Rådet för identitets- och imagefrågor

träffar i höst samtliga fakulteter, gemen-samma förvaltningen, studenterna,Universitetsbiblioteket och företrädare förlärarutbildningen. Syftet är dels att få enså bred diskussion som möjligt, dels att fåsynpunkter på vilka konkreta åtgärder somär mest angelägna. Vid träffarna diskuterasäven hur en ny vision, eller motsvarande,för hela universitetet kan arbetas fram.

Rådet kommer också att öppna enwebbplats för att samla in interna syn-punkter på identitets- och imagearbetet.Dit är alla förslag välkomna.

Magnus Svedmark

REDAKTIONSRUTA

GU:s strategiska profil diskuteras

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 3

Vilka regler gäller egentligen förgranskning av forskning?

Kan även sekretessbelagtmaterial kontrolleras, eller bör tillexempel läkaretiken gå före forsk-ningsetiken?

Enligt några experter på områ-det råder samstämmighet om attall vetenskap ska kunna granskas.Men frågan är inte helt enkel.

KAMMARRÄTTEN HAR beslutat attChristopher Gillbergs forskningsmaterialkring ADHD/DAMP ska lämnas ut.Gillberg vägrar.

Hos dem som betonar läkaretikenhar hans handlande väckt sympati,medan andra som framhåller forsknings-etiken tycker att domslutet ska följas.Vilka har rätt? GU:s etiska plattform gerdubbla budskap. Enligt den innebär godvetenskaplig sed bland annat:

• att underlätta vetenskaplig gransk-ning av den egna forskningen, blandannat genom att spara primärdata ochandra relevanta uppgifter.

• att respektera autonomi, integritetoch rättigheter hos de personer som ingåri försök eller andra undersökningar.

Så vad styr när dessa två riktlinjerkrockar med varandra? Vissa hävdar attforskning, där deltagarna har lovatssekretess, över huvud taget inte kangranskas av någon utomstående. Enda

sättet att falsifiera eller bekräfta ett forsk-ningsresultat är genom replikering i enoberoende studie. Tills detta gjorts betrak-tas ett resultat bara som preliminärt.

Erland Hjelmquist, professor vidpsykologiska institutionen, menar attdetta är den gängse metoden.

– Betydelsefulla forskningsresultatväcker förstås intresse hos andra forskare.Det tar inte lång tid innan någon replike-rar. Granskning löser sig alltså med tiden.

Erland Hjelmquist menar dock attavvägningen mellan sekretess och forsk-ningsetik inte är självklar.

– Det är klart att genomgång avmaterial kan ske. Men det ska bara görasav forskare som är kompetenta inom detberörda forskningsområdet. Och förstefter att det prövats etiskt om så är möjligt.

Professor Sven Lindqvist, vicerektorför övergripande forskningsfrågor, sägeratt inom hans område, naturvetenskap,är repeterbarhet också grundbulten.

– Man går i regel inte in och gran-skar. Men jag tror inte att det är förbju-det. Naturvetenskapen är ganska öppen.

PROFESSOR EMERITUS Ove Lundgrenär ordförande för Sahlgrenska akade-mins etiska råd som bland annat har tilluppgift att ta sig an ärenden som gällermisstankar om avsteg från god veten-skaplig sed. Han menar att all forskningmåste kunna granskas.

– Det måste finnas en transparens isystemet. Som opponent vid disputationerska man till exempel, om man är tveksameller bara vill förstå någonting bättre, hamöjlighet att titta på originaldata.

Att forskning anses preliminär tillsden replikerats är inget Ove Lundgrenskriver under på.

– Det ger förstås en väldig styrka omnågon upprepar och får samma resultat,men jag uppfattar inte min forskning

som preliminär bara för att någon ännuinte upprepat den.

Han nämner istället de regler somgäller för publicering av artiklar i Natureoch Science, världens två ledande natur-vetenskapliga tidskrifter, som en viktigareriktlinje. Båda har som krav att artikel-författarna, alltså forskare som vill skrivaom sin forskning, håller sitt källmaterialtillgängligt för referees och andra forskare

PROFESSOR LARS ERIK RUTQVIST, ord-förande för Karolinska institutets regio-nala forskningsetikkommitté, menarockså att ”string-evidence” (två studiermed samma resultat) stärker en studie,

men att det aldrig kan hindra att man gårin och granskar dess källmaterial.

– Rent generellt kan ingen forskarekräva att han ska bli trodd på sitt ord.Blir man ifrågasatt ska man kunna visaupp sina grunddata. Det måste finnas enöppenhet.

Han menar att även känsligt sekretess-belagt material ska kunna granskas. Dettagörs då enklast genom avkodifiering.Föreställningen om att medicinsk forsk-ning aldrig granskas stämmer inte,menar Lars Erik Rutqvist.

– Det finns flera exempel på det.Inom mitt område, cancersjukvården,finns till exempel ett uppmärksammatfall. En sydafrikansk studie visade uppse-endeväckande bra resultat. Amerikanskacancerinstitutet begärde då att få gran-ska och upptäckte oredlighet i forsk-ning. Det var tur att detta gjordes.Studiens resultat gick emot annan forsk-ning på området och detta kunde ha lettin hela forskningsområdet på ett villo-spår. Förr eller senare hade säkert dettaupptäckts, men det hade säkert tagit tid.

LARS ERIK RUTQVIST menar också attgranskning inte behöver vara något kon-troversiellt. Idag är det till exempelinom Läkemedelsprövningsområdetvanligt att man informerar patienter omatt läkemedelsverket och andra regulato-

riska myndigheter kan komma att grans-ka materialet i den studie de deltar i.

BIRGITTA STRANDVIK, professor vidavdelningen för pediatrik och medlem avVetenskapsrådets etiska kommitté föroredlighet i forskning, håller med. Honmenar också att man har stor makt somläkare/forskare.

– Blir man utsatt för granskning avsekretessbelagt material tror jag att mankan tala med sina deltagare: ”Du kanvara lugn, de som granskar för inte dethär vidare. De är belagda med sekretess.”

Det finns en lag om att forsknings-material ska sparas i tio år. Bakgrundenär förstås, hävdar Birgitta Strandvikbestämt, att öppenheten är en av veten-skapens absolut viktigaste principer.

– Och inte att förglömma; det hand-lar inte bara om att avslöja forsningsfusk.Det är lika viktigt att bli rentvådd. HadeVetenskapsrå det fått granska Gillbergsforskning så hade han varit rentvådd ochsaken hade varit ur världen. Det hadeockså varit bra för allmänhetens förtro-ende för den medicinska forskningen,säger Birgitta Strandvik.

SAHLGRENSKA AKADEMINS exekutivachef, Pam Fredman, menar också attforskning självklart ska kunna granskasmen att sekretessen vad gäller medicinskforskning i vissa fall kan orsaka dilem-man.

För en person som både är forskareoch läkare är det inte självklart att forskar-etiken sätts framför läkaretiken.

– Det är olyckligt när forskare kom-mer i kläm. Det behöver inte finnasuppsåt, man tror att man har gjort rätt.Jag tror inte någon har tänkt på att olikalagar står mot varandra.

Pam Fredman menar att man numåste lära sig vilka regler som gäller. VidSahlgrenska akademin har därför enutredningsgrupp tillsatts för att kartläg-ga forskningslagarna.

– Det behövs. Inte minst med tankepå alla forskningsprojekt inom EU.Internationellt gäller också olika lagaroch framöver blir det inte lätt att särskil-ja dem. Är det internationell, eller natio-nell lag som gäller? Det är viktigt att fåklarhet i det här.

4 G U JOURNALEN 5 | 0 3

Hur ska forskning granskas?text: LARS NICKLASON illustration: EVA-LENA HEDVALL

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 4

G U JOURNALEN 5 | 03 5

Få positiva nyheter i proppenDEN STATLIGA budgetpropositionenom högskolan, som kom för någraveckor sedan, innehåller inga över-raskningar. Budskapet är klart ochtydligt, ingen förstärkning kan väntasunder 2004. Tvärtom måste 21 hög-skolor och universitet, som inte nårutbildningsmålen, spara pengar.

Sammantaget plockar staten 120miljoner av grundutbildningsanslagetoch lägger på medicinsk och IT-anknuten forskning. De öppet redovi-sade besparingarna ligger på 60 miljo-ner medan de dolda nedskärningarna– att bl a för att löneökningar intekompenseras – motsvarar cirka 80miljoner. Trots tidigare löften om för-stärkning av utbildning och forskningvid landets universitet blev det ingenutdelning den här gången.

GU klarar sig relativt väl och till-hör de lärosäten som uppnår målen.Men det faktiska resultatet blir ändåen besparing, då pris- och löneök-ningarna inte fullt ut kompenseras.Anslaget för grundutbildningen liggernästa år på 1,4 miljarder kronor ochför forskning och forskarutbildningpå 971 000 kronor.

– Budgetpropositionens innehållvar väntat, kommentar rektor GunnarSvedberg. Budgeten visar tydligt attstaten har svåra ekonomiska problem.Det vore på tiden att staten ökaderesurserna till grundutbildning ochforskning, vilket är nödvändigt för attklara av de utmaningar som Göteborgsuniversitet står inför.

Som en konsekvens av budgetpro-positionen menar Gunnar Svedbergatt det kan bli aktuellt att fatta en delsvåra beslut framöver.

– Vi måste behålla kvaliteten. Föratt få en bra i utveckling i vård- ochlärarutbildningsområdena samt inomdet konstnärliga området kan det blinödvändigt att göra en del satsningardär.

Det som bekymrar GunnarSvedberg är den stora överproduktio-nen av grundutbildning inom GU –där uppdraget överskrids med mer än10 procent i år. GU kan senare år fåbetalt för överproduktion upp till 10procent men inte mer.

– Det är en farlig väg. Nu har viförsökt bromsa utvecklingen genomatt fakulteterna endast får ersättningför maximalt fem procent av allt detsom produceras över det tak som sattsav regeringen. Nu gäller det att brom-sa expansionen ytterligare – annarsriskerar GU att aldrig få betalt fördelar av överproduktionen.

Allan Eriksson

Notiser

Vilka är GU:s starka forskningsmil-jöer och forskningsprofiler? Hur braär vi på jämställdhet, jämlikhet ochforskningsinformation?

Det är frågor som just nu disku-teras ute på fakulteterna och av sty-relsen.

DET ÄR UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

som gett landets universitet och högskolori uppdrag att utarbeta forskningsstrategi-er. Syftet är att ge ett underlag för bedöm-ning av omfattningen och inriktningen avde svenska forskningsresurserna i ett lång-siktigt perspektiv. Strategierna ska sedanutgöra underlag för regeringens nästaforskningspolitiska proposition.

Därför finns nu ett arbetsmaterial omforskningsstrategier, vilket i dagarna pre-senterats för GU:s styrelse, på remiss utepå fakulteterna.

– Det är många frågor regeringen villha svar på, allt ifrån profilområden ochforskningsmiljöer till forskningsinforma-tion, berättar Sven Lindqvist, vicerektorför övergripande forskningsfrågor. Vi för-söker naturligtvis svara så detaljerat sommöjligt. Men det är inte lätt att plockafram profilområden inom ett så stort uni-versitet som GU. Dessutom vill man attvi ska identifiera starka och svaga sidor,samt prioriteringar – att hitta starka sidorär väl inte så svårt, det är värre att identi-fiera svagare delar.

Två typer av profilområden framhålls imaterialet – de tvärvetenskapliga som om-fattar flera fakulteter samt de områden somde olika fakulteterna anger som viktiga.

– Det finns flera skäl till att arbetetmed att identifiera forskningsmiljöer ochprofilområden är betydelsefullt. Blandannat har Universitets- och Högskole-förbundet utarbetat ett förslag, som harstöd ute bland lärosätena, om ett nytt sättatt fördela eventuella ökade fakultetsanslag.Man föreslår att dessa medel fördelas eftertre kriterier – i relation till antalet studen-ter, i relation till hur mycket externa medelman drar in samt i relation till kvalitetenpå forskningsmiljöerna, bedömd av externaexperter. Detta förslag gör naturligtvis attdet blir än mer betydelsefullt för oss attvisa upp vad det är vi är duktiga på.

I ARBETSMATERIALET framhålls vikten avatt kombinera spetsforskning med sats-ningar inom både grund- och forskarut-bildning. Tanken är att universitetet på såsätt ska ta sitt ansvar för långsiktig kunskaps-och kompetensuppbyggnad. Man betonarockså betydelsen av att samhället får ta del avden kunskap som utvecklas så att universi-tetet bidrar till utveckling och välstånd.

Den 20 november ska styrelsen fattabeslut om hur svaret till departementetska se ut och sedan skickas det tillStockholm den 25 november.

EXEMPEL PÅ STARKA PROFILER:

Naturvetenskapliga fakulteten: natur-vetenskaplig biomedicin, atmosfärsveten-skap och växtmolekylärbiologi.

Miljöforskning tillsammans medChalmers inom framför allt GöteborgsMiljövetenskapliga centrum.

Maritim forskning – GU är Sveriges isärklass viktigaste lärosäte för maritimforskning.

Medicinska fakulteten ska profilera sinforskning i ”Centers of Excellence”. Detgäller barns hälsa, cancer, kardiovaskulärasjukdomar, fetma och ämnesomsättning,folkhälsovetenskap och epidemiologi.

Odontologi har sedan länge en stark profil.

Vårdvetenskapliga fakulteten arbetar förbildandet av ett forskningscentrum.

Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten ärforskning om modernt arbets- och familje-liv framstående, samt studier av globalise-ring och regionalisering samt handikapp-forskning

Utbildningsvetenskapliga fakultetenbesitter excellens vad gäller forskning ompedagogik och didaktik.

Vid Humanistiska fakulteten satsar manpå en forskningsmiljö i fonetik, samt fort-satt stöd till Språkdatabanken. Även språk-teknologi och medeltidsforskning är fram-stående.

IT-Universitetet är en viktig strategisksatsning för GU.

Handelshögskolan har spetsforskning vidsina många centra.

Konstnärliga fakulteten är den enda ivärlden med fem samverkande högskolor.Satsningar på interdisciplinära forsknings-projekt blir därför naturliga.

Eva Lundgren

Ny remiss: analys avGU:s starka sidor

FO

TO

: AL

LA

N E

RIK

SS

ON

Sven Lindqvist menar att i framtiden blir det allt viktigare för universiteten att profilera sig.

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 5

6 G U JOURNALEN 5 | 0 3

I september 2001 startades en fund-raisingkampanj vid Sahlgrenskaakademin. För detta anlitades denbrittiska fundraisingfirman Brakeleyoch Folke Hjalmers, konsult frånChalmers.

I augusti i år sades avtalen meddem upp. Verksamheten hade dåkostat 7,5 miljoner kronor.

Intäkterna var noll.

ETT AV SAHLGRENSKA AKADEMINS nyastyrelses första beslut var att trycka påpausknappen när det gäller fundraising-verksamheten.

– Det tycker jag var klokt med tankepå Sahlgrenska akademins dåliga ekono-mi och hur det ser ut på börsen idag.Fundraising kostar mycket pengar; peng-ar som tas från forskning och utbildning,säger Birgitta Strandvik, professor vid av-delningen för pediatrik.

Att de skulle vara så mycket som 7,5miljoner visste hon dock inte.

– Oj då! Det är inte bra. Vi var flerasom var kritiska till det här från början.Varför gick man inte ut och frågade folki organisationen vad de tyckte innanman körde igång?

Birgitta Strandvik menar att det varfel att starta kampanjen mitt under låg-konjunkturen 2001.

TIDIGARE PRESES Göran Bondjers, somvar med och slöt avtalen med Brakeleyoch Folke Hjalmers, menar dock att detdå var omöjligt att förutse hur den eko-nomiska utvecklingen skulle se ut.

– Dessutom handlar fundraising intebara om att dra in pengar. Man arbetarockså med saker som profilering och medatt skapa alumnikontakter. Projektet hargivit mycket som går att använda i fram-tiden.

Folke Hjalmers tycker likadant. Detär aldrig fel tid, utan alltid rätt tid attstarta fundraising. Att ligga och vänta gårinte, hävdar han. Däremot kan han förståatt avtalen med honom och Brakeleybröts.

– När en ny ledning tillträder så kom-mer interna diskussioner upp till ytan påett tydligare sätt. Att inga pengar har dra-gits in är givetvis ett starkt argument.

Samtidigt tycker han att det är olyck-ligt att avbryta och menar att detmomentum som kampanjen har byggtupp väckt mycket positiva reaktionerfrån omvärlden.

– Visserligen har inga löften givitsutifrån, men är man skicklig påSahlgrenska akademin utnyttjar mandenna investering på något sätt.

Förväntningar har byggts upp externtoch många har nog hoppats på att nästasteg ska genomföras. Tar man inte tag idetta blir det svårt att gå igång igen.

Vad är då nästa steg? Jo, att man drarigång insamlandet av pengar.Kampanjen kom aldrig längre än attfem kampanjområden – Barns hälsa,Cancer, Inflammation, Kardiovaskulärforskning och Biomaterial – definieradesoch att 550 potentiella givare identifie-rades. Det är denna kartläggning som ärsjälva investeringen. Varför har dåinsamlingskampanjen inte dragits igång?

Nämnda lågkonjunktur är ett skäl, ettannat dålig publicitet under hösten2002 då den egentliga insamlingen skul-le starta. Mauritz Ljungman, informa-tionsdirektör vid Sahlgrenska akademin,menar att man haft otur.

– Högskoleverkets ifrågasättande avakademins legitimitet och konfliktenmed en av våra mest kända professorer,händelser som båda kulminerade förrahösten, har haft negativ inverkan. I detläget ville inte inflytelserika personerförknippas med Sahlgrenska akademin.

Tanken var att en kampanjkommittémed kända ansikten i spetsen skullemarknadsföra Sahlgrenska akademin.Brakeley hade i slutet av 90-talet driviten fundraisingkampanj åt Umeå-univer-sitet och där lyckats få med personersom Göran Lindahl, Sören Gyll ochKjell Olof Feldt. Kampanjen var fram-gångsrik – 87 miljoner kronor av detuppsatta målet 120 miljoner kronordrogs in.

– Vi hade en väldig tur som hannbedriva fundraising innan det blev låg-konjunktur. Sista halvåret innan kampan-

jen avslutades hösten 2001 fick vi inte inså mycket pengar. De stora pengarna fickvi under 2000, säger Christina Skogberg,fundraiser vid Umeå universitet.

VID UMEÅ UNIVERSITET finns dock åsik-ter som ifrågasätter Brakeleys betydelse isammanhanget. En anonym källa menaratt det var lättskördade pengar och detmesta skulle universitetet säkert kunna fåin på egen hand ändå. Bland annat räk-nas donationer från stiftelser och fondersom tidigare stött universitetet in i de 87miljoner kronorna. Christina Skogbergtillbakavisar dock bestämt kritiken.

– Vi fick betydligt mer pengar avdessa stiftelser än vad vi fått tidigare.Brakeley lärde oss hur man paketeraransökningar och utan dem hade vi aldrigkunnat dra igång en sådan här kampanj.Men visst, alla 85 miljoner kronornakanske inte är nya friska pengar, det skaerkännas. Av pengarna är 38 miljonerstiftelsepengar, resten kommer från före-

tag, säger Christina Skogberg.Den ”tämligen goda avkastningen” i

Umeå användes för att legitimera en lik-nande kampanj vid Sahlgrenska akade-min.

Men eftersom ingen inflytelserik elit-person ville vara med i kampanjkom-mittén avbröts alltså kampanjen innanden ens på allvar kunde dra igång. AvSahlgrenska akademins styrelse har exe-kutive chefen, Pam Fredman, fått i upp-drag att utreda möjligheterna för fortsattverksamhet inom de delar av kampanjensom har de bästa förutsättningarna att

bli framgångsrika. Dessa är NiclasSahlgrens vänner (en vänorganisationvars syfte är att stödja innovation ochutveckling inom Sahlgrenska akademinoch Sahlgrenska universitetssjukhuset),alumniverksamheten och fundraisinginom området Barns hälsa. Senast i april2004 ska hon presentera ett förslag.

– JAG HAR JUST BÖRJAT ta mig an dethär och det är för tidigt att säga någon-ting om hur strategin kommer att se ut.Klart är dock att vi inte kan gå tillbakatill samma som tidigare, säger PamFredman.

Ändå vill hon inte kalla den avbrutnakampanjen för ett misslyckande. Kost-naderna på 7,5 miljoner kronor ser honinte som några bortkastade pengar.

– Det är bara att konstatera att kam-panjen inte blivit vad vi hoppats. Mendet innebär inte att arbetet varit totaltmisslyckat. Det finns delar inom pro-jektet som har förutsättningar att geekonomisk utdelning. Dessa delar måstevi naturligtvis ta tillvara.

Lars Nicklason

Dyr fundraisingkampanj gav ingen utdelning

Det är aldrig feltid, utan alltid rätt tidatt starta fundraising.Att ligga och vänta gårinte

FOLKE HJALMERS

”

– Högskoleverketsifrågasättande av aka-demins legitimitet ochkonflikten med en avvåra mest kända profes-sorer, händelser sombåda kulminerade förrahösten, har haft negativinverkan

MAURITZ LJUNGMAN

”

– Det är bara att konstatera att kampanjen inte blivit vad vi hoppats. Mendet innebär inte att arbetet varit totalt misslyckat, säger Pam Fredman.

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N/G

U

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 6

G U JOURNALEN 5 | 03 7

Notiser

Bra sätt att föra utGU:s forskning POPULÄRVETENSKAP var ett av treteman vid årets Bok&Biblioteks-mässa. GU deltog tillsammans medChalmers med egen monter, föreläs-ningar samt aktiviteter på det univer-sitetsgemensamma forskartorget.

– På Forskartorget framfördes blandannat vetenskapspjäsen Med jorden icentrum. Universitets-TV spelade inVetenskap i väst och radioprogrammetAlltinget svarade på frågor från publi-ken, berättar Heléne Nilsson, GU:sprojektledare för mässan som tillsam-mans med Chalmers projektledareSusanna Svensson gjort en utvärderingav GU:s och Chalmers medverkan.

– I vår monter var det främst bad-bombstillverkningen, hälsotimmenom tandvård samt de nya fräschadatorerna vi lånat som lockade all-mänheten, liksom Universitets-TV:shylla med tv-monitorer.

Allt som allt kostade deltagandet imässan cirka 160 000 kronor per läro-säte.

– Det hela var mycket lyckat ävenom allt inte fungerade som vi tänktoss. Om vi ska delta i framtiden börvi nog ha fler aktiviteter där besökar-na själva får experimentera. Pjäser ochintressanta föreläsningar är också braför att skapa intresse för universitetet.Och Forskartorget borde vara mer avett gemensamt torg där de deltagandelärosätena delar på ett utrymme kringen scen de har tillsammans.

Är du bokälskare?I SÅ FALL kanske du brukar berättaom dina favoritböcker för familj ochvänner? Nu kan du göra samma sakpå Wettergrens bokhandel i Nordstan.

– Vi har ju länge samarbetat medGöteborgs universitet när det gällerWettergrensföreläsningarna, påpekarNicholas Kaatman, butikschef förWettergrens bokhandel i Nordstan.Nu vänder vi oss till alla bokälskare,inte bara proffs, utan till var och ensom tycker om böcker. Vår tanke äratt man på lördagar, ungefär mellanklockan 12.00 och 14.00, ska kommahit och berätta om sina favoritböcker– romaner, dikter, kokböcker, sport-fiske – det spelar ingen roll. Dethandlar inte om att hålla en föreläs-ning, inte heller om att redogöra förnågot man är expert på. Det är deegna upplevelserna som räknas, attman berättar vad man tycker om såatt man på så sätt kan entusiasmeraandra människor.

Den som är intresserad att delamed sig av sin bokglädje kan ringa tillNicholas Kaatman på telefon 031-706 25 05 eller besökaWettergrens bokhandel i Nordstan.

En ny effektivare ledning föreslås –med fyra ”superdekaner” somrepresenterar var sitt verksamhets-område. Den nya rådgivande grup-pen kommer inte i någon formellmening att fatta beslut men förvän-tas få stort inflytande över GU:sverksamhet.

UPPDRAGET ATT FÖRÄNDRA ledningenfick Gunnar Svedberg när han tillträddesom rektor i somras. Förslaget, som arbe-tats fram av en arbetsgrupp inom dekan-kollegiet, kommer sannolikt att genomfö-ras. Det finns – vad GU Journalen erfar –ett starkt stöd för förslaget att införa ettrektors ledningsråd och ett dekanråd (somersätter dekankollegiet). Förslaget påmin-ner om den så kallade Uppsalamodellen,där varje vetenskapsområde har en repre-sentant i universitetsledningen, men tillskillnad från Uppsala kommer GU:s led-ningsråd att ha en mer informell status.

DEN TIDIGARE ledningsstrukturen uppfat-tas som alltför omfattande och tungrodd.Det har visat sig vara svårt att fatta beslutsom får genomslag i organisationen ochatt ta svåra beslut som går över fakultets-gränserna.

– GU är en väldigt decentraliseradorganisation med flera självständiga fakul-teter, påpekar Gunnar Svedberg. Det ären anledning till att vi behöver funderaöver hur vi kan stärka samverkan inomuniversitetet. Exempelvis handlar det omatt kunna fatta principiellt viktiga beslutsom går över fakultetsgränserna. Dekan-rådet är en alltför stor grupp för att kunnaföra känsliga diskussioner

Dekanrådet ska istället, menarSvedberg, ses som ett komplement tillrektors ledningsråd, där mer övergripandefrågor tas upp.

Gunnar Svedbergs förhoppning är attkomma ifrån dagens revirtänkande, därrespektive dekan förväntas bevaka ochförsvara sitt område.

– Vad jag hoppas och tror – om vi blirfärre personer måste vi se mer till univer-sitetet som helhet.

Han poängterar att det inte kommeratt fattas några formella beslut i rektorsledningsråd, men det är ändå uppenbartatt gruppen kommer att få en viktig rollnär det gäller att diskutera och förankrastrategiska beslut.

Ledningsrådets huvudsakliga uppgifterär, enligt rektor, att ge råd i övergripandeoch strategiska frågor som exempelvis gäl-ler prioriteringar inom verksamheten,samverkan, ekonomi- och budgetfrågoroch personalpolitiska frågor.

Det står också klart att dekanernaredan har utsett företrädare för fyra verk-samhetsområden i rektors ledningsråd:Pam Fredman, Lennart Weibull, HansHedberg och David Turner.

EN MER KOMPLICERAD fråga gäller vice-rektorernas funktion. Systemet har kritise-rats för bristande kontakt mellan vicerek-torer och dekaner och för att vicerektorer-nas ansvarsområden har kolliderat meddekanernas uppgifter.

– De fyra vicerektorerna täcker in vik-tiga områden – men ett stort problem ärhur vi ska lösa de tvärande uppgifternautan att de kommer i konflikt med deka-nerna, som är operativa chefer för verk-samheten.

Enligt rektors förslag ska vicerektorer-na ersättas med rådgivare, men den exaktatiteln är ännu inte bestämd. Det stårockså klart att samverkansuppgiften måsteha en tydlig roll.

– Mitt förslag är att ha ytterligare enprorektor som ska hantera externa relatio-ner – både relationer till forskningsfinan-siärer och stiftelser och samverkan medsamhälle och näringsliv. Jag ser helst attstyrelsen beslutar om att införa ytterligareen prorektor som i så fall ska tillsättas isamma ordning som när dagens enda pro-rektor Kerstin Norén tillsattes. Hon kom-mer även i fortsättningen att vara rektorsställföreträdare.

Styrelsen förväntas fatta beslut om den

nya ledningsstrukturen vid sitt samman-träde den 20 november.

– Jag tycker att man prövar sig fram.Det här är ingen reform som river upphimmel och jord utan man får utvärderamodellen efter ungefär ett år och se vadsom kan göras bättre, säger GunnarSvedberg.

Allan Eriksson

Fyra superdekaner föreslås ingå i topporgan

Fakta /Förslag om ny ledningfrån och med 2004

Dekanråd (ersätter dekankollegiet): rektor,prorektor(er), ordförande i fakultetsnämn-derna, förvaltningschefen. Kommer attträffas mer sällan. Uppgift: Samordningoch kontakter över fakultetsgränsernaoch diskussion om strategiska frågor. Rektors ledningsråd: rektor, prorektor(er),Pam Fredman, Sahlgrenska akademinsområde, Lennart Weibull, humanistisk-samhällsvetenskapliga området, HansHedberg, konstnärlig verksamhet ochDavid Turner, IT och naturvetenskapligaområdet. Plus en studentrepresentant.Uppgift: Att ge rektor kvalificerat stöd ibeslutsfattandet.

Vicerektorerna ersätts av rektors rådgi-vare: Preliminärt kommer rådgivare attutses inom områdena: kvalitet, jämlikhet-jämställdhet, internationalisering. Utöverdetta efterlyses en förstärkning av rektorsrepresentativa uppgifter, eventuellt genomen andra prorektor.

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N/G

U

Pam Fredman, David Turner, Hans Hedberg och Lennart Weibullär de nya superdekanerna.

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 7

8 G U JOURNALEN 5 | 0 3

På flera ställen vid GU, speciellthögt upp i hierarkin, är kvinnornafå. Men de förväntas ändå, enligtGU:s mål om könsfördelning,tacka ja till uppdrag i kommittéer,nämnder och styrelser.

Bidrar det till en ökad jämställd-het? Nej, menar flera kvinnor somkänt av könskvoterandets negativaföljder.

SISTA FRÅGAN i GU:s stora arbetsmiljö-undersökning var öppen. Ett av svaren(som presenterades i förra numret avGU Journalen) efterlyste en större upp-märksamhet på de negativa följderna avjämställdhetsarbetet. ”Som kompetentkvinna förväntas man tacka ja till allauppdrag som erbjuds. Om man säger nejhänder det att man får väldigt otrevligareaktioner tillbaka och krav på att manställer upp eftersom det finns regler somsäger att det måste vara minst 40 procentkvinnor i alla kommittéer”.

Anna Stina Sandelius, professor ifysiologisk botanik, känner igen sig.

– Visst kan man känna en press påsig. Ibland ställer man upp fast manegentligen inte orkar. Jag tror att detfinns en lojalitet mellan kvinnor somman inte talar om. Ställer inte jag uppmåste någon annan göra det.

DET ÄR FRAMFÖR ALLT högt upp i denakademiska hierarkin som problemenblir påtagliga. Anna Stina Sandeliusnämner betygsnämnderna som exempel.

– En ledamot kallas alltid utifrån.Sitter jag till exempel med i en betygs-nämnd i Lund gör jag det som expert,vilket inte känns så ansträngande. Dethandlar om mitt eget område och jaghar ändå ett intresse av att läsa avhand-lingen. Vid GU däremot sitter jag medsom representant för den egna fakulte-ten. Avhandlingen ligger då vanligtvisutanför mitt eget ämnesområde och jagfår lägga ner en hel del tid på att läsa inmig.

Maria Sundin, lektor i experimentellfysik, tycker också att hon haft fler tids-slukande uppdrag än motsvarande man-liga kollegor.

– Det var värre i början av karriären.Nu har jag vett att säga nej och tackarbara ja till de uppdrag jag tycker ärintressanta.

Det skulle inte gå på något annatsätt, menar hon. I dag är situationentillräckligt jobbig för alla – även förmän. Anslag ska sökas, det är mindre

pengar till undervisning och man harmer att göra.

– I ett klimat där man har kniven påstrupen så blir det en börda att ta ettförtroendeuppdrag.

Anne-Marie Pendrill, professor i fysik,menar att det inte är bra att sitta med inågot bara för att fylla kvinnokvoten.

– Det blir lätt så att kvinnor över-kompenserar och förbereder extra nogaför att visa att de duger.

Hon tror att problemen finns överhela GU men att de kanske är störst vidNaturvetenskapliga fakulteten. Där ärde kvinnliga professorerna drygt tio pro-cent. Att de ändå ska utgöra 40 procenti nämnder och kommittéer beskriverhon som absurt.

– Det rimliga är att antalet kvinnorsvarar mot representativiteten.Kvotering räcker inte för att lösa proble-men. Det som ofta sker är att man släp-per in kvinnor på ofarliga funktionerutan makt. Vad det i grund och bottenhandlar om är att få in mer meriteradekvinnor i systemet, vilket är ett långsik-tigt arbete.

Marie Demker, lektor vid statsveten-skapliga institutionen, håller med.

– Man borde hellre särbehandlakvinnor och ge dem meriteringsstödinnan de hamnar i nämnder och kom-mittéer. Till exempel genom mentor-skap, resor och ekonomiskt stöd. Dethandlar om att få kvinnor trygga ochsäkra i sina roller.

Även om det inte är ett stort probleminom hennes egen fakultet uppleverMarie Demker ändå att det finns ettstarkt psykologisk tryck på kvinnor.Hon är en av dem som kontaktas allramest när nämnder och kommittéer skatillsättas.

– Seniora män borde anstränga sigmer och inte bara fråga oss som redan ärsynliga. På så sätt missar de mångagånger kvinnor som är mer lämpliga ochdet blir också svårt för yngre att kommafram. Själv brukar jag bolla vidare, mendet har inneburit att jag får ha koll påalla andra kompetenta kvinnor, vilketegentligen inte är mitt jobb.

ANNE-MARI SVENNERHOLM, vicerektorför jämställdhets- och jämlikhetsfrågor,är inte särskilt bekymrad över kvote-ringsproblematiken. GU har en braplan, menar hon.

– Alla fakulteter har till exempelupprättat kvinnolistor, eller, som påVårdvetenskapliga fakulteten där män-

nen är i minoritet, manslistor. Det är ettbra instrument som också visar att detfinns ganska gott om valbara kvinnoridag. Så sätt listan i händerna på valbe-redningen!

Kvotering är generellt något positivt,menar Anne-Mari Svennerholm.Använder man sig inte av det händeringenting. Att kvinnor överkompenserarför att bevisa att de duger tror hon kom-mer att försvinna med tiden.

– Så är det i en övergångsperiod.Men folk glömmer vilka som kvoterasin. Vem vet till exempel vem som har enTham-professur idag?

MARIE DEMKER tycker dock att köns-kvotering ofta bidrar till att jämställds-arbetet separeras från det övriga arbetet.

– Man kvoterar och så har man gjortsitt. Det är likadant med föreläsningar;man håller sina vanliga och så kör manen om genus. Jag tycker det är viktigt attfundera och sätta in jämställdhetspers-pektiv i det vardagliga arbetet, att lyftafram det på seminarier för helt andraområden.

BENGT MOHLIN, jämställdhetsombud vidOdontologiska fakulteten, tycker ocksåatt jämställdhetsarbetet lätt blir kosmeti-ka om man stirrar sig blind på diffusasiffror.

– Det är mycket viktigare att till-fredsställa mångfalden i karriärmöjlighe-ter. På forskarnivå är det ungefär likamånga kvinnor som män hos oss, menett mindre antal kvinnor söker högretjänster. Varför? Jag tror att vi måsteskapa en variation av möjligheter förkvinnor att på egna villkor göra forskar-karriär. På sikt tror jag inte bara detleder till en bättre jämställdhet utanockså till en bättre kvalitet.

Lars Nicklason

Jämställdhetens baksida Kompetenta kvinnor förväntas ställa upp i alla sammanhang

FO

TO

: LA

RS

NIC

KL

AS

ON

I ett klimat där man harkniven på strupen så blir deten börda att ta ett förtroende-uppdrag.

MARIA SUNDIN

” Seniora män bordeanstränga sig mer ochinte bara fråga oss somredan är synliga.

MARIE DEMKER

”

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 8

G U JOURNALEN 5 | 03 9

Notiser

Ny utbildningsplanför juristerJURISTPROGRAMMET kommer frånoch med nästa år att anpassas tillBolognaöverenskommelsen. Därmedblir det lättare för juristprogrammetsstudenter att studera utomlands ochför utländska studenter att studera här.

I korthet innebär den nya utbild-ningsplanen att juristprogrammetsobligatoriska kurser nu omfattar deförsta tre åren. Under utbildningenintroduceras studenterna i skildajuristprofessioner för att skapa förstå-else för den mängd yrkesroller enjurist kan ha. Utbildningen kommeratt bestå av en blandning av praktiskaoch teoretiska moment för att skapasåväl intresse för fortsatta studier sominsikt i de olika yrkesrollernas uppgif-ter och funktioner.

Studenterna skall ges kunskap omde rättsliga byggstenar som användsför att skapa stater, myndigheter, lag-stiftning och andra offentliga företeel-ser som konstituerar olika samhällen.

Under det fjärde och femte åretfördjupar sig studenterna inom vissadelar, exempelvis kommersiell avtals-rätt, miljörätt, mänskliga rättighetereller komparativ bolagsrätt. Utbild-ningen avslutas med en uppsats.

Brev donerade till UBTAGE OCH KATHRINE Aurells efterläm-nade brev, en samling på cirka 3 000brev från bland annat samtida förfat-tare, har nu donerats till UB:s hand-skriftssamling. Samlingen har funnitsi släkten sedan författaren dog 1976och man har inte förrän i år bestämtvad man ska göra med den.

Tage Aurell räknas med sin ord-knappa stilkonst och sitt kärnfullaspråk till en av landets viktigare 1900-talsförfattare. Tillsammans med hus-trun Kathrine skrev han också radio-spel och en reseskildring samt verkadeäven som översättare av bland annatStrindberg, Büchner, Kafka ochStendahl. Tage och Kathrine Aurellupprätthöll en omfattande korrespon-dens med samtida författare somexempelvis Gunnar Björling, ToraDahl, Knut Jaensson och ErikLindegren.

Med anledning av förvärvet harUB anordnat en utställning med ned-slag i form av brev, böcker och foto-grafier ur Tage och Kathrine Aurellsarkiv.

Förra året beslutade rektor, i enlig-het med jämställdhetslagen, attlöner och anställningsvillkor vid GUska analyseras ur ett könsperspek-tiv. Nu har den första arbetsvärde-ringen, en jämförelse mellan biblio-tekarier och adjunkter, genomförts. Den tyder på att bibliotekarierna vidGU har för låg lön.

VID GU HAR bibliotekariernas lönesitua-tion uppmärksammats i flera år, men detvar först vid förra årets lokala löneavtalavseende RALS 2002 som en speciellavsiktsförklaring undertecknades. Enligtdenna var bibliotekarierna garanterade ettlönepåslag på 1 200 kronor om inte enöversyn kring deras löner var klar innande individuella löneförhandlingarna star-tade i september. Det är mot denna bak-grund som avdelningen för personal ochorganisationsutveckling, i samverkan medpersonalorganisationerna, genomfört ettprojekt där bibliotekariens arbetsuppgifterjämförs med adjunktens.

– Vi har värderat arbetsuppgifterna isig, inte de individuella prestationernaeller individens egenskaper. Det handlarom att skaffa sig en grund för rättvis löne-sättning, säger juristen och projektledaren,Susanne Fransson. Metoden har varitenkel. Representanter från de båda yrkes-grupperna har beskrivit sina huvudsakligaarbetsuppgifter för projektgruppen somsedan har sammanställt dessa på två A4-sidor. Beskrivningarna har sedan analyse-rats enligt arbetsvärderingssystemet”Kunskap och färdigheter, Ansvar ochArbetsförhållanden”; ett system som bedö-mer varje arbetsfaktor efter en poängskala– ju större svårighetsgrad, desto fler poäng.

OCH VAD BLEV DÅ resultatet? Jo, det varganska jämnt, men adjunkterna skrapadefaktiskt ihop något fler poäng – 497 (avmax 1 000 poäng) mot 444.

Vad säger egentligen siffrorna?– Det går förstås inte att stirra sig

blind på dem, men det kan ge en finger-visning. Löneskillnaden, som är 4000kronor mellan de båda grupperna, mot-svaras antagligen inte av svårighetsgraden,säger Susanne Fransson.

Trots det är bibliotekarierna inte nöjdamed resultatet. Projektgruppens beskriv-ning av deras arbete stämmer inte, menarman.

– Den är färgad av könsdiskrimineran-de ordval. Adjunkternas arbete framstårsom aktivt medan bibliotekariernasbeskrivs i passiva ordalag. Det har stor

betydelse för utvärderingen, säger biblio-tekarie Ulla Elmqvist.

Bibliotekarierna är också kritiska tillatt man i projektgruppen representeradesav en administratör, utan erfarenhet avyrket.

– På senare år har bibliotekarierollenblivit mer utåtriktad, vilket inte riktigtkommer fram i projektgruppens beskriv-ning. Hade någon från de egna leden sut-tit med hade det förmodligen sett annor-lunda ut. Helst skulle vi se att bedöm-ningen gjordes om.

SUSANNE FRANSSON har förståelse förkritiken, men säger att det i dagsläget inteär aktuellt att göra om värderingen.Istället arbetar nu gruppen vidare med fyraandra yrkesgrupper – lektorer, professorer,forskningslaboranter och laboratorie-assistenter.

– När vi värderat fler grupper växer enhelhetsbild fram. Då kommer det att fin-nas bättre möjligheter att gå tillbaka ochjämföra.

GU:s handlingsplan för jämställda

löner och anställningsvillkor är alltsåtänkt att mynna ut i en stor kartläggningav arbetsuppgifter och lönekategorierinom organisationen.

HÅKAN BERG, personalchef vid Natur-vetenskapliga fakulteten och medlem iprojektgruppen, tror att ett användbartsystem, där olika personalkategorier ochlöner kan jämföras med varandra, kanvara utvecklat inom ett par år. På sin egenfakultet har han tillsammans med prefektElisabet Ahlberg genomfört en arbetsvär-dering vid institutionen för kemi – denförsta institutionsvisa värderingen vid GU.

– Den är gjord av personal på institu-tionen. En representativ grupp tillsattesoch alla i gruppen bedömde samtligabefattningar, säger Håkan Berg.

Man har haft 12 möten och den sam-manlagda tiden som alla deltagare lagt nerär 273 timmar. Kostnaden uppskattas tillungefär 51 500 kronor, en väl värd inves-tering menar Elisabet Ahlberg.

– Samstämmigheten har faktiskt varitstor. Personalen har kommit närmarevarandra och fått en ökad förståelse ochrespekt för varandras arbeten. Oklarheteri organisationen har synliggjorts och kun-nat rättas till.

VÄRDERINGENS SIFFROR bekräftar ocksåatt lönesättningen på institutionen ärganska rimlig i förhållande till arbetsupp-gifterna.

– Men man kan aldrig prata om en sif-fermässig sanning. Löner är alltid subjek-tiva, det är viktigt att påpeka, sägerHåkan Berg.

Men visst har man upptäckt att vissapersoner ligger lite snett lönemässigt,berättar Elisabet Ahlberg. Hon har redananvänt sig av värderingens resultat i löne-samtal med personal.

– Men riktigt intressant blir det förståsinte förrän våra resultat kan jämföras medandra institutioners.

Det lär inte dröja så länge. VidHandelshögskolan, Humanistiska fakulte-ten och Utbildningsvetenskapliga fakulte-ten är arbetsvärderingar på gång.

Fotnot: Den 1 januari 2001 trädde den nyaJämställdhetslagen i kraft som ställer krav påanalys och åtgärder av löneskillnader som harsamband med kön. Inom tre år skulle eventu-ella orättvisor ha åtgärdats.

Lars Nicklason

Vem är mest värd?Bibliotekariers och adjunkters arbete utvärderade

FO

TO

:GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N/G

U

Löneskillnaden, somär 4000 kronor mellan debåda grupperna, mot-svaras antagligen inte avsvårighetsgraden.

SUSANNE FRANSSON

”Susanne Fransson

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 9

10 G U JOURNALEN 5 | 0 3

JO begär utredning från GUEFTER ATT Leif Elinder och Eva Kärfveåterigen har anmält GU för lång hand-läggningstid sätter nu JO ytterligarepress på GU. I två separata remisseranmodas rektor att inkomma med enutredning över vilka åtgärder som uni-versitetet vidtagit för att lämna utChristopher Gillbergs forskningsmate-rial.

Tidigare har JO riktat allvarlig kri-tik mot GU för sitt handlande i fallet,men inte funnit några skäl att gå vidaremed saken.

I praktiken är det istället upp tillrektor Gunnar Svedberg att agera ochföra frågan om Christopher Gillbergs”ordervägran” vidare till Statensansvarsnämnd. Där kan det avgörashuruvida åtal kan väckas för tjänstefel.Gunnar Svedberg har tidigare medde-lat att han tänker göra så, men någotanmälan till Statens ansvarnämnd harännu inte gått iväg.

JO har satt 5 november som senastedatum för remissvar.

Fernströmsprisettill Klas BlomgrenKLAS BLOMGREN, docent vid Sahlgren-ska akademin, har utsetts till en avårets mottagare av Eric K. Fernströmspris. Han får priset för sin forskningom hur skador uppkommer i den väx-ande hjärnan.

– Den omogna hjärnan reagerarolika, beroende på vilket stadium iutvecklingen den befinner sig, när denutsätts för trauman. Jag arbetar medtvå områden; strålningsskador ochhypoxi eller bristande syretillförsel.Dessa korsbefruktar ofta varandra,säger Klas Blomgren.

Hans forskning leder förhoppnings-vis till större kunskap om hur behand-ling och förebyggande av hjärnskadorska anpassas till hjärnans mognadsgrad.

– Man har länge känt till hur hjär-nan utvecklats i stort, men det är förstnu som det är har blivit möjligt attavslöja viktiga biokemiska processer ihjärnan.

Fernströmspriset delas ut till enyngre och särskilt lovande och fram-gångsrik forskare vid var och en av lan-dets sex medicinska fakulteter.Prissumman är 10000 kronor.

Notiser

Enligt domslut får Eva Kärfve endastanvända Christopher Gillbergs forsk-ningsmaterial inom ramen för ettforskningsprojekt som finansieras avVetenskapsrådet. Den projektansva-rige har uppgett att Eva Kärfvesgranskning är av stor betydelse förprojektet men att den inte ska be-traktas som en del av detta.

Detta kan betyda att Eva Kärfveinte kan ta del av forskningsmateri-alet.

I KAMMARRÄTTENS första dom den 6februari 2003 uppmanades GU att fast-ställa de förbehåll som enligt sekretessla-gen skulle gälla för utlämnande av forsk-ningsmaterialet till sociologen Eva Kärfve.GU beslutade då (bland annat) att desekretessbelagda uppgifterna endast skullelämnas ut till Kärfve om hon använde deminom ramen för sitt forskningsprojektsamt efter godkänd prövning i medicinskforskningsetisk kommitté. Kammarrättenogillade dock detta och i nästa domslut,den 11 augusti, upphävde man kravet påetisk prövning.

Men kravet ”forskningsprojekt finansi-erat av Vetenskapsrådet” stod kvar. Vilketfick Madeleine Leijonhufvud, Vetenskaps-rådets biträdande generaldirektör, att rea-gera. I ett debattinlägg i Dagens medicinförklarar hon att hon har svårt att se attdomen ”lämnar något utrymme för ettutlämnande av materialet till Eva Kärfve”.

– Eva Kärfve har hamnat i ett moment22. Göteborgs universitet måste lämna utmaterialet till henne, men med föreskrif-ten att hon bara får använda det inom detVetenskaprådsfinansierade projektet.Problemet är att vi inte ger några medeltill ett samhällsvetenskapligt projekt sominnefattar känsliga personuppgifter omprojektet inte är etikgranskat av vårarbetsgrupp för samhällsvetenskapligforskning. Eva Kärfves forskningsprojekt ärinte granskat här, eftersom hon och denhuvudansvarige för projektet svarat oss attgenomgången av Gillbergs forskningsmterialinte ska göras inom ramen för projektet.

DET KANSKE LÅTER krångligt, men dettabetyder inte att GU inte ska lämna utmaterialet. Det är man skyldig att göra,menar Madeleine Leijonhufvud. En tolk-ning av kammarrättens dom är att EvaKärfve kan ta del av materialet, men inteanvända sig av det. Eva Kärfve har docken annan syn på det hela.

– Jag ser det som helt grönt för min delatt använda mig av materialet. Det är enoerhört sparsmakad analys av de metodis-ka problemen som jag vill använda mig av,inte av sekretessbelagda uppgifter.

Hon tycker att ”projektargumentet”handlar om en ren formalitet som utnyttjats.Men till viss del är det hennes eget fel; honborde ha formulerat sig tydligare i sinanmälan, menar hon.

– Men måste det här etikgranskas så

motsätter jag mig inte det. Jag kan intetänka mig att Vetenskapsrådet skullekomma till en annan slutsats än kammar-rätten.

Madeleine Leijonhufvud ser dock enmycket enklare lösning.

– Varför låter inte Göteborgs universi-tet Vetenskapsrådet granska det här? Detär viktigt, för allas skull, att vi gör det.

Det tycker också Eva Kärfve:– Jag är den förste som skulle välkom-

na att Vetenskapsrådet granskar materialetvad gäller oredlighet i forskning. Men detfinns också en annan aspekt av det här.Gillbergs forskning har en förhandsvink-ling på att psykosociala faktorer inte harnågon betydelse för DAMP-diagnosen.Det är i första hand det som intresserarmig.

Fotnot: En granskning av Vetenskaps-rådet kan bara ske efter rektors begäran.

I februari begärde Christopher Gillbergoch Peder Rasmussen att få en opartiskgranskning av materialet. Rektor BoSamuelsson skickade då en förfrågan tillVetenskapsrådet om förslag på oberoendeexperter. Den 21 mars tog dock Gillbergoch Rasmussen tillbaka sin begäran medmotiveringen att materialet granskats avEtiska rådets ordförande, professor OveLundgren.

Allan ErikssonLars Nicklason

Leif Elinder agerar inte inom tjäns-ten utan som privatperson. Därförbör han inte få tillgång till forsk-ningsmaterialet. Det menarGillberggruppen som stödjer sig påett brev från stadsjuristen i Uppsalakommun där Elinder är barnläkare.Vid rektors kansli menar man dockatt stadsjuristens brev inte harnågon betydelse i sammanhanget.

I AUGUSTI SKICKADES ett brev från avdel-ningen för barn- och ungdomspsykiatri(där Christopher Gillberg är chef ) tillstadsdirektören i Uppsala kommun. Idetta behandlas ett annat brev – ett ”tjän-stebrev” som Leif Elinder skickat tillavdelningen i juli med en begäran om attfå ut kopior på handlingar avseende forsk-ningsetisk prövning av GillbergsDAMP/ADHD-studie.

Eftersom Elinder skrivit i tjänsten,

”med tjänsteadress, i tjänstekuvert ochmed tjänsteporto”, ställs frågan om dessa”aktiviteter” ingår i det uppdrag han harsom läkare i Uppsala kommun. ”DåElinder saknar forskarutbildning ochvetenskaplig dokumentation är det inteuppenbart att hans begäran verkligen äratt betrakta som såsom ett tjänsteärende”.Man undrar också om Uppsala kommunär beredd att betala de merkostnader somElinders agerande orsakar avdelningen förbarn- och ungdomspsykiatri. Stadsdirek-tören informeras vidare om att ”Elinderskickat opinionsskapande tjänstebrev tillicke yrkesrelaterade vänner och bekantasom inte på något sätt har anknytning tillhans arbete i Uppsala kommun”.

Om inte detta ingår i Leif Elindersarbetsuppgifter borde ärendet, enligt bre-vet, behandlas som tjänstefel.

I ett e-brev tar Mats Sundmark, stads-jurist i Uppsala, upp ärendet i oktober.

”Elinders begäran om utlämnande avhandlingar från Göteborgs universitetryms inte inom ramen för Leif Elindersarbetsuppgifter vid Uppsala kommun...”Eftersom agerandet bedöms vara av privatnatur konstaterar Sundmark också atteventuella räkningar får ställas tillElinders privata adress.

Frågan är dock om stadsjuristens brevkan påverka ärendet i sig. Bengt Wedel,byråchef vid rektors kansli, anser inte det.Förklaringen är enkel: I kammarrättensdomskäl finns inte ett ord om Elindersarbetsgivare. Paragrafen i sekretesslagen(14 kap, 9 §) som domslutet bygger påställer inte heller några villkor kring vil-ken typ av person som material med för-behåll kan lämnas ut till.

Allan ErikssonLars Nicklason

Oklart om Kärfve får ut forskningsmaterial– Det bör granskas av oss, menar Vetenskapsrådet

…också Leif Elinder ifrågasätts

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 10

G U JOURNALEN 5 | 03 11

en ny trend i språket? Det finns förståsmånga olika trender, men det är inte ovanligt att dehar med värderingar att göra. Här är ett exempel.

Just nu verkar det som om det blir allt vanligare att bilda ordsom slutar på -eri för att beteckna ’upprepad handling’ e d. Enläkare kan fråga en patient: – Hur har vi det med kisseriet? Ochjag har hört att jobbsökeri kan ta mycket tid i anspråk.Inget av dessa ord finns upptaget i Svensk baklängesordbok, som ärfrån början av 1980-talet. Däremot finns i den boken många heltneutrala benämningar på inrättningar eller anläggningar, sommaskineri, tvätteri osv, som inte är relevanta i detta sammanhang.Och dessutom finns det gott om ord som griseri, fåneri och lyck-sökeri, som är sådana som jag tänker behandla här.

När ändelsen -eri förr användes i nybildningar till substan-tiv var det ofta fråga om att förstärka en negativ attityd somredan fanns i substantivet. I Svensk baklängesordbok finns ordsom jultomteri, sportfåneri, fuskeri och pjoskeri. Och så har viförstås gamla verbavledningar som hyckleri och fromleri. I vissafall tycks t o m ändelsen i sig ha burit den negativa betydelsenensam, som i skriveri(er).

Det som nu tycks hända är att ändelsen -eri blir mer ochmer allmän, och att den ersätter -ande, som tidigare var denändelse som kunde användas helt fritt för att ange ’upprepadehandlingar’ e d, som i kissande och jobbsökande. Nu kanske -ande känns lite för stilistiskt högtravande, särskilt som avled-ning av mer vardagliga uttryck som kissa och söka jobb. Och såväljer man -eri i stället. Den negativa värderingen tycks samti-digt ha starkt försvagats. Men visst finns det kvar en lite nega-tiv biton, av typen ’inte så viktigt’, i -eri? Eller något förmins-kande eller förmildrande? Ge mig gärna fler nya exempel!Det som tycks pågå är alltså att om en ändelse, som i det härfallet -ande, får en annan stilnivå, kan en annan ändelse, -eri, fåandra värderingar förknippade med sig. Så går det ofta till vidspråkförändring.

Ett annat slags värdering kunde kallas social eller kulturell.Den avspeglar sig t ex i att vi säger Amerika och menar USA,amerikan och menar USA-innevånare osv. Såväl Latinamerikasländer som Kanada är förstås amerikanska i geografisk mening,men när vi använder amerikansk här i landet handlar det isäkert nittio procent av fallen om det land som har det störstainflytandet på svensk kultur och svenskt liv över huvud taget.Men även kulturella värderingar kan ju förändras, och då kom-mer säkert också det språkbruket att förändras.

Skicka dina frågor direkt till:kerstin.noren@svenska.gu.se

Kerstin NorénINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET PROREKTOR

Språkspalten

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N/G

U

Om kisseri och jobbsökeri

H

- och kommunikations-teknologi som Internet, mobiltelefoni ochsatelittelevision tycks i allt högre utsträck-

ning påverka hur vi organiserar och lever våra liv.Trots detta vet vi fortfarande relativt lite om hurmänniskor använder, samspelar och påverkas avde nya möjligheter och problem som teknikenskapar. Inom mitt eget forskningsområde, reli-gionsvetenskap, finns det exempelvis anledningatt fundera över om och i så fall hur religiösaminoritetsgrupper använder ny teknik för attbehålla kulturella och religiösa särarter. I vilkenutsträckning sprids religiös fanatism och hat viaInternet? Är det kommunikationsteknologins felatt så kallade terroristorganisationer får ett alltstörre utrymme i debatten?

Mot denna bakgrund har forskarsamhälletmotiv att dels dokumentera religiösa gruppersaktiviteter på Internet, dels att se hur de nya kom-munikationsmöjligheterna påverkar människorsreligionsutövning.

NÄR DET GÄLLER etniska, kulturella och religiösaminoritetsgrupper är det speciellt viktigt, enligtmin åsikt, att ta reda på hur information somhämtas från Internet kan användas för att skapaidentitet och sammanhållning mellan människor,oavsett tid och rum. Med hjälp av e-post ochchatt kan exempelvis muslimer idag söka normati-va svar, från en stor del av världens muslimskaauktoriteter, om hur man skall leva som muslim iSverige. Ett faktum som både kan leda till ökadisolering och avståndstagande från majoritetssam-hällets värderingar och ideal.

När det gäller muslimska aktiviteter på nätetgår det att finna hemsidor som stödjer så kalladeliberala tolkningar, som ligger i linje med merpar-ten av svenskars uppfattningar, men det går ocksåatt hitta hemsidor som öppet förespråkar heligtkrig och hyllar Osama bin Ladin och det fornatalibanstyret i Afghanistan. Dessa hemsidor påver-kar muslimer i Sverige på ett flertal sätt. Blandannat genom att de sprider en stereotyp bild avhur muslimer uppfattas tänka, tycka och ageraenligt många icke-muslimer. Trots att långt ifrånalla muslimer sympatiserar med talibanerna ellerstuderar dessa hemsidor lyfts ofta den forna regi-

men i Kabul fram som ett exempel på hur ”alla”muslimer egentligen vill utforma framtidens sam-hällen i den västerländska debatten. På ett mot-svarande sätt menar många muslimer att den por-nografi, våld och dekadens som återfinns påInternet bör ses som en illustration av västvärl-dens låga moral och sönderfall. Ur dessa båda per-spektiv tycks Internet inte bidraga till ökad kun-skap eller en mer mångfasetterad bild av varkenislam och muslimer eller västerlänningar, snararetvärtom.

OM VI VILL SKAPA kraftfulla strategier för hurforskning om ny informations- och kommunika-tionsteknologi bör bedrivas är det tydligt att detfinns ett stort behov av nya teorier och metoder.Samtidigt är det viktigt att betona att gränsernamellan ”ren” nätforskning och traditionell forsk-ning tycks bli allt mer flytande. Med tekniska för-bättringar, framför allt i form av ökad tillgång,mobilitet och större flexibilitet, kommer sannoliktavståndet och skillnaderna mellan on-line och”traditionell” off-line forskning att minska. Föratt ta tillvara de nya former av källmaterial somåterfinns på Internet är det speciellt viktigt att viinte låter oss fångas av mediets oöverskådligheteller inneboende potentialer utan håller fast vidtraditionella forskningsmetoder (exempelvis käll-kritik, intervjuer och deltagande observationer),samtidigt som nya metoder och teorier utvecklasför att möta de krav som mediet ställer på forskar-samhället.

AVSLUTNINGSVIS är det på plats att betona attteknik inte är en drivkraft i sig själv. Fortfarandeär det människor som lägger upp information,startar hemsidor och som väljer bland det enormautbudet av tillgängliga informationskanaler pånätet. Ur detta perspektiv är det orimligt att anta-ga att nätet i sig själv skulle vara en förklaring tillvarför vissa typer av politiska eller teologiska tolk-ningar tycks frodas på nätet.

N

Göran Larsson

Forskare vid institutionen för religionsvetenskap

Krönikan

Internet i religionens tjänst

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 11

12 G U JOURNALEN 5 | 0 3

Ekonomi och miljö hör ihop. Detvet man på avdelningen för miljö-ekonomi. Samt att samarbete övergränser och mellan olika institutio-ner, fakulteter, universitet och län-der kan leda till oanade resultat.

HIT KOMMER doktorander från så olikaländer som Rumänien, Bangladesh,Tanzania och Zimbabwe. Tillsammansmed svenska kollegor lär de sig kombi-nera kunskaper om ekonomi och sam-hällsvetenskap med insikter om miljöoch naturresurser.

1990 – det var då avdelningen förmiljöekonomi vid institutionen förnationalekonomi med statistik startadesav de två entusiasterna Thomas Sterneroch Gunnar Köhlin. Sedan dess harverksamheten vuxit och blivit den ledan-de när det gäller miljöekonomi i Sverige.

Sedan 1991 stöds avdelningen avSIDA:s miljöenhet – vilket bland annatlett till möjligheter att samarbeta medländer i tredje världen.

– Vi har runt 25 doktorander menfår varje år ett hundratal ansökningarfrån hela världen, berättar ThomasSterner. Det känns inget vidare att behö-va tacka nej till så många, alla är oerhörtkvalificerade och väldigt entusiastiska.

Utbildningen består av traditionellaföreläsningar – men också av fallstudier.

– Det kan gälla påhittade länder medekonomiska problem eller bristanderesurser, berättar Håkan Eggert, forskarevid avdelningen. Men vi har också haftverkliga länder som vi kunnat hjälpa mednågot, som projektering av en national-park till exempel.

Varje ny kurs inleds med en genom-gång av vad de tidigare studenterna tyckti kursvärderingen – man berättar vadsom ändrats och vad man behållit fråntidigare kurser.

– Det är oerhört viktigt att studenter-na får klart för sig att kursvärderingarnafaktiskt betyder något, förklarar forska-ren Olof Johansson Stenman. Vi läggerner väldigt mycket tid på de här utvärde-ringarna och frågar i detalj om allt – hurlärare, böcker, exkursioner och så vidarevarit. Och studenterna uppskattar verkli-gen möjligheten att påverka.

NU HAR AVDELNINGEN för miljöekonomifått årets pedagogiska lagpris – högtidligprisutdelning skedde vid doktorspromo-tionen den 18 oktober.

– Det är viktigt att pedagogiska insat-ser uppmärksammas, menar forskarenFredrik Carlsson. Även om man frånuniversitetets sida alltid säger att peda-gogik är viktigt får man onekligen enkänsla av att det är forskningen som pri-oriteras. Men att till exempel hålla en

bra föreläsning är svårt och kräver myck-et förberedelse – är man osäker märkerstudenterna det direkt.

Cirka fyrtio procent av all miljörelate-rad forskning i Sverige sker i Göteborg,ofta i gränsöverskridande projekt därGU samarbetar med Chalmers.

– Det är viktigt att visa att GU är ettmiljöuniversitet, menar Thomas Sterner.Det gäller att öppna kontakter inom ochutom universitetet och göra sig känd –och ett sådant här pris innebär en väl-digt uppmuntrande bekräftelse på att viär på rätt väg.

I motiveringen för priset står blandannat att avdelningen ”utvecklats till enslagkraftig och dynamisk avdelning förutbildning inom det samhällsvetenskap-liga miljöområdet” samt att man” variten drivande kraft bakom det samhällsve-tenskapliga miljövetarprogrammet” ochatt man även utvecklat ett framgångsriktforskarutbildningsprogram.

Motiveringen betonar också att attutbildningarna följs upp av noggrannautvärderingar och att studenterna ärmycket nöjda.

PEDAGOGISKA PRISTAGARE 2003

Miljövetare som gillar utvärderingar

text: EVA LUNDGREN, ALLAN ERIKSSON foto: GÖRAN OLOFSSON

Thomas Sterner, Fredrik Carlsson, Wisdom Akpalu, Olof Johansson Stenman, Håkan Eggert och Peter Martinsson är nöjda miljöekonomer som nu får pris.

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 12

G U JOURNALEN 5 | 03 13

Så det är så här det fungerar!Plötsligt går det upp ett ljus förstudenten – och Hans Ryberg blirlycklig. För det är förståelsen hanvill åt i sin undervisning, den därkänslan som sitter i på ett heltannat sätt än rabblande av kun-skap.

HANS RYBERG är lärare i biologi, speci-ellt växtfysiologi och undervisar på allanivåer – från orienteringskurser som intekräver några särskilda förkunskaper allstill påbyggnadskurser inom biologipro-grammet.

– Jag försöker alltid hitta rätt nivå attförklara saker och ting på, berättar HansRyberg. Ingen ska behöva känna att haneller hon kommer med dumma frågor –det man själv inte förstår sitter säkertmånga andra och funderar över också.Med ärlighet och respekt kommer manlångt, då får man positiv respons frånstudenterna.

Hans Ryberg har varit lektor vidbotaniska institutionen sedan 1980.Som forskare har han suttit med näsanöver elektronmikroskopet och studerathur växter fungerar. Men numera är detmest undervisning han ägnar sig åt.

– DET ÄR LÄTTARE att få kontakt medstudenterna under gruppövningarna änvid vanliga föreläsningar, även om detockså då gäller att vara engagerande. Omjag i undervisningen kan knyta an tillsådant som studenten redan känner tillblir det lättare att förstå, sammanhangenblir inte så märkvärdiga.

Naturvetenskap är ett område somlänge haft problem att attrahera studen-ter. Men Hans Ryberg anser att just bio-logi är ganska populärt.

– Allt går i vågor, både i samhället ochi naturen. Så småningom kommer intres-set för naturvetenskap att öka – särskiltnär man ser nyttan av området. Ju flersom exempelvis läser biologi desto störreblir chansen att förståelsen för de störresammanhangen i naturen ökar – och bety-delsen av detta blir ju allt mer uppenbar.

Hans Ryberg har nu utsetts till en avårets pedagogiska pristagare. I motive-ringen betonas bland annat hans gedignaämneskunskaper och hans genuinaintresse för undervisnings- och utbild-ningsfrågor samt att han stimulerar stu-denternas intresse och får dem att förståde större sammanhangen.

För nya grepp inom översättarutbild-ningen har Monica Haglund-Dragicpå institutionen för tyska och neder-ländska fått pedagogiskt pris.

– Jag försöker få studenterna atttänka självständigt och deras åsik-ter är lika mycket värda som mina,säger hon.

MONICA HAGLUND-DRAGIC har utvecklatett mycket framgångsrikt kursmaterial vidöversättarutbildningen, när det gälleröversättning från tyska till svenska.

– Jag blev helt överrumplad när vice-rektor Bengt-Ove Boström ringde ochberättade att jag hade fått priset. Jag vissteinte vad jag skulle säga, men jag blev väl-digt glad förstås, säger hon.

Enligt motiveringen får MonicaHaglund-Dragic priset ”för hennes förmå-ga att anpassa undervisningen efter stu-denternas varierade förkunskaper och föratt hon stimulerar studenterna till ettstarkt engagemang för sina studier. Dettaåstadkommer hon bland annat genom attinvolvera studenterna i kursuppläggningenoch genom den öppna dialog med vilkenhon bedriver sin undervisning”.

Själv tycker hon att motiveringen stäm-mer väl in på hennes ambition att aktiverastudenterna att tänka självständigt.

– Det finns inget facit eller någon fär-dig mall vid översättning. Ingen översätt-

ning är helt perfekt och allt kan görasbättre. Men man måste också vara självkri-tisk och noggrann och samtidigt våga litapå sitt kunnande.

– Därför försöker jag föra in det teore-tiska i översättningsarbetet, även ommånga tenderar att tycka att det inte ärlika viktigt. Studenterna behöver – förut-om de rent språkliga färdigheterna – få deanalytiska instrumenten för att förstå språ-ket. På senare år har det glädjande nogockså kommit flera svenska avhandlingarom översättningsproblematiken, somnaturligtvis tas upp i undervisningen.

Vad betyder priset för dig som pedagog? – Det är väldigt viktigt i ett universitets-sammanhang. Den pedagogiska sidan fårinte den tyngd den borde ha och det ärsynd. För institutionen, översättarutbild-ningen och för mig personligen är prisetstort och det är mycket glädjande. Här påinstitutionen har jag blivit uppvaktad medbåde blommor och tårta.

Vad ska du göra med pengarna? – Jag funderar på att göra något privat, attresa till Brasilien och hälsa på goda vänner.Det har jag drömt om länge. Vi får se…men det vore hemskt spännande.

PEDAGOGISKA PRISTAGARE 2003

Utan facit i hand

Pratar medstudenternapå derasspråk

Notiser

Bo Rothstein fårSULF-prisBO ROTHSTEIN, professor i statsveten-skap, har tilldelats 2003-års pris förutmärkta insatser för att främja akade-misk frihet och autonomi. Han fårpriset för att han ”rakryggat och kon-sekvent försvarat universitetslärarensoberoende och integritet”.

Bo Rothstein har i sina ställnings-taganden inom akademin och i denoffentliga debatten argumenterat förbetydelsen av oberoende universitets-undervisning och fri forskning, skri-ver SULF i sin motivering.

SULF:s pris inrättades 2001 ochdelas ut till en person eller en organi-sation som har gjort utmärkta insatserför att främja akademisk frihet ochautonomi, i Sverige eller internatio-nellt.

Prissumman är på 15 000 kronor.

Pris till BarbaraCzarniawskaI OKTOBER MOTTOG BarabaraCzarniawska, professor i företagseko-nomi vid Handelshögskolan, WihuriInternational Prize i Helsingfors.Hon är den första svensk, första kvin-na och den första ekonom som fårdet prestigefyllda priset.

Prissumman på 100 000 euro ärpersonlig. Barbara Czarniawska tänkerdock inte spendera dem på någraextravaganser.

– Folk har frågat mig om jag inteska åka till Mauritzius eller köpa enny flott bil. Men, nej, jag tänker be-hålla dem till äldre dagar. Det behövs.Som invandrare har jag inte sammavillkor som andra.

De senaste åren har hon blandannat lett ett forskningsprogram somstuderat organisering av större städer,undersökt hur fenomen som företagoch företagande beskrivs i film ochböcker, och tittat på e-affärers bety-delse för organisering av företag.

Wihuripriset delas enligt stadgarnaut till en person som genom ”kreativainsatser synnerligen bidragit till attutveckla och föra mänsklighetens kul-turella och ekonomiska tillväxt framåt.”

Monica Haglund-Dragic och Hans Ryberg tar emot diplom under promotionen.

FO

TO

: GÖ

RA

N O

LO

FS

SO

N/G

U

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 13

14 G U JOURNALEN 5 | 0 3

Je ne regrette rien.Edith Piaff ekade i huvudet på Marie Demker

när hon som barn sjöng sånger hemma i lägen-heten i Krokslätt.

Sedan dess har hon hunnit göra mycket merän hon som liten någonsin kunnat ana. Hon ångrar ingenting.

VARFÖR JUST FRANKRIKE? blir den naturliga frågannär Marie Demker visar de många böcker hon skrivit:I nationens intresse; om gaullismens partiideologi, Sverigeoch Algeriets frigörelse 1954-1962, Från Bastiljen tillMaastricht.

Den bok hon just nu håller på med handlar omfransk avkolonisering.

– Frankrike har alltid fascinerat mig. Varför vet jagegentligen inte, svarar Marie Demker och ser funder-sam ut.

Redan när Marie Demker gick i femte klass och honoch hennes föräldrar skulle informeras om språkvalen i

skolan – Krokslättsskolans aula, andra våningen tillhöger – visste Marie Demker att det var franska elleringet alls som gällde.

– Kanske berodde det på söndagsskolan. Mina föräl-

drar tillhörde Saronkyrkan som bedrev ett omfattandemissionsarbete bland annat i Centralafrikanska republi-ken och Kongo. Vi fick lära oss en massa om de här län-derna och till söndagsskolan kom också missionärer ochberättade. Ibland fick vi besök av människor som varsvarta – detta var i början på sextiotalet, vilken vanligSvensson hade sett någon svart då? Och de talade frans-

ka – det var världen som kom till min söndagsskola.Men det var också musiken – Marie Demker, som

inte skulle ha något emot att jobba som vokalist på enrökig jazzklubb, fångades tidigt av musikens makt. Inteminst franska visor. Edith Piaff.

Och när Marie Demker senare i livet kom i kontaktmed franskt tänkande kände hon att detta var precisvad hon sökte – de logiska systembyggena, de vackrateorierna, matematik och filosofi – Bourdieu, Foucault,Derrida.

– Tänk att man i Frankrike har en filosof somutbildningsminister! Bara där vågar man ställa de storafrågorna utan att vara rädd för att verka patetisk. Krigeti Irak, klassklyftorna, synen på de före detta kolonierna– det finns en förmåga att lyfta diskussionen, att se frå-gorna som en del av något större. Och de intellektuelladeltar självklart i samhällsdebatten, med sitt bredareperspektiv ger de tyngd åt de dagliga frågorna.

Marie Demker är statsvetare – det märks att honbrinner för sitt ämne. Hennes man Ulf Bjereld säger atthon borde ha en avstängningsknapp eftersom hon oftakan jobba tills hon stupar. Hon har lätt att få migrän

Det är viktigt, inte minstför den unga generationen, attförstå att det inte bara gälleratt tycka – man måste skaffasig insikter och kunskaperockså.

”

text: EVA LUNDGREN foto: HILLEVI NAGEL

Varvsarbetarens dotter haren tongivande roll i debatten

GUJ-0503 03-11-03 12.33 Sida 14

G U JOURNALEN 5 | 03 15

och en kronisk virusinfektion har åsamkat henne flerahjärnhinneinflammationer.

Men politik, särskilt de ideologier och tankesystemsom ligger bakom, upphör inte att fascinera MarieDemker. Och ibland kan hennes entusiasm få till följdatt även andra intresserar sig. Svensk utrikespolitik ochsambandet med immigrationspolitiken är ett ämneMarie Demker ägnat mycket tid åt – vilket bland annatgjort henne till den kvinnliga politiska kommentatorsom är mest citerad i landet.

– Jag är glad över det intresse min forskning fått –det visar att statsvetenskap har något att bidra med isamhällsdebatten. Statsvetare kan se problemen utifrånandra vinklar, komma med ett större perspektiv ochgöra jämförelser – allt detta är betydelsefullt för attupp- och nedgångar i till exempel synen på invandrareinte ska tolkas så dramatiskt.

Bland annat har Marie Demker förklarat att honinte tror på ett främlingsfientligt parti i Sverige.

– Det beror på att vänster-högerskalan är så domi-nerande i svensk politik. I exempelvis Norge finns flerskiljelinjer – mellan land och stad, mellan centrum ochperiferi – där kan även främlingsfientlighet finna enplats. Men det beror också på att svenska politiker varitskickliga på att inte öppna för ett visst slags språkbruk.Jag tror nämligen att språket formar tanken mer äntanken formar språket. Det är inte oskyldigt att talaom främli